Europas största vindkraftspark

I Markbygden i Piteå kommun etableras just nu Europas största landbaserade vindkraftspark. Vindkraftverken är tillverkade av stål och fastgjutna i marken för att kunna stå där i minst 60 år framåt. Varje enskilt vindkraftsverkstorn är fäst med 152 bultar, varje fundament kräver 90 ton armering och slukar 700 kubikmeter betong.

Markbygden 1101 är ett vindkraftskluster med flera internationella ägare inblandade, cirka fem mil från Piteå inåt landet. Området är totalt på 450 kvadratmeter. Här snurrar i dag 432 vindkraftverk och uppskattningsvis 40 miljarder kronor är investerade. Hundratals företag är inblandade och flera hundra personer jobbar i parken.

DAGENS ALLT HÖGRE och allt mer effektiva vindkraftverk ställer stora krav på anläggningen. Vindkraftverken som byggs just nu i Markbygden är upp till 200 meter höga inklusive bladen, men man väntar på tillstånd för att få bygga upp till 300 meter höga kraftverk. Det skulle kunna öka effekten med fyra, fem gånger jämfört med de allra första som byggdes i Markbygden 2014. Istället för 1101 vindkraftverk som man hade tillstånd för, kan det med dagens moderna teknik räcka med 750 för samma effekt och därför kommer det inte byggas lika många som man tänkte först.

– Miljötillstånden avser installerad effekt, inte antalet, förklarar Tomas Riklund, som jobbar som konsult med information åt Svevind.

Tobias Hannu jobbar på elnätsbolaget Markbygden Net, ett av två stora bolag som transporterar effekten ut till transmissionsnätet som ägs av Svenska Kraftnät.

– Det är pulsådern som går genom Sverige från norr till söder och

Det är en stor ekonomisk och miljömässig fördel att vi kan tillverka betongen på plats ute på projektet i stället för att transportera den hit med exportlänkar till andra länder, förklarar han.

Fullt utbyggt kommer Råbäckens kraftstation effektmässigt att vara den största anslutningspunkten i Sverige, till och med större än Ringhals.

Patrik Sandberg är produktionschef vid BDX som har anlitats av Luxcara, ett tyskt bolag som är ledande kapitalförvaltare inom förnybar el och som äger Önusbergets vindkraftpark som ingår i etapp 3. Projektet kallas Aura och börjar nu gå in i slutfasen.

– Det känns roligt att kunna bidra till utbyggnaden av den hållbara energin, säger han.

BDX arbetar med att bereda kranplaner för montage av vindkraftverk, men också med grundning, fundament, kabeldragning och vägar för att kunna uppföra de totalt 68 vindsnurror som ingår i BDX entreprenad i projektet Aura. Vägarna måste vara tillräckligt hållbara för frakten av tunga mobilkranar, backar och kurvor vara dimensionerade för att klara de upp till 75 meter långa ekipage som transporterar vindkrafttornen i delar från Piteås djuphamn och hit. Tornen är tillverkade av stål med fem centimeter tjocka väggar.

Maskinparken som BDX har använt består av grävmaskiner, hjullastare, lastbilar och dumprar, två mobila krossar samt en flyttbar betongfabrik med kapacitet att tillverka 65 kubikmeter betong varje timme. När behoven är som störst hämtar man 15 000–35 000 ton grus och sand från bergtäkter i närheten varje vecka.

– Det är en stor ekonomisk och miljömässig fördel att vi kan tillverka betongen på plats ute på projektet i stället för att transportera den hit, säger Patrik Sandberg.

NÄR DET ÄR dags att montera ett vindkraftstorn startar de med att grundlägga och schakta bort befintlig vegetation. Sedan gräver de en grop på mellan en och fem meter, beroende på grundvattennivå och markförhållanden.

Marken i området är varierande, men de kan bygga både på våtmark och berg och allt däremellan, konstaterar han.

De tar bort vegetation på cirka 30 meter i diameter, men den största delen av skogen blir kvar. Tanken är att skogsbruket, rennäringen och vilda djur ska samexistera med vindkraften i området och någon skövling av marken är det inte tal om, tvärtom.

– Det går både björnar och älgar i området, berättar han.

Gropen fylls med krossat berg, först ett kraftigare förstärkningslager och ovanpå det ett finare bärlager. På bärlagret gjuts en så kallad ”blinding”, en tio centimeter tjock rund betongsula där ett ”skelett” av stål byggs upp för att bilda fundamentets armering. Sedan byggs gjutformarna runt armeringen och därefter pumpas det betong i formen. Efter härdning avlägsnas formen.

Till sist kommer vindkraftstillverkaren och placerar de understa delarna av tornet på fundamentet. De skruvas fast löst med bultar innan det undergjuts.

Den tyska underentreprenören Terraform jobbar med gjutningar och ställer i ordning för att strax kunna börja spruta in betong under nästa vindkraftverk. En person går in i tornet och ser efter när betongen nått en lagom nivå längst ner i tornets källare.

– När betongen har härdat drar man fast bultarna ordentligt, säger Patrik Sandberg.

DÄREFTER LYFTS ÖVRIGA torndelar på och slutligen monteras vingarna. Det är mycket logistik i och med