7164-409-1

Analysrapport

Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg Kostnad Per Brukare (KPB)

Analysrapport Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg Rapporten har författats av Bengt André, och Yvonne Thorell, Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Andreas Johansson, Ensolution AB.

1

2

Innehållsförteckning Sammanfattning...............................................................................................................4 Inledning...........................................................................................................................6 Bakgrund

6

Syfte

6

Aktuella frågeställningar där KPB-information kan användas

6

Vad är kostnad per brukare (KPB)?

7

Övergripande metodbeskrivning

7

Analysmodell.....................................................................................................................9 Resultat från deltagande kommuner.............................................................................10 Inledning till analyserna

10

Brukarmixanalys Ordinärt och särskilt boende LSS

11 11 14

Produktivitetsanalys Kostnad per hemtjänsttimme Kostnad per dygn i särskilt boende Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad

16 16 17 19

Konsumtionsanalys

20

Resultatanalys.................................................................................................................26 Sammanfattande analys................................................................................................ 29 Diskussion.......................................................................................................................32 Kontaktpersoner............................................................................................................33

3

Sammanfattning Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldreoch handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren eller grupper av brukare. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv.

Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade.

Syftet med denna rapport är att ge en översiktlig bild av metoden och att redovisa vissa jämförande analyser för de kommuner som tillämpar KPB. Rapporten bygger på 2006 års KPB-data från 31 kommuner.

De jämförande analyserna tar sin utgångspunkt i en analysmodell som innefattar följande delar: • Brukarmix som innebär att olika typer av brukare beskrivs utifrån olika resursbehov. Vidare beskrivs variationen av insatser och kostnader.

• Produktivitet där jämförelser görs utifrån kostnad per hemtjänsttimme och boendedygn inom äldre och handikappomsorg.

• Konsumtion där jämförelser görs utifrån hur olika åldersgrupper i befolkningen får olika typer av service samt kostnaderna för denna.

• Resultat – Kvalitet. I rapporten presenteras ett arbetssätt där resultatet av brukar/personalenkäter kan kopplas till kostnader.

Materialet visar på en stor variation mellan kommunerna. Exempelvis varierar kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme mellan 285 kr och 567 kr mellan olika kommuner. Kostnaden per dygn i särskilt boende varierar mellan 1 227 kr och 1 787 kr.

I rapporten beskrivs också olika orsaker till skillnaderna mellan kommuner. Orsakerna har har definierats genom t.ex vid processgenomgångar eller i samband med detaljerade analyser i vissa kommuner. Orsakslistorna kan användas som underlag

4

för diskussioner i den enskilda kommunen om hur man kan gå vidare i ett förbättrings- och förändringsarbete.

Orsaker till att kommunen har en relativt sett högre andel resurskrävande brukare (s.k. ytterfall) kan t.ex. vara • Vilket strategiskt val kommunen har gjort när det gäller avvägningen mellan antal platser i särskilda boenden och hur stora insatser som ges till enskilda brukare i hemtjänst.

• En låg produktivitet • En relativt sett äldre befolkning Orsaker till skillnader i enhetskostnad för enskilda hemtjänstgrupper eller olika enheter inom särskilt boende kan t.ex. vara • Skillnader i personaltäthet • Skillnader i brukarnas vårdtyngd Det kan också handla om skillnader när det gäller • Ledarskap • Rutiner för planering • Hur kontaktmannaskapet är utformat • Hur kommunikationen mellan olika yrkeskategorier fungerar Genom att inom varje område analysera variationerna kan en kommun få underlag för att värdera vilka områden som bör prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete. Inom dessa kan kommunen behöva göra fördjupade analyser, där ett arbetssätt kan vara att utgå från de orsaker till variationer som tidigare har presenterats.

Ett exempel som redovisas i rapporten är från Falu kommun, där konsumtionsanalysen har använts i kombination med en befolkningsprognos för att simulera olika scenarier och resursbehov för vården och omsorgen framöver.

I det avslutande analysavsnittet sammanfattas de olika delarna i analysmodellen till ett s.k. totalindex för varje kommun. Syftet är att presentera en enkel och överskådlig bild av varje kommuns resultat.

Bilden visar att samtliga kommuner som ingår har något eller några områden med utrymme för förbättring. Man kan också se vissa samband mellan olika delar – om en kommun t.ex. har en hög dygnskostnad för särskilt boende så ökar sannolikheten för att andelen ytterfall inom särskilt boende ökar.

En hög genomsnittskostnad per brukare i kombination med en låg kostnad per invånare kan t.ex. bero på att kommunen är mer restriktiv med att ge insatser eller att behovet är lägre än genomsnittet. Det behöver således inte ha ett samband med produktiviteten.

Det finns goda möjligheter att fortsätta utvecklingen av Kostnad Per Brukare. Indikatorerna kan kompletteras med ytterligare indikatorer t.ex. när det gäller insatser inom handikappomsorg (personlig assistans, daglig verksamhet etc.).

Metoden kan också utvecklas för att kunna göra uppföljningar av specifika målgrupper (t ex. demens, psykiskt funktionshindrade m.m.).

Detta kräver tydliga definitioner av respektive målgrupp vid registrering av beslut.

De flesta kommuner saknar uppgifter om brukarnas konsumtion av hemsjukvård, vilket främst beror på bristande registrering. Detta är ett ytterligare utvecklingsområde för att skapa underlag för bättre uppföljning.

5

Inledning Bakgrund Betydande insatser görs för att utveckla system som kan ge bättre information om prestationer, kostnader och resultat inom den kommunala vården och omsorgen för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning. Kostnaderna för olika brukargrupper kan med fördel kopplas till kommunernas olika kvalitetsredovisningar.

Under åren 2001–2004 genomfördes InfoVUprojektet (Informationsförsörjning och Verksamhetsuppföljning) på uppdrag av regeringen.

I uppdraget lyftes verksamhetsuppföljning byggd på individuppgifter fram som särskilt viktigt för att beskriva vårdprocesser och verksamheter samt dess kostnader och resultat.

Inom ramen för InfoVU utvecklades tillsammans med Borlänge kommun en modell för individrelaterad kostnadsredovisning, Kostnad per brukare (KPB) för kommunal vård och omsorg(Kostnader per brukare i kommunal vård och omsorg, brukarrelaterad redovisning av insatser och kostnader inom äldre- och handikappomsorg, Socialstyrelsen, 2005).

Projektet har rönt stort intresse bland kommunerna vilket lett till vidareutveckling och spridning av metodiken. I rapporten redovisas jämförande analyser för 31 kommuner avseende utfall år 2006.

I dagsläget är 53 kommuner med i projekt och fler ansluter sig kontinuerligt.

Syfte Syftet med rapporten är att redovisa jämförande analyser mellan de kommuner som använder Kostnad per brukare (KPB).

Syftet är också att visa på exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning.

6

Aktuella frågeställningar där KPB-information kan användas Följande utvecklingsinriktningar i omvärlden påverkar behovet av bättre beslutsinformation och där individbaserad information utgör ett kraftfullt verktyg..

Kundval och Lagen om valfrihet, LOV Det pågår i dagsläget ett omfattande initieringsoch införandearbete i flertalet kommuner för att införa ett kundvalssystem. I korthet innebär detta att brukaren själv kan välja leverantör av serviceoch omvårdnadstjänster. Då är det viktigt för en kommun att kunna följa upp och styra sina egna kostnader.

Upphandlingsunderlag Fler och fler kommuner väljer att lägga ut en större andel verksamheter på entreprenad. För att åstadkomma ett bra underlag inför en sådan upphandling krävs god detaljinformation om insatskostnader och deras påverkbarhet. Öppna jämförelser – ökad fokus på kvalitet Både Socialstyrelsen och SKL presenterar olika jämförande analyser av diverse nyckeltal. I dessa jämförelser ges ökat fokus på kvalitet. För att utvidga jämförelserna även med kostnader är information från KPB ett bra komplement.

Förändring av antalet vård platser i sjukvården – ökat tryck på korttidsvårdplatser Hälso- och sjukvårdens neddragning av slutenvårdsplatser och ändrade arbetssätt ger ett ökat behov av korttidsvårdsplatser. Detta medför i sin tur att risken att tyngden på brukarna i korttidsvården ökar, d.v.s. att den genomsnittliga tiden ökar och produktiviteten inom korttidsvården minskar.

Analys av data och rätt incitament för att minska den genomsnittliga tiden är viktigt.

LSS, personlig assistans – ökade kostnader

Vite – särskilt boende och LSS-platser

Kostnaderna för insatsen personlig assistans har ökat de senaste åren. Brukarinflytandet, försäkringskassans regler och förändringar av målgrupper m.m. leder alla till ett behov av att se över produktiviteten och brukarmixen inom gruppen.

I flera artiklar kan vi läsa om att kommuner inte kan erbjuda någon plats inom särskilt boende eller att länsstyrelsen har utdömt vite. Detta kan leda till att en kommun väljer att fokusera på att öka utbudet av särskilt boende platser i en alltför stor utsträckning.

För att undvika felaktiga beslut är det viktigt för en kommun att ha goda beslutsunderlag inom detta område.

Psykiatri – tvångsvård Kommunerna ska kunna erbjuda tvångsvård inom ordinärt boende. Hur utformas en sådan ny typ av insats? Vilka kostnader medför detta?

Lågkonjuktur – minskande skatteunderlag Vid lågkonjukturer medför detta ett ökat tryck på kommunernas ekonomi. Om behovet finns att spara och skära ner i verksamheter är det av yttersta vikt att detta görs med hjälp av faktabaserat underlag.

Endast i verksamheter där det finns potentialer bör sådana åtgärder initieras så att risken minimeras för att inte brukarna ska bli drabbade.

Behov av bättre resursfördelningssystem Ökade inslag av prestationsbaserade resursfördelningssystem diskuteras i flera olika kommuner. Att styra resurser efter hur behov förändras är viktigt för att åstadkomma en produktiv verksamhet. En god grundinformation om kostnader och prestationer är nödvändigt för ett resursfördelningssystem.

Framtidens boende – trygghetsplatser En del kommuner erbjuder trygghetsplatser utan biståndsbeslut. Här finns intressanta frågor man kan ställa sig. Hur många bör dessa platser vara?

Hur utnyttjas de? Finns det ett behov av platser i kommunerna? Hur påverkar det kostnaderna?

7

Vad är kostnad per brukare (KPB)?

Kostnad per brukare (KPB) är enkelt uttryckt en metod för kostnadsberäk-ning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Genom att informationen utgår från de enskilda individerna ges möjligheter att belysa och analysera verksamheten även ur ett brukarperspektiv.

Övergripande metodbeskrivning Följande bild beskriver metodens olika steg och vilka termer och begrepp som används.

Definitioner

Kontoutfall Ekonomisystem

Indentifiera verksamheten och insateser inom vård och omsorg

Skapa översättningstabell från redovisningen

Verksamheten kombinerat med ansvar och ev. projekt, aktivitet eller motpart

Förs till

Allokeras till Sammanställda kostnader per insats

Sammanställda kostnader för gemensamma verksamheter

Förs till Allokeras till Volymer, Kostnad beräknad insats brukaruppgifter Förs till Förs till Kostnad per brukare

Verksamhetssystem

Steg i KPB-metoden Här följer en kort beskrivning av de olika stegen i KPB-metoden.

1. I steg ett identifieras verksamheter och insatser inom äldre- och handikappomsorg.

2. I steg två hämtas ekonomisk information för att relatera kostnaderna till rätt verksamhet, insats eller aktivitet.

3. I steg tre fördelas kostnaderna mellan två olika huvudaktiviteter • Aktiviteter som är relaterade direkt till en specifik insats (t ex. hemtjänst).

• Aktiviteter som utgörs av gemensamma verksamheter (t ex. enhetens administration).

• De gemensamma verksamheterna fördelas som ett påslag på olika insatser.

8

Validering

Förs till insatskostnader som inte kan eller ska brkarrelateras

4. I steg fyra sammanställs beräkningen av insatserna, dvs. en enhetskostnad och en totalkostnad per insats. Totalkostnaden består då av den direkta verksamhetskostnaden och den fördelade gemensamma kostnaden. Den delas med total volym i kommunen, t.ex. antal hemtjänsttimmar eller antal vårddygn. Resultatet blir en kostnad per insats.

5. När de aktuella insatserna är kostnadsberäknade återstår att knyta konsumtionen av insatserna till de enskilda brukarna. De aktuella volymerna per brukare hämtas från det aktuella verksamhetssystemet. Resultatet blir insatser och kostnader per brukare.

6. I steg sex valideras modellen för att kontrollera att alla kostnader har kommit med och fördelats rätt.

Analysmodell Utifrån erfarenheterna i arbetet med KPB i de olika kommunerna har en analysmodell utvecklats.

Brukarmixanalys (Uppdelat på LSS och ordinärt särskult boende)

Analys av produktivitet (insatsjämförelse)

Analysmodell för KPB

KOSTNAD PER BRUKARE - Räkenskapssammangdrag - Individrapportering - Nyckeltal - Benchmarking - Indikatorer

Konsumtionsanalys (Medelkostnad per individ och åldersgrupp, medelkostnad per brukare och åldersgrupp)

Analys av produktivitet (Kostnad per resultat, KPB kombinerat med resultat)

Bilden visar en översiktlig analysmodell utifrån fyra olika typer av analyser.

• Brukarmixanalys. Syftet med denna analys är att undersöka om kommunen har valt rätt kostnadseffektiv strategi för de insatser som erbjuds brukarna. Här kan bl.a. följande delar analyseras: Hur ser brukarmixen ut? Vilka grupper av brukare kräver stora resurser? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner? Beror detta i så fall på en obalans mellan ordinärt och särskilt boende?

• Analys av produktivitet. Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse.

Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på?

• Konsumtionsanalys. Syftet med denna analys är bl. a. att jämföra kostnaden per invånare, dvs. relatera kostnaderna till invånare och brukare.

Här kan bl.a. följande frågor ställas: Ger enskilda kommuner fler insatser till brukarna än andra kommuner? Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra? Beror detta på befolkningens struktur eller på kommunens produktivitet?

• Resultatanalys. Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna?

Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?

9

Resultat från deltagande kommuner • Kalkylen innefattar ca 63 000 brukare

Följande avsnitt visar några exempel på hur data kan användas utifrån de olika perspektiven i analysmodellen.

För att underlätta analysen är kommunerna indelade i olika grupper efter storleksordning i invånarantal. Det går givetvis att göra andra grupperingar om behov finns.

Inledning till analyserna I denna rapport finns jämförande analyser för 32 kommuner för utfall 2006. I dagsläget är över 50 kommuner med i projektet och fler väntas att ansluta under året.

Detta medför att följande övergripande information kan summeras från materialet: • Den totala summan kostnader som redovisas på brukarnivå är ca 13 miljarder • Det totala invånareantalet som kalkylen berör är ca 1,1 miljoner invånare vilket motsvarar ca 12 % av Sveriges befolkning

Gruppindelning: 1. Kommuner med invånarantal under 20 000 invånare 2. Kommuner med invånarantal mellan 20 000 – 50 000 invånare 3. Kommuner med invånarantal över 50 000 invånare Följande kommuner är med i analysen:

Bengtsfors Bollebygd Borlänge Dals-Ed Enköping Falun Gotland Hammarö Herrljunga Härnösand Högsby Höör Jönköping Karlstad Katrineholm Kumla

Lindesberg Malmö Stad, VIN Markaryd Mellerud Nordansting Robertsfors Sandviken Skellefteå Säffle Umeå Vansbro Varberg Åmål Älmhult Örebro Östersund

Sammansättningen av kommuner i analysen utgörs av både större och mindre kommuner, både storstad och landsbygd. Kommunerna som redovisas i analyserna är spridda över hela landet.

10

Brukarmixanalys inom olika Syftet med brukarmixanalysAndel är attbrukare undersöka om kostnadsintervall. procentuell fördelning kommunen har valtJämförande rätt kostnadseffektiv strategiav brukare (brukarmix) inom ordinärabrukarna. och särskiltHur boende för de insatser som erbjuds ser uppdelat enligt kommunstorlek. brukarmixen ut? Har kommunen fler ytterfall (kostsamma brukare) än andra kommuner?

Hur ser balansen ut mellan ordinärt och särskilt boende?

Ordinärt och särskilt boende Medel Mellerud Bollebygd Herrljung Dals-Ed Åmål Bengtsfors

Kommuner under 20 000 inv.

Nordansting Högsby Robertsfors Markaryd

0 - 50 000

Vansbro

400 000 - 600 000

Höör

Över 600 000 SEK

Säffle Hammarö Härnösand Enköping Älmhult Katrineholm

Kommuner 20 000-50 000 inv.

Kumla Lindesberg Borlänge Jänköping Örebro Gotland Varberg

Kommuner över 50 000 inv.

Skellefteå Umeå Karlstad Östersund 0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Andel brukare inom olika kostnadsintervall.

Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom ordinära och särskilt boende uppdelat enligt kommunstorlek.

11

Valet av de två nivåerna 0-50 000 kr och över 600 000 kr som nivåer har gjorts av två skäl.

• 0-50 000 kr illustrerar de brukare som har få insatser, t.ex. serviceinsatser inom hemtjänsten eller trygghetslarm. Hur behålls dessa brukares behov av insatser på en låg nivå? Vilka satsningar på förebyggande insatser? Hur underlättas biståndsbedömningen för dessa grupper så att de administrativa kostnaderna minskas per brukare? En hög nivå av mindre kostnadskrävande brukare tyder på en mer fördelaktig brukarmix.

• Nivån över 600 000 kr indikerar de s.k. ytterfallen, d.v.s. brukare som är mycket resurskrävande. Nivån är vald efter en hög kostnad för ett dygn i särskilt boende, omfattande hemtjänstinsatser eller kombination av olika insatser såsom hemtjänst, korttidsvård eller särskilt boende. En hög andel brukare över 600 000 kr kan både indikera en låg produktivitet (t ex. hög kostnad per dygn i särskilt boende) och ofördelaktig brukarmix eller en icke optimal mix mellan insatser i ordinärt och särskilt boende.

Frågeställningar:

Diagrammet på föregående sida visar:

• Hur arbetar man på ett tidigt stadie med att förebygga ytterfall? Arbetar biståndsbedömmare aktivt med detta? Är man innovativ?

• Hur ser utbudet av boendeplatser ut? Styr det vilka insatser som ges?

• Hur ser prognosen ut?

• Variationen mellan kommunerna skiljer sig från lägst andel brukare med en kostnad över 600 000 kr ca 1-2 % till högst andel ca 20 %.

• Inget samband kan ses mellan storlek på kommun och andel ytterfall (resurskrävande brukare)

Har kommuner med en hög andel ytterfall valt rätt strategi? Hanteras de kostnadskrävande brukarna på rätt sätt? Naturligt för kommuner med hög andel ytterfall är att se över om de har satsat på rätt typ av insatser för de kostnadskrävande brukarna. Påverkar produktiviteten i kommunen även andelen ytterfall? Är man alltför generösa i biståndsbedömningen?

Vad är en rimlig nivå? En rätt strategi med balans mellan insatser inom ordinärt och särskilt boende samt på en satsning med brukare med troliga kommande behov borde resultera i en mix med ytterfall under 5 procent. Om samtliga kommuner skulle nå denna nivå skulle det medföra avsevärda förbättringar inom äldre- och handikappomsorg. För att nå dit behövs även satsningar på en förbättrad produktivitet inom särskilt boende. Se avsnittet om produktivitetsanalys inom särskilt boende.

Andra frågor som kommunen bör ta ställning till i brukarmixanalysen är:

En fördjupande analys av materialet kan vara att specifikt analysera olika ytterfall och vad de kostar. Nedan följer två exempel från Borlänge kommun där de 10 dyraste för utfall 2006 analyseras med vad de kostar 2007.

Kommentarer:

• Produktiviteten påverkar antalet ytterfall • Strategiskt val av insatser i ordinärt och särskilt boende påverkar andelen ytterfall • Ytterfallen kan uppstå i både ordinärt och i särskilt boende De kan 10 påverka dyrasteandelen ärenderna 2006 • En äldre befolkning ytterfall • I små kommuner kan enstaka individer slå igenom i andelen ytterfall

och vad de kostade 2007

2 500 000 kr 2 000 000 kr

2006 2007

1 500 000 kr 1 000 000 kr 500 000 kr 0 kr

1

2

3

4

5

6

7

De 10 dyraste ärendena 2006 och vad de kostar 2007 i Borlänge kommun

12

8

9

10

Fem av tio av de dyra ärendena 2006 blev ännu dyrare under 2007. Dock minskade även insatserna för en del ärenden. Detta beror oftast på av att brukare har avlidit.

Fortsätter vi analysen med de 10 dyraste utfall 2007 och vad de kostade 2006 får vi en annan De 10 dyraste ärenderna bild:

2006 och vad de kostade 2007

2 500 000 kr 2 000 000 kr

2006 2007

1 500 000 kr 1 000 000 kr 500 000 kr 0 kr

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

De 10 dyraste ärendena 2007 och vad de kostade 2006 i Borlänge kommun

Bilden visar att flertalet av de dyraste ärendena 2007 inte var dyra ärenden 2006. Lärdomen av denna analys är att ytterfall kan uppstå under ett år och inte nödvändigtvis gradvis.

Kommunen behöver ett arbetssätt som är proaktivt och som på ett tidigt stadium förebygger behov av omfattande insatser. Detta gäller specifikt insatser för brukare i kostnadsintervallet 100 000 – 300 000 kr/år. Där har brukarna en större andel insatser utan att sticka ut.

Dessa brukare befinner sig i ”riskzonen” för att under kommande perioder bli ytterfall.

13

LSS Nedanstående diagram visar brukarmixen inom LSS.

Medel Mellerud Bollebygd Herrljung Dals-Ed Åmål Bengtsfors

Kommuner under 20 000 inv.

Nordansting Högsby Robertsfors Markaryd Vansbro

0 - 50 000

Höör

50 000 - 400 000

Säffle Hammarö

400 000 - 600 000

Härnösand

Över 600 000 SEK

Enköping Älmhult Katrineholm

Kommuner 20 000-50 000 inv.

Kumla Lindesberg Borlänge Jänköping Örebro Gotland Varberg

Kommuner över 50 000 inv.

Skellefteå Umeå Karlstad Östersund 0%

10%

20%

30%

40%

Andel brukare inom olika kostnadsintervall.

Jämförande procentuell fördelning av brukare (brukarmix) inom LSS uppdelat enligt kommunstorlek

14

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Diagrammet visar • Att variationen är från 10 till 55-60% andel resurskrävande brukare över 600 000 kr.

• Det finns ett samband mellan storlek på kommun och brukarmix • Flertalet kommuner har hög andel av kostnadskrävande brukare inom LSS i jämförelse med äldreomsorgen • Små kommuner har (med några få undantag) en större andel av mindre kostnadskrävande brukare. En orsak till detta kan vara utbudet av insatser

Förklaringar till att en del kommuner har högre andel kostnadskrävande brukare: • ”Brytpunkt” mellan LSS-boende och personlig assistans. Den insatsmix som kommunen har valt påverkar andelen ytterfall • Utbud av servicebostäder i kombination med personlig assistans eller gruppboende för vuxna påverkar andelen ytterfall • Brukarmix inom personlig assistans. En större andel äldre påverkar antalet timmar • Skillnad i bedömning inom Försäkringskassan för personlig assistans. Flertalet kommuner menar att bedömningen av antalet timmar skiljer sig åt mellan kommunerna och därigenom kan vissa kommuner innehålla fler kostnadskrävande brukare

• Produktivitet inom personlig assistans. Hur effektivt verksamheten planeras har betydelse för nettotimkostnaden och därmed antalet ytterfall • ”Insatspaket” för LSS-insatser driver totalkostnaden. Har brukarna i genomsnitt ett högre antal insatser per brukare påverkar detta totalkostnaden • I mindre kommuner kan enskilda individer i högre utsträckning påverka materialet och därigenom antalet ytterfall • Kommuner som av historiska skäl haft många vårdhemsplaceringar på orten, exempelvis före psykiatrireformen • En hög andel externa placeringar och avtalens utformning påverkar andelen ytterfall

Frågeställningar: Har kommuner med en hög andel ytterfall valt rätt strategi? Hanteras de kostnadskrävande brukarna på rätt sätt? Naturligt för kommuner med hög andel ytterfall är att se över om de har satsat på rätt typ av insatser för de kostnadskrävande brukarna.

I denna rapport har samma ytterfallsgräns (600 000 kr) valts för LSS som för ordinärt och särskilt boende. Denna gräns kommer i framtiden att förändras till ett högre belopp för att erhålla en mer likformig värdeskala för ytterfallsgränserna.

15

Produktivitetsanalys

Tabellen visar:

Syftet är att jämföra produktiviteten dels inom kommunen, dels med andra kommuner, en s.k. nyckeltalsjämförelse. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Har kommunen en dyr hemtjänsttimme i förhållande till andra kommuner? Vad beror detta på?

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per beviljad hemtjänsttimme.

Tre urval av mått har valts ut: kostnad per hemtjänsttimme, kostnad per dygn i särskilt boende och kostnad per dygn i LSS boende för vuxna. Det finns totalt ca 70 olika insatser som skulle jämföras mellan olika kommuner.

Kostnad per hemtjänsttimme Enhetskostnad för hemtjänsttimme, egen regi per kommun, exklusive delegerad hemsjukvård, anhörigvård och boendestöd Hemtjänstkostnad /timma Kommun Falun Borlänge Hammarö Skellefteå Katrineholm Älmhult Nordanstig Karlstad Herrljunga Robertsfors Malmö Stad, VIN Umeå Markaryd Gotland Jönköping Varberg Sandviken Mellerud Vansbro Östersund Lindesberg Enköping Dals-Ed Höör Bengtsfors Örebro Säffle Åmål Högsby Bollebygd Kumla Medel

16

2006 Enhetskostnad totalt 285 323 326 327 335 336 356 362 363 364 374 378 383 385 395 396 397 399 404 410 439 446 453 454 463 463 464 482 519 567 560 407

Kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme varierar från 285 kr till 567 kr/timme för olika kommuner.

Grönt = Timkostnad under 350 kr/timme Gult = Timkostnad på 350-400 kr Rött = Timkostnad över 400 kr Kostnaderna per hemtjänstimme inkluderar kostnader för administration.

Kommentarer Antalet timmar redovisas som antalet beviljade timmar med undantag från följande kommuner: Borlänge, Kumla och Gotland. Där redovisas antalet debiterade timmar.

• Stor variation mellan kommunerna • Det finns inget samband mellan storlek på kommun och hög produktivitet • Fokusering på antalet timmar borde påverka produktiviteten • Politiska ambitionsnivåer påverkar kostnaderna

Varför skiljer sig hemtjänstkostnaderna?

Vid en närmare analys förklaras skillnaden mellan kommunerna bl.a. av hur kommunerna har organiserat och planerat arbetet. Vissa kommuner kan också ha långa restider mellan brukarna. Andra förklaringar är hög kostnadsnivå (löner, rätt till heltidstjänster, vikariekostnader m.m.) eller vårdtunga brukare, variationer mellan hemtjänstgrupper liksom ledning och styrning av hemtjänstgrupperna. Skillnaden mellan beviljad och utförd hemtjänst kan också ha sin betydelse.

Nedan följer en beskrivning av orsaker till skillnader: • Planering –Hur sker planeringen? Manuell? Används datastöd? Tar det lång tid, krävs mycket extraarbete?

• Administration – Beställningar, personalmöten, utbildningar etc.

• Geografiska förutsättningar – Restid – Tätort/landsort

• Brukarmix – Tunga/lätta brukare, krävs dubbelbemanning etc.

• Dokumentation och information – Är information enkelt tillgänglig?

Sker dokumentation – kontinuerligt? Används enhetliga informationskanaler • Ledarskap – Finns det ett fungerande ledarskap?

• Kontaktmannaskap – Vad innebär kontaktmannaskapet i praktiken? Ett starkt kontaktmannaskap kan innebära en bra kontinuitet, men kan påverka planeringen och effektiviteten negativt • Nyckelhantering – Fungerar det bra, krävs det extra planering för överlämningar av nycklar?

• Uppföljning – Sker uppföljning av beslut kontinuerligt?

Fokuseras på och tillfredsställs rätt behov?

• Kommunikation – Är det enkelt att få tag på rätt person vid behov? Vad finns det för olika sätt att kommunicera, e-post, telefon, fax etc.?

• Delegerade HSL-insatser – Hur mycket delegeras?

• Rehabiliterande synsätt • Balans mellan heltider, deltider och timanställda • Växling av hemsjukvård – De kommuner som inte har tagit över hemsjukvården tycks ha en lägre timkostnad än kommuner med hemsjukvård • Redovisning av tid för dubbelbemanning – En hög kostnad kan också bero på att vid nedbrytning av hemtjänstgrupperna visar sig vissa enheter/grupper vara väldigt dyra vilket drar upp enhetskostnaden totalt. Jönköping hade möjligheten att redovisa sin dubbelbemanning och enhetskostnaden visade skilja sig med 50 kr/timme.

17

Kostnad per dygn i särskilt boende

Enhetskostnad per dygn i respektive kommun inom särskilt boende, exklusive boende för psykiskt funktionshindrade Särskilt boende Kommun Nordanstig Åmål Markaryd Malmö Stad, VIN Mellerud Lindesberg Säffle Bengtsfors Skellefteå Östersund Jönköping Bollebygd Örebro Vansbro Kumla Högsby Höör Sandviken Gotland Borlänge Katrineholm Falun Hammarö Älmhult Umeå Dals-Ed Herrljunga Varberg Robertsfors Karlstad Enköping Medel

18

2006 Enhetskostnad totalt 1 227 1 283 1 287 1 290 1 298 1 328 1 328 1 334 1 368 1 392 1 393 1 402 1 412 1 425 1 432 1 481 1 487 1 495 1 517 1 537 1 599 1 627 1 635 1 643 1 644 1 646 1 653 1 678 1 707 1 714 1 787 1 485

Tabellen visar:

Skillnaden mellan olika kommuner i kostnaden per dygn i särskilt boende. Variationen av kostnaden per dygn i särskilt boende är från 1 227 kr till 1 787 kr.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per beviljad hemtjänsttimme.

Grönt = Dygnskostnad under 1 370 kr/dygn Gult = Dygnskostnad på 1 370-1 645 kr/dygn Rött = Dygnskostnad över 1 645 kr/dygn Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för administration och lokaler.

Kommentarer: • Stor variation mellan kommunerna • Det finns inget samband mellan storlek på kommunerna och hög produktivitet • Politiska ambitionsnivåer påverkar kostnaderna

Varför skiljer sig dygnskostnaderna?

Faktorer som påverkar dygnskostnaderna är: • Personaltäthet • Personalstruktur • Ledarskap • Planering • Stordriftsfördelar i boende - boendestorlek • Beläggning/tomma dagar • Vårdtyngd • Boendeform – Specialanpassningar, dvs. demens- eller vanligt boende – Fastigheten, nya/gamla lokaler, husstruktur • Kostnad för gemensamhetsutrymmen • Nyttjande av nattpersonal • Tradition och kultur — förväntan

Kostnad per dygn i LSS boende för vuxna, gruppbostad Enhetskostnad per dygn samt i respektive kommun inom LSS boende för vuxna, gruppboende, egen regi LSS_Boende Vuxna (egen regi) Kommun Kumla Lindesberg Skellefteå Markaryd Höör Borlänge Åmål Härnösand Örebro Umeå Östersund Hammarö Katrineholm Älmhult Karlstad Säffle Dals-Ed Malmö Stad, VIN Gotland Bengtsfors Jönköping Varberg Mellerud Robertsfors Högsby Enköping Nordanstig Herrljunga Medel

2006 Enhetskostnad totalt 1 307 1 331 1 431 1 445 1 450 1 620 1 645 1 651 1 681 1 761 1 770 1 799 1 885 1 910 1 967 1 974 1 997 2 048 2 076 2 083 2 085 2 200 2 211 2 250 2 259 2 275 2 369 3 037 1 911

Tabellen visar:

En variation av kostnaden per dygn för LSS boende för vuxna, gruppboende, egen regi från 1 307 kr till 3 037 kr.

Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn.

Grönt = Dygnskostnad under 1 645 kr/dygn Gult = Dygnskostnad på 1 645-1 918 kr/dygn Rött = Dygnskostnad över 1 918 kr/dygn Kostnaderna per dygn inkluderar kostnader för administration och lokaler.

Kommentarer: • Stor variation mellan kommunerna, från lägst till högst är det en dubblerad kostnad • I små kommuner slår enstaka ytterfall igenom.

Ex. Nordanstig och Herrljunga.

• Stor andel köp av resurskrävande platser innebär minskad kostnad för boenden i egen regi.

Varför skiljer sig dygnskostnaderna?

Följande orsaker till kostnadsskillnader kan ses: • Personaltäthet • Äldre brukare som är ”kvar” på gruppboendet och inte är på dagverksamhet • Åldersstruktur • Vårdtyngden bland brukare • Målgruppen för LSS-boende har ökat • HSL-insatser i kommunal regi • Lokalkostnader • Tomma platser, minskat behov av vissa målgrupper/”fel” boendeform

19

Konsumtionsanalys Syftet med denna analys är att jämföra kostnaden per invånare, d.v.s. relatera kostnaderna till både invånare och brukare. Materialet ska även kunna användas till att prognostisera behovet av resurser för kommande perioder.

• Ges mer insatser i enskilda kommuner i förhållande till andra kommuner?

• Hur ser medelkostnaden ut i förhållande till andra kommuner?

• Beror detta på befolkningsstrukturen eller på produktiviteten?

• Hur ser behoven ut i framtiden?

Nedanstående tabell visar en total sammanställning för äldre- och handikappomsorg för de deltagande kommunerna.

Åldersgrupp

Antal invånare

Totalkostnad

Antal brukare

Medelkostnad

1-20 år

268 806

456 688 860

1 582

2 247

200 093

21-50 år

423 977

2 032 940 528

4 427

6 187

328 547

51-64 år

199 699

1 143 933 396

5 658

4 904

256 916

65-69 år

51 721

415 368 126

8 338

2 354

200 130

70-74 år

42 730

611 624 077

14 001

3 630

177 228

75-79 år

38 628

1 146 349 876

30 853

6 973

182 327

80-84 år

31 981

2 082 542 386

68 372

12 346

189 260

85-89 år

20 226

2 634 071 511

134 618

14 106

207 588

9 375

2 464 745 833

274 690

10 732

258 913

1 087 143

12 988 264 592

11 947

63 479

204 607

90- år

Tabellen visar: Analysen berör över 1 miljon invånare och kalkylen totalt är på nästan 13 miljarder. Underlaget till kalkylen representeras av mer än 63 000 brukare.

Medelkostnaden per invånare och åldersintervall fördubblas i princip för respektive åldersintervall, d.v.s. att det finns ett tydligt samband mellan ålder och kostnad per invånare.

Medelkostnaden per brukare, d.v.s. kostnaden för de insatser som konsumeras av brukare inom respektive åldersintervall, är däremot inte alls på samma sätt beroende av ålder. Det är snarare så att medelkostnaden är relativt konstant inom

20

Kostnad per inv.

åldersintervallen. Det finns två åldersintervall som sticker ut i materialet, 21-50 år där brukare inom handikappomsorgen höjer medelkostnaden samt åldersintervallet över 90- år där insatser inom äldreomsorgen höjer medelkostnaden.

Kommentarer Om materialet bryts ner på enskild kommunnivå fås inte nödvändigtvis samma mönster.

Den enskilda kommunens struktur, strategi och produktivitet märks i materialet. Den största variationen erhålls inom medelkostnad per brukare.

Ett exempel på en sådan variation i Hammarö kommun: Åldersgrupp

Antal invånare

Totaltkostnad

Kostnad/inv.

Antal brukare

Medelkosntad

1-20 år

4 164

10 264 492

2 465

41

250 353

21-50 år

5 298

25 743 658

4 859

67

422 027

51-64 år

2 127

22 472 610

10 565

65

345 732

65-69 år

670

6 276 780

9 368

26

241 415

70-74 år

506

12 133 099

23 978

51

237 904

75-79 år

450

14 701 359

32 670

79

186 093

80-84 år

313

20 398 880

65 172

113

180 521

85-89 år

177

30 848 460

174 285

134

230 212

84

25 035 783

298 045

82

305 314

13 789

167 875 121

12 175

652

257 477

90- år

Hammarös (en skärgårdskommun utanför Karlstad i Värmland) åldersstruktur påverkar materialet. Den större andelen unga i kommunen samt en historik med LSS-insatser medför ett annat resultat i de tidiga åldersgrupperna. Åldern är således inte den enda förklaringsvariabeln även om detta är ett faktum på aggregerad nivå.

På kommunnivå erhålls andra samband och en annan variation p.g.a. de enskilda kommunernas förutsättningar. Detta är viktigt att ha i åtanke när jämförelser görs på nationell nivå. Det finns en naturlig variation på kommunnivå som inte alltid överensstämmer med den aggregerade nivån, även om givetvis flertalet kommuner följer samma mönster.

Detta resonemang visar vikten av att bryta ner materialet på mer detaljerade åldersgrupper och inte enbart över och under 65 år. Detta medför ett mer nyanserat material vid jämförelser.

En utveckling i det här sammanhanget är att tydligare beskriva olika målgruppers konsumtion av insatser inom svensk äldre- och handikappomsorg, t.ex. demens, stroke, psykiskt funktionshindrade, brukare i behov av palliativ vård etc. Detta skulle ge ett högre förklaringsvärde än enbart ålder och kön.

Ett annat område där konsumtionsanalysen kan användas är för att simulera olika scenarier och behovet av resurser för att bedriva vård och omsorg framöver. Eftersom materialet är nedbrutet per åldersgrupp och insatsområde (t ex. hemtjänst) kan vi sammanställa ett underlag där som vi utifrån ett konsumtionsindex kan simulera fram ett resultat i kombination med en befolkningsprognos. Denna simulering är fr.a. tillämplig för äldreomsorgen där konsumtionen följer ett tydligt samband med ålder och kostnad per invånare för respektive kommun.

För handikappomsorgen är detta samband inte användbart eftersom enskilda brukares konsumtion påverkar resultatet i alltför hög utsträckning samt att hela målgruppen inom handikappomsorg inte är homogen. Det finns alltför många olika typer av brukare med olika behov för att kunna använda sig av ett generellt konsumtionsindex per åldergrupp. För handikappomsorgen bör användaren i stället göra en prognos på enskild brukar- eller målgruppsnivå för att få fram ett resultat. Detta angreppssätt är fullt möjligt att genomföra då antalet brukare är begränsat i de flesta kommuner.

21

Nedan följer ett exempel från Falu kommun. I de fyra olika tabellerna visas hur behovet av hemtjänst, särskilt boende och korttidsvård simuleras fram med hjälp av konsumtion och befolkningsprognos. I materialet tas ingen hänsyn till skillnader i strategi (t ex. satsning på kvarboendeprincip inom ordinärt boende), förändringar i produktivitet, konsumtion eller i prognos. Dessa parametrar måste beaktas i analysen efteråt Åldersgrupp Antal inv. 2006

Kostnad totalt

Antal brukare

Medelkostnad/brukare

1-20 år

14 332

21-50 år

20 416

4 439 885

217

48

92 498

51-64 år

10 901

11 081 172

1 017

118

93 908

65-69 år

2 686

15 897 391

5 919

88

180 652

70-74 år

2 107

25 992 689

12 336

149

174 448

75-79 år

1 790

49 187 666

27 479

305

161 271

80-84 år

1 615

115 725 197

71 656

547

211 563

85-89 år

979

142 244 374

145 296

618

230 169

90- år

441

139 427 279

316 162

458

304 426

55 267

503 995 653

9 119

2 331

216 214

Kostnad/inv.

Antal brukare

Medelkostnad/brukare

340

52

132 232

Åldersgrupp Antal inv. 2007

Kostnad totalt

1-20 år

13 642

21-50 år

20 247

6 876 064

51-64 år

11 036

16 000 570

1 450

128

125 004

65-69 år

2 773

14 840 989

5 352

93

159 581

70-74 år

2 135

26 368 435

12 351

155

170 119

75-79 år

1 810

54526 773

30 125

331

164 773

80-84 år

1 568

107 909 710

68 820

537

200 949

85-89 år

1 027

147 602 201

143 722

643

229 552

425

127 403 933

299 774

459

277 568

54 663

501 528 676

9 175

2 398

209 145

90- år

Kostnad per invånare och medelkostnad per brukare uppdelat per åldersintervall inom äldreomsorg inom Falu kommun för helår 2006 och 2007

22

Kostnad/inv.

Åldersgrupp

Antal inv. 2006

Antal Antal hembeslut tjänsttim.

1-20 år

14 332

21-50 år

20 416

79

15 071

51-64 år

10 901

200

20 371

65-69 år

2 686

150

14 476

Antal dygn SÄB

Antal dygn korttidsvård

Antal hem tjänst tim./ inv. 2006

Antal boended./ inv. 2006

Antal dygn (kort tids)/ inv. 2006

60

0,74

0,00

1 650

510

1,87

0,15

0,05

5 550

390

5,39

2,07

0,15

70-74 år

2 107

266

31 441

7 140

1 050

14,92

3,39

0,50

75-79 år

1 790

590

54 659

12 480

2 820

30,54

6,97

1,58

80-84 år

1 615

1 151

99 578

37 620

4 830

61,66

23,29

2,99

85-89 år

979

1 325

131 319

44 820

6 900

134,14

45,78

7,05

90- år

441

1 017

111 064

48 690

6 930

251,85

110,41

15,71

55 267

4 751

477 979

157 950

23 490

8,65

192,06

28,02

Antal dygn SÄB

Antal dygn korttidsvård

Antal boended./ inv. 2007

Antal dygn (kort tids)/ inv. 2007

Åldersgrupp

Antal inv. 2007

Antal Antal hembeslut tjänsttim.

1-20 år

13 642

21-50 år

20 247

66

20 332

87

51-64 år

11 036

214

28 771

2 889

65-69 år

2 773

150

17 831

70-74 år

2 135

284

27 431

Antal hem tjänst tim./ inv. 2007 1,0

0,0

476

2,6

0,3

0,0

4 003

724

6,4

1,4

0,3

7 326

1 799

12,8

3,4

0,8

75-79 år

1 810

626

60 637

14 794

2 898

33,5

8,2

1,6

80-84 år

1 568

1 061

110 726

31 688

5 896

10,6

20,2

3,8

85-89 år

1 027

1 311

134 806

47 607

7 843

131,3

46,4

7,6

425

924

98 151

49 625

4 407

230,9

116,8

10,4

54 663

4 636

498 687

158 019

24 043

9,1

196,6

24,5

90- år

Konsumtion per invånare och medelkostnad per brukare uppdelat per åldersintervall inom hemtjänst, särskilt boende, korttidsvård inom Falu kommun för helår 2006 och 2007 Åldersgrupp

Antal inv. 2007

Antal inv. 2010

1-20 år

13 642

21-50 år 51-64 år

Antal inv. 2012

12 881

12 493

20 247

21 152

21 449

11 036

10 746

10 414

65-69 år

2 773

3 339

3 812

70-74 år

2 135

2 475

2 607

75-79 år

1 810

1 813

1 909

80-84 år

1 568

1 463

1 449

85-89 år

1 027

1 091

1 033

425

535

614

54 663

55 495

55 780

90- år

Befolkningsprognos per åldersintervall inom Falu kommun för helår 2007, 2010 och 2012

23

Åldersgrupp

Antal hemtjänsttimmar 2007

Antal boendedygn 2007 Antal boendedygn (korttidsvård) 2007

1-20 år 21-50 år

20 332

87

51-64 år

28 771

2 889

476

65-69 år

17 831

4 003

724

70-74 år

27 431

7 326

1 799

75-79 år

60 637

14 794

2 898

80-84 år

110 728

31 688

5 896

85-89 år

134 806

47 607

7 843

90- år

Åldersgrupp

98 151

49 625

4 407

498 687

158 019

24 043

Antal hemtjänsttimmar 2010 Antal boendedygn 2010 Antal boendedygn (korttidsvård) 2010

1-20 år 21-50 år

21 241

51-64 år

28 015

2 813

463

65-69 år

21 471

4 820

872

70-74 år

31 800

8 493

2 085

75-79 år

60 738

14 819

2 903

80-84 år

103 313

29 566

5 501

85-89 år

143 207

50 574

8 332

90- år

123 554

62 469

5 548

533 338

173 644

25 704

107%

110%

107%

Åldersgrupp

91

Antal hemtjänsttimmar 2012 Antal boendedygn 2012 Antal boendedygn (korttidsvård) 2012

1-20 år 21-50 år

21 539

92

51-64 år

27 149

2 726

449

65-69 år

24 512

2 726

995

70-74 år

33 496

8 946

2 197

75-79 år

63 954

15 603

3 057

80-84 år

102 324

29 283

5 449

85-89 år

135 594

47 885

7 889

90- år

141 799

71 694

6 367

550 367

181 732

26 402

110%

115%

110%

Framtida behov av hemtjänst, särskilt boende och korttidsvård per åldersintervall inom Falu kommun för helår 2007, 2010 och 2012

24

Tabellerna visar: Tabell för 2012 visar att givet samma konsumtion och förutsättningar blir resultatet en ökning av behovet av t.ex. dygn inom särskilt boende från 158 019 till 181 732. Detta motsvarar ett ökat behov av 23 713 dygn, d.v.s. 64 platser under perioden. Detta motsvarar i sin tur en kostnad på ca 40 miljoner. Denna typ av information är givetvis värdefull i budgetdiskussioner och planering av ev. utbyggnader m.m.

Motsvarande resonemang kan föras för strategin. Är det så att kommunen har dyra särskilda boenden eller att de flesta ytterfallen finns i särskilt boende? Då kan satsningar på kvarboendeprincipen medföra en sänkning av antalet ytterfall genom ökade satsningar på hemtjänst (kvarboendeprincip). Detta betyder i sin tur att konsumtionsindexet förbättras per åldersintervall.

Kommentarer

Likaså kan kommunen även styra konsumtionen.

Detta kan ske både genom biståndsbedömningar men även genom satsningar på t.ex. rehabiliterande arbetssätt.

Ovanstående analys tar t.ex. inte hänsyn till förändringar i produktivitet. Ta hemtjänst som exempel. En kommun har en hemtjänstkostnad/ timme på t.ex. 400 kr. De producerar under ett år 150 000 timmar. Om de lyckas med en produktivitetsförbättring på 50 kr per timme (gränsen mot väl godkänt i vår analys) betyder detta 7,5 miljoner kr. Behov av ökningar i konsumtionen kan således hanteras med hjälp av produktivitetsförbättringar, t.ex. kan en ökad volym av timmar hanteras inom ramen för nuvarande verksamhet.

En fjärde parameter är prognosen som sådan.

Det kan förekomma optimistiska prognoser på kommunnivå som snarare är mer visionära än realistiska. Det är väldigt viktigt att prognosen revideras kontinuerligt samt att den är trovärdig.

Annars medför detta att de ingående värdena blir felaktiga och ledningen kan fatta felaktiga beslut.

25

Resultatanalys Syftet är att kombinera kostnaderna med resultat och kvalitet. Här kan bl.a. följande frågor ställas: Vilket resultat ger insatserna? Hur förhåller sig resultatet till kostnaderna?

och ekonomi kopplas ihop. I dagsläget arbetar flera andra kommuner med metoden. Metoden är applicerbar på all typ av verksamhet inom äldreoch handikappomsorg.

Det pågår i dagsläget ett omfattande arbete med att samla in olika former av nyckeltal som beskriver verksamhetens kvalitet. Ett exempel är öppna jämförelser.

Syftet med resultatanalysen ” Kompassen” är att: • Sammanställa en balanserad och lättförstålig bild av hemtjänstgruppernas produktivitet och kvalité • Skapa ett instrument för jämförelse och förbättring • Undersöka möjligheten att skapa en resurs• fördelningsmodell med inslag av resultat- och kvalitetsindikatorer

Den utarbetade modellen är av generell karaktär och gör inte anspråk på att vara heltäckande utan bör ses som ett första steg mot att strukturera individrelaterade resultatmått De flesta kommuner arbetar i dagsläget med att genomföra brukarundersökningar inom olika områden. Även på nationell nivå finns fokus på att samla in uppgifter om vilket bemötande, inflytande och trygghet som brukare uppfattar att de erhåller. Den åldrande befolkningen i kombination med allt mer servicekrävande brukare gör att individens inflytande i framtiden kommer att bli allt viktigare samt skapar ett behov för kommunerna att säkerställa att de erbjuder brukarna en god service.

I resultatanalysen har de parametrar som samlas in i en brukarundersökning valts som övergripande verktyg för att beskriva verksamhetens kvalitet. Det finns fyra viktiga orsaker till valet av brukarundersökning som metod: 1. Det blir möjligt att följa både brukaren och en enskild verksamhet 2. Det är brukaren som i slutänden avgör vad som är god kvalitet 3. Det är möjligt att sammanställa olika index för olika frågor 4. Det är möjligt att ställa samma frågor till både personal och brukare och därmed se variationer i upplevd kvalitet Kostnaderna i KPB för de olika brukargrupperna kan kopplas ihop med kommunernas olika kvalitetsredovisningar i form av ett verktyg som benämns ”kompassen”.

Denna modell har sitt ursprung i Borlänge kommun där styrmodellen innebär att kvalitet

26

Brukarundersökningen genomförs inom äldre- och handikappomsorgen och är riktad till brukare, anhöriga (inom särskilt boende) och personal. Undersökningen är en totalundersökning med femton enkätfrågor indelade inom tre olika områden, Trygghet, Inflytande och Bemötande. Inom respektive område finns fem olika frågor. Brukar- och personalfrågorna är synkroniserade med varandra Brukarna/personalen bedömer sin verksamhet inom en skala mellan 1-5, där 1 = Instämmer inte alls och 5 = Instämmer helt. Varje person i arbetslaget tar enskilt ställning till frågorna. Brukare som inte själv kan fylla i enkäten får ta hjälp av en anhörig/närstående eller god man. Personalen får inte hjälpa till.

Resultaten för de olika indexen bildar sedan indikatorer som färgsätts enligt intervallen rött – gult - grönt baserat på jämförande kommuner. Allt sammanfattas i en s.k. ”Kompass”. Respektive indikator delas in i tre olika nivåer som indikerar Grönt = God nivå Gult = Acceptabel nivå med utrymme för

förbättring Rött = Nivå med utrymme för förbättring

Resultatet samlas in och presenteras i ett IT-verktyg som genererar resultatindikatorer och jämförande resultat. Brukarundersökningen kompletteras även med insatskostnader och ytterfall som indikatorer i de fall kommunen har en kostnad per brukare kalkyl.

Bilden nedan illustrerar hur materialet kan sammanställa en balanserad bild av t.ex. hemtjänstgruppernas effektivitet. Resultatet blir en grafiskt tilltalande presentation som bryts ner på enhetsnivå. Respektive enhetschef, förvaltningschef och politiker kan visuellt och enkelt analysera de olika enheternas resultat och vilka åtgärder som har initierats. Skillnaderna mellan brukarnas uppfattning och medarbetarnas uppfattning i kombination med var enhets produktivitet stimulerar till intressant gapanalys.

Kommunen kan via jämförande interna ”benchmarks” se vilka områden som bör förbättras.

Bilden visar BRUKARMIX

PRODUKTIVITET

Antal ytterfall 1,00

Kostnad per hemtjänsttimme 563,00

BRUKARE

PERSONAL

Ovanstående bild visar en hemtjänstgrupps utfall i dimensionerna brukarmix, produktivitet, brukare och personal. I det här fallet är det en grupp som har en låg produktivitet (hög hemtjänsttimkostnad på 563 kr), endast ett ytterfall (brukare med en kostnad över 500 000 kr inom hemtjänst). De givna svaren efter en skala 1-5 på frågorna under respektive indikator har genererat ett index. Notera att även personal svarar på frågor om vad de tror att brukarna anser (inte vad de själva anser).

Kommentarer Inflytande 4,24

Inflytande 3,75

Bemötande 4,63

Bemötande 4,78

Trygghet 3,87

Trygghet 3,70

Hemtjänstkompassen för en enskild hemtjänstgrupp inom Borlänge kom-mun

Bilden visar en grupp som trots en hög hemtjänsttimkostnad inte hamnar på höga resultat inom inflytande och bemötande. Brukarna har också svarat generellt högre än personalen.

Vad beror detta på? Inflytande, trygghet placerar sig i intervallet gult (godkänt men med förbättringspotential). Denna enhet bör fokusera på att både förbättra sin produktivitet samt att initiera åtgärder för att förbättra framför allt tryggheten.

Resultatet kan även sammanställas i en övergripande bild som sammanfattar kostnaden per hemtjänsttimme i kombination med ett totalt index för inflytande, trygghet och bemötande.

I fyra olika fält presenteras resultatet tillsammans med en färgkodning.

27

Kostnad per hemtjänsttimme Omäs/Torsång

500

Natt

Mån

Romme/Tuna

Jax

Tjärna

Domnarvet

Klöver

400

Gylle/Aselby

Bullermyren gruppen Centrum

350

Hagalunds huset 12

Kramsveden

Hagalunds huset 8 Hagalund

Fossa Tjärnahuset 20

Tjärnahuset 16

Totalindex 200 3

4,50

5

Bilden visar I bilden syns en stor spridning mellan de olika grupperna. Det finns ett litet samband mellan kostnad och kvalitet men spridningen är relativt stor.

Kommentarer Notera att den hemtjänstgrupp som har den lägsta hemtjänsttimmen samt den grupp som har den dyraste hemtjänsttimmen har den bästa kvaliteten.

Hur kan resultatet samt kopplingen mellan kvalitet och ekonomi användas i praktiken?

- Varje enhet får ut sina resultat från mätningen samt kostnader - Varje enhet gör en egen kvalitetsredovisning/ verksamhetsplan

28

- Chef och personal analyserar tillsammans materialet - Uppföljning av förra årets prioriterade åtgärder prioriteringar inför nästa år - Nämndens arbetsutskott följer upp kvalitetsarbetet genom insynsbesök Med ”hemtjänstkompassen” får verksamheten ett enkelt instrument för att: - Effektivisera verksamheten - Se över vilka områden som behöver utvecklas - Öka medvetenheten hos enheterna - Göra jämförelser mellan olika enheter och år - Göra chefer och personal delaktiga i analys och förbättringsarbete - Ge politiker och tjänstemän bättre beslutsunderlag

Sammanfattande analys I sammanställningen sammanfattas de valda indikatorerna och ett s.k. totalindex för den enskilda kommunen räknas ut. Syftet med sammanställningen är att presentera en enkel och överskådlig bild av kommunens resultat.

Detta underlättar analys och jämförelse men indikerar också områden för fortsatt analys och förbättring.

Materialet i en KPB-analys är omfattande men sju indikatorer har valts för utfallet 2006.

Respektive indikator delas in i tre olika nivåer som indikerar Grönt = God nivå Gult = Acceptabel nivå med utrymme för

förbättring Rött = Nivå med utrymme för förbättring Nivåerna har valts utifrån följande värderingar som bygger på: • Erfarenhet • Diskussioner i expertgrupp • Resultat för enskilda kommuner där utrymmet för förbättring kan beskrivas • Flerårsanalyser • Direkt brukartid i förhållande till arbetad tid • Variation mellan kommunerna • Variation inom kommun • Analyser från andra projekt Tanken är att indikatorerna ska baseras på en ”best practice” så att t.ex. gränsen mot grönt indikerar en realistisk målnivå. Nivån för indikatorerna kommer årligen att revideras t.ex. utifrån indexreglering eller ny kunskap.

Nedanstående tabell illustrerar nivåerna för de olika indikatorerna:

Indikatorerna är beskrivna i tidigare avsnitt men har följande beskrivning: Hemtjänsttimme – Kostnad per hemtjänsttimme, egen regi (exkl. delegerad hemsjukvård, anhörigvård, boendestöd) Särskilt boende – Kostnad per dygn inom äldreboende, egen regi (exklusive boende för psykiskt funktionshindrade, exklusive boende utan heldygnsomsorg (servicehus) men inklusive demensboende) LSS-boende – Kostnad per dygn, Boende för vuxna, gruppboende, egen regi % ytterfall över 600 000 kr ord/säbo – Andel brukare inom ordinärt och särskilt boende med en årskostnad överstigande 600 000 kr. % ytterfall över 600 000 kr, LSS – Andel brukare inom LSS med en årskostnad överstigande 600 000 kr. I denna rapport har samma ytterfallsgräns (600 000 kr) valts för LSS som för ordinärt och särskilt boende. Denna gräns kommer att förändras till ett högre belopp för erhålla en mer likformig värdeskala för ytterfallsgränserna.

Medelkostnad – Medelkostnad per brukare för äldre- och handikappomsorg Kostnad per inv. – Kostnad per invånare för äldre- och handikappomsorg Totalindex - Totalindexet sammanställs genom att varje kommun får ett värde för utfallet i respektive indikator. Om utfallet infaller i grönt fås värdet 10, om det är gult, värdet 5 och om det är rött, värdet 0. Totalindexet är ett genomsnitt av värdena.

Hemtjänsttimme Särskilt boende LSS boende Under 350 = grönt Under 1 370 = grönt Under 1 643 = grönt 350-400 = gult 1 370-1 643 = gult 1 643-1 917 = gult Över 400 = rött Över 1 643 = rött Över 1 917 = rött

% ytterfall över 600 000 kr, LSS Medelkostnad Kostnad per inv.

Under 30% = grönt Under 180 000 = grönt Under 12 000 = grönt 30-35% = gult 180 000-222 000 = gult 12 000-14 000 = gult Över 35% = rött Över 222 000 = rött Över 14 000 = rött

% ytterfall över 600 000, ord/säbo Under 5% = grönt 5-9% = gult Över 9% = rött Totalindex Över 6,4 = grönt 4,2-6,4 = gult Under 4,2 = röt

29

Sammanfattande analysen av deltagande kommuner.

Produktivitet

Htj-timme kostnad per timme

LSS boende per dygn

Ytterfall ord/säbo andel i %

Ytterfall LSS Medelkost. andel i % per brukare

Konsumtion

Totalindex

Kostnad per invånare

Totalindex

Bengtsfors

463

1 454

2 220

1,85%

14,29%

210 181

15 492

Bollebygd

567

1 304

Saknas

5,70%

3,85%

196 484

7 952

5,83

Borlänge

323

1 537

1 620

5,49%

20,16%

171 269

9 922

8,57

4,29

Dals-Ed

453

1 646

2 120

21,67%

25,00%

243 727

13 877

2,14

Enköping

446

1 795

2 275

17,93%

28,40%

307 166

10 679

2,86 5,00

Falun

285

1 864

Saknas

16,95%

Saknas

216 214

11 087

Gotland

385

1 517

2 076

3,58%

37,60%

221 909

12 711

3,57

Hammarö

326

1 635

1 799

3,93%

36,50%

257 477

12 175

5,00

Herrljunga

363

1 809

3 322

17,10%

14,06%

243 862

14 142

2,14

Härnösand

Saknas

Saknas

1651

Saknas

25,56%

Saknas

Saknas

Saknas

519

1 581

2 259

0,79%

33,33% 244 805

16 799

2,86 6,43

Högsby

30

Säba kostnad per dygn

Brukarmix

Höör

454

1 487

1 450

5,27%

16,28%

188 557

9 468

Jönköping

350

1 393

2 085

1,90%

29,10%

220 099

12 063

6,43

Karlstad

362

1 914

2 141

6,94%

17,94%

197 751

9 701

5,00

Katrineholm

335

1 307

1 885

0,11%

38,34%

249 111

14 902

5,00

Kumla

589

1 677

1393

4,60%

32,35%

151 228

12 156

4,29

Lindesberg

439

1 328

1331

0,76%

9,55%

215 939

12 952

7,14

Malmö Stad, VIN

374

1 290

2 048

1,94%

Saknas

138 555

13 836

6,67

Markaryd

383

1 323

1468

1,78%

20,00%

231 340

13 693

7,14

Mellerud

399

1 286

2 211

4,95%

49,00%

218 390

17 997

4,29 5,00

Nordanstig

356

1 227

2 639

0,42%

35,94%

194 737

12 486

Robertsfors

364

1 784

2 414

17,23%

23,53%

239 106

18 524

2,14

Sandviken

397

1 495

Saknas

2,19%

Saknas

Saknas

Saknas

6,67

Skellefteå

327

1 368

1431

0,48%

29,56%

227 731

14 360

6,43

Säffle

464

1 328

1 974

5,09%

17,48%

250 069

13 589

4,29

Umeå

378

1 765

1 765

19,15%

29,18%

280 090

10 868

4,29

Vansbro

404

1 438

Saknas

3,28%

27,12%

277 179

19 529

4,17

Varberg

396

1 678

2 200

4,70%

15,93%

211 418

10 792

5,71

Åmål

442

1 420

1 766

0,69%

33,01%

252 883

15 452

4,29

Älmhult

336

1 643

1 910

6,98%

46,67%

251 660

11 692

5,00

Örebro

463

1 412

1681

1,90%

34,76%

188 465

10 728

6,43

Östersund

410

1 392

1 770

0,77%

47,44%

161 502

12 651

5,00

Medel

405

1 519

1 961

6,00%

27,31%

221 963

13 076

4,97

Tabellen visar: Tabellerna visar att det finns en stor variation mellan de olika kommunerna både inom varje indikator och totalt. Exempelvis varierar andelen ytterfall inom ordinärt och särskilt boende mellan 0,11% - 21,67% och medelkostnaden varierar från 151 228 kr (Malmö Stad, VIN exkluderas) till 307 166 kr. Kostnaden per invånare varierar från 7 952 kr till 19 529 kr.

Kommentarer Samtliga kommuner har något eller några områden med utrymme för förbättring. Det finns även samverkande faktorer mellan olika indikatorer. Har en kommun t.ex. en hög dygnskostnad för särskilt boende ökar sannolikheten för att andelen ytterfall inom ordinärt och särskilt boende.

En hög medelkostnad i kombination med en låg kostnad per invånare kan t.ex. visa att kommunen är mer restriktiva med att ge insatser (ger en högre medelkostnad) eller att behovet är mindre

i kommunen. Samtidigt behöver detta inte alls ha ett samband med produktiviteten. En kommuns arbetssätt behöver inte påverkas av ett större eller mindre behov av insatser.

Det är viktigt att inom varje område analysera variationen för att få ett perspektiv på sin egen kommun. Exempelvis har ålderstrukturen stor påverkan på kostnaden per invånare. Vid denna analys bör variationen mellan de olika indikatorerna analyseras. Beror vår höga andel ytterfall på t.ex. en hög kostnad per hemtjänsttimme?

Genom att studera andra kommuner kan den enskilda kommunen lära av andra kommuner.

Det ger ett underlag för att värdera vilka områden som ska prioriteras i ett förbättrings- och förändringsarbete. Samtliga kommuner behöver arbeta vidare med ett fördjupat analysarbete inom prioriterade områden. Ett arbetssätt kan vara att studera de orsaker till variation som tidigare har presenterats i rapporten.

31

Diskussion Denna rapport visar exempel och resultat som kan vara användbara för att få bättre underlag till verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning.

Materialet visar på stor variation mellan kommunerna. Det finns en stor potential i äldreoch handikappomsorgen genom att använda materialet i ett förbättrings- och förändringsarbete.

Eftersom metoden Kostnad per brukare både arbetar med jämförbarhet och kvalitetssäkring av grunddata på individnivå utgör analysmaterialet en god bas för både insamling och annan analys.

Som exempel kan nämnas Öppna Jämförelser och Jämförelseprojektet.

Utvecklingen av metoden för kostnad per brukare kommer att fortsätta. Indikatorerna kommer att kompletteras ytterligare med t.ex. insatser inom handikappomsorg (t.ex. personlig assistans och daglig verksamhet) Metoden kan även utvecklas för att kunna göra en tydligare uppföljning av specifika målgrupper (t ex. demens, psykiskt funktionshindrade m.m.).

Om kommunerna skulle påbörja en definition av olika målgrupper vid registrering av beslut skulle dessa uppgifter kunna användas i analyser, jämförelser och prioriteringar.

32

Inom hemsjukvården saknas för de flesta kommuner uppgifter om brukarnas konsumtion. Det beror på en brist i registreringen som kommunerna behöver utveckla för styrning och uppföljning av hemsjukvården.

Ett utvecklingsarbete inom individ- och familjeomsorgen har påbörjats inom ett dussintal kommuner. Redan nu finns pilotresultat från flera kommuner som inte presenteras i den här rapporten. Arbetet inom individ- och familjeomsorgen kommer att fortsätta.

Tillgång till individrelaterade uppgifter om insatser, kostnader och resultat är en förutsättning för att kunna följa upp de samlade insatser, som den enskilde får från kommun och landsting.

Sammanställningar av individrelaterade uppgifter är dock inte möjlig enligt lagstiftningen utan medgivande från brukarna. Det är angeläget att möjligheterna till gemensam individuppföljning mellan huvudmännen förbättras. Individrelaterad uppföljning förbättrar möjligheterna för kommuner och landsting att samverka inte bara i vården av den enskilde utan också genom att parterna får en nyanserad bild av varandras verksamhet.

Kontaktpersoner Bengt AndrÊ Sveriges Kommuner och Landsting E-post: bengt.andre@skl.se Mobil: 08-452 77 05 Yvonne Thorell Sveriges Kommuner och Landsting samt Borlänge kommun E-post: yvonne.thorell@borlange.se Tel: 0243-74 570 Andreas Johansson Ensolution AB E-post: andreas.johansson@ensolution.se Mobil: 0709-90 00 30

33

Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg Kostnad per brukare (KPB) är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser inom äldre- och handikappomsorg och för hur insatserna kan knytas till den enskilde brukaren. KPB bygger på avidentifierade individdata, vilket innebär att vård och service för olika typer av brukare kan sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. Till äldre- och handikappomsorg hör alla insatser som kommunerna har ansvar för och som riktar sig till äldre och funktionshindrade.

I rapporten ges en översiktlig bild av metoden och en jämförande analys mellan deltagande kommuner. Syftet med rapporten är att redovisa gemensamma jämförelser. Utöver detta syftar rapporten till att visa på exempel på analyser från enskilda kommuner som kan leda till förändringsoch förbättringsarbete. Resultatet i rapporten avser 31 kommuner för utfall helår 2006.

De jämförande analyserna tar sin utgångspunkt i en analysmodell som bygger på följande områden: • Brukarmix som innebär att studera hur blandningen av olika typer av brukare ser ut utifrån olika resursbehov och beskriver variationen av insatser och kostnader.

• Produktivitet där jämförelser görs utifrån kostnad per hemtjänsttimme och boendedygn inom äldre och handikappomsorg.

• Konsumtion där jämförelser görs utifrån befolkningsnivån hur olika åldersgrupper får olika typer av service och hur kostnaderna ser ut.

• Resultat – Kvalitet. I den här rapporten presenteras ett arbetssätt där resultatet av brukar/personalenkäter kopplas till kostnader.

Rapporten har författats av Bengt André och Yvonne Thorell, Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Andreas Johansson, Ensolution AB Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs på www.skl.se eller på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. isbn 978-91-7164-409-1

118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se