7164-362-9 by Sveriges Kommuner och Landsting

Öppna jämförelser 2008 Grundskola

2008

Grundskola

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Sveriges Kommuner och Landsting av Alessandra Cavalieri Persson (projektledare), tel. 08-452 78 73 Malin Annergård Pierrou, tel. 08-452 7938 Derk de Beer, tel. 08-452 77 42 Joakim Feldt, tel. 08-452 77 42 Thomas Åkerström, tel. 08-452 78 85 Beställning av rapporten kan göras direkt på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40 eller från vår hemsida www.skl.se/publikationer Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil från www.skl.se/publikationer ISBN 978-91-7164-362-9 Layout och produktion: Kombinera AB Tryck: Edita, Västerås 2008

Öppna jämförelser 2008 Grundskola

Förord Denna rapport är den andra i ordningen som Sveriges Kommuner och Lands-

ting (SKL) publicerar där resultatoch resursindikatorer för grundskolan jämförs på kommunnivå. Rapporten är ett led i SKL:s arbete med att öppet redovisa och jämföra olika verksamheters resultat och resurser och bedrivs under vinjetten Öppna jämförelser. Att öppet redovisa och jämföra resultat är till gagn för verksamhetens utveckling samtidigt som medborgarna i ett demokratiskt samhälle har rätt till full insyn i vad gemensamt finansierade verksamheter åstadkommer. Genom att erbjuda möjligheten till jämförelser av olika resultatoch resursindikatorer hoppas vi kunna bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan. Tanken är att Öppna jämförelser grundskola även fortsättningsvis ska återkomma årligen och successivt utvecklas i takt med tillgången till fler uppgifter. Genom att fler kommuner börjar mäta och registrera kvaliteten i olika verksamheter kommer underlaget för Öppna jämförelser att successivt förbättras. Vi vill tacka skolverket och alla kommuner som har ställt upp och hjälpt oss att ta fram kompletterande statistik till denna rapport. Vi vill också tacka de nätverk av kommuner som inkommit med värdefulla synpunkter på rapportens utformning och val av indikatorer. Rapporten har sammanställts av Alessandra Cavalieri Persson (projektledare), Malin Annergård Pierrou, Derk de Beer, Joakim Feldt, Heidrun Kellner och Thomas Åkerström. Stockholm i juni 2008 Håkan Sörman VD, Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll Sammanfattning

1. Inledning 1.1 Syfte och avgränsningar 1.2 Rapportens disposition

9 10 11

2. Kommunens roll och ansvar för grundskolan Kommunens olika roller Fristående skolor Elevantal i kommunala och fristående skolor

12 12 14 14

3. svensk skola i ett internationellt perspektiv 3.1 PISA Skillnader i resultat mellan skolor 3.2 PIRLS Skillnader mellan elever och skolor 3.3 Översikt över Sveriges resultat i några internationella utvärderingar 3.4 Vad kännetecknar skolsystem som toppar mätningarna?

16 20 20 22 22 23

4. Metod 4.1 Indikatorer 4.1.1 Resultatindikatorer Slutbetyg Ämnesprov Omvärldsorientering 4.1.2 Resursindikatorer Kostnader Personal 4.2 Fler indikatorer till kommande Öppna jämförelser

24 24 25 25 25 26 27 27 27 27

5. Jämförelser mellan kommuner 5.1 Resultatindikatorer 5.1.1 Slutbetyg A1. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen A2. Genomsnittligt meritvärde A3. Behörighet till gymnasieskolan 5.1.2 Ämnesprov A4. Ämnesprovet i matematik i årskurs 5 – Ny indikator A5. Ämnesprovet i engelska i årskurs 5 – Ny indikator

30 31 31 32 35 39 42 43 45

öppna jämförelser – grundskola

A6. Ämnesprovet i svenska i årskurs 5 – Ny indikator A7. Ämnesprovet i matematik i årskurs 9 A8. Ämnesprovet i engelska i årskurs 9 A9. Ämnesprovet i svenska i årskurs 9 5.1.3. Omvärldskunskap A10. Dagens Nyheters nutidsorientering – Ny indikator 5.2 Resursindikatorer 5.2.1. Kostnader B1. Nettokostnaden per elev – Ny definition B2. Procentuell avvikelse från standardkostnaden – Ny definition B3. Kostnad per betygspoäng – Ny indikator 5.2.2. Personal C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen C2. Antal elever per lärare

47 49 53 57 60 61 63 63 64 67 69 72 73 76

6. Öppna Jämförelser i kommunens utvecklingsarbete 6.1 Att lära av goda exempel

78 79

bilagor Bilaga 1: Öppna jämförelser i analysverktyget WebOr Bilaga 2: Definitioner Bilaga 3: Tabeller

83 87 93

öppna jämförelser – grundskola

sammanfattning

Öppna jämförelser 2008 Grundskola Denna rapport är den andra i ordningen som Sveriges Kommuner och Lands-

ting (SKL) publicerar där resultatoch resursindikatorer för grundskolan jämförs på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap och resurserna utifrån uppgifter om kostnader och personal. Nytt i år är en redovisning av resultat för ämnesprov i årskurs 5 som ger värdefull information om kunskapsläget i de lägre årskurserna, samt resultat på Dagens Nyheters Nutidsorientering som är ett mått på omvärldskunskap. Vi redovisar även kostnaden per betygspoäng – en indikator från Dagens Samhälle. I likhet med föregående år kan vi konstatera att det finns stora variationer mellan kommunernas värden för flertalet indikatorer. I det sammanfattande diagrammet nedan visas spridningen för samtliga resultatindikatorer. Att vissa indikatorer uppvisar större spridning än andra kan tolkas som att det finns större utrymme för förbättringar just där.

öppna jämförelser – grundskola

Vi har i våra analyser inte kunnat konstatera några enkla samband mellan resultat och insatta resurser. Bra resultat går att finna i såväl kommuner med låga kostnader för sin grundskoleverksamhet som i kommuner med genomsnittliga och höga kostnader. Vi har inte heller funnit något enkelt samband mellan en hög andel behöriga lärare och goda resultat. Vårterminen 2007 uppnåddes det högsta genomsnittliga meritvärdet i landet sedan det nya betygssystemet infördes 1998. Det genomsnittliga meritvärdet ökade i 147 kommuner och minskade i 143. Andel behöriga elever till gymnasieskolan minskade i något fler än hälften av kommunerna jämfört med året innan. Högst andel elever som når målen i alla ämnen finns i kommungrupperna förortskommuner och övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare. En jämförelse mellan resultaten på ämnesproven i årskurs 5 och årskurs 9 visar Diagram 1. Spridning för resultatindikatorer. Index (vägt medelvärde =100) 150

Min och max värde

Median

Kvartilvärden

140 130 120 110 100 90 80 70 60

Ämnesprov svenska, åk 9

Ämnesprov engelska, åk 9

Ämnesprov matematik, åk 9

Ämnesprov svenska, åk 5

Ämnesprov engelska, åk 5

Ämnesprov matematik, åk 5

Behörighet till gymnasieskolan

Meritvärde

Uppnått mål i alla ämnen

Diagrammet visar indexerade min- och maxvärden för varje indikator samt fördelningen på tre grupper. Femtio procent av kommunerna ligger i boxarna. Där boxarna är låga ligger 50 procent av kommunerna väldigt nära varandra i värde, till exempel på ämnesprov i svenska åk 9. Där boxarna är höga är det större skillnader i värde mellan de 50 procent av kommunerna som placerar sig i mitten. 25 procent av kommunerna ligger ovanför och 25 procent av kommunerna nedanför boxarna. Detta illustreras av de svarta strecken. Där avståndet mellan den högsta och den lägsta punkten på strecket är stort är skillnaderna i värde mellan bästa och sämsta kommun stort, till exempel ämnesprov i matematik åk 9.

öppna jämförelser – grundskola

att det är en större andel elever som når minst betyget Godkänt på ämnesproven i svenska respektive engelska i årskurs 9 än det är som når kravnivån för ämnesproven i svenska respektive engelska i årskurs 5. För ämnesprovet i matematik är förhållandet det omvända. Det är en betydligt större andel elever som uppnår kravnivån i årskurs 5 än det är som når minst betyget Godkänt på ämnesprovet i årskurs 9. Resultaten på ämnesprovet i matematik i årskurs 9 har försämrats. I två tredjedelar av kommunerna har andelen elever med minst betyget Godkänt minskat. I många av dessa kommuner är förändringen mycket liten, i andra är den större. I den internationella PISA-undersökningen finns inte någon statistiskt säkerställd försämring av resultatet i matematik för Sveriges del jämfört med den förra mätningen 2003. På ämnesprovet i svenska i årskurs 9 är det lika många kommuner som förbättrat resultaten som det är som har ett sämre resultat än föregående år. I 12 kommuner uppnådde alla elever som gjorde provet betyget Godkänt. Flertalet av dessa kommuner är mindre kommuner eller glesbygdskommuner. Flickor har för flertalet indikatorer bättre resultat än pojkar. Skillnaderna är mindre i kommuner där resultaten totalt sett är höga. På ämnesprovet i matematik är dock skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor genomgående små. Avsikten med rapporten är att lyfta fram de goda exemplen och att inspirera kommunerna att lära av varandra. För varje indikator presenteras de kommuner som uppnått de bästa resultaten.

öppna jämförelser – grundskola

kapitel

Inledning Både i Sverige och i andra länder finns ett växande intresse för indikatorbaserade

jämförelser. Runt om i världen pågår ett arbete med att formulera indikatorer och att skapa modeller för jämförelse och publicering både inom och mellan länder. Sverige deltar aktivt i detta arbete. SKL har sedan projektet Öppna jämförelser startade 2006 publicerat fyra rapporter inom verksamhetsområdena hälso- och sjukvård, äldreomsorg och grundskola. De publicerade rapporterna har tagits emot med stort intresse av både våra medlemmar och media. Tanken är att på sikt även inkludera andra verksamhetsområden. Redan under 2008 planeras nya rapporter inom verksamhetsområdena gymnasieskola, trygghet och säkerhet, personal samt folkhälsa. Denna rapport är den andra i ordningen som SKL publicerar där resultatoch resursindikatorer för grundskolan jämförs på kommunnivå. Uppgifterna i rapporten bygger i huvudsak på nationell statistik från Skolverket och Statistiska Centralbyrån (SCB). Tillgången till data begränsar vilka aspekter av grundskola vi kan belysa. Trots att underlaget inte täcker in alla aspekter och att fler data skulle vara önskvärda ser vi

öppna jämförelser – grundskola

det ändå som angeläget att publicera den här typen av jämförelser. För att fånga in flera aspekter av skolans uppdrag och bredda det statistiska underlaget har vi i årets rapport tagit in några uppgifter direkt från kommunerna som ett komplement till den officiella statistiken. Förutom det arbete som bedrivs under vinjetten Öppna jämförelser pågår inom SKL flera projekt med syftet att ta fram metoder och verktyg för styrning och verksamhetsuppföljning inom grundskolan. Bland dessa kan nämnas Jämförelseprojektet1 där kommuner är engagerade i ett flertal mindre nätverk om 5–10 kommuner i syfte att hitta effektiva arbetssätt för jämförelser av kostnader och kvalitativa resultat. Nya mått på kvalitativa resultat tas fram och prövas i jämförelseprojektets nätverk. Inom Rådet för främjande av kommunala analyser 2 (RKA) har man under året gett ut flera skrifter under rubriken ”Skapa resultat med nyckeltal”. Utöver dessa projekt finns även Skolkompassen, ett verktyg som inriktar sig på värdering och bedömning av kvaliteten i skolans styrning och ledning.

1.1 Syfte och avgränsningar

3. www.skl.se

Syftet med denna rapport är att ge underlag för analyser av skolans verksamhet som förhoppningsvis leder till utveckling mot högre måluppfyllelse. Rapporten redovisar skillnader i resultat och resurser för skolverksamheten mellan Sveriges kommuner. Merparten av de indikatorer som redovisas avser både kommunala och fristående skolor. Förekomsten av fristående skolor varierar mellan kommunerna. En redovisning där endast kommunala skolor ingår skulle för vissa kommuner ge en begränsad bild. När indikatorn inkluderar fristående skolor avses endast fristående skolor som är belägna i den aktuella kommunen. Därmed inkluderas även resultat för elever som är folkbokförda i andra kommuner men går i en skola belägen i kommunen. Samtidigt ingår inte resultaten för elever som är folkbokförda i den aktuella kommunen och går i en skola belägen i en annan kommun. Även om kommunerna inte kan påverka de fristående skolornas verksamhet har kommunerna ändå ansvaret för finansieringen. Detta finansieringsansvar gäller oberoende av om den fristående skolan ligger i den egna kommunen eller i en annan kommun. I avsnitt 2 finns mer information om kommunens olika roller i grundskolesystemet och fristående skolor. I tabellbilagans elektroniska version finns uppgifterna särredovisade för kommunala och fristående skolor.3 Redovisningen ska hjälpa kommunerna att identifiera var förbättringsarbete kan ske och stimulera till effektivitetsfrämjande analyser och åtgärder. Något som är relevant för alla kommuner eftersom kraven enligt läroplanen är att alla elever ska uppnå målen. Ett indirekt syfte med Öppna jämförelser är att skapa incitament för en bättre tillgång på data om skolans kvalitet och resultat. En förutsättning för bra jämförelser är självfallet att indikatorerna håller hög kvalitet och att de definieras och mäts på samma sätt.

öppna jämförelser – grundskola

1. www.jamforelse.se 2. www.rka.nu

1.2 Rapportens disposition Rapporten är indelad i fem delar med en tillhörande tabellbilaga som redovisas sist i rapporten. I kapitel två ger vi en översiktig bild av kommunernas roll och ansvar för grundskola. I kapitel tre ger vi en översiktlig bild av svensk grundskola i ett internationellt perspektiv. Resultaten från ett antal internationella studier presenteras och exempel lämnas på vad som finns att lära av internationella jämförelser. I kapitel fyra beskriver vi jämförelsemodellen och vilka indikatorer vi använder i rapporten. Vi presenterar också några för framtiden tänkbara och önskvärda indikatorer som i dagsläget inte går att redovisa på kommunnivå. I kapitel fem redovisar vi resultaten av jämförelserna av kommunernas värden för de olika indikatorerna. Varje indikator beskrivs och resultaten presenteras i sammanfattande diagram och kartor. Dessutom redovisas resultaten för en del indikatorer uppdelade för flickor och pojkar. I varje indikatoravsnitt redovisas de kommuner som hamnat högst i rankningen. I kapitel sex ger vi exempel på hur materialet kan användas i den egna kommunens utvecklingsarbete. Sist i rapporten finns en tabellbilaga som redovisar samtliga indikatorer för varje kommun. Tabellbilagan kan också laddas ner elektroniskt. I den elektroniska tabellen finns det också möjlighet att för vissa av indikatorerna jämföra elever i kommunala och fristående skolor. Där finns även resultaten för pojkar och flickor redovisade var för sig. I tabellbilagan anger vi även värden för några bakgrundsvariabler som kan användas för att hitta jämförbara kommuner. Indikatorerna kommer också att publiceras på SKL:s webbplats www.skl.se, i SKL:s databas WebOr, www.webor.se, och på RKA:s webbplats www.kommundatabas.se. På dessa webbplatser kan samtliga kommuner hämta detaljerade uppgifter om alla indikatorer, göra analyser och själva välja kommuner att jämföra sig med.

öppna jämförelser – grundskola

kapitel

Kommunens roll och ansvar för grundskolan Grundskolan är en obligatorisk och avgiftsfri skolform. Eleverna och deras för-

äldrar har rätt att i mån av plats välja en kommunal skola i den egna kommunen, en annan kommun eller en fristående skola.

Komm unens olika roller Kommunerna har flera roller i grundskolesystemet. En kommun kan vara hemkommun, lägeskommun och huvudman. Att dessa tre roller inte alltid sammanfaller medför ibland missförstånd och en förväntan på kommunen att ta ansvar för sådant som faller utanför kommunens befogenhet.

Kommunen som hemkommun I sin roll som hemkommun har kommunen ansvar för att skolpliktiga elever som är folkbokförda i kommunen får tillgång till och fullgör sin skolgång. Kommunen ska också bekosta skolgången för sina elever oavsett om de går i en

öppna jämförelser – grundskola

• kommunal skola i den egna kommunen • kommunal skola i en annan kommun eller • fristående skola belägen i den egna kommunen eller i en annan kommun. En fristående skola och en kommunal skola som tar emot elever från en annan kommun får bidrag från elevens hemkommun efter i princip samma grunder som tillämpas i hemkommunens egna grundskolor. Hemkommunen kan inte påverka den verksamhet eleverna går i för de som väljer en annan skola än den där hemkommunen också är huvudman.

Kommunen som lägeskommun Som lägeskommun är kommunen geografisk hemvist för de skolor – kommunala och fristående – som är belägna i kommunen. Lägeskommunen saknar dock inflytande över den fristående verksamheten i kommunen. Beslutet om att bevilja tillstånd och rätt till bidrag för en fristående skola fattas av staten genom Skolverket. Det är också Skolverket som kan återkalla godkännandet för en fristående skola om den inte följer gällande bestämmelser. I figur 1 illustreras hur det kan se ut i olika situationer. I kommun BLÅ går samtliga kommunens folkbokförda elever i skolor där hemkommunen också är huvudman. I kommun GRÖN finns både kommunala och fristående skolor med elever från såväl kommun GRÖN som RÖD. Dessutom går vissa av i kommun GRÖN folkbokförda elever i en skola belägen i kommun RÖD. Figur 1. Kommunens olika roller på grundskoleområdet. Kommun BRUN

Kommun BLÅ

KOMMUNAL KOMMUNAL

FRISTÅENDE

KOMMUNAL

Kommun RÖD

KOMMUNAL

Kommun GRÖN

Elev folkbokförd i KOMMUNAL

FRISTÅENDE

Kommun Blå

KOMMUNAL

Kommun Brun KOMMUNAL

FRISTÅENDE

KOMMUNAL

Kommun Röd Kommun Grön

öppna jämförelser – grundskola

Lägeskommunen kan dock lämna synpunkter till Skolverket om någon ansöker om att etablera en fristående skola i kommunen. Lägeskommunen har rätt till insyn i den fristående skolan och fristående skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering som hemkommunen gör av sitt eget skolväsende.

Kommunen som huvudman I sin roll som huvudman bedriver kommunen skolverksamhet. Som huvudman ansvarar kommunen bland annat för planering och dimensionering av det kommunala skolväsendet samt uppföljning, utvärdering, resursfördelning och utveckling i de skolor kommunen bedriver. I de skolor som kommunen är huvudman för kan det utöver elever från den egna kommunen även finnas elever som är folkbokförda i andra kommuner, det vill säga elever med en annan hemkommun. Kommunen som bedriver skolverksamheten får då ersättning från dessa elevers hemkommuner. Läsåret 2006/07 kom 1,2 procent av eleverna i kommunala skolor från en annan kommun. I vissa kommuner förekommer det inte alls, samtidigt som det finns kommuner där andelen elever från andra kommuner uppgår till 14 procent.

Fristående skolor För att driva en fristående skola krävs tillstånd från Skolverket. Om en skola beviljas tillstånd blir den normalt berättigad till bidrag från elevernas respektive hemkommuner. Om den fristående skolan inte följer gällande bestämmelser kan Skolverket återkalla godkännandet. Om det inträffar faller ansvaret att se till att eleverna som gått i den nedlagda skolan får den utbildning de har rätt till på respektive elevs hemkommun. I en fristående skola som är belägen i en kommun kan det gå elever som är folkbokförda i olika kommuner.

Elevantal i kommunala och fristående skolor Läsåret 2006/07 gick 8,4 procent av grundskoleeleverna i en fristående skola. Variationerna mellan kommunerna är dock stor. I 236 kommuner gick färre än 10 procent av eleverna i en fristående skola. Av dessa kommuner var det 48 som inte hade några elever alls i fristående skolor. Knappt 70 procent av eleverna i fristående grundskolor bor i en kommun i något av de tre storstadsområden. Flest elever i fristående skolor har Täby kommun där runt 3o procent av grundskoleeleverna går i en fristående skola. I mediankommunen gick cirka 3 procent av eleverna i en fristående skola och 97 procent i en kommunal skola. I kartbilden till höger presenteras andelen folkbokförda elever i fristående skolor för landets samtliga kommuner (karta 1).

öppna jämförelser – grundskola

Karta 1. Kommuner fördelade efter andel elever i fristående skolor läsåret 2006/2007.

Andel elever i Antal fristående skolor kommuner

0 % 48

0,1– 4,9% 145

5,0 – 9,9 % 43

10,0 – 14,9 % 39

15,0 – 29,9 % 15

öppna jämförelser – grundskola

kapitel

Svensk skola i ett internationellt perspektiv Sverige deltar i flera olika internationella jämförelser som genomförs av organisationer som OECD 4 och IEA5. Med jämna mellanrum undersöks elevernas kunskaper på olika områden. Resultaten från dessa undersökningar är inte direkt jämförbara med de indikatorer som tas upp i den här rapporten. Det kan ändå vara intressant att kortfattat redovisa resultaten därifrån samt visa exempel på lärdomar som kan dras från internationella jämförelser på skolområdet. Här redovisas endast resultat som enligt Skolverkets rapporter är statistiskt säkerställda. 4. Organisation for Education and Development. 5.The International Association for the Evaluation of Educational Achievement.

3.1 PISA I PISA-undersökningen 2006 deltog totalt 23 miljoner elever från 57 länder. Det var tredje gången som Sverige deltog. Tidigare PISA-undersökningar genomfördes 2000 och 2003.

öppna jämförelser – grundskola

Läsförståelse Resultaten från samtliga PISA-undersökningar visar att läsförmågan hos svenska elever är god. Endast fem OECD-länder har en högre medelpoäng än Sverige år 2006. Samtidigt som medelvärdet i OECD som helhet visar en nedgång mellan 2000, 2003 och 2006 finns ingen statistiskt säkerställd förändring i medelvärdet för Sveriges del. Bland de nordiska länderna presterar Finland bättre än Sverige medan övriga länder når ett lägre resultat. Av de svenska eleverna presterar 11 procent på högsta nivå i alla de tre mätningar som gjorts, vilket är en jämförelsevis hög andel. Sverige har även en förhållandevis låg andel lågpresterande elever. Resultaten bland de lågpresterande eleverna var dock sämre 2006 jämfört med tidigare år och spridningen mellan elevernas resultat har ökat. I samtliga länder är flickornas resultat bättre än pojkarnas. I Sverige är skillnaderna mellan könen något större än i OECD i genomsnitt. Diagram 2a. PISA 2006. Genomsnittspoäng per OECD-land. Läsförståelse. Sydkorea Finland Kanada Nya Zeeland Irland Australien Polen Sverige Nederländerna Belgien

Fakta om pisa PISA ”Programme for International Student Assessment”. Initiativtagare: OECD. Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningssystem bidrar till att rusta sina elever för framtiden. Tar sin utgångspunkt i vad som krävs i vuxenlivet snarare än i läroplaner och styrdokument. Områden: Läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Huvudämne: 2006 naturvetenskap, 2003 matematik, 2000 läsförståelse. Undersökningsmetod: Prov och enkäter. Deltagare totalt 2006: 23 miljoner femtonåringar från 57 länder, varav 30 OECD-länder. Svenskt deltagande 2006: 4 600 elever från cirka 200 skolor.

Schweiz Japan Storbritannien* Tyskland Danmark Österrike Frankrike Island Norge Tjeckien Ungern Luxemburg Portugal Italien Slovakien Spanien Grekland Turkiet Mexiko 0

100

200

300

OECD-länder med signifikant bättre resultat än Sverige OECD-länder med ej signifikant skillnad jämfört med Sverige OECD-länder med signifikant lägre resultat än Sverige

400

500

600 Poäng

Visar poäng i PISA 2003 * Uppgift saknas för 2003.

öppna jämförelser – grundskola

Diagram 2b. PISA 2006. Genomsnittspoäng per OECD-land. Matematik. Finland Sydkorea Nederländerna Schweiz Kanada Japan Nya Zeeland Australien Belgien Danmark Tjeckien Island Österrike Tyskland Sverige Irland Frankrike Storbritannien* Polen Slovakien Ungern Luxemburg Norge Spanien USA Portugal Italien Grekland Turkiet Mexiko 0

100

200

300

OECD-länder med signifikant bättre resultat än Sverige OECD-länder med ej signifikant skillnad jämfört med Sverige OECD-länder med signifikant lägre resultat än Sverige

400

500

600 Poäng

Visar poäng i PISA 2003 * Uppgift saknas för 2003.

Matematik Sveriges medelvärde i matematik 2006 ligger på ungefär medelvärdet för OECD-länderna. Vid de två tidigare mätningarna har det svenska medelvärdet varit högre än OECDmedelvärdet. Det visar att andra länder förbättrat sina resultat i relation till Sverige. Någon statistiskt säkerställd nedgång i resultat för Sveriges del finns dock inte. Jämfört med andra nordiska länder ligger Sveriges resultat på samma nivå som Islands resultat. Finland och Danmark har ett bättre resultat och Norges resultat är något sämre. Av de svenska eleverna presterar 13 procent på den högsta nivån i testet, vilket är en lägre andel än tidigare år. Inom OECD i sin helhet finns en nedgång i resultat bland högpresterande elever, men nedgången var större bland svenska elever än för OECD i genomsnitt.

öppna jämförelser – grundskola

Diagram 2c. PISA 2006. Genomsnittspoäng per OECD-land. Naturvetenskap. Finland Kanada Japan Nya Zeeland Australien Nederländerna Sydkorea Tyskland Storbritannien* Tjeckien Schweiz Belgien Österrike Irland Ungern Sverige Polen Danmark Frankrike Island USA Slovakien Spanien Norge Luxemburg Italien Portugal Grekland Turkiet Mexiko 0

100

200

300

OECD-länder med signifikant bättre resultat än Sverige OECD-länder med ej signifikant skillnad jämfört med Sverige OECD-länder med signifikant lägre resultat än Sverige

400

500

600 Poäng

Visar poäng i PISA 2003 * Uppgift saknas för 2003.

18 procent av de svenska eleverna når inte upp till den nivå som man enligt PISA ska uppnå för att anses besitta kunskap och kompetenser för att kunna delta fullvärdigt i samhälls- och yrkesliv. Det är en lägre andel än i OECD i genomsnitt. Till skillnad från flertalet OECD-länder finns ingen skillnad i resultatet mellan pojkar och flickor i Sverige.

Naturvetenskap Svenska elevers resultat i naturvetenskap skiljer sig inte från medelresultatet i OECD. Direkta jämförelser med tidigare år kan inte göras eftersom testet i naturvetenskap varit mer omfattande 2006. Det kan dock konstateras att Sveriges relativa position försämrats något jämfört med tidigare år. Undersökningen visar att svenska

öppna jämförelser – grundskola

elever (framför allt pojkarna), tillsammans med finska elever, tillhör dem som har det lägsta intresset för naturvetenskap. Samtidigt visar studien att elever i högpresterande länder ofta visar lägre intresse för naturvetenskap än elever i länder som inte presterar fullt lika bra. Jämfört med eleverna i de flesta andra deltagande länderna visar svenska elever mindre oro för miljön.

Skillnader i resultat mellan skolor Tillsammans med Finland och övriga nordiska länder har Sverige enligt PISA-undersökningen ett av de mest likvärdiga utbildningssystemen. Skillnaderna i resultat mellan svenska skolor har dock ökat i 2006 års undersökning jämfört med tidigare undersökningar, framför allt i matematik och läsning. Jämförs resultaten för elever i fristående och kommunala skolor når elever i fristående skolor bättre resultat än elever i kommunala skolor på alla tre ämnesområdena i PISA. Då hänsyn tagits till socioekonomisk bakgrund blir skillnaderna betydligt mindre.

3.2 PIRLS Fakta om pirls PIRLS ”Progress in International Reading Literacy Study”. Initiativtagare: IEA. Syfte: Utvärdering av läsförmåga bland elever i årskurs 4. Områden: Läsförmåga, läsvanor, attityder till läsning samt sammanhang för läsning. Undersökningsmetod: Prov och enkäter. Deltagare totalt 2006: Elever i årskurs 4 i 45 länder/regioner. Svenskt deltagande 2006: Drygt 4 000 elever i årskurs 4 från ca 50 skolor.

Våren 2006 deltog Sverige för andra gången i den internationella läsundersökningen PIRLS. Föregående undersökning genomfördes 2001. Syftet med PIRLS är att utvärdera läsförmågan bland elever i årskurs 4. För mer information om PIRLS, se faktarutan. Även PIRLS-undersökningen visar att svenska elever har god läsförmåga. Sveriges resultat ligger betydligt högre än genomsnittet bland de länder som deltagit. Endast sex länder eller regioner har ett bättre resultat än Sverige. Bland de nordiska länder som deltagit i studien är danska elevers resultat på samma nivå som svenska elevers. Eleverna i årskurs 4 i Norge och Island har sämre resultat. Dessa elever är dock ett år yngre än Sveriges och Danmarks elever i årskurs 4 eftersom de börjar skolan vid 6 års ålder. Samtidigt som det svenska resultatet är bland de bästa har det sjunkit jämfört med 2001 då Sverige hade det bästa resultatet av alla länder. Enligt Skolverkets rapport är det försämrade resultatet en del av en längre nedåtgående trend som påbörjades redan före 1991. En förklaring till nedgången i PIRLS 2006 är att andelen elever som klarar de mest avancerade uppgifterna blivit färre. Enligt Skolverket kan det bero på att fler elever i grundskolan utvecklar läsflyt något senare än tidigare, vilket slår igenom i studien. En annan förklaring kan enligt Skolverket vara förändrade vanor och attityder. Jämfört med den första PIRLS-studien är det färre elever i PIRLS 2006 som har en positiv attityd till läsning, färre som uppger att de läser ofta för nöjes skull och färre som uppger att de ofta läser längre texter och böcker.

öppna jämförelser – grundskola

Diagram 3. PIRLS 2006. Genomsnittspoäng per land. Ryssland Hongkong, Kina Kanada, A Singapore Kanada, BC Luxemburg Kanada, O Italien Ungern Sverige Tyskland Nederländerna Belgien (FL.) Bulgarien Danmark Kanada, N S Lettland USA England Österrike Litauen Taiwan Kanada, Q Nya Zeeland Slovakien Skottland Frankrike Slovenien Polen Spanien Israel Island Moldavien Belgien (FR.) Norge Rumänien Georgien Makedonien Trinidad & Tobago Iran Indonesien Qatar Kuwait Marocko Sydafrika 0

100

200

300

Länder med signifikant bättre resultat än Sverige Länder med ej signifikant skillnad jämfört med Sverige Länder med signifikant lägre resultat än Sverige

400

500

600 Poäng

Visar poäng i PIRLS 2001 * Uppgift saknas för 2001.

öppna jämförelser – grundskola

Skillnader mellan elever och skolor Skillnaderna mellan de elever som lyckas bra och de som lyckas mindre bra är små i Sverige jämfört med situationen i andra länder. 98 procent av de svenska eleverna uppnår en grundläggande läsnivå i årskurs 4. Elever födda i Sverige har högre resultat än elever med utländsk bakgrund, och flickor presterar generellt sett bättre än pojkar. Skillnaderna var ungefär desamma i PIRLS 2001. Undersökningen visar ingen skillnad i poäng mellan svenska elever i fristående skolor och elever i kommunala skolor.

3.3 Översikt över Sveriges resultat i några internationella utvärderingar Tabell 1. Översikt över Sveriges resultat i några internationella utvärderingar. Mätning

Population

Läsförståelse

FIMS 1964

13-åringar

FISS 1970/71

10-åringar 14-åringar

IEA LF 1970

10-åringar 14-åringar

SIMS 1980

13–14-åringar (åk 7)

SISS 1983

10-åringar (åk 4) 14-åringar (åk 8)

IEA LF 1991

9-åringar 14-åringar

TIMSS 1995

13-åringar (åk 7)

PISA 2000

15-åringar

I topp

TREND 2001

Årskurs 3

Under genomsnitt

PIRLS 2001

Årskurs 3 Årskurs 4

I topp Över genomsnitt

PISA 2003

15-åringar

I topp

TIMSS 2003

Årskurs 8

PIRLS 2006

Årskurs 4

Över genomsnitt (nära topp)

PISA 2006

15-åringar

Över genomsnitt (nära topp)

Matematik

Naturvetenskap

I botten I topp Genomsnitt I topp Genomsnitt I botten I topp I topp I topp I topp Genomsnitt

Genomsnitt

Över genomsnitt

Under genomsnitt

Genomsnitt

Genomsnitt Källa: Skolverket, 2008

öppna jämförelser – grundskola

3.4 Vad kännetecknar skolsystem som toppar mätningarna? Samma länder och regioner tenderar att hamna i topp i flera internationella undersökningar. Ett sådant exempel är Finland. Andra har lyckats höja resultaten och klättra uppåt i rankningen. Det väcker frågor om vad som är speciellt med dessa länders och regioners utbildningssystem. En undersökning från hösten 2007 6 tittar närmare på utbildningssystem som hamnat högt7 på eller klättrat uppåt8 på den internationella rankningen. Urvalet av länder har gjorts med utgångspunkt i PISAundersökningar, TIMMS 9 och den nordamerikanska jämförelsen NAEP 10. Sverige ligger förhållandevis högt i flera undersökningar men de ingår inte i studien. Undersökningen har tagit reda på varför vissa reformer lyckas och vad det är som utmärker utbildningssystem som uppvisar bra resultat men utan särskilt höga kostnader. Undersökningen visar bland annat att dessa högpresterande utbildningssystem gör tre saker särskilt väl. 1. De får rätt personer att bli lärare. ”Kvaliteten på ett utbildningssystem kan inte överstiga kvaliteten på dess lärare.” 2. De utvecklar dessa personer till att undervisa effektivt. ”Det enda sättet att förbättra resultaten är att förbättra undervisningen.” 3. De ser till att varje elev får tillgång till bästa möjliga undervisning. ”Det enda sättet för ett system att nå högsta resultat är att höja nivån för varje elev.”

öppna jämförelser – grundskola

6. How the world’s bestperforming shool systems come out on top, Mc Kinsey & Company, September 2007. 7. Alberta, Australien, Belgien, Finland, Hong Kong, Japan, Nederländerna, Nya Zeeland, Ontario, Singapore, Sydkorea. 8. Atlanta, Boston, Chicago, England, Jordanien, New York, Ohio. 9. Trends in International Mathematics and Science Study. 10. US National Assessment of Educational Progress.

kapitel

Metod I detta avsnitt redovisas vår modell för jämförelse mellan kommunerna (se figur 2)

och de indikatorer vi valt. Kapitlet avslutas med en diskussion om framtida tänkbara och önskvärda indikatorer.

4.1 Indikatorer Enligt skollagen ska utbildningen ge eleverna kunskaper och färdigheter och, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Med utgångspunkt från skolans styrdokument och tillgången till statistik har vi valt ut ett antal indikatorer för att beskriva skolans verksamhet. Dessa är indelade i resultatindikatorer och resursindikatorer. Skolans resultat speglas i de tre indikatorgrupperna slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap. Resurserna beskrivs i indikatorgrupperna kostnader och personal. Uppgifterna i rapporten bygger i huvudsak på nationell statistik från Skolverket och Statistiska Centralbyrån (SCB). För att försöka fånga in flera aspekter av skolans uppdrag och bredda det statistiska underlaget har vi i årets rapport bland annat tagit in uppgifter

öppna jämförelser – grundskola

Figur 2. Modell för Öppna jämförelser grundskola. INDIKATORER Öppna Jämförelser 2008 – Grundskola

RESULTATINDIKATORER ”Vad har skolan åstadkommit?” ÄMNESPROV

SLUTBETYG

RESURSINDIKATORER ”Vilka resurser har skolan?” KOSTNADER

PERSONAL

OMVÄRLDSKUNSKAP

Tänkbara och önskvärda indikatorer Brukarnöjdhet

Elevers arbetsmiljö och hälsa

Demokrati

från Dagens Nyheters nutidsorientering. Syftet är att få en indikation på elevernas omvärldskunskap. Vi har även via en enkät till kommunerna tagit in resultat från ämnesproven i årskurs 5. Varken nutidsorienteringen eller ämnesproven i årskurs 5 är obligatoriska. Vi redovisar även kostnaden per betygspoäng – en indikator från Dagens Samhälle. Det finns därför inte observationer från samtliga kommuner, vilket annars brukar vara ett kriterium för publicering i Öppna Jämförelser. Vi har dock sett det som en angelägen uppgift att utöka det statistiska underlaget och få en bredare bild av resultaten i kommunernas skolverksamhet. Vår förhoppning är att fler kommuner framöver kommer att kunna ta fram dessa uppgifter och därigenom bidra till att utveckla Öppna Jämförelser.

4.1.1 Resultatindikatorer Resultatindikatorerna svarar på frågan ”vilka resultat har verksamheten åstadkommit utifrån skolans mål?”. De resultatindikatorer som redovisas i rapporten är:

Slutbetyg Andel elever som når målen i alla ämnen i årskurs 9 och procentuell A1.

A2.

A3.

avvikelse från beräknat SALSA-värde. Både avvikelsen och det modellberäknade SALSA-värdet avser endast elever i kommunala skolor. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 och procentuell avvikelse från modellberäknat SALSA-värde. Både avvikelsen och det modellberäknade SALSA-värdet avser endast elever i kommunala skolor. Andel elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program.

Ämnesprov A4–A6. Andel elever som nått kravnivån på samtliga delprov på ämnesproven i årskurs 5 i matematik, engelska och svenska. Nya indikatorer.

öppna jämförelser – grundskola

A7–A9. Andel elever med minst Godkänt i ämnesproven i årskurs 9 i matematik, engelska och svenska.

Omvärldskunskap A10. Genomsnittligt antal rätt svar på Dagens Nyheters nutidsorientering (avser resultaten för elever i årskurs 9). Ny indikator. En mer utförlig presentation av resultatindikatorerna redovisas i anslutning till respektive indikator under avsnitt 5 Jämförelser mellan kommuner. Den nationella statistiken begränsar vår redovisning av resultatindikatorer till betyg och provresultat. En förutsättning för att statistiken ska ge en korrekt bild är att bedömningen av elevernas kunskaper och färdigheter är likvärdig mellan kommunerna. Olika studier tyder på att så inte är fallet utan att kraven för de olika betygsstegen i alltför hög grad varierar beroende på att olika lärare gör olika bedömningar. Att ha uppnått de högsta betygspoängen i en skola/kommun behöver inte heller betyda att den skolan varit skickligast. Skolan/kommunen kan ha haft en förhållandevis lätt uppgift eftersom elevernas bakgrundsförutsättningar varit gynnsamma. Forskning har under årens lopp visat att det finns en tydlig samvariation mellan betygsresultat och bakgrundsfaktorer såsom föräldrarnas utbildningsnivå, utländsk bakgrund och kön. Det kan då handla om så enkla samband som när i livet elever med utländsk bakgrund kommit till den svenska skolan men också om studiemotivation, läxhjälp m.m. Skolans/kommunens skicklighet kommer emellertid till uttryck när det visar sig i vad mån man lyckats kompensera för och anpassa skolan till de olika förutsättningar eleverna bär med sig. En jämförelse av resultat mellan kommuner med likartade förutsättningar gör det möjligt att hitta de kommuner som lyckats förhållandevis bättre i detta avseende. De valda indikatorerna ger en begränsad bild av huruvida målen enligt skolans styrdokument har uppfyllts. Det finns inte statistik över de mera övergripande målen i läroplanen vare sig på nationell eller på lokal nivå som går att använda i detta sammanhang. Skolverket gjorde 1998 en utvärdering av läroplanernas övergripande mål.11 De kompetenser och kunskapsområden som Skolverket då undersökte var följande: • • • • •

Att se sammanhang och kunna orientera sig i omvärlden Att göra medvetna etiska ställningstaganden Att förstå och tillämpa demokrati Skapande förmåga Kommunikativ förmåga i främmande språk

11. Läroplanerna i praktiken, Utvärdering av skolan 1998 avseende läroplanernas mål, Rapport 175, Skolverket.

Utvärderingen innehöll inga mått som går att använda som indikatorer för jämförelse. I avsnitt 3.2 diskuterar vi några indikatorer som skulle kunna läggas till på sikt. De anknyter mer eller mindre till vad olika verksamheter – skolan såväl som verksamheter utanför skolan – har åstadkommit.

öppna jämförelser – grundskola

4.1.2 Resursindikatorer Resursindikatorerna svarar på frågan ”vilka resurser har skolan?”. De resursindikatorer som redovisas i rapporten är:

Kostnader Nettokostnad per elev i hemkommunen. Ny definition. B1.

B2. B3.

(Femårigt medelvärde). Procentuell avvikelse från standardkostnad per elev. Ny definition. (Femårigt medelvärde). Kostnad per betygspoäng. Ny indikator.

Personal Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. C1. C2. Antal elever per lärare. Vi har i rapporten lagt fokus på resultatindikatorer för skolans verksamhet men redovisar även några resursindikatorer. Det är inte ovanligt att höga kostnader per elev och hög personaltäthet räknas som positiva faktorer i bedömningen av skolans verksamhet. Kommunernas resurser är emellertid begränsade, och det är inte självklart att mer resurser och mer personal automatiskt leder till bättre resultat. Något som bekräftas av den analys vi gjort av sambandet mellan indikatorerna för resultat och resurser i denna rapport. Kommunens uppgift som huvudman är att göra en avvägning av resursinsatsen för att åstadkomma bästa möjliga verksamhet till lägsta möjliga kostnad. Vi har mot bakgrund av ovanstående resonemang valt att rangordna kostnadsindikatorerna så att den kommun som har högst kostnad hamnar sist i rangordningen – ett resonemang som vi är medvetna om kan uppfattas som kontroversiellt. Naturligtvis krävs det en viss basnivå för både ekonomiska och personella resurser. Forskning har också visat att resurssatsningar är särskilt betydelsefulla för elever med sämre förutsättningar. Dessutom beror en del av kostnadsskillnaderna på så kallade strukturella skillnader som kommunen inte kan påverka i någon större utsträckning. Stora avstånd med spridd bebyggelse samt hög andel barn med utländsk bakgrund leder till behov av fler skolor och högre kostnader för bland annat lokaler, skolskjutsar och hemspråksundervisning. En mera utförlig presentation av resursindikatorerna redovisas i anslutning till respektive indikator under avsnitt 5 Jämförelser mellan kommuner.

4.2 Fler indikatorer till kommande Öppna jämförelser Skolans uppdrag är att göra eleverna rustade för fortsatta studier och ett framtida arbetsliv. Den ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Hur eleverna upplever sin skolgång, om den skapar lust för ett fortsatt lärande och hur kommunikationen med andra elever och personalen fungerar, är viktigt för att uppnå ett lyckat resultat. Att utvärdera om skolan lyckas med detta och om skolan förmedlar den värdegrund som läroplanen föreskriver bör ingå i utvärderingen av skolans måluppfyllelse. Det är också angeläget att utvärdera föräldrarnas upplevelse.

öppna jämförelser – grundskola

Det kan också finnas anledning att se skolans måluppfyllelse i ett bredare perspektiv. Även om skolans uppdrag är att anpassa utbildningen till olika elevers behov finns det också andra samhällssektorer som är betydelsefulla för elevernas resultat. Kan man se mönster i förekomsten av kriminalitet, missbruk eller ungdomsaborter som skolan ensam eller i samarbete med andra instanser skulle kunna påverka? Eller som i sin tur påverkar förutsättningarna för hur eleverna lyckas i skolan? Utifrån ovanstående resonemang kan vi nämna några exempel på framtida tänkbara/önskvärda indikatorer under rubrikerna Brukarnöjdhet och Elevers arbetsmiljö och hälsa. En del av dessa används redan i dag lokalt eller i kommunala nätverk, men kan inte användas för generella jämförelser på kommunnivå eftersom det saknas gemensamma mått och insamlingsrutiner. Vi föreställer oss att lokalt eller i nätverk framtagna indikatorer av detta slag skulle kunna komplettera indikatorerna i vår rapport och ge kommunerna ytterligare underlag i förbättringsarbetet.

Brukarnöjdhet • Hur nöjda är eleverna med sin skola? • Hur nöjda är föräldrarna med barnens skola? Många kommuner mäter hur nöjda elever och föräldrar är med skolan. Det visar en undersökning där SKL tillfrågat samtliga 290 kommuner om de använder ”Nöjd kund-index (NKI)”, ”Attityder till skolan” och/eller lokalt utformade brukarenkäter på skolområdet. NKI är framtaget av SCB. Avsikten är att kommunerna ska kunna använda NKI:s frågor i sina brukarenkäter och därigenom kunna jämföra sina resultat med resultaten från andra kommuner. Av 207 svarande kommuner uppgav endast 12 att de på något sätt använder frågorna från NKI. 55 kommuner uppgav att de har för avsikt att börja använda dem längre fram. Undersökningen Attityder till skolan genomförs som en urvalsundersökning av Skolverket vart tredje år. Enkäten tillhandahålls av Skolverket. De skolor eller huvudmän som önskar kan använda den även i andra sammanhang. Av de svarande kommunerna var det endast 21 som uppgav att de använder enkäten från Attityder till skolan. En stor majoritet av de svarande kommunerna uppgav att de har tagit fram egna brukarenkäter och frågor. Några av dessa används gemensamt i mindre nätverk av kommuner för att uppnå jämförbarhet. SKL:s undersökning visar att det finns ett önskemål från kommunerna om att kunna jämföra sig med andra kommuner vad avser brukarnöjdhet (både för elever och föräldrar). Samtidigt är ofta lokalt utformade enkäter anpassade till lokala mål och förhållanden och resultaten kan läggas till befintliga tidsserier. Vad som anses ändamålsenligt lokalt bli dock svårt att använda i nationella jämförelser. En större enhetlighet vid utformandet av enkäter och andra typer av undersökningar skulle således öka möjligheterna att använda uppgifterna även i rapporter som Öppna jämförelser. Det skulle därför vara önskvärt att alla kommuner använde ett antal gemensamma frågor om brukarnöjdhet. Om SCB:s NKI-frågor bifogas till befintliga enkäter kan jämförbarhet uppnås utan att kommunernas egna tidsserier försvinner.

öppna jämförelser – grundskola

Elevers arbetsmiljö och hälsa • • • • • • • • • •

Förekomst av mobbning Förekomst av skolk Skadegörelse Stress, magont och huvudvärk Viktproblem Olycksfall Ungdomsaborter Ungdomskriminalitet Ungdomars drogvanor Elevers inflytande i skolan

Flera av indikatorerna ovan ingår i undersökningar som genomförs av myndigheter och organisationer som Skolverket, Folkhälsoinstitutet, Brottsförebyggande rådet och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Deras undersökningar är av olika karaktär och omfattning men urvalet är sällan så stort att det statistiska materialet kan brytas ned på kommunnivå. Exempelvis publicerade Skolverket under våren 2007 en rapport om otillåten frånvaro vars resultat hade varit mycket intressanta att ta del av om det varit möjligt att få statistiskt tillförlitliga uppgifter på kommunnivå. Förutom ovanstående har vi även arbetat för att hitta en lämplig indikator på elevernas arbetsmiljö. En idé var att mäta omfattningen av skadegörelse på skolorna, men det har inte varit möjligt att urskilja kostnaderna för detta.

Avstämning i tidigare årskurser I dag saknas statistik på nationell nivån och kommunnivån över elevernas kunskapsutveckling i tidigare årskurser. Ett exempel på ett sådant område är läsförståelse i de yngre åldrarna. Sådan statistik skulle kunna ge underlag för en indikator på elevernas kunskaper och även kunna ge värdefull information om kopplingen mellan resultaten i tidiga årskurser och resultaten i årskurs 9. I dag genomförs ämnesprov i årskurs 5. De är dock frivilliga för kommuner och skolor. Något motsvarande finns ännu inte för de yngre årskurserna. Från och med 2009 kommer det att bli obligatoriskt att genomföra ämnesprov i årskurs 3 i svenska/ svenska som andraspråk och matematik.

öppna jämförelser – grundskola

kapitel

Jämförelser mellan kommuner I detta avsnitt presenteras jämförelser mellan kommunerna. Jämförelserna görs

av såväl kommunernas resultat som deras insatta resurser. Sammantaget kommer vi att redovisa jämförelser av 10 resultatindikatorer och 5 resursindikatorer. För att göra presentationen av materialet så överskådlig och lättillgänglig som möjligt har vi kompletterat textavsnitten med kartor och diagram. Därutöver har vi valt att lyfta fram och presentera värdena för de främsta kommunerna i varje kategori. I den efterföljande tabellbilagan redovisas värdena för samtliga landets 290 kommuner. Till höger om varje redovisat värde finns en siffra mellan 1 och 290 angivet. Denna siffra visar hur kommunens värde rankas i förhållande till alla andra kommuner. Kommunen med bästa värdet får siffran 1 och den med sämsta värdet siffran 290. Värdena i tabellerna är dessutom färgade med grönt, gult och rött. Grön färg får de kommuner vars värde på indikatorn ligger bland de 25 procent med bästa värden. Röd färg tilldelas de kommuner vars värden är bland de 25 procent med sämsta värden och gul färg tilldelas de 50 procent av kommuner vars indikatorvärden ligger däremellan. I tabellerna kommer vi även att redovisa förändringen av kommunernas värden

öppna jämförelser – grundskola

jämfört med förra året. Förändringen redovisas med pilar för att på ett enkelt sätt åskådliggöra utvecklingen i kommunen. För att underlätta kommunernas arbete med att hitta lämpliga kommuner att jämföra sina resultat med finns längst bak i tabellbilagan en separat redovisning av bakgrundsvariabler såsom exempelvis folkmängd och tätortsgrad. I denna tabell finns i år även angivet de 4 kommuner vars bakgrundsvariabler är mest lika den egna kommunens. Tabellerna i rapporten finns även tillgängliga på SKL:s webbplats www.skl.se. Där finns statistik uppdelad efter kön och separat statistik för kommunala och fristående skolor. Det är även möjligt att själv söka ut kommuner med liknade struktur som den egna kommunen. I det följande avsnittet presenteras jämförelser utifrån resultatindikatorerna. Därefter presenteras jämförelser utifrån resursindikatorerna.

5.1 Resultatindikatorer Kommunjämförelserna som görs utifrån resultatindikatorerna presenteras i kategorierna slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap. Inledningsvis förs ett kort resonemang om respektive kategori och vissa förtydliganden lämnas. Presentationen av respektive indikator inleds sedan med en definition av den aktuella indikatorn samt en översiktlig bild av den nationella utvecklingen. Därpå följer jämförelsen mellan kommunerna.

5.1.1 Slutbetyg De första tre resultatindikatorerna (A1–A3) grundar sig på slutbetyget för elever i årskurs 9 läsåret 2006/07. Betygen sätts i enlighet med det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet där elevens kunskaper sätts i relation till de mål som anges i kursplanen. För de två resultatindikatorer som presenteras först, har vi även gjort jämförelser mellan kommunernas faktiska värden och de av Skolverket beräknade SALSA-värdena. SALSA-värdet beräknas utifrån en modell som beskriver samvariationen mellan elevernas resultat och bakgrundsfaktorer. Bakgrundsfaktorerna är andelen pojkar, andelen elever med utländsk bakgrund samt föräldrarnas utbildningsnivå. Det är den sistnämnda variabeln, föräldrarnas utbildningsnivå, som visat sig ha störst betydelse för resultatet på det modellberäknade värdet.12 Den redovisade avvikelsen är således skillnaden mellan det faktiska värdet kommunen uppnår och det modellberäknade SALSA-värdet. En positiv avvikelse från SALSA-värdet innebär att kommunens skolor presterat bättre än det modellberäknade värdet. Modellen utgår från elever som går i kommunala skolor. Elever i fristående skolor är således exkluderade i det SALSA-beräknade modellvärdet eftersom de inte är finns med i SALSA-modellen.

12. SALSA-värdet ska användas med försiktighet då en stor del av skillnaderna i elevernas resultat inte kan förklaras av modellen. Detta hänger sannolikt samman med att en elev i en bra skola presterar bra resultat oberoende av sin bakgrund.

öppna jämförelser – grundskola

Indikator A1 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen. Andel elever med minst betyget Godkänt i samtliga ämnen i slutbetyget 2007. Den enskilde eleven ska ha uppnått målen i alla ämnen han/hon har läst för att räknas till dem som nått målen. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 har under de senaste åren legat kring 76 procent i riket. Av de elever som gick ut årskurs 9 vårterminen 2007 var andelen 76,1 procent. Den kommun som hade den högsta andelen var Ydre där 94,7 procent av eleverna hade Godkänt i alla ämnen. Ydre är också den kommun som uppvisar den största positiva avvikelsen från sitt SALSA-värde vilket innebär att eleverna presterat ett mycket bra resultat i förhållande till sina bakgrundsvariabler. Den lägsta andelen elever som uppnått målen i en kommun var 57,1 procent. Kommunerna med högst andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen samt kommunerna med störst positiv avvikelse från sitt SALSA-värde presenteras i tabell 2 nedan. Tabell 2. Kommuner med högst andel elever som uppnått målen i alla ämnen samt SALSA-avvikelse. Uppnått målen Kommun

SALSA-avvikelse

Procent

Kommun

Procent

Ydre

94,7

Ydre

23,0

Sotenäs

93,2

Gnosjö

21,8

Danderyd

92,7

Dorotea

20,4

Dorotea

92,7

Sotenäs

19,4

Vadstena

90,7

Aneby

18,8

Storuman

90,5

Båstad

17,2

Hammarö

89,5

Hällefors

16,6

Stenungsund

89,5

Tibro

16,1

Lomma

89,2

Storfors

15,1

Aneby

89,1

Vadstena

14,9

Båstad

89,1

Av de kommuner med högsta andel elever som uppnått målen i alla ämnen tillhörde en majoritet, sex stycken, kommungrupperna glesbygdskommuner och övriga kommuner med mindre än 12 500 invånare (se definition i bilaga 2). Det är även dessa två kommungrupper som totalt sett uppvisar de bästa resultaten. I genomsnitt var det nästan 79 procent av eleverna som uppnådde målen i alla ämnen i dessa båda kom-

öppna jämförelser – grundskola

mungrupper. De lägsta värdena finns i gruppen storstäder där knappt 73 procent av eleverna uppnådde målen i alla ämnen. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta 2. Vi har inte funnit något tydligt samband mellan kommunernas resultat och de insatta resurserna. Bland kommunerna med högst andel elever som uppnått målen i alla ämnen finns kommuner med såväl höga som låga kostnader. Om man tar hänsyn till de strukturella faktorerna har hälften av kommunerna låga kostnader per elev och hälften höga kostnader. Om man enbart studerar avvikelsen från SALSA-värdet så blir det tydligt att det framför allt är i de mindre kommunerna eleverna presterar bra resultat i förhållande till de modellberäknade värdena. Av de 10 kommunerna med störst positiv avvikelse hade alla utom en (Båstad) färre än 11 000 invånare. Nästan samtliga kommuner hade höga kostnader i förhållande till sin struktur. Sett till samtliga kommuner med positiv avvikelse från SALSA-värdet har vi dock inte funnit något samband mellan höga kostnader (i förhållande till kommunens struktur) och bra resultat. Av diagram 4 framgår hur kommunerna fördelar sig efter andel elever som uppnått målen i alla ämnen 2006 och 2007. Diagram 4. Antal kommuner fördelade efter andel elever som uppnått målen i alla ämnen.

Antal kommuner

2006

2007

90 80 70 60 50 40 30 20 Andel godkända elever

10 0

–65

66–70

71–75

76–80

81–85

86–90

91–100

Diagrammet visar att det 2007 var 31 kommuner där mer än 85 procent av eleverna uppnått målen. Det är 10 fler än året innan. Antalet kommuner med lägst resultat, under 65 procent, var liksom året innan 13 stycken.

öppna jämförelser – grundskola

Karta 2. Kommunerna fördelade efter andel elever som nått målen i alla ämnen vårterminen 2007.

Andel som uppnått Antal målen i alla ämnen kommuner

81,4 – 94,7% 73

72,5 – 81,2 % 144

57,1 – 72,4 % 73

öppna jämförelser – grundskola

Flickor tenderar att i högre utsträckning än pojkarna nå målen. År 2007 var det 79,4 procent av flickorna i årskurs 9 som uppnådde målen i samtliga ämnen, jämfört med 73 procent av pojkarna. Det finns också ett samband mellan hur stora skillnaderna är mellan könen och hur bra resultat som kommunens elever presterar totalt sett. I de kommuner där eleverna har en lägre måluppfyllelse är skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat större än i kommuner med högre måluppfyllelse. Diagram 5. Antal kommuner fördelade efter andel elever som uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 vårterminen 2007 fördelat på pojkar och flickor.

Andel elever som uppnått målen

Pojkar

100

13 kommuner

Flickor 42 kommuner

84 kommuner

75 kommuner

45 kommuner

27 kommuner

4 kommuner

90 80 70 60 50 40 30

Andel elever som uppnått målen i alla ämnen totalt i kommunen

20 10 0

–65

66–70

71–75

76–80

81–85

86–90

91–100

Exempel: I de 13 kommuner där andelen som uppnått målen i alla ämnen är mindre än 65 procent är skillnaden mellan pojkar och flickor åtta procentenheter.

Indikator A2 Genomsnittligt meritvärde Genomsnittligt meritvärde för elever i årskurs 9 vårterminen 2007. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena (G =10, VG =15 och MVG =20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2007. Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Det genomsnittliga meritvärdet i riket var 207,3 vårterminen 2007 vilket är det högsta värdet sedan det nya betygssystemet infördes 1998. Av de kommuner där eleverna hade högst meritvärde (tabell 3) var 7 förortskommuner med Danderyd i topp med ett genomsnittligt meritvärde på 251,9. Det lägsta genomsnittliga meritvärdet i en kommun var 183,9.

öppna jämförelser – grundskola

Tabell 3. Kommuner med högst genomsnittligt meritvärde samt störst positiv avvikelse från SALSA Genomsnittligt meritvärde

SALSA-avvikelse

Kommun

Poäng

Kommun

Procent

Danderyd

251,9

Pajala

11,0

Nacka

237,7

Gnosjö

9,6

Lidingö

237,7

Nacka

9,3

Lund

233,2

Valdemarsvik

9,3

Lomma

230,9

Ydre

9,1

Pajala

227,6

Arvika

8,2

Täby

224,8

Sotenäs

8,1

Partille

224,5

Lysekil

7,7

Höganäs

222,1

Danderyd

7,5

Arvika

222,1

Svenljunga

7,3

Av de kommuner med störst positiv avvikelse från sitt SALSA-värde, det vill säga de kommuner där eleverna fick de högsta meritvärdena i förhållande till sina bakgrundsvariabler ligger Pajala i topp, följt av Gnosjö, Nacka och Valdemarsvik. Sett till kostnaderna per elev bland både kommunerna med de högsta (faktiska) meritvärdena och dem med störst positiv avvikelse från sitt modellberäknade meritvärde (SALSA-värdet) finns ingen entydig bild. Bland kommunerna i tabell 3 finns såväl kommuner med höga som låga kostnader per elev efter det att strukturella faktorer beaktats. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta 3. På kommungruppsnivå är det i storstäder och förortskommuner som eleverna har högst genomsnittligt meritvärde. Det var i dessa båda kommungrupper betydligt högre än i övriga kommungrupper. Lägst genomsnittligt meritvärde hade elever i varuproducerande kommuner där genomsnittet var cirka 201. Tabell 4. Genomsnittligt meritvärde i kommungrupperna. Kommungrupp Meritvärde

Rank

Storstäder

214,6

Förortskommuner

214,2

Större städer

207,5

Pendlingskommuner

203,1

Glesbygdskommuner

206,2

Varuproducerande kommuner

200,7

Övriga >25 000 inv

201,9

Övriga 12 500–25 000 inv

201,4

Övriga <12 500 inv

204,5

öppna jämförelser – grundskola

Karta 3. Kommunerna fördelade efter genomsnittligt meritvärde vårterminen 2007.

genomsnittligt Antal meritvärde kommuner

210,2 – 251,9 71

198,1 – 210,1 147

183,9 – 197,7 72

öppna jämförelser – grundskola

Av diagram 6 framgår hur kommunerna fördelat sig efter elevernas genomsnittliga meritvärde 2006 och 2007. Diagram 6. Antal kommuner fördelade efter genomsnittligt meritvärde i årskurs 9.

Antal kommuner

2006

2007

140 120 100 80 60 40 20 0

Meritvärde

–185

186–195

196–205

206–215

216–225

226–

I de flesta kommunerna har eleverna ett genomsnittligt meritvärde mellan 196 och 215. I 6 kommuner är det högre än 225 och i 3 kommuner är det lägre än 186. Skillnaden mot 2006 är relativt liten men tendensen är positiv. Det var något fler kommuner 2007 vars elever hade ett genomsnittligt meritvärde på över 215 än året innan. Det genomsnittliga meritvärdet för flickor i årskurs 9 var vårterminen 2007 218,8 och för pojkar 194,1. Skillnaden mellan könen har inte förändrats sedan 2006. Diagram 7. Antal kommuner fördelade efter genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 vårterminen 2007 fördelat på pojkar och flickor.

Genomsnittligt meritvärde pojkar/flickor

Pojkar

300

Flickor

3 kommuner

44 kommuner

130 kommuner

81 kommuner

26 kommuner

6 kommuner

–185

186–195

196–205

206–215

216–225

226–

250 200 150 100 50 0

Meritvärde

I såväl kommuner med högt som lågt genomsnittligt meritvärde är skillnaderna mellan könen ungefär lika stora.

öppna jämförelser – grundskola

Indikator A3 Behörighet till gymnasieskolan Andelen elever i årskurs 9 som var behöriga till gymnasieskolans nationella program vårterminen 2007. För att en elev ska vara behörig till ett nationellt program krävs minst betyget Godkänt i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas bland dem som fått eller skulle ha fått betyg. Elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således inte. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program har under hela 2000-talet varit mellan 89–90 procent vilket även var fallet vårterminen 2007 då andelen uppgick till 89,1 procent. Högst andel behöriga elever hade Danderyd med 99,3 procent följt av Storfors och Mörbylånga med knappt 99 procent. Skillnaden mellan den kommun som har det högsta (99,3) respektive lägsta (73,2) värdet uppgår till 26 procentenheter. Tabell 5. Kommuner med högst andel elever som är behöriga

till gymnasieskolans nationella program vårterminen 2007. Kommun

Procent

Danderyd

Storfors

99,3

98,9

Mörbylånga

98,7

Arvidsjaur

97,7

Dorotea

97,6

Åsele

Malung-Sälen

97,5 97,2

Ydre

96,5

Tjörn

96,4

Lidingö

96,3

Bland kommunerna med högst andel behöriga elever finns både förortskommuner och mindre glesbygdskommuner. Lite mer än hälften av kommunerna som redovisas i tabell 5 har höga kostnader per elev om man tar kommunens struktur i beaktande. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta 4.

öppna jämförelser – grundskola

Karta 4. Kommunerna fördelade efter andel elever med behörighet till gymnasieskolan vårterminen 2007.

Andel elever med behörighet Antal till gymnasieskolan kommuner

92,5 – 99,3 %

87,1 – 92,4 %

148

73,2 – 87,0 %

öppna jämförelser – grundskola

Störst andel behöriga elever av kommungrupperna hade gruppen förortskommuner där nästan 92 procent av eleverna var behöriga att söka till gymnasieskolan (se tabell 6). Lägst andel finns i storstäderna. Skillnaderna mellan kommungrupperna är dock relativt små. Tabell 6. Andel behöriga till gymnasieskolans nationella program per kommungrupp vårterminen 2007. Kommungrupp

Procent

Rank

86,4

Förortskommuner

91,7

Större städer

88,9

Storstäder

Pendlingskommuner

89,8

Glesbygdskommuner

89,9

Varuproducerande kommuner

88,4

Övriga >25 000 inv

88,9

Övriga 12 500–25 000 inv

88,2

Övr <12 500 inv

90,8

Diagram 8 visar hur kommunerna fördelar sig efter hur stor andel av eleverna som är behöriga till gymnasieskolans nationella program 2006 och 2007. Diagram 8. Antal kommuner fördelade efter andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella program.

Antal kommuner

2006

2007

120 100 80 60 40 20 0

Procent

–80

81–85

86–90

91–95

96–100

I de flesta kommunerna är det fler än 85 procent av eleverna som är behöriga till gymnasieskolan. I endast 9 kommuner är andelen lägre än 80 procent. Det är dock 5 fler än år 2006. Generellt sett har andelen behöriga minskat något mellan de två åren.

öppna jämförelser – grundskola

Diagram 9. Antal kommuner fördelade efter andel elever behöriga till gymnasieskolans nationella program vårterminen 2007 fördelat på pojkar och flickor.

Andel behöriga pojkar/flickor

Pojkar

100

Flickor

9 kommuner

47 kommuner

110 kommuner

111 kommuner

13 kommuner

90 80 70 60 50 40 30 Andel behöriga elever totalt i kommunen

20 10 0

–80

81–85

86–90

91–95

96–100

Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat är större i kommuner där andelen behöriga totalt sett är lägre. Mönstret överensstämmer med det för indikator A1, andel elever som uppnått målen i alla ämnen. Andelen behöriga flickor till gymnasieskolas nationella program var i riket 90,4 procent medan pojkarnas andel uppgick till 87,9 procent.

5.1.2 Ämnesprov

13. Sveriges Kommuner och Landsting har under våren 2008 genom en webbenkät samlat in uppgifter om resultat på Ämnesprov åk 5 på kommunnivå. Sammanlagt har 207 kommuner deltagit i undersökningen, varav 146 har redovisat resultat för ämnesproven. I dessa kommuner har mellan 81 och 100 procent av alla elever deltagit i proven. Redovisningen omfattar endast kommunala skolor.

Ämnesproven är en del av det nationella provsystemet och ska bland annat stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning samt ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål. Ämnesproven i årskurs 5 är utvecklade för att ge lärarna möjlighet att pröva elevernas kunskaper mot målen i ämnenas kursplaner. Proven i årskurs 5 är inte obligatoriska för kommunerna att använda, och de resultat som samlas in och redovisas av Skolverket är ett urval bestående av 200 skolor. Skolverkets undersökning kan därför inte användas för att redovisa resultat på kommunnivå. Det är dock närmare 98 procent av landets skolor som använder proven. SKL har därför via en enkät samlat in resultaten från kommunerna för att kunna redovisa dem som resultatindikatorer A4–A6 i Öppna jämförelser 13. Indikatorn redovisar andelen elever som uppnått en viss, av Skolverket, fastställd kravnivå i svenska, engelska och matematik. Vi har fått uppgifter om andelen elever som uppnått kravnivån från ungefär hälften av kommunerna. Utgångspunkten för konstruktionen av ämnesproven för årskurs 9 är läroplanen, kursplaner, betygskriterier samt vad som står om bedömningens inriktning i anslutning till betygskriterierna. Ämnesproven är obligatoriska för läraren att använda. Resultatindikatorerna A7–A9 visar andelen elever som avslutat årskurs 9 vårter-

öppna jämförelser – grundskola

minen 2007 som uppnått minst resultatet Godkänt på de nationella ämnesproven i matematik, engelska och svenska. Vi har inte tagit med resultaten för elever som gör ämnesprovet i svenska som andraspråk. Dessa resultat finns dock i den elektroniska upplagan av Öppna jämförelser.

Indikator A4 Ämnesprovet i matematik i årskurs 5 – Ny indikator Indikatorn visar andel elever som har uppnått en viss av Skolverket fastställd kravnivå i ämnet matematik av samtliga elever som gjort alla delprov vårterminen 2007. Resultaten avser de 146 kommuner som besvarat Sveriges Kommuner och Landstings enkät och omfattar endast kommunala skolor. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Det genomsnittliga medelvärdet för de 146 kommuner som har varit med undersökningen är 85 procent. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta 5. För de kommuner som inte har svarat på vår enkät eller som har angett att de inte samlat in uppgiften centralt är färgen vit. Kommunerna med bäst resultat redovisas i tabell 7. Tabell 7. Kommuner med högst andel elever som uppnått kravnivån i matematik i årskurs 5. Kommun

Procent

Bollebygd

Sundbyberg

Karlsborg

Strömstad

Sotenäs

Ulricehamn

Laxå

Lerum

Svedala

Tingsryd

De högsta värdena uppnås i Bollebygd och Sundbyberg där andelen som nått kravnivån i matematik är 99 procent. I den kommun som har det lägsta värdet bland dem som har deltagit i undersökningen uppnår 66 procent kravnivån. I 77 (av 146) kommuner har färre än 86 procent uppnått kravnivån. I endast fyra kommuner är andelen elever som uppnått kravnivån högre än 95 procent.

öppna jämförelser – grundskola

Karta 5. Kommunerna fördelade efter andel elever som uppnått kravnivån i ämnesprovet i matematik i årskurs 5 vårterminen 2007. Andel Antal godkända elever kommuner

90 – 99 % 38

80 – 89 % 73

66 – 79 % 35

Uppgift saknas 144

öppna jämförelser – grundskola

Indikator A5 Ämnesprovet i engelska i årskurs 5 – Ny indikator Indikatorn visar andel elever som har uppnått en viss av Skolverket fastställd kravnivå i ämnet engelska av samtliga elever som gjort alla delprov vårterminen 2007. Resultaten avser de 146 kommuner som besvarat Sveriges Kommuner och Landstings enkät och omfattar endast kommunala skolor. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Det genomsnittliga medelvärdet för de 146 kommuner som har varit med i undersökningen är drygt 89 procent. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta 6. För de kommuner som inte har svarat på vår enkät eller som har angett att de inte samlat in uppgiften centralt är färgen vit. Kommunerna med bäst resultat redovisas i tabell 8. Tabell 8. Kommuner med högst andel elever som uppnått kravnivån i engelska i årskurs 5. Kommun

Procent

Vadstena

Sundbyberg

Karlsborg

Laxå

Boxholm

Olofström

Vellinge

Stockholm

Höganäs

Gnesta

Norsjö

Vadstena har högst andel elever som uppnått kravnivån i engelska. Andelen elever som når kravnivån i engelska varierar mellan 72 och 99 procent. Det är en större andel elever som når kravnivån i ämnesprovet i engelska än det är i ämnesprovet i matematik. I 93 av kommunerna som har deltagit i undersökningen är det fler än 85 procent av eleverna som uppnått kravnivån. Det kan jämföras med resultaten för ämnesproven i årskurs 5 i matematik och svenska där motsvarande siffror är 69 respektive 80 kommuner.

öppna jämförelser – grundskola

Karta 6. Kommunerna fördelade efter andel elever som uppnått kravnivån i ämnesprovet i engelska i årskurs 5 vårterminen 2007. Andel Antal godkända elever kommuner

91 – 99 % 41

84 – 90 % 67

72 – 83 % 38

Uppgift saknas 144

öppna jämförelser – grundskola

Indikator A6 Ämnesprovet i svenska i årskurs 5 – Ny indikator Indikatorn visar andelen elever som har uppnått en viss av Skolverket fastställd kravnivå i ämnet svenska (exkl. svenska som andraspråk) av samtliga elever som gjort alla delprov vårterminen 2007. Resultaten avser de 146 kommuner som besvarat Sveriges Kommuner och Landstings enkät och omfattar endast kommunala skolor. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting

Det genomsnittliga medelvärdet för de 146 kommuner som har varit med i undersökningen är 86 procent. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta 7. För de kommuner som inte har svarat på vår enkät eller som har angett att de inte samlat in uppgiften centralt är färgen vit. Kommunerna med bäst resultat redovisas i tabell 9. Tabell 9. Kommuner med högst andel elever som uppnått kravnivån i svenska i årskurs 5. Kommun

Procent

Karlsborg

100

Sundbyberg

Gnesta

Hedemora

Lerum

Österåker

Laxå

Olofström

Vellinge

Höganäs

Ulricehamn

Karlsborg är den enda kommun där samtliga elever har nått kravnivån i svenska. Det lägsta värdet bland de kommuner som har deltagit i undersökningen är 58 procent. I 66 av de 146 kommunerna är det mindre än 86 procent av eleverna som uppnått kravnivån i ämnesprovet i svenska. I 76 av kommunerna är det mellan 86 och 95 procent av eleverna som uppnått kravnivån. I fyra kommuner är andelen elever som har uppnått kravnivån högre än 95 procent.

öppna jämförelser – grundskola

Karta 7. Kommunerna fördelade efter andel elever som uppnått kravnivån i ämnesprovet i svenska i årskurs 5 vårterminen 2007. Andel Antal godkända elever kommuner

90 – 100 % 42

82– 89 % 67

58 – 81 % 37

Uppgift saknas 144

öppna jämförelser – grundskola

Indikator A7 Ämnesprovet i matematik i årskurs 9 Andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik vårterminen 2007 av de elever som har ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Resultaten på ämnesproven finns redovisade från 2005 och framåt. År 2005 var det cirka 88 procent av eleverna som fick betyget Godkänt eller ett högre betyg i matematik. Två år senare har denna siffra sjunkit till cirka 84 procent. Resultaten på ämnesprovet i matematik skiljer sig markant från resultaten på ämnesproven i engelska och svenska där måluppfyllelsen är betydligt högre. I tabell 10 redovisas resultaten för de kommuner som hade högst andel elever med Godkänt resultat på ämnesprovet i matematik. Tabell 10. Kommuner med högst andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik vårterminen 2007. Kommun

Procent

Arjeplog

Valdemarsvik Täby

100,0

96,8 96,0

Danderyd

95,9

Tanum

95,3

Lidingö

94,9

Nacka

94,5

Lomma

94,4

Båstad

94,2

Vellinge

93,7

Arjeplog var den enda kommun där samtliga elever som deltog i ämnesprovet i matematik hade minst betyget Godkänt. År 2006 fanns det 11 kommuner där alla elever fått minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik. Vi har inte funnit något samband mellan höga kostnader och bra resultat på ämnesprovet. Bland kommunerna med bäst resultat finns kommuner med såväl höga som låga kostnader i förhållande till sin struktur. Av de 10 kommuner där eleverna presterat bäst resultat tillhör sex gruppen förortskommuner. Det är också den kommungrupp som har den högsta genomsnittliga andelen elever med minst betyget Godkänt i ämnesprovet i matematik.

öppna jämförelser – grundskola

Karta 8. Kommunerna fördelade efter andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik vårterminen 2007. Andel Antal godkända elever kommuner

88,1 – 100,0 % 72

78,7 – 88,0 % 145

56,7– 78,6 % 73

öppna jämförelser – grundskola

Av diagram 10 framgår hur kommunerna fördelat sig efter elevernas resultat på ämnesprovet i matematik 2006 och 2007. Diagram 10. Antal kommuner fördelade efter andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik i årskurs 9.

Antal kommuner

2006

2007

200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Procent

–85

86–90

91–95

96–100

I 188 kommuner har färre än 86 procent fått betyget Godkänt eller ett högre betyg. Det är betydligt sämre än 2006 då motsvarande siffra var 128. Samtidigt har antalet kommuner där måluppfyllelsen är över 90 procent minskat från 85 till 22 kommuner. Diagram 11. Antal kommuner fördelade efter andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik i årskurs 9 vårterminen 2007 uppdelat på pojkar och flickor.

Andel elever med minst betyget godkänt

Pojkar

100

Flickor

188 kommuner

80 kommuner

19 kommuner

3 kommuner

90 80 70 60 50 40 30 Andel elever med minst godkänt totalt i kommunen

20 10 0

–85

86–90

91–95

96–100

öppna jämförelser – grundskola

Flickornas resultat är bättre än pojkarnas i ämnesprovet i matematik men skillnaden är mindre än för ämnesproven i svenska och engelska. Andelen flickor som fått minst Godkänt var 84,6 procent medan andelen pojkar som fått minst Godkänt var 84,2 procent. Skillnaden mellan könen är således väldigt liten när det gäller resultaten på ämnesprovet i matematik. Att skillnaderna i resultat i matematik är små mellan pojkar och flickor bekräftas även i PISA-undersökningen (se kapitel 3).

Jämförelse mellan ämnesprov i matematik i årskurs 5 och årskurs 9 Diagram 12 visar hur kommunerna fördelar sig efter elevernas resultat på ämnesprovet i matematik i årskurs 5 och 9. Jämförelsen avser endast de 146 kommuner där vi kan redovisa resultat för både årskurs 5 och årskurs 9. Diagram 12. Antal kommuner fördelade efter andel elever som nått kravnivån på ämnesprovet i matematik i årskurs 5, 2007, respektive andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2007.

Antal kommuner

Åk 5

Åk 9

100 90 80 70 60 50 40 30 20

Andel elever som nått kravnivån/ uppnått målen

10 0

–85

86–90

91–95

96–100

En jämförelse mellan resultat på ämnesprovet i årskurs 5 och årskurs 9 visar att det är en större andel elever som når kravnivån i årskurs 5 än det är som når godkänt resultat i årskurs 9.

öppna jämförelser – grundskola

Indikator A8 Ämnesprovet i engelska i årskurs 9 Andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska vårterminen 2007 av de elever som har ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Under perioden 2005–2007 har det varit ungefär lika stor andel elever i riket som får minst betyget Godkänt på ämnesproven i engelska varje år. År 2007 var andelen 95 procent. Flest elever med godkänt betyg fanns i Grästorps kommun där samtliga elever som deltog i ämnesprovet fick minst betyget Godkänt. En majoritet av de i tabell 11 presenterade kommunerna är förortskommuner och det är också den kommungrupp som har högst andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska. Tabell 11. Kommuner med högst andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska vårterminen 2007. Kommun

Procent

Grästorp

Danderyd

100,0

Nacka

99,8 99,2

Aneby

99,1

Vindeln

99,0

Vellinge

98,9

Båstad

98,9

Lomma Täby

98,8

98,4

Lidingö Partille

98,8

98,4

Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta 9.

öppna jämförelser – grundskola

Karta 9. Kommunerna fördelade efter andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska vårterminen 2007. Andel Antal godkända elever kommuner

96,5 – 100,0 % 72

92,9 – 96,4 % 147

76,6 – 92,8 % 71

öppna jämförelser – grundskola

Som framgår av diagram 13 är resultaten betydligt bättre i ämnesprovet i engelska än i ämnesprovet i matematik. I totalt 258 kommuner är andelen elever med minst betyget Godkänt högre än 90 procent. Endast i ett par kommuner understiger andelen elever som uppnått målen 86 procent. Diagram 13. Antal kommuner fördelade efter andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska i årskurs 9.

Antal kommuner

2006

2007

180 160 140 120 100 80 60 40 20 0

Procent

–85

86–90

91–95

96–100

År 2007 var det färre kommuner än året innan där mer än 95 procent av eleverna fick minst betyget Godkänt. Pojkar har ett generellt sett sämre resultat på ämnesproven i engelska än flickor. Andelen pojkar som hade minst betyget Godkänt var 94,6 procent jämfört med flickornas andel som uppgick till 95,4 procent. Minst skillnad mellan könen var det i de kommuner där eleverna totalt sett hade den högsta måluppfyllelsen.

öppna jämförelser – grundskola

Diagram 14. Antal kommuner fördelade efter andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska i årskurs 9 vårterminen 2007 uppdelat på pojkar och flickor.

Andel elever med minst betyget godkänt

Pojkar

100

Flickor

2 kommuner

30 kommuner

169 kommuner

89 kommuner

90 80 70 60 50 40 Andel elever med minst betyget godkänt totalt i kommunen

30 20 10 0

–85

86–90

91–95

96–100

Jämförelse mellan ämnesprov i engelska i årskurs 5 och årskurs 9 Diagram 15 visar hur kommunerna fördelar sig efter elevernas resultat på ämnesprovet i engelska i årskurs 5 och årskurs 9. Jämförelsen avser endast de 146 kommuner där vi kan redovisa resultat för både årskurs 5 och årskurs 9. Diagram 15. Antal kommuner fördelade efter andel elever som har nått kravnivån i ämnesprovet i engelska i årskurs 5, 2007, respektive andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i engelska i årskurs 2007.

Antal kommuner

Åk 5

Åk 9

100 90 80 70 60 50 40 Andel elever som uppnått kravnivån/ uppnått målen

30 20 10 0

–85

86–90

91–95

96–100

I en jämförelse mellan resultat i årskurs 5 och årskurs 9 kan noteras att en betydligt större andel elever når minst betyget godkänt på ämnesprovet i årskurs 9 än det är som uppnår kravnivån i årskurs 5.

öppna jämförelser – grundskola

Indikator A9 Ämnesprovet i svenska i årskurs 9 Andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i svenska exklusive svenska som andraspråk vårterminen 2007, av de elever som har ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Andelen elever i riket som fick minst betyget Godkänt på det nationella ämnesprovet i svenska vårterminen 2007 var 96,3 procent. Det är en förbättring jämfört med 2005 då motsvarande andel var 94,9 procent. I 12 kommuner fick samtliga elever som gjorde ämnesprovet minst betyget Godkänt. De 12 kommunerna presenteras i bokstavsordning i tabellen nedan. En klar majoritet av dessa är mindre kommuner eller glesbygdskommuner. Tabell 12. Kommuner med högst andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i svenska vårterminen 2007. Kommun Aneby

Procent

100,0

Arjeplog

100,0

Arvidsjaur

100,0

Färgelanda

100,0

Grästorp

100,0

Mellerud Munkfors

Ovanåker

Storfors

Ydre

100,0

Strömstad Tjörn

100,0 100,0

100,0

Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta 10. Kommungruppen övriga kommuner med mer än 25 000 invånare hade den högsta genomsnittliga andelen elever som fick minst betyget Godkänt. Därefter följde förortskommuner och glesbygdskommuner. Diagram 16 visar hur kommunerna fördelat sig efter elevernas resultat på ämnesprovet i svenska 2006 och 2007.

öppna jämförelser – grundskola

Karta 10. Kommunerna fördelade efter andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i svenska vårterminen 2007. Andel Antal godkända elever kommuner

97,5 – 100,0 % 71

94,2 – 97,4 % 146

78,9 – 94,1 % 73

öppna jämförelser – grundskola

Diagram 16. Antal kommuner fördelade efter andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i svenska i årskurs 9.

Antal kommuner

2006

2007

180 160 140 120 100 80 60 40 20 Procent

–85

86–90

90–95

96–100

I totalt 275 kommuner var andelen elever med minst betyget Godkänt i ämnesproven i svenska över 90 procent. Det är lika många som året innan. Det var emellertid något färre kommuner 2007 än året innan där andelen elever som uppnått målen överstiger 95 procent. Diagram 17. Antal kommuner fördelade efter andelen elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i svenska i årskurs 9 vårterminen 2007 uppdelat på pojkar och flickor.

Andel elever med minst betyget godkänt

Pojkar

100

Flickor

3 kommuner

7 kommuner

111 kommuner

169 kommuner

90 80 70 60 50 40 30

Andel elever med minst betyget godkänt totalt i kommunen

20 10 0

–85

86–90

90–95

96–100

Skillnaden mellan könen är generellt sett större i ämnesprovet i svenska än i ämnesproven i matematik och engelska. Den genomsnittliga andelen pojkar som fick minst betyget Godkänt var knappt 95 procent. Motsvarande andel för flickorna var knappt 98 procent. Skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor är, liksom för flertalet andra indikatorer, mindre i kommuner där resultatet totalt sett är högre.

öppna jämförelser – grundskola

Jämförelse mellan ämnesprov i svenska i årskurs 5 och årskurs 9 Diagram 18 visar hur kommunerna fördelar sig efter elevernas resultat på ämnesprovet i svenska i årskurs 5 och årskurs 9. Diagram 18. Antal kommuner fördelade efter andel elever som har nått kravnivån på ämnesprovet i engelska i årskurs 5, 2007, respektive andel elever med minst betyget Godkänt på ämnesprovet i svenska i årskurs 9, 2007.

Antal kommuner

Åk 5

Åk 9

100 90 80 70 60 50 40 30

Andel elever som uppnått kravnivån/ målen

20 10 0

–85

86–90

91–95

96–100

I ämnesproven i svenska, liksom de i matematik och engelska, är det stora skillnader i resultat mellan årskurs 5 och årskurs 9. Det är en större andel elever som når Godkänt resultat i årskurs 9 än som når upp till kravnivån i årskurs 5. Jämförelsen avser endast de 146 kommuner där vi kan redovisa resultat för både årskurs 5 och årskurs 9.

5.1.3 Omvärldskunskap Den indikator vi använder som mått på elevernas omvärldskunskap är resultat från Dagens Nyheters nutidsorientering i årskurs 9. Indikatorn har tidigare inte redovisats i Öppna jämförelser och i likhet med resultaten på ämnesproven i årskurs 5 baseras den inte på någon officiell statistik. Nutidsorienteringen är en landsomfattande kunskapstävling för högstadieelever. Tävlingen består av 35 frågor om dagsaktuella ämnen som ska besvaras under 40 minuter. Samtliga deltagare besvarar frågorna under samma tidsperiod, det vill säga samma dag och samma tid. Totalt deltar 52 procent av eleverna i årskurs 9 i provet. Skillnaderna i andelen elever som deltar är dock stor mellan kommunerna. I vissa kommuner deltar i stort sett samtliga elever i årskurs 9 medan det i andra är mindre än 20 procent av eleverna som deltar. Det finns därför anledning att vara försiktig när man jämför resultaten mellan kommunerna. Nutidsorienteringen tar inte sin utgångspunkt i några statliga styrdokument. Vi bedömer dock att resultaten i nutidsorienteringen kan ge viss indikation på elevernas omvärldskunskaper. Vi har även funnit en viss samvariation mellan de genomsnittliga betygsresultaten i de samhällsorienterande ämnena och resultaten på nutidsorienteringen.

öppna jämförelser – grundskola

Indikator A10 Dagens Nyheters nutidsorientering – Ny indikator Genomsnittligt antal korrekta svar från deltagande elever i årskurs 9 i Dagens Nyheters nutidsorientering höstterminen 2006. Källa: Dagens Nyheter

De kommuner vars elever hade det högsta genomsnittliga antalet korrekta svar höstterminen 2006 redovisas i tabellen nedan. Anledningen till att det är 2006 års värden som redovisas är att resultaten ska kunna hänföras till de elever som gick ut årskurs 9 vårterminen 2007. Tabell 13. Kommuner med högst genomsnittligt antal korrekta poäng på Dagens Nyheters nutidsorientering höstterminen 2006. Genomsnittligt antal Kommun rätt (av 35 möjliga) Vaxholm

Danderyd

Lidingö

Lund

Stockholm

15,2

Täby

Arjeplog

16,2

Lomma

Köping

16,6

14,9

14,7

14,3

14,2

14,1

Mörbylånga

14,1

Åre

14,1

Nacka

14,1

Av de kommuner som hade högst resultat är en klar majoritet belägna i Stockholms län men där finns även kommuner från södra och västra Sverige. Resultaten för samtliga kommuner presenteras i tabellbilagan. Notera att vi i tabellbilagan redovisar uppgifterna för 273 kommuner men att det i vissa kommuner är ett litet antal elever som deltagit. Minst 10 elever per kommun ska ha deltagit för att resultaten ska redovisas. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta 11.

öppna jämförelser – grundskola

Karta 11. Kommunerna fördelade efter genomsnittligt antal korrekta svar i Dagens Nyheters nutidsorientering höstterminen 2006. genomsnittligt Antal antal korrekta svar kommuner

12,5 – 16,6

11,3 – 12,4

133

8,4 – 11,2

Uppgift saknas

öppna jämförelser – grundskola

5.2 Resursindikatorer Antalet resursindikatorer som redovisas i rapporten är färre än antalet resultatindikatorer. Anledningen till detta är att vi genom Öppna jämförelser i första hand vill fokusera på resultaten. Totalt redovisas 5 resursindikatorer, varav två är rena kostnadsindikatorer, B1 och B2, och två personalindikatorer, C1 och C2. Kopplat till kostnadsindikatorerna visas även kostnad per betygspoäng (KPB), B3, som är tänkt att ge en fingervisning om effektiviteten. För den som är intresserad av ytterligare resursindikatorer hänvisas till Skolverkets databas för jämförelsetal (www.jmftal.artisan. se/frame_ex.htm).

5.2.1. Kostnader De två kostnadsindikatorerna som vi redovisar är nettokostnaden per elev i grundskolan (B1) samt den procentuella avvikelsen från kommunens standardkostnad (B2). Nettokostnaden är beräknad utifrån var eleverna är folkbokförda till skillnad från resultaten som avser elever i de skolor som är belägna i kommunen. Det är emellertid det enda mått som inkluderar ersättningen till fristående skolor. Nettokostnaden är också det enda mått som kan användas för jämförelse med standardkostnaden. Att vi valt nettokostnad i stället för bruttokostnad beror på att standardkostnaden bygger på nettokostnad. Resultatindikatorerna som redovisas i rapporten avser till största del elever i årskurs 9. Deras resultat kan dock inte enbart analyseras utifrån resursinsatsen det sista grundskoleåret. För att ge en mer rättvisande bild av vilken resursinsats som ligger till grund för resultatet redovisas indikatorerna nettokostnad och avvikelse från standardkostnad per elev som ett genomsnitt över de fem senaste åren. Det är en förändring jämfört med Öppna jämförelser 2007 då endast ett år togs i beaktande. Figur 3. Nettokostnader och avvikelse, ett genomsnitt för femårsperioden 2002–2006.

1:an

2:an

3:an

4:an

5:an

6:an

7:an

8:an

NATIONELLA PROV

9:an NATIONELLA PROV

Ekonomiindikator, femårssnitt Ekonomiindikator, femårssnitt

Anledningen till att vi väljer att använda ett femårsgenomsnitt (i stället för ett nioeller treårsgenomsnitt) är att de nationella ämnesproven i dagsläget genomförs i årskurs 5 och årskurs 9. Ett femårsgenomsnitt kan då sättas mot resultaten på de nationella ämnesproven både i årskurs 5 och i årskurs 9. Standardkostnaden används i kostnadsutjämningen i det kommunala utjämningssystemet och är tänkt att spegla den kostnad som kommunen skulle ha givet sin struktur om verksamheten bedrevs med en för riket genomsnittlig ambition och effektivitet. Att jämföra avvikelserna från standardkostnaden kan ge en mer rättvis

öppna jämförelser – grundskola

bild än att jämföra kommunernas nettokostnader då kommunernas struktur eller förutsättningar är väldigt olika. Stora avstånd och spridd bebyggelse i glesbygdskommuner leder exempelvis till högre kostnader för små skolor och skolskjutsar. Beräkningarna av standardkostnad är gjorda enligt samma metod som tillämpas för tabell 11 i rapporten Vad kostar verksamheten i Din kommun14. En positiv avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, medan en negativ avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad strukturen motiverar. Vi har av skäl som tidigare nämnts i metodavsnittet valt att rangordna ekonomiindikatorerna så att den kommun som har högst kostnad hamnar sist i rangordningen. Även indikatorn kostnad per betygspoäng (B3) påverkas av kommunens specifika förutsättningar. De skilda förutsättningarna innebär att indikatorn bör användas med försiktighet. Indikatorn kan ge en bra bild av en kommuns effektivitet vid jämförelser mellan kommuner med liknande strukturella förutsättningar. När strukturen däremot skiljer sig avsevärt mellan två kommuner blir jämförelser missvisande. En kommun med förväntade höga strukturella kostnader till följd av gles bebyggelse och långa avstånd (vilket medför små skolenheter och omfattande skolskjutsar) kan rimligtvis inte jämföras med en kommun med en hög befolkningstäthet och korta avstånd. Lokaler, inventarier och skolskjutsar har exkluderats ur beräkningen av indikatorn kostnad per betygspoäng för att fånga de rena undervisningskostnadernas betydelse för resultatet. Kostnaderna avser 2006 års räkenskapsår medan betygen avser elever i huvudmannens skolor som avslutat årskurs 9 läsåret 2006/07. Måttet kostnad per betygspoäng omfattar endast kommunala skolor i den aktuella kommunen. Vi har medvetet valt att behålla den definitionen, trots att den inte följer samma princip som flertalet andra indikatorer i rapporten, eftersom det är så indikatorn används i andra sammanhang.

Indikator B1 Nettokostnaden per elev – Ny definition Kommunens samtliga kostnader för grundskola minus intäkter utslaget per elev som är folkbokförd i kommunen. Den nettokostnad som redovisas är en genomsnittskostnad för femårsperioden 2002 till 2006. Källa: Statistiska centralbyrån samt egna bearbetningar

14. SKL, Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut 2006. ISBN 978-91-7164-257-8

Den genomsnittliga nettokostnaden i riket är cirka 68 000 kronor per elev och varierar mellan 55 000 och 92 000 kronor. Av kommunerna har 65 procent en nettokostnad på högst 70 000 kronor per elev. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta 12.

öppna jämförelser – grundskola

Karta 12. Kommunerna fördelade efter nettokostnaden per elev.

Nettokostnad Antal per elev kommuner

55 829–63 413 kr

63 417–71 254 kr

144

71 526 –92 627 kr

öppna jämförelser – grundskola

Att kommuner med höga nettokostnader per elev framför allt är koncentrerade till små kommuner i de inre delarna av norra och mellersta Sverige beror på att det är dyrare att bedriva skolverksamhet i små glesbygdskommuner. Stora avstånd och spridd bebyggelse medför högre kostnader för till exempel fler skolor och skolskjutsar. Den högre kostnaden som beror på strukturella faktorer får kommunerna dock kompensation för genom det kommunala kostnadsutjämningssystemet. I tabell 14 redovisas de kommuner som har lägst nettokostnad per elev. Tabell 14. Kommuner med lägst nettokostnad per elev. Kommun Nettokostnad (kr) Kävlinge

55 829

Skara

57 044

Vellinge

57 832

Öckerö

57 913

Lerum

58 004

Bjuv

58 077

Svedala

58 187

Hultsfred

58 211

Trollhättan

58 308

Grästorp

58 390

Bland kommunerna med lägst nettokostnad per elev dominerar precis som föregående år framför allt medelstora kommuner i södra Sverige. Nio av kommunerna i tabell 14 återfinns även i gruppen kommuner med störst negativ avvikelse från standardkostnaden som redovisas i tabell 15. Av diagram 19 framgår hur kommunerna fördelar sig efter nettokostnad per elev.

Antal kommuner

Diagram 19. Antal kommuner fördelade efter nettokostnad per elev (2002–2006). 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

–60

61–65

öppna jämförelser – grundskola

66–70

71–75

76–80

81–

Nettokostnad per elev tkr

De 18 kommunerna med högst nettokostnad är alla glesbygdskommuner. I flertalet av dessa glesbygdskommuner är den faktiska nettokostnaden också högre än deras beräknade standardkostnad. Det innebär att de har högre faktiska kostnader än de kan förväntas ha givet sin struktur. Exkluderas de tre storstäderna är det också glesbygdskommunerna som kommungrupp som har den största avvikelsen från sin standardkostnad.

Indikator B2 Procentuell avvikelse från standardkostnaden – Ny definition Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den kostnad som kommunen beräknas ha utifrån det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Den standardkostnad som redovisas är genomsnittkostnaden för femårsperioden 2002 till 2006. Källa: Statistiska centralbyrån samt egna bearbetningar

Kommuner med högre kostnad än standardkostnaden är geografiskt utspridda över hela landet, medan kommuner med lägre kostnad än standardkostnaden framför allt finns i södra Sverige. Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta 13. Tabell 15. Kommuner med störst negativ avvikelse från beräknad standardkostnad per elev. Kommun

Procent

Vellinge

-15,9

-15,8

Kävlinge Skara

Hultsfred Bjuv Lerum

-14,6

-14,3

Kristianstad Trollhättan Svedala Grästorp

-14,4

-13,9

-13,1

-13,0

-12,9

-11,9

Vi har i våra analyser inte kunnat konstatera några självklara samband mellan resultat och resurser. Det gäller även för de 10 kommuner som satsat minst resurser i förhållande till vad strukturen motiverar. Här finns flera olika kommungrupper representerade. Bland kommuner med låga kostnader finns de som nått såväl låga som höga genomsnittliga värden på resultatindikatorerna.

öppna jämförelser – grundskola

Karta 13. Kommunerna fördelade efter procentuell avvikelse från standardkostnaden.

AVVIKELSE FRÅN Antal STANDARDKOSTNADEN kommuner

-15,9 till -5,7 %

-5,4 till 4,9 %

145

5,0 till 23,5 %

öppna jämförelser – grundskola

Antal kommuner

Diagram 20. Antal kommuner fördelade efter procentuell avvikelse från standardkostnaden per elev (2002–2006). 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Procentuell avvikelse

<-15

-14,9 till -10,1 -9,9 till -5,0

-4,9 till -0,1

0,0 till 4,9

5,0 till 9,9

>10,0

Avvikelsen från standardkostnaden varierar mellan -15,9 och +23,5 procent. Knappt hälften av kommunerna har en avvikelse mot den beräknade standardkostnaden på mindre än ±5 procent. I gruppen med störst negativ avvikelse från standardkostnaden finns alla kommungrupper representerade.

Indikator B3 Kostnad per betygspoäng – Ny indikator Genomsnittlig kostnad per elev 2006 för den kommunala grundskolan, exklusive lokaler, inventarier och skolskjutsar, delad med det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 vårterminen 2006. Källa: Dagens Samhälle

Den genomsnittliga kostnaden per betygpoäng är 285 kr och indikatorn varierar med mellan 217 kr och 454 kr. 189 kommuner har en kostnad per betygspoäng som ligger under 300 kr. Av tabell 16 framgår vilka kommuner som har lägst kostnad per betygspoäng.

öppna jämförelser – grundskola

Tabell 16. Kommuner med lägst kostnad per betygspoäng. Kommun

Kostnad (kr)

Förändring i procent

Danderyd

216,9

-0,9

Höganäs

234,6

-9,5

Arvika

235,9

1,3

Härryda

236,5

-1,2

238,0

11,7

239,2

4,2

Partille

Ängelholm

Kungsbacka

Hjo Årjäng Lomma

239,4

-3,8

240,2

-0,5

240,3

-1,0

241,2

5,9

Källa: Dagens Samhälle

Av de 10 kommuner med lägst kostnad per betygspoäng har samtliga en negativ avvikelse från sin beräknade standardkostnad. De har därmed lägre nettokostnader än vad som kan förväntas givet deras struktur. Elevernas bakgrundsvariabler kan i flertalet av kommunerna betraktas som gynnsamma. Som tidigare nämnts tar indikatorn ej någon hänsyn till kommunernas strukturella förutsättningar. Den bör därför användas för att jämföra kommuner med liknande strukturella förutsättningar eller för att göra jämförelser över tiden av den egna kommunens verksamhet. Det är också viktigt att komma ihåg att indikatorn är en kvot mellan kostnad och betyg. Det innebär att en låg kvot kan bero på antingen låga kostnader, höga betyg eller en kombination. Sammansättningen i kommunens kvot måste ställas mot kommunens ambitionsnivå. Det är inte självklart att ett bra värde på kostnad per betygspoäng som beror på låga kostnader är tillfredställande för en kommun vars ambition är att ha goda resultat. Härjedalen och Munkfors är de två kommuner som sänkt sin kostnad per betygspoäng mest, räknat i procent, mellan 2006 och 2007. Båda kommunerna har förbättrat sig mer än 12 procent. Vid en jämförelse mellan Härjedalen och Laxå, som har gjort den 20:e största förbättringen, blir det tydligt att en analys av både kostnads- och betygsförändring måste till för att tolka betydelsen av förändring. I Härjedalen beror deras förbättrade placering på en kraftig förbättring av resultatet (+14%) kombinerat med en inte oansenlig kostnadssänkning (-8%). I Laxå beror förbättringen istället enbart på en lägre kostnad per prestation (-7%) som kombineras med en inte obetydande resultat försämring (-6%). Hur kommunerna fördelar sig efter färggruppering framgår av karta 14.

öppna jämförelser – grundskola

Karta 14. Kommunerna fördelade efter kostnad per betygspoäng.

Kostnad Antal per betygspoäng kommuner

216,3–269,8 kr 73

270,5–307,7 kr 143

307,9–454,2 kr 73

Uppgift saknas

öppna jämförelser – grundskola

Antal kommuner

Diagram 21. Antal kommuner fördelade efter kostnaden per betygspoäng. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Kostnad per betygspoäng

10 0

–250

251–270

271–290

291–310

311–330

331–

5.2.2 Personal De personalindikatorer vi valt att använda är andel lärare med pedagogisk universitets- eller högskoleexamen (C1) samt personaltätheten uttryckt i antal elever per lärare (C2). Indikatornerna inkluderar personal i fristående skolor i alla utom 24 kommuner där personaluppgifter från fristående skolor saknas i den nationella statistiken. I dessa 24 kommuner avser uppgifterna endast lärare i kommunala grundskolor. För dessa 24 kommuner redovisas varken rangnummer eller färg. Det är värt att notera att indikatorerna för personal avser grundskolans samtliga årskurser medan de resultatindikatorer vi redovisar endast avser elever i årskurs 5 och 9. Vi har valt att ta med andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen som resursindikator därför att kommunerna enligt skollagen är skyldiga att för undervisningen använda ”lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva”. Skollagens regler gäller även för personal i fristående skolor, men kommunerna har inget ansvar för eller någon del i dessa skolors rekrytering. I den elektroniska tabellen särredovisas personal i kommunala respektive fristående grundskolor. Kommuner med högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen kommer först i rangordningen. Utöver lärare finns det andra personalkategorier som deltar i undervisningen för grundskoleelever – till exempel förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare – men utan att vara anställda som lärare. Indikatorn antal elever per lärare visar den lägre personaltätheten, det vill säga exklusive andra personalkategorier. Skälet är att vi inte kunnat få fram underlag för att beräkna personaltätheten för dessa personalkategorier för både kommunala och fristående skolor på kommunnivå.

öppna jämförelser – grundskola

Indikator C1 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Personal med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen med utfärdat examensbevis och som är anställda som lärare, omräknat till heltidstjänster läsåret 2006/07. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är läsåret 2006/07 för riket totalt 84 procent. Andelen varierar mellan 71 procent och 97 procent. Skellefteå är den kommun som har högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. I kommunala grundskolor är andelen 86 procent och i fristående grundskolor 65 procent. Bland kvinnorna är andelen med pedagogisk högskoleexamen högre, 88 procent, än bland männen, 78 procent. Totalt sett är det fler kvinnor (77 procent) som är anställda som lärare än män (23 procent). I tabellbilagan redovisas rangnummer för alla kommuner där uppgifter finns från både kommunala och fristående grundskolor. Hur dessa kommuner fördelar sig efter andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen framgår av karta 15. I tabell 17 redovisas kommunerna med högsta andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Tabell 17. Kommuner med högst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen läsåret 2006/07. Kommun

Procent

Skellefteå

96,7

Dorotea

96,5

Osby

Askersund Ydre

Robertsfors

96,0

Övertorneå Piteå

96,2

94,9

94,8

94,6

Smedjebacken Oskarshamn

94,5 94,4

En majoritet av kommunerna med högst andel behöriga lärare är mindre kommuner. Elevernas resultat i dessa kommuner varierar stort. Vissa har mycket höga indikatorvärden medan andra har låga indikatorvärden. Sett till samtliga kommuner har vi inte funnit något samband mellan en hög andel behöriga lärare i kommunen och goda resultat. I de flesta kommuner har inte andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ändrats med mer än 2 procentenheter åt endera hållet jämfört med året innan. I 39 kommuner har andelen försämrats med mer än två procentenheter, och i 68 kom-

öppna jämförelser – grundskola

Karta 15. Kommunerna fördelade efter andel lärare med pedagogisk högskoleexamen.

Andel lärare med Antal ped. högskoleex. kommuner

89,5 – 96,7 % 67

81,9 – 89,4 % 132

71,1 – 81,8 % 67

Uppgift saknas 24

öppna jämförelser – grundskola

muner har andelen höjts med mer än två procentenheter. I tabell 18 redovisas de kommuner där andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ökat mest. Arjeplog är den kommun där andelen ökat mest, 9,5 procentenheter, men kommunen befinner sig trots det fortfarande bland de 25 procent kommuner med lägst andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. Tabell 18. Kommuner där andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ökat mest jämfört med föregående år. Kommun

Avvikelse från läsåret 2005/06 i procentenheter

Arjeplog

Fagersta

Smedjebacken Norsjö

8,6

8,5 8,4

Bräcke

Ovanåker

7,9 6,8

Storfors

Malå

9,5

6,8

6,4

Heby

5,5

Sotenäs

5,5

Av diagram 20 framgår hur kommunerna fördelar sig efter andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Diagram 22. Antal kommuner fördelade efter andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen läsåret 2006/07.

Antal kommuner

2006

2007

100 90 80 70 60 50 40 30 20

Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

10 0

–75

76–80

81–85

86–90

91–95

96–100

öppna jämförelser – grundskola

Indikator C2 Antal elever per lärare Antalet elever per lärare omräknat till heltidstjänster. Källa: Statistiska centralbyrån och Skolverket

Genomsnittligt antal elever per lärare i riket läsåret 2006/07 är 12. Antalet elever per lärare varierar mellan 8,5 och 14,6. I kommunala grundskolor finns det i genomsnitt 12 elever per lärare och i fristående grundskolor är det 13,4 elever per lärare, det vill säga en lägre personaltäthet. Nivån är oförändrad jämfört med föregående år. Personaltätheten är högst i de inre delarna av norra och mellersta Sverige. Detta beror till en del på strukturella förutsättningar med stora avstånd och spridd bebyggelse som vi tidigare visat även påverkar nettokostnaden per elev. Av diagram 23 framgår hur kommunerna fördelar sig efter antal elever per lärare. Diagram 23. Antal kommuner fördelade efter antal elever per lärare läsåret 2006/07.

Antal kommuner

2006

2007

120 100 80 60 40 20 0

Antal elever per lärare

–9,9

10–10,9

11–11,9

12–12,9

13–13,9

Ett lågt antal elever per lärare innebär en hög lärartäthet.

öppna jämförelser – grundskola

kapitel

Öppna jämförelser i kommunens utvecklingsarbete Ett av huvudsyftena med denna rapport är att stimulera till effektivitetsfräm-

jande analyser och åtgärder för att på så sätt öka måluppfyllelsen i kommunernas grundskolor. Genom att jämföra den egna kommunens skolverksamhet med andras kan kommunen få en signal om var den största utvecklingspotentialen finns och även hitta kommuner vars metoder och arbetssätt kan vara intressanta att studera mer ingående. Vi ger i detta kapitel två exempel på hur sådana jämförelser kan göras på ett enkelt och överskådligt sätt. Att använda resultatoch resursindikatorer och göra jämförande analyser bör ses som en naturlig del i de kommunala lednings- och styrprocesserna. Det finns många modeller för och illustrationer av sådana system. Rådet för kommunala analyser (RKA) ger exempel på en sådan modell och beskriver i skriften Skapa resultat med nyckeltal – Grundskola hur nyckeltal kan integreras i centrala delar av styrprocessen för att ge ökad konkretion åt målformuleringar, lägesanalyser och resultatredovisningar.

öppna jämförelser – grundskola

6.1 Att lära av goda exempel Öppna jämförelser kan med fördel användas för att hitta goda exempel på kommuner som lyckats särskilt väl inom ett eller flera områden inom grundskolan. I förra årets rapport drogs slutsatsen att ingen är bäst eller sämst på allt. Därmed bör alla kommuner ha något att lära av andra eller något att lära ut till andra. Genom att bilda nätverk med andra kommuner kan lärdom delas mellan kommuner. Det kan vara en väg för att utveckla och sprida framgångsrika metoder för utveckling av skolverksamheten som på sikt kan leda till en ökad måluppfyllelse. Vid jämförelser är det viktigt att hitta bra jämförelsekommuner. En naturlig utgångspunkt kan vara att jämföra sig med kommuner som lyckats särskilt väl med sin verksamhet, oavsett hur deras struktur ser ut eller var de befinner sig geografiskt i landet: Var har eleverna högst betyg? Vilka elever lyckas bäst på de nationella ämnesproven? Vilka kommuner har högst andel elever som är behöriga till gymnasieskolan? Det handlar även om att ställa resultaten mot kostnaderna: Vad är kostnaden per elev för att uppnå ett visst resultat? Resultat och kostnader påverkas delvis av faktorer som den enskilda kommunen inte kan påverka i det korta perspektivet. Det gäller exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå (som påverkar elevernas resultat) och kommunens gleshet (som påverkar kostnaderna). För att åtminstone delvis fånga upp dessa faktorer bör man också titta på avvikelsen från de modellberäknade SALSA-värdena och avvikelsen från kommunens standardkostnad. Dessa mått fångar upp de viktigaste strukturella faktorerna som kan påverka resultatet av en jämförelse mellan två kommuner. Genom att söka ut de mest framgångsrika kommunerna inom respektive område och jämföra deras resultat med den egna kommunens kan man på ett enkelt sätt se hur den egna kommunen ligger till i förhållande till de bästa och samtidigt hitta kommuner vars metoder och arbetssätt kan vara intressanta att studera. Ett annat sätt att hitta goda exempel är att söka ut kommuner som kanske inte ligger i topp men som har förbättrat sina resultat under en följd av år. Nedan följer en sammanställning av de främsta kommunerna och deras värde. I anslutning till tabellen finns även möjlighet att själv fylla i den egna kommunens resultat. Notera att även de mest framgångsrika kommunerna kan bli ännu bättre då det är 100 procents måluppfyllelse som är målet i grundskolan.

öppna jämförelser – grundskola

Exempel på jämförande analys 1 Tabell 19. Underlag för jämförande analys mellan den egna kommunen och kommunerna med bäst värde per indikator. Resultatindikatorer

Din kommuns värde

Bästa kommunen

Bästa kommunens värde

A1. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen

Ydre

94,7 %

A1. Avvikelse från beräknat SALSAvärde (uppnått målen)

Ydre

23 %

A2. Genomsnittligt meritvärde

Danderyd

A2. Avvikelse från beräknat SALSAvärde (meritvärde)

Pajala

A3. Behöriga till gymnasieskolan

Danderyd

A4. Uppnått kravnivån på ämnes provet i matematik åk 5

Bollebygd, Sundbyberg

99 %

A5. Uppnått kravnivån på ämnes provet i engelska åk 5

Vadstena

99 %

A6. Uppnått kravnivån på ämnes provet i svenska åk 5

Karlsborg

100 %

A7. Minst G på ämnesprovet i matematik åk 9

Arjeplog

100 %

A8. Minst G på ämnesprovet i engelska åk 9

Grästorp

100 %

A9. Minst G på ämnesprovet i svenska åk 9

Aneby, Arjeplog, Arvidsjaur, Färgelanda, Grästorp, Mellerud, Munkfors, Ovanåker, Storfors, Strömstad, Tjörn, Ydre

100 %

A10. Resultat Dagens Nyheters nutidsorientering

Vaxholm

Resursindikatorer

Din kommuns värde

251,9 poäng 11 % 99,3 %

16,6 rätt

Bästa kommunen

Bästa kommunens värde

B1. Nettokostnad per elev, femårsgenomsnitt

Kävlinge

55 829 kr

B2. Avvikelse från standardkostnad, femårsgenomsnitt

Vellinge

-15,9 %

B3. Kostnad per betygspoäng

Danderyd

216,9 kr/ poäng

C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

Skellefteå

96,7 %

öppna jämförelser – grundskola

Vi vet att många kommuner gärna jämför sig med sina grannar eller med kommuner som av olika skäl uppfattas som lika den egna kommunen i något avseende. För att tillgodose önskemålen om sådana jämförelsemöjligheter presenterar vi i det följande ett exempel på hur man kan välja jämförelsekommun utifrån bakgrundsfaktorer som ofta brukar användas i jämförelsesammanhang.

Exempel på jämförande analys 2 I tabellen nedan presenteras hur en jämförelseanalys kan se ut mellan två kommuner med liknande struktur. Tabell 20 a. Exempel på underlag för jämförande analys mellan kommuner med liknande struktur. Kommungrupp Modellberäknat meritvärde (SALSA) Folkmängd Tätortsgrad Skattesats (Kommunal) Medelnettoinkomst Standardkostnad per elev

Kommun A 12 500–25 000 inv

Kommun B 12 500–25 000 inv

205

15 040

13 369

87,2

81,5

21,69

21,74

168 070

168 646

65 933

66 476

Av jämförelsen mellan de två kommunernas förutsättningar framgår att deras strukturella bakgrundsfaktorer är mycket lika. Kommunerna är mycket lika avseende modellberäknat meritvärde (SALSA), folkmängd, skattesats, medelnettoinkomst och standardkostnad medan tätortsgraden skiljer sig lite.

öppna jämförelser – grundskola

Tabell 20 b. Exempel på underlag för jämförande analys mellan kommuner med liknande struktur. Resultatindikatorer

Kommun A

Kommun B

Andel elever som uppnått målen i alla ämnen

73,8

79,7

Avvikelse från beräknat SALSA-värde (uppnått målen), procent

-4,2

2,1

194,4

218,5

Avvikelse från beräknat SALSA-värde (meritvärde), procent

-5,2

6,6

Behöriga till gymnasieskolan, procent

86,5

95,1

Minst G i ämnesprovet i matematik, procent

75,6

73,7

Minst G i ämnesprovet i engelska, procent

94,8

87,5

Minst G i ämnesprovet i svenska (exkl. svenska som andraspråk), procent

95,3

97,2

Uppnått kravnivån i ämnesprovet i matematik

Uppnått kravnivån i ämnesprovet i engelska

Uppnått kravnivån i ämnesprovet i svenska

10,7

11,8

Genomsnittligt meritvärde

Resultat DN:s nutidsorientering

Resursindikatorer

Kommun A

Kommun B

66 063

60 286

0,2

-9,3

307,6

243,0

Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

82,1

76,5

Antal elever per lärare

11,4

11,0

Nettokostnad per elev, femårsgenomsnitt Avvikelse från standardkostnad, femårsgenomsnitt, procent Kostnad per betygspoäng (kr)

Exemplet visar på en rad intressanta fakta, bland annat att kommun B har lägre kostnader än kommun A, även i förhållande till deras förväntade kostnader. Trots detta presterar eleverna i kommun B betydligt bättre resultat. Eleverna i kommun B har ett högre genomsnittligt meritvärde och det är fler som når målen i alla ämnen och blir behöriga till gymnasieskolan än i kommun A. Exempel på kommuner med liknande strukturella förutsättningar att jämföra sig med presenteras i tabellbilagan till rapporten. För dessa kommuner gäller att deras struktur avseende folkmängd, SALSA-värde, standardkostnad med mera är mycket likartade. Det går naturligtvis även bra att själv söka ut lämpliga kommuner att jämföra sig med, till exempel genom att använda analysverktyget på WebOr. Exempel på tillvägagångssätt presenteras som bilaga till rapporten under rubriken Öppna jämförelser i analysverktyget WebOr.

öppna jämförelser – grundskola

bilagor Bilaga 1: Öppna

jämförelser i analysverktyget WebOr

I detta avsnitt kommer vi att visa hur analysverktyget WebOr kan användas som

ett hjälpmedel för att ta fram kommuner att jämföra sin egen kommun med. Verktyget kan även användas för att genomföra olika typer av analyser. WebOr är ett internetbaserat analysverktyg som är tillgängligt för alla (www.webor.se). Beroende på vad syftet är med analysen så har vi delat in tillvägagångssätten i två delar, A och B.

A. Hitta lika kommuner med likartad struktur I WebOr finns möjligheten att hitta kommuner med likartad struktur som är lämpliga att jämföra sin kommun med. Här beskrivs hur en sådan sökning kan gå till:

öppna jämförelser – grundskola

1. Gå in på www.webor.se 2. Längst upp till vänster på startsidan väljer ni fokuskommun. Fokuskommunen är den kommun som ni vill hitta jämförelseobjekt för. För att gå vidare i analysen måste en fokuskommun väljas. 3. För att hitta liknande kommuner att jämföra sig med väljs ”sök liknande kommuner” under Öppna jämförelseavsnittet i mitten av startsidan.

4. På nästa sida som dyker upp väljer man den verksamhet man är intresserad av. Här finns möjlighet att välja om likartade kommuner ska tas fram utifrån ett övergripande perspektiv. Om detta alternativ väljs så utgår sökningen från en sammanvägning av SALSA, folkmängd, standardkostnad och medelnettoinkomst. Variablerna15 är viktade enligt följande:

15. För definition se bilaga 2.

• • • •

SALSA Folkmängd Standardkostnad Medelnettoinkomst

30 % 30 % 30 % 10 %

öppna jämförelser – grundskola

Det går också att utgå från ett resultat- eller resursperspektiv. Väljs detta utgår sökningen istället från de olika resultat-, ekonomi- eller personalindikatorerna som vi har redovisat i rapporten.

Efter att verksamhet valts presenteras en lista över de mest lika kommunerna. Listan är uppbyggd så att alla kommuner kommer att listas utifrån sin likhet med fokuskommunen. Den kommun som är mest lik fokuskommunen presenteras först. När ett antal (lämpligtvis 1–5) jämförbara kommuner valts ut från listan är det dags att gå vidare till analysen.

öppna jämförelser – grundskola

B. Genomför en jämförelseanalys av din kommun Det finns även möjlighet att ta fram indikatorer och genomföra en jämförelseanalys i WebOr. Här beskrivs hur en sådan jämförelse analys kan gå till: 1. Gå till startsidan, www.webor.se 2. Klicka på ”gå till analysen” under avsnittet Öppna jämförelser 3. Alla indikatorer visas nu. Välj nu till de kommuner du vill jämföra med, genom att klicka på kommunerna under ”hela riket” i vänsterspalten.

Utifrån denna bild kan du sedan välja att fokusera antingen på de ”röda” indikatorerna som din kommun visar eller på de indikatorer där din kommun redovisar ett sämre resultat än de kommuner du valt att jämföra med. 4. Genom att högerklicka på en indikator finns möjligheten att välja att dölja en enskild eller flera indikatorer. 5. Genom att ”markera” en indikator finns möjligheten att få den enskilda indikatorn redovisad i kartbild. Klicka bara på fliken Karta (värde) efter att indikatorn är markerad så kommer en karta med valda kommuner och deras värde upp.

öppna jämförelser – grundskola

Bilaga 2: Definitioner Resultatindikatorer A1. Andel elever som uppnått målen i alla ämnen (kommunala och fristående skolor) Andel av avgångseleverna som uppnått målen, det vill säga betyget Godkänt eller högre, i samtliga ämnen vårterminen 2007. Den enskilda eleven ska ha nått målen i alla ämnen han eller hon läst för att räknas till dem som uppnått målen i alla ämnen. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I den elektroniska tabellen särredovisas resultaten för elever i kommunala skolor och fristående skolor. Sammanvägning till totalmåttet görs med antalet elever i kommunala respektive fristående skolor som vikter. Modellberäknat värde enligt SALSA för andel elever som uppnått målen (kommunala skolor) Modellberäknade värden för andel elever som uppnått målen har tagits fram av Skolverket i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Uppgifterna avser endast elever i kommunens kommunala skolor och gäller för vårterminen 2007. Avvikelse från modellberäknat värde enligt SALSA för andel elever som uppnått målen (kommunala skolor) Avvikelse mellan faktiskt värde för andelen elever som uppnått målen (se ovan) och det modellberäknade värdet (se ovan) anges i procent. Noteras bör att avvikelsen är beräknad på värden för elever i kommunala skolor (exakta värden framgår av den elektroniska tabellen) medan det faktiska totalvärdet avser elever i både kommunala och fristående skolor. Eftersom fristående skolor utgör mindre än 10 procent i 235 kommuner torde vår jämförelse med SALSA-värden för enbart kommunala skolor ändå ge en förhållandevis korrekt bild för flertalet kommuner. A2. Genomsnittligt meritvärde (kommunala och fristående skolor) Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena (G =10, VG=15 och MVG=20) för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg i årskurs 9 vårterminen 2007. Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I den elektroniska tabellen särredovisas resultaten för kommunala skolor och fristående skolor. Sammanvägning till totalmåttet görs med antalet elever i kommunala respektive fristående skolor som vikter.

öppna jämförelser – grundskola

Modellberäknat meritvärde enligt SALSA (kommunala skolor) Modellberäknade genomsnittliga meritvärden har tagits fram av Skolverket i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Uppgifterna avser endast elever i kommunens kommunala skolor och gäller för vårterminen 2007. Avvikelse från modellberäknat genomsnittligt meritvärde enligt SALSA (kommunala skolor) Avvikelsen mellan faktiskt värde för genomsnittligt meritvärde (se ovan) och det modellberäknade värdet (se ovan) anges i procent. Noteras bör att avvikelsen är beräknad på värden för elever i kommunala skolor (exakta värden framgår av den elektroniska tabellen) medan det faktiska totalvärdet avser elever i både kommunala och fristående skolor. Eftersom fristående skolor utgör mindre än 10 procent i 235 kommuner torde vår jämförelse med SALSA-värden för enbart kommunala skolor ändå ge en förhållandevis korrekt bild för flertalet kommuner. A3. Behöriga till gymnasieskolan (kommunala och fristående skolor) Indikatorn visar andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans nationella program vårterminen 2007. För att en elev ska vara behörig till det nationella programmet krävs minst betyget Godkänt i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas av dem som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således). Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I den elektroniska tabellen särredovisas resultaten för elever i kommunala och fristående skolor. Sammanvägning till totalmåttet görs med antalet elever i kommunala respektive fristående skolor som vikter. A4–A6. Ämnesproven i årskurs 5, andel elever som nått kravnivån (kommunala skolor) Indikatorerna visar andelen elever som enligt kommunen uppnått den av Skolverket fastställda kravnivån i ämnesproven i matematik, engelska respektive svenska vårterminen 2007 av de elever som gjort proven. De resultat som visas avser elever i kommunala skolor. Ämnesproven i årskurs 5 är inte obligatoriska för kommunerna att använda. Men det är närmare 98 procent av landets skolor som använder proven och i många kommuner görs en central sammanställning av resultaten. Uppgifterna som redovisas har tagits in från kommunerna av SKL i en särskild enkät. Indikatorerna redovisas för de 146 kommuner som lämnat uppgifter i nämnd enkät. För de kommuner som inte lämnat uppgifter lämnas en blank ruta i tabellen.

öppna jämförelser – grundskola

A7–A9. Ämnesproven i årskurs 9, andel elever som fått minst Godkänt (kommunala och fristående skolor) Indikatorerna visar andelen elever med minst betyget Godkänt i ämnesproven i matematik, engelska respektive svenska vårterminen 2007 av de elever som fått ett provbetyg i ämnet och avslutat årskurs 9. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor belägna i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. I den elektroniska tabellen särredovisas resultaten för kommunala skolor och fristående skolor. Sammanvägning till totalmåttet görs med antalet elever i kommunala respektive fristående skolor som vikter. Alla grundskolor som har elever i årskurs 9 deltar i ämnesprovinsamlingen. Endast elever som genomfört samtliga delprov får ett sammanvägt provresultat för de olika delproven som ingår i varje ämne. Vi har inte redovisat resultaten för de elever som deltog i proven i svenska som andraspråk. A10. Dagens Nyheters nutidsorientering (kommunala och fristående skolor) Genomsnittligt antal korrekta svar från deltagande elever i årskurs 9 i Dagens Nyheters nutidsorientering höstterminen 2006. Totalt 52 procent av eleverna i årskurs 9 deltog i provet. I vissa kommuner deltar i stort sett samtliga elever i årskurs 9 medan det i andra är mindre än 20 procent av eleverna som deltar. I tabellbilagan redovisas uppgifterna för 273 kommuner. Minst 10 elever per kommun ska ha deltagit för att resultaten ska redovisas.

Resursindikatorer B1. Nettokostnad per elev i hemkommun (kommunala och fristående skolor) Kommunens samtliga kostnader minus totala intäkter för grundskolan per elev som är folkbokförd i kommunen. Nettokostnadsbegreppet överensstämmer med definitionen i SKL:s och SCB:s gemensamma rapport Vad kostar verksamheten i Din kommun. I Öppna jämförelser beräknas indikatorn per elev i stället för per invånare. Den nettokostnad som redovisas är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden 2002 till 2006. Kommunen med högst nettokostnad placeras sist i rangordningen och vice versa. B2. Avvikelse från standardkostnad (kommunala och fristående skolor) Indikatorn visar hur kommunens faktiska kostnad avviker från dess standardkostnad, den kostnad som kommunen beräknas ha utifrån det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Begreppet används även i SKL:s och SCB:s gemensamma rapport Vad kostar verksamheten i Din kommun. Här i Öppna jämförelser beräknas indikatorn per elev i stället för per invånare. Avvikelsen som redovisas är en genomsnittlig kostnad för femårsperioden 2002 till 2006 både avseende nettokostnaden och standardkostnaden. Även här hamnar kommunen med högst kostnad (det vill säga högst positiv avvikelse) sist i rangordningen och vice versa.

öppna jämförelser – grundskola

B3. Kostnad per betygspoäng (kommunala skolor) Genomsnittlig kostnad per elev 2006 för den kommunala grundskolan, exklusive lokaler, inventarier och skolskjutsar delad med det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 vårterminen 2007. C1. Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen (kommunala och fristående skolor) Andel lärare den 14 oktober 2006, omräknat till heltidstjänster med lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat examensbevis. Uppgifterna avser lärare i kommunala och fristående skolor. Indikatorn avser grundskolans alla årskurser medan resultatindikatorerna gäller årskurs 9. Uppgiften avser både kommunala och fristående skolor belägna i kommunen. För några kommuner saknas uppgiften för fristående skolor i den nationella statistiken. För dessa kommuner redovisas endast uppgiften för de kommunala skolorna. Indikatorn markeras med vitt i tabellen och kommunen ingår inte i rankningen. C2. Antal elever per lärare (kommunala och fristående skolor) Antal elever per lärare den 14 oktober 2006 omräknat till heltidstjänster. Den pedagogiska personalen omfattar även andra kategorier såsom förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare. De ingår dock inte här. Uppgifterna avser lärare i kommunala och fristående skolor. Indikatorn avser grundskolans alla årskurser medan resultatindikatorerna gäller årskurs 9. Uppgiften avser både kommunala och fristående skolor belägna i kommunen. För några kommuner saknas uppgiften för fristående skolor i den nationella statistiken. För dessa kommuner redovisas endast uppgiften för de kommunala skolorna. Indikatorn markeras med vitt i tabellen och kommunen ingår inte i rankningen.

Bakgrundsvariabler SALSA (kommunala skolor) Modellberäknade genomsnittliga meritvärden har tagits fram av Skolverket i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå, andel pojkar, andel elever födda utomlands, samt andel elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands. Uppgifterna avser elever endast i kommunens kommunala skolor och gäller för vårterminen 2007. Folkmängd Total folkmängd den 31 december 2007. Tätortsgrad Andel av kommunens totala invånare som bor i tätort i förhållande till kommunens totala folkmängd 2005. Som tättbebyggt område räknas alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt icke överstiger 200 meter.

öppna jämförelser – grundskola

Total skattesats Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen och landstinget 2008. Skattesats till kommun Den totala skattesatsen i procent som löntagaren betalar till kommunen 2008. Medelnettoinkomst Medelnettoinkomst för kvinnor och män 20 år och äldre 2006. Nettoinkomsten består av summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar.

Standardkostnad per elev Standardkostnad för grundskolan är den kostnad som beräknas i grundskolemodellen i kostnadsutjämningssystemet. Kostnaden beräknas utifrån en genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till kommunens egna strukturella faktorer enligt kostnadsutjämningen. Utöver verksamhetsanknutna kostnader finns också modeller i kostnadsutjämningen som inte är knutna till någon specifik verksamhet. Dessa ingår också i beräkningen för grundskolan. Beräkningen överensstämmer med den definition som används i SKL:s och SCB:s gemensamma rapport Vad kostar verksamheten i Din kommun men här beräknat per elev i stället för per invånare. Den standardkostnad som redovisas är en genomsnittskostnad för femårsperioden 2002 till 2006.

Kommungruppsindelning Kommungruppsindelningen gjordes av Svenska Kommunförbundet år 2005. Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är • Storstäder (3 kommuner). Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. • Förortskommuner (38 kommuner). Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet ska vara någon av storstäderna. • Större städer (27 kommuner). Kommun med 50 000–200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. • Pendlingskommuner (41 kommuner). Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun.

öppna jämförelser – grundskola

• Glesbygdskommuner (39 kommuner). Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. • Varuproducerande kommuner (40 kommuner). Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet enligt svensk näringsgrensindelning. • Övriga kommuner, över 25 000 invånare (34 kommuner). Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 invånare. • Övriga kommuner, 12 500–25 000 invånare (37 kommuner). Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har 12 500–25 000 invånare. • Övriga kommuner, mindre än 12 500 invånare (31 kommuner). Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare.

öppna jämförelser – grundskola

Bilaga 3: Tabeller I tabellbilagan redovisas värden för samtliga kommuner. Varje kommun kan där se hur den rangordnas för flertalet indikatorer, det vill säga från bästa värde (rangnummer 1) till sämsta värde (rangnummer 290). Tabellen är färgad med grönt, gult och rött. Grön färg betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med sämst värden, och gul färg anger att kommunens värde på indikatorn ligger bland de 50 procenten i mittfältet. Antalet kommuner i de tre grupperna varierar något beroende på indikator. Alla kommuner med samma värde räknas till samma grupp. Samma indelning och färger används i kartredovisningen. Mellan kolumnen med kommunens värde och rankning finns en pil. Pilen visar om kommunens värde ökat, minskat eller är oförändrat. (Se figuren till höger.) Notera att för indikator A2 gäller samma intervall fast för poäng. I tabell 24 anger vi även värden för varje kommun avseende bakgrundsvariabler som kan användas för att hitta jämförbara kommuner.

25 procent 50 procent 25 procent

i >10 procentenheter j 3,0–9,9 procentenheter k -2,9 till 2,9 procentenheter l -3,0 till -9,9 procentenheter m < -10 procentenheter

öppna jämförelser – grundskola

Tabell 21. Resultatindikatorer A1–A6 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt meritvärde

Procent

Min Max Vägt medel

57,1 94,7 76,1

Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Eda Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun Filipstad

77,1 77,3 74,6 89,1 79,7 84,8 86,2 80,1 78,7 76,1 78,9 87,7 74,5 63,9 82,2 82,9 82,3 84,1 74,5 75,5 67,2 73,2 79,8 79,0 73,4 89,1 69,7 92,7 70,6 92,7 82,0 79,1 76,5 70,4 77,4 72,5 72,1 62,8 74,0 73,1 80,7 84,9 79,5

j l m j j k j k j k j i l k k k k i j k k k k k k k k k k k k k l k j k k l l l k k k

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Procent

61 91 76,5

-21,2 23,0

75 79 76 77 78 78 80 78 76 76 74 78 74 70 82 79 77 77 77 74 61 77 74 76 71 76 71 91 77 77 73 82 79 75 76 75 74 74 74 75 77 80 78

1,6 -3,3 -1,8 18,8 2,1 8,7 7,8 1,5 3,6 0,1 6,7 12,4 0,6 -13,5 0,2 4,9 6,8 9,2 -2,5 0,9 8,5 -5,0 7,8 4,0 3,4 17,2 -1,8 1,9 -8,3 20,4 12,3 -4,2 1,0 -6,1 -1,2 -3,6 -2,6 -15,1 -0,0 -2,6 5,0 5,9 1,9

135 133 178 10 96 43 29 90 113 151 108 19 182 285 67 60 66 49 181 157 271 204 92 105 201 11 250 3 238 4 69 104 146 240 129 216 223 287 186 205 80 40 99

SALSA

Avvikelse från modellberäknat värde

öppna jämförelser – grundskola

Rankning

Faktiskt värde Poäng

Jmf 2006

Kommun

Jmf 2006

SALSA Faktiskt värde

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Poäng

183,9 251,9 207,3 113 193 165 5 103 41 48 117 90 136 58 18 129 280 135 76 57 35 177 125 43 220 47 81 92 6 166 108 249 3 20 202 123 234 158 194 182 283 140 180 75 66 106

200,8 212,6 200,4 206,1 218,5 218,6 215,6 222,1 213,0 202,6 198,9 212,7 200,3 188,8 207,6 219,2 199,6 211,0 203,9 202,9 203,6 202,0 199,7 200,2 196,0 212,2 204,0 251,9 188,3 195,7 207,9 213,3 197,3 202,2 204,8 197,0 196,7 188,4 200,6 202,7 212,0 213,9 203,9

l l l k k l i j l j k i l l l l k i j k j j m k l k m j j l k k l k j k l l l k j k l

178 53 185 111 22 21 34 10 50 158 205 51 186 284 97 19 196 67 142 153 147 168 194 187 243 56 136 1 286 248 94 45 223 164 123 227 231 285 180 155 60 42 141

Avvikelse från modellberäknat värde Procent

189 233 206,3

-9,1 11,0

202 208 202 201 205 205 208 203 199 200 197 202 199 190 214 207 204 203 204 204 194 201 197 201 200 204 193 233 202 204 199 212 208 201 203 205 203 194 202 202 204 211 202

-1,9 1,6 -0,8 3,9 6,6 6,6 3,6 8,2 7,1 1,3 1,0 5,3 0,7 -3,9 -3,0 5,9 -2,2 3,9 0,2 -0,9 2,6 0,5 1,4 -0,4 -2,0 4,0 5,7 7,5 -6,8 -4,1 4,5 -0,2 -3,4 0,6 -2,6 -4,4 -3,1 -2,9 -0,7 0,4 3,9 0,8 0,9

Rankning

190 88 164 50 14 13 54 6 11 95 104 28 113 249 232 19 202 49 125 165 72 115 92 146 198 46 24 9 280 252 36 136 243 114 217 258 237 229 159 119 48 111 108

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5

Kommun

Procent

Min Max Vägt medel

73,2 99,3 89,1

90,3 91,6 89,3 94,5 95,1 95,7 97,7 92,0 91,1 89,8 88,8 92,6 93,6 89,4 90,3 88,9 92,5 95,4 90,9 85,9 85,1 90,2 91,1 87,1 86,7 96,0 81,8 99,3 87,1 97,6 93,4 95,9 90,3 91,5 90,1 87,3 84,5 76,9 85,5 86,5 92,2 91,1 90,1

Jmf 2006

(Endast uppgifter för 146 kommuner finns redovisade för varje ämnesprov)

Faktiskt värde

Faktiskt värde Rankning

A4. Matematik Procent

Rankning

66 99 85,1

j k l k k j j k k k l j j j k l k j k k k k j k k k m k k j k j k k j k k l l l k l k

143 107 170 31 26 17 4 85 120 159 177 68 51 167 139 176 71 22 125 235 248 144 119 214 224 13 275 1 218 5 55 14 142 108 150 212 256 289 245 228 79 121 154

. 89 . 75 . 87 . . 76 81 . . . 76 90 99 . . 88 82 81 92 . 84 81 79 78 . . . 79 . 85 90 . 85 84 91 . . 79 88 .

A5. Engelska Procent

Rankning

72 99 88,9 . 39 . 133 . 48 . . 125 103 . . . 125 27 1 . . 42 95 103 14 . 78 103 112 119 . . . 112 . 70 27 . 70 78 20 . . 112 42 .

. 90 . 79 . 90 . . 86 86 . . . 80 90 89 . . 91 90 83 96 . 84 87 88 81 . . . 76 . 92 90 . 90 91 90 . . 80 89 .

A6. Svenska Procent

Rankning

58 100 86,2 . 42 . 133 . 42 . . 86 86 . . . 127 42 60 . . 29 42 109 4 . 103 79 69 121 . . . 144 . 25 42 . 42 29 42 . . 127 60 .

. 90 . 75 . 83 . . 79 80 . . . 75 89 89 . . 89 84 82 92 . 81 82 77 76 . . . 84 . 91 89 . 85 82 91 . . 80 86 .

. 32 . 131 . 93 . . 119 115 . . . 131 43 43 . . 43 87 102 12 . 110 102 126 130 . . . 87 . 24 43 . 81 102 24 . . 115 68 .

öppna jämförelser – grundskola

Tabell 21. Resultatindikatorer A1–A6 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt meritvärde

Kommun

Min Max Vägt medel Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby

Procent

57,1 94,7 76,1 69,5 66,1 86,8 73,1 80,4 67,9 72,1 79,2 72,4 75,2 85,6 85,7 80,4 75,7 73,4 84,8 87,8 76,9 70,4 73,8 82,1 89,5 68,7 82,6 77,6 78,7 73,7 75,5 83,7 78,1 76,5 72,7 66,7 70,6 66,5 86,3 79,0 74,7 85,7 71,8 84,3 77,4 79,6

k l i k l j l k l k k j j j k k k k j i k k j j i j k j j i k l k k k j j l j k k i k

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Procent

61 91 76,5 78 75 79 74 79 70 78 65 79 73 77 77 80 77 73 76 78 76 76 77 76 83 71 72 77 76 73 74 79 77 74 78 71 73 75 74 77 80 81 75 79 71 74

-21,2 23,0

251 277 25 206 86 264 222 102 218 166 36 33 87 155 202 42 18 138 241 193 68 7 257 61 128 112 194 156 56 120 145 213 274 237 276 28 106 174 33 225 47 130 97

SALSA

Avvikelse från modellberäknat värde

-10,9 -10,3 9,8 -1,2 1,7 -3,0 -4,6 21,8 -5,9 3,0 11,1 11,3 -1,0 -2,1 -2,4 11,6 12,6 1,2 -7,3 -4,2 7,7 7,9 -3,8 14,7 0,8 3,6 0,0 2,0 6,0 2,0 3,9 -6,8 -6,1 -3,3 -11,4 16,6 2,6 -6,6 6,5 -4,3 6,4 9,0 7,6

öppna jämförelser – grundskola

Faktiskt värde

Rankning

Poäng

271 265 33 160 111 189 214 2 231 93 26 24 154 169 176 23 17 120 241 204 50 46 197 11 127 89 138 105 64 104 85 239 234 192 273 7 95 238 59 206 61 38 51

183,9 251,9 207,3 191,1 196,5 207,0 204,3 205,2 196,4 193,1 207,1 198,8 200,2 202,5 211,0 216,8 203,9 212,1 206,6 209,6 192,0 201,6 194,4 212,3 221,9 199,5 214,5 199,5 196,5 203,6 206,4 214,4 198,5 208,2 198,8 190,6 197,0 199,8 209,7 212,0 197,4 216,6 196,1 222,1 209,7 198,1

Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

SALSA

k l j j l j l k k m m k k i k k l k j j k k k i j k l j i i k k k l k i i k j k i i m

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Poäng

273 236 102 133 118 238 264 100 208 188 159 65 27 140 57 107 79 269 171 257 55 12 197 37 198 235 145 109 38 216 91 209 275 228 192 78 59 221 28 242 9 76 218

189 233 206,3 206 201 205 196 208 196 204 189 204 195 203 200 207 205 207 201 205 202 202 205 207 216 199 203 199 201 204 198 206 202 205 204 193 199 201 199 203 212 213 201 209 197 199

Avvikelse från modellberäknat värde Procent

Rankning

-9,1 11,0 -7,2 -1,9 1,0 4,2 -1,3 0,2 -3,4 9,6 -2,4 2,7 -0,2 5,5 4,5 -2,0 0,5 2,8 2,2 -5,0 -0,2 -5,2 2,3 2,7 0,1 5,7 0,2 -2,7 -0,8 4,2 4,1 -1,4 1,5 -2,6 -1,2 -1,0 -0,7 5,4 4,5 -6,9 1,8 -2,4 5,8 6,4 -0,5

286 192 106 41 178 126 244 2 211 71 142 26 35 197 116 67 81 266 135 269 80 70 128 25 123 223 163 40 44 179 89 215 176 167 161 27 37 282 86 212 20 16 150

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5

Faktiskt värde Kommun

Procent

73,2 99,3 89,1 85,7 81,5 91,7 88,5 95,1 82,9 87,9 87,9 87,6 88,6 95,6 93,5 92,1 87,8 87,3 93,6 92,3 87,1 81,3 86,5 93,2 96,2 84,9 89,7 89,2 88,2 86,2 88,1 92,6 92,3 90,6 86,5 82,8 84,7 88,0 91,2 90,9 91,2 94,4 87,2 94,0 91,7 91,6

Jmf 2006

(Endast uppgifter för 146 kommuner finns redovisade för varje ämnesprov)

k l j l k k j l k l k j j j k k k k k k k k k j j k k j k i k k l k k j j k k k k i k

Faktiskt värde

A4. Matematik

Rankning

Procent

241 278 98 185 25 269 204 202 208 182 19 54 81 206 211 49 77 214 279 229 58 11 249 161 171 193 233 199 69 78 131 227 271 253 201 117 125 117 35 213 42 98 106

66 99 85,1 85 . 80 . . 82 84 83 84 . 79 73 . . . 90 . . 79 . . . . 81 87 93 84 91 81 76 . 66 79 71 . . 83 . 92 82 85 83 72

A5. Engelska

Rankning

Procent

70 . 109 . . 95 78 88 78 . 112 134 . . . 27 . . 112 . . . . 103 48 11 78 20 103 125 . 146 112 139 . . 88 . 14 95 70 88 137

72 99 88,9 91 . 87 . . 88 95 83 88 . 72 88 . . . 90 . . 87 . . . . 88 91 91 90 86 82 81 . 77 82 84 . . 84 . 94 86 95 92 81

A6. Svenska

Rankning

Procent

Rankning

29 . 79 . . 69 6 109 69 . 146 69 . . . 42 . . 79 . . . . 69 29 29 42 86 115 121 . 141 115 103 . . 103 . 12 86 6 25 121

58 100 86,2 81 . 90 . . 82 97 89 87 . 77 77 . . . 86 . . 85 . . . . 81 88 97 86 83 86 67 . 71 80 64 . . 85 . 92 81 93 86 70

110 . 32 . . 102 3 43 59 . 126 126 . . . 68 . . 81 . . . . 110 53 3 68 93 68 142 . 136 115 145 . . 81 . 12 110 7 68 139

öppna jämförelser – grundskola

Tabell 21. Resultatindikatorer A1–A6 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt meritvärde

Kommun

Min Max Vägt medel Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma

Procent

57,1 94,7 76,1 70,6 63,4 72,9 76,1 62,3 78,5 81,8 75,2 67,3 74,1 84,0 75,8 75,2 76,5 73,1 75,3 74,9 68,0 72,4 74,7 82,3 74,3 83,8 67,5 84,1 69,2 71,1 71,4 62,2 65,9 73,7 82,3 81,2 77,6 88,0 80,5 70,1 75,0 77,9 79,0 73,8 79,7 89,2

k m k k l l l k k k k j k i k k k l k k k k k k k k j l l l j k j k k k j k j k k j l

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Procent

61 91 76,5 78 78 75 76 79 79 77 79 77 79 81 75 79 78 80 74 80 78 76 79 81 75 82 75 78 79 75 75 68 70 77 81 82 74 88 79 74 75 78 76 79 74 87

-21,2 23,0

236 286 210 150 288 114 71 164 270 184 51 153 163 144 207 161 171 262 219 177 65 183 54 266 50 253 233 230 289 279 195 64 74 126 16 83 245 169 121 107 191 94 9

SALSA

Avvikelse från modellberäknat värde

-10,0 -18,7 -6,0 -1,0 -21,2 -0,6 6,3 -4,8 -12,6 -9,7 3,7 1,1 -4,7 -1,9 -8,7 1,8 -8,1 -12,8 -5,2 -5,5 1,6 -1,0 1,0 -9,9 7,0 -12,5 -5,2 -4,8 -7,0 -5,9 -4,3 1,5 -0,9 4,9 -0,7 1,9 -5,3 0,0 -2,1 3,9 -9,6 7,7 2,5

öppna jämförelser – grundskola

Faktiskt värde

Rankning

Poäng

263 288 233 155 290 149 62 216 277 260 88 121 215 168 254 109 248 278 222 226 112 156 124 261 55 276 223 217 240 232 208 115 153 77 150 107 224 139 170 84 259 49 97

183,9 251,9 207,3 196,6 192,0 209,7 206,8 191,4 206,1 203,0 199,3 189,8 202,1 213,9 196,3 204,7 204,5 203,6 205,3 208,7 185,4 201,8 199,1 213,4 195,3 221,7 189,7 210,2 197,6 202,3 202,1 189,8 190,2 199,1 209,9 211,2 202,4 237,7 207,2 200,6 195,7 209,3 204,4 206,0 198,5 230,9

Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

SALSA

l m k k j k j k k k j k j i j j l m k l j k j l k l j l m l j j j k k k j k j k j j l

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Poäng

232 270 77 105 272 112 152 199 280 167 43 239 124 130 146 117 88 289 169 202 44 249 13 282 71 220 162 165 281 278 201 75 64 160 3 99 181 247 84 132 113 215 5

189 233 206,3 206 203 208 207 206 210 203 207 204 209 214 203 207 202 208 199 211 204 205 206 211 201 213 202 207 206 202 200 199 190 203 210 212 200 227 207 201 201 210 204 205 198 224

Avvikelse från modellberäknat värde Procent

Rankning

-9,1 11,0 -5,0 -5,4 -1,9 -0,5 -7,1 -1,9 -0,0 -3,7 -7,0 -5,6 -0,1 -3,3 -1,1 1,3 -2,1 3,2 -1,2 -9,1 -1,6 -3,4 1,1 -2,8 3,1 -6,1 1,3 -4,1 0,2 1,1 -4,7 0,1 -1,9 -0,5 -0,4 1,2 4,2 0,1 -0,2 -2,6 -2,8 0,2 -0,9 0,2 3,1

267 272 191 153 285 188 131 248 283 274 133 241 172 98 200 62 175 290 185 242 101 228 63 277 97 254 127 102 263 129 189 152 145 100 43 130 137 219 226 124 166 122 65

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5

Faktiskt värde Kommun

Procent

73,2 99,3 89,1 85,6 73,2 89,5 87,9 84,2 92,0 94,3 87,5 82,3 89,6 91,4 82,9 88,1 91,9 83,4 91,0 90,1 80,3 87,1 83,4 90,9 84,8 94,8 81,6 91,4 86,9 88,8 81,7 80,8 89,0 93,7 90,1 92,1 91,8 96,3 92,3 88,1 88,1 92,6 92,4 85,9 91,9 96,1

Jmf 2006

(Endast uppgifter för 146 kommuner finns redovisade för varje ämnesprov)

l m k k k k k k l k k k k k k k k m k l k l k l k k k l l l j j j j k k j k k k k j l

Faktiskt värde

A4. Matematik

Rankning

Procent

244 290 166 203 260 86 37 209 273 164 109 268 197 88 263 124 147 284 217 262 125 252 29 277 112 221 178 276 283 174 47 149 84 94 10 75 195 198 70 72 237 91 12

66 99 85,1 . . 88 . 93 . 98 . 84 . 86 . . . . 90 . 87 . . 85 . . . 89 88 . . . 94 . . 94 83 . 90 87 . 83 . . . 87

A5. Engelska

Rankning

Procent

. . 42 . 11 . 3 . 78 . 61 . . . . 27 . 48 . . 70 . . . 39 42 . . . 7 . . 7 88 . 27 48 . 88 . . . 48

72 99 88,9 . . 91 . 94 . 98 . 85 . 90 . . . . 90 . 86 . . 90 . . . 90 87 . . . 96 . . 94 87 . 91 82 . 88 . . . 94

A6. Svenska

Rankning

Procent

Rankning

. . 29 . 12 . 2 . 94 . 42 . . . . 42 . 86 . . 42 . . . 42 79 . . . 4 . . 12 79 . 29 115 . 69 . . . 12

58 100 86,2 . . 89 . 92 85 100 . 82 . 88 . . . . 85 . 81 . . 87 . . . 89 88 . . . 93 . . 95 83 . 92 84 . 83 . . . 87

. . 43 . 12 81 1 . 102 . 53 . . . . 81 . 110 . . 59 . . . 43 53 . . . 7 . . 5 93 . 12 87 . 93 . . . 59

öppna jämförelser – grundskola

Tabell 21. Resultatindikatorer A1–A6 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt meritvärde

Kommun

Min Max Vägt medel Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala

100

Procent

57,1 94,7 76,1 81,1 80,1 86,8 76,3 86,2 65,6 88,8 85,9 79,7 76,6 68,1 74,0 74,5 84,8 75,4 83,7 83,2 71,2 80,0 69,0 85,7 84,3 78,4 80,4 73,1 70,4 74,0 68,2 79,2 77,7 84,9 74,9 73,6 77,7 71,8 73,9 65,0 80,7 73,3 80,9 75,3 73,0 86,1

j k k k k k k j j k k k l j j k j j k l k j k j k l k l m l j j l l m j l k l j k l l

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Procent

61 91 76,5 78 81 85 81 76 67 79 77 78 75 72 76 78 80 76 77 77 73 79 76 80 82 78 76 76 79 73 77 78 74 77 77 75 74 78 73 78 78 76 77 77 77 78

-21,2 23,0

76 89 24 149 30 280 12 32 93 143 260 188 180 41 158 55 58 232 91 255 35 46 118 85 208 242 187 259 103 123 38 172 198 124 224 190 281 81 203 77 162 209 31

SALSA

Avvikelse från modellberäknat värde

3,9 -1,1 2,4 -5,8 13,4 -4,1 12,4 11,6 2,2 2,8 -5,4 -2,7 -4,5 6,0 0,2 8,8 8,1 -2,5 1,5 -9,2 5,6 4,1 0,5 5,8 -4,0 -10,9 -0,4 -10,8 1,5 5,0 10,3 -3,7 -1,9 2,2 -7,9 1,2 -16,7 3,4 -3,6 5,1 -2,2 -5,1 10,3

öppna jämförelser – grundskola

Faktiskt värde

Rankning

Poäng

83 157 99 229 14 201 19 22 101 94 225 184 210 63 133 40 45 179 116 256 69 80 131 68 199 270 144 269 114 74 31 196 167 102 245 119 287 91 195 73 172 221 30

183,9 251,9 207,3 202,8 208,1 233,2 199,0 217,5 201,4 209,3 200,5 211,6 200,9 190,7 193,4 198,6 214,2 200,0 202,7 206,1 200,0 216,1 185,9 216,3 237,7 199,8 196,7 202,3 200,2 204,0 200,4 198,3 196,5 202,7 204,5 202,3 203,2 207,9 198,7 195,2 212,5 198,9 199,0 200,7 203,9 227,6

Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

SALSA

i k l l l k k l j j k k k k j l k j k l k j k i k k j k m l k j k k k j m k m k k m j

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Poäng

154 93 4 204 25 174 83 183 61 177 274 263 213 39 191 157 110 190 31 288 30 2 193 230 163 189 135 184 217 234 156 129 161 149 95 210 251 54 206 203 179 139 6

189 233 206,3 204 213 225 211 202 202 204 201 204 201 195 203 204 208 203 205 201 194 210 202 207 219 204 202 199 206 202 202 204 197 205 206 201 201 205 200 204 204 202 203 200 203 205

Avvikelse från modellberäknat värde Procent

Rankning

-9,1 11,0 -0,6 -2,3 3,8 -5,7 7,7 -1,6 2,6 -0,3 3,7 -0,7 -2,2 -4,8 -2,6 3,0 -1,7 -1,1 2,5 3,1 2,8 -8,0 4,4 9,3 -2,1 -2,6 1,3 -2,8 -0,4 -2,4 -2,8 -0,2 -1,1 -2,5 0,7 -0,4 1,4 -0,6 -4,3 4,2 -1,5 -2,0 0,3 0,5 11,0

154 206 51 275 8 184 73 143 53 160 203 264 220 66 186 174 75 64 69 288 38 3 199 221 93 227 147 210 224 141 173 213 112 148 91 156 257 42 181 196 120 117 1

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5

Faktiskt värde Kommun

Procent

73,2 99,3 89,1 92,8 88,4 92,6 88,4 95,6 79,0 97,2 90,6 91,7 89,8 83,3 91,1 89,1 93,1 90,2 91,9 89,7 88,1 91,4 82,1 98,7 95,3 91,4 92,2 83,2 94,9 87,1 85,9 91,7 91,6 94,5 85,7 88,6 90,4 84,5 88,7 78,3 94,3 83,1 87,3 80,9 87,0 94,2

Jmf 2006

(Endast uppgifter för 146 kommuner finns redovisade för varje ämnesprov)

k k k l k k k k k k l k k k k k k i k k k k k k k j k k l k k k l k l l m j l k l l k

Faktiskt värde

A4. Matematik

Rankning

Procent

65 186 67 189 18 287 7 130 96 160 264 122 172 63 145 92 161 195 113 274 3 23 114 80 266 28 219 236 98 103 33 243 181 135 257 180 288 36 267 210 282 220 39

66 99 85,1 70 . . . 87 . 91 . . 85 . . . 79 87 . 80 82 88 . 80 . . . 78 . . . 82 84 . 86 . . 83 92 68 85 76 . 90 . .

A5. Engelska

Rankning

Procent

142 . . . 48 . 20 . . 70 . . . 112 48 . 109 95 42 . 109 . . . 119 . . . 95 78 . 61 . . 88 14 144 70 125 . 27 . .

72 99 88,9 79 . . . 88 . 90 . . 89 . . . 89 79 . 76 87 94 . 80 . . . 78 . . . 95 82 . 89 . . 83 95 79 86 84 . 91 . .

A6. Svenska

Rankning

Procent

Rankning

133 . . . 69 . 42 . . 60 . . . 68 133 . 144 79 12 . 127 . . . 138 . . . 6 115 . 60 . . 109 6 133 86 103 . 29 . .

58 100 86,2 68 . . . 87 . 90 . . 83 . . . 89 78 . 78 72 91 . 80 . . . 78 . . . 88 82 . 90 . . 83 93 67 86 71 . 91 . .

141 . . . 59 . 32 . . 93 . . . 43 122 . 122 135 24 . 115 . . . 122 . . . 53 102 . 32 . . 93 7 142 68 136 . 24 . .

öppna jämförelser – grundskola

101

Tabell 21. Resultatindikatorer A1–A6 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt meritvärde

Kommun

Min Max Vägt medel Partille Perstorp Piteå Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn

102

Procent

57,1 94,7 76,1 84,4 57,1 84,9 79,5 76,9 71,2 88,0 70,4 74,7 72,2 67,4 79,4 68,4 86,6 82,3 71,0 81,4 73,6 74,1 84,7 78,5 69,7 73,9 93,2 75,4 89,5 74,7 80,5 90,5 76,5 74,5 78,8 69,0 71,6 79,7 76,8 67,7 77,1 77,0 78,4 67,4 65,9 71,4

k m k l j l k j j l l j l i k i j l j j k l m j k j k k j k k j l l i l l k l l k k l

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Procent

61 91 76,5 79 71 81 80 77 77 78 77 76 76 71 74 76 77 81 77 75 78 77 79 78 71 76 78 80 79 76 73 81 75 74 77 69 78 79 74 75 79 72 79 78 72 78

-21,2 23,0

45 290 39 98 139 231 15 243 175 220 269 100 258 27 63 234 73 196 185 44 115 249 189 2 160 8 173 84 6 147 179 109 254 226 95 140 265 134 136 116 268 278 229

SALSA

Avvikelse från modellberäknat värde

6,9 -19,5 4,8 -0,6 -0,2 -7,5 12,9 -8,6 -2,2 -5,6 -4,5 5,3 -8,0 10,7 1,4 -7,8 8,6 -4,2 -3,8 7,2 -0,2 -4,3 -2,7 19,4 -5,8 13,3 -2,6 15,1 11,7 -2,5 0,7 2,4 0,0 -11,8 0,9 3,8 -11,9 -2,4 7,4 -1,4 -13,5 -4,9 -8,4

öppna jämförelser – grundskola

Faktiskt värde

Rankning

Poäng

56 289 79 148 142 242 16 252 171 227 211 70 246 28 118 244 42 203 198 54 143 207 186 4 230 15 181 9 21 178 128 98 137 274 126 86 275 175 53 162 281 218 251

183,9 251,9 207,3 224,5 189,3 210,6 203,8 204,7 195,3 207,0 199,3 213,2 195,1 203,3 211,3 203,2 213,3 208,2 194,8 210,0 201,5 196,9 204,8 221,4 210,4 204,2 219,5 204,9 216,1 220,9 194,3 218,3 210,8 212,6 205,4 197,3 198,7 204,5 190,4 193,5 205,9 205,9 206,7 192,0 195,7 192,6

Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

SALSA

k k j k i j l j j l l j l j k i j k i k k k l j k i k l j k k k k k j l k k k l l k m

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Poäng

8 283 69 143 126 250 103 200 48 253 148 63 150 46 92 254 74 173 229 122 14 70 134 18 121 32 15 260 23 68 52 116 224 211 131 276 262 115 114 106 268 246 267

189 233 206,3 213 198 212 205 202 204 205 204 207 202 199 199 199 205 211 202 202 208 199 207 216 205 201 203 211 207 212 197 208 202 201 203 202 207 206 200 202 208 193 206 203 197 202

Avvikelse från modellberäknat värde Procent

Rankning

-9,1 11,0 4,9 -4,4 -0,6 -0,6 1,3 -4,3 1,0 -2,3 3,7 -3,7 -0,4 5,8 3,2 3,5 -1,6 -3,6 3,9 -2,5 -1,0 -1,0 2,1 2,5 1,6 8,1 -2,9 4,4 2,8 -3,0 5,0 1,9 5,8 1,2 -2,3 -5,8 -0,7 -4,8 -4,7 -1,0 7,3 -0,2 -5,4 0,4 -4,6

32 259 157 155 94 256 107 204 52 246 144 23 61 55 182 245 47 214 169 170 82 74 87 7 230 39 68 233 31 85 22 99 207 276 162 265 262 168 10 134 271 118 261

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5

Faktiskt värde Kommun

Procent

73,2 99,3 89,1 94,6 84,7 95,0 90,4 91,7 91,2 94,0 86,9 88,9 86,7 86,8 93,6 81,1 93,1 92,1 79,7 92,4 88,4 86,3 90,1 93,1 89,5 91,3 95,7 88,8 95,8 88,4 98,9 95,2 93,2 93,0 94,2 88,0 87,8 93,6 86,1 82,8 90,4 90,3 91,7 91,9 84,7 83,3

Jmf 2006

(Endast uppgifter för 146 kommuner finns redovisade för varje ämnesprov)

k j j k k k k k k k k k l j k k j k k j k k l j l k k j j k j k l k j l l l k k k k l

Faktiskt värde

A4. Matematik

Rankning

Procent

30 254 27 136 98 116 41 222 175 225 223 53 280 60 81 286 73 187 232 148 62 165 115 16 179 15 188 2 24 59 64 38 200 205 50 234 272 138 141 97 93 255 265

66 99 85,1 88 . 90 86 . 87 71 . 92 82 . . . 78 . . . 82 68 . . . . 95 . . 90 . 86 87 97 . 99 . 82 . 91 94 . . 84 87 76

A5. Engelska

Rankning

Procent

42 . 27 61 . 48 139 . 14 95 . . . 119 . . . 95 144 . . . . 5 . . 27 . 61 48 4 . 1 . 95 . 20 7 . . 78 48 125

72 99 88,9 93 . 94 89 . 88 78 . 92 85 . . . 85 . . . 86 79 . . . . 91 . . 95 . 89 91 91 . 98 . 77 . 90 83 . . 85 84 77

A6. Svenska

Rankning

Procent

Rankning

20 . 12 60 . 69 138 . 25 94 . . . 94 . . . 86 133 . . . . 29 . . 6 . 60 29 29 . 2 . 141 . 42 109 . . 94 103 141

58 100 86,2 91 . 86 85 . 87 70 . 90 83 . . . 89 . . . 84 58 . . . . 90 . . 90 . 92 92 90 . 98 . 71 . 91 87 . . 79 87 86

24 . 68 81 . 59 139 . 32 93 . . . 43 . . . 87 146 . . . . 32 . . 32 . 12 12 32 . 2 . 136 . 24 59 . . 119 59 68

öppna jämförelser – grundskola

103

Tabell 21. Resultatindikatorer A1–A6 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt meritvärde

Kommun

Min Max Vägt medel Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda

104

Procent

57,1 94,7 76,1 79,4 67,9 68,1 80,9 87,1 72,2 67,5 69,8 78,8 88,3 76,9 81,9 86,6 66,5 78,8 75,2 70,6 75,7 73,6 80,2 80,7 75,2 75,9 77,3 72,7 72,8 78,4 81,1 90,7 70,0 84,1 72,5 76,7 85,1 78,2 87,9 83,0 74,7 67,0 67,2 87,6 84,0 64,2

l l l k i m k j j j k j j l l k k k l k j k k k k l j j j l i l l k k k k k l l j j l

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Procent

61 91 76,5 79 64 76 78 75 77 76 77 77 81 75 77 76 74 75 75 74 78 77 85 75 76 77 84 73 75 79 73 79 72 77 80 76 75 78 83 83 76 79 75 81 77 76

-21,2 23,0

101 263 261 78 23 220 267 247 111 13 137 70 26 275 110 165 239 154 197 88 79 167 152 132 214 211 117 75 5 246 48 217 141 37 119 17 59 176 273 272 20 53 283

SALSA

Avvikelse från modellberäknat värde

0,5 2,6 -10,4 3,7 16,1 -6,2 -11,2 -9,4 2,3 9,0 4,0 6,4 14,0 -10,2 5,2 0,2 -7,5 -2,9 -4,2 -4,6 7,6 -0,8 -1,4 -8,7 -0,5 -2,7 -0,9 11,1 14,9 -2,8 9,3 -9,1 1,0 13,4 -0,4 5,9 -0,1 -1,3 -15,6 -10,4 8,2 9,1 -15,6

öppna jämförelser – grundskola

Faktiskt värde

Rankning

Poäng

132 96 266 87 8 236 272 257 100 37 82 60 12 264 71 134 243 188 205 213 52 151 163 253 147 185 152 25 10 187 34 255 122 13 145 65 141 161 285 267 44 36 284

183,9 251,9 207,3 218,3 199,6 197,3 213,2 215,9 208,8 190,0 190,3 194,5 217,3 202,1 211,5 204,0 191,9 204,9 201,5 192,8 204,6 201,7 224,8 204,7 197,0 201,1 212,1 209,5 198,8 215,3 209,2 215,3 195,9 219,6 196,2 198,5 214,0 210,1 208,3 216,6 208,9 200,5 196,6 221,9 187,9 183,9

Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

SALSA

j l k k i l k k l j k j l k k k k k m k k l k k j k j j l l i m k k j l l k j m k k l

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Poäng

24 195 222 49 33 87 279 277 256 26 166 62 137 271 120 172 266 128 170 7 125 226 176 58 80 207 35 85 36 244 16 240 214 41 72 90 29 86 182 233 11 287 290

189 233 206,3 205 198 204 204 204 202 201 203 202 210 198 202 201 197 201 202 206 205 208 223 200 206 202 218 204 204 214 197 207 198 201 210 199 200 207 217 214 202 205 200 209 202 200

Avvikelse från modellberäknat värde Procent

Rankning

-9,1 11,0 6,5 -0,7 -3,3 4,5 5,8 3,3 -5,5 -6,3 -3,7 3,5 2,5 4,7 1,5 -2,6 2,1 -0,2 -7,9 -0,2 -2,9 -0,5 2,4 -4,1 -0,4 -3,3 2,4 -2,3 -0,0 6,2 4,0 -1,1 9,3 -6,4 -0,2 7,0 0,8 -4,0 0,9 3,5 -3,1 -1,7 6,2 -7,0 -8,0

15 158 240 34 21 60 273 278 247 58 76 33 90 218 83 140 287 138 231 151 78 253 149 239 77 205 132 17 45 171 4 279 139 12 110 251 109 56 236 187 18 284 289

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5

Faktiskt värde Kommun

Procent

73,2 99,3 89,1 91,9 81,0 85,8 91,9 92,4 86,3 88,2 89,4 87,1 96,4 89,6 90,4 93,8 86,6 89,1 90,1 84,3 90,2 91,4 93,6 90,0 87,7 90,0 92,3 90,4 89,3 91,6 91,6 95,4 82,9 94,4 90,1 84,9 92,1 91,8 93,1 95,4 91,4 85,8 85,7 93,8 93,6 85,5

Jmf 2006

(Endast uppgifter för 146 kommuner finns redovisade för varje ämnesprov)

k l k k j l k j k j k k k l l k k l l l k k k k j k k j j k i l l k k k k k k l k k k

Faktiskt värde

A4. Matematik

Rankning

Procent

89 281 239 90 74 231 192 168 214 9 163 136 46 226 173 152 258 146 111 48 156 207 155 76 133 169 102 105 21 269 34 151 250 83 95 61 20 110 238 241 44 52 245

66 99 85,1 87 . . 86 . 86 73 86 94 91 72 73 . 90 76 77 71 . 93 . 87 . 95 70 . 76 . . 89 83 81 90 . 84 92 . 91 91 . 76 . 84 .

A5. Engelska

Rankning

Procent

48 . . 61 . 61 134 61 7 20 137 134 . 27 125 123 139 . 11 . 48 . 5 142 . 125 . . 39 88 103 27 . 78 14 . 20 20 . 125 . 78 .

72 99 88,9 88 . . 80 . 85 80 91 87 85 82 85 . 90 81 82 80 . 93 . 83 . 92 86 . 84 . . 99 83 78 93 . 85 94 . 95 90 . 81 . 81 .

A6. Svenska

Rankning

Procent

Rankning

69 . . 127 . 94 127 29 79 94 115 94 . 42 121 115 127 . 20 . 109 . 25 86 . 103 . . 1 109 138 20 . 94 12 . 6 42 . 121 . 121 .

58 100 86,2 86 . . 75 . 89 82 87 92 92 78 83 . 90 79 84 66 . 92 . 86 . 93 . . 75 . . 90 83 86 88 . 84 92 . 93 91 . 82 . 86 .

68 . . 131 . 43 102 59 12 12 122 93 . 32 119 87 144 . 12 . 68 . 7 . . 131 . . 32 93 68 53 . 87 12 . 7 24 . 102 . 68 .

öppna jämförelser – grundskola

105

Tabell 21. Resultatindikatorer A1–A6 A1. Andel som uppnått målen i samtliga ämnen

A2. Genomsnittligt meritvärde

Kommun

Min Max Vägt medel Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå

106

Procent

57,1 94,7 76,1 72,8 83,4 77,7 73,8 69,8 75,1 82,4 94,7 87,5 70,2 73,5 88,2 71,0 87,5 68,8 71,5 76,7 76,4 73,5 69,5 75,0 77,3 64,0 72,5 80,6 77,6 81,6 77,6 71,6 64,4 84,0 75,4

k j k l l k k i k j k j l l k l k l m m k k l l k k k k k l j m

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Procent

61 91 76,5 78 82 79 70 77 75 78 77 79 78 77 80 74 79 71 80 77 76 74 80 78 81 76 75 75 80 82 78 76 74 77 80

-21,2 23,0

212 57 122 192 248 168 62 1 21 244 199 14 234 22 256 228 142 148 200 252 169 131 284 215 82 125 72 127 227 282 52 159

SALSA

Avvikelse från modellberäknat värde

-8,0 1,8 -2,3 5,8 -9,4 -2,3 4,9 23,0 9,0 -10,0 -4,5 10,3 -4,0 10,8 -3,1 -10,6 -0,5 0,5 -2,7 -13,2 -5,0 -4,5 -15,7 -6,5 10,6 -3,0 -1,2 -1,5 -5,8 -14,7 5,1 -8,3

öppna jämförelser – grundskola

Faktiskt värde

Rankning

Poäng

247 110 173 67 258 174 78 1 39 262 209 32 200 27 191 268 146 130 183 279 219 212 286 237 29 190 159 164 228 282 72 250

183,9 251,9 207,3 198,7 207,5 206,4 203,1 197,2 207,8 214,2 219,2 219,5 196,1 195,8 213,2 209,3 211,0 195,1 201,1 205,0 194,3 193,9 196,5 204,7 206,9 194,4 204,0 208,6 203,6 210,1 209,4 194,7 193,1 207,0 197,7

Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

SALSA

l i j l l j k k k k l k j l l j k l l m l j j k l k k k j l j m

Faktiskt värde

Modellber. värde

Rankning

Poäng

212 98 108 151 225 96 40 20 17 241 245 47 82 66 252 175 119 259 261 237 127 104 258 138 89 144 73 81 255 265 101 219

189 233 206,3 206 213 209 197 203 207 210 201 207 204 202 206 199 207 199 206 203 199 200 207 207 210 200 207 200 208 213 208 200 196 200 208

Avvikelse från modellberäknat värde Procent

Rankning

-9,1 11,0 -4,2 -2,6 -2,0 2,3 -3,2 -1,2 1,3 9,1 3,4 -3,9 -3,1 3,5 5,2 1,9 -1,9 -2,4 1,0 -2,3 -6,9 -5,1 -3,0 -1,5 -2,8 -4,5 5,3 -2,1 -1,6 0,3 -2,7 -2,0 1,0 -5,4

255 216 194 79 238 177 96 5 59 250 235 57 30 84 193 209 105 208 281 268 234 180 225 260 29 201 183 121 222 195 103 270

A3. Andel behöriga till gymnasieskolan

A4–A6. Andel som uppnått kravnivån för ämnesproven i åk 5

Faktiskt värde Kommun

Procent

73,2 99,3 89,1 88,4 91,1 93,4 85,7 88,4 86,3 92,7 96,5 94,5 93,8 85,2 94,1 90,6 97,5 84,9 90,3 89,9 93,4 92,0 88,5 90,4 90,7 84,3 83,6 91,6 88,2 90,1 93,8 88,5 90,7 90,0 80,0

Jmf 2006

(Endast uppgifter för 146 kommuner finns redovisade för varje ämnesprov)

k j k k k k k k k j k k k k l k k k l l k k k k k k k k k k j m

Faktiskt värde

A4. Matematik

Rankning

Procent

190 123 57 240 191 230 66 8 31 43 247 40 132 6 251 140 158 56 86 183 134 128 259 261 104 194 153 45 184 129 156 285

66 99 85,1 . 78 . . . 85 86 . 87 . 90 . . . 86 77 . . . . . 90 . . . . . 92 . . . .

A5. Engelska

Rankning

Procent

. 119 . . . 70 61 . 48 . 27 . . . 61 123 . . . . . 27 . . . . . 14 . . . .

72 99 88,9 . 94 . . . 90 89 . 91 . 88 . . . 93 85 . . . . . 89 . . . . . 93 . . . .

A6. Svenska

Rankning

Procent

Rankning

. 12 . . . 42 60 . 29 . 69 . . . 20 94 . . . . . 60 . . . . . 20 . . . .

58 100 86,2 . 87 . . . 92 90 . 91 . 86 . . . 92 77 . . . . . 88 . . . . . 95 . . . .

. 59 . . . 12 32 . 24 . 68 . . . 12 126 . . . . . 53 . . . . . 5 . . . .

öppna jämförelser – grundskola

107

Tabell 22. Resultatindikatorer A7–A10 A7–A10. Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9

Procent

Min Max Vägt medel Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Eda Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun Filipstad

56,7 100,0 84,4 82,6 85,0 83,5 85,1 73,7 100,0 84,1 82,0 78,3 85,6 74,7 90,7 93,0 86,3 82,2 92,7 73,7 92,1 76,4 84,4 76,7 81,6 85,0 78,1 75,6 94,2 68,3 95,9 69,7 67,5 84,7 91,4 86,5 88,4 77,6 77,4 85,6 81,9 75,3 84,6 85,6 89,1 69,8

108

j l m l m j l l m j l i i l l k l j m l k j j j l k m k l m k k l k k l l i j l k k m

Faktiskt värde

Rankning

Procent

169 122 156 120 262 1 141 177 220 110 257 30 12 99 175 15 264 16 239 138 237 187 121 223 245 9 283 4 279 286 130 20 96 62 229 230 108 179 251 133 111 50 278

76,6 100,0 95,0 96,5 95,0 94,5 99,1 87,5 93,5 97,7 95,3 90,6 94,5 93,4 95,8 93,3 94,5 95,4 95,5 91,5 95,2 94,7 94,9 92,2 97,3 92,3 93,8 97,1 98,9 91,9 99,8 92,9 97,5 94,2 98,0 94,2 95,7 97,1 94,1 95,8 87,3 88,7 95,0 95,6 94,0 91,8

öppna jämförelser – grundskola

k k k k l l k l l k k k i k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k k l l k k k k

A9. Svenska

Faktiskt värde

Rankning

Procent

68 135 161 4 279 205 27 119 261 165 209 101 211 166 116 114 244 124 155 143 229 42 226 194 48 7 238 2 217 34 177 20 174 103 49 178 100 280 273 133 110 188 242

79,4 100,0 96,3 97,1 98,1 97,6 100,0 97,2 100,0 100,0 98,0 93,1 95,0 95,3 97,5 97,8 97,0 97,0 98,2 95,5 94,4 94,8 96,5 96,3 97,4 99,0 93,7 98,2 99,4 98,3 99,8 93,7 91,7 94,1 96,4 97,6 97,1 95,4 95,0 94,3 94,4 94,5 94,7 97,1 96,8 97,4

Jmf 2006

Kommun

A8. Engelska Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

A7. Matematik

k k k k k k j k k j k k j k k k k l k k k k j k k j k k k l l j k k k k k j k k k k j

Faktiskt värde Rankning

94 46 71 1 91 1 1 48 260 204 194 78 61 109 111 45 189 226 212 132 146 81 24 251 42 14 39 13 250 275 241 141 69 98 191 205 233 226 223 215 100 120 83

A10. Genomsnittligt antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9 Antal rätt

8,4 16,6 12,4 10,4 12,5 12,3 13,1 11,8 14,2 10,7 10,7 13,3 12,0 11,2 11,3 10,3 11,8 11,3 . 11,0 11,4 11,3 12,6 11,5 11,7 9,2 10,0 11,2 13,4 11,8 16,2 11,4 8,9 10,2 13,7 11,5 10,3 12,2 11,1 11,8 9,9 . 12,1 12,5 12,5 10,1

Rankning

244 71 84 34 139 8 234 232 29 120 209 202 249 136 197 . 221 183 203 58 179 152 270 259 206 24 135 2 188 272 255 20 181 248 101 214 147 261 . 104 72 66 257

Tabell 22. Resultatindikatorer A7–A10 A7–A10. Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9

Procent

56,7 100,0 84,4 84,4 68,5 88,7 84,0 85,0 84,9 81,7 89,4 81,8 79,3 90,9 81,3 84,1 83,8 83,6 87,2 90,8 68,4 76,7 75,5 85,5 90,9 81,2 66,4 82,3 79,5 83,1 87,2 88,6 77,0 90,7 82,8 76,9 84,7 84,8 82,5 88,0 85,2 91,5 87,3 90,8 82,7 85,2

m m i k m k k k m m l m k l k l l m m m k k l k j j m k k k k l k l j j i l k k l j l

Faktiskt värde

Rankning

Procent

136 281 55 146 123 127 184 46 180 210 24 191 144 151 155 86 26 282 238 247 113 24 194 287 174 207 162 85 56 233 29 167 234 131 129 172 75 116 18 84 27 168 117

76,6 100,0 95,0 96,9 91,2 98,0 91,4 96,8 93,1 95,7 92,4 94,4 92,0 100,0 95,9 88,0 95,2 96,4 96,4 96,6 91,1 91,3 94,8 95,4 98,3 94,3 94,4 94,2 95,9 93,8 89,3 96,8 95,9 96,3 94,3 87,1 98,1 97,3 95,9 95,7 96,2 98,1 94,7 97,5 92,9 92,0

k l j l k k j l k k k k l k k k k k j j k k k l j k k l k j k k l k k l k k k k k j k

A9. Svenska

Faktiskt värde

Rankning

Procent

52 250 23 246 56 212 106 225 168 235 1 90 274 126 73 74 63 252 248 146 117 12 173 169 176 95 193 272 57 91 79 172 283 14 43 91 107 84 19 155 33 217 233

79,4 100,0 96,3 97,5 93,4 97,0 100,0 99,4 95,5 96,2 93,4 96,0 95,2 100,0 96,1 96,4 96,7 97,1 98,8 98,0 95,3 96,1 95,3 96,6 97,9 95,8 94,4 96,4 96,1 94,4 97,1 96,9 97,3 96,7 95,7 93,8 93,9 92,4 97,8 94,9 97,4 98,2 93,6 97,2 96,2 96,2

Jmf 2006

Kommun

A8. Engelska Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

A7. Matematik

k l k k j k k l k l k k k k k k k k k l k k k k k k k j j j k j k k k k k k k k k k k

Faktiskt värde Rankning

75 256 112 1 15 184 153 255 162 202 1 156 139 125 108 28 50 192 159 196 127 59 174 228 138 158 232 94 114 85 124 176 249 246 266 60 208 80 43 253 93 154 152

öppna jämförelser – grundskola

A10. Genomsnittligt antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9 Antal rätt

8,4 16,6 12,4 11,9 11,1 10,8 10,4 10,6 11,4 12,9 11,7 11,0 11,3 11,2 12,6 11,1 12,1 13,5 12,3 13,8 9,7 12,1 10,7 12,4 12,6 11,9 9,8 11,0 11,5 12,1 11,9 13,6 10,3 12,8 11,7 11,4 11,8 12,3 10,7 11,5 11,6 13,2 11,7 14,0 12,4 .

Rankning

127 213 228 245 240 184 44 156 219 198 208 55 212 108 22 83 18 265 105 230 82 56 130 262 222 173 112 128 21 252 48 154 193 140 86 231 174 167 30 155 14 75 .

109

Tabell 22. Resultatindikatorer A7–A10 A7–A10. Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9

Procent

56,7 100,0 84,4 84,4 64,6 86,1 84,1 77,6 85,1 88,6 87,3 83,1 87,6 81,4 75,1 87,1 72,5 82,0 77,9 88,9 81,6 82,9 80,3 83,7 79,5 91,2 81,6 86,6 85,3 74,7 83,4 70,1 83,3 73,4 85,7 86,4 81,7 94,9 88,3 79,0 85,0 87,5 82,5 81,7 75,3 94,4

110

l m l l m m i k m l k k m k k l k l m l k k k k k l k l l j m j k k k k k j k m k j l

Faktiskt värde

Rankning

Procent

135 289 101 145 228 119 58 83 161 79 190 253 89 272 178 226 52 186 165 201 153 208 21 188 95 115 256 158 277 159 266 106 98 185 6 66 214 123 80 171 183 249 8

76,6 100,0 95,0 95,5 92,1 97,4 95,0 89,6 94,9 97,5 94,0 94,7 94,1 96,7 91,2 97,3 91,8 89,9 96,2 97,4 92,0 93,5 90,8 93,8 95,4 97,7 97,1 96,0 96,6 87,2 91,0 89,8 95,1 93,4 97,4 96,2 97,7 98,4 95,1 91,0 91,1 95,9 94,5 95,1 87,7 98,8

öppna jämförelser – grundskola

k l k k k k j k k k k k k k k k k l k l k k k k k k l k k k k k k k k k k k k l j l k

A9. Svenska

Faktiskt värde

Rankning

Procent

112 232 39 132 270 139 31 190 153 185 59 249 41 241 267 82 40 235 207 259 194 115 26 51 88 64 282 257 268 128 208 37 81 28 10 130 255 253 97 167 131 276 8

79,4 100,0 96,3 95,9 88,4 97,9 96,0 94,6 96,0 98,8 94,7 94,7 95,5 98,5 91,0 97,3 94,6 94,0 97,5 96,4 95,2 97,3 92,4 91,9 94,5 98,8 94,3 97,1 96,0 92,4 96,7 90,8 97,5 95,5 97,8 95,9 99,2 98,2 96,3 96,3 94,1 96,1 96,4 94,3 94,6 98,4

Jmf 2006

Kommun

A8. Engelska Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

A7. Matematik

k l k k j k j k k k k k k k k j k k k l l k k k k k k k l k l k k j k k k k k k k k k

Faktiskt värde Rankning

171 287 56 169 217 164 30 214 216 187 34 280 87 220 242 76 140 198 88 264 272 222 27 236 104 167 265 126 282 76 189 64 170 19 44 144 150 239 161 142 236 218 36

A10. Genomsnittligt antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9 Antal rätt

8,4 16,6 12,4 12,3 9,2 12,6 12,4 10,8 12,7 . 12,6 11,3 11,9 12,5 11,8 11,4 11,4 11,9 12,4 12,5 10,2 11,7 11,6 9,6 12,6 12,8 10,9 12,7 12,6 14,3 11,5 11,3 . 9,5 11,9 12,9 13,0 15,2 12,1 11,5 11,6 13,0 11,8 11,5 10,2 14,9

Rankning

89 271 60 73 229 52 . 54 195 133 63 148 190 182 126 79 65 253 157 163 266 61 47 225 49 62 7 175 205 . 267 125 43 36 3 106 178 161 39 142 172 254 4

Tabell 22. Resultatindikatorer A7–A10 A7–A10. Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9

Procent

56,7 100,0 84,4 73,9 82,4 93,4 84,9 93,0 77,1 91,4 56,7 88,2 88,6 81,3 78,8 83,2 88,3 85,1 84,3 84,2 73,7 87,1 75,6 83,9 94,5 71,3 83,1 71,9 79,8 75,7 81,8 88,4 80,3 88,9 84,7 87,0 86,7 85,7 88,1 66,0 87,2 76,4 78,4 79,2 80,6 68,8

m k k k j l k m l k j m l k k l l m k l k k m k k k l l j l k k k l m j m l l l m l m

Faktiskt värde

Rankning

Procent

261 173 11 126 13 232 19 290 68 57 193 216 160 65 118 139 140 263 88 245 150 7 276 164 273 204 244 181 62 200 53 131 90 94 106 72 288 87 240 219 213 198 280

76,6 100,0 95,0 94,9 94,9 98,0 98,0 97,2 92,9 96,5 90,0 96,7 92,9 95,3 92,8 94,8 93,0 94,9 96,7 94,6 92,2 95,3 84,4 96,3 99,2 93,5 95,9 86,6 96,8 92,6 94,9 92,9 91,4 95,0 94,9 91,0 94,6 87,0 92,0 90,3 95,8 86,6 91,0 89,6 96,3 90,4

j k k k k k l l k l j k k l k j k k k l l k k j l j k k l k k k l k l k l k l k k k l

A9. Svenska

Faktiskt värde

Rankning

Procent

141 144 21 22 47 215 72 266 59 216 120 220 147 214 138 61 160 231 118 289 77 3 206 91 286 55 223 142 217 247 134 137 256 157 284 237 265 102 287 254 271 80 264

79,4 100,0 96,3 97,7 95,6 98,1 98,0 97,1 95,7 97,1 96,6 96,4 94,0 92,2 100,0 97,9 94,0 96,4 98,4 91,8 100,0 95,6 89,7 96,8 99,3 92,3 79,4 91,1 97,9 96,3 96,0 95,7 93,5 94,4 96,5 94,5 96,9 97,0 93,9 92,9 97,6 93,3 92,6 100,0 93,0 96,3

Jmf 2006

Kommun

A8. Engelska Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

A7. Matematik

j k k k k k k j k k k k j k k k k i k k k k l m j j k j k l l k k k k k l k l k j l k

Faktiskt värde Rankning

65 183 47 53 97 175 105 130 136 245 270 1 57 243 143 38 274 1 182 285 119 17 268 290 278 58 149 168 177 254 230 131 221 113 109 246 262 70 259 263 1 261 145

öppna jämförelser – grundskola

A10. Genomsnittligt antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9 Antal rätt

8,4 16,6 12,4 11,0 10,9 14,7 11,8 12,1 12,4 . 8,4 12,2 11,6 10,5 . 11,6 12,5 12,0 12,3 12,3 9,3 13,1 10,6 14,1 14,1 11,9 10,9 11,7 10,7 12,0 11,8 9,9 11,8 11,8 12,8 11,3 11,9 12,1 . . 12,6 10,6 12,0 . 11,6 11,8

Rankning

216 224 6 144 102 76 . 273 95 170 242 . 162 64 123 92 90 268 32 239 10 12 131 227 153 235 122 143 260 137 146 46 201 129 113 . . 59 237 117 . 164 141

111

Tabell 22. Resultatindikatorer A7–A10 A7–A10. Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9

Procent

56,7 100,0 84,4 89,3 73,6 87,7 90,5 90,6 84,0 88,1 72,8 82,1 78,0 74,6 82,8 81,2 90,3 88,0 75,0 79,2 88,5 73,2 78,6 89,7 84,9 78,3 81,2 88,3 86,8 88,4 92,8 86,4 84,4 91,6 83,6 74,9 81,5 90,9 78,0 85,8 88,5 88,8 75,3 88,1 75,2 75,4

112

k l m i j k m k l m l k m j k i k k j l k l m j k k k k j l j k m m j j j k k m i m m

Faktiskt värde

Rankning

Procent

47 265 78 32 31 148 70 271 176 224 258 166 195 38 73 254 212 60 268 218 42 125 222 196 67 92 64 14 97 134 17 154 255 189 23 225 105 60 54 250 71 252 248

76,6 100,0 95,0 98,4 93,5 98,1 94,7 98,1 92,3 94,9 91,0 94,1 92,7 95,6 96,3 94,0 97,8 96,9 76,6 97,1 94,1 87,8 94,8 98,1 96,5 95,6 95,7 96,5 96,0 96,4 97,6 94,0 95,9 96,2 94,1 98,2 94,7 97,5 93,1 93,6 95,6 97,4 93,6 94,6 87,3 92,7

öppna jämförelser – grundskola

k j k j j k k k k k k k l k k l k k l k k k l j k k k k l k k k j k j k k k k k k l k

A9. Svenska

Faktiskt värde

Rankning

Procent

11 204 16 149 17 227 140 258 179 221 108 78 186 25 53 290 50 180 275 148 18 67 111 104 69 87 76 30 189 96 84 181 13 151 31 213 201 109 37 203 158 281 222

79,4 100,0 96,3 97,3 79,8 98,3 96,2 97,1 94,4 97,5 91,9 96,5 95,5 94,9 96,1 94,4 98,9 98,5 91,0 98,0 97,3 96,9 97,5 96,0 95,6 93,3 98,3 96,6 96,9 97,7 100,0 91,5 95,8 100,0 97,1 98,9 95,5 96,7 97,8 95,3 94,9 99,4 94,5 98,8 95,0 93,6

Jmf 2006

Kommun

A8. Engelska Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

A7. Matematik

k k k j k k k k k k k k k k k j k k k k k k l j k j k k k k j k k k k j j l k k k k l

Faktiskt värde Rankning

86 289 41 154 102 229 73 273 133 188 210 157 230 25 35 279 50 84 114 74 166 181 257 40 128 116 68 1 276 172 1 101 26 185 123 61 192 208 16 225 29 207 252

A10. Genomsnittligt antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9 Antal rätt

8,4 16,6 12,4 12,0 11,6 11,6 11,0 12,7 12,3 .. 12,2 12,3 10,3 11,9 10,7 . 12,7 11,4 10,3 12,4 12,9 11,0 11,1 13,8 13,4 9,2 12,9 12,2 13,1 14,1 11,4 11,6 12,1 12,3 10,5 12,4 11,3 12,0 11,4 . 13,0 .. 11,3 11,1 11,8 11,1

Rankning

114 166 159 216 50 93 .. 100 94 247 134 236 . 51 185 251 77 45 218 215 17 25 269 42 97 33 9 188 160 103 91 243 80 194 121 191 . 40 .. 204 210 149 211

Tabell 22. Resultatindikatorer A7–A10 A7–A10. Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9

Rankning

56,7 100,0 84,4 91,1 77,3 84,4 95,3 89,7 76,8 85,9 74,2 81,8 90,5 85,6 73,0 87,4 82,6 85,9 84,1 87,4 90,4 80,5 96,0 79,3 80,7 85,6 88,2 83,8 86,3 89,2 79,3 81,3 71,5 96,8 83,9 79,5 90,3 88,0 89,9 93,7 77,6 76,0 73,3 76,9 79,6 76,1

k l k j j m l m m j k l k l l l l l l k l k k k k l k m k l l l m k l l k l l l l k m

Faktiskt värde

Rankning

22 231 137 5 44 236 104 260 182 33 111 270 82 170 103 142 81 37 199 3 210 197 109 69 152 100 49 209 192 275 2 149 206 39 74 41 10 227 243 267 235 205 242

76,6 100,0 95,0 94,5 94,5 91,7 95,8 95,7 90,7 91,9 95,2 91,9 95,9 93,6 95,5 95,2 95,3 93,9 93,7 94,9 94,1 93,7 98,8 91,1 94,1 93,7 97,9 96,1 96,6 96,6 93,7 94,7 87,6 96,8 96,4 86,9 94,3 97,4 97,2 98,9 94,0 94,9 90,5 99,0 94,4 92,2

l k k k k k k k l k k k k k k k k k k k k k l k k k k k k l j k l k j k k k k l j k l

A9. Svenska

Faktiskt värde

Rankning

Procent

163 162 243 99 105 260 239 125 240 94 202 113 122 121 192 198 145 182 196 9 251 184 199 24 86 66 65 200 154 277 58 74 285 171 35 46 6 187 136 262 5 169 230

79,4 100,0 96,3 99,1 93,9 96,4 97,1 98,7 93,3 94,2 97,8 95,6 100,0 92,3 98,7 95,0 90,4 99,2 94,1 97,2 95,8 95,2 97,7 91,3 95,3 96,2 97,2 94,6 95,7 96,8 96,5 99,0 94,3 99,2 96,9 95,2 94,0 97,1 95,5 98,0 95,7 88,7 96,8 95,1 96,0 90,9

Jmf 2006

Kommun

A8. Engelska Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

A7. Matematik

k l k k k l k j j k k j l k k k k k k k l k k k j k k j k j k k k k k k k k l j k k l

Faktiskt värde Rankning

21 248 136 105 31 257 238 63 180 1 267 31 206 283 18 240 92 173 199 66 277 197 151 90 219 178 122 135 22 233 20 117 200 244 107 186 49 178 286 121 203 165 281

öppna jämförelser – grundskola

A10. Genomsnittligt antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9 Antal rätt

8,4 16,6 12,4 12,9 11,6 12,5 13,0 13,0 11,5 10,9 11,5 11,4 12,2 12,1 10,1 11,2 11,7 11,5 11,6 13,2 12,3 12,0 14,9 13,0 11,9 14,0 12,5 12,6 12,4 14,0 13,5 11,6 . 11,7 14,0 . 11,9 12,4 16,6 13,3 12,4 9,7 11,3 12,5 11,8 10,6

Rankning

41 168 70 37 37 176 226 171 187 96 111 258 207 151 177 165 31 88 119 5 35 124 15 69 57 81 16 23 169 . 150 13 . 132 74 1 27 78 264 196 67 138 238

113

Tabell 22. Resultatindikatorer A7–A10 A7–A10. Andel elever som uppnått minst G i ämnesproven i åk 9

Procent

56,7 100,0 84,4 90,2 87,7 89,0 78,3 88,6 84,1 89,7 89,5 89,3 86,1 74,3 78,9 90,4 71,8 79,9 79,9 86,7 78,7 67,8 73,2 90,5 90,5 76,1 83,5 84,9 85,4 87,7 90,7 83,1 86,9 84,0 68,3

114

l j k l k k k l j l m j k k k l l m l m l j l l l k k k k j k m

Faktiskt värde

Rankning

Procent

40 77 51 221 59 143 43 45 48 102 259 215 36 274 202 203 93 217 285 269 35 34 241 157 128 114 76 28 163 91 146 283

76,6 100,0 95,0 96,9 94,1 97,3 93,4 94,7 96,2 95,2 96,5 97,6 96,5 92,5 95,1 94,7 97,4 89,7 94,2 94,5 95,1 87,6 96,7 96,0 94,6 86,4 93,9 97,3 93,7 95,9 98,1 91,4 92,2 92,0 90,5

öppna jämförelser – grundskola

k k k k k k k k k k j l k k l k k k l k k k l k j k k k l j j l

A9. Svenska

Faktiskt värde

Rankning

Procent

54 183 45 210 150 83 123 70 29 71 224 129 152 36 269 174 163 127 278 62 89 158 288 191 44 197 98 15 245 228 234 262

79,4 100,0 96,3 98,0 97,4 96,9 96,0 96,5 97,7 97,9 100,0 97,1 97,1 96,6 98,6 96,1 97,4 92,2 94,5 97,3 99,0 92,3 98,4 97,1 95,3 94,3 96,3 98,0 95,2 96,3 97,6 94,8 94,8 90,0 85,5

Jmf 2006

Kommun

A8. Engelska Jmf 2006

Faktiskt värde

Jmf 2006

A7. Matematik

k j k k k k k j k k j j k k k k k k k k k k j k k k k k j j l m

Faktiskt värde Rankning

52 82 118 163 134 67 55 1 103 99 129 33 160 79 271 224 89 23 269 37 94 195 235 148 54 201 147 72 213 211 284 288

A10. Genomsnittligt antal rätt av 35 på Dagens Nyheters Nutidsorientering för åk 9 Antal rätt

8,4 16,6 12,4 12,1 10,7 12,1 12,0 11,0 12,2 13,7 13,3 13,4 11,7 10,4 14,1 11,3 9,8 10,3 12,3 11,5 11,8 11,4 10,9 12,0 12,7 10,5 12,3 12,1 11,3 12,0 12,5 12,2 10,2 . 11,4

Rankning

106 233 110 115 220 98 19 28 26 158 246 11 200 263 250 87 180 145 192 223 118 53 241 85 109 199 116 68 99 256 . 186

Tabell 23. Ekonomiindikatorer B1–B3 och personalindikatorer C1–C2

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2002–2006)

Faktiskt värde

Avvikelse

Kronor

55 829 92 627 67 262 64 622 63 417 65 662 71 768 60 286 85 908 90 186 61 348 73 087 76 248 71 154 81 393 76 237 58 077 66 598 67 654 67 499 72 974 63 428 63 037 65 513 60 855 72 398 82 669 67 370 71 194 74 860 64 060 61 427 76 137 76 316 64 304 60 327 66 998 63 576 63 094 60 926 67 737 66 277 58 715 62 308

Rankning

Procent

-5,1 -4,1 -2,2 6,4 -9,3 10,2 23,5 -10,4 9,3 16,7 5,7 5,4 -0,4 -14,3 -1,5 0,0 1,3 6,8 -3,1 -7,0 -3,7 -10,0 9,2 0,2 0,9 5,5 8,7 -5,1 -7,3 -3,8 9,1 -5,1 -9,5 -2,4 -5,4 -6,2 -10,4 0,6 1,3 -7,7 -8,3

Faktiskt värde

Rankning

Kronor

78 92 125 235 31 262 290 22 255 280 228 225 141 5 130 149 170 238 111 57 99 27 254 151 163 226 250 83 54 98 253 82 30 122 75 65 21 160 169 47 40

216,9 454,2 286,6 287,2 272,1 278,4 294,1 243,0 394,3 346,5 235,9 293,0 322,8 281,6 324,9 305,0 281,9 290,9 256,8 300,1 366,8 274,5 266,7 307,9 253,5 302,5 338,7 320,4 271,0 283,8 216,9 295,8 372,5 291,0 278,4 264,8 318,0 268,6 281,5 250,1 302,6 311,6 278,7 268,9

-15,9 23,5 95 74 113 220 23 285 289 41 230 260 213 276 259 6 139 158 154 229 75 68 111 31 224 281 151 214 248 84 44 257 261 92 24 146 78 69 33 159 127 13 55

B3. Kostnad per betygspoäng Jmf 2006

Kommun

B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2002–2006)

C1–C2. Personalindikatorer

l m l l l m i k l l m k l k k k l j l k k k m k m k k k l m k l k l k l l l m m k

C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen

Faktiskt värde

Rankning

Procent

144 81 111 171 11 287 272 3 165 246 124 250 207 125 158 29 189 282 93 63 217 25 194 267 243 76 131 1 180 283 159 110 55 240 69 123 20 197 229 112 70

71,1 96,7 85,4 79,8 86,3 85,7 82,6 76,5 79,5 85,3 86,4 96,0 88,5 84,3 79,8 84,4 89,5 1) 93,1 81,1 82,6 1) 91,2 90,6 1) 84,1 75,6 88,4 92,8 80,9 85,3 89,1 81,8 88,4 1) 79,1 96,5 88,4 71,1 87,8 91,7 83,9 78,6 85,3 80,7 81,9 90,9 87,5

Jmf 2006

B1–B3. Ekonomiindikatorer

k k k k k j l k j k j k j .

k k .

k .

k k k k j k k j .

k j j k k k k k k k j k k

C2. Antal elever per lärare

Faktiskt värde

Rankning

Antal

226 128 139 188 249 231 145 127 4 86 165 227 161 . 18 210 . 36 . 167 253 88 20 214 142 76 201 . 236 2 87 266 100 29 171 238 144 217 199 44 108

8,5 14,6 12,0 13,1 13,2 12,6 10,1 11,0 9,1 10,0 12,1 11,6 10,8 11,6 10,5 11,8 12,6 1) 11,5 13,9 12,1 1) 9,4 12,3 1) 12,5 12,0 11,8 11,2 10,7 11,3 11,6 13,0 14,0 1) 12,1 9,4 9,7 12,3 13,3 11,2 12,3 12,5 14,1 13,1 11,2 12,7 11,5

1) I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

öppna jämförelser – grundskola

115

Tabell 23. Ekonomiindikatorer B1–B3 och personalindikatorer C1–C2

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2002–2006)

Faktiskt värde

Avvikelse

Kronor

55 829 92 627 67 262 67 536 68 981 68 246 64 415 64 118 70 653 66 347 66 884 65 927 69 403 70 406 68 319 58 390 73 488 73 720 64 231 68 470 62 768 61 537 71 120 66 507 66 063 62 353 59 567 65 113 73 934 71 959 75 494 59 087 65 743 60 863 66 434 70 222 63 705 58 211 68 966 72 854 70 943 77 422 73 495 63 746

Rankning

Procent

1,9 -0,7 1,6 -5,7 -3,9 4,8 -2,7 -1,8 0,8 3,1 4,6 3,0 -11,9 9,6 6,7 -2,6 2,1 -7,5 -6,7 6,3 -1,7 0,2 -5,8 -9,0 -5,7 3,5 5,7 14,3 -11,5 -2,8 -8,2 -0,1 4,0 -6,0 -14,4 1,6 8,6 4,0 -0,5 7,2 -7,4

Faktiskt värde

Rankning

Kronor

181 138 177 73 95 216 114 127 161 192 212 191 10 256 237 116 183 50 59 232 129 152 70 35 72 197 229 274 12 113 43 147 202 67 4 176 249 201 140 241 53

216,9 454,2 286,6 275,2 295,2 316,6 259,3 263,3 280,0 280,7 298,9 309,6 287,8 317,9 307,7 257,3 298,1 270,5 284,2 284,1 278,3 272,9 326,0 278,3 307,6 266,9 265,9 290,7 303,5 293,2 332,3 272,7 285,9 240,2 310,1 281,0 288,2 277,5 305,6 302,1 322,8 259,9 294,3 236,5

-15,9 23,5 155 178 168 94 86 205 130 143 118 185 200 172 10 231 236 90 174 66 46 212 136 121 56 21 100 242 221 254 16 114 32 133 194 80 8 177 228 207 265 232 82

B3. Kostnad per betygspoäng Jmf 2006

Kommun

Min Max Vägt medel Falun Filipstad Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda

B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2002–2006)

C1–C2. Personalindikatorer

l l l l k k l k m k l l l k j k j l l k k k l l k k i k l m k k k l l l j k i l k

C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen

Faktiskt värde

Rankning

Procent

95 177 236 36 45 116 119 187 221 147 239 216 30 185 74 134 133 108 83 252 107 215 64 58 157 202 167 259 82 140 8 223 122 149 103 209 193 248 40 173 4

71,1 96,7 85,4 90,6 73,4 84,5 74,4 89,4 83,6 83,4 80,3 75,6 86,6 84,8 1) 78,0 90,6 88,2 83,1 85,1 83,3 83,1 93,2 90,8 85,9 82,1 87,7 92,6 79,4 1) 89,0 80,5 75,4 79,5 77,0 92,4 85,0 78,0 82,2 1) 86,7 78,3 73,9 85,8 81,0 92,0 86,6

Jmf 2006

B1–B3. Ekonomiindikatorer

k k k l k k k k k k .

k j k l k k k k j k k k k .

k j k k k k k k .

l l k j k k k

C2. Antal elever per lärare

Faktiskt värde

Rankning

Antal

49 263 157 258 69 175 178 222 252 122 . 244 48 92 181 146 180 182 16 46 134 194 105 21 . 80 219 254 230 247 22 151 243 . 119 241 261 136 211 27 121

8,5 14,6 12,0 12,9 11,5 11,1 12,8 11,6 12,8 14,0 11,5 12,3 10,6 11,4 1) 11,4 12,7 9,9 10,5 12,3 12,1 11,8 11,5 11,6 11,7 11,5 12,7 11,9 12,7 1) 10,4 12,0 9,9 12,6 11,7 12,0 11,3 13,1 11,6 1) 12,3 12,1 12,4 10,5 10,9 12,6 13,0

1) I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

116

öppna jämförelser – grundskola

Tabell 23. Ekonomiindikatorer B1–B3 och personalindikatorer C1–C2

Min Max Vägt medel Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2002–2006)

Faktiskt värde

Avvikelse

Kronor

55 829 92 627 67 262 60 808 61 725 70 118 63 135 64 181 73 725 68 287 64 403 79 245 62 060 74 177 64 135 60 089 61 346 63 522 66 395 69 233 63 733 79 595 60 369 68 102 73 513 58 712 61 010 78 292 62 652 61 472 65 147 70 027 55 829 68 041 59 455 67 444 71 094 68 570 65 984 58 004 69 065 66 523 59 311 65 259

Rankning

Procent

-10,4 -6,6 2,5 -7,2 -3,6 -1,7 2,5 -3,8 16,8 -6,7 12,1 -3,3 -7,7 -11,2 -4,9 -0,3 7,6 -5,9 15,2 -11,3 0,3 7,9 -13,1 -7,6 5,0 -6,0 -9,6 -2,3 4,3 -15,8 3,1 -10,9 0,3 4,6 3,3 -3,7 -13,9 2,7 -0,3 -10,8 -2,9

Faktiskt värde

Rankning

Kronor

24 61 186 55 102 128 187 96 281 60 267 107 46 16 85 145 242 69 277 14 155 245 7 49 219 68 29 124 205 2 194 18 156 211 195 101 6 188 143 19 112

216,9 454,2 286,6 288,6 234,6 268,0 289,8 296,4 315,6 321,6 274,9 336,0 277,1 315,3 284,0 260,8 277,9 266,5 329,1 293,6 264,6 315,8 268,9 270,5 320,4 275,8 264,7 311,2 292,9 239,4 283,6 302,5 258,1 303,5 251,9 331,2 285,0 297,3 273,7 250,5 286,6 249,6 256,8 260,2

-15,9 23,5 30 49 192 70 89 237 170 93 270 52 246 87 22 40 76 132 184 81 271 25 165 233 12 34 267 63 45 101 190 1 163 19 153 211 175 119 5 182 137 17 105

B3. Kostnad per betygspoäng Jmf 2006

Kommun

B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2002–2006)

C1–C2. Personalindikatorer

l j j m m l l l k l l l j l k l k j j k m m l l j k j k m l k l l j k k l k k l k

C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen

Faktiskt värde

Rankning

Procent

152 2 66 154 182 232 244 94 262 102 231 132 42 106 61 253 169 52 234 70 75 242 99 54 228 164 7 129 196 35 203 23 257 137 183 85 21 142 19 28 41

71,1 96,7 85,4 90,3 89,2 1) 90,9 89,3 86,6 79,4 79,6 1) 91,2 91,7 89,1 87,8 91,3 86,4 89,9 94,0 81,2 86,2 81,8 91,1 84,6 84,9 89,7 89,5 85,9 85,9 83,7 85,0 85,0 80,1 87,8 84,0 89,4 83,5 86,9 82,0 89,5 84,2 92,0 82,3 1) 86,7 72,7

Jmf 2006

B1–B3. Ekonomiindikatorer

k .

k k k k .

k k k j k k k k k k k k k k k k k k k k l k k k k k k k k k k .

k l

C2. Antal elever per lärare

Faktiskt värde

Rankning

Antal

53 . 43 70 123 232 . 38 28 78 103 34 125 59 12 209 129 200 39 156 153 61 66 132 131 172 150 152 223 101 170 68 177 114 197 65 166 25 . 118 264

8,5 14,6 12,0 11,2 12,1 1) 12,1 12,8 11,9 11,0 12,1 1) 11,8 11,2 11,7 11,7 11,6 12,2 12,3 13,5 11,0 11,0 13,2 9,7 11,8 14,2 11,2 12,2 12,1 11,4 12,9 13,3 11,3 12,2 12,5 11,7 13,8 10,6 12,6 12,1 11,9 12,6 12,8 13,2 1) 11,8 12,2

1) I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

öppna jämförelser – grundskola

117

Tabell 23. Ekonomiindikatorer B1–B3 och personalindikatorer C1–C2

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2002–2006)

Faktiskt värde

Avvikelse

Kronor

55 829 92 627 67 262 71 526 68 997 62 033 71 644 72 591 61 060 70 406 68 215 74 462 75 864 61 202 70 315 72 276 75 159 59 536 62 669 67 168 62 401 60 464 64 926 64 303 63 413 71 219 77 616 62 747 65 398 70 086 71 254 75 279 75 321 70 535 83 938 66 188 70 153 77 046 66 654 68 852 67 955 62 122 62 851 72 269 63 815

Rankning

Procent

4,4 3,7 -8,5 1,7 8,2 -8,2 4,9 2,2 11,0 4,4 -6,5 4,1 -1,3 13,0 -11,0 -7,9 0,6 1,3 -9,2 -3,7 -3,3 -4,4 5,6 15,5 -6,9 -2,5 1,5 5,3 10,3 12,9 3,4 22,4 -1,2 2,7 0,3 -0,4 5,1 1,7 -7,7 -6,1 6,3 -2,6

Faktiskt värde

Rankning

Kronor

209 199 39 179 247 41 217 185 265 207 63 204 134 271 17 45 158 167 33 100 108 87 227 278 58 119 174 224 263 270 196 289 135 189 154 142 221 178 48 66 233 118

216,9 454,2 286,6 309,2 282,2 264,7 291,5 309,3 241,2 274,2 291,2 283,1 332,2 259,8 342,1 275,7 315,7 249,1 268,5 336,7 257,5 259,3 263,3 293,1 287,6 303,3 307,5 245,1 294,2 303,4 271,8 315,8 322,8 313,5 373,1 275,4 262,2 340,9 310,4 294,0 306,1 266,4 271,9 322,3 297,4

-15,9 23,5 218 179 51 219 225 35 199 167 247 255 38 195 223 249 20 64 147 59 26 97 91 73 215 266 65 109 191 217 252 253 203 283 125 193 264 140 176 162 54 67 222 83

B3. Kostnad per betygspoäng Jmf 2006

Kommun

Min Max Vägt medel Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström

B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2002–2006)

C1–C2. Personalindikatorer

k k l k l l j l l l l l l k k k l l l l l l k i l l m k l i l m k l l m l k k l l k

C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen

Faktiskt värde

Rankning

Procent

218 127 53 162 220 10 89 161 128 258 39 269 98 233 18 68 263 32 37 46 166 145 200 214 12 172 201 79 234 247 230 284 96 43 268 226 170 211 60 80 245 184

71,1 96,7 85,4 82,0 86,8 88,6 81,3 .. 91,1 82,5 93,3 88,8 90,1 87,9 81,7 83,6 81,4 82,1 85,9 1) 85,1 76,5 92,0 90,5 86,7 89,5 80,7 81,0 88,1 89,6 89,0 79,8 86,4 77,2 87,9 1) 87,4 85,4 82,6 93,4 91,4 82,7 80,8 .. 89,1 85,8 88,3

Jmf 2006

B1–B3. Ekonomiindikatorer

k k k k .

k k k k k l k k j k .

k j k k k k k k k k k k k k .

k k k j j k k .

k k k

C2. Antal elever per lärare

Faktiskt värde

Rankning

Antal

196 116 85 207 .. 41 189 15 84 57 95 202 173 205 193 . 147 250 26 51 120 67 218 213 93 63 82 228 126 246 . 109 141 187 14 33 185 215 .. 75 137 89

8,5 14,6 12,0 10,5 12,5 11,3 11,5 .. 12,4 11,5 11,3 10,8 12,1 12,1 11,0 11,3 9,4 12,2 12,3 1) 10,3 12,9 12,6 11,5 11,4 11,5 11,3 13,4 13,5 10,8 11,0 13,1 11,3 10,8 10,8 1) 10,5 12,6 13,4 9,6 10,8 12,5 11,5 .. 12,4 12,0 10,4

1) I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

118

öppna jämförelser – grundskola

Tabell 23. Ekonomiindikatorer B1–B3 och personalindikatorer C1–C2

Min Max Vägt medel Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2002–2006)

Faktiskt värde

Avvikelse

Kronor

55 829 92 627 67 262 69 003 69 604 66 677 67 341 62 393 69 720 86 404 58 630 60 701 70 633 84 321 78 493 58 853 70 430 71 091 65 922 73 740 66 052 62 512 65 515 57 044 66 182 76 138 59 043 65 346 80 408 75 207 71 048 70 370 82 102 74 015 59 422 61 199 79 114 71 251 81 372 68 055 73 990 92 627 76 346 73 678 66 977

Rankning

Procent

4,4 1,8 -1,4 0,2 -6,3 9,8 13,9 -11,2 -8,2 4,6 14,4 14,5 -11,8 1,4 8,5 1,1 9,7 -2,6 -8,8 -2,7 -14,6 -4,0 10,5 -5,1 5,9 22,3 6,9 4,8 7,7 -3,4 11,5 -10,4 -10,5 19,1 1,4 -1,4 -0,7 10,1 18,3 17,5 8,0 -4,1

Faktiskt värde

Rankning

Kronor

208 180 132 153 64 258 272 15 42 213 275 276 11 173 248 165 257 117 36 115 3 93 264 79 230 288 239 215 243 105 266 23 20 286 172 133 137 261 285 282 246 90

216,9 454,2 286,6 305,3 295,5 264,0 290,0 254,1 338,4 317,7 238,0 265,7 302,5 335,6 310,7 274,5 309,7 294,5 273,9 358,4 295,5 266,5 276,2 245,4 274,0 348,1 251,4 284,5 377,9 294,9 287,9 310,2 398,1 . 288,4 269,8 302,0 333,5 331,2 300,8 280,8 365,6 345,2 344,3 259,7

-15,9 23,5 180 188 141 150 58 189 286 11 29 204 284 268 14 201 210 117 238 120 60 112 2 124 258 15 107 272 250 208 197 278 245 18 37 269 216 275 164 244 290 262 235 145

B3. Kostnad per betygspoäng Jmf 2006

Kommun

B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2002–2006)

C1–C2. Personalindikatorer

m j m k j m m m k l k j k m j k l l l m k l k k m l l l k m .

l l j l k l l k m l k

C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen

Faktiskt värde

Rankning

Procent

208 179 48 155 26 265 238 5 57 195 261 227 92 222 174 87 278 178 62 101 14 88 274 22 135 285 175 148 224 288 . 151 73 192 260 256 190 120 281 271 270 38

71,1 96,7 85,4 85,9 84,7 96,2 94,4 87,8 84,0 94,2 85,3 84,4 94,8 79,3 94,6 91,0 89,0 82,8 79,3 83,3 74,5 90,6 1) 77,6 84,4 1) 96,7 87,5 87,0 87,9 94,5 83,7 1) 75,3 75,3 84,3 86,5 92,8 1) 84,3 81,0 1) 81,4 82,5 83,5 76,3 84,4 74,0 86,8 84,5

Jmf 2006

B1–B3. Ekonomiindikatorer

k k k k j k k k k k j k k k k k k k .

l .

k k k k j .

k k k j .

k .

j k k k k k k k

C2. Antal elever per lärare

Faktiskt värde

Rankning

Antal

133 155 3 10 102 169 11 143 159 7 235 8 42 81 184 234 179 257 . 245 . 1 107 113 94 9 . 255 256 163 124 . 162 . 204 190 176 251 160 259 115 158

8,5 14,6 12,0 11,7 13,0 12,6 11,3 12,1 11,7 9,7 13,9 12,9 12,1 11,0 10,3 11,4 11,8 11,4 12,3 10,4 11,7 13,2 1) 11,8 12,4 1) 11,4 11,8 13,3 11,5 10,5 16,4 1) 12,4 11,5 10,4 11,3 11,2 1) 12,3 11,6 1) 9,6 9,9 12,1 11,9 10,3 11,4 10,8 12,5

1) I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej. öppna jämförelser – grundskola

119

Tabell 23. Ekonomiindikatorer B1–B3 och personalindikatorer C1–C2

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2002–2006)

Faktiskt värde

Avvikelse

Kronor

55 829 92 627 67 262 68 297 65 433 58 187 67 570 66 168 69 594 66 330 63 267 67 402 65 155 70 671 67 842 61 591 61 328 66 134 65 760 76 435 70 357 67 194 83 787 75 268 69 084 62 530 61 616 58 308 66 536 65 756 64 101 64 141 60 519 65 000 71 072 66 780 63 607 65 167 72 799 70 507 68 249 67 618 65 241 73 943 61 366

Rankning

Procent

5,1 -3,3 -12,9 -2,5 -3,8 5,0 -3,2 -5,0 -1,1 -5,1 4,8 0,6 -7,5 -7,5 -5,4 -2,5 12,6 4,0 0,0 13,9 16,6 2,1 -5,4 -8,7 -13,0 -0,6 -1,4 -3,4 -3,5 -10,2 -4,3 6,3 1,2 -4,7 -0,3 1,5 7,0 0,4 0,0 -2,4 4,9 -10,1

Faktiskt värde

Rankning

Kronor

222 109 9 120 97 220 110 84 136 80 214 159 52 51 76 121 269 203 150 273 279 184 74 38 8 139 131 106 103 25 88 234 166 86 144 175 240 157 148 123 218 26

216,9 454,2 286,6 348,7 306,0 262,8 271,7 274,2 325,0 282,0 277,8 257,4 280,1 310,2 258,0 245,5 245,2 274,2 275,4 306,4 295,0 283,7 348,9 309,3 304,9 264,1 266,0 292,6 252,2 280,8 263,5 264,3 278,3 269,5 302,7 289,6 317,1 267,0 291,1 286,6 286,4 279,1 290,1 304,8 256,5

-15,9 23,5 171 110 7 156 123 187 129 71 152 102 206 161 47 39 122 116 263 196 148 282 251 183 62 48 9 138 115 85 88 28 98 209 142 79 103 227 202 169 157 104 243 42

B3. Kostnad per betygspoäng Jmf 2006

Kommun

Min Max Vägt medel Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara

B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2002–2006)

C1–C2. Personalindikatorer

l l k l l l l l k l k k j l l l k l j k l l k l l k m k k l k m k l k l l k j m k k

C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen

Faktiskt värde

Rankning

Procent

275 210 44 78 90 251 126 105 31 118 225 34 15 13 91 96 212 176 130 276 219 206 50 59 163 24 121 47 51 109 72 198 153 237 65 160 143 141 113 156 205 27

71,1 96,7 85,4 85,7 81,0 91,1 86,8 89,3 88,9 89,1 85,9 86,1 74,0 90,3 82,2 87,8 81,2 93,2 90,1 89,8 89,2 92,4 1) 87,9 93,4 85,1 89,6 88,2 80,3 79,9 84,3 85,4 1) 78,1 82,1 89,3 90,7 82,6 81,2 1) 80,7 78,7 92,4 93,0 91,5 82,0 79,3 83,0

Jmf 2006

B1–B3. Ekonomiindikatorer

k k k j j k k k k k k k k k k k k k .

k k j k k k k k .

k k k k k .

k k k k j k l k

C2. Antal elever per lärare

Faktiskt värde

Rankning

Antal

138 212 40 117 72 83 77 135 130 260 54 191 99 208 17 56 60 74 . 97 13 148 64 91 221 225 164 . 242 195 71 47 186 . 216 237 23 19 31 198 233 183

8,5 14,6 12,0 11,7 11,3 13,0 11,6 12,0 11,6 12,4 13,1 12,8 12,3 10,0 11,4 13,5 11,0 13,0 13,4 12,4 11,3 12,2 1) 9,8 10,3 12,2 11,7 11,8 12,5 13,6 14,0 12,9 1) 12,8 12,6 11,8 11,6 12,1 11,2 1) 12,2 12,5 12,5 11,1 11,7 13,0 11,9 12,5

1) I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

120

öppna jämförelser – grundskola

Tabell 23. Ekonomiindikatorer B1–B3 och personalindikatorer C1–C2

Min Max Vägt medel Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå

B2. Procentuell avvikelse från standardkostnad (2002–2006)

Faktiskt värde

Avvikelse

Kronor

55 829 92 627 67 262 61 102 76 050 57 832 66 391 89 926 62 517 89 309 70 386 61 400 62 380 66 952 73 661 68 321 64 672 63 525 60 472 81 347 66 266 67 306 73 777 72 777 66 444 81 442 67 799 65 360 66 472 80 785 69 414 69 016 62 064 57 913 73 772 68 214 63 284 73 841 65 337 66 286 65 052 61 838 82 305 82 199

Rankning

Procent

-9,1 10,1 -15,9 -3,4 18,1 -5,1 19,5 5,1 -9,2 -7,1 0,9 6,6 1,9 -4,1 -5,4 -9,8 17,5 1,0 2,8 3,6 -5,8 -6,6 4,4 1,3 -2,0 -0,2 9,0 3,7 7,8 -8,0 -11,4 10,1 1,3 -4,1 8,8 6,2 -3,9 3,1 -8,7 12,1 4,5

Faktiskt värde

Rankning

Kronor

34 260 1 104 284 81 287 223 32 56 162 236 182 91 77 28 283 164 190 198 71 62 206 171 126 146 252 200 244 44 13 259 168 89 251 231 94 193 37 268 210

216,9 454,2 286,6 257,9 285,2 245,5 277,7 454,2 298,6 299,7 338,5 295,8 273,7 301,7 324,1 285,4 288,4 279,8 247,8 279,2 287,7 329,4 337,6 264,1 240,3 365,4 318,3 276,0 280,0 349,5 347,8 302,8 239,2 268,3 329,2 293,4 265,1 304,5 306,8 271,3 273,2 284,8 389,6 363,3

-15,9 23,5 36 256 3 131 288 61 287 198 43 57 144 234 173 96 77 27 274 126 149 240 226 134 277 160 108 135 273 186 181 53 4 239 166 72 241 106 128 99 50 280 279

B3. Kostnad per betygspoäng Jmf 2006

Kommun

B1. Nettokostnad per elev, genomsnitt för fem år (2002–2006)

C1–C2. Personalindikatorer

k l l l m l l k l l k k k l k k k l l l l k m m k k l m m l l l l l k l l k l m m

C1. Lärare med pedagogisk högskoleexamen

Faktiskt värde

Rankning

Procent

33 138 15 104 289 186 188 266 181 86 191 249 139 150 115 17 114 146 255 264 49 9 280 241 100 117 277 273 199 6 67 254 168 56 204 213 77 84 136 286 279

71,1 96,7 85,4 91,5 76,9 89,1 87,4 87,8 87,4 88,2 82,1 91,5 80,4 90,8 72,2 85,6 87,9 83,3 1) 90,5 94,9 90,2 89,7 79,5 73,6 78,5 90,1 91,5 1) 81,6 84,7 81,3 85,1 83,6 87,9 87,6 90,5 80,1 89,3 91,2 84,1 78,6 87,1 92,2 91,2 94,8

Jmf 2006

B1–B3. Ekonomiindikatorer

k k k k k k k j j k k l k k .

k k k k k l k j .

l k j l l k j k k k k k k l j k k

C2. Antal elever per lärare

Faktiskt värde

Rankning

Antal

30 248 79 111 104 110 90 192 32 220 45 265 140 98 . 52 5 55 62 229 262 240 58 . 203 154 206 149 174 96 106 50 224 73 35 168 239 112 24 37 6

8,5 14,6 12,0 12,4 12,2 12,4 11,6 8,5 11,1 9,7 10,3 12,0 12,5 10,4 14,6 11,3 11,1 12,1 1) 12,5 10,6 13,3 11,4 12,4 12,2 11,1 10,3 10,7 1) 11,5 11,6 10,8 12,0 11,9 12,7 12,5 10,3 11,6 11,7 12,1 11,2 13,1 12,4 13,3 8,9 10,5

1) I de kommuner där bortfall förekommer på fristående skolor ersätts värdet med värdet för de kommunala skolorna men rankas då ej.

öppna jämförelser – grundskola

121

Tabell 24. Bakgrundsvariabler för hitta jämförbara kommuner SALSA Modellberäknat meritvärde 2006/2007

Folkmängd

Tätortsgrad

Befolkning 31 dec 2007

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Skattesats

Total och kommunal skattesats 2008

Inkomst

Ekonomi

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2002–2006)

År 2005

Total

Kommunal

Kommun

Poäng

Antal

Procent

Kronor

Riks min Riks max Ovägt riksmedel Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Eda Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping

189 233 207 202 208 202 201 205 205 208 203 199 200 197 202 199 190 214 207 204 203 204 204 194 201 197 201 200 204 193 233 202 204 199 212 208 201 203 205 203 194 202 202 204

2 549 795 163

29,5 100,0 73,8 79,2 76,7 66,9 59,5 81,5 61,6 77,0 64,1 61,2 79,1 68,5 29,5 38,7 91,5 83,3 56,3 66,6 43,7 90,1 89,6 97,1 69,2 83,3 44,8 98,1 69,5 60,2 99,9 81,7 51,0 50,7 68,8 77,4 72,1 66,3 87,8 80,0 43,9 88,8 73,3 72,1

28,89 34,09 31,96 32,45 32,24 31,41 32,50 32,39 31,70 31,50 31,40 32,40 33,10 32,99 33,02 33,40 31,28 31,55 31,94 31,57 32,20 33,55 31,94 32,23 31,35 32,15 33,47 30,48 30,62 34,09 29,30 32,55 33,40 32,75 31,33 32,57 31,83 31,35 31,70 30,13 31,95 32,74 31,02 31,55

17,12 23,64 21,48 22,00 21,79 21,21 21,83 21,74 22,28 22,08 20,90 21,72 22,21 22,54 22,87 22,90 20,89 22,13 21,49 20,90 21,99 22,66 21,49 20,13 21,50 21,76 23,32 20,09 20,23 23,64 17,20 21,87 22,90 22,25 19,23 21,90 21,62 20,98 21,98 19,74 21,50 22,09 21,30 21,10

144 479 396 358 177 061 183 922 185 026 180 616 168 422 168 646 160 670 170 506 164 543 169 044 167 822 151 916 155 377 154 917 165 156 172 433 195 984 163 638 160 186 167 007 176 994 166 127 168 370 170 687 158 607 173 854 202 723 149 637 396 358 164 960 154 113 144 479 232 139 174 376 172 047 183 443 171 245 176 511 165 701 173 394 176 992 169 677

61 498 85 004 68 010 68 110 66 094 67 136 67 423 66 476 77 975 73 034 68 447 66 865 65 331 67 340 77 253 76 534 67 729 67 634 67 672 66 618 68 330 65 465 67 787 68 030 67 616 66 283 82 519 66 770 67 457 68 877 67 473 66 285 79 112 69 966 67 744 66 684 68 661 67 207 67 254 68 030 67 318 65 451 63 606 67 966

Läsåret

122

27 092 36 739 18 776 6 506 13 369 3 089 6 751 26 250 11 394 21 886 9 957 7 586 2 549 14 470 27 838 8 193 26 217 10 933 47 756 100 985 79 031 5 223 12 181 7 109 15 952 14 242 4 835 30 789 9 903 2 993 8 649 24 687 16 435 9 383 38 768 93 343 30 775 5 638 12 183 40 164 31 311

öppna jämförelser – grundskola

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

Kommun

Liknande kommuner

De fyra kommuner som är mest lika ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och medelnettoinkomst (10 %).

Kommun 1

Förortskommuner Övriga >25 000 invånare Varuproducerande kommuner Övriga <12 500 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga >25 000 invånare Övriga <12 500 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga <12 500 invånare Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Pendlingskommuner Övriga >25 000 invånare Förortskommuner Övriga >25 000 invånare Övriga <12 500 invånare Övriga >25 000 invånare Större städer Förortskommuner Pendlingskommuner Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Förortskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Glesbygdskommuner Förortskommuner Övriga <12 500 invånare Glesbygdskommuner Övriga <12 500 invånare Förortskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner Övriga >25 000 invånare Större städer Pendlingskommuner Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Övriga >25 000 invånare Övriga >25 000 invånare

Ulricehamn Lidköping Mönsterås Boxholm Forshaga Åsele Lycksele Lindesberg Åstorp Olofström Färgelanda Härjedalen Berg Laxå Piteå Tjörn Mjölby Nora Motala Eskilstuna Södertälje Aneby Perstorp Storuman Laholm Sölvesborg Svenljunga Lidingö Tidaholm Arjeplog Vansbro Knivsta Svedala Robertsfors Sandviken Huddinge Falköping Munkfors Lysekil Sundbyberg Hudiksvall

Kommun 2

Vetlanda Karlshamn Timrå Valdemarsvik Tibro Norsjö Malung-Sälen Vetlanda Älvkarleby Surahammar Ljusnarsberg Norsjö Norsjö Hultsfred Härnösand Båstad Ludvika Robertsfors Karlskoga Huddinge Haninge Valdemarsvik Grums Sorsele Kumla Tanum Hultsfred Lomma Hofors Strömsund Årjäng Lerum Höör Flen Trelleborg Gävle Ale Färgelanda Olofström Östhammar Eslöv

Kommun 3

Eslöv Ystad Oskarshamn Munkedal Hallstahammar Härjedalen Ragunda Eslöv Tomelilla Tranås Tomelilla Strömsund Vilhelmina Östra Göinge Mora Söderköping Mariestad Tingsryd Sala Sundsvall Kristianstad Munkedal Askersund Dorotea Åstorp Orust Högsby Täby Säter Övertorneå Storfors Vallentuna Åtvidaberg Götene Västervik Borås Mark Markaryd Tidaholm Oxelösund Ljungby

öppna jämförelser – grundskola

Kommun 4

Ljungby Upplands Väsby Kumla Strömstad Åtvidaberg Dorotea Vindeln Kramfors Burlöv Lysekil Herrljunga Åre Älvdalen Essunga Vännäs Gagnef Ronneby Kramfors Upplands Väsby Kristianstad Hässleholm Kinda Nybro Strömsund Älvkarleby Söderköping Munkfors Vellinge Karlsborg Åsele Filipstad Tjörn Mora Skinnskatteberg Oskarshamn Kristianstad Ljungby Grums Åmål Karlskoga Mark

123

Tabell 24. Bakgrundsvariabler för hitta jämförbara kommuner SALSA Modellberäknat meritvärde 2006/2007

Folkmängd

Tätortsgrad

Befolkning 31 dec 2007

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Skattesats

Total och kommunal skattesats 2008

Inkomst

Ekonomi

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2002–2006)

År 2005

Total

Kommunal

Kommun

Poäng

Antal

Procent

Kronor

Riks min Riks max Ovägt riksmedel Falun Filipstad Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand

189 233 207 211 202 206 201 205 196 208 196 204 189 204 195 203 200 207 205 207 201 205 202 202 205 207 216 199 203 199 201 204 198 206 202 205 204 193 199 201 199 203 212

2 549 795 163

29,5 100,0 73,8 82,5 79,5 79,6 74,2 83,0 53,8 73,6 80,7 65,4 76,6 57,1 71,9 50,6 63,6 85,1 92,8 98,8 61,0 70,2 66,6 76,0 87,2 90,4 91,0 93,4 76,8 60,6 71,8 95,4 55,4 73,6 77,4 99,0 68,1 81,1 65,5 89,2 74,9 59,2 78,4

28,89 34,09 31,96 33,20 32,50 31,15 31,10 32,85 32,14 33,38 31,75 31,70 31,95 33,10 32,90 32,20 33,37 31,75 32,22 31,75 31,95 31,83 32,80 32,10 32,34 29,75 32,60 32,18 31,70 33,12 33,30 30,60 32,74 32,45 32,57 32,05 32,32 32,53 31,17 32,20 32,60 32,97 33,64

17,12 23,64 21,48 22,31 22,00 21,30 21,38 22,35 21,69 22,49 21,08 21,98 21,28 33,10 22,40 21,75 22,92 22,33 21,55 21,30 21,50 21,16 22,30 21,42 21,69 20,03 22,10 20,08 22,28 22,75 22,41 20,21 22,29 22,00 21,90 19,95 21,65 22,32 21,45 21,83 21,92 22,82 23,04

144 479 396 358 177 061 178 982 153 123 172 117 173 114 167 228 160 066 168 473 183 049 183 288 201 032 161 284 164 261 173 243 153 320 177 974 176 898 185 642 174 785 183 144 155 690 168 695 168 070 186 212 193 638 183 938 151 910 164 708 164 003 184 600 170 726 171 418 169 024 194 089 168 912 157 164 177 679 206 087 156 504 156 027 165 674

61 498 85 004 68 010 66 305 69 441 67 148 68 278 66 700 67 424 68 194 68 078 65 375 67 343 67 286 66 339 66 252 67 054 69 099 65 974 67 067 67 848 65 982 66 924 67 630 65 933 66 224 65 454 69 071 71 399 68 047 66 073 66 795 67 622 66 284 66 475 67 531 67 780 67 969 67 870 67 109 68 226 77 801 68 537

Läsåret

124

55 220 10 782 20 703 16 191 11 444 6 770 10 111 29 330 10 031 9 657 57 122 9 302 5 831 5 425 18 860 92 681 493 502 13 056 10 375 12 993 15 268 15 040 89 727 14 547 73 698 10 192 13 492 15 301 124 986 9 304 8 809 10 039 91 827 36 927 14 196 10 257 18 931 7 475 10 699 24 922

öppna jämförelser – grundskola

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

Kommun

Falun Filipstad Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand

Liknande kommuner

De fyra kommuner som är mest lika ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och medelnettoinkomst (10 %).

Kommun 1

Större städer Övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga <12 500 invånare Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Övriga >25 000 invånare Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Övriga <12 500 invånare Glesbygdskommuner Större städer Större städer Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Pendlingskommuner Förortskommuner Övriga <12 500 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Varuproducerande kommuner Övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner Förortskommuner Övriga >25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner Förortskommuner Övriga <12 500 invånare Glesbygdskommuner Övriga >25 000 invånare

Kalmar Rättvik Kalix Vara Arboga Bengtsfors Nordmaling Värnamo Habo Bjuv Uddevalla Markaryd Lekeberg Ödeshög Mörbylånga Halmstad Malmö Svalöv Mullsjö Vingåker Osby Arboga Gävle Öckerö Södertälje Ånge Hörby Tranås Jönköping Vårgårda Mullsjö Degerfors Eskilstuna Falköping Bjuv Vaggeryd Alvesta Nordanstig Strömsund Leksand

Kommun 2

Trollhättan Skinnskatteberg Mora Götene Åtvidaberg Essunga Nora Östra Göinge Åmål Laxå Trollhättan Bromölla Karlsborg Ljusnarsberg Kiruna Eskilstuna Stockholm Flen Gnesta Mönsterås Svalöv Habo Huddinge Vännäs Norrtälje Årjäng Klippan Tidaholm Norrköping Tranemo Åtvidaberg Tidaholm Kristianstad Västervik Östra Göinge Hörby Nynäshamn Heby Berg Boden

Kommun 3

Luleå Ydre Höör Lindesberg Tibro Ljusnarsberg Kalix Vaggeryd Fagersta Essunga Varberg Perstorp Säter Töreboda Säffle Huddinge Uppsala Tingsryd Hallstahammar Tidaholm Tingsryd Forshaga Eskilstuna Partille Botkyrka Filipstad Nordanstig Örkelljunga Västerås Tomelilla Vadstena Kungsör Borås Ljungby Laxå Vårgårda Kumla Högsby Arjeplog Kiruna

öppna jämförelser – grundskola

Kommun 4

Mölndal Robertsfors Sölvesborg Emmaboda Mullsjö Östra Göinge Ockelbo Ale Sotenäs Markaryd Västervik Essunga Sotenäs Älvkarleby Leksand Borås Västerås Lilla Edet Sotenäs Norberg Kinda Åmål Sundsvall Staffanstorp Kristianstad Malung-Sälen Hylte Degerfors Örebro Hylte Arboga Norberg Sundsvall Eslöv Dals-Ed Herrljunga Båstad Hörby Norsjö Piteå

125

Tabell 24. Bakgrundsvariabler för hitta jämförbara kommuner SALSA Modellberäknat meritvärde 2006/2007

Folkmängd

Tätortsgrad

Befolkning 31 dec 2007

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Skattesats

Total och kommunal skattesats 2008

Inkomst

Ekonomi

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2002–2006)

År 2005

Total

Kommunal

Kommun

Poäng

Antal

Procent

Kronor

Riks min Riks max Ovägt riksmedel Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö

189 233 207 213 201 209 197 199 206 203 208 207 206 210 203 207 204 209 214 203 207 202 208 199 211 204 205 206 211 201 213 202 207 206 202 200 199 190 203 210 212 200 227

2 549 795 163

29,5 100,0 73,8 86,0 78,6 88,7 66,9 53,6 70,5 74,0 99,7 89,8 79,4 87,7 76,4 82,2 91,1 79,7 89,2 81,2 72,2 64,6 89,7 74,6 64,4 65,3 81,6 81,8 49,0 84,3 78,8 76,2 68,6 89,7 82,7 65,6 92,0 77,1 41,2 75,2 87,7 87,1 98,6

28,89 34,09 31,96 31,50 31,00 30,12 32,33 30,17 30,97 31,30 30,90 31,75 31,75 32,03 31,95 32,60 32,10 31,90 32,25 31,70 32,90 31,00 32,25 30,40 31,82 33,44 31,25 33,00 32,67 31,10 31,25 32,56 32,32 28,90 32,69 30,00 30,63 32,73 32,28 32,35 31,53 31,91 30,96

17,12 23,64 21,48 21,05 20,61 19,73 22,12 19,78 20,58 21,88 18,80 21,08 22,33 21,82 21,50 21,89 21,42 21,19 21,75 21,98 22,40 21,15 22,83 20,01 21,45 22,84 20,86 22,50 22,52 20,42 21,53 21,91 21,87 18,51 22,04 20,28 20,24 22,05 21,60 21,46 21,08 21,71 18,86

144 479 396 358 177 061 210 670 170 950 207 647 152 825 169 240 178 785 160 892 202 517 182 114 170 482 175 431 164 978 170 747 174 716 175 873 178 277 168 984 170 262 169 961 181 917 166 993 218 552 159 893 178 439 163 699 172 487 176 092 221 778 174 339 199 481 207 682 169 322 175 468 165 453 162 808 172 455 178 658 212 369 172 074 296 758

61 498 85 004 68 010 68 809 67 831 66 123 68 429 68 022 66 591 74 989 66 598 66 971 67 871 66 534 66 155 66 358 65 113 69 092 66 804 66 564 64 343 67 744 69 100 68 064 67 888 68 148 67 564 66 012 74 564 66 640 67 991 66 662 67 121 66 329 65 979 66 757 67 223 67 946 66 373 68 515 67 338 67 270 66 724

Läsåret

126

32 969 49 780 24 065 5 931 14 584 14 924 5 406 63 427 123 709 17 283 61 533 6 850 31 052 29 988 62 338 83 641 32 162 11 748 9 947 23 122 16 254 13 954 19 663 77 245 23 906 14 304 19 852 71 942 8 219 39 649 27 746 24 646 23 189 40 419 5 922 7 097 15 338 37 711 8 070 42 710

öppna jämförelser – grundskola

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

Kommun

Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö

Liknande kommuner

De fyra kommuner som är mest lika ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och medelnettoinkomst (10 %).

Kommun 1

Förortskommuner Övriga >25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga <12 500 invånare Pendlingskommuner Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Förortskommuner Större städer Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Övriga <12 500 invånare Övriga >25 000 invånare Övriga >25 000 invånare Större städer Större städer Övriga >25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga <12 500 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Övriga 12 500–25 000 invånare Pendlingskommuner Pendlingskommuner Förortskommuner Pendlingskommuner Förortskommuner Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga >25 000 invånare Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Förortskommuner Varuproducerande kommuner Förortskommuner

Vellinge Mark Staffanstorp Hällefors Klippan Åtvidaberg Pajala Mölndal Örebro Finspång Falun Grästorp Lidköping Sala Skellefteå Luleå Motala Älvsbyn Osby Gällivare Hörby Tjörn Borgholm Huddinge Hallstahammar Vindeln Laholm Sollentuna Hofors Ängelholm Höganäs Tranås Burlöv Trelleborg Bjuv Grästorp Gagnef Piteå Älvkarleby Täby

Kommun 2

Lerum Norrtälje Kävlinge Sävsjö Heby Arboga Ragunda Kalmar Västerås Sölvesborg Järfälla Säter Ystad Sundbyberg Örnsköldsvik Växjö Ronneby Vadstena Svalöv Mörbylånga Heby Ekerö Nora Eskilstuna Bollnäs Lycksele Burlöv Luleå Norberg Lidköping Ystad Söderhamn Kumla Sandviken Hultsfred Karlsborg Tjörn Vallentuna Vårgårda Lomma

Kommun 3

Värmdö Trelleborg Vallentuna Nordanstig Vara Skara Vilhelmina Varberg Helsingborg Säffle Mölndal Lekeberg Kristinehamn Ronneby Kalmar Kalmar Mjölby Åmål Tingsryd Stenungsund Vara Leksand Arvika Borås Sala Arvidsjaur Tranås Mölndal Vingåker Tyresö Vallentuna Tidaholm Nässjö Sigtuna Essunga Sotenäs Mörbylånga Ekerö Aneby Danderyd

öppna jämförelser – grundskola

Kommun 4

Österåker Hudiksvall Svedala Bengtsfors Hylte Eksjö Norsjö Tyresö Norrköping Söderköping Luleå Degerfors Alingsås Mjölby Mölndal Halmstad Bollnäs Hjo Hallsberg Leksand Nordanstig Staffanstorp Sölvesborg Uddevalla Karlshamn Ragunda Alvesta Skellefteå Lekeberg Vänersborg Karlshamn Hedemora Sjöbo Västervik Dals-Ed Säter Gällivare Härryda Lilla Edet Nacka

127

Tabell 24. Bakgrundsvariabler för hitta jämförbara kommuner SALSA Modellberäknat meritvärde 2006/2007

Folkmängd

Tätortsgrad

Befolkning 31 dec 2007

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Skattesats

Total och kommunal skattesats 2008

Inkomst

Ekonomi

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2002–2006)

År 2005

Total

Kommunal

Kommun

Poäng

Antal

Procent

Kronor

Riks min Riks max Ovägt riksmedel Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping

189 233 207 207 201 201 210 204 205 198 224 204 213 225 211 202 202 204 201 204 201 195 203 204 208 203 205 201 194 210 202 207 219 204 202 199 206 202 202 204 197 205 206

2 549 795 163

29,5 100,0 73,8 75,4 61,9 71,7 88,9 70,3 56,2 72,4 93,9 87,7 88,6 94,4 70,3 71,2 99,4 72,9 61,1 75,6 64,5 74,5 56,4 79,3 84,8 83,7 87,7 58,1 80,5 95,1 70,3 65,9 98,9 76,2 79,0 46,7 52,8 89,3 56,3 55,1 77,5 74,8 81,3

28,89 34,09 31,96 31,54 33,25 32,35 30,25 31,16 33,07 32,10 29,63 33,20 31,70 31,23 33,35 32,94 31,23 32,70 33,65 32,14 32,09 31,20 33,14 31,00 33,57 31,25 32,65 33,21 33,00 31,29 32,03 32,03 30,36 32,60 33,19 33,07 33,15 31,30 32,22 33,65 32,45 32,05 31,00

17,12 23,64 21,48 21,09 22,80 21,67 20,40 20,96 22,40 21,42 19,24 22,31 22,28 20,84 22,85 22,49 20,84 21,81 23,15 21,69 21,64 21,00 22,69 21,15 22,68 21,40 21,98 22,76 22,50 20,84 21,82 21,82 18,26 21,92 22,54 22,40 22,65 21,45 20,12 23,15 22,24 19,95 21,28

144 479 396 358 177 061 184 167 171 958 169 658 184 908 183 067 161 837 156 792 243 629 165 113 178 970 187 351 164 178 174 335 164 524 163 871 166 356 168 723 172 734 169 073 151 986 171 993 165 247 171 550 175 192 161 656 151 083 199 190 169 865 174 241 250 071 172 557 165 912 159 811 169 329 174 399 181 556 160 934 165 578 209 473 185 665

61 498 85 004 68 010 66 520 67 188 68 487 66 548 67 806 70 415 67 074 66 540 67 123 66 728 67 083 72 671 65 425 67 539 73 238 66 496 66 865 68 042 66 799 61 628 66 566 67 420 66 507 66 333 67 413 67 195 67 381 67 100 69 062 67 664 68 227 66 698 68 234 68 556 66 981 68 289 76 815 66 894 65 520 66 812

Läsåret

128

37 773 12 835 23 104 140 367 27 276 19 175 5 188 20 023 25 425 73 146 105 286 12 503 14 633 280 801 10 428 3 338 23 871 33 729 9 641 9 553 25 535 20 143 42 060 7 046 10 256 3 880 59 430 13 114 13 608 84 303 10 447 5 788 9 813 7 390 126 680 55 225 4 380 19 643 8 926 50 760

öppna jämförelser – grundskola

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

Kommun

Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung-Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping

Liknande kommuner

De fyra kommuner som är mest lika ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och medelnettoinkomst (10 %).

Kommun 1

Övriga >25 000 invånare Förortskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Övriga <12 500 invånare Förortskommuner Övriga >25 000 invånare Större städer Större städer Glesbygdskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga >25 000 invånare Varuproducerande kommuner Övriga <12 500 invånare Övriga >25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga >25 000 invånare Pendlingskommuner Pendlingskommuner Övriga <12 500 invånare Förortskommuner Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Förortskommuner Övriga <12 500 invånare Pendlingskommuner Övriga <12 500 invånare Glesbygdskommuner Större städer Övriga >25 000 invånare Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Övriga >25 000 invånare

Alingsås Strömstad Flen Västerås Falköping Sollefteå Gullspång Täby Mariestad Karlstad Umeå Arvidsjaur Fagersta Norrköping Ragunda Norberg Ludvika Eslöv Grums Skurup Bollnäs Finspång Katrineholm Hjo Valdemarsvik Essunga Varberg Lilla Edet Gällivare Sollentuna Borgholm Vingåker Hällefors Säffle Helsingborg Hässleholm Vilhelmina Åstorp Salem Trollhättan

Kommun 2

Karlshamn Mönsterås Vara Örebro Ale Sunne Ödeshög Lidingö Bollnäs Växjö Karlstad Krokom Olofström Örebro Torsby Hofors Mjölby Ale Essunga Oxelösund Ronneby Eksjö Enköping Lekeberg Strömstad Färgelanda Järfälla Strömstad Säffle Kungsbacka Orust Kungsör Heby Ockelbo Jönköping Trelleborg Berg Tomelilla Gnesta Uddevalla

Kommun 3

Kommun 4

Kungälv Götene Arvika Jönköping Eslöv Rättvik Tomelilla Vaxholm Mjölby Kalmar Nacka Malung-Sälen Tidaholm Uppsala Arvidsjaur Degerfors Bollnäs Falköping Bromölla Torsås Mariestad Kalix Västervik Arboga Aneby Bengtsfors Kalmar Osby Kiruna Täby Tanum Hofors Hörby Gagnef Örebro Ale Arjeplog Bromölla Habo Varberg

Vänersborg Lessebo Vetlanda Helsingborg Ulricehamn Tierp Bengtsfors Ekerö Ronneby Falun Växjö Vindeln Åmål Helsingborg Överkalix Ödeshög Ronneby Lindesberg Askersund Älvsbyn Ludvika Svedala Trelleborg Grästorp Lilla Edet Ljusnarsberg Örnsköldsvik Vingåker Nordmaling Karlstad Söderköping Malå Klippan Nora Västerås Gotland Pajala Sjöbo Trosa Lidköping

öppna jämförelser – grundskola

129

Tabell 24. Bakgrundsvariabler för hitta jämförbara kommuner SALSA Modellberäknat meritvärde 2006/2007

Folkmängd

Tätortsgrad

Befolkning 31 dec 2007

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Skattesats

Total och kommunal skattesats 2008

Inkomst

Ekonomi

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2002–2006)

År 2005

Total

Kommunal

Kommun

Poäng

Antal

Procent

Kronor

Riks min Riks max Ovägt riksmedel Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman

189 233 207 201 201 205 200 204 204 202 203 200 203 205 213 198 212 205 202 204 205 204 207 202 199 199 199 205 211 202 202 208 199 207 216 205 201 203 211 207 212 197 208

2 549 795 163

29,5 100,0 73,8 78,0 82,4 60,8 78,4 79,0 36,8 74,8 83,3 62,5 97,4 46,4 98,8 79,4 82,6 43,2 44,4 74,8 68,3 68,0 98,9 85,6 85,5 69,9 60,9 74,5 78,8 60,8 71,0 84,6 68,1 61,3 99,8 99,7 44,3 77,8 87,0 73,6 100,0 59,9 55,1

28,89 34,09 31,96 31,93 32,10 32,77 32,55 33,25 32,34 31,40 32,13 32,57 31,00 31,90 30,94 30,95 31,45 33,72 32,90 32,00 32,95 32,84 32,00 32,32 32,20 30,90 30,81 31,45 32,90 32,54 30,50 31,44 33,59 33,69 30,30 29,22 33,40 32,19 29,28 32,52 29,68 32,75 33,40

17,12 23,64 21,48 19,83 21,43 22,10 21,84 22,36 21,89 21,01 21,92 21,90 21,28 22,48 20,49 20,56 22,03 23,57 22,40 21,29 22,06 22,19 19,90 21,65 20,10 20,51 20,42 21,00 22,40 21,89 20,11 20,99 22,70 23,09 18,20 17,12 22,90 21,74 18,89 22,07 17,58 22,25 22,90

144 479 396 358 177 061 187 456 172 361 165 182 168 952 156 649 184 480 168 479 178 268 158 968 182 863 153 214 202 370 170 116 174 984 156 493 164 653 173 534 161 929 168 588 208 750 177 790 192 874 174 963 171 631 184 118 171 329 164 565 183 258 177 038 167 454 159 291 228 573 200 114 153 375 183 433 206 153 202 880 219 625 161 705 156 981

61 498 85 004 68 010 67 280 66 949 67 998 65 486 66 096 68 346 67 645 67 187 66 589 63 477 75 872 66 041 66 115 67 503 73 731 68 553 66 738 69 454 65 543 65 195 67 247 67 802 68 539 67 327 66 758 68 938 68 926 62 222 61 711 65 771 70 342 67 813 65 318 85 004 66 387 66 295 68 353 66 446 70 285 82 504

Läsåret

130

25 353 29 461 5 985 13 198 7 091 15 373 12 623 26 294 11 795 11 148 6 522 33 699 6 930 40 961 5 747 6 909 28 491 10 883 21 412 15 065 36 804 37 793 19 306 18 015 18 544 72 090 4 686 14 788 50 197 10 715 20 679 61 387 63 318 2 811 9 280 21 208 23 389 795 163 4 495 6 383

öppna jämförelser – grundskola

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

Kommun

Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman

Liknande kommuner

De fyra kommuner som är mest lika ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och medelnettoinkomst (10 %).

Kommun 1

Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Förortskommuner Varuproducerande kommuner Övriga >25 000 invånare Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Övriga >25 000 invånare Glesbygdskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Förortskommuner Övriga >25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Större städer Övriga <12 500 invånare Förortskommuner Övriga >25 000 invånare Övriga <12 500 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Förortskommuner Förortskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Förortskommuner Pendlingskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner

Oskarshamn Laholm Nordmaling Smedjebacken Karlsborg Söderköping Hallsberg Ludvika Töreboda Skurup Vilhelmina Staffanstorp Bromölla Lerum Malung-Sälen Skinnskatteberg Mjölby Sunne Åmål Nykvarn Trelleborg Landskrona Klippan Åstorp Upplands-Bro Karlskrona Robertsfors Oxelösund Östersund Örkelljunga Ljusdal Kungsbacka Järfälla Bräcke Lekeberg Höganäs Kiruna Göteborg Vansbro Bräcke

Kommun 2

Nässjö Kumla Nora Avesta Tibro Nora Svalöv Alvesta Älvkarleby Gnesta Norsjö Lerum Smedjebacken Boden Torsby Emmaboda Mariestad Filipstad Hallstahammar Öckerö Enköping Mark Vara Klippan Höör Luleå Ydre Östhammar Falkenberg Olofström Sunne Mölndal Borlänge Storuman Grästorp Vallentuna Gällivare Malmö Eda Övertorneå

Kommun 3

Alvesta Nynäshamn Söderköping Örkelljunga Säter Kramfors Tingsryd Ronneby Askersund Östhammar Jokkmokk Höganäs Örkelljunga Ängelholm Jokkmokk Borgholm Bollnäs Säffle Karlskoga Höganäs Västervik Värnamo Hörby Hörby Älmhult Växjö Emmaboda Mellerud Skurup Perstorp Gällivare Nacka Upplands Väsby Dorotea Älmhult Partille Bollebygd Uppsala Uppvidinge Dorotea

öppna jämförelser – grundskola

Kommun 4

Ulricehamn Ronneby Kalix Surahammar Lekeberg Sölvesborg Kinda Timrå Örkelljunga Älvsbyn Ragunda Vallentuna Askersund Härnösand Överkalix Tingsryd Ludvika Ljusdal Köping Ystad Oskarshamn Trelleborg Lindesberg Askersund Forshaga Kungsbacka Filipstad Lysekil Borlänge Askersund Säffle Lerum Nyköping Strömsund Säter Svedala Söderköping Linköping Högsby Sorsele

131

Tabell 24. Bakgrundsvariabler för hitta jämförbara kommuner SALSA Modellberäknat meritvärde 2006/2007

Folkmängd

Tätortsgrad

Befolkning 31 dec 2007

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Skattesats

Total och kommunal skattesats 2008

Inkomst

Ekonomi

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2002–2006)

År 2005

Total

Kommunal

Kommun

Poäng

Antal

Procent

Kronor

Riks min Riks max Ovägt riksmedel Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro

189 233 207 202 201 203 202 207 206 200 202 208 193 206 203 197 202 205 198 204 204 204 202 201 203 202 210 198 202 201 197 201 202 206 205 208 223 200 206 202 218 204 204

2 549 795 163

29,5 100,0 73,8 75,0 60,4 53,8 100,0 83,5 46,8 91,7 66,2 82,0 59,2 63,4 59,8 73,3 76,4 60,8 90,9 77,3 39,5 81,1 70,0 64,4 80,2 62,0 59,5 63,6 43,1 53,1 71,7 84,9 80,2 90,2 82,2 98,9 99,5 56,7 76,2 65,5 88,1 97,6 88,6

28,89 34,09 31,96 30,35 32,44 33,22 31,23 32,89 32,30 32,84 30,38 30,63 31,65 32,50 33,45 32,25 32,37 31,20 32,23 32,66 32,44 31,59 31,45 31,45 32,94 31,66 32,09 31,00 33,00 32,05 31,20 32,22 30,75 31,84 31,30 31,58 29,73 31,85 32,64 31,43 33,10 31,48 31,68

17,12 23,64 21,48 20,63 21,99 23,07 19,13 22,29 21,80 22,19 19,99 20,24 21,20 22,00 22,56 21,58 21,70 21,35 20,13 21,95 21,99 21,14 21,00 21,08 22,34 21,46 21,64 20,61 22,50 21,84 20,75 21,55 20,36 21,39 21,58 19,48 17,63 21,40 22,19 20,98 22,60 19,38 19,58

144 479 396 358 177 061 203 006 168 419 156 271 186 925 180 214 162 364 173 124 173 319 190 124 173 053 163 239 166 931 170 384 161 186 184 620 178 927 171 966 171 047 166 731 166 889 163 292 171 398 166 294 202 110 165 984 154 607 161 446 179 562 169 501 177 366 177 060 219 423 213 108 262 432 152 691 175 136 181 839 174 265 194 458 190 643

61 498 85 004 68 010 68 557 67 214 78 330 64 976 68 223 69 825 64 974 67 663 66 769 69 303 68 792 66 250 68 514 66 627 68 134 68 651 67 456 67 445 66 551 66 278 69 902 67 430 67 906 67 657 67 168 73 541 64 538 67 656 66 132 67 473 66 992 66 905 66 719 66 351 66 450 67 383 67 894 66 852 65 969 66 741

Läsåret

132

31 435 11 558 12 679 35 078 94 575 13 566 10 122 13 143 19 149 10 431 15 868 11 000 10 937 26 120 14 020 83 642 16 821 12 246 10 611 12 651 20 068 17 884 12 600 14 944 12 772 12 878 7 133 11 750 17 920 41 019 54 300 11 038 42 047 61 633 9 376 50 921 22 542 111 771 38 055 22 221

öppna jämförelser – grundskola

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

Kommun

Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro

Liknande kommuner

De fyra kommuner som är mest lika ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och medelnettoinkomst (10 %).

Kommun 1

Övriga >25 000 invånare Övriga <12 500 invånare Glesbygdskommuner Förortskommuner Större städer Övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Förortskommuner Varuproducerande kommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Pendlingskommuner Varuproducerande kommuner Övriga >25 000 invånare Pendlingskommuner Större städer Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Pendlingskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Förortskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Glesbygdskommuner Övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner Varuproducerande kommuner Övriga >25 000 invånare Större städer Pendlingskommuner Förortskommuner Förortskommuner Övriga <12 500 invånare Övriga >25 000 invånare Varuproducerande kommuner Större städer Förortskommuner Förortskommuner

Ale Lilla Edet Härjedalen Karlskoga Borås Rättvik Olofström Osby Eksjö Dals-Ed Nordmaling Tidaholm Högsby Bollnäs Orust Haninge Tanum Sölvesborg Forshaga Degerfors Lindesberg Sölvesborg Osby Knivsta Åstorp Malung-Sälen Surahammar Vaggeryd Hedemora Sandviken Uddevalla Båstad Kungälv Lidingö Ovanåker Trollhättan Ale Lund Alingsås Skara

Kommun 2

Vetlanda Munkedal Berg Falkenberg Eskilstuna Säffle Fagersta Hallsberg Skara Sävsjö Mörbylånga Karlsborg Tranemo Köping Nora Botkyrka Timrå Timrå Säter Säter Filipstad Tanum Kinda Bollebygd Askersund Överkalix Olofström Herrljunga Kumla Enköping Nyköping Nykvarn Vallentuna Lomma Gullspång Nyköping Alvesta Karlstad Lidköping Mariestad

Kommun 3

Eslöv Aneby Arjeplog Upplands Väsby Huddinge Ljusdal Örkelljunga Kinda Upplands-Bro Hultsfred Sunne Degerfors Östra Göinge Katrineholm Kalix Kristianstad Hallsberg Osby Arboga Hofors Ljusdal Hallsberg Svalöv Leksand Herrljunga Ragunda Fagersta Östra Göinge Tidaholm Västervik Varberg Skara Lidköping Nacka Örkelljunga Varberg Ljungby Jönköping Enköping Älmhult

öppna jämförelser – grundskola

Kommun 4

Ulricehamn Mönsterås Dorotea Köping Halmstad Sollefteå Smedjebacken Tingsryd Höör Östra Göinge Kalix Lekeberg Herrljunga Mjölby Ockelbo Norrtälje Kalix Nora Hofors Hedemora Ydre Svalöv Hallsberg Vallentuna Ljusnarsberg Älvdalen Örkelljunga Hylte Köping Motala Örnsköldsvik Forshaga Ängelholm Sollentuna Älvkarleby Vänersborg Svalöv Luleå Motala Mjölby

133

Tabell 24. Bakgrundsvariabler för hitta jämförbara kommuner SALSA

Modellberäknat meritvärde 2006/2007

Folkmängd

Tätortsgrad

Befolkning 31 dec 2007

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Läsåret

Skattesats

Total och kommunal skattesats 2008

Inkomst

Ekonomi

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2002–2006)

År 2005

Total

Kommunal

Kommun

Poäng

Antal

Procent

Kronor

Riks min Riks max Ovägt riksmedel Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög

189 233 207 214 197 207 198 201 210 199 200 207 217 214 202 205 200 209 202 200 206 213 209 197 203 207 210 201 207 204 202 206 199 207 199 206 203 199 200 207 207 210 200

2 549 795 163

29,5 100,0 73,8 86,6 71,3 77,6 74,3 57,9 79,7 59,1 54,1 72,1 83,3 90,1 75,4 49,6 71,6 59,1 65,2 49,2 79,0 66,8 73,6 78,3 79,7 93,5 85,4 43,1 79,9 79,1 58,5 46,3 43,2 65,4 90,9 76,8 68,6 68,5 89,3 72,4 81,4 97,2 54,8

28,89 34,09 31,96 31,70 32,20 31,10 31,50 31,00 31,08 33,43 31,35 30,25 31,98 28,89 32,17 33,40 32,48 33,40 31,50 31,94 33,09 33,40 32,38 31,75 31,78 30,99 30,96 30,75 30,50 32,99 33,63 32,72 32,45 33,40 30,68 32,00 30,80 33,45 33,05 31,65 29,43 31,64 31,35

17,12 23,64 21,48 21,33 22,00 21,25 20,83 21,15 18,98 22,54 20,90 20,53 19,88 18,50 21,50 22,90 22,27 22,90 21,78 21,49 22,64 22,90 20,28 21,08 21,57 20,34 20,76 20,90 20,11 22,54 23,03 22,57 21,95 22,90 20,29 22,15 20,60 22,56 22,68 22,23 19,04 21,19 21,50

144 479 396 358 177 061 187 297 169 047 175 957 181 131 163 578 211 359 159 579 169 295 187 619 237 186 248 230 177 488 154 345 192 554 165 653 165 289 172 446 174 101 169 974 221 338 186 822 166 259 187 481 188 356 165 019 182 444 163 117 162 376 167 542 145 731 152 034 166 294 169 429 187 187 153 382 168 248 167 042 195 021 195 269 162 184

61 498 85 004 68 010 65 358 71 712 65 908 67 993 67 646 66 851 70 488 68 290 67 247 69 088 68 750 68 762 76 124 65 867 74 735 66 944 67 622 67 152 66 368 69 127 67 055 67 413 67 132 67 027 69 221 65 627 65 489 71 208 77 234 71 108 78 029 66 898 66 689 66 620 74 112 66 912 63 998 67 472 65 336 67 030

134

187 541 9 484 7 536 12 939 7 949 28 382 6 959 16 008 56 114 10 600 32 565 26 365 7 220 15 608 5 640 9 082 10 988 36 939 8 351 36 870 32 930 36 458 133 728 79 562 3 760 27 719 12 589 10 442 10 127 9 877 3 265 14 233 11 658 15 378 7 362 9 095 8 545 38 749 12 256 5 371

öppna jämförelser – grundskola

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

Kommun

Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög

Liknande kommuner

De fyra kommuner som är mest lika ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och medelnettoinkomst (10 %).

Kommun 1

Större städer Varuproducerande kommuner Övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner Övriga <12 500 invånare Förortskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Större städer Förortskommuner Förortskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Glesbygdskommuner Övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner Pendlingskommuner Pendlingskommuner Förortskommuner Varuproducerande kommuner Övriga >25 000 invånare Större städer Större städer Glesbygdskommuner Övriga >25 000 invånare Övriga 12 500–25 000 invånare Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner Pendlingskommuner Övriga <12 500 invånare Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Övriga >25 000 invånare Förortskommuner Övriga <12 500 invånare

Linköping Storfors Hjo Hylte Boxholm Höganäs Storfors Flen Trollhättan Vellinge Härryda Ale Pajala Olofström Krokom Norberg Lessebo Finspång Hjo Österåker Gislaved Hudiksvall Örebro Luleå Skinnskatteberg Karlshamn Sala Haparanda Norsjö Eda Arjeplog Askersund Forshaga Sotenäs Överkalix Lessebo Kil Kungälv Salem Gullspång

Kommun 2

Kommun 3

Västerås Årjäng Mullsjö Tranemo Munkedal Staffanstorp Eda Klippan Nyköping Knivsta Ekerö Arvika Norsjö Örkelljunga Arvidsjaur Mönsterås Götene Uddevalla Vadstena Härryda Sigtuna Sandviken Jönköping Karlstad Robertsfors Alingsås Gnesta Årjäng Arjeplog Vansbro Övertorneå Tomelilla Arboga Upplands-Bro Torsby Askersund Vadstena Lidköping Hammarö Älvkarleby

Örebro Vansbro Habo Hörby Aneby Lerum Årjäng Hörby Uddevalla Ekerö Värmdö Lindesberg Åre Burlöv Jokkmokk Hofors Hylte Lidköping Eksjö Kiruna Nybro Enköping Helsingborg Mölndal Emmaboda Kristinehamn Fagersta Vansbro Berg Ånge Dorotea Älvkarleby Hjo Skara Ragunda Ödeshög Oxelösund Vänersborg Staffanstorp Lessebo

öppna jämförelser – grundskola

Kommun 4

Jönköping Ånge Hallstahammar Heby Kinda Tyresö Ånge Heby Örnsköldsvik Härryda Vaxholm Ulricehamn Berg Hedemora Ragunda Hagfors Herrljunga Hudiksvall Åtvidaberg Lerum Nynäshamn Trelleborg Linköping Kalmar Filipstad Lidköping Hallstahammar Filipstad Härjedalen Haparanda Åre Burlöv Höör Alvesta Jokkmokk Vingåker Hjo Varberg Höganäs Ljusnarsberg

135

Tabell 24. Bakgrundsvariabler för hitta jämförbara kommuner SALSA Modellberäknat meritvärde 2006/2007

Folkmängd

Tätortsgrad

Befolkning 31 dec 2007

Procent av befolkningen i kommunens tätort

Läsåret

Skattesats

Total och kommunal skattesats 2008

Inkomst

Ekonomi

Medelnettoinkomst

Standardkostnad, genomsnitt (2002–2006)

År 2005

Total

Kommunal

Kommun

Poäng

Antal

Procent

Kronor

Riks min Riks max Ovägt riksmedel Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå

189 233 207 207 200 208 213 208 200 196 200 208

2 549 795 163

29,5 100,0 73,8 87,9 68,7 73,1 86,3 86,5 65,8 77,7 48,5 54,7

28,89 34,09 31,96 31,90 29,15 32,39 32,52 31,43 32,55 31,50 32,00 30,95

17,12 23,64 21,48 21,22 18,76 21,79 22,37 19,33 22,18 21,11 22,58 21,53

144 479 396 358 177 061 179 032 166 155 175 658 176 824 225 608 176 456 170 276 154 352 157 098

61 498 85 004 68 010 67 364 65 996 67 839 61 498 69 009 63 115 67 748 73 399 78 686

136

130 429 9 577 55 284 58 686 38 286 21 421 13 828 3 795 5 092

öppna jämförelser – grundskola

År 2006

Kommungrupp

Kommungruppering enligt SKL

Kommun

Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå

Liknande kommuner

De fyra kommuner som är mest lika ”fokuskommunen” efter en ihopvägning av de fyra bakgrundsvariablerna SALSA (30 %), folkmängd (30 %), standardkostnad (30 %) och medelnettoinkomst (10 %).

Kommun 1

Större städer Varuproducerande kommuner Större städer Större städer Förortskommuner Övriga 12 500–25 000 invånare Varuproducerande kommuner Glesbygdskommuner Glesbygdskommuner

Västerås Smedjebacken Varberg Skövde Värmdö Skurup Tranemo Älvdalen Åsele

Kommun 2

Jönköping Olofström Uddevalla Falun Härryda Oxelösund Herrljunga Torsby Arjeplog

Kommun 3

Helsingborg Hedemora Trollhättan Kalmar Kiruna Avesta Färgelanda Ragunda Dorotea

öppna jämförelser – grundskola

Kommun 4

Norrköping Töreboda Karlskrona Luleå Stenungsund Falkenberg Sävsjö Malung-Sälen Strömsund

137

Öppna jämförelser 2008 Grundskola

Denna rapport är den andra i ordningen som Sveriges

Kommuner och Landsting (SKL) publicerar där resultatoch resursindikatorer för grundskolan jämförs på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap och resurserna utifrån uppgifter om kostnader och personal. För varje indikator presenteras kartor, diagram och de främsta kommunerna i varje kategori. I rapportens tabellbilaga redovisas värdena och rangordningen för samtliga kommuner. Genom att erbjuda möjligheten till jämförelser av olika resultatoch resursindikatorer hoppas vi kunna bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan.

Rapporten beställs på www.skl.se/publikationer eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. Pris: 100 kr/st exkl. moms, porto och expeditionsavgift. Rapporten kan även laddas hem som pdf-fil från www.skl.se/publikationer. isbn 978-91-7164-362-9

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se