7164-152-6 by Sveriges Kommuner och Landsting

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? I denna rapport presenteras en metod för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunen. Metoden har utvecklats och prövats i samarbete med samtliga 8 kommuner i Jämtland och 5 kommuner i Värmland. Samtliga dessa kommuner har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I rapporten preseanteras resultat av mätningar från kommunerna. I rapporten ﬁnns även en uppskattning av omfattning och kostnader totalt i landet av hälso- och sjukvården i kommunerna. Vår förhoppning är att rapporten ska stimulera till fortsatta och fördjupade studier av hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Avsikten är att den presenterade mätmetoden även ska kunna användas av andra kommuner för att följa utvecklingen och för jämförelser mellan kommuner.

Rapporten kan beställas från Gill Wingbo, Sveriges Kommuner och Landsting. E-post: gill.wingbo@skl.se, tfn: 08-452 76 89, fax: 08-452 72 13. Den kan även beställas och laddas ner som pdf på: www.skl.se

ISBN-10: 91-7164-152-1 ISBN-13: 978-91-7164-152-6 Pris 80 kr/st. Moms, porto och expeditionsavgift tillkommer.

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Birgitta Söderlund, tel 08-452 77 95 och Ulla Åhs, tel 08-452 77 96. Beställning av rapporten kan göras direkt på tel 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se ISBN-10: 91-7164-152-1 ISBN-13: 978-91-7164-152-6 Layout/produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2006

Förord

Sedan Ädelreformen genomfördes 1992 har vårdtiderna vid sjukhus kortats avsevärt och omfattningen av hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende har ökat. Det finns emellertid ingen systematisk uppföljning av utvecklingen av hemsjukvården. Många kommuner är oroade över kostnadsutvecklingen samtidigt som det har varit svårt att identifiera hemsjukvårdens kostnader. I denna rapport presenteras en metod för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunen. Metoden har utvecklats och prövats i samarbete med samtliga 8 kommuner i Jämtland och 5 kommuner i Värmland. Samtliga dessa kommuner har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I rapporten presenteras resultat av mätningar från kommunerna. Resultaten jämförs även med mätningar av hemsjukvårdens omfattning i kommuner i Gävleborg, Dalarna och Västmanland, där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I rapporten finns en uppskattning av omfattning och kostnader totalt i landet av hälso- och sjukvården i kommunerna. I projektet har medverkat företrädare för kommunerna i Jämtland och Värmland, se förteckning i bilaga 4. Projektledare har varit Birgitta Söderlund, Sveriges Kommuner och Landsting med medverkan av Josephine Lindgren, Gabriella Kollander Fållby och Ulla Åhs. Sveriges Kommuner och Landsting utvecklar metoder och indikatorer för att beskriva, mäta och jämföra tillgänglighet, kostnader, resultat och kvalitet inom vård och omsorg. Kommuner och landsting måste följa upp och öppet redovisa vad som utförs och vad resultatet blir för att patienter och brukare ska kunna bedöma resultat och kvalitet för tjänster de erbjuds inom vård och omsorg. Vår förhoppning är att rapporten ska stimulera till fortsatta och fördjupade studier av hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Avsikten är att den presenterade mätmetoden även ska kunna användas av andra kommuner för att följa utvecklingen och för jämförelser mellan kommuner.

Ellen Hyttsten Avdelningen för vård och omsorg

Ann Hedberg Balkå Sektionen för informatik och uppföljning

Innehåll

Sammanfattning ...........................................................................................5 Resultat från Jämtland och Värmland .................................................................................. 6 Jämförelse med mätningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland .............................. 8 Total kostnad för hälso- och sjukvård i kommunerna i Sverige ..................................... 9

1. Inledning ............................................................................................... 12 2. Kort beskrivning av använda metoder ................................................ 16 2.1 Mäta omfattning av hemsjukvård ............................................................................... 16 2.2 Beräkna kostnader för hemsjukvård ......................................................................... 18

3. Omfattning av hemsjukvård i Jämtland och Värmland .......................22 3.1 Hemsjukvård som utförs av undersköterskor/vårdbiträden .................................22 3.2 Total omfattning av hemsjukvården ...........................................................................26

4. Kostnader för hemsjukvård i Jämtland och Värmland ........................30 4.1 Hemsjukvårdens kostnader totalt för alla verksamheter.......................................30 4.2 Kostnad för hemsjukvård i äldreomsorgen ..............................................................35 4.3 Kan man jämföra kommuner?......................................................................................36 4.4 Benchmarking – en förklaringsmodell ......................................................................38

5. Undersökningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland....................44 6. Kostnader för hälso- och sjukvård i kommunerna totalt i Sverige..............................................................48 Bilagor .........................................................................................................56 Bilaga 1. Använda metoder för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader .................................................................................62 1:1 Mätning av hemsjukvårdens omfattning ................................................................................56 1:2 Beräkning av hemsjukvårdens kostnader ..............................................................................62 1:3 Anvisningar för att redovisa arbetstiden ...............................................................................67

Bilaga 2. Redovisning av resultat per kommun ...............................................................71 Bilaga 3. Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar .....................................................82 Bilaga 4. Medverkande i projektet ....................................................................................84

Sammanfattning

Ädelreformen 1992 gav kommunerna ansvar för hälso- och sjukvård i särskilda boendeformer och dagverksamheter, dock ej läkarinsatser som är ett fortsatt ansvar för landstingen. Reformen gav också landsting och kommuner möjlighet att komma överens om att kommunen ska ha ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. I dag har exakt hälften av landets 190 kommuner, 145 stycken ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Sedan reformen genomfördes har vårdtiderna kortats avsevärt på sjukhusen och omfattningen av hemsjukvården har ökat. Det ﬁnns emellertid ingen systematisk uppföljning av hemsjukvården. Kommunernas hälso- och sjukvårdsinsatser särredovisas inte utan ingår som en del i äldre- och handikappomsorgen. Många kommuner är oroade över kostnadsutvecklingen samtidigt som det har varit svårt att identiﬁera hemsjukvårdens kostnader.

Vi har försökt besvara fyra viktiga frågor I denna rapport redovisar vi en metod för att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna med syftet att den ska kunna användas av andra kommuner. Metoden har utvecklats tillsammans med samtliga åtta kommuner i Jämtland och fem kommuner i Värmland vilka alla har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Beräkningar av både omfattning och kostnader har gjorts i dessa kommuner. Vi har försökt besvara fyra frågor: 1. Hur omfattande är hemsjukvården i kommunerna? 2. Vad kostar hemsjukvården? 3. Kan vi förklara kostnadsskillnader mellan kommunerna? 4. Kan vi med utgångspunkt från resultaten beräkna vad hälsooch sjukvården som utförs i kommunerna kostar i hela landet? I rapporten fokuserar vi på hemsjukvårdens omfattning och kostnader. Vi har inte behandlat hemsjukvårdens resultat och kvalitet.

Vad är hemsjukvård? Enligt den deﬁnition vi använt är hemsjukvård de hälso- och sjukvårdsinsatser som den enskilde får med stöd av hälso- och sjukvårdslagen i sin bostad eller där patient vistas. Hemsjukvård i kommunerna utförs inom äldre- och handikappomsorgen i det ordinära boendet samt i särskilda boendeformer, korttidsvård/boende och dagverksamhet som kommunerna bedriver enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Deﬁnitionen innebär att all hälso- och sjukvård som kommunerna utför med undantag av skolhälsovård är hemsjukvård.

SAMMANFATTNING

En stor del av kommunernas hemsjukvård utförs av undersköterskor och vårdbiträden som en del av deras arbete med social omsorg. För att en undersköterska/vårdbiträde ska betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvårdslagens mening ska arbetsuppgiften vara skriftligt delegerad eller utföras under handledning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.

Använd metod Metoden bygger på att undersköterskor/vårdbiträden mäter sin arbetstid under en vecka. Mätningarna visar hur deras arbetstid fördelas på social omsorg och hälso- och sjukvårdsuppgifter och ger underlag för att uppskatta antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som utför hemsjukvård. För den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunerna dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster antar vi att all arbetstid i kommunen är hemsjukvård. Beräkningen av kostnaderna för hemsjukvård bygger på att vi kan identiﬁera personaloch driftskostnader per verksamhet för det arbete som utförs av undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Indelningen i kommunernas räkenskapssammandrag (RS) används med vissa justeringar. I driftskostnaderna ingår alla kostnader som behövs för att driva verksamheten. Gemensamma OH-kostnader ska fördelas på verksamheterna.

Resultat från Jämtland och Värmland Mätningar av hemsjukvårdens omfattning och beräkning av dess kostnader genomfördes i alla kommuner i Jämtland dvs. Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund samt i Värmland kommunerna Arvika, Hammarö, Karlstad, Kil och Torsby. Samtliga verksamheter inom äldre- och handikappomsorgen där hemsjukvård utförs ingick i undersökningen dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. Mätningar av hur undersköterskor/vårdbiträden fördelade sin arbetstid genomfördes under en vecka i oktober 2002 och kostnadsberäkningarna bygger på kommunens räkenskapssammandrag för 2002. I nedanstående tabell visas resultaten i sammanfattning för kommunerna i genomsnitt. Hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna i genomsnitt i Jämtland och Värmland 2002

Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet Summa

Andel av årsarbeten, procent 26 18 7 28 6 19

Kostnad per invånare, kronor 1 080 1 010 120 190 25 2 400

Kostnad per brukare, kronor 59 800 67 900 40 700 152 5001 – –

Hemsjukvården mest omfattande i ordinärt boende

Våra mätningar visar att en betydligt större andel av arbetstiden används för hemsjukvård i ordinärt boende än i särskilt boende. Undersköterskor och vårdbiträden använde i genomsnitt 17 procent av sin arbetstid till hemsjukvård i ordinärt boende

Kostnad per plats.

SAMMANFATTNING

jämfört med 11 procent i särskilt boende. Den större betoningen av hemsjukvård i ordinärt boende förstärktes när antalet årsarbeten legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal adderades till antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som avsåg hemsjukvård. Av samtliga årsarbeten i ordinärt boende avsåg 26 procent hemsjukvård. I särskilt boende var motsvarande andel 18 procent. Det visade sig också att den totala kostnaden för hemsjukvård i ordinärt boende är högre, 1 080 kronor per invånare jämfört med särskilt boende, 1 010 kronor per invånare. Kostnaden för hemsjukvård per brukare är dock högre i särskilt boende, 67 900 kronor än i ordinärt boende, 59 800 kronor. Personalen använder mer av sin tid för hemsjukvård i ordinärt boende och ger hemsjukvård till ﬂer brukare. Kostnaden för varje brukare som får hemsjukvård i ordinärt boende är därför lägre än i särskilt boende där personaltätheten är hög och varje brukare får mer hemsjukvård.

Stort inslag av hemsjukvård i korttidsvård/boende Inslaget av hemsjukvård är stort inom korttidsvård/boende, totalt 28 procent av årsarbetstiden. I denna verksamhet utförs hemsjukvården till stor del av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, 64 procent av den summerade årsarbetstiden som avser hemsjukvård. En plats inom korttidsvård/boende kostar 152 500 kronor i genomsnitt. Varje plats används dock av ﬂera brukare under ett år.

Liten omfattning av hemsjukvård i LSS-boende och dagverksamhet Omfattningen av hemsjukvård i LSS-boende och dagverksamhet är relativt liten, 7 respektive 6 procent av den totala årsarbetstiden för undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Kostnaden per invånare är också låg 120 kronor för LSS-boende och 25 kronor för dagverksamhet. I dessa verksamheter som främst riktar sig till yngre funktionshindrade är det omvårdnad och annan typ av stöd och service som dominerar. Trots den ringa omfattningen av hemsjukvård i LSS-boende är kostnaden per brukare för hemsjukvård relativt hög, 40 700 kronor. Detta återspeglar givetvis att kommunernas totala kostnader för personer som bor i LSS-boende är höga.

22 procent av äldreomsorgens kostnader Särskilt boende och korttidsvård/boende riktar sig i stort sett uteslutande till den äldre befolkningen och i det ordinära boendet är endast 11 procent av brukarna yngre än 65 år. Huvuddelen av hemsjukvården i dessa verksamheter är således en del av äldreomsorgen. Våra beräkningar visar att 22 procent av äldreomsorgens totala kostnader består av kostnader för hemsjukvård. Det motsvarar 11 300 kronor per invånare 65 år och äldre.

Kan man jämföra kommunernas kostnader? Det ﬁnns relativt stora skillnader mellan kommunernas kostnader för hemsjukvård med en variationsvidd från lägst 7 000 kronor per invånare 65 år och äldre till högst 17 300 kronor. I alla jämförelser är kostnaderna högre i Jämtland än i de fem Värmlandskommunerna. Det ﬁnns emellertid skillnader i strukturell tyngd mellan länen som till en del förklarar kostnadsskillnaderna.

SAMMANFATTNING

Vi har använt standardkostnadsindex per invånare 65 år och äldre som ett mått på kommunens strukturella tyngd. Index för riket i genomsnitt är 100. Standardkostnadsindex är för Jämtlandskommunerna i genomsnitt 121 och för de fem Värmlandskommunerna 99. Det innebär att 22 procent av kostnadsskillnaden mellan länen kan förklaras med skillnader i strukturell tyngd men det finns inget entydigt förhållande mellan struktur och kostnader. Som exempel kan nämnas att Härjedalen, som har den tyngsta strukturen med index 128, har den lägsta kostnaden per invånare 65 år och äldre i Jämtland, ungefär på samma nivå som i Kil i Värmland med en betydligt mer gynnsam struktur enligt index. Skillnader i kostnader ger ett starkt motiv för kommunerna att jämföra sig och lära av varandra. Genom att jämföra sig med kommuner som har liknade struktur får kommunen en indikator på kostnadsläget i kommunen. Det finns ingen ”rätt” nivå på kostnader för hemsjukvård men jämförelser visar om kostnaderna är höga eller låga i kommunen. I rapporten redovisar vi en benchmarking modell som kommunerna kan använda sig av för att jämföra sina kostnader. Modellen illustreras med en jämförelse av kostnaderna för hemsjukvård i genomsnitt mellan kommunerna i Jämtland och kommunerna i Värmland. Det finns ett kommunalt handlingsutrymme och en möjlighet för kommuner att förändra sina kostnader. Skillnader i kostnader kan bero på medvetna politiska satsningar och prioriteringar men kan också bero på traditioner och skillnader i effektivitet. Exempel på faktorer som styr kostnaderna men som är möjliga att påverka i alla fall på lång sikt är organisation och ledning, politiska prioriteringar, lokala avtal och samverkan med landstinget, kommunens ekonomi, användning av ny teknik m.m.

Jämförelse med mätningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland Undersökningar av hemsjukvårdens omfattning har gjorts med i stort samma metodik av Äldrevårdsutredningen2 2003 i fyra kommuner i Dalarna och fyra kommuner i Gävleborg samt av FoU Västmanland3 i samtliga kommuner i Västmanland 2004. I dessa tre län har landstinget ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende. Äldrevårdsutredningen uppskattade även omfattningen av den hemsjukvård landstinget utförde i ordinärt boende (ej läkarinsatser) vilket dock inte gjordes i Västmanland. Som mått på hemsjukvårdens omfattning, vid jämförelser mellan undersökningarna, har antal timmar per invånare 80 år och äldre använts.

En större andel av hemsjukvården utförs i särskilt boende där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende

SOU 2004:68 Sammanhållen hemvård. FoU Västmanland. Kommunal hemsjukvård och social omsorg. En kartläggning i Västmanlands län. Meddelande 2005:1.

Hemsjukvården är mest omfattande i Jämtland både i ordinärt och särskilt boende, 67 respektive 66 timmar per invånare 80 år och äldre. I Gävleborg där hemsjukvården var minst omfattande användes endast 19 timmar i ordinärt boende (inklusive landstingets insatser) och 46 timmar i särskilt boende per person 80 år och äldre.

SAMMANFATTNING

Både i Dalarna och Värmland används totalt 98 timmar per invånare 80 år och äldre till hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende. Fördelningen är dock olika. I Värmland är timmarna jämnt fördelade mellan ordinärt och särskilt boende. I Dalarna utfördes en betydligt större andel av hemsjukvården i särskilt boende, 61 procent. Även i Gävleborg med liten omfattning av hemsjukvården utförs merparten i särskilt boende, hela 70 procent. Varför en större del av hemsjukvården utförs i särskilt boende där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende ger inte undersökningarna svar på.

Total kostnad för hälso- och sjukvård i kommunerna i Sverige Vi har använt mätningarna i de fem länen, Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland som underlag för att uppskatta vad hälso- och sjukvården i kommunerna kostar totalt i Sverige. I uppskattningen ingår inte landstingets hemsjukvård i ordinärt boende.

Hemsjukvården i kommunerna kostade 15–17,5 miljarder kronor Enligt beräkningarna kostade hälso- och sjukvården i kommunerna 16,6 miljarder kronor i 2004 års prisnivå, varav 9,7 miljarder kronor avsåg kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende och 6,9 miljarder kommuner där landstinget har ansvaret. En känslighetsanalys visar att kostnaderna för hemsjukvården i kommunerna bör ligga någonstans mellan 14,9 och 17,5 miljarder kronor.

11 procent av hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige Av de samlade kostnaderna för vård och omsorg 2004 på 248 miljarder kronor avsåg 113 miljarder, 45 procent kommunal vård och omsorg och 135 miljarder, 55 procent landstingens hälso- och sjukvård. Hemsjukvården i kommunerna ingår som en del i den kommunala vården och omsorgen.

Äldreomsorg 32 %

Fördelning av kostnader för vård och omsorg per verksamhet, procent andelar

Specialicerad vård och övrig vård 44 %

Handikappomsorg 13 % Primärvård 11 %

SAMMANFATTNING

Ofta är det landstingens kostnader för hälso- och sjukvård på 135 miljarder kronor som redovisas som hälso- och sjukvårdskostnaderna i landet. Om vi även räknar med kommunernas hemsjukvård på ca 17 miljarder kronor blir de samlade hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige 152 miljarder kronor. Av dessa utgör kommunernas hemsjukvård 11 procent. Andelen för landstingets primärvård är 17 procent. Se diagram som visar hur kostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas på olika verksamheter. Fördelning av kostnader för hälso- och sjukvård per verksamhet, procent andelar

Hemsjukvård i kommunerna 11 %

Primärvård 17 %

Specialicerad vård och övrig vård 72 %

SAMMANFATTNING

Inledning

Genom Ädelreformen 1992 fick kommunerna ansvar för hälso- och sjukvård upp till läkarnivå i särskilda boendeformer. Reformen gav också landsting och kommuner möjlighet att komma överens om att kommunen även skall ha ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. I dag har 145 av landets 290 kommuner ett sådant ansvar. Sedan reformen genomfördes har vårdtiderna på sjukhusen kortats avsevärt och omfattningen av hälso- och sjukvård (hemsjukvård) i det ordinära boendet och i det särskilda boendet har ökat. Det finns ingen systematisk uppföljning av utvecklingen och omfattningen av hemsjukvården men det finns ett uttalat önskemål om bättre kunskap om kommunernas hemsjukvård. Som ett led i att förbättra möjligheterna att följa hemsjukvårdens utveckling har Svenska Kommunförbundet i samarbete med representanter för kommunförbundet i Jämtlands län samt för Östersund, Arvika, Hammarö, Karlstad, Kil och Torsby kommun utarbetat en metod för att mäta omfattningen av hälso- och sjukvård i kommunen. Samtliga kommuner i Jämtland och Värmland har tagit över ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. I projektet har deltagit representanter från olika yrkesgrupper som ekonomer, sjuksköterskor, socionomer, arbetsterapeuter, verksamhetschefer och medicinskt ansvarig sjuksköterska. I rapporten presenteras en metod för att mäta den kommunala hemsjukvårdens omfattning också med syftet att använda metoden för att beräkna hemsjukvårdens kostnader. Metoden har utvecklats och prövats i samarbete med kommunerna. Mätmetoden är kvantitativ och syftar till att ge en uppfattning om omfattningen av hälso- och sjukvården i kommunen. Metoden är inte kvalitativ och gör inte anspråk på att ge en helhetsbild av verksamheten. Samtliga kommuner har beräknat kommunens totala kostnader för hemsjukvården. Vi kan i denna rapport för första gången presentera beräkningar av vad den kommunala hemsjukvården kostar i kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende.

Syftet med rapporten Syftet med rapporten är – Att ge bättre kunskap om den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning och kostnader, totalt och per verksamhet – Att presentera en mätmetod för att följa den kommunala hemsjukvårdens omfattning och kostnader med avsikten att metoden ska kunna användas även av andra kommuner – Att ge underlag för jämförelser mellan kommuner – Att ta fram kunskap som stimulerar till fortsatta och fördjupade studier

INLEDNING

Vad är hemsjukvård? Hemsjukvård är de hälso- och sjukvårdsinsatser som den enskilde får med stöd av hälso- och sjukvårdslagen (HSL) i sin bostad eller där patient vistas. Med bostad avses det ordinära boendet och de särskilda boendeformer som är inrättade med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunala enheter för korttidsvård/boende och dagverksamhet enligt SoL och LSS ingår även i hemsjukvård. All den hälso- och sjukvård som kommunerna bedriver, med undantag av skolhälsovården, är att betrakta som hemsjukvård. All hälso- och sjukvård bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen. I verksamheter där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar anställer kommunen legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal dvs. yrkesgrupper som sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. För att en undersköterska/vårdbiträde ska betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal i lagens mening ska arbetsuppgiften vara skriftligt delegerad eller utföras under handledning av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Se vidare bilaga 3 där kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar beskrivs mer ingående.

Delat ansvar för hemsjukvård mellan kommuner och landsting I Sverige har 145 av landets 290 kommuner ansvaret för all hemsjukvård. I övriga 145 kommuner har landstingen ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende medan kommunen har ansvaret i särskilda boendeformer, LSS-boende och i kommunala enheter för korttidsvård/boende och dagverksamheter. Alla kommuner i både Jämtland och Värmland har ansvaret för all hemsjukvård således även i ordinärt boende. När landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende är den legitimerade personalen anställd i landstinget, men det är vanligt att kommunalt anställda undersköterskor/vårdbiträden utför hälso- och sjukvårdsuppgifter på delegation även i ordinärt boende. Det förekommer också att landstingens primärvård har undersköterskor anställda som utför sådana uppgifter i det ordinära boendet eller att landstinget betalar kommuner för de hälso- och sjukvårdsuppgifter som kommunens undersköterskor och vårdbiträden utför. Läkarinsatser inom hemsjukvården är landstingens ansvar i hela landet.

Rapportens innehåll I rapporten presenteras den använda metoden med syftet att även andra kommuner ska kunna använda den för att mäta och beräkna hemsjukvårdens omfattning och kostnader. I kapitel 2 ges en kort beskrivning av metoden och i bilaga 1 en mer ingående beskrivning. Resultaten av mätningarna av hemsjukvårdens omfattning i kommunerna i Jämtland och Värmland presenteras i kapitel 3. Här ﬁnns resultat om hur undersköterskor/ vårdbiträden fördelar sin arbetstid på olika arbetsuppgifter. Hemsjukvårdens totala omfattning inklusive årsarbetstid för den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen redovisas samt hur tiden fördelas på olika verksamheter. I bilaga 2 ﬁnns resultaten per kommun.

INLEDNING

I kapitel 4 återfinns kostnadsberäkningarna. Här finns uppgifter om kostnaderna för hemsjukvård i de olika verksamheterna uttryckt i nyckeltal som kostnad per invånare, kostnad per invånare 65 år och äldre, kostnad per brukare m.m. Beräkningar görs även av hemsjukvårdens kostnader inom äldreomsorgen. En benchmarking modell presenteras som kan användas för att jämföra kostnader mellan kommuner med likartad struktur. Modellen illustreras med en jämförelse av kostnaderna i genomsnitt mellan kommunerna i Jämtland och i Värmland. I bilaga 2 finns kostnadsberäkningar av hemsjukvården per kommun. Projektets resultat i Jämtland och Värmland har jämförts med undersökningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland, i vilka tre län landtinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende, se kapitel 5. I kapitel 6 görs en beräkning av kostnaderna för den kommunala hälso- och sjukvården totalt i landet. I denna beräkning har mätningarna i samtliga län använts dvs. Jämtland, Värmland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland. I bilaga 3 finns en beskrivning av kommunens hälso- och sjukvårdsansvar och i bilaga 4 en förteckning av de som deltagit i projektet.

INLEDNING

Kort beskrivning av använda metoder

Projektets huvuduppgift var att försöka besvara frågorna: – Hur omfattande är den kommunala hemsjukvården? – Vad kostar hemsjukvården? För att få svar på frågorna har projektet gjort mätningar av hur arbetstiden fördelas på social omsorg och hemsjukvård och också beräknat kostnaderna för den utförda hemsjukvården. Här görs en kort beskrivning av använda metoder för att uppskatta hemsjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna. I bilaga 1 beskrivs metoderna mer i detalj.

2.1 Mäta omfattning av hemsjukvård Hemsjukvårdens omfattning i en kommun mäts som antal årsarbeten i kommunen som utför hemsjukvård inom äldre- och handikappomsorgen. Eftersom den stora personalgruppen i kommunerna, undersköterskor och vårdbiträden utför hemsjukvård som en del av sitt arbete har en metod utvecklats för att mäta hur stor denna del är. All arbetstid som utförs av den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunen anses vara tid för hemsjukvård.

Verksamheter där hemsjukvård utförs Hemsjukvård utförs inom äldre- och handikappomsorgen i följande verksamheter i kommunerna. Denna indelning följer deﬁnitionerna i den ofﬁciella statistiken och till stor del indelningen i räkenskapssammandragen (RS) och har använts i mätningen av hemsjukvårdens omfattning och kostnader.

Ordinärt boende

Insatser enligt SoL och HSL i ordinärt boende

Särskilt boende

Särskilt boende enligt SoL

LSS-boende

Särskilt boende enligt LSS § 9:9

Korttidsvård/boende

Alla former av korttidsvård/boende enligt SoL och dagrehabilitering enligt SoL

Dagverksamhet

Dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS

KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER

Social omsorg och hemsjukvård I samtliga verksamheter ovan utförs social omsorg och hemsjukvård (medicinska insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen). En person kan få enbart social omsorg, både social omsorg och hemsjukvård eller endast hemsjukvård i sin bostad i ordinärt boende, särskilt boende och LSS-boende. Även personer som tillfälligt vistas i korttidsvård/boende eller dagverksamhet får social omsorg och hemsjukvård. Undersköterskor och vårdbiträden är den helt dominerande personalkategorin inom kommunal vård och omsorg. Merparten av deras arbetstid avser social omsorg och en mindre del hemsjukvård. All arbetstid för den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen är i vår undersökning hemsjukvård.

Undersköterskors och vårdbiträdens arbetstid för hemsjukvård Metoden bygger på att mäta de arbetsuppgifter undersköterskor och vårdbiträden utför under en vecka i de olika verksamheterna. Arbetsuppgifternas fördelning på social omsorg och hemsjukvård används som underlag för att uppskatta hemsjukvårdens omfattning. I Jämtland och Värmland genomfördes mätningarna av arbetstiden under en vecka i oktober 2002. Även hemsjukvård som utförs av externa entreprenörer ingick i mätningarna. I princip ska alla uppgifter som kräver delegering av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast räknas som hälso- och sjukvårdsuppgifter. Reglerna för vad som kräver delegation skiljer sig dock åt mellan kommunerna. Metoden utgår därför från en detaljerad beskrivning av vilka arbetsuppgifter som är att betrakta som hälso- och sjukvård. Se bifogad blankett i bilaga 1. Den enskilde arbetstagaren har i detalj redovisat den tid som går åt för att utföra olika arbetsuppgifter under en vecka. Arbetsuppgifterna är i redovisningen sorterade på direkt brukartid för social omsorg, direkt brukartid för hälso- och sjukvård (hemsjukvård), indirekt brukartid och ej brukarrelaterad tid. I den indirekta brukartiden ingår färdtid, tid för dokumentation och liknande som krävs för att kunna utföra både social omsorg och hemsjukvård. Tid som inte är brukarrelaterad avser egen utbildning, planering, arbetsplatsträffar m.m. Den indirekta brukartiden och den ej brukarrelaterade tiden fördelas på social omsorg och hemsjukvård i proportion till hur stor andel av den direkta brukartiden som avser social omsorg respektive hemsjukvård. Den andel av arbetstiden som användes för hemsjukvård under mätveckan antas vara ett representativt urval av hur arbetstiden fördelas under året. Genom mätningen kan antalet årsarbeten i respektive verksamhet som undersköterskor/vårdbiträden totalt använder för hemsjukvård uppskattas. Se vidare bilaga 1 där metoden beskrivs mer ingående.

KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER

Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster är anställda för att utföra hemsjukvård. All deras arbetstid anses därför vara hälso- och sjukvård. Någon mätning av hur denna arbetstid fördelar sig på olika arbetsuppgifter görs således inte.

Total tid för hemsjukvård För var och en av verksamheterna kan hemsjukvårdens omfattning beräknas som summan av antal årsarbeten för – Den andel av arbetstiden som undersköterskor och vårdbiträden och annan ej legitimerad personal utför hälso- och sjukvårdsuppgifter enligt genomförd mätning – All arbetstid som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utför.

Årsarbete Ett årsarbete ska motsvara genomsnittlig arbetad tid för en heltidsarbetande under ett år. Vi har antagit att ett årsarbete motsvarar 1 700 arbetade timmar under ett år. Alla anställda ska ingå dvs. även anställda som arbetar deltid eller är timanställda. Sjukfrånvaron ska dras bort eftersom vi antar att timanställda arbetar som sjukvikarier.

2.2 Beräkna kostnader för hemsjukvård De kostnader vi önskar beräkna är verksamhetens totalkostnader. Att utgå från totalkostnaderna är en viktig förutsättning för att kunna göra rättvisande jämförelser mellan kommuner. Med totalkostnad avses bruttokostnad inklusive gemensamma kostnader och overhead. Justering för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting sker dvs. det är de resurser som kommunen tar i anspråk för de egna kommuninnevånarnas hemsjukvård som avses. Kostnaderna beräknas för var och en av de verksamhetsområden som omfattas av undersökningen dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. Indelningen i de nationellt insamlade räkenskapssammandrag (RS) används med vissa justeringar för kostnader som inte är relevanta för hemsjukvård. Se vidare bilaga 1 där beräkningsmodellen beskrivs mer ingående. Beräkningarna bygger på att vi kan identiﬁera personal och driftskostnader per verksamhet för det arbete som utförs av undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Personalkostnaderna ska inkludera kostnader för samtliga utförda årsarbeten inom respektive verksamhet och innehålla samtliga personalkostnader enligt vedertaget sätt att redovisa personalkostnader. I driftskostnaderna ska ingå alla kostnader som behövs för att driva verksamheten som kostnader för lokaler, kontorsmaterial, datorer, telefoner, bilar m.m. Gemensamma kostnader för bl.a. ledning och administration på enhets- och förvaltningsnivå samt central

KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER

nivå i kommunen, dvs. OH-kostnader ska tas med. Kostnaderna fördelas på följande tre poster. – Personal- och driftskostnader inklusive OH-kostnader för utförd hemsjukvård av undersköterskor/vårdbiträden och annan ej legitimerad personal – Personal- och driftskostnader inklusive OH-kostnader för utförd hemsjukvård av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal – Kostnader inklusive OH-kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter Våra mätningar visar hur stor andel av undersköterskors/vårdbiträdens arbetstid som används för hemsjukvård. Denna procentandel används för att beräkna hur stor del av personaloch driftskostnaderna för undersköterskors/vårdbiträdens arbete i de olika verksamheterna som är kostnader för hemsjukvård. Personal- och driftskostnader för allt arbete som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och även MAS/MAR är kostnader för hemsjukvård. Kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter som inkontinensprodukter, tekniska hjälpmedel m.m. är direkta kostnader för hemsjukvård. OH-kostnader ska även tas med.

Två beräkningsmetoder har använts Kommunerna i Jämtland har direkt använt sig av kommunernas räkenskapssammandrag (RS) för att få fram hemsjukvårdens kostnader. I RS ﬁnns en rad fördelningar av kostnader gjorda t.ex. fördelning av kostnader för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, OH-kostnader, kostnader för tekniska hjälpmedel m.m. Om kommunens RS håller god kvalitet ska man inte behöva göra dessa fördelningar igen utan kan direkt utgå från RS. Vissa justeringar måste dock göras. Se vidare beskrivningen i bilaga 1. I Värmland har kommunerna utgått från redovisningen av personalkostnaderna för respektive verksamhet och sedan lagt till de övriga driftskostnader som är relevanta för hemsjukvård samt OH-kostnaderna. Beräkningsmetoderna bygger på samma antaganden och ger samma resultat. Se vidare bilaga 1.

KORT BESKRIVNING AV ANVÄNDA METODER

Omfattning av hemsjukvård i Jämtland och Värmland

Mätningarna ger ett underlag för att besvara en av projektets huvudfrågor dvs. omfattningen av hemsjukvården i kommunerna. Måttet på hemsjukvårdens omfattning är antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som används för hemsjukvård samt antal årsarbeten legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. I detta kapitel redovisas de sammanfattande resultaten för kommunerna i genomsnitt i Jämtland och Värmland. I bilaga 2 i rapporten ﬁnns resultaten presenterade per kommun.

3.1 Hemsjukvård som utförs av undersköterskor/vårdbiträden Fördelning av arbetstiden på social omsorg och hemsjukvård Som nämnts bygger uppskattningen av hemsjukvårdens omfattning på mätningar av hur undersköterskor/vårdbiträden under en vecka fördelar sin arbetstid på olika arbetsuppgifter. Tabell 1 visar hur samtliga undersköterskor/vårdbiträden som deltog i undersökningen under mätveckan fördelade sin arbetstid på direkt tid för social omsorg och hemsjukvård samt indirekt brukartid och tid som inte är brukarrelaterad inom de olika verksamheterna. Tabellen visar ett ovägt genomsnitt för samtliga kommuner som deltog i undersökningen i Jämtland och Värmland. Någon hänsyn har således här inte tagits till att kommunerna är olika stora och har olika omfattning av verksamheterna. Se också bilaga 2 tabellerna 2:3–2:5 där resultaten redovisas per kommun. TABELL 1 Undersköterskors och vårdbiträdens fördelning av arbetstiden på social omsorg och hemsjukvård, ovägt genomsnitt för samtliga kommuner, procent

Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet5

Direkt tid för social omsorg 53 66 64 65

Direkt tid för hemsjukvård 11 8 4 9 3

Indirekt brukartid

Ej brukarrelaterad tid

Summa

21 11 11 11

15 15 224 16

100 100 100 100

Undersköterskor och vårdbiträden använde en större andel av sin arbetstid för hemsjukvård i ordinärt boende än inom övriga verksamheter. Den direkta tiden hemma hos brukaren för hemsjukvård var 11 procent i ordinärt boende, 8 procent i särskilt boende, 4 procent i LSS-boende och 9 procent i korttidsvård/boende. Den indirekta brukartiden var 21 procent i ordinärt boende jämfört med 11 procent i övriga verksamheter. I denna tid ingår färdtid, rapporter och tid för dokumentation, planering och samtal relaterad till vårdtagare. 4

LSS boende sovande jour, kombinatt. Endast direkt tid för hälso- och sjukvård registrerad.

OMFATTNING AV HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

I tid som inte var brukarrelaterad ingår personalmöten, egen utbildning, kvalitetsarbete m.m. Denna tid var lägst i ordinärt boende, 15 procent och högst i LSS-boende, 22 procent. Mönstret är likartat i alla de 13 kommuner som deltagit i undersökningen. Se bilaga 2 tabellerna 2:3–2:5.

Fördelning av arbetstiden på arbetsuppgifter Tabell 2 visar hur undersköterskor och vårdbiträden använde arbetstiden i samtliga kommuner i genomsnitt i ordinärt boende, särskilt boende och LSS-boende för de mest frekventa arbetsuppgifterna. I det särskilda boende användes större andel av arbetstiden till personlig hygien/ omvårdnad och måltider än inom det ordinära boendet. I övrigt skiljde sig inte den sociala omsorgen åt. Den direkta tiden för hemsjukvård avser både i ordinärt och särskilt boende till stor del läkemedelshantering, 5 procent. I ordinärt boende användes relativt mer tid till andra hälso- och sjukvårdsuppgifter än i särskilt boende. Den relativt höga andelen för indirekt brukartid i ordinärt boende förklaras uteslutande av färdtiden, dvs. att undersköterskor och vårdbiträden behöver ha tid för förflyttning mellan brukarna. I ordinärt boende använde undersköterskor/vårdbiträden 13 procent av sin arbetstid till färdtid. I särskilt boende registrerades endast 1 procent som färdtid dvs. tid för förflyttning mellan brukare. Denna tid kan vara underskattad i särskilt boende eftersom det handlar om många förflyttningar med liten tidsåtgång för var och en. Tiden för alla dessa förflyttningar kan vara svåra att registrera. Arbetsuppgifter

Ordinärt boende

Särskilt boende

LSS-boende

Personlig hygien/omsorg Måltider/matdistribution Fritid/promenader/rekreation Tvätta, städa, handla Samtal med vårdtagare/närstående Tillsyn enligt SoL och LSS Övrig tid enligt SoL och LSS6

22 13 1 8 3 1 4

29 17 1 8 4 2 5

14 13 6 10 5 9 7

Summa direkt tid för social omsorg

Läkemedelshantering Insulingivning med penna Såromläggning, lindning Övrig tid enligt HSL7 Summa direkt tid för hemsjukvård

5 1 1 3 11

5 0,5 0,5 2 8

2,4 0,1 0,1 1,3 4

Färdtid Rapporter/vårddokumentation Planering relaterad till vårdtagare Väntetid utan vårdtagare8 Samtal relaterade till vårdtagare

13 4 2 2

1 5 1 3

1 3 2 3

Summa indirekt brukartid

1 21

1 11

2 11

Ej brukarrelaterad tid9

100

Summa totalt använd tid

OMFATTNING AV HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

TABELL 2 Detaljerad redovisning av hur undersköterskor och vårdbiträden använde arbetstiden i ordinärt boende, särskilt boende och LSS-boende, ovägt genomsnitt för samtliga kommuner, procent

8 9

Övrig tid enligt SoL och LSS avser svara på/åka ut vid larm, följeslagare vid besök, post- och bankärenden, hämtning av läkemedel och väntetid med vårdtagare. Övrigt tid enligt HSL avser provtagning, vård i livets slut, sondmatning, stomiskötsel, katetervård, ordinerade stödstrumpor, trycksårsprofylax och uppgifter på delegation av arbetsterapeut och sjukgymnast. Avser i huvudsak nattpersonal. Ej brukarrelaterad tid omfattar introduktion av personal/student, vård av lokal och material, egen utbildning/projektmedverkan, fackligt arbete, personlig tid och i några kommuner även jourtid.

Direkt brukartid för hemsjukvård Tabell 3 visar mer detaljerat hur undersköterskor och vårdbiträden fördelade den direkta brukartiden för hemsjukvård på de olika hälso- och sjukvårdsuppgifterna de utförde. Resultatet avser genomsnittet för samtliga personer i kommunerna som deltagit i undersökningen i samtliga verksamheter. TABELL 3 Fördelning av undersköterskors och vårdbiträdens arbetstid på de hälso- och sjukvårdsuppgifter de utför, ovägt genomsnitt för samtliga kommuner, procent

Arbetsuppgift Läkemedelshantering Insulingivning Provtagning Vård i livets slut Sondmatning Såromläggning/lindning Stomiskötsel Katetervård Ordinerade stödstrumpor Trycksårsprofylax Annat delegerat av sjuksköterska Uppgift på delegation av arbetsterapeut Uppgift på delegation av sjukgymnast Totalt

Ordinärt boende 45 11 2 3 1 10 2 4 7 2 7 2 4 100

Särskilt boende

LSSboende

Korttidsvård/ boende

60 6 1 4 1 5 2 3 4 6 5 1 2 100

62 2 1 1 9 3 2 4 2 2 5 0 7 100

48 3 1 9 3 8 0 5 3 9 2 3 7 100

Dagverksamhet 22 1 0 0 2 1 2 1 1 0 8 8 54 100

Den största andelen av den direkta tiden för hemsjukvård som utförs av undersköterskor och vårdbiträden avser läkemedelshantering. Insulingivning är en form av läkemedelshanteringen (SOSFS 2001:17). Totalt används ca 65 procent av den direkta arbetstiden för hemsjukvård i särskilt boende och LSS-boende till läkemedelshantering och insulingivning. I ordinärt boende var andelen 56 procent och i korttidsvård/boende 51 procent. I dagverksamheten utgör läkemedelshantering däremot bara 23 procent av tiden. En stor andel av tiden inom dagverksamheten avser arbetsuppgifter som undersköterskor och vårdbiträden utför på delegation av sjukgymnast. Korttidsvården/ boendet har en betydligt större andel vård i livets slut än i övriga verksamheter.

Hemsjukvårdens andel av den totala arbetstiden för undersköterskor/vårdbiträden För att kunna ange hur stor andel av personalresurserna som avser social omsorg och hemsjukvård ska all tid som inte är brukarrelaterad dvs. den indirekta brukartiden och ej brukarrelaterad tid fördelas. Tiden fördelas i direkt proportion till den andel av den direkta arbetstiden som undersköterskor och vårdbiträden använde för hemsjukvård. I bilaga 1 beskrivs hur beräkningarna är gjorda. Korttidsvård/boende och dagverksamhet kan ha olika inriktning vilket gör att tiden för hälso- och sjukvård kan variera betydligt mer än vad mätningarna utvisar för hemtjänst, särskilt boende och LSS-boende. Urvalet är relativt litet för korttidsvård/ boende och dagverksamhet vilket också bidrar till osäkra resultat. Endast tiden som används för hälso- och sjukvård har registrerats i dagverksamheter. För kalkylerna har vi antagit att den indirekta tiden är 30 procent i denna verksamhet.

OMFATTNING AV HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

Tabell 4 visar hur stor andel av den totala arbetstiden som används för hemsjukvård i de olika verksamheterna när den indirekta tiden är fördelad. Se också bilaga 2 tabell 2:6.

Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet

Direkt brukartid

Total tid för hemsjukvård

Värmland

Jämtland

Värmland

Jämtland

Samtliga kommuner

12 9 4 9 3

10 8 4 9 3

17 11 5 12 5

TABELL 4 Andel av undersköterskors och vårdbiträdens totala arbetstid som används för hemsjukvård i olika verksamheter i Jämtland och Värmland, vägda genomsnitt alla kommuner, procent

Resultatet av första steget i våra beräkningar visar att av undersköterskors och vårdbiträdens totala arbetstid används för hemsjukvård i genomsnitt i kommunerna – – – – –

17 procent i ordinärt boende 11 procent i särskilt boende 5 procent i LSS-boende 12 procent i korttidsvård/boende 5 procent i dagverksamheter.

Dessa procentandelar av den totala arbetstiden gäller i både Värmland och Jämtland. Undersköterskor och vårdbiträden använder således lika stor andel av sin arbetstid till hemsjukvård i de båda länen. Se vidare arbetstidens fördelning per kommun i bilaga 2 tabellerna 2:3–2:6.

Årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden för hemsjukvård Nästa steg i beräkningarna är att räkna upp andelen av den totala arbetstiden till årsarbeten. Ett årsarbete antas motsvara 1 700 arbetstimmar per år när semester och annan ledighet är fråndragen. Underlag för beräkningarna är totalt antal anställda undersköterskor och vårdbiträden i respektive verksamhet uttryckt i årsarbeten. Andelen av den totala årsarbetstiden som används för hemsjukvård antas motsvara den uppmätta andelen av arbetstiden för hemsjukvård under mätveckan enligt tabell 4. Tabell 5 visar totalt antal årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som används för hemsjukvård i kommunerna i Jämtland och Värmland. Se också bilaga 2 tabell 2:6–2:8 där uppgifterna redovisas per kommun. Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet Samtliga verksamheter

Totalt antal årsarbeten

Andel av arbetstiden för hemsjukvård

1 985 2 886 1 122 289 300 6 581

17,1 10,9 5,2 12,2 4,5 11,4

Antal årsarbeten för hemsjukvård 329 314 55 35 13 747

OMFATTNING AV HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

TABELL 5 Antal årsarbeten undersköterskor/ vårdbiträden som används för hemsjukvård i de undersökta kommunerna i Jämtland och Värmland

Totalt används 747 årsarbeten för hemsjukvård i de undersökta kommunerna vilket motsvarar 11,4 procent av årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden i samtliga verksamheter. Det är totalt betydligt ﬂer undersköterskor och vårdbiträden som arbetar i särskilt boende, 2 886 årsarbeten, än i ordinärt boende, 1 985 årsarbeten, i de undersökta kommunerna. Ändå används något ﬂer årsarbeten till hemsjukvård i ordinärt boende, 329 än i särskilt boende, 314. Det beror givetvis på att en betydligt större andel av arbetstiden används till hemsjukvård i ordinärt boende, 17 procent, än i särskilt boende, 11 procent.

3.2 Total omfattning av hemsjukvården Omfattningen av hemsjukvård i kommunen är summan av uppskattat antal årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som utför hemsjukvård enligt ovan och antal årsarbeten legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i respektive verksamhet. Nästa steg är således att till antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som utför hemsjukvård summera antal årsarbeten legitimerad personal.

Årsarbeten legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Som nämnts antar vi att all tid som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster i kommunen är hälso- och sjukvård. Denna personalkategori är anställd för detta. Någon mätning av hur den legitimerade personalens arbetstid fördelas på olika arbetsuppgifter har därför inte gjorts. Antal årsarbeten legitimerad personal motsvarar således antal årsarbeten för hemsjukvård av denna personalgrupp. Se också bilaga 2, tabell 2:9 där årsarbeten legitimerad personal redovisas per kommun.

Summa årsarbeten för hemsjukvård Tabell 6 visar den totala omfattningen av hemsjukvård uttryckt i årsarbeten i de kommuner som deltagit i undersökningen. Även fördelningen av antal årsarbeten på de olika verksamheterna visas. Se också bilaga 2, tabellerna 2:8–2:10 där uppgifterna redovisas per kommun. TABELL 6 Totalt antal årsarbeten som används för hemsjukvård i de undersökta kommunerna i Jämtland och Värmland

Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet Samtliga

Undersköterskor/ vårdbiträden, årsarbeten

Legitimerad personal, årsarbeten

Summa årsarbeten

329 314 55 35 13 746

264 235 20 62 4 585

593 549 75 97 17 1 331

Fördelningen av den legitimerade personalen på verksamheter visar att ﬂer årsarbeten legitimerad personal återﬁnns i ordinärt boende i jämförelse med särskilt boende. Den större betoningen av hemsjukvård i ordinärt boende förstärktes således när antalet

OMFATTNING AV HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

årsarbeten legitimerad hälso- och sjukvårdspersonalen adderades till antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som utför hemsjukvård. I ordinärt boende användes totalt 593 årsarbeten till hemsjukvård jämfört med 549 i särskilt boende.

Andel av årsarbetstiden för hemsjukvård Ett sista led i beräkningarna är att relatera totalt antal årsarbeten för hemsjukvård till summan av årsarbeten för alla personalkategorier som ingår i undersökningen. Tabell 7 visar hur stor andel av utförda årsarbeten i respektive verksamhet som avser hemsjukvård i kommunerna i Värmland och Jämtland. Se också bilaga 2 tabell 2:11. Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet Totalt

Värmland

Jämtland

Totalt

27 16 6 25 5 18

26 19 7 30 6 19

26 18 7 28 6 19

TABELL 7 Andel av totalt antal årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad personal som avser hemsjukvård, procent

Våra beräkningar visar att av samtliga årsarbeten i verksamheterna används totalt 19 procent för hemsjukvård. Andelen hemsjukvård totalt är betydligt högre i ordinärt boende, 26 procent i genomsnitt för kommunerna än i särskilt boende, 18 procent. Korttidsvården är den verksamhet som omfattar mest hemsjukvård, 28 procent av arbetstiden. I LSS-boende och dagverksamhet tar hemsjukvården i anspråk en relativt liten andel av årsarbetstiden, 7 respektive 6 procent. Skillnaderna är små mellan kommunerna i genomsnitt i Värmland och Jämtland.

Stora variationer mellan kommunerna Tabell 8 visar hur stor andel av det totala antalet årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som avser hemsjukvård för de olika kommunerna. Andelen varierar mellan 15 och 23 procent för den totala årsarbetstiden. I samtliga undersökta kommuner är hemsjukvården mer omfattande i ordinärt boende än i särskilt boende, men variationerna är stora. I Härjedalen avsåg t.ex. endast 15 procent av den totala årsarbetstiden hemsjukvård i ordinärt boende medan andelen var 37 procent i Kil, den kommun som hade den högsta andelen hemsjukvård i ordinärt boende. Skillnaderna i andel hemsjukvård är något mindre i särskilt boende med en variation från 14 procent i Strömsund och Åre till 26 procent i Krokom. I korttidsvård/boende är andelen hemsjukvård högst. Eftersom inriktningen av verksamheten inom korttidsvården varierar mellan kommunerna varierar även omfattningen av hemsjukvård. Det ﬁnns en variation från 12 procent av den totala årsarbetstiden i Torsby kommun till 43 procent i Strömsund.

OMFATTNING AV HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

TABELL 8 Andel av årsarbeten som avser hemsjukvård, legitimerad personal och undersköterskor/vårdbiträden, procent

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Jämtland Totalt

Ordinärt boende 29 28 26 37 22 27 29 22 15 31 32 27 20 28 26 26

Särskilt boende 17 20 16 15 15 16 19 17 15 26 20 14 14 21 19 18

LSSboende 9 6 5 6 9 6 17 6 7 6 16 11 14 6 7 7

OMFATTNING AV HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

Korttidsvård/ boende 34 18 25 21 12 25 21 21 16 28 16 43 19 36 30 28

Dagverksamhet 4 5 5 7 4 5 5 5 9 4 5 4 14 6 6 6

Totalt 20 17 16 19 17 18 22 16 15 23 22 21 16 19 19 19

Kostnader för hemsjukvård i Jämtland och Värmland

Det främsta skälet att mäta hemsjukvårdens omfattning var att få ett underlag för att beräkna hemsjukvårdens kostnader. Samtliga kommuner som deltog i projektet har beräknat kostnaderna. I detta kapitel redovisas resultaten av beräkningarna i genomsnitt för kommunerna i Jämtland och Värmland. Den använda modellen för kostnadsberäkningarna beskrivs i bilaga 1. Kostnaderna i de enskilda kommunerna redovisas i bilaga 2. Beräkningarna bygger på antalet årsarbeten för hemsjukvård som redovisades i föregående avsnitt samt kommunernas kostnadsredovisning. Kostnaderna har beräknats för samtliga verksamhetsområden där mätningarna gjorts dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. Vi har i här också valt att redovisas en modell för att jämföra kostnader mellan kommuner med avsikten att enskilda kommuner ska kunna använda den för att analysera sina kostnader för hemsjukvård. Modellen demonstreras med en jämförelse mellan Jämtland och Värmland av genomsnittskostnaderna för kommunerna.

4.1 Hemsjukvårdens kostnader totalt för alla verksamheter Hemsjukvården kostade sammanlagt 668 miljoner kronor år 2002 i de tretton kommuner som deltog i projektet. Mest kostade hemsjukvården i ordinärt boende, 296 miljoner kronor vilket motsvarade 44 procent av de totala kostnaderna för hemsjukvård. I särskilt boende kostade hemsjukvården 277 miljoner kronor, 42 procent av kostnaderna. Tabell 9 visar hur de totala kostnaderna för hemsjukvård fördelades mellan de olika verksamheterna för kommunerna i Jämtland och Värmland. TABELL 9 Totala kostnader för hemsjukvård i kommunerna i Jämtland och Värmland fördelade på verksamhetsområden, miljoner kronor och procentuell fördelning

Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet Summa

Jämtland Milj kr 160 165 20 26 5 376

procent 43 44 5 7 1 100

Värmland Milj kr 136 112 14 27 2 291

procent 47 38 5 9 1 100

Totalt Milj kr 296 277 34 53 7 668

procent 44 42 5 8 1 100

I kommunerna i Värmland ﬁnns en större tonvikt på hemsjukvård i ordinärt boende, 47 procent av de totala kostnaderna för hemsjukvård. I Jämtland utgör 43 procent av kostnaderna hemsjukvård i ordinärt boende och 44 procent särskilt boende.

KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

Hemsjukvård i LSS-boende och dagverksamhet tar en lika stor andel av kostnaderna för hemsjukvård i de båda länen 5 respektive 1 procent. Korttidsvård/boende tar en större del av hemsjukvårdens kostnader, 9 procent i Värmland än i Jämtland där andelen var 7 procent.

Kostnad per invånare I genomsnitt kostade hemsjukvården 2 400 kronor per invånare år 2002. Hemsjukvård i ordinärt boende kostade 1 080 kronor per invånare och i särskilt boende 1 010 kronor. För korttidsvård/boende var kostnaden 190 kronor per invånare. I LSS-boende kostade hemsjukvården 120 kronor per invånare och i dagverksamhet 25 kronor per invånare. Även om kostnaderna för hemsjukvård är små i dessa verksamheter i förhållande till övriga verksamheter har de betydelse för kommunens samlade kostnader. Tabell 10 visar kostnaderna per invånare för hemsjukvård i de olika verksamheterna. Se även bilaga 2 tabell 2:12. Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet Summa hemsjukvård

Jämtland 1 250 1 290 160 200 40 2 940

Värmland 930 760 100 180 10 1 980

Genomsnitt för alla kommuner 1 080 1 010 120 190 25 2 400

TABELL 10 Kostnader för hemsjukvård i Jämtland och Värmland fördelade på verksamheter, kronor per invånare

Kommunerna i Jämtland avsätter mer resurser för hemsjukvård i förhållande till antal invånare än kommunerna i Värmland, 2 940 kronor per invånare jämfört med 1 980 kronor per invånare. Skillnaden är störst i särskilt boende, 1 290 kronor per invånare i Jämtland jämfört med 760 kronor i Värmland. I Jämtland kostade hemsjukvård i ordinärt boende 1 250 kronor per invånare och i Värmland 930 kronor per invånare.

Fördelning av kostnader på personalkategori, sjukvårdsmaterial och hjälpmedel I våra beräkningar utgår vi från hur kostnaderna fördelas på undersköterskor/vårdbiträden, legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt sjukvårdsmaterial och hjälpmedel, se tabell 11. Se också bilaga 2 tabellerna 2:14, 2:16 och 2:18 där fördelningen för de olika kommunerna redovisas. Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende Korttidsvård/boende

Undersköterskor/ vårdbiträden 44 47 29

Legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal 47 45 67

Sjukvårdsmaterial och hjälpmedel 9 8 4

Summa 100 100 100

TABELL 11 Fördelning av kostnader för hemsjukvård på personalkategori samt sjukvårdsmaterial och hjälpmedel, procent

Kostnaderna för hemsjukvård inom korttidsvård/boende avsåg till övervägande del kostnader för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, 67 procent. Kostnadsandelen för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal var lägst inom särskilt boende, 45 procent.

KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

I ordinärt boende var andelen 47 procent. Sjukvårdsmaterial och hjälpmedel svarade för 9 procent av kostnaderna i ordinärt boende, 8 procent i särskilt boende, och 4 procent i korttidsvård/boende.

Kostnader per invånare 65 år och äldre samt 80 år och äldre En mycket stor del av hemsjukvården riktar sig till den äldre befolkningen. Hemsjukvård i ordinärt boende, särskilt boende och korttidsvård/boende avser till helt övervägande del den äldre befolkningen medan LSS-boende och dagverksamhet i huvudsak avser yngre funktionshindrade. Tabell 12 visar befolkningen i de undersökta kommunerna totalt i Jämtland och Värmland. I bilaga 2, tabell 2:1 visas befolkningens ålderssammansättning per kommun. TABELL 12 Antal invånare och andel äldre i befolkningen i Jämtland och i de undersökta kommunerna i Värmland, procent 2002

Åldersgrupp –64 år 65–79 år 80– år Totalt

Antal 102 520 17 316 8 111 127 947

Jämtland Andel, procent 80,1 13,5 6,3 100

Antal 119 598 19 135 7 996 146 729

Värmland Andel, procent 81,5 13,0 5,4 100

Källa: Statistiska Centralbyrån befolkningen 2002

Befolkningen i Värmlandskommunerna är relativt yngre än i Jämtland. Det är en betydligt större andel personer 80 år och äldre i Jämtland och också en något högre andel personer 65-79 år. Eftersom det främst är dessa åldersgrupper som behöver hemsjukvård blir kostnadsbilden delvis annorlunda när kostnaderna för hemsjukvård relateras till den äldre befolkningen. Tabell 13 visas kostnaderna för hemsjukvård i ordinärt boende, särskilt boende och korttidsvård/boende i förhållande till antal invånare 65 år och äldre och 80 år och äldre i de båda länen. Se också bilaga 2 tabellerna 2:13, 2:15 och 2:17. TABELL 13 Kostnader för hemsjukvård fördelade på verksamheter i Jämtland och Värmland i förhållande till antal invånare 65 år och äldre och 80 år och äldre, kronor per invånare i åldersgruppen

Verksamhet Ordinärt boende Invånare 65– år , kronor Invånare 80– år, kronor Särskilt boende Invånare 65– år, kronor Invånare 80– år, kronor Korttidsvård/boende Invånare 65– år, kronor Invånare 80– år, kronor

Jämtland

Värmland

Vägt genomsnitt

6 300 19 700

5 000 17 100

5 600 18 400

6 500 20 400

4 100 14 000

5 300 17 200

1 000 2 900

1 000 2 800

Även tabell 13 visar att kostnaderna är högre i Jämtland än i Värmland med undantag för korttidsvård/boende där kostnaderna är lika. Skillnaden är dock mindre både inom ordinärt boende och särskilt boende om vi relaterar kostnaderna till den äldre befolkningen. I Jämtland kostade hemsjukvård i ordinärt boende 19 700 kronor per invånare 80 år och äldre och i Värmland 17 100 kronor, en skillnad på 15 procent. I särskilt boende kostade hemsjukvården per person 80 år och äldre 20 400 kronor i Jämtland och 14 000 kronor i Värmland, en kostnadsskillnad på 46 procent.

KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

Brukare av hemsjukvård Våra mätningar visar inte hur många personer som faktiskt får hemsjukvård. Vi vet t.ex. inte om alla som bor i särskilt boende får hälso- och sjukvårdsinsatser. Det är emellertid ett rimligt antagande att de flesta som får kommunal vård och omsorg även får hälso- och sjukvårdsinsatser. Vi har valt att använda den officiella statistiken över brukare som mått på personer som får hemsjukvård.10 Kommunerna har även granskat att dessa uppgifter är korrekta. I bilaga 2 tabell 2:2 redovisas antalet brukare i ordinärt och särskilt boende per kommun. Se också kommentarer till tabellen. Som mått på brukare inom ordinärt boende har vi använt antal personer som beviljats hemtjänst. Antalet motsvarar ungefär antalet personer som enligt statistiken hade hemsjukvård i ordinärt boende. Uppgifterna över antal personer med hemsjukvård är dock mindre tillförlitliga och svåra att granska för korrigering. Mått på brukare inom särskilt boende och i LSS-boende är de som bor i dessa former av boende. Den officiella statistiken redovisar inga uppgifter om antalet personer som under ett år får korttidsvård/boende eller dagverksamhet. Som mått på brukare inom korttidsvård/boende har använts antal platser som redovisats direkt av kommunerna. En plats inom korttidsvård/boende används av flera brukare under ett år. Vi redovisar inte kostnad per brukare i dagverksamhet. Vår ambition har endast varit att få ett grovt mått på omfattningen av hemsjukvård i dagverksamhet för dementa och daglig verksamhet enligt LSS. Tabell 14 redovisar antalet brukare inom ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende och platser inom korttidsvård/boende totalt för kommunerna i Jämtland och Värmland. Se också bilaga 2 tabell 2:2 där antalet brukare redovisas per kommun. Jämtland Andel av åldersgruppen %

Antal

Värmland Andel av åldersgruppen %

Ålder

Antal

Ordinärt boende –64 år 65–79 år 80– år Summa

272 672 1 549 2 493

0,3 3,88 19,1 1,9

262 661 1 535 2 458

0,2 3,45 19,2 1,7

Särskilt boende –64 år 65–79 år 80– år Summa

82 495 1 720 2 297

0,08 2,85 21,2 1,8

73 355 1 359 1 787

0,06 1,86 17,0 1,2

LSS-boende Totalt antal personer11

494

0,39

341

0,23

Korttidsvård/boende Antal platser12

189

0,74

122

0,45

TABELL 14 Antal brukare efter ålder i Jämtland och i de undersökta kommunerna i Värmland

Källa: Socialstyrelsen 2003. Sveriges ofﬁciella statistik

Tabell 14 visar att endast en liten del av brukarna är yngre än 65 år, 11 procent i ordinärt boende och 4 procent i särskilt boende. Den stora gruppen brukare återﬁnns i åldrarna 80 år och äldre. I Jämtland var andelen brukare i denna åldersgrupp i genomsnitt 19,1

KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

Socialstyrelsen 2003. Äldre – vård och omsorg 2002. Sveriges ofﬁciella statistik. Socialstyrelsen 2003. Funktionshindrade personer år 2002 – Kommunala insatser enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Socialstyrelsen 2003. Funktionshindrade personer – Insatser enligt LSS år 2002.

Andel av hela befolkningen som är brukare, procent. 12 Totalt antal platser angivet som andel av invånare 65 år och äldre. 11

procent i ordinärt boende och 21,2 procent i särskilt boende. I Värmland var motsvarande andelar 19,2 procent respektive 17,0 procent. Andelen av den äldre befolkningen som får insatser i de olika verksamheterna är högre i Jämtland. Störst är skillnaden inom särskilt boende med en större andel brukare både i åldersgruppen 65–79 år och 80 år och äldre. I det ordinära boendet är en större andel av befolkningen i åldersgruppen 65–79 år brukare i Jämtland medan andelen i åldersgruppen 80 år och äldre i stort sett är lika i länen. Även inom LSS-boende finns fler brukare i kommunerna i Jämtland och det finns fler antal platser i korttidsvård/boende.

Kostnad per brukare Intressant är också att beräkna genomsnittskostnaden per brukare, dvs. kostnaden för den hemsjukvård som varje brukare får i genomsnitt. Tabell 15 visar kostnaden per brukare i ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende. För korttidsvård/boende anges kostnaden per plats. Se också bilaga 2 tabellerna 2:13, 2:15 och 2:17. TABELL 15 Kostnaden per brukare för hemsjukvård i Jämtland och i de undersökta kommunerna i Värmland, kronor

Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende13

Jämtland 64 100 72 100 40 500 154 000

Värmland 55 500 62 500 41 100 151 000

Vägt genomsnitt 59 800 67 900 40 700 152 500

Som visats tidigare kostade hemsjukvård per invånare mer i ordinärt boende än i särskilt boende. Kostnaden per brukare är dock högre i särskilt boende, 67 900 kronor jämfört med 59 800 kronor i ordinärt boende. I genomsnitt kostar således hemsjukvården mer för varje brukare i särskilt boende men sammantaget är kostnaderna högre i ordinärt boende än i särskilt boende. Fler brukare får hemsjukvård i ordinärt boende men varje brukare får mindre tid. Brukare i LSS-boende är främst personer som är yngre än 65 år. Det är en förhållandevis liten grupp, men varje brukare är kostsam. Trots en liten omfattning av hemsjukvård i LSS-boende blir ändå kostnaden per brukare för hemsjukvård relativt hög, 40 700 kronor. De högsta kostnaderna för hemsjukvård ﬁnns i korttidsvård/boende där kostnaden i genomsnitt är 152 500 kronor per plats. Som nämnts används dock en plats av ﬂera brukare under ett år. Kostnadsskillnaderna mellan Jämtland och Värmland är mindre när kostnaderna relateras till brukare. I ordinärt boende kostade hemsjukvården 64 100 kronor per brukare i Jämtland och 55 500 i Värmland. I särskilt boende var kostnaderna per brukare 72 100 i Jämtland och 62 500 i Värmland. Skillnaden i kostnaden per brukare för hemsjukvård både i ordinärt och särskilt boende är 15 procent. I LSS-boende och korttidsvård/boende är kostnadsskillnaderna per brukare mellan länen försumbara.

Kostnad per plats.

KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

Hemsjukvårdens kostnader i sammanfattning Våra beräkningar av hemsjukvårdens kostnader kan sammanfattas i följande nyckeltal för de tretton kommunerna i genomsnitt, se tabell 16. Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende Korttidsvård/boende LSS-boende Dagverksamhet Totalt

Kostnad per invånare, kronor 1 080 1 010 190 120 25 2 400

Kostnad per invånare Kostnad per invånare 65– år, kronor 80– år, kronor 5 600 18 400 5 300 17 200 1 000 2 800 – – – – 12 600 41 000

Kostnad per brukare 59 800 67 900 152 50014 40 700 – –

TABELL 16 Nyckeltal för hemsjukvårdens kostnader i genomsnitt för kommunerna i Jämtland och Värmland 2002

4.2 Kostnad för hemsjukvård i äldreomsorgen Beräkningen av hemsjukvårdens kostnader ger underlag för att uppskatta hur stor del av äldreomsorgens kostnader som utgörs av hemsjukvård. Vi måste då reducera de totala kostnaderna för hemsjukvård med den andel av kostnaderna som inte avser den äldre befolkningen. Som nämnts är LSS-boende och dagverksamhet främst avsett för vuxna funktionshindrade som inte är pensionärer. Yngre funktionshindrade personer får också hemsjukvård i ordinärt boende medan få av de yngre bor i särskilt boende. Vi har antagit att de totala kostnaderna för hemsjukvård i ordinärt boende ska reduceras med 11 procent vilket motsvarar andelen yngre brukare som får hemtjänst i ordinärt boende. För särskilt boende och korttidsvård/boende har ingen reducering av kostnaderna gjorts eftersom brukarna till helt övervägande del är äldre personer. Tabell 17 visar kostnader per invånare 65 år och äldre för hemsjukvård i äldreomsorgen och hur stor del av kostnaderna för äldreomsorg som är kostnader för hemsjukvård i Jämtland och Värmland. Se också bilaga 2 tabell 2:19. Verksamhet Hemsjukvård i ordinärt boende Hemsjukvård i särskilt boende Hemsjukvård i korttidsvård/boende Summa hemsjukvård i äldreomsorg Kostnader för äldreomsorg totalt Andel hemsjukvård, procent

Jämtland 5 800 6 500 900 13 200 60 400 22

Värmland 4 600 4 300 900 9 800 46 100 21

Genomsnitt samtliga kommuner 5 000 5 300 1 000 11 300 50 400

TABELL 17 Kostnader för hemsjukvård inom äldreomsorgen i Jämtland och i de undersökta kommunerna i Värmland, kronor per invånare 65 år och äldre

Av äldreomsorgens totala kostnader på 50 400 kronor per invånare 65 år och äldre är 11 300 kronor kostnader för hemsjukvård, en andel på 22 procent i genomsnitt för samtliga kommuner. Andelen är i stort sett den samma i Jämtland, 22 procent och i Värmland, 21 procent.

Stora skillnader mellan kommunerna Kostnaderna är högre i Jämtlandskommunerna än i kommunerna i Värmland både för äldreomsorgen totalt och för hemsjukvården. Kostnaderna skiljer sig avsevärt mellan kommunerna med en variationsvidd från lägsta värdet i Torsby, 7 000 kronor KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

Kostnad per plats.

per invånare 65 år och äldre till högsta värdet 17 300 kr i Åre. Se tabell 18 som visar kostnaden per invånare 65 år och äldre för hemsjukvård i äldreomsorgen per kommun. I bilaga 2, tabell 2:19 redovisas motsvarande även fördelat på ordinärt boende, särskilt boende och korttidsvård/boende per kommun. TABELL 18 Kostnader för hemsjukvård i äldreomsorgen per kommun, kronor per invånare 65 år och äldre samt andel av äldreomsorgens kostnader

Kommun Arvika Hammarö Karstad Kil Torsby Värmland, genomsnitt Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Jämtland, genomsnitt Totalt genomsnitt

Hemsjukvård i äldreomsorg 10 200 11 500 9 600 10 500 7 000 9 800 12 100 11 800 10 700 15 600 13 000 12 000 17 300 13 300 13 200 11 300

Äldreomsorg totalt 47 500 45 800 41 300 46 600 49 300 46 100 60 900 62 200 67 200 61 800 58 800 58 500 64 900 49 100 60 400 50 400

Andel av äldreomsorgen 21 25 23 22 14 21 20 19 16 25 22 21 27 27 22 22

4.3 Kan man jämföra kommuner? I alla våra jämförelser hamnar kostnaderna högre i Jämtlands län än i de fem Värmlandskommunerna. Men innan man gör en sådan jämförelse mellan kommuner eller län bör man ha en uppfattning om det ﬁnns strukturella skillnader. En kommuns högre kostnader kan helt enkelt bero på att befolkningen där är betydligt äldre eller har en annan social bakgrund. Det gör att behovet av eller kostnaderna för kommunala insatser och hälso- och sjukvårdsinsatser blir högre. Att rakt av jämföra en kommuns kostnad med en annans utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella kostnader ger en begränsad indikation på om en kommun är ”dyr” eller inte. För att jämföra behöver vi således en indikator för strukturella skillnader. Ett sätt att få en uppfattning om strukturella skillnader som påverkar hemsjukvårdens omfattning och kostnader är den standardkostnad som ligger till grund för kostnadsutjämningssystemet. Standardkostnaden speglar skillnader i ålderssammansättning bland äldre, könsfördelning, andel ensamboende samt tidigare yrkesbakgrund (som anses spegla hälsa/ohälsa). Dessa faktorer påverkar behovet av insatser och ger strukturella kostnader som kommunen inte kan påverka. Huvudparten av hälso- och sjukvården i våra mätta kommuner gavs i det ordinära boendet, särskilda boendet och korttidsvård/boende och riktade sig i huvudsak till de äldre. Vår bedömning är att standardkostnaden för äldreomsorg kan fungera väl som en indikator för strukturell tyngd med avseende på hemsjukvård. Standardkostnadsindex per invånare 65 år och äldre är ett index som jämför kommunens beräknade standardkostnad för äldreomsorg med kostnaderna för riket i genomsnitt (index = 100). Ett indexvärde över 100 visar att man har en strukturell

KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

tyngd inom äldreomsorg som medför högre kostnader än riket i genomsnitt. Ett indexvärde under 100 innebär det omvända. Finns det då skillnader i strukturell tyngd mellan Jämtland och Värmland? Tabell 19 visar kostnaden för hemsjukvård inom äldreomsorgen per invånare 65 år och äldre samt standardkostnadsindex för äldreomsorgen per kommun. Se kapitel 4.2 Kostnad för hemsjukvård i äldreomsorgen. Kostnaden för hemsjukvård i äldreomsorg är summan av hemsjukvård i ordinärt boende, särskilt boende och korttidsvård/boende enligt projektets resultat. Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Genomsnitt Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Genomsnitt Jämtland Genomsnitt totalt

Hemsjukvård, kr per inv. 65 år och äldre 10 200 11 500 9 600 10 500 7 000 9 800 12 100 11 800 10 700 15 600 13 000 12 000 17 300 13 300 13 200 11 300

Standardkostnadsindex15 104 86 95 96 118 99 123 127 128 122 120 129 118 101 121 110

TABELL 19 Hemsjukvårdens kostnader inom äldreomsorgen per kommun i Jämtland och Värmland, kronor per invånare 65 år och äldre samt standardkostnadsindex för äldreomsorgens kostnader

Standardkostnadsindex var för kommunerna i Jämtland i genomsnitt 121 dvs. man har en struktur som är 21 procent tyngre än riket i genomsnitt. För de undersökta kommunerna i Värmland var index 99 i genomsnitt. Hemsjukvården inom äldreomsorgen kostade 13 200 kronor per invånare 65 år och äldre i Jämtland jämfört med 9 800 kronor i Värmland. Det är en skillnad på 35 procent. Enligt standardkostnadsindex kan 22 procent av kostnadsskillnaden förklaras av skillnader i struktur. Det återstår således en skillnad på 13 procent som förklaras av andra än strukturella faktorer. Tabell 19 visar att kommuner med tung struktur inte har de högsta kostnaderna. Som exempel kan nämnas att Härjedalen, som har den tyngsta strukturen av kommunerna med index 128, har den lägsta kostnaden per invånare 65 år och äldre i Jämtland, ungefär på samma nivå som Kil i Värmland med en betydligt mer gynnsam struktur enligt index. Det ﬁnns således inget entydigt förhållande mellan struktur och kostnader. Det innebär att strukturella skillnader inte ensamt styr kostnaderna utan det ﬁnns andra faktorer som har betydelse för kostnaderna och som kommunerna själva kan påverka.

Kommunen har ett handlingsutrymme att påverka sina kostnader Skillnaderna i kostnader ger ett starkt motiv för kommunerna att jämföra sig och lära av varandra. Genom att jämföra sig med kommuner som har liknande struktur får kommunen en indikator på kostnadsläget i kommunen.

KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

Standardkostnadsindex är hämtat från Svenska Kommunförbundet och Statistiska Centralbyrån. Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2002 tabell 8 b.

Det ﬁnns ingen ”rätt” nivå på kostnaderna för hemsjukvård men jämförelser visar om kostnaderna är höga eller låga i kommunen. Skillnader i kostnader kan bero på medvetna politiska satsningar och prioriteringar men kan också bero på traditioner och skillnader i effektivitet. Andra förklaringar kan vara åtagandet för hemsjukvård i avtal med landstinget eller hälso- och sjukvårdens struktur och utbyggnad i övrigt. Exempel på faktorer som styr kostnaderna men som är möjliga att påverka är – – – – – – –

Organisation och ledning Politiska prioriteringar Lokala avtal med landstinget Samverkan med landstinget Kommunens ekonomi Användning av ny teknik Förväntningar på den kommunala hälso- och sjukvården

Alla dess faktorer kan kommunen påverka på lång sikt. Det innebär att det ﬁnns ett kommunalt handlingsutrymme och en möjlighet för kommuner att förändra sina kostnader.

4.4 Benchmarking – en förklaringsmodell I detta avsnitt presenterar vi en modell för benchmarking som kommuner kan använda sig av för att jämföra sina kostnader för hemsjukvård med andra kommuners kostnader. En kommun som vill göra jämförelser av kostnaderna bör välja att jämföra sig med en kommun med liknande strukturella förutsättningar. Som mått kan man använda det standardindex som beskrivits i föregående avsnitt. Till exempel skulle Härjedalen med index 128 kunna jämföra sina kostnader med Strömsund med index 129. Modellen visar vilka beståndsdelar kostnadsskillnaderna består av vad gäller: – – – – –

kostnadsskillnad per verksamhet andel av befolkningen som får hemsjukvård (är brukare) kostnad per brukare antal timmar hemsjukvård (årsarbeten) per brukare kostnad per utfört årsarbete hemsjukvård

För att kunna förklara kostnadernas olika beståndsdelar använder vi samma analysmodell som Svenska Kommunförbundet har utarbetat för att analysera äldreomsorgens kostnader.16 För att fånga in samtliga kostnader för hemsjukvård använder vi som mått kostnad per invånare. Modellen går givetvis även att tillämpa på kostnad per invånare 65 år och äldre.

Svenska Kommunförbundet 2003. Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2002, s. 192.

Modellen tillämpas på genomsnittsvärdena för kommunerna i Jämtland och Värmland men är framtagen för att enskilda kommuner ska kunna analysera sina kostnader. Här ska påpekas att jämförelsen mellan genomsnittsvärden i Jämtland och Värmland endast är en illustration av modellen och ett pedagogiskt exempel. Jämförelsen är till Jämtlands nackdel eftersom strukturen är betydligt tyngre i Jämtland än i Värmlandskommunerna vilket vi visat i kapitel 4.3.

KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

Figur 1 visar analysmodellen. Den är indelad i ett antal steg. I steg 1 fördelas kostnaderna per invånare på de olika verksamheterna där hemsjukvård utförs dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. I steg 2 analyseras om skillnader i kostnader beror på skillnad i antal brukare per invånare eller kostnad per brukare. I steg 3 analyseras i vilken utsträckning skillnaden i kostnad per brukare beror på skillnad i antal årsarbeten per brukare och på kostnad per årsarbete. Hemsjukvårdens totala kostnader Skillnad 960 kr/inv.

FIGUR 1 Kostnadsskillnad för hemsjukvård mellan Jämtland och Värmland i genomsnitt, kronor per invånare

STEG 1 Ordinärt boende 320 kr/inv.

STEG 2

Andel brukare 150 kr/inv.

STEG 3

Kostnad per brukare 170 kr/inv.

Antal årsarbeten per brukare 170 kr/inv.

Särskilt boende 530 kr/inv.

Andel brukare 360 kr/inv.

Kostnad per årsarbete 0 kr/inv.

LSS-boende 60 kr/inv.

Kostnad per brukare 170 kr/inv.

Antal årsarbeten per brukare 50 kr/inv.

Andel brukare 60 kr/inv.

Korttidsvård 20 kr/inv.

Kostnad per brukare 0 kr/inv.

Kostnad per årsarbete 120 kr/inv.

STEG 1

Totalt kostar hemsjukvården i Jämtland 960 kronor per invånare mer än i Värmland. Det första steget i analysen är att se hur kostnadsskillnaden fördelas på de olika verksamheterna. Av ﬁguren framgår att huvuddelen av kostnadsskillnaden, 530 kronor per invånare (55 procent av skillnaden) hänförs till särskilt boende. Därnäst följer kostnader för hemsjukvård i ordinärt boende med en kostnadsskillnad på 320 kronor per invånare (33 procent av skillnaden). Inom LSS-boende är kostnadsskillnaden 60 kronor per invånare (7 procent av skillnaden). Hemsjukvård i korttidsvård/boende och dagverksamhet står för 5 procent av kostnadsskillnaden tillsammans, en skillnad på 20 respektive 30 kronor per invånare för verksamheterna. STEG 1

Ordinärt boende 320 kr/inv.

FIGUR 2

Hemsjukvårdens totala kostnader Skillnad 960 kr/inv.

Särskilt boende 530 kr/inv.

LSS-boende 60 kr/inv.

Korttidsvård 20 kr/inv.

Dagverksamhet 30 kr/inv.

KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

Dagverksamhet 30 kr/inv.

STEG 2

Nästa steg i analysen är att se hur stor del av kostnadsskillnaderna i varje verksamhet som beror på att andelen brukare per invånare är olika och/eller på att kostnaden per brukare är olika. Vi gör denna analys för ordinärt boende, särskilt boende och LSS-boende. Tabell 20 visar skillnader mellan Jämtland och Värmland i andel brukare per invånare och kostnad per brukare. TABELL 20 Andel brukare per invånare och kostnad per brukare i ordinärt boende, särskilt boende och LSSboende i genomsnitt i kommunerna i Jämtland och Värmland

Verksamhet Ordinärt boende Andel brukare per invånare, % Kostnad per brukare, kronor Särskilt boende Andel brukare per invånare, % Kostnad per brukare, kronor LSS-boende Andel brukare per invånare, % Kostnad per brukare, kronor

Jämtland

Värmland

1,95 64 100

1,68 55 500

1,8 72 050

1,2 62 510

0,39 41 400

0,23 40 300

För att beräkna hur stor del av kostnadsskillnaden som beror på skillnad i antal brukare per invånare (olika servicenivå) håller vi kostnad per brukare dvs. kostnadsnivån konstant (den lägsta kostnadsnivån dvs. Värmlands) och beräknar kostnaden för skillnaden i antal brukare per invånare. För att beräkna kostnadsskillnaden som beror på olika kostnad per invånare tar vi skillnaden i kostnad per brukare och multiplicerar med antal brukare per invånare i Jämtland (den högsta nivån på antalet brukare per invånare).

STEG 3

Analysen går att göra i ytterligare ett steg för ordinärt boende och särskilt boende eftersom vi vet både omfattningen av hemsjukvården per brukare (årsarbeten per brukare) och kostnaden per årsarbete. Tabell 21 visar antal årsarbeten per brukare och kostnaden per årsarbete i Jämtland och Värmland. TABELL 21 Antal årsarbeten för hemsjukvård per brukare och kostnaden per årsarbetare i Jämtland och Värmland

Verksamhet Ordinärt boende Antal årsarbeten per brukare Kostnad per årsarbete, kronor Särskilt boende Antal årsarbeten per brukare Kostnaden per årsarbete kronor

Jämtland

Värmland

0,128 500 000

0,111 499 000

0,137 527 000

0,131 476 000

Metoden för beräkningarna i steg 3 är lika som i steg 2. För att beräkna kostnadsskillnaden som beror på skillnader i antal årsarbeten per brukare (personaltäthet) tar vi skillnaden mellan antalet årsarbeten per brukare och multiplicerar med kostnaden per årsarbete i Värmland (den lägsta nivån på kostnaden). På motsvarande sätt tar vi skillnaden i kostnad per årsarbete och multiplicerar med antalet årsarbeten per brukare i Jämtland (den högsta nivån årsarbeten per brukare).

KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

FIGUR 3

I steg 2 visar beräkningarna att av den totala kostnadsskillnaden mellan Jämtland och Värmland i ordinärt boende på 320 kronor per invånare enligt steg 1 förklaras 150 kronor per invånare av att det är en större andel invånare som är brukare, dvs. ﬂer får hemsjukvård i ordinärt boende i Jämtland. Resten av kostnadsskillnaden, 170 kronor per invånare, beror på att varje brukare i ordinärt boende kostar mer. I steg 3 visas att skillnaden i kostnad per brukare på totalt 170 kronor per invånare helt beror på att antalet årsarbeten per brukare är högre. Kostnaden per årsarbete är lika i Jämtland och Värmland. Se ﬁgur 3.

STEG 1 Ordinärt boende 320 kr/inv.

STEG 2

STEG 3

Andel brukare 150 kr/inv.

Kostnad per brukare 170 kr/inv.

Antal årsarbeten per brukare 170 kr/inv.

Kostnad per årsarbete 0 kr/inv.

FIGUR 4

Särskilt boende 530 kr/inv.

STEG 3

Andel brukare 360 kr/inv.

Kostnad per brukare 170 kr/inv.

Antal årsarbeten per brukare 50 kr/inv.

Kostnad per årsarbete 120 kr/inv.

FIGUR 5

LSS-boende I LSS-boende förklaras kostnadsskillnaden på totalt 60 kronor per invånare enligt steg 1 uteslutande av att en högre andel av befolkningen bor i LSS-boende. Kostnaden per brukare i LSS-boende är i stort sett lika i de båda länen. Se ﬁgur 5.

STEG 1 LSS-boende 60 kr/inv.

STEG 2

Särskilt boende I särskilt boende förklaras den totala kostnadsskillnaden på 530 kronor enligt steg 1 främst av att en större andel av befolkningen bor i särskilt boende i Jämtland. 360 kronor per invånare beror på detta. Resterande 170 kronor per invånare beror på att kostnaden per brukare i särskilt boende även är högre i Jämtland. Enligt beräkningarna i steg 3 förklaras skillnaden på totalt 170 kronor per invånare både av en högre kostnad per årsarbete, vilket motsvarar 120 kronor per invånare, och av att antalet årsarbeten per brukare är högre, vilket motsvarar 50 kronor per invånare. Se ﬁgur 4.

STEG 1

STEG 2

Ordinärt boende

Uppgifterna som används i beräkningarna redovisas även i bilaga 2, tabell 2:20. Andel brukare 60 kr/inv.

Kostnad per brukare 0 kr/inv.

KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

Sammanfattning Kostnadsskillnaderna mellan kommunerna i Jämtland i genomsnitt och kommunerna i Värmland i genomsnitt består således av följande delar: – I Jämtland var servicenivån (andel brukare per invånare) högre i samtliga verksamheter. Av den totala skillnaden på 960 kronor per invånare berodde 570 kronor per invånare på skillnader i servicenivå (59 procent). – Den största kostnadsskillnaden fanns i särskilt boende, 530 kronor per invånare. Här berodde 360 kronor per invånare på skillnad i servicenivå och 170 kronor per invånare på en högre kostnad per brukare. – I ordinärt boende fanns en kostnadsskillnad på 320 kronor per invånare som orsakades dels av skillnad i servicenivå, 150 kronor per invånare och dels av skillnad i kostnad per brukare 170 kronor per invånare. – I LSS-boende berodde kostnadsskillnaden på 60 kronor per invånare enbart på skillnad i servicenivå medan kostnaden per brukare var lika i Jämtland och Värmland. – Både i ordinärt boende och särskilt boende fanns en skillnad i kostnad per brukare som motsvarade 170 kronor per invånare. I det ordinära boendet berodde kostnadsskillnaden uteslutande på skillnad i antal årsarbeten per brukare. I det särskilda boendet fanns en fördelning på skillnad i antal årsarbeten per brukare som motsvarade 50 kronor per invånare och en skillnad i kostnad per årsarbete som motsvarade 120 kronor per invånare.

KOSTNADER FÖR HEMSJUKVÅRD I JÄMTLAND OCH VÄRMLAND

Undersökningar i Dalarna, Gävleborg och Västmanland

Metoden är utvecklad för att mäta hemsjukvård inom kommunens verksamheter men det går att använda metoden även i kommuner där landstinget har ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende. Mätningarna måste i så fall kompletteras med uppskattningar av omfattningen av den hemsjukvård som bedrivs från landstingets primärvård i ordinärt boende. Äldrevårdsutredningen genomförde en studie av hemsjukvårdens omfattning hösten 2003 i 4 kommuner vardera i Dalarna respektive Gävleborgs län med samma metodik som använts i detta projekt.17 Vidare gjorde FoU Västmanland en studie hösten 2004 i samtliga kommuner i Västmanland, även den med i stort sett samma metodik.18 I motsats till Värmland och Jämtland har i dessa tre län landstinget kvar ansvaret för hemsjukvård i det ordinära boendet med undantag av en kommun, Skinnskatteberg i Västmanland där kommunen har tagit över ansvaret för hela hemsjukvården. Samtliga studier har genomförts under en vecka oktober–november. Dock skiljer två år mellan vår studie som gjordes 2002 och studien av FoU Västmanland 2004 vilket givetvis kan innebära att jämförelserna inte blir helt rättvisande. Studierna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland avser enbart personalåtgången för hemsjukvård och någon beräkning av de totala kostnaderna för hemsjukvård har inte gjorts. Vi får dock från dessa studier tillsammans med våra mätningar i Jämtland och Värmland uppgifter om hemsjukvårdens omfattning i form av årsarbeten i sammanlagt fem län. Studien i Västmanland omfattar endast den kommunala hemsjukvården medan studierna i Dalarna och Gävleborg även skattar insatserna för hemsjukvård från landstingets primärvård (ej läkare). Vi kan således även jämföra hemsjukvårdens totala omfattning inklusive landstingets insatser mellan kommunerna som har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende (Jämtland och Värmland) och kommuner där landstinget har detta ansvar (Dalarna och Gävleborg).

Andel av arbetad tid som används till kommunal hemsjukvård

SOU 2004:68, Sammanhållen hemvård. 18 FOU Västmanland, Kommunal hemsjukvård och social omsorg – en kartläggning i Västmanlands län, Meddelande 2005:1. 17

I samtliga studier har den tid som undersköterskor/vårdbiträden använt till hälso- och sjukvårdsuppgifter mätts med likadan metod. All arbetstid som den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen, dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster, utför i kommunerna deﬁnieras som hemsjukvård. Alla studier använder samma verksamhetsindelning och mätningar har även genomförts i samtliga verksamheter. Tabell 22 visar andelen av den totala årsarbetstiden i de undersökta kommunerna som används för hemsjukvård.

UNDERSÖKNINGAR I DALARNA, GÄVLEBORG OCH VÄSTMANLAND

Län Jämtland Värmland Västmanland20 Dalarna Gävleborg

Procent av arbetstiden 19 18 18 14 11

År för mätningen 2002 2002 2004 2003 2003

Ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende Kommunerna Kommunerna Landstinget Landstinget Landstinget

TABELL 22 Andel av total årsarbetstid som används för hemsjukvård i kommunernas äldre- och handikappomsorg,19 procent

Tabell 22 visar att 19 procent av den totala årsarbetstiden inom äldre- och handikappomsorgen användes till hemsjukvård i Jämtland och 18 procent i Värmland enligt vår studie. I dessa län har kommunerna ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende och den använda tiden för hemsjukvård i kommunerna bör därför vara högre än i län där landstinget har ansvaret. I de undersökta kommunerna i Gävleborg och Dalarna var andelarna 11 respektive 14 procent, vilket är betydligt lägre än i Jämtland och Värmland. Däremot var andelen hela 18 procent i Västmanland, således på samma nivå som i Värmland trots att kommunerna i Västmanland inte har ansvaret för hemsjukvården i ordinärt boende. Tabell 23 visar andelen av den totala årsarbetstiden som används för hemsjukvård i genomsnitt i kommunerna i de olika verksamheterna i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Län Jämtland Värmland Västmanland Dalarna Gävleborg

Ordinärt boende 26 25 14 9 6

Särskilt boende 19 16 20 18 14

LSS-boende 7 6 8 7 6

Korttidsvård/boende 30 35 30 19 29

Totalt 19 18 18 14 11

TABELL 23 Andel av total årsarbetstid som används för hemsjukvård i de olika verksamheterna i kommunernas äldre- och handikappomsorg, procent

Som förväntat används en större andel av personalens arbetstid till hemsjukvård i ordinärt boende i Jämtland och Värmland, ca 25 procent än i de tre övriga länen. I Västmanland var andelen 14 procent vilket är högre än i Dalarna, 9 procent och Gävleborg 6 procent. Till detta ska dock läggas den tid som personal i landstingets primärvård utför hemsjukvård i ordinärt boende i Västmanland, Dalarna och Gävleborg. Inom det särskilda boendet varierar andelen från 14 procent i Gävleborg till 20 procent i Västmanland. I samtliga län är inslaget av hemsjukvård inom LSS-boende lågt, omkring 7 procent. Hemsjukvård tar störst andel av den arbetade tiden i korttidsvård/boende i samtliga län med den högsta andelen, 35 procent i Värmland och den lägsta, 19 procent i Dalarna.

Total omfattning av hemsjukvård – kommunens och landstingets Som nämnts uppskattade Äldrevårdsutredningen även omfattningen av landstingets hemsjukvård i de undersökta kommunerna i Dalarna och Gävleborg. Vi kan således jämföra den totala omfattningen av hemsjukvården i dessa kommuner med omfattningen i kommunerna i Jämtland och Värmland. Frågan vi vill ha svar på är om det ﬁnns skillnader i den totala omfattningen av hemsjukvård mellan kommuner där

UNDERSÖKNINGAR I DALARNA, GÄVLEBORG OCH VÄSTMANLAND

Ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamheter. Landstingets hemsjukvård ingår inte. 20 Undantag Skinnskattebergs kommun som har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. 19

landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende och kommuner där kommunen har ansvaret. Både i vår undersökning och i Äldrevårdsutredningens undersökning har omfattningen av hemsjukvården uttryckts i årsarbeten. Det mått som används vid jämförelsen mellan länen är antalet timmar i genomsnitt per invånare 80 år och äldre det år som undersökningen genomfördes. Ett årsarbete antas motsvara 1 700 arbetstimmar under ett år. Tabell 24 visar antal timmar per invånare 80 år och äldre som används för hemsjukvård i ordinärt och i särskilt boende. TABELL 24 Total tid för hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende per år, timmar per invånare 80 år och äldre

Län Jämtland Värmland Dalarna Gävleborg

Ordinärt boende, kommunen 67 51 11 11

Ordinärt boende, landstinget – – 27 8

Summa ordinärt boende 67 51 38 19

Särskilt boende, kommunen 66 47 60 46

Summa ordinärt och särskilt boende 133 98 98 66

I Jämtland och Värmland där kommunerna har ansvaret används totalt betydligt mer tid för hemsjukvård i ordinärt boende än vad som görs i Gävleborg och Dalarna där landstinget har ansvaret. I Jämtland utförs 67 timmar per person och år som är 80 år och äldre i ordinärt boende och i Värmland 51 timmar vilket kan jämföras med totalt, inklusive landstingets hemsjukvård, 38 timmar i Dalarna och 19 timmar i Gävleborg. Både i Dalarna och Värmland är summan av antalet timmar hemsjukvård i ordinärt och särskilt boende 98 timmar per invånare 80 år och äldre. Fördelningen på ordinärt och särskilt boende skiljer dock. I Värmland är timmarna jämnt fördelade mellan hemsjukvård i ordinärt boende och särskilt boende, ca 50 procent på vardera. I Dalarna utförs en betydligt större andel av hemsjukvården i särskilt boende, 61 procent. Även i Gävleborg där den totala omfattningen av hemsjukvård är låg jämfört med övriga län, totalt 66 timmar per person 80 år och äldre, utförs en större andel av hemsjukvården i särskilt boende, hela 70 procent. Studierna ger inget svar på varför inslaget av hemsjukvård i ordinärt boende är mer omfattande i förhållande till särskilt boende i kommuner där landstinget överlåtit ansvaret för hemsjukvård till kommunen. Möjligen är det lättare att genomföra en strukturomvandling med större betoning på hemsjukvård i ordinärt boende i förhållande till särskilt boendet när kommunen förfogar över all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonalen inom hemsjukvården. Fördelningen av hemsjukvården mellan ordinärt och särskilt boende i Dalarna och Gävleborg pekar på detta.

UNDERSÖKNINGAR I DALARNA, GÄVLEBORG OCH VÄSTMANLAND

Kostnader för hälso- och sjukvård i kommunerna totalt i Sverige

Resultaten från Jämtland och Värmland används tillsammans med resultat av mätningar av hemsjukvårdens omfattning i kommuner i Gävleborg, Dalarna och Västmanland till att uppskatta hälso- och sjukvårdens omfattning och kostnader i kommunerna totalt i landet. I detta avsnitt presenteras en sådan uppskattning.

Ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende För att kunna beräkna kommunernas kostnader för hälso- och sjukvård i hela landet måste vi skilja på kommuner som har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende från kommuner där landstinget har ansvaret. Av samtliga 290 kommunerna i Sverige hade 145 kommuner ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende 2005. Det är knappt hälften av Sveriges befolkning, 48 procent som bor i dessa kommuner vilket också gäller för befolkningen 65 år och äldre samt 80 år och äldre, 49 procent. Fem kommuner som ligger i län där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende har tagit över ansvaret från landstinget. Tabell 25 visar hur ansvaret fördelas i landet. TABELL 25 Ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende i Sverige 2005

Kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende Sigtuna i Stockholms län Katrineholm i Sörmland Aneby i Jönköpings län Skinnskatteberg i Västmanland Sundsvall i Västernorrland Gotland Kronobergs län Skåneregionen Hallands län Västra Götaland Värmlands län Örebro län Uppsala län Jämtlands län

Kommuner i län där landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende Stockholms län Sörmlands län Jönköpings län Västmanlands län Västernorrlands län Östergötlands län Kalmar län Blekinge län Dalarnas län Gävleborgs län Västerbottens län Norrbottens län

145 kommuner 4 370 368 invånare år 2005 773 209 invånare 65 år och äldre 244 438 invånare 80 år och äldre

145 kommuner 4 672 295 invånare år 2005 805 026 invånare 65 år och äldre 251 697 invånare 80 år och äldre

Är de undersökta kommunerna representativa för hela landet? En förutsättning för att kunna använda resultaten i undersökningarna är att de undersökta kommunerna är representativa för landet. Om kommunerna t.ex. har en tyngre struktur med större behov av hemsjukvård överskattas den kommunala vården och omsorgen i riket totalt och vice versa. Som mått på kommunens struktur använder

KOSTNADER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I KOMMUNER TOTALT I SVERIGE

vi standardkostnadsindex över kostnader för äldreomsorg 2002, se kapitel 4.3. Riket i genomsnitt har index 100. Tabell 26 visar standardkostnadsindex för äldreomsorg i genomsnitt i länen för de undersökta kommunerna. Som vikter för att beräkna index i genomsnitt har använts antal invånare 65 år och äldre i befolkningen. Se också bilaga 2 tabell 2:21. Län Värmland Jämtland Genomsnitt för Värmland och Jämtland Västmanland Dalarna Gävleborg Genomsnitt Västmanland, Dalarna och Gävleborg

Standardkostnadsindex för äldreomsorg 99 121 110 99 105 101 101

TABELL 26 Standardkostnadsindex för äldreomsorg i genomsnitt i länen för de undersökta kommunerna

Tabell 26 visar att kommunerna i Jämtland och Värmland har ett standardkostnadsindex på 110 i genomsnitt, dvs. strukturen medför 10 procent högre kostnader i dessa kommuner än i riket i genomsnitt. I kommunerna i Västmanland, Dalarna och Gävleborg är index 101 i genomsnitt. Strukturen medför således obetydligt högre kostnader för kommunerna i dessa län jämfört med riket i genomsnitt.

Utgångspunkter för beräkningarna Vi använder mätningarna av hemsjukvårdens omfattning i samtliga kommuner som ingår i undersökningarna i Värmland, Jämtland, Västmanland, Dalarna och Gävleborg. Det är endast kommunerna i Jämtland och Värmland som har beräknat kostnaderna för hemsjukvården. Vi har därför använt kostnaden per årsarbete i genomsnitt enligt boksluten 2002 i dessa kommuner. Beräkningarna bygger på följande antaganden: – Omfattningen av hemsjukvård i ordinärt boende där kommunen har ansvaret antas motsvara det vägda genomsnittet årsarbeten per 1 000 invånare 65 år och äldre för kommunerna i Värmland och Jämtland. – Omfattning av hemsjukvård i ordinärt boende där landstinget har ansvaret antas motsvara det vägda genomsnittet årsarbeten per 1 000 invånare 65 år och äldre för kommunerna i Gävleborg, Dalarna och Västmanland. – Hemsjukvårdens omfattning i övriga verksamheter dvs. särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet antas motsvara det vägda genomsnittet årsarbeten per 1 000 invånare 65 år och äldre för samtliga undersökta kommuner i Värmland, Jämtland, Gävleborg, Dalarna och Västmanland. – Som mått på kostnader används kostnader per årsarbete i genomsnitt för de olika verksamheterna enligt bokslut 2002 i kommunerna i Värmland och Jämtland. – Framräknade kostnader justeras med standardkostnadsindex för äldreomsorg 2002. – Kostnaderna räknas upp till 2004 års prisnivå med Statistiska Centralbyråns konsumtionsindex för äldre och handikappomsorg.

KOSTNADER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I KOMMUNER TOTALT I SVERIGE

Kommunernas kostnader för hemsjukvård i ordinärt boende När kommunen har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende ska kommunen bära alla kostnader för hemsjukvården utom läkarinsatser. När landstinget har ansvaret utför kommunalt anställda undersköterskor/vårdbiträden hemsjukvård på delegation av den landstingsanställda legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen och kommunen har endast kostnadsansvar för den kommunalt anställda personalen. Landstinget ansvarar för kostnaderna för den legitimerade personalen och för kostnader för sjukvårdsmaterial och hjälpmedel som används i det ordinära boendet. Tabell 27 visar beräkningen av kommunens kostnader för hemsjukvård i ordinärt boende för de båda kommungrupperna. Vi använder måttet totala kostnader för hemsjukvård per invånare 65 år och äldre. Någon avgränsning till kostnader för enbart hemsjukvård inom äldreomsorgen gör således inte. TABELL 27 Beräkning av kommunernas kostnader för hemsjukvård i ordinärt boende, kronor per invånare 65 år och äldre i 2002 år kostnadsläge21 (landstingets kostnader ingår inte)

Undersköterskor/vårdbiträden Årsarbeten per 1 000 inv. 65– år Kostnad per årsarbete, kronor Kostnad per invånare 65– år, kronor Legitimerad personal Årsarbeten per 1 000 invånare 65– år Kostnad per årsarbete kronor Kostnad per invånare 65– år, kronor Sjukvårdsmaterial och hjälpmedel Kostnad per invånare 65– år, kronor Totalt, kronor per invånare 65– år

Genomsnitt Jämtland Värmland

Genomsnitt Västmanland, Dalarna Gävleborg

6,3 395 620 2 490

2,3 395 620 910

5,0 527 570 2 640

510 5 640

0 910

Tabell 27 visar att hemsjukvård i ordinärt boende i genomsnitt kostar 5 640 kronor per invånare 65 år och äldre i kommunerna i Jämtland och Värmland. I kommunerna i Västmanland, Dalarna och Gävleborg där landstinget har ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende var kostnaden 910 kronor per invånare 65 år och äldre.

Kostnader för hemsjukvård i särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet För övriga verksamheter dvs. särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet, har vi beräknat genomsnittligt antal årsarbeten per invånare för samtliga undersökta kommuner Värmland, Jämtland, Dalarna, Gävleborg och Västmanland. Samtliga kommuner har ansvar för hemsjukvård i dessa verksamheter och vi har således antagit att det inte ﬁnns några systematiska skillnader mellan kommunerna som beror på om kommunen eller landstinget har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende.

Kostnader i genomsnitt enligt bokslut 2002 i kommunerna i Värmland och Jämtland.

Beräkningarna bygger på antal årsarbeten som utför hemsjukvård enligt mätningarna och kostnaden per årsarbete enligt 2002 års bokslut i kommunerna i Värmland och Jämtland. Vi har således antagit samma genomsnittskostnader per årsarbete i hela landet. I beräkningarna används kostnader per invånare 65 år och äldre. Detta gäller även kostnader för hemsjukvård i LSS-boende och dagverksamhet trots att verksamheterna främst avser yngre funktionshindrade. Skillnaden i beräkningarna blir marginell om

KOSTNADER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I KOMMUNER TOTALT I SVERIGE

vi i stället skulle använda kostnad per invånare för dessa verksamheter. Tabell 28 visar de beräknade kostnaderna per invånare 65 år och äldre.

Verksamhet Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet Totalt

Årsarbeten per 1 000 invånare 65– år 10,3 1,1 2,0 0,3 13,7

Kostnad per årsarbete, kr 505 860 453 727 549 516 488 615 507 664

Kostnad per invånare 65– år, kr 5 210 500 1 100 150 6 960

TABELL 28 Kostnader i de undersökta kommunerna i genomsnitt för hemsjukvård i särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet, kronor per invånare 65 år och äldre i 2002 års kostnadsläge22

Summa kostnader för hemsjukvård per invånare 65 år och äldre De framräknade kostnaderna för hemsjukvård per invånare 65 år och äldre sammanställs i tabell 29. Tabellen visar kostnader i genomsnitt för kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende och för kommuner där landsting har detta ansvar. Vi måste justera kostnadsuppgifterna med hänsyn till strukturen i kommunerna som undersökts. För detta använder vi standardkostnadsindex för äldreomsorgen, se tabell 26. Genomsnittligt index för kommunerna i Jämtland och Värmland är 110 och för kommunerna i Västmanland, Dalarna och Gävleborg 101. Tabell 29 visar även de totala kostnaderna uppräknade till 2004 års prisnivå enligt Statistiska Centralbyråns konsumtionsindex för äldre- och handikappomsorg. Enligt detta index är prisökningen 9,37 procent 2002–2004. Kommunen har ansvar i ordinärt boende 5 640 5 210 500 1 100 150 12 600

Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamheter Summa kostnader

Landstinget har ansvar i ordinärt boende 910 5 210 500 1 100 150 7 870

Justering med standardkostnadsindex

11 455

7 792

2004 år prisnivå23

12 528

8 522

TABELL 29 Kostnader för hemsjukvård, kronor per invånare 65 år och äldre i 2002 års kostnadsläge

I kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende blir således den totala kostnaden för hemsjukvård 12 528 kronor per invånare 65 år och äldre enligt våra beräkningar. I kommuner där landstinget har ansvaret blir motsvarande kostnad 8 522 kronor. Skillnaden beror på att kommunens kostnader för hemsjukvård i ordinärt boende är lägre där landstinget har ansvaret för hemsjukvård i det ordinära boendet. Det ska påpekas att landstingets kostnader för hemsjukvård i ordinärt boende inte ingår i beräkningarna.

Kostnader totalt i landet för hälso- och sjukvård i kommunerna Det sista steget i våra beräkningar är att räkna upp kostnaderna för hemsjukvård till riksnivå. Från tabell 29 ovan får vi uppgifter om kostnader per invånare 65 år och äldre som är justerade för olikheter i struktur och omräknade till 2004 års prisnivå.

KOSTNADER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I KOMMUNER TOTALT I SVERIGE

Kostnader i genomsnitt enligt bokslut 2002 i kommunerna i Värmland och Jämtland. 23 Enligt SCB:s konsumtionsindex för äldre- och handikappomsorg 2004 års priser. 22

Genom att multiplicera dessa uppgifter med antalet invånare 65 år och äldre i de båda kommungrupperna, med och utan ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende, kan vi beräkna omfattningen av hälso- och sjukvården i kommunerna i hela landet. Tabell 30 visar resultatet. TABELL 30 Totala kostnader för hälsooch sjukvården i kommunerna i Sverige i 2004 års priser

Antal invånare 65– år 2005 Kronor per invånare 65– år Kostnader totalt, miljoner kr

Kommuner med ansvar i ordinärt boende 773 209 12 528 9 687

Kommuner där landstinget har ansvar i ordinärt boende 805 026 8 522 6 860

Totalt i Sverige 1 578 235 10 484 16 547

Tabell 30 visar att hälso- och sjukvården i kommunerna totalt kostade 16,6 miljarder kronor i 2004 års prisnivå i Sverige. Av dess kostnader avsåg 9,7 miljarder kronor, 59 procent kommuner med ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende och 6,9 miljarder kronor, 41 procent kommuner där landstinget har detta ansvar. Våra beräkningar bygger på genomsnittsvärden för kostnaderna i Jämtland och Värmland. Jämtland har förhållandevis höga kostnader för hemsjukvård per invånare. Om vi utgår från kostnaderna per invånare 65 år och äldre i Jämtland och gör en kalkyl på motsvarande sätt som i tabellerna 27 och 28 där vi också tar hänsyn till standardkostnadsindex får vi ett maxvärde för hemsjukvårdens kostnader motsvarande 17,5 miljarder kronor. Det är inte sannolikt att kostnaderna för hemsjukvården i kommunerna i hela landet överstiger detta värde. På motsvarande sätt kan vi beräkna hemsjukvårdens kostnader med utgångspunkt från kostnad per invånare 65 år och äldre i Värmland. Med en sådan beräkning skulle hemsjukvården kosta 14,9 miljarder kronor i kommunerna. Vår känslighetsanalys visar att kostnaderna för hemsjukvården i kommunerna bör vara någonstans mellan 14,9 och 17,5 miljarder kronor.

Totala kostnader för hälso- och sjukvård i Sverige I begreppet vård och omsorg brukar man räkna in kommunernas äldre- och handikappomsorg samt landstingens samlade hälso- och sjukvård. I redovisningen av kostnader för kommunernas äldre- och handikappomsorg ingår kostnaderna för kommunernas hemsjukvård som en del. I tabell 31 visas de totala kostnaderna för vård och omsorg i Sverige 2004. TABELL 31 Kostnader för vård och omsorg i Sverige 2004

Verksamhet Äldreomsorg Handikappomsorg Summa vård och omsorg i kommunerna Primärvård Specialiserad och övrig hälso- och sjukvård24 Summa landstingens hälso- och sjukvård Totalt vård och omsorg

Här ingår specialiserad somatisk vård, psykiatrisk vård och övrig hälso- och sjukvård bl.a. ambulansverksamhet.

Kostnader, miljarder kronor 80 33 113 26 109

Fördelning, procent 32 13 45 11 44

135 248

55 100

Källor: Svenska Kommunförbundet och Statistiska Centralbyrån. Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2004. Landstingsförbundet. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2004.

KOSTNADER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I KOMMUNER TOTALT I SVERIGE

Av de samlade kostnaderna för vård och omsorg 2004 på 248 miljarder kronor avsåg 45 procent kommunal vård och omsorg och 55 procent landstingens hälso- och sjukvård. Figur 6 visar hur kostnaderna för vård och omsorg fördelades mellan kommuner och landsting.

Äldreomsorg 32 %

FIGUR 6 Fördelning av kostnader för vård och omsorg per verksamhet, procent andelar

Specialicerad vård och övrig vård 44 %

Handikappomsorg 13 % Primärvård 11 %

Ofta är det landstingens kostnader för hälso- och sjukvård på 135 miljarder kronor som redovisas som hälso- och sjukvårdskostnaderna i landet. Om vi även räknar med kommunernas hemsjukvård på ca 17 miljarder kronor blir de samlade hälso- och sjukvårdskostnaderna i Sverige 152 miljarder kronor. Av dessa utgör kommunernas hemsjukvård 11 procent. Andelen för landstingets primärvård är 17 procent. Se Figur 7 som visar hur kostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas på olika verksamheter. FIGUR 7 Fördelning av kostnader för hälsooch sjukvård per verksamhet, procent andelar

Hemsjukvård i kommunerna 11 %

Primärvård 17 %

Specialicerad vård och övrig vård 72 %

KOSTNADER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I KOMMUNER TOTALT I SVERIGE

Bilagor

Mätning av hemsjukvårdens omfattning

BILAGA 1:1

Hemsjukvårdens omfattning i en kommun mäts som antal årsarbeten i kommunen som utför hemsjukvård. Eftersom den stora personalgruppen i kommunerna, undersköterskor och vårdbiträden utför hemsjukvård som en del av sitt arbete har en metod utvecklats för att mäta hur stor denna del är. All arbetstid för den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen i kommunen deﬁnieras i undersökningen som tid för hemsjukvård. Den totala omfattningen av hemsjukvården motsvarar således summan av den totala årsarbetstiden för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och den del av arbetstiden uttryckt i årsarbeten som undersköterskor och vårdbiträden och annan ej legitimerad personal utför hemsjukvård. Alla verksamheter i kommunen där hälso- och sjukvårdsuppgifter utförs ingår i undersökningen.

Mätning av undersköterskors och vårdbiträdens tid för hemsjukvård Metoden bygger på att undersköterskor, vårdbiträden och annan ej legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal i detalj redovisar hur lång tid olika arbetsuppgifter tar under en arbetsdag.

Mätperiod Mätningen har gjorts för 7 arbetsdagar under en vecka i slutet på oktober 2002. Samtliga veckodagar ingår i mätningen, men datumet för mätningen varierar något mellan kommunerna som deltagit i projektet.

Blankett för redovisning Varje arbetstagare som deltagit i undersökningen har redovisat sin tidsanvändning för utförda arbetsuppgifter på en blankett. De olika arbetsuppgifterna är detaljerat specificerade och mätningen visar hur många minuter som varje person har använt för de olika arbetsuppgifterna avrundade i 5-minuters intervall. Blanketten kommer ursprungligen från SPRI men har också använts av Socialstyrelsen. Projektgruppen har modifierat den ursprungliga blanketten inför mätningen. Se vidare bifogad blankett med anvisningar för att fylla i blanketten i bilaga 1:3. Blanketten har fungerat i mätningen såväl vad gäller den detaljerade redovisningen av tiden som uppdelningen på olika arbetsuppgifter. Blanketten har justerats något efter mätningarna i layouten samt i definitionerna. Den justerade blanketten återfinns i bilagan. Förändringarna är små och påverkar inte resultaten och jämförbarheten vid nya mätningar.

Hälso- och sjukvårdsuppgifter I princip ska alla uppgifter som kräver delegering från sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast räknas som hälso- och sjukvårdsuppgifter. Att deﬁniera hälso- och

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

sjukvårdsuppgifter i relation till om de kräver delegation eller inte visade sig dock vara svårt. Några uppgifter krävde delegation i en kommun men inte i en annan. Som exempel kan nämnas ordinerade stödstrumpor samt trycksårsprofylax som i vissa kommuner utförs utan delegation. Dessutom finns uppgifter som i vissa lägen är hälso- och sjukvård men i andra är socialtjänst. Som exempel kan nämnas nutrition som i de flesta fall är en uppgift enligt socialtjänstlagen. När någon är svårt sjuk och inte kan äta själv och dessutom måste matas på ett speciellt sätt kan nutrition vara en hälso- och sjukvårdsuppgift. Redovisningen av arbetstiden bygger på en detaljerad genomgång av vilka arbetsuppgifter som ska räknas som hälso- och sjukvård och vilka som är social omsorg av de uppgifter som en undersköterska eller ett vårdbiträde utför. Av blanketten och anvisningarna för att fylla i denna framgår definitionerna i detalj.

Urval Urvalet omfattade all personal, såväl dag- som nattpersonal inom äldre- och handikappomsorgen i samtliga verksamheter i kommunen där hälso- och sjukvårdsuppgifter utförs. Kils kommun genomförde en totalundersökning medan övriga kommuner gjorde urval. För att undvika ett alltför stort bortfall ingick enbart de som arbetade mer än 75 procent dag eller 60 procent natt. Minst 50 personer per verksamhet valdes ut. Före undersökningen genomfördes en testmätning i några kommuner för att bedöma om den planerade informationen till deltagarna varit tillräckligt tydlig. Erfarenheter från testet visade att det var nödvändigt att förtydliga informationen till personalen innan mätningarna kunde genomföras på ett tillförlitligt sätt.

Verksamhetsområden Mätningar genomfördes i alla verksamheter i äldre- och handikappomsorgen där hälso- och sjukvårdsuppgifter utförs i kommunen enligt följande indelning: Ordinärt boende

Insatser i ordinärt boende enligt SoL och HSL

Särskilt boende

Särskilt boende enligt SoL

LSS-boende

Särskilt boende enligt LSS § 9:9

Korttidsvård/boende

Alla former av korttidsvård/boende enligt SoL och dagrehabilitering enligt SoL

Dagverksamhet

Alla former av dagverksamhet enligt SoL och daglig verksamhet enligt LSS

Verksamhetsområdena missbruk, psykiatri och dagrehabilitering ﬁnns som egna verksamhetsområden i några av de kommuner som genomförde mätningarna. Dessa kommuner har fått verksamheterna särredovisade. Eftersom särredovisningen av verksamheter med relativt begränsad omfattning försvårade jämförelser mellan kommunerna har projektgruppen valt att dessa inte ska ingå i det totala resultatet med undantag för dagrehabilitering. Urvalen blev dessutom små och det var svårt att dra slutsatser av mätningarna. Dagrehabilitering har sorterats in under korttidsvård/boende eftersom de kommuner som inte har dagrehabilitering som ett separat verksam-

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

hetsområde bedriver denna verksamhet inom korttidsvård/boende. Eftersom metoden ska kunna tillämpas i andra kommuner måste verksamhetsindelningen vara generellt användbar och inte alltför beroende av hur kommunerna väljer att organisera. Även personliga assistenter deltog i undersökningen. Det visade sig emellertid att mätningarna av de personliga assistenternas tidsanvändning var osäkra. Bortfallet var också stort bland personliga assistenter. Tveksamheter ﬁnns om hur enkäten har tolkats och hur egenvård har registrerats. Dessutom deltog enbart personliga assistenter som var anställda av kommunen. Vår bedömning är att personliga assistenters tidsanvändning måste deﬁnieras på ett annat sätt än vad vi gjort i denna undersökning. Det går inte att redovisa något resultat från mätningen av personliga assistenters arbetstid.

Bortfall Bortfallet varierar beroende på verksamhet och kommun. Mått på bortfallet är hur stor andel av de personer som fått blanketter och anvisningar som inte registrerat och redovisat sin tidsanvändning. Varje person som registrerat tid har lämnat in en blankett per arbetad dag under undersökningsveckan. Antalet registrerade arbetsdagar är således ﬂer än antal personer som deltagit i undersökningen. I tabell 1:1 visas bortfallet och antal inmatade blanketter för de olika verksamheterna i Jämtlands och Värmlands kommuner. TABELL 1:1 Bortfall andel personer i urval som ej deltagit, procent, samt antal registrerade dagar

Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet Totalt

Bortfall Värmland, % Jämtland, % 12 32 15 28 25 22 20 29 25 18 17 28

Antal registrerade dagar Värmland Jämtland 918 999 913 1 178 727 595 365 195 135 371 3 058 3 338

Vår bedömning är att antalet dagar som mätts är tillräckligt omfattande för ordinärt boende, särskilt boende och LSS-boende i alla kommuner. Eftersom resultatet mäts i procentandel av arbetstiden kan vi tolka resultatet som tillförlitligt även i kommuner med närmare 30 procents bortfall. Det viktigaste blir att resultatet bygger på ett tillräckligt stort antal registrerade arbetsdagar. Sammantaget finns 6 396 arbetsdagar registrerade i databasen. Det finns inget i resultaten som pekar på ett systematiskt bortfall som snedvrider resultaten för dessa verksamheter i enskilda kommuner. Enligt kommunerna finns heller ingen anledning att misstänka ett systematiskt bortfall. Vad gäller korttidsvård/boende och dagverksamhet måste resultaten tolkas med större försiktighet. I många av kommunerna är antalet registrerade dagar alltför få för att ge underlag för tillförlitliga slutsatser på kommunnivå.

Redovisning av den använda tiden

Vi har genomgående valt att redovisa hur den registrerade tiden procentuellt fördelas på olika arbetsuppgifter. Som nämnts är materialet tillräckligt omfattande för att ge tillförlitliga resultat på kommunnivå för ordinärt boende, särskilt boende och LSS-

Uppgift saknas.

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

boende. För korttidsvård/boende och dagliga verksamheter är det inte möjligt att dra slutsatser på kommunnivå p.g.a. för få registrerade dagar. Slutsatser om hälso- och sjukvårdens omfattning i dessa verksamheter kan endast baseras på genomsnittet för samtliga kommuner.

Direkt brukartid och indirekt tid Enligt anvisningarna angavs den använda tiden för olika arbetsuppgifter i enkäten per 5-minuters intervall med utrymme på blanketten för varje kvart av arbetstiden. För ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende samt korttidsvård/boende har arbetsuppgifterna specificerats i detalj medan personal inom dagverksamhet och dagrehabilitering endast har specificerat arbetsuppgifter som avser direkt brukartid för hälso- och sjukvård. Följande huvudgrupper finns redovisade, se bifogad blankett: – Direkt brukartid för social omsorg = Block A – Direkt brukartid för hälso- och sjukvård = Block B – Indirekt brukartid = Färdtid (C1), väntetid utan vårdtagare (C2), planering relaterad till arbetsgruppen (C3), rapporter/vårddokumentation (C4) och samtal relaterade till vårdtagare (C5 och C6) – Ej brukarrelaterad tid och annat arbete = Uppgifter under block D och E

Fördelning av indirekt tid Mätningarna visade hur stor andel av arbetstiden som var direkt tid för hälso- och sjukvårdsuppgifter och hur stor andel som var direkt tid för social omsorg. Vidare redovisas hur stor andel av tiden som var indirekt brukartid och hur stor andel som var ej brukarrelaterad tid. Den indirekta brukartiden C samt ej brukarrelaterad tid D+E skall fördelas på tid för social omsorg och tid för hemsjukvård för att kunna uppskatta den totala tiden som används för respektive verksamhet. Vi har antagit att den indirekta tiden fördelas proportionellt med ett undantag. Väntetid utan vårdtagare, C2 på blanketten har vi ansett vara en uppgift enligt socialtjänstlagen och är således tid för social omsorg. Detta överensstämmer med Socialstyrelsens mätningar.26 Vi har också tagit bort redovisad tid för lunch och annan rast i redovisning av den procentuella fördelningen av arbetstiden. Den indirekta tiden fördelas enligt följande kalkyler. A är andelen av uppmätt tid som avser social omsorg och B är andelen av uppmätt tid som avser hemsjukvård: Andel tid för social omsorg = A + C2 + A x (C–C2+D+E) A+B Andel tid för hemsjukvård = B + B x (C-C2+D+E) A+B

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

Socialstyrelsen 2001, Den kommunala hälso- och sjukvårdens omfattning.

Använd tid för hälso- och sjukvård uttryckt i antal årsarbeten Nästa steg i beräkningarna är att uppskatta hur många årsarbeten som motsvarar den uppmätta andelen av arbetstiden för hemsjukvård. Vi antar att mätveckan är representativ för hur arbetsuppgifterna fördelas under hela året för undersköterskor och vårdbiträden som utför hemsjukvård i de olika verksamheterna. Ett årsarbete ska motsvara genomsnittlig arbetad tid för en heltidsarbetande under ett år. I beräkningarna har vi antagit att ett årsarbete motsvarar 1 700 arbetade timmar under ett år. Måttet utgår från 44 arbetsveckor med en genomsnittlig veckoarbetstid på 38,5 timmar. Då har sex veckors semester och två veckor med helgdagar räknats bort. Ett vårdbiträde eller en undersköterska har ofta en kortare arbetstid per vecka men arbetar också helgdagar. Måttet 1 700 timmar stämmer också med antagandet att ett årsarbete motsvarar 46 arbetsveckor med 37 timmars arbetsvecka. Samtliga anställda ska räknas med dvs. personer som arbetar heltid, deltid eller är timanställda. De timanställda arbetar i regel som sjukvikarier och därför ska inte tiden för sjukfrånvaro ingå i beräkningen av antal årsarbeten. Kommunerna i undersökningen har inte haft svårt att få fram uppgifter över totalt antal årsarbeten. Några kommuner har dock haft svårt att fördela antalet årsarbeten på de olika verksamheterna. I sådana fall har kommunerna uppskattat hur antalet årsarbeten fördelas på verksamheterna. För att få fram hur många årsarbeten som används för hälso- och sjukvård multipliceras antalet årsarbeten med andel använd tid för hemsjukvård per verksamhet och per kommun. Till exempel motsvarar hemsjukvården 17 procent av antal årsarbeten i ordinärt boende i genomsnitt för kommunerna. För korttidsvård/boende och dagverksamhet har använts samma procentandel för alla kommuner som har dessa verksamheter. Se tabell 1:2. TABELL 1:2 Totalt antal årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden för hemsjukvård i de undersökta kommunerna i Jämtland och Värmland

Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Daglig verksamhet Totalt

Totalt antal årsarbeten 1 985 2 886 1 122 289 300 6 581

Andel av arbetstiden för hemsjukvård 17,1 10,9 5,2 12,2 4,5 11,4

Antal årsarbeten för hemsjukvård 329 314 55 35 13 747

Summa årsarbeten för hemsjukvård För att få fram den totala tiden för hemsjukvård måste också den legitimerade hälsooch sjukvårdspersonalens arbetstid adderas dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. All den tid som den legitimerade personalen utför i kommunen har vi deﬁnierat som hemsjukvård. Det räcker således att ta fram uppgifter om hur många årsarbeten som ﬁnns för den legitimerade personalen och hur dessa fördelas på verksamheterna. Tabell 1:3 visar total årsarbetstid för hemsjukvård för både legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och undersköterskor/vårdbiträden.

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

Verksamhet Ordinärt boende Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet Samtliga

Undersköterskor/ vårdbiträden, årsarbeten 329 314 55 35 13 747

Legitimerad personal, årsarbeten 264 234 20 62 4 585

Summa årsarbeten 593 548 75 97 17 1 331

Andel av samtliga årsarbeten för hemsjukvård 26 18 7 28 6 19

TABELL 1:3 Totalt antal årsarbeten som används för hemsjukvård i de undersökta kommunerna i Jämtland och Värmland

Som avslutande steg i beräkningarna av hemsjukvårdens omfattning kan man relatera summa årsarbeten för hemsjukvård till totalt antal årsarbeten för undersköterskor/ vårdbiträden och legitimerad personal. 19 procent av samtliga årsarbeten i verksamheterna avser således hemsjukvård i kommunerna i genomsnitt.

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

Beräkning av hemsjukvårdens kostnader

BILAGA 1:2

Kommunerna i Värmland och Jämtland har beräknat hemsjukvårdens kostnader. Som beskrivits ger mätningarna en uppskattning av den andel av totalt antal årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden som utför hemsjukvård. Dessutom har vi uppgifter om totalt antal årsarbeten legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i respektive verksamhet. Dessa uppgifter samt kommunernas kostnadsredovisning är utgångspunkten för vår beräkning av hemsjukvårdens kostnader. Kommunerna i Jämtland har direkt använt sig av kommunernas räkenskapssammandrag (RS) för att få fram hemsjukvårdens kostnader. I Värmland har kommunerna utgått från redovisningen av personalkostnaderna i lönesystemet för att uppskatta hemsjukvårdens kostnader. Båda metoderna ger samma resultat och bygger på samma antaganden. Kommuner med god kvalitet på redovisningen i RS kan med fördel använda Jämtlandsmetoden. Kommuner som har bättre kvalitet på redovisningen av personalkostnaderna men är osäkra på kvaliteten i RS kan använda Värmlandsmetoden. Vi redovisar båda beräkningssätten.

Grundmodellen för beräkning av kostnaderna De kostnader vi önskar beräkna är verksamhetens totalkostnader. Att utgå från totalkostnaderna är en viktig förutsättning för att kunna göra rättvisande jämförelser mellan kommuner. Med totalkostnad avses bruttokostnad inklusive gemensamma kostnader och overhead. Justering för försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting sker dvs. det är de resurser som kommunen tar i anspråk för de egna kommuninnevånarnas hemsjukvård som avses. Beräkningarna bygger på att vi kan identiﬁera personal och driftskostnader per verksamhet för det arbete som utförs av undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Personalkostnaderna ska inkludera kostnader för samtliga utförda årsarbeten inom respektive verksamhet och innehålla samtliga personalkostnader enligt vedertaget sätt att redovisa personalkostnader. I driftskostnaderna ska ingå alla kostnader som behövs för att driva verksamheten som kostnader för lokaler, kontorsmaterial, datorer, telefoner, bilar m.m. Gemensamma kostnader för bl.a. ledning och administration på enhets- och förvaltningsnivå samt central nivå i kommunen, dvs. OH-kostnader ska tas med. Kostnaderna fördelas på följande tre poster. – Personal- och driftskostnader inklusive OH-kostnader för utförd hemsjukvård av undersköterskor/vårdbiträden och annan ej legitimerad personal. – Personal- och driftskostnader inklusive OH-kostnader för utförd hemsjukvård av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. – Kostnader inklusive OH-kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter.

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

Våra mätningar visar hur stor andel av undersköterskors/vårdbiträdens arbetstid som används för hemsjukvård. Denna procentandel används för att beräkna hur stor del av personaloch driftskostnaderna för undersköterskors/vårdbiträdens arbete i de olika verksamheterna som är kostnader för hemsjukvård. Kostnaderna för hemsjukvård beräknas för var och en av de verksamhetsområden som vi uppskattat omfattningen av hemsjukvård för dvs. ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/ boende och dagverksamhet. Personal- och driftskostnader för allt arbete som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal dvs. sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och även medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), är kostnader för hemsjukvård. Kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter som inkontinensprodukter, tekniska hjälpmedel m.m. är direkta kostnader för hemsjukvård. OHkostnader ska även tas med.

Kostnader per verksamhetsområde Indelningen i kommunernas räkenskapssammandrag (RS) motsvarar inte till alla delar den indelning i verksamhetsområden som vi använt i undersökningarna. Om man utgår från RS måste man göra de justeringar som framgår av tabell 1:4.27 Verksamhet 28

Ordinärt boende

Särskilt boende LSS-boende Korttidsvård/boende Dagverksamhet

Räkenskapssammandraget Vård och omsorg i ordinärt boende, rad 5101

Justering Ta bort: Korttidsvård äldre, rad 510111 Korttidsvård funktionshindrade, rad 510121 Dagverksamhet

TABELL 1:4 Verksamhetsområden i undersökningarna, justering av RS

Vård och omsorg i särskilt boende, rad 5102 Boende enligt LSS, rad 5131 Korttidsvård äldre, rad 510111 Korttidsvård funktionshindrade, rad 510121 Dagverksamhet enligt SoL från rad 5101 Daglig verksamhet enligt LSS, rad 5135

Vi har i undersökningarna använt de fem verksamhetsområdena ordinärt boende, särskilt boende, LSS-boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet. Kostnader för korttidsvård äldre, rad 510111 och korttidsvård funktionshindrade, rad 510121 ska tas bort från vård och omsorg i ordinärt boende, rad 5101 och bilda ett eget verksamhetsområde korttidsvård/boende. Likaså ska kostnaderna för dagverksamhet enligt SoL dras bort. Dessa kostnader tillsammans med kostnader för daglig verksamhet enligt LSS, rad 5135 ger kostnaderna för verksamhetsområdet dagverksamhet.

Justering för kostnadsposter som inte avser hemsjukvård

Statistiska Centralbyrån. Handbok för Räkenskapssammandraget 2003. Vård och omsorg. 28 I RS fr.o.m. bokslutet 2004 ska kommunen redovisa hemtjänst för äldre, rad 510115 och hemtjänst för funktionshindrade, rad 510125. 27

Det ﬁnns ett antal kostnadsposter som inte är relevanta för hemsjukvård och som inte ska ingå i underlaget för att beräkna hemsjukvårdens kostnader. Det gäller: – Bostadskostnader i särskilt boende och LSS-boende är kostnader som brukaren ska betala genom hyra och som därför inte ska ingå i kommunens kostnader för att bedriva verksamheten. Vi har antagit att bostadskostnaderna motsvaras av lokal- och BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

kapitalkostnader för dessa verksamheter. Antagandet innebär att även kostnader för personallokaler faller bort. Dessa motsvarar emellertid en så liten del av de totala kostnaderna i särskilt boende och LSS-boende att man knappast separat behöver identiﬁera dem. Inom ordinärt boende, korttidsvård/boende och dagverksamhet ska lokal- och kapitalkostnader ingå eftersom det är kostnader för lokaler som behövs för att bedriva verksamheten. – Matkostnader ska brukaren själv betala även om det förekommer att kommunen subventionerar viss del. Med matkostnader avses kost- och livsmedelskostnader samt tillagningskostnader som inte är i form av hemtjänststimmar. Matkostnader ska dras bort från samtliga verksamheter och ska således inte ingå i underlaget för att beräkna hemsjukvårdens kostnader. – Kostnader för bostadsanpassning ska dras bort eftersom det är ett kommunalt åtagande som främst avser social omsorg (RS rad 5101 vård och omsorg i ordinärt boende). – Kostnader för anhörigbidrag har vi antagit vara främst social omsorg och ska därför dras bort (RS rad 5101 vård och omsorg i ordinärt boende). Kostnader för trygghetslarm ska ingå eftersom det omfattar både social omsorg och hemsjukvård.

Personal- och driftskostnader Beräkningarna bygger på att vi kan identifiera personaloch driftskostnader per verksamhet för det arbete som utförs av undersköterskor/vårdbiträden och av den legitimerade personalen. Samtliga personal och driftskostnader ska vara fördelade på verksamhetsområdena. Som regel är så fallet för undersköterskor/vårdbiträden. I flera kommuner är emellertid inte kostnaderna för den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalen fördelade på de olika verksamhetsområdena. Det kan finnas en separat organisation för hälso- och sjukvård och/eller rehabilitering och i mindre kommuner kan samma person arbeta i flera verksamheter. En förutsättning för beräkningen av hemsjukvårdens kostnader är att antalet årsarbeten legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är fördelade på verksamheterna. För detta kan behövas en uppskattning från personalen hur de fördelar sin arbetstid på verksamhetsområdena. Personalkostnaderna ska inkludera kostnader för samtliga utförda årsarbeten. Det innebära att årsarbeten som utförs av vikarier och bemanningsföretag ska räknas med men inte obesatta tjänster. De totala personalkostnaderna omfattar lönekostnader, kostnader för obekväm arbetstid, semesterdagstillägg, personalomkostnader, merkostnader för inhyrd personal, personalutbildning m.m. enligt vedertaget sätt att redovisa personalkostnader. I verksamhetens driftskostnader ingår kostnader för allt som behövs för att driva verksamheten. Här inkluderas kostnader för lokaler, kontorsmaterial, datorer, telefoner, bilar m.m. 29

Svenska Kommunförbundet 2003. Hemtjänsttimmen – En modell för beräkning av kostnaden för en timme utförd hemtjänst.

Gemensamma kostnader för bl.a. ledning och administration på enhets-, förvaltnings och central nivå i kommunen dvs. OH-kostnader ska tas med. OH-kostnader ska vara fördelade på verksamhetsområdena. I de fall man inte fördelat OH-kostnaderna kan man använda en schablon med ett påslag på 10 procent29.

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

Kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter Kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter som inkontinensprodukter, tekniska hjälpmedel m.m. är direkta kostnader för hemsjukvård. Sådana kostnader redovisas som en separat post. Även här ska OH-kostnader ingå.

Beräkning enligt två modeller Kommunerna i Värmland och Jämtland har använt samma deﬁnitioner men beräknat kostnaderna på olika sätt. I Jämtland har kommunerna direkt använt RS för att beräkna hemsjukvårdens kostnader. I RS ﬁnns en rad fördelningar av kostnader gjorda t.ex. fördelning av kostnader för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, OH-kostnader, kostnader för tekniska hjälpmedel m.m. Om kommunens RS håller god kvalitet ska man inte behöva göra dessa fördelningar igen utan kan direkt utgå från RS. Som beskrivits tidigare måste man dock göra vissa justeringar i RS. I Värmland har kommunerna utgått från redovisningen av personalkostnaderna för respektive verksamhet och sedan lagt till de övriga driftskostnader som är relevanta för hemsjukvård. Ett påslag för OH-kostnaderna med 10 procent har gjorts. Grundprinciperna för beräkningen är lika i båda metoderna och bygger på som nämnts att man beräknar personaloch driftskostnader separat för undersköterskor/vårdbiträden och legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Modellerna har testats och ger samma resultat.

De båda modellerna kan översiktligt beskrivas på följande sätt: Beräkning av hemsjukvårdens kostnader i ordinärt boende Jämtlandsmodellen 1. Kostnader för hemsjukvård utförd av undersköterskor/ vårdbiträden: Bruttokostnader enligt RS minskat med kostnader inklusive OH 10 procent för – bostadsanpassning – mat – anhörigbidrag – sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter – personal och driftskostnader för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal multipliceras med den uppmätta andelen av årsarbeten som avser hemsjukvård

Värmlandsmodellen 1. Kostnader för hemsjukvård utförd av undersköterskor/ vårdbiträden: Personal- och driftskostnader för undersköterskor/ vårdbiträden inklusive OH 10 procent30 multipliceras med den uppmätta andelen av årsarbeten som avser hemsjukvård

2. Kostnader för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal 2. Kostnader för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Motsvarar minusposten enligt ovan Personal- och driftskostnader för legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal inklusive OH 10 procent 3. Kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter Motsvarar minusposten enligt ovan

3. Kostnader för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter Skall innefatta ett påslag för OH 10 procent

Summan av 1, 2 och 3 ger Hemsjukvårdens totala kostnader i ordinärt boende

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

I driftskostnader ska inte tas med kostnader för bostadsanpassning, mat och anhörigbidrag.

Beräkning av hemsjukvårdens kostnader i särskilt boende och LSS-boende Jämtlandsmodellen 1. Kostnader för hemsjukvård utförd av undersköterskor/ vårdbiträden: Bruttokostnad särskilt boende eller LSS-boende enligt RS, rad 5102 respektive rad 5131 minskat med kostnader inklusive OH 10 procent för – lokal- och kapitalkostnader – matkostnader – personaloch driftskostnader för legitimerad personal – sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter multipliceras med den uppmätta andelen av årsarbeten som avser hemsjukvård

Värmlandsmodellen 1. Kostnader för hemsjukvård utförd av undersköterskor/ vårdbiträden: Personal- och driftskostnader för undersköterskor/ vårdbiträden inklusive OH 10 procent31 multipliceras med den uppmätta andelen av årsarbeten som avser hemsjukvård

2. Kostnad för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Motsvara minusposten enligt ovan

2. Kostnad för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Personal- och driftskostnader för legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal inklusive OH 10 procent

3. Kostnad för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter Motsvarar minusposten enligt ovan

3. Kostnad för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter Skall innefatta ett påslag för OH 10 procent

Summan av 1, 2 och 3 ger Hemsjukvårdens totala kostnader i särskilt boende respektive LSS-boende

Beräkning av hemsjukvårdens kostnader i korttidsvård/boende och i dagverksamhet Jämtlandsmodellen 1. Kostnader för hemsjukvård utförd av undersköterskor/ vårdbiträden: Bruttokostnader enligt RS minskat med kostnader inklusive OH 10 procent för – mat – sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter – personal och driftskostnader för legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal multipliceras med den uppmätta andelen av årsarbeten som avser hemsjukvård

Värmlandsmodellen 1. Kostnader för hemsjukvård utförd av undersköterskor/ vårdbiträden: Personal- och driftskostnader för undersköterskor/ vårdbiträden inklusive OH 10 procent32 multipliceras med den uppmätta andelen av årsarbeten som avser hemsjukvård

2. Personal- och driftskostnader för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Motsvarar minusposten enligt ovan

2. Personal och driftskostnader för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Skall innefatta ett påslag för OH 10 procent

3. Kostnad för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter Motsvarar minusposten enligt ovan

3. Kostnad för sjukvårdsmaterial och medicintekniska produkter Skall innefatta ett påslag för OH 10 procent

Summan av 1, 2 och 3 ger Summan av 1, 2 och 3 ger Hemsjukvårdens totala kostnader i korttidsvård/boende Hemsjukvårdens totala kostnader i korttidsvård/boende respektive dagverksamhet respektive dagverksamhet

Lokal- och kapitalkostnader samt kostnader för mat ska inte tas med. 32 Matkostnader ska inte ingå. 31

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

Anvisningar för att redovisa arbetstiden

BILAGA 1:3

Använd en blankett per dag. Fyll noga i blankettens huvud varje dag. Kontrollera att ditt svarandenummer finns på varje blankett. Om ändring av dagens arbetstid sker, t ex genom att övertid kommer till eller att dagen blir kortare än avsett t ex på grund av egen eller barns sjukdom, skall siffran för dagens totala arbetstid ändras så att den stämmer med den nya situationen. Blanketten är indelad i ett antal rutor, varje lodrät rad på blanketten motsvarar 15 minuters arbete. Ange genom att fylla i varje ruta hur arbetstiden fördelats mellan de olika arbetsuppgifterna under A1-D9. Flera olika aktiviteter kan rymmas inom samma kvart. Fyll i rutan med det antal minuter som använts för respektive typ av uppgift. För att förenkla ifyllande och kontrollräkning skall tiden redovisas i 5-minutersintervaller. Om en hel kvart använts för samma uppgift rekommenderar vi att detta markeras med ett X i rutan. Det blir lättare att läsa den ifyllda blanketten om man gör så. Under var och en av rubrikerna A-D finns ett antal underrubriker. Det underlättar ifyllandet om du först beslutar dig för vilken av huvudrubrikerna som är aktuell och därefter letar fram den underrubrik som stämmer bäst överens med det arbete du utfört. A13 respektive B11 kan användas om du utfört en uppgift som inte går att hänföra till någon av de andra underrubrikerna under respektive huvudrubrik. Om det arbete du utfört inte passar in under något av områdena A–D används raden E: Annat arbete. Denna rad skall normalt inte behöva användas. Det är viktigt att blanketten fylls i fortlöpande under dagen – det kan t ex vara lämpligt att en gång per timme fylla i hur den senaste timmen använts. Det kan vara till hjälp för att hålla ordning på tiden att notera på blanketten vid vilket klockslag som arbetsdagen började, samt varje hel timme under dagen. Vid dagen slut, när hela arbetstiden är över, skall du kontrollera att blanketten är rätt ifylld. Alla deltagare skall själva räkna samman antalet minuter för respektive uppgift och föra ut siffran i högra kolumnen. Därefter räknas denna samman och noteras i nedersta högra hörnet vid ”Summa”. Jämför den totala tid som summerats längst ner i högra hörnet med den totala tiden för dagen som angivits i övre högra hörnet. Om siffrorna inte stämmer, tänk igenom vad felet beror på och korrigera blanketten innan du lämnar in den. På följande sidor finns en lista med kommentarer till punkterna A–E.

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

Kommentarer till punkterna A–E A Direkt brukartid – SoL A1 Personlig hygien/omsorg: inkl. uppstigning/läggning, stöd vid personlig hygien, av- och påklädning, toalettbesök, blöjbyten. A2 Måltider/matdistributio: inkl. matlagning/hämtning av mat, matning, dukning, disk, stöd vid måltiden, pedagogisk måltid. A3 Svara på/åka ut vid larm: inkl. restid från anrop till åtgärd. A4 Fritid/promenader/rekreation: inkl. tidningsläsning, sociala aktiviteter, samt aktivering av vårdtagare. A5 Följeslagare vid besök: t ex hos läkare, distriktssköterska, tandvård, frisör. A6 Samtal med vårdtagare/närstående: Stöd, tröst, råd, handledning till vårdtagare eller närstående som är involverad i den direkta omvårdnaden. Inkluderar även motivationsarbete. A7 Tvätta, städa, sophantering: inkl. stöd till vårdtagare med att själv göra dessa uppgifter. A8 Handla: inkl. stöd till vårdtagare att handla. A9 Post och bankärenden: inkl stöd vid post och bankärenden samt annat stöd med vårdtagares pengar och ekonomi. A10 Hämtning av läkemedel: inkl hämtning av hjälpmedel/motsvarande, hjälpmedelshantering. A11 Tillsyn: uppsikt över vårdtagare. A12 Väntetid med vårdtagare: t ex väntan på färdtjänst eller distriktssköterska. A13 Andra uppgifter enligt SoL: Används bara för SoL-uppgifter för vilka ingen av ovanstående rubriker passar. B Direkt brukartid – HSL B1 Läkemedelshantering: Inkluderar även kontroll och signering. B2 Insulingivning med penna: Inkluderar även blodsockermätning. B3 Provtagning: puls och blodtryckskontroll, blod, urin. B4 Vård i livets slut: Vård som läkare bedömt vara vård i livets slut. B5 Sondmatning: inkl. förberedelser. B6 Såromläggning, lindning: lindning av ben och stump. B7 Stomiskötsel. B8 Katetervård. B9 Ordinerade stödstrumpor: påsättning och avtagning. B10 Trycksårsprofylax: profylax som görs efter särskild delegation/instruktion. B11 Andra av dsk/ssk delegerade uppgifter: t ex sugning, injektioner. B12 Uppgift på delegation av arbetsterapeut: t ex rullstolsträning efter delegation/instruktion. B13 Uppgift på delegation av sjukgymnast: t ex ståträning, kontrakturprofylax efter delegation/instruktion.

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

C Indirekt brukartid OBS! Under denna rubrik noteras uppgifter som kan vara kopplade både till A: Direkt brukartid – SoL och B: Direkt brukartid – HSL. C1 Färdtid: Bil/gång/cykeltid: Avser resor till/från och mellan vårdtagare. Alla andra resor hänförs till den uppgift som de hör samman med. C2 Väntetid utan vårdtagare: t ex väntan på vårdtagare eller på annan personal. Används även av nattpersonal på avdelningar eller i jourorganisation när inga andra arbetsuppgifter utförs. C3 Planering relaterad till vårdtagare: individuell vårdplanering och uppföljning av denna. C4 Rapporter/vårddokumentation: muntlig rapport angående vårdtagare, skriven rapport och inläsning av rapport, dokumentation, läsning, sökning och annan hantering av journaler. C5 Samtal relaterade till vårdtagare – SoL: t ex med annan personal, med förvaltning/ myndighet eller god man. C6 Samtal relaterade till vårdtagare – HSL: t ex med läkare eller distriktssköterska. Mottagande av delegation och instruktion från legitimerad personal. D Ej brukarrelaterad tid D1 Introduktion av personal/student: t ex visning av lokaler, genomgång av rutiner, studiebesök. D2 Vård av lokal och material: t ex städning i allmänna utrymmen, rekvisition av material, vård av leasingbil/motsvarande. D3 Egen utbildning/projektmedverkan: eget projekt och/eller deltagande i andras. Intern och extern utbildning som görs i tjänsten. D4 Fackligt arbete. D5 Personlig tid: t ex toalettbesök, privata telefonsamtal, pauser på betald tid t ex kafferast, rökpaus. D6 Kvalitetsuppföljning/utvecklingsarbete: t ex avvikelsehantering, kvalitetsenkäter, förbättringsaktiviteter, klagomålshantering. D7 Arbetsplatsträffar: även andra möten som rör verksamheten t ex information och diskussioner kring rutiner och policyfrågor i verksamheten. D8 Planering relaterad till arbetsgruppen: t ex schemaläggning, individuell arbetsplan, minnesanteckningar, mm som inte rör enskild vårdtagare. D9 Lunch (icke arbetstid): Notera faktiskt uttagen tid för lunch. Används även vid kortare frånvaro under dagen om denna inte räknas som arbetstid. E

Annat arbete Denna rubrik används för uppgifter som inte hör hemma under någon av rubrikerna A–D. Kan t ex gälla arbetsledaruppgifter (på del av arbetstiden) eller tid för vikarieanskaffning.

BILAGA 1 – ANVÄNDA METODER

A A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13 B B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13 C C1 C2 C3 C4 C5 C6 D D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 D8 D9

Annat arbete

Direkt Brukartid-SoL Personlig hygien/omsorg Måltider/matdistribution Svara på /åka ut vid larm Fritid/promenader/rekreation Följeslagare vid besök Stöd, tröst, råd, handledning Tvätta/städa/sophantering Handla Post- och bankärenden Hämtning av läkemedel Tillsyn Väntetid med vårdtagare Andra uppgifter enligt SoL Direkt brukartid-HSL Läkemedelshantering Insulingivning med penna Provtagning Vård i livets slut Sondmatning Såromläggning, lindning Stomiskötsel Katetervård Ordinerade stödstrumpor Trycksårsprofylax Andra av dsk/ssk delegerade uppgifter Uppgift på delegation av arbetsterapeut Uppgift på delegation av sjukgymnast Indirekt brukartid Färdtid: Bil/gång/cykeltid Väntetid utan vårdtagare Planering relaterad till vårdtagare Rapporter/vårddokumentation Samtal relaterat till vårdtagare-SoL Samtal relaterat till vårdtagare-HSL Ej brukarrelaterad tid Introduktion av personal/student Vård av lokal och material Egen utbildning/projektmedverkan Fackligt arbete Personlig tid Kvalitetsuppföljning/utvecklingsarbete Arbetsplatsträffar Planering relaterad till arbetsgruppen Lunch (Icke arbetstid)

Kl…..

Korttidsvård Kl…..

Kl…..

Dagverksamhet Kl…..

Kl…..

Annat KL…..

Kl…..

Dagens arbetstid (exkl. lunch)

Kl…..

*Totaltid (inkl. D9) Kl…..

D9 Lunch, icke arbetstid (min)

Totaltid och summa ska stämma överens

Kl…..

Arbetsdagens slut

Kl…..

Hemtjänst i ordinärt boende

Svarande nr:

Särsklit boende Arbetsdagens början

KARTLÄGGNING

Kommun:

Datum:

*Summa:

Kl…..

S:a

D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 D8 D9

C1 C2 C3 C4 C5 C6

B1 B2 B3 B4 B5 B6 B7 B8 B9 B10 B11 B12 B13

A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 A8 A9 A10 A11 A12 A13

Blankett för att redovisa arbetstider för undersköterskor/ vårdbiträden i kommunal vård och omsorg

Redovisning av resultat per kommun

Kommun Arvika

Antal invånare 26 262

BILAGA 2

Antal 65-w år Andel 65-w år, % Antal 80-w år 5 798 22 1 775

Andel 80-w år, % 6,8

Hammarö

14 237

2 074

530

Karlstad

80 934

14 031

4 118

5,1

Kil

11 862

1 920

550

4,6

Torsby Summa Värmland Berg Bräcke

3,7

13 434

3 308

1 023

7,6

146 729

27 131

7 996

5,4

7 949

1 882

608

7,6

7 406

1 705

547

7,4

Härjedalen

11 289

2 769

938

8,3

Krokom

14 005

2 492

782

5,6

Ragunda

6 079

1 552

494

8,1

13 371

3 286

1 067

8,0 5,9

Strömsund Åre

9 692

1 730

569

58 156

10 011

3 106

5,3

Summa Jämtland

127 947

25 427

8 111

6,3

Totalt

274 676

52 558

16 107

5,9

Östersund

Kommun Arvika

Hemsjukvård i ordinärt boende 928

Hemtjänst i ordinärt boende 578

Särskilt boende 453

Summa 1 031

Hammarö

221

166

146

312

Karlstad

872

1 208

882

2 090

Kil

198

192

285

Torsby Värmland

380

314

213

527

2 599

2 458

1 787

4 245

Berg

288

161

131

292

Bräcke

134

186

136

322

Härjedalen

194

327

249

576

Krokom

188

225

208

433

Ragunda Strömsund Åre

233

134

367

464

293

312

605

149

184

333

833

919

943

1 862

Jämtland

2 250

2 493

2 297

4 790

Totalt

4 899

4 951

4 084

9 035

Östersund

TABELL 2:1 Befolkning per kommun 2002, antal och andel i den äldre befolkningen

TABELL 2:2 Antal brukare inom kommunal vård och omsorg per kommun den 1 oktober 2002

Uppgifter om brukare Tabell 2:2 visar antal personer som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende och personer som beviljats särskilt boende enligt SoL den 1 oktober 2002. Dessutom redovisas antalet personer som enligt statistiken var beviljad hemsjukvård i ordinärt boende.

BILAGA 2 – REDOVISNING AV RESULTAT PER KOMMUN

Antal brukare med hemtjänst i ordinärt boende avser brukare med både hemtjänst och hemsjukvård plus brukare med enbart hemtjänst d v s alla med hemtjänst. På motsvarande sätt avser antal brukare med hemsjukvård både antalet brukare med både hemtjänst och hemsjukvård plus de med enbart hemsjukvård d v s alla med hemsjukvård i ordinärt boende. Statistiken är emellertid otillförlitlig när det gäller de som får hemsjukvård. Främst beror det på hur man registrerat hemsjukvård för de personer som enbart får hemsjukvård och inga andra insatser. Oberoende av om vi väljer antalet brukare med hemtjänst eller antal brukare med hemsjukvård som mått får vi samma storleksordning på antalet brukare vilket innebär att antalet brukare med enbart hemtjänst är ungefär lika många som antalet brukare med enbart hemsjukvård. En beräkning av den vägda genomsnittkostnaden per brukare för alla kommuner baserad på antal personer med hemsjukvård blir 60 400 kr vilket kan jämföras med 59 800 kr om antalet med hemtjänst används som mått på brukare. En analys på riksnivå ger samma resultat. Vi har valt att i våra beräkningar använda antal brukare som beviljats hemtjänst enligt den ofﬁciella statistiken. TABELL 2:3 Arbetstidens fördelning inom ordinärt boende för undersköterskor/ vårdbiträden per kommun, procent

TABELL 2:4 Arbetstidens fördelning inom särskilt boende för undersköterskor/ vårdbiträden per kommun, procent

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Jämtland

Direkt tid för omvårdnad 48,5 54,3 57,6 47,4 55,6 52,8 51,4 56,4 57,5 50,2 51,7 54,0 61,1 46,5 53,7

Direkt tid för hälso- och sjukvård 11,2 11,0 10,5 15,3 10,1 11,7 10,2 8,2 7,4 7,4 15,1 11,4 8,1 11,3 9,6

Indirekt brukartid 21,3 21,2 17,7 25,1 24,2 21,7 26,1 19,2 18,3 25,7 20,0 17,3 19,4 24,8 21,4

Ej brukar-relaterad tid och annat arbete 19,0 13,5 14,2 12,2 10,1 13,8 12,3 16,2 16,8 16,7 13,2 17,3 11,4 17,4 15,3

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Jämtland

Direkt tid för omvårdnad 66,5 65,5 72,6 63,8 68,2 66,5 64,5 69,8 66,4 64,7 61,8 59,1 73,4 63,2 64,9

Direkt tid för hälso- och sjukvård 8,3 8,0 8,6 9,5 8,1 8,7 6,8 6,3 8,4 11,5 11,7 8,2 5,1 8,0 8,3

Indirekt brukartid 7,8 14,9 6,4 13,5 9,5 11,1 14,0 8,8 13,7 10,2 11,9 12,7 5,7 10,4 11,1

Ej brukar-relaterad tid och annat arbete 17,4 11,6 12,4 13,2 14,2 13,7 14,7 15,1 11,5 13,6 14,6 20,0 15,8 18,4 15,7

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

BILAGA 2 – REDOVISNING AV RESULTAT PER KOMMUN

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Jämtland

Direkt tid för omvårdnad 64,8 63,3 61,7 55,2 69,9 62,5 49,1 76,8 35

73,5 57,0 56,1 49,9 59,0 65,3

Direkt tid för hälso- och sjukvård 4,7 3,7 3,1 3,4 4,8 3,8 4,7 3,3 – 1,7 9,6 6,7 3,1 2,7 4,0

Indirekt brukartid 8,0 9,2 9,8 24,634 6,9 18,1 8,6 7,1 – 5,3 14,8 16,3 15,0 8,6 9,0

Ej brukar-relaterad tid och annat arbete33 22,5 23,8 25,4 16,8 18,5 15,6 37,6 12,8 – 19,5 18,6 20,9 32,0 29,7 21,7

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 – 100 100 100 100 100 100

Ordinärt boende Särskilt Social boende LSSboende Kommun Social omsorg Hemsjukvård omsorg Hemsjukvård Social omsorg Hemsjukvård Arvika 81 19 89 11 93 7 Hammarö 81 19 90 10 95 5 Karlstad 85 15 89 11 95 5 Kil 76 24 88 12 95 5 Torsby 85 15 90 10 94 6 Värmland, genomsnitt36 83 17 89 11 95 5 Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund

84 87 89 87 77 83 88 81

16 13 11 13 23 17 12 19

91 92 89 86 85 88 94 89

9 8 11 14 15 12 6 11

91 96 98 98 87 90 94 96

9 4 2 2 13 10 6 4

Jämtland, genomsnitt

Genomsnitt totalt

TABELL 2:5 Arbetstidens fördelning inom LSS-boende för undersköterskor/ vårdbiträden per kommun, procent

TABELL 2:6 Arbetstidens fördelning för undersköterskor/vårdbiträden på social omsorg och hemsjukvård när indirekt tid och ej brukarrelaterad tid är fördelad, procent

Några kommuner har lagt jourtid under E annat arbete. 34 Kombinationstjänst/jour. 35 För få registrerade blanketter. 36 Vägda genomsnitt med hänsyn till befolkningens storlek i kommunen. 33

BILAGA 2 – REDOVISNING AV RESULTAT PER KOMMUN

TABELL 2:7 Totalt antal årsarbeten undersköterskor/vårdbiträden per kommun 2002

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Jämtland Totalt

Ordinärt boende 182,8 66,7 430,0 59,3 143,2 882 48,7 67,3 158,2 70,6 51,1 157,0 63,4 486,2 1 102,5 1 984,5

Särskilt boende 347,9 103,7 615,1 109,9 195,5 1 372,1 94,4 92,7 259,5 123,4 89,2 182,3 131,0 541,1 1 513,6 2 885,7

LSS-boende 82,2 77,8 246,9 46,5 42,8 496,2 16,5 56,7 33,0 46,2 20,8 33,8 10,4 408,8 626,2 1 122,4

Korttidsvård/ boende 22,5 13,3 87,5 9,7 11,4 144,4 12,7 9,0 10,1 22,7 14,3 18,5 8,6 48,6 144,5 288,9

Daglig verksamhet 20,7 20,0 62,8 9,5 9,7 122,7 6,0 11,6 17,8 16,2 6,2 14,1 3,8 101,437 1 77,1 299,8

Totalt 656,1 281,5 1 442,3 234,9 402,6 3 017,4 178,3 237,3 478,6 279,1 181,6 405,7 217,2 1 586,1 3 563,9 6 581,3

Källor: Kommunernas personalbokslut år 2002 TABELL 2:8 Antal årsarbeten som används för hemsjukvård av undersköterskor vårdbiträden per kommun

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil

Ordinärt boende 34,7 12,7 64,5 14,2

Särskilt boende 38,3 10,4 67,7 13,2

LSS-boende 5,8 3,9 12,3 2,3

Korttidsvård/ boende 2,7 1,6 10,7 1,2

Daglig verksamhet 0,9 0,9 2,8 0,4

Totalt 82,4 29,5 158,0 31,3

Torsby Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Jämtland Totalt

21,5 147,6 7,8 8,7 17,4 9,2 11,8 26,7 7,6 92,4 181,6 329,2

19,6 149,2 8,5 7,4 28,5 17,3 13,4 21,9 7,9 59,5 164,4 313,6

2,6 26,9 1,5 2,3 0,7 0,9 2,7 3,4 0,6 16,4 28,5 55,4

1,4 17,6 1,5 1,1 1,2 2,8 1,7 2,3 1,0 5,9 17,5 35,1

0,4 5,4 0,3 0,5 0,8 0,7 0,3 0,6 0,2 4,6 8,0 13,4

45,5 346,7 19,6 20 48,6 30,9 29,9 54,9 17,3 178,8 400 746,7

Östersunds kommun har en relativt stor dagverksamhet.

BILAGA 2 – REDOVISNING AV RESULTAT PER KOMMUN

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Jämtland Totalt

Ordinärt boende 25,8 7,8 66,9 11,9 13,3 125,7 9,0 8,1 8,3 18,5 6,4 20,4 6,2 61,1 138,0 263,7

Särskilt boende 23,3 12,3 34,1 4,0 11,6 85,3 11,9 10,4 13,6 19,1 5,2 5,0 12,7 71,5 149,4 234,7

LSS-boende 1,6 0,8 0,0 0,5 1,3 4,2 1,5 1,4 1,7 1,8 0,8 0,5 1,0 7,1 15,8 20,0

Korttidsvård/ boende 7,5 1,0 15,4 1,0 – 24,9 1,5 1,0 0,5 4,8 0,7 9,8 0,8 18,0 37,1 62,0

Daglig verksamhet – 0,2 0,5 0,3 – 1,0 0,0 0,1 0,9 0,0 0,0 0,0 0,4 1,8 3,2 4,2

Totalt 58,2 22,1 109,6 17,7 26,2 241,1 23,9 21,0 25,0 44,2 13,1 35,7 21,1 159,5 343,5 584,6

TABELL 2:9 Antal årsarbeten legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal per kommun

Källor: Kommunernas personalbokslut år 2002

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Jämtland Totalt

Ordinärt boende 60,5 20,5 131,4 26,1 34,8 273,3 16,8 16,8 25,7 27,7 18,2 47,1 13,8 153,5 319,6 592,9

Särskilt boende 61,6 22,7 101,8 17,2 31,2 234,5 20,4 17,8 42,1 36,4 18,6 26,9 20,6 131,0 313,8 548,3

LSS-boende 7,4 4,7 12,3 2,8 3,9 31,1 3,0 3,7 2,4 2,7 3,5 3,9 1,6 23,5 44,3 75,4

Korttidsvård/ boende 10,2 2,6 26,1 2,2 1,4 42,5 3,0 2,1 1,7 7,6 2,4 12,1 1,8 23,9 54,6 97,1

Daglig verksamhet 0,9 1,1 3,3 0,7 0,4 6,4 0,3 0,6 1,7 0,7 0,3 0,6 0,6 6,4 11,2 17,6

Totalt 140,6 51,6 267,6 49,0 71,7 587,8 43,5 41,0 73,6 75,1 43 96,6 38,4 338,3 743,5 1 331,3

BILAGA 2 – REDOVISNING AV RESULTAT PER KOMMUN

TABELL 2:10 Totalt antal årsarbeten som utför hemsjukvård per kommun, legitimerad personal och undersköterskor/vårdbiträden

TABELL 2:11 Andel av totalt antal årsarbeten legitimerad personal och undersköterskor/vårdbiträden som avser hemsjukvård, procent

TABELL 2:12 Kostnad för hemsjukvård per invånare samt kommunens standardkostnadsindex för äldreomsorg

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Jämtland Totalt

Ordinärt boende 29 28 26 37 22 27 29 22 15 31 32 27 20 28 26 26

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Genomsnitt Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Genomsnitt Jämtland Genomsnitt totalt

Särskilt boende 17 20 16 15 15 16 19 17 15 26 20 14 14 21 19 18

Kostnad, kr per inv. 2 410 1 970 1 900 1 850 1 930 1 980 3 150 3 270 2 890 3 000 3 810 3 260 3 380 2 630 2 940 2 400

LSS-boende 9 6 5 6 9 6 17 6 7 6 16 11 14 6 7 7

Kostnad, kr per 65– år 10 500 11 900 10 300 11 000 7 300 10 700 12 300 12 100 11 400 16 100 13 700 12 600 17 900 14 300 14 600 12 700

Svenska Kommunförbundet 2003. Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2002, s.193.

Korttidsvård/ boende 34 18 25 21 12 25 21 21 16 28 16 43 19 36 30 28

BILAGA 2 – REDOVISNING AV RESULTAT PER KOMMUN

Daglig verksamhet 4 5 5 7 4 5 5 5 9 4 5 4 14 6 6 6

Kostnad, kr per 80– år 35 700 52 900 37 300 39 900 25 300 36 200 41 200 44 300 34 800 53 700 46 900 40 900 57 600 49 200 45 700 41 500

Totalt 20 17 16 19 17 18 22 16 15 23 22 21 16 19 19 19

Standardkostnadsindex38 104 86 95 96 118 99 123 127 128 122 120 129 118 101 121 110

Kommun Arvika

Per invånare totalt 1 000

Per invånare 65–w år 4 500

Per invånare 80–w år 14 800

Per brukare med hemtjänst 45 300

Hammarö

800

5 500

21 600

68 900

Karlstad

900

5 300

16 700

61 200

1 000

6 300

22 000

63 100

940

3 800

12 300

40 000

Kil Torsby Genomsnitt Värmland

930

5 000

17 100

55 500

Berg

1 200

5 300

16 300

61 600

Bräcke

1 400

6 100

19 100

56 200

Härjedalen

1 100

4 500

12 000

37 800

Krokom

1 400

8 100

22 200

89 900

Ragunda

2 000

7 800

24 700

52 300

Strömsund

1 500

6 000

18 500

67 300

Åre

1 200

6 600

20 100

76 700

Östersund

1 100

6 300

20 400

69 000

Genomsnitt Jämtland

1 200

6 300

19 700

64 100

Genomsnitt totalt

1 100

5 600

18 400

59 800

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Genomsnitt Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Genomsnitt Jämtland Genomsnitt totalt

Undersköterskor/ vårdbiträden 52 47 37 44 70 44 50 55 53 29 56 48 25 42 43 44

Legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal 35 45 57 46 19 47 41 40 43 62 43 43 69 42 46 47

Sjukvårdsmaterial och hjälpmedel 13 8 6 1 12 9 10 5 4 9 1 9 6 16 10 10

Summa 100 100 100 101 101 100 101 100 100 100 100 100 100 100 99 101

BILAGA 2 – REDOVISNING AV RESULTAT PER KOMMUN

TABELL 2:13 Kostnad för hemsjukvård i ordinärt boende, kronor per invånare och per brukare

TABELL 2:14 Kostnader för hemsjukvård i ordinärt boende per kommun fördelade på undersköterskor/ vårdbiträden, legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt sjukvårdsmaterial och hjälpmedel, procent

TABELL 2:15 Kostnad för hemsjukvård i särskilt boende, kronor per invånare och per brukare

Kommun Arvika

Kostnad per invånare 1 100

Hammarö

800

Karlstad

700

Kil

600

3 700

12 900

72 400

Torsby

700

3 000

9 500

45 900

Genomsnitt Värmland

TABELL 2:16 Kostnader för hemsjukvård i särskilt boende fördelade på undersköterskor/vårdbiträden, legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt sjukvårdsmaterial och hjälpmedel, procent

Kostnad per 65–w år 5 200

Kostnad per 80–w år 16 900

Kostnad per brukare 66 000

5 700

22 100

80 400

3 800

12 000

60 700

800

4 100

14 000

62 500

Berg

1 400

5 900

18 300

85 000

Bräcke

1 300

5 500

17 300

69 400

Härjedalen

1 500

6 100

16 300

67 500

Krokom

1 200

6 900

19 000

83 200

Ragunda

1 400

5 600

17 700

64 200 52 500

Strömsund

1 200

5 000

15 400

Åre

1 900

10 400

31 600

97 700

Östersund

1 200

6 800

21 800

71 900

Genomsnitt Jämtland

1 300

6 500

20 400

72 100

Genomsnitt totalt

1 000

5 300

17 200

67 900

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Genomsnitt Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Genomsnitt Jämtland Genomsnitt totalt

Undersköterskor/ vårdbiträden 49 30 49 57 69 49 45 42 56 53 63 62 18 44 46 47

BILAGA 2 – REDOVISNING AV RESULTAT PER KOMMUN

Legitimerad personal 44 58 45 33 21 43 51 52 39 42 31 19 76 48 46 45

Sjukvårdsmaterial och hjälpmedel 7 12 6 10 11 8 4 5 5 5 6 19 6 7 7 8

Summa 100 100 100 101 101 100 101 100 100 100 100 100 100 100 100 101

Kommun Arvika

Per invånare 190

Per invånare 65–w år 860

Per invånare 80–w år 2 810

Per ”plats” 166 200

Hammarö

100

700

2 740

103 900

Karlstad

200

1 240

3 940

232 200

Kil

160

960

3 330

141 000

Torsby

130

540

1 750

112 200

Genomsnitt Värmland

190

1 000

2 800

151 000

Berg

270

1 150

3 550

Bräcke

190

810

2 560

Härjedalen

130

550

1 460

Krokom

180

800

2 730

177 000

Ragunda

260

810

100 200

Strömsund

400

1640

5 040

244 600

Åre

160

890

2 710

Östersund

190

1 100

3 540

166 700

Genomsnitt Jämtland

160

1 020

2 900

154 000

Genomsnitt totalt

190

1 000

2 800

152 500

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Genomsnitt Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Genomsnitt Jämtland Genomsnitt totalt

Undersköterskor/ vårdbiträden 24 36 26 51 93 32 54 24 22 21 100 12 28 24 25 29

Legitimerad personal 70 56 72 35 7 64 33 53 75 79 0 82 82 72 70 67

Sjukvårdsmaterial och hjälpmedel 6 8 2 14 0 4 12 22 3 0 0 5 5 4 5 4

TABELL 2:17 Korttidsvård/boende, kostnad för hemsjukvård i kommunerna, kronor per invånare och per brukare

100 500

Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

BILAGA 2 – REDOVISNING AV RESULTAT PER KOMMUN

TABELL 2:18 Kostnader för hemsjukvård i korttidsvård/boende per kommun fördelade på undersköterskor/ vårdbiträden, legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal samt sjukvårdsmaterial och hjälpmedel, procent

TABELL 2:19 Kostnader för hemsjukvård i äldreomsorgen per kommun i ordinärt boende, särskilt boende och korttidsvård/boende, kronor per invånare 65 år och äldre samt andel av äldreomsorgens kostnader totalt

TABELL 2:20 Nyckeltal för hemsjukvårdens kostnader för de undersökta kommunerna i genomsnitt i Jämtland och Värmland

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Genomsnitt Värmland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Genomsnitt Jämtland Genomsnitt totalt

Ordinärt boende 4 200 5 100 4 600 5 800 3 500 4 600 5 000 5 500 4 100 7 600 7 100 5 400 6 000 5 400 5 800 5 000

Särskilt boende 5 200 5 700 3 800 3 700 3 000 4 300 6 000 5 500 6 100 6 900 5 600 5 000 10 400 6 800 6 500 5 300

Korttidsvård/ boende 900 700 1 200 1 000 500 900 1 100 800 500 1 000 300 1 600 900 1 100 900 1 000

Jämtland

Summa 10 200 11 500 9 600 10 500 7 000 9 800 12 100 11 800 10 700 15 600 13 000 12 000 17 300 13 300 13 200 11 300

Äldreomsorgen Andel av totalt äldreomsorgen 47 500 21 45 800 25 41 300 23 46 600 22 49 300 14 46 100 21 60 900 20 62 200 19 67 200 16 61 800 25 58 800 22 58 500 21 64 900 27 49 100 27 60 400 22 50 400 22

Värmland

Skillnad, procent

Ordinärt boende Kostnad per invånare Brukare per invånare, procent Kostnad per brukare, kronor Årsarbeten per brukare, antal Kostnad per årsarbete, kronor

1 250 1,95 64 100 0,128 500 000

930 1,68 55 500 0,111 499 000

34 16 15 15 0

Särskilt boende Kostnad per invånare, kronor Brukare per invånare, procent Kostnad per brukare, kronor Årsarbeten per brukare, antal Kostnad per årsarbete, kronor

1 290 1,80 72 050 0,137 527 000

760 1,22 62 510 0,131 476 000

70 47 15 5 10

LSS-boende Kostnad per invånare, kronor Brukare per invånare, procent Kostnad per brukare, kronor Årsarbeten per brukare, antal Kostnad per årsarbete, tkr

160 0,39 41 400 0,09 462 000

90 0,23 40 300 0,09 442 000

68 66 3 0 5

Korttidsvård/boende Kostnad per invånare, kronor Kostnad per plats, kronor

200 150 000

180 150 000

11 0

BILAGA 2 – REDOVISNING AV RESULTAT PER KOMMUN

Befolkning 65– år, antal 2002 5 798 2 074 14 031 1 920 3 308 27 131 25 427 52 558

Kommun Arvika Hammarö Karlstad Kil Torsby Värmland genomsnitt kommunerna Jämtland, genomsnitt Kommuner med ansvar i ordinärt boende Västmanland, genomsnitt Falun Leksand Mora Rättvik Dalarna, genomsnitt kommunerna Bollnäs Gävle Ockelbo Sandviken Gävleborg, genomsnitt kommunerna Kommuner där landstinget har ansvar i ordinärt boende

46 770 9 225 3 269 3 895 2 754 19 143 5 657 15 727 1 340 7 336 30 060 95 973

Standardkostnadsindex för äldreomsorg 104 86 95 96 118 99 121 110

TABELL 2:21 Standardkostnadsindex 2002 för äldreomsorgens kostnader i de undersökta kommuner

99 99 103 105 113 105 100 97 110 106 101 101

Källa: Svenska Kommunförbundet 2003. Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2002

BILAGA 2 – REDOVISNING AV RESULTAT PER KOMMUN

Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar

BILAGA 3

I och med Ädelreformen 1992 tog kommunerna över ansvaret för hälso- och sjukvård i särskilt boende. Ansvaret regleras i 18 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (HSL). ”Varje kommun skall erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som bor i en sådan boendeform eller bostad som avses i 5 kap. 5 § andra stycket eller 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen eller som efter beslut av kommunen bor i sådan särskild boendeform som avses i 7 kap. 1 § första stycket 2 samma lag. Varje kommun skall även i samband med dagverksamhet, som omfattas av 3 kap. 6 § socialtjänstlagen, erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som vistas där. ” Ädelreformen gav också landsting och kommuner möjlighet att komma överens om att kommunen tog motsvarande ansvar för dem som vistas i hemmet enligt 18 § andra och tredje stycket HSL. ”En kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård). Landstinget får till en kommun inom landstinget överlåta skyldigheten att erbjuda sådan vård, som sägs i andra stycket, om landstinget och kommunen kommer överens om det samt regeringen medger. Överenskommelsen får avse även ansvar för förbrukningsartiklar som avses i 3 c §. ”

Vad är socialtjänst och vad är hälso- och sjukvård? All hälso- och sjukvård bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen. Yrkesgrupper som sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster har legitimation och är hälso- och sjukvårdspersonal. I vissa situationer kan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal delegera arbetsuppgifter till personal som inte är formellt utbildad. Se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14). För att ett vårdbiträde/undersköterska ska betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal i lagens mening ska den uppgift han/hon utför vara skriftligt delegerad eller utföras under direkt handledning av sjuksköterska eller annan person med hälso- och sjukvårdslegitimation. I samband med att kommunen genom Ädelreformen blev hälso- och sjukvårdshuvudman omdeﬁnierades många arbetsuppgifter från hälso- och sjukvård till socialtjänst. Många uppgifter som på ett sjukhus var hälso- och sjukvård blev i den kommunala vården omvårdnad enligt socialtjänstlagen. Att dra en gräns mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård är därför svårt. Socialstyrelsens allmänna råd om omvårdnad inom hälso- och sjukvården (SOSFS 1993:17) kan ge viss vägledning:

BILAGA 3 – KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR

”Omvårdnad kan vara dels allmän, dels specifik. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling, medan specifik omvårdnad är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om den aktuella sjukdomen och dess behandling… Allmän omvårdnad utförs av all personal i hälso- och sjukvård. Specifik omvårdnad kräver speciell kompetens.” Allmän omvårdnad enligt ovan ses som den omvårdnad som sker enligt socialtjänstlagen och specifik omvårdnad den som sker enligt hälso- och sjukvårdslagen. I de allmänna råden betonas den speciella kompetens som behövs för specifik omvårdnad.

Begreppet hemsjukvård Det finns ingen klar definition av begreppet hemsjukvård i lagstiftningen. I förarbetena till ändringen av hälso- och sjukvårdslagen i samband med Ädelreformen står att hemsjukvård är ”hälso- och sjukvård som meddelas i enskildas hem i det vanliga bostadsbeståndet” (prop. 1990/91:14 sid. 60) och att hemsjukvård ges till personer ”som inte enbart behöver tillfällig vård och behandling” (sid. 56). I skriften Nationella termer med definitioner och regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken39 definieras hemsjukvård på följande sätt: ”Hälso- och sjukvård som genom huvudmannens åtagande och ansvar ges i patients bostad eller där patient vistas. Patienten skall vara registrerad som mottagare av hemsjukvård. Insatserna ska ha föregåtts av individuell vårdplanering. Ansvaret för de medicinska insatserna skall vara sammanhängande över tiden.” (Bilaga 1, sid. 5) I skriften skiljer man mellan ett hemsjukvårdsbesök och ett hembesök. Hembesök är besök i patientens bostad eller där patient vistas. Detta skall skiljas från hemsjukvårdsbesök som är ”Vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare i patientens bostad eller där patient visats. Hemsjukvårdsbesök skall ingå i vårdplan för hemsjukvård” Bilaga 1, sid. 7 Besök hemma hos patient som inte ingår i vårdplan, t ex vid akut sjukdom, räknas som hembesök.

Avgränsning mot landstingets ansvar Alla medborgare ska oberoende av ålder och funktionshinder i första hand vända sig till landstingets primärvård vid ohälsa. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar avser hemsjukvård i ordinärt boende och verksamheter som är inrättade enligt SoL och LSS. De avtal som kommunen gjort med landstinget när kommuner tog över hemsjukvård i det ordinära boendet beskriver gränsen mellan kommunens och landstingets ansvar. En kartläggning som Svenska Kommunförbundet gjort visar att det ﬁnns stor variation i landet om hur ansvaret för hemsjukvård har fördelats mellan landsting och kommuner i överenskommelserna om hemsjukvård i ordinärt boende. De kommuner i Jämtland och Värmland som deltog i projektet hade likadana avtal för hemsjukvård.

BILAGA 3 – KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR

Landstingsförbundet 1998, Nationella termer med deﬁnitioner och regelverk inom hälso- och sjukvårdsstatistiken, Stockholm: Landstingsförbundet trycksaksbeställningen.

Medverkande i projektet

BILAGA 4

Värmland Margon Andersson, Arvika Marianne Juhlen, Arvika Ulla-Britt Abrahamsson, Hammarö Mia Hernell, Hammarö Lena Brosché, Karlstad Monica Unneberg, Karlstad Anita F Lundquist, Kil Annika Nilsson, Kil Anders Björck, Torsby Jämtland Sandra Droguett, Östersund Börje Hoﬂin, Östersund Ingrid Christensen, Östersund Lena Hallquist, Östersund Sven Jonasson, Kommunförbundet Östersund Sveriges Kommuner och Landsting Birgitta Söderlund, projektledare Gabriella Kollander Fållby Josephine Lindgren Ulla Åhs

BILAGA 4 – MEDVERKANDE I PROJEKTET

ISBN-10: 91-7164-152-1 ISBN-13: 978-91-7164-152-6 Pris 80 kr/st. Moms, porto och expeditionsavgift tillkommer.

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? En metod att mäta hemsjukvårdens omfattning och kostnader Resultat från Jämtland och Värmland