7164-290-5 by Sveriges Kommuner och Landsting

Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg

”Syfte och beräkningsprinciper”

Kostnad Per Brukare

Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal v책rd och omsorg Syfte och ber채kningsprinciper

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Bengt André, bengt.andre@skl.se, 070-606 27 70, Sveriges Kommuner och Landsting Yvonne Thorell (referensperson/ledare för expertgruppen), Borlänge kommun yvonne.thorell@borlange.se, 0243-74 570 Andreas Johansson, Ensolution AB, andreas.johansson@ensolution.se, 0709-90 00 30 Beställning av rapporten kan göras direkt på tel 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se/publikationer Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil från www.skl.se ISBN 978-91-7164-290-5 Layout/produktion: Ordförrådet AB Stockholm 2007

Förord

Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kostnader per insats och brukare inom kommunal vård och omsorg. Metoden kan användas för att få fram bättre information om prestationer och kostnader i vården och omsorgen, något som i sin tur ger ett bättre underlag för styrning, uppföljning, utveckling och förbättring av verksamheten. Metoden togs fram inom ramen för det s.k. InfoVU-projektet, och har nu utvecklats och tillämpats i projektform i samarbete med tolv kommuner. I rapporten ges en översiktlig bild av metoden och hur den kan användas för analys och utveckling i kommunerna. Här finns också en mer detaljerad beskrivning av de principer som har utvecklats tillsammans med tolv kommuner för att på ett standardiserat sätt kunna arbeta med Kostnad Per Brukare. Syftet med rapporten är att redovisa dessa principer för att de ska kunna ligga till grund för fortsatt spridning av metoden till fler kommuner. Principerna kan sedan successivt förfinas och utvecklas ytterligare i samverkan med de kommuner som vill delta i ett sådant arbete. Projektet har bedrivits i samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och tolv kommuner. Representanter från varje kommun har ingått i projektets expertgrupp. Rapporten har författats av Bengt André, Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Yvonne Thorell, Borlänge kommun och Andreas Johansson, Ensolution AB.

Stockholm i september 2007

Agneta Rönn Chef för statistiksektionen Avdelningen för ekonomi och styrning Sveriges Kommuner och Landsting

kostnad per brukare

Innehåll

Sammanfattning.............................................................................................................5 Inledning..........................................................................................................................7 Bakgrund Syfte Vad är kostnad per brukare (KPB)? Varför kostnad per brukare (KPB)? Övergripande metodbeskrivning

7 8 8 8 9

Analysmodell................................................................................................................11 Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Praktikfall för kostnad per brukare – bakgrund, syfte och resultat.................................................................................16 Borlänge kommun Östersunds kommun

16 17

Beräkningsprinciper....................................................................................................19 Verksamhetsområden som ingår i äldre- och handikappomsorgen Särskilt boende

19 19

Metodbeskrivning........................................................................................................21 Steg 1 – Identifiera verksamheter och insatser Steg 2 – Definiera och fördela kostnader för verksamheten Steg 3 och 4 – Fördela kostnader och kostnadsberäkna insatser Steg 5 – Kostnad per brukare Steg 6 – Validering av data

21 21 25 25 26

Insamling av data och förutsättningar................................................................... 27 Verksamhetsstatistik Räkenskapssammandraget (RS) Förutsättningar för KPB

27 27 27

Slutsatser..................................................................................................................... 29 Utvecklingsområden

Appendix 1, Standardinsatslista.............................................................................. 30 Appendix 2, Termer och begrepp........................................................................... 33 Appendix 3, Deltagande kommuner....................................................................... 38 Appendix 4, Referenser.......................................................................................39

Sammanfattning

Under åren 2001–2004 genomfördes projektet Informationsförsörjning och Verksamhetsuppföljning (InfoVU) på regeringens uppdrag. Projektet drevs av Social styrelsen i samverkan med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Inom ramen för InfoVU utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg. Inom ramen för InfoVU:s fortsatta arbete prövades modellen även i Östersunds kommun för att också försöka knyta kostnaderna till resultat. Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika aspekter. Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade. I den här rapporten beskrivs dels erfarenheter från både Borlänge och Östersund, dels det arbete som har bedrivits av de tolv kommuner som har deltagit i KPBprojektet. De har tillsammans arbetat fram principer för KPB samt infört metoden på samma sätt i sina kommuner. Via en expertgrupp med representanter från dessa kommuner har en standardiserad insatslista tagits fram. Gruppen har också validerat metoden och bidragit med synpunkter kring analysarbetet. Syftet med denna rapport är att presentera principerna för att ta fram individrelaterade insatsbeskrivningar och beräkningar av kostnader för brukare inom äldreoch handikappomsorgen. Principerna är tänkta att utgöra en gemensam metod och standard för fler kommuner som vill tillämpa KPB och därmed kunna jämföra sig med varandra. Slutsatserna av arbetet med KPB är att metoden är generellt tillämpbar. De deltagande kommunerna har snabbt kunnat ta fram en komplett kalkyl för sina insatser inom vård och omsorg. Metoden ger värdefull information och kan därmed bidra till en effektivare verksamhet. Med hjälp av KPB kan kommunerna på ett bättre sätt använda sina verksamhetssystem för uppföljning, och de får ökade möjligheter att kontinuerligt följa upp brukarnas konsumtion och kostnader. Här följer några exempel på förbättringsmöjligheter för en kommun som inför metoden KPB: • Förbättrat beslutsunderlag, t.ex. för att avväga brukarnas behov av insatser mot kostnader och kvalitet samt för resursfördelning

kostnad per brukare

• Förbättrad uppföljning av vilken vård och omsorg som ges till olika målgrupper liksom av kostnaderna, vilket underlättar analyser av behov, effektivitet och kvalitet och ger ökade förutsättningar för utveckling av verksamheten • Bättre struktur på grunddata i ekonomi- och verksamhetssystem • Nyckeltal för interna och externa jämförelser Införandet av metoden kan dessutom ge positiva bieffekter: • Förenkling och förbättrad kvalitet på de data som ska levereras till statliga myndigheter • Gemensamma termer och begrepp för uppföljning av den kommunala äldre- och handikappomsorgen KPB-modellen bör kunna utvecklas för att användas även inom närliggande verksamheter såsom individ- och familjeomsorgen. Mot bakgrund av erfarenheterna från projektet finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling och spridning av KPB-modellen. Den fortsatta utvecklingen kan också innefatta förbättringar, t.ex. av behovsklassificering och system för att inhämta brukarstatistik för hemsjukvården.

Kostnad per Brukare

Inledning

Bakgrund Betydande insatser görs för att utveckla system som kan ge bättre information om prestationer, kostnader och resultat inom den kommunala vården och omsorgen för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Under åren 2001–2004 genomfördes InfoVU-projektet (Informationsförsörjning och Verksamhetsuppföljning) på uppdrag av regeringen. Projektet drevs av Socialstyrelsen i samverkan med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. I uppdraget lyftes verksamhetsuppföljning byggd på individuppgifter fram som särskilt viktigt för att beskriva vårdprocesser och verksamheter samt deras kostnader och resultat. Inom projektet beslöts att pröva individrelaterad redovisning av verksamheter och kostnader inom primärvården och den kommunala vården och omsorgen. Avsikten var att koppla ihop landstingets kostnader med de kommunala så att helheten kunde analyseras och beskrivas ekonomiskt, oberoende av huvudman för olika vårdtagare eller målgrupper. Inom kommunsektorn saknades en uppföljning som beskriver verksamheten ur ett individ- och medborgarperspektiv. Inom ramen för InfoVU utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg. Mellan den 1 januari 2005 och den 30 juni 2006 har Socialstyrelsen haft ett fortsatt uppdrag att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting ansvara för ytterligare prövning av denna modell. Detta resulterade i att projektet i samarbete med Östersund prövade modellen för att denna gång pröva hur kostnader kan knytas till resultat. De två projekten har rönt stort intresse bland kommunerna som nu ville vidare utveckla och sprida metodiken. För att utveckla principer för framtagandet av Kostnad per brukare (KPB) genomfördes därför ytterligare ett projekt i samarbete med tolv kommuner. De fick då möjlighet att jämföra insatser och kostnader för brukare inom äldre- och handikappomsorgen.

Kostnader per brukare i kommunal vård och omsorg, brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg, Socialstyrelsen, 2005 Kostnader per resultat – Är det möjligt? Ett pilotförsök i Östersunds kommun, delprojekt inom INFO-VU:s fortsatta modellprövning, Socialstyrelsen, 2006

kostnad per brukare

Syfte Utvecklingen går mot en verksamhetsuppföljning med brukaren i fokus. Syftet med den här rapporten är att beskriva ett verktyg som kan förbättra kommunernas möjligheter att jämföra sig internt och externt. Dessutom underlättar KPB leveransen av individstatistik till Socialstyrelsen och arbetet med räkenskapssammandraget (RS). Målet är att skapa principer för individrelaterade insatsbeskrivningar inklusive gemensamma termer och begrepp.

Vad är kostnad per brukare (KPB)? Det ställs höga krav på att kommunernas verksamhet ska bedrivas med god kvalitet och ett effektivt resursutnyttjande. En väl fungerande verksamhetsuppföljning är en viktig förutsättning för att kommunen ska kunna styra och analysera verksamheten. Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika aspekter. Hälso- och sjukvården har under flera år arbetat med metoden KPP (Kostnad per patient). Kostnad per brukare (KPB) bygger på samma metod. På sikt kan det finnas möjligheter att följa vårdprocesser över huvudmannaskapsgränserna. Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv.

Varför kostnad per brukare (KPB)? Vård och omsorg för äldre och funktionshindrade är verksamheter som har genomgått och genomgår stora förändringar. Hushållning av resurser är ett grundläggande krav för den offentliga verksamheten. Med dagens höga krav på en ekonomi i balans är det en tillgång att ha verktyg som underlättar arbetet. KPB skapar förutsättningar för en förbättrad verksamhetsuppföljning och kan ge kommunerna följande möjligheter: • Förbättrat underlag för beslutsfattare • Bättre möjligheter att avväga behov av insatser mot kostnader och kvalitet • Förbättrat underlag för resursfördelning • Förbättrad uppföljning av vilken vård- och omsorg som ges till olika målgrupper och till vilka kostnader • Förbättrad information för att utveckla verksamheten genom att samordningen av kostnader och insatser på brukarnivå underlättar analyserna av behov, effektivitet och kvalitet • Bättre struktur av grunddata i ekonomi- och verksamhetssystem • Tydligare nyckeltal för interna och externa jämförelser

Kostnad per Brukare

Dessutom uppstår följande positiva bieffekter: • Förbättrad kvalitet och enklare insamling till Räkenskapsammandrag (RS) • Underlättad leverans av individstatistik till Socialstyrelsen • Gemensamma termer och begrepp för uppföljningen av den kommunala äldreoch handikappomsorgen

Övergripande metodbeskrivning Det som i huvudsak görs med hjälp av KPB–metoden är att • definiera insatser och aktiviteter – vad görs? • samla produktionsstatistik på insatser – hur mycket har gjorts? • Kostnadsberäkna verksamhetens insatser och aktiviteter utifrån redovisningen – vad kostar insatserna? • individrelatera insatserna – knyta ihop rätt insatser med rätt brukare utifrån registreringar i verksamhetssystemet Följande bild beskriver stegen och vilka informationskällor som behövs:

Definitioner

Bild 1

Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg

Steg i KPB – modellen Skapa översättningstabell från redovisningen

Kontoutfall

Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart

Ekonomisystem

Förs till

Allokeras till

Sammanställa kostnader per insats

Sammanställa kostnader för gemensamma verksamheter Allokeras till

Förs till Volymer, brukaruppgifter Verksamhetssystem

Kostnadberäknad insats Förs till Kostnad per brukare

Förs till Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brukarrelateras

Validering

kostnad per brukare

Här följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-modellen. En detaljerad beskrivning finns i kapitlet Beräkningsprinciper. 1. I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom äldre- och handikappomsorgen enligt Socialstyrelsens termer och begrepp (appendix 2) och enligt insatslistan (appendix 1). 2. I steg två hämtas ekonomisk information ur ekonomisystemet där olika kombinationer av koder används för att så långt som möjligt relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet. 3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter

– Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats (ex. hemtjänst). – Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (ex. enhetens administration).

Detta är nödvändigt för att fördela verksamhet och ansvar som gäller flera insatser (ex. ett boende som har både permanent boende och korttidsplatser). De gemensamma verksamheterna ska sedan fördelas som ett påslag på olika insatser.

4. Här sammanställs beräkningen av insatserna, dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas sedan med total volym i kommunen, t.ex. antal hemtjänsttimmar eller antal vårddygn. Resultatet blir då en kostnad per insats. 5. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir då insatser och kostnader per brukare. 6. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats rätt. Ett KPB-system innehåller en stor mängd data. Dessa måste grupperas, bearbetas och analyseras för att bli till meningsfull information för olika användare. Beräkningarna har hittills bearbetats i IT-verktyget QPR CostControl.

Kostnad per Brukare

Analysmodell

Utifrån erfarenheterna i de olika kommunerna har en analysmodell utvecklats. Syftet är att skapa en vägledning för vilka jämförande analyser som kan göras. Mate rialet i KPB-analysen ska också kunna användas för att skapa räkenskapssammandraget (RS), individrapportering till Socialstyrelsen, nyckeltalsjämförelser (handikappnycklar m.m.) och indikatorer för andra jämförelser. Utöver de analyser som beskrivs i följande avsnitt kan andra detaljerade analyser göras på de bakgrundsdata som KPB-databasen innehåller. Bild 2

Brukarmixanalys (Uppdelat på LSS och ordinärt särskilt boende)

Analys av produktivitet (insatsjämförelse)

KOSTNAD PER BRUKARE – Räkenskapssammandrag – Individrapportering – Nyckeltal – Benchmarking – Indikatorer

Analysmodell för KPB

Konsumtionsanalys (Medelkostnad per individ och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp

Resultatanalys (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat

Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser. • Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt rätt kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Hur ser vår brukarmix ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har vi fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan ordinärt och särskilt boende? • Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till kommun X? Vad beror detta på?

kostnad per brukare

• Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är att jämföra kostnaden per in vånare, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger vår kommun fler insatser än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet? • Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultaten och kvaliteten. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur för håller sig resultatet till kostnaderna? Resultatparametrar har inte inkluderats eftersom ingen kommun i projektet har sådana data på brukarnivå. Kostnaderna för olika brukargrupper kan med fördel kopplas till kommunernas olika kvalitetsredovisningar. Följande avsnitt visar några exempel på hur data kan användas. Bild 3 Exempel 1. Brukarmixanalys – Jämförande diagram för procentuell brukarmix inom ordinärt och särskilt boende mellan tre olika kommuner

Procent 60 50 40 30

1 20

10 0

3 0–50 000 50 000– 100 000

10 000– 200 000

200 000– 300 000– 400 000– 500 000– 600 000– 1 000 000– 300 000 400 000 500 000 600 000 1 000 000 1 500 000

Bilden visar den procentuella andelen av kostnaden för brukarna indelat i olika kostnadsintervall. Kommun 1 har en högre andel brukare inom i ett lägre kostnadsintervall än kommunerna 2 och 3. Kommunerna 2 och 3 har en högre andel brukare i högre kostnadsintervall än kommun 1, s.k. ”ytterfall”. Vid en närmare analys förklaras skillnaderna mellan kommunerna av att kommun 2 har flera ytterfall inom ordinärt boende medan kommun 3 har flera ytterfall inom korttidsvården, vilket enligt bakgrundsdata beror på höga kostnader för utskrivningsklara. Kommun 1 har en annan brukarmix än kommunerna 2 och 3.

Kostnad per Brukare

Frågor som kan uppstå är: Har kommun 2 och 3 en kostnadseffektiv strategi(mix) för de insatser som ges.? Hanteras de kostnadskrävande brukarna på rätt sätt? Naturligt för kommunerna 2 och 3 är att se över om de har utvecklat och erbjudit rätt insatser för de kostnadskrävande brukarna. Bild 4 Enhetskostnad direkt

Enhetskostnad administration

Exempel 2. Produktivitetsanalys – Jämförande diagram för kostnaden per hemtjänsttimme

600 500 400 300 200 100 0

Kommun Kommun kommun Kommun Kommun kommun Kommun Kommun Kommun Kommun Medel 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Diagrammet visar skillnaden mellan olika kommuner i kostnaden per beviljad hemtjänsttimme. Enhetskostnaden är uppdelad i direkta kostnader (personal m.m.) och kostnader för ledning och administration. Administrationen räknas i vissa kommuner som direkta kostnader vilket betyder att dessa kommuner kan ha låga kostnader för administration. Det är därför totalsumman som är relevant att jämföra. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer (grönt: kommun 1 och 2, gult: kommun 3 och 4 och rött: kommun 5–10) utifrån kostnaden per beviljad hemtjänsttimme. De första två kommunerna har en kostnad på under eller nära 300 SEK/timme, kommunerna 3 och 4 har en timkostnad på 300–400 SEK medan övriga kommuner har en timkostnad på över 400 SEK.

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna? Vid en närmare analys förklaras skillnaden mellan kommunerna bl.a. av hur kommunerna har organiserat och planerat arbetet. Vissa kommuner kan också ha långa restider mellan brukarna. Andra förklaringar är hög kostnadsnivå (löner, rätt till heltidstjänster, vikariekostnader m.m.) eller vårdtunga brukare, variationer mellan hemtjänstgrupper liksom ledning och styrning av hemtjänstgrupperna. Skillnaden mellan beviljad och utförd hemtjänst kan också ha sin betydelse. KPB gör en analys möjlig som kan förklara skillnader i både arbetssätt, brukarmix och kostnadsnivå. Detta ger en balanserad bild av produktiviteten.

kostnad per brukare

Bild 5 Exempel 3. Konsumtionsana lys – Jämförande diagram för medelkostnaden per brukare i olika åldersintervall (ordinärt och särskilt boende samt LSS)

800 000 700 000

1 600 000 500 000

400 000 300 000 200 000 100 000

1–20

21–50

51–64

65–69

70–74

75–79

80–84

85–89

90 År

Diagrammet visar skillnaden i medelkostnad för olika åldergrupper i fyra kommuner. Den översta kurvan (1) visar en kommun som har höga medelkostnader generellt med särskilt höga kostnader i åldrarna upp till 65 år. Kurvan för kommun 2 visar på höga medelkostnader för vissa åldersgrupper. Frågor som kan uppstå är: Hur arbetar kommun 1 med gruppen psykiskt funktionshindrade. Finns det relativt fler brukare i den gruppen? Av historiska skäl? Vilken typ av insatser får de? Det kan vara av värde för kommunen att studera bakgrundsdata för den ”yngre” gruppen. Flera frågor är: Har kommunen satsat specifikt på vissa grupper? Får vissa grupper kostnadskrävande insatser? Satsar kommunen mer eller mindre än andra kommuner?

Bild 6 Konsumtionsanalys – Jämförande diagram för den totala kostnaden per invånare i olika ålders intervall i varje kommun

300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0

1–20

Kostnad per Brukare

21–50

51–64

65–69

70–74

75–79

80–84

85–89

90– År

Vid en jämförelse av kostnaden per invånare finns de största skillnaderna mellan kommunerna i åldrarna kring 90 år. En kommun skiljer ut sig i åldrarna 80–84 år. Exempel på frågor som kan uppstå är: Finns det åldersgrupper i kommun 1 som borde ”vara tyngre” än i andra kommuner? Om så inte är fallet, betyder det att kommunen har satsat specifikt på dessa grupper? Av historiska skäl? Har kommunen väntat med att påbörja insatser? Vilken typ av insatser får brukarna?

kostnad per brukare

Praktikfall för kostnad per brukare – bakgrund, syfte och resultat

Borlänge kommun Utgångspunkten Borlänge fick frågan och utmaningen om det är möjligt att ta fram en kostnadsmodell för den kommunala vården och omsorgen inom ramen för InfoVU. Syftet skulle vara möjligheten att koppla ihop landstingets kostnader med de kommunala kostnaderna så att helheten kunde analyseras och beskrivas ekonomiskt, oberoende av huvudman för olika vårdtagare eller målgrupper. Borlänges skäl till att delta Borlänge antog utmaningen eftersom kommunen ansåg att det var möjligt. Den såg det som en förmån att få vara med och vara i framkant på något nytt. Kommunen var intresserad av att kunna följa upp brukare och kostnader på individnivå. Så här gick det till En förstudie gjordes för att undersöka vilka data som fanns registrerade, var de fanns och vilket IT-stöd som var tillgängligt. Det gjordes även en kartläggning över verksamheter och använda definitioner. Under hela processen dokumenterades problem med inhämtande av data och definitioner. För att få en övergripande beskrivning av verksamheterna gjordes en processkartläggning av hela äldre- och handikappomsorgen. Resultat Projektet ledde fram till en uppföljning på individnivå, Kostnad per brukare (KPB). Dock gjordes aldrig någon koppling mot data från landstinget. Projektet kom fram till att det är individuella insatser som driver upp kostnaderna. Man fick insikt om vad ett ärende med omfattande insatser kostade. Brytpunkten mellan hemtjänst och ett särskilt boende var individuell. Det dyraste ärendet var i ordinärt boende och kostade tre gånger mer än den dyraste platsen i särskilt boende.

Kostnader per brukare i kommunal vård och omsorg, brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg, Socialstyrelsen, 2005

Kostnad per Brukare

Bild 7

Antal

Antal brukare per kostnadsnivå i ordinärt och särskilt boende

900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0– 50 000– 100 000– 200 000– 300 000– 400 000– 500 000– 600 000– 700 000– 800 000– 50 000 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 0000 800 0000

Östersunds kommun Utgångspunkten Östersund deltog i delprojektet Kostnad per resultat är det möjligt? som genom fördes inom ramen för InfoVU. Syftet var att visa hur Kostnad per brukare (KPB), dvs. en individrelaterad insats- och kostnadsredovisning kan göras. Utöver det ingick att ta fram ett konkret åskådningsexempel på hur kostnaden per resultat skulle kunna beräknas. Östersunds skäl till att delta Östersund ville få en total överblick över kostnaderna för samtliga insatser och brukare inom äldre- och handikappomsorgen. Kommunen ville också få en överblick överkostnaden för de kommunala insatserna och insatserna inom landstingets regi för gruppen psykiskt funktionshindrade. Så här gick det till Arbetet startade med en genomgång av KPB-metoden och erfarenheter från Borlängeprojektet tillsammans med ekonomer, verksamhetsrepresentanter och ITansvariga i Östersunds kommun. Speciellt fokus låg på beskrivning och kalkylering av de insatser som personer med psykiskt funktionshinder skulle få. Det testades om befintliga uppgifter skulle tillåta en större detaljeringsnivå. Utgångspunkten var att utnyttja uppgifter som fanns registrerade om de enskilda personernas utnyttjande av tjänsterna, t.ex. i form av timmar, dagar eller dygn. Resultat Projektet fick fram kostnad per brukare kopplat till resultatparametrar. Det gavs konkreta exempel på hur kostnad per resultat för gruppen psykiskt funktionshindrade skulle kunna beräknas. Önskvärt för den enskilde är bl.a. att få de insatser

Kostnader per resultat – Är det möjligt? Ett pilotförsök i Östersunds kommun, delprojekt inom INFO-VU:s fortsatta modellprövning, Socialstyrelsen, 2006

kostnad per brukare

denne behöver på ett samordnat sätt. Det ställer nya krav på samverkan men också på en verksamhetsuppföljning som kan följa vårdprocesser. Kostnad per brukare eller per resultat är ett viktigt steg i den riktningen. Östersund har uppdaterat sin information med tre års data och följt konsumtionen av insatser för olika brukargrupper och ytterfall. Vid uppdateringen av 2006 års data harRäkenskapssammandraget (RS) skapats utifrån KPB-modellen. Detta har möjliggjort en enklare uppdatering av RS och KPB samtidigt som kvaliteten har varit enklare att validera och förbättra.

Kostnad per Brukare

Beräkningsprinciper

I de kommande avsnitten redovisas först vilka verksamhetsområden som ingår inom äldre- och handikappomsorgen för att tydliggöra att flera insatser ofta utförs inom olika förvaltningar. Därefter beskrivs metoden kostnad per brukare (KPB) mer detaljerat.

Verksamhetsområden som ingår i äldre- och handikappomsorgen Till de verksamhetsområden som ska redovisas i modellen hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och (fysiskt och psykiskt) funktionshindrade. I appendix 1 finns en komplett lista på de standardinsatser som används med olika varianter på måttenheter (t.ex. beviljad tid och utförd tid). I appendix 2 finns Socialstyrelsens definition på varje insats.

Ordinärt boende Insatser som ges med stöd av socialtjänstlagen (SoL) och/eller hälso- och sjukvårdslagen (HSL) till personer i ordinärt boende ges för att dessa personer ska kunna bo kvar hemma. Exempel på insatser är • Hemtjänstav interna och externa utförare (service och omvårdnad) • Korttidsvård • Dagverksamhet • Bostadsanpassning • Kontaktperson • Boendestöd • Omsorg för Utskrivningsklara • Trygghetslarm

Särskilt boende Särskilt boende avser samtliga särskilda boendeformer för service och omvårdnad som kommunen inrättar enligt 5 kap., 5§ SoL samt bostäder med särskild service enligt 5 kap., 7§ SoL. Exempel på boendeinsatser är äldreboende, demensboende och boende för psykiskt funktionshindrade. Utöver boendet ingår också den vård och omsorg som ges med stöd av SoL och HSL till dem som bor i särskilt boende. Inom särskilt boende redovisas även hemtjänst som utförs i servicehus.

kostnad per brukare

LSS (Lagen om särskilt stöd och service) Följande insatser kan enligt 9§ LSS begäras av personer som tillhör lagens personkrets: • Rådgivning och annat personligt stöd (råd och stöd) • Personlig assistans enlig LSS och LASS • Ledsagarservice • Kontaktperson • Avlösarservice i hemmet • Korttidsvistelse utanför hemmet • Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år • Boende för barn och ungdom • Boende för vuxna • Daglig verksamhet Hemsjukvård Hemsjukvård avser hälso- och sjukvård som ges i brukarens bostad eller motsvarande, där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden och ska ha föregåtts av en vård- och omsorgsplanering. Öppen verksamhet Öppen verksamhet avser generellt riktad verksamhet där ett deltagande inte förutsätter individuell behovsprövning eller biståndsbeslut. Verksamheten kan till exempel omfatta mat- och kaffeservering, hår- och fotvård, sysselsättnings- och studieverksamhet, uppsökande verksamhet, terapi och dagliga aktiviteter för psykiskt funktionshindrade, personliga ombud, jourtelefon, m.m.

Kostnad per Brukare

Metodbeskrivning

I detta kapitel beskrivs de olika stegen i KPB på en mer detaljerad nivå liksom hur den enskilda kommunen praktiskt ska gå till väga för att skapa en egen modell.

Steg 1 – Identifiera verksamheter och insatser Steg 1 i modellen innebär att identifiera vilka verksamheter och insatser som ska ingå i modellen. Relevanta i det här sammanhanget är alla de verksamheter som tillhandahåller vård och omsorg inom äldre- och handikappomsorgen och som styrs av Socialtjänstlagen (SoL), lagen om särskilt stöd och service till funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lagen om bostadsanpassningsbidrag. Beroende på hur kommunen är organiserad kan delar av vården och omsorgen redovisas inom andra verksamhetsområden än äldre- och handikappomsorgen, exempelvis inom individ- och familjeomsorgen. För att identifiera vilka verksamheter som ska ingå i KPB måste en genomgång göras av hur kommunen har definierat verksamheten och var den redovisas. Detta måste stämma med den nationella statistikens definitioner och med de verksamhetsindelningar med definitioner som används i SCB:s räkenskapssammandrag för kommuner (RS).

Definitioner

Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg

Kontoutfall

Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart

Skapa översättningstabell från redovisningen

Ekonomisystem

Förs till

Allokeras till

Sammanställa kostnader per insats

Sammanställa kostnader för gemensamma verksamheter Allokeras till

Förs till Volymer, brukaruppgifter

Kostnadberäknad insats

Förs till

Verksamhetssystem

Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brukarrelateras

Kostnad per brukare

Validering

Termer och begrepp ska vara anpassade till de termer och begrepp som har rekommenderats av Socialstyrelsens termråd. Insatslistan redovisas i appendix 1 medan termer och begrepp finns i appendix 2. Många av insatserna i standardlistan finns i flera varianter med olika måttenheter (ex. LSS-avlösarservice, beviljade timmar och LSS-avlösarservice, utförda timmar). För varje insats analyseras vilken måttenhet som är möjlig att använda, baserat på vad som registreras i verksamhetssystemet i dagsläget. (OBS! Det som finns tillgängligt och inte det som önskas.) Principen är att verksamhetsstatistik ska kunna plockas ut löpande ur befintliga system. Därför ska manuell statistik så långt som möjligt undvikas.

Steg 2 – Definiera och fördela kostnader för verksamheten

Definitioner

Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg

Det andra steget i modellen är att definiera och fördela de kostnader som ska ingå. Detta görs i fyra steg:

Kontoutfall

Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart

Skapa översättningstabell från redovisningen

Ekonomisystem

Förs till

Allokeras till

1. Utdrag från ekonomisystemet

Sammanställa kostnader per insats

2. Beslut om vilka dimensioner i kodsträngen som behöver tas med 3. Kodning till rätt standardinsats enligt insatslistan

Sammanställa kostnader för gemensamma verksamheter Allokeras till

Förs till Volymer, brukaruppgifter Verksamhetssystem

Kostnadberäknad insats Förs till Kostnad per brukare

4. Import av data till IT-stöd för kalkylering av brukarkostnade

Förs till Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brukarrelateras

Validering

kostnad per brukare

Fördelningen från utfallet i redovisningen till insatserna behöver göras i flera steg. Kostnader, resurser och aktiviteter används som begrepp. De kommer ursprungligen från teorin för aktivitetsbaserad kalkylering men har anpassats till arbetet med KPB. Följande bild förklarar de olika delarna.

kostnader

Resurser

Namn

Beskrivning

Ex. 50 000, lön

Summering av kostnader för ett konto som fördelas till kombinationerna av aktuell kontosträng

Ex. 51 000–72 000, ordinärt boende, hemtjänstgrupp 1

Kombination av verksamhet, ansvar m.m. baserat på aktuella insatser

Ex. Erbjuda hemtjänst, egen regi

Summerar de olika verksamheterna och ansvaret baserat på insatser samt lägger till administrationsaktiviteter. Delar upp kostnader för t.ex. egen regi, externa entreprenörer

Ex. Hemtjänst, egen regi

Sammanfattar den kalkylerade kostnaden för insatsen

Kostnad per brukare

Sammanfattar den kalkylerade kostnaden för brukaren

aktiviteter

insatser

brukare

Aktiviteterna och insatserna finns definierade i standardmodellen, så i steg två skapas en fil där en kodning mellan ekonomi och standardaktiviteter görs. Först skapas en exportfil från ekonomisystemet. Beroende på hur kommunen har organiserat redovisningen kan olika koddelar behövas tas med. I princip behövs följande delar: 1. konto – ansvar – verksamhet – utfall Ibland behövs en komplettering med andra kodsträngar såsom 2. aktivitet – projekt – motpart – objekt Det gäller i princip att använda samtliga konton som finns i redovisningen för äldreoch handikappomsorgen. Detta steg bör i sin tur delas in i tre delar. Först måste det definieras hur verksamheten är organiserad ekonomiskt. Finns ett beställare- utföraresystem? Detta påverkar t.ex. hur exporten från ekonomisystemet definieras (då tas t.ex. motpartsbegreppet med). Finns Individ- och familjeomsorg (IFO) med i samma förvaltning? Finns det externa entreprenörer osv.? Utifrån svaren på dessa frågor bestäms hur utdraget från ekonomisystemet ska se ut. I den andra delen kontrolleras om kostnader ska lyftas in beroende på om man i steg 1 har upptäckt att någon verksamhet (t.ex. insatser för psykiskt funktionshindrade) har redovisats under ett annat verksamhetsområde. Den tredje delen handlar om verksamheter som är integrerade, exempelvis korttidsvård som är integrerad med särskilt boende och redovisas där. Korttidsvården och dess kostnader ska då brytas ut.

Kostnad per Brukare

Det finns skäl att ta bort vissa kostnader och verksamheter från beräkningarna. Det gäller sådana som av olika skäl inte ska belasta den enskilde brukaren. För att underlätta en total avstämning mot redovisningen rekommenderas att även i totalavstämningen ta med alla kostnader och intäkter. Räkenskapssammandraget (RS) är ett bra hjälpmedel för att kontrollera att alla kostnader för de olika verksamheterna har kommit med. De overheadkostnader på kommunnivå som har räknats fram i RS ska användas som kostnader för pålägg för de kommunövergripande verksam heterna. För att få ett korrekt utdrag från ekonomisystemet går det att utgå ifrån följande.

Konto Först identifieras de konton som ska vara med i utdraget från ekonomisystemet. Här kontrolleras vilka konton som ska tas bort helt (både intäkter och kostnader). I den interna redovisningen kan kostnader vara dubbelförda när det gäller beställare/utförare, internt köp och sälj). Detta måste justeras. Nedan finns regler för hanteringen av intäkter i kalkylen för äldre- och handikapp omsorgen. Intäkter som ska tas med och sedan ska reducera kostnaderna är • Momsbidrag • Ersättning från försäkringskassan, personlig assistans • Administrativ ersättning (extern intäkt) • Kiosk- och fikaförsäljning • Busstransporter (som betalas av brukare) • Försäljning till andra kommuner och landsting • Betalning för kost/lunch (som betalas av brukarna själva, oftast inom öppen verksamhet) • Sponsorbidrag • Terapimaterial (försäljning inom dagverksamheten) • Uthyrning av inventarier • Övriga ersättningar (ex. interna intäkter och intäkter för poolpersonal) • Lönebidrag • EU-bidrag (för projekt) Intäkter (taxor och avgifter) som inte ska tas med som reducerande kostnader är • Hemtjänstavgifter • Bostadshyror • Korttidsboendeavgift • Larmavgifter • Avgift för mat • Hemsjukvårdsavgift • Egenavgifter för vård • Matdistribution

kostnad per brukare

Det som inte ska ingå i verksamheten kodas med fördel som Intäkter eller Övrigt för avstämningen. Om kommunen har ett beställare-/utföraresystem behövs de interna kontona för att neutralisera de interna transaktionerna. Motpart Många av kontona har en motpart, vilket registreras i ekonomisystemet. Om kommunen har ett beställare-/utföraresystem behövs motpartsbegreppet tas med för att neutralisera de interna transaktionerna. Verksamhet och ansvar Här beskrivs vilka verksamheter och vilket ansvar som kommunen har och hur de benämns. För varje verksamhet och ansvar finns oftast HSL-personalen uppdelad separat. Kontrollera detta så att kostnaderna för dem kan kodas till aktiviteterna. Kontrollera även om administrationsaktiviteterna behöver delas upp i olika delar. Projekt Har kommunen några externa leverantörer? För dessa används normalt projektkonto. Aktivitet För att få fram kostnader för t.ex. larm, utskrivningsklara personer, anhörigbidrag, LASS, extern sjuklön eller tillfälligt utökat behov kan aktivitetskonto behöva användas. Kontot LASS, verksamhet och ansvar För att kunna dela upp kostnaderna mellan LSS och LASS och vilken utförare det gäller behöver transaktionerna mellan försäkringskassan, kommunen och entreprenören hanteras. Tillägg – andra verksamheter Inte förrän verksamheten har påförts alla sina kostnader kan en korrekt kalkylering av insatserna göras. Förutom de direkta kostnaderna för exempelvis löner och material finns det tjänster som levereras från andra enheter och verksamhetens andel av de gemensamma verksamhetskostnaderna. Dessa avser stöd- och ledningsfunktioner, exempelvis • Administration, stöd och ledning på olika nivåer i organisationen • Växel och reception • Vaktmästeri • Städning och liknande tjänster • Kostnader för kommunledning • Insatser som ligger inom Individ- och familj (IFO) • Bostadsanpassning • Övrigt

Kostnad per Brukare

Steg 3 och 4 – Fördela kostnader och kostnadsberäkna insatser I steg 3 fördelas de gemensamma kostnaderna ut på de brukarrelaterade kostnaderna för att få fram en totalkostnad per insats. I steg 4 kopplas kostnaderna till insatserna. När brukaren får insatser kan detta ses som ett utnyttjande av insatser som verksamheten har att erbjuda. För att brukaren ska kunna bära sina egna kostnader kostnadsberäknas varje insats. En måttenhet för en insats kan vara utförda hemtjänsttimmar eller erhållna vårddygn som innehåller både omvårdnad, hälso- och sjukvård, service och mat. Den totala kostnaden för insatsen divideras med antalet timmar, dygn osv. och på det sättet får man en kostnad per insats.

Definitioner

Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg

Kontoutfall

Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart

Skapa översättningstabell från redovisningen

Ekonomisystem

Förs till

Allokeras till

Sammanställa kostnader per insats

Sammanställa kostnader för gemensamma verksamheter Allokeras till

Förs till Volymer, brukaruppgifter

Kostnadberäknad insats

Förs till

Verksamhetssystem

Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brukarrelateras

Kostnad per brukare

Validering

När insatserna är beräknade återstår att knyta samman kostnaderna med den enskilde individens konsumtion. För att de gemensamma kostnaderna verkligen ska ”fördelas” i modellen måste först brukarstatistiken importeras. Volymerna från brukarstatistiken valideras i steg 4. När insatsvolymerna är kalkylerade får man en enhetskostnad per insats.

Steg 5 – Kostnad per brukare När de aktuella insatserna är beräknade återstår att knyta samman kostnader med den enskilde individens konsumtion. I steg 5 används redan existerande uppgifter i kommunernas verksamhetssystem. Individernas personnummer är avidentifierade. De huvudsakliga uppgifterna som används är

Definitioner

Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg

Kontoutfall

Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart

Skapa översättningstabell från redovisningen

Ekonomisystem

Förs till

Allokeras till

Sammanställa kostnader per insats

Sammanställa kostnader för gemensamma verksamheter Allokeras till

Förs till

• Person-id (avidentifierat personnummer)

Volymer, brukaruppgifter Verksamhetssystem

• Ålder

Kostnadberäknad insats Förs till Kostnad per brukare

• Kön

Förs till Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brukarrelateras

Validering

• Typ av insats • Övrig detaljinformation om insatsen Det är viktigt att insamlingen av KPB-uppgifter är datoriserad så att uppgifter kan påföras rätt brukare löpande. De matchas med de timmar, dygn, portioner m.m. som denne har fått. Kostnaderna för en timme osv. kombineras sedan med den enskilda brukarens totala förbrukning under en period. Därmed erhålls en kostnad per brukare. I detta arbete skapas ett extrakt från det verksamhetssystem som kommunen an vänder. Exempel på extrakt som behöver tas ut från verksamhetssystemet är 1. Beslut enligt SoL (anger antalet brukare med verkställda SoL-beslut och datum för start/slut) 2. Beslut enligt LSS (anger antalet brukare med ett LSS-beslut och datum för start/ slut) Ibland kan det vara nödvändigt att ta ut extrakt för en period längre än den aktuella perioden beroende på om verksamhetssystemet kan ta ut enbart aktuella beslut under perioden. Det behövs en längre tidsperiod eftersom äldre beslut givetvis fortfarande kan vara aktuella.

kostnad per brukare

I nästa skede ska brukarstatistiken bearbetas. Ibland har registreringen av insatser inte gjorts korrekt i systemen. Ibland har en insats inte registrerats som avslutad när en annan börjar, vilket gör att de löper parallellt, t.ex. när en brukare har haft hemtjänst och sedan fått en plats på ett särskilt boende. Om inte hemtjänstinsatsen har registrerats som avbruten har denna brukare dubbla insatser i systemet, vilket inte blir korrekt. Därför behöver statistiken korrigeras manuellt. Gör följande kontroller och korrigeringar: • Ta bort brukare som inte har beslut som är aktuella för perioden • Översätt begrepp som används i verksamhetssystemet till de insatsbegrepp som finns i standardtabellen och i modellen • Kontrollera om det finns parallella beslut. Brukare som bor i särskilt boende kan t.ex. inte samtidigt ha insatser i ordinärt boende • Kontrollera så att alla brukare har en volym (antal timmar, beslutsdatum) När detta är klart påbörjas uträkningen av hur många dagar under perioden som insatsen har varit beslutad. En kolumn där antalet dagar räknas ut läggs till. Antalet dagar används sedan för att räkna ut t.ex. platsutnyttjande osv. Sammanställ alla delar i en tabell med följande innehåll • Brukar-id • Namn (Brukar-id, ålder, kön) • Insatssymbol • Insatsnamn • Antal PERSON-ID ÅLDER KÖN INSATS 1

LSS avlösarservice

Särskilt boende, äldreboende

Identifiera verksamheter och insatser inom vård och omsorg

Kontoutfall

Verksamhet kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart

Skapa översättningstabell från redovisningen

Sammanställa kostnader per insats

Sammanställa kostnader för gemensamma verksamheter Allokeras till

Förs till Volymer, brukaruppgifter Verksamhetssystem

Kostnadberäknad insats Förs till Kostnad per brukare

DATUM TILL

ANTAL DAGAR

200

2005-03-12

2005-12-31

289

2005-01-01

2005-05-03

122

timmar/vecka

Slutligen bör modellen valideras. Detta görs enklast i följande steg: • Kontrollera att kostnaderna i kalkylmodellens olika steg är korrekta.

Förs till

Allokeras till

DATUM FRÅN

Steg 6 – Validering av data

Definitioner

Ekonomisystem

ANTAL ENHET

Förs till Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brukarrelateras

• Ta ut en rapport för insatserna och kontrollera om enhetskostnaderna för de olika insatserna verkar rimliga. Ta gärna ut en rapport för resultaträkningen och jämför nuvarande period med den föregående. • Kontrollera om totalkostnaden för varje insats verkar rimlig?

Validering

• Gå igenom kalkylen med de verksamhetsansvariga för att validera och förankra resultatet. När kalkylen är ”korrekt” kan analyserna påbörjas.

Kostnad per Brukare

Insamling av data och förutsättningar

Verksamhetsstatistik Kommunerna har redan idag skyldighet att lämna statistik. Insamlingen görs av Statistiska centralbyrån (SCB) som har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att svara förden officiella statistiken om äldre- och handikappomsorg. Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.

Räkenskapssammandraget (RS) Räkenskapssammandraget (RS) är ekonomiska uppgifter som staten har ålagt Statistiska centralbyrån att samla in årligen. Syftet med RS är att på kommun- och riksnivå ge en tillförlitlig information om kommunernas nuvarande ekonomi och utveckling. RS används också som källa för att beräkna andelen av BNP, finansiellt sparande, kommunernas investeringar, transfereringar och den kommunala affärsverksamhetens driftöverskott. RS är en viktig källa för staten vid uppföljning och utvärdering av den kommunala verksamheten. De senaste åren har RS även använts på kommunnivå för att beräkna statsbidraget för maxtaxan inom barnomsorgen och utjämningen för LSS-kostnader mellan kommuner. En rapport håller på att utarbetas för att underlätta arbetet med inlämning till RS för äldre- och handikappomsorgen med hjälp av uppgifter i KPB.

Förutsättningar för KPB En KPB-modell ställer vissa krav på redovisning och datorisering. Det är framför allt tre förutsättningar som bör vara uppfyllda. Verksamhetssystem Kommunen bör ha ett IT-baserat verksamhetssystem. Ett KPB-system innehåller en stor mängd data. Dessa måste grupperas, bearbetas och analyseras för att bli till meningsfull information för olika användare. Enhetlighet mellan system Att integrera data ställer krav på de kodstrukturer som finns i de befintliga verksamhets- och ekonomisystemen. De olika systemen bör ha en gemensam kodning eller en kodning som kan översättas via tabeller. Ju större enhetligheten är, desto lättare är det att uppnå hög kvalitet. Ett första steg är att se över verksamhetsindelning, koder och definitioner.

kostnad per brukare

Relevant redovisningsrapport För att få underlag för att beräkna kostnader för olika vård- och omsorgstjänster måste totalkostnaderna för de olika brukarrelaterade verksamheterna tas fram. RS (Räkenskapssammandraget) är en förutsättning för att att man ska veta att alla kostnader som ska belasta verksamheten har kommit med.

Kostnad per Brukare

Slutsatser

Arbetet med KPB i kommunal verksamhet är en del i arbetet med att förbättra informationsförsörjning och verksamhetsuppföljning inom vård och omsorg. Inom hälso- och sjukvård bedrivs sedan flera år motsvarande arbete benämnt kostnad per patient KPP. En utgångspunkt för detta arbete är att informationen ska bygga på individdata som registreras i den löpande verksamheten. För kommunernas del är det uppgifter som är knutna till den enskilde brukaren. Den framtagna KPB-metoden från Borlänge och Östersunds kommuner är en generell metod som med fördel kan tillämpas i kommunerna. Metoden ger bra och värdefull information om verksamheten och kan därmed bidra till en större effektivitet. Med hjälp av KPB underlättas uppföljningen, och det finns möjlighet att kontinuerligt följa upp brukarnas konsumtion och kostnader liksom att lokalt jämföra olika typer av boenden och olika hemtjänstgrupper. Kostnad per brukare möjliggör jämförelser även mellan kommuner, både av insatser och brukare. Med hjälp av analysmodellen är det möjligt att föra diskussioner utifrån olika jämförelser. KPB förenklar kommunernas arbete med individbaserad verksamhetsuppföljning. Metoden möjliggör jämförelser inom en kommun men också mellan kommuner. Utöver detta förenklas arbetet med leverans av information till den nationella nivån såsom Räkenskapssammandraget (RS), öppna jämförelser, individstatistik till Socialstyrelsen m.m.

Utvecklingsområden Ett antal kommuner har sedan tidigare ansvar för hemsjukvården. Det har hittills varit svårt att få uppgifter på individnivå som beskriver vilka insatser/åtgärder som utförs av legitimerad personal. Det är ibland också svårt att få uppgifter om s.k. delegerad hemsjukvård som utförs av hemtjänstpersonal. I en del kommuner pågår ett arbete för att bättre kunna fördela den typen av insatser på brukarnivå. Möjligheten att beskriva utförda insatser i förhållande till beviljade insatser varierar från kommun till kommun. Även här pågår ett utvecklingsarbete där kommunerna inför olika system för att kunna beskriva vilka insatser som varje brukare får.

kostnad per brukare

Appendix 1

Standardinsatslista

NAMN

ENHET

LSS

LSS_Boende för barn med särskild service, placering egen regi

Dygn

LSS_Boende för barn med särskild service, placering externt

Dygn

LSS_Boende för barn med särskild service, familjehem

Dygn

LSS_Boende för barn med särskild service, “elevhem” egen regi

Dygn

LSS_Boende för barn med särskild service, “elevhem” externt

Dygn

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad

Dygn

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, gruppbostad externt

Dygn

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, annan särskilt anpassad bostad

Dygn

LSS_Bostad för vuxna med särskild service, servicebostad

Dygn

LSS_Avlösarservice

Beviljade timmar, dagar med insatsen

LSS_Daglig verksamhet, egen regi

Dagar med insatsen

LSS_Daglig verksamhet, extern

Dagar med insatsen

LSS_Kontaktperson

Dagar med insatsen

LSS_Korttidstillsyn

Dagar med insatsen

LSS_Korttidsvistelse, egen regi

Dygn

LSS_Korttidsvistelse, externt

Dygn

LSS_Korttidsvistelse, familjehem

Dygn

LSS_Ledsagarservice

Beviljade timmar, dagar med insatsen

LSS_Personlig assistans, kommunal LSS

Beviljade timmar, dagar med insatsen

LSS_Personlig assistans, extern LSS

Beviljade timmar, dagar med insatsen

LSS_Personlig assistans, kommunal LASS

Beviljade timmar, dagar med insatsen

LSS_Personlig assistans, extern LASS

Beviljade timmar, dagar med insatsen

LSS_Råd och stöd

Dagar med insatsen

Ordinärt boende

ORB_Hemtjänst, egen regi

Beviljade timmar, utförda timmar

ORB_Hemtjänst, extern utförare

Beviljade timmar, utförda timmar

ORB_Hemtjänst, anhörigvård

Beviljade timmar, dagar med insatsen

ORB_Hemtjänst, anhörigbidrag

Total kostnad per brukare

Kostnad per Brukare

Appendix 1 NAMN

ENHET

ORB_Hemtjänst, avlösarservice

Beviljade timmar, dagar med insatsen

ORB_Hemtjänst, ledsagning

Beviljade timmar, dagar med insatsen

ORB_Hemtjänst, service, egen regi

Beviljade timmar, utförda timmar

ORB_Hemtjänst, specialteam

Beviljade timmar, utförda timmar

ORB_Hemtjänst, boendestöd

Beviljade timmar, dagar med insatsen

ORB_Hemsjukvård delegerad tid (ssk, arbetsterapeut, sjukgymnast), utförd av hemtjänst

Uppskattad Total kostnad, utförda timmar, personer anslutna

ORB_Hemsjukvård delegerad ssk tid, utförd av hemtjänst

Uppskattad Total kostnad, utförda timmar, personer anslutna

ORB_Hemsjukvård delegerad arbetsterapeut tid, utförd av hemtjänst

Uppskattad Total kostnad, utförda timmar, personer anslutna

ORB_Hemsjukvård delegerad sjukgymnast tid, utförd av hemtjänst

Uppskattad Total kostnad, utförda timmar, personer anslutna

ORB_Hemsjukvård delegerad rehab tid, utförd av hemtjänst

Uppskattad Total kostnad, utförda timmar, personer anslutna

ORB_Hemsjukvård, ssk

Total kostnad, personer anslutna

ORB_Hemsjukvård, arbetsterapeut

Total kostnad, personer anslutna

ORB_Hemsjukvård, sjukgymnast

Total kostnad, personer anslutna

ORB_Dagverksamhet

Dagar med insatsen

ORB_Korttidsvård, egen regi

Dygn

ORB_Korttidsvård, externt

Dygn

ORB_Kontaktperson

Dagar med insatsen

ORB_Trygghetslarm

Dagar med insatsen

ORB_Utskrivningsklara

Dygn, Total kostnad

ORB_Matdistribution

Dagar med insatsen

ORB_Varuhemssändning

Dagar med insatsen, sändningar

ORB_Bostadsanpassning

Kr per anpassning,Total kostnad

Särskilt boende

SÄB_Boende för psykiskt funktionshindrade, egen regi

Dygn

Lokalkostnader_SÄB_Boende för psykiskt funktionshindrade, egen regi

Dygn

SÄB_Boende för psykiskt funktionshindrade, externt

Dygn

SÄB_Demensboende, egen regi

Dygn

Lokalkostnader_SÄB_Demensboende, egen regi

Dygn

SÄB_Demensboende, externt

Dygn

SÄB_Äldreboende, egen regi

Dygn

Lokalkostnader_SÄB_Äldreboende, egen regi

Dygn

SÄB_Äldreboende, externt

Dygn

SÄB_Servicehus, egen regi

Beviljade timmar, utförda timmar

Lokalkostnader_SÄB_Servicehus, egen regi

Beviljade timmar, utförda timmar

kostnad per brukare

Appendix 1 NAMN

ENHET

SÄB_Servicehus, externt

Beviljade timmar, utförda timmar

SÄB_Sjukhemsboende

Dygn

Lokalkostnader_SÄB_Sjukhemsboende

Dygn

Öppen verksamhet

ÖPP_Dagliga aktiviteter

Total kostnad

ÖPP_Föreningsbidrag

Total kostnad

ÖPP_Personliga ombud

Total kostnad

ÖPP_Övrig öppen verksamhet SOL

Total kostnad

ÖPP_Matservering

Total kostnad

ÖPP_Kontaktperson, psykiskt funktionshindrade

Total kostnad

ÖPP_Ekonomisk rådgivning

Total kostnad

ÖPP_Anhörigstöd

Total kostnad

ÖPP_Trygghetsplats

Total kostnad

ÖPP_Trygghetslarm

Total kostnad

ÖPP_Ekonomiskt bistånd

Total kostnad

ÖPP_Tekniska hjälpmedel

Total kostnad

ÖPP_Övrig öppen verksamhet LSS

Total kostnad

Övrigt

ÖVR_Övrigt

Total kostnad

ÖVR_Intäkter

Total kostnad

ÖVR_Färdtjänst

Total kostnad

Leda och administrera verksamheten

Leda och administrera verksamheten, enhetsnivå LSS

Total kostnad

Leda och administrera verksamheten, enhetsnivå ordinärt boende

Total kostnad

Leda och administrera verksamheten, enhetsnivå särskilt boende

Total kostnad

Leda och administrera verksamheten, enhetsnivå OB och SB

Total kostnad

Leda och administrera verksamheten, förvaltningsnivå

Total kostnad

Leda och administrera verksamheten, kommunnivå

Total kostnad

Leda och administrera verksamheten, förvaltningsnivå, enhet 1

Total kostnad

Leda och administrera verksamheten, förvaltningsnivå, enhet 2

Total kostnad

Leda och administrera verksamheten, programnivå

Total kostnad

Kostnad per Brukare

Appendix 2

Termer och begrepp

Term

Definition

avlösarservice i hemmet

se under kommentar till avlösning

avlösning

(enligt SoL och LSS:) tillfälligt över tagande av närståendes vård och omsorg om eller stöd och service till berörd individ

BEGREPP OCH TERMER FÖR KPB (KOSTNAD PER BRUKARE) UTSKRIFT FRÅN SOCIALSTYRELSENS TERMBANK

2006-03-22

Kommentar och användningsområde

Synonym

Källa Terminologirådet

Avlösning kan ges både som bistånd med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions hindrade, LSS.

Terminologirådet

Enligt 5 kap. 10 § SoL bör socialnämnden genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionsnedsättning. Avlösning enligt SoL kan ges som bistånd i form av hemtjänst, dagverksamhet eller korttidsvård. Se prop. 1996/97:124. I 9 § 5 LSS talas om avlösarservice i hemmet. Denna insats syftar till att göra det möjligt för anhöriga eller familjehemsföräldrar att få avkoppling och uträtta sysslor utanför hemmet. Avlösarservice i hemmet kan erbjudas både som regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov under hela dygnet. Avlösning kan också erbjudas i form av korttidsvistelse utanför det egna hemmet (9 § 6 LSS). Se prop. 1992/93:159. Observera att termerna anhörig och närstående inte används konsekvent i lagtexterna. boendestöd

bistånd i form av stöd i den dagliga livsföringen riktat till särskilda målgrupper i eget boende

Till särskilda målgrupper hör bl.a. personer med funktionsnedsättning eller missbruksproblem. Boendestödet anpassas till den enskildes behov av och möjligheter att utveckla ett normalt vardagsliv.

Terminologirådet

bostadsanpassning

behovsprövad handikappanpassning av bostad

Handläggs och beslutas av kommunen enligt lagen (1992:1574) om bostads anpassningsbidrag m.m.

Terminologirådet

kostnad per brukare

Appendix 2

Term daglig verksamhet

BEGREPP OCH TERMER FÖR KPB (KOSTNAD PER BRUKARE) UTSKRIFT FRÅN SOCIALSTYRELSENS TERMBANK

2006-03-22

Definition

Kommentar och användningsområde

Synonym

(enligt LSS:) insats i form av syssel sättning för person med funktions nedsättning som i huvudsak är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig

Individuellt behovsprövad insats som ges med stöd av 9 § 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Rätten till daglig verksamhet gäller endast personer som tillhör personkrets 1 och 2.

Baserad på proposition 1992/93:159 s. 181.

Individuellt behovsprövad insats som kan ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, till vuxna personer med psykiska och fysiska funktionsnedsätt ningar oavsett ålder. Se prop. 1987/88:176 och prop. 1990/91:14.

Terminologirådet

dagverksamhet bistånd i form av sysselsättning, gemenskap, behandling eller re habilitering under dagtid utanför den egna bostaden

Källa

Syftet kan vara avlösning, se prop. 1996/97:124, och insatsen ges oberoende av boendeform. Med dagverksamhet avses inte s.k. öppna verksamheter, som exempel vis kaféverksamhet och andra former av träffpunkter. färdtjänst

särskilt anordnad transport för person med funktionsnedsättning

Kommunerna ansvarar för färdtjänst.

Baserad på lagen (1997:736) om färdtjänst.

hemsjukvård

hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängande över tiden

Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av v ård- och omsorgsplanering.

Terminologirådet

Hemsjukvård ges i såväl ordinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhet och dagverksamhet. Skilj från öppen vård.

hemtjänst

bistånd i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande

Service avser praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Personlig omvårdnad avser de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig och förflytta sig, sköta personlig hygien och i övrigt insatser som behövs för att bryta isolering (t.ex. viss ledsagning) eller för att den enskilde ska känna sig trygg och säker i det egna hemmet (bl.a. genom kvälls- och nattpatrull). I hemtjänstbegreppet ingår också avlösning av anhörigvårdare. Hemtjänst kan ges i såväl ordinärt som särskilt boende.

Kostnad per Brukare

Terminologirådet

Appendix 2

Term kontaktperson

BEGREPP OCH TERMER FÖR KPB (KOSTNAD PER BRUKARE) UTSKRIFT FRÅN SOCIALSTYRELSENS TERMBANK

2006-03-22

Definition

Kommentar och användningsområde

Synonym

(enligt 3 kap. 6 § SoL:) person som utses av socialnämnden med uppgift att hjälpa den enskilde och hans eller hennes närmaste i personliga ange lägenheter

Kontaktperson enligt 3 kap. 6 § social tjänstlagen (2001:453), SoL, kan inte utses till barn som inte fyllt 15 år om inte vårdnadshavaren lämnar sitt samtycke. Om barnet har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det.

(enligt 22 § LVU:) person som utses av socialnämnden och som den unge ska hålla regelbunden kontakt med enligt vad som anges i behandlingsplanen (enligt LSS:) person som utses av kommunen med uppgift att ge icke- professionellt stöd åt person med funktionsnedsättning

korttidsplats

korttidstillsyn

Terminologirådet

Kontaktperson kan enligt 22 § lagen (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, utses oberoende av den unges eller vårdnadshavarens önskan eller samtycke. Jämför kommentarer till 9 § 4, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS: Viktiga uppgifter för kontaktpersonen kan vara att bryta den funktionshindrades isolering genom samvaro och genom hjälp till fritidsverksamhet samt att ge råd till eller vara förespråkare för den funktionshindrade i olika situationer som inte är av komplicerad natur.

bäddplats utanför det egna boendet avsedd för tillfällig vård och omsorg dygnet runt

Tillgång till korttidsplats ges som bistånd.

(enligt LSS:) insats i form av tillsyn (fritidsverksamhet) utanför det egna hemmet för barn över 12 år med funktionsnedsättning

Insatsen ges före och efter skolans slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov.

korttidsvistelse (enligt LSS:) insats i form av kortare vistelse utanför det egna hemmet för att person med funktionsnedsättning ska få miljöombyte och rekreation och anhöriga avlösning i omvårdnadsarbetet

Källa

Terminologirådet

Korttidsplatser används för bland annat rehabilitering, omvårdnad, växelvård och avlösning av närstående. Baserad på proposition 1992/93:159 s. 178

Se 9 § 7 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vistelsen kan förläggas i korttidshem, hos stödfamilj, som lägervistelse eller som kortkurs m.m.

Baserad på proposition 1992/93:159 s. 178

Se 9 § 6 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

ledsagarservice se under kommentar till ledsagning

Terminologirådet

kostnad per brukare

Appendix 2

Term ledsagning

BEGREPP OCH TERMER FÖR KPB (KOSTNAD PER BRUKARE) UTSKRIFT FRÅN SOCIALSTYRELSENS TERMBANK

2006-03-22

Definition

Kommentar och användningsområde

Synonym

stöd av följeslagare ute i samhället för person med funktionsnedsättning

Ledsagning ges både som bistånd med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och med stöd av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions hindrade, LSS.

Källa Terminologirådet

I 9 § 3 LSS kallas insatsen ledsagarservice. Denna LSS-insats syftar till att underlätta för personer med omfattande funktions nedsättningar att komma ut och delta i samhällslivet, t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller kulturlivet. ordinärt boende se under kommentar till särskilt boende personlig assistans

(enligt LSS:) personligt utformat stöd som ges åt person som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med att tillgodose grundläggande behov

Terminologirådet Med grundläggande behov avses att sköta sin personliga hygien, inta måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade. Kommunen är skyldig att tillgodose behovet av personlig assistans genom biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljade assistanstimmar enligt lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS).

Baserad på 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

När behovet överstiger 20 timmar per vecka kan assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS, beviljas. Den enskilde kan själv välja vem som anordnar assistansen. rådgivning se kommentar och annat personligt stöd

Individuellt behovsprövade insatser som råd och stöd ges med stöd av 9 § 1 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions hindrade, LSS, av bl.a. kurator, psykolog, dietist, sjukgymnast, talpedagog, logoped, arbetsterapeut och förskolekonsulent.

Terminologirådet

Rådgivning och annat personligt stöd inne bär enligt LSS expertstöd av rådgivande och allmänt stödjande art som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionsnedsättningar. särskilt boende individuellt behovsprövat boende som ges med stöd av socialtjänstlagen eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Det som inte är särskilt boende räknas som ordinärt boende. Se lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, och socialtjänstlagen (2001:453), SoL.

Kostnad per Brukare

Terminologirådet

Appendix 2

Term trygghetslarm

BEGREPP OCH TERMER FÖR KPB (KOSTNAD PER BRUKARE) UTSKRIFT FRÅN SOCIALSTYRELSENS TERMBANK

2006-03-22

Definition

Kommentar och användningsområde

Synonym

larmanordning varmed hjälp kan påkallas av någon i nödsituation

Trygghetslarmets signal går t.ex. till en larmcentral, nattpatrull, hemtjänstverk samheten.

utskrivningsklar patient som av behandlande läkare inte patient längre bedöms behöva sluten vård

öppen verksamhet

verksamhet för social samvaro och annan aktivitet som inte är individuellt behovsprövad

Källa Baserad på National encyklopedins ordbok. Baserad på proposition 2002/03:20, Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård- och omsorgs området, sid. 41.

Exempel på öppen verksamhet är kafé verksamhet och andra träffpunkter som riktar sig till speciella målgrupper.

kostnad per brukare

Terminologirådet

Appendix 3

Deltagande kommuner

Borlänge kommun Yvonne Thorell yvonne.thorell@borlange.se

Kumla kommun Catarina Carlsson catarina.carlsson@kumla.se

Hammarö kommun Gun-Britt Jonsson Gun-britt.jonsson@hammaro.se

Lindesbergs kommun Kenneth Löfgren kenneth.lofgren@lindesberg.se

Höörs kommun Anders Svensson anders.svensson@hoor.se

Malmö stad, Västra Innerstaden Thomas Persson thomas.j.persson@malmo.se

Karlskoga kommun Jörgen Petersén jorgen.petersen@karlskoga.se

Säffle kommun Torill Wennsten torill.wennsten@saffle.se

Karlstad kommun Monica Unneberg monica.unneberg@karlstad.se

Örebro kommun Ann-Kristin Sundelius ann-kristin.sundelius@orebro.se

Katrineholms kommun Gunvor Hultin gunvor.hultin@katrineholm.se

Östersunds kommun Börje Hoflin borje.hoflin@ostersund.se

Kostnad per Brukare

Referenser

Appendix 4

Kostnader per brukare i kommunal vård och omsorg, brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg, Socialstyrelsen, 2005 Kostnader per resultat – Är det möjligt? Ett pilotförsök i Östersunds kommun, elprojekt inom INFO-VU:s fortsatta modellprövning, Socialstyrelsen, 20 d

kostnad per brukare

Kostnad per Brukare

Kostnad Per Brukare (KPB) inom kommunal vård och omsorg Syfte och beräkningsprinciper Kostnad Per Brukare (KPB) är en metod för att beräkna kostnader per insats och brukare inom kommunal vård och omsorg. Metoden kan användas för att få fram bättre information om prestationer och kostnader i vården och omsorgen, något som i sin tur ger ett bättre underlag för styrning, uppföljning, utveckling och förbättring av verksamheten. Den här rapporten ger en översiktlig bild av metoden och hur den kan användas för analys och utveckling i kommunerna. Här finns också en mer detaljerad beskrivning av de principer som har utvecklats tillsammans med tolv kommuner för att på ett standardiserat sätt kunna arbeta med KPB. Syftet med rapporten är att redovisa dessa principer för att de ska kunna ligga till grund för ett fortsatt införande av metoden i fler kommuner. Projektet har bedrivits i samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting och tolv kommuner. Representanter från varje kommun har ingått i projektets expertgrupp.

Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs på www.skl.se/publikationer eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. Pris: 100 kr/st. Moms, porto och expeditionsavgift tillkommer. isbn 978-91-7164-290-5

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se