7164-333-9

1 Lyssna och lyssna igen Medborgardialoger i fem kommuner

Huddinge Hudiksvall Botkyrka Vara Sigtuna

Lyssna och lyssna igen Medborgardialoger i fem kommuner

Metoder och erfarenheter i arbetet med medborgar­dialoger för att stärka demokratin och öka effektiviteten i verksamheten

Första skriften i en serie från Medborgardialogprojektet

© Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Grafisk produktion Ordförrådet Tryck åtta.45, Stockholm Upplaga 1 000 ex ISBN 978-91-7164-333-9

Inledning 2006 startade förbundet projekt Medborgardialog. Projektet syfte är att stödja kommunerna och landstingens arbete med att stärka den med­­borgerliga förankringen. Projektet arbetar med att utveckla system, arenor och metoder för medborgardialoger. Som en del i projektet startades våren 2006 ett nätverk med fem kommuner Huddinge, Hudiksvall, Botkyrka, Vara och Sigtuna. Nätverket var ett samarbete mellan dåvarande Justi­ tiedepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting samt de fem kom­ munerna. SKL har verkat som koordinator för projektet. Varje kommun erhöll 750 000 kr från Justitiedepartementet för att utveckla permanenta former för med­borgardialog med fokus på att även inkludera medbor­gare som inte naturligt finner sin väg in i det demokratiska systemet.

I denna skrift beskriver vi de tillvägagångssätt och erfarenheter som kom­ munerna gjort i sitt arbete under de två år som projektet pågått.

Vi vill tacka kommunerna för deras medverkan i projektet och projekt­ ledarna för deras arbete och för bidragen till denna skrift.

Lennart Hansson Sektionschef Sektionen för Demokrati och styrning

Innehåll Bakgrund.......................................... 5 � Huddinge

Tjejgrupp på Ungdomens Hus...................35 Multi-Aktivitetsverket för kvinnor i Fittja..........................................36

Delaktighet bygger Huddinge...................8

Kvinnors samarbete är vägen till framgång...................................36

Bakgrund till projektet i Huddinge.............. 8

Resultat...........................................................38

Hur når vi alla grupper?................................. 9

Dialogforum....................................................39

Hur gick Huddinge tillväga?........................10

Handboken för dialog .................................39

Resultat från projektet.................................15

Framtiden........................................................40

Hur går Huddinge vidare?...........................18

� Vara � Hudiksvall

Vara delaktig....................................... 42

Hudiksvall – nya arenor för det demokratiska samtalet.................... 20

Bakgrund till projektet i Vara.....................42

Bakgrund till projektet i Hudiksvall...........20 Hur gick Hudiksvall tillväga?.......................22 Resultat...........................................................23 Beträffande grupper i ”utanförskap”........26 Hur ska Hudiksvall gå vidare med Medborgarråden?................................26

� Botkyrka Botkyrka långt ifrån lagom................... 30 Bakgrund till projektet i Botkyrka.............30

Vad har då Vara gjort i projektet?............44 Har man nått målgrupperna?.....................51 Hur tänker Vara gå vidare?.........................51

� Sigtuna Sigtuna kommun – alla tiders mötesplats........................ 56 Bakgrund till projektet i Sigtuna kommun..........................................56 Dialog och delaktighet i Sigtuna kommun..........................................57

Hur arbetade då Botkyrka?........................31

Metod..............................................................57

Metod..............................................................32

Sigtunas arbete på kort sikt.......................58

Genomförda projekt.....................................32

Sigtunas arbete på lång sikt.......................59

Brukarrevision av socialpsykiatriska enheten..........................32 Friskvård och trygghet för äldre kvinnor och män i Alby......................34 Dialogtimme ”Tétime”..................................34

Att tänka på!..................................64 Om du vill veta mer!.......................67

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Bakgrund Under ett antal år har vi kunnat se en förändring av förutsättningen för demo­kratin i Sverige. Skillnaderna i valdeltagande har ökat mellan olika kommuner och inom kommunerna, framförallt med en socioekonomisk utgångspunkt. Förtroendet för politiker har minskat. Färre medborgare är medlemmar i ett politiskt parti och ålderstrukturen i partierna visar en allt högre medelålder. En allt större grupp medborgare upplever att de inte kan påverka och inte vet vägen för att delta i det lokala samhällets utveckling.

Samtidigt visar forskning att svenskarna är intresserade av att diskutera samhällsfrågor och politiska frågor. I internationella jämförelser visar det sig också att svenskarna är de som uppskattar frihetsvärden mest och tror sig ha både kunskap och förmåga att forma sin egen framtid.

Detta utgör en stor utmaning för de förtroendevalda i kommuner och landsting. Hur kan man balansera mellan medborgarnas individuella krav och behovet av prioriteringar av de gemensamma resurserna, så att det kommer alla tillgodo även de som inte gör sin röst hörd? Hur kan man utveckla metoderna för medborgardialoger med siktet på att få kunskap om alla medborgares värderingar kring olika frågor? Hur kan man återskapa ett förtroende för politiker, politiska institutioner och därmed för demo­kratins praktik?

Erfarenheter från vår omvärld visar att kommuner och landsting måste vara uthålliga i sitt arbete för att engagera medborgarna i samhällets utveckling.

Det handlar om att pröva och utveckla olika styrsystem och metoder för dialogen. Det handlar också om att skapa sig god kunskap om sin befolk­ning och anpassa dialogmetoderna efter olika gruppers sätt att kommunicera.

Hur hanterar kommuner och landsting att Tony 19 år inte kommunicerar på samma sätt som Meritha 81 år. Det krävs kanske både nya sätt att bjuda in till dialoger och att söka upp medborgarna för dialog.

Utmaningen är att föra in en systematisk medborgardialog som en naturlig del i kommunens och landstingets styrsystem. Utgångspunkten bör vara att fatta de kloka besluten utifrån faktaunderlag från tjänstemännen och kunskap från medborgardialogerna om medborgarnas värderingar, behov

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

och syn på prioriteringar. Ett sådant förhållningssätt kräver ett långsiktigt arbete där både medborgarna, tjänstemän och de förtroendevalda med tiden upplever medborgardialogen som en naturlig väg för att stärka demokratin och öka effektiviteten i verksamheten.

För att stödja kommuner och landsting i detta arbete startade Sveriges Kommu­ner och Landsting projekt ”Medborgardialog” i början av 2006. Pro­ jektets arbete är inriktat dels på kunskapsspridning och dels på att pröva och utveckla system och metoder för medborgardialoger.

En av de första aktiviteterna som startades i projektet var ett nätverk för fem kommuner i ett samarbete med dåvarande Justitiedepartementet (nu Inte­­­grations- och jämställdhetsdepartementet) och Sveriges Kommuner och Landsting. Nätverket arbetade under 2006–2007 med extra resurser från den förra regeringens satsning kallad ”Delaktiga Sverige”, som sedan blev Demokratisatsning 2006. De fem kommunerna som valdes ut var Huddinge, Hudiksvall, Botkyrka, Vara och Sigtuna.

Uppdraget för kommunerna var att pröva och utveckla permanenta former för medborgardialog med fokus på att även inkludera grupper som inte naturligt deltar i den demokratiska utvecklingen. Kommunerna gick in i projektet med olika bakgrund och olika erfarenheter av medborgardialog och har valt olika utgångspunkter och metoder för sitt arbete.

Under de kommande sidorna kommer du som läsare få ta del av kom­munernas egna beskrivningar av deras arbete och erfarenheter. På slutet finner du kortfattade råd från kommunerna om vad som kan vara viktigt att tänka på när man genomför medborgardialoger. Du finner också kontaktuppgifter till kommunerna om du vill veta mer om deras arbete än vad som presenteras i denna skrift.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Huddinge Hudiksvall Botkyrka Vara Sigtuna

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Delaktighet bygger Huddinge

Huddinge kommun ligger strax söder om Stockholm och är med sina drygt 90 000 invånare den näst största kommunen i Stockholms län. Befolkningen är relativt ung och internationell till sin karaktär. Cirka 20 procent av invånarna är födda i andra länder, både i och utanför Europa.

Huddinge är en kommun som bjuder på både storstadsbebyggelse, villa­ områden och landsbygd. Inte mindre än 30 procent av ytan består av od­lingslandskap och grönområden, varav nio områden är klassa­de som natur­reservat. Samtidigt är Huddinge en av landets största hög­skole­kom­ muner med 15 000 studenter. Här finns Södertörns högskola, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Karolinska Universi­tetssjuk­huset Huddinge och Karolinska Institutets Science Park, som är ett internatio­ nellt forskningscentrum för bland annat bioteknik och molekylärbiologi. I Huddinge finns också ett expanderande näringsliv. Ett exempel är Kungens Kurva som tillsammans med Skärholmen i Stockholm bildar nordens största handelsplats.

Huddinge styrs sedan valet 2006 av en borgerlig allians mellan Moderater­na, Kristdemokraterna, Folkpartiet och det lokala Drevvikenpartiet.

Bakgrund till projektet i Huddinge Huddinge har sedan flera år tillbaka arbetat med att utveckla dialogen med medborgarna, bland annat inom ramen för den så kallade Stor­stads­ satsningen. Under de år som satsningen pågick gjordes många värdefulla er­ farenheter och flera av de metoder som utvecklades har blivit en be­ståen­de del av kommunens verksamhet. Ett exempel är de årliga framtidsverk­städer som ordnas runt om i kommunen där invånare, politiker och tjänstemän samlas för att diskutera hur det aktuella bostadsområdet kan förbättras.

Ofta leder diskussionerna till kreativa samarbeten mellan civilsamhället, de kommunala förvaltningarna och andra viktiga aktörer på det lokala planet.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Samtidigt har stora delar av det metodutvecklande arbetet hela tiden skett inom ramen för den ordinarie verksamheten. År 2003 bildades sju lokala ­ de­mo­­kratiforum med representanter från partierna i Kommunfullmäktige.

Hit kan invånarna gå för att diskutera angelägna frågor med sina politiker, som sedan har ansvar för att föra frågorna vidare i det politiska systemet.

Sam­ma år fattade Kommunfullmäktige också beslut om en vägledande vision för kommunen, som kort och gott kan sammanfattas med ordet delaktig­het.

Visionen innebär att såväl medarbetare som invånare ska få ökade möjlig­­­heter att vara med och forma service, verksamheter och miljö i Huddinge. Därmed blev dialogen med invånarna en än mer prioriterad fråga. Medborgardialog­ projektet har under arbetets gång kommit att bli en integrerad del av det övergripande visionsarbetet i Huddinge.

Hur når vi alla grupper?

En av projektets målsättningar har varit att nå grupper som ”upplever utan­ förskap”. Når dialogen bara de mest aktiva invånarna finns en risk för att redan starka röster blir ännu starkare, medan de som vanligtvis inte deltar i det demokratiska samtalet förblir tysta. Därför har kommunen sett det som en mycket viktig uppgift att bredda det demokratiska deltagandet, så att det speglar den mångfald som finns hos i befolkningen. Samtidigt är det svårt att definiera vilka invånare som ”upplever utanförskap”. Statistik visar till exempel att kategorin utlandsfödda generellt har ett lägre valdeltagande än de som är födda i landet. Men tittar vi närmare på statistiken ser vi också att valdeltagandet varierar med ålder, utbildning, inkomstnivå, vistelsetid i landet och en mängd andra variabler. Samma sak gäller om vi väljer att titta närmare på kategorin ungdomar. Allt för grova och förenklade kategoriseringar riskerar med andra ord att leda fel i arbetet och bidra till att ytterligare stigmatisera redan utpekade grupper. Erfarenheten pekar dessutom på att särskilda forum för särskilda grupper sällan blir en integrerad del av de ordinarie systemen, vilket gör dem till ineffektiva arenor för påverkan.

För att undvika sådana fallgropar har Huddinge valt att vända på pers­ pektivet. Istället för att fokusera på specifika grupper har kommunen utgått från frågan: Vilka omständigheter har betydelse för det demokratiska deltagandet? Vad hindrar eller gör det svårare för människor att delta? Det kan till exempel handla om socioekonomiska förhållanden, begränsade kunskaper i svenska eller funktionshinder. Med denna utgångspunkt har

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

uppgiften varit att undanröja hinder och underlätta deltagande på jämlika villkor för så många som möjligt. Huvudfokus har därmed riktats mot att förändra kommunens sätt att arbeta, så att de forum som erbjuds in­vånar­na blir mer inkluderande. De ska vara forum för alla.

Hur gick Huddinge tillväga?

Vid projektets start fanns en mängd erfarenheter att bygga vidare på.

Samtidigt var det svårt att få en sammanhållen bild av den ganska spretiga flora av metoder som utvecklats under årens lopp. Det fanns med andra ord ett behov av överblick, analys och struktur.

Genomförande i tre faser Projektets genomförande kan delas in i tre faser: 1) Inventering, 2) Med­ borgar­dialog, 3) Analys och resultat.

Det övergripande syftet i inventeringsfasen var att ta tillvara alla de er­faren­ heter som finns i kommunen och få en översiktlig bild av de metoder som används för att göra invånare och brukare delaktiga i hur den kommunala verksamheten utformas. Det gjordes genom enskilda intervjuer och work­ shops med nyckelpersoner på de olika förvaltningarna. I fokus för samtalen stod ett antal frågor: Vilka metoder används idag? Vilka styrkor respektive svagheter kännetecknar dessa metoder? Har man någon gång provat något som lockat fler att delta, i synnerhet de invånare som vanligtvis inte deltar? Ytterligare ett viktigt syfte med inventeringsfasen var att förankra pro­jektet i organisationen, genom att göra så många som möjligt delaktiga i processen. På så sätt ville kommunen skapa goda förutsättningar för att erfarenheter och resultat från projektet ska leva vidare efter projektets slut.

I projektets andra fas vände sig kommunen till invånarna för att ta reda på hur man kan bli bättre på att skapa delaktighet och locka fler att delta i demokratiska samtal. Dialogen med invånarna fördes bland annat med hjälp av en serie dialogseminarier, medborgarpanel, framtidsverkstad, konsultation med handikapprådet och en referensgrupp som funnits med och lämnat synpunkter på arbetet under hela processen.

Den tredje fasen har huvudsakligen handlat om att analysera och dra slut­ satser utifrån det material som samlats in och sammanställa er­farenheterna i en handbok.

10

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Medborgardialogen I projektets andra fas har valet av metoder vägletts av två principer: 1) Att verka för att medborgardialogen blir en integrerad del av kommunens samtliga ansvarsområden, inte något som sker ”vid sidan om” den reguljära verksamheten. 2) Samtidigt har man valt att se projektet som en möjlighet att både prova nya grepp och förbättra befintliga metoder. I det följande presenteras tre exempel på aktiviteter som genomförts i projektet.

Medborgarpanel I maj 2007 ordnades för första gången en medborgarpanel i Huddinge kom­mun. Metoden medborgarpanel förekommer i flera olika varianter men ett av de utmärkande dragen är att deltagarna utses genom ett slump­ mäs­sigt urval av invånare i den berörda kommunen eller bostads­om­rådet.

Huddinge skickade ut inbjudningar till 1 500 slumpmässigt utvalda personer i bostadsområdet Skogås-Trångsund. I inbjudan framgick att an­talet plat­ser var begränsat till 40 personer som skulle väljas ut enligt ett antal prin­ciper: Jämn könsfördelning, spridning ifråga om ålder, utländsk eller svensk bakgrund samt adress. Därför ombads de inbjudna att ange namn, kön, ålder, adress och andra kontaktuppgifter på anmälningsblanketten. I in­bjudan framgick också att deltagarna skulle belönas med ett presentkort

Medborgarpanel i Huddinge Foto: Marcel Moritz

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

11

från Åhléns värt 300 kr. Totalt inkom 40 anmälningar och drygt 30 huddingebor medverkade slutligen i medborgarpanelen. Trots att inget ur­­val behövde göras var könsfördelningen bland deltagarna jämn och spridningen ifråga om bakgrund och adress relativt god. Däremot fanns en övervikt av personer födda på 50- och 60-talet. För att bredda deltagandet kan Huddinge i framtiden tänka sig att vikta urvalet så att en viss ålders­ grupp, till exempel personer mellan 16 och 25 år, utgör en större andel av urvalet.

Medverkade gjorde också åtta politiker som fungerade som samtalsledare under dagens grupparbeten och journalisten Patrik Peter deltog som mo­ derator för diskussionerna i stor grupp.

Frågeställningen för medborgarpanelen var vad kommunen kan göra för att fler ska utnyttja sina möjligheter till påverkan och skapa jämlika villkor för deltagande. Diskussionerna resulterade i en mängd olika förslag som mot slutet av dagen prioriterades genom en omröstning där deltagarna fick placera ut prickar vid de viktigaste förslagen. Flest röster fick ”Tydliga resultat av medverkan – uppföljning och återkoppling”. Andra populära förslag var interaktiv plattform på webben, barnpassning och mer infor­mella mötesformer, till exempel genom drop-in till morgon- eller kvälls­ fika med politiker. En majoritet av deltagarna berättade också att de aldrig del­tagit i liknande sammanhang tidigare och att det främst var den personliga inbjudan som fått dem att komma. Slutsatsen av detta är att slumpmässiga urval och personlig inbjudan är bra metoder för att bredda deltagandet och nå fler än de som vanligtvis deltar. Liksom vid öv­riga dia­log­­­till­fällen fick deltagarna i panelen utvärdera mötet. Helhets­om­dömet blev i snitt 4,4 poäng av 5 möjliga. Så här säger två av deltagarna:

» Det var väldigt intressant och bra att få en inblick i kommunpolitiken.

Jag är inte så engagerad i samhällsarbetet och brukar inte gå på liknande möten. Men nu fick jag en personlig inbjudan, då känns det att man är värd något och att kommunen vill lyssna på vad jag tycker.

«

» Skönt att få göra sin röst hörd med våra politiker för första gången!

Det gav mersmak. «

12

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Även Katharina Wallenborg, kommunalråd med ansvar bl.a. för demokrati­ frågorna, medverkade under dagen:

» Det mest positiva jag har varit med om. Särskilt bra var att man bjudit

in deltagarna med ett slumpmässigt urval för att få med personer som normalt inte går på möten. Jag ser gärna en uppföljning till våren och att vi tillsammans med demokratiforumen och områdesutvecklarna kan bjuda in till medborgarpaneler i fler kommundelar.

«

Trots de positiva omdömena hade deltagarna vissa förbehåll. Förbehållen handlade främst om att de synpunkter och förslag som kommit fram måste tas om hand på ett bra sätt, så att de faktiskt leder till förbättringar. För att underlätta deltagande för så många som möjligt erbjöds barnpassning och tol­kar på de största språken i området. En kvinna kom till panelen med sina två barn. Däremot var det ingen som begärde att få tolk. Samtalen vid

Medborgarpanel i Huddinge Foto: Marcel Moritz

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

13

medborgarpanelen dokumenterades och skickades ut till deltagarna och till samtliga politiker i kommunens demokratiberedning. Dokumentationen har också fungerat som ett viktigt underlag för den handbok i delaktighet som projektet resulterat i. Metoden med barnpassning har även testats vid de framtidsverkstäder som arrangerats under året och vi har kunnat konstatera att många som sällan eller aldrig deltagit tidigare medverkat, särskilt kvinnor.

Vid ett tillfälle kom inte mindre än 8 kvinnor och sammanlagt 13 barn.

Förmöte I Huddinge ligger området Skogås, som i sin tur består av flera mindre bo­ stadsområden. Här finns bl.a. Länna och Västra Skogås, två bostadsom­råden med olika karaktär. I villaområdet Länna är utbildnings- och inkomstnivåer­ na högre än i Västra Skogås, som huvudsakligen består av flerfamiljshus med hyresrätter. I dagsläget får barnen från Länna sin skolgång i Västra Skogås, men föräldrarna i Länna har fört fram starka önskemål om en egen skola. En ny skola i Länna medför konsekvenser för skolorna i Västra Skogås, bland annat genom att antalet elever från resursstarka familjer minskar.

Samtidigt kan det även komma att innebära att en av skolorna i Västra Skogås får läggas ner. Skolfrågan har med andra ord varit en het fråga i Huddinge under projekttiden.

För att hantera frågan på bästa möjliga sätt har Barn- och utbild­nings­ förvaltningen inlett en omfattande dialog med föräldrarna i de båda bo­­ stadsområdena. I ett tidigt skede av dialogen kunde kommunen konstatera att för­äldrarna från Västra Skogås inte deltog i samma utsträckning som föräldrarna från Länna. Med hjälp av finansiella medel från projektet ordnades därför ett förberedande möte där viktig information presenterades under informella former, i ett lugnt tempo och på flera språk. För att skapa en avslappnad stämning och ge alla möjlighet att komma till tals och ställa frågor bjöds på fika och deltagarna delades in i mindre grupper. För att locka till mötet gjordes även uppsökande insatser i föreningar och olika kommunala verksamheter, som öppna förskolan och familjecentralen. Totalt deltog drygt åttio för­äldrar, varav cirka hälften hade utländsk bakgrund.

Könsfördelningen bland deltagarna var relativt jämn.

När informationen om vad som var på gång väl nått ut till alla berörda blev det tydligt att även föräldrarna i Västra Skogås kände ett stort enga­ gemang i frågan och var villiga att delta i de fortsatta diskussionerna. Det förberedande mötet gav deltagarna information under informella och mer

14

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

individanpassade former samt möjligheten att bilda sig en uppfattning och formulera argument i god tid innan det större ”huvudmötet”. Därför tror vi att ”förmöten” är ett bra sätt att jämna ut villkoren för deltagande och få med fler i diskussioner där det är viktigt att så många som möjligt deltar och gör sina röster hörda. Vi tror också att de uppsökande insatserna inför mötet haft betydelse. Om man informerar på det sätt man brukar, det vill säga via gängse kanaler som webb, lokaltidning och affischering, så kommer också de som brukar komma. Vill man däremot nå dem som vanligtvis inte brukar delta krävs andra, mer riktade insatser.

Dialogseminarier Inom ramen för kommunens folkhälsarbete arrangeras varje år så kallade dia­logseminarier där invånare, tjänstemän, politiker och andra viktiga ak­törer sam­las för att diskutera hur arbetet kan utvecklas. Våren 2007 ordnades en serie dia­logseminarier på temat folkhälsa och demokratiskt deltagande. Seminarierna inleddes med information om arbetet för att utveckla medborgardialogen. Därefter delades deltagarna in i grupper för att diskutera på vilket sätt kommunen kan göra föreningsliv och enskilda invånare delaktiga i folkhälsoarbetet. För projektets del innebar sem­i­na­rier­ na en möjlighet att ta del av synpunkter och få respons på tankar i pro­jektet om vad som är viktigt i arbetet med delaktighet. Det blev bland annat tydligt att man främst önskar sig mer information i folk­hälsofrågor och ökade möjligheter att samarbeta med kommunen kring olika hälso­ främjande aktiviteter.

Samtidigt resulterade seminarierna också i ett flertal konkreta idéer och ­ för­slag. Ett sådant förslag var att skapa en folkhälsoguide i kommuntidningen ”Vårt Huddinge” med information om utbudet av hälsofrämjande aktiviteter i kommunen. Förslaget kommer att realiseras under 2008, bland annat genom att föreningar skickar information om sina aktiviteter till kommunens ­ folk­hälsosamordnare. På så vis blir folkhälsoguiden både en informationsinsats och ett exempel på samarbete mellan kommunen och föreningslivet.

Seminariediskussionerna dokumenterades och skickades ut till samtliga ­­del­ tagare tillsammans med en plan för det fortsatta arbetet, som formulerats med utgångspunkt i de förda samtalen. Nästa års dialogseminarier blir ytterligare ett tillfälle att återkoppla och berätta hur förslag och synpunkter tagits tillvara i kommunens arbete.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

15

Resultat från projektet Till projektets resultat hör Huddinges delaktighetsspektrum, den nya hand­ boken i delaktighet och medborgarnas delaktighetsguide.

Huddinges delaktighetsspektrum Delaktighet är ett komplext begrepp som kan ges många olika innebörder.

Praktisk erfarenhet, studier och utvärderingar visar att det är mycket viktigt att vara tydlig med vilken form av delaktighet som utlovas. Är syftet otydligt finns en stor risk för att människor får felaktiga förväntningar, vilket ofta leder till frustration och besvikelse. Då finns också en risk för att åtgärder som är avsedda att främja demokratiskt deltagande får motsatt effekt.

Därför har kommunen inom ramen för projektet utvecklat Huddinges delaktighetsspektrum med fem olika former av delaktighet. Förhoppningen är att delaktighetsspektrumet ska fungera som ett praktiskt verktyg som gör arbetet i kommunen tydligare och bidrar till en ökad kvalitet.

Huddinges delaktighetsspektrum Spektrumet har hämtat inspiration från forskning och ett flertal liknande modeller, bland annat statsvetaren Sherry Arnsteins ”Ladder of Citizen Participation”.

16

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Under projektets inledande fas gjordes flera workshops med tjänstemän på de olika förvaltningarna där deltagarna fick utvärdera och lämna förslag på förbättringar av spektrumet. Omdömena var överlag mycket positiva. En vanlig kommentar var att begreppet delaktighet behöver göras mer konkret och att spektrumet därför upplevs som ett efterfrågat och användbart verktyg.

Så här säger en av de två politiker som varit med i projektgruppen:

» Det viktigaste som projektet bidragit med är att vi riktat fokus mot

hur viktigt det är med tydlighet. Att det framgår vilka ramarna är så att människor vet vad de kan förvänta sig när de väljer att delta. Det gör det ju också lättare att hantera för både politiker och tjänstemän.

«

Åke Blomqvist, Folkpartiet

Handbok i delaktighet Genom de många samtal som förts med medborgare, politiker och tjänste­ män har projektet tagit del av en mängd erfarenheter och praktiska tips som sam­­manställts i en handbok. Boken är tänkt att fungera som ett prak­tiskt stöd för politiker och tjänstemän i arbetet med del­aktighet. I boken finns bland annat Huddinges del­aktighetsspektrum och mer ut­för­liga de­fi­nitioner av de olika del­­ak­tig­ hetsformerna. Där behandlas ock­ så teman som information, doku­ menta­tion, åter­kopp­­ling och ut­­vär­dering samt vad som kan göras för att locka fler att delta och skapa jämlika villkor för deltagande.

Handbok i del­aktighet finns i pdfformat på Huddinges hemsida: www.huddinge.se

Medborgarnas delaktighetsguide Under hösten 2007 har ytterligare en skrift tagits fram – Din guide till ­ del­aktighet – som riktar sig till Huddinges invånare med information

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

17

om vilka forum och påverkanskanaler som finns tillgängliga för dem i kommunen. Delaktighetsguiden kommer att finnas på samtliga bibliotek och delas ut i samband med introduktionen för nyanlända invandrare samt under evenemang av olika slag.

Hur går Huddinge vidare?

För att implementera de erfarenheter som gjorts i projektet kommer kom­ mu­nens tjänstemän och politiker under 2008 att erbjudas utbildning i delaktighet och medborgardialog. Utbildningen kommer bland annat att behandla Huddinges delaktighetsspektrum och de olika teman som tas upp i hand­boken.

För närvarande pågår i kommunen ett omfattande arbete med den för­­djupade översiktsplanen för Flemingsberg, där huvuddragen för bostads­ områdets framtida utveckling avseende den byggda miljön fastställs. En viktig del av arbetet handlar om att samråda och föra dialog med de boende i området, så att deras perspektiv och önskemål beaktas i planeringsarbetet.

Här finns en ypperlig möjlighet att använda de erfarenheter som gjorts i projektet. En idé är att göra en medborgarpanel för att diskutera vad de boende tycker är viktigt för att Flemingsberg ska bli en så attraktiv och trivsam boendemiljö som möjligt.

Ett av de högst prioriterade förslagen vid den medborgarpanel som ge­ nomfördes inom ramen för projektet var önskemålet om en in­ter­­­aktiv plattform på webben. Under 2008 arbetar kommunens in­formationsav­ del­ning med att undersöka förutsättningarna för en sådan plattform. En viktig del av arbetet blir att föra dialog med kommunens ungdomar om hur plattformen kan utformas.

Så här säger en av de politiker som varit med i projektet om det fortsatta demo­kratiarbetet:

»

Jag tycker att projektet satt igång en väldigt nyttig läroprocess. Samtidigt har det bi­dragit med konkreta verktyg, som det här spektrumet. Nu gäller det att se till att det används, att vi faktiskt gör det vi talar om i praktiken också.

«

Marie Fors, Socialdemokraterna

18

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Huddinge Hudiksvall Botkyrka Vara Sigtuna

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

19

Hudiksvall – nya arenor för det demokratiska samtalet Hudiksvalls kommun ligger i norra Hälsingland, nästan mitt i Sverige. Kom­ munen har kust vid Bottenhavet, mycket skog, men också öppna landskap och vatten, främst Dellensjöarna som är stora och djupa. Befolkningen var 37 000 år 2006. Kulturarvet är rikt. Många ägnar sig åt att bevara folkkul­turen eller att utveckla kulturell mångfald. Den gröna vågen och invand­ringen i olika perioder har lett till nya kulturimpulser. Näringslivet är dy­namiskt med flera lokala exportföretag, 1 500 småföretag samt några ­ stor­kon­cer­ner. Regionprojektet Fiber optic Valley har sitt centrum i ­Hu­diks­ vall. Kommunens ekonomi är god och det satsas på näringslivsutveckling och lärande- och kultur. Det finns nio tätorter, sprid­da i kommunen. I centralorten Hudiks­vall bor 40 procent av invånarna.

Hudiksvalls kommun styrs av Socialdemokraterna tillsammans med ­ Vän­­ster­partiet.

Bakgrund till projektet i Hudiksvall Deltagandet i kommunalvalet 2002 var 73,2 procent och 2006 var det 74,5 procent. Det innebär att ungefär 25 procent av invånarna inte har gjort sin röst hörd beträffande kommunens regim. Detta ser kommunledningen som ett stort problem, även om bilden är likartad i hela landet. Införandet av kommundelsnämnder år 1986 hade inte heller stärkt kommundemokratin.

Därför beslutade kommunfullmäktige under 2005 att den första januari 2007 inrätta en ny kommunorganisation. Kommundelsnämnderna skulle ­av­­vecklas och facknämnder införas. Men för att vitalisera den lokala demo­­kratin i de olika delarna av kommunen så beslutade man om att i samband med den nya organisationen även införa medborgarråd runt­om i kommunen.

20

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Tanken med Hudikmodellen var följande: Skapa nya arenor för det demokratiska samtalet i kommunen.

Medborgarråd startas i varje by och stadsdel som är partiopolitiska. Alla boende i området har automatiskt rätt att delta. Deltagarna driver själva sina frågor men har direktkanal till fullmäktige genom Kontaktpolitiker som utses av KF till varje medborgarråd. Två full­mäk­ti­ge­­ledamöter, en från vardera majoritet och opposition, lyssnar och rap­por­terar.

Ungdomsråd startas och är webbaserat för ungdomar i åldern 13–24 år.

Frivilliga ungdomar bildar styrelsen och väljer frågor för omröstning eller debatt. Kontaktpolitiker utses till ungdomsrådet. Fyra fullmäktigeleda­mö­ ter, två från majoriteten och två från oppositionen. Kontaktpolitikerna är bollplank för ungdomsrådets styrelse, lyssnar och rapporterar till Kom­ munfullmäktige. Fullmäktiges presidium har överinseende över resultaten.

Geografiska medborgarråd

KF KS

Nämnder

Flera andra demokratisatsningar har genomförts tidigare I Hudiksvall, till exempel ­radio- och webbradio­ utsändning av fullmäktigesammanträden, allmänhetens frågestund i fullmäktige, öppna sammanträden och ett stort antal antagna medborgarförslag. Under beredningen av beslutet om ny kommunorganisation, föddes idén om medborgarråd. En annorlunda typ av medborgarråd som bygger på det lokala initiativet.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

21

Hur gick Hudiksvall tillväga?

Projektet startade i februari 2006 med en serie konsultationer med in­ vånarna. Kommunledningen besökte kommunens nio tätorter. Syftet med besöken var att konsultera invånarna om hur medborgarråd skulle kunna utformas och fungera i just deras kommundel. Deltagarna fick anteckna sig på en lista för att få direktinformation om nästa steg. Deltagarnas synpunk­ ter noterades på kommunens hemsida (www.hudiksvall.se) under en ny rubrik: Medborgarråd.

I mars 2006 anställdes två projektledare. Kommunen valda att anställa två kommunpolitiker som projektledare för att visa vilken tyngd man lade på politikernas ansvar för dialogen med medborgarna. De två projektledarna delade på en heltidstjänst. Projektledarnas rapportering om arbetet i pro­ jektet gjordes till en styrgrupp vald ur kommunstyrelsen.

Efter de inledande konsultationerna, inbjöd projektledarna till medborgar­ rådsmöten i de nio tätorterna. Inbjudan annonserades i lokaltidningen genom flygblad och personligt brev.

Under det första mötet gjordes en SWOT-analys i alla medborgarråd.

Detta visade sig vara utmärkt för att inspirera deltagarna inför nästa med­ borgarrådsmöte. Datum och tema för nästa gång beslutades vid varje möte.

Deltagarlistorna fylldes på, vartefter fler möten genomfördes. Man kan säga att det blev en ringar på vattnet effekt.

Varje råd har två kontaktpolitiker kopplade till sig, en från majoriteten och en från oppositionen. Kontaktpolitiker är man i någon annan del av kommunen än den man bor i, dels för att få en större kunskap om hela kommunen, dels för att inte favoritisera sin hemort. Inför mötena uppmanades kontaktpolitikerna att lyssna och fråga, inte föreläsa eller ge svar om kommunpolitiken och inte driva medborgarrådens frågor å deras vägnar. Däremot ska de informera om hur man kan gå tillväga för att ta upp sin fråga, om beslutsprocessen och upplysa om vilka instanser som ansvarar för de frågor som tas upp i medborgarråden.

22

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Resultat Hudiksvalls bedömning är att projektet har lyckats över förväntan. Den ursprungliga målsättningen var att få igång tre medborgarråd. I juni 2007, fanns tretton medborgarråd runtom i kommunen inklusive tre i cen­tral­ orten samt ett lokalt ungdomsråd och en planeringsgrupp för det kom­mun­ omspännande, webbaserade ungdomsrådet.

Kommunen hade svårigheter med att få igång det webbaserade ungdoms­ rådet men då startar ett lokalt ungdomsråd spontant. Högstadieelever i Njutånger visade redan från början intresse för bygdens medborgarråd och uppmuntrades att forma ett lokalt ungdomsråd. Så skedde och det lokala ungdomsrådet höll fem möten under vårterminen 2007.

Ungdomsrådet stampar i portgången – då startar ett lokalt ungdomsråd spontant Högstadielever i Njutånger visade redan från början intresse för bygdens medborgarråd och uppmuntrades att forma ett lokalt ungdsområd.

Så skedde och ungdomsrådet höll under vår­terminen 2007 fem möten.

SWOT-analys i ungdomsrådet.

Foto: Lena Lindberg

Lokala ungdomsrådet i Njutånger, styrelsemöte mars 2007.

Foto: Lena Lindberg

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

23

Här är några exempel på hur medborgarråden har drivit sina frågor: 1

I ett medborgarråd tänker man påverka vägverkets regiontrafikplan 2009 och arbetar således långsiktigt, informerar sig om vad kommunen försökt påverka och misslyckats med och tar egna initiativ för att stärka ­argumenten.

2

I ett annat medborgarråd tillställde man kommunen en skrivelse angående trafiksäkerhetsproblem som diskuterats i årtionden utan tillfredsställande lösning. Man vill ha dialog med kommunen angående förhandlingarna med vägverket i denna fråga.

3

I ett tredje medborgarråd har man begärt och fått förhandsredovisning av en utredning om framtidsplaner för hamnområdet. Därmed har man gott om tid att komma med synpunkter och medborgarförslag.

4

I ett fjärde medborgarråd har flextrafiken befunnits felplanerad och genom att förevisa egna data har man fått planeringschefens löfte om en översyn.

5

Ett femte exempel är fallet Dellenbygden, där fem medborgarråd höll ­gemensamt medborgarrådsmöte på tema turistnäringarnas utveckling.

Man driver nu frågan vidare på olika håll för att påverka kommunens ­utvecklingsplan så att en långsiktig turismpolitik utformas.

Det sjätte exemplet är ett lokalt ungdomsråd som sammanträffat med 6 kommunens tekniska nämnd och fastighetschefen för att undersöka möj­lig­ heterna till förbättring av skolbyggnaden samt utbyggnad av sporthallen.

Skolbyggnaden kommer att förbättras inom ramen för underhållet och ett sporthallsprojekt ska utformas tillsammans med frivilliga krafter och ­sponsorer.

Essensen är att det rör sig om medborgargenererat innehåll i det d­ emo­kratiska samtalet!

24

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Erfarenheter från medborgarråden Till de svårigheter som diskuterats hör vad som kan tyckas trivialt, nämligen de praktiska arrangemangen kring mötena; hur kalla till möte, vilken möteslokal, vem förbereder, vem inbjuder/informerar, hur leda mötet, hur driva rådets frågor vidare, hur rapportera, osv.

Det framkom att man önskar att kommunen ska sköta det praktiska runt medborgarråden.

Projektet har också ställt frågan till deltagarna om vilka faktorer som på­ver­kar människors vilja att delta. Den helt dominerande faktorn enligt del­ tagarna är förtroendet för kommunen (politiker och tjänstemän). Många vittnade om att de tidigare har blivit frustrerade i kontakten med kommunen.

Därför är det avgörande att underlätta för dialogen och offentliggöra med­ borgarrådens resultat.

Självständighet

Deltagandestegen

Interaktivt deltagande Funktionellt deltagande Deltagande mot ersättning Konsultation Passivt deltagande Manipulation

Enligt en så kallad deltagandestege, har Medborgarråden i Hudiksvalls kommun nått ”Funktionellt deltagande”, efter ett års introduktion och projektstöd.

I de flesta fall, krävs det fortsatt tjänstemannastöd för det triviala angående sammankallande, lokalbokning, etc. I några fall, har en lokal förening tagit på sig arrangemangen för öppna medborgarrådsmöten och där har man nått ”Självständighet”.

Källa: Robert Chambers 2005

Medborgarna har uttryckt mycket varierande attityd till kommuninitia­tivet Medborgarråd. Den allmänna bilden har varit en försiktigt positiv ställning för Medborgarråd. Inbjudan till Medborgarrådsmöte genom per­ sonligt brev har visat sig effektivast i början. Med tiden är det resultaten och öppen redovisning av resultaten som avgör fortsatt och utvidgat engage­ mang hos medborgarna.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

25

Politikerna har blivit stimulerade av den nya kontaktytan med kommun­ invånare. Fullmäktigegruppmötena har också beskrivits som mer enga­ gerade, genom kontaktpolitikernas rapporter från medborgarrådsmöten.

Det som framkommer är dock att det finns behov både hos politiker och tjänstemän av utbildning kring hur man kan arbeta med medborgardia­­loger och demokratiutveckling.

Beträffande grupper i ”utanförskap” Ett av uppdragen i projektet var att bredda deltagandet för grupper som normalt inte deltar i så stor utsträckning. Hudikmodellen har utgått från ett mera allmänt främlingskap som finns bland medborgarna och har syftat till att minska detta främlingskap för varandra och för kommunens företrädare.

De grupper som oftast ingår när utanförskap definieras är ungdomar och invandrare. Därför har projektledarna tagit särskild kontakt med re­ presentanter för dessa grupper. De invandrare projektledarna kontaktat har samstämmigt hävdat att invandrare vill delta i vanliga grupperingar och inte i särskilda aktiviteter för invandrare. Däremot vill ungdomar mötas på ungdomsarenor och därför har Hudikprojektet satsat på ett ungdoms­råd.

Tanken är att med tiden och när medborgarna blir mer vana att använda nya arenor i kommunen, kan också alltfler människor i så kallat utanförskap – och alla andra i det allmänna främlingskapet, efter hand, motiveras att delta. Det krävs dock uthållighet från kommunens sida. Om så faktiskt sker i tillräcklig omfattning, får den lokala utvärderingen som Hudiksvall ska göra år 2010 utvisa.

Hur ska Hudiksvall gå vidare med Medborgarråden?

Fullmäktiges presidium har nu ansvar för medborgarråden och kom­munens övergripande demokratifrågor. Fullmäktige får fortlöpande kontakt­poli­ti­ kernas rapporter från medborgarråden och ungdomsråden. Rapporterna görs tillgängliga för medborgarna och media. Kommun­fullmäktige beslutade under våren 2007 att inrätta en demo­kratiberedning för att ytterligare ge tyngd åt demokratiarbetet. Demo­kratiberedningen består av fullmäktiges presidium samt en representant från varje parti i fullmäktige (7 partier).

Aktuella frågor är medborgarrådens arbetsformer och kontaktpolitikernas

26

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

roll. Demokratiberedningen kan också sätta in initiativet medborgarråd i sitt sammanhang och relatera till samtliga kommunens demokratisatsningar.

Under hösten 2007 har ett informationsblad gått ut till alla hushåll, för att informera om att arbetet med medborgarråd fortsätter under hela man­ datperioden, trots att själva projektet nu är slut.

Möjligheter med deltagardemokrati enligt Hudikmodellen: � Medborgargenererat innehåll i politiken. � Bättre beslutsunderlag angående lokala realiteter. � Aktiverade kommunpolitiker (utan favoritisering av hemorten).

Till slut en kommentar från Sven-Åke Thoresen, (s), kommunstyrelsens ord­ förande och ordförande i Sveriges Kommuner och Landstings beredning för demokratifrågor:

» Vi går nu vidare i arbetet med demokratiutveckling i kommunen. Den

demokratiberedning som tillsatts får nu ta över stafettpinnen och fortsätta att utveckla medborgarrådsarbetet som gett oss nyttiga erfarenheter för framtiden. Vi skall också inrätta en tjänst som demokratiutvecklare i kom­ munen. Tanken med den tjänsten är att demokratiarbetet skall bli ett utvecklingsspår i kommunens framtidsstrategi. Hudiksvall skall vara en testbädd för olika demokratisatsningar och det kommer tillsammans med öv­riga strategiska satsningar att öka kommunens attraktionskraft.

«

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

27

28

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Huddinge Hudiksvall Botkyrka Vara Sigtuna

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

29

Botkyrka långt ifrån lagom Botkyrka kommun är en av Stockholms läns 26 kommuner. Kommunen sträcker sig från Mälaren i norr till Östersjön i söder. Botkyrka har 78 000 invånare och är en av landets mest internationella kommuner. Närmare en tredjedel av invånarna har sina rötter i 100-talet länder runt om i världen.

Det finns sju kommundelar i Botkyrka – Alby, Fittja, Hallunda och Norsborg i norr, Tullinge, Tumba samt Vårsta/Grödinge i söder.

Botkyrka är också en av Sörmlands äldsta kulturbygder som rymmer både storstadsbebyggelse, villaområden och glesbygd, vidsträckta strövområden, ett levande jordbruk och moderna arbetsplatser. Bebyggelsen är koncen­trerad till de sju kommundelarna som alla har både kommunal och kom­ mersiell service.

Botkyrka kommun styrs av en majoritet bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Bakgrund till projektet i Botkyrka Botkyrka kommun har sedan mer än 20 år tillbaka arbetat med dialog med invånare och brukare i en mängd olika former. Erfarenheterna bygger på allt från boendeförnyelseprojekt och Storstadssatsningen till Framtidsverkstan för barn och unga i Fittja. Dialog används reguljärt och är bland annat ett av områdesgruppernas huvuduppdrag. Områdesgrupperna är tvärsektoriella grupper som är verksamma i de olika kommundelarna för att samarbeta kring områdesbaserade frågor. Arbetet sker i dialog med medborgarna. Er­ farenheterna från de olika metoder som använts genom åren har samlats i en handbok som används för utbildning av tjänstemän och förtroendevalda.

Områdesgrupperna består av tjänstemän och det har funnits ett behov att också skapa en arena lokalt för de förtroendevaldas dialog med medborgarna.

Därför har sex dialogforum som består av förtroendevalda startat under 2007.

Varje forum består av 11 ledamöter som valts av kommunfullmäktige och

30

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

som har som ansvar att föra dialog med medborgarna (deras arbete beskrivs senare i texten).

Trots detta kommer många grupper inte till tals i samhällslivet och poli­ tiken. Botkyrkas politiker och tjänstemän anser att de vet alltför lite om deras livsvillkor och strävanden till ett bättre liv. Man saknar deras in­ ifrånperspektiv i planering och beslutsfattande. Det är nyckelgrupper om kommunen menar allvar med att samhället ska inkludera alla.

En erfarenhet som ofta görs är att varje dialog når en begränsad grupp människor, ofta människor som redan är aktiva i samhället. Det är inget fel i sig men ger ett behov av att medvetet vidga perspektivet och söka nya arenor som inkluderar flera.

Hur arbetade då Botkyrka?

Målgrupp för projektet var invånare som inte kommer till tals i den van­liga processen för inflytande och kommunen vet därför mycket lite om deras ­­ lev­nadssituation och strävanden.

Målet var att genom målgruppernas aktiva deltagande få med deras kun­ skap, behov och önskningar på rätt ställen i kommunens planering och be­ slutsprocess.

Tanken var också att deltagandet skulle ge den enskilde individen möjlig­het till egen utveckling och att de dialoger som utvecklas i projektet skulle gå att använda i det reguljära arbetet i fortsättningen.

Ansvarig för projektet i kommunen var kommunledningsförvaltningen och som styrgrupp för projektet har demokrati- och integrationsberedningens ordinarie ledamöter fungerat. I varje deltagande verksamhet har det funnits en dialogansvarig projektledare som ansvarat för att utveckla och driva dialogen på ett sätt som främjar målgruppens delaktighet och inflytande i planeringen av den egna verksamheten.

Parallellt med projekten inom Delaktiga Sverige pågick flera processer för att utveckla demokratin och delaktigheten. Kommunens policy för dia­ log omsattes i en handbok. De tidigare nämnda dialogforumen starta­de sin verksamhet. Kommunen genomförde sin Demokrativecka och Ung­ domsfullmäktige har fortsatt sin livaktiga verksamhet. Flera stora med­ borgardialoger genomfördes av områdesgrupperna ute i respektive stadsdelar.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

31

Det fanns inget behov att ytterligare förstärka detta arbete med medel från Delaktiga Sverige. I stället valdes ett alternativ där insatserna riktades till särskilda målgrupper.

Metod Tanken med Botkyrkas bidrag i Delaktiga Sverige var att bygga på de en­heter i kommunen som har kontakt med olika grupper som bättre behöver kom­ma till tals. Avsikten var att finna de arenor där målgrupperna på ett naturligt sätt kan ha kontakt med kommunens nämnder och förvaltningar. Av arenorna krävdes att de innehöll en aktiv och ansvarig enhet från kommunen som kunde föra frågorna vidare i sin organisation och till sin politiska nämnd.

Kommunen har sen tidigare haft en policy och metod för hur man ska ställning till om man ska föra en dialog och på vilket sätt. Den tjänade som utgångspunkt för processen och omvänt visade det sig att processen i projektet skulle utveckla dialogverktyget ytterligare.

I slutfasen deltog alla projekt i ett erfarenhetsutbyte som organiserades av Mångkulturellt centrum i Fittja. De har också arbetat med att dokumentera de metoder som använts för att föra dessa vidare i det reguljära arbetet i alla kommunens verksamheter. FOU-enheten på Södertörn har också hjälpt brukarrevisionen, som var en metod som kommunen valde att arbeta med, att utvärdera sin metod med samma syfte.

Genomförda projekt I Botkyrka valde man ett lite annorlunda sätt att arbeta än de andra kom­ munerna. Man bestämde sig för att stödja initiativ till lokala projekt från medborgare eller organisationer som var inriktade på medborgare som normalt har svårt att komma till tals. Här nedan följer exempel på delprojekt som har drivits under projekttidens två år.

Brukarrevision av socialpsykiatriska enheten Projektet genomförde ett försök med brukarrevision under ledning av tre brukare. Avsikten var att utveckla en metod som socialpsykiatriska enheten

32

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

ska använda reguljärt. Två verksamheter har reviderats och redovisats för socialnämnden.

Projektmål – förväntat resultat � Starta brukarrevisorsverksamhet med två brukarrevisorer. � Kompetensutveckla brukarrevisorerna. � Genom revisioner få med brukarnas kunskap, behov och önskningar på rätt ställen i kommunens planering och beslut. � Deltagandet ska också ge brukarna möjlighet till egen utveckling. � Brukarrevision ska sedan ingå i den ordinarie verksamheten genom att de metoder som utvecklas ska gå att använda reguljärt i fortsättningen. � Projektet kommer att vidareutveckla socialpsykiatriska enhetens ­­ kvali­tetsarbete.

Som led i delaktighetsprocessen har socialpsykiatriska enheten i Botkyrka kommun utvecklat brukarinflytandet inom enheten. Enheten har använt brukarrevision och brukarråd som metoder i detta arbete. Under 2007 har två brukarrevisioner genomförts och brukarråden har utvecklats från att ha omfattat husmöten till att dessutom omfatta planeringsmöten.

Brukarrevisionerna genomfördes av tre brukarkonsulter, personer med egen erfarenhet av att ha varit brukare av psykiatrisk vård eller kommunala psykosociala insatser.

Brukarkonsulterna intervjuade brukare som hade fått insatsen ”social kon­ taktperson” och brukare som hade insatsen ”boendestöd”. Syftet med inter­ vjuerna var att granska genomförandet av insatsen och dess kvalitet samt erbjuda brukarna tillfälle att ge sina synpunkter.

Utvärdering av brukarrevisionen visar att den har inneburit en på­ver­ kansmöjlighet för brukarna, att enheten har beaktat brukarnas synpunkter och vidtagit åtgärder för förbättringar enligt brukarnas önske­mål.

Utvärdering av brukarråden har synliggjort välorganiserade möten med brukaren i centrum.

En komplett utvärdering har genomförts av en av enhetens medarbetare med hjälp av FoU Södertörn, utvärderingen beräknas vara tryckt och klar i början av 2008.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

33

Efter FoU Södertörns utvärdering av projektet kommer socialförvalt­ningen att ta ställning till fortsättningen men planerar för att kunna ha kvar arbetssättet.

Friskvård och trygghet för äldre kvinnor och män i Alby Föräldraföreningen för barn och ungdom i Botkyrka startade ett projekt med att söka upp äldre personer i Alby för att utveckla öppen verksamhet som kan bryta isolering och förbättra hälsan. Vård- och omsorgsförvaltningen och områdesgruppen i Alby deltog i projektet och bidrog med medel. Vårdoch omsorgsförvaltningens medverkan var ett led i ett större arbete där man utvecklar kontakterna med olika grupper. Syftet är dubbelt, både att få mer kunskap om gruppernas behov och att utveckla öppen förebyggande verksamhet där de själva driver verksamheten.

Verksamheten har bedrivits i en egen lokal vardagar mellan 12–16. Varje dag tränade man att läsa och skriva, andra inslag var gymnastik, promenader och simundervisning. En till två gånger i veckan gjorde man studiebesök.

Man har samarbetat med anhörigcentralen i Tumba och haft besök av olika tjänstemän som informerat om olika verksamheter.

När gruppen har träffats har de bland annat arbetat igenom och svarat på ett antal frågor om Alby inom ramen för projektet Framtid för Alby.

Syf­tet var att öka denna grupps delaktighet i planeringen i Alby. Många i gruppen har kommit till Sverige innan Alby byggdes och känner Albys historia väl men i kommunens planering har deras kunskap hittills inte kommit med.

En framgångsfaktor för projektet har varit att projektledaren själv bor i Alby och tillhör samma etniska grupp som huvuddelen av deltagarna. Han är dessutom förtroendevald i kommunfullmäktige. Idén till projektet kom från projektledaren och projektet hade därmed lätt att nå målgruppen och komma igång snabbt.

Dialogtimme ”Tétime” Idén till detta projektet uppstod under våren 2006 under en demokratidag på Ungdomens Hus. Det bildades en grupp som vänder sig till kvinnor i alla åldrar som fick möjlighet att träffas för en ”Tétime” kontinuerligt.

34

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Ungdomens Hus tog på sig ansvaret som organisatör och har haft en ledare som hållit i aktiviteten. Syftet var bland annat att skapa dialog och för­ståelse kvinnor emellan och öka kunskapen om och delaktigheten i sam­ hället.

Gruppen har samlats 1–2 gånger i veckan mellan 13–16. Olika aktiviteter genomfördes tillsammans och olika teman togs upp. Vanliga teman var livskunskap, demokrati, hälsa och kost. Som ett led i att öka delaktigheten inriktades delar av verksamheten på att förbereda kontakter med lokala politiker i dialogforum. Bland annat har Kommunstyrelsens ordförande besökt gruppen och haft en längre diskussion om livet i Fittja, åtgärder som är viktiga för trivsel och trygghet, ungdomarnas livsvillkor. Dessutom har Dialogforums vice ordförande besökt gruppen och bland annat diskuterat städningen i området, den föreslagna familjeparken och hur gruppens verksamhet kan leva vidare. Kvinnorna i gruppen har upplevt mötena som mycket positiva och det finns en stark önskan från gruppen att fortsätta.

De har däremot inte varit intresserade av att starta en förening för att själva ta hand om verksamheten fullt ut. En möjlighet som Botkyrka funderar på är att koppla verksamheten till ett studieförbund för att driva projektet vidare.

Tjejgrupp på Ungdomens Hus Även tjejgruppen startades av Ungdomens Hus. Ett av syftena var att öp­pna vägar till omvärlden. En viktig drivkraft för tjejgruppen var att ar­ beta för att göra en resa och de samlade in medel till denna genom olika aktiviteter. Verksamheten har baserats på tematräffar, studiebesök och fysisk träning under ledning av personal från Ungdomens Hus. Tjejgruppen träffades fyra kvällar i veckan. Deltagarna har sina rötter i Turkiet, Sverige, Finland, Afrika, Syrien, Libanon, men bor i Fittja, Alby, Norsborg, Hallunda, Nacka, Tumba. Det kom cirka 15–25 till varje träff eller träning i åldrarna 15–25 år.

Gruppdeltagarnas självsäkerhet har utvecklats mycket i arbetet med att finansiera och genomföra resan. Det visade sig bland annat genom att man började söka sig till aktiviteter utanför Ungdomens Hus. En annan positiv ef­fekt var att föräldrarnas förtroende för sina döttrar ökade under projektets gång.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

35

Multi-Aktivitetsverket för kvinnor i Fittja Detta projekt organiserades av Filippinska Kultur- och Fritidsföreningen i Botkyrka inom ramen för BoCenter i Fittja. Syfte med projektet var att integrera kvinnorna i Fittja, förstärka grannsamverkan och förbättra hälsan.

Projektet pågick under ett år som en öppen verksamhet med träffar varje söndag. BoCenter i Fittja är ett partnerskap där bland annat områdes­grup­ pen, Bot­kyrkabyggen och flera föreningar i Fittja deltar. BoCenter har som ett av sina mål att öka inflytandet och engagemanget hos barn, ungdomar och vuxna i Fittja. Projektledaren bor och är ideellt aktiv i närområdet.

För att locka deltagarna erbjöds varierande aktiviteter som hantverk, yoga och lätt gympa.

På varje möte fanns ett diskussionstema till exempel hälsa, naturmedel & läkemedel, mat vi äter och religion. Lokala resurspersoner inbjöds att tala om olika ämnen vilket också var positivt för dem. Det var viktigt att ordna varierande aktiviteter och olika teman hela tiden.

Under demokrativeckan anordnade Filippinska Kultur- & fritidsföre­nin­g­ en tillsammans med Pakistanska Christian Welfare Association, Tamilska Kvinnoförening och Muslimska kvinnor m.fl. en demokratidag med före­ läsningar, information, utställningar, musik- & dansunderhållning, pröva på med mera. Kommunens demokratiutvecklare och Anti-diskriminerings­ byrå bjöds in.

För att driva kvinnoträffpunkten behövdes organisering, en bra ledning och resurser. Det behövdes också ett starkt ledarskap och ledarutbildning för deltagarna. Man diskuterade att bilda en kvinnoförening i Fittja, från början fanns ett stort intresse men det visade sig att tiden ännu inte var mogen för det.

Kvinnors samarbete är vägen till framgång ABF genomförde ett projekt med invandrarkvinnor från flera länder och olika föreningar. Tanken var att stärka deras position i sin förening och i samhället i stort. ABF var också villigt att engagera flera studieförbund i diskussionerna. För kommunens del var det främst möjligheten att komp­ lettera den avslutande metodutvecklingsfasen med exempel från sam­ar­bete med studieförbund som var viktig.

36

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

En konferens med cirka 75 deltagare från olika föreningar var startpunkt för att stimulera kvinnorna till gemensamma aktiviteter i samarbete med ABF, andra föreningar och kommunen som ett led i integrationsarbetet.

Temat var demokrati, integration, jämställdhet och delaktighet. En under­ sökning gjordes av utbildningsbehov och vad som behövdes för att de skulle kunna påverka sitt lokalsamhälle mer.

Det resulterade bland annat i � En kurs med 21 deltagare om datorn som verktyg och hur man söker information på Internet. � Svenskundervisning och sverigekunskap med 15 deltagare. � Två internatkurser med 7 deltagare kring demokratibegreppet, föreningsdemokrati, opinionsbildning och kommunikation. � Ett möte med 40 deltagare kring Al Gores film ”En obekväm sanning”. � Studiebesök på riksdagen med två lokala riksdagsledamöter och 29 deltagare.

Vid flera av aktiviteterna har lokala politiker deltagit.

En hemsida har startats www.aktiva.kvinnor.dinstudio.se.

Utöver ABF omfattar nätverket nio föreningar och en fri grupp samt en hyresgästförening under bildande. Nätverket hålls samman av en sam­ rådsgrupp med två representanter från varje förening.

Avslutande erfarenhetsutbyte Under sista tiden av projektet samlades kunskapen från samtliga projekt in. Mångkulturellt centrum dokumenterade de olika projektens metoder och genomförde ett gemensamt seminarium för de olika grupperna. Syftet med seminariet var att diskutera resultaten och hitta de metoder som kan användas i fortsättningen. I det arbetet kan studieförbunden spela en roll med sitt arbete att organisera studier kring samhällsfrågor för olika grupper.

Det kan också vara en del av det pågående arbetet med att utveckla samverkan mellan kommunen och de frivilliga och ideella organisationerna, den så kallade sociala ekonomin. Det ska resultera i gemensamma spelregler och en förstärkning av deltagardemokratin. Kommunen kommer att tillsammans med Mångkulturellt centrum i Fittja genomföra aktiviteter för att överföra de metoder som prövats till reguljär verksamhet.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

37

Under årens lopp har ett stort antal projekt genomförts för att släppa fram grupper som inte är delaktiga i beslutsprocessen. Botkyrkas erfarenhet är att utvecklingen av metoder för att koppla samman dem med den reguljära verksamheten inte har kommit tillräcklig långt. Det finns många bra meto­ der utvecklade för att aktivera och engagera grupper. Det som framför­allt saknas är systematiska metoder för att öka gruppernas reella delaktig­het.

Erfarenheten är att grupperna ofta blir inåtvända, man talar om sam­hället men har svårt att hitta vägarna att påverka. En metod som föreslogs av kommunens jämställdhetsutvecklare var att grupperna själva gör en ­ me­todbok i delaktighet.

Resultat Sex olika projekt hade genomförts vid årets slut. Samtliga projekt har lyckats bra med att nå grupper som inte kommer till tals i den vanliga processen för inflytande i kommunens politik och verksamheter. Åtminstone fem av projekten hade tydliga kopplingar till olika kommunala verksamheter och kanaler till ansvariga tjänstemän och nämnder.

I två fall kom initiativet och genomförandet från aktiva invånare i de ak­ tuella målgrupperna.

Två av projekten har hittills lämnat underlag till politiska beslutsprocesser.

Ett av målen för projektet var att det skulle ske en dialog mellan medborgare och politiker. Den tänkta kopplingen till dialogforum har visat sig vara ­ svårare att genomföra än planerat. Anledningen var främst att dialogforum var en ny form av politiskt organ som första året främst sökt breda kontak­ter med invånarna i sitt område. Två av projekten har dock haft koppling till var sin nämnd. Flera av projekten har besökt eller haft besök av politiker. Sär­skilt i ABF:s projekt har erfarenheten varit att det fungerar bättre när gruppen träffar enstaka politiker än att delta i offentliga möten. Kontakten har blivit bättre och man har fått ut mer av mötet.

Man kan se att projekten haft tydliga inslag av deltagardemokratiska metoder. Självklart de som från början var föreningsbaserade men också de som förvaltningarna tagit initiativ till. Tre av projekten har startats av befintliga föreningar. I Botkyrkas del av Delaktiga Sverige har metoden inte varit att som första steg skapa arenor mellan invånare och politiker. Det

38

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

skedde parallellt i och med bildandet av dialogforum. Metoden har i stället varit att bygga upp gruppernas egen kunskap och kontakt med kommunen samt att stärka den egna makten över sitt liv.

Dialogforum Kommunfullmäktige har inrättat sex dialogforum med geografiska verk­­ samhetsområden. Varje dialogforum har 11 ledamöter och inga ersättare.

Ledamöterna utses av kommunfullmäktige. Det är inte en beredning till kommunfullmäktige i kommunallagens mening och inte ett beslutsorgan som styr verksamheter. De har ansvar för att föra dialog i sin kommundel.

Dialogforum har möte 4–6 gånger per år där man bjuder in medborgarna till dialog. Ledamöterna bör vara förankrade i området och/eller kom­ munfullmäktige eller nämnd. Cirka hälften av ledamöterna bör vara leda­ möter eller ersättare som sitter i fullmäktige eller nämnd.

De förtroendevalda har ett stort behov av att tidigt och mer förutsättnings­ löst få diskutera och reflektera över olika frågor. Invånarna har rimligen också ett intresse av att få delta i en sådan dialog i ett skede innan det mesta redan är låst genom olika beslut. För de förtroendevalda blir steget efter forumdialogen att driva partipolitisk opinion och/eller att ta frågan till politiskt beslut i kommunen.

Handboken för dialog Handboken har utvecklats som en del av den policy för dialog som antogs av kommunstyrelsen 2004. Den bygger på många års erfarenhet av dialog i en mångfald av situationer.

Efter en inledning om värdet av dialog så består den av följande huvud­ avsnitt. � Ett antal frågor som man behöver gå igenom när man förbereder en dialog. De omfattar vilka som deltar, vem väljer frågorna och sätter dagordningen, sammanhanget, hur inflytandet fördelas, deltagarnas roller, representativiteten och hur man dokumenterar och återkopplar. � Hur man genomför dialogen mera generellt men också med exempel på olika metoder.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

39

� Ett avsnitt med två enkla verktyg för utvärdering. � Slutligen finns ett fördjupningsavsnitt med litteraturtips.

Framtiden Utvecklandet av dialogen går vidare på flera fronter. De projekt som ingått i Delaktiga Sverige ger kunskap på flera områden. Det pågår ett arbete i dialog med de ideella och frivilliga organisationerna, den sociala eko­no­min, som syftar till att skapa gemensamma spelregler mellan dessa och kommunen. Syftet är bland annat att ge bättre förutsättningar för den sociala eko­no­mins ut­veckling och tillväxt. Flera av projekten har rört sig i just det gränslandet.

Dialoghandboken används redan i utbildningar i förvaltningarna för att koppla ihop medborgarna, politikerna och tjänstemännen. Den betonar bland annat behovet av att aktivt söka upp grupper som inte kommer till tals och att systematiskt använda dialogen i beslutsprocesser. Metoderna som nu systematiseras ska användas i det arbetet.

Till slut en kommentar om projektet och framtiden av Jens Sjöström (s), Kom­ munalråd och demokratiberedningens ordförande.

»

Strävan efter att få människor mer delaktiga i diskussionen om samhället idag och dess utveckling handlar egentligen om att skapa förtroende hos den enskilda människan att hon kan påverka och göra skillnad. Det handlar om att människor vågar drömma tillsammans och föra samtal om hur framtiden bäst kan påverkas. Det handlar om att vi var och en kan känna storsintheten att glädjas åt att andra människor växer och får kraft. I Botkyrka känns det som om vi under många år nu haft denna strävan och i satsningen på Delaktiga Sverige sökte vi ytterligare finna grupper som vi kanske normalt inte lyckas nå i vår strävan efter mångas deltagande. Botkyrka går vidare genom den nya plattform som under våren läggs kring Demokratiutveckling.

Denna strategi är tänkt att sammanlänka allt det arbete som bedrivs med demokratiutveckling, antidiskriminering, minoritetsfrågor, männskliga rättig­ heter, barnkonventionen samt jämställdhets- och genusarbete.

«

40

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Huddinge Hudiksvall Botkyrka Vara Sigtuna

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

41

Vara delaktig På den vidsträckta slätten mitt i Västergötland ligger Vara kommun. Cirka 16 000 människor bor på kommunens 700 kvadratkilometer stora yta. I kommunen finns tolv samhällen och nio tätorter, hälften av kommunens medborgare är bosatta i någon av tätorterna, hälften bor på ren lands­bygd.

Fortfarande är lantbruket en stor del av det lokala näringslivet, men vid dess sida har en fram­gångsrik och världsomspännande industri växt upp. Totalt verkar över 700 företag och 900 jord­bruksföretag i Vara kommun.

Vara kommun har en låg andel medborgare med utländsk bakgrund. 2006 var 5,7 procent av de boende i kommunen utrikesfödda, jämfört med 12,9 procent för riket samma år. Det är idag ett flertal utrikes­födda medborgare som är aktiva i det politiska arbetet i kommunen.

I kommunfullmäktige finns efter valet 2006 45 ordinarie ledamöter och 26 ersättare. Av de ordi­narie ledamöterna är 38 procent kvinnor och av ersättarna är 46 procent kvinnor. I kommunstyrelsens ar­betsutskott är två av tre ledamöter kvinnor.

Vara kommun styrs av den borgerliga alliansen, med Moderaterna som största parti i kommunfullmäktige. Alla riksdagspartierna finns represen­ terade i fullmäktige, förutom Miljöpartiet. Sverigedemokraterna fick ett mandat i fullmäktige i valet 2006. Ordförandeposterna i nämnderna delas mellan Moderaterna och Centerpartiet.

Bakgrund till projektet i Vara Redan innan starten av projektet hade Vara arbetat med att skapa delaktig­ het för medborgarna på olika sätt. Några exempel:

42

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Demokratiråd Under förra mandatperioden inrättades ett demokratiråd i kommunen.

Initiativet till rådet kom genom en gemensam motion från alla partier i Kommunfullmäktige. Bakgrunden till motionen var att Nationalsocialistisk front (NSF) var på stark frammarsch i kommunen och partierna i kom­ munfullmäktige upplevde att man behövde ett forum för att diskutera hur man skulle hantera situationen. Rådet kom sedan att utvecklas till att arbeta för att stärka demokratin i stort. Bland annat genomförde man en demokrativecka i samverkan med skolorna och kommunen införde en medborgarhörna i biblioteket som bemannades av lokala förtroendevalda under ett par timmar per vecka. För att fortsätta utvecklingen av demo­ kratiarbetet ersattes rådet av en demokratiberedning från 2007.

Tätortsvandringar För att få kunskaper om medborgarnas syn på problem så genomför Tek­niska servicenämnden tillsammans med tekniske servicechefen tätorts­­vand­ ringar i kommunens tätorter en gång varje år. De boende är då rep­resenterade av den lokala bygdegruppen/intresseföreningen/samhälls­före­ningen. Till­ sammans skriver man en lista på vad som behö­ver åtgärdas på orten, vem som ska göra vad och hur mycket det kommer att kosta. Nämnden be­ slutar sedan om vad som kan genomföras. Tätortsvandringarna är mycket uppskattade av både befolkningen i tätorterna och tekniska servicenämn­d­­en och ger en bra dialog mellan medborgare och kommunen.

Bättre Vara Liksom många andra kommuner så har Vara arbetat med att utveckla system för klagomåls- och synpunktshantering. För att fånga upp den enskilda med­ borgarens syn på servicen i kommunen så har Vara tagit fram en tjänst där medborgarna kan komma med synpunkter, klagomål eller beröm. Tjänsten har fått det fyndiga namnet ”Bättre Vara” och finns både på hemsidan, via brev och telefon.

Ungdomsråd Under 2003 bildades ett ungdomsråd i Vara kommun. Rådet skulle utses av kommunens ungdo­mar i åldrarna 14 till 19 år, vilket också var åldern på de valda ledamöterna. Meningen var att rådet skulle fungera som remis­s­in­

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

43

stans i frågor rörande ungdomar och också kunna komma med egna initiativ. ­ an­ken var också att man varje höst skulle hålla ett så kallat ungdomsting T där en brainstorming skulle ske om vilka frågor ungdomsrådet skulle ar­beta med.

Tyvärr fungerade inte ungdomsrådet som det var tänkt, främst på grund av bristande intresse hos ung­domarna och för att det inte fanns någon tjänsteman som kunde avsätta tillräckligt mycket tid för arbetet med ung­ domsrådet. Rådet upplöstes av kommunfullmäktige i maj 2007 och Vara försöker nu finna andra former för att engagera ungdomar i lokalsamhällets utveckling.

Hur gick det då med Nationalsocialistisk front?

Inför valet 2006 kandiderade partiet Nationalsocialistisk front (NSF) till kommunfullmäktige i Vara. Kandidaturen hade föregåtts av en mängd ak­ ti­viteter i kommunen under de föregående åren. Det fanns en stor rädsla bland de förtroendevalda i kommunen för att NSF framför allt skulle locka unga väljare, men på valdagen visade det sig att det endast var ett fåtal som valde att rösta på partiet och man fick bara ca en fjärdedel av de röster som skulle ha behövts för att komma in i kom­munfullmäktige.

Vad har då Vara gjort i projektet?

När Vara gick med i projektet så tog man fram övergripande målsättningar för arbetet och kartlade också vilka målgrupper man skulle arbeta med för att skapa ett större engagemang.

Målgrupper Följande målgrupper identifierades som man ville satsa extra på: Ungdomar (högstadie- och gymnasieelever) Ungdomar ska känna att de kan påverka och de ska förstå demokratins grunder och värna dem. Syftet är också att fånga in dem som är på väg mot ytter­ligheter, och i stället få dessa individer att interagera i det demokratiska systemet. Ett ökat delta­gande stärker ”vi-känslan” och kan leda till att fler ungdomar vänder hem till Vara igen efter studier eller arbete på annan ort.

44

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Lokala intresseföreningar (byalag och liknande) För att få en positiv utveckling av kommunen är det viktigt att både tät­ orterna och landsbygden får chansen att utvecklas. I detta arbete är de lokala intresseföreningarna mycket viktiga. Dessa, i samarbete med Vara kommun och det lokala näringslivet, bäddar för en god utveckling av hela kommunen.

Näringslivet Det lokala näringslivet deltar allt mindre i det politiska livet och om vi ska nå målet med en posi­tiv utveckling av kommunen måste detta ändras.

Utvecklingen i en kommun främjas av ett aktivt och levande näringsliv, både i tätorter och på lands­bygden. Kontakterna mellan näringslivet och kommunen måste stärkas för att detta ska kunna uppnås.

De övergripande målsättningarna var: Ungdomar Projektet, och de permanenta metoder som tas fram i det, skall leda till att fler ung­domar blir politiskt intresserade, och på sikt engagerade i parti­politik på lokal nivå.

Lokala intresseföreningar Projektet, och de permanenta metoder som tas fram i det, skall leda till att intresse­föreningarna utövar ett större inflytande på den lokala politiken, och att fler vill en­gagera sig endera i de lokala intresseföreningarna eller i de politiska partierna.

Näringslivet Projektet, och de permanenta metoder som tas fram i det, skall leda till att fler fö­retagare inom det lokala näringslivet blir politiskt intresserade, och på sikt engagerade i partipolitik på lokal nivå.

Under projekttiden så prövade Vara ett antal metoder med sikte på att de ska kunna användas i fortsättningen för dialog med målgrupperna. Meto­derna är följande:

Rådslag Som en del i Demokratisatsning 2006 (f.d. Delaktiga Sverige) deltar Vara kommun i projektet med Rådslag. I Varas fall handlar det om att enga­ gera ungdomar med ny teknik. Ett rådslag hölls i december 2006 om

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

45

kulturfritidsaktiviteter och där deltog 221 av kommunens cirka 680 hög­ stadie­elever. Ungdomarna fick via ett IT-baserat diskussionsprogram, Vara del­aktig, i små grupper (2–5 elever) ge sina synpunkter på kommunens kul­ tur­fritidsaktiviteter.

Rådslaget genomfördes genom att grupper av ungdomar, 2–5 ungdomar i varje grupp, satt vid en varsin bärbar dator. Sammanlagt fanns det 10 bärbara datorer i rummet på fritidsgården som an­vändes. En fråga skickades till datorerna och så snart en grupp hade svarat så visades deras svar på storbild. Detta gör att alla grupper kan se varandras svar och detta i sin tur leder till vidare diskussioner grupperna emellan. En sammanställning av ungdomarnas synpunkter gjordes och presenterades för kommunstyrelsen och Bildningsnämnden. Vissa av idéerna från rådslaget fanns med i årets budgetprocess, men ännu har ingen av dem hunnit realiseras.

Ungdomarna fick också frågor om vad de tyckte om själva metoden med IT-baserade diskussio­ner och det visade sig att en överväldigande majoritet tyckte att det både var en bra och rolig metod att använda.

Några lärdomar som drogs efter genomförandet var att frågorna måste vara enkelt formulerade, att all berörd personal måste vara noga informerade och att aktiviteterna behöver vara på skoltid och helst obligatoriskt till en början för att få eleverna enga­ge­r­ade. Det kan vara svårt att få ung­ domar att delta frivilligt eftersom kommunens aktivitet konkurrerar med många andra aktiviteter som ung­domarna har och att de inte har en klar uppfattning om vad kom­ munen gör och vad de kan påverka.

Öppet forum Öppet forum är en metod för att engagera ungdomar i kommunens utveck­ ling. Syftet med öppet forum är att ge elever på högstadiet och gymnasiet en chans att delta i den kommunala budgetprocessen. Kommunfullmäktige har under 2007 beslutat att genomföra öppet forum minst en gång per år

46

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

för att öka ungdomarnas möjlighet till deltagande. Metoden öppet forum genomförs i fyra faser: I den första fasen (LYSSNA!) får ungdomarna information av lokala po­li­­­ti­ker och eventuellt någon utomstående föreläsare. Den första gången inbjöds Gustav Fridolin som föreläsare. Eleverna får information om hur de kan delta och påverka, hur den kommunala budgetprocessen fungerar och om förslag som nämnder har lämnat för att ungdomarna ska ta ställ­ning till dem. Fasen är till för alla, men inte obligatoriskt från kommunens sida, men skolorna har dock valt att göra den obligatorisk, undantaget de elever som är på PRAO/praktik och vissa klasser i åk 7. Cirka 1 000 av eleverna deltog i öppet forum hösten 2007, vilket motsvarar cirka 67 procent av det totala antalet elever på högstadiet och gymnasiet. 7 lokala politiker deltog i den första fasen.

I den andra fasen (DISKUTERA!) får elevråden diskutera de lämnade förslagen från nämnderna med lokala politiker. Elevrådsrepresentanterna får också chansen att ta upp andra frågor med politikerna. Aktiviteten är obligatorisk för elevrådsrepresentanterna. I denna fas deltog 51 elev­råds­ representanter, från tre skolor och sex lokala politiker.

I fas tre (RÖSTA!) får de elever som vill rösta på de inkomna förslagen.

Röstningen sker med hjälp av datorer utanför lektionstid men under skol­tid. De lärare som så önskar kan inkludera röstningen i undervis­ningen.

Under omröstningen hösten 2007 deltog sammanlagt 476 elever, vilket innebär ca 33 procent av alla elever. 297 deltog från Alléskolan (ca 73 % av det totala antalet i åk 7–9, då 50 elever var på prao), 131 från Näste­gårds­skolan (ca 59 % av det totala antalet i åk 7–9) och 48 från Lagmansgymnasiet (vil­ket motsvarar ca 6 % av det totala antalet på gymnasiet, förutsatt att alla kunde delta). På Alléskolan var det många lärare som tog med sina klasser för att rösta, de som inte ville delta fick ha lektion som vanligt.

I den fjärde fasen (RESULTAT!) får alla elever, vare sig de har deltagit i den första fasen eller ej, ett skrivet material som beskriver resultatet av det öppna forumet.

Innan fas 1 påbörjades fick alla kommunens nämnder tillfälle att ta fram frågor som man ville att ungdomarna skulle yttra sig över. Alla nämnder, förutom Socialnämnden, tog tillfället i akt och tog fram mellan en och tre frågeställningar.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

47

Alla aktiviteter genomfördes på skolorna, i lektionssalar, aulor och matsalar.

De som röstade blev tillfrågade om vad de tyckte om Öppet forum och 92 procent tyckte att öppet forum var bra eller mycket bra. 93 procent tyckte att man ska fortsätta med öp­pet forum och 59 procent tyckte inte att det behöver ändras/det är bra som det är. Hela 89 procent tyckte att öppet forum är ett bra sätt för ungdomar att bli mer delaktiga och öka intresset för demokrati.

PROCENT

100

Är öppet forum ett bra sätt att öka delaktigheten och intresset för demokrati?

80 60 40 20 0

JA

NEJ

Då detta var det första försöket med ett öppet forum var det mycket glädjande att så många ung­domar deltog och att så många var positiva till metoden.

Vara planerar nu att fortsätta med öppet forum två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Vissa modifieringar kan komma att behöva göras till nästa gång, till exempel att de frågor som används först ”testas” på elev­rå­den så att ungdomarna förstår frågeställningarna. I fas ett är det viktigt att tänka på att de politiker som pratar gör det så att ungdomarna förstår och att de har förmåga att väcka ett intresse hos ungdomarna. Det är också viktigt att man följer upp de frågeställningar som gjordes denna gång och talar om vilka konkreta resultat som uppnåts efter att öppet forum hölls.

Village Development Plans Vara kommun deltar tillsammans med kommuner eller motsvarande i Danmark, Irland och Ne­derländerna i ett LEADER+-projekt kallat Village Development Plans. Projektet syfte är att ta fram utvecklingsplaner i mindre orter i kommunen och att genom detta arbete stärka samarbetet

48

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

mellan kommunen, andra myndigheter, de ideella krafterna på orterna och näringslivet. I Vara kommun deltar tre mindre orter, Arentorp, Kvänum och Vedum.

De lokala utvecklingsplanerna kan ses som fördjupade översiktsplaner med ett tydligt underifrån­perspektiv där de lokala intresseföreningarna själva får ta fram en plan för den egna ortens ut­veckling. Alla grupper har haft öppna möten där man har låtit medborgarna komma med förslag på ut­vecklingspunkter och man har sedan sammanställt alla inkomna syn­punk­ter. Sam­manställningen skall till sist mynna ut i en lokal utveck­­ lings­plan. Dessa lokala planer skall sedan ligga till grund för kommunens nya översikts­plan. Under processen har intresseföreningarna också fört diskussioner med politiker och tjänstemän från kommunen, samt repre­ sentanter för myndig­heter och andra organisationer. I en av grupperna har åtta olika arbetsgrupper bildats för att ar­beta med olika frågor. Dessa grupper kommer att fortsätta att arbeta även efter det att utveck­lings­planen är färdig.

Kärnan i arbetet har varit styrelserna i de olika intresseföreningarna, sam­ manlagt cirka 15 personer. Utöver dessa har cirka 100 andra boende på orter­ na varit engagerade. En av ledamöterna i kom­munstyrelsens arbetsutskott har varit kontaktperson in i politiken och sammanlagt har cirka 15 för­ troendevalda varit engagerade i arbetet.

LEADER+-projektet har också en transnationell del där man från svensk sida har åkt ut till de övriga deltagande länderna för att se hur dessa arbetar med att ta fram utvecklingsplaner. Det har också varit en chans för de deltagande intresseföreningarna att träffa likasinnade i andra länder. De andra länderna var också i Vara i maj 2007 för att studera kommunens arbetssätt och komma med feedback på vårt arbete.

Projektet har lett till att de deltagande orterna tar ett tydligare ansvar för den egna ortens utveck­ling och man har verkligen lyckats engagerar lokal­ befolkningen i frågorna. Man har också hittat nya sätt att samarbeta med kommunen och andra aktörer.

Enkät till de lokala intresseföreningarna En enkätundersökning med alla lokala intresseföreningar/bygdegrupper har genomförts för att utvärdera deras upplevda relation med kommunen.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

49

Internationell Workshop i Vara på temat ”Enhance capacity-building and democratic inclusion of volunteers in local development processes” Foto: Marieke Koot

Omdömena var överlag positiva om hur sam­arbetet fungerar idag. Enkäten skickades ut till 29 intresseföreningar och svarsfrekvensen var 62 procent.

Näringslivsenkät En enkät ska skickas ut till alla företag i kommunen (700 företag och 900 jordbruksföretag). En­käten var tänkt att skickas ut i november, men kom­ mer att skjutas lite på så att den i kolliderar med svenskt Näringslivs år­liga enkät. Enkäten kommer därför att skickas ut i januari 2008 och redovisas för kommunstyrelsen i mars. Frågorna i enkäten har tagits fram genom ett samarbete mellan näringslivschefen, kvalitetschefen, kommunstyrelsens arbetsutskott och projektledaren för Med­borgardialogprojektet.

Övriga demokratisatsningar Under projekttiden så har det varit ett fokus på demokratiutveckling i Vara och flera insatser och metoder har därför utvecklats utöver det som skett i projektet.

Den första att nämna är den fullmäktigeberedning som startats 2007 med inriktning på demokrati. Beredningen består av sju ledamöter, en från varje parti representerat i kommunfullmäktige.

50

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Beredningens uppgifter är att: � påvisa värdet av demokrati genom att öka kunskapen om demokrati och demo­kratiska pro­cesser för dem som bor eller verkar i Vara kommun, � i övrigt handlägga och bereda de frågor som kommunfullmäktige överläm­nat.

Beredningen har under året bland annat tagit fram ett förslag på hur en demo­kratiutbildning för skolper­sonal skulle kunna se ut, man har testat en frågepanel för kommunens hemsida och man har ut­arbetat ett förslag på hur nämnderna kan möta medborgarna på olika sätt i olika delar av ­ kom­­munen.

Det andra att nämna är det mål som satts upp för bildningsnämnden. Där målet är att ledamöterna fortsättningsvis ska ha fad­derskolor som man ska besöka för att stärka dialogen mellan ungdomar och förtroendevalda.

Ett annat mål är att politiker ska ut och träffa elever i kommunens skolor minst en gång per år. Detta genomförs lämpligen i samband med öppet forum.

Under 2007 har kommunen dessutom infört möjligheten till ”mingel” in­ nan kommunfullmäk­tige. Under ”minglet”, som genomförs en halv timme innan fullmäktiges sammanträde börjar, utanför fullmäktigesalen. Under denna tid bjuds medborgarna på fika och har möjlighet att samtala med fullmäktigeledamöterna. Ledamöterna bär namnskyltar med namn och partibe­teckning. Antalet medborgare som har tagit chansen att mingla med kommunfullmäktige har varierat mycket, från några enstaka upp till ett ­ 20-tal, beroende på vilka frågor som är aktuella just då.

Har man nått målgrupperna?

När det gäller första målgruppen ungdomar så kan man säga att Vara har lyckats och nått en stor del av ungdomarna som går på högstadiet och gym­ nasiet i kommunen. Det har dock visat sig att för att nå dem behöver det vara aktiviteter som sker på skoltid, helst med krav på obligatorisk närvaro.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

51

Även för den andra målgruppen, lokala intresseföreningarna, har det varit en betydligt större uppslutning av medborgare under projektet än vad man vanligtvis når, men man kan tydligt se att det är samma människor som engagerar sig hela tiden. Det tillkommer få nya under projektets gång. Detta är en utmaning för kommunen att skapa metoder där man når nya grupper i samhället.

När det gäller den tredje målgruppen, lokala näringslivet, har Vara inte kommit tillräckligt långt i arbetet för att kunna ge ett entydigt svar om hur många man har nått. Kommunen ser med spänning fram emot resultatet av den näringslivsenkät som genomförs i början på 2008.

Hur tänker Vara gå vidare?

Enligt beslut i kommunfullmäktige ska Vara kommun genomföra öppet forum minst en gång per år. Man vill dock försöka att gå längre och ge­ nomföra öppet forum två gånger, i april och oktober, varje år. I april 2008 kommer ett öppet forum med tema folkhälsa att genomföras i samarbete med kommunens folkhälsoråd.

Det finns också ett fullmäktigebeslut på att det ska finnas en demo­krati­ beredning under mandatperioden.

En genomgång av kommunens arbete med landsbygdsfrågor görs för när­ varande. Där skall utredas om man ska fortsätta, och utveckla, arbetet med lokala utvecklingsplaner, eller om man ska hitta andra metoder för att göra de boende på landsbygden mer delaktiga. Ett alternativ är att de lokala intresseföreningarna fungerar som remissinstanser i olika frågor.

När det gäller näringslivet så planerar Vara kommun att genomföra nä­ ringslivsenkäten med jämna mellanrum, till exempel vart annat år, för att kunna mäta om näringslivets upplevda relation med kommunen ständigt förbättras. Branschspecifika träffar ska hållas med fler branscher minst en gång per år.

52

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Till slut några kommentarer från Varas förtroendevalda om det fortsatta arbetet:

» Vara kommun har åstadkommit mycket i projektet och identifierat ett

antal metoder för att förbättra delaktigheten för målgrupperna. Vad som är viktigare än vad som åstadkommits i projektet är hur man fortsätter efter projektets slut. Öppet forum finns det ett beslut på att man ska fortsätta med och diskussioner förs om hur man ska fortsätta arbetet med de lokala intresseföreningarna.

«

Irene Karlsson, kommunstyrelsens förste vice ordförande

» Vara kommun har uppnått målet med projektet, att hitta nya metoder för

att göra grupper i utanförskap mer delaktiga. Speciellt bra har man lyckats med att nå ungdomar och lokala intresseföreningar. Det är nu viktigt att man fortsätter att arbeta med öppet forum och att på olika sätt engagera befolkningen på landsbygden. För att upprätthålla ett intresse hos dessa grupper att vara delaktiga är det av yttersta vikt att deras synpunkter tas till vara och att den ökade delaktigheten leder till påtagliga resultat.

För att arbetet med att förbättra medborgardialogen ska vara fruktbart är det nödvändigt att noga fundera över varför man vill förbättra, och/eller utöka, dialogen. Det är inte skäl nog att göra det för att det ligger i tiden, utan man måste verkligen se ett behov för att lyckas. Ett annat framgångsrecept är att se de egna förutsättningarna och anpassa arbetet efter det. I Sverige har vi en stor mängd förtroendevalda och medborgardialogen bör inriktas på de grupper som inte finns representerade på annat vis. Medborgardialogen ska komplettera den befintliga representativa demokratin.

«

Jan-Erik Wallin, kommunstyrelsens ordförande

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

53

54

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Huddinge Hudiksvall Botkyrka Vara Sigtuna

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

55

Sigtuna kommun – alla tiders mötesplats Alla tiders mötesplats ligger i Uppland, mellan Stockholm och Uppsala.

Totalt har Sigtuna kommun ungefär 37 000 invånare, varav 22 800 bor i centralorten Märsta. Sigtuna stad, grundad år 980 och en av Sveriges äldsta städer, har 8 600 invånare. Rosersberg är den tredje tätorten med 1 400 in­ vånare. Sigtunas drygt tusenåriga historia förenas med en ung och mång­ kulturell befolkning. En tredjedel av kommuninvånarna är under 25 år och lika stor andel har sina rötter i andra länder.

Kommunen är idag en av landets främsta mötesplatser, tack vare Arlanda flygplats och Sigtunas betydelse som utbildnings- och konferenscentrum.

Antalet hotellövernattningar överträffas enbart av Sveriges tre stor­städer.

Två tredjedelar av de dryga 25 000 arbetstillfällen som finns i kommunen finns på och kring flygplatsen. Ungefär 12 000 människor arbetar inom handel och kommunikation, vilket gör det till kommunens överlägset största näringsgren.

Kommunen styrs av en blocköverskridande koalition bestående av Social­ demokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. 2006 röstade 79,8 procent av de röstberättigade.

Bakgrund till projektet i Sigtuna kommun I kommunvalet 2002 blev valdeltagandet i kommunen bland de lägsta i landet: 77,3 procent. Behovet att engagera invånarna och vitalisera demokratin blev påtagligt. Dessutom hade det under 2004 kommit opinionsyttringar från kommuninvånare som efterlyste bättre påverkansmöjligheter i kom­ munens planärenden. Detta blev startskottet till den demokratisatsning som kom­munfullmäktige i november 2004 beslöt att genomföra. Sats­ ningen innebar att kommunen genomförde tio rådslag under perioden mars 2005–augusti 2006. I rådslagen fick kommunens medborgare ta ställning till konkreta förslag i utvalda stadsbyggnadsfrågor. Medborgarna fick rösta

56

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

om förslag och kommunledningen förband sig att genomföra det alter­ nativ som majoriteten av de röstberättigade valde. Kommunfullmäktige tillsatte även en demokratiberedning vars främsta uppgift var att sam­ord­na rådslagen.

Rådslagen uppmärksammades runt om i Sverige och låg bakom att Sigtuna uppmuntrades att ansöka om deltagande i det statliga projektet Demo­ kratisatsning 2006 (f.d. Delaktiga Sverige).

Dialog och delaktighet i Sigtuna kommun Projektet har i Sigtuna kommun fått samlingsnamnet Dialog och delaktighet i Sigtuna kommun.

Inom ramen för projektet fattade demokratiberedningen (numera demo­ kratinämnden) beslut om en projektplan med bäring på år 2010 trots att det statliga projektet enbart skulle pågå till slutet av 2007. I det kortsiktiga perspektivet handlade projektplanen om att nå ett högre valdeltagande i kommunvalet år 2006 i vissa områden. Områdena var de valdistrikt med lägst valdeltagande i kommunvalet år 2002 (se nedan), där deltagandet varierade mellan 57 och 67 procent.

Den långsiktiga målsättningen är följande: ”Inom de geografiska områdena Valsta, Tingvalla och Märstadal samt Norr­ backa skall kommuninvånares upplevda delaktighet och möjlighet att påverka vara bättre år 2010 jämfört med år 2006. I det långsiktiga målet ryms också att det totala valdeltagandet inom valdistrikten 6, 11, 12, 13, 14, 15 och 16 som ligger i dessa områden skall öka i kommunvalet år 2010.”

Metod Arbetet inom Dialog och delaktighet i Sigtuna kommun har två huvudspår: dels en områdessatsning i Tingvalla/Märstadal, dels en satsning på barn och ungdomars inflytande genom kommungemensamma elevråd och ­ung­ domsfullmäktige. Bägge är framåtsyftande och några konkreta resultat kan inte redovisas än. Utöver de aktiviteter som finansierats med hjälp av me­ del från staten gjorde kommunen extra satsningar inför valet 2006 som be­skrivs nedan. Syftet var att uppnå projektets kortsiktiga mål, det vill säga att öka 2006 års valdeltagande i jämförelse med år 2002.

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

57

När det gäller områdessatsningen har tyngdpunkten under den första fasen inriktas på att förvissa sig om att det finns ett väl underbyggt underlag för framtida arbetet med att skapa medborgarengagemang. Sigtunas kom­ munledningen vill i möjligaste mån inkludera ett underifrånperspektiv i satsningen och demokratiberedningen/-nämnden har därför beslutat om att starta med att genomföra en omfattande opinionsundersökning samt ett antal fokusgrupper. Områdessatsningen är i upptaktsfasen och kom­ mer att fortsätta fram till 2010. Förhoppningen är att de metoder för med­ borgarinflytande som utvecklas i Tingvalla/Märstadal kan kopieras och användas i andra områden i kommunen.

Sigtunas arbete på kort sikt Insatser vid valet 2006 – tillgänglighet och information Det praktiska arbetet med valet 2006 startade under våren samma år. Inför valet kunde Sigtuna kommun erbjuda goda möjligheter för förtidsröst­ ning med bättre öppettider jämfört med tidigare val då Posten ansvarade för förtidsröstningen. Tillgänglighet till vallokal bedömdes vara en fram­ gångsfaktor för ett ökat valdeltagande.

Som ett komplement till de fasta röstningslokalerna trafikerade två val­ bussar hela kommunen under perioden 6–16 september. De stannade på 20 olika hållplatser och varje hållplats besöktes vid minst två tillfällen, enligt annonserad tidtabell. Bussarna bemannades av kommunala tjänstemän som fått särskild utbildning för detta tillfälle. Valbussarna var ett uppskattat inslag, något som bland annat märktes genom att hela 1 263 av 7 886 förtidsröster kom in via valbussarna, det vill säga 16 procent. Motsvarande andel i Stockholms stad, som också erbjöd förtidsröstning på valbussar, var 3 procent.

Inför valet och under förtidsröstningen genomfördes en omfattande in­ formationskampanj, bland annat om när och var förtidsröstning kunde ske.

Kommunen genomfördes både frivilliga informationsinsatser och den i vallagen formellt fastställda annonseringen. För att kampanjen skulle bli så effektiv som möjligt tog kommunen fram en informationsplan tre månader före valet.

Informationskampanjen bestod av fyra olika annonser i den lokala tid­ ningen Sigtunabygden, dekor på valbussarna, tidtabeller vid valbussarnas

58

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

hållplatser, skyltar vid valbussarnas hållplatser, gatupratare utanför de fasta röstningslokalerna, affischer på Arlandagymnasiet och 15 banderoller utplacerade på olika ställen i kommunen. Uppmaningarna om att rösta hade en och samma form – vit text på svart botten, samt Sigtuna kommuns och Valmyndighetens logotyp.

Resultat Det slutgiltiga resultatet från valet visade en positiv utveckling i form av ökat valdeltagande jämfört med tidigare val enligt följande: � De områden där valdeltagandet var lägst vid valet år 2002 noterade en ökning med upp till 7,4 procentenheter. � Fördelat över hela kommunen ökade valdeltagandet med 3,4 procentenheter i kommunvalet och med 2,5 procentenheter i valet till riksdagen. � Motsvarande siffra i riket var 0,4 respektive 1,9 procentenheter. � Bland Stockholms läns 26 kommuner ökade valdeltagandet mest i Sigtuna kommun. � Sigtuna kommun var bland de kommuner i hela landet som ökade sitt valdeltagande mest.

Sigtunas arbete på lång sikt Opinionsundersökning 2006 Den första aktivitet som ligger till grund för det långsiktiga arbetet var en opinionsundersökning, som utfördes med hjälp av ett externt konsultföretag.

Företaget genomförde 1 503 fullständiga telefonintervjuer med ett slump­ mässigt urval bland befolkningen i de utvalda projektområdena. Det totala antalet ringda samtal var 4 269. Frågeformuläret bestod av 19 frågor, varav två med öppna svar.

Resultatet av opinionsundersökningen färdigställdes i november 2006. Det visar bland annat att en klar majoritet av medborgarna uppgav att de har dåliga möjligheter att påverka politiska beslut i kommunen. Det fanns en utbredd misstro mot politiker överlag, medan de tillfrågade hade högst förtroende för sjukvården. Tidningar och tv ansågs vara de mest effektiva att kontakta vid missnöje med en fråga som kommunen ansvarar för. De

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

59

kommuninvånare med låg utbildningsnivå gav generellt lägre omdömen än andra och är mindre engagerade. Långtidssjukskrivna gav också låga omdömen, men minst engagerade var arbetslösa.

Medborgarna uppgav många olika orsaker till varför de inte röstade, exem­ pelvis att de inte hade tid, att de var bortresta, att de var osäkra på vem de skulle rösta på eller att de var ointresserade av politik. Bland de förslag som gavs på hur valdeltagandet kan ökas finns mer information, tydligare information, enklare röstningsförfarande och att politiker måste visa sig ute bland kommuninvånarna.

Fokusgrupper Utifrån resultaten i opinionsundersökningen beslutade den politiska led­ ningen 2007 att genomföra fokusgrupper i Tingvalla/Märstadal, eftersom man utifrån resultatet av opinionsundersökningen ville få djupare kun­­skaper om medborgarnas syn på möjligheten att kunna påverka. Anled­ningen till att valet föll på detta område är, dels att det är ett prioriterat område i projektet, dels att det kommer att vara föremål för en långsiktig satsning från kommunens sida tillsammans med bostadsföretagen för att skapa bättre livsvillkor för medborgarna i området. Fokusgruppernas syfte var alltså att säkerställa att invånarna i Tingvalla/Märstadal får tillfälle att vara med och utforma och påverka framtida satsningar. Tanken med fokusgrupperna var också att de har ett egenvärde eftersom de i sig kan hjälpa till att skapa ett engagemang i området.

Sju fokusgrupper har genomförts med flera olika intressenter: boende, hyres­­gästföreningar, bostadsrättsföreningar, andra föreningar samt det ­kom­ munala bostadsföretagets områdesvärdar och elever på Tingvallaskolan.

Inbjudan till fokusgrupperna för boende skickades ut till slumpmässigt val­da personer i Tingvalla/Märstadal. Samtliga invånare i området fanns till­gängliga i kommuninvånarregistret. I registret valdes ut var 15:e person mellan 16 och 75 år, vilket innebar att ungefär 200 personer fick inbjudan.

Den skriftliga inbjudan följdes sedan upp av ett personligt telefonsamtal till samtliga inbjudna vars telefonnummer fanns tillgängliga på allmänna sökmotorer på Internet såsom hitta.se och Eniro. Urvalet visade sig dock vara alltför litet då kommunen inte fick in så många intresserade personer som önskat. Ett andra urval om ytterligare 200 personer gjordes och vid andra rundringningen fick kommunen till slut in ett så stort antal personer som man önskade som vill vara med i en fokusgrupp.

60

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Tre av fokusgrupperna bestod av boende från de tre delområdena i Tingvalla/ Märstadal. En grupp utgjordes av Sigtunahems områdesvärdar, en grupp av hyresgästföreningar och bostadsrättsföreningar, den sjätte gruppen av övriga föreningar i området och den sjunde av elever från Tingvallaskolan.

Gruppernas storlek varierade från sex till åtta deltagare.

Fokusgrupperna har utmynnat i så kallade kvalitetskartor som skickats ut till deltagarna och sedan redovisats för demokratinämnden. Från kvali­ tets­kartorna går det att utläsa vilka faktorer som deltagarna tycker är allra viktigast för att det ska vara attraktivt att leva och bo i Tingvallaområdet. Så gott som samtliga grupper har uttryckt att trygghet/säkerhet, ren och trevlig utemiljö samt mindre trafik är viktiga faktorer för området. Ett attraktivt centrum med god service och bättre affärer är ännu en faktor som är viktig för flera deltagare. Kommunen vill gå vidare eftersom resultaten inte kan ses som representativa för området i sin helhet och därför finns planer på att arrangera ett rådslag eller liknande, där alla invånare får komma till tals i en fråga som visat sig vara viktig i fokusgrupperna.

Trestegsraketen Kommuninvånarnas vilja att vara delaktiga i demokratin grundläggs i för­ skolan och skolan. Detta är en av de viktigaste anledningarna till att kom­ munen under en tid har arbetat aktivt med barn och ungas inflytande och med barnkonventionen. Ett fokus i detta arbete är elevdemokrati.

Skolornas elevråd är mycket betydelsefulla för elevernas delaktighet och in­flytande. Sigtuna arbetar därför med att stötta och stärka de befintliga elevråden på respektive skola och har också startat ett kommungemensamt elevrådsnätverk för år 6. Kommunen har även påbörjat ett kommun­ge­ mensamt elevrådsnätverk för högstadiet och gymnasiet. Båda elevråden har fungerat som remissinstanser för kommunen, bland annat vid utform­ ningen av kom­munens plan för folkhälsoarbetet. Syftet med elevråden är att sprida kunskap om demokratiska processer och därmed förbättra bar­nens förutsättningar att delta i samhället.

Sexornas elevråd heter Trivas och står för trygghet, respekt, inflytande, värderingar, ansvar, självkänsla – ett namn som de valt själva. De träffas en gång per månad och då deltar alla de 13 kommunala grundskolorna med sina två till tre elevrådsrepresentanter. Eftersom tanken bland annat är att förbättra kontakterna mellan de olika skolorna turas de om att träffas

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

61

på varandras skolor. Representanterna från Trivas delar med sig av sina erfarenheter till sina respektive elevråd och på så sätt kan goda idéer och tankar spridas.

Högstadieskolornas och gymnasieskolans elevrådsnätverk heter Sken, vil­ ket betyder Sigtuna kommuns elevrådsnätverk. Till Sken kommer två re­p­­resentanter från varje skola och de träffas, precis som Trivas, en gång per månad. Sken jobbar aktivt med att bjuda in politiker som ansvarar för frå­gor som är av särskilt intresse för ungdomar.

Trivas och Sken utgör de två första stegen i den trestegsraket som utgör ar­­betet med elevdemokrati. Det tredje och sista steget är ett ungdomsfull­ mäktige som planeras tillsammans med en klass på samhällsprogrammet på Ar­landagymnasiet.

Elevrådsarbetet har hittills varit mycket framgångsrikt, vilket bland annat kan förklaras med att det finns en tjänsteman som är anställd för att ar­ beta med barns och ungdomars inflytande. Tjänstemannen ansvarar för att strukturera de kommungemensamma elevrådssammankomsterna, bland annat genom att skicka kallelse, skriva mötesanteckningar och ta kontakt med de politiker som eleverna vill prata med. I tjänsten ingår även arbete med barnkonventionen samt vissa drogförebyggande frågor.

Hur når vi de grupper som inte naturligt deltar?

Det går givetvis att tänka sig många olika definitioner på utanförskap. Den främsta anledningen till att områdessatsningen inriktats på Tingvalla/ Märstadal är det låga valdeltagandet. Det finns dock andra indikatorer som, sammantaget, tyder på att många i området skulle kunna uppleva ett utanförskap. Inför satsningen har det gjorts en omfattande kartläggning av området som bland annat visar att Tingvalla/Märstadal till exempel har lägre genomsnittlig inkomst, större andel ensamstående föräldrar, lägre förvärvsintensitet och större andel förtidspensionärer än kommunen i genomsnitt. Det är troligt att de som löper störst risk för att uppleva utanförskap är de som är minst benägna att delta i en opinionsundersökning och i fokusgrupper. Icke desto mindre har valet av metod förmodligen gjort att människor som i vanliga fall har ringa eller ingen dialog med kom­mu­­nen, har blivit kontaktade av kommunen och har blivit ombedda att bidra med sina synpunkter och förslag. Detta gäller även för de personer som i vanliga fall enbart träffar på kommunen i myndighetsutövarens roll.

62

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

Den grupp av människor som inte alls har haft möjlighet att delta i opi­ nionsundersökningen eller i fokusgrupperna är de som inte talar svenska.

Detta är något som Sigtuna måsta ta till sig och tänka på i det framtida arbetet. En annan svaghet är naturligtvis också att det är kommunen som har initierat kontakten och som bestämt spelreglerna för den dialog som skett, vilket också är en erfarenhet att ta med sig. Ambitionen i Sigtuna är att invånarna också ska kunna initiera dialog på ett strukturerat vis.

Barn och ungdomar definieras normalt inte som en grupp i utanförskap, men faktum är att de inte har några formaliserade kanaler för inflytande och delaktighet. Även om bara en litet antal av Sigtuna kommuns elever har möjlighet att personligen delta i de två kommunövergripande elevråden finns en ambition och förhoppning att Trivas och Sken ska kunna driva och bevaka frågor av varierande karaktär och tyngd som är av intresse för alla elever.

Fortsatt arbete Arbetet med elevdemokrati fortsätter efter årsskiftet, närmast i form av ett ungdomsfullmäktige under våren. Arbetet med satsningen på Tingvalla/ Märstadal kommer att fortsätta, men under namnet Trivsamma Tingvalla.

Sigtuna står just nu i begrepp att få veta mer om vad de boende har för synpunkter och önskemål och vad de vill bidra med för att området ska bli så attraktivt som möjligt att leva i. I detta skede är fokusgrupperna ett sätt att skapa delaktighet i utformningen av kommunens satsning, men det långsiktiga målet är att skapa former för inflytande som inte enbart sker på initiativ från kommunen.

Kommuninvånarna kommer även att få möjlighet att delta i fler rådslag, närmast på tur är rådslaget Senior i Sigtuna kommun som kommer att genomföras under första halvan av 2008.

Gun Eriksson, kommunalråd och demokratinämndens ordförande säger så här om projektet.

» Delaktiga Sverige blev en katalysator som satte fart på utvecklingen av de­

mo­kratiarbetet i Sigtuna kommun. Nu har vi en demokratinämnd med ett brett uppdrag att skapa dialog med kommuninvånarna och öka förståelsen för demokratins möjligheter. Fler och fler upplever känslan av att vara med!

«

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

63

Att tänka på!

Förberedelser � Varför? – Innan man påbörjar arbetet med att förbättra medborgardialogen, är det viktigt att noga fundera över varför man vill förbättra dialogen med medborgarna? Är det för att det är viktigt att medborgarna ska få bidra med sin kompetens och få en känsla av delaktighet, eller för att politikerna vill få ett bättre beslutsunderlag? Är det för att politikerna ska känna ett större stöd för de beslut man fattar eller vill man att medborgarna ska få möjlighet att agera och själva ha möjlighet att ta initiativ? � Utgångsläge – Glöm inte att skaffa kunskap om situationen i utgångsläget om du vill kunna mäta effekterna av ditt demokratiarbete! � Syfte och Mandat – Börja med att formulera syfte, ambitionsnivå och tydliga ramar för den aktivitet som ska genomföras. Vad vill vi uppnå och på vilket sätt ska invånarna få vara med och påverka? Vilken tyngd kommer deras bidrag att ges? Vilka beslut eller prioriteringar av resurser kommer deras bidrag att kunna påverka? � Jämlikt deltagande – Fundera över hur ni ska gå tillväga för att underlätta deltagande på jämlika villkor för så många som möjligt. Till vilka riktar man sig?

Finns det något som kan hindra eller göra det svårt för människor att delta? Vad kan göras för att underlätta deltagande och undanröja eventuella hinder? En så enkel sak som att välja en annan tidpunkt och plats för dialogen eller att erbjuda barnpassning, kan visa sig göra stor skillnad. Fundera på om det behövs upp­ sökande insatser för att nå alla grupper? � Företrädare – Om man vill ha kunskaper om hur en speciell grupp ser på en fråga kan det vara framgångsrikt att engagera företrädare för grupperna i det direkta genomförandet. Det ger ökade förutsättningar att komma i kontakt med gruppen och komma igång snabbt. � Kommunikationsplan – Formulera en kommunikationsplan. Att arbeta med ­delaktighet och medborgardialog handlar om kommunikation. Mycket kan ­därför vinnas genom att planera kommunikationen med omvärlden. Vilka vill vi nå? Hur ska vi nå dem och vad är vårt budskap?

64

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN 64 medborgardialoger – medborgardialoger i fem i fem kommuner kommuner

� Planering – Genom noggrann planering kan vi satsa vår energi på rätt saker.

Ett sätt att få överblick är att formulera en översiktlig tid- och aktivitetsplan med viktiga hållpunkter och huvudmoment i arbetet. � Beredd på att ta hand om resultatet – När man väl genomför aktiviteter för att förbättra dialogen är det viktigt att man tar konsekvenserna av detta och är noga med att inte ge falska förhoppningar till dem som deltar i dialogen. Innan man börjar måste man göra klart för sig själv vad man är beredd att ge tillbaka och hur man ska förhålla sig till de synpunkter som kommer in. � Tydlighet – Det är också mycket viktigt att man är tydlig om hur processen ska gå till och vad man förväntar sig för resultat av den. Om alla inblandande inte känner till hur processen ska gå till, och varför man har den, så riskerar man att deltagarna tycker att den är onödig och avstår från fortsatt deltagande. För att människor ska vilja investera både tid och engagemang, inte sällan på sin fritid, måste de uppleva att det är meningsfullt att delta.

Genomförande � Dokumentation – Sätt tidigt fokus på dokumentation och erfarenhetsutbyte kring de metoder som prövas. En god dokumentation är nödvändig för att kunna dra erfarenheter av om man valt rätt metoder. � Välj olika metoder – Tänk på att alla metoder inte passar till alla frågor och alla målgrupper. Mixa och matcha, och våga chansa, tills man hittar den rätta kombinationen. � Bemötande – Det är mycket viktigt att ha ett gott och inbjudande bemötande så att människor känner sig välkomna och att de får ett uppriktigt erkännande för sina kunskaper och åsikter. � Aktivt lyssnande – Vilket innebär att lägga fokus på att lyssna på vad människor har att säga och samla ihop dessa synpunkter som underlag för fortsatt arbete.

Deltagarna måste känna förtroende för att det finns intresse för deras synpunkter. � Professionell processledning – Medborgardialogen ska ledas av personer som kan den metoden man väljer så att inte tid ägnas åt diskussion om själva ­metoden. Deltagarna ska känna att det är ett professionellt genomförande. � Utvärdering av deltagarna – Fråga alltid deltagarna vad de tycker om metoden för att kunna förbättra den, eller byta ut den.

LYSSNA 65 medborgardialoger OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner i fem kommuner

65

Utvärdering och återkoppling � Feedback – De allra flesta människor som investerat av sin tid och sitt engagemang vill veta hur deras synpunkter tagits om hand. Planera därför redan från början för hur och när återkopplingen till deltagarna ska ske. Deltagarna har rätt att ställa krav på resultat av dialogen så klargör förutsättningarna i ett tidigt skede. � Feedback till många – När ni planerar för feedback, gör en kartläggning av vilka grupper som kan vara intresserade av resultatet. Det är lätt att begränsa skaran till dem som deltagit, men förtroendevalda, ledningen, personal, andra medborgare med flera kan vara intresserade av resultatet och hur det ska användas i det fortsatta arbetet. � Utveckling – Allt kan utvecklas och förbättras. Analysera och utvärdera därför genomförda aktiviteter. Använd dina slutsatser som utgångspunkt för förbättringar. Utvärdera både metoden och resultatet. Fundera över hur medborgar­ dialogen kan alltmer systematiskt bli en del av styr- och beslutsprocesser i organisationen?

Erfarenheter för projektarbete � Back up projektledare – Lärdomen i projektet är att det bör finnas någon slags backup i alla sammanhang – även i projekt. Risken är annars att allt faller om projektledaren slutar. � Ansvar i organisationen – Se till att en nämnd och förvaltning tar ansvar för genomförandet och en merpart av finansieringen. Det förbättrar avsevärt förutsättningarna att verksamheten tas över i reguljär drift. Det minskar också risken för att projektet blir ett sidospår som får svårt att få gehör. � Förankring – Försök skapa intresse och engagemang även i de delar av organisationen som inte arbetar specifikt med demokratifrågor! Demokratiarbetet underlättas om det finns förståelse för frågorna hos både politiker och tjänstemän. Målet inom organisationen bör vara att demokratiarbete inte ses som en extra pålaga utan som en förutsättning för kommunens framtid och utveckling. � Framtiden – När man startar ett projekt bör man ta ställning till om det ska vara ett projekt som tar slut när projekttiden tar slut eller om det ska implementeras i ordinarie verksamhet och välja metoder och aktiviteter utifrån detta.

66

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN 66 medborgardialoger – medborgardialoger i fem i fem kommuner kommuner

Om du vill veta mer! � Botkyrka

� Sigtuna

Ordförande i demokratiberedningen Jens Sjöström jens.sjostrom@botkyrka.se 08-530 614 35

Ordförande i demokratinämnden Gun Eriksson gun.eriksson@sigtuna.se 08-591 260 02

Projektledare Bengt Eliasson bengt.eliasson@botkyrka.se 08-530 613 89, 0708-89 18 60

Projektledare Andrea Andersson andrea.andersson@sigtuna.se 08-591 264 45

www.botkyrka.se

Växel: 08-591 260 00 www.sigtuna.se

� Huddinge Ordförande i demokratiberedningen Katharina Wallenborg katharina.wallenborg@huddinge.se 08-535 301 88 Projektledare Teresa Lindholm teresa.lindholm@huddinge.se 08-535 352 64, 0709-750 602 Projektledare Marcel Moritz marcel.moritz@huddinge.se

� Vara Kommunstyrelsens ordförande Jan-Erik Wallin jan-erik.wallin@vara.se 0512-310 10 eller 0512-310 19 Kanslichef Katrin Siverby katrin.siverby@vara.se 0512-310 20 www.vara.se

www.huddinge.se

� Sveriges Kommuner och Landsting � Hudiksvall Vice ordförande Kommunfullmäktige/ Demokratiberednings samordnare Delshad Saleh delshad.saleh@hudiksvall.se Besöksadress: Trädgårdsgatan 4 Postadress: 824 80 Hudiksvall Växel: 0650–19 000 kommun@hudiksvall.se

Projektledare Lena Langlet lena.langlet@skl.se 08-452 79 18 Projektledare Marcel Moritz marcel.moritz@skl.se 08-452 79 27 www.skl.se

www.hudiksvall.se

LYSSNA OCH LYSSNA IGEN – medborgardialoger i fem kommuner

67

Lyssna och lyssna igen Medborgardialoger i fem kommuner

Hur kan kommuner skapa permanenta former för medborgar­ dialog som även når de som i vanliga fall inte deltar i den demokratiska processen? Kring detta uppdrag gavs extra resurser till fem utvalda kommuner Huddinge, Hudiksvall, Botkyrka, Vara och Sigtuna.

Hur hanterar kommuner och landsting att Tony 19 år inte kommunicerar på samma sätt som Meritha 81 år. Vilka vägar finns för att sprida medborgardialogen över olika befolkningsgrupper? Hur skapas nya former för delaktighet där dialogen med medborgarna integreras i styrprocesser och verksamhetsutveckling?

Kommunerna hade olika bakgrund och erfarenheter av medborgardialog och valde olika utgångspunkter och metoder för arbetet. I denna skrift beskrivs de tillvägagångssätt och erfarenheter som de fem kommunerna gjorde under åren 2006–2007 som projektet pågick.

Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs på www.skl.se/publikationer eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. isbn 978-91-7164-333-9

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se