7164-092-4

Ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bör bedrivas under en byggnads eller anläggningens hela användningstid. Syftet med denna skrift är att närmare analysera och presentera goda exempel på hur kommunala fastighetsorganisationer och verksamheter kan arbeta med systematiskt brandskydd. Den är avsedd som en idéhandbok för att ge tips och inspiration till det kontinuerliga arbetet med brandskyddsfrågor.

Flera viktiga områden såsom risker, ansvarsfördelning, lagar samt förslag till arbetsmodell för systematiskt brandskyddsarbete diskuteras och presenteras.

Brandskydd i offentliga lokaler

Brandskydd i offentliga lokaler

Skriften vänder sig till den kommunala fastighetsägaren – förvaltare, driftledare, driftingenjörer, fastighetschefer samt verksamhetschefer.

Skriften kan med fördel även läsas av verksamhetsansvariga, till exempel rektorer, och politiker.

ISBN: 91-7164-092-4

Sveriges Kommuner och Landsting

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller på förbundens webbplats www.skl.se – välj Publikationer för webbokhandeln.

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Brandskydd i offentliga lokaler

B 

MorĂśtter & piskor

Förord ���� ersattes den gamla räddningstjänstlagen av den nya lagen (����:���) om skydd mot olyckor med tillhörande allmänna råd. Enligt � kap. � § lagen om skydd mot olyckor ska ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.

För att uppfylla detta krav menar Räddningsverket att ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bör bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid. Syftet med denna skrift är att närmare analysera och presentera goda exempel på hur kommunala fastighetsorganisationer och verksamheter kan arbeta med systematiskt brandskydd. Den är avsedd som en idéhandbok för att ge tips och inspiration till det kontinuerliga arbetet med brandskyddsfrågor. Flera viktiga områden såsom risker, ansvarsfördelning, lagar samt förslag till arbetsmodell för systematiskt brandskyddsarbete diskuteras och presenteras.

Denna skrift vänder sig i huvudsak till den kommunala fastighetsägaren, främst gäller det förvaltare, driftledare, driftingenjörer, fastighetschefer samt verksamhetschefer. Skriften kan med fördel även läsas av verksamhetsansvariga, till exempel rektorer, samt politiker.

Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner och Landstings FoU-fond för fastighetsfrågor. Rapporten är författad av Hans Andersson, Svenska Brandskyddsföreningen. Till sin hjälp har författaren haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått med material och gett värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Tommy Söderström, Solna Stad; Per-Arne Jander, Nacka kommun; Gerhard Andersson, Falkenbergs kommun; Susanne Christensson, Skolfastigheter i Stockholm AB; Kenneth Lundstedt, Räddningstjänsten Storgöteborg; Olof Hübner, Ystads kommun; Ann-Christine Åström, Umeå Kommun samt Marcus Cato, Sveriges Kommuner och Landsting.

Skriften är ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting och Svenska Brandskyddsföreningen.

Magnus Kristiansson och Linda Andersson från Sveriges Kommuner och Landsting har varit projektledare.

Sveriges Kommuner och Landsting i oktober ����

1

Innehåll Sammanfattning ...................................................................................................................................4 1. Brand – konsekvenser och förebyggande åtgärder .........................................................7 Brandskadeutveckling under ett decennium ............................................................................7 Anlagd brand.................................................................................................................................. 10 Brandkatastrofen i Göteborg 1998 ....................................................................................... 12 Förebyggande åtgärder mot anlagd brand ............................................................................ 14 2. Ett förändrat brandskyddsarbete ........................................................................................ 16 Historik ............................................................................................................................................ 16 En ny lag .......................................................................................................................................... 16 Kommunens uppdrag enligt LSO.............................................................................................. 17 Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete ................................................................. 19 3. Ansvarsfördelning mellan ägare och nyttjare .................................................................. 24 Gränsdragningslistor.................................................................................................................... 24 Hyreskontraktets betydelse ...................................................................................................... 25 Gränsdragning i kommunala verksamheter ............................................................................ 25 Exempel från Nacka kommun..................................................................................................... 26 4. En modell för det systematiska brandskyddsarbetet .................................................. 31 Brandskyddspolicy ....................................................................................................................... 33 Byggnads- och verksamhetsbeskrivning ................................................................................. 35 Riskhantering ................................................................................................................................. 37 Brandskyddsorganisation — ansvarsfördelning...................................................................40 Nödlägesorganisation och rutiner vid brand ........................................................................44 Övnings- och utbildningsplaner ............................................................................................... 49 Brandskyddsregler ........................................................................................................................ 53 Brandskyddsbeskrivning —en teknisk karta ........................................................................ 56 Brandskydddokumentation enligt BBR ................................................................................. 57 Drifts- och underhållsinstruktioner ......................................................................................... 58 Kontrollsystem .............................................................................................................................. 59 Uppföljning ..................................................................................................................................... 62 Övriga dokument ..........................................................................................................................64 5. Att komma igång ........................................................................................................................ 66 Metodval ......................................................................................................................................... 67 Drivkrafter – möjligheter – hinder ............................................................................................. 68 Försäkringsbolagens syn på systematiskt brandskyddsarbete......................................... 69 10 steg för att komma igång ..................................................................................................... 71 Exempel på införande av SBA ....................................................................................................72 Systematiskt brandskyddsarbete som ett ledningssystem................................................ 73 Certifiering ..................................................................................................................................... 74

2

6. ”Skriftlig redogörelse” — en del i tillsynen .................................................................... 76 Ägaren till byggnad svarar för den skriftliga redogörelsen ............................................... 77 Objekt som omfattas av krav på ”skriftlig redogörelse”..................................................... 78 Innehållet i den skriftliga redogörelsen ..................................................................................84 Frister för inlämnande till kommunen ...................................................................................... 85 7. Tillsyn .............................................................................................................................................. 86 Kommunens förebyggande åtgärder ....................................................................................... 86 Den kommunala tillsynen ............................................................................................................ 87 Tillsynsbesök.................................................................................................................................. 89 Tillträde och upplysningar .........................................................................................................90 Föreläggande och förbud ...........................................................................................................90 Överklagande ................................................................................................................................. 91 Tillsynsförrättare .......................................................................................................................... 91 Avgift för tillsynsbesök ................................................................................................................ 91 Definitioner och referenser............................................................................................................ 92 Definitioner .................................................................................................................................... 92 Källhänvisningar............................................................................................................................. 98 Aktuella hemsidor ......................................................................................................................... 98 Appendix: Lagar och regler ............................................................................................................ 99 Lag om skydd mot olyckor, LSO ............................................................................................ 100 Förordning om skydd mot olyckor ........................................................................................ 100 Arbetsmiljölagen .........................................................................................................................101 Byggnadslagstiftning .................................................................................................................102 Lag om brandfarliga och explosiva varor, LBE.................................................................... 104 Bilaga 1–5 ...............................................................................................Finns på www.skl.se/fastighet

© Sveriges Kommuner och Landsting 2005 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 E-post: fastighet@skl.se • Webbplats: www.skl.sew ISBN: 91-7164-092-4 Tryckeri: xxxxxxxx Text: Hans Andersson • Illustrationer: Oskar Ohlsson Omslagsbild: Björn Hårdstedt • Foto inlaga: Björn Andersson Redigering och grafisk form: Forum1 Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se (välj Publikationer)

3

Sammanfattning Den � januari ���� trädde lagen om skydd mot olyckor (LSO) i kraft. I LSO framkommer vilka skyldigheter enskilda, kommuner och statliga myndigheter har för att minska antalet olyckor och dess konsekvenser. Med enskilda avses i lagen både fysiska och juridiska personer. Kommunen har i lagstiftningen tre olika roller, nämligen rollen som myndighet, rollen som ägare av byggnad eller annan anläggning och rollen som nyttjare. I rollerna som ägare och nyttjare är kommunen att anse som enskild.

När det gäller skyldigheter för den enskilde, så handlar dessa i huvudsak om brandskydd, och detta ansvar har i lagstiftningen förtydligats.

Det går inte att hitta patentlösningar för hur ett brandskyddsarbete ska bedrivas, utan det skiljer sig från fall till fall beroende på byggnad och verksamhet. För att underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar har Räddningsverket gett ut ett allmänt råd som anger att man bör arbeta systematiskt med brandskyddet. Genom att arbeta systematiskt med brandskyddet lever den enskilde upp till lagstiftningens intentioner, menar Räddningsverket.

Brandskyddsarbetet är kopplat till byggnader och andra anläggningar.

Dessa representeras av ägare och nyttjare. Varken i LSO eller det allmänna rådet framkommer vem av ägare eller nyttjare som ska göra vad i det systematiska brandskyddsarbetet. För att klara ut sådana frågor behövs det tydligare ”hyresavtal” med tydliga gränsdragningar beträffande brandskyddsfrågorna. Frågeställningar angående vem av ägare eller nyttjare som bär det yttersta ansvaret över brandskyddet i en byggnad eller annan anläggning, och också därmed kan ställas till ansvar vid en olycka, kan inte heller besvaras generellt, utan detta får prövas juridiskt i det enskilda fallet.

Kontrollansvaret över brandskyddet har flyttats från kommunen till den enskilde. Genom att för vissa byggnader och verksamheter ställa krav på en skriftlig redogörelse av brandskyddet, blir det frågor som måste beaktas och inte kan prioriteras bort. Därigenom förmodas den enskilde också ta sitt egenansvar för brandskyddet.

Att arbeta systematiskt med brandskyddet kan liknas vid ett ledningssystem och de ingående processerna i ledningssystemet bör leda till en ständig förbättring och ökad förmåga att hantera brandskyddsfrågorna.

Avgränsning Boken belyser inte frågor som berör den traditionella sotningsverksamheten och det som enligt LSO definieras som brandskyddskontroll.

Syfte och läsanvisning Denna bok är primärt framtagen för kommunen i sin roll som enskild, enligt LSO, och då i synnerhet som ägare av byggnader eller andra anlägg-

4

Brandskydd i offentliga lokaler

ningar. Men även kommunens roll som nyttjare, det vill säga hyresgäst och utövare av verksamheter, berörs.

I lagstiftningen används begreppen nyttjanderättshavare och/eller verksamhetsutövare. I denna skrift är dessa benämningar ersatta av den samlande benämningen nyttjare. Lagstiftningens distinktion mellan begreppen är enbart tillämplig för lagar som rör farlig verksamhet enligt � kap � § i Lagen om skydd mot olyckor. Sådan verksamhet har att följa speciella regler som inte tas upp i denna skrift. Metoderna för systematiskt brandskyddsarbete gäller dock även för dessa verksamheter.

Boken kan användas som en idéhandbok för uppbyggnad av ett systematiskt brandskyddsarbete av vem som helst, oberoende av vem som äger eller brukar en byggnad. Den är utformad för att kunna användas även av den som vill ta del av enbart enskilda kapitel.

Bokens inledande kapitel ger en allmän orientering i ämnet, därefter behandlas olika aspekter gällande arbetet med systematiskt brandskyddsarbete. Kapitel fyra är bokens huvudkapitel, där ett strukturerat arbetssätt presenteras.

Kapitel � redovisar utvecklingen av bränder, för att ge en överblick över de digra konsekvenser som följer. Det förs även en diskussion kring anlagda bränder och hur detta kan förebyggas. Bränder orsakar stora kostnader både i människoliv och materiella skador.

Kapitel � ger en bakgrund till den reformerade lagstiftningen, kommunens ansvar och det systematiska brandskyddsarbetet. Här diskuteras även kring dokumentationen av det systematiska brandskyddsarbetet.

Kapitel � behandlar frågor om gränsdragning mellan fastighetsägaren och verksamheten.

Kapitel � handlar om innehållet i systematiskt brandskyddsarbete. I varje avsnitt redovisas vad som är syftet med just den delen i det sammantagna brandskyddsarbetet. Ofta avslutas de med en enkel checklista och förslag till åtgärder samt exempel på hur ett dokument kan se ut för just det avsnittet.

Kapitel � ger information om tillvägagångssätt och tips om vad som kan vara värt att ta med vid uppstartande av ett systematiskt brandskyddsarbete. Här förs även ett resonemang kring att använda systematiskt brandskyddsarbete som ett ledningssystem.

Sammanfattning

5

Kapitel � beskriver syftet med den skriftliga redogörelsen och vilka objekt som omfattas av densamma.

Kapitel � behandlar kort den tillsyn som utövas av kommunen på den enskilde.

Appendix En enkel sammanställning över de lagar, förordningar och föreskrifter som uppmärksammar brandskyddsfrågorna.

Bilagorna �-� finns ej med i boken, utan finns på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida www.skl.se/fastighet, för nedladdning.

6

Brandskydd i offentliga lokaler

1.

Brand — konsekvenser och förebyggande åtgärder

Detta inledande kapitel är menat att ge en generell överblick över storleken på bränder och visa lite på de konsekvenser som kommer härav. Statistiken visar skrämmande siffror när det gäller både dödsfall och materiell skadegörelse, vilket med all önskvärd tydlighet klargör vikten av att arbeta med brandskyddsfrågor.

Inom både privat och offentlig verksamhet är man idag allt känsligare för skador orsakade av olyckshändelser, inbrott, sabotage, skadegörelse, brand och explosion. Ofta fattas beslut om samhällsutveckling — nya kommunikationssystem, stadsdelsetableringar, el-, värme- och VA-system — utan att de åtföljande riskerna helt har identifierats och analyserats. Det innebär att den beredskap som samhället håller, ofta ställs inför nya, oväntade och ibland omöjliga uppgifter. Dessa risker, inbyggda i infrastruktur och större stadsbildningar, är ofta omöjliga att i efterhand rätta till. Vi tvingas leva med vissa risker och måste istället söka begränsa konsekvenserna. Detta förutsätter god kunskap hos den enskilde företagaren eller fastighetsägaren, men också en väl utbyggd och fungerande räddningstjänst som samhället tillhandahåller.

Med den ökade teknologin, befolknings- och värdekoncentrationer kan även förhållandevis små olyckor ge upphov till stora och dyrbara skador, som även kräver människoliv — skador som kanske kunde undvikits helt eller kraftigt begränsats genom en större riskmedvetenhet hos både planerare, beslutsfattare och den enskilde. Att oönskade driftstörningar och avbrott leder till ökade kostnader behöver i sammanhanget knappast nämnas. För privata verksamheter kan en inträffad skada ytterst innebära att driften flyttas till annan ort eller helt läggs ned.

Förebyggande skydd, försäkringar och beredskapsplanering är exempel på åtgärder som hjälper till att förhindra eller minska konsekvenserna av en skada. Allt går dock inte att förebygga, försäkra eller planera. Ett företag får räkna med att stå för ca ��–�� procent av den totala skadekostnaden själv, trots ovan nämnda planering. Med tanke på höga premier och höga självrisker kan kostnaderna för en kommun bli ännu större.

Brandskadeutveckling under ett decennium Anmälda brandskador Antalet anmälda brandskador i ett tioårsperspektiv visar en relativt konstant nivå (se figur �, nästa sida). ���� var dock ett unikt brandskadeår med

1. Konsekvenser och förebyggande

7

en kraftig ökning av antalet anmälda brandskador. Mängden anmälningar saknar motstycke under modern tid. Efter ���� har antalet anmälda brand4 skador åter gått ner och legat kring �� ��� per år. Av de anmälda brandska3,5 dorna inträffar cirka �� procent i våra bostäder.

4

3

3,5

2,5

3

2

Antal Antal 2,5 brandskador brandskador

1

1,5

0,5

4

1

0

3,5

40 000

0

3

3

2,5

2,5

2

2

19 96 19 98 20 00 20 02

0,5

94

50 000

2002

0 000

2

19

0 000

2000

1998

0 000

2002

Antal 70 000 brandskador 60 000

0 000

1,5

Brandskadebelopp i miljarder Brandskadebelopp Brandskadekronor i miljarder kronor belopp i miljarder 4 kronor 3,5

30 000

1

1

0 000

10 000

0,5

0,5

0

0

0

98 20 00 20 02

Antal 1,5 brandskador

1,5

19 94 19 96 19 9 19 8 20 94 0 1 0 20996 0 19 2 98 20 00 20 02

2002

19

96

4

19

19 9 Figur �.

2000

0

1998 1994 2000 1996 2002 1998

20 000

1996

0 000

1994

0 000

Antal brandskador

Figur �.

Brandskadekostnader Under åttiotalet ökade brandskadekostnaderna kraftigt — från �,� till �,� miljarder (inklusive kostnaden för avbrott). Trenden bröts ���� och därefter rapporterade försäkringsbolagen sjunkande kostnader ända fram till år ����. Därefter stabiliserades kostnaderna kring � miljarder kronor per år fram till ����, då det åter igen vände uppåt. ���� års direkta kostnader på �,� miljarder kronor är ett markant och positivt brott på de föregående två årens negativa utveckling (figur �). Avbrottsskadorna har legat relativt konstant kring ���–��� miljoner kronor under tioårsperioden och drabbar nästan uteslutande näringslivet.

Statistik över brandskadeåret ���� Statistiken nedan är hämtad från Svenska brandskyddsföreningen. Bostadsbränderna (inklusive fritidshus) har länge legat i blickpunkten eftersom cirka �� procent av antalet rapporterade brandskador inträffar i vår boendemiljö.

8

Bra bel mil kro

Brandskydd i offentliga lokaler

Brandskadekostnaderna inom sektorn har ökat närmast konstant och med drygt �� procent år ����. Det bör dock fortfarande påpekas att cirka �� procent av de totala brandskadekostnaderna drabbar industri, näringsliv och kommersiella fastigheter — � ��� miljoner kronor under ���� — trots att dessa sektorer tillsammans inte står för mer än cirka �� procent av antalet skador. Det är inom dessa sektorer som de större och mer omfattande skadorna dominerar och utgör ett hot.

Det bör även observeras att de totala brandskadekostnaderna för år ���� klart understiger ���� års nivå räknat i fast penningvärde. Senaste decenniums satsningar på bland annat brandvarnare och kampanjer som ”heta arbeten” och ”anlagd brand” har säkerligen bidragit till den förhållandevis återhållsamma utvecklingen.

Dödsbränder ��� människor omkom i samband med bränder under år ����. Av alla dödsbränder inträffade �� procent i den egna boendemiljön. De vanligaste orsakerna till dödsbränderna var rökning, levande ljus, självmord/anlagd brand och torrkokning. Fungerande brandvarnare — en billig ”livförsäkring”— saknades i mer än �� procent av fallen.

Av de omkomna ���� var cirka hälften äldre än �� år. Antalet äldre som omkommer har ökat och särskilda insatser måste till för att bryta en ogynnsam utveckling och göra boendet för våra äldre säkrare.

En ökad livslängd, minskade vårdresurser och ett eget boende högre upp i åldrarna förklarar utvecklingen. Olika former av nedsatthet och rörelsehinder som kan drabba de äldre innebär bland annat att förmågan att förebygga och upptäcka brand samt att sätta sig i säkerhet minskar. Detta är ett problem som måste prioriteras kraftfullare om man ska lyckas minska dödsbränderna.

Elorsaker

Storskador Med storskador avses (sedan ����) skador med en kostnad som överstiger �,� miljoner kronor. Storskadornas utveckling följs med stort intresse. Det beror bland annat på att storskadorna, som utgör mindre än � procent av det totala antalet brandskador, normalt svarar för ��–�� procent av brandskadekostnaderna.

Storskadorna speglar även bilden av de större riskerna i samhället.

1. Konsekvenser och förebyggande

Anlagd brand Okänd orsak Övriga kända orsaker Uppvärmning, torkning Kraftalstring Explosion Figur �. �� års storskador (����–����).

Heta arbeten

9

I diagrammet på föregående sida visas antal storskador över en ��-års period, ����-����. Det är cirka � ��� storskador till en sammanlagd kostnad av cirka �,� miljarder kronor. Ungefär en fjärdedel av dessa storskador beror på anlagd brand. Diagrammet anger brandorsakerna i procent fördelade efter antal.

Riskslag

Brandskada

Antal

%

Brand + kostnaden för avbrotten Mkr

%

Mkr

Elapparater, elanordningar

43

26

189

27

222

Anlagd brand

27

17

109

17

130

Uppvärmning, torkning

15

9

44

5

44

Svetsning, skärning

1

1

12

2

16

Självantändning

3

2

11

1

11

Explosion

4

3

9

1

11

Åska

3

2

7

1

7

Tobaksrökning

1

1

2

-

2

Barns lek med eld

1

1

2

-

2

Övriga brandstiftare

9

6

27

3

27

Okända brandstiftare

52

32

339

43

352

Storskadornas fördelning på de största brandorsakerna år ����.

Anlagd brand Några basfakta Omkring en tredjedel av alla bränder är anlagda. Dessa kostar samhället cirka � miljard kronor varje år. Människor omkommer, otrygghet och mänskligt lidande följer i spåren. Ofta är inbrott och skadegörelse ett första steg till anlagd brand, men det är inte ovanligt att bränder anläggs av personer som normalt vistas inom anläggningen. Anlagd brand är ett konstant och bestående problem som måste bekämpas med ökad intensitet. Allt från papperskorgar till industrier drabbas, även om allmänna byggnader som skolor, fritidsanläggningar och flerbostadshus är särskilt utsatta. Containrar, lastkajer, entréer, källare, soprum, vindar och fordon är vanliga objekt.

Anlagd brand är i hög grad ett ungdoms- och tätortsproblem. Forskning visar att �� procent av alla barn leker med eld och att �� procent av de anlagda bränderna utförs av ungdomar under �� år.

10

Brandskydd i offentliga lokaler

Motiv De vanligaste motiven bland barn och ungdomar för att anlägga brand är nyfikenhet, uttråkning, skadegörelse och vandalism. Andra motiv såväl bland ungdomar som vuxna är hämnd, hat, konflikter, försäkringsbedrägerier och att dölja brott. Pyromani svarar för högst �� procent av de anlagda bränderna. De flesta bränder som anläggs av barn är troligen inte avsiktliga utan börjar som lek.

Elden är ofta en symbol för intensiv känsla, vrede, hat och passion. Den har också i hög grad det förbjudnas lockelse.

Alla har vi som små blivit varnade för att leka med eld.

Elds anläggning lämpar sig därför som trots- och rebellhandling som en utväg ur en kvävande miljö.

Källa : Brandskyddsguiden, Svenska brandskyddsföreningen ����

Följande är hämtat från tidningen Säkerhetssamordnaren, december ����, utgiven av Göteborgs stad försäkrings AB Göta Lejon:

• ”I början av januari anlades en brand i Utmarksskolan, stadsdelsförvaltning Kortedala. Mönstret känner vi igen, krossade rutor och inkast av brinnande föremål. Trots att brandlarmet gick igång blev skadorna ganska omfattande. En stor del av skolan fick rök- och sotskador. Skadekostnad: cirka 2 miljoner kronor.”

• ”I februari drabbades Paprikagatans förskola i stadsdelsförvaltning Gunnared av en anlagd brand. Tillvägagångssättet motsvarar ungefär ovanstående brand. Skadekostnad: cirka 1 miljon kronor.”

• ”Under april och september drabbades Slakthuset av två bränder, båda troligen anlagda. Branden anlades i pappersskräp på utsidan intill en lastbrygga. Skadekostnad: cirka 1 miljon kronor.”

• ”I september brann två arbetsbodar upp tillhörande Park- och natur förvaltningen, kostnad cirka 400 000 kronor. Branden orsakades av att en bil körts upp intill bodarna och därefter troligen antänts.”

• ”Totalt har våra objekt drabbats av minst fyra bilbränder. Vi vill därför påpeka vikten av att vara extra noga med att förhindra att fordon kan köra intill eller parkera i anslutning till våra anläggningar som exempelvis skolor, daghem eller idrottsanläggningar.”

1. Konsekvenser och förebyggande

11

Det kan konstateras att bakom var tredje brand döljer sig ett brott, att det oftast är ungdomar som ligger bakom de anlagda bränderna och att ungdomarna inte inser konsekvenserna av sitt handlande, varken för sig själva eller för omgivningen. Skulle till exempel göteborgskatastrofen ���� ha inträffat om insikten om följderna varit kända — knappast. Häri ligger den stora utmaningen och den uppenbara möjligheten till långsiktiga förändringar.

För mer information inom området hänvisas till Räddningsverkets hemsida www.raddningsverket.se.

Brandkatastrofen i Göteborg 1998 Sent på kvällen den �� oktober ���� utbröt en brand, i Makedoniska föreningens lokaler inrymda i en större före detta industrifastighet på Hisingen i Göteborg. Denna kväll hade lokalen hyrts av ungdomar som arrangerat ett diskotek.

Omkring ��� ungdomar deltog i en fest i en lokal avsedd för som mest ��� personer. Branden startade vid nödutgången och förloppet blev mycket snabbt.

Panik utbröt när ungdomarna försökte ta sig ut. Den enda utgången blev snart blockerad av ungdomar som fallit ihop.

Några ungdomar lyckades ta sig ut genom de fönster vars underkant var belägen cirka �,� meter över golvet. Från några av fönstren kunde man hoppa ned till taket på en lägre byggnad.

Dessa fönster var dock de som först nåddes av lågorna. Från de övriga fönstren kunde en del av de överlevande i ett tidigt skede rädda sig genom att hoppa eller knuffas ut till gatunivån cirka � meter nedanför.

Nedan är ett utdrag ur rapport från utryckningsbrandmästare Harald Jansson vid Lundby brandstation, Räddningstjänsten Storgöteborg. Observationerna är gjorda vid räddningstjänstens framkomst till skadeplatsen:

12

Brandskydd i offentliga lokaler

” Eftersom hela planen framför byggnaden var full av skrikande och skadade ungdomar och det var fullt utbruten brand i det fönsterparti som jag kunde överblicka, tänkte jag att det var ju i alla fall tur att alla var ute ur byggnaden.” ”När vi rullat fram några meter till, blev bilden en helt annan. I två fönster var det folk. På planen nedanför fönstren låg ungdomar och skrek. De som befann sig på insidan tryckte på så att dom i fönstren trycktes ut och ramlade ner på plan, ett fall på ca � meter. Några hoppade ut. Hela bilden var kaotisk.” ”Den enda utrymningsväg som gick att använda var den på byggnadens västra gavel. Den i lokalens östra ända var spärrad av branden.

Det fanns alltså bara en väg ut i det fria och i den satt ungdomar fastkilade. Rökdykarna fick dra loss dem och när det blev ledig plats täpptes den genast till igen av folk som tryckte på inifrån.”

Fakta • Branden anlades i möbler som burits ut i ett trapphus bakom en av nödutgångarna.

• �� ungdomar dog i branden, sammanlagt skadades cirka ��� ungdomar.

• Först efter omfattande tekniska undersökningar kunde polisen fastslå att branden varit anlagd.

• Den � januari ���� häktades tre unga män misstänkta för grov mordbrand. En månad senare greps och häktades en fjärde.

• Den � juni dömdes de fyra för grov mordbrand. En fick åtta års fängelse, två fick sex års fängelse, och den yngste tre års sluten ungdomsvård.

• Den �� augusti skärpte hovrätten straffen för två av de åtalade ,från sex till sju års fängelse.

• Högsta domstolen tar inte upp överklagandena.

Källa: DN.

1. Konsekvenser och förebyggande

13

Förebyggande åtgärder mot anlagd brand De skadeförebyggande åtgärderna mot anlagd brand har hittills till stor del prioriterats mot olika former av tekniskt brandskydd och brottsförebyggande arkitektonisk utformning. Detta är i sig mycket viktiga insatsområden, även om de inte angriper symtomen. Detta arbete behöver kompletteras med andra mer informativa insatser — inte minst inom till exempel skola och andra offentliga byggnader.

Många goda insatser riktat mot ungdomar har utförts, och enskilda exempel i kommuner har visat att de anlagda bränderna temporärt kan minska med upp mot �� procent och då oftast som en konsekvens av en systematisk och riktad informationsinsats till elever i grundskolan strax före tonåren. Personal inom räddningstjänsterna har oftast utfört detta arbete — ett arbete som ofta tillkommit genom frivilliga initiativ från ”eldsjälar” och som bedrivits i projektform.

All erfarenhet visar att unga brandanläggare inte inser konsekvenserna, varken för sig själva eller för omgivningen. Information till dessa grupper utgör därför den stora utmaningen och inrymmer även möjligheten till mer långsiktiga och bestående förbättringar. En kontinuerlig och riktad information till elever i grundskolan har påvisat goda resultat och har därför hög prioritet. Erfarenheter visar vidare att bland annat brandmän är särskilt lämpade att utföra denna informationsinsats.

Det är tyvärr en alltför vanlig uppfattning att några effektiva förebyggande åtgärder mot anlagd brand inte finns. Detta är naturligtvis fel då de flesta vanliga förebyggande åtgärder mot brand i regel också har effekt mot anlagda bränder. Nedan följer en checklista med generella åtgärder som kan vara lämplig att titta närmare på.

14

Brandskydd i offentliga lokaler

Checklista Byggnadstekniska åtgärder • Se till att alla förebyggande brandskyddsinstallationer är i funktionsdugligt skick.

• Kontrollera alla brandsektioneringar. Observera särskilt att brandsektionerande dörrar är täta och hålls stängda.

• Staket, portar, väggar, tak och ytterdörrar ska vara så beskaffade att de förhindrar intrång.

• Gårdsplan, fasader, lastkaj och vitala delar inomhus ska vara väl upplysta hela dygnet.

• Installera brand- och inbrottslarm med sirén inom- och utomhus och blinkande ljus.

• Förhindra att fordon kan köra intill eller parkera i nära anslutning till byggnader, förutom vid entréer.

Rutiner • Förvara sopor och avfall på bestämda svåråtkomliga platser.

• Upprätta fungerande rutiner för hantering av förpackningsmaterial och avfall.

• Förvara lättantändliga och brandfarliga varor i låsta utrymmen.

• Se till att lastkajer och platser under skärmtak och liknande är fria från brännbart material.

• Lagra inte brännbart material för nära ytterväggar.

• Tänk på att fönster, dörrar och portar ofta sprider en brand snabbt in i en byggnad.

• Ställ inte upp öppna containers närmare än � meter från lastkaj eller fasad.

• Använd container med lock.

• Beskär vegetation intill byggnader.

• Utbilda anställda i risker och åtgärder mot anlagda bränder.

1. Konsekvenser och förebyggande

15

2.

Ett förändrat brandskyddsarbete

Historik Brand har sedan urminnes tider varit en svår skadegörare. Samhället har därför sedan länge engagerat sig i åtgärder för att förebygga och bekämpa brand. Följaktligen är det en utbredd uppfattning att det är samhällets sak att ordna med brandskydd. De gamla lagstiftningarna om brand handlade i huvudsak om de skyldigheter som ställs på samhället. Ansvaret för den enskilde, inskränkte sig i korthet till att ”bekämpa brand”, det vill säga i varje byggnad eller annan anläggning skulle finnas redskap för släckning av brand och för livräddning vid brand. Vid tillkomsten av räddningstjänstlagen (����:����) skärptes den enskildes ansvar genom uttrycket ”hindra eller begränsa skador till följd av brand” Ägare eller innehavare av byggnad eller anläggning skulle på eget initiativ — utan åtgärder från myndigheterna — vidta de brandskyddsåtgärder som det kunde bli frågan om.

Trots denna skärpning i lagen så har brandskyddsarbetet fram till idag generellt upplevts som något samhället ska ta ansvar för. Det kan delvis förklaras av att kommunen tidigare var skyldig att svara för att regelbunden brandsyn på vissa objekt förrättades. Objekt som brandsyn har förrättats på är byggnader eller anläggningar där risken för bränder är särskilt stor eller konsekvenserna av bränder kunnat orsaka svåra och omfattande skador.

Med brandsyn har avsetts en kontroll av brandskyddet, genom besök på platsen. Brandsynen har grundat sig på de åtgärder som ägare eller innehavare är skyldiga att vidta mot brand och skador till följd av brand och syftet har varit att en kontroll ska ske över att ägare eller innehavare har vidtagit nödvändiga åtgärder.

Den enskildes ansvar har mot bakgrund av ovanstående framstått som oklart och den enskilde kan ha fått ett felaktigt intryck av att kommunen tagit på sig hela ansvaret för brandskyddet. Under arbetet med att reformera räddningstjänstlagstiftningen, framkom att det var angeläget att regelsystemet inte kan ge upphov till en sådan felaktig uppfattning.

En ny lag ”Färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras. Antalet olyckor ska minimeras”.

Så lyder det högt ställda mål för samhället som ska uppnås genom lagen (����:���) om skydd mot olyckor (LSO), som trädde i kraft den � januari

16

Brandskydd i offentliga lokaler

����. Lagen, och förordningen om skydd mot olyckor som är knuten till lagen, ersätter den tidigare räddningstjänstlagen med tillhörande förordning. Det grundläggande syftet med den nya lagstiftningen är att ge förutsättningar för en bättre förmåga i samhället att förebygga olyckor, men också hantera situationer som kan leda till räddningsinsatser. Lagen tar sikte på skydd av liv, egendom och miljön, men innehåller inte en heltäckande reglering av skyddet mot olyckor i samhället.

LSO handlar i huvudsak om den enskildes, kommunernas och statens skyldigheter och ansvar för att vidta åtgärder för och medverka till skydd mot olyckor, och att begränsa skador till följd av olyckor. Bestämmelserna i lagen riktar sig både till enskilda och samhället — i stort sett alla berörs.

Med enskilda menas både fysiska och juridiska personer. Utöver den generella skyldigheten för alla medborgare att varna och alarmera vid olyckor, så är lagens bestämmelser för den enskilde i huvudsak koncentrerade till brandskydd.

Den politiska inriktningen är att det förebyggande arbetet ska prioriteras.

I LSO förtydligas de olika aktörernas (enskilda, kommun och stat) ansvar.

En grundläggande princip och utgångspunkt är att den enskilde, fysisk eller juridisk person, själv ska vidta och bekosta åtgärder för att förhindra olyckor. Det ankommer också på den enskilde själv att begränsa skador till följd av olyckor. Först eller när den enskilde inte själv eller med hjälp av någon annan kan klara av en olyckssituation har det allmänna en skyldighet att ingripa.

Vad är det då som den enskilde ska göra med sitt brandskydd? För att uppfylla och upprätthålla kraven i LSO på ägare och nyttjare enligt ovan, bör ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA), bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid. Det är den enskilde som, om myndigheterna så begär, måste kunna visa att man arbetar systematiskt med sitt brandskydd, vilket för många innebär att brandskyddsarbetet behöver dokumenteras. Det egna ansvaret för brandskyddet tydliggörs därmed, och ska över tid leda till en bättre skyddad verksamhet.

Kommunens uppdrag enligt LSO Kommunen har sex huvuduppdrag enligt lagen om skydd mot olyckor. Dessa är: • Ta initiativ till att samordna olycksförebyggande och skadebegränsande verksamheter inom kommunen.

• Underlätta för den enskilde att själv bidra till sin egen säkerhet och kunna fullgöra sina skyldigheter.

2. Ett förändrat brandskyddsarbete

17

• Kommunen ska efter en räddningsinsats undersöka olyckan, dess orsak, olycksförloppet och hur insatserna har genomförts.

• Kommunen ansvarar för att sotning och brandskyddskontroll genomförs regelbundet. Syftet med brandskyddskontrollen är att upptäcka fel och brister på en eldstad- eller uppvärmningsanläggning.

• För att kontrollera lagens efterlevnad ska kommunerna utöva tillsyn över enskilda.

• Kommunen ska tillhandahålla en skadeavhjälpande organisation för räddningstjänst.

Enligt lagen om skydd mot olyckor är det en lagstadgad uppgift för varje kommun att ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Kommunen är att betrakta både som enskild (som ägare och nyttjare) och som myndighet.

Kommunen som myndighet arbetar med helt andra förebyggande uppgifter än kommunen som enskild. Som enskild ska kommunen skydda sin byggnad eller anläggning mot brand, medan den som myndighet ska skapa bättre förutsättningar i hela kommunen för skydd i allmänhet och brandskydd i synnerhet. Tanken är att kommunen i större utsträckning än i dag ska ta initiativet till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamheter inom kommunen.

Kommunens förebyggande ansvar är inte kopplat till några specifika statliga mål eller restriktioner, utan kommunerna är fria att utforma uppgiften som man finner bäst. Människorna, miljön och infrastrukturen ska skyddas mot risker. Syftet är att åstadkomma en samsyn och undvika sektorskollisioner.

Kommunens säkerhetsarbete ska ses som en helhet.

Kommunen som

Kommunen som

fastighetsägare

myndighet

Kommunen som

nyttjare (då att betrakta som enskild) Kommunens roller. Mer om detta finns att läsa i kapitel � och �.

18

Brandskydd i offentliga lokaler

Man inom kommunen tydligt skilja på kommunen som myndighet och kommunen som enskild. Att till exempel använda sig av räddningstjänsten som rådgivare och expertstöd vid uppbyggnad av det systematiska brandskyddsarbetet kan vara ett bra sätt att nyttja kommunens rådgivande skyldighet på, men att använda sig av räddningstjänsten för själva driften och kontrollerna i det systematiska brandskyddsarbetet är mindre lämpligt om räddningstjänsten dessutom är tillsynsmyndighet över lagen om skydd mot olyckor. Det är inte olagligt, men bör ändå undvikas.

Följande avsnitt är hämtat ur Räddningsverkets allmänna råd:

Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete Inledning Det går inte att värdera brandskyddet hos ett objekt med utgångspunkt i de enskilda brandskyddsåtgärderna. Det krävs en helhetssyn och därför är det av stor vikt för brandsäkerheten att ägare och nyttjare av byggnader och andra anläggningar har kunskap om sitt brandskydd, hur vidtagna brandskyddsåtgärder samverkar och hur de bidrar till att minska riskerna. Enstaka kontroller av hur utförda brandskyddsåtgärder fungerar ger inte besked om hur brandskyddet fungerar mellan kontrollerna. Ett gott brandskyddsarbete behöver därför bedrivas systematiskt och kontinuerligt och utgå från de brandrisker som finns.

Ett sådant arbetssätt innebär också att kunskaperna om brandskyddet underhålls och utvecklas inom verksamheten. Omfattningen av det systematiska brandskyddsarbetet styrs av den verksamhet som bedrivs inom byggnaden eller anläggningen och hur denna utvecklas och förändras. Behov av kommunikation finns i första hand med dem som äger, nyttjar eller vistas på objektet och i andra hand med de myndigheter som utför tillsyn.

Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand. Det innebär att ägare och nyttjare fortlöpande bör vidta de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de brandrisker som finns.

2. Ett förändrat brandskyddsarbete

19

Dokumentation av brandskyddet För varje byggnad eller anläggning bör det finnas en dokumentation av brandskyddet som är tillräckligt omfattande för att säkerställa att skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga. I fråga om enklare byggnader eller anläggningar, med låg brandrisk och en verksamhet som inte ställer särskilda krav på tekniska eller organisatoriska brandskyddsåtgärder samt där tillräcklig information och kunskap kan upprätthållas på annat sätt, behöver skriftlig dokumentation inte upprättas.

Det systematiska brandskyddsarbetet bör kunna kommuniceras med dem som berörs av det. Dokumentationen bör beskriva byggnaden och dess brandskyddslösningar, vilken verksamhet som bedrivs och den organisation som finns för brandskyddet samt de förändringar som sker. Normalt bör dokumentationen finnas samlad. Om det finns skäl att dela upp den, och detta är möjligt utan att minska förståelsen, kan dokumentationen ingå som en del av annan dokumentation och behöver inte vara samlad i en pärm, ett kapitel eller liknande. Dokumentationen bör om möjligt förvaras där den berörda verksamheten bedrivs och den bör finnas tillgänglig vid tillsyn. Den bör uppdateras regelbundet och vid behov. I de fall flera ägare eller nyttjare verkar inom en byggnad eller en anläggning, till exempel i en butiksgalleria, bör en dokumentation upprättas för varje enskild verksamhet. I dessa fall bör dessutom en sammanställning finnas över de sammantagna riskerna och det övergripande brandskyddet. Dokumentationen bör utföras/sammanställas av personer inom den egna verksamheten som är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs. Vid särskilda behov kan extern hjälp behöva anlitas. Inom verksamheten bör det finnas en brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation.

Dokumentationen kan tjäna som underlag för den skriftliga redogörelse för brandskyddet (se kapitel � för mer information) som ägaren eller i vissa fall verksamhetsutövaren (nyttjaren) ska lämna till kommunen enligt � kap. � § lagen om skydd mot olyckor.

För nyare byggnader där det upprättats brandskyddsdokumentation enligt BBR (Boverkets byggregler), kan den dokumentationen tjäna som grund även för det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. När byggnaden tas i bruk och används, kompletteras dokumentationen från byggskedet med uppgifter om den verksamhet som bedrivs i byggnaden, de förändringar som görs och den organisation som finns för brandskyddet. Det räcker inte med att upprätta dokument

20

Brandskydd i offentliga lokaler

för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Avgörande är vad som i praktiken åstadkoms för att upprätthålla och förbättra brandskyddet.

Dokumentationen är ett hjälpmedel och en kunskapskälla som används för styrning och vägledning av det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. Det kan finnas skäl att dela upp dokumentationen av brandskyddet i flera delar, exempelvis då informationen om verksamhetens tekniska installationer finns samlade i drifts- och underhållssystem, medan informationen över verksamhet och organisation behandlas i ett eget system. Någon form av hänvisning eller koppling mellan systemen förutsätts dock.

Behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet styrs av flera faktorer där byggnaden, verksamheten och organisationen tillsammans eller var för sig utgör de viktigaste. För byggnader eller anläggningar som omfattas av en eller flera av nedanstående fyra kriterier bör det finnas skriftlig dokumentation.

Byggnad För de byggnader vars brandskydd inte enkelt kan beskrivas med generella brandskyddsåtgärder, vars brandskyddsåtgärder kräver speciellt underhåll, där det krävs automatiska eller manuella styrningar av brandskyddsinstallationer eller som är kulturhistoriskt värdefulla bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet.

Som exempel kan nämnas stora, höga, djupa eller komplexa byggnader och byggnader vars brandskydd projekterats genom analytisk dimensionering (dimensionering genom beräkning och situationsanpassad bedömning.).

Skriftlig dokumentation av brandskyddet behöver normalt inte upprättas för bostads- och kontorshus där förenklad dimensionering* tillämpats vid utformningen av brandskyddet (*förenklad dimensionering = generellt tillämpade lösningar, schabloner, branschpraxis eller beprövad erfarenhet). Detsamma gäller för exempelvis sådana industri- handels- och bostadslokaler som är belägna med utgång direkt till det fria och som rymmer ett fåtal personer.

Verksamhet För de byggnader och anläggningar där det bedrivs verksamheter som medför stor risk för uppkomst av brand eller för spridning av brand, omfattar stora personantal, omfattar sovande personer med dålig

2. Ett förändrat brandskyddsarbete

21

lokalkännedom, ofta förändras eller kan medföra att utrymningsvägar blockeras, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet.

Som exempel kan nämnas samlingslokaler, skolor, hotell, industrier och sjukhus.

Organisation För de byggnader och anläggningar där verksamhetens brandskydd bygger på en organisation där flera personer är engagerade i utformning och upprätthållande av det systematiska brandskyddsarbetet, där det förutsätts ett aktivt deltagande av personalen vid brand eller tillbud eller där brandskyddet till stor del är beroende av ett fungerande samarbete mellan personalen, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. Behovet av information till dem som är direkt berörda av verksamheten bör också beaktas.

Som exempel kan nämnas industrihotell, butiksgallerior, konsertoch idrottsarenor, skolor, hotell, sjukhus och vissa trafiktunnlar. Övrigt Vid bedömning av behovet av skriftlig dokumentation bör också omkringliggande verksamheters risker beaktas, om de medför större krav på brandskyddet i den egna byggnaden, verksamheten eller organisationen. Som exempel kan nämnas närhet till rekommenderade transportleder för farligt gods, närhet till verksamheter som hanterar större mängder brandfarliga eller explosiva varor samt verksamheter som av annan anledning kan medföra allvarliga konsekvenser för den egna verksamheten vid en brand eller annan olycka.

Sammanfattning Alla ägare eller nyttjare till byggnader eller andra anläggningar bör arbeta systematiskt med brandskyddet för att leva upp till kraven i lagen om skydd mot olyckor � kapitel � § (se steg � i figur � nedan). En stor del av dessa bör dokumentera sitt brandskydd, beroende på byggnad, verksamhet, organisation eller övriga omständigheter. (Steg �) För vissa objekt och verksamheter, där risken för brand är stor eller där konsekvenserna av en brand är stora, har Räddningsverket genom föreskrifter bestämt, att en skriftlig redogörelse över brandskyddet ska upprättas och skickas till kommunen (steg �). För anläggningar som klassats som

22

Brandskydd i offentliga lokaler

farliga verksamheter, till exempel kraftverk, hamnar, depåer, terminaler, ska riskanalys genomföras och skriftlig redogörelse av brandskyddet ska skickas till kommunen genom nyttjarens försorg (steg �).

Ju farligare byggnad eller anläggning, desto större krav, genom lagstiftningen.

1. Alla förväntas arbeta systematiskt med sitt brandskydd.

2. Vissa förväntas dokumentera sitt systematiska brandskyddsarbete.

4. Vid anläggningar som är klassade som farliga verksamheter, ska nyttjaren lämna skriftlig redogörelse för brandskyddet, till kommunen.

3. Ägare till vissa byggnader eller anläggningar ska lämna in en skriftlig redogörelse för brandskyddet, till kommunen.

Figur �.

Att finna incitament till att arbeta systematiskt med brandskyddet är ganska lätt. Det betalar sig i längden.

”En brand i ett äldreboende medförde att framför allt äldreomsorgen, men även administrationen fått kostnader utöver normal verksamhet. Kostnadsökningen uppskattas till 2,6 miljoner kr. Äldreomsorgen belastas än i dag av kostnader på grund av branden då byggnaden ännu inte är helt iordningställd.”

(Utdrag från Bokslutsredovisning ����, Pajala kommun.)

2. Ett förändrat brandskyddsarbete

23

3.

Ansvarsfördelning mellan ägare och nyttjare

När man börjar arbeta med att definiera vad som ska ingå i det systematiska brandskyddsarbetet kommer en viktig fråga i fokus: att avgöra vem av ägare eller nyttjare som ska göra vad.

För kommunen är det ofta samma huvudman för både byggnad och verksamhet vilket medför att gränsdragning blir att betrakta som en intern angelägenhet. Lagen om skydd mot olyckor � kap. � § tar sikte på olycks- och skadeförebyggande åtgärder som åvilar varje ägare eller nyttjare av byggnader eller andra anläggningar. I paragrafen går det inte att klarlägga vem av ägare eller nyttjare som ansvarar för de olika åtgärderna.

Under förarbetena till lagstiftningen diskuterades om ägaren och nyttjaren borde ha ett solidariskt ansvar att vidta olycks- och skadeförebyggande åtgärder. Ett sådant solidariskt eller gemensamt ansvar skulle leda till att ägaren och nyttjaren i samband med upplåtelse av nyttjanderätten, i avtal eller liknande, bättre uppmärksammar frågorna om förebyggande åtgärder, vilket ju är ägnat att stärka brandskyddet. Man kunde heller inte skylla på varandra när det gäller skyldigheten att vidta åtgärder. Ett gemensamt ansvar ansågs emellertid medföra problem av både rättslig och praktisk natur.

Om ägaren till byggnaden eller anläggningen har upplåtit hyresrätt till någon annan, bör dessa i ett avtal mellan sig komma överens om vem som ska göra vad beträffande utrustning, installationer och kontroller.

För att få motiverade och engagerade brukare måste man ge dem ett medansvar för kommunens skydd mot olyckor, och rimliga förutsättningar för att kunna ta detta ansvar. Om man inte uppmärksammar organisationsoch samverkansfrågorna och deras betydelse för brukarnas motivation och engagemang, kommer man inte att nå ända fram när det gäller att få med sig brukarna. Här har ledningen ett stort ansvar för att det finns incitament som innebär att brukarna vet varför skyddsarbetet behövs och att de insatser som görs leder till resultat, och att det finns ett strukturerat arbetssätt som brukarna kan lita på och ett förtroendefullt samarbetsklimat inom kommunen.

Gränsdragningslistor Det primära syftet med en gränsdragningslista är att precisera vad som ingår i hyran. Hyresgästen ska veta vad han kan kräva, och hyresvärden vilket åtagande som gäller gentemot hyresgästen. Jordabalkens regler är utgångspunkten för de flesta gränsdragningslistor. Det framgår att andemeningen i jordabalken är att det som är löst, i den meningen att hyresgäs-

24

Brandskydd i offentliga lokaler

ten tar det med sig då han flyttar, är lös egendom och övrigt är fast egendom och tillhör hyresvärden. Det kan vara en utgångspunkt vid upprättandet av gränsdragningslista, men när det gäller brandskyddsfrågor handlar det inte endast om utrustning. Generellt sett är de olika exempel på gränsdragningslistor som förekommer ofullständiga beträffande det systematiska brandskyddsarbetet. En gränsdragningslista som beskriver ett systematiskt brandskyddsarbete ska inte endast innehålla uppgifter om tekniska kontroller och installationer, utan även beskrivning av organisation och organisatoriska åtaganden. Är brandskyddet att hänföra till teknisk försörjning?

Det är ganska självklart att inte överlåta på amatörer att utföra tillsyn och service på hissar och elcentraler, lika lite som brandventilatorer, fläktrum, brandlarm och sprinklersystem. När det gäller gränsdragning av brandskyddet är det inte i huvudsak frågan om olika hyressättningar, utan om vem som ska ansvara för vad, och var detta ska ske, för att uppfylla gällande lagkrav.

Förekommande gränsdragningslistor i branschen står att läsa om i publikationen Glasklar gränsdragning utgiven av Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor (U.F.O.S) .

Hyreskontraktets betydelse Ur Fastighetsägarna Sveriges formulär nr �� B, hyreskontrakt för lokal, står följande angående myndighetskrav: ”Det åligger hyresvärden alternativt hyresgästen att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder, som av försäkringsbolag eller byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnd, brandmyndighet eller annan myndighet kan komma att krävas för lokalens nyttjande för avsedd användning. Hyresgästen skall samråda med hyresvärden innan åtgärder vidtas.”

En kontraktsskrivning enligt ovan medger inte ett gemensamt ansvar när det gäller brandskyddsfrågorna. Det förutsätts i denna kontraktstyp att antingen hyresvärd eller hyresgäst ansvarar för de åtgärder som respektive myndighet ställer. Men när det gäller olika brandskyddslösningar är det i vissa fall en förutsättning att både ägare och nyttjare vidtar anpassade åtgärder, var och en på sitt håll. För att inom ramen för det systematiska brandskyddsarbetet klara ut var gränssnittet går mellan ägare och nyttjare, är det inte bara att rekommendera, utan rentav nödvändigt, att upprätta gränsdragningslista som bilaga till hyresavtal.

Gränsdragning i kommunala verksamheter I interna hyresförhållanden som gäller mellan enheter inom samma verksamhet kan man inte tala om hyresavtalen som juridiskt bindande doku-

3. Ansvarsfördelning

25

ment som medför påföljd vid avtalsbrott, eftersom parterna lyder under samma juridiska person. Det går inte att med lagboken i hand kräva att den ena parten ska efterleva den gjorda överenskommelsen, tvister gällande internhyresförhållanden måste klaras upp inom organisationen. Däremot kan dokumentet ligga till grund för en bedömning efter inträffad brand om eventuella ansvarsförhållanden.

Exempel från Nacka kommun Gränsdragningslistan på följande sidor är hämtat från Nacka kommuns systematiska brandskyddsarbete. Där presenteras hur ansvarsfördelningen mellan Fastighetskontoret (fastighetsägare) och nyttjare ser ut. Nyttjaren kallas i exemplet nedan för Verksamheten.

Ansvarsfördelning Ansvaret för vissa delar av byggnadens brandskydd går relativt enkelt att dela upp på Fastighetskontoret respektive Verksamheten, medan andra delar är betydligt svårare att dela upp. Vissa bitar går inte att dela upp utan båda parterna måsta vara delaktiga i den fortlöpande processen.

26

Brandskydd i offentliga lokaler

Ansvarsområden Fastighetskontorets ansv. omr. Verksamhetens ansv. omr.

Av byggnadens brandskydd ska Fastighetskontoret ansvara för följande delar:

Verksamheten ansvarar för att ta fram en policy avseende brandskyddet och det systematiska brandskyddsarbetet. Policyn måste antas av verksamhetsansvarig för att den ska få genomslagskraft ner i organisationen. Det måste även avsättas tid och medel för att riktlinjerna i policyn ska kunna efterlevas. Policyn ska ange intentionerna med brandskyddsarbetet inom organisationen.

När policyn väl har antagits kan det systematiska brandskyddsarbetet börja.

Av byggnadens brandskydd ska Verksamheten ansvara för följande delar:

Kontakter med räddningstjänsten

Kontakter med räddningstjänsten

• Brandskyddsansvarig fastighetstekniker hos aktuell driftentreprenör skall delta vid tillsyn.

• Brandskyddsansvarig för Verksamheten ska delta vid tillsyn.

• Brandskyddsansvarig anläggningsskötare ansvarar för kontakter som rör brandlarmsanläggningen.

• Brandskyddsansvarig för Verksamheten sköter kontakter med räddningstjänsten då det rör Verksamheten, exempelvis evenemang som påverkar brandskyddet.

Förhållanden mellan byggnader

Förhållanden mellan hyresgäster

• Fastighetskontoret ansvarar för samtliga brandskyddsfrågor som rör förhållanden mellan olika byggnader.

• Verksamheten ansvarar för andrahandsuthyrning av lokalerna, vilket innebär att ansvarsförhållanden avseende brandskydd måste regleras mellan Verksamheten och den som hyr av Verksamheten.

3. Ansvarsfördelning

27

Fastighetskontorets ansv. omr. Verksamhetens ansv. omr.

Brandcellsindelning och brandcellsskiljande konstruktioner (inklusive dörrar)

Brandcellsindelning och brandcellsskiljande konstruktioner (inklusive dörrar)

• Ansvar enligt den allmänna gränsdragningslistan mellan Hyresgäst/Fastighetskontoret för att åtgärda brister på grund av slitage, såsom dåliga dörrstängare, dålig tillhållning etcetera.

• Ansvar enligt den allmänna gränsdragningslistan mellan Hyresgäst/Fastighetskontoret för att åtgärda brister på grund av slitage, såsom dåliga dörrstängare, dålig tillhållning etcetera.

• Efter byggnadsarbeten som Fastig- • Systematisk kontroll av dörrar i hetskontoret utför, ansvarar brandcellsgräns.

Fastighetskontoret för att brand• Kontroll av genomföringar i cellsgränser som finns, upprättbrandcellsgräns efter utförda håller sin funktion. installationer.

• Kontroll av genomföringar i brandcellsgräns efter arbeten utförda av extern entreprenör som anlitats av Verksamheten.

• Vid ombyggnader som Verksamheten utför själva ansvarar de för att upprätthålla brandcellsgränser.

Invändiga ytskikt

Invändiga ytskikt

• Den allmänna gränsdragningslistan mellan Hyresgäst/Fastighetskontoret gäller, avseende ytskikt.

• Verksamheten ansvarar för att ytskikten vid upprättande av nya väggar och tak i samband med utställningar, följer dagens lagar och normer.

28

Brandskydd i offentliga lokaler

Fastighetskontorets ansv. omr. Verksamhetens ansv. omr.

Tillgänglighet av utrymningsvägar och gångavstånd till utrymningsvägar

Tillgänglighet av utrymningsvägar och gångavstånd till utrymningsvägar

• Fastighetskontoret ansvarar för grundförutsättningarna med avseende på utrymningsvägar, alltså det skick som fastigheten är i då den hyrs ut.

• Verksamheten ansvarar för att befintliga utrymningsvägar är tillgängliga samt att utrymningssituationen inte försämras vid ommöblering och verksamhetsförändringar inom lokalerna.

• Verksamheten ansvarar för att gångavstånden till utrymningsväg inte blir för långa vid ommöblering och verksamhetsförändringar inom lokalerna.

• Verksamheten ansvarar för att brännbart eller annat material ej blockerar utrymningsvägarna.

Funktion på dörrar i utrymningsväg

Funktion på dörrar i utrymningsväg

• Ansvarar för skötsel och reparationer enligt den allmänna gränsdragningslistan mellan Hyresgäst/Fastighetskontoret.

• Systematisk kontroll av att alla dörrar i utrymningsväg är lätt öppningsbara och går i tillhållning.

Vägledande markering och nödbelysning

Vägledande markering och nödbelysning

• Fastighetskontoret ansvarar för att erforderliga vägledande markeringar finns. Dock åligger det hyresgäst att byta lampor och underhålla armaturer.

• Systematisk kontroll av skyltar som markerar utrymningsriktningen.

3. Ansvarsfördelning

• Komplettering av grundskyltning i samband med speciella arrangemang.

29

Fastighetskontorets ansv. omr. Verksamhetens ansv. omr.

Brand- och utrymningslarm

Brand- och utrymningslarm

• Fastighetskontoret ansvarar för kontroll och skötsel av det automatiska brand- och utrymningslarmet.

• Verksamheten ansvarar för tillkommande myndighetsanläggningar, det vill säga då verksamheten medför krav på brand och utrymningslarm.

• Fastighetskontoret, alternativt anläggningsskötare, ansvarar för kontroll och återställning av samtliga larm.

• Verksamheten ansvarar för systematisk tillsyn av larmdon och detektorer.

Anordning för manuell brandsläckning

Anordning för manuell brandsläckning

• Ansvar för inköp och årlig kontroll av manuell släckningsutrustning som krävs enligt den allmänna gränsdragningslistan mellan Hyresgäst/Fastighetskontoret.

• Verksamheten ansvarar för speciell släckningsutrustning som tillkommer utöver grundkraven, samt för kontroller enligt kontroll- och underhållsplanen.

Organisation

Insatsplan

• Fastighetskontoret ansvarar för att egen personal och entreprenörer inhyrda av Fastighetskontoret tar del av gällande brandskydd vid Verksamheten.

• Verksamheten ansvarar för att räddningstjänsten har tillgång till aktuellt underlag för insatsplanen.

Underlag för att Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) följs upp • Fastighetskontoret och Verksamheten ansvarar tillsammans, genom samverkan, för att det systematiska brandskyddsarbetet följs upp.

• Fastighetskontoret respektive Verksamheten har ansvar för att uppdatera varandras pärmar vid förändringar.

30

Brandskydd i offentliga lokaler

4.

En modell för det systematiska brandskyddsarbetet

Det systematiska brandskyddsarbetets innehåll styrs av behovet i det enskilda fallet. Systematiskt brandskyddsarbete omfattar både processer och dokument. Tyngdpunkten i det systematiska brandskyddsarbetet bör ligga på att man verkligen utför det arbete och de processer som ingår, och inte vilken metod eller i vilken form och omfattning dokumentationen sker.

För vägledning till ägare/nyttjare för hur det systematiska brandskyddsarbetet bör bedrivas och dokumenteras, har Statens räddningsverk (SRV) givit ut allmänna råd och kommentarer ����.

Steg för steg I det följande avsnittet beskrivs vad som kan vara lämpligt att utföra och dokumentera i det systematiska brandskyddsarbetet. I tabell � anges till vänster vad som bör ingå i det systematiska brandskyddsarbetet enligt Statens räddningsverks riktlinjer. På marknaden förekommer ett flertal olika metoder för att arbeta med systematiskt brandskydd. I denna tabell har Svenska brandskyddsföreningens metod Intern brandskyddskontroll (IBK) valts som exempel på hur råden kan tillämpas i praktiken.

Statens räddningsverks allmänna råd om vad som bör ingå i systematisk brandskyddskontroll

Tabell �.

SRV:s råd och en metod att följa råden.

Svenska brandskyddsföreningens metod för intern brandskyddskontroll (IBK) Brandskyddspolicy.

Generell beskrivning av byggnaden.

Byggnads- och verksamhetsbeskrivning.

Generell beskrivning av verksamheten och dess risker.

Riskhantering.

Ansvarsfördelning för brandskyddet.

Brandskyddsorganisation och Nödlägesorganisation.

Plan för utbildning och övning.

Övnings- och utbildningsplaner.

Rutiner för information.

Brandskyddsregler.

Beskrivning av tekniska brandskyddsåtgärder.

Brandskyddsbeskrivning av lokalen/byggnaden.

Underhålls- och kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder.

Drifts- och underhållsinstruktioner.

Genomförda kontroller av brandskyddsåtgärder.

Kontrollsystem.

Revision av dokumentationen.

Uppföljning.

Genomförda och planerade förändringar i organisationen, byggnaden eller verksamheten och som påverkar brandskyddet.

Brandskyddsregler.

Nödlägesorganisation och rutiner vid brand.

Se brandskyddsorganisation ovan.

Tillstånd som rör brandskyddet eller är beroende av brandskyddet.

Övriga dokument.

4. En modell

31

Brandskyddspolicy Verksamhets- och byggnadsbeskrivning

Övriga dokument

Uppföljning

Riskhantering

Brandskyddsorganisation och Nödlägesorganisaiton

Kontrollsystem

Övnings- och utbildningsplaner

Drifts- och underhållsinstruktioner

Brandskyddsregler Brandskyddsbeskrivning av byggnaden

Figur �. Arbetsgången för det systematiska brandskyddsarbetet enligt Svenska Brandskyddsföreningens metod IBKTM .

I de följande metodbeskrivningarna av systematiskt brandskydd, redovisas för varje avsnitt syftet med just den handlingen. Varje avsnitt innehåller också en enkel checklista kompletterad med förslag till åtgärder, och i de flesta avsnitt finns exempel på hur ett dokument rörande denna skyddsåtgärd kan se ut.

32

Brandskydd i offentliga lokaler

Brandskyddspolicy Brandskyddsplicy krävs ej för att följa Statens räddningsverks allmänna råd, men ska det systematiska brandskyddsarbetet breddas till ett ledningssystem, bör en grundläggande inriktning slås fast.

Brandskyddspolicy är en viljeförklaring och utgör den grundprincip och säkerhetsnivå som ska gälla för brandskyddet i organisationen. Syftet med brandskyddspolicyn är att den ska utgöra grunden för att fastställa och följa upp övergripande och detaljerade mål.

Detta innebär att brandskyddspolicyn bör innehålla: • ett åtagande om ständiga förbättringar och förebyggande arbete med brand- och säkerhetsrisker • ett åtagande om att följa tillämplig lagstiftning samt föreskrifter och övriga krav som organisationen berörs av.

Brandskyddspolicyn ska vara relevant i förhållande till den verksamhet som bedrivs samt dokumenterad, implementerad och kommunicerad till alla i organisationen.

Fördelen med en policy är att den utgör en startpunkt, som stämmer överens med ledarskap, affärsidé, produktions- och kvalitetsnivå. Det är inte bara ”VD:s” underskrift på ett dokument det handlar om, utan helt nödvändigt är att ledningen helt och fullt står bakom policyn. Då kommer förutsättningarna för att bedriva brandskyddsarbetet att vara lättare.

Vid en jämförelse med systematiskt arbetsmiljöarbete så framkommer att en arbetsmiljöpolicy är ett uttryckligt krav och att denna ska vara skriftlig hos företag med fler än �� anställda. Brandskyddspolicyn kan med fördel integreras i en sådan arbetsmiljöpolicy eller annan policy som berör hälsa, miljö, eller säkerhet.

Det är viktigt att påbörja arbetet istället för att lägga ner tid på att hitta formuleringar, som trots allt i slutändan inte ger tydligt besked om vad som ska göras. För att underlätta framtagandet av den första brandskyddspolicyn kan exemplet på nästa sida tjäna som inspirationskälla.

4. En modell

33

Frågor om brandskyddspolicy

Ja

Nej

1 Finns särskild policy upprättad över brandskyddsarbetet?

2 Är policyn tydliggjord för all personal och är personalen informerad om innehållet?

3 Finns annan policy som inkluderar brandskyddet?

Om någon

Förslag:

av frågorna

1 Upprätta ett förslag till policy i samverkan med förvaltningschef, VD, eller motsvarande och personalföreträdare. Se exempel nedan.

är besvarad med nej, vad

2 Förvaltningschef, VD eller motsvarande beslutar och skriver under.

bör jag göra?

3 Policyn ska delges alla i organisationen.

4 Besluta om hur detta ska ske.

34

Brandskydd i offentliga lokaler

Byggnads- och verksamhetsbeskrivning Den generella beskrivningen av byggnaden och dess verksamhet ska kunna ge sådan information så att någon utomstående, till exempel myndigheter eller konsulter, ska kunna få en uppfattning om hur byggnaden ser ut och vilken verksamhet som bedrivs. Utöver att beskriva nuläget ska man kunna använda underlaget för att följa en byggnads förändringar och historia.

Byggnadsbeskrivning Generell beskrivning av byggnaden. Beskrivningen bör visa byggnadens läge, utformning och i vissa fall ingående byggmaterial. För kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör dess kulturhistoriska värde beskrivas samt i förekommande fall, var särskilt värdefulla inventarier finns placerade. Denna beskrivning kan utgöra underlag vid ansökningar av olika slag, till exempel tillstånd för hantering av brandfarlig vara, bygglovsansökan, insatsplan, skriftlig redogörelse för brandskyddet till tillsynsmyndighet.

Verksamhetsbeskrivning Generell beskrivning av verksamheten. Beskrivningen bör i text eller på en skiss visa var olika verksamheter bedrivs i objektet för att det ska kunna vara möjligt att följa hur verksamheter och risker förändras.

Verksamheten i byggnaden kan beskrivas utifrån följande rubriker: • Allmän verksamhet Handel, sjukhus, åldringsvård, psykiatrisk vård, kriminalvård, övrig vård, teater/biograf, museum/bibliotek, kyrka/motsvarande, restaurang/ danslokal, hotell/pensionat, försvarsverksamhet, skola, fritidsgård, förskola, elevhem/studenthem, idrottsanläggning, allmän kommunikation (terminaler m.m.), förvaltning/kontor, annan allmän verksamhet.

• Bostad • Industri Industrihotell, kemisk industri, livsmedelsindustri, metall-/maskinindustri, textilindustri, trävaruindustri, annan tillverkningsindustri, reparationsverkstad, lager, annan industri.

• Annan verksamhet Bensinstation, lantbruk, kraft-/värmeverk, avfall/ avlopp/rening, parkeringshus, tunnel/underjordsanläggning, övrig annan verksamhet.

4. En modell

35

Frågor om byggnads- och verksamhetsbeskrivning

Ja

Nej

1 Finns en generell byggnadsbeskrivning upprättad?

2 Är den aktuell?

3 Finns en generell verksamhetsbeskrivning upprättad?

4 Är den aktuell?

Om någon

Förslag

av frågorna

Upprätta en ny eller reviderad generell beskrivning av byggnaden eller verksamheten.

är besvarad med nej, vad bör jag göra?

36

Som hjälp för detta, kan det underlag som används för ”skriftlig redogörelse över brandskyddet” användas, se bilaga 5 som finns i digital form. Mallen är hämtad från Räddningsverkets allmänna råd (2004:4) om skriftlig redogörelse över brandskyddet.

Brandskydd i offentliga lokaler

Riskhantering För att ta reda på statusen på brandskyddet görs en besiktning där man kartlägger riskerna. Denna kartläggning, eller riskidentifiering, kan i vissa fall ske med hjälp av brandexpertis, men det är i de allra flesta fall fullt tillräckligt att använda den egna personalen. När riskerna är identifierade sker en beräkning, en uppskattning över riskens sannolikhet för att en olycka ska inträffa och konsekvensen av denna. Sedan riskerna värderats som acceptabla eller oacceptabla fattas beslut om hur de ska reduceras eller kontrolleras.

Oftast är det inte ekonomiskt och praktiskt möjligt att helt eliminera oacceptabla risker. Istället måste olika åtgärder vidtas för att reducera riskerna.

Det finns inga standardlösningar för att hantera risker i en verksamhet. Ökad utbildning och förbättrade rutiner kan i många fall ersätta dyra sofistikerade tekniska system.

En viktig del beträffande riskreduktion/kontroll är att föreslagna åtgärder genomförs och följs upp så att riskerna kan reduceras ytterligare med hjälp av nya åtgärdsförslag.

Praktisk riskhantering Riskhantering inom en verksamhet kan beskrivas som en aldrig avstannande process, som används för att kontrollera risker och ge verksamheten en tillräcklig trygghet för att den ska kunna uppnå sina målsättningar.

Det förekommer många olika varianter på riskanalyser — allt från de enklast tänkbara till de mer sofistikerade. Vilken variant man ska välja

Riskhantering

Riskanalys

Riskvärdering

Riskreduktion

• Syfte och omfattning • Riskidentifiering • Beräkning av risk

• Accepterad risk?

• Alternativ

• Beslutsfattande • Genomförande • Kontroll

Riskbedömning

4. En modell

Figur �.

37

är beroende på vilken ambitionsnivå man har och vad riskanalysen avser.

Det är viktigt att påpeka att brandskyddet i en verksamhet eller byggnad, ska ställas i relation till de risker som finns. Om man betraktar de samlade riskerna som en mängd, så ska man för att nå en acceptabel lägstanivå på brandskyddet uppnå ett jämviktsförhållande mellan risker och brandskydd.

Skapa medvetenhet och rutiner Det sammanlagda brandskyddet i en byggnad eller verksamhet ska mer än väl balansera de brandrisker som förekommer. Det är själva grunden för bedömningen av om skäliga åtgärder vidtagits.

Syftet med riskhanteringen som en delprocess i det systematiska brandskyddsarbetet är att det skapar en medvetenhet hos personalen om de brandrisker som finns, och rutiner för att identifiera dessa. Genom att vara uppmärksamma på riskerna, samt genom övning och utbildning, kan alla anställda förmås att förstå och respektera de vidtagna brandförebyggande åtgärderna och hjälpa till i brandskyddsarbetet.

I det systematiska brandRisker på skolan skyddsarbetet bör de risker som finns i en verksamhet/byggnad Brandrisker: al. jds slö i r sko vät ga arli dokumenteras och kommuniHantering av brandf ceras. Dokumentationen är vik. sal bild i Keramikugn tig för att en uppföljning och m.

Kaffebryggare i lärarru riskbedömning över tid ska tkaj.

Avfallscontainer på las kunna ske. lare.

Lysrörsarmaturer i käl Ett exempel på en dokuria.

Halogenlampor i cafete mentation i sin enklaste form kan ses här intill.

Dragskåp i kemisal.

E

M E X

L E P

Andra risker:

transport Närhet till huvudled där gods sker.

av farligt

mheten:

Viktiga delar för verksa Dataserver.

Datasal.

38

Brandskydd i offentliga lokaler

Frågor om riskhantering

Ja

Nej

1 Har brandrisker inventerats inom verksamheten?

2 Är inventeringen dokumenterad och aktuell?

3 Har åtgärder vidtagits för att reducera eller eliminera dessa?

4 Är personalen informerad och uppdaterad om riskerna?

Om någon

Förslag till åtgärder:

av frågorna

Steg 1 Riskanalys

är besvarad

• Besluta om hur inventeringen ska gå till, och över vilka som ska deltaga.

med nej, vad

• Gör en rundvandring i byggnaden och dokumentera de risker som ni kan identifiera, det vill säga vilken typ av risk det är, och var den finns.

bör jag göra?

• Beakta alltid behovet av omedelbara åtgärder vid upptäckt risk.

• Gör en uppskattning över sannolikheten av att en brand ska inträffa i de identifierade riskkällorna.

• Besluta om tid för redovisning av riskerna för resten av personalen.

Steg 2 Riskvärdering • Gör en bedömning av om de identifierade riskerna ska accepteras, eller om eventuella åtgärder behöver vidtagas för att minska eller ta bort risken.

• Undersök om det kan finnas alternativ utrustning eller metoder.

Steg 3 Riskreduktion • Besluta om eventuella åtgärder.

• Genomför de beslutade åtgärderna.

• Kontrollera genom uppföljning om genomförda åtgärder har haft avsedd effekt.

• Undersök vid uppföljningen om nya risker tillkommit eller om gamla risker försvunnit. Tänk på att riskförteckningen ska vara aktuell.

4. En modell

39

Brandskyddsorganisation — ansvarsfördelning Vem har ansvaret för brandskyddet i en byggnad? Enligt � kap. � § lagen om skydd mot olyckor så ska ”ägare eller nyttjanderättshavare (nyttjare) till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär.” Detta innebär att det i en byggnad kommer att finnas möjlighet till flera parallella brandskyddsorganisationer, beroende på antal nyttjare.

Uppdraget för en brandskyddsorganisation är av förebyggande karaktär.

En organisation som ska träda i kraft vid nödlägen eller tillbud och därmed innehar en operativ roll bör benämnas insatsorganisation. Inledningsvis behandlas i detta avsnitt den förebyggande brandskyddsorganisationen.

Varje företag eller organisation har ett ansvar för att se till sin del av brandskyddet.

Vilka uppgifter som ska utföras av ägare respektive nyttjare ska kunna tydliggöras genom gränsdragningslista eller liknande. Oberoende av vilken organisation eller företag som avses, så har företagsledningen eller motsvarande det yttersta ansvaret när det gäller brandskyddet.

Inom varje organisation bör det alltid finnas en person, som svarar för det totala brandskyddsarbetet. Vederbörande person kan därmed sägas ha en nyckelroll, som internkonsult vid uppbyggnad och drift av det systematiska brandskyddsarbetet. Vad denne person, och eventuellt övriga personer i brandskyddsorganisationen ska ha för benämning eller kompetens är upp till respektive organisation/företag att bestämma. Det finns idag inga regler eller normer för vilken kompetens som denne person ska besitta, men en gemensam europeisk rekommendation är på väg.

Förebyggande brandskyddsorganisation En brandskyddsorganisation ska främst redovisa vilka som ska arbeta med de olika brandskyddsfrågorna och inom vilka ansvarsområden personerna ska verka (se exempel, figur � på nästa sida).

I brandskyddsorganisationen utses medarbetare som i sin funktion har tydliga och specifika befogenheter. Den medarbetare som innehar en funktion i brandskyddsorganisationen, har då ett ansvar att fullfölja sina arbetsuppgifter i enlighet med sina befogenheter. För att tydliggöra ansvar och befogenheter bör befattningsbeskrivningar upprättas.

För att kunna fullfölja sitt ansvar för de befogenheter som medarbetaren har i sin funktion, måste vederbörande ha nödvändig kompetens. Ansvaret för att medarbetaren har tillstånd och nödvändig kompetens för att kunna fullfölja sina befogenheter vilar på närmaste chef och ytterst på förvaltnings-/verksamhetschef, VD eller motsvarande.

40

Brandskydd i offentliga lokaler

Organisationsschema Nacka kommun Brandskyddsansvarig

Brandskyddsansvarig

Fastigheten

Verksamheten

Serviceansvarig — Brand

Ansvarig brand Arbetslag/avdelning

Fastigheten

Serviceansvarig — Brand Verksamheten

Övrig personal Figur �. Nacka kommuns brandskyddsorganisation.

För att kontinuerligt följa upp brandskyddet är det viktigt att särskilda kontrollanter utses. Kontrollanterna väljs för varje arbetsområde (avdelning och dylikt). De utses lämpligen efter intresse och i samråd med personalen enligt de normala rutinerna. Kontrollanterna blir den förlängda arm som den brandskyddsansvarige behöver vid kontrollronder, information, utbildning med mera.

De befattningar och funktioner som är vanligt förekommande inom det förebyggande brandskyddsarbetet hos ett företag eller organisation är följande: • brandskyddsansvarig • brandskyddskoordinator • brandskyddsombud • brandskyddschef • brandskyddskontrollant • intern brandskyddskontrollant • anläggningsskötare för automatiskt brandlarm/sprinkleranläggning • föreståndare för brandfarlig vara.

4. En modell

41

Vem är ansvarig?

Förvaltnings-/verksamhetschef, VD eller motsvarande har alltid det yttersta ansvaret för brandskyddsarbetet i företaget eller organisationen. Det ansvaret kan inte delegeras bort! Ett automatiskt brandlarm ersätter inte kravet på utbildad och övad personal. Larmet skapar endast bättre förutsättningar för att kunna ingripa i ett tidigt skede av en brand. Ansvaret för att hantera en händelse ”äger” man själv initialt, och man måste därför agera snabbt och på rätt sätt. Förvaltningschef eller motsvarande behöver hjälp och stöd för att kunna uppfylla sitt ansvar. Det är bakgrunden till att det behöver skapas en brandskyddsorganisation i företaget eller organisationen. Beslutsvägar bör dock följa den normala linjeorganisationen.

Frågor om brandskyddsorganisation

Ja

Nej

1 Finns en särskild brandskyddsorganisation upprättad?

2 Är den aktuell?

3 Finns befattningsbeskrivningar för respektive funktion i brandskyddsorganisationen?

4 Ska befattningsbeskrivningarna förändras?

5 Har de berörda personerna tillräcklig kompetens?

Om någon

Förslag:

av frågorna

• Besluta om vilka funktioner som ska ingå i brandskyddsorganisationen.

är besvarad

• Utse personerna.

med nej, vad

• Upprätta delegationsunderlag/befattningsbeskrivning (se exempel nedan).

bör jag göra?

• Kontrollera att de utsedda har lämplig kompetens för sin funktion.

• Upprätta individuella utbildningsplaner.

• Besluta om vem som ger funktionen/personen delegation.

• Underteckna dokument.

• Upprätta organisationsschema över brandskyddsorganisationen och informera alla anställda.

42

Brandskydd i offentliga lokaler

4. En modell

43

Nödlägesorganisation och rutiner vid brand Förutsättningarna för att med egen personal och med hjälp av räddningstjänsten utföra en akut insats i en byggnad kan vara helt avgörande för utgången vid en brand. För vissa verksamheter förutsätts ett väl fungerande samarbete och aktivt deltagande av personalen vid brand eller tillbud. För de verksamheter som närmast berörs av ett aktivt handlande från personalen kan nämnas skolor, hotell, sjukhus, äldreboenden, trafiktunnlar, butiksgallerior, konsert- och idrottsarenor. Det är viktigt att den operativa organisationen inte är knuten till personer utan funktioner. Detta innebär att dimensioneringen av den operativa organisationen ska utgå från en minimibemanning.

De funktioner som kan ingå i en egen insatsorganisation är till exempel: • utrymningsledare • de som hjälper handikappade • operatörer av processer med speciella avstängningsrutiner • underhållspersonal.

Rutiner vid brand Utöver det eventuella behovet av en egen insatsorganisation, så bör varje anställd i företag och organisationer känna till de elementära principerna för hur man räddar någon person från omedelbar fara och hur byggnaden utryms vid brand. Alla som upptäcker en brand ska kunna agera enligt principen rädda–varna –larma –släcka.

Det krävs mer än larmanläggning En brandlarmanläggning har två uppgifter i sitt syfte. Den ska �: ge en tidig upptäckt och �: se till att effektivt räddnings- och släckningsarbete kan påbörjas. Det räcker inte att ha bra och snabba detektorer — om ingen gör någonting så kommer ju branden att fortsätta tills skadan är ett faktum.

För att få effekt av brandlarmanläggningen måste larmsignalen skickas vidare. Traditionellt har larmsignalen gått till räddningstjänsten som då har ryckt ut med sina bilar. Detta ser delvis annorlunda ut idag. Dels har räddningstjänsten påverkats av den relativt höga andel onödiga larm som kommer från automatlarm, dels har det primära ansvaret för den enskilde att skydda sig själv förtydligats i ny lagstiftning. Men framförallt kanske det har förändrats beroende på ökad medvetenhet om vikten av att kunna påbörja en släckningsinsats så tidigt som möjligt — och om vikten av att det finns utbildad personal på plats. Räddningstjänsten anländer tidigast �–��

44

Brandskydd i offentliga lokaler

minuter efter det att brandlarmet har startat. Många av de livsavgörande insatserna måste göras innan räddningstjänsten anländer och följaktligen är personalens kompetens avgörande. Att organisera och utbilda sin personal kallas att ha en larmorganisation.

Larmorganisation En larmorganisation innebär helt enkelt att det finns utbildad personal på plats som har till uppgift att snabbt ta reda på varifrån larmet kommer och varför det har larmat. Om brand konstateras av personalen i larmorganisationen kan de: • påbörja utrymning av lokalen vid behov • påbörja insatsen för att släcka och/eller begränsa branden • meddela övriga berörda att en brand har utbrutit • förbereda räddningstjänstens ankomst, till exempel låsa upp dörrar och ordna så att berörda lokaler är tillgängliga.

Larmlagring Larmlagring är ett sätt att undvika onödig utryckning av räddningstjänsten från automatlarm.

Drygt �� procent av alla automatlarm utlöses av annan orsak än brand.

Med larmlagring utlöses det automatiska larmet först enbart lokalt, innan det skickas vidare. Personalen ges möjlighet att inom någon minut kvittera larmet. Därefter har de ytterligare en tid på sig att undersöka om räddningstjänstens insats behövs. I många fall rör det sig om mindre incidenter och då kan personalen själva åtgärda och återställa larmet.

Larmlagring fungerar endast om det finns en effektiv larmorganisation på platsen. Det kräver att man har en förberedd larmorganisation, det vill säga att all personal vet hur de ska agera när larmet aktiveras. Larmlagring, med väl fungerande tillhörande larmorganisation, kan öka brandsäkerheten på det berörda objektet och sparar dessutom räddningstjänstens resurser som kan användas där de verkligen behövs. Dessutom kan känsligare detektorer användas vilket innebär en tidigare upptäckt av branden och därmed större chans till lyckade släckningsinsatser av personalen.

4. En modell

45

Tre rökskadades efter brand i mikro [Ludvika] SUNNANSJÖ

Två bland servicehuspersonalen, som snabbt och rådigt hjälpte den på Solgärdets äldreboende boende gamla kvinnan ut ur den rökfyllda lägenheten, fick föras i ambulanser till lasaretten för att ha dragit i sig kraftig rök i lungorna. Den gamla kvinnan fick åka sjukbil med sköterska till Ludvika lasarett för kontroll. Mikron eller en vetevärmare var boven.

Enligt uppgifter på söndagen hade samtliga rökskadade fått åka tillbaka hem efter en natt på Falu respektive Ludvika lasarett. Brandincidenten inträffade vid 18.30-tiden på lördagskvällen. Automatiska brandlarmet utlöstes från en lägenhet på Solgärdets äldreboende i Sunnansjö. Två bland personalen rusade dit, gick in i det helt rökfyllda rummet och fick snabbt ut den åldriga kvinnan som bodde där.

Personalen kastade dessutom ut mikron genom fönstret. Vid räddningen drog de två från personalen samt den gamla kvinnan i sig rök i lungorna.

Räddningstjänsten fick när de kom till äldreboendet, bistå med att evakuera fler boenden från intilliggande lägenheter till annan avdelning på Solgärdet. Samtidigt som man inledde utvädring av rök. Brandmännen var kvar på Solgärdet i ett par timmar.

Rökutvecklingen hade uppstått vid uppvärmning av en så kallad vetevärmare i en mikrovågsugn. Kanske ett misstag att vrida upp mikrotiden till exempelvis 30 minuter istället för tre som är mer normal uppvärmningstid för en värmekudde fylld med vetekorn. Kanske uppstod fel på mikrovågsugnen. Polisen anlände till äldreboendet under lördagskvällen och började kika på orsak.

Per Sundström i Sunnansjö var en brandförman på plats: – Alla olyckor utreds numera. Vi har exempelvis tagit hand om och för noga in mikrougnens fabrikat, modell och tillverkningsnummer i insatsrapporten som skickas vidare.

Per Sundström liksom insatschef Håkan Graaf berömmer Solgärdets personal för föredömligt ingripande, även om de därmed själva drog i sig av röken.

Källa: Dalademokraten

46

Brandskydd i offentliga lokaler

Frågor om nödlägesorganisation och rutiner vid brand

Ja

Nej

Finns särskild plan för brand eller annat nödläge framtagen?

Om ja på förra frågan — är denna dokumenterad?

Innebär verksamheten att det finns behov av egen insatsorganisation? Är skriftliga instruktioner för respektive funktion i insatsorganisationen upprättade? Är organisationen övad och utbildad för ändamålet?

Har de berörda personerna tillräcklig kompetens?

Om någon

Förslag:

av frågorna

• Upprätta en plan för hur brand eller annat nödläge ska hanteras.

Dokumentera denna och informera personalen om dess innehåll (se exempel på nästa sida).

är besvarad med nej, vad bör jag göra?

• Besluta om vilka funktioner som ska ingå i insatsorganisationen.

Vid förekomst av automatiskt brandlarm, beakta om insatsorganisationen också ska utgöra larmorganisation.

• Upprätta skriftliga instruktioner för respektive funktion.

• Kontrollera att de utsedda har lämplig kompetens för sin funktion.

• Upprätta individuella utbildningsplaner.

• Genomför en kontroll/övning över att insatsorganisationen är rätt dimensionerad för uppgifterna, som ska utföras i enlighet med nödlägesplanen.

4. En modell

47

Instruktion Brand

Datum/Sign

Rädda – Varna – Larma – Släcka

Vid automatiskt brandlarm • Vid automatiskt brandlarm kommer den interna larmorganisationen att först ta reda på anledningen till att larmet löst ut. Var beredd på att larmet kan vara på allvar.

Vid konstaterad brand • Har branden brutit ut där det finns människor ska dessa först avlägsnas ur lokalerna. Under dagtid larmas receptionen. När receptionen är obemannad, ring 112 och begär brandkåren.

• Kontakta räddningstjänsten för att ge mer information.

• Försök släcka branden, om det är möjligt.

• Möt upp räddningstjänsten och visa vägen till brandplatsen.

• Kontakta räddningsledaren när denne anländer och informera om vilka åtgärder som vidtagits och om det finns skäl att misstänka att någon är kvar i lokalen.

• Gå till återsamlingsplatsen för de anställda och var beredd på att vara räddningstjänsten behjälplig.

• Informera anställda och andra om vad som hänt och hur länge utrymningen kan tänkas vara.

Utrymningsmeddelande

Utrymningslarmet aktiveras i samband med att det automatiska brandlarmet indikerar brand.

Ljudkaraktären på larmet är korta tonstötar - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - .

Det automatiska utrymningslarmet kan dessutom aktiveras manuellt från särskilda larmtryckknappar.

Åtgärder

• Anställda som fått speciella uppgifter ska genast börja utföra dessa.

• Övriga anställda hjälper besökare och andra att komma ut ur byggnaden, stänger dörrarna efter sig och går till återsamlingsplatsen.

Egna uppgifter

Tjänstgörande arbetsledare Instruera dina medarbetare och se till att avdelningens uppgifter vid utrymningen löses.

• Kontrollera att din personal har kommit till återsamlingsplatsen.

• Rapportera till ansvarig person när uppgifterna är lösta.

Utrymningsledare — Kontor • Stäng/lås värdeskåpet.

• Se till att personalen utrymmer lokalen.

• Lämna därefter själv lokalen och gå till återsamlingsplatsen.

E

Utrymningsledare — Verkstad • Kontrollera att omklädningsrum och toaletter är tomma.

• Stäng huvudkran för acetylen, utsidan.

• Lämna därefter själv lokalen och gå till återsamlingsplatsen.

M E X

L E P

Återsamlingsplats: Parkeringen

Om denna plats ej kan användas är den alternativa återsamlingsplatsen: Busshållplatsen.

Ansvarig för innehållet:

48

Namn:

Befattning:

Brandskydd i offentliga lokaler

Övnings- och utbildningsplaner Ett gott brandskyddsarbete förutsätter vissa insikter, kunskaper och färdigheter. Det innebär i sin tur att det behövs viss utbildning och övning.

Den brandskyddsutbildning som man eventuellt har fått i skolan räcker inte till. Alla har kanske inte heller fått någon sådan utbildning. Det som avses i detta avsnitt är allmänna utbildningar och övningar som berör alla anställda eller kategorier av anställda och inte kompetensutbildningar för enskilda befattningshavare. Syftet är att skapa ett medvetande om brandskyddet hos all personal. De ska kunna ta egna initiativ och medverka till en väl brandskyddad verksamhet.

Både arbetsmiljölagen och lagen om skydd mot olyckor kräver att företagen verkar för ett fungerande förebyggande brandskydd. Basen i ett företags organisation för brandsläckning utgörs av den enskilde anställde.

Utbildning Företaget eller organisationen har en skyldighet att utbilda de anställda, så att de kan förebygga brand och hindra och begränsa skador till följd av brand. Kravet på personalen avseende brandkunskap ska ligga på en rimlig nivå.

I utbildningsplanerna bör de olika utbildningsmomenten vara dokumenterade i enkla och tydliga beskrivningar. Utbildningsplanerna bör underlätta vid planering, genomförande och uppföljning av de utbildningsaktiviteter, som har beslutats. Skriftlig dokumentation bör göras över genomförd utbildning och övning.

De allmänna utbildningsplanerna är den lägsta nivå man bör ställa som krav på det förebyggande brandskyddet i en organisation eller företag. I dessa allmänna planer bör ingå: • utbildningsplan i brandskydd för nyanställda • utbildningsplan i brandskydd för alla anställda.

4. En modell

49

Rädda Varna Larma Släcka.

Brandskyddsinformation och brandskyddsutbildning kan ges genom brandinstruktion, som delas ut till berörd personal, genom muntlig information i samband med periodiskt återkommande rundvandring inom anläggningen eller vid brandövningar där personalen får tillfälle att använda arbetsplatsens släckningsutrustning, utföra brandlarm, vidta åtgärder för personräddning etcetera, enligt principen Rädda –Varna – Larma –Släcka.

Övning Man kan ha övningar av olika anledningar. En övning kan till exempel avse: • att repetera eller befästa tidigare utbildning • att kontrollera utbildning, det vill säga det personliga kunnandet • att kontrollera planläggning, det vill säga hur något fungerar.

När man planerar en övning ska man göra klart för sig vad man egentligen vill åstadkomma med den. Vad är syftet, och vad vill man uppnå?

För personal i allmänhet kan man tänka sig en ”repeterande-befästande” övning som ansluter till tidigare genomförd utbildning. Den kan syfta till att repetera eller befästa kunskaperna om hur man hanterar släckningsmateriel som man har på sin egen arbetsplats och hur man i övrigt handlar i en brandsituation på denna.

Med en utrymningsövning kan man öva eller kontrollera planer och rutiner för larm och utrymning. Detta är framförallt viktigt att öva i byggnader där flera olika nyttjare ska samverka. Det man då i första hand provar är de materiella förutsättningarna som utrymningsvägar och larmanordningar, samt de personer som har fått särskilda uppgifter i sammanhanget.

Hur ofta övningar ska planeras och genomföras får avgöras i det enskilda fallet. Faktorer som påverkar är hög personalomsättning, ombyggnationer, verksamhetsförändringar (nya hyresgäster).

Initiativtagare för att få gemensamma utrymningsövningar till stånd i en byggnad kan givetvis variera, men ett tips kan vara att införa samverkansgrupper där ägare och samtliga nyttjare är representerade, och i samförstånd planera för dessa övningar.

50

Brandskydd i offentliga lokaler

Frågor om övnings- och utbildningsplaner

Ja

Nej

1 Finns upprättade utbildningsplaner i brandskydd för all personal?

2 Finns särskilda utbildningsplaner för nyanställda och tillfällig personal?

3 Har någon utbildning genomförts under den senaste 2-årsperioden?

4 Om nej på frågan ovan, vet man när den senaste brandskyddsutbildningen skedde?

5 Har utrymningsövning genomförts under den senaste 2-årsperioden?

6 Om nej på frågan ovan, vet man när den senaste utrymningsövningen skedde?

Om någon

Förslag:

av frågorna

• Inventera behoven av utbildning och vilken praktisk erfarenhet som redan finns.

är besvarad med nej, vad bör jag göra?

• Upprätta och dokumentera utbildnings- och övningsplaner (se exempel på nästa sida).

• Utse ansvarig för genomförandet av utbildning och övningar (internt eller genom extern utbildningsanordnare).

• Upprätta rutiner för uppföljning av genomförda utbildningar.

4. En modell

51

52

Brandskydd i offentliga lokaler

Brandskyddsregler Brandskyddregler krävs ej för att följa Statens räddningsverks allmänna råd, men inom alla organisationer och företag förekommer kulturer där det av hävd eller gammal tradition har utvecklats regler och rutiner över vad som kan vara tillåtet att göra och vad som upplevs som direkt olämpligt. Ofta ”sitter det i väggarna” och därför kan det för den oinvigde, en ny medarbetare eller ny hyresgäst, vara svårt att veta vad som är rätt eller fel.

Att dokumentera de regler och rutiner som förekommer i det förebyggande brandskyddsarbetet är ett sätt för organisationen att komma till rätta med flytande ansvarsförhållanden och informella regler. Tänk på att det kan vara viktigt att hämta beslutsunderlag från lagar, förordningar, föreskrifter, rekommendationer eller annan praxis där sådan finns, men det är inget krav. Att regler och rutiner har en grund i att de är framtagna ur lagar och föreskrifter ger dock en extra tyngd för efterlevnaden. Genom att ägare och nyttjare har det yttersta ansvaret för sitt brandskydd är det lämpligt att upprätta ett eget regelverk över brandskyddet.

Detta dokument ska ses som en hjälp för arbetsgivaren och arbetstagaren, eller ägaren och hyresgästen, i beslutet om hur företagets och byggnadens brandskydd ska upprättas. Man kan betrakta brandskyddsreglerna som ett ”internt regelverk” över brandskyddet.

Exempel på olika förekommande brandskyddsregler och rutiner Som ett minsta krav, bör det åtminstone finnas regler för hur ”heta arbeten” ska bedrivas (heta arbeten är alla jobb som utförs med verktyg som ger gnistor eller värme). Andra regler och rutiner som kan vara aktuella är: • förbud mot förvaring eller uppställning av brännbart eller hindrande föremål i trapphus och utrymningsvägar i bostadshus.

• regler för övernattning i skollokaler eller förskolor • regler för brännbara upplag och returpappersbehållare • uppställningsplats för container • räddningstjänstens framkomlighet (parkering på tomtmark) • regler för var rökning är tillåten • regler för truckar och truckladdning • rutiner för information till hantverkare, besökare med flera som kan påverka eller beröras av brandskyddet • brandskydd vid ombyggnation.

4. En modell

53

Frågor om brandskyddsregler och rutiner

Ja

Nej

1 Finns särskilda regler och rutiner beträffande brandskyddet?

2 Är de dokumenterade?

3 Är de aktuella?

4 Behöver de kompletteras?

Om någon

Förslag:

av frågorna

• Identifiera risker som i första hand kräver särskilda regler.

är besvarad

• Inventera nuvarande brandskyddsregler som finns beslutade inom företaget. De kan vara av typen praxis eller redan dokumenterade regler.

med nej, vad bör jag göra?

• Upprätta de beslutade brandskyddsreglerna. Glöm inte att kontrollera mot gällande författningar, rekommendationer med mera (se exempel från Härjedalens kommun på nästa sida).

• Upprätta rutiner för uppföljning och revidering av brandskyddsreglerna.

• Underteckna dokument.

• Informera berörda hyresgäster/medarbetare.

54

Brandskydd i offentliga lokaler

E

4. En modell

M E X

L E P

55

Brandskyddsbeskrivning — en teknisk karta Brandskyddsbeskrivning är en beskrivning av byggnaden eller lokalen och dess tekniska brandskyddsinstallationer. Den kan liknas vid instruktionsboken för en bil. Brandskyddsinstallationers utformning och funktion — samt hur de förväntas hanteras vid en eventuell brand — bör redovisas.

Brandskyddsbeskrivningen av byggnaden utgör därmed ett underlag, för den eller de som ska utföra kontrollen av brandskyddet, för att hitta var i byggnaden utrustning och installationer är belägna.

Det är här viktigt att understryka att man inte behöver upprätta ett lika omfattande dokument som den brandskyddsdokumentation som anges i Boverkets byggregler, BBR (se ruta, nästa sida). Där sådan finns kan den utgöra ett underlag för framtagandet och ett komplement till brandskyddsbeskrivningen av byggnaden.

En brandskyddsbeskrivning av en byggnad bör bestå av ritningar över varje plan, som redovisar aktuella förhållanden med tydliga symboler och/eller förklarande text. Det är fördelaktigt om enhetliga eller standardiserade symboler används så långt det är möjligt, men det är inget krav.

På ritningarna ska man kunna utläsa hur det byggnadstekniska brandskyddet är utformat och var det finns andra brandtekniska anordningar eller utrustning. Till dessa ritningar kan sedan bifogas en text som beskriver syftet med åtgärderna och de effekter som förväntas uppnås.

Hur omfattade brandskyddsbeskrivningen blir kan bero på byggnadens storlek och antal brandtekniska installationer. Den enklaste formen av brandskyddsbeskrivning av lokalen eller byggnaden kan upprättas internt av den egna personalen, medan en omfattande brandskyddsbeskrivning kan behöva tas fram med hjälp av brandexpertis.

Information i brandskyddsbeskrivningen enligt Statens räddningsverk Enligt Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete bör en lokals- eller byggnads brandskyddsbeskrivning innehålla information om följande tekniska brandskyddsinstallationers placering och funktion: • Utrymning vid brand — utrymningsvägar — dörrar i utrymningsvägar — vägledande markering — brand och utrymningslarm — nödbelysning.

• Skydd mot brandspridning inom brandcell — ytskikts brandklass.

56

Brandskydd i offentliga lokaler

• Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller — brandceller — dörrar i brandcellsgräns — skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystem — brandtätningar.

• Skydd mot brandspridning mellan byggnader — brandtekniskt klassade ytterväggar, dörrar och fönster.

• Bärförmåga vid brand — brandskydd av bärande stomme.

• Anordningar för brandsläckning — brandgasventilation — släckningssystem — räddningsvägar — stigarledningar — inomhusbrandposter — handbrandsläckare.

Checklista med förslag till åtgärder för denna del finns under ”Kontrollsystem” på sidan ��.

Brandskyddsdokumentation enligt BBR Enligt BBR, Boverkets byggregler, ska byggnader som uppförts eller ändrats efter ���� ha en brandskyddsdokumentation. En brandskyddsdokumentation enligt BBR är ett omfattande och komplett dokument över en byggnads brandskydd. Där ska framgå förutsättningar för brandskyddet samt brandskyddets utformning.

Enligt rådstexten till byggreglerna bör dokumentationen redovisa: • byggnadens och dess komponenters brandtekniska klasser • brandcellsindelning

4. En modell

• utrymningsstrategi • luftbehandlingsinstallationens funktion vid brand och i förekommande fall • beskrivning av de brandskyddstekniska installationerna.

Denna dokumentation är ett utmärkt underlag för en brandskyddsbeskrivning.

I de fall där ansvarsförhållandet mellan exempelvis fastighetsägare och hyresgäst är oklart när det gäller ansvaret för drift och skötsel av brandteknisk installation, måste detta klaras ut.

57

Drifts- och underhållsinstruktioner Många olika fysiska skydd anordnas i form av brandsektioneringar, brandgasventilation, övervaknings- och säkerhetsdon som stoppar processer och liknande. I vissa anläggningar installeras dessutom automatiska brandlarmanläggningar och automatiska släckningsanläggningar. Trots detta kan den totala brandskyddsnivån vara låg efter att verksamheten pågått en tid på grund av att brandskyddsinstallationerna inte underhållits, det vanliga byggnadsunderhållet är eftersatt och inte minst att fasta rutiner för det dagliga arbetet saknas.

Som en hjälp för att underhålla de brandtekniska installationerna bör man upprätta drifts- och underhållsinstruktioner. Av instruktionen ska man kunna utläsa vad som ska kontrolleras, hur kontrollen ska ske och hur ofta. För vissa installationer tillhandahåller leverantören instruktioner för hur en funktionskontroll ska gå till. För andra installationer kan generella kontrollmetoder upprättas.

Genom att använda sig av skriftliga instruktioner kan den egna kontrollen av de brandtekniska installationerna underlättas. Dessutom erhåller man då en likartad bedömning oavsett vem som gör kontrollen.

Drifts- och underhållsinstruktioner bör finnas till varje brandteknisk installation eller anordning som förekommer i byggnadens/lokalens brandskyddsbeskrivning.

Rapporteringsunderlag Upptäckta fel och brister noteras och beskrivs så att det framgår hur de ska rättas till. Alla system från anteckningsblocket och förtryckta blanketter till streckkodsläsning kan användas.

En metod kan vara att använda sig av en inventarieförteckning eller något annat dokument där man kan ange brister med mera, för varje brandteknisk installation. En annan metod kan vara att använda sig av checklistor där alternativa felanmärkningar finns för den planerade kontrollen.

Checklista med förslag till åtgärder för denna del samt exempel finns samlade under ”Kontrollsystem” på sidorna ��–��.

58

Brandskydd i offentliga lokaler

Kontrollsystem Ett förebyggande säkerhetsarbete, som sker planlöst utan uppföljning och redovisning blir både irrationellt och kostnadskrävande. Trygghet skapas först när det inbyggda brandskyddet kontrolleras systematiskt och löpande.

En underhålls- och kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder, med uppgifter om vem som är ansvarig, vilken typ av kontroll som avses och hur ofta de ska ske, bör finnas. Själva kontrollen av brandskyddet ska genomföras regelbundet och bör utföras av de i företaget eller organisationen utsedda brandskyddskontrollanterna. Det är viktigt att det inte går slentrian i den interna kontrollverksamheten, utan att den sker med noggrannhet.

Hur ofta en kontroll ska genomföras beror på vilken typ av installation eller utrustning som avses, verksamheten, allmänt slitage, ordning och reda samt storlek på byggnaden. I vissa fall kanske det behöver utföras dagliga kontroller för att säkerställa fria utrymningsvägar, medan det i andra fall kan räcka med kvartals- eller halvårs intervall.

Eventuella serviceavtal med olika brandredskapsföretag som svarar för kontroll av till exempel handbrandsläckare och rökluckor ersätter inte den egna kontrollen, utan bör ses som ett komplement.

Vid genomförandet av en kontrollrond kan man använda sig av olika metoder och hjälpmedel. För att kunna kontrollera inventarier och utrustning behöver man känna till vad, var, samt hur kontrollen ska gå till. En metod kan då vara att använda sig av en brandskyddsbeskrivning av byggnaden, drift- och underhållsinstruktioner och ett rapporteringsunderlag för att ange brister, med mera, för varje brandteknisk installation. När man vet var och hur en kontroll av inventarier eller utrustning ska genomföras, kan upprättade checklistor utgöra underlaget.

Vilken metod och teknik som man använder sig av har inte så stor betydelse, huvudsaken är att det passar organisationen och att brister upptäcks tidigt och åtgärdas snarast För att systematiskt kunna förbättra sitt brandskydd är det viktigt att rätt information samlas in och att all information samlas hos den som svarar för brandskyddet inom företaget eller organisationen. Skriftlig dokumentation bör ske av utförd egenkontroll, extern kontroll och eventuella planer på åtgärder. Vilka verktyg som används för att hålla ordning på informationen kan variera beroende på informationsmängd och kontrollkrav.

4. En modell

59

Frågor om brandskyddsbeskrivning, drift- och underhållsinstruktioner samt kontrollsystem

Ja

Nej

1 Genomförs regelbundet egna kontroller av brandskyddet?

2 Dokumenteras dessa?

3 Finns instruktioner för hur kontrollerna ska ske?

4 Finns brandskyddsbeskrivning som på ritning eller skiss visar tekniska brandskyddsinstallationers placering i lokalen/byggnaden?

5 Finns brandskyddsdokumentation enligt BBR? 6 Finns beskrivningar som förklarar tekniska brandskyddsinstallationers funktion?

7 Finns manualer eller dokument som visar hur drift och underhåll av förekommande brandskyddsinstallationer ska ske?

8 Behöver de kompletteras?

Om

Förslag:

någon av

• Ta fram brandcellsritningar över byggnaden.

frågorna

• Genomför en inventering av var utrymningsvägar och övriga brandskyddsinstallationer är placerade och markera dessa på ritningarna.

är besvarad med nej, vad bör jag göra?

• Om brandcellsritningar saknas kan det vara nödvändigt att anlita brandkonsult för genomförandet vid inventering av brandcellsgränser, utrymningsvägar och övriga brandskyddsinstallationer.

• Utifrån de brandskyddsinstallationer som identifierats vid inventeringen, samla in leverantörers eller tillverkares drifts- och underhållsinstruktioner eller upprätta egna (se exempel på nästa sida).

• Leta med hjälp av lokalens/byggnadens brandskyddsbeskrivning upp de utrustningar och installationer som förekommer.

• Utför en kontroll med hjälp av instruktionen som gäller för respektive utrustning/installation.

• Gör en bedömning av om instruktionen ger den vägledning som behövs för att utföra en kontroll, eller om den behöver kompletteras.

• Ta fram en checklista eller ett underlag för att notera anmärkningar på, vid egenkontrollen.

• Samla brandskyddskontrollanterna för en genomgång av hur materialet ska användas.

• Besluta om hur, när och var kontrollerna ska genomföras.

• Besluta hur redovisningen av genomförda kontroller ska ske.

• Besluta om rutiner för åtgärder av eventuella brister.

Drifts- och underhållsinstruktion Datum/Sign

Dörr i brandcellsgräns med dörrstängare

Syfte/Mål:

Hindra brand- och brandgasspridning via dörrhålet i brandcellsgränsen.

Funktion:

Dörren är normalt stängd och stänger åter automatiskt efter det att den öppnats.

Provmetod:

Dörrar som är försedda med dörrstängare öppnas ca 1 decimeter och ska stänga helt och fallkolven gripa tag i slutblecket då dörren släpps.

Dörrstängaren ska orka stänga dörren helt. Kontroll på att dörren är stängd är att dra i den utan att trycke/handtag nedtrycks och dörren förblir i stängt läge.

Låskolven ska gå in i slutblecket.

Då dörren öppnas görs en okulär besiktning av gångjärn, lås, trycke, karm, ev. glasrutors infästning, andra skador, uppmärkning, dörrtryckets funktion och så vidare.

Dörren ska vara hel och sluta till så att inga springor finns (även mot tröskel vid dörr mot utrymningsväg).

Provningsintervall: Minst var tredje månad.

Resultat för att bli godkänd:

Dörrstängaren ska orka stänga dörren helt.

Låskolven ska gå in i låsblecket.

E

M E X

L E P

Dörren ska vara hel och sluta till så att inga springor finns (även mot tröskel vid dörr mot utrymningsväg).

4. En modell

61

Uppföljning Med uppföljning avses här utvärdering och förslag till åtgärder. En uppföljning av brandskyddsarbetet behöver ske på olika nivåer och hos olika grupper. Inom den egna brandskyddsorganisationen, på avdelningsnivå eller hos förvaltnings-/företagsledningen. En uppföljning på ledningsnivå är en kontrollstation för att se att arbetet flyter på. Den är viktig för att ge tyngd och resurser åt brandskyddsarbetet. Att mäta och utvärdera mot fastställd policy och mål är väsentligt för att få svar på frågor som: Gör vi rätt saker?

Kan vi bli effektivare? Vad har vi lärt oss och vad kan vi förbättra?

Det är viktigt att se till att slutsatserna av det systematiska brandskyddsarbetet även hamnar på ledningens dagordning och att punkterna diskuteras regelbundet, minst en gång per år. Det handlar om att sluta cirkeln och undvika att arbetet hamnar i luften eller inte leder någon vart. Ledningen är ytterst ansvarig för brandskyddet och bör därför hantera uppföljningen på ett sådant sätt att de visar sitt stöd för frågorna och dem som arbetar med dessa.

Vad som ska följas upp — och i vilken omfattning — avgörs av den egna organisationen. Rent generellt bör en uppföljning ske över följande delar: • den samlade dokumentationen över interna regler och rutiner • utbildnings- och övningsaktiviteter • brandskyddsorganisationens kompetens och sammansättning • genomförda egna brandskyddskontroller • tillbudsrapporter • extern tillsyn och kontroll.

62

Brandskydd i offentliga lokaler

Frågor om uppföljning

Ja

Nej

1 Finns beslut över vilka interna rutiner och dokument som ska följas upp?

2 Finns uppgifter om vem som följer upp vilka rutiner och dokument i organisationen?

3 Finns rutiner om hur och när redovisning ska ske?

3 Finns rutiner över vem som redovisar och när redovisning — till exempel för ledningen — ska ske?

Om någon

Förslag:

av frågorna

• Inventera och besluta vilka interna rutiner och dokument som ska följas upp.

är besvarad med nej, vad bör jag göra?

• Inventera och besluta vilka externa rutiner och dokument som ska följas upp.

• Besluta om vilka i organisationen, som följer upp vilka rutiner och dokument.

• Besluta om vem som redovisar och när (t. ex. för ledningen).

• Genomför en ”revision”.

4. En modell

63

Övriga dokument Att samla alla dokument som rör brandskyddsarbetet på ett ställe, är också en del i det systematiska brandskyddsarbetet.

Det förekommer många olika slags dokument i brandskyddsarbetet.

I en nybyggnadsfas ska det till exempel upprättas den omfattande och kompletta brandskyddsdokumentationen enligt BBR. Av den ska förutsättningarna för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning framgå. Det är viktigt att detta dokument följer med i förvaltningsfasen.

Dokumentet utgör då en viktig del i det fortsatta interna systematiska brandskyddsarbetet.

Förutom beskrivningen ovan är det många olika dokument och handlingar som har direkt eller indirekt påverkan på brandskyddsarbetet. Där det inte finns någon naturlig koppling till någon del i det systematiska brandskyddsarbetet, kan det vara bra att samla dessa bakom rubriken ”Övriga dokument”. Nedan följer förslag på dokumentation som kan vara lämplig att samla där.

• Tillståndshandlingar som rör brandskyddet eller är beroende av brandskyddet, till exempel: — hanteringstillstånd för brandfarliga eller explosiva varor — alkoholutskänkningstillstånd — hotelltillstånd — danstillstånd.

• Riskanalyser.

• Protokoll, förelägganden, med mera, från tillsynsmyndigheter.

• Handlingar från genomförda revisioner av till exempel automatiskt brandlarm, vattensprinkler, elinstallationer.

• Insatsplaner för räddningstjänsten.

• Tillbudsrapporter.

64

Titel

Frågor om övriga dokument

Ja

Nej

1 Finns rutiner över vilka handlingar och dokument som ska samlas in och var materialet ska förvaras?

2 Är det klarlagt vem som ansvarar för detta?

Om någon av

Förslag:

frågorna är

• Bestäm inom vilka områden som handlingar och dokument ska samlas in.

besvarad med nej, vad bör jag

• Besluta om vem som ska vara ansvarig för genomförandet.

göra?

• Påbörja insamlandet (tabellen nedan kan ge vägledning).

Insamling av viktiga dokument beträffande brandskyddet Markera vilka som berör din verksamhet Berör oss

Dokument

Samlas in av

Klart senast

Beredskapsplaner Brandfarliga varor Brandlarm Brandskyddsdokumentation enl. BBR alternativt Brandskyddsbeskrivning

Byggnadsbeskrivning Elsäkerhet Försäkringar Information Insatsplanering Riskanalys Släckningsutrustning Speciella risker Sprinkler Stora värden Tillbudsrapporter Tillsynsprotokoll 4. En modell

Verksamhetsbeskrivning

65

Inhämtat

5.

Att komma igång

Vad är det som behöver göras för att arbeta systematiskt med brandskyddet?

Ingen verksamhet är den andra exakt lik. Ett systematiskt brandskyddsarbete skapar rutiner utifrån varje organisations eller företags egna förutsättningar och kan vara en del i det ordinarie kvalitetsarbetet. Det är upp till varje verksamhet att välja det tillvägagångssätt som passar bäst, att arbeta själv, eller ta hjälp av konsulter eller andra experter där man känner sig osäker. Men i vissa fall kan det vara fördelaktigt och till och med nödvändigt att samordna det arbete som ska utföras för att starta upp och driftsätta det systematiska brandskyddsarbetet.

Rollfördelning Det är viktigt att sära på de roller kommunen har inom lagen om skydd mot olyckor. I arbetet med att uppfylla de krav som ställs på ägare eller nyttjare till byggnader enligt � kap. � § är det kommunen som enskild och inte som myndighet som avses (se även diskussionen i kapitel � och �).

Trots att man kan betrakta kommunen enligt lagens mening som en och samma ägare och nyttjare i en byggnad, så är det olika förvaltningar som svarar för olika delar av det systematiska brandskyddet. Det är viktigt att man utgår från det brandskyddsarbete som ska bedrivas i varje byggnad.

Detta innebär att samtliga intressenter i byggnaden i någon form ska vidta åtgärder. För ägaren av byggnaden kan det handla om att utföra teknisk service och underhåll, samt att tillhandahålla information över byggnaden och dess installationer. För nyttjaren eller hyresgästen innebär det att sköta den dagliga verksamheten, att ha en övad och utbildad personal, samt att samverka med andra eventuella hyresgäster. Det är viktigt att varje förvaltning tar sitt ansvar för sin specifika del i det systematiska brandskyddsarbetet, och att omfattningen fastställs för just den egna verksamheten, liksom tidsplanen och vem som är ansvarig för de olika delarnas genomförande.

För att uppnå den bästa effekten bör man samordna detta arbete, med andra inblandade parter. Att använda sig av räddningstjänsten som rådgivare i uppbyggnadsskedet kan vara en bra modell, men det gäller att tänka på kommunens roll som tillsynsmyndighet, så att det inte är samma tjänsteman som har att utöva tillsyn, som biträder vid uppbyggnaden av det systematiska brandskyddsarbetet.

Samverkan Att införa någon form av samverkansgrupp vid uppbyggnad och drift av det systematiska brandskyddsarbetet, eller använda befintliga konstellationer, kan ge en bättre helhetsbild, såväl brandskyddsmässigt som ekonomiskt.

66

Brandskydd i offentliga lokaler

Framgångsfaktorer vid all form av samverkan är ett gemensamt grundläggande synsätt samt att tid är avsatt för att skapa ett gott samarbetsklimat.

Kortare beslutsvägar samt bättre kommunikation och informationsspridning mellan parterna är också faktorer som bidrar till bra systematiskt brandskyddsarbete.

Ett hinder för samverkan kan vara att många faktiskt inte vet hur man samverkar. Man saknar helt enkelt kunskap om hur man driver gränsöverskridande projekt och vet inte hur man hanterar olika synsätt och värderingar. Ledningen måste klara ut vilka värderingar och normer som ska gälla och i praktisk handling visa att man ställer sig bakom de spelregler som man har kommit överens om.

Som ett exempel för att belysa detta kan man jämföra med den organisationsuppbyggnad som sker vid lokaleffektivisering. Enligt skriften Effektivisera mera med flera, utgiven av Svenska Kommunförbundet ����, behövs följande för att bygga upp ett engagemang för lokaleffektivisering: • någon som driver arbetet och att det är rätt person • att arbetet genomförs i samverkan med brukarna • att lokalresursplaneringen är kopplad till budgetprocessen.

Ovanstående skulle likaväl kunna tillämpas när det gäller att bygga upp ett systematiskt brandskyddsarbete.

Metodval Vilken metod som man ska använda sig av vid införande och drift är avhängigt på flera faktorer såsom ekonomi, antal användare (personer), antal objekt med mera. De vanligaste metoderna i dag är att använda sig av pärmar eller mappar med de dokument som behövs för det systematiska brandskyddsarbetet. Dessa är placerade fysiskt på varje enhet som berörs och hanteras av den eller de som är ansvariga för brandskyddet lokalt.

En nackdel vid en sådan metod är att hålla pärmarna uppdaterade och aktuella.

En annan metod som är vanlig är att man använder kommunens intranät för att samla och hantera de dokument som ingår i det systematiska brandskyddsarbetet, utan att ha ett särskilt anpassat program för detta.

En tredje metod som används är Web-baserade lösningar, där man med olika behörighetsnivåer kan ordna så att alla i kommunen som har tilldelade uppgifter i brandskyddsorganisationerna, oberoende av förvaltningstillhörighet, kan lämna och hämta information. En fördel med en sådan lösning är att det är lättare att dokumentera genomförda kontroller, utbildningar med mera. Detta medför också att dokument och arbetsuppgifter är

5. Att komma igång

67

uppdaterade. En annan fördel kan vara att räddningstjänsten kan ta del av den information som de behöver vid insatsplanering, pågående insatser eller rentav myndighetsutövning.

Drivkrafter – möjligheter – hinder Att hitta drivkrafter för att införa och driftsätta systematiskt brandskyddsarbete i kommunen är kanske inte helt lätt. Om man betraktar de främsta drivkrafterna så kan man skönja målrelaterade drivkrafter, personrelaterade drivkrafter och ekonomiska drivkrafter.

Om man ser till målrelaterade drivkrafter så behövs en vision, ett mål att sätta upp för att veta i vilken riktning man ska arbeta. Vad är vinsten för organisationen med att arbeta med brandskyddet? Att skapa trygghet och kontinuitet är inte bara en fråga för högsta ledningen utan i högsta grad även för den enskilde individen. Att ha ett arbete att gå till, en skola att utbilda sig i eller ett äldreboende för de gamla att bo i, borde vara anledning nog till att se till att bränder inte ska uppstå i dessa verksamheter. Att finna incitament för att få med alla medarbetare i ett gemensamt synsätt beträffande brandskyddet borde därmed inte vara någon större utmaning.

Att kunna arbeta med mål, mätning och uppföljning i brandskyddsarbetet är väsentligt. Verkligheten är dock att alla medarbetare inte har det engagemang som krävs för att förverkliga alla fastställda mål. Man har olika förhållningssätt till visionsarbetet. Framförallt om det har utformats som att ”någon annan” har tyckt eller tänkt ut någonting och man som individ inte själv har fått vara med och påverka. Hela skalan från äkta engagemang till total likgiltighet förekommer.

De som har ett äkta engagemang vill själva förverkliga visionen. De kommer att arbeta aktivt för den och ta initiativ till förändringar för att förverkliga målet. Sedan finns det de som ställer upp på idéerna, men inte kommer att ta några egna initiativ för att genomföra visionen. Slutligen finns de som inte ser några som helst fördelar med visionen och därför inte kommer att bidra till att den förverkligas.

Det gäller därför att motivera brandskyddsarbetet på olika nivåer. På politikernivå, högsta förvaltnings-/organisationsnivå och enskild medarbetarnivå. Alla måste kunna se nyttan och förtjänsterna med att delta och bidra i brandskyddsarbetet, och vad som kan hända om man inte arbetar aktivt med brandskyddet.

Ekonomiska drivkrafter för att arbeta med brandskyddsfrågor handlar mycket om försäkringspremier och ersättning vid inträffad skada. Men ett systematiskt brandskyddsarbete medför att brister, slitage och skadegörelse kan upptäckas i tid och därigenom nedbringa kostnader. Det systematiska brandskyddsarbetet grundläggs i det dagliga arbetet. Genom att samtliga

68

Brandskydd i offentliga lokaler

medarbetare erhåller bättre förståelse och utbildning om brand och dess risker, kan dessa kunskaper omsättas och användas så att ett tillbud kan stanna vid ett tillbud, och inte en nedbrunnen byggnad.

Man ska i detta sammanhang betona att det är väldigt svårt att sätta en prislapp på vad brandskyddsarbetet kostar respektive vad vinsten är. Även om man i en dåligt brandskyddad verksamhet rent matematiskt kan beräkna att risken för brand ökar och att konsekvenserna av densamma blir stora, så är det ju inte säkert att någon brand uppstår för det. Det är först efter en brand man erhåller facit.

Försäkringsbolagens syn på systematiskt brandskyddsarbete Att teckna en försäkring innebär att man delar en risk. För att få någon att ta en del av risken så får man betala en avgift, en premie. Ju större risk, desto större premie. Att teckna kommunförsäkringar har på grund av det stora antalet skador medfört att premier och självrisker har rusat i höjden.

Antalet försäkringsbolag som tecknar kommunförsäkringar är få och detta medför att kommunerna inte har några större valmöjligheter. Större kommuner har kunnat lösa försäkringsfrågan ändå, genom att starta egna captive-bolag, medan mindre kommuner kanske i sämsta fall har valt att stå utan försäkring. Minimikravet vid tecknandet av försäkring är att uppfylla gällande lagkrav, men i lagen om skydd mot olyckor framgår inte i klartext att man ska arbeta systematiskt. Det finns andra sätt att nå målet och Räddningsverkets allmänna råd är just ett råd. Att arbeta systematiskt med brandskyddet borde egentligen vara en förutsättning för att överhuvudtaget kunna teckna en försäkring.

Att som kund få premierabatter är inte aktuellt enligt försäkringsbranschen, däremot skulle man teoretiskt kunna tänka sig att den som arbetar systematiskt med brandskyddet därigenom får en bättre kontroll över sin verksamhet och dess risker, och det i sin tur skulle kunna innebära att man är beredd att ta en högre självrisk, vilket skulle kunna leda till en sänkt försäkringspremie.

Göta Lejon Göta Lejon som är Göteborg stads egna captive-bolag, ser det systematiska brandskyddsarbetet som ett steg till ett systematiskt säkerhetsarbete. Den metod som är framtagen i Göteborg innebär att det systematiska säkerhetsarbetet kommer att premieras i respektive förvaltning och därigenom vara en viktig drivkraft för att driva säkerhetsarbete i allmänhet och brandskyddsarbete i synnerhet framåt. Man ser därvid inte till hela kommunen som en enhet.

5. Att komma igång

69

S:t Erik Från och med ���� planerar Stockholms stads captive-bolag, S:t Erik försäkring, att införa en förhöjd självrisk i försäkring för lös egendom, i de fall den skadelidande inte utfört systematiskt brandskyddsarbete (SBA) enligt Lagen om skydd mot olyckor. Det S:t Erik kan se är att där det är ordning och reda är det färre bränder och tvärtom samt att varje brand tar mycket tid, kraft och pengar för den som har åsidosatt arbetet.

Med facit i hand

Hyreshusbrand i stadsdelen Rud, Karlstad 150 personer blev hemlösa och en omkom vid en brand i ett hyreshus i Karlstad natten till tisdagen den 3 december 2001. Av husets 93 lägenheter

blev 25 lägenheter, belägna på den tillbyggda fjärde våningen, totalt utbrända. Övriga lägenheter fick omfattande vattenskador. Branden började i en lägenhet på den övre, fjärde våningen.

Huset var uppfört i slutet av 60-talet och påbyggt 1991.

Ovanstående brand har inte bara uppmärksammats lokalt, utan har även blivit ett riksintresse. Förändringar i byggreglerna är med anledning av detta på väg.

Nu blir Hagaborg brandsäkrare 2005-03-08

Storbranden på Rud för tre år sedan avslöjade en mycket dålig brandsäkerhet i de tillbyggda fjärde våningsplanen. KBAB gjorde därför en ordentlig satsning i området på olika brandskyddsåtgärder. Nu har turen kommit till Hagaborg.

Hagaborg är ett område där KBAB har hus med liknande tillbyggda våningsplan som dem på Rud, där den stora branden ägde rum. Tillbyggnationer som Stefan Linder, projektledare för brandskyddsåtgärderna på Hagaborg, kallar för ”kritiska byggkonstruktioner”.

– Det är konstigt att de här tillbyggnaderna gick igenom en slutbesiktning ur brandskyddssynpunkt. Det finns många brister och det är dem vi åtgärdar nu, säger han.

byggnaderna har så kallade skärmtak. Detta för att en eventuell brand från en lägenhet på översta planet inte ska kunna sprida sig upp på vinden och därifrån vidare till övriga lägenheter i huset.

– De här åtgärderna gör vi både för KBABs men framför allt för våra hyresgästers skull. Det är viktigt för oss att de boende i området kan känna sig trygga och att vi förhindrar att en olycka, liknande den på Rud, inträffar igen, säger Stefan Linder.

Viktigt att boende känner sig trygga Här på Hagaborg ska servicehuset samt sammanlagt 68 lägenheter på de tillbyggda våningsplanen få boendesprinkler installerade. Brandsäkring görs bland annat vid rökschakten på vinden i alla hus och stenull läggs in i vindsutrymmet där

Inga fler områden Arbetet på Hagaborg beräknas vara färdigt i juli.

Därefter finns inga fler områden där KBAB har tillbyggda våningsplan och kritiska byggkonstruktioner i husen. Att brandsäkra fler fastigheter på detta sätt är därför inte aktuellt.

Källa: Karlstads Bostads AB hemsida.

70

Brandskydd i offentliga lokaler

10 steg för att komma igång Oavsett vem eller vilka som ska ansvara för uppbyggnaden av det systematiska brandskyddet, så kan man använda sig av �� steg för att komma igång:

1 Sammankalla till ett möte med berörda personer inom organisationen.

2 Utse en projektledare, lämpligen den som ska svara för organisationens eller förvaltningens brandskyddsarbete. Samråd vad gäller omfattningen kan ske tillsammans med representant från den lokala räddningstjänsten eller annan brandteknisk expert.

3 Bestäm vem som ska åtgärda, vem som följer upp och vem som är ytterst brandskyddsansvarig.

4 Ta fram en brandskyddspolicy och instruktioner.

5 Genomför en inventering av det befintliga brandskyddet i byggnaden och dokumentera detta. Det är viktigt att här poängtera att det inte handlar om att upprätta sådan omfattande brandskyddsdokumentation som krävs vid ny- om- eller tillbyggnad, enligt Boverkets byggregler. Utifrån denna nulägesbeskrivning kan en handlingsplan för det fortsatta arbetet tas fram. Samla ihop de upprättade dokument och rutinbeskrivningar som redan finns beträffande brandskyddsarbetet. Åtgärda de brister som upptäckts.

6 Inventera de risker som förekommer inom verksamheten eller byggnaden och som kan ge upphov till brand. Dokumentera dessa.

7 Ta fram rutiner för tillbudsrapportering.

8 Informera och utbilda de som är beroende av brandskyddet och de som ska deltaga i brandskyddsarbetet.

9 Fördela ansvar och uppgifter i det dagliga arbetet.

10 Följ upp genomförda åtgärder.

5. Att komma igång

71

Exempel på införande av SBA Umeå kommun är ett bra exempel på hur samverkan vid uppstart och drift kan se ut: Säkerhetsenheten i Umeå kommun har utifrån kommunens säkerhetspolicy tagit fram en beskrivning för säkerhetsorganisation vid förvaltningar och bolag i Umeå kommun. Denna säkerhetsorganisation, som också är i drift, innebär att förvaltningschef eller bolagschef har att utse lokal säkerhetsorganisation i den omfattning som behövs, för att möta kraven på löpande säkerhetsarbete i enlighet med kommunens säkerhetspolicy. I den lokala säkerhetsorganisationen ingår bland annat att utse riskhandläggare och brandskyddshandläggare.

Införande av SBA Den första träffen med de utsedda riskhandläggarna i de olika förvaltningarna genomfördes i november 2003. Räddningstjänsten och Säkerhetsenheten var initiativtagare. Man har arbetat fördjupat med tre piloter, — två stycken där kommunen är fastighetsägare och en där det kommunala fastighetsbolaget är fastighetsägare. I arbetet har deltagit representanter från brand, säkerhet, verksamhet och fastighetsägare. Initialt togs en konsult, en brandingenjör, in vid fastighetsavdelningens driftenhet, för att få hjälp i metodutvecklingen när det gäller den inventering och dokumentation som måste göras i fastighetsbeståndet med hänsyn till brandskyddsarbetet. Genom detta utvecklades en egen kompetens inom området.

Det har i detta arbete också varit nödvändigt att ha möten med räddningstjänsten för att stämma av nivån på inventeringen och dokumentationen, men även att diskutera vilka åtgärder som måste prioriteras. Det krävs en helhetssyn och därför är det viktigt att fastighetsägare och verksamhet har god kunskap om hur brandskyddet fungerar, för att

72

därigenom kunna bidra till att minska riskerna för brand. Minskad skadegörelse ger förhoppningsvis lägre försäkringskostnader.

Det löpande arbetet De som arbetar aktivt med SBA är ovanstående riskhandläggare och brandskyddshandläggare från de olika förvaltningarna. För att bredda kompetensen hos dessa, har olika föreläsare deltagit vid samrådsmöten. Syftet med föreläsningarna har varit att sprida kunskap om ”vem gör vad”, hur man kan samverka samt kommunledningens syn på arbetet.

Föreläsare har varit representanter från länsstyrelsen, elbolaget, vattenbolaget, kommunledningen och kommunens fastighetsdrift angående gränsdragningslista.

Arbetet med SBA ute i förvaltningarna och bolagen är nytt för alla. De som upplevs besitta den största kompetensen är räddningstjänsten. Det råder inget motsatsförhållande till räddningstjänsten, utan tvärtom förekommer en alldeles utmärkt dialog och samarbete. Alla måste tillsammans arbeta för en säkrare kommun.

Från och med 2004 erbjuder räddningstjänsten en fyra timmars gratis utbildning i SBA till verksamheterna i kommunen. Dessutom erbjuds en fördjupad åtta timmars utbildning för dem som är intresserade.

I Umeå kommuns fastighetsportal på intranät, pågår arbetet med att lägga in det systematiska brandskyddsarbetet kopplat till varje fastighet, dels fastighetsägarens dokumentation, dels verksamhetens dokumentation.

Denna del är ett samprojekt med räddningstjänsten som också underlättar för dem när det gäller kontroller av brandskyddet.

Brandskydd i offentliga lokaler

Systematiskt brandskyddsarbete som ett ledningssystem Begreppet brandskydd är inte definierat i lag. Brandskyddet kan sägas utgöra resultatet av de åtgärder som vidtas i syfte att eliminera eller reducera risker för brand samt att begränsa skador till följd av brand.

För att skapa en helhetssyn över brandskyddet bör man arbeta på ett systematiskt sätt. Därvid kan det som benämns systematiskt brandskyddsarbete liknas vid ett ledningssystem som i grunden består av någon form av styrande dokument, som tillsammans med personal, rutiner och teknik bildar en helhet. Att använda sig av ledningssystem i olika processer eller verksamheter ökar förmågan hos den som är chef eller ledare att erhålla kontroll.

Att erhålla kontroll I en organisation som saknar förmåga att leda hela verksamheten kan en kultur utvecklas där endast den redan inträffade händelsen blir styrande.

Om till exempel reparationer vid inträffad skada, istället för löpande underhåll, är den kultur som gäller i organisationen, kan det komma att bli väldigt kostsamt och svårt att kontrollera för den som ska leda verksamheten. Ett sätt att råda bot på detta är att införa någon form av system för att kunna utöva kontroll över de processer som ingår i organisationen. Den vanligaste metoden idag är att införa någon form av ledningssystem.

I samhället förekommer en rad olika typer av ledningssystem. Ett ledningssystem består i grunden av personalresurser, organisationens utformning, tekniskt stöd, regelverk och styrdokumentation och bildar därigenom en helhet.

Ledningssystemet är det verktyg en chef behöver för att leda. Det bör alltså vara utifrån organisationens egna behov att styra och kontrollera som ledningssystemet införs.

De flesta ledningssystem baseras på ett processtänkande, där stegen planera, genomföra, följa upp och förbättra, ska leda till ständiga förbättringar och systematisk uppföljning av mål, handlingsplaner, rutiner och kontroller.

Till stöd vid utvecklingen av ett system används ofta en standard. De flesta standarderna är uppbyggda enligt PDCA-cykeln. PDCA står för Plan-Do-Check-Act (planera, genomföra, följa upp och åtgärda).

Originalet till detta principhjul kallas Demings cirkel eller PDCA-cykeln och redovisas i figur �.

Det bygger på ett kontinuerligt arbete som ska leda till ständiga förbättringar, hjulet ska aldrig stanna.

5. Att komma igång

73

Figur �.

Demings cirkel.

Certifiering Ibland är det kundkrav som gör att man måste arbeta med vissa frågor. Det blir allt vanligare när det gäller miljö, kvalitet och informationssäkerhet och är ett bra sätt för ett företag att på ett strukturerat sätt jobba aktivt med dessa frågor. Gemensamt för dessa ledningssystem är att de följer en standard mot vilken man kan låta certifiera systemet.

Att certifiera sitt ledningssystem innebär att organisationen låter en utomstående, neutral part (ett ackrediterat certifieringsföretag) granska ledningssystemet och bedöma om systemet uppfyller de krav som finns i respektive kravstandard.

Många företag och myndigheter förväntar sig att deras leverantörer ska ha certifierade ledningssystem. Är man en sådan leverantör är det ingen tvekan — då är certifiering en förutsättning för att man ska få fortsätta att göra affärer. Certifiering ger ofta mervärde för en organisation, till exempel i form av marknadsföringsvärden. Under projekttiden, alltså uppbyggnaden av systemet, utgör certifiering ett tydligt delmål och ett engagerande projektslut att sträva emot.

En sådan återkommande granskning ger större incitament att hålla systemet levande och att vidareutveckla det. Certifieringsrevisorn kommer också ofta med nya infallsvinklar på verksamheten, vilket som regel är nyttigt och utvecklande. Det viktigaste är som nämnts ovan att hålla systemet levande, och att verkligen använda de erfarenheter som man erhåller.

I andra fall finns lagar och regler som måste följas. När det gäller tvingande ledningssystem så är det framför allt områdena arbetsmiljö och brandskydd, som är aktuella. Till dessa ledningssystem finns ingen norm eller standard framtagen, däremot framkommer krav och råd i föreskrifter och allmänna råd.

SAM och SBA Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett krav genom en föreskrift, som alla arbetsgivare ska arbeta efter. När det är mer än �� anställda ställs det dessutom krav på att arbetet ska dokumenteras. Mervärdet av att arbeta systematiskt med arbetsmiljön kan mätas i effekter av mindre skador på jobbet, ökad trivsel och bättre lönsamhet. Extern revision av systemet kan sägas utgöras av myndighetstillsyn genom arbetsmiljöinspektör.

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) är den grundläggande metodik som ägare eller nyttjare till byggnad eller annan anläggning, bör använda sig av för att skapa en helhetssyn över brandskyddets utformning.

Enligt � kap. � § lagen (����:���) om skydd mot olyckor ska ägare eller nyttjare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till

74

Brandskydd i offentliga lokaler

följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. Åtgärder av teknisk karaktär kan vara anskaffande av utrustning för brandsläckning medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning och information.

För att uppfylla dessa krav bör ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid. I detta ingår att brandskyddet bör dokumenteras. Detta är vad som kan sammanfattas i Statens räddningsverks allmänna råd (SRVFS ����.�) om systematiskt brandskyddsarbete, SBA.

5. Att komma igång

75

6.

”Skriftlig redogörelse” — en del i tillsynen

Vid arbetet med att reformera räddningstjänstlagen framkom att kritik i olika sammanhang hade framförts mot den gällande regleringen beträffande kontroll och ansvar för brandskyddet. Bland annat hade invänts att den enskildes ansvar i sammanhanget framstod som oklart och att den enskilde därmed kunde få ett felaktigt intryck av att kommunen genom brandsynen tog på sig hela ansvaret för brandskyddet. Vidare framkom att den dåvarande brandsyneverksamheten brast i effektivitet och var alltför resurskrävande. Utredningen ansåg att det fanns behov av att vidta förändringar beträffande brandsynefunktionen, så att kontrollen kunde göras mer effektiv och ändamålsenlig.

Det varande brandsyneinstitutet skulle därmed utmönstras och ersätts av en ny ordning. Utredningens förslag innebar att ett nytt system, som i större utsträckning betonade den enskildes ansvar, skulle ersätta brandsynen.

Sammanfattning för tillsyn Det föreslagna systemet innebär att ägare och innehavare ska föra dokumentation över sitt brandskydd genom ett speciellt formulär som ska sändas till kommunen. Kommunen ska med utgångspunkt i dokumentationen bedriva tillsyn över de byggnader och andra anläggningar som omfattas av dokumentationskravet. Den enskilde har genom denna nyordning därmed fått bevisbördan för att brandskyddet är skäligt och tillfredsställande ordnat.

Den skriftliga redogörelse som ska lämnas in till kommunen är inte samma sak som den dokumentation av brandskyddet som kan behöva upprättas inom ramen för en verksamhets systematiska brandskyddsarbete. Den skriftliga redogörelsen till kommunen kan betraktas som en sammanfattande beskrivning av det systematiska brandskyddsarbetet.

Syftet med dokumentationskravet är att minska riskerna för svåra bränder och allvarliga olyckor och därigenom minska mänskligt lidande. Förutom att den ”skriftliga redogörelsen” till kommunen tydliggör den enskildes eget ansvar för brandskyddet, ska den också fungera som ett hjälpmedel för den kommunala tillsynen över efterlevnaden av de grundläggande kraven i � kap � § lagen om skydd mot olyckor.

Tre former av dokumentation – en till kommunen Det finns tre former av dokumentation ”Skriftlig redogörelse” är en av dessa: � Brandskyddsbeskrivning.

(En karta över byggnaden med beskrivning av dess brandskyddsinstalla-

76

Brandskydd i offentliga lokaler

tioner. Finns ”Brandskyddsdokumentation enligt BBR” utgör den brandskyddsbeskrivning, se sid ��-��). � Dokumentation av det systematiska brandskyddsarbetet.

(Den samlade dokumentationen av allt som berör brandskydd inom organisationen, se bild sid ��. Exempelvis byggnad, policy, organisation, utbildningsinsatser, brandskyddsteknik. Här ingår alla dokument rörande brandskyddet, till exempel ovan nämnda brandskyddsbeskrivning och i förekommande fall den skriftliga redogörelsen till kommunen enligt punkt � nedan.) � Skriftlig redogörelse för brandskyddet.

(En sammanfattande beskrivning av nuläget, genom ett speciellt formulär, som ägaren med bistånd av nyttjaren regelbundet ska fylla i och skicka till kommunen. Ska utföras vid vissa anläggningar.)

Byggnation Brandskyddsdokumentation enligt BBR

Förvaltning Dokumentation av systematiskt brandskyddsarbete

Historia BBR kap. 5

Underlag för tillsyn Skriftlig redogörelse

SRVFS 2003:10 SRVFS 2004:3

SRVFS 2004:4

Alternativ: Brandskyddsbeskrivning

Ägaren till byggnad svarar för den skriftliga redogörelsen Enligt � kap. � § lagen om skydd mot olyckor ska ägaren upprätta en skriftlig redogörelse över objektets brandskydd. Anledningen till att det är ägaren av byggnaden eller anläggningen som ska ansvara för detta, är att det är denne som har den största rådigheten över egendomen. Vanligtvis är byggnadens

6. Skriftlig redogörelse

77

eller anläggningens ägare även fastighetens ägare. Denne är då, med hjälp av fastighetsregister med mera, också enklare att lokalisera än en nyttjare.

Vissa av de objekt som tidigare omfattades av brandsyn är dessutom sådana att innehavarna endast i korta perioder utövar någon nyttjanderätt (t. ex. hyrestagare till samlingslokaler). Redogörelsen ska dock inte endast omfatta åtgärder av byggnadsteknisk karaktär. Även vilken verksamhet som bedrivs, och organisationen för brandskyddet ska dokumenteras.

När det gäller kravet på dokumentation av verksamheten, är det som regel nyttjaren som har närmare kännedom om denna. Nyttjaren är därför skyldig att ge ägaren de uppgifter som denne behöver för att kunna fullgöra sin skyldighet att upprätta och sända in den skriftliga redogörelsen.

Den skriftliga redogörelsen ska redovisas till kommunen. I Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS ����:��) om skriftlig redogörelse för brandskyddet anges vilka byggnader eller anläggningar som omfattas av kravet.

Utöver den allmänna skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse för brandskyddet i befintliga byggnader och anläggningar, bör skyldigheten anses inträda för nya byggnader, anläggningar eller verksamheter när dessa tas i bruk. En reviderad redogörelse bör också lämnas i det fall en befintlig byggnad, anläggning eller verksamhet väsentligt förändras med avseende på uppgifterna i redogörelsen. Är verksamheten i anläggningen klassad som farlig enligt � kap � § i Lagen om skydd mot olyckor, finns speciella regler som inte tas upp i denna bok.

Bedömningen av vilka delar av en byggnad eller anläggning som omfattas av föreskrifterna bör grundas på helhetsbilden av hur brandskyddet i byggnaden, anläggningen eller verksamheten hänger ihop med avseende på bland annat teknik, organisation och utrymning.

Objekt som omfattas av krav på ”skriftlig redogörelse” I Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS ����:��) om skriftlig redogörelse för brandskyddet anges vilka byggnader eller anläggningar som omfattas av kravet. Det rör sig om objekt där risken för bränder är särskilt stor eller där bränder kan orsaka svåra och omfattande skador, bland annat industrianläggningar, flygplatser, hotell, sjukhus, skolor och vissa varuhus.

I föreskrifterna framgår dock inte helt klart om man som objektsägare har skyldighet att upprätta skriftlig redogörelse till kommunen eller inte.

Det svåra ligger i att definiera den nedre gränsen för när en byggnad eller anläggning ska omfattas.

För att i detalj få reda på vilka objekt som omfattas av skyldigheten, måste man se efter i Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS ����:�) om skriftlig redogörelse, som kompletterar dessa föreskrifter.

78

Brandskydd i offentliga lokaler

Vid bedömningen av om en byggnad eller annan anläggning omfattas av kravet på skriftlig redogörelse ska både definitionerna i föreskrifterna och kriterierna uppfyllas.

Kriterier för krav på skriftlig redogörelse till kommunen enligt Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS ����:�)

Vård, omsorg och kriminalvård, med mera

Kravet gäller för de byggnader eller andra anläggningar som omfattas av en eller flera av följande kriterier: � Inrättningar för vård eller omsorg för fler än � personer som har hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand.

Personer som bör anses ha ett hjälpbehov vid utrymning är de som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och som till exempel behöver hjälp av personal för att kunna gå, eller för att uppfatta eller förstå att de ska utrymma en lokal.

För att en inrättning för vård eller omsorg ska omfattas av kravet på skriftlig redogörelse till kommunen, bör det vara sannolikt att det regelbundet befinner sig fler än tre personer med hjälpbehov i byggnaden samtidigt. � Låsta institutioner och anstalter där de intagna är inlåsta ständigt eller under viss tid.

Kommentar Byggnader och anläggningar där personer inte själva kan sätta sig i säkerhet i händelse av brand utgör en särskild risk, då det ställer stora krav på utbildning och organisation hos personalen. Erfarenheterna visar tydligt på behovet av att sådana anläggningar har ett bra brandskydd och att personalen väl känner till och har övat hur de ska agera vid en brand. Antalet döda i bränder på olika typer av omsorgsboenden är överrepresenterade i dödsbrandstatisktiken. De anläggningar som uppfyller ovanstående kriterier och omfattas av hälso- och sjukvårdslagen eller socialtjänstlagen ska skicka in en skriftlig redogörelse till kommunen. Däremot gäller inte ”skriftlig redogörelse” för dem som endast omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS ger rätt till särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger.

Orsaken till att det i punkt � inte anges något lägsta antal personer är att det är särskilt betydelsefullt att brandskyddet och organisation för detta,

6. Skriftlig redogörelse

79

Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller skolbarnsomsorg

fungerar då personer hålls inlåsta. Statistiken visar på en hög frekvens av anlagda bränder på sådana anläggningar. � Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg om verksamheten inte enbart är belägen i markplan och där fler än �� barn eller ungdomar vistas samtidigt. � Förskolor, skolor eller skolbarnsomsorg i markplan där fler än �� barn eller ungdomar vistas samtidigt. � Förskolor, skolor eller skolbarnsomsorg där fler än � funktionshindrade barn eller ungdomar med hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand vistas samtidigt.

Det är endast verksamhet som omfattas av skollagen som berörs av föreskrifterna, inte utbildningsverksamhet i allmänhet. Det innebär att universitet, högskolor och annan vuxenutbildning inte omfattas. Delar av sådan verksamhet kan dock omfattas av andra bestämmelser i föreskrifterna, till exempel punkten � om samlingslokaler.

Hotell och andra tillfälliga boenden

Kommentar Barn har ett särskilt behov av hjälp och omhändertagande vid brand. Verksamhet som omfattar många barn eller som har verksamhet i byggnader som kan vara komplicerade att utrymma har ett särskilt behov av ett gott brandskydd. Anlagda bränder blir allt vanligare i skolor och motiverar också att de ska redogöra för sitt brandskydd. En ”skriftlig redogörelse” för mindre skolor i markplan ger inte ett bättre underlag för planering av tillsyn. De anses vara relativt enkla att utrymma och omfattas därför inte av kravet.

� Byggnad för hotell, pensionat eller vandrarhem om byggnaden har platser för minst � gäster eller har minst � gästrum. � Byggnad för elevhem eller förläggningar om byggnaden har platser för fler än �� personer eller har fler än �� förläggningsrum.

Kommentar Personer som vistas på hotell har oftast ringa lokalkännedom och kunskap om hotellets utrymningsstrategier, vilket kan få allvarliga konsekvenser vid en brand även på ett mindre hotell. Enligt lagen (����:���) om hotell- och pensionatsrörelse definieras hotell och pensionat som byggnader avsedda för

80

Brandskydd i offentliga lokaler

minst � gäster eller minst � rum. Definitionen används även i byggreglerna och utgör också gränsen för när det krävs tillstånd för att driva hotell- och pensionatsrörelse. Lagen avser med några undantag yrkesmässig verksamhet med ändamål att tillhandahålla tillfällig, möblerad bostad.

Det är rimligt att de som behöver tillstånd för hotellverksamhet också kan redogöra för sitt brandskydd. Eftersom bemanning och brandskyddsinstallationer varierar mellan hotellen, är det väsentligt med information från redogörelsen så att tillsynsverksamheten kan fokusera på hotell med sämre brandskydd.

Anledningen till att person- och rumsantalen satts högre i punkt � beror på att boende i sådana förväntas ha en god lokalkännedom, eftersom de utnyttjar boendet under längre tid. � Samlingslokaler som används av fler än ��� personer.

Samlingslokaler, med mera

Som exempel på lokaler som normalt sett är samlingslokaler kan nämnas: lokaler för allmänna sammankomster eller offentliga tillställningar, lokaler för undervisning, vänthallar, sporthallar, affärer, varuhus och gallerior, samt restauranger, biografer och teatrar.

För att en samlingslokal ska omfattas av kravet på skriftlig redogörelse till kommunen krävs att den används av fler än ��� personer samtidigt. Kravet gäller oberoende av hur ofta samlingslokalen används och oberoende av hur många personer lokalen är dimensionerad för. � Restauranger och andra liknande verksamheter vilka har tillstånd att servera alkohol och där det finns platser för fler än �� personer i samma lokal.

Enligt alkohollagen (����:����) ska ett serveringsställe vara lämpligt för sitt ändamål ur brandsäkerhetssynpunkt. �� Fritidsanläggningar där det finns platser för fler än � ��� personer, helt eller delvis under tak.

Bestämmelsen gäller för till exempel läktare på idrottsplatser, dansbanor eller teatrar, om dessa är belägna utomhus och helt eller delvis försedda med tak.

Kommentar Verksamheter i samlingslokaler inrymmer mycket folk, ofta med dålig lokalkännedom, något som kan komplicera förhållandena vid en utrymning. Verksamheterna kan också ha en mycket varierande riskbild, även

6. Skriftlig redogörelse

81

inom respektive kategori. Den skriftliga redogörelsen bedöms därför kunna utgöra ett viktigt underlag i tillsynsverksamheten. Samlingslokaler har en gräns på ��� personer. Restauranger och andra liknande verksamheter i punkt �, med tillstånd att servera alkohol, har dock en lägre personantalsgräns. Anledningen är att utrymningen i sådana lokaler ofta påverkas negativt av ett flertal faktorer som högt ljud, svagt ljus och alkoholpåverkade personer.

Fritidsanläggningar utomhus med stora personmängder och under tak kan utgöra särskild risk vid brand. Bland annat kan utrymningssituationer bli komplicerade och brinnande takdelar kan falla ned och orsaka stora skador.

�� Byggnader eller andra anläggningar där minst �� personer är sysselsatta samtidigt i industriverksamheten.

Personerna förutsätts vara på plats samtidigt.

Industrier

�� Byggnader eller andra anläggningar med en sammanlagd yta större än � ��� m�.

Verksamhetens yta bör beräknas som den totala golvytan i byggnaden eller anläggningen, inklusive den yta som upptas av maskiner och annan utrustning. �� Industrier för vilka krävs tillstånd enligt lagen (����:���) om brandfarliga och explosiva varor.

En bensinstation vars verksamhet i huvudsak omfattar försäljning av drivmedel omfattas normalt inte av definitionen på industri. De följer istället lagen om brandfarliga och explosiva varor. �� Industrier som omfattas av lagen (����:���) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Kommentar Vid bedömningen av om en industriverksamhet omfattas av kravet på skriftlig redogörelse är det viktigt att beakta att det är själva industriverksamheten som ska uppfylla kriterierna i punkterna ��–��. Exempelvis bör kontorspersonalen normalt inte räknas med bland dem som är sysselsatta i industriverksamheten och likaledes bör kontorslokalerna normalt inte tas med vid beräkningen av industriverksamhetens yta. Med lager bör inte förstås sådan förvaring av varor som syftar till att hålla dessa tillgängliga för direkt försäljning till konsument.

82

Brandskydd i offentliga lokaler

�� Byggnader som är byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen enligt lagen (����:���) om kulturminnen m.m., med undantag för de byggnader som uteslutande används som bostad.

Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden

Byggnader eller bebyggelsemiljöer med stort kulturhistoriskt värde och som inte tillhör staten kan förklaras som byggnadsminnen av länsstyrelsen. Byggnadsminnen kan utgöras av bland annat industrimiljöer, herrgårdar, torp och fäbodar. Uppgifter om vilka byggnadsminnen som finns inom kommunen kan inhämtas hos länsstyrelsen.

Kyrkliga kulturminnen som skyddas enligt lagen (����:���) om kulturminnen m.m. är bland annat kyrkobyggnader. Kyrkobyggnader är byggnader som den � januari ���� ägdes eller förvaltades av Svenska kyrkan och som före detta datum invigts för Svenska kyrkans gudstjänst. Kyrkor ägda av någon annan än Svenska kyrkan kan förklaras som byggnadsminnen.

De flesta kyrkor omfattas även av kriteriet om samlingslokaler för fler än ��� personer i punkten �, men genom punkten �� omfattas också mindre kyrkor med stora kulturhistoriska värden. �� Byggnader som är statliga byggnadsminnen enligt förordningen (����:����) om statliga byggnadsminnen m.m.

Byggnader eller bebyggelsemiljöer med stort kulturhistoriskt värde och som ägs av staten kan förklaras som statliga byggnadsminnen av regeringen. Exempel på statliga byggnadsminnen är bland annat de kungliga slotten samt vissa fyrplatser och försvarsanläggningar. Uppgifter om vilka statliga byggnadsminnen som finns inom kommunen kan inhämtas hos Riksantikvarieämbetet. �� Statliga museer och andra museer som är berättigade till bidrag enligt förordningen (����:����) om statsbidrag till regional kulturverksamhet.

De museer som regelmässigt uppbär statliga bidrag för sin verksamhet är i första hand de regionala museerna, där länsmuseerna ingår, samt några kommunala museer, till exempel Stockholms stadsmuseum, Göteborgs stadsmuseum och Malmö museer.

6. Skriftlig redogörelse

83

Byggnad eller anläggning vars utformning innebär stor risk för allvarliga skador vid brand

�� Byggnader med fler än �� våningar ovan mark.

Bestämmelsen gäller alla typer av byggnader, oavsett deras användningsområde. �� Garage som har minst två plan under mark och en sammanhängande yta som är större än � ��� m�. �� Tunnlar som är längre än ��� meter och avsedda för allmän väg eller allmänna kommunikationsmedel.

Kommentar Utrymnings- och insatsproblematiken kan öka dramatiskt med höga, djupa och långa byggnader och anläggningar. Det är därför av stor vikt att dessa har ett gott brandskydd. Bilbränder i garage utvecklar ofta stark hetta och stora mängder brandgaser, vilket försvårar insatsen. Vid bränder i garage som är belägna till exempel under varuhus eller bostadshus, kan rökspridningen vålla stora problem. Eftersom utformningen av garage varierar vad gäller brandskyddsinstallationer och hur en räddningsinsats ska genomföras, utgör redogörelserna ett viktigt stöd i tillsynsverksamheten. Övriga undermarksanläggningar bedöms i de fall det är relevant och kan omfattas av kravet på redogörelse genom att de faller under andra punkter, till exempel under samlingslokaler i punkt �.

Innehållet i den skriftliga redogörelsen Innehållet i den skriftliga redogörelsen fokuserar på de för brandskyddet mest väsentliga tekniska och organisatoriska åtgärderna. Finns det faktorer som har betydelse för verksamhetens brandsäkerhet i övriga delar av byggnaden eller anläggningen, som till exempel brandtekniska installationer och utrymningsvägar, ska även dessa redovisas.

För en byggnad eller anläggning med flera olika nyttjare bör redogörelsen upprättas med en första gemensam del för byggnaden och sedan en del var för de olika ingående verksamheterna.

I det fall en verksamhet utövas av annan än ägaren till byggnaden eller anläggningen, bör upprättandet av den skriftliga redogörelsen ske i samverkan mellan ägare och nyttjare. Innehållet i den skriftliga redogörelsen för brandskyddet bör följa Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS ����:�) enligt bilaga ��.

84

Brandskydd i offentliga lokaler

Frister för inlämnande till kommunen Kommunen fastställer själv de frister som ska gälla för när den skriftliga redogörelsen ska lämnas in till kommunen. Det kan behövas olika långa frister för olika typer av byggnader, anläggningar eller verksamheter. I de fall det ofta sker förändringar i byggnader, anläggningar eller verksamhet vilka påverkar brandsäkerheten, kan kortare frister behövas.

6. Skriftlig redogörelse

85

7.

Tillsyn

Människor som lever i vårt samhälle ska kunna röra sig fritt på arbetsplatser och i allmänna lokaler utan att råka ut för bränder eller andra olyckor.

Brandsyn har varit samhällets instrument för att kontrollera att skyddet mot brand är rimligt. Vid brandsynen har en kontroll utförts över att sannolikheten för att en brand ska uppstå inte är för hög, att en brand kan åtgärdas i ett tidigt skede och att det går att ta sig ut i en krissituation. Vidare ska en brand inte kunna sprida sig okontrollerat.

Brandsyn blir tillsyn Brandsyneverksamheten har under dess korta historia genomgått stora förändringar. Från början var brandsynen i första hand inriktad på kontroll av att släckningsutrustning fanns i tillräcklig omfattning och att den fungerade samt att befintliga utrymningsvägar inte var blockerade eller låsta.

I takt med att kunskaperna om brandförlopp, brandstiftare och byggnadstekniskt brandskydd ökade blev brandsynen mer inriktad på kontroll av tekniska brandskyddslösningar.

Enligt lagen (����:���) om skydd mot olyckor utövar kommunen den omedelbara tillsynen över efterlevnaden av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. På särskilt riskfyllda objekt eller om annan anledning finns sker detta genom ett tillsynsbesök. Genom denna lag har begreppet brandsyn utmönstrats och ersatts av tillsyn och utgör en del av kommunens totala tillsynsansvar.

Kommunens förebyggande åtgärder Olyckor medför stora kostnader. Det effektivaste sättet att komma till rätta med detta är att förebygga bättre och låta den enskilde ta ansvar för detta.

Detta gäller inte minst kommunerna, som är ägare till många byggnader och anläggningar. I det perspektivet betraktas kommunen som enskild och har samma ansvar som alla andra enskilda.

Kommunen som myndighet arbetar med helt andra förebyggande uppgifter än den enskilde. Den enskilde ska skydda sin byggnad eller anläggning mot brand, medan myndigheten ska skapa bättre förutsättningar i hela kommunen för skydd i allmänhet och brandskydd i synnerhet. Kommunen har följande förebyggande verktyg till sitt förfogande: • • • •

samordna underlätta för enskilda sota och brandskyddskontrollera utföra tillsyn.

86

Brandskydd i offentliga lokaler

Den kommunala tillsynen Syftet med tillsynen är att stärka den enskildes ansvar för att skydda sig, sin egendom och miljön. Kontrollen handlar om att granska systematiken av hur brandskyddsarbetet bedrivs istället för som tidigare det tekniska utförandet av byggandens brandskydd.

När det gäller den del av tillsynen som hittills utövats genom brandsyn, ska denna i fortsättningen bland annat baseras på den skriftliga redogörelse över brandskyddet som ägaren, eller i vissa fall nyttjaren, upprättat och tillställt kommunen. Redovisningarna kommer att utgöra ett gott stöd för kommunerna i hur de ska planera, prioritera och genomföra sin tillsyn.

Denna redogörelse ska dock inte föranleda ett obligatoriskt tillsynsbesök.

Utifrån den insända redogörelsen och med beaktande av övrig kunskap som finns om objektet, bedömer kommunen behovet av att besöka den aktuella byggnaden eller anläggningen för tillsyn på plats. Det kan bli aktuellt med tillsynsbesök från kommunens sida oavsett om ett objekt omfattas av kravet på skriftlig redogörelse eller inte.

En av avsikterna med lagen om skydd mot olyckor är att minska antalet tillsyner utförda genom besök på objekten, för att till viss del kompensera och ersätta detta med till exempel ökade informationsinsatser. Tillsynsresurserna kan i stället läggas på objekt med ett sämre brandskydd eller där riskerna med brand är särskilt stora.

Skälighetsprincipen En grundprincip vid kommunens tillsyn är att de som har ett skäligt brandskydd och en väl fungerande egenkontroll, på sikt inte ska behöva bli föremål för tillsynsbesök så ofta som tidigare. Tillsynsresurserna kan i stället läggas på objekt med ett sämre brandskydd eller där riskerna med brand är särskilt stora.

Man kan inte generellt ange hur omfattande en åtgärd som föreskrivs i samband med tillsyn ska vara, eftersom lydelsen i bestämmelsen är allmänt hållen och de brandtekniska förutsättningarna varierar vid olika typer av byggnader eller anläggningar. Härvid gäller dock att kostnaden för åtgärden inte får vara mer betungande än vad som är rimligt med hänsyn till skyddets syfte.

Vid bedömning av åtgärdens skälighet ska intresset för ett effektivt skydd alltid beaktas före ekonomiska och övriga intressen. Begränsade ekonomiska resurser får inte leda till eftergifter i de krav som samhället ställer på ägare eller innehavare av byggnader och anläggningar. Åtgärder med syfte att säkerställa en trygg utrymning och hindra brandspridning till närliggande fastigheter anses som särskilt viktiga.

Ett nytt krav i lagen är att ”En kommun ska genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag”.

7. Tillsyn

87

Tillsyn av anläggningar med farlig verksamhet Vid sidan av den tillsyn som kommunen ska utöva mot ägare eller utövare av verksamhet vid anläggningar med farlig verksamhet, finns det bestämmelser i annan lagstiftning om tillsyn över vissa sådana anläggningar. Länsstyrelsen har tillsynsansvar för förebyggande åtgärder enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och kommunens och länsstyrelsens tillsynsansvar enligt Miljöbalken. I möjligaste mån bör tillsynen enligt de olika regelverken samordnas.

Regelbunden brandskyddskontroll En väsentlig del av kommunens tillsynsverksamhet är också den regelbundna brandskyddskontrollen av vissa anläggningar för: • värme-, vatten, varmlufts- och ångpannor • köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder • lokaleldstäder och • imkanaler Kommunens tillsyn över enskilda Krav

Stöd, råd, anvisningar

Tillsynsbesök

Alla fysiska personer.

Skydda sig mot olyckor.

Information från kommun, stat m. fl.

Nej.

Alla byggnader och anläggningar.

Skydda sig mot olyckor.

Information från kommun, stat m. fl.

Kontrollera sitt brandskydd.

Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete kan betraktas som stöd.

De som kommunen finner anledning att kontrollera.

Gäller endast brandskydd.

De som kommunen finner anledning att kontrollera extra noga.

Alla byggnader och anläggningar med stor risk för brand eller där konsekvenserna av brand är stora.

Skydda sig mot olyckor.

Information från kommun, stat m. fl.

Särskilda krav på kontrollen av sitt brandskydd.

Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete kan betraktas som krav.

Anläggning med farlig verksamhet.

Skydda sig mot olyckor.

Information från kommun, stat m. fl.

Alla anläggningar.

Särskilda krav på kontrollen av sitt brandskydd.

Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete kan betraktas som krav.

Gäller både brandskyddet och den farliga verksamheten.

Riskanalys.

88

Gäller endast brandskydd.

Brandskydd i offentliga lokaler

Tillsynsbesök Tillsynsbesöket bör omfatta en prövning av behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet. Denna prövning bör även omfatta en bedömning av om ägaren eller nyttjaren har tillräcklig kunskap om objektets risker och dess brandskydd samt om det finns förutsättningar för nödvändigt underhåll av brandskyddsåtgärderna. Det är dock viktigt att komma ihåg att tillsynen till stor del är av översiktlig karaktär. Det innebär att man inte kan förutsätta att brandskyddet är tillfredsställande bara för att man har åtgärdat de punkter som föreskrivits i ett tillsynsprotokoll.

Om det finns skriftlig dokumentation, bör även dess innehåll, omfattning och efterlevnad kontrolleras vid tillsynsbesöket. Ägaren eller nyttjaren och andra berörda bör själva kunna finna eller redogöra för sitt brandskydd med stöd av sin dokumentation, och detta bör också prövas. Tillsynsbesöket bör dessutom omfatta en stickprovskontroll av vidtagna brandskyddsåtgärder i jämförelse med dokumentationen.

Det är lämpligt att tillsynsbesöket omfattar en dialog mellan tillsynsmyndigheten och ägaren och nyttjaren om det systematiska brandskyddsarbetet med avseende på såväl förebyggande åtgärder mot brand som åtgärder i händelse av inträffad brand. Tillsynsmyndighetens behov av dokumentation av brandskyddet är inte styrande för det systematiska brandskyddsarbetet.

En tillsynsförrättare har dock rätt att få del av de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen.

Tillsyn över brandskyddet utförs enligt ovan endast med stöd av lagen om skydd mot olyckor. Tillsynsförrättaren kan därmed inte direkt åberopa annan lagstiftning vid tillsynsbesök, även om den innehåller brandförebyggande åtgärder. Innebörden av detta är att vägledning för ett föreläggande kan hämtas i annan lagstiftning, men de föreslagna åtgärderna måste samtidigt vara av sådan art att de har stöd i lagen om skydd mot olyckor. Exempel på annan lagstiftning är Boverkets byggregler och Räddningsverkets föreskrifter avseende brandfarliga och explosiva varor.

Alla fysiska personer

Tillsynsbesök

Alla byggnader och anläggningar

7. Tillsyn

Byggnader/anläggningar med stor risk för -eller stora konsekvenser av brand.

Totalt 70 000 – 100 000 objekt Anläggning med farlig verksamhet

89

Figur ��: Tillsynsbesökens framtida fördelning på objekttyper.

Tillträde och upplysningar Den myndighet som utövar tillsynen har rätt till tillträde, rätt till upplysningar och rätt till att få del av handlingar i tillsynsverksamheten. Tillträdesrätten gäller för alla typer av byggnader eller andra anläggningar. Den som vägrar sådant tillträde som en förrättningsman har rätt att kräva kan dömas till böter för hindrande av förrättning.

Den som låter bli att efter begäran fullgöra sin skyldighet att lämna upplysningar eller handlingar, eller lämnar oriktiga uppgifter vid fullgörandet av uppgiftsskyldigheten, kan dömas till böter enligt lagens ansvarsbestämmelser.

Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för tillsynen.

Biträde av polismyndigheten ska utnyttjas endast i absoluta undantagsfall, eftersom det innebär ett undantag från skyddet i grundlag mot bland annat husrannsakan och liknande intrång.

Föreläggande och förbud Tillsynsmyndigheten har befogenhet att meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att lagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen ska efterlevas. Givetvis bör myndigheten försöka uppnå det eftersträvade resultatet genom råd och uppmaningar innan den använder sig av tvångsmedel.

Innan myndigheten beslutar om föreläggande eller förbud måste den göra en avvägning av olika intressen så att de föreskrivna åtgärderna inte medför oskäliga kostnader eller svåra förluster för den som beslutet riktar sig till.

Intresset att bereda skydd mot olika skador ska dock komma i första hand.

Beslut om föreläggande och förbud får förenas med vite.

Om någon låter bli att vidta en åtgärd som åligger denne enligt tillsynsmyndighetens föreläggande, får tillsynsmyndigheten vidta åtgärden på dennes bekostnad. Ett beslut om tvångsåtgärd på den försumliges bekostnad bör givetvis bara komma i fråga vid allvarliga missförhållanden eller om ett föreläggande visat sig vara verkningslöst.

När det gäller en statlig tillsynsmyndighets verksamhet kan åtgärder enligt andra och tredje stycket endast bli aktuella i fall då en myndighet vid sin tillsyn över en kommun upptäcker att kommunen underlåtit att vidta åtgärder mot en enskild som inte fullgjort sina skyldigheter.

En sådan fråga måste naturligtvis som huvudregel kunna lösas genom en dialog mellan den statliga tillsynsmyndigheten och den berörda kommunen. Skulle någon lösning inte kunna komma till stånd har dock den statliga tillsynsmyndigheten möjlighet att ingripa mot den enskilde.

90

Brandskydd i offentliga lokaler

Överklagande Ägare eller nyttjare får enligt förvaltningslagen �� § överklaga ett föreläggande. Överklagas ett föreläggande ska det ske skriftligt. Av skrivelsen ska det framgå ”vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som begärs,” �� § förvaltningslagen.

Tillsynsmyndigheten har att ta ställning till om ”skrivelsen inkommit i rätt tid samt om beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller någon annan anledning som kan leda till att beslutet ändras” �� § förvaltningslagen.

Föreligger inga skäl till omprövning överlämnas skrivelsen jämte övriga handlingar i ärendet till länsstyrelsen för prövning enligt �� § förvaltningslagen. Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas i kammarrätten. Kammarrättens dom kan överklagas hos regeringsrätten, som dock endast tar upp principiellt intressanta ärenden till prövning.

Tillsynsförrättare I lagen om skydd mot olyckor ställs inte några specifika behörighetskrav för de personer som för kommunens räkning ska utföra tillsyn enligt lagen. Det är i stället en uppgift för länsstyrelserna och ytterst för Statens räddningsverk att, i samband med tillsynen över kommunerna, följa upp att kommunerna har den kompetens som behövs för sin verksamhet.

Särskilda behörighetskrav för tillsynspersonal bör ställas upp av kommunen själv.

Tillsyn ska utföras av särskilda tillsynsförrättare som utses av den nämnd som har ansvaret för tillsynen i kommunen.

Avgift för tillsynsbesök Kommunen får föreskriva att avgift ska tas ut för vissa tillsynsbesök. Avgiften ska tas ut av den som är föremål för tillsynen och utgöra vederlag för kommunens kostnader i samband med tillsynsbesöket.

Kommunen kan däremot inte avgiftsbelägga mottagandet och granskningen av den skriftliga redogörelsen.

7. Tillsyn

91

Definitioner och referenser Analytisk dimensionering

Analytisk dimensionering och vid behov tillhörande riskanalys ska verifiera brand- och utrymningssäkerheten i byggnader där brand kan medföra mycket stor risk för personskada. Exempel på sådana byggnader kan vara byggnader med fler än �� våningsplan, stora idrottsarenor, större affärsgallerior, större sjukhus, eller byggnader under mark.

Anläggningsägare

Med anläggningsägare avses den som äger en anläggning på egen eller annans mark.

Avgaskanal

Kanal för bortledande av avgaser från förbränningsanordning som eldas med gas samt till kanalen monterade delar såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare, spjäll och övrig reglageutrustning.

Brandcell

Avgränsad del av byggnad, varifrån brand ska vara förhindrad att sprida sig under en bestämd tidsrymd.

Brandsyn

Kontroll eller besiktning som enligt räddningstjänstlagen innebar att en särskild brandsyneförrättare kontrollerade att ägare eller innehavare av i förordning angivna byggnader eller andra anläggningar hade vidtagit föreskrivna åtgärder för skydd mot brand.

Brandskydd

Åtgärder som förebyggande syftar till att eliminera risker för brand och skador till följd av brand.

Brandskyddsbeskrivning

Beskrivning av en lokals eller byggnads tekniska brandskyddsåtgärder; installationernas placering, utformning och funktion och hur de förväntas hanteras vid en brand. Underlag för för dem som ska kontrollera brandskyddet för att hitta byggnadens brandskyddsutrustning. Finns brandskyddsdokumentation enligt BBR utgör den brandskyddsbeskrivning.

Brandskyddsdokumentation enl. BBR

Den skriftliga dokumentation som ska inlämnas i samband med ny-, om- och tillbyggnad enligt Boverkets byggregler — plan- och bygglagen.

92

Brandskydd i offentliga lokaler

Brandskyddskontroll

Den kontroll ur brandskyddssynpunkt som kommunen svarar för med avseende på fasta förbränningsanordningar och rökkanaler/avgaskanaler samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar.

Dokumentation av brandskyddet

Allmän benämning som inte avser specifik typ av brandskyddsdokument.

Dokumentation av det systematiska brandskyddsarbetet

Den samlade dokumentationen av allt som berör brandskydd inom organisationen, som exempelvis byggnad, policy, organisation, utbildningsinsatser, brandskyddsteknik. Här ingår alla dokument rörande brandskyddet.

Eldningsapparat

Del av eldstad för automatisk inmatning och förbränning av bränslet samt till apparaten monterade delar, såsom fläkt, spjäll och övrig reglageutrustning.

Elevhem

Boende för barn och ungdomar i anslutning till skolor som omfattas av skollagen.

FSO

Förordningen (����:���) om skydd mot olyckor.

Farlig verksamhet En anläggning där verksamheten i sig har en inneboende fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön och som därmed omfattas av skyldigheterna enligt � kap � § lagen om skydd mot olyckor. Det gäller till exempel kärntekniska anläggningar, flygplatser, industrier-, kraftverk-, hamnar-, eller depåer där explosiva eller farliga ämnen hanteras.

Fritidsanläggning Byggnad eller anläggning utomhus för idrott, fritid, rekreation eller nöje.

Fysisk person

Enskild människa.

Förebyggande åtgärder

Åtgärder som sker i förhand — alltså inte i en akut situation — och som vidtas i syfte att minska riskerna för olyckor eller omfattningen av de skador som en olycka kan ge upphov till.

Definitioner och referenser

93

Förebyggande åtgärder mot brand

Förebyggande åtgärder vidtas innan en olycka har inträffat, för att förhindra och begränsa skador (skyddsåtgärder). Förebyggande åtgärder mot brand är till exempel installering av automatiska brandlarm, ordnande av utrymningsvägar, utbildning och information samt allmänna förberedelser för räddningsinsatser.

Förläggning

Barnkoloni eller läger samt boende för flyktingar eller asylsökande eller för dem som fullgör totalförsvarsplikt, under förutsättning att bostaden inte innehas med hyresrätt.

Förskola, skola och skolbarnsomsorg

Verksamhet för barn och ungdomar enligt skollagen (����:����).

Hotell, pensionat och vandrarhem

Verksamhet som omfattas av lagen om hotell- och pensionatsrörelse (����:���).

Imkanal

Frånluftskanal från utrymme för matlagning eller uppvärmning av mat i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen samt till kanalen monterade delar såsom fläkt, avskiljare och spjäll.

Industri

Verksamhet som innebär tillverkning, framställning eller destruktion av produkter, reparation, energiutvinning, lager, godsterminal eller hamn.

Inrättning för vård och omsorg

Byggnad där det bedrivs sådan vård eller omsorg som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (����:���) eller socialtjänstlagen (����:���).

Juridisk person

Sammanslutning (t. ex. stat, kommun, bolag, förening, konkursbo, dödsbo) som har rättskapacitet på liknande sätt som enskild människa (fysisk person).

Larmlagring

Funktion som ger automatlarm någon minuts fördröjning från att sändas till räddningstjänsten, för att ge personalen möjlighet att undersöka om extern insats är nödvändig.

94

Brandskydd i offentliga lokaler

Lokaleldstad

Eldstad som används för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd. Exempel på lokaleldstäder är braskamin, kakelugn och öppen spis.

LSO

Lagen (����:���) om skydd mot olyckor.

LSS

Lag om särskilt stöd. LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får.

Låst institution och anstalt

Fängelse, häkte, arrestlokal eller annat liknande låst förvar, samt institution för psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård, institution för vård enligt lagen (����:���) om vård av missbrukare eller enligt lagen (����:��) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Nyttjanderättshavare

Arrendator, hyresgäst eller någon annan som nyttjar egendom utan att vara ägare (i tidigare räddningstjänstlag användes begreppet innehavare istället för nyttjanderättshavare). I denna skrift är ordet ersatt av benämningen ”nyttjare”.

Nyttjare

Den person eller organisation som innehar avtal om rätt att hyra och/eller bedriva verksamhet inom en byggnad eller anläggning. I brandskyddslagstiftningen skrivs istället nyttjanderättshavare eller verksamhetsutövare. I denna skrift är dessa begrepp ersatta av den samlande benämningen nyttjare.

Olyckshändelse eller Olycka

Med olyckor avses plötsligt inträffade händelser som har medfört eller kan befaras medföra skada. Dit räknas händelser som beror på företeelser i naturen eller på människors handlande eller underlåtenhet att handla; till exempel bränder, explosioner, skred, ras, översvämningar, oväder och utflöden av skadliga ämnen.

Som olyckshändelser räknas också händelser som beror på människors handlande eller underlåtenhet att handla. Detta gäller oberoende om handlingen eller underlåtenheten är uppsåtlig eller ej.

Definitioner och referenser

95

Olycksförebyggande åtgärder

Sådana organisatoriska, tekniska eller operativa åtgärder som i förväg vidtas för att minska sannolikheten för och konsekvenserna av en olycka.

Risk och Fara

Med risk avses en sammanvägning av sannolikheten för att en olyckshändelse inträffar och konsekvenserna av denna händelse.

Fara är ett synonymt begrepp till risk.

Riskanalys

Med riskanalys avses en systematisk identifiering av olyckshändelser samt en beskrivning och värdering av riskerna för dessa händelser.

Riskhantering

Riskhantering omfattar hela det olycksförebyggande och skadebegränsande arbetet. Viktiga delar i riskhanteringen är riskanalys, genomförande av åtgärder, information, utbildning och uppföljning.

Räddningstjänst

De räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckor, för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller i miljön. Till räddningstjänst hänförs också vissa insatser som görs, såsom statlig räddningstjänst, utan att det har inträffat någon olycka eller föreligger fara för en olycka.

Rökkanal

Kanal för bortledande av rökgaser från förbränningsanordning som eldas med fasta eller flytande bränslen samt till kanalen monterade delar såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare och spjäll.

Samhällets räddningstjänst

All den verksamhet som staten och kommunerna ska bedriva för att förbereda och genomföra räddningsinsatser.

Samlingslokal

Lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell där ett större antal personer med mindre god lokalkännedom kan komma att uppehålla sig.

Skada

En skada är en negativ konsekvens av en händelse.

96

Brandskydd i offentliga lokaler

Skriftlig redogörelse för brandskyddet

Det dokument över brandskyddet som ska lämnas till kommunen. Redogörelsen utgör underlag för kommunens tillsyn.

Sotningsverksamhet

Med sotningsverksamhet avses att fasta förbränningsanordningar med rökkanaler samt imkanaler rengörs.

Särskilt riskfylld verksamhet

Industriell eller annan verksamhet av sådan karaktär att riskerna för olyckor till följd av verksamheten är speciellt stora.

Tung eldningsolja Eldningsolja med kvalitetsbeteckning � eller högre.

Verksamhetsutövare

Den fysiska eller juridiska person som driver eller innehar verksamhet, utan att äga eller hyra anläggningen. Begreppet används i samband med lagstiftning kring farlig verksamhet. I denna skrift saknar begreppet relevans och är därför ersatt av den samlande benämningen ”nyttjare”.

Värmecentral

En särskild byggnad som innehåller en eller flera fasta förbränningsanordningar med tillhörande skorsten för produktion av värme eller kraft för exempelvis en större industrianläggning eller för flera byggnader inom område med flerbostadshus, militäranläggning eller sjukhusanläggning.

Överhängande fara

Med överhängande fara för olycka avses hög risk för att olyckshändelsen inträffar och stor sannolikhet för att den inträffar nära i tiden.

Definitioner och referenser

97

Källhänvisningar Räddningsverksutredningen, Betänkande SOU ����:�� Reformerad räddningstjänstlagstiftning, Betänkande SOU ����:�� Reformerad räddningstjänstlagstiftning, Proposition SOU ����/��:��� Lag om skydd mot olyckor, SFS ����:��� Förordning om skydd mot olyckor, SFS ����:��� Statens räddningsverks föreskrift om skriftlig redogörelse för brandskyddet, SRVFS ����:�� Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete, SRVFS ����:� Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om skriftlig redogörelse för brandskyddet, SRVFS ����:� Arbetsmiljölag, SFS ����:���� Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS ����:� Lagkommentar Räddningstjänst, Svenska Brandförsvarsföreningen ���� Riskanalys, Svenska Brandskyddsföreningen ���� Handbok Systematiskt brandskyddsarbete, Svenska Brandskyddsföreningen ���� Lagen om skydd mot olyckor, beskrivningar & kommentarer, Svenska Brandskyddsföreningen ���� Arbetsmiljö brand, Svenska Brandförsvarsföreningen, ���� Glasklar gränsdragning, U.F.O.S. och Svenska Kommunförbundet ���� Effektivisera mera med flera, Svenska Kommunförbundet ���� Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, examensarbete Andersson & Håkansson, report ���, Lund ����.

Aktuella hemsidor www.raddningsverket.se www.svbf.se www.skl.se www.lagrummet.se www.sverige.se www.av.se www.boverket.se

98

Brandskydd i offentliga lokaler

Appendix: Lagar och regler Utöver lagen (����:���) och förordningen (����:���) om skydd mot olyckor så finns det ett flertal regler om skydd mot fara från brand i annan lagstiftning, som påverkar det systematiska brandskyddsarbetet. De närmast angränsande exemplen är arbetsmiljölagstiftningen, bygglagstiftningen och lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Nedan följer en grov översikt över de lagar och föreskrifter som påverkar brandskyddet.

Lag om skydd mot olyckor, LSO Lagen reglerar brandskyddet. Lagens struktur bygger på de tre skedena, förebyggande åtgärder, räddningstjänst och efterföljande åtgärder, samt ansvar för den enskilde, för kommunen och för staten. Den enskildes ansvar tydliggörs, bland annat genom skyldighet att upprätta skriftlig redogörelse för brandskyddet i vissa verksamheter samt att kommunens kontroll av säkerheten sker genom tillsyn.

Anvisningar och tillämpningsföreskrifter utges av den centrala myndigheten inom området, Statens räddningsverk. � kap.

Enskildas skyldigheter Skyldigheter för ägare eller nyttjare till byggnader eller andra anläggningar.

Skyldigheter vid farlig verksamhet

Appendix: Lagar och regler

� § ”Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.” � § ”Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. � § ”Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador.

Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket.”

99

Förordning om skydd mot olyckor � kap. � § (utdrag) ”Statens räddningsverk skall meddela föreskrifter om för vilka byggnader eller andra anläggningar en skriftlig redogörelse för brandskyddet enligt � kap. � § lagen (����:���) om skydd mot olyckor skall lämnas. � kap. � § ”Statens räddningsverk får meddela föreskrifter om innehållet i den skriftliga redogörelse för brandskyddet som avses i � kap. � § lagen (����:���) om skydd mot olyckor.

En kommun får meddela föreskrifter om frister för när redogörelsen skall lämnas in till kommunen.”

Statens räddningsverks föreskrifter och allmänna råd

Föreskrift om skriftlig redogörelse för brandskyddet; SRVFS ����:�� Denna föreskrift innehåller en bilaga som anger vilka objekt som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse till kommunen.

Föreskrift om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll; SRVFS ����:�� Föreskriften innehåller bestämmelser om vilka objekt som omfattas av krav på rengöring (sotning) respektive brandskyddskontroll, med vilka intervall brandskyddskontrollen ska ske (kontrollfrister), samt vad kontrollen ska omfatta.

Allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder SRVFS ����:� För att hindra eller begränsa skador till följd av bränder bör varje byggnad som stadigvarande eller tillfälligt är avsedd att användas för bostadsändamål vara försedd med erforderligt antal fast installerade och fungerande brandvarnare eller motsvarande anordning för tidig varning vid brand.

Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete SRVFS ����:� Dessa allmänna råd beskriver det systematiska brandskyddsarbetet som behöver bedrivas för att uppfylla kraven i � kap. � § lagen (����.���) om skydd mot olyckor.

Allmänna råd och kommentarer om skriftlig redogörelse för brandskyddet SRVFS ����:� Dessa allmänna råd och kommentarer kompletterar föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet SRVFS ����:��.

Forts…

100

Brandskydd i offentliga lokaler

…forts

Förordning om skydd mot olyckor …forts

Satens räddningsverks föreskrifter och allmänna råd

Allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) SRVFS ����:� Följande allmänna råd och kommentarer ansluter till de regler som gäller för rengöring (sotning) enligt lagen (����:���) och förordningen (����:���) om skydd mot olyckor samt enligt Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS ����:��) om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll.

Allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll SRVFS ����:� Den brandskyddskontroll som ska utföras enligt � kap. � § lagen om skydd mot olyckor syftar till att upptäcka fel och brister i anläggningen för att förebygga skador på människor, egendom och miljö till följd av brand. Kontrollen innebär en prövning av den enskilda anläggningens funktion och egenskaper från brandskyddssynpunkt. I huvudsak kontrolleras att anläggningen överensstämmer med de krav som gällde när anläggningen togs i bruk.

Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagstiftningens (����:����) krav riktas i första hand till arbetsgivaren, som har ansvaret för att arbetsmiljöreglerna följs, och kontrolleras av Arbetsmiljöverket vid tillsyn. Inspektionen stöder sina krav på arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets författningar. Vid bedömningen i det enskilda fallet kan inspektionen även välja att ta ledning av till exempel Boverkets Byggregler (BBR) eller av kunskapsmaterial från handböcker i ämnet. � kap. � § (utdrag) ” Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, explosion, elektrisk ström eller liknande.” � kap. �:a § (utdrag) ” Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven i denna lag och i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Forts…

Appendix: Lagar och regler

101

…forts

Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS ����:� Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt ansvar enligt � kap. � § och �:a § i arbetsmiljölagen (����:����).

Föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS ����:��, ändrad genom AFS ����:�.

Föreskrifterna med stöd av �� § arbetsmiljöförordningen (SFS ����:����) gäller utformning av arbetsplatser som finns i eller i anslutning till byggnadsverk och bodar eller på andra ställen inom en verksamhets område.

Byggnadslagstiftning Flertalet regler om byggande är samlade i byggnadsförfattningarna. Allmänna bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande finns i planoch bygglagen, PBL (SFS ����:��). Allmänna regler om byggnader, anläggningar och byggprodukter finns i lagen (����:���) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m. m. (BVL), och förordningen (����:����) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. (BVF). Lagarna kompletteras av föreskrifter och råd i Boverkets byggregler, BBR (BFS ����:��) och i Boverkets konstruktionsregler, BKR (BFS ����:��).

Byggnadslagstiftningens krav riktas till byggherren och fastighetsägaren och tillämpas av byggnadsnämnden vid tillsyn. De stycken som framförallt påverkar brandskyddet sammanfattas nedan.

Plan- och bygglagen (PBL)

� kap. � § (utdrag) ”Bebyggelsen skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot olyckor och andra olyckshändelser”.

Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m. m.

(BVL)

� § punkt � ”Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om säkerhet i händelse av brand.”

Forts…

102

Brandskydd i offentliga lokaler

…forts

Byggnadslagstiftning Förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m. m.

(BVF)

� § ”Byggnadsverk skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att: � byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid, � utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas, � spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas, � personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt, och � räddningsmanskapets säkerhet vid brand beaktats.”

Boverkets föreskrifter

Boverkets byggregler BBR (BFS����:��) Författningen innehåller föreskrifter och allmänna råd till följande lagar och förordningar: – Plan- och bygglagen (����:��), PBL. – Lagen (����:���) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVL. – Förordningen (����:����) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., BVF. – Förordningen (����:����) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar.

I kapitel � behandlas brandskydd. Avsnittet innehåller föreskrifter och allmänna råd till � kap. �� § och � kap. � § PBL samt � § BVF. Boverkets konstruktionsregler BKR (BFS����:��) Boverkets konstruktionsregler, BKR, innehåller bland annat föreskrifter och allmänna råd om byggnaders bärförmåga vid brand. � kap. Allmänna regler för bärande konstruktioner ”Bärande konstruktioner skall utformas och dimensioneras så att säkerheten mot materialbrott och mot instabilitet i form av knäckning, vippning, buckling o.d. är betryggande under konstruktionens utförande, dess livslängd samt vid brand.”

Appendix: Lagar och regler

103

Lag om brandfarliga och explosiva varor, LBE Lagen (����:���) om brandfarliga och explosiva varor riktar sig till den som hanterar eller importerar dessa ämnen. Lagens syfte är att hindra att sådana varor orsakar brand eller explosion som inte är avsedd, samt att förebygga och begränsa skador på liv, hälsa miljö eller egendom genom brand eller explosion. Lag och förordning (����:����) kompletteras av föreskrifter och allmänna råd, SÄIFS utgivna av den tidigare myndigheten på området, Sprängämnesinspektionen, samt föreskrifter och allmänna råd, SRVFS, utgivna av den nuvarande myndigheten Statens räddningsverk.

Ansvaret för tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt de föreskrifter och villkor som meddelats med stöd av lagen, utövas i fråga om brandfarliga varor av den eller de kommunala nämnder som svarar för räddningstjänsten och i fråga om explosiva varor av polismyndigheten.

I � § LBE står att läsa följande: ”Denna lag gäller hantering och import av brandfarliga och explosiva varor. Lagens syfte är att hindra att sådana varor orsakar brand eller explosion som inte är avsedd samt att förebygga och begränsa skador på liv, hälsa, miljö eller egendom genom brand eller explosion vid hantering av sådana varor.”

Bilaga 1–5 finns på www.skl.se/fastighet

104

Brandskydd i offentliga lokaler

Ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bör bedrivas under en byggnads eller anläggningens hela användningstid. Syftet med denna skrift är att närmare analysera och presentera goda exempel på hur kommunala fastighetsorganisationer och verksamheter kan arbeta med systematiskt brandskydd. Den är avsedd som en idéhandbok för att ge tips och inspiration till det kontinuerliga arbetet med brandskyddsfrågor.

Flera viktiga områden såsom risker, ansvarsfördelning, lagar samt förslag till arbetsmodell för systematiskt brandskyddsarbete diskuteras och presenteras.

Brandskydd i offentliga lokaler

Brandskydd i offentliga lokaler

Skriften vänder sig till den kommunala fastighetsägaren – förvaltare, driftledare, driftingenjörer, fastighetschefer samt verksamhetschefer.

Skriften kan med fördel även läsas av verksamhetsansvariga, till exempel rektorer, och politiker.

ISBN: 91-7164-092-4

Sveriges Kommuner och Landsting

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, eller på förbundens webbplats www.skl.se – välj Publikationer för webbokhandeln.

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Brandskydd i offentliga lokaler