Schneider lanserar tjänst för digital omställning

Schneider Electric lanserar en ny tjänst för industrier som ska hjälpa till att påskynda planeringen och genomförandet av digitala omställningar. Under den årliga konferensen ARC Industry Leadership Forum i Orlando lanserade Schneider Electric, ledare inom den digitala omställningen av energihantering och automation, den nya tjänsten Industrial Digital Transformation.

Tjänsten är designad för att hjälpa industriföretag med framtidsanpassade och effektiva digitala omställningar.

Industriföretag kan nu dra nytta av Schneider Electrics expertis inom industri och energi, med stöd från industriella mjukvarufunktioner, för att uppnå märkbar effekt över en rad olika ändamål:

• Operativ effektivitet

• Hållbarhet och energieffektivisering

• Optimering av tillgångar

• Cybersäkerhet

Schneider Electric är ett av få företag i världen som har mottagit flertalet utmärkelser av 4th Industrial Revolution (4IR)

Advanced Lighthouse av World Economic Forum för deras egna globala och smarta fabriker och distributionscenter. Lighthouses är fabriker som har tagit 4IR-tekonologi från pilot till storskalig integration, för att utveckla verksamheter, värdekedjor och affärsmodeller för ekonomisk, operativ och hållbar avkastning.

– Enligt vår forskning är det 83 procent av våra slutanvändare och OEMs som rör sig framåt i sin digitala omställning. Av dessa är det endast sju procent som känner att de har slutfört processen. Därför är det en absolut nödvändighet att resterande överväger användning av digitala omställningstjänster för att påskynda sin digitala omställning, snabbare uppnå ekonomiska fördelar och samtidigt förhindra oplanerade driftstopp, säger Craig Resnick, Vice ordförande och rådgivare på ARC Advisory Group.

– En lyckad digital omställning inom industrin kräver en global vision som är agil nog att kunna stödja lokala behov, säger Marc Fromager, SVP Industrial Automation Services på Schneider Electric.

En ny global undersökning om framtidens teknik visar att nordiska och därmed även svenska företag halkar efter i investeringar i ny teknologi. I många avseenden beror det på en bristande förståelse för 5G och IoT:s möjligheter och användningsområden visar undersökningen från EY. Företagen ser också risken för cyberhot i publika 5G-nätverk som ett viktigt hinder för 5G:s utveckling, vilket till viss del driver investering i privata nätverk. Samtidigt är det fler företag än tidigare som anger hållbarhetsfrågor som en drivande faktor i framtida investeringar i 5G och andra framväxande teknologier.

Den fjärde upplagan av EY Reimagining Industry Futures Study avslöjar att nordiska företag, till lägre grad än sina globala konkurrenter, gör investeraringar i framväxande teknologier, däribland 5G och IoT. I den globala studien ingick

1325 företag, varav 100 nordiska och där även svenska företag ingår. 5G är en för- utsättning för både effektivisering och utveckling av nya tjänster. Men EY:s undersökning pekar på att teknologin visar sig vara en pedagogiskt utmaning - företag behöver förstå den bättre för att faktiskt vilja investera.

– 5G förknippas ofta med optimering av verksamheter, som uppkoppling och övervakning av maskinell utrustning inom industrin. Men potentialen är även enorm vad gäller utveckling av företagens affär och erbjudande, exempelvis inom retail där 5G och IoT ger nya möjligheter till en 360-vy av kunden och därmed helt nya sätt att både marknadsföra och leverera tjänster och produkter, säger Charlotta Kvarnström, partner och nordiskt ansvarig för EY:s verksamhet inom teknik, media och telekommunikationssektorn.

Ungefär en tredjedel av företagen, globalt och i Norden, anser att bristande förståelse för hur 5G kan implementeras och användas är ett problem. Komplexiteten i att integrera 5G med befintliga teknologier, samt bristande förståelse för hur 5G relaterar till annan teknologi an- ses vara en utmaning hos cirka 40 procent av företagen. I Norden anger företagen till högre grad att bristande stöd för 5G från ledningen, samt utebliven budget för investeringar i teknologin, är en stor intern utmaning.

Oro F R Cyberhot

Säkerhetsfrågor fortsätter att vara på företagens radar och cyberrisker hamnar för första gången som nummer ett när företag världen över listar externa utmaningar med 5G. Att cybersäkerhet är på agendan är i sig inget nytt. Däremot visar undersökningen att frågan i allt högre grad driver utvecklingen av privata nätverk där säkerheten ofta anses vara högre. Globalt anser 38 procent av företagen att cyberrisker är en stor utmaning för 5G:s framväxt, vilket gör det till den främsta utmaningen som företagen pekar ut. I Norden är siffran något lägre, 35 procent anger cyberrisker som en av de viktigaste utmaningarna, vilket gör det till den fjärde mest utmanande faktorn enligt nordiska företag.

VR i industrin – hjälper eller stjälper det?

Digitala verktyg baserade på AR och VR används allt oftare i industrin för att stötta operatörer. Men hur påverkar det arbetstagares kompetens och förståelse för de system de arbetar med? Högskolan i Skövde har beviljats 4,8 miljoner kronor för att ta fram en vägledning för hur de digitala verktygen bör användas i tillverkningsindustrin.

Digitala verktyg med tekniker som förstärkt verklighet (AR) och virtuell verklighet (VR) blir ett allt vanligare inslag inom industrin. Av forskarna benämns dessa verktyg som automatiserat kognitivt stöd (AKS). Verktygen används bland annat för att stötta operatörer inom tillverkningsindustrin under upplärning och rutinarbete. Men kunskapsläget är oklart. Samtidigt som AKS allmänt betraktas ha en rad positiva arbetsmiljöeffekter finns det också signaler på motsatt effekt.

Oklart Kunskapsl Ge

För att reda ut detta har AFA försäkring beviljat Högskolan i Skövde 4,8 miljoner kronor till ett projekt för att ta fram en konkret och användbar vägledning för hur man ska utforma och använda dessa digitala verktyg inom industrin.

– Vi tror att det är oerhört viktigt att vi ökar förståelsen för hur AKS påverkar arbetstagarens kognitiva arbetsmiljö innan dessa system rullas ut i stor skala på arbetsplatser i Sverige och runt om i världen, säger Erik Billing, biträdande professor i informationsteknologi och projektledare.

Inom kognitionsvetenskaplig forskning är det väl känt att ökat stöd i många fall leder till försämrad inlärning. Mer tillgänglig information gör att vi inte litar lika mycket på vårt minne, vilket i förlängningen försämrar vår inlärning.

Positiva Effekter Kan Utebli

En konsekvens av ökad användning av AKS skulle kunna vara att operatörerna lär sig arbetet sämre och blir mer beroende av det stöd som erbjuds för att kunna utföra arbetet. Detta kan i sin tur påverka operatörernas förståelse för sina arbetsuppgifter och försämra deras förmåga att lösa problem när något krånglar.

Det är dock oklart i vilken utsträckning resultaten från tidigare kognitionsvetenskaplig forskning stämmer för arbets- platser inom industrin. Erik Billing tror samtidigt att AKS har stor potential att förbättra arbetssituationen på många arbetsplatser om det används på rätt sätt. – Idag saknas det kompetens om exakt hur de nya teknologierna påverkar den kognitiva arbetsmiljön, det kunskapsgapet ska vi bidra till att minska. Annars finns det en risk att de positiva effekterna uteblir eller till och med försämrar situationen om hjälpmedlen inte används på rätt sätt.

Forskarna ser i dagsläget två huvudsakliga målgrupper för den vägledning eller digitala handbok som de ska arbeta fram. En handbok som kommer bestå av designriktlinjer riktade till utvecklare av AKS.

– En uppsättning riktlinjer kommer rikta sig mot en bredare målgrupp både inom och utanför industrin och komplettera existerande designriktlinjer till exempel gällande utformningen av AR-gränssnitt. En annan uppsättning riktlinjer utformas mer specifikt mot montering och kan ge mer konkret vägledning för utformningen av dessa typer av arbetsplatser, säger Erik Billing.