Intervju med lymfterapeut

Birgitta ”Beda” Dahlberg

Lång och trogen tjänst som lymfterapeut

Lymfan ämnar göra intervjuer av medicinska lymfterapeuter för att öka förståelsen för vad arbetet består av, men också för att locka andra i vården att välja detta viktiga, meningsfulla och roliga arbete, som kan se lite olika ut beroende på var i Sverige man bor. Roligt, därför att man känner att man kan göra skillnad för patienter med svullnadsproblem. Är du, eller känner du någon, lymfterapeut som vill dela med sig? Tipsa oss: lymfan@svenskaodemforbundet.se

SUE MELLGRIM

sue.mellgrim@lymfterapi.com ”Att vara medicinsk lymfterapeut i Sverige, har alltid givit en känsla av att man tillhör en liten, specialutbildad vårdgrupp där väldigt få vet vad man gör.”

Birgitta ”Beda” Dahlberg Foton från Bedas bildarkiv.

En vän och kollega till mig, Birgitta Dahlberg, även kallad Beda, är medicinsk lymfterapeut från Avesta. Nu ska hon gå i pension.

Själv har jag många gånger fått frågan, med följande reaktion: – Vad jobbar du med då? – Jag är medicinsk lymfterapeut. (Ett utropstecken formar sig framför mig så jag fyller i…) – Jag jobbar med personer med kroniska svullnader. (Nu ser jag istället ett frågetecken framför mig…)

I Dalarna samarbetar man över gränserna i något man kallar ”7-klövern”. Det är en benämning på samverkan mellan regionerna Dalarna, Gävleborg, Sörmland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro län. Idén är att samverka för bättre och mer kostnadseffektiv hjälpmedelsutveckling i regionerna. Bland annat vill man göra gemensamma upphandlingar, vilket gynnar alla som bor i 7-klövern.

Sverige är ett långt land och uppskattningsvis finns det 200–250 medicinska lymfterapeuter i Sverige (källa från medlemmar i SFL, Svensk förening för lymfologi). Tyvärr fattas det fortfarande lymfterapeuter i många regioner. Patienter hänvisas till dem, men vet inte var man hittar dem. 1177.se ska ha en förteckning i varje region, men läget ändrar sig snabbt och alla regioner har inte skrivit in denna information. En del byter jobb eller går i pension. Och det är precis vad Beda ska göra nu – gå i pension.

Hur blir man lymfterapeut?

För att bli medicinsk lymfterapeut ska man vara legitimerad vårdpersonal och gått den längre utbildningen som är minst 200 lektionstimmar. Läraren ska vara legitimerad vårdpersonal och utbildad lärare i lymfsystemet och dess sjukdomar. Beda, som alltid varit idrottsintresserad, är legitimerad sjukgymnast och visste tidigt att hon ville bli just sjukgymnast. På folkhögskolan i Lillsved i Stockholms skärgård såg hon många idrottsskador och då kände Beda att det ville hon arbeta med. På ledarkurser fick man då lära sig om idrottsskador. Det väckte Bedas intresse för sjukgymnastik. I Fagersta, innan hon kom till Avesta, arbetade hon som sjukgymnast med neurologiskt skadade patienter. Beda föddes 1955 och växte upp i Fagersta kommun och tätort i Västmanland. Föräldrarna var äkta norrlänningar.

Birgitta har jobbat på Avesta sjukhus med lymfödemverksamhet. Hon har också haft delar av sin heltidstjänst på neurologisk rehabiliteringsavdelning. På senare år har hon arbetat halvtid med lymfödemverksamhet och halvtid i det palliativa teamet. – Många gånger har dessa verksamheter gått in i varandra och stundtals har det varit svårt att hinna med allt.

Birgitta såg tidigt att vården kunde bli mer effektiv om patienterna lärde sig egenbehandling och egenvård. Lymfödemenheten med sina fyra medicinska lymfterapeuter i Dalarna (Falun och Mora) såg därför till att lymfödemverksamheten skulle införskaffa Lympha Press-utrustningar både för utprovning och för att kunna hjälpa personer i hemmet med besvärliga ödem.

Beda delar med sig av kunskap kring kroniska ödem.

Inblick i Bedas arbetsuppgifter som lymfterapeut i Dalarna

Vem förskriver kompression och kompressionspumpar hos er?

– Just Dalarna har avtal med Aktiv Ortopedteknik som ska sköta mätningar av kompressionsmaterial, men jag har gjort detta själv. Idag finns ett nytt avtal där man som medicinsk lymfterapeut kan få förskriva direkt från leverantör, men tidigare var avtalet besvärligare. Tanken är förstås ”effektivisering”. När det gäller kompressionspumpar så är det vi medicinska lymfterapeuter som provar ut dessa och avgör om behov finns och i vilken grad en patient följer medicinska råd. Det åligger då oss lymfterapeuter att följa upp användandet i hemmen.

Patient får manuellt lymfdränage.

Vem står för kostnaderna när det till exempel gäller kompression till patienter med kronisk svullnad?

– Hela lymfödemkliniken ligger under kirurgkliniken. Kirurgkliniken får en budget som ska räcka till de förskrivningar som förmodas bli under året. Så det finns tyvärr ingen gemensam budget för detta i regionen.

Kommer personer färdigdiagnostiserade till er eller diagnostiserar ni dem?

– Det kan vara olika. Men ibland blir det vi som diagnostiserar dem. Det kan komma en remiss med frågan ”Lymfödem? Behandling?” Eller så har de redan diagnos och remittenten vill att patienten till exempel ska får rätt kompressionsmaterial.

Ställer du/ni diagnos och hur tas det emot av läkarna?

– Javisst ställer vi diagnos och skriver in diagnoskoden. Det ifrågasätts aldrig.

Vad har varit roligast under dina år som medicinsk lymfterapeut?

– Att det är relativt lätt att hjälpa. Att ens händer kan ge så mycket lindring. Jag älskar mina händer! Ta till exempel en person som fått lymfödem efter en cancerbehandling och som mår jättedåligt efter beskedet. Då går det faktiskt relativt enkelt att hjälpa till både praktiskt och själsligt, även om man inte kan bota. Manuell behandling, sjukgymnastik, egenbehandling, kompressionskläder och ibland kompressionspump gör att patienten upplever stor förbättring.

Hur gör ni för att öka kunskapen om lymfsystemet i regionen?

– Jag har haft förmånen att få föreläsa. En av mina första föreläsningar var till elva äldre läkare – riktiga ”uvar”. Det var pirrigt, men det blev jättesuccé! Så jag fick fortsätta att utbilda AT-läkare, sjukgymnaster och arbetsterapeuter, sjuksköterskor och studenter på kliniken. När jag frågade grupperna jag föreläste för: ”Vad kan ni om lymfsystemet?” så fick jag ofta svaret: ”Att vi har ett lymfsystem och att immunförsvaret finns där”, men inget mer.

Var saknas det fortfarande kunskap om lymfsystemet idag?

– Det saknas kunskap generellt. Jag önskar att fler medicinska lymfterapeuter kunde söka till den palliativa vården där behovet är mycket stort.

Beda berättar att hon har haft bra chefer, som givit henne fria händer att utveckla lymfödemverksamheten. – Bra chefer är en förutsättning för att tycka att det är roligt att kämpa med någonting som är så gömt och glömt i stora delar av vårt avlånga land.

Vad mer än behovsanalys, mätning och förskrivningar har ditt arbete som medicinsk lymfterapeut inneburit?

– Ja, oj! Det kan vara till exempel fistelgångar, infektioner i ärrvävnad såsom svampinfektioner, behandling av ärr, lymftejpning, fotsår. Får man en komplicerad patient med ensidigt lymfödem ända upp till midjan från foten, måste man reda ut vad som är vad och hur man ska gå tillväga för att behandla. Inte alla klarar en hel behandling på en gång. Man måste veta hur kroppen och hjärtat fungerar.

Till slut: vem kommer som ersättare till dig, Beda? Det blir ett stort ”hål” efter dig!

– Ja, det blir så klart ett stort hål, eftersom jag jobbat så länge och fått en bred kunskap om så mycket. Men, vi har en ersättare nu som håller på att utbilda sig till medicinsk lymfterapeut. Svårast blir det att hitta någon till den palliativa enheten.

Hur känns det idag?

– Det är blandade känslor. Jag kommer att sakna alla patienter och kollegor.

Kanske får vi se dig efter pensioneringen komma och föreläsa om olika patientfall du har haft under ditt verksamma liv som medicinsk lymfterapeut?

– Ha ha ha, man vet aldrig, men efter den här sommaren har det känts skönt att kunna ägna tid till sådant man inte har haft tid till tidigare.

Livet med boköverlämning i pandemitider

I november 2020 var det boksläpp av Livet med lipödem – en utmaning var dag. Boken var ämnad att överlämnas till våra medlemmar med lipödem, men i första hand till vårdpersonal samt till de som kan påverka vården för dem med lipödem.

Första överlämnandet gick ju bra. Irene Klingborg, vår kassör, uppvaktade riksdagspolitiker (och medlem i SÖF) Marianne Petterson, med en bok! Inga större problem då båda bor i Trelleborg. Vi andra i styrelsen överlämnade boken till våra vårdcentraler när vi ändå hade ärende dit.

Det är ju pandemi så inget farande i onödan, så hur få ut böckerna när vi inte ens har fysiska medlemsträffar?

Efter en del diskussioner så tog vi på ett styrelsemöte beslutet att posta böckerna eftersom vår förening har pengar i kassan och vi kan i nuläget inte ens förbruka dem på lokalhyra till medlemsträffar.

Vi beräknade att det skulle kosta ca 8– 9000 kr för porto samt vadderade kuvert för att få ut boken till medlemmar med lipödem samt till regionens vårdcentraler och sjukvårdspolitiker/regionsråd/chefer, sjukhusArbetsstation med perfekt ståhöjd i köket. bibliotek, skolsköterskor med flera. Ett problem som uppstod var att få tag i vita vadderade kuvert i rätt storlek. Vi ville så gärna skicka ett snyggt paket och vi har ju fina klistermärken med vår gröna logga på, SÖF Skåne, att sätta i hörnet. Vi fick handla på nätet istället för lokalt. Därefter blev det till att skriva ut information om lipödemprojektet som skulle läggas i boken samt ett papper med en liten hälsning från oss i SÖF Skåne lokalförening. Nu väntade jag bara på SÖF-foldrarna som jag beställt och som skulle med i boken. Väntade och väntade. Det var ju julmånad och mycket pakethantering på posten. Både jag och Magnus Hellmark efterlyste paketet som var spårbart men… inget paket! Plötsligt, efter ca en månad, kommer paketet i retur till Magnus och han fick lösa ut det! Magnus skickade nya foldrar. Denna gång som brev och det gick bra. Vi gjorde i ordning 60 försändelser till medlemmarna. Via internet skrevs frakthandlingarna ut (57 kr/kuvert), betalningen gjordes med Swish. Sedan skrevs adresserna ut och tejpades fast på kuverten. Och till sist iväg till postinlämningen. Då det grämde mig lite att portot var så dyrt, för en bra bok som kan göra nytta för många, så klurade jag på en lösning. Tog kontakt med Trelleborgs sjukvårdsdistrikt där jag varit anställd i ca 45 år. Frågade om de

Det blev hela 60 försändelser till våra medlemmar.

”Det är ju pandemi så inget farande i onödan, så hur få ut böckerna när vi inte ens har fysiska medlemsträffar?”

kunde ställa upp med internkuvert samt med utskicken inom Region Skåne. Det visade sig inte vara några problem. Så iväg och hämta internkuvert, hem och fortsätta att packa lite varje dag. Det blev 80 paket adresserade till ett urval av regionens vårdcentraler, sjukvårdspolitiker, medicinska biblioteken på sjukhusen, sjukvårdspolitiker/regionsråd och chefer. Så till sist iväg och lämna dem på vaktmästeriet på Trelleborgs lasarett där regionens postbil sedan hämtade upp.

Efteråt var jag så nöjd att det sparats en slant till vår förening samtidigt som många, hoppas vi, ska få nytta och glädje av boken Livet med lipödem – en utmaning var dag.

ULLA-KERSTI CARLSSON

Sekreterare SÖF Skåne skane@svenskaodemforbundet.se

Lungcancerpodden

Lyssna på podden där vår ordförande Margareta Haag talar om sitt arbete för en mer jämlik cancervård.

Lyssna här: www.lungcancerpodden.se/podcast/ det-ger-mig-kraft-att-jobba-for-en-jamlik-cancervardavsnitt-81/

SÖF:s organisation 2021

Revisor

Stödperson Stödfamilj

Advisory Board

ÅRSMÖTE

SÖF:s högsta beslutande organ

Förbundsstyrelse

SÖF:s beslutande organ mellan årsmötena

Arbetsutskottet: AU Valberedning

Kliniska rådgivare

Kansli

Administration Sekreterare E-post Telefon Microsoft 365 Utskick av informationsmaterial Webbshop Bokning av aktiviteter Ekonomi Medlemsregister Årsmöte

Medlemsaktiviteter

Medlemsmöten Kursverksamhet Webbinarier/Seminarier Enkäter

SÖF Lokalt

Lokalföreningar Stödgrupper Referensgrupp

Forskning & utveckling

Nationellt Internationellt SÖF:s stipendier

Kommunikation

Hemsida Lymfan Nyhetsbrev Sociala medier Produktion av infomaterial inkl. filmer Media

Påverkansarbete

Vård Prevention Utbildning Intressepolitik Patienträttigheter Remisser

Samarbete

Akademi Profession Industri Vårdgivare Myndigheter Organisationer Övriga intressenter Politik