7164-107-6 by Sveriges Kommuner och Landsting

Förord Energianvändningen inom bygg- och fastighetssektorn utgör en betydande del av den samlade energianvändningen, och även en väsentlig del av sektorns driftbudget. Det finns alltså en stor potential att arbeta med energibesparingsåtgärder. Förutom de rena miljövinsterna så kan varje krona som sparas genom effektivare energianvändning en resurs som kan komma till nytta på andra sätt, till exempel genom att stärka de offentliga verksamheter som bedrivs i lokalerna. Det är självklart så att den största delen av den energi som används i våra lokaler verkligen behövs för att tillgodose att de som vistas i lokalerna har ett bra inomhusklimat och förutsättningar för att kunna bedriva sina verksamheter. Dock har erfarenheter visat att en energibesparing på 20 procent inte är ovanlig bland de fastighetsorganisationer som verkligen satsar på att energieffektivisera verksamheten. Syftet med denna skrift är att inspirera, väcka nyfikenhet och visa på goda exempel. Praktiska exempel varvas med en mer långtgående modell för planering och styrning av energieffektiviseringsarbete inom fastighetsorganisationer. Skriften vänder sig i första hand till de operativt ansvariga för fastighetsdriften, det vill säga drifttekniker, fastighetschefer med flera. Skriften har initierats och finansierats av samarbetsprojektet ”Utveckling av Fastighetsföretagande i offentlig sektor” (U.F.O.S), i vilket följande organisationer ingår: Sveriges Kommuner och Landsting, Akademiska hus AB, Fortifikationsverket samt Samverkansforum för statliga byggherrar genom Statens fastighetsverk och Specialfastigheter i Sverige AB. Skriften är författad av civilingenjörerna Farhad Basiri och Per Forsling, META Fastighetsadministration AB. Till sin hjälp har författarna haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått med material och gett värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Anders Böhlin, Fortifikationsverket; Ulf Edvardsson och Thomas Juhlin, Västerås stad; Villy Granudd, Sigtuna kommun; Håkan Larsson, Västfastigheter; Anders Lublin, Specialfastigheter i Sverige AB; Per Widén, Statens fastighetsverk; Keneth Westlund, Landstingsservice Jämtland. Författarna vill passa på att särskilt tacka styrgruppen för deras engagemang och aktiva bidrag till skriftens innehåll. Linda Andersson och Magnus Kristiansson, Sveriges Kommuner och Landsting har på uppdrag av U.F.O.S fungerat som projektledare. Skriften är ett samfinansieringsprojekt mellan U.F.O.S och META Fastighetsadministration AB. U.F.O.S i oktober 2005

Innehåll

Introduktion .......................................................................................................................... 3 1. Energieffektiviseringsprocessen .................................................................................... 6 Steg 1. Samla in underlag ..........................� 14 Steg 2. Analysera energiprestanda..........� 21 Steg 3. Identifiera åtgärder ......................� 27 Steg 4. Utreda åtgärder inklusive kalkylmetoder.................................................................................................................30 Steg 5. Utföra åtgärder .............................� 45 Steg 6. Driftoptimering .............................� 48

2. Stödjande åtgärder ....................................................................................................... 56 Stödja och utveckla personalresurser .....� Hantera finansiella resurser .......................� Engagera intressenter .................................� Hantera informationsresurser....................� Upphandla resurser .....................................�

56 64 68 73 78

3. Bruttolista ...................................................................................................................... 82 1. Byggnad och byggnadsskal ..................� 2. Värmesystem ...........................................� 3. Ventilationssystem .................................� 4. El och belysning .....................................� 5. Kylsystem ...............................................� 6. Tappvattensystem ................................� 7. Övriga system .........................................� 8. Reglerstrategier .....................................� 9. ”Mjuka” åtgärder ...................................� 10. Försörjningssystem ............................� 11. Individuell mätning av energi ...........� 12. Informationsteknik .............................�

85 89 96 99 105 108 110 112 116 121 124 125

Bilagor .

126

© U.F.O.S och Sveriges Kommuner och Landsting 2005 118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 E-post: fastighet@skl.se • Webbplats: www.ufos.to ISBN: 91Tryckeri: Text: Farhad Basiri, Per Forsling Redigering, form och produktion: Björn Hårdstedt & Birgitta Granberg Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se (välj Publikationer)

Erfarenheter från energisparåtgärder

Introduktion Om vi ser tillbaka på energianvändningen inom bostads- och servicesektorn i Sverige, kan vi urskilja två tydliga trendbrott mot en minskad total energianvändning. Dessa trendbrott inträffade kring åren 1972 respektive 1979, det vill säga parallellt med de så kallade oljekriserna som innebar kraftiga ökningar av råoljepriset. Oljekriserna under 70-talet ledde till att beslutsfattarnas syn på energianvändning började förändras. Från att ständigt ha försökt öka energitillförseln började man undersöka hur energin kunde användas effektivare genom olika åtgärder (Goldemberg, Johansson, Reddy, Williams: Energi för en värld i utveckling, 1990, studentlitteratur). Detta blev startskottet för brytningen av sambandet mellan ekonomiskt välstånd och hög energianvändning, vilket var det samlade resultatet av ett förändrat tankesätt samt ett stort antal tekniska innovationer. Det bevisades att det faktiskt var möjligt att behålla och öka levnadsstandarden, samtidigt som det relativa energibehovet minskades. Kravet på energieffektivare drift har tidigare motiverats rent ekonomiskt. Idag ser dock verkligheten annorlunda ut. Vetenskapliga larmrapporter och påvisandet av ojämnare klimatsvängningar leder till att miljö- och klimatrelaterade frågor lyfts högt upp på agendan för samarbetet mellan världens stater. Detta i kombination med det allmänpolitiska världsläget ger upphov till internationella samarbetsprojekt och åtaganden av nationella sparmål för att minska energianvändningen och styra energisystemet mot mera långsiktigt hållbara alternativ. Oavsett de bakomliggande motiven (ekonomiska, miljömässiga, kvalitetshöjande osv) tjänar vi på att minska den onödiga resursanvändningen, vilket också är temat för denna skrift – energieffektivisering av fastighetsdriften. Vi ska försöka avstå från att gå in på alltför små detaljer när projektexempel och tekniska åtgärder beskrivs. Vi förutsätter att läsaren redan har tillgång till tillräcklig teknisk kunskap, eller kan inhämta erforderlig kunskap med hjälp av referenser och hänvisningar i denna skrift. Vi vill istället mana till handling med hjälp av exempel och förslag till arbetsmetoder. Denna skrift gör inte anspråk på att vara komplett. Många relevanta frågeställningar är mycket översiktligt behandlade, andra behandlas inte alls. För att underlätta för läsaren att söka mer information har ambitionen varit att hänvisa till olika informationskällor, bland annat till andra skrifter

Introduktion

från U.F.O.S och Sveriges Kommuner och Landsting. Genomgående i texten finns därför hänvisningar till informationskällor. Dessa har valts för att de är aktuella, informativa, konkurrensneutrala och lättillgängliga. Vår ambition är att bidra till att fastighetsverksamheters arbete med energieffektivisering av driften ska bedrivas på ett strukturerat och professionellt sätt, få högre prioritet på agendan och tillräckliga resurser för att frigöra den enorma potential som idag slösas genom onödig energianvändning. Efter detta inledande och orienterande avsnitt följer ett av bokens viktigaste kapitel. Kapitel 1 är tänkt att påminna om själva energibehovet inom våra byggnader, det som krävs för att tillhandahålla ett gott inomhusklimat och andra nödvändiga förutsättningar för den verksamhet som ska bedrivas. Det är viktigt att energieffektiviseringsåtgärder förbereds och planeras på ett sätt som inte påverkar inomhusmiljön negativt. Därefter presenteras energieffektiviseringsprocessen, som utgör skriftens sammanhållande kärna. Energieffektiviseringsprocessen har brutits ned i ett antal delprocesser, beslutspunkter samt stödjande processer. De delmoment (processer) som ingår i effektiviseringsarbetet tillägnas varsin underrubrik i den ordning som de förekommer inom det övergripande arbetsflödet. Därigenom uppnås en beskrivning som förhoppningsvis uppfattas som en strukturerad helhet och som, när den tillämpas, följer en logisk kronologi. Efter beskrivningen av energieffektiviseringens delprocesser följer beskrivningar av fem viktiga stödjande åtgärder i kapitel 2. De stödjande åtgärderna utgör oumbärliga komplement till energieffektiviseringsarbetet och beskrivningen av dem har bedömts som nödvändig för att ge en så komplett bild av arbetet som möjligt. Beskrivningen av energieffektiviseringsprocessen har vidare kompletterats med faktarutor av mer handgriplig, teknisk karaktär. Där beskrivs några exempel på tillämpbar teknik och genomförda energieffektiviseringsprojekt. Syftet med teknik- och projektbeskrivningarna är att inspirera läsaren till att genomföra egna energieffektiviseringsprojekt. Tanken är inte att ge ett fullständigt underlag för att genomföra projekt utan snarare att väcka nyfikenhet och mana till vidare utredningar. Kapitel 3 utgörs av en bruttolista för energieffektiviseringsåtgärder. Listan består av kortfattade, allmänt hållna beskrivningar av möjliga åtgärder och ska kunna användas som en åtgärdskatalog för fastighetsägare. Liksom skriften i övrigt är bruttolistan tänkt att inspirera och främja åtgärder på egen hand och ska inte ses som ett komplett och fullständigt underlag. I

Erfarenheter från energisparåtgärder

den mån vi har funnit relevanta källor till ytterligare information för de beskrivna åtgärderna har dessa inkluderats. I bilaga 1 finns även fördjupad information om ett av de mest spännande utvecklingsområdena för energieffektivisering inom fastighetsbranschen, energitjänster. Avsnittet har lagts som bilaga eftersom konceptet egentligen passar in under flera rubriker för stödåtgärder (2.2.4, 2.3.2, 2.5.2). Därför ansågs det mera praktiskt att från dessa underavsnitt referera till en gemensam bilaga. Ett kalkylexempel avseende ett ventilationsaggregat infogas som bilaga 2 för att illustrera några alternativa kalkylmetoder i samband med utredningen av åtgärder (avsnitt 1.9.4). EG-direktivet om byggnaders energiprestanda berörs översiktligt i bilaga 3. Denna bilaga tar även upp vad man som fastighetsägare kan göra för att underlätta, förenkla och få ned kostnaden för kommande besiktnings- och deklarationsförfaranden i samband med energieffektiviseringsarbetet. Bilaga 4 handlar om bearbetning och förädling av energioch mediestatistik. I bilagan behandlas framförallt olika metoder för normalisering av energioch mediestatistik för att underlätta jämförelser över tid och mellan objekt. Denna bilaga kan lämpligen läsas i samband med avsnitt 1.4. För att visa hur inventeringar av fastigheter och fastighetsdrift kan genomföras finns exempel på en inventeringsmall och ett indataformulär i bilaga 5 och 6. Exemplen är hämtade från LOCUM:s energieffektiviseringsprojekt ”Negawatt”. Bilaga 7 beskriver en fiktiv energieffektiviseringstur tillsammans med vår påhittade och driftige Elof Jansson. Elof följer de olika stegen i energieffektiviseringsprocessen såsom den är beskriven i denna skrift. Bilagan syftar till att på ett, förhoppningsvis mera pedagogiskt sätt, återge arbetsflödet inom effektiviseringsprocessen. Vi rekommenderar läsaren att skumma igenom och bekanta sig med de olika avsnitten i ett inledningsskede för att sedan ha boken nära till hands och plocka fram den igen vid behov av mera fördjupad läsning.

Introduktion

1. Energieffektiviseringsprocessen Den största delen av den energi som används i våra lokalbyggnader går till att skapa en god inomhusmiljö för de människor och verksamheter som ﬁnns i lokalerna. Vår upplevelse av inomhusmiljön beror på en rad fysiska, psykologiska och sociala faktorer. Bland de fysiska faktorerna kan nämnas det termiska klimatet, luftkvaliteten, ljudnivån och ljusförhållanden. Exempel på psykosociala faktorer är brukarnas upplevda möjlighet att själva påverka inomhusmiljön genom exempelvis vädring eller med hjälp av rumeller zonregulatorer. Vanor såsom rökning, eller relationen till medarbetare och verksamheten ingår också i de psykosociala faktorerna. Sjuka hus, eller SBS (Sick Building Syndrome), är ett begrepp som myntades i början av 80-talet. I en rapport från världshälsoorganisationen (WHO) år 1984 konstaterades att upp till 30 % av nya och ombyggda byggnader världen över kunde kopplas till symptom förknippade med SBS. SBS beskrivs som en kombination av besvär associerade med arbetsplatsen. De som drabbas brukar oftast klaga över besvär såsom huvudvärk, irritation i ögon, näsa och slemhinnor, torr hosta, torrhet eller klåda i huden, yrsel och illamående, koncentrationssvårigheter, trötthet och känslighet mot lukter osv. Besvär som ej kan förklaras på annat sätt än genom härledning till byggnaden. För att SBS ska kunna antas vara en möjlig förklaring, måste dessa besvär vara direkt relaterade till vistelsen i den ”sjuka” byggnaden och försvinna kort efter att personen lämnar denna. SBS kan bero på en kombination av några eller samtliga dessa faktorer: • • • • •

Föroreningar av inomhusluften Brister i uppvärmnings- och/eller ventilationssystem Dålig akustik Otillräcklig eller felaktig inomhusbelysning Dålig planering och utformning av inredning och utrustning inomhus (såsom bildskärmar och kopiatorer) • Dålig ergonomi • Kemiska och/eller biologiska föroreningar • Fuktskador i byggnader anses vara den största enskilda (vetenskapligt veriﬁerade) orsaken till SBS-relaterade symptom.

Erfarenheter från energisparåtgärder

SBS påverkan på verksamheten kan yttra sig i form av fler sjukskrivningar, lägre produktivitet bland medarbetare, ökat missnöje på arbetsplatsen och en högre personalomsättning. SBS förebyggs och åtgärdas genom att avlägsna eller modifiera de störningskällor som ger upphov till symptomen. Exempelvis genom att kvalitetssäkra ventilationsanläggningars funktion (kanaler, flöden, filter m m), sanera fuktskador, se över förvaringen av hälsofarliga kemikalier inomhus osv. Förutom SBS-relaterade symptom, kan det finnas andra dolda hot i våra byggnader (exempelvis radongaser) vars skadliga inverkan på vår hälsa förstärks när inomhusmiljön försämras. Många energisparåtgärder kan på ett eller annat sätt påverka koncentrationen av föroreningspartiklar i luften, den termiska komforten, buller- och ljudnivåer och/eller belysningsnivåerna inomhus. Som vi nämnde tidigare är det just dessa komponenter som bidrar till att skapa den sunda inomhusmiljö som är en förutsättning för människors hälsa inomhus och som behövs för att verksamheterna och byggnaderna själva ska må bra. Därför är det ytterst viktigt att säkerställa att de energieffektiviseringsåtgärder som vidtas inte riskerar att påverka människors hälsa, inte är ogynnsamma för verksamheterna inomhus eller skadar byggnaden och dess tekniska system. Förutom att inte resultera i utlovade energibesparingar, kan ogenomtänkta energisparåtgärder sätta igång, eller påskynda förlopp som leder till att SBS-relaterade symptom uppstår. Det kan i sin tur leda till en minskad produktivitet hos verksamheten som är flera gånger större än möjliga besparingar. I samband med genomförandet av energieffektiviseringsprogram av den art som diskuteras i denna skrift, är det därför nödvändigt att även vidta åtgärder som garanterar en god inomhusmiljö. Faktum är att man ofta till och med kan förbättra inomhusmiljön i samband med energieffektiviseringsarbetet eftersom trasiga komponenter, hälsofarliga material, illa förvarade kemikalier, lukter, fuktskador, läckage och liknande problemkällor kan upptäckas relativt enkelt i samband med energibesiktningar och inventeringar under förutsättning att man vet vad man ska leta efter. Om det inte redan finns tillräckligt goda kunskaper om inomhusförhållanden i de förvaltningsobjekt som är föremål för energieffektiviseringsåtgärder, finns möjlighet att kartlägga dessa förhållanden genom inventeringar på plats i kombination med exempelvis enkätundersökningar riktade till personer som frekvent vistas i förvaltningsobjektens lokaler. Det finns

1. Energieffektiviseringsprocessen

redan flera lämpliga enkäter för detta ändamål, exempelvis den så kalllade Örebroenkäten, framtagen på Yrkes- och miljömedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Örebro, eller den så kallade Stockholmsenkäten, framtagen inom EcoEffect-projektet (EcoEffect är en metod för att mäta och värdera miljöpåverkan från en fastighet under en tänkt livscykel som tagits fram vid KTH och Högskolan i Gävle). IPMVP Inc (www.ivmp.org) är en icke vinstdrivande organisation med målet att främja marknaden för energieffektiviseringstjänster genom att tillhandahålla handlingar för utvärdering av energieffektiviseringsprojekt och energitjänster. International Performance Measurement and Verification Protocol (IPMVP) finns än så länge inte tillgängligt på svenska, men Forum för energitjänster (www.energitjanster.se) arbetar med att ta fram motsvarande hjälpmedel på svenska. Inom IPMVP Inc betonas vikten av att ha speciella rutiner och dokument för att kontrollera och säkerställa att energieffektiviseringsåtgärder inte påverkar inomhusmiljön på ett negativt sätt. Ett speciellt handledningsdokument finns att ladda ned på organisationens hemsida www.ipmvp.org. En utförlig utredningsmetodik för upptäckt och hantering av inomhusmiljörelaterade hälsoproblem presenteras för övrigt i U.F.O.S skrift Skapa sund inomhusmiljö.

Processbeskrivning Energieffektiv fastighetsdrift handlar om förbättringsarbete med allt från små kontinuerliga förbättringar till stora resurskrävande insatser, och från ”mjuka” kompetensuppbyggande åtgärder till ”hårda” teknikintensiva systemförändringar. Dessa små och stora förbättringsinsatser är nödvändiga delar i ett kontinuerligt energieffektiviseringsarbete och behövs för att ge ett bra och varaktigt resultat. I framtagandet av denna skrift har ambitionen varit att i största möjliga utsträckning inkludera samtliga delar av en helhet inom givna resursramar. Ambitionen har varit att få de olika arbetssätten att förenas i en generell metod för fastighetsrelaterad energieffektivisering. Valet har därmed fallit på att illustrera energieffektiviseringsarbetet ur ett processperspektiv för att förenkla beskrivningen av ett rekommenderat arbetssätt. En processmodell är ett alternativt sätt att beskriva organisationer och arbetsformer. Modellen byggs med ett antal element som tillsammans beskriver avgränsade delar inom ett arbetsﬂöde. Nedan görs en övergripande beskrivning av de delar som är centrala när processer illustreras i denna skrift. Beskrivningen och begrepp ansluter till metoden IDEF 0 som även

Erfarenheter från energisparåtgärder

tillämpas inom FI20024. Projektet FI2002 har som syfte att ”skapa bättre förutsättningar för Sveriges fastighetsbransch (FM-verksamheten) att utnyttja IT:s potential och därmed på ett avgörande sätt medverka till effektivare FM-arbete och ökad kundnytta”. Läs mera på www.ﬁ2002.com. Genom tillämpningen av denna metod blir det också lättare att använda resultatet från denna skrift för komplettering av FI2002s processmodell.

Insats

Det som förbrukas eller förändras i processen. Kan vara fysiska objekt eller informationsobjekt, Redovisas med pil in från vänster.

Utfall

Det som blir resultatet av processen. En produkt/tjänst eller ett informationsobjekt. Redovisas som pil ut åt höger.

Kontroll Det som sätter, kontrollerar och styr processen (utan att själv förbrukas). Kan till exempel vara en lagtext som ställer krav på det processen resulterar i. Kontrollerande och styrande objekt redovisas ovanför processen med en pil riktad nedåt.

Stöd

Stöd till en process är information/verktyg och annat som nyttjas för att förklara, beskriva och bedriva processen. Exempel på stödjande resurser är datorprogram, personal och intressenter. Stödjande objekt redovisas under processen med en pil uppåt.

1. Energieffektiviseringsprocessen

Ur denna modell kan man få en indikation på att det krävs en omfattande arsenal av stöd och resurser för energieffektiviseringsarbetet. Processen kräver alltså många olika typer av stödjande verktyg, information och ekonomiska resurser för att arbetet ska bli effektivt och framgångsrikt. Energieffektivisering är med andra ord ett arbete som är informationskrävande.

Energieffektiviseringsprocessen I figuren på nästa uppslag beskrivs översiktligt hur arbetet med energieffektivisering kan bedrivas i en fastighetsorganisation. Processen beskrivs utifrån ett fastighetsägarperspektiv med antagandet att byggnadsbeståndet är relativt stort. De faktorer som verkar styrande och kontrollerande på processen skiljer sig naturligtvis i antal och omfattning mellan olika fastighetsorganisationer, beroende på bland annat beståndets storlek, samt på hur detta är förskaffat, spritt och använt. Modeller och beskrivningar bör därför anpassas, dvs förenklas eller kompletteras, beroende på vilken typ av fastighetsverksamhet läsaren använder som utgångspunkt, eller vill tilllämpa innehållet på. Vad syftar energieffektiviseringsarbetet till? Det är ett kvalitetsförbättringsarbete med målet att tillhandahålla en avtalad produkt (exempelvis en verksamhetsanpassad lokal med tillhörande inomhusklimat, elkraft, datakraft m m) genom att använda därför nödvändiga energiresurser på ett så effektivt sätt som möjligt. Resultatet av energieffektiviseringsprocessen, det man primärt vill uppnå med arbetet, blir därför detsamma som – ett mer energieffektivt förvaltningsobjekt. Förvaltningsobjekt definieras inom FI2002 som ”grupp av byggnadsverk eller utrymmen som utgör en administrativt sammanhållen enhet. Förvaltningsenheter kan utgöra ansvarsmässigt eller resultatmässigt sammanhållna enheter t ex en grupp av byggnadsverk eller utrymmen som utgör en ekonomisk redovisningsenhet”. Genom att planera och bedriva detta arbete på rätt sätt kan dessutom en mängd andra nyttoeffekter erhållas, exempelvis en förbättring av innemiljön samt en påtagligare minskning av fastighetsdriftens miljöpåverkan. Fastighetsdriftens miljöpåverkan blir automatiskt lägre i takt med att energibehovet minskar då den energi som inte behövs, inte heller resulterar i miljöskadliga utsläpp och avfall. Dock går det även utmärkt att i samband med planeringen och valet av lämpliga åtgärder, premiera sådana som bidrar till att minska driftens miljöpåverkan för den energi som används, exempelvis genom val av lämpliga energislag och systemlösningar. Energieffektiviseringsprocessen är i sig en kombination av flertalet andra processer och aktiviteter. Samtidigt förses denna process med stöd, vilka i

Erfarenheter från energisparåtgärder

sin tur är resultatet av andra, så kallade stödjande, processer. Se figur 4 för en illustration av detta flöde. För att en energieffektiviseringssatsning ska komma igång behövs något som initierar processen. Ett energieffektiviseringsarbete kan vara beroende av en förutbestämd periodicitet, organisationen kan exempelvis i sin kvalitetspolicy föreskriva att en genomgång av beståndet ska initieras med viss regelbundenhet. Andra möjligheter till initiering kan vara via ett (lednings)beslut, en konstaterad avvikelse eller någon omvärldsfaktor, exempelvis ökande energipriser eller som resultat av statlig intervention i form av finansieringsstöd eller lagstiftning. När denna process har initierats påbörjas arbetet genom insamling av nödvändigt underlag. Processen Samla in underlag (se 1.1) utgör den första i kedjan och är en förutsättning för allt kommande arbete. Som namnet antyder går processen till stor del ut på att skaffa sig information för det analys- och utredningsarbete som behövs. I samband med insamlingen av underlag stöter man oundvikligen på fel, brister och förbättringsmöjligheter. Dessa noteras för att utredas vidare och åtgärdas. Uppenbart enkla åtgärder genomförs omedelbart. I processen Analysera energiprestanda (se 1.4) utvärderas byggnader och system utifrån graden av energieffektivitet. Syftet med processen är att fånga upp avvikelser från någon form av referens- eller målvärde. Detta värde kan utgöras av referensuppgifter och jämförelsetal internt över tiden, externt hämtade referensvärden eller ett beräknat börvärde. Analysen behandlar statistiska värden som uppmätt energianvändning men också

1. Energieffektiviseringsprocessen

Figur: Exempel på process för energieffektiviseringsarbete i fastighetsorganisation, de olika ”pilarna” i modellen kommer att gås igenom utförligare nedan. Stödprocesserna gås igenom i nästa kapitel.

mer handfasta jämförelser som kontroll av driftinställningar, börvärden och liknande kan vara relevant. Inom delprocessen Identifiera åtgärder (se 1.6) inleds arbetet med att ta fram de förslag som ska ligga till grund för beslut. Arbetet utgår ifrån den outnyttjade potential eller de avvikelser som identifierats i tidigare arbetsmoment. Möjliga åtgärder för att komma tillrätta med dessa avvikelser letas fram. Resultatet blir en lista med åtgärder som syftar till att korrigera identifierade avvikelser. Observera att åtgärdslistan inte är en färdig handlingsplan, den beskriver vilka åtgärder som är möjliga att använda för att på ett eller annat sätt bidra till en reducerad avvikelse. De möjligheter och den outnyttjade potential som identifierats måste omsättas i praktiska åtgärdsförslag för att verkliga besparingar ska kunna uppnås. Arbetet syftar till att konkretisera åtgärder som ökar förvaltningsobjektens energiprestanda. Inom processen Utreda åtgärder (se 1.7) beskriver man olika scenarion och möjliga konsekvenser av föreslagna åtgärder. I utredningsarbetet ingår som en stor och viktig del att beskriva hur åtgärderna är tänkta att genomföras samt vilka kostnader, besparingar och risker som kan förknippas med åtgärderna. Beslut om initiering av åtgärd tas med utgångspunkt från det beslutsunderlag som blir resultatet av genomförd utredning. Enkla åtgärder kan man besluta om omedelbart, under löpande ekonomisk period. Mer avancerade och kostsamma åtgärder kan behöva budgeteras och beslutsprocessen omfattar då flera led. Efter ett positivt beslut blir nästa steg att Utföra åtgärder (se 1.12). Att Uppgradera förvaltningsobjektet innebär att en ny eller förbättrad funktion eller egenskap tillförs byggnaden genom förändringar av byggnaden och dess installationer. Sådana uppgraderingsåtgärder är lämpliga att genomföra i projektform. På så sätt säkerställs att åtgärderna får tillräckliga resurser och tillräcklig prioritet. Det är även lämpligt att en särskilt utsedd projektorganisation driver sådana projekt. Det kan också vara aktuellt att ”uppgradera förvaltningsobjektet” inom andra delar av fastighetsförvaltningen. Detta är exempelvis fallet varje gång det genomförs renoveringar eller hyresgästanpassningar. Även vid sådana rena ”byggåtgärder” är det viktigt att ta hänsyn till energifrågorna. Fastighetsägaren får vid sådana tillfällen en ypperlig chans att kombinera energieffektiviserande åtgärder med andra typer av förändringsåtgärder och därmed öka lönsamheten av gjorda investeringar Att Driftoptimera innebär eliminering av all onödig energianvändning inom ett befintligt system, exempelvis genom att anpassa driftstider till

Erfarenheter från energisparåtgärder

hyresgästens verksamhet samt inte värma eller kyla lokaler mer än nödvändigt. Driftoptimering ska det inte behöva beslutas om, utan det ska vara en självklar del av det dagliga driftarbetet inom varje fastighetsförvaltande organisation. Många organisationer behandlar också driftoptimering som en kontinuerlig process inom fastighetsförvaltningen, ett arbete som genomförs varje dag. Ett sådant förhållningssätt fungerar bra i många organisationer men det ﬁnns tillfällen då även driftoptimeringen kan behöva extra insatser, stöd och resurser. I sådana sammanhang kan ett beslut om driftoptimering vara startskottet för en extra kraftansamling.

Steg 1. Samla in underlag Inom varje fastighetsorganisation genomförs regelbundet en stor mängd besiktningar, inventeringar och kartläggningar. Sådana aktiviteter är ofta inriktade på att kontrollera funktionen hos ett visst system eller en viss byggnadsdel, till exempel OVK-besiktning, besiktning av tryckkärl, lyftanordningar och kylanläggningar och görs i allmänhet av externa besiktningsmän. Få fastighetsägare har samma systematiska synsätt när det gäller insamling av information för att energieffektivisera. På den här punkten kan vi förvänta oss en förändring i och med att regelverket kring EG-direktivet om byggnaders energiprestanda träder i kraft. Under tiden kan detta ses som ett internt arbete med andra drivkrafter än de lag- och myndighetskrav som kan förväntas i framtiden.

Det första steget i det interna effektiviseringsarbetet är som nämnts ovan insamlandet av relevant underlag för planering och genomförande av nödvändiga åtgärder. Ambitionsnivå och resurser (personal/budget) är faktorer som starkt påverkar vad som är möjligt med avseende på inventeringsarbetets detaljeringsgrad, mätningarnas omfattning samt mängden insamlad information. En stor del av den information som krävs ﬁnns i många fall redan tillgänglig genom beﬁntliga system för bearbetning av statistik rörande energi och media. Energistatistik är kanske det viktigaste verktyget i den verktygslåda som används för energieffektiviseringsarbetet. Kvalitetssäkrad statistik kan användas inom hela energieffektiviseringsprocessen samt inom andra delar av

Erfarenheter från energisparåtgärder

fastighetsverksamheten för att identifiera behov, som underlag för kalkyler, indikator för resultat, underlag för debitering o.s.v. Det vanligaste användningsområdet för statistikunderlag rörande användning av energi och media är kontroll och uppföljning av förbrukad mängd (exempelvis MWh värme eller kubikmeter vatten), dvs. analys av energiprestanda. Men det finns även andra områden där förbrukningsstatistiken med fördel kan användas i kombination med tariffinformation för att hantera ekonomi- och administrationsrelaterade frågor. Exempel på användningsområden för förbrukningsstatistik • • • • • • • •

utvärdering av förvaltningsarbetet fel- och läckageindikering prognos- och avstämningsunderlag prioritering/utvärdering av energieffektiviseringsarbete kontroll av energileverantörers fakturering beslutsunderlag i investeringsprojekt underlag för hyresgästdebitering av media ekonomisk kostnadsuppföljning

Nedan presenteras ett förslag till arbetssätt och struktur för insamlingsprocessen, med grundläggande och utökad omfattning beroende på ambitionsnivå och tillgängliga resurser.

Inventering Under inventeringen arbetar man sig igenom byggnader på ett strukturerat sätt. Byggnaden och dess tekniska system studeras med avseende på funktion och inställningar. Syftet med inventeringen är att fastställa ett nuläge, att reda ut hur byggnaden förvaltas och hur den används. De saker som behöver inventeras på plats i ett initialt skede är till exempel börvärden för de inställningsparametrar som påverkar energianvändningen samt drifttider för energikrävande apparatur. Det är också viktigt att ta reda på vilken verksamhet som bedrivs i byggnaden. Vad gör hyresgästerna och vilka verksamhetstider gäller? I inventeringen ingår även att ta fram information om tidigare energianvändning.

Underlag för inventering Framgångsrik fastighetsdrift är en verksamhet som kräver respektive producerar avsevärda mängder information. Inventeringsarbetet går till stor del ut på att plocka russinen ur denna ”informationskaka”. Den information som behövs för energieffektiviseringsprocessen ﬁnns framför allt i dessa källor:

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 1

• • • • • • • • • •

Drift- och underhållsinstruktioner Konstruktionsritningar VVS-ritningar Elritningar OVK-protokoll Luftﬂödesprotokoll för ventilationssystem Injusteringsprotokoll för värmesystem, kylsystem etc. Styr- och övervakningsanläggningar Energistatistik Förvaltningsinformation

Inventeringen – med mallar eller utan? Att samla in underlag och inventera är ett tidsödande arbete. För att kunna utföra arbetet så effektivt som möjligt är det viktigt att redan innan start tänka igenom vad som måste samlas in. I byggnader av normal karaktär, exempelvis bostadshus och kontorsbyggnader, kan en fackman redan på förhand bedöma vilka system och byggnadsdelar som behöver inventeras. Därmed blir det möjligt att använda standardiserade och relativt detaljerade mallar för sådan inventering. Om inventeringen gäller komplexa byggnader och industriella processer kan en allt för detaljerad inventeringsmall bli en begränsning i sig. I sådana fall gäller det i större utsträckning att lita till personalens erfarenhet och kreativitet. De ansvariga kan efter en inledande grov inventering, detaljstudera enskilda system och byggnadsdelar för att identifiera vilket underlag som krävs för analys av energiprestanda. Exempel på inventeringsmallar finns i bilaga 6. För att inventeringen ska resultera i ett användbart underlag krävs att mallar och inventeringsmetoder är väl genomtänkta. Nyttan måste vägas mot de resurser som åtgår för att genomföra själva inventeringen. En allt för detaljerad inventering blir lätt ett tidsödande självändamål. Det omvända, det vill säga en alldeles för översiktlig inventering, ger å andra sidan ett ofullständigt resultat som måste kompletteras för att kunna användas. Kunskap om inomhusmiljöns kvalitet och andra omständigheter som försvårar eller begränsar handlingsfriheten i samband med planeringen av energieffektiviseringsåtgärder bör säkras i samband med denna fas. Mer om detta finns att läsa i kapitel 2. Grundläggande inventering • Hyresgästernas verksamhet (kontor, boende, lager, försäljning osv.) • Hyresgästernas driftstider • Energistatistik

Erfarenheter från energisparåtgärder

• Driftinställningar som temperaturbörvärden och drifttider för aktuella system • Driftpersonalens synpunkter • Hyresgästernas synpunkter • Kända drift- och klimatproblem • Uppbyggnad av installationstekniska system, huvudflöden • Översiktliga uppgifter om vägg-, tak-, grund- och fönsterkonstruktioner • Arbetssätt och rutiner hos driftorganisation Utökad inventering (förutom ovannämnda uppgifter) • Installerade eleffekter (märkeffekt) för belysning, fläktar, pumpar, tvättoch torkutrusning med mera • Projekterade flöden i värme-, ventilations- och kylsystem • Byggnadstekniska uppgifter om vägg-, tak-, grund- och fönsterkonstruktioner • Inventering av okontrollerade energiflöden och läckage, ofrivillig ventilation, köldbryggor etc • Enkäter till hyresgäster avseende inomhusklimat och dylikt

Mätning Som komplettering till inventeringen genomförs mätningar för att analysunderlaget ska ge en bättre bild av energianvändningen i byggnaden. Mätningarna syftar framför allt till att beskriva den aktuella driftsituationen i byggnaden, utifrån ett tekniskt perspektiv. De mätningar som är aktuella i normalfallet kan göras med egen personal och förhållandevis enkel mätutrustning. För mer ingående mätning, analys, långtidsmätningar etc. kan det vara lämpligt att överväga om specialistresurser ska anlitas. Behovet av mätningar varierar med byggnadens komplexitet. Mer komplexa byggnader fordrar ﬂer mätningar. För mätningar gäller samma kriterium som för inventeringsarbetet dvs att hålla arbetet på en rimlig nivå. Det är viktigt att på förhand tänka igenom vilka mätvärden som är relevanta. En mall som ger ett bra stöd för mätarbetet kan underlätta så att inga viktiga mätningar glöms bort. I ett första skede kan det räcka med att göra enklare mätningar. Tanken är att mätningarna ska kunna genomföras relativt snabbt samtidigt som resultatet ska vara tillräckligt noggrant för att ge indikationer om sådant som kan behöva utredas vidare samt användas för att veriﬁera resultatet av vidtagna åtgärder.

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 1

Grundläggande mätningar • Drifttemperaturer i olika system (ventilation, värme, kyla, tappvatten) • Rumstemperaturer hos brukare och andra utrymmen Utökade mätningar (förutom ovan) • Drifteffekter för belysning, ﬂäktar, pumpar och liknande • Flöden och tryck i värme-, ventilations- och kylsystem • Långtidsmätningar (loggning) av temperaturer, CO2, elenergianvändning, värmeenergianvändning med mera • Kompletterande mätningar för analys av kända drift- och klimatproblem.

Resultatet När inventering och mätning är genomförd, sammanställs all data till ett analysunderlag. Detta underlag kan ges olika form. När underlaget ska lämnas vidare för ytterligare bearbetning är det nödvändigt att sammanställning sker i en rapportstruktur. Rapporten bör innehålla byggnadsinformation, energistatistik, redovisning av tidigare genomförda energibesparingsåtgärder med förväntade resultat, samt resultaten av nyss genomförda inventeringar och mätningar. Detta resultat, eller utfall, används som utgångspunkt i nästa process.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Exempel – behovsstyrd ventilation ■ Teknikbeskrivning Ett av ventilationssystemets viktigaste uppgifter är att föra bort föroreningar och ersätta den bortförda luften med frisk luft, så att brukaren kan vistas i en sund miljö. Många inomhusmiljöer används oregelbundet, salar och rum står tomma under stora delar av dygnet och används intensivt av många människor under endast en kort tidsperiod varje dag. Många människor innebär att mycket föroreningar behöver ventileras bort, färre människor genererar mindre föroreningar. Att vid varje tillfälle ventilera ett sådant utrymme med ”rätt” luftmängd är därför viktigt och kan många gånger vara svårt. Ventilationssystem kan delas in i kategorier där de antingen är utformade som CAV-system (Constant Air Volume) eller VAV-system (Variable Air Volume). I CAV-system är mängden ventilationsluft lika stor hela tiden, de energibesparande åtgärder som kan göras i ett sådant system är i huvudsak begränsade till att anpassa luftmängder och drifttider till den förväntade verksamheten. CAV-system är alltså inte dynamiska, luftflödet anpassas inte till behovet vid varje tillfälle. Det gör däremot VAV-systemen, tanken är att luftmängden ska möta de behov som finns vid varje tillfälle, systemen ersätter mycket luft när behovet är stort och mindre luft när behovet är litet. Detta medför god luftkvalitet och energieffektiv drift. VAV-system förutsätter att ventilationssystemet kan kompensera för driftförändringar ute i kanalsystemet. Detta uppnås i allmänhet med hjälp av varvtalsreglerade fläktar som regleras med tryckgivare i kanalsystemet.

Beskrivning Ventilationssystem ska vara anpassade för den verksamhet som betjänas av systemet. Men även om verksamhetens normala behov är tillgodosedda kan det finnas möjligheter till förbättring. Genom att installera aktiva komponenter som motoriserade spjäll eller aktiva don kan luftmängden regleras utifrån någon vald parameter. Exempel på sådana parametrar är CO2-halt, temperatur eller luftfuktighet. Den påverkande parametern kan även vara en yttre signal från något objekt som en närvarogivare, tryckknapp eller liknande. Man kan till exempel använda signal från en närvarodetektor för att höja ventilationsflödet. Det finns dock ett par faktorer som kan begränsa användningen av behovsanpassad ventilation. Man måste alltid ta hänsyn till gällande lagstiftning

om exempelvis arbetsmiljö och till krav enligt OVK. Dessutom är det viktigt att säkerställa byggnadens funktion. Det ﬁnns annars risk för att byggnaden tar skada till exempel på grund av fukt om ventilationsﬂödet blir för lågt.

Nytta Genom att behovsstyra ventilationssystemen kan stora energimässiga besparingar göras. Förbättrat inomhusklimat är en annan viktig nyttoeffekt som kan uppnås genom att behovsanpassa ventilationsﬂödet.

Mer information Inom ämnet energieffektiv ventilation ﬁnns relativt mycket material publicerat, demonstrationsprojekt har genomförts inom exempelvis BELOK-gruppen (www.belok.nu)

■ Projektexempel – Sigtuna kommun På Märsta gymnasium i Sigtuna kommun, nuvarande Kunskapens hus, upplevde personal och elever att inomhusklimatet var så dåligt att det medförde ohälsa.

Utredningar visade att ventilationsﬂödet var lågt och att detta troligen medverkade till brukarnas problem. I samband med utredning av inomhusklimatet beslutades det att luftﬂödet måste ökas, från cirka 5 l/s och person till cirka 14 liter. Sedan tidigare fanns ett generellt beslut om att ventilationsanläggningar inom skolan ska vara i drift dygnet runt. Höj-

Erfarenheter från energisparåtgärder

ningen av luftﬂödet i ventilationssystemet medförde en ökad förbrukning av både värme och el.

Projektet För att tillgodose verksamhetens behov och samtidigt upprätthålla en god energieffektivitet i driftsituationen utreddes alternativa lösningar. Att begränsa ventilationssystemets drifttider på nätter och helger var inte möjligt, beslutet att köra ventilationen dygnet runt året runt stod fast och gick inte att ändra. Arbetet ﬁck istället inriktas på att göra driftläget så energieffektivt som möjligt, framförallt på tider utan verksamhet i lokalerna. Förvaltningen föreslog därför att alla ventilationssystem skulle förses med frekvensstyrning för att kunna köra systemen med lägre luftomsättning då lokalerna inte nyttjades. Åtgärderna genomfördes under år 2000, kostnaden uppgick till knappt 500 tkr.

Resultat Byggnader med total area 18 000 kvm (BRA) omfattades av projektet. Utgångsläge: Värmeförbrukning 155 kWh/kvm, år. Elförbrukningen 117 kWh/kvm, år. Efter höjning av luftﬂöden: Värmeförbrukning 205 kWh/kvm, år. Elförbrukning 139 kWh/kvm, år. Efter installation av frekvensomformare: Värmeförbrukning 165 kWh/kvm, år. Elförbrukning 117 kWh/kvm, år. Ekonomisk besparing ca 600 000 kr/år. Värmebesparingen stod för 2/3 av den totala besparingen.

Mer information För mer information, kontakta drifttekniker på fastighetsförvaltningen i Sigtuna kommun.

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 1

Steg 2. Analysera energiprestanda Genom att analysera underlaget från föregående arbetsmoment blir det möjligt att identiﬁera brister och potential för att uppnå en mera energieffektiv drift. Arbetet omfattar beräkningar, datasammanställningar, jämförelser och analys.

Jämför dig med andra! Det kanske bästa sättet att analysera ett förvaltningsobjekts energiprestanda är att göra jämförelser. Genom relevanta jämförelser går det även att identiﬁera brister i byggnadens energiprestanda som inte har uppmärksammats vid inventeringsarbetet. Jämförelserna kan vara av olika typ, exempelvis kan ett förvaltningsobjekts energiprestanda jämföras med sig själv över tiden, med andra förvaltningsobjekt, eller med branschnyckeltal.

Jämförelse 1, mellan liknande objekt Om det förvaltade beståndet består av byggnader som liknar varandra, kan likformigheten utnyttjas för att göra jämförelser emellan dessa. Till exempel mellan bostadsområden som är homogent uppförda, i landets bostadsbestånd finns stora likformigheter att dra nytta av i detta sammanhang. För att jämförelserna ska bli rättvisande krävs förutom att objekten liknar varandra fysiskt också att de inrymmer likadana eller liknande verksamheter, skolor jämförs med skolor, bostäder med bostäder och så vidare. Många gånger vill man använda jämförelsetal som är specifika, de flesta tillämpningar har någon typ av area i nämnaren. Det kan vara boarea (BOA), lokalarea (LOA), uppvärmd area eller annan areaklass som finns att tillgå via fastighetsdatabas och andra systemstöd. Vi ger i denna skrift ingen rekom-

Erfarenheter från energisparåtgärder

mendation om vilket areabegrepp man ska använda utan nöjer oss med att konstatera att det är viktigt att vara konsekvent. Se även figurerna nedan. Jämför mellan liknande objekt: • Förbrukning av värme, el, kyla, vatten • Driftinställningar:; börvärden, drifttider • Antal felanmälningar eller andra indikatorer på ”nöjd kund” I figurerna nedan jämförs nyckeltal för el- och värmeanvändningen på ett antal sjukhus. Stora prickar i diagrammet representerar stora sjukhus och mindre prickar mindre sjukhus. X-axeln representerar elförbrukning/elkostnad och y-axeln värmeförbrukning/värmekostnad. Ett sjukhus som återfinns högst upp till höger i diagrammet ligger alltså högt avseende både el och värme, en placering långt ner till vänster visar att sjukhusets nyckeltal för el och värme är låga.

Vänster: Exempel på jämförande el- och värmestatistik kWh/kvm. Källa: Västfastigheter Höger: Exempel på jämförande el- och värmekostnader. Källa: Västfastigheter

Jämförelse 2, med sig själv En andra typ av jämförelse är att jämföra det studerade objektet med sig själv över tiden. Denna typ är mycket vanligt förekommande i fastighetsförvaltande verksamhet och är ett enkelt sätt att fastställa om förbrukningstrenden pekar uppåt eller nedåt. Att redovisa energianvändningen

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 2

över tiden är ofta ett relativt enkelt förfarande. Samtliga på marknaden förekommande energiuppföljningssystem stödjer denna typ av rapport. Se även ﬁgur nedan.

Figur: Exempel på månadsvis energistatistik, fiktivt

Jämförelse 3, med omvärlden En tredje typ av jämförelse som är intressant är jämförelse med olika nyckeltal. Den studerade byggnaden jämförs då med statistiska referensvärden, till exempel branschnyckeltal eller riktvärden, se ﬁgur nedan. De referensmaterial som ﬁnns tillgängliga på marknaden är förhållandevis grova och rådet är därför att använda sådant statistiskt underlag med en nypa salt.

Figur: Exempel energistatistikjämförelse omvärldsnyckeltal, fiktivt

Sammantaget syftar de olika jämförelserna till att hitta outnyttjad potential i byggnadens energiprestanda. Det kan till exempel visa sig att byggnaden använder mer värmeenergi än andra jämförbara byggnader. Den outnyttjade potentialen består då i den (för) höga värmeförbrukningen. I vissa fall kan analysen visa att det endast ﬁnns förbättringsmöjligheter i mycket begränsad omfattning, det är då lämpligt att prioritera arbetet med energieffektivisering i andra byggnader, där potentialen är större.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Jämförelse 4, jämförelse med beräknade värden Ytterligare ett sätt att analysera byggnaders energiprestanda är att jämföra uppmätt energistatistik med en uppsättning teoretiskt beräknade värden. En jämförelse mot ett beräknat riktvärde har en pedagogisk styrka, då den sker med vad som teoretiskt är rimligt att uppnå. Den kritik som kan framföras mot modellen med teoretiska riktvärden är att viljan till kontinuerlig förbättring kan avta om man kommer nära eller under dessa riktvärden. På marknaden finns flera beräkningsmodeller för bedömning av rimlig energianvändning eller energibehov. Vissa av dessa är relativt grova medan andra är väldigt flexibla och kraftfulla. Det är mycket troligt att vi inom de närmaste åren kommer att få se en omfattande utveckling och standardisering av metoder och verktyg för att bedöma byggnaders teoretiska energibehov, eller med andra ord börvärdet för byggnaders energiprestanda. Utvecklingen drivs för närvarande kraftigt framåt genom lagstiftning och harmonisering av regelverk inom den Europeiska Unionen, se även bilaga 3.

Miljöprestanda De exempel som redovisats avser jämförelser av energiprestanda. Ett annat viktigt mått när det gäller energifrågor är hur miljöprestandan ser ut för enstaka byggnader eller för hela beståndet. Vissa energislag anses utgöra en större miljöbelastning än andra. Miljöbelastningen mäts idag främst utifrån utsläpp i atmosfären i samband med energianvändningen samt de restprodukter som bildas i samband med energiomvandlingar. Miljöprestanda uppskattas genom analys av vilka energislag som används för tillförsel av energi, samt vilka mängder av respektive energislag som används för framställning av olika typer av nyttigheter, som till exempel värme eller drivkraft. Miljöbelastningen från byggnader och byggnadsrelaterad verksamhet är en komplex och sammansatt fråga som till stora delar hör samman med energianvändningen i driftsammanhang. För att behandla frågan på ett rättvisande sätt krävs dock en omfattande analys och djupgående beskrivning, vilket olyckligtvis inte ryms inom denna skrift.

Resultatet Arbetet med att analysera energiprestanda resulterar i en avvikelselista, primärt avvikelser som anses angelägna att åtgärda. Listan eller rapporten består av ett antal fokusområden att undersöka och arbeta vidare med. Exempel på poster i en sådan rapport kan vara ”för hög värmeanvändning sommartid i byggnad 012”. Avvikelselistan utgör ett underlag för fortsatt arbete i efterföljande delprocesser.

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 2

Exempel – Analysera energiprestanda ■ Specialfastigheter, Täbyanstalten Specialfastigheter äger och förvaltar fastigheter som är byggda för speciella ändamål, till exempel kriminalvårdsanstalter. Specialfastigheter har sedan lång tid tillbaka arbetat aktivt och målinriktat för att minska sina energikostnader. Man arbetar både med traditionella energieffektiviseringsåtgärder och okonventionella tekniklösningar som kan reducera behovet av köpt energi. För Täbyanstalten utanför Stockholm ville man prova att genom ett teknikbyte reducera andelen köpt energi och därigenom minska kostnaden för uppvärmning och komfortkylning. Anstalten har en yta på 4 000 kvm och värmdes tidigare med en elpanna, en lösning som ansågs vara för dyr.

■ Projektexempel – Mer solvärme till kunderna Konceptet som har provats för Täbyanstalten innebär i korthet att berggrunden, 100–200 m under ytan, används som en ”energibank” där ”insättningen” sker under sommaren när värmeenergi ﬁnns i stora överskott och ”uttaget” görs vid perioder av underskott, dvs. vintertid. Insättningen utgörs av värmeenergi som kondensorvärme, solvärme samt överskottsvärme från fastigheten. Dessutom ger installationen möjlighet till både frikyla och produktion av kyla när temperaturen är för hög i energilagret.

Mycket förenklat är hjärtat i systemet en välkänd och etablerad värmepumpsteknik som kombineras med tillvaratagande av energi direkt i den omgivning där användning sedan sker. Vid stora energiöverskott, främst under sommarhalvåret, pumpas överskottet ned och lagras i berget för

Erfarenheter från energisparåtgärder

att sedan utnyttjas som ett extra energitillskott vid behov, dvs. under vinterhalvåret. Denna återladdning kompletterar den naturligt förekommande värmen i berget.

Resultat Projektet färdigställdes under senhösten 2004 och projektutvärdering har ännu inte kunnat göras på grund av den korta tid anläggningen varit i drift. Innan projektet hade Täbyanstalten en värmeenergianvändning på 500 MWh/år. Projekteringsförutsättningar och preliminära bedömningar visar att anstalten kommer att ha ett energibehov för uppvärmning på 130 MWh/år när systemet är i full drift. Den bedömda besparingen med dagens energipriser värderas till 300 000 kr/år.

Mer information Specialfastigheter region Öst, www.specialfastigheter.se Närvärmeverket AB www.narvarmeverket.se

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 2

Steg 3. Identifiera åtgärder Arbetsmomentet identifiering av åtgärder tenderar att bli det första som får uppmärksamhet i samband med energieffektiviseringsarbete. Anledningen till denna utbredda tendens kan vi bara spekulera i. Kanske beror den på att leverantörer gärna vill se till sina egenintressen, på att fastighetsorganisationer vill förenkla vardagen genom att slippa förarbetet eller på en upplevd tidsbrist. Oavsett orsak finns ett stort intresse för att hitta lösningar på problem och brister. Arbetet med att identifiera åtgärder kan likställas med en form av problemlösande och upplevs därför som stimulerande och intressant.

Inom processen ”identifiera åtgärder” finns mängder av marknadsaktörer som konsulter, entreprenörer och leverantörer. Varje marknadsaktör har sin syn på vad som ska göras för att åtgärda en identifierad avvikelse. Gemensamt för deras syn på åtgärderna är, av förståeliga skäl, att de egna alternativen förordas. En leverantör av värmepumpar kommer givetvis alltid att förespråka värmepumpsalternativet. Utöver marknadsaktörerna finns andra intressenter som också har synpunkter på vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra och som bör premieras. Bland dessa märks hyresgäster, myndigheter och interna experter. De faktorer som kan påverka dessa intressenters syn på vilka åtgärder som ska förordas är mer komplexa och kan handla om personliga erfarenheter, politiska preferenser eller influenser från andra intressenter via opinionsbildning och marknadsföring.

Erfarenheter från energisparåtgärder

En medvetenhet om att dessa aktörer och intressenter existerar och vetskap om hur de agerar är ett första steg mot att kunna föreslå energieffektiviseringsåtgärder på ett objektivt sätt. Vid identifieringen av åtgärder kommer nämligen ansvariga personer att få mängder av synpunkter på och information om vilka åtgärder som kan respektive ska genomföras. Även i denna skrift ägnar vi en hel del utrymme (se kap X fd Bilaga 1 Energitjänster) åt att föreslå lämpliga åtgärder. Den stora utmaningen med att identifiera lämpliga åtgärder består i att gallra bland informationen, sortera ut det som är relevant samt dra slutsatser av materialet. Arbetet med identifiering av lämpliga energibesparande åtgärder kan liknas vid det arbete som en läkare utför när denne ställer diagnos och ordinerar behandlingsalternativ. En läkare utgår ifrån en samling symptom (motsvarar identifierade avvikelser) och ställer en diagnos. Utifrån sin yrkeserfarenhet och kunskap rekommenderar han lämpliga behandlingsalternativ (åtgärdslista). Läkaren påverkas av läkemedelsförsäljare, nya forskningsrön, patienternas förkunskaper och så vidare. Under påverkan av samtliga dessa faktorer måste läkaren ställa en diagnos och ordinera den behandling som bedöms vara bäst.

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 3

Fiktivt exempel En byggnad bedöms ha för hög värmeanvändning under vintersäsongen. En möjlig åtgärd (och den åtgärd som rörentreprenören kommer att förorda) är att justera in värmesystemet för att sedan kunna sänka framledningstemperaturen i radiatorsystemet. En alternativ åtgärd (som byggentreprenören förordar) är att förbättra byggnadens klimatskal, kanske byta fönster eller tilläggsisolera. Ytterligare förslag kommer från styroch övervakningsentreprenören, som dömer ut dent beﬁntliga SÖinstallationen som för gammal; den måste bytas ut. Dessutom ﬁnns det i huset en engagerad hyresgäst vars kusin säljer pelletspannor. Antalet åtgärdsförslag kan redovisas i oändlighet. Mitt i denna storm av åtgärdsförslag ska fastighetsägaren bestämma sig för vilka åtgärder han vill satsa sina begränsade resurser på och utreda vidare.

Jobba med detaljerna men glöm inte att se helheten! Att arbeta med att avhjälpa en specifik identifierad avvikelse kan medföra suboptimering om arbetet inte görs på ett medvetet sätt och med ett samlat grepp. Byggnader ska alltid ses som system där de olika delarna är intimt kopplade till varandra. Det är därför viktigt att se till hela byggnaden inklusive brukare när lämpliga åtgärder ska identifieras.

Resultatet Under processen tas ett antal identifierade åtgärder fram utifrån de behov eller avvikelser som finns. Åtgärdslistan utgör ett underlag som sedan i kommande process förfinas och bearbetas ytterligare till ett komplett beslutsunderlag.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Steg 4. Utreda åtgärder inklusive kalkylmetoder En högst väsentlig del av energieffektiviseringsprocessen är utredning av de åtgärder som kan vara aktuella att genomföra i syfte att uppnå en mer energieffektiv fastighetsdrift. En väl genomarbetad utredning utgör grunden för ett lyckat projektresultat. I utredningsskedet konkretiseras de tankar och idéer som formats under processen fram till dess att åtgärdslistan presenterats.

Utredningsarbetet syftar till att producera ett fullständigt beslutsunderlag för ledningsfunktionen att ta ställning till. Detta innebär att ﬂera olika aspekter och följder av den föreslagna åtgärden ska utredas6. (Inom Västerås stad använder man en egenutvecklad modell för energibalansberäkning, dels för att räkna ut den teoretiska energianvändningen för en byggnad, och dels för att räkna ut effekter och kostnader för olika sparåtgärder och sammanställa detta till ett komplett beslutsunderlag.) De kanske mest självklara aspekterna är kostnader och bedömda besparingar. Dessa ”självklara” aspekter utgör samtidigt de kanske svåraste och mest diskuterade delarna i beslutsunderlaget. Kostnader och besparingar är de faktorer som sannolikt kommer att granskas hårdast vid beslutstillfället och efter åtgärdens genomförande och eftersom dessa delar är så omdebatterade i energieffektiviseringssammanhang har de i denna skrift beretts extra stort utrymme, se även avsnitt 1.9.4 och bilaga 2. Rekommenderade steg i samband med utredningen av åtgärder: • Beskriv den föreslagna åtgärden tekniskt

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 4

• • • •

Beskriv konsekvenser relaterade till föreslagen åtgärd Bedöm risker relaterade till föreslagen åtgärd Beräkna kostnader till följd av åtgärd Bedöm besparingar och vinster som följd av åtgärd

Nedan behandlas de faktabeskrivningar och bedömningar som bör ingå i beslutsunderlaget tillsammans med de ekonomiska bedömningarna:

Beskrivning av åtgärden För att beslutsunderlaget ska ”hålla ihop” behövs naturligtvis en beskrivning av hur den föreslagna åtgärden är tänkt att fungera. Beskrivningen ska framför allt omfatta en redogörelse för den tekniska lösning som föreslås. Om åtgärden inte är av teknisk natur (exempelvis en informations- eller organisationsinsats) bör istället det tänkta genomförandet av åtgärden beskrivas. Den valda eller föreslagna åtgärden måste alltså motiveras eller alternativa möjligheter presenteras. Beskrivningen ska vara så heltäckande som möjligt inom givna resursramar, men samtidigt är det viktigt att redovisningen hålls på en nivå som är anpassad till mottagaren.

Beskriv eventuella organisatoriska konsekvenser Energibesparande åtgärder får i många fall även andra konsekvenser än de primära och förhoppningsvis önskade konsekvenserna. Viktigast att ta hänsyn till vid beslutstillfället är hur den föreslagna åtgärden påverkar personal och arbetssätt under förvaltningsskedet. Många tekniska åtgärder får nämligen mer eller mindre omfattande organisatoriska konsekvenser, vilka tar sig olika uttryck. Tekniken som föreslås i ett projekt kanske förutsätter en viss kompetens hos förvaltningspersonalen. I så fall är en förutsättning för åtgärden att organisationen på något sätt tillförs den nödvändiga kompetensen. Andra personal- och organisationsrelaterade konsekvenser som energibesparande åtgärder kan få är exempelvis ökade drift- och underhållsbehov. Åtgärden som föreslås kan helt enkelt innebära att det krävs ﬂer arbetstimmar för att upprätthålla en god funktion och driftsäkerhet hos objektet. Om man ersätter en oljeeldningsanläggning med en pelletsanläggning kan exempelvis behovet av underhåll och tillsyn öka.

Samverkan med planerat underhåll och hyresgästanpassningar I samband med att energieffektiviseringsåtgärder utreds måste hänsyn tas till andra aktiviteter som pågår eller är planerade. Hyresgästanpassningar, kontraktstider och planerat underhåll för det aktuella objektet är exempel på aktiviteter som kan vara bra att samordna med större energieffektivise-

Erfarenheter från energisparåtgärder

rande åtgärder. På så sätt minskas totalkostnader för arbeten och störningen för hyresgästerna. Kom därför ihåg att, så långt det är praktiskt möjligt, samordna energieffektiviserande åtgärder med övriga förändringsåtgärder inom samma objekt.

Miljökonsekvenser Som nämnts i tidigare avsnitt kan energieffektiviseringsarbetet initieras av olika orsaker och bedrivas utifrån ett flertal olika perspektiv. Det kan vara ur ett ekonomiskt perspektiv, då lägre energianvändning medför högre driftnetto. Energieffektivisering kan också, parallellt med det ekonomiska perspektivet, bedrivas ur ett miljöperspektiv. Fastighetsbranschen står tillsammans med tillverkningsindustrin för majoriteten av landets slutliga energianvändning. Inom dessa sektorer intensifieras ständigt arbetet med att ställa om till en mera resurseffektiv och långsiktigt hållbar energianvändning. Inom fastighetsbranschen i Sverige har energieffektiviseringsarbete med miljöprägel de senaste åren varit fokuserat på att minska det miljöfarliga utsläppet från förbränningen och omvandlingen av olika energislag. Genom att minska mängden använd (eller köpt) energi i kombination med införande av nya energislag har goda miljöeffekter kunnat uppnås. Exempel på sådana projekt där flera goda effekter kan uppnås, är ersättning av oljepannor med pannor som använder andra energislag såsom biobränsle, eller uppvärmning via fjärrvärme. Den totala mängden använd energi kan minska med hjälp av moderna metoder och teknik som möjliggör lägre förluster i samband med omvandlingar. Dessutom blir miljökonsekvenserna mindre omfattande eftersom utsläppen av koldioxid, kväveföreningar och andra gaser minskar i och med valet av alternativa energislag.

Bedöm risker Förändringsprojekt är alltid förknippade med ett visst inslag av risk och olika problem kan uppstå under arbetets gång. Som beställare kan man få uppleva att kostnaderna blir högre än kalkylerat, tekniken kan visa sig olämplig och driftproblem kan uppstå. Listan med potentiella risker kan göras lång. I samband med att åtgärder utreds och beslutsunderlag arbetas fram gäller det att undersöka vilka risker som kan identiﬁeras, hur följder av dessa risker ska kvantiﬁeras och slutligen hur de allvarligaste riskerna ska elimineras. Om projektet är av omfattande karaktär med en stor investeringsvolym bör en ordentlig riskanalys göras. Om projektet däremot är av mindre omfattning kan en enklare form av riskanalys vara tillräcklig. Nedan listas några riskkategorier som kan vara aktuella i ett energieffektiviseringsprojekt.

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 4

Ekonomisk risk Den kanske mest uppenbara och för många den absolut viktigaste risken som kan identiﬁeras för ett vinstdrivande projekt är den ekonomiska risken. I detta sammanhang inkluderas endast den direkta ekonomiska risken som i huvudsak består av risken för att kostnaderna blir högre än förväntat och/eller att intäkterna (eller besparingarna) blir lägre än förväntat. Den ekonomiska risken måste tas på stort allvar och en noggrann investeringskalkyl med kostnader och besparingar ordentligt utredda är det mest effektiva sättet att förutse och minimera de ekonomiska riskerna.

Tekniska risker Projekt med tekniska system är alltid förknippade med vissa risker. Oavsett vad leverantörer och tillverkare hävdar så vet vi, erfarenhetsmässigt, att teknik inte kan sägas vara hundraprocentigt tillförlitlig, speciellt inte när den måste användas! Delar och system kan vara bristfälliga och/eller helt enkelt olämpliga i planerade sammanhang av olika skäl. Fel kan uppstå i hela kedjan, från dimensionering och materialval till lagring, leverans, montering, driftsättning och användning.

Förvaltningsmässiga risker Under förvaltningsskedet kan ett ﬂertal olika problem uppstå: leverantörer kan gå i konkurs, tekniken kan förändras, interna och externa nyckelpersoner kan ”försvinna” och så vidare. Även tillgångs- och prisutvecklingen för det valda energislaget kan utgöra förvaltningsmässiga risker. En teknisk lösning som förutsätter en viss form av energi, exempelvis pellets, fjärrkyla eller fjärrvärme kan begränsa handlingsfriheten.

Omvärldsrisker Mer diffusa är de risker som härrör från vår omvärld. Politiska beslut, marknadsmässiga förändringar, lagar och förordningar kan innebära att gjorda investeringar inte får den effekt som kalkylerna visade. Att identiﬁera och bedöma risker kan vara oerhört svårt men om det görs som en del av utrednings- och beslutsprocessen, ökas medvetenheten och beredskapen inför eventuella oönskade händelser, vilket är ett stort steg i rätt riktning. I ett längre perspektiv är det bästa sättet att undvika och hantera risker i projekt att skaffa kunskap genom andras erfarenheter, studera referensprojekt och inte minst, dela med sig av egna erfarenheter till andra.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Exempel – frikyla ■ Teknikbeskrivning Behovet av komfortkylning av våra lokaler har ökat kraftigt de senaste två decennierna. Det ökade behovet beror till stor del på att de interna värmelasterna på våra kontor har ökat. Fler kontorsmaskiner som datorer, kopiatorer och annan kringutrustning medför ökat behov av klimatkyla. Ett sätt att tillgodose detta behov är att utnyttja grundvattnet för kylning. Grundvattnet har nämligen den goda egenskapen att det håller relativt jämn temperatur, som tumregel kan man säga att grundvattentemperaturen på 20 meters djup är lika med årsmedeltemperaturen på orten. Det betyder 9–10°C i södra Sverige och 2–3°C i norra Sverige. Grundvattnets temperatur är även beroende av från vilket djup man tar upp vattnet, temperaturökningen är cirka 3°C/100 m. Vattnets kvalitet skiftar beroende på vilken typ av berggrund som akvifären ﬁnns i, om vattnet är mycket järnhaltigt kan man till exempel få problem med avlagringar i rörsystem och värmeväxlare. Systemet bygger på att grundvatten pumpas upp ur en akvifär (berglager som är grundvattenförande) för att nyttjas till kylning på olika sätt. Om återbildningen av grundvatten till akvifären är liten måste man återföra grundvattnet. Det kan göras via en annan brunn eller en så kallad ytvattenrecipient (bäck, sjö eller inﬁltrationsbädd). Det är dock viktigt att återföra vattnet till samma grundvattennivå som upptaget skett ifrån. Om återledning sker via en annan brunn erhålls ett system som kan användas vid värmebehov. Akvifären används alltså som ett värmelager där värmeuttag sker under vintern och då laddas med kyla. Under sommaren sker upptag av kyla och värme laddas då för kommande säsong. Det är till och med möjligt att reversera driften under dygnet om kyla behövs på dagen och värme på natten. Värme kan utvinnas ur grundvattnet både direkt och med värmepumpsteknik. Exempel på direkt värmning är förvärmning av ventilationsluft, det är då viktigt att beakta frysrisken i systemet.

Nytta Metoden att kyla med hjälp av grundvatten är förutom att den är energioch kostnadseffektiv även mycket miljövänlig. Systemets miljöpåverkan begränsas till användningen av elenergi för drift av cirkulationspumpar-

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 4

na. I de enklaste systemlösningarna ﬁnns ingen värmepump som kräver tillskottsel eller köldmediekrets. Grundvattenkylning är ett system som i likhet med solvärmesystem i stort sett endast har kapitalkostnader, när anläggningen är avskriven blir energin mycket billig.

Mer information www.svep.se, Svenska Värmepumpsföreningen www.geotec.se, Svenska brunnsborrares branschorganisation www.avanti-system.se, Svenska avantiborrare. Brunnsborrarhandboken – Avanti System Geovärme/geokyla – Norrbottens energikontor

■ Så gjorde Fortifikationsverket i Revingehed På Försvarets område i Revingehed ville fastighetsägaren förse verksamhetslokalerna med klimatkyla. Tack vare lokala initiativ och intresse för miljövänliga lösningar satsade man på ett okonventionellt och energieffektivt system som ger fastighetsägaren möjlighet att med god driftsekonomi och minimal miljöbelastning leverera kyla till sina hyresgäster.

Projektet Projektet inleddes med geologiska undersökningar och vattenprover, dessa visade att förutsättningar för ett grundvattenkylt system fanns på platsen. Systemuppbyggnaden är mycket enkel och innehåller få komponenter. Genom att pumpa upp grundvatten och växla över kylan från grundvattnet till husens sekundärsystem kan man leda ut vatten i sekundärsystemet som håller en temperatur på 11–12°C. Sekundärsystemet betjänar kylbafflar och kylbatterier. Det uppvärmda grundvattnet (cirka 13°C) förs tillbaka till akvifären via ett annat borrhål, en så kallad infiltrationsbrunn, som är placerad 250 meter från uttagsbrunnen. I nästa etapp planerar man dessutom att använda borrhålen för att värma byggnaderna. Detta genom att man vintertid använder energin i grundvattnet för värmepumpsdrift. Det borrhål som sommartid används som uttagsbrunn blir på vintern infiltrationsbrunn. På detta sätt kan man utnyttja att grundvattnet rör sig relativt långsamt och man kan alltså lagra energi i marken och grundvattnet. Under sommaren lagras överskottsvärmen från inomhusluften i byggnaderna och kan sedan användas för att värma upp dessa under vintern.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Resultat I Revingehed kyler man idag 8 byggnader, totalt 5 500 kvm kyld yta. Lokalerna används som kontor, lektionssalar och datacentral. Till detta krävs ett grundvattenflöde på 8 l/s, hela systemet är dock dimensionerat för ett flöde på 20 l/s så det finns möjlighet att öka kylkapaciteten. Byggnaderna i Revingehed har ett kylbehov på 500 kW kyleffekt. Med frikylsystemet behöver man endast köpa energi till drift av cirkulationspumpar, total effekt 14 kW. Besparingen jämfört med ett traditionellt system är alltså stor. Investeringen i systemuppbyggnaden uppgår till 2,6 miljoner kronor och då ingår borror, värmeväxlare och kulvertsystem.

Mer information Mer information om projektet kan man få av driftchef på Fortiﬁkationsverket Revingehed.

Kalkylmetoder Som tidigare nämnts brukar ekonomiska förutsättningar för och följder av effektiviseringsåtgärder väga tungt inför beslut om genomförande, och därför behövs metoder för uppskattning och beskrivning av ekonomiska konsekvenser av sådana åtgärder. Dessutom behövs metoder för att relatera dessa parametrar till varandra. Utifrån en grundläggande förståelse för uppbyggnaden av aktuella kalkylmetoder går det att argumentera för och emot olika åtgärder inför en beslutssituation. Investeringskalkyler är alltid baserade på antaganden om framtida utveckling och mer eller mindre underbyggda antaganden om investeringskostnader. De osäkra parametrarna är till exempel faktiska energibesparingar, prishöjningar, brukstider med mera. Genom rimliga antaganden om sådana parametrar kan kalkylerna utgöra ett värdefullt beslutsunderlag, trots att de aldrig kan anses vara exakta. I detta kapitel beskrivs ett par olika metoder för kalkylering som kan användas i samband med utvärderingen av olika typer av energibesparande åtgärder. Varje metod har sin styrka och svaghet och ingen av metoderna gör anspråk på att vara den helt korrekta för alla tillämpningar. Avsnittet kompletteras av bilaga 2 som innehåller praktiska exempel på hur två olika kalkylmetoder kan användas för utvärdering av olika investeringsalternativ.

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 4

Payoff-metoden Den enklaste metoden för ekonomisk bedömning av ett projekt är en payoff-kalkyl. Med hjälp av payoff-kalkyler blir det möjligt att studera hur lång tid det tar innan bedömda besparingar (årligt inbetalningsöverskott) överstiger grundinvesteringen för en åtgärd. Metoden är mycket populärden har många fördelar och anses vara enkel att använda och förstå. Återbetalningsstid = Grundinvestering / Årligt inbetalningsöverskott Ju kortare återbetalningstid desto bättre investering Payoff-metoden rekommenderas framförallt i en gallringsprocess för att få fram de mest intressanta investeringsalternativen. Metoden anses av många vara alltför grov för fullständiga investeringsbedömningar, den tar inte hänsyn till hur lönsam en investering är utan visar endast hur lång tid det tar innan investeringen är återbetald. Modellen tar i sin enklaste form inte heller hänsyn till kalkylränta, energiprisökningar eller reinvesteringar under kalkylperioden. Den enkla formen är dock trots allt detta mycket värdefull i många sammanhang.

LCC-kalkyl I energisammanhang talas det allt oftare om LCC-kalkyler (LCC-Life Cycle Cost). LCC-kalkyler används för att utvärdera implementering av energikrävande utrustning med tydligt fokus på vilken totalkostnad olika investeringsalternativ medför. I fastighetsrelaterade tillämpningar med långa tekniska livslängder i kombination med energiintensiva driftförhållanden är driftkostnaderna mycket viktiga för en god totalekonomi under produktens tekniska livslängd. Det är några av de faktorer som gjort LCCkalkylen populär i fastighetsbranschen. En LCC-kalkyl bygger på att en åtgärds kostnader under hela dess livslängd värderas. I den totala kostnaden ingår alltså, förutom grundinvesteringen, även de kostnader som är förknippade med driften. LCC-kostnaden brukar deﬁnieras som: LCCTotal = Grundinvestering + LCC Energi + LCCUnderhåll + Miljöbelastningskostnad - Restvärde

Erfarenheter från energisparåtgärder

Grundinvestering

Grundinvestering är en post som omfattar alla kostnader som uppkommer i investeringsskedet såsom materialinköp, installationskostnader eller liknande kostnader som är förknippade med en åtgärds genomförande.

LCC ENERGI

Hela den energikostnad som en åtgärd medför kallas LCC Energi. Energikostnaden beräknas genom nuvärdesberäkning och kan om så önskas justeras med avseende på energiprisökningar. All köpt energi och media under brukstiden ska inkluderas, alltså el, värme, vatten, gas, kyla och så vidare.

LCCUNDERHÅLL

Det kalkylbidrag som underhållskostnaden kommer att medföra för studerad åtgärd kallas LCCUnderhåll

Miljöbelastning

Om man i sin kalkylmodell vill använda miljöbelastning som en ingående parameter kan den inkluderas i kalkylen.

Restvärde

Den totala livscykelkostnaden reduceras med det restvärde som installationen bedöms ha efter den studerade kalkylperioden, restvärdet kan vara noll eller till och med negativt.

Notera att det inte är säkert att alla delar i LCCTotal går att beräkna eller är relevanta. Kalkylen måste dock innehålla posterna Grundinvestering och LCC Energi för att betraktas som en LCC-kalkyl. LCC-kalkyler kan som nämnts ovan användas som ett utvärderingskriterium i samband med en upphandling av energikrävande utrustning. Vid framtagning av värderingssumman används ibland ett viktningsförfarande enligt nedan. Värderingssumma = Anbudssumma + Livscykelenergikostnaden (LCC E) Ofta väljs dock viktningsfaktorn = 1.

Riktlinjer för LCC-kalkyler Vid LCC-kalkylering är det viktigt att fundera över vilken kalkylperiod och kalkylränta som är lämplig att använda då valet får stor påverkan på

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 4

kalkylresultatet. På frågan hur man väljer kalkylperiod och kalkylränta går det tyvärr inte att hitta några bra och enkla svar vilka kan gälla som generella riktlinjer.

Val av kalkylperiod En viktig och många gånger svår parameter att värdera är längden på kalkylperioden för investeringar. En lång kalkylperiod innebär att investeringen kan betalas av under många år och därmed blir den årliga kapitalkostnaden mindre än om den valda kalkylperioden är kort. Men kalkylperioden kan inte heller vara för lång. Om investeringen har en livslängd som är kortare än kalkylperioden måste man fortsätta avbetalningarna även efter det att investeringen har tjänat ut. Som huvudregel används ofta den så kallade brukstiden som kalkylperiod. Brukstiden kan sägas vara den tidsperiod som investeringen bedöms vara i bruk och påverkas av investeringens tekniska och ekonomiska livslängd. Om den berörda processens livslängd är väsentligt kortare än den tekniska livslängden är det lämpligt att använda en kortare kalkylperiod. Det kan till exempel vara aktuellt vid hyresgästanpassningar eller ombyggnationer som kan antas ha en begränsad livslängd. För de investeringar som behandlas i denna skrift kan värdena i tabellen nedan användas som riktlinjer. Värdena ska endast ses som vägledande och om det ﬁnns interna rekommendationer för brukstider och tekniska livslängder bör sådana beaktas i första hand. Klimatskärm Klimatskärm, renovering Belysning och ljussystem Krafttransformatorer Kylsystem Luftbehandlingssystem Motorer och frekvensomriktare Pumpsystem Storköksutrustning Tryckluftssystem

50 år 30 år 20 år 30 år 20 år 20 år 10 år 25 år 15 år 20 år

Källa: Isolerguiden 04.0, bilaga E, Swedisol 2004, A Nilsson, Bengt Dahlgren AB och Kalkylera med LCCenergi, Industrilitteratur 2001.

Val av kalkylränta Värdet av en in- eller utbetalning är inte enbart beroende av hur stor den är. Även när betalningen sker är av betydelse. Värdet av en in- eller utbetalning blir lägre ju längre fram i tiden den inträffar. En framtida inbetalning (t ex en framtida energibesparing) anses ha ett lägre värde än om sam-

Erfarenheter från energisparåtgärder

ma inbetalning skulle ske idag. Förklaringen till detta synsätt kan exempliﬁeras med att en insättning av kapital som sker idag ger ränta på kapitalet i framtiden. Om insättningen istället sker i framtiden går man miste om ränteförtjänsten och därför anses en framtida inbetalning vara mindre värd ju längre fram i tiden den inträffar. Samband mellan avkastning på alternativa placeringar (t ex bankränta), inﬂation och kapitalägarnas avkastningskrav påverkar hur kalkylräntan sätts. En följd av detta är att man inte kan ge generella rekommendationer när det gäller val av kalkylränta.

Kalkylera med LCCenergi I Sverige har man sedan 1990-talet haft skriften ENEU 94 med efterföljare som utgångspunkt för LCC-kalkyler för energikrävande utrustning. På senare år har ENEU-skriften uppdaterats och ﬁnns nu som ett internetbaserat kalkylverktyg kallat ”Kalkylera med LCCenergi”. Verktyget är framtaget av Teknikföretagen i samarbete med Energimyndigheten. Det svenska LCCkonceptet har vunnit erkännande inom EU och ytterligare utveckling av verktyget pågår nu även internationellt.

Beslutspunkt Med en genomtänkt utredning som underlag beslutas om lämpliga åtgärder och planeras för genomförande. Förutom beslutet att avvakta en implementering av föreslagna åtgärder, är det teoretiskt möjligt att välja ett av nedanstående alternativ för respektive utredd åtgärd: • En uppgradering av förvaltningsobjektet • En driftoptimering av beﬁntligt förvaltningsobjekt • Ytterligare utredning av föreslagen åtgärd eller alternativa åtgärder Om utredningen visar att de beﬁntliga systemen inte används på ett optimalt sätt samtidigt som förvaltningsobjektet för övrigt är i ett allmänt gott skick, är det naturligt att först ta till vara den outnyttjade potentialen i objektet genom driftoptimering eller bristeliminering. Sådana åtgärder är ofta kostnadseffektiva då de kan genomföras med enkla medel. Visar utredningen på tillräckliga skäl för att uppgradera förvaltningsobjektet för att förbättra förutsättningarna för en energieffektivare drift, kan valet istället falla på bygg- och/eller installationstekniska förändringsåtgärder. Exempel på en uppgradering är framför allt när en ny funktion eller egenskap tillförs objektet. Det kan till exempel handla om installation av ny värmeåtervinning, tätning av byggnadsskalet eller uppgradering av styroch övervakningsinstallationen.

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 4

Vid varje beslutstillfälle ﬁnns även möjligheten att den föreslagna åtgärden förkastas eller anses vara otillräckligt utredd. Detta beslut medför att utredningen fördjupas eller arkiveras för framtida behov. Det går naturligtvis också att kombinera olika typer av åtgärder, till exempel injustering av värmesystem och tilläggsisolering av taket. Sammanfattningsvis kan sägas att de åtgärder som beslutats om ska vara de rätta och utföras i rätt ordning. Utförandet ska dessutom ske med rätt kvalitet, vilket ska säkerställas i nästa process.

Exempel – Prognosstyrning ■ Teknikbeskrivning Alla vet att vädrets makter påverkar energibehovet i våra byggnader. Den största delen av en byggnads värmeförbrukning går till att tillhandahålla ett klimat i våra vistelsezoner inomhus som skiljer sig från klimatet utomhus – och ju större skillnaden är, desto mera energi behövs för att kompensera för den. De ﬂesta av dagens styrsystem använder sig av utomhustemperaturen för att styra temperaturer i värmesystemen. Men det är som bekant inte bara utomhustemperaturen som påverkar byggnadernas behov av värme (eller kyla). Även andra faktorer som solinstrålning, vindhastighet och vindriktning påverkar, likaså byggnadens utformning och placering, omfattningen av glasade ytor, klimatskalets täthet m m. Vissa av dessa faktorer är statiska (såsom byggnadens placering) medan andra förändras över tiden (såsom väderleksförhållanden). I en prognosbaserad styrning tas hänsyn till såväl de statiska som de föränderliga parametrarna. Genom att också beakta husets värmelagrande förmåga i kombination med förestående väderförändringar, är det möjligt att styra med framförhållning och på så sätt optimera behovet av tillförd värme. Enloss-modellen beräknar nettobehovet av energi (N) genom att väga samman förluster från värmeledning (G), ﬂäktventilation (F), värmetransmission (C) och självdragsventilation (I) samt värmetillskott från solinstrålning (S), personvärme (P) och tillskott från belysning, elektriska apparater m m (E).

Erfarenheter från energisparåtgärder

Tekniken för prognosstyrning av byggnader har utvecklats av SMHI och bygger på en energiberäkningsmodell (ENLOSS) som med hänsyn till byggnadens läge, fysiska egenskaper och användningssätt, samt med hjälp av väderdata som indataparametrar, beräknar byggnadens behov av tillförd energi för uppvärmning. Energibehovet räknas om till den så kallade Ekvivalenta Temperaturen (ET), som ersätter temperatursignalen från befintliga utomhusgivare och styr framledningstemperaturen till byggnadens värmesystem med hjälp av den befintliga styroch reglerutrustningen. Av definitionen på ET följer också att man endast behöver en enda rak reglerkurva, då metoden redan beaktat vädrets variationer.

För att kunna använda tekniken krävs prognosmottagare som idag ﬁnns av ﬂera fabrikat på marknaden. Mottagaren tar dagligen emot femdygnsprognoser och genererar en analog signal motsvarande signalen från en konventionell temperaturgivare.

Förväntad nytta Enligt SMHI ger tekniken en energibesparing på 10–20 kWh/kvm och år vilket ligger i linje med erfarenheter från styrgruppens medlemsorganisationer. Förutom lägre energianvändning leder tekniken till ett jämnare och behagligare inomhusklimat och därmed reduceras även antalet klagomål från hyresgästerna.

Mer information SMHI:s webbsida www.smhi.se

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 4

■ Projektexempel – Västfastigheter I uppdraget som fastighetsförvaltare för sjukvårdslokaler ingår att tillhandahålla ett bra inneklimat med lägsta möjliga energianvändning. För att uppnå detta arbetar Västfastigheter aktivt för att hitta metoder som kan hjälpa organisationen att nå goda resultat.

Projekt och resultat Nedan illustreras resultatet från två fastigheter där energianvändningen har mätts före och efter installationen och som visar på olika energivinster beroende på fastighetens kondition. Det ena exemplet är Borås Lasarett byggnad 37, en väl injusterad fastighet med ett mycket gott resultat.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Det andra exemplet gäller Fristad vårdcentral och en fastighet som består av enplanslängor där en av längorna hade en bristande injustering av värmesystemet vilket medförde att det inte gick att optimera i enlighet med SMHI:s beräkningar.

Som helhet är erfarenheterna dock mycket positiva. Västfastigheter har idag installerat prognosstyrningen i 270 000 kvm av lokalerna. Besparingspotentialen är i snitt 15 kWh/kvm och år, vilket ger en energiminskning på totalt 4 050 MWh/år. Prognosstyrningen ger inte enbart en energibesparing utan också ett jämnare inneklimat. Klagomålen från hyresgästerna på att inomhustemperaturen varierar för mycket speciellt höst och vår, har minskat betydligt i fastigheter med prognosstyrning.

Mer information Västfastigheter, Distriktskontor Borås,www.vgregion.se/vastfastigheter

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 4

Steg 5. Utföra åtgärder Allt förarbete med inventering, mätning, identiﬁering och utredning syftar till att kunna beskriva och besluta om åtgärder som ska bidra till en förbättrad energiprestanda hos förvaltningsobjektet. Att det är rätt åtgärder som genomförs uppfylls genom det arbete som leder fram till beslutsunderlaget. Beslutet att genomföra åtgärder kan därför anses välgrundat. Att genomförandet sker i rätt ordning säkerställs också i samband med utarbetandet av beslutsunderlaget. För att åtgärden ska kunna utföras med rätt kvalitet krävs resurser och omsorg under genomförandeskedet. Att man får nödvändiga resurser säkerställs med hjälp av väl formulerade krav samt styrnings- och kontrollinsatser under respektive efter genomförandet.

Genomförandet sker inom processen Utföra åtgärder. Denna process är i enlighet med tidigare beskrivningar indelad i två huvuddelar: Uppgradera förvaltningsobjekt och Driftoptimera. Inom dessa processer realiseras alltså de beslut som fattats.

Uppgradera förvaltningsobjekt Att uppgradera förvaltningsobjektet innebär att nya eller förbättrade funktioner och/eller egenskaper tillförs objektet. Det betyder med andra ord en fysisk förändring av förvaltningsobjektet och inte bara en förändring av dess driftparametrar. De ﬂesta fastighetsorganisationer genomför regel-

Erfarenheter från energisparåtgärder

bundet ombyggnader, renoveringar och hyresgästanpassningar. Aktiviteter som ryms inom begreppet Uppgradera förvaltningsobjekt. Eftersom sådant arbete är återkommande kan det enkelt inrymmas i en processbeskrivning och många fastighetsorganisationer har också en sådan processbeskrivning i sina kvalitetssystem eller projekthandböcker. Om denna process bryts ned ytterligare återfinns de olika skeden som brukar benämnas programskede, projekteringsskede och byggskede. Som avslutning i processen Uppgradera förvaltningsobjekt genomförs en kontroll av slutresultatet innan projektet överlämnas till beställaren. Dessa uppräknade skeden är generella för alla byggprojekt och gäller givetvis också för byggprojekt som primärt syftar till energieffektivisering. Processen Uppgradera förvaltningsobjekt initieras av den beställning som skapas i och med beslutet att gå vidare med utförandet av en förändringsåtgärd inom en övergripande effektiviseringsprocess. Under programskedet (för mer information kring programarbete se U.F.O.S-skriften Ju förr desto bättre) bearbetas det tidigare framtagna materialet för att ge en tydlig beskrivning av det resultat som förväntas och de krav som ska ställas på det färdiga resultatet. Det kan vara allmänt formulerade krav som ger stor valfrihet för projektörer och entreprenörer. Men beställaren kan också ha mycket specifika krav avseende allt från systemuppbyggnad och enskilda komponenter till favoriserade fabrikat och tillverkare. Oavsett vilka krav beställaren har, är det ett minimikrav att energiprestanda efter utförd åtgärd definieras. Eftersom åtgärderna syftar till en förbättrad energiprestanda är det helt nödvändigt att sådana krav formuleras. I samband med programarbetet ska även utvärderingskriterier för mätning av energiprestanda efter utförd åtgärd fastställas. Tydlighet avseende krav och utvärderingskriterier minskar risken för oenigheter kring slutresultatet. Praktiskt tillämpbara modeller och utvärderingskriterier för energikrävande utrustning ges exempelvis i LCC Energi. För ett lyckat slutresultat måste alla parter, främst projektörer och entreprenörer, så tidigt som möjligt ta del av och förstå innebörden av kraven. Både krav avseende energiprestanda och andra mer specifika krav ska kommuniceras till parterna. Detta kan verka självklart men i praktiken visar det sig tyvärr alltför ofta att parterna missförstår varandra och att slutresultatet inte motsvarar de förväntningar som beställaren hade innan initieringen av processen (dvs. innan projektstart). Om parterna redan vid projekteringsstarten inte har en gemensam syn på vilket resultat som ska uppnås, riskerar projekteringsfasen att bli konfliktfylld och onödigt dyr.

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 5

Under projekteringsskedet är det viktigt att beställaren (eller dennes representant) är aktiv och kritiskt granskar de förslag som tas fram. Ofta blir granskningen av projekteringshandlingar eftersatt på grund av brist på tid och/eller kompetens hos beställaren. Den projekterande parten kan under arbetets gång hitta möjligheter till förenklingar och förbättringar. Om projektören föreslår avsteg från programhandlingarna är det viktigt att de beskrivs grundligt och att effekterna av förändringen och påverkan på förväntad energiprestanda noga utreds innan beslut fattas. Under byggskedet kommer entreprenörens fackkunskap och kvalitetskänsla att vara avgörande för resultatet. Beställaren ska under hela byggprocessen själv eller via ombud kontrollera att arbetet utförs med den omsorg som kan förväntas av en fackman. I kontrollskedet, som i entreprenadfall motsvaras av en slutbesiktning, kontrolleras att slutresultatet uppfyller de krav som beställaren ställt upp. Under detta skede ska både krav enligt lag och projektspeciﬁka krav kontrolleras. Energiprestanda ska utvärderas i enlighet med de uppställda utvärderingskriterierna. Vid utvärdering av energiprestanda efter ett genomfört projekt krävs i allmänhet ett visst utomhusklimat och en viss inomhusverksamhet för att få rättvisande resultat. Till exempel krävs kall väderlek för att kunna utvärdera energiprestanda för ett uppvärmningssystem. För utvärdering av klimatkylsystem gäller givetvis att varm väderlek måste råda. Om besiktning och utvärdering av energiprestanda inte kan genomföras under önskade förhållanden ska sådan provning göras så snart det är möjligt. Förlängda garantitider bör i det fallet övervägas. Innan projektet (entreprenaden) överlämnas till beställaren, vilket i praktiken sker vid en godkänd slutbesiktning, är det viktigt att projektresultatet samt erfarenheter och dokumentation som genererats under projektarbetet överförs till beställaren. Överlämnandet ska (förutom projektresultatet) omfatta information och eventuell utbildning av driftpersonal, drift- och underhållsinstruktioner samt relationshandlingar. Resultaten ska också återföras till processen för att lagras för framtida kontroller och analyser av energiprestanda.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Steg 6. Driftoptimering Det känns befogat att i detta avsnitt definiera och avgränsa begreppet driftoptimering eftersom det inom fastighetsbranschen används för att beskriva en mängd olika aktiviteter. Driftoptimering avgränsas i denna skrift till att sammanfatta åtgärder som utförs för att konfigurera befintliga installationssystem för klimathållning (värme och ventilation i första hand, men även el) så att de används så effektivt som möjligt med hänsyn till hyresgästens behov. Definitionen är hämtad från U.F.O.S-skriften Inte för kråkorna. Där ges läsaren mängder med tips och råd om hur man uppnår energieffektivare drift genom driftoptimering. Vi vill här komplettera bilden som ges i Inte för kråkorna, främst med handfasta exempel.

För att arbetet med driftoptimering ska bli lyckosamt och framgångsrikt krävs framför allt två saker: engagemang och kompetens. Engagemanget måste ﬁnnas i hela organisationen, från den enskilde driftteknikern till ansvarig chef. Engagemang kan vara svårt att upprätthålla under längre perioder, det är därför viktigt att drivkraften underhålls och kontinuerligt stimuleras, till exempel genom olika former av incitament. Den andra viktiga faktorn för ett lyckat driftoptimeringsarbete, nödvändig kompetens, måste också stimuleras och underhållas. Till en början är det viktigt att säkerställa grundkompetensen hos medarbetarna, men ju längre tid som går, desto mer komplexa frågeställningar tvingas man hantera och därmed ökar också behovet av fortbildning och kompetenshöjande åtgärder. 1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 6

De metoder som används för driftoptimering ska präglas av ett systematiskt angreppssätt vilket innebär att arbetet bör dokumenteras. Varje ändring av driftinställningen måste dokumenteras så att både tidigare och nya förhållanden är kända. Om ändringar kontinuerligt dokumenteras har man också bra förutsättningar att återskapa tidigare inställningsvärden, något som kan vara nödvändigt efter haverier, strömavbrott och så vidare. Det är också bra att enkelt kunna gå tillbaka till tidigare inställda värden om trimningen börjar nå gränsen för vad hyresgästerna accepterar. I denna skrift berör vi de delar som vi anser vara de tre viktigaste insatserna inom driftoptimeringen: 1. verksamhetsanpassa driften* 2. injustering 3. inreglering.

Verksamhetsanpassa driften Den kanske viktigaste åtgärden inom driftoptimeringen är att säkerställa att inga system eller installationer är i drift mer än vad som krävs för brukare och byggnad. Instinktivt kopplas begreppen tidsstyrning och drifttider ihop med inställningar för ventilationssystem. Men det finns även andra system som är möjliga att tidsstyra, såsom klimatkylsystem, cirkulationspumpar, motorvärmare, belysning och så vidare. Det finns många installationstekniska system som kan tidsstyras i syfte att behovsanpassa driften och förbättra objektens energiprestanda, låt fantasin flöda! Ett varningens finger måste dock höjas, kom ihåg att inget du gör får riskera människors hälsa eller byggnadens kondition. Tidsstyrning av ventilationssystem är både enkelt och svårt på samma gång. I utrymmen och lokaler som inte används kontinuerligt är det ofta möjligt att anpassa ventilationssystemets drifttider till verksamhetens tider. I en kontorsbyggnad bedrivs verksamhet normalt sett mellan kl 7 och 18 på vardagar. Eventuellt kan man köra ventilationen med utgångspunkt från dessa brukartider. Problem uppstår om brukare har oregelbundna tider, om enstaka hyresgäster vill jobba sent ibland eller utnyttja lokalen på helgerna. Då vill ju hyresgästen ha ett bra inomhusklimat utan att behöva ringa fastighetsägaren och förvarna. På detta problem finns flera olika lösningar. I kontorshus kan man med fördel ge hyresgästen möjlighet att själv styra ventilationens drifttider, lämpligen med vissa begränsade rättigheter. En vanlig lösning är att hyresgästen får en tryckknapp eller övertidstimer. Genom att slå på denna timer utanför ordinarie drifttider startas ventilationen och är i drift under en begränsad tid, till exempel två timmar. Efter denna tid krävs en ny knapptryckning för att starta ventilationen. På detta

Erfarenheter från energisparåtgärder

sätt kan de normala drifttiderna reduceras ordentligt. Erfarenhetsmässigt minskar även antalet felanmälningar och klagomål i och med denna typ av åtgärd. I många offentliga lokaler och/eller lokaler med många olika typer av verksamheter fungerar dock inte lösningen med övertidstimer. Det är främst av två skäl. För det första tenderar mängden tryckknappar att bli för stor och för det andra har många fastighetsägare problem med att knappar och timrar manipuleras eller vandaliseras. Exempel på lokaler där tryckknappslösningen inte är tillämplig är skolor. I skollokaler är verksamheten under dagtid på vardagar relativt enkel att förutse. Under kvällar, helger och lov är det dock svårare. Vissa utrymmen nyttjas till kvällskurser, fritidsverksamhet eller liknande medan andra utrymmen står helt tomma. Om man som fastighetsägare har svårt att bedöma vilka drifttider som gäller för verksamheten blir samverkan med hyresgästen/brukaren desto mera nödvändig. Genom att brukaren lämnar information om lokalernas nyttjande, exempelvis via salbokningsschema, kan fastighetsägaren enkelt anpassa de tekniska drifttiderna till verksamhetens drifttider.

Exempel på effekt av timerinstallation För att belysa vilka effekter man kan uppnå med en så enkel åtgärd som effektivare tidsstyrning, exempelvis i kombination med en tryckknapp, redovisas i ﬁguren nedan ett veckoschema i två versioner. Den övre versionen redovisar ett tänkt ursprungsläge. Den undre bilden visar driftsituationen under en normal vecka efter att åtgärder vidtagits.

Figur: Schematisk beskrivning av drifttider för ventilationsaggregat

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 6

I ursprungsalternativet är ventilationsanläggningen i drift med utgångspunkt från de uppgifter som fastighetsägaren har fått från hyresgästen ”Vi börjar kl 8, NN kommer strax efter 7. Vi är här hela styrkan fram till 17, några är kvar till kl 19-20, men det varierar från dag till dag”. Denna information ligger alltså till grund för de inställningsvärden som man har gett ventilationssystemet: mån-fre kl 7–20. Eftersom en fastighetsägare inte har rimliga möjligheter att kontrollera hur verksamheten hos hyresgästerna bedrivs är det enklast att utgå ifrån ganska generösa inställningar med drift en timme innan verksamheten påbörjas och fram till dess att verksamheten bedöms vara helt avslutad. I den nedre delen av ﬁguren visas hur driften av ventilationssystemet skulle kunna se ut en representativ vecka. Starttiden 7.00 är densamma som i ursprungsläget men stopptiden är vald att infalla omedelbart efter att verksamheten har avslutats, dvs klockan 17. Om det ﬁnns personer i lokalerna som vill ha fortsatt ventilation får dessa starta systemet manuellt via en tryckknapp, systemet går då i två timmar för att sedan stanna igen. För ytterligare drift krävs ett nytt tryck. I exemplet ovan har någon tryckt på knappen på måndagen kl 17, ventilationen stannar alltså kl 19. Under torsdagskvällen tryckte hyresgästen på övertidsknappen vid två tillfällen och systemet stannade då först kl 21. Övriga dagar i veckan stannade ventilationssystemet redan kl 17. Den totala drifttidsbesparingen blir i ovanstående exempel 9 timmar eller nästan 15 procent av veckans totala drifttid.

Injustering En stor del av de vanligaste klagomålen på dåligt inomhusklimat i svenska byggnader kan förklaras med bristande injusteringar. I vanliga byggnader måste fastighetsägaren se till att flöden i värme-, ventilations- och i förekommande fall kylsystem är korrekt injusterade. Om systemen är dåligt injusterade, kommer man nämligen att tvingas kompensera för bristerna genom andra åtgärder, till exempel onormala systemtemperaturer. I ett radiatorsystem som är dåligt injusterat kommer vätskeflödet till vissa radiatorer att vara för lågt medan flödet till andra radiatorer istället kan bli för högt. Därmed tvingas man hålla en framledningstemperatur i radiatorsystemet som är så hög att den kompenserar för bristerna i delar av systemet. Konsekvensen blir övertemperaturer och onödig energianvändning i övriga delar av radiatorsystemet. Med hjälp av en injustering säkerställer man att varje objekt (radiator, värmebatteri etc.) har det flöde som krävs för optimala driftförhållanden. Därmed går det att sänka framledningstemperatu-

Erfarenheter från energisparåtgärder

ren och medeltemperaturen i byggnaden, utan att hyresgästerna upplever någon försämring.

Figur: Exempel på innetemperaturfördelning och förändring i byggnad före respektive efter injustering och inreglering av värmesystem

Inreglering Med begreppet inreglering avses främst anpassning av börvärden i byggnadens olika tekniska system. Genom att säkerställa att parametrar som framledningstemperaturer och rumsbörvärden är inställda på rätt nivå, kan stora besparingar göras. Detta kan tyckas självklart och enkelt. I verkligheten är det ofta i just inregleringen som de stora bristerna finns. Genom systematisk och kontinuerlig genomgång av börvärdesinställningar i byggnadens tekniska system uppnås en driftsituation med god kontroll som tillgodoser de behov som finns med avseende på inomhusklimatet. Hur ska man då veta vad som är ”rätt” börvärde eller inställningsparameter? Svaret på frågan är att det inte finns något rätt värde, istället får man prova sig fram. Arbetsmetod för inregleringsarbete: • Inventera alla reglerparametrar som börvärden, min-/maxbegränsningar, nattsänkningar m m. • Prova att ändra parametrar som verkar vara för högt/felaktigt ställda, gör små förändringar och kontrollera resultatet. Utför kontinuerligt men ha inte för bråttom! • Om förändringarna resulterar i klagomål från hyresgäster, kontrollera förhållandena hos hyresgästen, klagomålen kan bero på andra faktorer än de förändrade reglerparametrarna. Försök undvika att återgå till tidigare inställningsvärden, hyresgästens klimat måste dock alltid ha första prioritet.

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 6

Exempel – energieffektiv belysning Belysning är energikrävande, utvecklingen de senaste tio åren har dock gått starkt framåt. Nya och relativt billiga energieffektiva ljuskällor och bättre möjligheter att styra och reglera belysningen, ger stora möjligheter till betydande besparingar, både energioch kostnadsmässigt. De allra ﬂesta känner till det vanligaste energispartipset ”släck lampan”, belysning har sedan länge varit i fokus när det gäller energibesparingar. Tidigare handlade belysningsåtgärder enbart om att ”släcka lampan”, men även när lampan är tänd kan man vara energieffektiv, främst genom att använda energieffektiva ljuskällor och armaturer. Belysningsanläggningar som är 15–20 år är alltid ineffektiva ur energisynpunkt. Dessutom har de äldre anläggningarna ofta funktionsmässiga brister, man kan uppleva bländning, dålig färgåtergivning och så vidare. Genom att använda moderna (och rena) armaturer som är placerade på ett genomtänkt sätt kan den installerade effekten sänkas samtidigt som funktionen förbättras. Så kallade HF-don ger ﬂimmerfri och tyst drift i jämförelse med konventionella lysrör och driftdon. Dessutom förbättras möjligheterna att styra belysningen med hjälp av till exempel dimmrar. Att byta ut en gammal belysningsanläggning kan därför vara en god idé både ekonomiskt och arbetsmiljömässigt.

■ Teknikbeskrivning Den enklaste vägen till energieffektiv belysning är att byta ut konventionella ljuskällor mot energieffektiva alternativ. Konventionella glödlampor byts mot lågenergilampor, dessa ﬁnns i ﬂera olika utföranden och i olika tekniker. En vanlig rekommendation är att ersätta en konventionell 40 W glödlampa med en lågenergilampa med effekt 9 W. Konventionella lysrör ersätts med lågenergialternativ, konventionell lysrörsarmatur är bestyckad med 2 x 36 W och driftdon om ca 2 x 10 W. Total effekt 92 W. En modern armatur med HF-don och lågenergirör (T5) har en total effekt på ca 61 W. Dessutom kan man reducera antalet installerade armaturer då de moderna armaturerna har bättre belysningsegenskaper.

Erfarenheter från energisparåtgärder

I samband med översyn och uppgradering av belysningsinstallationen ska man även passa på att fundera över hur styrning och reglering av belysningen är utformad. Ofta är det möjligt att styra belysningen på ett mer energieffektivt sätt, kanske genom att använda närvarostyrning och med en förändrad sektionering av belysningsstyrningen. För belysning utomhus, i ljusa trapphus och entréer kan belysningsstyrning med fördel ske via ljusrelä, så kallad dagsljusreglering.

Förväntad nytta Bedömningar gjorda av Energimyndigheten visar på en årlig energibesparing på 30–50 procent i kontorsmiljöer.

Mer information www.stem.se, Statens energimyndighet www.eu-greenlight.org, Greenlight-projektet

■ Exempel från Landstingsservice i Jämtland Fastighetsägaren ansåg att elanvändningen på Östersunds sjukhus var onödigt hög. Belysning och ventilation var i drift i stort sett kontinuerligt, installationerna var gamla och uttjänta. Dessutom var de installerade eleffekterna onödigt höga. För att komma tillrätta med driftsituationen utsågs en byggnad på sjukhusområdet till pilotprojekt.

Projektet Under ett ﬂertal år har Emefté Fastighet bedrivit ett medvetet energieffektiviseringsarbete. Detta exempel gäller åtgärderna som genomförts i hus 03 på Östersunds sjukhus. Hus 03 inrymmer administrativ verksamhet och har en total area på ca 4500 kvm (BRA). Genom medvetna teknikval och anpassningar för att möta brukarens krav och önskemål ville man minska energianvändningen och framförallt elanvändningen. I hus 03 gick man systematiskt tillväga och bytte ut nästan all gammal teknik mot ny, modern teknik. Möjligheterna att styra belysningen förbättrades och gamla belysningsarmaturer byttes ut mot lågenergialternativ. Målet var att den installerade belysningseffekten skulle vara så låg som möjligt. Givetvis fanns kravet att belysningen skulle vara tillräcklig för den verksamhet som bedrevs i lokalerna. Kontorsutrustning som kopiatorer försågs med timer och datoriserad styroch övervakning installerades för en bättre styrning av fastighetsfunktioner som ventilation och belysning. I projektet ingick dessutom åtgärder för energi-

1. Energieffektiviseringsprocessen – Steg 6

effektiv ventilation med frekvensstyrning. Ventilationsaggregat byttes ut mot aggregat med låga SFP-tal.

Resultat I hela huset har energieffektiv belysning installerats, den installerade belysningseffekten i korridorer är 7 W/kvm, i kulvertar 5 W/kvm och i expeditioner 8,5 W/kvm. Belysningen i samtliga expeditioner, toaletter, förråd, korridorer och trapphus styrs via närvarogivare. Belysningen i korridorerna kan styras till olika nivåer, utan närvaro är nivån 10 procent, vid närvaro (dagtid) är belysningsnivån 80 procent och vid städning kan korridorbelysningen tändas upp till 100 procent. Belysning för städning styrs av städpersonalen via timer, efter tillslag är städbelysningen aktiv i en timme, därefter återgår belysningen till ursprunglig nivå. Ventilationen körs med reducerat ﬂöde nattetid, styrning sker via tidkanal. I cafeteria och konferensrum forceras ventilationen vid behov, annars utnyttjas ett lägre grundﬂöde. Emeftés målmedvetna arbete med energieffektiviserande åtgärder inom hus 03 har gett resultat. Elanvändningen i huset uppgår till 37 kWh/ kvm, vilket kan jämföras med Jämtlands Läns Landstings nyckeltal som för 2003 var 87 kWh/kvm.

Mer information Kontakta driftchefen på Landstingsservice, Jämtlands Läns Landsting

Erfarenheter från energisparåtgärder

2. Stödjande åtgärder Det allra bästa ur en fastighetsägares perspektiv vore förstås om byggnaderna redan var så energieffektiva som möjligt. Då skulle en skrift som denna inte behövas. Det näst bästa vore om arbetet kunde utföras av sig självt, men i verkligheten krävs resurser i form av personal, finansiering, information och verktyg. Denna skrift belyser som bekant energieffektiviseringsarbetet, vilket oftast bedrivs som en integrerad del av den löpande driftverksamheten och är mer eller mindre urskiljbart. Energieffektivisering genom uppgradering sker som planerat underhåll eller i samband med ombyggnationer. Nödvändiga förarbeten som insamling av underlag för synliggörande av energianvändningen, analys av energiprestanda och identifiering av lämpliga effektiviseringsåtgärder utförs ofta inte alls i önskad utsträckning. De nödvändiga resurserna för arbetet hämtas då ur den ordinarie verksamhetens stödfunktioner (befintlig förvaltningsbudget, befintlig driftpersonal, befintligt informationsunderlag och IT-stöd m m). Eftersom de befintliga funktionerna oftast är anpassade för den löpande verksamheten, prioriteras effektiviseringsfrågor bort av aktiviteter med mera akut karaktär. Åtgärder förknippade med investeringsbehov som finansieras ur förvaltarens ordinarie budget kan ignoreras till förmån för åtgärder med mera omedelbar avkastning eller sådana som för tillfället efterlyses av hyresgästerna. Det krävs förståelse för resurserna oavsett om det handlar om att skapa uppmärksamhet och engagemang i syfte att få erforderliga resurser och stöd, eller om att utifrån befintliga resursramar planera, driva och genomföra ett framgångsrikt förbättringsarbete. Genom att följa samma metod som i tidigare avsnitt för beskrivning av behovet av stödjande åtgärder, blir det enklare att identifiera och kvantifiera behoven, samt föreslå möjliga former för att tillgodose dessa.

Stödja och utveckla personalresurser Kompetent och motiverad personal i en effektiv organisation – är detta myt eller verklighet? Vikten av att ha ”rätt” organisation kan knappast överdrivas, men hur skapas denna organisation?

2. Stödjande åtgärder – Stödja och utveckla personalresurser

Organisation av fastighetsdrift behandlas i U.F.O.S skrift Organisation på drift. I skriften används följande indelning av organisationsformer: • • • • • •

Renodlad funktionsbaserad organisationslösning Områdesbaserad organisation Geograﬁskt orienterad organisation Stationär organisation Ronderande organisation Processorienterad organisation

I den funktionsbaserade organisationen är ansvarsfördelningar för olika befattningar definierade enligt verifierbara funktioner, exempelvis i enlighet med AFF:s7 definitioner. (AFF: Avtal för fastighetsförvaltning, upphandlingsmallar, handböcker etc, utges av AB Svensk Byggtjänst). Drifttekniker, maskinister, reparatörer, elektriker m.fl. ansvarar var och en för sina avgränsade funktioner utan att något nämnvärt gränsöverskridande arbete förekommer, i alla fall inte i planerad form. Den områdesbaserade organisationen består liksom den geografiskt orienterade organisationen av drifttekniker, maskinister, reparatörer, personal för felavhjälpning samt personal med spetskompetens. I den områdesbaserade organisationen är resurserna för felavhjälpning och spetskompetens centralt placerade medan de andra tjänsterna finns lokalt stationerade inom varje område. I den geografiskt orienterade organisationen är samtliga tjänster representerade inom olika geografiska områden. I en stationär organisation finns driftorganisationen i omedelbar anslutning till den fastighet eller anläggning som organisationen ansvarar för. Närheten kan dels medföra effektivare kommunikation med kunden och dels en ökad tillgänglighet för upptäckt och åtgärdande av fel. Den ronderande organisationen är däremot inte lika kundnära. I en ronderande organisation är de resurser som krävs för att klara det dagliga operativa arbetet mobila och utför regelbundna återkommande besök för tillsyn och skötsel. Expertresurser i en ronderande organisation kan dock finnas som en central stabsfunktion. Slutligen nämns den processorienterade organisationen, som ser fastighetsdriften som en serie identifierbara aktiviteter som bidrar till att skapa nytta för verksamheten genom att tillgodose ett kundbehov. En processorienterad beskrivning av fastighetsdriften visas i figur ppå nästa sida.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Figur: Schematisk bild över processen ”Tillhandahålla fastighetsanknutna drift- och skötseltjänster”.

Notera att stödprocessen ”Energieffektivisera driften” är densamma som den energieffektiviseringsprocess som behandlas i denna skrift (se kapitel 1). Energieffektivisering är med ansdra ord en stödprocess till den löpande driften. Andra stödprocesser som förser verksamheten med resurser (såsom personal, information, extern kompetens) delas av processerna för fastighetsdrift och för energieffektivisering av fastighetsdriften. Processen säkerställer att byggnaden uppfyller sin funktion som stöd för hyresgästens/hyresgästernas verksamhet(er) genom att tillhandahålla bra verksamhetsmiljöer med avseende på ytor, inomhusklimat, elkraft och övrig mediaförsörjning etc. Processen bidrar också till att bevara värdet av fastigheten som ett investeringsobjekt. Energieffektiviseringsarbetet beskrivs här som en stödprocess till den löpande fastighetsdriften med målet att effektivisera och kvalitetssäkra driften med avseende på användningen av energi och andra försörjningsmedier. Arbetsuppgifter och kompetensområden inom offentliga fastighetsdriftorganisationer berörs bland annat i U.F.O.S skrift Driftig kompetens. I skriften konstateras att driftorganisationer anser sig ha bra kompetens för de tekniska arbetsuppgifterna men behov av kompetensutveckling inom s.k. funktionsorienterade arbetsuppgifter såsom energi och miljö. Detta kan tolkas som att driftorganisationerna behöver utveckla sina färdigheter i att omsätta den beﬁntliga tekniska kompetensen i användning för att uppfylla ställda funktionskrav. Denna utmaning kan enklare klaras av om man applicerar en syn på driftverksamheten som är nära sammankopplad med de funktioner som ska levereras, exempelvis en processorienterad syn.

2. Stödjande åtgärder – Stödja och utveckla personalresurser

I praktiken kan en uteslutande processorienterad syn och organisation för drift- och energieffektiviseringsarbetet visa sig vara en rejäl utmaning, speciellt om övriga delar av fastighetsrörelsen är organiserade enligt andra principer. I vissa fall kan en sådan organisationsform rent av vara olämplig. Givetvis finns det alternativa synsätt. Man kan exempelvis lägga energifrågan som en egen organisation eller som en integrerad del i den övriga linjeorganisationen. Frågorna nedan kan hjälpa till att identifiera och värdera de faktorer som påverkar hur organisationen för energieffektivisering bäst utformas i de enskilda fallen. • Hur ser fastighetsbeståndet ut? Stor geografisk spridning kan medföra att en central funktion till viss del måste kompletteras med lokal närvaro. • Hur är den övriga fastighetsdriften organiserad? Används en modell med husansvariga eller sker arbetsfördelningen på något annat sätt? • Vilka tekniska förutsättningar finns att styra och kontrollera byggnader på distans? Datoriserad styroch övervakningsteknik kan ge goda förutsättningar för att ha energikompetensen samlad centralt. • Finns det andra (utomstående) intressenter i energifrågan? Sådana intressenter kan exempelvis vara FM-leverantörer. Om sådana finns måste hänsyn tas till avtal och intentioner i affärsrelationen med dessa. • Hur är driftteknikernas intresse, engagemang och kompetens med avseende på energifrågor? Driftteknikern är en nyckelfigur, om grundförutsättningarna är goda är det klokt att bygga vidare på denna kompetens. Om förutsättningarna istället är dåliga kan det vara lämpligt att utvärdera andra alternativ, till exempel utbildningssatsning, ökad centralisering eller upphandling av externa resurser. Oavsett hur arbetet organiseras bör dock målet med arbetet vara konkret formulerat, förmedlat och förankrat för varje funktion/tjänst. Även kopplingarna mellan dessa funktioner och fastighetsorganisationens övergripande verksamhetsmål bör vara kända och tillräckligt tydliga för att bidra till att öka personalens motivation och engagemang i arbetet. Det är ändå personalen som med de rätta handgreppen åstadkommer resultat. En kompetent, motiverad och engagerad personal är nyckeln till framgång, oavsett om det handlar om fastighetskontoret med egen driftavdelning, eller om FM-företaget som ansvarar för driften av kommunala fastigheter. Men hur ser kompetensprofilen ut för en framgångsrik drifttekniker, driftingenjör eller controller som arbetar med energieffektivisering och vilka egenskaper är viktiga?

Erfarenheter från energisparåtgärder

I U.F.O.S-skriften Inte för kråkorna ger man exempel på hur fastighetsägare har uppnått goda resultat genom att utse energiansvariga drifttekniker. Dessa blir nyckelpersoner i arbetet med att säkerställa energieffektiv drift av fastigheterna. En ”energijägare” ska ha en bred teknisk kompetens som spänner över en rad olika områden. Energijägaren ska vara kunnig i byggnadens installationstekniska system, ha förståelse för hur brukare påverkas av inomhusklimatet med mera. Den framgångsrika energijägaren bör även besitta förmågan att engagera berörda intressenter i arbetet samt själv vara engagerad i och känna sig manad av jakten på onödig energianvändning. Ett stort engagemang kan till och med uppväga eventuella kunskapsluckor, eftersom det är lättare att komplettera med kunskap om tillräckligt intresse ﬁnns. Arbete med energieffektivisering kräver även uthållighet, arbetet kan verka lönlöst ibland och de önskade nedåtpekande trenderna kan låta vänta på sig under längre perioder men genom långsiktigt och målinriktat arbete uppnås till slut resultat. Trägen vinner… Dessutom kräver arbetet ofta personliga kontakter med kunderna eller deras representanter, många gånger i samband med att kunden upplever problem, exempelvis med inomhusklimatet. I sådana sammanhang är kundens representanter inte alltid på gott humör, vilket naturligtvis ställer krav på social kompetens. Nöjda kunder är viktigare förutsättningar för en fastighetsverksamhets överlevnad än låga energital. Sammanfattningsvis kräver funktionen en mix av teknisk kompetens, engagemang, uthållighet och struktur samt social kompetens. Den som är ansvarig för organiserandet av energieffektiviseringsarbetet bör se till att dessa egenskaper ﬁnns representerade inom den arbetsgrupp eller enhet som hanterar dessa frågor. För att belysa frågan ur ett annat perspektiv tittar vi på varje delprocess i en ansats att beskriva kompetensbehovet utifrån de olika arbetsmomenten inom energieffektiviseringsprocessen.

Samla in underlag I samband med insamlingen av underlag behövs personal för insamling av mätdata, statistik och annat förvaltningsmässigt dataunderlag. Detta kan utföras av administrativ personal med kännedom om de berörda administrativa stödsystemen. Dessutom krävs teknisk kompetens för insamling av byggnadsrelaterad information genom inventering och mätning. Lämpliga proﬁler för dessa arbetsmoment är med andra ord en administratör/data-

2. Stödjande åtgärder – Stödja och utveckla personalresurser

samordnare i kombination med en drifttekniker eller driftingenjör. För avancerade mätningar kan det behövas extern hjälp från specialistﬁrmor.

Analysera prestanda Detta delmoment är mera avancerat till sin natur än det föregående. Här ställs högre krav på analytisk förmåga för att kunna göra bra nyckeltalsjämförelser. Dessutom krävs byggnads- och framförallt installationsteknisk kompetens och förståelse för vilka parametrar som påverkar byggnaders prestanda. Analys av prestanda utförs därför lämpligen av driftingenjör eller motsvarande.

Identifiera och utreda åtgärder Att identiﬁera de rätta åtgärderna och att utreda dessa är komplicerade uppgifter för vilka det krävs både teoretiska kunskaper om olika möjliga åtgärder och förståelse för hur de påverkar byggnader, inomhusklimat och brukare. Man behöver också kunna bedöma vilka ekonomiska, energimässiga och miljömässiga konsekvenser en åtgärd kan få. Arbetsuppgifterna inom denna etapp är de mest komplexa inom hela energieffektiviseringsprocessen och därför ställs höga krav på teoretisk kompetens, såväl ekonomisk som teknisk. Organisatoriskt brukar uppgifterna hamna hos driftchef, teknisk chef eller annan stabsfunktion.

Utföra åtgärder (uppgradera förvaltningsobjekt) Arbetet med att uppgradera förvaltningsobjekt bedrivs oftast som rena bygg- och installationsprojekt. I sådana projekt krävs självklart projektledarkompetens samt beställarkompetens om projekten handlas upp externt. Om uppgraderingsarbetet sker helt eller delvis i egen regi krävs naturligtvis även speciﬁk kompetens för de olika momenten (såsom projektering och utförande inom bygg, el, VVS, styr m m). Det krävs också personal som kan fungera som arbetsledare, samordnare och resurser för de olika momenten.

Utföra åtgärder (driftoptimera) För att genomföra driftoptimeringsarbeten krävs god kännedom om byggnadens tekniska system samt hur dessa samverkar och i värsta fall motverkar varandra. Detta ställer krav på lägst en grundläggande teknisk utbildning eller motsvarande erfarenheter förvärvade i arbetet. Även i detta fall behövs personal som samordnar och leder arbetet. Lämpliga proﬁler är till exempel drifttekniker respektive driftingenjörer.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Sammanfattning kompetensprofil Vi kan konstatera att energieffektiviseringsarbetet kräver kompetenta medarbetare inom flera olika områden och på olika nivåer. Vi har identifierat fyra olika typiska medarbetarprofiler: • Den tekniskt kompetente driftteknikern genomför driftoptimering samt viss mätvärdesinsamling och inventering. Driftteknikern har en helt avgörande roll i driftoptimeringsarbetet och en betydande del i energieffektiviseringsprocessen. • Arbetsledaren som entusiasmerar, engagerar och driver på genomförandet. Ansvarar för inventeringar, driftoptimeringar och mindre uppgraderingsprojekt. Har hög kompetens inom installationsteknik och kan fungera som support och bollplank till driftteknikern. Är lämpligen en driftingenjör eller motsvarande. • Projektledaren som tar fram beslutsunderlag inför och genomdriver utvecklingsprojekt samt större uppgraderingar av förvaltningsobjekt. Projektledaren ska ha goda kunskaper i installationsteknik och byggteknik. • Driftchefen, teknikchefen eller motsvarande. Denne är i normalfallet processägare för energieffektiviseringsprocessen. Operativt är det lämpligt att driftchefen ansvarar för utredning av åtgärder, att ta fram beslutsunderlag och förankra detta i den övriga organisationen.

2. Stödjande åtgärder – Stödja och utveckla personalresurser

Projektexempel – Praktisk energieffektivisering ■ Västerås stad Inom Västerås stad ställdes politiska krav på att energi skulle sparas i de egna fastigheterna. Man bestämde sig därför för att inleda ett arbete med att justera in beﬁntliga installationer. För att kunna göra detta på ett strukturerat sätt engagerades alla maskinister i ett energisparprojekt med extern vägledning kombinerad med utbildning.

Projektet Projektet inleddes med två gemensamma samlingar med en inledande förankring av bakgrund till projektet och dess mål, följt av en grundläggande utbildning i installationsteknik. Varje maskinist valde ut en av sina fastigheter som förbrukade relativt mycket energi. Fastigheten inventerades av maskinisten och en extern konsult. Tillsammans konstaterade de nuläge och möjliga energisparåtgärder. Åtgärderna genomfördes och därefter följde man upp resultatet av åtgärderna. Med detta angreppssätt ﬁck den enskilde maskinisten lära sig mer om byggnaden och vilka möjligheter till energieffektivisering som fanns. Tanken med utbildningsmetoden är att maskinisten ska använda sina erfarenheter från projektfastigheten på alla byggnader som denne sköter. Under projektet samlades projektets deltagare (maskinister och beslutsfattare) med jämna mellanrum och gick igenom åtgärder och resultat. Det betonades noga att man behöver ”lära” sig fastigheternas ”beteende” vid olika åtgärder och att det är viktigt att kontrollera fakta på plats.

Resultat Energibesparingen i projektobjekten blev hög, upp till 20 % av värmebehovet. Maskinisterna förde även över sina kunskaper till övriga fastigheter där man optimerat så långt man kan utan att hyresgästerna upplever besvär. I och med det här projektet är man nu redo för ett nästa steg i energisparandet, att investera fysiskt i förbättringar av installationer och klimatskal. En erfarenhet från projekt av den här typen är att det behöver upprepas för att bibehålla optimeringsnivån och hålla kunskaperna vid liv.

Mer information Fastighetskontoret Västerås stad,www.vasteras.se/fastighetskontoret

Erfarenheter från energisparåtgärder

Hantera finansiella resurser Kostnaden för energi och media utgör en betydande del av de löpande fastighetsrelaterade kostnaderna. Kostnadspostens storlek är naturligtvis beroende av många faktorer, exempelvis hur beståndet är beskaffat och vilka verksamheter som bedrivs i lokalerna, men siffror mellan 30 % och 60 % har nämnts i olika sammanhang. Vi nöjer oss med att konstatera att kostnaden är betydande, och dessutom i högsta grad påverkbar! Men varför görs då inte tillräckligt mycket ute hos fastighetsorganisationerna för att realisera denna effektiviseringspotential? Vi menar att det främst beror på vanliga avtals- och finansieringsrelaterade omständigheter. Den nödvändiga tekniken samt den tekniska kompetensen finns redan internt inom organisationerna eller hos andra marknadsintressenter. I många avtalsförhållanden slussas energirelaterade kostnader vidare till kunden. Fastighetsägaren får täckning för sina kostnader från kunden och har därmed inget ekonomiskt incitament för att minska dessa (speciellt om energirelaterade kostnader specificeras). Kunden å sin sida har ofta inte tillräcklig kompetens, resurser eller engagemang för att driva på fastighetsägaren. Även om fastighetsägaren kommer med några initiativ, kan resultatet utebli på grund av kundens brist på intresse och engagemang. Även om fastighetsägaren själv har ekonomiska incitament för att minska på onödig energianvändning kan åtgärder ändå utebli på grund av bristen på investeringsutrymme. Det krävs ofta investeringar för att uppnå besparingar. Detta kan vara ett problem, inte minst för kommunala och landstingsägda fastighetsorganisationer som ofta lever under allmänna sparkrav och med begränsat investeringsutrymme. Nedan presenteras översiktligt några alternativa förslag på finansiering.

Energi som eget resultatområde Ett vanligt scenario är att energikostnaderna ingår som en del av förvaltarens resultatansvar vilket i allmänhet ligger på fastighetsnivå, områdesnivå eller liknande. Alternativt kan energikostnaderna brytas ut och ges en egen budget med ett eget resultatansvar. Därmed får energifrågorna stor tyngd inom förvaltningsarbetet och hantering av energi blir en verkligt strategisk fråga som kräver ett eget ledningssystem och för uppgiften avsedd personal. Med ett eget resultatansvar ansvarar ”energiavdelningen” själv för att medel för effektiviseringsåtgärder ﬁnns avsatta inom den egna budgeten.

2. Stödjande åtgärder – Hantera finansiella resurser

Upprätta en central pott För större fastighetsorganisationer kan en lösning vara att upprätta en central pott med medel som enbart är avsatta för energieffektiviserande åtgärder. Lokala organisationer ansöker om medel ur potten för att genomföra energieffektiviserande projekt. Fördelen med en central pott är att man kan säkerställa att det kontinuerligt genomförs energieffektiviserande åtgärder. Ett problem med ett sådant upplägg kan vara att jämföra olika projektansökningar med varandra. Tydliga utvärderingskriterier är nödvändiga för att uppnå en rättvis fördelning av avsatta medel.

Planera åtgärder och finansiera från löpande förvaltningsbudget Det kanske vanligaste sättet att ﬁnansiera energieffektiviserande åtgärder är att planera dessa inom ramen för den normala förvaltningsbudgeten. Energieffektiviseringsprojekten planeras med andra ord för kommande budgetperiod. De ekonomiska medel som avsätts för effektiviseringsprojekt ska då rymmas inom budgeten för det aktuella objektet. Resultatansvaret hamnar hos den part som ansvarar för den totala förvaltningsbudgeten. Oavsett om man väljer att ﬁnansiera sina energieffektiviseringsprojekt via ett eget resultatområde, genom centralt avsatta medel eller via den löpande förvaltningsbudgeten så är det egna ekonomiska medel man satsar. Det kan därför anses vara särskilt viktigt att de medel som avsätts verkligen ger resultat. Syftet med energieffektiviseringar kan variera, det vanligaste är dock att man vill uppnå minskad miljöbelastning och/eller reducera kostnaderna för energi. I de fall energieffektiviseringsprojekt primärt genomförs i syfte att minska kostnaderna för köpt energi, behövs egentligen bara en enkel investeringsanalys för att konstatera om åtgärden ska genomföras eller inte. Om beslut fattas om genomförande av åtgärden är det viktigt att de bedömda besparingarna verkligen uppnås! Här har ledningen ett ansvar för att se till att verkliga besparingar uppnås och att resultatuppföljning genomförs, något som tyvärr ofta hanteras slapphänt. För energieffektiviseringsprojekt kan detta enkelt göras genom att man i budgetarbetet inkluderar både investeringsmedel och bedömda besparingar. Därmed ställs krav på att energiprojektet verkligen får de effekter som angivits i investeringskalkylerna. Detta innebär skärpta krav på projektansvariga att upprätta väl underbyggda kalkyler med rimliga antaganden om energibesparingar. Vidare ökar möjligheterna till ett bra engagemang efter själva projektgenomförandet; det är ju under driftskedet som besparingarna ska hämtas hem. Om engagemang saknas under driftskedet kan besparingarna utebli.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Finansiering genom medverkan av tredjepart, energitjänster Ett finansieringsalternativ att överväga om fastighetsorganisationen inte har, eller vill avsätta några medel för att genomföra energieffektiviseringsprojekt, är finansiering genom en extern part. Genom att dela på besparingarna kan man genomföra ett energieffektiviseringsprogram under avtalsperioden. En utomstående leverantör tar då en del av eller hela investeringen i utbyte mot vinsterna av genomförda åtgärder. Metoden finns i många varianter och flera olika benämningar för denna samarbetsform förekommer. Som samlingsbegrepp internationellt används ofta Energy Performance Contracting, (EPC eller EPEC). På svenska används ”Energitjänster” som samlingsbegrepp av bland annat Energimyndigheten. Marknaden för så kallade energitjänster har under de senaste åren genomgått en snabb utveckling med etablering av allt fler aktörer med olika avtalsprinciper. En mer fördjupad presentation av energitjänster finns som bilaga 1.

Statliga stöd för energieffektiviserande investeringar Aktiv energieffektivisering uppmuntras ofta av staten genom olika stimulansåtgärder. Genom ekonomiskt stöd kan fastighetsägare uppmuntras att genomföra åtgärder som annars inte skulle bli av. Det kan handla om att stödja investeringar som syftar till att minska byggnaders energibehov eller på andra sätt minska byggnaders totala miljöbelastning. Investeringsstöden är ofta begränsade till att gälla under en viss tidsperiod eller vissa byggnadskategorier. Det är därför viktigt att kontinuerligt bevaka vilka åtgärder som kan vara bidragsberättigade8. (Vid tiden för skriftens sammanställning är det aktuellt med ett statligt investeringsstöd till investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet. Kontakta Boverket för mera information.) För fastighetsägare är det i första hand Boverket (www.boverket.se), Energimyndigheten (www.stem.se) och Naturvårdsverket (www.naturvardsverket.se) som bör bevakas för information om aktuella bidrag. Det kan även löna sig att söka investeringsbidrag ur olika EU-fonder, särskilt för projekt som har innovations- eller pilotkaraktär.

2. Stödjande åtgärder – Hantera finansiella resurser

Projektexempel – Statens Fastighetsverk ■ Solvärme ersätter olja Svartsjöanstalten och Färingsöanstalten ligger på Färingsö i Mälaren och förvaltas av Statens Fastighetsverk SFV med Kriminalvårdsstyrelsen som hyresgäst. Anläggningarna värms av en panncentral där eldning sker med ﬂis vintertid. Sommartid eldas en mindre oljepanna för att producera varmvatten som fördelas via ett kulvertsystem. För att reducera denna oljeeldning genomfördes 1998–99 ett projekt med solvärme.

Projektet En förprojektering och inledande analys visade att energikostnaden för det förbrukade tappvarmvattnet var ca 1,13 kr/kWh. Den höga kostnaden förklaras till stor del av betydande kulvertförluster. I förprojekteringen föreslogs att allt tappvarmvatten skulle förvärmas lokalt till de båda anläggningarna med 2 st solvärmesystem. Tre byggnader anslöts till det ena solvärmesystemet och två byggnader till det andra. På detta sätt skulle kulvertförlusterna kunna reduceras. Energibehovet för tappvarmvatten till de båda anläggningarna bedömdes vara 20,6 MWh/månad. Efter dimensionering av solvärmeanläggningen erhölls en bedömd solenergiproduktion om totalt ca 94 MWh/år. En dimensioneringsförutsättning var att 80 % av energibehovet för värmning av varmvatten under juni-juli skulle täckas av solvärme. Genom att kulvertförlusterna skulle minska bedömdes bruttobesparingen uppgå till 230 MWh/år. Total kostnadsbesparing inklusive rörliga kostnader som personalkost-

Erfarenheter från energisparåtgärder

nader bedömdes till ca 100 000 kr/år och investeringen till ca 735 000 kr. Under 1999 genomfördes ombyggnaden och solfångare integrerades i hustaken med orientering SSV och lutning 20o resp 27o. De båda systemen försågs med var sin ackumulatortank och anslöts till beﬁntliga tappvattensystem.

Resultat Under solvärmesäsongen år 2000 genomfördes en mätning av de båda systemen. Mätningen utfördes av Mätcentralen från Chalmers Tekniska Högskola i syfte att konstatera om installationen fått avsedd effekt och de bedömda besparingarna uppnåtts. Sommaren 2000 var solfattig på den aktuella platsen vilket, i kombination med lägre tappvattenförbrukning än förväntat, innebar att den producerade solvärmen för år 2000 låg under den maxprestanda man förväntat sig. Under år 2000 konstaterades en solvärmeproduktion på ca 72 MWh att jämföra med de bedömda 94 MWh/år. En ekonomisk utvärdering inklusive minskade kulvertförluster och rörliga kostnader gav en besparing för år 2000 på 81 500 kr att jämföra med den bedömda besparingen 100 000 kr/år. Mätcentralen uppger i sin slutrapport att den bedömda besparingen troligen uppnås under ett år med normal soltillgång. Systemets uppbyggnad och funktion anses vara mycket tillfredsställande, man har få driftstörningar och endast ett minimalt operatörsarbete krävs.

Mer information Statens Fastighetsverk www.sfv.se

Engagera intressenter Som nämndes i föregående avsnitt kan bristande samarbete mellan fastighetsägare, driftorganisation, hyresgäst och brukare innebära att lönsamma energieffektiviseringsprojekt inte startar eller att pågående projekt inte blir så lönsamma som de kunde ha blivit. På senare tid har det dock blivit allt vanligare med energieffektiviseringsinsatser som inbegriper ﬂera parter. Den vanligaste formen är än så länge samarbetsprojekt mellan fastighetsägare, hyresgäst och brukare. Exempel på andra samarbetsformer är avtalsförhållanden som engagerar energileverantörer, externa driftpartners (driftavtal med energiincitament) eller leverantörer av energitjänster (se bilaga 1).

2. Stödjande åtgärder – Engagera intressenter

Som fastighetsägare har man kontroll och rådighet över en begränsad del av energianvändningen i den egna fastigheten. Fastighetsägaren kan helt enkelt inte kontrollera många energikrävande processer inom hyresgästens/brukarens verksamhet. Detsamma gäller för hyresgästen: energianvändningen kan påverkas till viss grad, andra delar råder fastighetsägaren över. Denna bild gäller för hela den svenska fastighetsmarknaden men är kanske extra tydlig i de kommunala och landstingskontrollerade fastighetsorganisationerna. I offentlig fastighetsverksamhet är hyresgästerna till stor del offentliga verksamheter. Detta ger en unik situation där alla är vinnare. Eftersom både kärnverksamheten och fastighetsorganisationen ägs av skattebetalarna ﬁnns det en tydlig koncernnytta i att samverka i energieffektiviseringsprojekt. Men denna koncernnytta räcker normalt inte till som drivkraft för att skapa det engagemang och den delaktighet som krävs för ett långvarigt och beständigt resultat. I U.F.O.S-skriften Energiskt sparande – Energieffektivisering genom brukarmedverkan gör författaren en aktörsanalys som visar vilka möjligheter och incitament brukare respektive fastighetsägare har i frågor som rör energianvändningen. Sammantaget visar analysen att fastighetsägaren har mest att vinna, oavsett hur hyran debiteras. Vid varmhyra har fastighetsägaren hela det ekonomiska incitamentet, vid kallhyra däremot delar fastighetsägare och hyresgäst på det ekonomiska incitamentet, främst vid besparingar av värme, varmvatten och verksamhetsel. Denna slutsats utgör grunden för samverkan i energieffektiviseringshänseende. För hur man än vänder på argumenten är det de ekonomiska incitamenten som utgör den primära drivkraften för båda parter, i alla fall i det kortare perspektivet. Hos intressenter som inte har några ekonomiska incitament kommer engagemanget att bli svagt. Nedan presenteras ett antal modeller som kan användas för att engagera hyresgästen som intressent i samverkan:

Hyresgästen som kravställare Förhållandet mellan hyresgäst och hyresvärd är egentligen inget annat än ett kund-till-leverantörsförhållande. Som hyresgäst har man möjlighet att ställa krav på den vara eller tjänst man betalar för. Det kan gälla olika frågor, till och med sådant som ligger utanför det som traditionellt sett anses höra till fastighetsförvaltningens leveranser. Störst möjlighet till påverkan har hyresgästen i samband med hyresförhandlingen. Att väva in energioch miljömässiga prestandakrav i diskussionen kring vad hyresgästen ska betala, och vad denne ska betala för, är ett sätt att påverka utvecklingen i positiv riktning. Ett annat tillfälle till påverkan ges i samband med ombyggnationer. Om lokalerna ska anpassas, kan det vara lämpligt att göra

Erfarenheter från energisparåtgärder

detta i kombination med energieffektiviserande åtgärder vilket kan verka självklart, men ibland krävs faktiskt påtryckningar från hyresgästen för att åtgärder av denna art ska bli av. Genom att fastställa både gemensamma mål och ensidiga prestationer kan hyresvärden tvingas genomföra åtgärder som annars hade blivit nedprioriterade. Detta betyder inte att hyresvärden ska tvingas till ofrivilliga åtgärder, utan att denne motiveras till en annorlunda prioritering. Om hyresgästen prioriterar en energieffektiv drift, är det rimligt att hyresvärden också prioriterar detta. Därigenom uppnås ﬂera positiva resultat: nöjdare kunder och resurseffektivare verksamhet. Hyresvärden kan till och med spara pengar genom lägre energikostnader som resultat av krav från engagerade hyresgäster. Exempel på krav som en hyresgäst kan ställa är att vitvarorna ska vara av högsta energiklass, att belysningsanläggningen ska vara energieffektiv och så vidare. En av utgångspunkterna för EG-direktivet om byggnaders energiprestanda är att synliggöra för hyresgäster och brukare hur byggnaden förvaltas ur ett energiperspektiv. Det medför möjligheter att ställa krav på att fastighetsägaren vidtar åtgärder för att höja byggnadens energiprestanda. För ytterligare information om hur man som hyresgäst kan ställa miljö- och energimässiga krav på sin hyresvärd hänvisas till Miljökrav på hyresvärdar, en skrift som tagits fram i ett samverkansprojekt av bland andra Boverket, Räddningsverket, Statens Fastighetsverk och Sveriges lantbruksuniversitet.

Gemensamma energieffektiviseringsprojekt En fastighetsägare som är aktiv och framgångsrik i sin strävan efter en energieffektiv drift kommer så småningom fram till en punkt där det blir svårt att realisera kostnadseffektiva besparingsåtgärder på egen hand. Anser man som fastighetsägare att man närmar sig den punkten faller det sig naturligt att ta nästa steg tillsammans med sina hyresgäster. Att en hyresgäst kan ställa krav på sin hyresvärd har vi redan behandlat ovan. Kan man då som hyresvärd ställa krav på sina hyresgäster? Så enkelt är det inte, eftersom hyresgästen, med all rätt, ser sig som en kund i relationen till hyresvärden. I en sådan relation är hyresgästens främsta prestation att betala hyra. Vill man som hyresvärd engagera sina hyresgäster måste man med andra ord ta till andra medel än kravlistor. Här passar olika former av samverkansåtgärder väldigt bra. Genom att etablera nya samarbetsformer kan man gemensamt verka för minskad användning av energi och andra fastighetsmedier. I ett sådant samarbete är det viktigt att respektive part bidrar med det man kan och har möjlighet att påverka. Hyresvärden har störst möjlighet att påverka byggnadens fysiska egenskaper, dess instal-

2. Stödjande åtgärder – Engagera intressenter

lationer och installationssystemens inställningsvärden. Fastighetsägarens personal har i allmänhet goda byggnads-, installations- och energitekniska kunskaper. Dessa kunskaper kan naturligtvis även ﬁnnas hos hyresgästen, men normalt sett i begränsad omfattning. För hyresgästens del kan möjligheterna att påverka energianvändningen främst kopplas till hur man bedriver sin verksamhet i lokalerna, vilken utrustning man använder, hur man nyttjar lokalerna och så vidare. I skärningspunkten mellan de olika parternas kompetenser och möjligheter till påverkan kan det ﬁnnas en stor energieffektiviseringspotential som inte kan tillvaratas utan samverkan. Genom att skapa en dialog mellan parterna om de egna verksamheterna med energieffektivisering som utgångspunkt kan många förslag till lämpliga åtgärder tas fram. Hyresgäster är ofta medvetna om att deras verksamheter kan bedrivas på ett mera energieffektivt sätt, men de åtgärder som krävs kan vara förknippade med investeringar eller med praktiska hinder, saker som hyresvärden många gånger kan hjälpa till med. Genom samarbete blir alltså resultatet större än parternas enskilda bidrag, ett plus ett blir tre.

Exempel – Verksamhetsanpassad drift ■ Fiktivt exempel, sänkt värme under skolresa Ledningen på en skola vet att skolans alla femteklassare ska vara på skolresa under hela vecka 22. Det innebär att lokalerna i en ﬂygelbyggnad kommer att stå tomma. Genom att underrätta förvaltaren kan ventilationen reduceras under den aktuella veckan och stora energibesparingar kan göras. Hyresgästen har vetskap om besparingspotentialen men möjligheten till verkställande (rådigheten) ligger hos fastighetsägaren. Arbetsinsatsen som krävs är mycket liten, både för fastighetsägaren och för hyresgästen: ett telefonsamtal och en enkel förändring av ett tidur är allt som krävs, ändå sker det nästan aldrig. Orsaken är troligen bristande medvetenhet om möjligheten, att incitamentet är för dåligt eller att samverkansformen inte är tillräckligt etablerad.

■ Sofiaskolan på Södermalm i Stockholm SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB, förvaltar skollokaler i Stockholms stad. Totalt förvaltas ca 180 skolor, vilket innebär upp emot 450 byggnader eller 1,6 miljoner kvm. Ett stort problem för SISAB är att

Erfarenheter från energisparåtgärder

anpassa driften till den verksamhet som råder i lokalerna, framför allt gäller det under lov, helger och kvällar då verksamheten är oregelbunden och i vissa fall av begränsad omfattning. Skolans lokaler används på kvällar och helger av olika typer av verksamheter, exempelvis idrottsaktiviteter, studiecirklar, musikskolor med mera. Detta medför att många ventilationsaggregat är i drift även då lokalerna inte nyttjas – onödig användning av både el och värme med andra ord!

Projektet Inför påsken 2004 gjorde SISAB en större ansats för att komma tillrätta med ovanstående problem. Inom region ”city” genomfördes en fullständig inventering av hur lokalerna skulle användas under veckan före och veckan efter påskhelgen. Region city består av 61 skolor, vilka ﬁck uppge hur de skulle nyttja lokalerna under den aktuella perioden. Kvälls- och helgaktiviteter inkluderades. Inventeringsarbetet genomfördes till stor del av SISAB:s egna fastighetsvärdar. Uppgifterna sammanställdes och överlämnades till den externa driftentreprenören som anpassade driftinställningarna på framförallt ventilationssystemen till de drifttider som skolorna hade uppgett. En stor del av skolfastigheterna är försedda med datoriserade SÖ-system, vilket avsevärt förenklade arbetet med att ändra drifttiderna. SISAB uppskattade den teoretiskt möjliga spareffekten till 537 MWh värme.

Resultat Med utgångspunkt från verksamhetens tider anpassades drifttiderna på ventilationssystemen så att onödig drift minimerades. Åtgärder genomfördes i nästan samtliga av de 61 skolor som ingick i projektet och resultatet blev stora besparingar, båda miljömässiga och kostnadsmässiga. SISAB har valt att framför allt lyfta fram de positiva miljökonsekvenserna. För att kvantiﬁera resultatet har man med klimatkorrigerade tal jämfört energianvändningen under den aktuella perioden med motsvarande period föregående år. Besparingen uppgår då till 304 MWh värme. Enligt SISAB:s beräkningar motsvaras det omräknat i utsläpp av 26,3 ton CO2 respektive 35,1 kg NO. Den ekonomiska besparingen bedöms till 80–110 tkr.

Mer information SISAB, www.sisab.se

2. Stödjande åtgärder – Engagera intressenter

Hantera informationsresurser Energieffektiviseringen är som vi tidigare berört en process som kräver och genererar stora mängder data och information. En bra planering och hantering av informationsﬂödet till och från denna process bidrar därför till att göra effektiviseringsprocessen effektivare i sig.

Figur: Översiktlig beskrivning av informationshantering i fastighetsorganisationer

I ovan och i tabell på nästa sida ges exempel på information som behövs i olika skeden av energieffektiviseringsprocessen. Som framgår av figuren kan denna information i bästa fall vara spridd i ett flertal olika IT-system och i värsta fall (vilket är vanligare) spridd på olika platser, i olika format, eller helt enkelt saknas. Tillgång till rätt information i rätt tid som analys- och beslutsunderlag är helt avgörande för behovet av personella och finansiella resurser för arbetet samt påverkar arbetets kvalitet. Informationsbehovet och informationshanteringen inom driftoptimering och övrig fastighetsverksamhet förtjänar sina egna skrifter, vilka passande nog också finns. Informationsbehovet för driftoptimeringsarbetet tas upp i skriften Driften på webben12 – strategier för behovsstyrda IT-lösningar för fastighetens tekniska system.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Process

Exempel på informationsbehov och källor

Energieﬀektivisera driften (huvudprocess)

• Förvaltningsinformation (felanmälan, NKI m m) • Ritningar • Drift- och underhållsinstruktioner • Driftstatistik • Uppgifter om åtgärder (genomförda och möjliga) • Information om produkter, aktörer, tekniker osv

Samla in underlag

• Energifakturor • Driftstatistik • Drift- och underhållshandlingar • Relationshandlingar • Ytor • Klimatdata • Hyresgästinformation • Åtgärdshistorik

Analysera prestanda

• Jämförelsetal • Referensmaterial • Beräkningsmetoder • Best practice (goda exempel)

Identiﬁera åtgärder

• Byggnadsinformation • DoU information • Referensmaterial (t ex bruttolista)

Utreda åtgärder

• Prisinformation • Produktinformation • Prestandainformation • Avtalsinformation • Drift- och underhållsplan • Förvaltningsplan

Utföra åtgärder

• Projekthandlingar • Produktinformation • Hyresgästinformation

Informationsbehov inom olika delar av energieffektiviseringsprocessen.

Skriften tar upp behovet av en väl genomtänkt IT-strategi för fastighetsverksamheten där informationsbehovet för drift- och driftoptimeringsarbetet har samma vikt och behandlas lika strukturerat som informationsbehovet inom andra verksamhetsområden. Ett annat i sammanhanget viktigt område som behandlas i Driften på webben är strategier för uppbyggnad av styroch övervakningssystem och integrerade system för byggnadsautomation. Skriften tar också upp hur webbteknik kan förenkla uppbyggnaden och användningen av sådana system.

2. Stödjande åtgärder – Hantera informationsresurser

Hur jobbar man inom den typiska driftorganisationen idag? Vi har gjort kartläggningar av verksamheten hos driftorganisationer genom intervjuer med driftingenjörer och drifttekniker. Det har då visat sig att mycket av det dagliga arbetet med energi och media går ut på att ta fram underlag för interna redovisningar samt till budget- och prognosarbete, debitering av förbrukningar, kontroll av fakturor och övriga administrativa arbetsuppgifter. De inblandade hinner helt enkelt inte arbeta med energieffektiviseringsfrågor på grund av för mycket intern redovisning och handläggning. Många driftansvariga och driftingenjörer inom fastighetsägarorganisationer känner nog igen sig. Oftast handlar det om återkommande åtgärder för att ta fram dataunderlag, föra in i och bearbeta detta i exceldokument för att slutligen få fram önskade uppgifter och rapporter. Arbetssättet, hjälpmedlen och dataunderlagets kvalitet skiljer sig åt mellan olika avdelningar i större organisationer. Detta leder till svårigheter att jämföra uppgifter och ansvariga personer får ofta redogöra för hur de har kommit fram till sina resultat. För mycket tid går med andra ord åt till att skapa ett ojämnt resultat. Tid som istället kunde ägnas åt felsökning, driftoptimering och energieffektivisering av byggnader och tekniska system, det vill säga driftansvarigas och driftingenjörernas egentliga uppgifter. Mycket av denna tidsödande och trista handläggning och databearbetning kan dock automatiseras och standardiseras eftersom det mesta redan finns i olika datoriserade system. Driftchefer och driftingenjörer skulle kunna avlastas den monotona datahanteringen för att istället fokusera på de ”riktiga” arbetsuppgifterna. Utmaningen i samband med detta ligger i integrationen mellan fastighetstekniska IT-system (t ex fastighetsdatabaser, styroch övervakningssystem, mediauppföljningssystem) och fastighetsadministrativa IT-system (t ex system för ekonomistyrning, fakturahantering, hyresavisering). Här finns det huvudsakligen två vägar att gå: att antingen satsa på helhetslösningar från samma leverantör (ett fåtal leverantörer finns på marknaden), eller på integration av system från olika leverantörer med hjälp av datalager eller integrationsplattformar. Varje lösning har sina för- och nackdelar men vi väljer att inte ägna oss så mycket åt dessa frågor, då fastighetsverksamhetens informationshantering behandlas utförligt i en annan aktuell skrift, nämligen Effektivare Fastighetsverksamhet med ordning och reda och bra IT-stöd. Skriften behandlar utvecklingstrender inom IT och möjligheter till verksamhetsförbättringar med hjälp av informationstekniska hjälpmedel. Skriften introducerar bland annat en indikatormodell för behovsanpassad och verksamhetsstyrd IT-utveckling för fastighetsorganisationer i kombination med fallstudier och exempel från offentliga fastighetsägare.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Nedan redovisas dock en förenklad generell metod för att tillgodose behovet av information för energieffektiviseringsarbetets olika skeden: • Ta reda på hur ni arbetar med energieffektivisering idag, vilken information som behövs för arbetet och var denna information finns att hämta (ta fram ett nuläge) • Bestäm hur energieffektiviseringsarbetet bör bedrivas i framtiden med avseende på mål, arbetssätt och organisation (ta fram ett börläge) • Ta reda på vilken typ av information som behövs för de olika momenten enligt börläget och hur denna information kan hanteras med hjälp av ett bra IT-stöd • Analysera hur nuläget skiljer sig från det identifierade börläget (GAPanalys) • Ta fram en handlingsplan för utveckling mot börläget. Arbetet kan omfatta följande steg: ■ Identifiera åtgärder (anpassning av organisation och IT-stöd) för att uppnå börläget enligt utförd GAP-analys ■ Utför nytto- och kostnadsanalyser av åtgärder för att fånga upp de mest lönsamma ■ Besluta om och planera lönsamma åtgärder och projekt. Planerna ska även omfatta åtgärder för att säkerställa beräknade nyttoeffekter enligt nytto- och kostnadsanalyser • Genomför projekt och åtgärder enligt handlingsplanen • Utvärdera resultatet för att säkerställa att IT-stödet har önskad funktion

2. Stödjande åtgärder – Hantera informationsresurser

Exempel – Informationsresurser ■ Projektexempel från Västfastigheter – elmätning på lokal nivå Mätning av driftmediaförbrukningar (el, värme och vatten) utförs i de ﬂesta fall med en central mätare som registrerar förbrukningen för hela fastigheten. Mätningarna är viktiga för att få statistik som kan användas vid analyser efter genomförandet av energisparåtgärder m m. En nackdel med den centrala mätningen är att små förändringar inte syns. Om en liten sparåtgärd genomförs i en del av fastigheten kan resultatet ”ätas upp” av förändringar på annat håll, t ex ökad förbrukning som följd av nyinstallerad utrustning. Följaktligen behövs ﬂer mätare på lokal nivå. För att få hyresgästerna att minska sin energianvändning har pilotprojekt genomförts av fastighetsägaren Västfastigheter på bl.a. en vårdavdelning på Södra Älvsborgs sjukhus Skene. Här har lokala elmätare installerats som registrerar avdelningens förbrukning. Utifrån den statistik som sparas kan personalen analysera sitt förbrukningsmönster och ta fram förslag på åtgärder för att minska elförbrukningen. Ett mål sätts upp och de beslutade åtgärderna genomförs. Med hjälp av diagram och förbrukningstal följs åtgärderna upp och man kan fortsätta att arbeta med ständiga förbättringar.

■ Teknikbeskrivning För den beskrivna avdelningen ﬁnns tre separata elcentraler som har försetts med varsin elmätare. Det är viktigt att mätaren har en bra upplösning för att anslutna belastningar med små effekter ska kunna ge utslag. Elmätarna kopplas upp mot och loggas av styroch övervakningssystemet. På en webbsida redovisas de tre elmätarnas effektuttag de sju senaste dagarna i form av ett linjediagram för varje dag.

Erfarenheter från energisparåtgärder

För att personalen ska kunna tolka diagrammen har de gruppförteckningar till sin hjälp, där det framgår till vilken central utrustningarna är anslutna.

På webbsidan ﬁnns också några stapeldiagram och tabeller med månadsoch årsförbrukningen för varje elmätare. Genom att använda historiska data kan personalen föreslå besparingsåtgärder och sätta upp ett mål för kommande period.

Förväntad nytta Minska den verksamhetsanknutna energiförbrukningen. Skapa engagemang och intresse hos hyresgästen.

Mer information Västfastigheter, Distriktskontor Borås, www.vgregion.se/vastfastigheter.

2. Stödjande åtgärder – Hantera informationsresurser

Upphandla resurser Att upphandla produkter och tjänster är en naturlig del av fastighetsföretagandet. En stor del av många förvaltares vardag används till inköp, avtalsförhandlingar och andra upphandlingsrelaterade arbetsuppgifter. Denna skrift gör inte anspråk på att ge en komplett beskrivning av upphandlingsprocessen inom fastighetsföretagandet, men vi vill ändå belysa några upphandlingsaktiviteter där energirelaterade frågeställningar är aktuella. Offentliga fastighetsföretag måste även beakta LoU.

Entreprenader Konkurrensutsättning av fastighetsdrift har blivit allt vanligare de senaste 20 åren, främst avseende byggentreprenader. Traditionellt sett har man i en beställarroll infordrat anbud utifrån ett förfrågningsunderlag och efter anbudsutvärdering tecknat avtal med den anbudsgivare som lämnat lägst anbudspris. På senare år har dock den långsiktiga kvalitetsmedvetenheten ökat, inte minst på grund av dåliga erfarenheter som har fått mycket uppmärksamhet i media. I entreprenadupphandlingar som rör energiintensiva installationer med långa drifttider bör man naturligtvis, förutom den initiala investeringskostnaden, även utvärdera hur stor driftkostnaden är sett under hela installationens livslängd. Genom att använda livscykelkostnadskalkyler får man en mer korrekt bild av en installations totala kostnad. Med en lägre total driftkostnad över tiden kan en högre grundinvestering motiveras. Det är i många fall möjligt att ställa krav på entreprenören att slutresultatet ska hålla ett visst prestandamått. För en ventilationsentreprenad kan man till exempel kräva att energianvändningen under drift inte ska överstiga en viss nivå. Om man som beställare upptäcker att den avtalade energianvändningen överskrids, till exempel genom mätning, kan det betraktas som ett fel i entreprenaden och entreprenören åläggas att åtgärda felet eller ersätta beställaren ekonomiskt. Att föra in energiprestandamått i kravspeciﬁkation för upphandlingar behöver varken vara krångligt eller omständligt. Det ﬁnns färdiga modeller på marknaden för att ställa energiprestandakrav på vanligt förekommande installationsentreprenader som ventilation, belysning, tryckluftsanläggningar, storköksutrustning etc. Ett populärt verktyg som fått stor spridning är LCCenergi, som baseras på ett tidigare koncept kallat ENEU. LCCenergi är framtaget av Teknikföretagen (tidigare Sveriges Verkstadsindustrier) i samarbete med Energimyndigheten. För en mer detaljerad beskrivning av LCC-kalkylering hänvisas till bilaga 2.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Tjänster I frågor där man som fastighetsägare saknar erforderlig kompetens och/eller personella resurser kan det vara lämpligt och rationellt att använda externa resurser. I energieffektiviseringsprojekt används ofta konsulter för olika typer av ingenjörsmässiga uppgifter såsom framtagning av projekteringshandlingar och tekniska utredningar. Konsultstöd kan givetvis nyttjas även inom andra delar av energieffektiviseringsarbetet. Indatainsamlingar, inventeringar och analyser kan enkelt definieras som avgränsade uppgifter som helt eller delvis kan genomföras av konsulter. Upphandling av sådana tjänster kan de flesta fastighetsorganisationer hantera med normala rutiner och upphandlingsförfaranden. För mer omfattande energirelaterade tjänsteupphandlingar t ex driftavtal med energiincitament, energitjänster (EPC) och avtal som bygger på samverkan med leverantörer, kan upphandlingsprocessen vara mer komplex. Tjänsteupphandlingar som helt eller delvis syftar till att ersätta egen personal är strategiska frågor som måste hanteras på ledningsnivå. Mer om energitjänster finns i bilaga 1.

Energi Inköp av energi har på senare tid blivit alltmer komplicerat. Tidigare köptes el och värme från den lokala energileverantören. Utbudet var starkt begränsat och för kunden fanns det endast begränsade valmöjligheter. Idag har större fastighetsägare särskilda funktioner som hanterar elhandel, fjärrvärmeavtal och så vidare. Utvecklingen mot en mera komplicerad hantering beror främst på den avreglering av den svenska elmarknaden som genomfördes under 1990-talet. Genom avregleringen fick var och en möjlighet att köpa elenergi från ett stort antal marknadsaktörer. Man är inte längre hänvisad till det lokala energibolaget utan kan välja ”fritt” vid köp av elenergi. U.F.O.S-skriften Handla energi –ja men hur? belyser olika metoder för inköp av energi till fastigheter med offentliga ägare. I skriften föreslås olika strategier för elhandel baserade på organisationens storlek. För små aktörer föreslås ett relativt enkelt förfarande med långa fasta kontrakt. För medelstora aktörer, eller små aktörer i samverkan, föreslår man en mer aktiv inköpsstrategi baserad på Nordpools säsongssäkrade priser. För stora aktörer föreslås egen kraftportföljsförvaltning med aktiv prissäkring och kontinuerlig aktivitet avseende både köp och försäljning. För värmeenergi finns flera alternativ på marknaden, främst fjärrvärme, naturgas samt olika typer av eldningsbränsle. Vid inköp av eldningsbränslen som trä- och oljebaserade bränslen har fastighetsägaren möjlighet att välja leverantör och hålla kostnaderna nere genom att utnyttja marknads-

2. Stödjande åtgärder – Upphandla resurser

krafterna. Bekvämlighet och andra praktiska faktorer gör dock att man sällan byter leverantör, trots att detta kan medföra ekonomiska besparingar. För det i Sverige dominerande uppvärmningsalternativet, fjärrvärme, finns det än så länge mycket begränsade möjligheter för den enskilde fastighetsägaren att välja leverantör. Den lokala fjärrvärmeleverantören är det enda gångbara alternativet. Som kund har man därför störst möjligheter att förhandla om avtalsvillkor i samband med nyanslutning, då andra energislag kan ställas mot fjärrvärme som tänkbara alternativ. När fjärrvärmeanslutningen väl är genomförd, får den en slags inlåsningseffekt för den enskilde fastighetsägaren som även investerat i värmeväxlare, pumpar och inte minst betalat anslutningsavgift till fjärrvärmeleverantören. Även vid andra uppvärmningsalternativ finns i praktiken en inlåsningseffekt: valet av oljepanna eller värmepump innebär en relativt stor investering med relativt långa återbetalningstider. Den rent konkurrensmässiga skillnaden mellan fjärrvärme och andra alternativ är att energileveransen inte kan erhållas från någon annan part än den lokala leverantören. Fjärrkyla, en i Sverige allt mer förekommande produkt, har samma principiella förutsättningar som fjärrvärme med avseende på upphandling och distribution. I samband med nyanslutning till fjärrkylanät är det viktigt att utvärdera kostnaden för alternativa energislag, i första hand kostnaden för egenproducerad kyla via egna kylmaskiner. Sådana jämförelser kan leverantören av fjärrkyla ofta presentera, men det är viktigt att som kund själv bilda sig en uppfattning om de ekonomiska villkor som gäller för fjärrkyleleverans i relation till andra alternativ. För egenproducerad kyla tillkommer utöver kapitalkostnad och energikostnad en icke oväsentlig kostnad för service och underhåll, en post som är mindre för alternativet fjärrkyla. För fjärrkyla finns ett flertal olika taxekonstruktioner, men i grunden är uppbyggnaden densamma som för fjärrvärme. Debiteringen sker utifrån energi, flöde och anslutningseffekt. För mer information angående energipriser, finns bra statistiskt jämförelsematerial i den årliga, landsomfattande undersökningen Avgiftsundersökningen Nils Holgersson (www.nilsholgersson.nu). Där jämförs kostnaderna för energi, vatten och sophämtning för ett representativt flerbostadshus i landets olika kommuner.

Värderingskriterier vid upphandling Upphandling av resurser förknippas i allmänhet med att göra affärer som är ekonomiskt fördelaktiga. Instinktivt sammankopplar vi begreppet upphandling med förhandlingar om priset. Pris är ett viktigt kriterium i alla

Erfarenheter från energisparåtgärder

upphandlingar, men lågt pris är inte någon garanti för att upphandlingen blir vare sig billig, bra eller långsiktigt hållbar. Vi har redan konstaterat att upphandlingar av energikrävande utrustningar bör göras utifrån ett livscykelperspektiv. Även i andra sammanhang är det viktigt att se till investeringens totalkostnad eller totala påverkan ur ett helhetsperspektiv. Ekonomi bör därför vara ett av ﬂera utvärderingskriterier vid upphandlingar. Vilka övriga kriterier som ska värderas beror givetvis på vilken vara eller tjänst som ska upphandlas. I vissa upphandlingar kan det vara viktigt med leveranssäkerhet, en tjänst med bra leveransgarantier kan då vara värd en extra kostnad. Andra exempel på värderingskriterier är miljöbelastning, olika kvalitetskriterier, service och support, tillgänglighet, teknisk livslängd och inte minst energiprestanda. Krav utöver rent ekonomiska sådana kan ingå i upphandlingar som omfattas av lagen om offentlig upphandling (LOU). Vid LOU-upphandlingar kan man ange olika värderingsparametrar som värderas tillsammans med pris. Den upphandlande parten sägs då utse det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet vilket är en modell som skiljer sig från den andra upphandlingsmodellen lägst pris-upphandling. Om man genomför upphandlingen enligt modellen att anta det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, är det viktigt att noga deﬁniera vilka kriterier som ska utvärderas och vikta dessa inbördes samt i relation till anbudspriset.

2. Stödjande åtgärder – Upphandla resurser

3. Bruttolista Detta kapitel är tänkt att inspirera fastighetsägare till att utreda och genomföra åtgärder för att uppnå energieffektivare fastighetsägande. Det är uppställt som en bruttolista med tekniska och organisatoriska åtgärder som var och en kan medföra ökad energieffektivitet. Eftersom alla åtgärder inte är lämpliga i alla typer av byggnader kan den inledande innehållsförteckningen användas som vägledning för olika byggnadskategorier. Under varje åtgärd finns en beskrivning med korta fakta om åtgärden och där så är möjligt har en prisindikation angetts. Alla priser är uppskattningar och måste ses som relativt grova indikationer. I de fall som relevanta och marknadsneutrala informationskällor har kunnat hittas finns de angivna för respektive åtgärd. I första hand refereras till publikationer som kan erhållas utan kostnad och där så är lämpligt till andra U.F.O.S-skrifter. Åtgärderna har ingen inbördes prioritering. Det är författarnas förhoppning att bruttolistan ska vara ett inspirerande verktyg för alla som arbetar med energieffektivisering. Förteckning över åtgärdsförslag, varje åtgärdsförslag finns kort beskrivet på efterföljande sidor. Vid varje åtgärdsförslag finns även en markering (x) för vilka typer av lokaler som kan vara lämpliga att utföra åtgärden i.

Erfarenheter från energisparåtgärder

1. Byggnad och byggnadsskal Tilläggsisolering, fasad Tilläggsisolering, bjälklag/vind Byte/komplettering av fönster Åtgärda otätheter i byggnadsskalet Port- och dörrstängare Solavskärmning Översyn av klimatskal med termograﬁ

Skola

Sjukhus

Bostad

Kontor

x x x x x

x x x x x (x) x

x x x x x

x x x x x x x

x x x x x x x x x x x

x x x x (x) x x x x x

2. Värmesystem Injustering av värmesystem x Termostatventiler x Pumpstoppsautomatik x Optimera inomhustemperaturen x Spillvattenvärmeväxlare (x) Varmvattenberedare sommartid x Rökgasvärmeväxlare, rökgaskondensation x Ökad eﬀektivitet i värmeväxlare x Dimensioneringskontrollera styrventiler x Solenergi x Energieﬀektiv snösmältningsanläggn/markvärme

x x x x x x x x (x) x

3. Ventilationssystem Behovsanpassad drift Värmeåtervinning Luftﬂödesinjustering Välj ﬁlter med låga tryckfall

x x x x

x x x

x x x x (x) x x

x x x x x x x x

(x) x (x) x x x x x

x x x x

4. El och belysning Belysningsautomatik Energieffektiva ljuskällor Eleffektiva motorer Varvtalsreglering genom frekvensstyrning. Motorvärmaruttag m individuell styrmöjlighet Energieffektiv snösmältningsanläggn/takvärme Energieffektiva vitvaror Energieffektiv torkrumsutrustning

x x x x x x

5. Kylsystem Energieﬀektiv kylproduktion Frikyla Värmeåtervinning från kylmaskiner

3. Bruttolista

x x x

6. Tappvattenssystem Installation av vattensnåla armaturer Självstängande spolarmaturer Övriga system Hissar och transportanordningar Tryckluftssystem

Skola

Sjukhus

Bostad

Kontor

x x

(x)

x (x)

x x

x (x)

x x

x (x) x x x

x x

x x x x x

x x x

x x x (x)

x x x

x x x x

7. Reglerstrategier Driftoptimering Nattsänkning/Helgsänkning Nattkyla Reglering med referensgivare Prognosstyrd reglering

8. ”Mjuka” åtgärder Skapa besparingsincitament

9. Synliggör energianvändningen Kvalitetssäkra energistatistiken Kompetensutveckla driftspersonalen Organisera för driftoptimering Energiinventering Nattvandra

10. Försörjningssystem Värmepumpar Biobränsle Fjärrvärme Fjärrkyla

11. Individuell mätning av energi Individuell mätning av värmeenergi

12. Informationsteknik Datorisering av styroch övervakningssystem

Erfarenheter från energisparåtgärder

1. Byggnad och byggnadsskal

Tilläggsisolering fasad Beskrivning:

Öka isoleringsskiktets tjocklek genom att applicera nytt eller kompletterande isoleringsmaterial.

Nyttoeffekter:

Minskad värmetransmission genom åtgärdade byggnadsdelar.

Kostnadsindikation: Svårbedömd, kostnaden beror bland annat på konstruktionens ursprungliga utformning. Framgångsfaktorer:

Endast lönsamt om ursprungsläget är dåligt eller i samband med större renoveringar.

Att tänka på, risker: Fasadarbeten medför stora ingrepp på yttre gestaltning och kan ge djupa fönstersmygar med mörka rum som följd. Tillse att ingen kondensering kan ske inne i konstruktionen. Tänk på att tilläggsisolering påverkar (minskar) behovet av tillförd värme, t ex via radiatorer, injustering av värmesystemet kan krävas efter genomförd tilläggsisolering. Informationskällor:

www.swedisol.se, en förening av svenska tillverkare och importörer av mineralullsisolering.

Payoff:

Medel

Tilläggsisolering bjälklag/vind Beskrivning:

Öka isoleringsskiktets tjocklek genom att applicera nytt eller kompletterande isoleringsmaterial.

Nyttoeffekter:

Minskad värmetransmission genom åtgärdade byggnadsdelar.

Kostnadsindikation: 100–200 kr/kvm bjälklagsarea (gäller lösullsisolering) Framgångsfaktorer:

Endast lönsamt om ursprungsläget är dåligt eller i samband med större renoveringar.

Att tänka på, risker: Tillse att ventilationen av byggnadsdelen kan fungera som det är tänkt, annars ﬁnns risk för fuktskador. Tänk på att tillträde för sotning, kanalrensning etc ska ﬁnnas även efter åtgärd. Tänk på att tilläggsisolering påverkar (minskar) behovet av tillförd värme, t ex via radiatorer, injustering av värmesystemet kan krävas efter genomförd tilläggsisolering.

3. Bruttolista – Byggnad och byggnadsskal

Informationskällor:

www.swedisol.se, en förening av svenska tillverkare och importörer av mineralullsisolering. www.ekoﬁber.se, Svenska cellulosaisoleringstillverkares förening.

Payoff:

Medel

Byte/komplettering av fönster Beskrivning:

Beﬁntliga fönster ersätts med energieffektivare fönster eller kompletteras med ytterligare isolerande glas.

Nyttoeffekter:

Minskad värmetransmission genom åtgärdade byggnadsdelar och minskad risk för kallras. Åtgärden kan medföra ökad komfort inomhus och möjlighet att sänka inomhustemperaturen. Att byta fönster enbart av energibesparingsskäl medför långa återbetalningstider, 15–25 år, komplettering ger kortare återbetalningstid.

Kostnadsindikation: Nya fönster 3 500–5 000 kr/ kvm, komplettering ca 500–1 000 kr/kvm. Gäller fönsterarea karmyttermått. Framgångsfaktorer:

Främst intressant om ursprungsläget är dåligt och renoveringsbehov föreligger.

Att tänka på, risker: Risk för utvändig kondens på fönsterglaset ﬁnns. Förändras den yttre gestaltningen krävs bygglov. Åtgärden kan vara bidragsberättigad. Informationskällor:

”Nya fönster” via Energimyndigheten, www.stem.se.

Payoff:

I allmänhet lång

Åtgärda otätheter i byggnadsskalet Beskrivning:

Tätning av oönskat och okontrollerat luftﬂöde genom byggnadsdelar som fönster, dörrar och andra utsatta konstruktioner. Använd lister i gummi eller silikon för tätning mellan karm och båge/dörrblad. Drevning sker med till exempel mineralull.

Nyttoeffekter:

Minskade värmeförluster via konvektion.

Kostnadsindikation: 10–30 kr/löpmeter.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Framgångsfaktorer:

Tänk alltid igenom de ventilationsmässiga konsekvenserna när tätning av klimatbyggnadsskal genomförs.

Att tänka på, risker: Tillse att tillräckligt med ersättningsluft ﬁnns via spaltventiler, tilluftsdon etc., annars ﬁnns risk för ökade dragproblem när konstruktionen tätas. Informationskällor: Payoff:

Kort–Medel

Port- och dörrstängare Beskrivning:

Installation av automatik för stängning av dörrar som avgränsar utrymmen med olika temperatur. Dörrstängaren kan vara mekanisk, elektrisk eller hydraulisk.

Nyttoeffekter:

Minskad värmeförlust under uppvärmningssäsongen, minskad kylenergianvändning under den varma säsongen.

Kostnadsindikation: Från ca 1 000 kr/dörr för enklare dörrstängare. Framgångsfaktorer:

Ett lyckat resultat är till stor del beroende av beteendet hos brukarna.

Att tänka på, risker: Informationskällor: Payoff:

Kort

Solavskärmning Beskrivning:

Genomför solavskärmande åtgärder utvändigt på fasad och/eller invändigt. Utvändiga installationer är mer effektiva men också mer kapitalkrävande.

Nyttoeffekter:

Minskat energibehov för komfortkyla. Förbättrat inomhusklimat sommartid.

Kostnadsindikation: Framgångsfaktorer:

Solavskärmning som är rörlig bör förses med automatik. Om hanteringen sker manuellt är risken stor att kylanläggningen kompenserar den instrålande värmen och hyresgästen väljer att låta markisen vara infälld för ofta.

3. Bruttolista – Byggnad och byggnadsskal

1. Byggnad och byggnadsskal

Att tänka på, risker: Utvändiga åtgärder kan vara bygglovpliktiga. Undvik att utrymmen blir för mörka och att behovet av artiﬁciellt ljus därmed ökars. Informationskällor:

www.solskyddsforbundet.se

Payoff:

Medel

Översyn av klimatskal med termografi Beskrivning:

Utnyttja termograﬁ för att påvisa om och var värmeförluster och onormala värmeläckage sker. Arbetet utförs med termokamera som registrerar olika temperatur i olika färger.

Nyttoeffekter:

Ger underlag för värmebesparande åtgärder.

Kostnadsindikation: Köps ofta som konsulttjänst 7–8 tkr eller 1,5–2 dagar/1 000 kvm LOA. Framgångsfaktorer:

Studera framför allt svaga konstruktionsdelar som dörrar, fönster, utfackningsväggar och skarvar mellan byggnadselement.

Att tänka på, risker: Luftrörelser i rummen påverkar ytors temperatur, detta kan till exempel ge kalla hörn vilket inte ska tolkas som brist på isolering. Informationskällor: Payoff:

Går ej att uppskatta, åtgärden är i sig endast en metod att hitta svagheter och brister som måste åtgärdas för att ge besparingar.

Erfarenheter från energisparåtgärder

2. Värmesystem Injustering av värmesystem Beskrivning:

Fördelning av ﬂöde i värmesystemet så att korrekt effektavgivning kan ske från varje objekt.

Nyttoeffekter:

Jämnare värmeavgivning i hela systemet ger lägre värmeenergianvändning.

2. Värmesystem

Kostnadsindikation: För bostäder gäller 600–800 kr/lgh eller 10–15 kr/ kvm BOA inklusive värmeberäkning, förinställningsberäkning och injustering. Framgångsfaktorer:

Dokumentera arbetet så att felsökning och kommande injusteringar underlättas. Notera inställningsvärden, märk ventiler och upprätta/uppdatera ventilförteckningar.

Att tänka på, risker: Ett väl injusterat värmesystem är en förutsättning för många andra energieffektiviseringsåtgärder, till exempel prognosstyrning. Informationskällor: Payoff:

Kort

Termostatventiler Beskrivning:

Radiatorventiler förses med ställdon med termostatverkan för anpassad effektavgivning.

Nyttoeffekter:

Genom att reducera övertemperaturer i samband med solinstrålning eller annat gratis värmetillskott erhålls ett system med minskad värmeavgivning via radiatorsystemet. Jämnare rumstemperatur är en vanligt resultat.

Kostnadsindikation: 100–300 kr/radiator. Framgångsfaktorer:

Välj termostat med rätt maxbegränsning. Byggnadens täthet, isoleringsgrad etc. är avgörande. På marknaden förekommer termostatdelar för vilka maxbegränsningen kan ändras med hjälp av ett specialverktyg.

Att tänka på, risker: Temperaturgivarens placering måste beaktas, speciellt vid bottenanslutna radiatorer, överväg eventuellt

3. Bruttolista – Värmesystem

lös givare. Kombinera åtgärden med injustering av värmesystem för bästa resultat. Informationskällor: Payoff:

Kort

Pumpstoppsautomatik Beskrivning:

Installera eller ställ in automatik för driftstopp av pumpar till värmesystem som inte behöver vara i drift under sommarperioden. Styrning bör ske via utomhustemperaturgivare eventuellt i kombination med till exempel utsignal till värmeventil.

Nyttoeffekter:

Minskad värmeenergianvändning då onödiga vätskeﬂöden minimeras. Minskad drifttid för pumpar medför minskad elenergianvändning och längre livslängd för pumparna.

Kostnadsindikation: Låg eller ingen kostnad alls. Framgångsfaktorer:

Korrekta inställningsvärden och lämpligt placerad utomhusetemperaturgivare. Kontrollera även beﬁntliga inställningar, gäller tidigare rekommenderade gränser eller har verksamheten förändrats? Kontorshus har idag väsentligt högre internlaster än tidigare. Gamla rekommendationer och inställningsvärden kanske inte gäller längre.

Att tänka på, risker: Se till att pumparna motionskörs regelbundet under stilleståndsperioden, till exempel 5 min /dygn. Informationskällor: Payoff:

Kort

Optimera inomhustemperaturen Beskrivning:

Se till att inomhustemperaturen motsvarar vad hyresgästerna kan förvänta sig. Riktvärden vintertid: Bostäder/kontor etc 20–21°C. Förråd/trapphus/källare 10–17°C. Garage ca 8–10°C.

Nyttoeffekter:

Minskad värmeenergianvändning, besparingen kan uppgå till ca 5 % av energin för uppvärmning/°C sänkning. Inomhusklimatet kan upplevas som förbättrat efter åtgärd.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Kostnadsindikation: Låg Framgångsfaktorer:

Regelbunden kontroll efter åtgärd. Valda börvärden måste anpassas efter hyresgästernas verksamhet och aktivitetsnivå.

Att tänka på, risker: Överdriven spariver kan resultera i skador på byggnader eller inventarier och, risk ﬁnns för konﬂikt med hyresgästerna. Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen har rekommendationer, krav och råd. Informationskällor:

U.F.O.S-skriften ”Inte för kråkorna” Arbetsmiljöverket www.av.se Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se, sök efter ”innemiljöguiden”.

Payoff: Kort

Spillvattenvärmeväxlare Beskrivning:

Värmeväxlare som tillvaratar värme i spillvatten. Värmen används främst till förvärmning av tappvarmvatten.

Nyttoeffekter:

Minskat värmeenergibehov.

Kostnadsindikation: Dimensionering sker utifrån en payoff-tid vilket ger en kostnad på ca 100 tkr/40 lgh. Framgångsfaktorer:

Främst i system med hög andel varmt spillvatten, idrottshallar och simhallar är lämpliga byggnader.

Att tänka på, risker: Risk för läckage från spillvattensidan får ej ﬁnnas, kontrollera gällande lagkrav. Pay-back ca 4 år enligt fabrikantuppgift. Informationskällor: Payoff:

Kort–Medel (se ovan)

Varmvattenberedning sommartid Beskrivning:

Tillse att varmvattenberedning kan ske på ett energieffektivt sätt även när inget värmebehov ﬁnns, reducera behovet av låglasteldning.

Nyttoeffekter:

Minskad värmeenergianvändning.

Kostnadsindikation: Svårbedömd, varierar med ursprunglig status, anläggningsstorlek med mera. Ofta en lönsam åtgärd om

3. Bruttolista – Värmesystem

2. Värmesystem

varmvattenberedning sker med en dyr energiform som oljeeldning. Framgångsfaktorer:

Gör grundlig analys av varmvattenbehov under låglast. Sträva om möjligt efter att ersätta med miljövänligt alternativ, till exempel solvärme.

Att tänka på, risker: Vid all ombyggnad/förändring av tappvarmvatteninstallationer måste risken för legionellatillväxt beaktas. Informationskällor: Payoff:

Medel

Rökgasvärmeväxlare, rökgaskondensation. Beskrivning:

Installera värmeväxlare/rökgaskylare för tillvaratagande av energi i fuktiga rökgaser från förbränningsanläggningar, till exempel gas- och oljepannor för uppvärmning. Tillvaratagen energi används till exempel för att förvärma radiatorkrets. Vanlig åtgärd i större förbränningsanläggningar som även lämpar sig iför mindre fastighetstillämpningar.

Nyttoeffekter:

Minskat värmeenergibehov, bränslebesparing upp till 25 %.

Kostnadsindikation: Relativt hög kostnad, ﬂerbostadshus ca 300 tkr/40 lgh. Kan vara en mycket lönsam åtgärd. Återbetalningstid ca 3-5 år. Framgångsfaktorer: Att tänka på, risker: Beakta ändrade förhållanden i skorstenen, ibland kan insatsrör krävas. Informationskällor: Payoff:

Medel

Ökad effektivitet i värmeväxlare Beskrivning:

Byte, rengöring eller uppgradering av värmeväxlare, främst i syfte att erhålla bättre temperaturverkningsgrad. Värmesystem blir med tiden utsatta för avlagringar av kalk, metaller med mera. Genom rensning och rengöring kan systemens effektivitet eventuellt återställas.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Nyttoeffekter:

Flödesreduktion kan ge minskad kostnad för fjärrvärme. Temperaturverkningsgrad kan förbättras med upp till 20 % vid byte till ny värmeväxlare. Avkylning på fjärrvärmesidan ökas med 5–10°C.

Kostnadsindikation: Värmeväxlare 50–100 tkr, rengöring 2–10 tkr/vvx. Framgångsfaktorer:

Utbyte av gamla (ca 1970-tal) värmeväxlare ger god potential till effektivisering.

Att tänka på, risker: Olika expertuppgifter om effekten av vvx-rengöring förekommer, vissa anser att metoden är verkningslös, andra att den är kostnadseffektiv. Informationskällor: Payoff:

Medel

Dimensioneringskontrollera styrventiler Beskrivning:

Många styrventiler i äldre värmesystem, ventilationssystem och till varmvattenberedning är överdimensionerade och kan ersättas med ventiler av mindre dimension. Särskilt vanligt är detta i äldre anläggningar där dimensioneringsförutsättningarna kan ha förändrats på grund av energieffektiviserande åtgärder.

Nyttoeffekter:

Bättre precision av ﬂödesreglering ger värmeenergibesparing och jämnare inomhusklimat.

Kostnadsindikation: Ventiler för fastighetstillämpning kostar från ca 1 000 kr och uppåt, beroende på storlek. Framgångsfaktorer:

Noggrann dimensionering är en självklar framgångsfaktor.

Att tänka på, risker: För små ventiler medför kapacitetsbrist vid maxuttag. Informationskällor:

I första hand måste information sökas hos konsulter och leverantörer.

Payoff:

Medel

Solenergi Beskrivning:

3. Bruttolista – Värmesystem

Solen kan användas för att generera el via solceller alternativt förvärma vatten till tappvarmvatten eller värmesystem via solfångare.

2. Värmesystem

Nyttoeffekter:

Minskad el- respektive värmeanvändning

Kostnadsindikation: Ca 5 000 kr/kvm (solfångararea). Avser totalkostnad inkl systemutrustning, ackumulatortank och installation. Framgångsfaktorer:

Solfångare placeras i optimal orientering för maximal effekt, sydligt läge eftersträvas. Solenergi är lämpligt att användas i anläggningar där man vill minimera låglasteldning som har ett värmebehov under perioder med stor solinstrålning. Lämpliga användningsområden är campingplatser, utomhusbad och andra anläggningar som använder värme/varmvatten under sommaren.

Att tänka på, risker: Vid förvärmning av tappvatten är det mycket viktigt att tänka på risken för legionellatillväxt. Åtgärderna kan vara bidragsberättigade, kontrollera innan beslut! Informationskällor:

www.solklart-solvarme.nu (Svenska solvärmeföreningen). www.formas.se har broschyrer och information om solvärme.

Payoff:

Medel–Lång

Energieffektiv snösmältningsanläggning/markvärme Beskrivning:

Utforma eller anpassa markvärme/snösmältningssystem och reglerutrustning så att de är så energieffektiva som möjligt. Styrning och reglering bör ske via markgivare för temperatur och indikering för snö/fukt för att säkerställa energieffektiv drift.

Nyttoeffekter:

Minskad värmeenergianvändning

Kostnadsindikation: Svårbedömd, brukar vara aktuell vid större ombyggnader eller nyproduktion. Framgångsfaktorer:

Anslut markvärmeslingorna till fjärrvärmeretur eller motsvarande, ren primärvärme är onödigt i de ﬂesta fall eftersom framledningstemperaturen i markvärmesystem är relativt låg.

Att tänka på, risker: Placera markgivare så att de inte riskerar att köras sönder av fordon etc. Informationskällor: Payoff:

Medel–Lång

Erfarenheter från energisparåtgärder

3. Ventilationssystem Behovsanpassad drift Beskrivning:

Anpassa ventilationsanläggningen så att drift enbart sker när lokalerna nyttjas. Styrning kan ske t ex via tidur, koldioxidgivare, port-, belysnings-, närvaroeller tryckknappsindikering.

Reducerad drift kan ske vid tillfällen då mindre luftomsättning är tillräcklig, i vissa fall kan ﬂödet reduceras vintertid, styrning med hjälp av utetemperaturgivare förekommer. Nyttoeffekter:

Minskad elenergianvändning och minskade värmeförluster via ventilationen.

Kostnadsindikation: Låg kostnad för enkla varianter av behovsstyrning, hos lokalhyresgäster kan tryckknappar från ca 2 000 kr installeras. Framgångsfaktorer:

Möjliggör för hyresgästerna att själva starta ventilationsanläggningen vid övertidsarbete till exempel via tryckknapp.

Att tänka på, risker: Drifttider och luftﬂöden måste vara sådana att hyresgäster inte upplever obehag eller att byggnaden tar skada. Krav enligt OVK och andra förordningar måste givetvis uppfyllas. Behovsanpassad ventilation är ofta debatterad och förespråkare ﬁnns både för och emot. Bilda dig din egen uppfattning. Informationskällor:

U.F.O.S-skriften ”Inte för kråkorna” www.boverket.se, Boverket har information kringom OVK-krav.

Payoff:

Kort–Medel

Värmeåtervinning Beskrivning:

I ventilationssystemens frånluft ﬁnns mycket energi som kan återvinnas. Genom att installera värmeväxlare eller återvinningsbatteri kan man återanvända den värme som annars försvinner från byggnaden med avluften.

Nyttoeffekter:

Minskar behovet av värmetillförsel, främst av värmeenergi i tilluften.

3. Bruttolista – Värmesystem

3. Ventilationssystem

Kostnadsindikation: Svårt att göra en generell bedömning, beror på ursprunglig status, anläggningens drifttider med mera. Se även avsnitt LCC. Framgångsfaktorer:

Sträva efter en värmeåtervinningstyp med så hög verkningsgrad som möjligt.

Att tänka på, risker: Vissa typer av värmeväxlare kräver att tilloch frånluft ﬁnns nära varandra, då kan till exempel vätskekopplad värmeåtervinning användas. Tänk på att när behovet av tillförd värme i tilluften minskar, kan styrventilerna på värmesidan bli för stora, med dålig reglerfunktion som följd, se även avsnitt om dimensionering av styrventiler. Informationskällor: Payoff:

Kort–Medel.

Luftflödesinjustering Beskrivning:

Till drift av ventilationssystem används mycket energi. Genom att fördela luftﬂödet i ventilationssystemet kommer byggnaden att ventileras som avsett och överdriven eller onödig ventilation kan undvikas.

Nyttoeffekter:

Kan ge möjlighet till minskade luftutbyten och därmed energibesparingar i form av lägre värmeenergibehov och lägre elenergibehov för driftel till ﬂäktmotorer etc.

Kostnadsindikation: Beror på ursprunglig status, tillgänglig dokumentation, åtkomst av spjäll och don etc. Framgångsfaktorer:

Väldokumenterade anläggningar är enkla och billiga att injustera.

Att tänka på, risker: Krav enligt OVK eller annan tillämplig lagstiftning måste givetvis beaktas. Informationskällor:

www.boverket.se, Boverket har information om OVK-krav.

Payoff:

Kort–Medel

Välj filter med låga tryckfall Beskrivning:

Genom att minska motståndet i ventilationssystemen kan energianvändningen vid drift sänkas. Filter

Erfarenheter från energisparåtgärder

ger ett stort motstånd i ventilationssystemen, genom att använda ﬁlter med lågt tryckfall reduceras behovet av energi för att övervinna tryckfall. Nyttoeffekter:

Mindre elenergianvändning

Kostnadsindikation: Liten merkostnad Framgångsfaktorer:

Kom ihåg att byta ﬁlter, regelbundet eller vid uppnått sluttryckfall. Smutsiga ﬁlter medför försämrad luftväxling, högre tryckfall och därmed högre energianvändning.

Att tänka på, risker: Försämra inte ﬁlterklassen så att försmutsning av aggregat och kanaler blir oacceptabelt stor. Informationskällor:

Energimyndigheten och NUTEK har genomfört teknikupphandlingar i två omgångar (1995-97 och 2002). Mer information ﬁnns på www.stem.se.

Payoff:

Kort–Medel

3. Bruttolista – Ventilationssystem

3. Ventilationssystem

4. El och belysning Belysningsautomatik Beskrivning:

Stora delar av den installerade belysningen behöver endast vara i full drift under en begränsad del av dygnet. Genom att anpassa beﬁntliga belysningsinstallationer kan man öka möjligheten att styra och kontrollera driften av dessa. Man kan styra belysningen enligt tidsscheman, med hjälp av närvarodetektorer eller via ljusrelä.

Nyttoeffekter:

Minskad elenergianvändning, längre bytesintervall för ljuskällor.

Kostnadsindikation: Framgångsfaktorer:

Genomtänkt belysningsstrategi som tillgodoser hyresgästernas behov. Möjliggör styrning av belysningen i olika nivåer och sektionsvis av belysningssystemet så att driften av hela systemet kan anpassas till vid varje tillfälle rådande behov.

Att tänka på, risker: I Sverige är det mörkt under stora delar av året och därför är det viktigt med bra belysning så att hyresgäster och brukare inte känner otrygghet. Informationskällor:

Belysningsbranschens informationsorgan, Ljuskultur, redovisar exempel på projekt och erfarenheter på sin webbplats www.ljuskultur.nu. Energimyndigheten har tagit fram programkrav och exempelprojekt som redovisas på www.stem.se.

Payoff:

Medel

Energieffektiva ljuskällor Beskrivning:

Traditionella ljuskällor som glödlampor och lysrör är energimässigt ineffektiva. Moderna lågenergialternativ ger samma ljusutbyte men med lägre effekt och därigenom reduceras energianvändningen.

Nyttoeffekter:

Minskad elenergianvändning för drift, lägre värmeavgivning ger även minskat kylbehov.

100

Erfarenheter från energisparåtgärder

Kostnadsindikation: Ljuskällor av lågenergityp är dyrare i inköp men detta kompenseras mångfalt med längre utbytesintervall och lägre energianvändning. Framgångsfaktorer:

Energieffektiv belysning är särskilt lönsamt för utomhusarmaturer eftersom överskottsvärme inte kan tillvaratas. Gör LCC-beräkning för att konstatera om investeringen är lönsam.

Att tänka på, risker: Vissa typer av ljuskällor är inte lämpade för korta driftintervall, till exempel vid närvarostyrning. Lågenergilampor och lysrör innehåller miljöskadligt kvicksilver, vilket måste beaktas vid hantering av uttjänt material. Informationskällor:

Energimyndigheten har omfattande projekt avseende energieffektiv belysning, både i egen regi och som svensk aktör i det internationella samarbetet Greenlight som syftar till energibesparingar inom belysningsområdet. Se www.stem.se, www.eu-greenlight.org för mer information. Belysningsbranschens informationsorgan Ljuskultur har också information på sin webbplats www.ljuskultur.se.

Payoff:

Kort

Eleffektiva motorer Beskrivning:

Energianvändningen till motordrift av olika slag är omfattande inom industrin men även i fastighetsbranschen nyttjas mängder av motorer, många av dem är dessutom i drift i stort sett kontinuerligt. Genom att använda högeffektiva motorer som ﬂäktmotorer, pumpar etc. kan stora energibesparingar göras. För ventilation rekommenderade SFP-tal: 1,5–2,5 kW/kbm/s för FTX-system och SFP <0,8 kW/kbm/s för F-system.

Nyttoeffekter:

Minskad elenergianvändning.

Kostnadsindikation: Högeffektiva motorer anses vara 10–30 % dyrare i inköp än en lågeffektiv motor. Framgångsfaktorer:

Ta för vana att alltid göra en utvärdering av motorns prestanda och livscykelkostnad i samband med nyin-

3. Bruttolista – El och belysning

101

4. El och belysning

köp, det ger starka argument för att välja det energieffektivaste alternativet. Att tänka på, risker: Ofta glöms de små motorerna bort. Använd det energieffektivaste alternativet även för små motorer som cirkulationspumpar, dessa är ofta i drift kontinuerligt vilket ger stor besparingspotential. Informationskällor:

Energimyndigheten,www.stem.se har listat högeffektiva elmotorer med nominell effekt mellan 1,1 kW och 90 kW.

Payoff:

Kort, Energimyndigheten bedömer att merkostnaden är intjänad efter 1-2 års drift.

Varvtalsreglering genom frekvensstyrning. Beskrivning:

Elmotorer inom fastighetsbranschen ﬁnns framför allt i ventilationssystem, pumpar och olika lyftanordningar som hissar och rulltrappor. Dessa motorer kan köras med konstant varvtal eller, om de är försedda med frekvensomriktare, med steglöst variabelt varvtal. En frekvensomriktare används för att anpassa varvtalet på motorn så att den hela tiden möter det aktuella behovet. Onödig elanvändning kan därmed minimeras.

Nyttoeffekter:

Minskad elenergianvändning. Eventuella ljudproblem från motordrift etc. kan reduceras om motorn inte måste gå med konstant (högt) varvtal.

Kostnadsindikation: En frekvensomriktare för fastighetsapplikationer kostar från ca 3 000 kr. Framgångsfaktorer:

Korrekta inställningsvärden i frekvensomriktaren är en förutsättning för bra drift, ofta ﬁnns mängder med inställningsmöjligheter.

Att tänka på, risker: Frekvensomriktare kan skapa övertoner i elnätet som stör känslig elektronik, till exempel bildskärmar. Det brus som genereras av frekvensomriktare i elsystemet kan även försämra möjligheten att använda elnätet som bärare av information (data), vilket blir allt vanligare. Informationskällor: Payoff:

102

Medel

Erfarenheter från energisparåtgärder

Motorvärmaruttag med individuell styrningsmöjlighet Beskrivning:

Ersätt eller komplettera beﬁntliga motorvärmaruttag så att de kan vara i drift endast under den tid och vid den tidpunkt då de verkligen behövs. På marknaden ﬁnns alternativ som anpassar drifttiden efter rådande utomhustemperatur, brukaren ställer in avresetid och automatiken sköter resten.

Nyttoeffekter:

Minskad elenergianvändning, eftersom inkopplingstiden för motorvärmare (och kupévärmare) kan förkortas. Eleffekt för motorvärmare till en Volvo V70 är ca 550 W, en kupévärmare ca 1 kW, vilket innebär en totalt effekt på ca 1,5 kW. Kortare drifttid ger alltså möjlighet till stora energibesparingar!

Kostnadsindikation: Låg i förhållande till potentiell besparing. Framgångsfaktorer:

Tydlig information till brukaren, välj en produkt med enkelt handhavande. Undersök hur ofta motorvärmare/kupévärmare används av hyresgästerna, kanske räcker det med uppgradering/utbyte av vissa uttag?

Att tänka på, risker: Motorvärmare kan faktiskt vara stöldbegärliga, montera därför uttaget i låsbar kapsling. Informationskällor:

Kontakta leverantörer.

Payoff:

Återbetalningstiden beror helt på brukarbeteende. I syd- och mellansverige är användningen av motorvärmare relativt begränsad.

Energieffektiv snösmältningsanläggning/takvärme Beskrivning:

Elvärmeanläggningar för smältning av snö och is på tak, i hängrännor och stuprör förses med modern reglerutrustning som tillåter exakt reglering och behovsanpassad drift. Värmekabel av självbegränsande typ kan också medverka till lägre energianvändning genom att effektuttaget begränsas vid höga omgivningstemperaturer. Effekten varierar från ca 18 W/m vid 0oC till 36 W/m vid snö och is. (fabrikantuppgift)

Nyttoeffekter:

Minskad elenergianvändning.

3. Bruttolista – El och belysning

103

4. El och belysning

Kostnadsindikation: Reglercentraler för takvärme kostar från ca 2000 kr. Framgångsfaktorer:

Välplacerade givare och värmekablage ger effektiv snösmältning utan onödigt lång drifttid. Använd givare för snö/fukt och se till att givaren inte påverkas av våta löv och smuts. För stora takareor kan man behöva sektionera installationerna på ﬂera slingor och givare.

Att tänka på, risker: Installera driftindikering som enkelt kan övervakas, många anläggningar är i drift utan att någon vet om det. Montera indikeringslampa eller använd byggnadens styroch övervakningssystem! Informationskällor:

Kontakta leverantörer med erfarenhet av snösmältningssystem.

Payoff:

Kort till medel, för äldre system med manuellt tilloch frånslag är återbetalningstiden mycket kort.

Energieffektiva vitvaror Beskrivning:

Välj energieffektiva vitvaror dvs. spis, diskmaskin, tvättmaskin samt kyl- och frysskåp. Dessa produkter står för en stor del av elenergianvändningen i svenska hushåll, medvetna val kan ge stora besparingar. Moderna tvätt- och diskmaskiner använder betydligt mindre vatten än äldre maskiner, alltså kan besparingar göras även när det gäller vatten.

Nyttoeffekter:

Minskad elenergianvändning och minskad vattenanvändning.

Kostnadsindikation: Liten merkostnad i relation till normalstandard. Framgångsfaktorer:

Det EU-gemensamma systemet med energimärkning är utbrett och fungerar väl för vitvaror som säljs i Sverige. Använd märkningen för att enkelt kunna jämföra olika produkter.

Att tänka på, risker: Informationskällor:

104

www.eku.nu, Svenska miljöstyrningsrådet har tagit fram mallar och verktyg som kan användas vid ekologiskt hållbar utveckling. Energiprestanda/effektivitet ingår som ett av ﬂera kriterier. www.klokainvesteringar.se (Stockholms stad, stadsledningskontoret) listar olika produkter i sin tjänst

Erfarenheter från energisparåtgärder

”produktlistan”. Där ges vägledning i vilka energieffektiva alternativ som ﬁnns på marknaden avseende en mängd produktgrupper, bland annat tvätt- och torkutrustning. Payoff:

Energieffektiv torkrumsutrustning Beskrivning:

Nyttoeffekter:

Att torka våt tvätt är mycket energikrävande. Energieffektivisering av torkrumsutrustning kan åstadkommas genom byte till moderna och mindre energikrävande installationer. Man kan exempelvis ersätta värmetorkar med avfuktningsaggregat eller installera energieffektiva torktumlare. Tänk på att kondenstumlare avger energi till rummet, ofta med ett ökat ventilationsbehov som följd. Evakueringstumlare avger energi via frånluften. Denna energi kan i många fall återvinnas. Tillverkare av fastighetsmaskiner har värmeväxlare som tillval! Minskad elenergianvändning.

Kostnadsindikation: Torktumlare kostar från ca 5 000 kr, avfuktningsaggregat för fastighetstillämpning från ca 20 000 kr. Stora prisvariationer förekommer, tänk LCC! Framgångsfaktorer:

Undersök hur hyresgästerna använder torkutrustningen, kanske är det en god affär att komplettera med små hushållsmaskiner istället för enbart fastighetsmaskiner. Regelbundet underhåll av maskinerna säkerställer låg energianvändning. Även enkla åtgärder har stor effekt, sätt därför upp tydliga instruktioner, rengör värmare och ﬁlter. Ett beprövat knep är att montera torklinor parvis med distans emellan, då torkar hängande tvätt mycket snabbare.

Att tänka på, risker: Hyresgäster är vana vid viss utrustning i tvättstugan, en förändring kan vålla diskussioner. Informera därför ordentligt! Informationskällor:

www.eku.nu, Svenska miljöstyrningsrådet. www.klokainvesteringar.se (Stockholms stad, stadsledningskontoret)

Payoff:

Medel

3. Bruttolista – El och belysning

105

4. El och belysning

5. Kylsystem Energieffektiv kylproduktion Beskrivning:

Se över kylmaskiners funktion. Genom relativt enkla prestandamätningar och analys kan betydande besparingar göras. Följande ska eftersträvas för energieffektiv drift med gynnsamma driftförhållanden:

Lägsta möjliga skillnad mellan kondenserings- och förångningstemperatur, lägsta möjliga kondenseringstemperatur, lämpliga vattenﬂöden på förångnings- och kondenseringssida, kontinuerlig drift och energieffektiv kapacitetsreglering. Källa: projektrapport enligt nedan. Nyttoeffekter:

Minskad energianvändning för kylproduktion.

Kostnadsindikation: Individuellt beroende Framgångsfaktorer:

Äldre anläggningar kan ha stor besparingspotential då det idag ﬁnns energieffektivare maskiner. Även nyare installationer har ofta utrymme för förbättringar, främst på grund av olämpliga driftförhållanden.

Att tänka på, risker: Funktionskontroller på kylmaskiner görs i samband med återkommande besiktning, dessa kontroller fokuserar på funktion och läckagekontroll och räcker inte alltid för att kontrollera energieffektiviteten. Informationskällor:

På www.effektiv.org ﬁnns en rapport om effektivisering i komfortkylsystem. (Effektiv 2001:06, ISBN 91-7848-876-1)

Payoff:

Kort

Frikyla Beskrivning:

Kostnadseffektiv och miljövänlig kylning av byggnader och processer kan erhållas genom att använda närbelägna naturliga källor som vattendrag, sjöar eller grundvatten. Genom att leda in exempelvis grundvatten i en värmeväxlare kan byggnadens kylsystem fungera utan annan tillskottsenergi än el till cirkulationspumpar.

Nyttoeffekter:

Minskat behov av köpt energi för kyla till komfortinstallationer och processer. Kortare drifttider för kyl-

106

Erfarenheter från energisparåtgärder

maskiner innebär lägre kostnader för underhåll och längre livslängd. Kostnadsindikation: Kostnaden är starkt beroende av vad det kostar att få tillgång till kyla. Framgångsfaktorer:

Tillgång till lämplig resurs för frikyla är kopplad till den lokala geograﬁn.

Att tänka på, risker: Den högre installationskostnaden ska ställas mot det minskade behovet av köpt energi. Utnyttjande av vatten kan kräva vattendom, undersök juridiken! Informationskällor:

På www.effektiv.org ﬁnns en rapport om effektivisering i komfortkylsystem. (Effektiv 2001:06, ISBN 91-7848-876-1)

Payoff:

Medel–Lång

5. Kylsystem

Värmeåtervinning från kylmaskiner Beskrivning:

Komplettera kylinstallationer med möjlighet att återvinna värme från kylmaskinernas varma sida. Återvunnen värme kan användas till uppvärmning eller värmning av tappvarmvatten. För att värmeåtervinning från kylmaskiner ska vara lönsamt måste det ﬁnnas ett värmebehov samtidigt som kylmaskinen är i drift. Värmeåtervinning från kylmaskiner kan vara lämpligt i byggnader och anläggningar med ett stort behov av tappvarmvatten samtidigt som det föreligger ett kylbehov, exempelvis storkök, campingplatser, idrottsanläggningar och simhallar. Andra alternativ är installationer med ett kontinuerligt kylbehov, exempelvis större kylinstallationer i livsmedelsbutiker och datahallar. Sådana kylinstallationer är i drift året om och alltså även när byggnaden i övrigt har ett värmebehov.

Nyttoeffekter:

Minskat värmeenergibehov.

Kostnadsindikation: Kostnaden för att återvinna värme från kylinstallationer varierar kraftigt beroende på förutsättningarna. Utvärdera alltid möjligheten att tillvarata värmen i samband med ombyggnader.

3. Bruttolista – Kylsystem

107

Framgångsfaktorer:

För att få en energieffektiv lösning krävs att det ﬁnns bra avsättning för överskottsvärmen. Utred behov och möjligheter med kritiska ögon.

Att tänka på, risker: När man som fastighetsägare vill utnyttja överskottsvärme från kylinstallationer kan gränsdragningsproblem uppstå. En vanlig situation är att hyresgästen (t ex livsmedelsbutik) äger kylinstallationen och fastighetsägaren har värmebehovet. Informationskällor:

På www.effektiv.org ﬁnns en rapport om effektivisering i komfortkylsystem. (Effektiv 2001:06, ISBN 91-7848-876-1)

Payoff:

Medel

108

Erfarenheter från energisparåtgärder

6. Tappvattensystem Installation av vattensnåla armaturer Beskrivning:

Tappställen förses med armaturer som ger jämn vattentemperatur och medger lätt inställbar temperatur med hög precision. Detta åstadkoms med installation av engreppstermostatblandare som kompenserar för varierande tryck i vattenledningen. På marknaden finns även armaturer som har ett lågt grundflöde, lämpligt för att tvätta av händer och livsmedel. För att få fullt flöde till exempel när en kastrull ska fyllas med vatten, måste handtaget hållas upp, annars återgår tappningen till grundflödet. Andra tekniker för att reducera vattenanvändningen är installation av lågflödesstrålsamlare (som blandar in luft i vattenstrålen) och WC-stolar med mindre spolvolym och möjlighet till hel/halvspolning.

Nyttoeffekter:

Lägre tappvattenförbrukning, lägre värmeenergianvändning på grund av minskad varmvattenanvändning. 25–45 % vattenbesparing och ca 30 % värmeenergibesparing har uppmätts vid byte från tvågreppstermostatblandare till engreppstermostatblandare. (källa: SP-rapport enligt nedan)

Kostnadsindikation: Från ca 5 000 kr/lgh. (Termostatblandare i dusch, bad samt engreppsblandare i kök inkl lågﬂödesstrålsamlare och rördragning). Framgångsfaktorer:

Använd beprövade alternativ som inte medför komfortförsämringar för hyresgästen eftersom kundnöjdheten då kan reduceras radikalt.

Att tänka på, risker: För små vattenﬂöden med för låg hastighet kan i vissa fall medföra problem med stopp i spillvattenledningarna. Om man byter ut duschmunstycken till snålspolande alternativ ﬁnns risken att händiga hyresgäster byter till mer frikostiga alternativ. Informationskällor:

Vatten- och energibesparing vid byte av tappvattenarmatur, Sveriges provnings- och forskningsinstitut, 2000, kan laddas ner på www.sp.se. Tappvarmvatten i ﬂerbostadshus, Effektiv, 2003:04, ISBN 91-7848-952-0, kan laddas ner på www.effektiv.org.

3. Bruttolista – Tappvattensystem

109

6. Tappvattensystem

Payoff:

Kort, återbetalningstiden för ett byte från tvågreppstill engreppsblandare är ca 2 år.

Självstängande spolarmaturer Beskrivning:

För att minska risken för att tappvatten spolas bort i onödan, kan armaturer förses med automatisk avstängningsfunktion. Detta är lämpligt i anläggningar med stor tappvattenförbrukning som storkök, duschar i idrottsanläggningar och omklädningsrum, tvättplatser för bilvård och så vidare. Självstängning kan uppnås genom att munstycket måste hållas intryckt för att få vattenstråle, så fort munstycket släpps stryps vattentillförseln. Detta är lämpligt för handduschar till kök och disk. I duschar används med fördel tidsbegränsad vattentillförsel, ett tryck på armaturen ger 20–30 sekunders spolning, därefter stryps vattentillförseln och ett nytt tryck krävs för fortsatt duschning. På marknaden ﬁnns även lösningar med sensorstyrd vattentillförsel, duschen aktiveras då av en närvarosensor.

Nyttoeffekter:

Minskad vattenanvändning och minskad värmeenergianvändning till varmvattenproduktion.

Kostnadsindikation: Från ca 3 000 kr/enhet Framgångsfaktorer:

Installationer anpassade för det aktuella behovet medger hög komfort och god funktion.

Att tänka på, risker: För alla varmvatteninstallationer ska risken för legionellatillväxt beaktas. Informationskällor:

I första hand måste information sökas via fabrikantuppgifter

Payoff:

Kort–Medel

110

Erfarenheter från energisparåtgärder

7. Övriga system Hissar och transportanordningar Beskrivning:

Hissar och andra transportanordningar som till exempel rulltrappor använder mycket energi vid drift. Se över styrfunktioner och motorer för att säkerställa energieffektiv drift. Installera frekvensstyrning på motorerna.

Nyttoeffekter:

Lägre elenergianvändning, längre livslängd på motorerna.

Kostnadsindikation: Frekvensstyrning med mjukstart: 60–70 000 kr/hiss (gäller 6 pers. hiss.) Framgångsfaktorer:

Rulltrappor med ojämn belastning kan med fördel köras intermittent. Rulltrappan saktas ned eller stoppas då ingen persontransport sker. Hissar ska styras så att körning med tom korg minimeras.

Att tänka på, risker: Tänk på att lite dyrare alternativ kan vara lönsamma i längden, testa LCC-kalkyler även på hissar och rulltrappor! Informationskällor: Payoff:

7. Övriga system

Medel till Lång.

Tryckluftssystem Beskrivning:

Kompressorer för tryckluft använder mycket elenergi. Energi används bland annat till tomgångsdrift eller för att kompensera läckande system. Genom att tillse att driftinställningarna är optimerade kan tomgångsdriften reduceras. Kontrollera var användningen av tryckluft sker, endast de delar där uttag sker ska vara trycksatta, andra delar kan stängas genom att tryckluftssystemet sektioneras.

Nyttoeffekter:

Minskad elenergianvändning, förlängd livslängd för kompressor.

Kostnadsindikation: Enklare åtgärder kan utföras i egen regi eller med endast små investeringar. Framgångsfaktorer:

Regelbunden översyn, engagera hyresgästerna att rapportera läckande kopplingar och verktyg.

3. Bruttolista – Övriga system

111

Att tänka på, risker: Som alltid vid inköp eller utbyte av energikrävande utrustning, se till livscykelperspektivet, en tryckluftsanläggning är dyr i inköp men ännu dyrare i drift. Informationskällor:

Energimyndigheten har programkrav för tryckluftsystem, www.stem.se.

Payoff:

Kort, ofta stor energieffektiviseringspotential.

112

Erfarenheter från energisparåtgärder

8. Reglerstrategier Driftoptimering Beskrivning:

Genom att regelbundet kontrollera och vid behov ändra inställningar i styroch övervakningsanläggningarna kan fastighetsinstallationernas energianvändning minimeras. Kontrollera börvärden, tidsinställningar, reglerfunktioner med mera.

Nyttoeffekter:

Minskad användning av värme, el, kyla.

Kostnadsindikation: Låg, primärt är det personalkostnader. Framgångsfaktorer:

Systematisk genomgång och trimning av anläggningar kan ge goda resultat. Dokumentera förändringar så att man kan gå tillbaka till tidigare inställningsvärden. Avsätt egna expertresurser som är utbildade och intresserade.

Att tänka på, risker: Säkerställ att hyresgästerna inte får försämrat klimat och att byggnader inte tar skada av åtgärderna. Informationskällor:

U.F.O.S-skriften ”Inte för kråkorna”

Payoff:

Kort–Medel

Nattsänkning/Helgsänkning Beskrivning:

Reglercentraler för värmesystem har ofta en funktion som möjliggör tillfällig sänkning av till exempel framledningstemperaturen. Sänkningen kan göras under tider då värmebehovet kan anses vara lägre, exempelvis nätter/helger. Huruvida metoden medför minskad energianvändning är omtvistat. För att återställa till den högre temperaturen på morgonen krävs stor värmeeffekt. Faktorer som spelar in är bland annat byggnadens förmåga att lagra värme och rådande utomhustemperatur. Datorsimulering visar på möjliga besparingar kring ett par procent.

Nyttoeffekter:

Lägre värmeenergianvändning.

Kostnadsindikation: 0–3 000 kr. De ﬂesta reglercentraler och SÖ-system har funktionen inbyggd eller förberedd. Framgångsfaktorer:

Våga prova. Mät och utvärdera arbetet kontinuerligt.

3. Bruttolista – Reglerstrategier

113

8. Reglerstrategier

Att tänka på, risker: Ojämn rumstemperatur kan upplevas som obehaglig av hyresgästerna. Risk ﬁnns för temperaturpendling orsakad av byggnadens värmelagring. Informationskällor:

Lunds tekniska högskola, Inst. för värme- och kraftteknik har forskat på laststyrning och simulerat förlopp för reglering av innetemperatur under nätter och helger.www.vok.lth.se.

Payoff:

Kort, under förutsättning att byggnaden och systemet är lämpat för nattsänkning.

Nattkyla Beskrivning:

Byggnader som inrymmer kontor eller affärslokaler har ofta system för komfortkylning. Nattetid när ingen verksamhet pågår är det vanligt att ventilationssystemen stängs av, med följden att mycket av överskottsvärmen som lagrats i byggnadesstommen blir kvar och belastar kylsystemet under kommande dag. Under nattetid är utomhusluften sval vilket man kan utnyttja genom att låta ventilationssystemet vara i drift och därigenom kyla ner stommen och inomhusluften inför kommande dag. Styrning för nattkyla sker normalt i ventilationssystemets styroch övervakningssystem.

Nyttoeffekter:

Minskat kylbehov.

Kostnadsindikation: 0–5 000 kr. Många reglercentraler och SÖ-system till ventilationssystem med kylbatteri, har som standard stöd för funktionen, se till att den är aktiverad och används! Framgångsfaktorer:

Mest effektivt för byggnader som lagrar mycket värme (stor värmetröghet).

Att tänka på, risker: Ta hänsyn till ökad användning av driftel för ventilationssystem. Informationskällor:

Projektrapport om energieffektivisering i komfortkylsystem, Effektiv 2001:06 (ISBN 91-7848-8761)www.effektiv.org.

Payoff:

Kort–Medel

114

Erfarenheter från energisparåtgärder

Reglering med referensgivare Beskrivning:

Enklare reglersystem i till exempel flerbostadshus använder normalt sett utomhusgivare för att reglera radiatorsystemets framledningstemperatur enligt en kurva. Genom att komplettera anläggningen med referensgivare i rum eller frånluftskanal kan kurvinställning och framledningstemperatur påverkas för att bättre motsvara det aktuella behovet. Referensgivaren fungerar som ett slags ”överhettningsskydd”. För mer avancerad reglering mot inomhustemperaturen finns zonregleringssystem och avancerade referensgivarsystem med flera givare.

Nyttoeffekter:

Minskad värmeenergianvändning

Kostnadsindikation: 1 000–5 000 kr/givare Framgångsfaktorer:

Kontrollera och logga regelbundet referensgivarens mätvärden så att de är relevanta och rimliga.

Att tänka på, risker: Givarens placering är mycket viktig, vid placering i frånluftskanal kan matlagning eller dylikt få för stor inverkan. Beakta alltid sotning och rensning vid givarplacering i frånluftskanal. Informationskällor:

Payoff:

Reglering med referensgivare är en typ av integrerad reglerstrategi. För mer information och fördjupning hänvisas till projektrapporten Integrerade reglerstrategier, Effektiv 2003:07, ISBN 91-7848-967-9, som kan laddas ner påwww.effektiv.org. Medel

Prognosstyrd reglering Beskrivning:

Reglerutrustning förses med prognosmottagare som kontinuerligt tar emot prognosdata. Baserat på prognosdata och uppgifter om byggnadens värmebehov tillförs byggnaden värme efter aktuellt och kommande behov. För mer information se särskilt avsnitt i denna skrift.

Nyttoeffekter:

Minskad värmeenergianvändning. SMHI uppskattar att 10–20 kWh/kvm, år kan sparas jämfört med konventionell reglering. Dessutom kan prognosstyrd

3. Bruttolista – Reglerstrategier

115

8. Reglerstrategier

reglering medverka till ett jämnare inomhusklimat vilket bidrar till ökad kundnöjdhet. Kostnadsindikation: Prognosmottagare ca 5 000 kr, abonnemang för prognosinformation ca 2,5–3 kr/kvm, år. Framgångsfaktorer:

Prognosstyrning är framför allt lämpligt för hus med tung eller medeltung stomme och vattenburet värmesystem.

Att tänka på, risker: Prognosmottagare/abonnemang kan idag köpas av ett begränsat antal leverantörer vilket begränsar marknaden något. Informationskällor:

Se avsnitt i denna skrift, mer information ﬁnns på www.smhi.se.

Payoff:

Kort

116

Erfarenheter från energisparåtgärder

9. ”Mjuka” åtgärder Skapa besparingsincitament Beskrivning:

Ge den enskilde (hyresgäst, driftentreprenör, egen personal) incitament att spara energi och vatten. På så sätt ökas intresset och fokuseringen på dessa frågor. Incitamenten är främst ekonomiska men även mer ”diffusa” incitament kan vara intressanta att studera.

Nyttoeffekter:

Minskad användning av energi och vatten.

Kostnadsindikation: Låg kostnad och endast i relation till gjord besparing. Framgångsfaktorer:

Information och öppenhet i redovisning och kommunikation. För att utvärderingen inte ska bli allt för betungande kan det vara lämpligt med någon form av ”gentlemen’s agreement ” som medger en enkel fördelning av besparingar och kostnader.

Att tänka på, risker: Om många olika parter ges incitament att spara energi samtidigt, kan det vara svårt att särskilja vem som gjort vad. Då krävs mätning och uppföljning med hög detaljeringsgrad. Dessutom får införande av besparingsincitament inte tvinga fram osund besparingsiver som medför skada på byggnader eller försämrat inneklimat. Informationskällor:

Payoff:

U.F.O.S- skriften ”Morötter och piskor” behandlar incitamentskonstruktioner för fastighetsförvaltning på entreprenad. U.F.O.S-skriften ”Energiskt sparande” behandlar energieffektivisering genom brukarmedverkan. Återbetalningstiden för olika besparingsincitament beror i hög grad på utgångsläget och vilka avtalskonstruktioner som används. Energiincitament i samband med entreprenadförvaltning kombineras ofta med någon form av investering som entreprenören står för. Därmed står denne risken för investeringen.

Synliggör energianvändningen Beskrivning:

Genom att göra hyresgäster, brukare och nyttjare uppmärksamma på hur mycket energi som används

3. Bruttolista – Reglerstrategier

117

9. ”Mjuka” åtgärder

ökar medvetandet hos den enskilde. Man kan synliggöra på många olika sätt, anslag eller bildskärm i trapphus och regelbundna utskick är några. Genom att kontinuerligt informera om energianvändningen ökas medvetandet, vilket medverkar till minskad energianvändning till exempel genom förändrade brukarmönster. Nyttoeffekter:

Minskad användning av energi och vatten.

Kostnadsindikation: Åtgärden är endast förknippade med mycket små kostnader. Framgångsfaktorer:

Information om energianvändning riktad mot lekmän måste vara anpassad så att mottagaren kan förstå och tillgodogöra sig innehållet.

Att tänka på, risker: Kontinuitet är viktigt, projekt som startats måste fortleva annars försvinner snart intresset och resultaten uteblir. Informationskällor:

U.F.O.S-skriften ”Energiskt sparande”

Payoff:

Som isolerad företeelse ger åtgärden ingen besparing, det är dock ett sätt att inspirera och entusiasmera till en aktiv handling som ger besparingar.

Kvalitetssäkra energistatistiken Beskrivning:

En utvecklad och korrekt energistatistik med rutiner för regelbunden analys och rapportering är en förutsättning för ett lyckat effektiviseringsarbete och en viktig grundsten för kostnadseffektiv fastighetsförvaltning.

Nyttoeffekter:

Statistiken ger indirekta energibesparingar genom ökad synbarhet och ökatd fokus på energifrågan. Kvalitetssäkrad statistik ger större möjligheter till kontroll av taxebundna kostnader och energibolagens fakturering vilket kan innebära stora kostnadsbesparingar.

Kostnadsindikation: Kostnaden för att bygga upp en kvalitetssäkrad energistatistik beror på utgångsläget, hur stort fastighetsbeståndet är och vilken ambitionsnivå man har. Framgångsfaktorer:

118

Kontinuitet är ett krav för ett väl fungerande energiuppföljningsarbete.

Erfarenheter från energisparåtgärder

Att tänka på, risker: Informationskällor:

U.F.O.S -skriften ”Inte för kråkorna” kapitel 6.

Payoff:

Kort om utgångsläget är ”kaotiskt”

Kompetensutveckla driftpersonalen Beskrivning:

Dagens fastighetsinstallationer ställer höga krav på driftteknikern som ska sköta anläggningarna. Därför krävs kontinuerlig kompetensutveckling. Utbildning ger metoder och struktur för driftpersonalens arbete med energirelaterade frågor, vilket är nödvändigt för ett effektivt och lyckosamt arbete. Utbildning i byggnaders tekniska system och inomhusklimatfrågor ger ökad förståeelse och intresse för komplexa samband.

Nyttoeffekter:

Ökad energibesparingspotential, förbättrat engagemang hos personalen.

Kostnadsindikation: Kursavgifter från ca 3 000 kr/dag Framgångsfaktorer:

Behovsanpassade utbildningspaket utformade enligt deltagarnas förkunskaper. Kombinera med utbildning eller genomgångar på hemmaplan.

Att tänka på, risker: Fundera över om alla ska ha samma utbildning eller om man ska satsa på spetskompetens. Använd inte enbart internutbildningar, då missar man viktig input från övriga branschen. Informationskällor:

U.F.O.S-skriften ”Driftig kompetens”

Payoff:

Medel

9. ”Mjuka” åtgärder

Organisera för driftoptimering Beskrivning:

Avdela personal till att arbeta med optimering av energianvändning. Ge dessa personer ansvar för att alla energioch driftparametrar som drifttider och börvärden är korrekt inställda och hela tiden anpassas till aktuellt behov och rådande driftsituation.

Nyttoeffekter:

Minskad användning av energi och vatten.

Kostnadsindikation: Låg extra kostnad, åtgärden är i många fall självförsörjande från början.

3. Bruttolista – "Mjuka" åtgärder

119

Framgångsfaktorer:

Rätt kompetens och personligt engagemang är nödvändigt för att nå bra resultat. Det krävs inte bara kunskap utan engagemang och tillräcklig drivkraft hos den enskilde medarbetaren är minst lika viktigt.

Att tänka på, risker: Om man ﬂyttar över ansvar från husansvariga till energiansvariga kan de husansvariga uppleva att viktiga delar av deras arbete tas ifrån dem med interna konﬂikter som följd. Informationskällor:

U.F.O.S-skriften ”Inte för kråkorna” kapitel 4

Payoff:

Kort–Medel

Energiinventering Beskrivning:

Inventering och kartläggning av energianvändning görs i syfte att förbättra kunskapen om byggnadens energiflöden. Användning av el, värme och övrig media undersöks och möjliga energibesparingar kan identifieras. Under inventeringsarbetet identifieras små och stora brister och vissa mindre brister kan rättas till omedelbart.

Nyttoeffekter:

Ger underlag för prioritering av energieffektiviseringsåtgärder i syfte att minska användningen av värme, el och övrig media.

Kostnadsindikation: Cirka 500–1 000 kr/timme vid extern resurs. Framgångsfaktorer:

Arbeta strukturerat och långsiktigt, gå hellre igenom ett fåtal byggnader ordentligt än ett stort bestånd summariskt.

Att tänka på, risker: Endast inventering ger inga besparingar utan föreslagna åtgärder måste genomföras för att faktiska besparingar ska uppnås. Informationskällor:

Se avsnitt i denna skrift.

Payoff:

Kort–Medel

Nattvandra Beskrivning:

120

Dagens installationssystem är komplexa och avancerade, inställningar och funktioner av olika slag ska säkerställa att driften anpassas till de verksamheter som bedrivs under dygnet. På nätter, kvällar

Erfarenheter från energisparåtgärder

och helger är många byggnader tomma och därför kan många system stängas av. För att kontrollera att nattdriften fungerar kan man genomföra nattliga kontroller av vattenförbrukning, styrning av ventilation, belysning med mera för att säkerställa att inga läckage eller felaktiga driftinställningar ﬁnns. Nyttoeffekter:

Ger möjlighet att hitta läckage, onormala förbrukningar och olämpliga driftinställningar.

Kostnadsindikation: Motsvarande övertidsersättning för engagerad personal. Framgångsfaktorer:

Utförs vid tidpunkt då det är minimal aktivitet i byggnaden och helst efter solnedgång (för att kunna kontrollera belysningsstyrningar).

Att tänka på, risker: Glöm inte att slå av eventuella inbrottslarm och meddela bevakningsföretag! Informationskällor: Payoff:

Kort

9. ”Mjuka” åtgärder

3. Bruttolista – "Mjuka" åtgärder

121

10. Försörjningssystem Värmepumpar Beskrivning:

Byggnad med äldre och uttjänt värmeförsörjningssystem som oljeeldningsanläggning eller dylikt kan förses med en modern värmepump som täcker byggnadens värmebehov.

Nyttoeffekter:

Minskad kostnad för värmeenergi. Minskad miljöbelastning genom minskat utsläpp av s k växthusgaser men användningen av elenergi ökar, vilket i en del fall kan anses öka belastningen på miljön.

Kostnadsindikation: Kostnaden är svår att uppskatta generellt sett men beror på anläggningens storlek, komplexitet samt typ av kollektor; bergvärme är dyrare än markvärme etc. Framgångsfaktorer:

Utred noga vilken typ av värmepumpsanläggning som är lämpligast; berg, jord, vatten, luft med mera. Undersök och ifrågasätt dimensionering av kollektorslinga.

Att tänka på, risker: Användningen av el ökar vid installation av värmepump, all köpt energi som åtgår för drift av värmepumpsanläggningar är elenergi som används till kompressor, cirkulationspumpar och för att täcka värmebehovet vid topplaster. Informationskällor:

Svenska värmepumpsföreningen har information på sin webbplats www.svepinfo.se. Information ﬁnns även på Energimyndighetens webbplats www.stem. se.

Payoff:

Medel–Lång

Biobränsle Beskrivning:

För fastigheter som är försedda med äldre värmeproduktionsanläggningar exempelvis elpanna eller oljepanna, kan det vara intressant att utreda möjligheterna att istället elda med pellets eller annat biobränsle. Detta möjliggörs genom byte av brännare eller hela pannan.

Nyttoeffekter:

Minskad kostnad för värmeenergi, minskad miljöbelastning bland annat eftersom eldning med bio-

122

Erfarenheter från energisparåtgärder

bränslen inte ger nettotillskott av koldioxid i atmosfären. Kostnadsindikation: Kostnaden beror på installationens omfattning, dvs om endast brännaren eller hela pannan ska bytas. Dessutom kan bränsleförråden behöva utökas. Framgångsfaktorer:

Åtgärden är mycket lämplig för byggnader som har skorsten och vattenburen värme. Passa på att se över värmesystemet som helhet i samband med förändringar på produktionssidan, kanske ﬁnns det systemmässiga förbättringar att göra.

Att tänka på, risker: Bränslet är skrymmande, sörj för ordentlig lagerkapacitet. Energiinnehållet i 1 m3 olja motsvaras av energiinnehållet i 3 m3 pellets. Informationskällor:

Svenska bioenergiföreningen har information på sin webbplats www.svebio.se. Energimyndigheten, www. stem.se, har samlad information om eldning med biobränslen i olika omfattning.

Payoff:

Ej möjlig att uppskatta på ett relevant sätt på grund av varierande investeringsalternativ och ursprungslägen.

Fjärrvärme Beskrivning:

Äldre eldningsanläggningar kan i vissa fall vara lämpliga att skrota och ersätta med anslutning till fjärrvärmenät. Panna och bränsleförråd skrotas och istället installeras värmeväxlare för värme och varmvatten.

Nyttoeffekter:

Kan innebära minskad kostnad för värmeenergi och minskad miljöbelastning eftersom fjärrvärme framställs i stor skala med höga krav på förbränning och rökgasrening. I vissa fall ökad driftsäkerhet.

Kostnadsindikation: Abonnentcentral: 200–400 tkr för medelstora kontors- och ﬂerbostadshus. Källa: AB Fortum Värme Framgångsfaktorer: Att tänka på, risker: Förutsätter att fjärrvärme ﬁnns i närheten så att anslutningskostnaden blir rimlig. Anslutning till fjärrvärme medför också en teknisk och ekonomisk inlåsningseffekt under avtalstid och avskrivningstid.

3. Bruttolista – Försörjningssystem

123

10. Försörjningssystem

I nuläget är man hänvisad till en leverantör eftersom fjärrvärmenäten inte medger konkurrens. Informationskällor:

Svensk fjärrvärme,www.fjarrvarme.org.

Payoff:

Ej möjligt att uppskatta på ett relevant sätt.

Fjärrkyla Beskrivning:

På samma sätt som man kan ersätta egen värmeproduktion med fjärrvärme ﬁnns på vissa platser i Sverige möjlighet att ansluta sin fastighet till fjärrkyla och därigenom ersätta egna kylmaskiner.

Nyttoeffekter:

Kan innebära minskad kostnad för komfort- och processkyla. Minskad miljöbelastning på grund av minskad användning av freoner. I vissa fall ökad driftsäkerhet.

Kostnadsindikation: Undercentral: 200–500 tkr, anslutningsavgift 2 500– 3 500 kr/kW (gäller Stockholm, anslutningseffekt ca 350 kW). Källa: AB Fortum, Värme Framgångsfaktorer:

Tillse att sekundärsidan ger tillräcklig temperaturökning, överväg att seriekoppla objekt. Vissa leverantörer erbjuder reducerad anslutningsavgift för fastigheter med processkyla (kylbehov hela året).

Att tänka på, risker: Undersök möjligheten att ansluta till fjärrkylanätet, vilket framförallt är utbyggt i de centrala delarna av större orter. Informationskällor:

Svensk Fjärrvärme,www.fjarrvarme.org.

Payoff:

Ej möjligt att uppskatta på ett relevant sätt.

124

Erfarenheter från energisparåtgärder

11. Individuell mätning av energi Individuell mätning av värme Beskrivning:

I Sverige är det vanligt att mäta värme- och vattenförbrukning på byggnadsnivå. Därigenom behöver inte den enskilde hyresgästen betala för sin egen förbrukning utan byggnadens totala förbrukning används för att reglera kostnaden. Ofta baseras fördelningen mellan hyresgästerna på area. Genom att installera mätare på lägenhetsnivå kan en mer rättvis fördelning av värmekostnaden göras. Tanken är att var och en ska betala för sin egen förbrukning, vill man ha extra varmt i sin lägenhet ska man få betala för det.

Nyttoeffekter:

Minskad användning av värmeenergi, främst genom synliggörande av energianvändningen och aktiva val av brukaren.

Kostnadsindikation: För bostäder uppskattas kostnaden till 4 000–10 000 kr/lägenhet (inkl mätning av tappvarmvatten), årlig driftskostnad ca 400 kr/lgh, år. Källa: STEM, Berndtsson 2003 Framgångsfaktorer:

Eftersom värmekostnaden sätts i fokus hos hyresgästerna måste värmesystemen vara väl injusterade så att var och en kan få den temperatur man önskar. Dessutom är det mycket viktigt att hyresgästerna informeras om åtgärden och vad den innebär ekonomiskt och tekniskt.

Att tänka på, risker: Åtgärden är framförallt aktuell i ﬂerbostadshus med vattenburen värme. Vidare medför åtgärden en del organisatoriska insatser kring hyresavtal, mätvärdeshantering, debitering etc. Informationskällor:

Payoff:

”Individuell värmemätning i ﬂerbostadshus”, EFFEKTIV, Jagemar et al, 2003, www.effektiv.org. ”Individuell värmemätning i svenska ﬂerbostadshus”, STEM, Berndtsson 2003, www.stem.se. Uppgifterna varierar mellan 3–15 år, se informationskällor ovan.

3. Bruttolista – Försörjningssystem

125

11. Individuell mätning

12. Informationsteknik Datorisering av styroch övervakningssystem Beskrivning:

Många fastighetstekniska system styrs och regleras via äldre analoga reglercentraler med dålig reglerfunktion och bristande inställningsmöjligheter. Genom att byta till moderna datoriserade styroch övervakningsinstallationer erhålls systemlösningar med bättre precision och ﬂer inställningsmöjligheter än tidigare.

Nyttoeffekter:

Ger möjligheter till och verktyg för en energieffektivare drift med minskad energianvändning som följd. Kontroll av systemens status underlättas och tidiga varningar vid driftfel möjliggörs.

Kostnadsindikation: Från ca 20 000 kr/apparatskåp och uppåt. Framgångsfaktorer:

Vid upphandling och införande ställs krav på viss beställarkompetens. Vidare ska datoriserade styroch övervakningsinstallationer betraktas som verktyg eftersom de måste användas aktivt för att ge optimalt resultat.

Att tänka på, risker: Moderna verktyg ställer krav på den organisation som ska sköta anläggningarna, se till att kompetens och intresse ﬁnns för driften av de moderna verktygen. Om intresse och kompetens saknas bör enklare installationer övervägas. Informationskällor:

U.F.O.S-skrifterna ”Driften på webben” och ”Grepp om driften”

Payoff:

Kort–Medel

126

Erfarenheter från energisparåtgärder

Bilagor Bilagorna nedan ﬁnns att hämta som elektroniska dokument på U.F.O.S webbplats www.ufos.to. Bilaga 1. Energitjänster Bilaga 2. Kalkylexempel Bilaga 3. EG direktiv om byggnaders energiprestanda Bilaga 4. Energistatistik; bearbetning och presentation Bilaga 5. Exempel blankett för värmeundercentral Bilaga 6. Exempel från Locum Värmeundercentral Bilaga 7. Exempel på energieffektiviseringsprocessen i praktiken

11. Informationsteknik

3. Bruttolista – Informationsteknik

127

128

Erfarenheter fr책n energispar책tg채rder