7164-608-8 by Sveriges Kommuner och Landsting

Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010

Vård och omsorg om äldre

I rapporten Öppna jämförelser publicerar Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting jämförelser av vården och omsorgen om äldre. Rapportens syfte är att göra den gemensamt finansierade vården och omsorgen om äldre öppen för insyn, ge underlag för den offentliga debatten och stimulera till ett ökat lärande och förbättrade resultat.

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010

Vård och omsorg om äldre

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010 Vård och omsorg om äldre

Beställ eller ladda ner från Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se/publikationer, Socialstyrelsens beställningsservice, 120 88 Stockholm, e-post:socialstyrelsen@strd.se eller fax: 08-779 96 67

Artikelnummer 2010-12-1

Sveriges Kommuner och Landsting: www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30.

ISBN 978-91-7164-608-8

ÖJ10_Omsorg_omslag_tryck.indd 1

Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

2010

Socialstyrelsen Post: 106 30 Stockholm Telefon: 075-247 30 00 www.socialstyrelsen.se

10-11-30 17.16.23

OĚ&#x2C6;J10_Omsorg_omslag_tryck.indd 2

10-11-30 17.16.23

Öppna jämfÖrelser 2010

Vård och omsorg om äldre

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 1

10-12-01 14.43.43

Öppna jämförelser 2010 – Vård och omsorg om äldre kan beställas eller laddas ner från Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/publikationer E-post: order@kommuntus.se Tel: 020-31 32 30, fax: 020-31 32 40 ISBN: 978-91-7164-608-8 Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se/publikationer Socialstyrelsens beställningsservice, 120 88 Stockholm E-post: socialstyrelsen@strd.se Fax: 08-779 96 07 Artikelnummer: 2010-12-1 © Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen 2010 Foto: Sid. 10 och 14 Pia Nordlander, sid. 18 Matton Produktion: Kombinera AB Tryck: Edita, Västerås 2010

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 2

10-12-01 14.43.43

fÖ rord Detta är en första rapport med öppna jämförelser av vård och omsorgen om äldre som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen producerar gemensamt. Tidigare har SKL och Socialstyrelsen publicerat olika former av öppna jämförelser var för sig. Målsättningen med rapporten är att ge kommuner och landsting ett förbättrat underlag för att kunna utveckla, följa upp och förbättra vården och omsorgen om äldre. Rapporten riktar sig i första hand till politiska beslutsfattare och förvaltningschefer i kommuner och landsting. Redovisningen ger underlag för kunskapsbaserade analyser av resultat med syftet att identifiera var förbättringsarbete kan ske. Ett annat syfte med öppna jämförelser är att ge en förbättrad insyn i gemensamt finansierad vård och omsorg. Det gör att denna rapport också har ett mer allmänt intresse. Rapporten innehåller 30 indikatorer som belyser vård och omsorg om äldre. Indikatorerna speglar kvalitet utifrån sju områden; de äldres egna uppfattningar, tillgänglighet, vård och omsorg vid särskilda behov, riskförebyggande arbete, riskfylld användning av läkemedel, personal och kompetens samt kostnader. Arbetet har bedrivits i dialog med en referensgrupp bestående av företrädare från tio kommuner. Arbetsgruppen har bestått av Katrin Östman, Tilsith Lacouture och Peter Nilsson från SKL och Karin Nyqvist, Marianne Lidbrink och Kerstin Westergren från Socialstyrelsen. Ytterligare ett flertal medarbetare från de båda organisationerna har medverkat med underlag till rapporten. Ett särskilt tack riktas till Svenska palliativregistret och Riks-Stroke. Stockholm i december 2010 Håkan Sörman VD, Sveriges Kommuner och Landsting

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 3

Lars-Erik Holm Generaldirektör, Socialstyrelsen

10-12-01 14.43.43

I nnehål l

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 4

Förord

Sammanfattning

Inledning

15 15 15 15

Redovisning och metod Resultatredovisning – gröna, gula och röda resultat Vikten med könsuppdelad statistik Indikatorer och datakällor

19 19 22 22 23 23 24 26 26 27 27 28 28 28 30 31 31 32 34 35 36 38 41 41 43 44 45 46

Indikatorredovisning De äldres omdöme om hemtjänst och särskilt boende Indikator 1. Hemtjänsten som helhet Indikator 2. Bemötandet i hemtjänst Indikator 3. Inflytande i hemtjänst Indikator 4. Maten i hemtjänst Indikator 5. Social samvaro och aktivitet i hemtjänst Indikator 6. Särskilt boende som helhet Indikator 7. Bemötandet i särskilt boende Indikator 8. Inflytande inom särskilt boende Indikator 9. Maten i särskilt boende Indikator 10. Social samvaro och aktivitet inom särskilt boende Tillgänglighet Indikator 11. Väntetid till särskilt boende Indikator 12. Kommunens information Vård och omsorg vid specifika behov Indikator 13. Informerande samtal med döende Indikator 14. Smärtskattning sista levnadsveckan Indikator 15. Någon närvarande i dödsögonblicket Indikator 16. Eftersamtal med närstående Indikator 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke Indikator 18. Funktionsförmåga tre månader efter stroke Riskförebyggande arbete Indikator 19. Fallskador Indikator 20. Riskbedömning avseende fall Indikator 21. Riskbedömning avseende undernäring Indikator 22. Riskbedömning avseende utveckling av trycksår Indikator 23. Läkemedelsgenomgångar

10-12-01 14.43.43

48 49 51 53 55 57 57 58 59 59 60

Riskfylld användning av läkemedel Indikator 24. Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel Indikator 25. Samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka Indikator 26. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer Indikator 27. Förskrivning av läkemedel med antikolinerga effekter Personal och kompetens Indikator 28. Personalkontinuitet inom hemtjänsten Indikator 29. Personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå Standarkostnad Indikator 30. Avvikelse från standardkostnad Bakgrundsindikatorer

62 63 70 73

BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 5

Deltagare i referensgrupp Beskrivning av indikatorerna Datakällor Resultat för alla kommuner och indikatorer

10-12-01 14.43.43

OĚ&#x2C6;J10_omsorg_inlaga_tryck.indd 6

10-12-01 14.43.43

sammanfattning Det finns stora skillnader mellan kommunernas resultat och även mellan kvinnor och män. Det visar denna rapport om vård och omsorg om äldre 2010. Rapporten innehåller 30 indikatorer inom sju områden. Indikatorerna speglar kvalitet och resultat utifrån områdena; de äldres egna uppfattningar, tillgänglighet, vård och omsorg vid särskilda behov, riskförebyggande arbete, riskfylld användning av läkemedel, personal och kompetens samt kostnader.

Kort om årets resultat:

› De äldre ger äldreomsorgen i sin helhet fortsatt goda omdömen. Persona› › ›

›

lens bemötande och hur personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål (inflytande) får ett högt resultat och har stor betydelse för vilket omdöme äldre ger till äldreomsorgen i helhet. Mat och social samvaro får generellt sämre omdöme av de äldre. Omdömena varierar dock mellan kommunerna. Andel strokepatienter som behöver stöd med dagliga aktiviteter har minskat för första gången sedan 1994. Minskningen avser framförallt kvinnor över 75 år. Indikatorn speglar ett samarbetsområde mellan kommuner och landsting. Målet med den palliativa vården är att den sista tiden i livet ska vara så bra och smärtfri som möjligt. En högre andel närstående till de som avlidit erbjuds eftersamtal jämfört med föregående år och andel äldre med någon närvarande i dödsögonblicket är fortsatt hög. Det är däremot mindre vanligt att de äldre smärtskattas den sista levnadsveckan. Arbetet med att förebygga, utreda och bedöma olika typer av risker är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Verksamheterna tenderar att antingen göra riskbedömningar och läkemedelsgenomgångar för alla äldre eller inga alls. Verksamheterna tenderar även att fokusera på riskbedömningar av antingen fall, undernäring eller trycksår. Det är mindre vanligt med riskbedömningar för alla tre aspekterna samtidigt. Den riskfyllda användningen av läkemedel varierar både mellan och inom landstingen och ligger kvar på ungefär samma nivå som förra året.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 7

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 7

10-12-01 14.43.43

Sammanfattning

Könsskillnader för flera indikatorer… En övervägande andel kvinnor jämfört med män råkar ut för allvarliga fallskador samt har olämplig eller riskfylld läkemedelsbehandling. En lägre andel kvinnor uppger även att de har en god funktionsförmåga efter stroke jämfört med männen.

… men inte alla Inom områdena vård vid livets slutskede och de äldres egna omdömen om hemtjänst och särskilt boende framträder inga nämnvärda skillnader mellan män och kvinnor.

Stora skillnader mellan kommunerna för flera indikatorer… Kommuner med bra och mindre bra resultat är spridda över hela landet. Det finns stora skillnader mellan kommunerna för flertalet resultatindikatorer. Områden med låga resultat är framförallt social samvaro och aktiviteter samt maten. För de indikatorer där landstingen är huvudansvariga visar resultatet på skillnader både mellan och inom landstingen.

… men inte alla Några indikatorområden uppvisar dock mindre skillnader och höga resultat för flertalet kommuner. Områden med bra resultat för samtliga eller flertalet kommuner gäller främst personalens bemötande och att ha någon närvarande vid dödsögonblicket.

Jämförelserna De resultat som presenteras inom öppna jämförelser behöver analyseras med kunskap om de lokala och regionala förutsättningarna för verksamheten. Kommunerna kan samtidigt lära sig mycket av att jämföra sig med varandra. De större kommunerna tenderar att ha resultat som ligger mot genomsnittliga värden. Eftersom det finns stora kommuner med både bra och sämre resultat kan inte hela resultatet förklaras av en utjämningseffekt i stora kommuner. Det finns ingen kommun som har riktigt bra värden på alla indikatorer och inte hellre någon som har dåliga värden på alla indikatorer. Följande kommuner har sammantaget de bästa värdena på indikatorerna:

8 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 8

10-12-01 14.43.43

tabell 1. 20 kommuner med sammantaget bästa resultat. Skåne län

Bjuv, Kävlinge, Osby, Sjöbo, Ängelholm, Örkelljunga

Västra Götalands län

Dals-Ed, Grästorp, Gullspång, Strömstad

Jönköpings län

Gnosjö, Mullsjö

Norrbottens län

Jokkmokk, Överkalix

Stockholms län

Ekerö, Tyresö

Östergötlands län

Valdemarsvik, Söderköping

Västerbottens län

Vilhelmina

Västernorrlands län

Ånge

Det finns kommuner som har förbättrat sina resultat i öppna jämförelser över tid. Som exempel kan nämnas Jokkmokk som fått bättre omdömen från de äldre för hemtjänst och särskilt boende och nu tillhör de 20 kommuner som har högst resultat. En kommun, Valdemarsvik, har tillhört de 20 kommuner som haft högst resultat de senaste fyra åren. Det finns ytterligare kommuner som tillhört de 20 bästa flera år i rad.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 9

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 9

10-12-01 14.43.43

OĚ&#x2C6;J10_omsorg_inlaga_tryck.indd 10

10-12-01 14.43.49

KapITel 1

Inledning Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen har sedan 2007 i olika former sammanställt öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre. Arbetet med öppna jämförelser har bidragit till ett ökat fokus på kunskapsstyrning i kommuner och landsting. Detta är den första rapporten som de bägge organisationerna är ansvariga för och ett led i arbetet med att utveckla öppna jämförelser för olika målgrupper. Publiceringen av öppna jämförelser ingår från år 2009 i ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen som genomförs i samverkan med SKL (S2009/5079/ST). Målsättningen med rapporten är framförallt, att genom öppna redovisningar och jämförelser av ett antal kvalitetsindikatorer, ge underlag till kommunerna för att i samarbete med landstingen utveckla, följa upp och förbättra vården och omsorgen om äldre. Redovisningen ger underlag för kunskapsbaserad analys av vård och omsorg om äldre med syftet att identifiera var förbättringsarbete kan ske. Öppna jämförelser kan förhoppningsvis inspirera till lokala och nationella diskussioner om vad som kan göras för att förbättra resultat, kvalitet och effektivitet i vård och omsorg om äldre. Målgrupp för rapporten är i första hand politiska beslutsfattare och förvaltningschefer i kommuner och landsting. Rapporten har också mer allmänt intresse och ett av syftena med öppna jämförelser är att förbättra insynen i den gemensamt finansierade vården och omsorgen. För jämförelser som underlag för äldre och anhörigas val av äldreomsorg hänvisas till kommunernas egen information samt Äldreguiden på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se. Rapporten innehåller 30 indikatorer som belyser vård och omsorg om äldre. Indikatorerna speglar kvalitet utifrån sju områden; de äldres egna uppfattningar, tillgänglighet, vård och omsorg vid särskilda behov, riskförebyggande arbete, riskfylld användning av läkemedel, personal och kompetens samt kostnader. Utöver jämförelser mellan kommunerna redovisas även jämförelser över tid och mellan kvinnor och män där så är möjligt. Målet är att rapportens indikatorer ska ge en allsidig bild av vården och omsorgen om äldre i landets kommuner och landsting. Redovisning och jämförelser av kvalitet och effektivitet är områden under utveckling. Det gäller utveckling av såväl indikatorer, vad som bör och kan mätas, som utveckling av det statistiska underlaget. Tanken är att de öppna jämförelserna ska förbättras och breddas kontinuerligt i takt med indikatorutvecklingen och ökad tillgång till jämförbara data. Ambitionen med öppna jämförelser är att i förlängningen också kunna spegla verksamhetens effekti-

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 11

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 11

10-12-01 14.43.49

Kapitel 1. Inledning

vitet vilket idag saknas. Rapporten baseras på tillgängliga data om vården och omsorgen om äldre och ger därför inte en heltäckande bild av verksamhetens kvalitet.

Lokalt arbete med öppna jämförelser Kvalitet och resultat speglas från de äldres perspektiv oavsett om det är kommun eller landsting som är huvudman. Ibland kan också omvärldsfaktorer som den fysiska miljöns utformning och avstånd till sjukhus påverka äldres behov av stöd från kommun och landsting. Även tillgång till stöd från anhöriga kan påverka vilket resultat stödet får. De data som redovisas kräver därför ofta ytterligare kunskap för att kunna tolkas korrekt. Uppgifterna ska ses i ett sammanhang där lokal och regional kunskap om verksamheten väger tungt. För flera av de indikatorer som presenteras kan resultatet påverkas av både kommun och landsting och är därför viktiga samverkansområden. I kommuner och landsting prövas nya sätt att organisera och utveckla arbetet, med syftet att erbjuda så mycket och så bra verksamhet som möjligt med de resurser som används. En del av kommunernas och landstingens förbättringsarbete kan vara att använda och utveckla mått från denna rapport till egna jämförelser på lokal nivå.

Anslutande arbeten inom Socialstyrelsen och SKL Utöver denna gemensamma publicering av öppna jämförelser bedriver SKL och Socialstyrelsen egna arbeten som knyter an till öppna jämförelser av vårdens och omsorgens kvalitet och effektivitet. Publiceringen av öppna jämförelser ingår från år 2009 i ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen som genomförs i samverkan med SKL (S2009/5079/ ST). Målet är att det om fem år ska finnas lättillgängliga, aktuella, ändamålsenliga och tillförlitliga kunskapsunderlag i form av öppna jämförelser som stödjer fria val, nationella såväl som verksamhetsnära beslut, förbättringsarbete och granskning av socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens hemsjukvård. Inom ramen för uppdraget genomförs en mängd utvecklingsprojekt gällande bland annat: Indikatorsutveckling Projekt är på gång eller planeras inom bland annat områdena vård i livets slutskede, social samvaro, rehabilitering, inkontinens, tandvård och effektivitet. Dokumentation och beskrivning av behov och insatser/åtgärder med nationellt fackspråk Ett projekt utvecklar en modell med nationellt fackspråk för dokumentation av äldres behov och beslutade samt genomförda insatser enligt socialtjänstlagen. Ett annat projekt genomför motsvarande arbete inom kommunal hälsooch sjukvård.

12 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 12

10-12-01 14.43.49

Tillgång till data Kommunundersökningen (enkätundersökning till kommuner och enheter), den individbaserade socialtjänststatistiken och undersökningen om äldres upplevelser av kvalitet inom hemtjänst och särskilt boende ska vidareutvecklas under det närmaste året. SKL: s arbete med öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre ingår i en större satsning att utveckla öppna jämförelser inom olika verksamhetsområden: Hälso- och sjukvård, grundskola, gymnasieskola, kommunernas arbete med trygghet och säkerhet, folkhälsa. Inom hälso- och sjukvård samt vård och omsorg om äldre arbetar SKL tillsammans med Socialstyrelsen. Inom området folkhälsa samarbetar Statens folkhälsoinstitut, SKL och Socialstyrelsen. Dessutom publicerar Socialstyrelsen i samverkan med SKL webbpresentationer av öppna jämförelser inom missbruk och beroende, barn och unga samt stöd till personer med funktionsnedsättning. SKL arbetar med att utveckla Kostnad Per Brukare (KPB) som är en metod för att beräkna kostnader per insats och brukare. Metoden ger bättre information om prestationer och kostnader i vården och omsorgen och underlag för förbättring av verksamheten.

Rapportens disposition I nästa avsnitt beskrivs indikatorsområdena, datakällorna och hur resultatet presenteras. Därefter redovisas resultatet för indikatorerna. Varje indikator beskrivs och kommunernas fördelning presenteras i diagram. Resultatet kommenteras kort, till exempel om det finns stora eller små variationer mellan kommunerna eller mellan landstingen. Där det är möjligt och relevant kommenteras även skillnader mellan könen och över tid. I slutet av rapporten återfinns en tabell över resultatet för alla kommuner och indikatorer, inklusive resultatet på länsnivå och för riket som helhet. Rapporten innehåller fyra bilagor:

› Bilaga 1. Deltagare i referensgrupp › Bilaga 2. Beskrivning av indikatorerna. › Bilaga 3. Beskrivning av datakällorna. › Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer. Tabellbilagan med resultatet för alla kommuner kan också laddas ned elektroniskt. I den elektroniska publiceringen finns resultaten fördelade på kvinnor och män. Se vidare SKL:s webbplats, www.skl.se eller Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se. Indikatorerna publiceras också på RKA:s webbplats www.kommundatabas.se och i Socialstyrelsens databaser, www.socialstyrelsen.se. På dessa webbplatser kan samtliga kommuner hämta detaljerade uppgifter om alla indikatorer, göra analyser och själva välja kommuner att jämföra sig med. Från och med 2011-01-01 då WebOr och Kommundatabasen släcks ned kommer SKL:s uppgifter att finnas i den nya Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) som då sjösätts. På dessa webbplatser kan samtliga kommuner hämta detaljerade uppgifter om alla indikatorer, göra analyser och själva välja kommuner att jämföra sig med.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 13

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 13

10-12-01 14.43.49

OĚ&#x2C6;J10_omsorg_inlaga_tryck.indd 14

10-12-01 14.43.56

KapITel 2

redovisning och metod Resultatredovisning – gröna, gula och röda resultat I rapporten presenteras 30 indikatorer avseende både resultat och resurser i vården och omsorgen om äldre i alla Sveriges kommuner. Dessutom redovisas några bakgrundsmått på kostnader och omfattning av kommunernas äldreomsorg. I bilaga 4 redovisas varje kommuns värde och rangordning för respektive indikatorer. Kommunerna är sorterade länsvis. I tabellen Resultat för alla kommuner och indikatorer används färgerna grönt, gult och rött. Grön färg innebär att kommunens värde på indikatorn hör till de 25 procent bästa i förhållande till de andra kommunernas resultat. Röd färg visas för kommuner med de 25 procent lägsta värdena och gul färg för de 50 procent av kommunerna som rangordnas däremellan. Färgläggningen ger en signal om hur kommunerna förhåller sig till varandra, men är inget betyg.

Vikten med könsuppdelad statistik Vård och omsorg om äldre är i sig en viktig jämställdhetssatsning. Omkring sju av tio äldre personer som får vård och omsorg och nio av tio anställda är kvinnor. Dessutom svarar kvinnor för större delen av anhöriginsatserna. Könsuppdelad statistik i form av jämförelser mellan kvinnor och män redovisas när det är möjligt och det finns skillnader mellan könen. Syftet är att underlätta jämställdhetsanalyser samt ge underlag för jämställdhetsarbete i äldreomsorgen. I de indikatorer som redovisas synliggörs könsrelaterade skillnader i resultat med hjälp av könsuppdelad statistik.

Indikatorer och datakällor Till mycket stor del avser vården och omsorgen om äldre, personer som är 80 år och äldre. En stor del av indikatorerna avser därför denna åldersgrupp. Värdena för några indikatorer avser ett genomsnitt för tre år i stället för ett år. Anledningen till detta är att antalet observationer per år blir för få i befolkningsmässigt små kommuner, vilket kan innebära stora variationer i utfall år från år. Ett genomsnitt för tre år jämnar ut sådana variationer och gör det möjligt att redovisa uppgifterna även för små kommuner. För stora

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 15

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 15

10-12-01 14.43.56

Kapitel 2. Redovisning och metod

kommuner finns generellt sett inte detta problem. Valet är ändå att ha samma mått för alla kommuner. Indikatorerna som speglar äldres eget omdöme om kvaliteten redovisas efter synpunkter från referensgruppen och i syfte att underlätta kommunernas förbättringsarbete, som delfrågor, och inte enbart som sammanvägda indexvärden (NKI-värden). I både SKL:s tidigare Öppna jämförelse rapport och i Socialstyrelsens rapport ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010” så redovisas indikatorerna som sammanvägda indexvärden.

Indikatorområden Rapporten innehåller ett urval av tillgängliga indikatorer. Vägledande för urvalet har varit att i första hand använda indikatorer som speglar resultat. I rapporten presenteras också processindikatorer när resultatmått saknas, framförallt avseende riskförebyggande arbete, i syfte att kunna ge en så bred bild som möjligt av kvalitet inom vården och omsorgen. Rapporten strävar efter att redovisa kvalitet utifrån de äldres perspektiv. Utifrån den äldres perspektiv är det av vikt att områden som t.ex. läkemedelshantering, rehabilitering vid stroke och vård vid livets slutskede fungerar oavsett ansvarig huvudman. Dessa områden är också viktiga exempel på samarbetsområden mellan kommun och landsting. Rapporten innehåller därför även indikatorer där landstingen är huvudansvariga.

Indikatorområden i rapporten

› De äldres omdöme om hemtjänst och särskilt boende › Tillgänglighet › Vård och omsorg vid specifika behov › › › › ›

– Stöd i livets slutskede – Rehabilitering vid stroke Riskförebyggande arbete Riskfylld användning av läkemedel Personal och kompetens Kostnader Insatser

Samtliga indikatorer i rapporten baseras på tillgängliga data som har valts utifrån kriteriet att det ska finnas uppgifter för alla eller större delen av kommunerna samt att resultatindikatorer ska väljas i första hand. Detta har inneburit att vissa resultatindikatorer som hämtas från kvalitetsregistren presenteras trots att data ännu inte finns tillgängliga för samtliga kommuner. Förhoppningen är att redovisningen av indikatorerna ska väcka intresse och stimulera fler kommuner att börja registrera och delta i utvecklingsarbetet av nya indikatorer på kvaliteten av vården och omsorgen om äldre. Hemsjukvård är ett verksamhetsområde som idag inte är tillräckligt belyst på grund

16 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 16

10-12-01 14.43.56

av att tillgängliga data på nationell nivå inte finns eller är fullt ut jämförbara mellan kommunerna. I rapporten redovisas även sex strukturella resursindikatorer som inte i sig beskriver kvalitet men som kan vara viktiga redskap när kommunerna ska analysera hur de kan förbättra sitt resultat. I bilaga 2 återfinns en beskrivning av respektive indikator.

Datakällor Indikatorerna är hämtade från flera datakällor med olika karaktär och kvalitet:

Datakällor som använts Nationella kvalitetsregister

› Svenska palliativregistret › Riks-Stroke Register och andra datakällor vid Socialstyrelsen

› Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och › › › ›

äldreboenden 2010 Kommunundersökningen 2010 Läkemedelsregistret Patientregistret Registret över kommunala SoL-insatser

Rådet för kommunala analyser (RKA)

› Kommundatabasen

Det finns ytterligare datakällor med viktiga uppgifter som dock inte har använts i denna publikation. Det gäller framförallt kvalitetsregister och den individbaserade socialtjänststatistiken som är under uppbyggnad och utveckling. I bilaga 3 återfinns en mer utförlig beskrivning av respektive datakälla.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 17

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 17

10-12-01 14.43.56

OĚ&#x2C6;J10_omsorg_inlaga_tryck.indd 18

10-12-01 14.44.05

KapITel 3

Indikatorredovisning Nedan redovisas de olika indikatorerna. Varje indikator beskrivs och spridningen mellan kommunerna presenteras i diagram. Resultatet kommenteras kort, till exempel om det finns stora eller små variationer mellan kommunerna eller mellan landstingen. Där det är möjligt och relevant kommenteras även skillnader mellan könen och över tid.

De äldres omdöme om hemtjänst och särskilt boende Avsnittet redovisar indikatorer på kvaliteten utifrån de äldres eget perspektiv. Fem indikatorer för vardera hemtjänst och särskilt boende redovisas. Indikatorerna avser att spegla de äldres uppfattning och erfarenheter av insatserna hemtjänst och särskilt boende inom följande områden:

› Hjälpen/omsorgen som helhet › Bemötande › Delaktighet/inflytande › Maten › Social samvaro och aktiviteter Indikatorerna baseras på Socialstyrelsens undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010. För mer information hänvisas till Socialstyrelsens rapport ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010. Resultaten för år 2010 bygger på svar från c:a 61 000 personer med hemtjänst och 33 000 personer inom särskilt boende. Svarsfrekvensen var 70 procent inom hemtjänst och 58 procent inom särskilt boende. Enkäten inom särskilt boende besvarades delvis (60 %) av anhöriga, bekanta eller god man, medan äldre med hemtjänst oftare besvarade enkäten själva (74 %). Med tanke på både bortfall och olikheter i svarsperson bör resultaten, jämförelser mellan kommuner och eventuella jämförelser mellan hemtjänst och särskilt boende, tolkas med försiktighet.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 19

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 19

10-12-01 14.44.05

Kapitel 3. Indikatorredovisning

Redovisning av resultaten Först redovisas de äldres omdömen om hemtjänsten och därefter motsvarande omdömen om särskilt boende. Inledningsvis i varje delavsnitt redovisas de sammanvägda indexvärdena (NKI-värden) för riket som helhet per delområde. Denna redovisning syftar till att ge en generell överblick över vilka områden som har förbättringspotential och vilka områden de äldre till stor del är nöjda med. Efter synpunkter från kommunföreträdare och i syfte att underlätta kommunernas förbättringsarbete redovisas resultaten för enskilda delfrågor istället för sammanvägda indexvärden (NKI-värden). Delfrågorna redovisas i form av andel äldre i procent som uppgivit att de var nöjda. Andelen nöjda beräknas utifrån andelen som svarat 8–10 på den 10-gradiga skalan, där 10 står för ”I högsta grad nöjd”. I texten för respektive indikator redovisas även andelen icke nöjda på riksnivå. Andelen som inte är nöjda avser de som svarat 1–4 på den 10-gradiga skalan. Uppgifterna avser år 2010.

20 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 20

10-12-01 14.44.05

Omdömen om hemtjänst Undersökningen av äldres upplevelser om kvaliteten visar att de äldre generellt sett var nöjda med hemtjänsten i sin helhet. Framförallt uppgav de sig vara nöjda med bemötandet, där det genomsnittliga NKI-värdet var 83 av 100 möjliga. Däremot var äldre med hemtjänst mindre nöjda med social samvaro och aktiviteter (NKI-värde 60). Även områdena information, mat och inflytande hade relativt låga NKI-värden. figur 1. Nöjd Kund Index i hemtjänsten, 2010. Bemötande Trygghet Vårdinsatser Hjälpens utförande Hjälpens omfattning Helhetsbedömning Städning och tvätt Inﬂytande Maten Information Social samvaro och aktiviteter 0

NKIvärde 100

Källa: Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010.

Nedan redovisas fem indikatorer som avspeglar kvaliteten på några av delområdena. Indikatorerna avser enkätfrågorna:

› Hemtjänsten i sin helhet – Hur nöjd är du sammantaget med hjälpen du har?

› Bemötande – Hur nöjd är du med hur personalen bemöter dig ? › Inflytande – Hur nöjd är du med hur personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål om den hjälp du vill ha?

› Maten – Hur nöjd är du med hur maten smakar? › Social samvaro och aktiviteter –Hur nöjd är du med möjligheten att komma ut när du vill?

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 21

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 21

10-12-01 14.44.05

Kapitel 3. Indikatorredovisning

Indikator 1. Hemtjänsten som helhet

Resultatet visar att flertalet äldre i ordinärt boende var nöjda med hjälpen i sin helhet. 70 procent av de äldre var nöjda och sju procent uppgav att de var mindre nöjda. Andelen nöjda varierade mellan kommunerna från 51 till 93 procent. I 34 kommuner var över 80 procent av de äldre nöjda med hjälpen som helhet. figur 2. Kommunerna fördelade efter andel nöjda med hjälpen i sin helhet inom hemtjänsten, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010.

Indikator 2. Bemötandet i hemtjänst

Resultatet visar att de äldre i ordinärt boende till största delen var nöjda med hemtjänstpersonalens bemötande. 78 procent av de äldre var nöjda och fyra procent uppgav att de var mindre nöjda. Andelen nöjda varierade mellan kommunerna från 63 till 93 procent. I 136 kommuner var över 80 procent av de äldre nöjda med hemtjänstpersonalens bemötande. figur 3. Kommunerna fördelade efter andel nöjda med hemtjänstpersonalens bemötande, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 Andelen nöjda Andelen nöjda beräknas utifrån andelen som svarat 8–10 på den 10-gradiga skalan, 10 står för ”I högsta grad nöjd”.

30 20 10 0 Källa: Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010.

22 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 22

10-12-01 14.44.06

Indikator 3. Inflytande i hemtjänst

Resultatet visare att 65 procent av de äldre var nöjda och elva procent uppgav att de var mindre nöjda med hur personalen tog hänsyn till åsikter och önskemål. Andelen nöjda varierade mellan kommunerna från 44 till 89 procent. I sju kommuner var över 80 procent av de äldre nöjda med hur personalen tog hänsyn till åsikter och önskemål. figur 4. Kommunerna fördelade efter andel nöjda med hur personalen tog hänsyn till åsikter och önskemål, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010.

Indikator 4. Maten i hemtjänst

Resultatet visar att 45 procent av de äldre var nöjda och 19 procent uppgav att de var mindre nöjda med hur maten smakade. Andelen nöjda varierade mellan kommunerna från 17 till 79 procent. I två kommuner var över 70 procent nöjda. figur 5. Kommunerna fördelade efter andel nöjda med hur maten smakade, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 23

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 23

10-12-01 14.44.07

Kapitel 3. Indikatorredovisning

Indikator 5. Social samvaro och aktivitet i hemtjänst

Resultatet visar att 44 procent av de äldre var nöjda och 34 procent uppgav att de var mindre nöjda med möjligheten att komma ut när de ville. En stor andel (37 procent) av de äldre hade även uppgivit att de inte hade någon åsikt i frågan om möjligheterna att komma ut. Andelen nöjda varierade mellan kommunerna från 14 till 71 procent. I en kommun var över 70 procent nöjda. figur 6. Kommunerna fördelade efter andel nöjda med möjligheten att komma ut när de ville, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010.

24 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 24

10-12-01 14.44.07

Omdömen om särskilt boende Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten inom särskilt boende visar att äldre generellt var nöjda med vårdinsatserna, boendemiljön och personalens bemötande. De är däremot mindre nöjda med framförallt social samvaro och aktiviteter, men även informationen och maten. figur 7. Nöjd Kund Index i särskilt boende, 2010. Vårdinsatser Boendemiljön Bemötande Trygghet Hjälpens omfattning Hjälpens utförande Städning, tvätt och dusch Helhetsbedömning Inﬂytande Information Maten Social samvaro och aktiviteter 0

NKIvärde 100

Källa: Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010.

Nedan redovisas fem indikatorer som avspeglar kvaliteten på några av delområdena gällande särskilt boende. Indikatorerna avser enkätfrågorna:

› Särskilt boende i sin helhet – Hur nöjd är du sammantaget med hjälpen du har?

› Bemötande – Hur nöjd är du med hur personalen bemöter dig ? › Inflytande – Hur nöjd är du med hur personalen tar hänsyn till dina åsikter och önskemål om den hjälp du vill ha?

› Maten – Hur nöjd är du med hur maten smakar? › Social samvaro och aktiviteter – Hur nöjd är du med möjligheten att komma ut när du vill?

I några kommuner bygger resultaten på ett litet antal svarande och resultaten bör tolkas med försiktighet.

Andelen nöjda Andelen nöjda beräknas utifrån andelen som svarat 8–10 på den 10-gradiga skalan, 10 står för ”I högsta grad nöjd”.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 25

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 25

10-12-01 14.44.08

Kapitel 3. Indikatorredovisning

Indikator 6. Särskilt boende som helhet

Resultatet visar att äldre i särskilt boende till stor del var nöjda med hjälpen i sin helhet. 65 procent av de äldre var nöjda och åtta procent uppgav att de var mindre nöjda. Andelen nöjda varierade mellan kommunerna från 40 till 89 procent. I 10 kommuner var över 80 procent av de äldre nöjda med hjälpen sammantaget. figur 8. Kommunerna fördelade efter andel nöjda med hjälpen i sin helhet inom särskilt boende, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010.

Indikator 7. Bemötandet i särskilt boende

Resultatet visar att äldre i särskilt boende till stor del var nöjda med personalens bemötande. 71 procent av de äldre var nöjda och sex procent uppgav att de var mindre nöjda. Andelen nöjda varierade mellan kommunerna från 49 till 90 procent. I 26 kommuner var över 80 procent av de äldre nöjda med personalens bemötande. figur 9. Kommunerna fördelade efter andel nöjda med personalens bemötande, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010.

26 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 26

10-12-01 14.44.08

Indikator 8. Inflytande inom särskilt boende

Resultatet visade att 54 procent av de äldre var nöjda och 15 procent uppgav att de var mindre nöjda med hur personalen tog hänsyn till åsikter och önskemål. Andelen nöjda varierar mellan kommunerna från 27 till 81 procent. I en kommun var över 80 procent av de äldre nöjda med hur personalen tog hänsyn till åsikter och önskemål. figur 10. Kommunerna fördelade efter andel nöjda med hur personalen tog hänsyn till åsikter och önskemål, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010.

Indikator 9. Maten i särskilt boende

Resultatet visar att 51 procent av de äldre var nöjda och 17 procent uppgav att de var mindre nöjda med hur maten smakade. Andelen nöjda varierade mellan kommunerna från 26 till 81 procent. I 16 kommuner var över 70 procent nöjda med hur maten smakade. figur 11. Kommunerna fördelade efter andel nöjda med hur maten smakade, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 27

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 27

10-12-01 14.44.09

Kapitel 3. Indikatorredovisning

Indikator 10. Social samvaro och aktivitet inom särskilt boende

Resultatet visar att 29 procent av de äldre var nöjda och 45 procent uppgav att de var mindre nöjda med möjligheten att komma ut när de ville. Andelen nöjda varierade mellan kommunerna från 8 till 53 procent. I 39 kommuner var under 20 procent nöjda. figur 12. Kommunerna fördelade efter andel nöjda med möjligheten att komma ut när de ville, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2010.

Tillgänglighet Indikatorområdet tillgänglighet avser dels väntetid till särskilt boende, dels tillgänglig information om kommunernas äldreomsorg. Avsnittet innehåller två indikatorer:

› Väntetid till särskilt boende. › Kommunernas information på hemsidan Indikator 11. Väntetid till särskilt boende

Väntetid från det datum den äldre ansöker om plats i särskilt boende till erbjudet datum då inflyttning kan ske, 2009. Väntetid till särskilt boende är ett mått på äldreomsorgens tillgänglighet. God tillgänglighet till äldreomsorgen är ett mål i sig. Om en enskild som har bedömts ha behov av att flytta till särskilt boende får vänta länge på att flytta in kan detta dessutom få konsekvenser både för hälsostatus som t.ex. undernäring och trycksår och för hur kvaliteten på kommunens äldreomsorg upplevs. Indikatorn avser tiden från det datum då den enskilde ansöker om bostad i särskilt boende till det datum då han eller hon kan flytta in. Väntetid som beror på att den enskilde tackat nej till erbjuden bostad eller väljer att skjuta upp inflyttningen ingår inte. Ett bra värde på indikatorn är en kort väntetid.

28 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 28

10-12-01 14.44.10

Måttet är hämtat från kommundatabasen, se vidare www.kommundatabas. se. Antalet kommuner som inrapporterat genomsnittlig väntetid till särskilt boende har ökat från 74 till 131 sedan föregående år. Den genomsnittliga väntetiden till särskilt boende uppgick till 51 dagar i de 131 kommuner som genomfört mätningar under år 2009 eller 2010. Väntetiden har därmed ökat med 5 dagar från föregående år. I de kommuner som genomfört mätningen båda åren ser bilden delvis annorlunda ut. Väntetiden har minskat i 26 procent av kommunerna medan den har ökat i 30 procent av de kommuner som genomförde en mätning även föregående år. figur 13. Kommunerna fördelade efter genomsnittlig väntetid till särskilt boende, (antal dagar) år 2009 och 2010. Antal kommuner = 122. Antal dagar 300 250 200 150 100 50 0 Källa: www.kommundatabas.se.

Kommunernas genomsnittliga väntetid varierar från ingen väntetid alls i två kommuner till 277 dagar i den kommun som hade längst väntetid. 18 kommuner hade en kortare väntetid än 20 dagar (siffran är inte jämförbar med föregående år eftersom fler kommuner inrapporterat) och tio kommuner hade en väntetid som var längre än 100 dagar. Vanligast var en väntetid på 21 till 60 dagar. tabell 2. Förändrad väntetid i de kommuner som genomfört en mätning båda åren. Antal kommuner = 73. Andel kommuner Minskad väntetid

26 %

Oförändrad väntetid

44 %

Ökad väntetid

30 %

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 29

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 29

10-12-01 14.44.10

Kapitel 3. Indikatorredovisning

Indikator 12. Kommunens information

Kommunens information på webbplatsen, procentandel av högsta möjliga poäng 2010. Indikatorn bygger på en granskning av informationen om äldreomsorg på kommunens hemsida. I granskningen undersöks 19 aspekter på informationens innehåll och tillgänglighet. Kommunen får poäng om den eftersökta informationen går att hitta på webbplatsen inom två minuter. Indikatorn visar hur stor procentandel av högsta möjliga poäng som granskningen gett. Ett bra värde på indikatorn är en hög andel av maxpoäng. Indikatorn har hämtats från kommundatabasen, www.kommundatabas.se. Samtliga kommuner ingår i undersökningen. Den genomsnittliga poängbedömningen för information uppgår till 74 och har ökat med sex poäng sedan år 2009. Poängnivån har ökat i 64 procent av kommunerna, den är oförändrad i 20 procent och har minskat i 16 procent. figur 14. Kommunerna föredelade efter genomsnittlig poängbedömning för information, 2010. Procentandel av maxpoäng. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: www.kommundatabas.se.

Kommunernas resultat varierar från 16 till 100 procent av maxpoängen. Flertalet kommuners information får i granskningen mellan 60 – 100 procent av maxpoäng. 64 procent av kommunerna har fått en ökad poängbedömning sedan 2009. tabell 3. Förändrad poängbedömning. Andel kommuner Förbättrad poängbedömning

64 %

Oförändrad poängbedömning

20 %

Försämrad poängbedömning

16 %

30 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 30

10-12-01 14.44.11

Vård och omsorg vid specifika behov Stöd i livets slutskede Varje år avlider drygt 90 000 personer i Sverige. Närmare nio av tio avlider vid en ålder av 65 år och äldre. Sex av tio är 80 år eller äldre när de avlider. Det stora flertalet av dödsfallen är förväntade och det finns därför som regel tid och möjlighet för lindrande vård i livets slutskede, s.k. palliativ vård. Målet med den palliativa vården är att den sista tiden i livet blir så bra och smärtfri som möjligt. För att åstadkomma detta behövs ett rutinbaserat arbetssätt hos alla vårdgivare som i tid identifierar personen som döende så att ett grundläggande palliativt vårdinnehåll kan erbjudas oavsett var man vårdas. Oftast rör sig denna del av en människas liv om ett antal dagar eller några veckor. Fyra indikatorer hämtas från Svenska palliativregistret som är ett nationellt kvalitetsregister för rapportering av vård i livets slutskede. Dessa indikatorer finns bland Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorer för vården och omsorgen om äldre personer. För mer information om registret se www.palliativ.se. Palliativ vård och omsorg är en viktig del av kommunernas äldreomsorg. Nästan alla personer i särskilda boenden bor kvar till livets slut, vilket också är målet. Personer som har kort tid kvar att leva ska kunna få palliativ vård på det särskilda boendet. Kommunerna ger också stöd till personer i livets slutskede på korttidsboende och i ordinärt boende. Resultatindikatorerna från palliativregistret redovisas för drygt 100 kommuner vilket är en ökning från föregående år. Kommunen ska ha deltagit under hela år 2009 och ha minst 25 registrerade1 fall för att de ska ingå i årets öppna jämförelser. Indikatorerna avser de personer som avlidit på särskilt boende, i korttidsboende eller i ordinärt boende om de haft hemsjukvård. Personer som avlider på sjukhus eller är anslutna till landstingens avancerade hemsjukvård ingår inte i de uppgifter som redovisas. Någon jämförelse mellan män och kvinnor har inte kunnat göras på kommunnivå på grund av alltför få registreringar. Jämförelser mellan män och kvinnor görs dock på nationell nivå. Indikator 13. Informerande samtal med döende

Procentandel av avlidna som före döden fått informerande samtal om att de är döende, avser år 2009. Indikatorn visar hur stor andel av dem som avlidit och registrerats i palliativregistret som fick ett informerande samtal om att de var döende. Ett bra värde på indikatorn är en hög procentandel. En kvalitetsindikator på stödet och vården i livets slutskede är att den enskilde ska få veta när döden är nära förestående och förstå vad som är att vänta. Att vara informerad har ett värde i sig och ger möjlighet för den enskilde att fatta självständiga beslut om hur han eller hon vill ha det under den sista tiden.

1. år 2009 redovisades uppgifter för kommuner som hade registrerat minst 10 fall.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 31

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 31

10-12-01 14.44.11

Kapitel 3. Indikatorredovisning

Av dem som avlidit och registrerats i Svenska palliativregistret hade i genomsnitt 22 procent informerats om att de var döende av en läkare eller av en läkare och sjuksköterska tillsammans. Detta är en minskning med åtta procentenheter sedan år 2009. År 2009 redovisades uppgifter om information om den hade lämnats av antingen läkare eller sjuksköterska vilket sannolikt kan ha påverkat resultatet. Fr.o.m. den 1 januari 2011 kommer frågan i palliativregistret endast omfatta information som lämnats av läkare och dessutom är dokumenterad i journal. Det finns inga skillnader mellan män och kvinnor. figur 15. Kommunerna fördelade efter andel personer 65 år och äldre som fått informerande samtal, 2009. Antal kommuner = 104. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Svenska palliativregistret.

I kommunen med högst resultat hade 69 procent av de döende personerna fått informerande samtal. I en kommun hade endast två procent informerats. Indikator 14. Smärtskattning sista levnadsveckan

Procentandel av avlidna som smärtskattades under den sista levnadsveckan, 2009. Till kvaliteten på vården i livets slutskede hör att få lindring av eventuell smärta, illamående eller andra plågsamma symptom. Den smärta som en enskild person upplever är unik. För att personalen ska kunna erbjuda bästa möjliga smärtlindrande behandling måste man därför först skatta personens smärta. Den 1 januari 2011 kommer Svenska palliativregistret att ändra frågan till om ett validerat smärtskattningsinstrument använts för att skatta smärtan. Sådana instrument finns för såväl helt klara som för medvetandesänkta personer. Indikatorn visar hur stor andel av dem som avlidit som registrerats i palliativa registret som under den sista levnadsveckan smärtskattades med ett instrument som använder VAS/NRS skala. Instrumentet bygger på att personalen regelbundet ber personen ange hur ont han eller hon har just för stun-

32 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 32

10-12-01 14.44.11

den. Endast de personer som kunnat medverka i smärtskattningen omfattas av indikatorn. Ett bra värde på indikatorn är en hög procentandel. Av de som avlidit och registrerats i palliativregistret hade i genomsnitt fem procent smärtskattats sista levnadsveckan vilket är en ökning med en procentenhet sedan 2008. Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor. I den kommun som hade högst resultat hade 58 procent smärtskattats under den sista levnadsveckan medan ingen registrering alls hade gjorts i knappt hälften av kommunerna. figur 16. Kommunerna fördelade efter andel personer 65 år och äldre som smärtskattats sista levnadsvecka, 2009. Antal kommuner = 103. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Svenska palliativregistret.

Av de 74 kommuner som deltog i Svenska palliativregistret både 2008 och 2009 ökade andelen personer som smärtskattades sista levnadsveckan i 19 procent av kommunerna och minskade i 8 procent. tabell 4. Förändring i de kommuner som registrerat smärtskattning båda åren. Antal kommuner =74. Andel kommuner Förbättrad andel

19 %

Oförändrad andel

73 %

Försämrad andel

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 33

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 33

10-12-01 14.44.11

Kapitel 3. Indikatorredovisning

Indikator 15. Någon närvarande i dödsögonblicket

Procentandel av avlidna som hade någon närvarande i dödsögonblicket, 2009. Indikatorn visar hur stor andel av dem som avlidit och registrerats i palliativregistret som hade någon närvarande i samma rum i dödsögonblicket. Ett bra värde på indikatorn är en hög procentandel. När döden är väntad ska ingen behöva dö ensam. Till kvalitet på stödet och vården i livets slut hör därför att ha någon närvarande i dödsögonblicket. Detta kan avse både personal och någon närstående. De flesta som avlidit och registrerats i palliativregistret hade någon hos sig i dödsögonblicket. I genomsnitt 89 procent hade någon hos sig i dödsögonblicket, vilket är en ökning med en procentenhet sedan år 2008. I två kommuner hade maximala 100 procent av de som avled någon närvarande i dödsögonblicket. Det fanns inga skillnader mellan män och kvinnor. Figur 17 visar hur de aktuella kommunerna fördelar sig efter procentandel som hade någon hos sig i dödsögonblicket. I mer än nio av tio kommuner hade minst 80 procent av de som avled någon närstående eller personal hos sig i dödsögonblicket. figur 17. Kommunerna fördelade efter andel personer 65 år och äldre som hade någon närvarande i dödsögonblicket av de som registrerats i palliativregistret, 2009. Antal kommuner = 104. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Svenska palliativregistret.

Andelen som hade någon närvarande i dödsögonblicket har minskat i 20 procent av de kommuner som registrerade både år 2008 och år 2009 och ökat i 16 procent av kommunerna. I övriga kommuner var andelen oförändrad. tabell 5. Förändring i andel personer 65 år och äldre som hade någon närvarande i dödsögonblicket jämfört med 2009. Antal kommuner = 82. Procent. Andel kommuner Förbättrad andel

16 %

Oförändrad andel

65 %

Försämrad andel

20 %

34 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 34

10-12-01 14.44.12

Indikator 16. Eftersamtal med närstående

Procentandel av avlidna där närstående erbjudits ett eftersamtal. 2009. Indikatorn visar hur stor andel av de närstående till dem som avlidit och registrerats i palliativregistret som erbjudits ett eftersamtal. Ett bra värde på indikatorn är en hög procentandel. Till kvaliteten på stödet och vården i livets slutskede hör att erbjuda närstående ett uppföljande samtal efter dödsfallet. Ett sådant samtal ger bl.a. möjlighet för närstående att få svar på frågor om själva skeendet under den sista tiden. Det ger också möjlighet för personal att uppmärksamma om närstående behöver stöd för att ta sig igenom sorgearbetet. Flertalet närstående till personer 65 år och äldre som avlider är själva 65 år och äldre. I drygt hälften av dödsfallen har närstående erbjudits efterlevandesamtal, i genomsnitt 58 procent i de 104 kommunerna, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med år 2008. Det finns ingen skillnad mellan hur ofta närstående till manliga respektive kvinnliga personer erbjuds efterlevandesamtal. figur 18. Kommunerna fördelade efter andel närstående som erbjudits efterlevandesamtal, 2009. Antal kommuner = 104. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Svenska palliativregistret.

Det är en stor spridning mellan kommunerna, från att samtliga närstående erbjöds efterlevandesamtal i tre kommuner till att en kommun erbjöd fem procent av de närstående efterlevandesamtal. Andelen närstående som erbjuds efterlevandesamtal har ökat i 53 procent av kommunerna och minskat i 22 procent. I övriga kommuner var andelen oförändrad. tabell 6. Förändringar av andel som erbjuder efterlevandesamtal i kommunerna mellan år 2008 och 2009. Antal kommuner = 81. Procent. Procentandel Förbättrad andel

53 %

Oförändrad andel

25 %

Försämrad andel

22 %

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 35

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 35

10-12-01 14.44.12

Kapitel 3. Indikatorredovisning

Rehabilitering vid stroke Stroke tillhör våra folksjukdomar, d.v.s. en av de sjukdomar som kräver flest vårddagar på sjukhus och stora insatser från både kommunernas och landstingens vård och omsorg om äldre. Årligen insjuknar omkring 30 000 personer i stroke, varav fyra av fem är 65 år och äldre. Lika många kvinnor som män drabbas av stroke. Efter det akuta skedet på sjukhus krävs i regel omfattande rehabiliterande, medicinska och sociala insatser där många olika yrkesgrupper från både landsting och kommun behöver samarbeta runt personen. Resultatet av insatser till personer som insjuknat i stroke kan därför påverkas av både kommunen och landstinget. De indikatorer som presenteras är mått på den sammantagna vården och omsorgen utifrån de äldre personernas perspektiv. Resultaten av vård och omsorg till personer som insjuknat i stroke samlas in av Riks-Stroke, ett av hälso- och sjukvårdens kvalitetsregister. Samtliga personer som haft en stroke får besvara en enkät med frågor om bl.a. hälsotillstånd och funktionsförmåga tre månader efter insjuknandet. Enkäten vänder sig både till dem som bor i särskilt boende och i ordinärt boende. För samtliga indikatorer i detta avsnitt redovisas ett riksgenomsnitt för åren 2007, 2008 och 2009 i syfte att få tillräckligt underlag för kommunjämförelser. Indikator 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke

Procentandel av alla strokepatienter som bedömer sitt hälsotillstånd som mycket eller ganska gott tre månader efter stroke, kvinnor och män, genomsnitt för 2007, 2008 och 2009. Personens självupplevda hälsotillstånd tre månader efter insjuknandet är en bred resultatindikator som speglar helheten av sjukvårdens insatser under akutskedet och efter utskrivning från sjukhus, men också stödet från kommunen. En god vård och omsorg och rehabilitering från både kommun och landsting bör resultera i bättre hälsotillstånd. Ett bra värde på indikatorn är en hög procentandel. I enkäten från Riks Stroke tillfrågas personerna hur de bedömer sitt hälsotillstånd tre månader efter den akuta vården. Svarsalternativen är mycket gott, ganska gott, ganska dåligt och mycket dåligt. Indikatorn visar andelen som svarat mycket gott och ganska gott. Under år 2007–2009 uppgav i genomsnitt 78 procent att de hade ett gott hälsotillstånd tre månader efter stroke, en viss ökning jämfört med tidigare år. Kommunernas resultat varierar från 97 procent till 48 procent. Variationerna mellan de sjukhus de vårdats på är måttliga.

36 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 36

10-12-01 14.44.12

figur 19. Landstingen fördelade efter andel strokepatienter 65 år och äldre som tre månader efter stroke anser sig ha ett mycket gott eller ganska gott hälsotillstånd, genomsnitt 2007–2009. Procent. Gotland Dalarna Västernorrland Östergötland Norrbotten Värmland Skåne Jönköping Västmanland Västra Götaland Sörmland Västerbotten Gävleborg Halland Blekinge Kalmar Jämtland Uppsala Örebro Stockholm Kronoberg 0

Procentandel 90

Källa: Riks-Stroke.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 37

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 37

10-12-01 14.44.12

Kapitel 3. Indikatorredovisning

figur 20. Kommunerna fördelade efter andel strokepatienter 65 år och äldre som tre månader efter stroke anser sig ha ett mycket gott eller ganska gott hälsotillstånd, genomsnitt 2007–2009. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Riks-Stroke.

Män uppger oftare än kvinnor att de har ett gott hälsotillstånd tre månader efter stroke. I genomsnitt uppger 76 procent av männen att de har ett gott hälsotillstånd tre månader efter insjuknandet jämfört med 71 procent av kvinnorna. Män har bättre upplevd hälsa än kvinnor i 118 kommuner (ungefär hälften) medan det inte finns några skillnader mellan könen i 90 kommuner. Variationerna i kommunernas resultat är större för kvinnorna än för männen. Indikator 18. Funktionsförmåga tre månader efter stroke

Procentandel av strokepatienter som är oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning tre månader efter stroke, kvinnor och män, genomsnitt 2007, 2008 och 2009. Indikatorn speglar den enskildes möjligheter att efter stroke kunna leva ett normalt självständigt liv, i bemärkelsen att vara oberoende av andra i dagliga aktiviteter som att förflytta sig, klä sig och sköta toalettbesök. Indikatorn avspeglar kvaliteten i rehabiliteringsinsatserna i bred mening. Även närståendes och äldreomsorgens insatser påverkar resultatet. Under 2007–2009 uppgav i genomsnitt 59 procent av personerna att de var oberoende av hjälp med dagliga aktiviteter tre månader efter insjuknandet, vilket är en minskning med 4 procentenheter sedan i fjol. Av Riks-Strokes egna analyser framkommer att andelen personer som är oberoende av hjälp med dagliga aktiviteter har minskat för första gången sedan 1994 och att minskningen i första hand gäller kvinnor över 75 år. Andelen som är oberoende av hjälp med dagliga aktiviteter varierar mellan 84 procent i den kommun som hade bäst resultat till 41 procent i den kommun som hade sämst resultat. I de flesta kommuner visar resultatet att mellan 50 och 70 procent av de personer som haft en stroke klarar sina dagliga aktiviteter 3 månader efter stroke.

38 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 38

10-12-01 14.44.13

figur 21. Landstingen fördelade efter andel strokepatienter 65 år och äldre som uppgav att de var oberoende av hjälp tre månader efter stroke, genomsnitt 2007 – 2009. Procent. Västernorrland Gotland Östergötland Västmanland Dalarna Skåne Södermanland Norrbotten Halland Örebro Värmland Gävleborg Västerbotten Västra Götaland Stockholm Kronoberg Jönköping Blekinge Jämtland Kalmar Uppsala 0

Procentandel 80

Källa: Riks-Stroke.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 39

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 39

10-12-01 14.44.13

Kapitel 3. Indikatorredovisning

figur 22. Kommunerna fördelade efter andel strokepatienter 65 år och äldre som uppgav att de var oberoende av hjälp tre månader efter stroke, genomsnitt 2007–2009. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Riks-Stroke.

Yngre åldersgrupper och män uppger oftare än övriga grupper att de är oberoende av hjälp med sina dagliga aktiviteter tre månader efter stroke. Skillnaderna mellan män och kvinnor tre månader efter stroke ökar med åldern. I åldersgruppen 80 år och äldre uppger 54 procent av männen att de har en god funktionsförmåga tre månader efter stroke jämfört med 42 procent av kvinnorna. tabell 7. Andel män och kvinnor som uppger att de är oberoende av hjälp tre månader efter stroke uppdelat efter ålder. Procent. 65–79 år

80 år och äldre

Riket män

Riket kvinnor

Riket totalt

I 77 % av kommunerna uppger en högre andel män än kvinnor att de är oberoende av hjälp för sina dagliga aktiviteter tre månader efter stroke. Orsakerna till detta behöver undersökas vidare, t.ex. om behoven av ADL-träning och annan rehabilitering kan behöva uppmärksammas särskilt för kvinnor över 75 år. Tidigare studier av resultaten i Riks-Stroke har visat att kvinnor oftare har en högre ålder när de insjuknar i stroke och därför också ofta har ett sämre hälsotillstånd och funktionsförmåga före insjuknandet än män. I åldersgruppen 80 år och äldre är en betydligt större andel av kvinnorna än männen ensamboende och har sämre tillgång till stöd från närstående. Det går inte att analysera om män och kvinnor beviljas hjälp med ADL-träning i olika utsträckning. Skillnaderna mellan män och kvinnor kan därför både handla om att rehabilitering efter stroke fungerar bättre för äldre som har tillgång till stöd av närstående och att den fungerar bättre för män än för kvinnor. Skillnader i mäns och kvinnors hälsotillstånd och ålder vid insjuknande i stroke kan också påverka resultatet.

40 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 40

10-12-01 14.44.14

Riskförebyggande arbete Arbetet med att förebygga, utreda/bedöma och följa upp olika riskområden är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Personer med sviktande hälsa och funktionshinder drabbas oftare av nutritionsproblem, fallskador och trycksår samt skador på grund av den omgivande miljön, vilket gör dessa områden till viktiga riskområden. Andra viktiga riskområden är t.ex. brister i läkemedelshantering/användning, hygienrutiner och brister i informationsöverföring. Kunskap om hur man identifierar att en person riskerar falla, utveckla undernäring eller trycksår är en av förutsättningarna för att tidigt uppmärksamma risker och problem samt förhindra onödigt lidande. Kommuner, landsting och andra aktörer bedriver en omfattande förebyggande verksamhet riktad till äldre personer. Det rör sig både om breda insatser t.ex. uppsökande- och hälsofrämjande verksamhet och mer riktade insatser som t.ex. läkemedelsgenomgångar och skadeförebyggande insatser. Goda resultat av arbetet förutsätter många gånger en bra samverkan mellan framförallt landsting och kommuner. I detta avsnitt redovisas fem indikatorer som avser spegla en del av det riskförebyggande arbetet i kommuner och landsting:

› Fallskador › Riskbedömningar avseende fall › Riskbedömningar avseende trycksår › Riskbedömningar avseende undernäring › Läkemedelsgenomgångar Risbedömningar med avseende på fall, trycksår och undernäring är uppgifter som även återfinns i kvalitetsregistret Senior Alert. Det är ett register som används av allt fler kommuner men på grund av att antalet användare idag är för få, kan uppgifterna där inte användas för beskrivningar på riksnivå. Nedanstående uppgifter om riskbedömningar och läkemedelsgenomgångar är hämtade från Kommunundersökningen 2010. I år är första gången som information om äldre personers tillgång till riskbedömningar respektive läkemedelsgenomgångar kan presenteras på riksnivå. Indikator 19. Fallskador

Antal personer med fallskador per 1 000 invånare 80 år och äldre som skrivits in på sjukhus, genomsnittliga värden för åren 2007–2009. Fall är en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer skadar sig. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser för individen i form av framförallt lidande och försämrad livskvalitet t.ex. svårigheter att röra sig, isolering och ökat beroende av andra. Höftfraktur är en vanlig fallrelaterad skada som medför höga kostnader. År 2008 dog 540 personer 80 år och äldre till följd av fallolyckor. Exempel på förebyggande insatser är fysisk aktivitet och balansträning, riskbedömningar, läkemedelsgenomgångar och synundersökningar.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 41

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 41

10-12-01 14.44.14

Kapitel 3. Indikatorredovisning

Totalt vårdades drygt 28 800 personer 80 år och äldre på sjukhus på grund av fallskador år 2009, varav 20 600 var kvinnor och 8200 var män. Allvarligare fallskador som leder till inskrivning på sjukhus är betydligt vanligare bland kvinnor än män, i genomsnitt 66 kvinnor och 44 män per 1000 invånare 80 år och äldre för åren 2007–2009 (fig 23). Mellan kommunerna varierade antalet kvinnor med fallskador från 35 till 100 per 1 000 inv. 80 år och äldre. Motsvarande siffra för män varierade från 17 till 68 per 1 000 invånare. I åtta kommuner var fallskador vanligare bland män än kvinnor. figur 23. Antal kvinnor resp. män per 1000 inv. 80 år och äldre inskrivna på sjukhus för fallskador åren 2007–2009. Antal per 1 000 invånare 70 60 50 40 30 20 10 0

2007

Män

Kvinnor

2008

2009

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

I figur 24 redovisas fördelningen av kommuner efter antal personer med fallskador per 1 000 invånare 80 år och äldre som vårdats på sjukhus. Indikatorn mäts som ett treårsgenomsnitt för åren 2007, 2008 och 2009. Fallskador som leder till besök inom primärvården eller specialiserade öppenvårdsmottagningar ingår inte i redovisningen. Måttet speglar framförallt förekomsten av fall som leder till allvarliga skador. Riksgenomsnittet för åren 2007–2009 var 58 personer per 1 000 invånare. Resultatet visar på en stor spridning mellan kommunerna som varierade från 34 till 85 personer som vårdats för fallskador per 1 000 invånare 80 år och äldre. figur 24. Kommunerna fördelade efter antal personer med fallskador per 1 000 invånare 80 år och äldre som skrivits in på sjukhus, genomsnittliga värden för åren 2007–2009. Antal per 1 000 invånare 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

42 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 42

10-12-01 14.44.15

Indikator 20. Riskbedömning avseende fall

Andel personer i särskilt boende som bedömts med avseende på risk för fall. Identifiering av vilka personer som riskerar falla syftar till att så långt som möjligt förebygga skador och öka tryggheten för de äldre. Med riskbedömning avses här en bedömning som omfattar frågor om personen fallit under det senaste året, om personen själv upplever att det finns risk att falla och om personalen uppfattar att fallrisk föreligger eller om en utredning gjorts med stöd av vetenskapligt utvärderade instrument. I figur 25 redovisas fördelningen av kommuner efter andel personer i särskilt boende som har bedömts med avseende på risk för att falla. Måttet baseras på enkätsvar från 2 495 enheter för särskilt boende i 289 kommuner. I enkäten efterfrågas antalet personer vid enheten som hade en aktuell riskbedömning. Med aktuell avses att riskbedömningen inte ska vara äldre än sex månader. I genomsnitt för riket hade 49 procent av de äldre i särskilt boende bedömts med avseende på risk för fall. Andelen riskbedömda varierade från noll till 100 procent mellan kommunerna. I 50 kommuner hade över 80 procent av de äldre riskbedömts, varav 14 kommuner hade uppgivit att samtliga riskbedömts. 30 kommuner hade däremot uppgivit att ingen av de äldre i särskilt boende bedömts med avseende på fallrisk. figur 25. Kommunerna fördelade efter andel personer i särskilt boende som bedömts med avseende på risk för fall, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Kommunundersökningen 2010, Socialstyrelsen.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 43

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 43

10-12-01 14.44.15

Kapitel 3. Indikatorredovisning

Indikator 21. Riskbedömning avseende undernäring

Andel personer i särskilt boende som riskbedömts med avseende på undernäring. Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom, återfå hälsa och orka vara aktiv. Undernäring bidrar bland annat till ökad risk för infektioner och utveckling av trycksår. Orsakerna till undernäring kan vara flera. Till exempel kan olika sjukdomar göra att kroppen har svårare att ta upp energi och näring eller att aptiten minskar. Besvär i munnen eller med tänderna, eller problem att svälja, kan medföra att det blir svårare att äta och därmed få tillräckligt med näring. En person som är 65 år eller äldre anses vara i riskzonen för att utveckla undernäring om det föreligger någon av de tre riskfaktorerna: ofrivillig viktförlust, lågt BMI (body mass index) eller svårigheter att äta normalt. Maten i form av t.ex. konsistens, kryddning, tillbehör och aptitretande måltidsmiljö kan vara viktiga faktorer i förebyggandet av undernäring. Andra faktorer kan bland annat vara måltidsstöd t.ex. tillgång till hjälpmedel för att vid behov underlätta måltiden. Identifiering av vilka personer som riskerar att utveckla undernäring eller som är undernärda, syftar till att fånga upp eventuella behandlingsbara tillstånd av undernäring på ett tidigt stadium. Med riskbedömning avses här en bedömning av om personen har svårt att äta och dricka, ofrivilligt har minskat i vikt under det senaste halvåret eller om personen är underviktig. Det kan även avse en utredning med stöd av vetenskapligt utvärderade instrument som t.ex. Mini Nutritional Assessment (MNA). I figur 26 redovisas fördelningen av kommuner efter andel personer i särskilt boende som har riskbedömts med avseende på utveckling av undernäring. Måttet baseras på enkätsvar från 2 469 enheter för särskilt boende i 288 kommuner. I enkäten efterfrågas antalet personer vid enheten som hade en aktuell riskbedömning. Med aktuell avses att riskbedömningen inte ska vara äldre än sex månader. I genomsnitt för riket hade 51 procent av de äldre i särskilt boende riskbedömts med avseende på undernäring. Andelen riskbedömda varierade från noll till 100 procent mellan kommunerna. I 60 kommuner hade över 80 procent av de äldre riskbedömts, varav 24 kommuner hade uppgivit att samtliga riskbedömts. 21 kommuner hade däremot uppgivit att ingen av de äldre i särskilt boende riskbedömts med avseende på undernäring.

44 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 44

10-12-01 14.44.15

figur 26. Kommunerna fördelade efter andel personer i särskilt boende som riskbedömts med avseende på undernäring, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Kommunundersökningen 2010, Socialstyrelsen.

Indikator 22. Riskbedömning avseende utveckling av trycksår

Andel personer i särskilt boende som riskbedömts med avseende på trycksår. Trycksår kan uppkomma av många olika orsaker. Risken för trycksår ökar framförallt bland personer med nedsatt rörelseförmåga eller gångförmåga, minskat födo- och vätskeintag, försämrat allmäntillstånd samt för personer som av olika skäl är stillaliggande eller rullstolsburna. Andra riskfaktorer är t.ex. inkontinens och undernäring. Trycksår kan bli en grogrund för bakterier och leda till sårinfektion och smärta. Det är av vikt att alla yrkeskategorier – oavsett var vården äger rum – har rutiner för att snabbt identifiera de personer, som är i riskzonen för att utveckla trycksår. De preventiva omvårdnadsåtgärderna bör fortsätta i hela vårdkedjan så länge trycksårsrisken finns kvar. En systematisk bedömning för att avgöra graden av risk för att utveckla trycksår kan användas för att identifiera de personer som riskerar att utveckla trycksår. Det kan ske med hjälp av den modifierade Nortonskalan eller Risk Assessment for Pressure Score (RAPS). I figur 27 redovisas fördelningen av kommuner efter andel personer i särskilt boende som har riskbedömts för trycksår med hjälp av Nortonskalan eller RAPS. Måttet baseras på enkätsvar från 2 443 enheter för särskilt boende i 288 kommuner. I enkäten efterfrågas antalet personer vid enheten som hade en aktuell riskbedömning. Med aktuell avses att riskbedömningen inte ska vara äldre än sex månader. I genomsnitt för riket hade 39 procent av de äldre i särskilt boende riskbedömts med avseende på trycksår. Andelen riskbedömda varierade från noll till 100 procent mellan kommunerna. I 40 kommuner hade över 80 procent av de äldre riskbedömts, varav 13 kommuner hade uppgivit att samtliga riskbedömts. 41 kommuner hade däremot uppgivit att ingen av de äldre i särskilt boende riskbedömts med avseende på trycksår.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 45

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 45

10-12-01 14.44.16

Kapitel 3. Indikatorredovisning

figur 27. Kommunerna fördelade efter andel personer i särskilt boende som riskbedömts med avseende på trycksår, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Kommunundersökningen 2010, Socialstyrelsen.

Indikator 23. Läkemedelsgenomgångar

Andel personer i särskilt boende som hade en aktuell läkemedelsgenomgång. Behandling med läkemedel är mycket vanligt framförallt bland äldre personer. Processen kring läkemedelshantering från förskrivning till iordningställande och administrering engagerar så gott som all vårdpersonal på olika sätt. Med läkemedelsgenomgång avses en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. Genomgångarna involverar flera professioner t.ex. läkare, sjuksköterskor eller undersköterskor och vid behov farmakologisk expert t.ex. apotekare. Läkemedelsgenomgångar är ett sätt att försäkra sig om att behandlingen är individuellt anpassad till den enskilde på ett optimalt sätt. Safe Medication Assessment (SMA) är ett instrument som möjliggör en systematisk bedömning och uppföljning av personens läkemedelsanvändning. Problem som kan utgöra risker för en osäker läkemedelsanvändning kan identifieras och tydliggöras. Bedömningen kan sen användas för fortsatt planering, genomförande av insatser och diskussioner med personen som använder läkemedlen samt läkemedelsansvariga. Läkemedelsgenomgångar förutsätter samverkan och samarbete med flera olika huvudmän, vårdgivare och professioner. Både landsting och kommuner bedriver, ofta i samarbete, ett omfattande arbete med att utveckla modeller för läkemedelsgenomgångar för äldre och mer specifikt i äldreboenden. I figur 28 och 29 redovisas fördelningen av landsting respektive kommuner efter andel personer i särskilt boende som den 1 oktober 2009 hade en aktuell genomgång av förskrivna läkemedel. Med aktuell avses att läkemedelsgenomgången inte var äldre än tolv månader. Måttet baseras på enkätsvar från 2 423 enheter för särskilt boende i 287 kommuner.

46 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 46

10-12-01 14.44.16

figur 28. Landsting fördelade efter andel personer i särskilt boende som hade en aktuell läkemedelsgenomgång. Procent. Uppsala Jönköping Jämtland Stockholm Västmanland Kalmar Norrbotten Halland Skåne Västerbotten Gävleborg Blekinge Kronoberg Östergötland Örebro Västra Götaland Västernorrland Värmland Södermanland Dalarna Procentandel

Gotland 0

100

Källa: Kommunundersökningen 2010, Socialstyrelsen.

I genomsnitt för riket hade 68 procent av de äldre i särskilt boende en aktuell genomgång av förskrivna läkemedel. Andelen varierade både mellan och inom landstingen. Variationen mellan landstingen sträcker sig från 36 procent i Gotland till 86 procent i Uppsala. Mellan kommunerna varierade andelen med aktuella läkemedelsgenomgångar från noll till 100 procent. I 113 kommuner hade över 80 procent av de äldre erhållit en läkemedelsgenomgång, varav enheterna i 42 kommuner hade uppgivit att samtliga hade en aktuell läkemedelsgenomgång. 21 kommuner har uppgivit att ingen av de äldre i särskilt boende hade någon aktuell läkemedelsgenomgång.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 47

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 47

10-12-01 14.44.16

Kapitel 3. Indikatorredovisning

figur 29. Kommunerna fördelade efter andel personer i särskilt boende som hade en aktuell läkemedelsgenomgång, 2010. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Kommunundersökningen 2010, Socialstyrelsen.

Riskfylld användning av läkemedel Läkemedel är den dominerande medicinska behandlingsformen för äldre personer, och den tenderar successivt att öka i omfattning. Äldre över 80 år behandlas i genomsnitt med fem läkemedel per person. Undersökningar har visat att läkemedelsanvändningen är ännu större bland personer i särskilt boende och multisjuka. Att äldre ofta behandlas med många läkemedel beror förstås på att många i hög ålder lider av flera olika sjukdomar och besvär. I grunden är läkemedelsbehandling positiv och bidrar till förbättrad hälsa och ökad livskvalitet långt upp i åldrarna. Men samtidigt ökar riskerna för oönskade effekter med stigande ålder, främst eftersom äldre jämfört med yngre personer är känsligare för läkemedel och oftare får biverkningar. Vissa olämpliga kombinationer av läkemedel medför hälsofara. Det är landstingens läkare som skriver ut läkemedel. Sjuksköterskor och undersköterskor som träffar den äldre ofta, kan däremot lättare se om en person eventuellt har besvär till följd av medicineringen. Det är därför viktigt att läkare i samverkan med bl.a. äldreomsorgens sjuksköterskor regelbundet ser över och kvalitetssäkrar individens läkemedelanvändning. Nedan redovisas fyra resultatindikatorer som visar förekomsten av olämplig eller riskfylld läkemedelsbehandling, som alltså bör undvikas: samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel, samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka, förskrivning av särskilt riskfyllda läkemedelskombinationer samt förskrivning av läkemedel med antikolinerga effekter. Liten förekomst av olämplig eller riskfylld läkemedelsbehandling indikerar god kvalitet på den äldres läkemedelsbehandling. Goda resultat tyder också på en bra samverkan mellan i första hand kommun och landsting. Indikatorerna är hämtade från läkemedelsregistret. Samtliga indikatorer avser förskrivna och uthämtade läkemedel från apotek. Inom hemsjukvård och äldreboenden hämtas ibland läkemedel från läkemedelsförråd. Dessa re-

48 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 48

10-12-01 14.44.17

gistreras inte i läkemedelsregistret, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen. För mer information om registret se www.socialstyrelsen.se Indikator 24. Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel

Andel i befolkningen 80 år och äldre som behandlades med tio eller fler läkemedel 2009. Samtidig användning av många läkemedel (polyfarmaci) kan medföra flera olika risker för individen, främst i form av läkemedelsbiverkningar, att preparaten har icke önskvärda och skadliga effekter samt att olika preparat påverkar varandra på ett olämpligt sätt. Ju fler läkemedel en person tar, desto svårare är det att veta hur de samverkar och vad den totala effekten av samtliga läkemedel kan innebära. En strävan bör därför vara att hålla nere antalet läkemedel, i synnerhet för äldre personer. Det bör påpekas att antalet läkemedel i sig inte behöver vara ett problem så länge personen behöver och drar nytta av behandlingen. Det viktiga är att personen inte behandlas med olämpliga läkemedel, eller olämpliga kombinationer av läkemedel. Samtidig användning av tio eller fler preparat hos en person bör ses som en signal om att det kan finnas risker med läkemedelsbehandlingen. Figur 30 och 31 visar andel i befolkningen 80 år och äldre som använde tio eller fler olika mediciner samtidigt, fördelat på landsting respektive kommun. Resultatet gäller personer med en aktuell läkemedelsbehandling, december 2009. 12 procent av personer 80 år och äldre hade tio eller fler läkemedel, december 2009. Detta motsvarar drygt 53 500 personer i riket som helhet. Andelen har minskat framförallt i jämförelse med 2007 års mätning. Andelen var i genomsnitt högre för kvinnor, 13 procent jämfört med 10 procent för män. I 31 kommuner var andelen män med tio eller fler läkemedel högre än andelen kvinnor. Andelen med tio eller fler läkemedel varierade både mellan och inom landstingen. Variationen mellan landstingen sträcker sig från 9,4 procent i Gotland till 14,8 i Uppsala. Variationen mellan kommunerna sträcker sig från 4,7 till 18,7. I 21 kommuner hade över 15 procent av de äldre tio eller fler läkemedel.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 49

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 49

10-12-01 14.44.17

Kapitel 3. Indikatorredovisning

figur 30. Landsting fördelade efter andel i befolkningen 80 år och äldre som behandlades med tio eller ﬂer läkemedel 2009. Procent. Gotland Kalmar Örebro Jämtland Östergötland Sörmland Halland Gävleborg Blekinge Dalarna Norrbotten Stockholm Västmanland Jönköping Västernorrland Värmland Skåne Västra Götaland Kronoberg Västerbotten Uppsala 0

Procentandel

Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.

figur 31. Kommuner fördelade efter andel i befolkningen 80 år och äldre som behandlades med tio eller ﬂer läkemedel. Procent. Procentandel 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.

50 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 50

10-12-01 14.44.18

Indikator 25. Samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka

Andel i befolkningen 80 år och äldre som behandlades med tre eller fler psykofarmaka 2009. Psykofarmaka är läkemedel som sätts in vid ångest, oro, sömnbesvär, depressioner etc. Samtidig behandling med många psykofarmaka innebär en ökad risk för biverkningar och för att läkemedlen påverkar varandra så att effekten på den behandlade personen blir oönskad. Det kan också vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Samtidig användning av tre eller fler psykofarmaka hos en person bör ses som en signal om att det kan finnas risker med läkemedelsbehandlingen. Figur 32 och 33 visar andel i befolkningen 80 år och äldre som använde tre eller fler psykofarmaka samtidigt, fördelat på landsting respektive kommun. Resultatet gäller personer med en aktuell läkemedelsbehandling, december 2009. Närmare fem procent av personer 80 år och äldre hade tre eller fler psykofarmaka, december 2009. Detta motsvarar drygt 22 300 personer i riket som helhet. Andelen var i genomsnitt högre för kvinnor, 5,8 procent jämfört med 3,3 procent för män. I 16 kommuner hade över 8 procent av kvinnorna tre eller fler psykofarmaka. I tio kommuner var andelen män högre än andelen kvinnor. Andelen med tre eller fler psykofarmaka varierade både mellan och inom landstingen. Variationen mellan landstingen sträcker sig från 2,9 procent i Gotland till 6,7 i Kronoberg. Variationen mellan kommunerna sträcker sig från 1,2 till 8,0 . I 44 kommuner hade över sex procent av de äldre tre eller fler psykofarmaka.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 51

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 51

10-12-01 14.44.18

Kapitel 3. Indikatorredovisning

figur 32. Landsting fördelade efter andel i befolkningen 80 år och äldre som behandlades med tre eller ﬂer psykofarmaka 2009. Procent. Gotland Norrbotten Kalmar Jämtland Gävleborg Västernorrland Sörmland Örebro Västmanland Dalarna Östergötland Stockholm Jönköping Västerbotten Skåne Halland Blekinge Värmland Uppsala Västra Götaland Kronoberg 0

Procentandel

Källa: Läkemedelsregistret Socialstyrelsen.

figur 33. Kommuner fördelade efter andel i befolkningen 80 år och äldre som behandlades med tre eller ﬂer psykofarmaka 2009. Procent. Procentandel 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Källa: Läkemedelsregistret Socialstyrelsen.

52 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 52

10-12-01 14.44.18

Indikator 26. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer

Andel i befolkningen 80 år och äldre med riskfyllda läkemedelskombinationer 2009. Vid samtidig behandling kan vissa kombinationer av läkemedel leda till allvarliga konsekvenser i form av exempelvis svåra biverkningar och utebliven effekt. Effekten av ett läkemedel kan påverkas av ett annat s.k. läkemedelsinteraktion. Kombinationer av läkemedel klassificerade som D-interaktion kan ge allvarliga kliniska konsekvenser och bör därför undvikas (FASS). Figur 34 och 35 visar andel i befolkningen 80 år och äldre som behandlades med riskfyllda läkemedelskombinationer, fördelat på landsting respektive kommun. Resultatet gäller personer med en aktuell läkemedelsbehandling, december 2009. Närmare 3 procent av personer 80 år och äldre använde riskfyllda läkemedelskombinationer, december 2009. Detta motsvarar drygt 13 200 personer i riket som helhet. Skillnaden mellan kvinnor och män var liten, i genomsnitt 2,9 procent för kvinnor och 3,0 procent för män. Andelen var mindre än en procent i sex kommuner för kvinnor och i fem kommuner för män. Andelen med riskfyllda läkemedelskombinationer varierade både mellan och inom landstingen. Variationen mellan landstingen sträckte sig från 2,1 procent i Jämtland till 3,5 i Värmland. Variationen mellan kommunerna sträckte sig från 0,5 till 7,3. I 31 kommuner hade över 4 procent av de äldre riskfyllda läkemedelskombinationer och i två kommuner mindre än en procent.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 53

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 53

10-12-01 14.44.18

Kapitel 3. Indikatorredovisning

figur 34. Landsting fördelade efter andel i befolkningen 80 år och äldre med riskfyllda läkemedelskombinationer 2009. Procent. Jämtland Sörmland Dalarna Västerbotten Kronoberg Jönköping Halland Norrbotten Kalmar Östergötland Gävleborg Uppsala Blekinge Gotland Västernorrland Västmanland Örebro Skåne Stockholm Västra Götaland Värmland 0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

Procentandel 4,0

Källa: Läkmedelsregistret, Socialstyrelsen.

figur 35. Kommuner fördelade efter andel i befolkningen 80 år och äldre med riskfyllda läkemedelskombinationer 2009. Procent. Procentandel 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.

54 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 54

10-12-01 14.44.19

Indikator 27. Förskrivning av läkemedel med antikolinerga effekter

Andel i befolkningen 80 år och äldre som använde läkemedel med antikolinerga effekter 2009. Den åldrande hjärnan är känslig för läkemedel med antikolinerga egenskaper. De kan orsaka lättare minnesstörning eller förvirring. Risken finns vid normalt åldrande, men är särskilt stor vid Alzheimers sjukdom. De vanligaste läkemedlen med antikolinerga effekter hos äldre är medel mot inkontinens, det lugnande och klådstillande medlet hydroxizin samt äldre typer av medel mot depression (tricykliska antidepressiva). Figur 36 och 37 visar andel i befolkningen 80 år och äldre som använde läkemedel med antikolinerga effekter, fördelat på landsting respektive kommun. Resultatet gäller personer med en aktuell läkemedelsbehandling, december 2009. Närmare sex procent av personer 80 år och äldre använde läkemedel med antikolinerga effekter, december 2009. Detta motsvarar drygt 26 400 personer i riket som helhet. Andelen var i genomsnitt högre för kvinnor, 6,3 procent jämfört med 4,9 procent för män. I 35 kommuner hade över åtta procent av kvinnorna antikolinerga läkemedel. I 52 kommuner var andelen män högre än andelen kvinnor. Andelen som använde läkemedel med antikolinerga effekter varierade både mellan och inom landstingen. Variationen mellan landstingen sträckte sig från 4,6 procent i Kronoberg till 7,1 i Dalarna. Variationen mellan kommunerna sträckte sig från 1,4 till 10,5. I 12 kommuner hade över åtta procent av de äldre läkemedel med antikolinerga effekter.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 55

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 55

10-12-01 14.44.19

Kapitel 3. Indikatorredovisning

figur 36. Landsting fördelade efter andel i befolkningen 80 år och äldre som använde läkemedel med antikolinerga eﬀekter 2009. Procent. Kronoberg Västerbotten Gävleborg Västmanland Sörmland Kalmar Jämtland Östergötland Halland Skåne Norrbotten Örebro Uppsala Gotland Västernorrland Blekinge Västra Götaland Stockholm Värmland Jönköping Dalarna 0

Procentandel

Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.

figur 37. Kommuner fördelade efter andel i befolkningen 80 år och äldre som använde läkemedel med antikolinerga eﬀekter 2009. Procent. Procentandel 12 10 8 6 4 2 0 Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.

56 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 56

10-12-01 14.44.20

Personal och kompetens Indikator 28. Personalkontinuitet inom hemtjänsten

Antal olika personer från hemtjänstpersonalen som hjälper den äldre personen under 14 dagar, genomsnitt i kommunerna 2009 och 2010. Om en person möter få och välkända ansikten från personalen ökar tryggheten och möjligheten att påverka hur service och omvårdnad utförs i den egna bostaden. Om många olika personer kommer in i hemmet för att utföra insatsen är risken stor att kvaliteten blir lidande. Det blir svårt för den enskilde att lära känna personalen och det blir tröttsamt att gång på gång förklara vad som ska göras och hur. Det är därför en viktig målsättning för kommunerna att så få olika personer som möjligt hjälper den enskilde. Antalet kommuner som har inrapporterat mätningar av personalkontinuitet i hemtjänst under år 2009 eller 2010 har ökat från 105 till 120. Indikatorn personalkontinuitet i hemtjänsten avser hur många olika personer från hemtjänsten som hjälper den enskilde i dennes bostad. Personalkontinuiteten mäts under en fjortondagarsperiod för hemtjänsttagare med dagliga insatser. Ett bra värde är att få olika personer hjälper den enskilde. Måttet är hämtat från kommundatabasen, se vidare www.kommundatabas.se Det genomsnittliga antalet personal som den enskilde möter under en 14 dagarsperiod är 13 olika personer i de 120 kommuner som genomfört mätningar under år 2009 eller 2010. Personalkontinuiteten är därmed oförändrad jämfört med föregående år. I de kommuner som genomfört mätningar båda åren ser bilden delvis annorlunda ut. Antalet personer som besöker den äldre under en 14 dagarsperiod har minskat i 28 procent av kommunerna, är oförändrat i 36 procent av kommunerna och har ökat i 36 procent av kommunerna. Antalet olika personer den äldre personen träffar varierar från fem i den kommun som har högst personalkontinuitet till 22 i den som har lägst. I de flesta kommuner, nästan 60 procent, träffar den enskilde mellan elva och 15 personal under en 14-dagarsperiod. figur 38. Kommunerna fördelade efter antal personal som den äldre personen träﬀar under en 14-dagarsperiod, 2009 eller 2010. Antal olika personal 25 20 15 10 5 0 Källa: www.kommundatabas.se.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 57

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 57

10-12-01 14.44.20

Kapitel 3. Indikatorredovisning

Den genomsnittliga personalkontinuiteten har ökat i 36 procent av de kommuner som genomfört en mätning båda åren och varit oförändrad i 36 procent. tabell 8. Förändrad personalkontinuitet i de kommuner som genomfört en mätning båda åren. Andel Minskad personalkontinuitet

28 %

Oförändrad personalkontinuitet

36 %

Ökad personalkontinuitet

36 %

Indikator 29. Personal med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå

Andel undersköterskor, vårdbiträden och motsvarande inom särskilt boende och korttidsboende med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå, 2009. För att det ska vara möjligt att bedriva en bra vård och omsorg om äldre måste det i kommunerna finnas utbildad, kunnig och erfaren personal. Medarbetarnas utbildningsnivå är ett mått på förutsättningarna för att åstadkomma bra resultat och hög kvalitet inom äldreomsorgen. Indikatorn avser andel av omvårdnadspersonalen med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå t.ex. genomgången vårdlinje, social servicelinje, omvårdnadsprogram. Uppgifterna avser enheter för särskilt boende inklusive korttidsboende i såväl kommunens egen regi som annan regi, 2009. Uppgifterna är hämtade från Kommunundersökningen 2010. Totalt 80 procent av personalen i särskilt boende och korttidsboende hade en vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Andelen med utbildning varierade mellan kommunerna från 35 till 100 procent. I tre kommuner hade all personal denna utbildning och i ytterligare 45 kommuner över 90 procent. I tre kommuner hade mindre än hälften av personalen vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. figur 39. Kommunerna fördelade efter andel av personalen inom särskilt boende och korttidsboende med vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå, 2009. Procent. Procentandel 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Kommunundersökningen 2010, Socialstyrelsen.

58 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 58

10-12-01 14.44.21

Standarkostnad Äldreomsorgens resurser utgörs av den anställda personalen, lokaler, förbrukningsartiklar, IT-stöd etc. Totalkostnaden för verksamheten är det samlade måttet på resurserna. Kostnaden per invånare eller kostnaden per person med hemtjänst eller särskilt boende är mått som brukar användas för att jämföra kommuner med olika invånarantal. Att rakt av jämföra kommunernas kostnader utan att ta hänsyn till varje kommuns strukturella förutsättningar ger en begränsad indikation på hur mycket resurser en viss kommun använder i förhållande till andra kommuner. Behoven av äldreomsorgen beror i stor utsträckning på strukturella förhållanden som kommunerna inte kan påverka, främst de äldre kommuninvånarnas ålderssammansättning, könsfördelning samt fördelning på civilstånd, etnicitet och yrkesbakgrund. Exempelvis innebär en stor andel riktigt gamla kommuninvånare ett stort vård- och omsorgsbehov i befolkningen och därmed många insatser och höga kostnader för kommunen. I detta avsnitt redovisas därför måttet avvikelse från standardkostnad. Måttet visar en kommuns faktiska kostnader för äldreomsorg i förhållande till en teoretiskt förväntad kostnad enligt de strukturella förutsättningar som råder i kommunen. Uppgifterna avser 2009 och kommer från SKL:s och SCB:s gemensamma publikation Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2009. Indikator 30. Avvikelse från standardkostnad

Procentuell skillnad mellan äldreomsorgens nettokostnad 2 och standarkostad, 2009. Kostnadsnivån förväntas inte vara den samma i alla kommuner eftersom strukturella faktorer som t.ex. befolkningens ålderssammansättning påverkar behovet. Detta är faktorer som det kommunala utjämningssystemet avser att kompensera för. Standardkostnaden är uträknad för att motsvara den kostnad som kommunen skulle ha för äldreomsorg om de bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till kommunens strukturella faktorer. I kommuner där den faktiska kostnaden överstiger standardkostnaden kostar äldreomsorgen mer än förväntat. I kommuner där standardkostnaden är lägre än standardkostanden kostar verksamheten mindre än förväntat. Avvikelse från standardkostnad blir därför ett mått på kommunens effektivitet vilket är en viktig kvalitetsaspekt för den offentliga vården och omsorgen om äldre. Ett bra värde på indikatorn har de kommuner vars nettokostnader understiger standardkostnader mest givet samma kvalitet. Avvikelse från standardkostnaden visar på stora skillnader mellan kommunerna. 16 kommuner överstiger standardkostnaden med mer än 20 procent medan fyra kommuner har kostnader som understiger standardkostnaden med lika många procent. De flesta kommunerna finns i intervallen plus minus tio procents avvikelse från standardkostnad. En kommun har en kost-

2. nettokostnad dvs. bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning av verksamheten till andra kommuner och landsting samt minus alla övriga verksamhetsintäkter som riktade statsbidrag, taxor och avgifter, hyresintäkter och andra försäljningsintäkter.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 59

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 59

10-12-01 14.44.21

Kapitel 3. Indikatorredovisning

nadsnivå som överstiger standardkostnaden med 68 procent medan en kommun har en kostnadsnivå som understiger standardkostanden 30 procent. figur 40. Kommunerna fördelade efter procentuell avvikelse mellan nettokostnaden och standardkostanden för kommunal vård och omsorg om äldre, 2009. Procentuell avvikelse från standardkostnad 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 -30 Källa: SKL och SCB: Vad kostar verksamheten i Din kommun? Bokslut 2009.

Bakgrundsindikatorer Främsta avsikten med rapporten är att på kommunnivå spegla resultaten av vården och omsorgen om äldre, men här redovisas även några bakgrundsindikatorer som visar vilka resurser kommunerna har använt. Resurser behövs för att kunna bedriva en bra vård och omsorg, men det är svårt att säga hur stora resurser som behövs i varje enskild kommun. Resultaten beror på hur resurserna används vad gäller t.ex. kommunens val av organisation, arbetssätt, personalens kunskap och utbildning. Redovisningen avser kostnader i ordinärt och särskilt boende, andel av befolkningen 65 år och äldre som var beviljade hemtjänst respektive särskilt boende. Någon rangordning av kommunerna görs inte för dessa mått.

Kostnad för särskilt boende och för hemtjänst i ordinärt boende Som bakgrundsmått redovisas fyra mått på kostnader:

› Kostnad per invånare 65 år och äldre för hemtjänst i ordinärt boende › Kostnad per invånare 65 år och äldre för särskilt boende › Kostnad per person som är beviljad hemtjänst i ordinärt boende › Kostnad per person som är beviljad särskilt boende Kostnaden för hemtjänst i ordinärt boende uppgick till i genomsnitt 13 000 kronor per invånare år 2009. Flertalet kommuner hade en kostnad på mellan 10 000 och 20 000 kronor per invånare 65 år och äldre för hemtjänst i ordinärt boende. Spridningen mellan kommunerna är stor, från lägst 5 000 kronor till högst 26 000 kronor per invånare 65 år och äldre. År 2009 redo-

60 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 60

10-12-01 14.44.21

visades kommunens totala kostnad för insatser i ordinärt boende, dvs. även kostnader för hemsjukvård om kommunen har övertagit det ansvaret. Förändring sedan 2009 kan därför inte redovisas. Kommunernas kostnader för särskilt boende uppgick till i genomsnitt cirka 30 000 kronor per invånare 65 år och äldre. Flertalet kommuner hade en kostnad på mellan 25 000 och 40 000 kronor för särskilt boende. Spridningen mellan kommunerna är stor, från 12 000 till 64 600 kronor för särskilt boende. Jämfört med föregående år är kostnaderna oförändrade i särskilt boende. Kostnaden per person med hemtjänst i ordinärt boende uppgick till i genomsnitt cirka 119 000 kronor. De flesta kommuner har en kostnad på 75 000–150 000 kronor per person, men det finns kommuner som har lägre kostnader än 50 000 kronor och högre än 230 000 kronor per person med hemtjänst i ordinärt boende. Förändring sedan år 2009 kan inte redovisas. Särskilt boende kostade i genomsnitt cirka 540 000 per boende år 2009. Flertalet kommuner har en kostnad för särskilt boende på 400 000–600 000 kronor per boende men det finns kommuner med lägre kostnader än 300 000 kronor och kommuner med högre kostnader än 700 000 kronor per boende. Kostnaderna per person i särskilt boende har minskat med 13 000 konor sedan år 2009.

Omfattningen av kommunernas insatser i hemtjänst och särskilt boende Det finns inte någon tydlig gräns mellan när äldre kan bo kvar i ordinärt boende och när behoven av insatser är så omfattande att den äldre måste flytta till särskilt boende. Samma behov kan tillgodoses på olika sätt. Vad den enskilde väljer kan bero på om han/hon är sammanboende eller ensamboende, upplevelsen av otrygghet och förekomsten av en eller flera sjukdomar. I Sverige har drygt 300 000 personer 65 år och äldre, insatser från kommunernas äldreomsorg. Drygt 95 000 finns i särskilt boende och 200 000 får hjälp av hemtjänstens personal i det egna hemmet. Hemtjänst är biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad. Två mått redovisas på omfattningen av kommunernas insatser i ordinärt och särskilt boende som kan användas för att analysera resultat och kostnader.

› Procentandel av befolkningen 65 år och äldre som bodde i särskilt boende 2009

› Procentandel av befolkningen 65 år och äldre som beviljats hemtjänst i ordinärt boende 2009

Av befolkningen 65 år och äldre hade tolv procent hemtjänst och sex procent bodde i särskilt boende 2009. I en kommun var lägsta värde är fem procent av befolkningen beviljade hemtjänst medan andelen 65 år och äldre som var beviljade hemtjänst uppgick till 20 procent i den kommun som hade högst värde. Andelen av befolkningen 65 år och äldre som är beviljade särskilt boende varierar från två procent i den kommun som hade lägst andel till tio procent. Uppgifterna kan inte redovisas separat för män och kvinnor. 3

3. 2009 redovisades uppgifter för kommuner som hade registrerat minst 10 fall.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 61

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 61

10-12-01 14.44.21

B I l aGa 1

deltagare i referensgrupp Stefan Filipsson Lena Isokivela Maria Liwendahl Mikael Müller Gunnel Mårtensson Monica Rydlund Eva Ståhlberg Lena Thosteman Margareta Venizelos

Sölvesborg Gävle Nacka Ludvika Göteborg Kommunförbundet Skåne Surahammar Simrishamn Stockholm

62 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 62

10-12-01 14.44.21

B I laG a 2

Beskrivning av indikatorerna De äldres omdömen om hemtjänst och särskilt boende I indikatorerna 1–10 redovisas den procentuella andelen äldre som uppgivit att de var nöjda på respektive delfråga. Andelen nöjda har av Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknats utifrån andelen som svarat 8–10 på den 10-gradiga svarsskalan, där tio står för ”i högsta grad nöjd” och ett står för ”inte alls nöjd”. Uppgifterna avser år 2010. Indikatorerna baseras på undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten och äldreboenden 2010. Uppgifterna är insamlade i form av en enkätundersökning som Socialstyrelsen genomför med hjälp av SCB. Bortfall och olikheter i vem som besvarat enkäten kan utgöra eventuella felkällor. Jämförelser mellan kommuner och eventuella jämförelser mellan hemtjänst och särskilt boende bör tolkas med försiktighet. Se bilaga 3 och www.socialstyrelsen.se för vidare information om undersökningen.

Hemtjänst 1. Hemtjänsten som helhet Måttet visar den procentuella andelen äldre i ordinärt boende som var nöjda med hjälpen sammantaget inom hemtjänst. 2. Bemötande i hemtjänst Måttet visar den procentuella andelen äldre i ordinärt boende som var nöjda med hemtjänstpersonalens bemötande. 3. Inflytande i hemtjänst Måttet visar den procentuella andelen äldre i ordinärt boende som var nöjda med hur personalen tog hänsyn till åsikter och önskemål. 4. Maten i hemtjänst Måttet visar den procentuella andelen äldre i ordinärt boende som var nöjda med hur maten smakade. 5. Social samvaro och aktivitet i hemtjänst Måttet visar den procentuella andelen äldre i ordinärt boende som var nöjda med möjligheten att komma ut när de ville.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 63

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 63

10-12-01 14.44.21

Bilaga 2. Beskrivning av indikatorerna

Särskilt boende 6. Särskilt boende som helhet Måttet visar den procentuella andelen äldre i särskilt boende som var nöjda med hjälpen sammantaget. 7. Bemötande i särskilt boende Måttet visar den procentuella andelen äldre i särskilt boende som var nöjda med personalens bemötande. 8. Inflytande i särskilt boende Måttet visar den procentuella andelen äldre i särskilt boende som var nöjda med hur personalen tog hänsyn till åsikter och önskemål. 9. Maten i särskilt boende Måttet visar den procentuella andelen äldre i särskilt boende som var nöjda med hur maten smakade. 10. Social samvaro och aktivitet inom särskilt boende Måttet visar den procentuella andelen äldre i särskilt boende som var nöjda med möjligheten att komma ut när de ville.

Tillgänglighet 11. Väntetid till särskilt boende Måttet avser väntetiden från det datum den enskilde ansöker om plats i särskilt boende till erbjudet datum då inflyttning kan ske. Väntetid som beror på att den enskilde tackat nej till erbjuden bostad eller väljer att skjuta upp inflyttningen ingår inte. Måttet baseras på resultatet för 122 kommuner och är hämtat från kommundatabasen, se vidare www.kommundatabas.se. 12. Kommunens information Indikatorn bygger på en granskning av informationen om äldreomsorg på kommunernas hemsidor. I granskningen undersöks 19 aspekter på informationens innehåll och tillgänglighet. Varje kommun poängsätts på de 19 aspekterna. Indikatorn visar hur stor procentandel av högsta möjliga poäng som granskningen gett. Samtliga kommuner ingår i undersökningen som avser år 2010. Indikatorn har hämtats från kommundatabasen, www.kommundatabas.se.

Stöd i livets slutskede Indikatorerna 13–16 baseras på uppgifter från Svenska palliativregistret. För att ingå i redovisningen ska kommunen ha deltagit under hela år 2009 och ha minst 25 registrerade fall. Indikatorerna avser de personer som avlidit på särskilt boende, i korttidsboende eller i ordinärt boende om de haft hemsjukvård. Personer som avlider

64 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 64

10-12-01 14.44.21

på sjukhus eller är anslutna till landstingens avancerade hemsjukvård ingår inte i de uppgifter som redovisas. 13. Informerande samtal med döende Den procentuella andelen avlidna som före döden fått informerande samtal om att de är döende. Redovisningen bygger på uppgifter om information lämnats av antingen läkare eller sjuksköterska. Fr.o.m. den 1 januari 2011 kommer frågan i palliativregistret endast omfatta information som lämnats av läkare och dessutom är dokumenterad i journal. Uppgifterna avser år 2009 och baseras på 104 kommuner. 14. Smärtskattning sista levnadsveckan Den procentuella andelen avlidna som smärtskattades under sista levnadsveckan. Med smärtskattning avses att personalen regelbundet bett personen ange hur ont han eller hon har just för stunden. Endast de personer som kunnat medverka i smärtskattningen omfattas av indikatorn. Den 1 jan 2011 kommer Svenska palliativregistret att ändra frågan till om ett validerat smärtskattningsinstrument använts för att skatta smärtan. Sådana instrument finns även för medvetandesänkta personer. Uppgifterna avser år 2009 och baseras på 103 kommuner. 15. Någon närvarande i dödsögonblicket Den procentuella andelen avlidna som hade någon närvarande i samma rum i dödsögonblicket. Detta kan avse både personal och någon närstående. Uppgifterna avser år 2009 och baseras på 104 kommuner. 16. Eftersamtal med närstående Den procentuella andelen närstående till avlidna som erbjudits ett eftersamtal. Med eftersamtal avses ett uppföljande samtal efter dödsfallet som bland annat ger närstående möjlighet att få svar på eventuella frågor. Uppgifterna avser år 2009 och baseras på 104 kommuner.

Rehabilitering vid stroke Indikatorerna 17–18 baseras på uppgifter från Nationella kvalitetsregistret för stroke (Riks-Stroke). Uppgifterna bygger på en enkätundersökning som besvaras tre månader efter insjuknandet. Uppgifterna avser samtliga personer i särskilt boende och i ordinärt boende som haft en stroke. Indikatorerna redovisas som ett riksgenomsnitt för åren 2007, 2008 och 2009 i syfte att få tillräckligt underlag för kommunjämförelser. 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke Den procentuella andelen strokepatienter som bedömer sitt hälsotillstånd som mycket eller ganska gott tre månader efter stroke, genomsnitt för åren 2007–2009.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 65

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 65

10-12-01 14.44.21

Bilaga 2. Beskrivning av indikatorerna

18. Funktionsförmåga tre månader efter stroke Den procentuella andelen strokepatienter i kommunen som är oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning tre månader efter stroke, genomsnitt för åren 2007–2009.

Riskförebyggande arbete 19. Fallskador Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80 år och äldre som skrivits på sjukhus. Indikatorn mäts som ett treårsgenomsnitt för åren 2007, 2008 och 2009. Fallskador som leder till besök inom primärvården eller specialiserade öppenvårdsmottagningar ingår inte i redovisningen. Måttet speglar framförallt förekomsten av fall som leder till allvarliga skador. Uppgifterna är hämtade från Patientregistret, Socialstyrelsen. 20. Riskbedömning avseende fall Den procentuella andelen personer i särskilt boende som riskbedömts med avseende på risk för fall. Med riskbedömning avses här en bedömning som omfattar frågor om personen fallit under det senaste året, om personen själv upplever att det finns risk att falla och om personalen uppfattar att fallrisk föreligger eller om en utredning gjorts med stöd av vetenskapligt utvärderade instrument som t.ex. Downton Fall Risk Index (DFRI). Uppgifterna är hämtade från Kommunundersökningen 2010, Socialstyrelsen. Måttet baseras på enkätsvar från 2495 enheter för särskilt boende (321 enheter i privat regi och 2175 i kommunal regi) i 289 kommuner. Med aktuell riskbedömning avses att bedömningen inte ska vara äldre än sex månader. 21. Riskbedömning avseende undernäring Den procentuella andelen personer i särskilt boende som riskbedömts med avseende på utveckling av undernäring. Med riskbedömning avses här en bedömning som omfattar ställningstagande till om personen har svårt att äta och dricka, ofrivilligt har minskat i vikt under det senaste halvåret eller om personen är underviktig. Det kan även avse en utredning med stöd av vetenskapligt utvärderade instrument som t.ex. Mini Nutritional Assessment (MNA). Uppgifterna är hämtade från Kommunundersökningen 2010, Socialstyrelsen. Måttet baseras på enkätsvar från 2469 enheter för särskilt boende (318 enheter i privat regi och 2150 i kommunal regi) i 288 kommuner. Med aktuell riskbedömning avses att bedömningen inte ska vara äldre än sex månader. 22. Riskbedömning avseende utveckling av trycksår Den procentuella andelen personer i särskilt boende som riskbedömts med avseende på utveckling av trycksår. En systematisk bedömning kan ske med hjälp av till exempel den modifierade Nortonskalan eller Risk Assessment for Pressure Score (RAPS). Uppgifterna är hämtade från Kommunundersökningen 2010, Socialstyrelsen. Måttet baseras på enkätsvar från 2443 enheter

66 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 66

10-12-01 14.44.21

för särskilt boende (318 enheter i privat regi och 2124 i kommunal regi) i 288 kommuner. 23. Läkemedelsgenomgångar Den procentuella andelen personer i särskilt boende som hade en aktuell läkemedelsgenomgång. Med aktuell avses att läkemedelsgenomgången inte var äldre än tolv månader. Safe Medication Assessment (SMA) är exempel på ett instrument som möjliggör en systematisk bedömning och uppföljning av personens läkemedelsanvändning. Uppgifterna är hämtade från Kommunundersökningen 2010, Socialstyrelsen. Måttet baseras på enkätsvar från 2423 enheter för särskilt boende (311 enheter i privat regi och 2111 i kommunal regi) i 287 kommuner.

Riskfylld användning av läkemedel Indikatorerna 24–27 baseras på uppgifter från Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Uppgifterna avser den 31 december 2009. Läkemedelsregistret innehåller på individnivå uppgifter om alla uthämtade läkemedel från apoteket. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i sluten vård, dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen hos äldre. Metoden att uppskatta aktuell läkemedelsanvändning innebär en viss osäkerhet, främst genom tolkningen av doseringsangivelser. 24. Förskrivning av tio eller fler läkemedel Den procentuella andelen personer 80 år och äldre med aktuell läkemedelsbehandling som använder med tio eller fler läkemedel samtidigt. Täljare: Personer i åldrarna 80 år och över, som den 31 december 2009 beräknas samtidigt ha använt tio eller fler läkemedel. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 80 och över i läkemedelsregistret som hade minst ett receptförskrivet läkemedel under perioden oktober–december 2009. 25. Samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka Den procentuella andelen personer 80 år och äldre med aktuell läkemedelsbehandling som använder med tre eller fler psykofarmaka samtidigt. Täljare: Personer i åldrarna 80 år och över, som den 31 december 2009 beräknas samtidigt ha använt tre eller fler psykofarmaka. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 80 och över i läkemedelsregistret som hade minst ett receptförskrivet läkemedel under perioden oktober–december 2009. 26. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer Den procentuella andelen 80 år och äldre med riskfyllda läkemedelskombinationer, risk för D-interaktion. Med läkemedelsinteraktion menas kombinationer av läkemedel som kan påverka varandras effekter. D-interaktioner utgör tillsammans med C-interaktioner de kliniskt relevanta läkemedels-interaktionerna varav D-interaktioner är den mest allvarliga. Täljare: Personer i åldrarna 80 år och över, som den 31 december 2009 beräknas ha använt minst

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 67

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 67

10-12-01 14.44.21

Bilaga 2. Beskrivning av indikatorerna

en läkemedelskombination med risk för D-interaktioner. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 80 och över i läkemedelsregistret som hade minst ett receptförskrivet läkemedel under perioden oktober–december 2009. 27. Förskrivning av läkemedel med antikolinerga effekter Den procentuella andelen personer 80 år och äldre med aktuell läkemedelsbehandling som använder med antikolinerga effekter. De vanligaste läkemedlen med antikolinerga effekter hos äldre är medel mot inkontinens, det lugnande och klådstillande medlet hydroxizin samt äldre typer av medel mot depression (tricykliska antidepressiva). Täljare: Personer i åldrarna 80 år och över, som den 31 december 2009 beräknas ha använt minst ett läkemedel med betydande antikolinerga effekter. Nämnare: Samtliga personer i åldrarna 80 och över i läkemedelsregistret som hade minst ett receptförskrivet läkemedel under perioden oktober–december 2009.

Personal och kompetens 28. Personalkontinuitet i hemtjänsten Måttet avser hur många olika personer från hemtjänsten som hjälper den enskilde i dennes bostad. Personalkontinuiteten mäts under en fjortondagarsperiod för hemtjänsttagare med dagliga insatser. Uppgifterna avser genomsnitt i kommunerna 2009 och 2010 och är hämtat från kommundatabasen, se vidare www.kommundatabas.se. 29. Personal med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå Den procentuella andelen undersköterskor, vårdbiträden och motsvarande inom särskilt boende och korttidsboende som har vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå. Uppgifterna är baseras på Kommunundersökningen 2010, Socialstyrelsen.

Standardkostnad 30. Avvikelse från standardkostnad Procentuell skillnad mellan äldreomsorgens nettokostnad och standardkostnad. Standardkostnaden är uträknad för att motsvara den kostnad som kommunen skulle ha för äldreomsorg om de bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till kommunens strukturella faktorer. Uppgifterna är hämtade från Vad kostar din verksamhet i din kommun 2009, SKL och SCB.

68 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 68

10-12-01 14.44.21

Kostnader – ej rangordnade bakgrundsvariabler Kostnad ordinärt boende Kronor per invånare 65 år och äldre. SCB kommunernas räkenskapssammandrag 2009. Kostnad särskilt boende Kronor per invånare 65 år och äldre. SCB kommunernas räkenskapssammandrag 2009. Kostnad per person som är beviljad hemtjänst i ordinärt boende Kronor per person som fick insatser av kommunen i ordinärt boende. SCB kommunernas räkenskapssammandrag 2009. Kostnad per person i särskilt boende Kronor per person som bodde i särskilt boenden. SCB kommunernas räkenskapssammandrag 2009.

Insatser – ej rangordnade bakgrundsvariabler Andel som får hemtjänst Procentandel av befolkningen 80 år och äldre Socialstyrelsen officiell statistik 2009. Andel som bor i särskilt boende Procentandel av befolkningen 80 år och äldre. Socialstyrelsen officiell statistik 2009.

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 69

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 69

10-12-01 14.44.21

B I l aGa 3

datakällor Svenska palliativregistret Fyra indikatorer har hämtats från Svenska palliativregistret som är ett nationellt kvalitetsregister för vården den sista tiden i livet. Registret mäter på patientnivå hur vårdenheter lever upp till definierade kvalitetskriterier för god vård i livets slutskede. Till registrets syften hör att medverka till förbättrad vård i livets slutskede oavsett var i landet patienten vårdas och av vem. Registret vänder sig till alla enheter i landet där vård i livets slut sker, både landstingsansluten vård och kommunens vård och omsorg. Registret startade 2005 och är under uppbyggnad med palliativa rådgivningsteamet vid Oskarshamns sjukhus, landstinget i Kalmar län som registerhållare. År 2009 var 194 kommuner anslutna till registret med någon enhet. I september 2010 var 243 kommuner anslutna med samtliga enheter. Det finns variationer i täckningsgrad både inom och mellan kommunerna, något som kan påverka resultatet och jämförbarheten mellan kommunerna och över tid. För mer information se www.palliativ.se

Kommundatabasen Tre indikatorer gällande väntetid till särskilt boende, kommunens information på hemsidan och personalkontinuitet i hemtjänsten är hämtade från Kommundatabasen (www.kommundatabas.se). Kommunens information på hemsidan bygger på en granskning beställd av Sveriges Kommuner och Landsting. Väntetid och personalkontinuitet har redovisats av kommunerna själva direkt i Kommundatabasens inmatningsfunktion, och bygger på ett utvecklingsarbete som bedrivits inom ramen för det nationella Jämförelseprojektet (www.jamforelse.se) som Sveriges Kommuner och Landsting bedrivit i samverkan med Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) åren 2007-2010. Från den första januari 2011 kan uppgifterna hämtas i Kommunoch landstingsdatabasen, www.kolada.se.

Riks-Stroke Riks Stroke är ett av hälso- och sjukvårdens nationella kvalitetsregister. Det startade 1994 och idag deltar samtliga akutsjukhus. Uppskattningsvis 90 procent av alla personer som insjuknar i stroke ingår i registret och har besvarat enkäterna. Registret omfattar det akuta insjuknandet och en uppföljning tre månader och ett år efter insjuknandet. Medicinska kliniken vid Norrlands universitetssjukhus är registerhållare. www.riks-stroke.org

70 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 70

10-12-01 14.44.21

Undersökning av äldres uppfattning om kvalitet i hemtjänst och äldreboenden 2010 Totalt tio indikatorer, fem indikatorer för hemtjänst respektive särskilt boende baseras på undersökningen som avser de äldres egna omdömen om äldreomsorgen. I Socialstyrelsens undersökning redovisas de äldres egna uppfattningar och upplevelser av omsorgen inom hemtjänst och särskilt boende. Undersökningen bygger på två postenkäter och omfattar personer 65 år och äldre som har individuellt biståndsbeslut om insats enligt 4 kap. 1§ socialtjänstlagen gällande hemtjänst och särskilt boende. Studien har genomförts år 2008 respektive 2010. Enkäterna har gått till äldre i samtliga kommuner och stadsdelar. I några mindre kommuner gjordes en totalundersökning och i större kommuner ett urval bland dem med insatser. Resultaten för år 2010 bygger på svar från 60 906 personer med hemtjänst och 32 979 personer inom särskilt boende. Svarsfrekvensen inom hemtjänst var 70 procent och 58 procent inom särskilt boende. Enkäten inom särskilt boende besvarades till stor del (60 %) av anhöriga, bekanta eller godman. Inom hemtjänsten besvarades enkäten däremot till större delen av de äldre själva (74%). I denna rapport redovisas ett urval av delfrågorna med uppgift om andel nöjda på den 10-gradiga svarsskalan på respektive fråga. I Socialstyrelsens rapport ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvalitet i hemtjänsten och äldreboenden 2010” redovisas istället frågorna områdesvis som sammantagna indexvärden utifrån analysmodellen Nöjd Kund Index (NKI). För vidare information se www.socialstyrelsen.se.

Kommunundersökningen Fem indikatorer gällande riskbedömningar, läkemedelsgenomgångar och personalens utbildning, är hämtade från Kommunundersökningen. Socialstyrelsen har sedan 2007 årligen genomfört kommunundersökningen som till stor del ligger till grund för Äldreguiden. Undersökningen innefattar sex enkätformulär riktade till kommunerna, stadsdelarna i de tre storstäderna, äldreboenden för permanent särskilt boende och korttidsboende, hemtjänstenheter, enheter för dagverksamhet respektive till vårdcentraler. Samtliga indikatorer baseras på enkätsvaren från enheter med permanent särskilt boende. Enheterna omfattar både offentlig och privat utförd verksamhet. Nästa kommunundersökning för Äldreguiden sker i januari/februari 2011.

Patientregistret En indikator gällande fallskador baseras på Patientregistret som förvaltas av Socialstyrelsen. Patientregistret innehåller alla avslutade vårdtillfällen i sluten vård sedan 1987. För delar av Sverige finns även uppgifter från och med 1964. De senaste åren har antalet rapporterade vårdtillfällen från slutenvården uppgått till cirka 1,5 miljoner per år och innefattar alla verksamhetsområden. Läkarbesök med kirurgisk åtgärd började rapporteras 1997, och övriga läkarbesök i specialiserad öppenvård har rapporterats sedan 2001. Uppgifterna till registret samlas in en gång om året och omfattar sedan 2001

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 71

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 71

10-12-01 14.44.22

Bilaga 3. Datakällor

både offentliga och privata vårdgivare. Både den slutna och den specialiserade öppna vården har uppgiftsskyldighet – primärvården undantagen. Ännu har dock inte uppgifterna från den öppna vården fått en sådan kvalitet att de kan ligga till grund för en generell statistik.

Läkemedelsregistret Registret innehåller uppgifter om förskrivna läkemedel som hämtats ut mot recept eller motsvarande på apotek från 1999. Från och med den 1 juli 2005 innehåller registret uppgifter på individnivå. Uppgifter innefattar typ av läkemedel, mängd, pris, och datum för expedition. Sedan 2002-10-01 finns uppgift om utbyte till generiskt eller parallellimporterat läkemedel har gjorts på apoteket. Uppgift om dosering finns men i en form som för närvarande inte medger statistisk bearbetning. Registret uppdateras med nya uppgifter varje månad från Apoteket AB. Antalet expedierade recept är cirka 90 miljoner per år. Alla expedieringar på apotek registreras men när receptförsäljningen fördelas på kön, ålder eller folkbokföringsort uppkommer ett bortfall beroende på ofullständig eller felaktig registrering av uppgifter. Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i sluten vård, dispenserade från läkemedelsförråd, eller köpta utan recept, vilket kan leda till en underskattning av läkemedelsanvändningen. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel.

72 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 72

10-12-01 14.44.22

B I laG a 4

resultat för alla kommuner och indikatorer I denna bilaga redovisas värden för samtliga kommuner. Varje kommun kan här se vilket värde den har för respektive indikator. Tabellen är färgad med grönt, gult och rött. Grön färg betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med sämst värde för respektive indikator och gul färg anger att kommunen ligger bland de 50 procent i mittfältet. Antalet kommuner i de tre grupperna varierar något beroende på indikator. Alla kommuner med samma värde räknas till samma grupp. För vissa indikatorer finns pilar som redovisar utvecklingen i en kommun jämfört med föregående års värden. Pil uppåt betyder att ökningen varit större än fem procent, pil nedåt betyder att minskningen varit mer än fem procent och pil åt sidan att skillnaden ligger där emellan.

25 procent 50 procent 25 procent Uppgift saknas j Förbättrat värde k Oförändrat värde l Försämrat värde

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 73

ÖJ10_omsorg_inlaga_tryck.indd 73

10-12-01 14.44.22

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 9. ResultatIndikatorer 1–10 Äldres omdömen – Hemtjänst

Område

1. Hjälpen/omsorgen som helhet

2. Bemötande

3. Inflytande

4. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande. 2010

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total Min–max Riket

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

5. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

51–93

63–93

44–89

17–79

14–71

Ranking

Stockholm Botkyrka

288

282

289

257

198

Danderyd

142

113

156

184

Ekerö

142

Haninge

282

269

133

Huddinge

282

246

229

193

Järfälla

180

154

Lidingö

230

137

156

193

159

Nacka

Norrtälje

208

Nykvarn

126

263

Nynäshamn

286

257

286

126

219

Salem

154

186

109

Sigtuna

261

233

229

228

Sollentuna

180

141

257

Solna

248

267

273

126

260

Stockholm

261

233

229

126

173

Sundbyberg

274

257

244

262

253

Södertälje

274

278

269

193

198

Tyresö

Täby

180

183

Upplands Väsby

261

183

193

173

Upplands-Bro

248

214

277

184

219

Vallentuna

160

233

205

262

119

Vaxholm

261

183

156

220

Värmdö

118

172

Österåker

114

137

109

Länet Uppsala Enköping

180

172

Heby

230

214

186

146

Håbo

127

242

159

Knivsta

276

Tierp

180

154

205

208

198

Uppsala

248

257

229

Älvkarleby

288

233

265

289

290

Östhammar

142

193

253

Länet

74 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 74

2010-12-01 15.40

Äldres omdömen – Särskilt boende 6. Hjälpen/omsorgen som helhet

7. Bemötande

8. Inflytande

9. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

10. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

40–89

49–90

27–81

26–81

8–52

Ranking

Område Min–max Riket Stockholm

235

250

200

249

113

Botkyrka

Danderyd

149

137

223

128

223

Ekerö

131

224

217

Haninge

226

120

144

195

Huddinge

243

120

184

224

194

Järfälla

269

275

257

288

153

Lidingö

149

Nacka

178

120

124

186

113

Norrtälje

281

35**

288

27**

286

44**

234

188

149

240

0**

289

Nykvarn

179

Nynäshamn

241

Salem

256

250

280

240

212

Sigtuna

226

224

200

240

179

Sollentuna

269

263

233

215

194

Solna

243

239

241

249

153

Stockholm

289

284

285

278

271

Sundbyberg

212

137

184

158

203

Södertälje

Tyresö

235

239

233

125

Täby

141

Upplands Väsby

220

194

111

224

Upplands-Bro

262

230

275

Vallentuna

188

79**

63**

32**

282

40**

Vaxholm

212

208

241

234

203

Värmdö

235

241

215

250

Österåker

Länet Uppsala 67

131

166

170

188

149

235

275

256

208

178

137

120

194

223

Enköping

153

Heby

204

Håbo

286

249

235

Knivsta

274

215

279

Tierp

124

186

203

Uppsala

Älvkarleby

166

239

124

195

Östhammar Länet ** Låg svarsfrekvens

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 75

ÖJäldretabell2010korr2.indd 75

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 9. ResultatIndikatorer 1–10 Äldres omdömen – Hemtjänst

Område

1. Hjälpen/omsorgen som helhet

2. Bemötande

3. Inflytande

4. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande. 2010

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total Min–max Riket

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

5. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

51–93

63–93

44–89

17–79

14–71

Ranking

Sörmland Eskilstuna

180

154

172

198

Flen

141

193

219

Gnesta

205

228

146

Katrineholm

113

186

234

146

Nyköping

230

183

172

220

111

Oxelösund

241

280

265

273

267

Strängnäs

109

Trosa

218

113

172

119

206

186

267

Vingåker Länet Östergötland Boxholm

Finspång

154

118

208

Kinda

Linköping

154

126

Mjölby

118

242

Motala

Norrköping

218

183

205

253

198

Söderköping

190

Vadstena

180

154

221

Valdemarsvik

Ydre

137

126

190

Åtvidaberg

137

109

119

Ödeshög

208

Länet Jönköping Aneby

186

126

Eksjö

206

183

156

242

233 14

Gislaved

Gnosjö

Habo

218

183

156

198

Jönköping

180

137

172

193

100

Mullsjö

141

184

Nässjö

119 190

Sävsjö

Tranås

206

214

221

147

Vaggeryd

147

76 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 76

2010-12-01 15.40

Äldres omdömen – Särskilt boende 6. Hjälpen/omsorgen som helhet

7. Bemötande

8. Inflytande

9. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

10. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

40–89

49–90

27–81

26–81

8–52

Ranking

Område Min–max Riket Sörmland

131

147

Eskilstuna

131

180

241

224

153

Flen

226

281

274

287

271

Gnesta

149

144

128

Katrineholm

188

166

156

215

125

Nyköping

281

250

274

286

263

Oxelösund

117

234

113

Strängnäs

124

234

113

Trosa

248

223

147

244

Vingåker Länet Östergötland

74**

61**

131

239

220

180

131

56**

13**

276

Boxholm

200

153

Finspång

200

Kinda

156

204

Linköping

107

Mjölby

107

Motala

147

125

Norrköping

141

Söderköping

Vadstena

144

141

Valdemarsvik

188

171

153

Ydre

201

166

251

224

259

Åtvidaberg

171

Ödeshög Länet Jönköping

212

224

257

204

235

220

149

270

250

Aneby Eksjö

Gislaved

117

Gnosjö

120

170

204

Habo

149

166

144

113

Jönköping

Mullsjö

178

149

120

153

Nässjö

Sävsjö

194

184

128

250

Tranås

248

170

273

169

Vaggeryd ** Låg svarsfrekvens

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 77

ÖJäldretabell2010korr2.indd 77

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 9. ResultatIndikatorer 1–10 Äldres omdömen – Hemtjänst

Område

1. Hjälpen/omsorgen som helhet

2. Bemötande

3. Inflytande

4. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande. 2010

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total Min–max Riket

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

5. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

51–93

63–93

44–89

17–79

14–71

Ranking

Jönköping forts Vetlanda

Värnamo

154

141

162

Alvesta

Lessebo

126

100

Ljungby

142

154

252

228

111

Markaryd

113

140

173

Tingsryd

Uppvidinge

205

Växjö

160

154

205

147

198

142

173

190

Länet Kronoberg

Älmhult Länet Kalmar Borgholm

Emmaboda

284

183

172

220

173

Hultsfred

261

246

221

279

233

Högsby

206

113

252

126

253

Kalmar

160

206

244

220

133

Mönsterås

230

186

133

Mörbylånga

252

Nybro

206

214

244

101

229

Oskarshamn

154

193

Torsås

Vimmerby

146

113

118

193

127

113

101

Karlshamn

160

214

252

172

198

Karlskrona

Olofström

273

100

Västervik Länet Gotland Gotland Länet Blekinge

Ronneby

160

141

208

219

Sölvesborg

180

206

140

190

Länet

78 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 78

2010-12-01 15.40

Äldres omdömen – Särskilt boende 6. Hjälpen/omsorgen som helhet

7. Bemötande

8. Inflytande

9. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

10. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

40–89

49–90

27–81

26–81

8–52

Ranking

Område Min–max Riket Jönköping forts

Vetlanda

149

166

Värnamo Länet Kronoberg

156

Alvesta

158

Lessebo

137

158

Ljungby

149

107

141

Markaryd

Tingsryd

117

Uppvidinge

166

137

193

128

Växjö

188

124

Älmhult Länet Kalmar

201

241

226

166

241

235

239

124

120

249

263

Borgholm

261

179

Emmaboda

203

Hultsfred

128

111

Högsby

Kalmar

147

Mönsterås Mörbylånga

153

117

166

193

171

179

Nybro

Oskarshamn

248

200

Torsås

124

158

Vimmerby

149

124

224

Västervik Länet Gotland

Gotland Länet Blekinge

144

224

Karlshamn

158

153

Karlskrona

149

258

Olofström

166

120

171

125

Ronneby

149

156

107

Sölvesborg Länet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 79

ÖJäldretabell2010korr2.indd 79

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 9. ResultatIndikatorer 1–10 Äldres omdömen – Hemtjänst

Område

1. Hjälpen/omsorgen som helhet

2. Bemötande

3. Inflytande

4. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande. 2010

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total Min–max Riket

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

5. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

51–93

63–93

44–89

17–79

14–71

Ranking

Skåne Bjuv

127

113

Bromölla

180

214

109

119

Burlöv

241

154

186

Båstad

114

118

101

Eslöv

101

Helsingborg

230

137

172

147

Hässleholm

261

214

229

109

159

Höganäs

127

246

156

162

173

Hörby

206

154

118

184

238

Höör

245

282

205

159

Klippan

142

246

205

193

233 100

Kristianstad

113

Kävlinge

Landskrona

113

140

Lomma

248

267

156

262

198

Lund

180

214

141

147

146

Malmö

274

271

277

234

233

Osby

193

Perstorp

160

183

282

279

173

Simrishamn

101

146

Sjöbo

160

154

118

109

Skurup

173

Staffanstorp

257

118

290

Svalöv

245

233

229

286

Svedala

114

246

Tomelilla

218

154

141

147

100

Trelleborg

248

233

252

253

173

Vellinge

111

Ystad

142

214

186

159

Åstorp

230

206

220

285

Ängelholm

127

113

205

109

Örkelljunga

180

186

147

119

230

271

277

220

267

Falkenberg

156

159

Halmstad

114

147

Östra Göinge Länet Halland

80 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 80

2010-12-01 15.40

Äldres omdömen – Särskilt boende 6. Hjälpen/omsorgen som helhet

7. Bemötande

8. Inflytande

9. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

10. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

40–89

49–90

27–81

26–81

8–52

Ranking

Område Min–max Riket Skåne

111

Bjuv

149

224

128

263

Bromölla

180

124

Burlöv

188

224

193

141

Båstad

120

147

153

Eslöv

276

273

251

261

235

Helsingborg

141

Hässleholm

131

149

156

171

Höganäs

188

224

156

147

153

Hörby

208

233

Höör

113

Klippan Kristianstad

107

124

Kävlinge

117

111

Landskrona Lomma

262

208

251

195

178

166

184

147

125

Lund

212

250

217

195

153

Malmö

131

120

184

275

113

Osby

131

200

32**

282

141

Perstorp

Simrishamn

180

Sjöbo

120

171

Skurup Staffanstorp

274

194

170

234

169

201

224

283

Svalöv

125

Svedala

Tomelilla

201

208

170

113

Trelleborg Vellinge

226

250

200

261

179

117

Ystad

220

208

156

224

Åstorp

Ängelholm

Örkelljunga

256

278

266

275

223

Östra Göinge Länet Halland

120

125

Falkenberg Halmstad ** Låg svarsfrekvens

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 81

ÖJäldretabell2010korr2.indd 81

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 9. ResultatIndikatorer 1–10 Äldres omdömen – Hemtjänst

Område

1. Hjälpen/omsorgen som helhet

2. Bemötande

3. Inflytande

4. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande. 2010

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total Min–max Riket

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

5. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

51–93

63–93

44–89

17–79

14–71

Ranking

Halland forts Hylte

271

Kungsbacka

218

137

244

242

173

Laholm

180

137

172

219

160

113

172

126

Varberg

190

Länet V Götaland Ale

241

118

184

233

Alingsås

142

118

220

100

Bengtsfors

133

Bollebygd

142

183

273

253

Borås

261

271

261

220

249

Dals-Ed

Essunga

248

154

242

Falköping

208

Färgelanda

Grästorp

172

238

Gullspång

Göteborg

248

214

244

184

173

Götene

172

159

Herrljunga

180

257

221

109

198

Hjo

140

Härryda

154

172

147

111

Karlsborg

162

146

Kungälv

230

118

234

Lerum

Lidköping

Lilla Edet

206

113

118

208

133

Lysekil

233

186

Mariestad

180

137

156

271

238

Mark

180

257

211

Mellerud

Munkedal

141

262

238

Mölndal

245

246

186

101

173

Orust

230

154

118

133

Partille

261

214

229

234

173

Skara

147

Skövde

272

257

229

208

229

82 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 82

2010-12-01 15.40

Äldres omdömen – Särskilt boende 6. Hjälpen/omsorgen som helhet

7. Bemötande

8. Inflytande

9. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

10. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

40–89

49–90

27–81

26–81

8–52

Ranking

Område Min–max Riket Halland forts

178

273

128

125

Hylte

120

Kungsbacka

Laholm

Varberg Länet V Götaland

186

125

Ale

149

170

258

259

Alingsås

169

Bengtsfors

287

Bollebygd

286

67 67

47**

287

36**

280

47**

204

131

208

124

186

131

92**

64**

75**

8** 20

42**

244

Borås

Dals-Ed

Essunga

149

107

Falköping Färgelanda

131

166

212

208

156

Grästorp

Gullspång

201

194

184

158

141

Göteborg

Götene

262

251

276

Herrljunga

220

208

200

249

223

Hjo

166

194

170

195

125

Härryda

149

278

259

Karlsborg

Kungälv

Lerum

Lidköping

224

223

Lilla Edet

235

270

156

204

244

Lysekil

201

239

257

273

Mariestad

149

239

111

Mark

262

263

266

186

223

Mellerud

107

244

Munkedal

262

259

233

204

250

Mölndal

149

137

111

171

169

Orust Partille

269

208

233

204

263

166

240

Skara

188

149

200

204

Skövde ** Låg svarsfrekvens

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 83

ÖJäldretabell2010korr2.indd 83

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 9. ResultatIndikatorer 1–10 Äldres omdömen – Hemtjänst

Område

1. Hjälpen/omsorgen som helhet

2. Bemötande

3. Inflytande

4. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande. 2010

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total Min–max Riket

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

5. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

51–93

63–93

44–89

17–79

14–71

Ranking

V Götaland forts Sotenäs

180

183

229

286

Stenungsund

137

156

268

146 25

Strömstad

Svenljunga

180

154

162

Tanum

180

172

100

Tibro

279

219

Tidaholm

160

154

118

211

Tjörn

183

257

279

Tranemo

160

214

205

133

Trollhättan

186

Töreboda

160

183

205

284

211

Uddevalla

248

137

221

Ulricehamn

Vara

218

233

244

253

Vårgårda

109

133

Vänersborg

230

137

172

193

219

Åmål

109

Öckerö

100

Länet Värmland Arvika

127

118

147

267

Eda

248

229

262

238

Filipstad

160

233

141

198

Forshaga

137

229

101

159

Grums

113

277

126

249

Hagfors

142

154

186

257

267

Hammarö

287

282

287

242

289

Karlstad

274

257

282

234

281

Kil

127

249

Kristinehamn

142

214

156

109

119

Munkfors

127

183

253

Storfors

290

172

287

Sunne

160

214

186

249

Säffle

261

154

186

208

267

Torsby

160

183

172

234

219

Årjäng

206

186

172

173

Länet

84 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 84

2010-12-01 15.40

Äldres omdömen – Särskilt boende 6. Hjälpen/omsorgen som helhet

7. Bemötande

8. Inflytande

9. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

10. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

40–89

49–90

27–81

26–81

8–52

Ranking

Område Min–max Riket V Götaland forts

144

223

Sotenäs

144

147

250

Stenungsund

240

Strömstad

117

Svenljunga Tanum

124

141

169

Tibro

250

200

249

Tidaholm

212

263

223

249

Tjörn

Tranemo Trollhättan

212

224

111

171

179

235

149

233

153

Töreboda

149

166

144

120

153

Uddevalla Ulricehamn

120

124

194

276

285

286

270

279

Vara

248

275

200

125

Vårgårda Vänersborg

131

137

170

128

179

Åmål

215

Öckerö Länet Värmland

124

171

131

180

257

280

212

Arvika Eda

194

193

120

179

Filipstad

201

250

170

215

169

Forshaga

226

239

170

273

Grums

137

125

Hagfors

256

263

233

261

203

Hammarö

220

149

233

270

Karlstad

244

Kil

262

263

223

128

203

Kristinehamn

274

65**

239

67**

61**

22**

223

Munkfors

188

180

251

107

194

Sunne

149

107

169

Säffle

212

194

124

261

223

Torsby

248

180

170

224

179

Årjäng

Storfors

Länet ** Låg svarsfrekvens

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 85

ÖJäldretabell2010korr2.indd 85

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 9. ResultatIndikatorer 1–10 Äldres omdömen – Hemtjänst

Område

1. Hjälpen/omsorgen som helhet

2. Bemötande

3. Inflytande

4. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande. 2010

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total Min–max Riket

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

5. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

51–93

63–93

44–89

17–79

14–71

Ranking

Örebro Askersund

180

183

118

281

Degerfors

218

246

141

101

260

Hallsberg

160

257

261

147

146

Hällefors

113

282

198

Karlskoga

268

267

Kumla

218

206

118

263

Laxå

172

190

Lekeberg

146

Lindesberg

114

172

208

119

Ljusnarsberg

274

282

288

283

280

Nora

127

183

205

276

119

Örebro

180

214

244

172

263

Arboga

218

267

118

172

Fagersta

Hallstahammar

183

156

133

Kungsör

208

119

Köping

109

Norberg

248

246

265

286

276

Sala

218

233

186

242

159

Skinnskatteberg

180

183

269

288

Surahammar

233

186

133

142

162

Avesta

206

214

186

262

238

Borlänge

241

257

221

133

Falun

114

113

140

111

Gagnef

Hedemora

127

206

119

Leksand

114

242

260

Ludvika

127

113

109

211

Malung-Sälen

162

Mora

248

257

282

219

Orsa

114

Rättvik

147

Länet Västmanland

Västerås Länet Dalarna

86 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 86

2010-12-01 15.40

Äldres omdömen – Särskilt boende 6. Hjälpen/omsorgen som helhet

7. Bemötande

8. Inflytande

9. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

10. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

40–89

49–90

27–81

26–81

8–52

Ranking

Område Min–max Riket Örebro

288

285

286

240

276

Askersund

128

Degerfors

248

224

271

179

Hallsberg

240

Hällefors

166

149

156

120

141

Karlskoga

201

171

263

Kumla

69**

180

57**

111

67**

33**

Laxå

79**

59**

76**

21**

235

Lekeberg

113

Lindesberg

276

263

279

282

169

Ljusnarsberg

137

124

270

Nora

226

180

193

158

250

Örebro Länet Västmanland

281

208

217

128

Arboga

117

194

144

128

Fagersta

208

241

223

Hallstahammar

180

204

Kungsör

243

194

266

107

235

Köping

171

273

Norberg

166

149

87**

230

107

235

Sala

54**

156

33**

280

21**

235

Skinnskatteberg Surahammar

117

180

251

250

188

120

111

171

Västerås Länet Dalarna

235

250

257

266

Avesta

201

194

144

128

125

Borlänge

276

194

257

186

250

Falun

117

149

217

204

Gagnef

Hedemora

226

120

200

215

223

Leksand

166

171

Ludvika

111

Malung-Sälen

Mora

166

200

Orsa

201

250

217

287

Rättvik ** Låg svarsfrekvens

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 87

ÖJäldretabell2010korr2.indd 87

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 9. ResultatIndikatorer 1–10 Äldres omdömen – Hemtjänst

Område

1. Hjälpen/omsorgen som helhet

2. Bemötande

3. Inflytande

4. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande. 2010

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total Min–max Riket

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

5. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

51–93

63–93

44–89

17–79

14–71

Ranking

Dalarna forts Smedjebacken

Säter

218

246

229

Vansbro

127

228

211

180

253

Bollnäs

274

271

273

162

276

Gävle

261

278

269

234

146

Hofors

114

141

119

Hudiksvall

137

141

234

173

Ljusdal

180

206

221

140

Nordanstig

113

118

193

111

Ockelbo

206

271

261

126

267

Ovanåker

214

140

219

Sandviken

272

246

265

242

238

183

141

133

Älvdalen

238

Länet Gävleborg

Söderhamn Länet Västernorrland Härnösand

218

246

261

184

238

Kramfors

248

282

277

252

229

Sollefteå

160

183

221

147

133

Sundsvall

274

280

252

184

238

Timrå

142

253

190

Ånge

160

113

111

Örnsköldsvik

114

113

193

119

Berg

114

173

Bräcke

154

118

159

Härjedalen

230

214

282

109

238

Krokom

141

159

Ragunda

114

137

118

267

Strömsund

160

154

156

109

211

Åre

233

156

109

Östersund

142

154

156

268

146

Länet Jämtland

Länet

88 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 88

2010-12-01 15.40

Äldres omdömen – Särskilt boende 6. Hjälpen/omsorgen som helhet

7. Bemötande

8. Inflytande

9. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

10. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

40–89

49–90

27–81

26–81

8–52

Ranking

Område Min–max Riket Dalarna forts

131

137

124

147

170

240

Smedjebacken Säter

166

153

Vansbro

166

120

Älvdalen Länet Gävleborg

117

194

193

195

203

178

120

158

125

Bollnäs Gävle

156

158

235

Hofors

117

120

156

128

125

Hudiksvall

128

212

Ljusdal

188

259

274

107

179

Nordanstig

256

282

257

195

212

Ockelbo

208

124

128

179

Ovanåker

178

166

111

186

194

Sandviken

Söderhamn Länet Västernorrland

178

259

144

194

Härnösand

224

111

266

194

Kramfors

166

149

223

158

212

Sollefteå

158

113

Sundsvall

117

170

240

223

Timrå

224

Ånge

131

180

156

120

179

Örnsköldsvik Länet Jämtland

276

271

284

195

283

Berg

131

124

212

Bräcke Härjedalen

243

279

280

195

203

284

137

272

153

Krokom

262

271

272

128

259

Ragunda

Strömsund

144

147

179

Åre

178

194

184

128

Östersund Länet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 89

ÖJäldretabell2010korr2.indd 89

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 9. ResultatIndikatorer 1–10 Äldres omdömen – Hemtjänst

Område

1. Hjälpen/omsorgen som helhet

2. Bemötande

3. Inflytande

4. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande. 2010

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total Min–max Riket

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

5. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

51–93

63–93

44–89

17–79

14–71

Ranking

Västerbotten Bjurholm

281

Dorotea

154

252

Lycksele

206

113

162

211

Malå

284

206

285

281

Nordmaling

127

137

156

126

229

Norsjö

276

Robertsfors

142

267

252

119

Skellefteå

127

113

118

172

159

Sorsele

180

271

141

276

211

Storuman

274

282

244

228

288

Umeå

160

113

Vilhelmina

Vindeln

113

205

228

173

Vännäs

142

154

205

147

Åsele

142

273

242

146

Länet Norrbotten Arjeplog

Arvidsjaur

137

162

Boden

127

154

118

208

Gällivare

248

271

205

273

100

Haparanda

114

154

Jokkmokk

Kalix

206

233

229

193

100

Kiruna

142

214

229

184

159

Luleå

160

183

205

159

Pajala

180

183

252

172

111

Piteå

162

100

Älvsbyn

Överkalix

126

198

261

289

229

253

263

Övertorneå Länet

90 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 90

2010-12-01 15.40

Äldres omdömen – Särskilt boende 6. Hjälpen/omsorgen som helhet

7. Bemötande

8. Inflytande

9. Maten

Procentandel nöjda med den sammantagna hjälpen. 2010

Procentandel nöjda med personalens bemötande

Procentandel nöjda med hur personalen tar hänsyn till åsikter/ önskemål. 2010

Procentandel nöjda med hur maten smakar. 2010

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

10. Social samvaro och aktivitet

Ranking

Procentandel nöjda med möjligheten att få komma ut när du vill. 2010 Total

40–89

49–90

27–81

26–81

8–52

Ranking

Område Min–max Riket Västerbotten

78**

285

178

50**

200

78**

282

266

249

263

200

67**

208

36**

280

53**

212

149

33**

Bjurholm

250

Dorotea

285

212

Lycksele

128

31**

113

Malå

186

212

Nordmaling

287

279

274

234

279

Norsjö

120

184

158

286

Robertsfors Skellefteå

166

241

186

263

117

147

Sorsele

180

215

125

Storuman

131

149

158

235

Umeå

171

141

Vilhelmina

224

266

223

Vindeln

256

239

241

107

279

Vännäs

120

171

212

Åsele Länet Norrbotten

81**

60**

81**

29**

141

Arjeplog

113

Arvidsjaur

166

184

243

208

193

249

169

Boden

224

212

Gällivare

149

111

188

239

257

Haparanda

270

263

226

224

Jokkmokk

217

215

169

269

259

Kalix

257

258

179

Kiruna

248

201

208

200

266

244

Luleå

194

124

223

Pajala

248

269

224

200

273

194

Piteå

137

230

224

285

Älvsbyn

Överkalix

180

170

203

Övertorneå Länet ** Låg svarsfrekvens

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 91

ÖJäldretabell2010korr2.indd 91

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 10. Resultatindikatorer 11–18 Tillgänglighet 12. Kommunens information på webben

13. Informerande samtal med döende

14. Smärtskattning sista levnadsveckan.

Antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, 2008 och 2009.

Procentandel av maxpoäng, 2010.

Procentandel avlidna som fått informerande samtal, 2009.

Procentandel avlidna som smärtskattats under sista levnadsveckan, 2009.

Total Min–max Riket

Ranking

0–277

Total 16–100

51*

74*

Ranking

Total

Ranking

Total

2–69

0–58

Jmf 2009

11. Väntetid till särskilt boende

Jmf 2009

Område

Stöd i

Ranking

k j k j k

Stockholm Botkyrka

118

100

Danderyd

Ekerö

Haninge

Huddinge

119

Järfälla

Lidingö

Nacka

100

Norrtälje

Nykvarn

Nynäshamn

Salem

155

132

100

Sigtuna

Sollentuna

Solna

Stockholm

Södertälje

Tyresö

Sundbyberg

Täby

Upplands Väsby

Upplands-Bro

Vallentuna

Vaxholm

126

129

Värmdö

68 84

Österåker

Heby

Håbo

277

133

Knivsta

109

Tierp

Uppsala

112

Älvkarleby

107

k l j l k j j j l j j j k k j j k k k j j j j k j j

1 73 142 15 15

108

53 64 8 25

108 15 1 73 108 64

189

j k

36 73 15 15 108 189 189 189 73 212

Länet Uppsala Enköping

Östhammar

j j l l j l j j

j k

220

241 270 150 150 150 180

Länet * Ovägt medel

92 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 92

2010-12-01 15.40

livets slutskede

Rehabilitering vid stroke 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke

18. Funktionsförmåga tre månader efter stroke.

Procentandel avlidna som hade någon närvarande i dödsögonblicket, 2009.

Procentandel av avlidna där närstående erbjudits eftersamtal.

Procentandel 65–w år med mycket eller ganska gott hälsotillstånd, genomsnitt, 2007–2009.

Procentandel oberoende av stöd, genomsnitt 2007–2009.

Total 72–100 89

Ranking

Total 5–100 58

Jmf 2009

16. Eftersamtal med närstående

Jmf 2009

15. Någon närvarande i dödsögonblicket.

Ranking

Total

Ranking

Total

48–97

41–84

Ranking

Område Min–max Riket Stockholm

78 78 75 85 82

94 87

l l k l j

j k

102

l j k j j

j k

189

102

Botkyrka Danderyd

220

165

Ekerö

189

121

Haninge Huddinge

234

189

Järfälla

189

196

Lidingö

234

121

Nacka

171

165

Norrtälje

234

133

Nykvarn

210

Nynäshamn

121

Salem

104

Sigtuna Sollentuna

234

147

259

252

Solna

259

224

Stockholm

284

278

Sundbyberg

189

133

Södertälje

220

Tyresö

149

Täby

220

Upplands Väsby

Upplands-Bro

171

Vallentuna

Vaxholm

265

102

Värmdö

220

102

Österåker

Länet Uppsala

94 93

j j

l j

49 27

171

165

Enköping

189

252

Heby

171

278

Håbo

254

242

Knivsta

102

Tierp

210

234

Uppsala

189

Älvkarleby

121

206

Östhammar Länet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 93

ÖJäldretabell2010korr2.indd 93

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 10. Resultatindikatorer 11–18 Tillgänglighet 12. Kommunens information på webben

13. Informerande samtal med döende

14. Smärtskattning sista levnadsveckan.

Antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, 2008 och 2009.

Procentandel av maxpoäng, 2010.

Procentandel avlidna som fått informerande samtal, 2009.

Procentandel avlidna som smärtskattats under sista levnadsveckan, 2009.

Total Min–max Riket

Ranking

0–277

Total 16–100

51*

74*

Jmf 2009

11. Väntetid till särskilt boende

Jmf 2009

Område

Stöd i

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

j j j j j j j j j

j j

138

l j k l

108

220 36

254

237

k k j j l k

101

237

k j

108

2–69

0–58

Sörmland Eskilstuna

Flen

Gnesta

Katrineholm

Nyköping

Oxelösund

84 79

Strängnäs

Trosa

116

127

Vingåker

64 38 64 64

73 101

Länet Östergötland Boxholm

Finspång

Kinda

Linköping

Mjölby

112

Motala

Norrköping

Söderköping

Vadstena

Valdemarsvik

Ydre

Åtvidaberg

Ödeshög

65 32

j l k j l l j j j j j j j

266 64 47 53 33 47

256 18

220 212 279

Länet Jönköping Aneby

Eksjö

117

Gislaved

Gnosjö Habo

79 51

Jönköping

Mullsjö

Nässjö

Sävsjö

Tranås

Vaggeryd

108

54 58

k j j j j k j l j l k

36 36 150 108 189 36 274 281 150 256 246

* Ovägt medel

94 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 94

2010-12-01 15.40

livets slutskede

Rehabilitering vid stroke 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke

18. Funktionsförmåga tre månader efter stroke.

Procentandel avlidna som hade någon närvarande i dödsögonblicket, 2009.

Procentandel av avlidna där närstående erbjudits eftersamtal.

Procentandel 65–w år med mycket eller ganska gott hälsotillstånd, genomsnitt, 2007–2009.

Procentandel oberoende av stöd, genomsnitt 2007–2009.

Total 72–100 89

Ranking

Total

l l

5–100 58

Jmf 2009

16. Eftersamtal med närstående

Jmf 2009

15. Någon närvarande i dödsögonblicket.

Ranking

Total

j l

Ranking

Total

48–97

41–84

Ranking

Område Min–max Riket Sörmland

84 85 97 87 98 88 90

j l j k k

l j j j k

245

133

Eskilstuna

133

Flen

Gnesta Katrineholm

196

104

Nyköping

Oxelösund Strängnäs

27 75

136

Trosa

234

261

Vingåker

Länet Östergötland

91 96 92 91 85 87 94

k j j j l j

k l j j k j

Boxholm

149

Finspång

234

206

Kinda

210

133

Linköping

184

Mjölby

121

Motala

Norrköping

Söderköping

l j

100

242

Vadstena

j j

Valdemarsvik

Åtvidaberg

281

Ydre

Ödeshög Länet Jönköping

100

275

273

136

184

Aneby Eksjö

104

147

Gislaved Gnosjö

206

234

Habo

133

Jönköping

Mullsjö

189

224

Nässjö

254

275

Sävsjö

136

Tranås

121

133

Vaggeryd

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 95

ÖJäldretabell2010korr2.indd 95

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 10. Resultatindikatorer 11–18 Tillgänglighet 11. Väntetid till särskilt boende

12. Kommunens information på webben

13. Informerande samtal med döende

14. Smärtskattning sista levnadsveckan.

Antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, 2008 och 2009.

Procentandel av maxpoäng, 2010.

Procentandel avlidna som fått informerande samtal, 2009.

Procentandel avlidna som smärtskattats under sista levnadsveckan, 2009.

Riket

Ranking

0–277

Total 16–100

51*

74*

Ranking

Total

Ranking

Total

j j

220

j j k j k j j k

100

273

150

108

101

k j

212

2–69

0–58

Jmf 2009

Total Min–max

Jmf 2009

Område

Stöd i

Ranking

Jönköping forts Vetlanda

Värnamo

Länet Kronoberg Alvesta

Lessebo

Ljungby

Markaryd

Tingsryd

Uppvidinge

Växjö

Älmhult

k j l

j k j

150 36 21 3

Länet Kalmar Borgholm

Emmaboda

Hultsfred

Högsby

Kalmar

j j k k k j j j j j k j

108

k l j j k

63 100

Mönsterås

Mörbylånga

Nybro

74 86

Oskarshamn

Torsås

102

Vimmerby

74 68

Västervik

108 220 1 15 150 64 15

150

189

150

j k j k

l k

150

64 18 7

Länet Gotland Gotland Länet Blekinge Karlshamn Karlskrona

Olofström

95 68

Ronneby Sölvesborg

95 74

15 189 53

Länet * Ovägt medel

96 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 96

2010-12-01 15.40

livets slutskede

Rehabilitering vid stroke 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke

18. Funktionsförmåga tre månader efter stroke.

Procentandel avlidna som hade någon närvarande i dödsögonblicket, 2009.

Procentandel av avlidna där närstående erbjudits eftersamtal.

Procentandel 65–w år med mycket eller ganska gott hälsotillstånd, genomsnitt, 2007–2009.

Procentandel oberoende av stöd, genomsnitt 2007–2009.

Total 72–100 89

Ranking

Total 5–100 58

Jmf 2009

16. Eftersamtal med närstående

Jmf 2009

15. Någon närvarande i dödsögonblicket.

Ranking

Total

Ranking

Total

48–97

41–84

Ranking

Område Min–max Riket Jönköping forts

171

273

149

165

Vetlanda Värnamo Länet Kronoberg

98 92 90

95 97 89

k l k

j j l

k l j

l j l

265

Alvesta

265

147

Lessebo

272

267

Ljungby

Markaryd

254

121

Tingsryd

283

Uppvidinge

280

147

Växjö

136

280

Älmhult

Länet Kalmar

88 89 80

92 93 84 90 97

k j l

l j j k k

37 33

49 45

k j j

l j j j k

87 45 94

Borgholm

189

Emmaboda

171

283

Hultsfred

121

Högsby

171

224

Kalmar

278

270

Mönsterås Mörbylånga

149

206

265

Nybro

121

275

Oskarshamn

100

210

Torsås

189

261

Vimmerby

136

206

Västervik Länet Gotland

102

Gotland Länet Blekinge

94 98

l k

149

147

Karlshamn

136

165

Karlskrona

275

147

Olofström

149

196

Ronneby

102

265

242

Sölvesborg

Länet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 97

ÖJäldretabell2010korr2.indd 97

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 10. Resultatindikatorer 11–18 Tillgänglighet 12. Kommunens information på webben

13. Informerande samtal med döende

14. Smärtskattning sista levnadsveckan.

Antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, 2008 och 2009.

Procentandel av maxpoäng, 2010.

Procentandel avlidna som fått informerande samtal, 2009.

Procentandel avlidna som smärtskattats under sista levnadsveckan, 2009.

Total Min–max Riket

Ranking

0–277

Total 16–100

51*

74*

Jmf 2009

11. Väntetid till särskilt boende

Jmf 2009

Område

Stöd i

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

142

150

k k

2–69

0–58

Skåne Bjuv

100

Bromölla

Burlöv

102

125

Båstad

Eslöv Helsingborg

Hässleholm

Höganäs

Hörby

Höör

Klippan

Kristianstad

Kävlinge

Landskrona

Lomma

Lund

Malmö

Osby

Perstorp

Simrishamn

Sjöbo

Skurup

Staffanstorp

Svalöv

Svedala

Tomelilla

Trelleborg

109

Vellinge

Ystad

Åstorp

Ängelholm

Örkelljunga

Östra Göinge

Falkenberg

100

Halmstad

k j k l j k l k j k j j j l j j l j j j j k j j k l j j j j l j j

1 108 36 209 189 36 108 150 15 150 220 73 108 180 73 176 189 21

15 264 108 36 108 142 108 108 142 15 262 241 237 176

Länet Halland

k l

1 212

* Ovägt medel

98 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 98

2010-12-01 15.40

livets slutskede

Rehabilitering vid stroke 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke

18. Funktionsförmåga tre månader efter stroke.

Procentandel avlidna som hade någon närvarande i dödsögonblicket, 2009.

Procentandel av avlidna där närstående erbjudits eftersamtal.

Procentandel 65–w år med mycket eller ganska gott hälsotillstånd, genomsnitt, 2007–2009.

Procentandel oberoende av stöd, genomsnitt 2007–2009.

Total 72–100 89

Ranking

Total 5–100 58

Jmf 2009

16. Eftersamtal med närstående

Jmf 2009

15. Någon närvarande i dödsögonblicket.

Ranking

Total

Ranking

Total

48–97

41–84

Ranking

Område Min–max Riket Skåne

81 88

81 90

j k

k k

92 49

38 63

j k

k k

Bjuv

104

252

Bromölla

220

252

Burlöv Båstad

149

261

Eslöv

165

Helsingborg

Hässleholm

Höganäs

171

Hörby

121

Höör

Klippan

104

184

Kristianstad

121

Kävlinge

121

165

Landskrona

Lomma

147

Lund

149

165

Malmö

Osby

136

Perstorp

171

Simrishamn

196

Sjöbo

189

133

Skurup Staffanstorp

78 37

149

280

Svalöv

149

102

Svedala

136

Tomelilla

234

121

Trelleborg Vellinge

102

245

165

Ystad

Åstorp

Ängelholm

Örkelljunga

102

Östra Göinge Länet Halland

189

133

Falkenberg

220

196

Halmstad

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 99

ÖJäldretabell2010korr2.indd 99

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 10. Resultatindikatorer 11–18 Tillgänglighet 12. Kommunens information på webben

13. Informerande samtal med döende

14. Smärtskattning sista levnadsveckan.

Antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, 2008 och 2009.

Procentandel av maxpoäng, 2010.

Procentandel avlidna som fått informerande samtal, 2009.

Procentandel avlidna som smärtskattats under sista levnadsveckan, 2009.

Total Min–max Riket

Ranking

0–277

Total 16–100

51*

74*

Ranking

j k k k

220

Jmf 2009

11. Väntetid till särskilt boende

Jmf 2009

Område

Stöd i

Total

Ranking

Total

Ranking

101

2–69

0–58

Halland forts Hylte

Kungsbacka

Laholm

Varberg

73 73 36

Länet V Götaland Ale

Alingsås

Bengtsfors

Bollebygd Borås

Dals-Ed

81 37

Essunga

Falköping

Färgelanda

Grästorp

Gullspång

Göteborg Götene

58 32

Herrljunga

Hjo

116

Härryda

Karlsborg

Kungälv

Lerum

Lidköping

100

Lilla Edet

Lysekil

102

Mariestad Mark

72 74

Mellerud

Munkedal

Mölndal

104

Orust

Partille

Skara

Skövde

j k k k l j l l j j j l j j k j j k j k j l l j j j j j j j j

15 36 180 108 101 275 246 101 237 189 176 246 138 101 189 36 36 73 108 108 64 212 176 150 150 12 15 36 36 142 150

* Ovägt medel

100 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 100

2010-12-01 15.40

livets slutskede

Rehabilitering vid stroke 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke

18. Funktionsförmåga tre månader efter stroke.

Procentandel avlidna som hade någon närvarande i dödsögonblicket, 2009.

Procentandel av avlidna där närstående erbjudits eftersamtal.

Procentandel 65–w år med mycket eller ganska gott hälsotillstånd, genomsnitt, 2007–2009.

Procentandel oberoende av stöd, genomsnitt 2007–2009.

Total 72–100 89

Ranking

Total 5–100 58

Jmf 2009

16. Eftersamtal med närstående

Jmf 2009

15. Någon närvarande i dödsögonblicket.

Ranking

Total

Ranking

Total

48–97

41–84

Ranking

Område Min–max Riket Halland forts

69 93

220

252

Hylte Kungsbacka

121

104

Laholm

206

Varberg

Länet V Götaland

96 91

j k

16 43

51 46

l k

64 69

104

Ale

165

Alingsås

104

252

Bengtsfors

245

165

Bollebygd

149

206

Borås

147

Dals-Ed

104

Essunga

147

Falköping Färgelanda

261

Grästorp

136

165

Gullspång Göteborg

189

184

259

147

Götene

133

Herrljunga

196

Hjo

136

Härryda

Karlsborg

121

Kungälv

121

133

Lerum

189

234

Lidköping Lilla Edet

189

165

Lysekil

234

196

Mariestad

220

147

Mark

104

224

Mellerud

Munkedal

189

102

Mölndal

Orust

171

234

Partille

210

206

Skara

121

184

Skövde

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 101

ÖJäldretabell2010korr2.indd 101

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 10. Resultatindikatorer 11–18 Tillgänglighet 12. Kommunens information på webben

13. Informerande samtal med döende

14. Smärtskattning sista levnadsveckan.

Antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, 2008 och 2009.

Procentandel av maxpoäng, 2010.

Procentandel avlidna som fått informerande samtal, 2009.

Procentandel avlidna som smärtskattats under sista levnadsveckan, 2009.

Total Min–max Riket

Ranking

0–277

Total 16–100

51*

74*

Ranking

j k j j j j l l j k j k j k j l k l

Ranking

2–69

0–58

Jmf 2009

11. Väntetid till särskilt boende

Jmf 2009

Område

Stöd i

Total

Ranking

Total

64 64

V Götaland forts Sotenäs

Stenungsund

Strömstad

Svenljunga

Tanum

Tibro

Tidaholm

Tjörn

Tranemo

Trollhättan

Töreboda

Uddevalla

Ulricehamn

Vara

Vårgårda

Vänersborg

Åmål

Öckerö

73 246 35

15 189

108

266

150

k j k k k

k l k

14 64 64 64

36 108 108 36 189 220 266 246

Länet Värmland Arvika

Eda

Filipstad

Forshaga

Grums

101

124

Hagfors

74 89

Hammarö

Karlstad

Kil

89 95 47

Kristinehamn

Munkfors

84 79

Storfors

Sunne

123

Säffle

Torsby

Årjäng

j k j l j k j k j j j j j j j j

138 150 220 262 150 36 36 15

266

38 64

108 150 36

189

103

256

j j k k

53 21 53 64

Länet * Ovägt medel

102 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 102

2010-12-01 15.40

livets slutskede

Rehabilitering vid stroke 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke

18. Funktionsförmåga tre månader efter stroke.

Procentandel avlidna som hade någon närvarande i dödsögonblicket, 2009.

Procentandel av avlidna där närstående erbjudits eftersamtal.

Procentandel 65–w år med mycket eller ganska gott hälsotillstånd, genomsnitt, 2007–2009.

Procentandel oberoende av stöd, genomsnitt 2007–2009.

Total 72–100 89

Ranking

Total 5–100 58

Jmf 2009

16. Eftersamtal med närstående

Jmf 2009

15. Någon närvarande i dödsögonblicket.

Ranking

Total

Ranking

Total

48–97

41–84

Ranking

Område Min–max Riket V Götaland forts

234

275

Sotenäs Stenungsund

171

Strömstad

242

Svenljunga Tanum

265

149

184

j l l k k

171

147

Tibro

Tidaholm

Tjörn

147

Tranemo

j l l k k

Trollhättan

89 85 97 84

100

136

234

245

284

Töreboda

234

184

Uddevalla Ulricehamn

104

224

121

Vara

Vårgårda Vänersborg

206

234

Åmål

189

102

Öckerö

Länet Värmland

206

252

Arvika Eda

149

242

Filipstad Forshaga

171

196

Grums

210

242

Hagfors

Hammarö

j l k

121

147

Karlstad

165

Kil

k j k

136

Kristinehamn

220

Munkfors

234

165

121

Säffle

242

Torsby

147

78 83

Storfors 94 88 96 95

j l j j

j l l l

Sunne

Årjäng Länet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 103

ÖJäldretabell2010korr2.indd 103

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 10. Resultatindikatorer 11–18 Tillgänglighet 12. Kommunens information på webben

13. Informerande samtal med döende

14. Smärtskattning sista levnadsveckan.

Antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, 2008 och 2009.

Procentandel av maxpoäng, 2010.

Procentandel avlidna som fått informerande samtal, 2009.

Procentandel avlidna som smärtskattats under sista levnadsveckan, 2009.

Total Min–max Riket

Ranking

0–277

Total 16–100

51*

74*

Jmf 2009

11. Väntetid till särskilt boende

Jmf 2009

Område

Stöd i

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

241

150

256

246

k k j j k j l l k j l

2–69

0–58

Örebro Askersund

Degerfors

Hallsberg

Hällefors

Karlskoga Kumla

Laxå

Lekeberg

Lindesberg

Ljusnarsberg

Nora

Örebro

j j j j k j j l k j j j

36 278 281 180 36 220 150 220 73 271 142 12

Länet Västmanland Arboga Fagersta

89 86

Hallstahammar

105

Kungsör

60 65

Köping

Norberg

Sala

Skinnskatteberg

Surahammar

Västerås

j k j j j j k j j j

36 64 241 212 36 189 108 241 73

Länet Dalarna Avesta

115

Borlänge

100

Falun

Gagnef Hedemora

54 127

130

Leksand

111

Ludvika

Malung-Sälen

Mora

114

Orsa

Rättvik

j k l j l j j k j j j

271

220

150

101

180

220

64 47 16 64 29 38 64 64 21 64

* Ovägt medel

104 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 104

2010-12-01 15.40

livets slutskede

Rehabilitering vid stroke 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke

18. Funktionsförmåga tre månader efter stroke.

Procentandel avlidna som hade någon närvarande i dödsögonblicket, 2009.

Procentandel av avlidna där närstående erbjudits eftersamtal.

Procentandel 65–w år med mycket eller ganska gott hälsotillstånd, genomsnitt, 2007–2009.

Procentandel oberoende av stöd, genomsnitt 2007–2009.

Total 72–100 89

Ranking

Total 5–100 58

Jmf 2009

16. Eftersamtal med närstående

Jmf 2009

15. Någon närvarande i dödsögonblicket.

Ranking

Total

Ranking

Total

48–97

41–84

Ranking

Område Min–max Riket Örebro

254

Askersund

65 72

259

102

Degerfors

171

Hallsberg

265

Hällefors

136

165

Karlskoga Kumla

171

234

Laxå

278

224

Lekeberg

Lindesberg

Ljusnarsberg

102

Nora

245

184

Örebro

Länet Västmanland

104

Arboga

189

147

Fagersta

Hallstahammar

Kungsör

121

147

Köping

259

121

Norberg

254

121

149

165

Sala Skinnskatteberg

Surahammar Västerås Länet Dalarna

95 88 79 84 99 74 90 82 82 81 96

j l j l j l j l l k j

103

j j l j j j j l l j j

149

196

Avesta

102

Borlänge

103

210

206

Falun

Gagnef

104

272

Hedemora

Leksand

149

102

Ludvika

Malung-Sälen Mora

133

102

Orsa

Rättvik

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 105

ÖJäldretabell2010korr2.indd 105

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 10. Resultatindikatorer 11–18 Tillgänglighet 12. Kommunens information på webben

13. Informerande samtal med döende

14. Smärtskattning sista levnadsveckan.

Antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, 2008 och 2009.

Procentandel av maxpoäng, 2010.

Procentandel avlidna som fått informerande samtal, 2009.

Procentandel avlidna som smärtskattats under sista levnadsveckan, 2009.

Total Min–max Riket

Ranking

0–277

Total 16–100

51*

74*

Ranking

j j j j

150

Total

Ranking

Total

2–69

0–58

Jmf 2009

11. Väntetid till särskilt boende

Jmf 2009

Område

Stöd i

Ranking

k k j

j k j k

Dalarna forts Smedjebacken

Säter

137

131

Vansbro

Älvdalen

105

Bollnäs

100

Gävle

189

220

103

64 2

Länet Gävleborg

Hofors

100

Hudiksvall

Ljusdal

86 70

Nordanstig

122

Ockelbo

75 67

Ovanåker

Sandviken

119

Söderhamn

84 89

k l k j l l j j l j

209

j k

61 29

180 142 209 73 13

Länet Västernorrland Härnösand

Kramfors

Sollefteå

Sundsvall

Timrå

Ånge

Örnsköldsvik

54 79

k l j l l j j

108 254 189 73 287 256 108

Länet Jämtland Berg

Bräcke

Härjedalen

Krokom

Ragunda

Strömsund

Åre

Östersund

l l j l j j l k

287 212 220 180 275 15 281 15

Länet * Ovägt medel

106 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 106

2010-12-01 15.40

livets slutskede

Rehabilitering vid stroke 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke

18. Funktionsförmåga tre månader efter stroke.

Procentandel avlidna som hade någon närvarande i dödsögonblicket, 2009.

Procentandel av avlidna där närstående erbjudits eftersamtal.

Procentandel 65–w år med mycket eller ganska gott hälsotillstånd, genomsnitt, 2007–2009.

Procentandel oberoende av stöd, genomsnitt 2007–2009.

Total 72–100 89

Ranking

Total 5–100 58

Jmf 2009

16. Eftersamtal med närstående

Jmf 2009

15. Någon närvarande i dödsögonblicket.

Ranking

Total

Ranking

Total

48–97

41–84

Ranking

Område Min–max Riket Dalarna forts

91 83 84

l l j

j l j

Smedjebacken

149

Säter

224

Vansbro

234

Älvdalen Länet Gävleborg

90 82 72 96

93 76

j l j j

j k

104

100

j j j j

j k

220

252

220

165

Gävle

121

Hofors Hudiksvall

Bollnäs

206

Ljusdal

104

281

Nordanstig

210

Ockelbo

149

184

Ovanåker

149

147

Sandviken

149

Söderhamn

Länet Västernorrland

Härnösand

171

165

Kramfors

272

261

Sollefteå

Sundsvall Timrå

104

Ånge

149

102

Örnsköldsvik

Länet Jämtland

95 91

j j

21 43

57 39

j l

49 75

245

224

Berg

242

Bräcke

171

184

Härjedalen

121

133

Krokom

210

242

Ragunda

210

224

Strömsund

171

206

Åre

220

206

Östersund

Länet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 107

ÖJäldretabell2010korr2.indd 107

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 10. Resultatindikatorer 11–18 Tillgänglighet 12. Kommunens information på webben

13. Informerande samtal med döende

14. Smärtskattning sista levnadsveckan.

Antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, 2008 och 2009.

Procentandel av maxpoäng, 2010.

Procentandel avlidna som fått informerande samtal, 2009.

Procentandel avlidna som smärtskattats under sista levnadsveckan, 2009.

Total Min–max Riket

Ranking

0–277

Total 16–100

51*

74*

Ranking

Jmf 2009

11. Väntetid till särskilt boende

Jmf 2009

Område

Stöd i

Total

Ranking

Total

Ranking

2–69

0–58

Västerbotten Bjurholm

Dorotea

Lycksele

Malå

Nordmaling

Norsjö

Robertsfors

Skellefteå

100

Sorsele

Storuman

Umeå

100

Vilhelmina

100

121

Vindeln

Vännäs Åsele

j j j j j j j j k j j j j j j

277 279 108 284 150 101 246 1 290 289 1 108 180 189 189

Länet Norrbotten Arjeplog

Arvidsjaur

116

127

Boden

113

126

Gällivare

Haparanda

Jokkmokk

Kalix

Kiruna

63 79

Luleå

Pajala

Piteå

Älvsbyn

Överkalix

Övertorneå

j j j l k j j k j l j j j j

286 138 180 212 246 189 220 108 36 284 73 142 220 264

Länet * Ovägt medel

108 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 108

2010-12-01 15.40

livets slutskede

Rehabilitering vid stroke 17. Hälsotillstånd tre månader efter stroke

18. Funktionsförmåga tre månader efter stroke.

Procentandel avlidna som hade någon närvarande i dödsögonblicket, 2009.

Procentandel av avlidna där närstående erbjudits eftersamtal.

Procentandel 65–w år med mycket eller ganska gott hälsotillstånd, genomsnitt, 2007–2009.

Procentandel oberoende av stöd, genomsnitt 2007–2009.

Total 72–100 89

Ranking

Total 5–100 58

Jmf 2009

16. Eftersamtal med närstående

Jmf 2009

15. Någon närvarande i dödsögonblicket.

Ranking

Total

Ranking

Total

48–97

41–84

Ranking

Område Min–max Riket Västerbotten

104

133

275

242

Bjurholm Dorotea

245

196

Lycksele

Nordmaling

245

270

Norsjö

104

Robertsfors

149

206

Skellefteå

189

121

Storuman

Malå

Sorsele 92

100

104

102

Umeå

261

Vilhelmina

259

267

Vindeln

189

206

Vännäs

189

270

Åsele Länet Norrbotten Arjeplog

245

224

69 79

Arvidsjaur

220

206

Boden

Gällivare

184

Haparanda

Jokkmokk

102

Kalix

184

Kiruna

102

Luleå

280

252

Pajala

220

206

Piteå

267

Älvsbyn

Överkalix

Övertorneå

Länet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 109

ÖJäldretabell2010korr2.indd 109

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 11. Resultatindikatorer 19–27 Riskförebyggande arbete 20. Riskbedöm ningar fall

21. Riskbedömning ar undernäring

22. Riskbedöm ningar trycksår

23. Läkemedels genomgångar

Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80–w år, genomsnitt. 2007–2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för fall. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för undernäring. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för trycksår. 2009

Procentandel som erhållit minst en läkemedelsgenomgång de senaste 12 månaderna. 2009

Total Min–max Riket

34–85 58

Jmf 2009

Område

19. Fallskador

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

0–100

Ranking

Stockholm Botkyrka

Danderyd

Ekerö

Haninge

Huddinge

Järfälla

Lidingö

Nacka

Norrtälje

Nykvarn

Nynäshamn

Salem

Sigtuna

Sollentuna

Solna

Stockholm

Sundbyberg

Södertälje

Tyresö

Täby

Upplands Väsby

Upplands-Bro

Vallentuna

Vaxholm

Värmdö

Österåker

58 Länet

l l j j j l l j l l j j l l l j l j l l l l l l l l

141

219

194

235

225

100

111

208

150

143

232

148

111

232

146

225

111

126

168

219

100

241

119

160

176

100

162

129

138

238

186

134

281

277

134

284

221

250

132

126

106

127

141

180

192

208

154

225

100

180

232

170

190

100

Uppsala Enköping

Heby

Håbo

Knivsta

Tierp

Uppsala

Älvkarleby

Östhammar

57 Länet

j l l l l j j j

111

174

178

117

141

132

141 131

195

154

267

216

244

221

167

166

190

231

254

179

208

246

122

159

180

259

109

110 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 110

2010-12-01 15.40

Riskfylld användning av läkemedel 27. Förskrivning av läkemedel med anti kolinerga effekter

Procentandel av inv. 80–w år med aktuell läkemedelsbehandling. 2009

Total 4,7–18,7 11,8

Ranking

Total

k k l l j k j k k k l j k k k k j k k k k l j l l k

142

4,3

3,3

4,0

240

4,1

1,2–8,0 4,9

Ranking

Total

l k l j l k j k k j k l l l l k k k l k k k k l k k

124

5,3

3,2

103

3,3

106

3,6

0,5–7,3 2,9

Jmf 2009

26. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer

Jmf 2009

25. Samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka

Jmf 2009

24. Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel

Ranking

Total

Ranking

k k j l k j k k k j k k j k k k k l j k j k j j k k

288

5,9

167

Botkyrka

182

6,7

232

Danderyd

193

6,4

212

Ekerö

224

6,1

184

Haninge Huddinge

1,4–10,5

Område Min–max

5,8

Riket Stockholm

11,8 10,5 9,9 13,9 10,8 15,2 10,5 10,6 9,4 13,3 9,8 9,8 13,1 12,6 13,4 10,9 13,1 12,9 10,1 10,7 12,5 18,4 8,9 11,8 8,8 14,5

105

4,7

270

4,7

5,0

4,5

3,7

217

4,6

6,2

207

4,1

186

4,5

222

5,4

111

4,5

207

5,5

198

5,0

3,6

4,0

177

3,7

289

5,7

2,8

142

3,4

3,7

256

3,6

11,0

164

3,5

163

2,7

186

2,9

140

3,1

3,0

153

5,2

153

3,0

256

2,8

105

3,3

145

2,9

210

2,7

141

3,0

219

2,4

183

4,6

2,6

102

2,6

3,0

229

2,9

2,3

3,1

2,9

4,0

215

5,3

115

120

6,2

191

Järfälla

139

6,0

174

Lidingö

164

6,9

244

Nacka

150

5,6

142

Norrtälje

286

8,7

285

Nykvarn

150

5,5

136

Nynäshamn

131

4,9

Salem

193

5,4

126

Sigtuna Sollentuna

139

6,9

244

120

7,2

259

Solna

150

6,4

212

Stockholm

7,7

270

Sundbyberg

275

7,0

252

Södertälje

105

4,7

Tyresö

105

5,6

142

Täby

150

6,0

174

Upplands Väsby

139

6,2

191

Upplands-Bro

6,4

212

Vallentuna

4,5

Vaxholm

164

4,9

Värmdö

139

6,4

212

Österåker

3,1

6,3

Länet Uppsala

14,5 13,6 13,5 15,7 13,8 15,0 13,4 16,0

k l j l j k j k

14,8

256

4,6

227

5,9

225

6,6

275

3,0

236

5,3

266

5,7

222

6,8

277

4,3 5,4

k l l j j k l j

152

2,2

239

2,0

266

3,9

2,5

203

3,4

228

2,8

274

2,5

123

2,5 2,7

j j l j k k j k

5,8

161

Enköping

5,0

Heby

250

3,7

Håbo Knivsta

3,0

207

5,1

102

Tierp

131

6,2

191

Uppsala

5,8

161

Älvkarleby

6,0

174

Östhammar

5,8

Länet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 111

ÖJäldretabell2010korr2.indd 111

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 11. Resultatindikatorer 19–27 Riskförebyggande arbete 20. Riskbedöm ningar fall

21. Riskbedömning ar undernäring

22. Riskbedöm ningar trycksår

23. Läkemedels genomgångar

Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80–w år, genomsnitt. 2007–2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för fall. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för undernäring. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för trycksår. 2009

Procentandel som erhållit minst en läkemedelsgenomgång de senaste 12 månaderna. 2009

Total Min–max Riket

34–85 58

Jmf 2009

Område

19. Fallskador

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

l l l l l l l l l

190

137

131

127

148

163

141

167

214

207

233

141

156

224

211

205

141

111

221

121

114

166

256

145

111

113

110

100

261

0–100

Ranking

Sörmland Eskilstuna

Flen

Gnesta

Katrineholm

Nyköping

Oxelösund

Strängnäs

Trosa

Vingåker

46 Länet

163

Östergötland Boxholm

Finspång

Kinda

Linköping

Mjölby

Motala

Norrköping

Söderköping

Vadstena

Valdemarsvik

Ydre

Åtvidaberg

Ödeshög

38 Länet

j j l l j j j l l j j j l

259

268

248

267

154

100

263

129

106

124

140

173

190

221

194

197

111

150

183

144

181

252

106

216

208

216

100

231

172

126

259

268

248

100

225

248

267

259

268

248

267

Jönköping Aneby

Eksjö

Gislaved

Gnosjö

Habo

Jönköping

Mullsjö

Nässjö

Sävsjö

Tranås

Vaggeryd

l l j j j k l j l k l

190

180

100

94 1

141

163

101

100

111

120

232

154

122

100

141

221

117

111

119

224

240

100

168

100

112 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 112

2010-12-01 15.40

Riskfylld användning av läkemedel 27. Förskrivning av läkemedel med anti kolinerga effekter

Procentandel av inv. 80–w år med aktuell läkemedelsbehandling. 2009

Total 4,7–18,7 11,8

Ranking

Total

k j l j k j j l l

4,0

139

4,2

111

4,3

1,2–8,0 4,9

Ranking

Total

k j k k k k j j l

2,3

0,5–7,3 2,9

Jmf 2009

26. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer

Jmf 2009

25. Samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka

Jmf 2009

24. Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel

Ranking

Total

Ranking

k j j k k k k l k

4,5

105

4,6

Flen

6,1

184

Gnesta Katrineholm

1,4–10,5

Område Min–max

5,8

Riket Sörmland

10,3 11,6 10,9 11,8 8,2 12,8 7,1 11,5 15,0

142

5,0

4,3

195

4,6

3,3

132

2,8

266

5,8

10,2

114

2,6

126

1,5

185

2,3

125

2,3

148

3,1

1,9

2,4

235

3,5

4,2

Eskilstuna

5,1

102

6,1

184

Nyköping

164

6,9

244

Oxelösund

4,8

Strängnäs

5,4

126

Trosa

215

4,5

Vingåker

2,3

5,1

Länet Östergötland

13,5 11,2 12,0 11,2 8,8 10,7 8,8 8,2 14,8 8,8 8,3 9,2 7,0

l j k k k k j l l j j j l

225

3,9

119

4,4

157

5,5

119

5,0

4,7

5,3

3,7

4,4

263

6,5

3,5

3,6

3,0

10,1

2,3

j k l k k k k k l j l k k

3,9

132

5,2

213

3,6

184

2,3

158

2,5

206

2,4

2,6

133

1,8

263

2,9

3,1

3,2

3,3

4,5

2,3

k k k j j k k j k j j k k

250

7,7

270

Boxholm

286

4,1

Finspång

224

6,2

191

Kinda

5,3

115

Linköping

6,3

198

Mjölby

6,4

212

Motala

105

4,5

Norrköping

4,4

Söderköping

139

6,3

198

Vadstena

164

4,7

Valdemarsvik

182

5,6

142

Ydre

193

6,8

240

Åtvidaberg

6,7

232

2,7

5,3

Ödeshög Länet Jönköping

9,9 11,4 13,9 7,5 14,7 12,5 7,8 12,1 9,1 12,0 8,4

l k k j l k j k k k j

3,2

129

4,0

240

3,7

3,2

260

6,9

177

5,9

3,7

165

3,9

2,7

157

5,1

3,1

j k k j l k j k j k j

3,8

2,1

3,7

1,8

277

2,3

240

2,0

4,0

2,7

1,7

193

2,8

3,3

k k j j k k k k j k k

243

5,9

167

5,7

154

Aneby Eksjö

233

8,2

280

Gislaved Gnosjö

6,1

184

8,4

283

Habo

7,1

255

Jönköping

257

6,9

244

Mullsjö

120

6,5

224

Nässjö

6,9

244

Sävsjö

131

6,4

212

Tranås

193

5,7

154

Vaggeryd

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 113

ÖJäldretabell2010korr2.indd 113

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 11. Resultatindikatorer 19–27 Riskförebyggande arbete 20. Riskbedöm ningar fall

21. Riskbedömning ar undernäring

22. Riskbedöm ningar trycksår

23. Läkemedels genomgångar

Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80–w år, genomsnitt. 2007–2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för fall. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för undernäring. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för trycksår. 2009

Procentandel som erhållit minst en läkemedelsgenomgång de senaste 12 månaderna. 2009

Total Min–max Riket

34–85 58

Jmf 2009

Område

19. Fallskador

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

0–100

Ranking

Jönköping forts Vetlanda

Värnamo

59 Länet

j j

132

203

176

208

Kronoberg Alvesta

Lessebo

Ljungby

Markaryd

Tingsryd

Uppvidinge

Växjö

Älmhult

47 Länet

l l k l l l l l

231

132

224

192

216

182

168

142

230

225

191

233

186

17 79

186

224

133

197

190

240

231

185

192

225

213

228

202

124

110

137

166

Kalmar Borgholm

Emmaboda

Hultsfred

Högsby

Kalmar

Mönsterås

Mörbylånga

Nybro

Oskarshamn

Torsås

Vimmerby

Västervik

55 Länet

Länet

j j k l l j j j l l l l

127

174

246

183

242

259

268

248

205

44 79

259

268

248

209

216

197

254

216

259

268

248

186

168

117

235

250

178

105

205

231

236

207

105

141

259

268

248

246

225

265

160

117

141

208

158

233

Gotland Gotland

180

110

230

Blekinge Karlshamn

Karlskrona

Olofström

Ronneby

Sölvesborg

39 Länet

k l j k j

111

179

186

120

114 267

208

268

248

186

108

240

259

268

248

267

114 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 114

2010-12-01 15.40

Riskfylld användning av läkemedel 27. Förskrivning av läkemedel med anti kolinerga effekter

Procentandel av inv. 80–w år med aktuell läkemedelsbehandling. 2009

Total 4,7–18,7 11,8

Ranking

Total

k k

3,5

202

4,8

1,2–8,0 4,9

Ranking

Total

j l

3,4

177

2,9

0,5–7,3 2,9

Jmf 2009

26. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer

Jmf 2009

25. Samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka

Jmf 2009

24. Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel

Ranking

Total

Ranking

l j

207

5,2

110

Vetlanda

139

8,2

280

Värnamo

1,4–10,5

Område Min–max

5,8

Riket Jönköping forts

9,5 13,0 10,1

4,5

2,7

5,3

Länet Kronoberg

13,1 16,4 14,0 9,8 12,0 13,9 14,4 13,1

l j j j j l j l

207

6,8

279

7,6

244

6,8

3,5

157

5,6

240

6,4

253

7,3

207

13,6

7,0

l l k j k k k l

275

2,4

286

4,4

273

2,6

1,4

226

3,1

259

1,9

285

2,4

280

6,7

3,3

l l k j l k k k

4,6

Alvesta

268

4,2

Lessebo

105

4,6

Ljungby

3,5

Markaryd

164

4,6

Tingsryd

3,6

Uppvidinge

4,9

Växjö

4,8

193

2,6

4,6

Älmhult Länet Kalmar

8,2 6,4 12,9 9,0 9,1 9,0 9,8 9,5 10,9 8,4 11,8 10,1

l j j l k l j k k j l k

3,5

198

4,5

1,9

3,7

3,1

3,2

111

4,8

2,8

142

3,3

9,8

3,6

k k j j k k k k l j j j

1,6

3,1

136

3,6

2,7

3,7

1,4

1,9

169

4,1

1,9

2,6

3,6

2,1

k k k k k k k j j j k k

4,3

Borgholm

164

5,0

Emmaboda

224

6,0

174

Hultsfred

120

5,1

102

Högsby

120

5,0

Kalmar

233

4,8

Mönsterås Mörbylånga

4,0

4,2

Nybro

260

7,2

259

Oskarshamn

4,8

Torsås

105

4,8

Vimmerby

5,6

142

2,6

5,2

Västervik Länet Gotland

9,4

2,9

2,8

131

2,8

5,8

161

5,8

Gotland Länet Blekinge

11,4 11,5 8,8 9,5 12,0

k l k j l

10,9

129

4,8

132

5,7

5,3

4,5

157

5,7 5,3

k k k k k

173

4,0

232

2,2

205

2,7

143

2,3

231

3,2 2,7

k j k j j

257

6,0

174

Karlshamn

5,5

136

Karlskrona

120

6,8

240

Olofström

6,3

198

Ronneby

182

5,7

154

Sölvesborg

5,9

Länet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 115

ÖJäldretabell2010korr2.indd 115

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 11. Resultatindikatorer 19–27 Riskförebyggande arbete 20. Riskbedöm ningar fall

21. Riskbedömning ar undernäring

22. Riskbedöm ningar trycksår

23. Läkemedels genomgångar

Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80–w år, genomsnitt. 2007–2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för fall. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för undernäring. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för trycksår. 2009

Procentandel som erhållit minst en läkemedelsgenomgång de senaste 12 månaderna. 2009

Total Min–max Riket

34–85 58

Jmf 2009

Område

19. Fallskador

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

0–100

Ranking

Skåne Bjuv

Bromölla

Burlöv

Båstad

Eslöv

Helsingborg

Hässleholm

Höganäs

Hörby

Höör

Klippan

Kristianstad

Kävlinge

Landskrona

Lomma

Lund

Malmö

Osby

Perstorp

Simrishamn

Sjöbo

Skurup

Staffanstorp

Svalöv

Svedala

Tomelilla

Trelleborg

Vellinge

Ystad

Åstorp

Ängelholm

Örkelljunga

Östra Göinge

60 Länet

j l k j l k l j j j j l j l k k k j l j l l l l l j l k l j l j l

131

163

141

100

211 1

168

203

197

167

249

129

261

162

175

122

186

208

126

186

160

173

111

208

135

154

131

163

174

150

109

114

127

197

203

129

110

126

268

248

100

208

126 201

127

213

186

172

232

145

159

152

214

224

154

168

183

122

151

241

101

121

100

117

100

259

254

248

267

140

114

197

107

183

162

154

254

225

259

248

100

216

256

111

100

190

101

146

205

208

100

186

132

150

248

216

111

110

163

227

145

216

138

180

211

Halland Falkenberg

Halmstad

l j

141

148

197

224

148

141

134

116 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 116

2010-12-01 15.40

Riskfylld användning av läkemedel 27. Förskrivning av läkemedel med anti kolinerga effekter

Procentandel av inv. 80–w år med aktuell läkemedelsbehandling. 2009

Total 4,7–18,7 11,8

Ranking

Total

l k l l j j k j l l j k j j k j k l j j j j l l j k k k j j k k j

214

4,8

177

6,6

150

4,8

4,1

4,5

132

5,1

1,2–8,0 4,9

Ranking

Total

j l k l k j j k k k k j j j l k j j j k l j j l j j k k j k k j l

175

3,3

267

3,7

0,5–7,3 2,9

Jmf 2009

26. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer

Jmf 2009

25. Samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka

Jmf 2009

24. Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel

Ranking

Total

Ranking

k k l k k k j k k j k l k k k k k l j k k k j k l l k l k j k k k

193

5,2

110

Bjuv

233

4,9

Bromölla

1,4–10,5

Område Min–max

5,8

Riket Skåne

13,2 12,5 11,9 9,3 8,7 11,5 13,1 9,7 11,9 13,7 10,6 13,0 8,5 11,6 9,2 10,9 12,5 12,2 14,0 14,6 11,8 16,0 15,3 12,6 13,0 13,8 13,3 11,8 13,3 12,7 11,2 9,5 14,0

207

5,4

4,8

150

5,1

233

5,8

4,3

202

6,1

3,1

139

4,7

6,0

111

5,9

177

5,8

169

3,0

244

5,3

259

4,8

142

3,1

277

4,1

271

3,7

186

4,1

202

6,2

236

4,0

217

4,9

142

5,5

217

4,5

192

5,6

119

4,5

2,4

244

12,1

5,1

170

3,3

109

2,5

137

3,1

191

2,8

209

3,6

176

3,4

194

4,4

234

2,2

121

2,7

248

3,1

2,5

162

3,7

244

3,1

241

2,3

236

2,6

3,7

204

3,1

168

3,6

3,4

108

3,5

3,0

110

3,3

253

4,5

100

3,9

179

3,8

220

3,4

144

3,0

222

1,9

138

3,2

2,4

190

5,2

3,5

193

5,0

Burlöv

6,1

184

Båstad

164

4,4

Eslöv

131

5,6

142

Helsingborg

224

4,7

Hässleholm

207

5,2

110

Höganäs

268

5,6

142

Hörby

4,8

Höör

120

5,3

115

Klippan

164

4,7

Kristianstad

4,4

Kävlinge

233

6,9

244

Landskrona

164

3,9

Lomma

5,0

Lund

105

6,0

174

Malmö

233

3,2

Osby

164

5,6

142

Perstorp Simrishamn

224

5,9

167

207

4,0

Sjöbo

215

4,7

Skurup Staffanstorp

150

3,9

193

5,4

126

Svalöv

272

6,3

198

Svedala

250

5,7

154

Tomelilla

243

6,3

198

Trelleborg

207

6,6

228

Vellinge

150

4,5

Ystad

5,9

167

Åstorp

182

5,7

154

Ängelholm

5,4

126

Örkelljunga

3,5

215

3,0

5,4

Östra Göinge Länet Halland

8,9 11,5

j l

4,3

132

6,1

k k

122

2,0

250

2,5

j k

5,3

115

Falkenberg

4,8

Halmstad

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 117

ÖJäldretabell2010korr2.indd 117

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 11. Resultatindikatorer 19–27 Riskförebyggande arbete 20. Riskbedöm ningar fall

21. Riskbedömning ar undernäring

22. Riskbedöm ningar trycksår

23. Läkemedels genomgångar

Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80–w år, genomsnitt. 2007–2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för fall. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för undernäring. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för trycksår. 2009

Procentandel som erhållit minst en läkemedelsgenomgång de senaste 12 månaderna. 2009

Total Min–max Riket

34–85 58

Jmf 2009

Område

19. Fallskador

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

0–100

Ranking

Halland forts Hylte

Kungsbacka

Laholm

Varberg

57 Länet

j l k l

259

248

127

144

117

109

134

132

203

233

180

150

176

134

V Götaland Ale

Alingsås

Bengtsfors

Bollebygd

Borås

Dals-Ed

Essunga

Falköping

Färgelanda

Grästorp

Gullspång

Göteborg

Götene

Herrljunga

Hjo

Härryda

Karlsborg

Kungälv

Lerum

Lidköping

Lilla Edet

Lysekil

Mariestad

Mark

Mellerud

Munkedal

Mölndal

Orust

Partille

Skara

Skövde

j l j l l j l j j l j k l j l j l j l j l j j l j j j j j l l

241

183

152

150

257

141

100

148

100

205

100

141

224

167

265

168

161

197

216

203

259

260

248

267

208

259

249

224

254

111

259

191

154

230

141

132

259

268

248

140

254

248

241

108

146

119

173

190

186

260

172

211

111

100

268

248

100

208

124

203

192

228

179

186

277

259

268

248

260

127

259

238

221

267

141

231

175

240

100

190

200

260

240

100

250

219

238

135

166

159

183

117

137

117

129

105

203

238

172

259

100

248

100

208

179

235

202

247 267

259

252

248

244

173

248

211

168

206

180

202

110

256

219

231

190

216

118 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 118

2010-12-01 15.40

Riskfylld användning av läkemedel 27. Förskrivning av läkemedel med anti kolinerga effekter

Procentandel av inv. 80–w år med aktuell läkemedelsbehandling. 2009

Total 4,7–18,7 11,8

Ranking

Total

j j j k

5,6

165

5,8

1,2–8,0 4,9

Ranking

Total

k k k k

227

3,1

233

2,5

0,5–7,3 2,9

Jmf 2009

26. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer

Jmf 2009

25. Samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka

Jmf 2009

24. Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel

Ranking

Total

Ranking

l k k k

164

4,1

Hylte

6,3

198

Kungsbacka

193

5,1

102

Laholm

131

5,5

136

Varberg

1,4–10,5

Område Min–max

5,8

Riket Halland forts

9,4 12,1 8,8 10,2

3,7

4,6

10,6

3,3

147

2,8

5,2

2,6

5,3

Länet V Götaland

14,7 11,8 12,6 14,2 13,9 15,6 10,7 12,7 12,5 8,1 11,9 14,8 9,7 13,2 13,8 12,6 12,4 11,9 12,0 9,7 12,8 16,9 10,1 14,3 16,4 12,7 13,8 13,1 14,1 10,3 10,8

l l k l k l j j j j j k k j l j j j k j j j j j l j j j j j j

260

6,3

142

5,1

186

6,0

250

5,3

240

4,8

273

4,9

7,0

192

6,1

177

4,2

4,9

150

8,0

263

7,8

5,1

214

5,2

236

6,2

186

4,7

174

4,8

150

5,5

157

7,7

5,7

195

6,0

283

6,5

6,3

251

4,0

279

7,0

192

5,1

236

6,7

207

4,2

249

6,5

5,2

105

5,0

k j l k k k j k k j l k k k k j k j l k k k l k l k j k j k k

257

4,5

189

3,3

246

3,8

208

5,7

171

3,5

182

3,0

283

2,8

252

3,3

115

3,7

181

4,0

289

1,2

288

3,3

192

3,5

199

3,5

254

3,1

165

4,2

166

2,3

215

3,2

287

3,9

230

2,6

243

2,4

264

5,0

258

2,0

4,8

282

5,0

195

4,7

270

3,0

119

2,9

261

3,5

196

1,7

188

2,1

k j k k k j k k j k j k l l j l j k j k k k j j l j k j j j k

272

6,8

240

Ale

193

7,7

270

Alingsås

243

5,8

161

Bengtsfors

289

6,3

198

Bollebygd

215

5,1

102

Borås

150

5,3

115

Dals-Ed

131

3,4

Essunga

193

7,1

255

Falköping

233

5,0

Färgelanda

257

3,8

Grästorp

3,9

Gullspång

193

7,2

259

Göteborg

215

4,3

Götene

215

6,7

232

Herrljunga

164

6,6

228

Hjo

262

4,8

Härryda

7,0

252

Karlsborg

182

5,1

102

Kungälv

250

5,6

142

Lerum

105

5,8

161

Lidköping Lilla Edet

7,1

255

283

4,6

Lysekil

4,8

Mariestad

280

5,9

167

Mark

283

8,7

285

Mellerud

276

8,0

277

Munkedal

150

6,3

198

Mölndal

139

6,3

198

Orust

215

6,4

212

Partille

4,7

Skara

6,0

174

Skövde

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 119

ÖJäldretabell2010korr2.indd 119

2010-12-01 15.40

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 11. Resultatindikatorer 19–27 Riskförebyggande arbete 20. Riskbedöm ningar fall

21. Riskbedömning ar undernäring

22. Riskbedöm ningar trycksår

23. Läkemedels genomgångar

Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80–w år, genomsnitt. 2007–2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för fall. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för undernäring. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för trycksår. 2009

Procentandel som erhållit minst en läkemedelsgenomgång de senaste 12 månaderna. 2009

Total Min–max Riket

34–85 58

Jmf 2009

Område

19. Fallskador

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

0–100

Ranking

V Götaland forts Sotenäs

Stenungsund

Strömstad

Svenljunga

Tanum

Tibro

Tidaholm

Tjörn

Tranemo

Trollhättan

Töreboda

Uddevalla

Ulricehamn

Vara

Vårgårda

Vänersborg

Åmål

Öckerö

52 Länet

j l j j j l j l k k k j l l j k j l

126

117

141

259

268

248

267

251

243

221

117

213

168

190

209

168

110

254

233

267

239

228

129

190

256

212

224

256

216

194

263

168

216

137

202

148

127

259

268

248

100

141

200

135

114

227

246

183

224

151

141

259

195

165

245 267

111

254

268

179

154

142

137

167

234

137

259

268

248

100

Värmland Arvika

Eda

Filipstad

Forshaga

Grums

Hagfors

Hammarö

Karlstad

Kil

Kristinehamn

Munkfors

Storfors

Sunne

Säffle

Torsby

Årjäng

55 Länet

j l l j l j j j l j j j l j l j

172

211

194

225

206

236

248

100

114 1

254

260

248

134 100

111

174

126

135

100

117

190

219

212

211

248

240

104

100

168

219

243

240

216

180

259

126

248

267

111

140

206

150

178

256

259

268

248

267

167

148

127

156

132

224

235

192

168

194

257

168

225

238

186

170

141

100

120 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 120

2010-12-01 15.40

Riskfylld användning av läkemedel 27. Förskrivning av läkemedel med anti kolinerga effekter

Procentandel av inv. 80–w år med aktuell läkemedelsbehandling. 2009

Total 4,7–18,7 11,8

Ranking

Total

j l j j l k l l l j j j j j l k k j

169

5,5

285

6,9

150

5,3

129

3,7

174

4,8

3,9

266

7,0

284

8,0

281

6,9

1,2–8,0 4,9

Ranking

Total

k k k k k k l l k k k k j l j k l j

214

3,7

279

3,9

0,5–7,3 2,9

Jmf 2009

26. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer

Jmf 2009

25. Samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka

Jmf 2009

24. Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel

Ranking

Total

Ranking

k k j j j j k j j j l k k k k k k j

233

6,7

232

Sotenäs

250

6,5

224

Stenungsund

1,4–10,5

Område Min–max

5,8

Riket V Götaland forts

12,2 17,4 11,9 11,4 12,4 10,7 15,0 17,0 16,5 11,5 14,8 12,8 11,8 9,0 13,1 14,0 13,6 16,7

132

6,5

263

5,5

195

5,8

142

5,5

5,6

207

3,6

244

6,1

227

6,6

282

7,1

13,4

207

2,5

4,3

167

3,8

2,2

281

3,1

290

4,9

276

4,2

260

3,6

212

2,1

238

4,2

216

4,4

223

1,9

4,9

251

3,4

269

2,5

284

3,3

6,3

5,3

115

Strömstad

265

5,6

142

Svenljunga

243

5,4

126

Tanum

3,5

Tibro

164

4,9

Tidaholm

281

6,8

240

Tjörn

262

5,0

Tranemo

224

5,7

154

Trollhättan

4,2

Töreboda

262

6,0

174

Uddevalla

268

4,7

Ulricehamn

4,5

Vara

281

7,4

265

Vårgårda

207

6,2

191

Vänersborg

5,3

115

Åmål

193

6,3

198

Öckerö

3,4

6,2

Länet Värmland

11,2 13,3 15,6 11,6 14,4 14,5 10,9 10,9 12,0 10,7 12,5 10,6 12,2 10,3 12,6 14,4

j j j k k l j k j k l j k k k k

11,9

119

4,8

217

6,6

273

5,0

139

5,3

253

6,5

256

5,9

111

6,6

111

5,6

157

5,5

4,2

177

3,9

6,0

169

5,8

5,4

186

3,4

253

6,7 5,4

k l l k l k k k l j j l j k j l

172

4,1

268

3,7

187

3,7

202

2,6

262

3,9

242

4,5

265

2,4

225

3,0

217

3,8

117

3,0

3,2

245

4,3

237

3,6

211

3,4

4,7

272

2,7 3,5

k j l j k k j k k k l k k l l j

260

6,4

212

233

8,4

283

Arvika Eda

233

8,2

280

Filipstad Forshaga

105

7,7

270

250

5,1

102

Grums

272

6,5

224

Hagfors

4,4

Hammarö

150

5,6

142

Karlstad

243

5,0

Kil

150

6,9

244

Kristinehamn

182

7,1

255

Munkfors

265

7,4

265

Storfors

224

6,7

232

Sunne

207

5,5

136

Säffle

276

7,7

270

Torsby

7,7

270

120

6,4

Årjäng Länet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 121

ÖJäldretabell2010korr2.indd 121

2010-12-01 15.41

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 11. Resultatindikatorer 19–27 Riskförebyggande arbete 20. Riskbedöm ningar fall

21. Riskbedömning ar undernäring

22. Riskbedöm ningar trycksår

23. Läkemedels genomgångar

Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80–w år, genomsnitt. 2007–2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för fall. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för undernäring. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för trycksår. 2009

Procentandel som erhållit minst en läkemedelsgenomgång de senaste 12 månaderna. 2009

Total Min–max Riket

34–85 58

Jmf 2009

Område

19. Fallskador

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

l j l l l l l l j j l l

168

231

265

233

261

108

122

107

191

216

146

0–100

Ranking

Örebro Askersund

Degerfors

Hallsberg

Hällefors

Karlskoga

Kumla

Laxå

Lekeberg

Lindesberg

Ljusnarsberg

Nora

Örebro

54 Länet

244

100

232

200

137

194

243 241

111

162

175

154

259

100

126

216

267

180

156

154

142

216

240

268

248

141

121

248

100

127

117

106

143

Västmanland Arboga

Fagersta

Hallstahammar

Kungsör

Köping

Norberg

Sala

Skinnskatteberg

Surahammar

Västerås

58 Länet

j j k l l j l j j j

148

168

192

126

224

163 54

141

259

268

248

252

180

156

248

181

225

154

233

154

241

259

100

248

100

216

246

108

179

177

100

173

256

243

248

140

190

Dalarna Avesta

Borlänge

Falun

Gagnef

Hedemora

Leksand

Ludvika

Malung-Sälen

Mora

Orsa

Rättvik

k j k k l l k j l l l

127

240

249

207

242

141

109

154

201

232

192

186

150

117

216

185

273

167

154

273

114

115

137

211

203

219

211

197

212

265

248

263

287

156

197

133

240

261

208

268

248

267

273

225

216

122 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 122

2010-12-01 15.41

Riskfylld användning av läkemedel 27. Förskrivning av läkemedel med anti kolinerga effekter

Procentandel av inv. 80–w år med aktuell läkemedelsbehandling. 2009

Total 4,7–18,7 11,8

Ranking

l l k k l k j k j j j k

150

Total 1,2–8,0 4,9

Ranking

l l l k k k l l k l l k

Total 0,5–7,3 2,9

Jmf 2009

26. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer

Jmf 2009

25. Samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka

Jmf 2009

24. Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel

Ranking

Total

k j k j k k j l k k j k

150

4,4

Ranking

1,4–10,5

Område Min–max

5,8

Riket Örebro

11,9 17,5 9,6 9,7 10,2 8,6 12,5 10,7 8,6 4,7 8,1 9,5

3,8

286

5,2

4,6

3,5

3,9

3,5

177

5,5

5,2

4,2

2,6

3,7

4,5

9,8

3,0

200

2,5

151

2,9

4,7

2,2

2,3

221

2,4

198

4,3

118

3,8

3,2

1,9

139

3,0

2,9

Askersund

6,2

191

Degerfors

139

7,4

265

Hallsberg

276

6,6

228

Hällefors

4,6

Karlskoga

6,4

212

Kumla

7,0

252

Laxå

265

4,9

Lekeberg

243

5,4

126

Lindesberg

182

3,2

Ljusnarsberg

6,3

198

Nora

150

5,9

167

Örebro

5,7

5,1

Länet Västmanland

11,9 10,8 12,2 9,6 13,7 8,1 12,9 11,2 13,0 10,7

j k l j j k j k l k

150

3,8

105

5,5

169

3,3

233

3,9

4,9

198

3,8

119

2,4

202

4,8

4,7

11,4

k l k j l l j j l k

2,1

218

3,4

3,0

2,4

3,2

178

3,8

3,1

2,4

174

5,0

159

2,6

4,3

k k l k j k j j l k

4,9

Arboga

207

4,5

Fagersta

150

4,9

Hallstahammar

4,3

Kungsör

182

4,7

Köping

243

6,2

191

Norberg

164

6,1

184

Sala

7,2

259

Skinnskatteberg

283

4,4

Surahammar

105

5,1

102

2,9

5,1

Västerås Länet Dalarna

13,6 10,8 10,7 12,0 11,3 10,4 10,8 12,4 9,5 11,2 8,0

k k l l j k l l l j k

227

5,6

105

4,4

4,5

157

4,1

126

3,4

3,5

105

4,1

174

3,9

4,4

119

4,1

3,1

l l l l k l j k l j k

224

2,6

131

2,9

142

2,2

107

1,7

1,8

113

2,4

3,6

130

2,3

111

0,7

1,7

j k k j j j j k k j j

105

9,3

288

Avesta

139

8,0

277

Borlänge

7,2

259

Falun

7,6

269

Gagnef

5,4

126

Hedemora

4,7

Leksand

6,4

212

Ludvika

224

4,8

Malung-Sälen Mora

5,9

167

10,5

290

Orsa

7,8

276

Rättvik

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 123

ÖJäldretabell2010korr2.indd 123

2010-12-01 15.41

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 11. Resultatindikatorer 19–27 Riskförebyggande arbete 20. Riskbedöm ningar fall

21. Riskbedömning ar undernäring

22. Riskbedöm ningar trycksår

23. Läkemedels genomgångar

Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80–w år, genomsnitt. 2007–2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för fall. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för undernäring. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för trycksår. 2009

Procentandel som erhållit minst en läkemedelsgenomgång de senaste 12 månaderna. 2009

Total Min–max Riket

34–85 58

Jmf 2009

Område

19. Fallskador

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

0–100

Ranking

Dalarna forts Smedjebacken

Säter

Vansbro

Älvdalen

66 Länet

j l j j

259

206

146

170

190

231

194

141

172

190

248

261

151

Gävleborg Bollnäs

Gävle

Hofors

Hudiksvall

Ljusdal

Nordanstig

Ockelbo

Ovanåker

Sandviken

Söderhamn

62 Länet

j j k l j l l l l l

119

142

119

142

122

117

141

105

227

261

137

158

265

256

171

100

248

100

288

216

137

186

250

100

197

160

159

127

246

194

178

232

100

Västernorrland Härnösand

Kramfors

Sollefteå

Sundsvall

Timrå

Ånge

Örnsköldsvik

51 Länet

k j j k l j j

232

101

221

261

104

207

154

284

117

194

178

241

114

152

148

194

241

100

248

100

141

216

119

191

165

186

Jämtland Berg

Bräcke

Härjedalen

Krokom

Ragunda

Strömsund

Åre

Östersund

67 Länet

l j j j j k l l

190

124

162

100

183

260

240

257

127

152

163

186

241

160

107 54

190

246

180

211

268

109

174

246

240

126

268

104

126

124 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 124

2010-12-01 15.41

Riskfylld användning av läkemedel 27. Förskrivning av läkemedel med anti kolinerga effekter

Procentandel av inv. 80–w år med aktuell läkemedelsbehandling. 2009

Total 4,7–18,7 11,8

Ranking

Total

k k l l

4,9

227

6,1

6,7

1,2–8,0 4,9

Ranking

Total

l l k k

180

2,5

249

2,5

271

2,5

0,5–7,3 2,9

Jmf 2009

26. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer

Jmf 2009

25. Samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka

Jmf 2009

24. Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel

Ranking

l k j j

Total

Ranking

1,4–10,5

Område Min–max

5,8

Riket Dalarna forts

8,9 13,6 8,9 12,6

186

10,9

4,7

161

4,4

2,6

6,0

174

7,3

264

Säter

10,1

289

Vansbro

105

6,7

232

2,4

7,1

Smedjebacken

Älvdalen Länet Gävleborg

13,6 10,7 10,0 9,3 10,8 12,1 9,0 12,1 8,2 11,2

k j j k k j j j k j

227

3,6

4,6

3,9

4,7

105

3,9

165

6,2

3,9

165

3,5

2,9

119

4,2

10,6

k j k k k k k k j j

2,7

150

2,8

2,2

160

2,2

3,1

255

2,1

1,7

4,7

2,9

120

2,4

4,1

k k j k k j j k k j

120

5,0

131

5,4

126

Gävle

4,2

Hofors

6,0

174

Hudiksvall

164

5,0

Ljusdal

5,8

161

Nordanstig

4,9

Ockelbo

276

4,3

Ovanåker

139

4,8

Sandviken

4,2

Söderhamn

2,7

5,1

Bollnäs

Länet Västernorrland

10,1 12,0 12,5 9,8 9,5 9,1 15,9

k j k k l k k

4,4

157

4,6

177

4,4

3,7

4,4

276

4,6

13,7

j k l j k k k

134

3,1

155

3,5

129

3,2

2,3

3,2

128

2,4

157

3,1

4,2

l k j k k k k

164

6,7

232

Härnösand

215

6,4

212

Kramfors

182

6,3

198

Sollefteå

5,6

142

Sundsvall

182

6,3

198

Timrå

5,0

Ånge

164

5,6

142

Örnsköldsvik

2,8

5,9

Länet Jämtland

7,9 8,3 8,5 7,7 13,6 14,0 9,9 9,6

k j l j l l l k

9,9

4,0

3,8

3,4

4,4

227

3,3

244

5,3

2,3

4,0 4,0

k j l k k l j k

101

1,6

1,2

135

1,6

1,8

201

3,7

1,7

104

2,2 2,1

j j j k j k j k

6,1

184

Berg

4,3

Bräcke Härjedalen

5,2

110

3,9

Krokom

5,3

115

Ragunda Strömsund

233

5,4

126

6,9

244

Åre

5,3

115

Östersund

5,3

Länet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 125

ÖJäldretabell2010korr2.indd 125

2010-12-01 15.41

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 11. Resultatindikatorer 19–27 Riskförebyggande arbete 20. Riskbedöm ningar fall

21. Riskbedömning ar undernäring

22. Riskbedöm ningar trycksår

23. Läkemedels genomgångar

Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80–w år, genomsnitt. 2007–2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för fall. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för undernäring. 2009

Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för trycksår. 2009

Procentandel som erhållit minst en läkemedelsgenomgång de senaste 12 månaderna. 2009

Total Min–max Riket

34–85 58

Jmf 2009

Område

19. Fallskador

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

Ranking

Total

0–100

Ranking

Västerbotten Bjurholm

Dorotea

Lycksele

Malå

Nordmaling

Norsjö

Robertsfors

Skellefteå

Sorsele

Storuman

Umeå

Vilhelmina

Vindeln

Vännäs

Åsele

70 Länet

l l l l l k j j l j l l k j j

190

250

101

186

267 226

281

114

121

190

186

252

211

261

100

224

168

100

261

100

286

105

186

290

197

122

216

197

254

240

250

270

216

110

281

100

288

105

115

233

143

277

100

Norrbotten Arjeplog

Arvidsjaur

Boden

Gällivare

Haparanda

Jokkmokk

Kalix

Kiruna

Luleå

Pajala

Piteå

Älvsbyn

Överkalix

Övertorneå

64 Länet

l k l l j j j j j l j k l j

277

137

129

183

267

225

100

250

179

126

167

267

127

162

121

144

100

111

100

224

100

190

160

146

194 183

241

203

246

202

180

105

142

101

270

252

248

267

256

194

100

273

270

100

250

216

167

235

126 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 126

2010-12-01 15.41

Riskfylld användning av läkemedel 27. Förskrivning av läkemedel med anti kolinerga effekter

Procentandel av inv. 80–w år med aktuell läkemedelsbehandling. 2009

Total 4,7–18,7 11,8

Ranking

Total

l j j k j j l k l j j j l l j

111

3,3

132

3,1

202

3,5

1,2–8,0 4,9

Ranking

Total

k l j j k k l j l l k j k j j

2,4

1,7

3,9

0,5–7,3 2,9

Jmf 2009

26. Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer

Jmf 2009

25. Samtidig förskrivning av tre eller fler psykofarmaka

Jmf 2009

24. Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel

Ranking

Total

Ranking

k j j k j k j k l j k k j k j

8,1

279

1,4

Dorotea

250

4,0

Lycksele

1,4–10,5

Område Min–max

5,8

Riket Västerbotten

10,9 11,5 13,0 14,3 14,7 13,2 17,6 12,2 18,7 10,1 15,0 10,1 17,5 13,7 15,4

251

2,9

260

2,5

214

6,9

288

5,2

169

4,6

290

3,7

3,8

266

6,1

2,2

286

3,8

233

4,2

272

4,6

13,7

3,3

2,9

278

1,9

197

2,4

146

2,4

7,3

1,7

247

2,0

3,1

2,7

116

2,2

156

2,5

4,7

Bjurholm

193

4,8

Malå

139

5,3

115

Nordmaling

6,6

228

Norsjö

5,2

110

Robertsfors Skellefteå

4,3

290

4,6

Sorsele

4,2

Storuman

5,7

154

Umeå

164

5,5

136

Vilhelmina

120

5,5

136

Vindeln

4,4

Vännäs

4,6

2,6

4,9

Åsele Länet Norrbotten

6,4 11,3 11,3 10,3 9,3 4,7 10,0 10,4 12,5 13,4 11,0 12,9 13,3 11,5

j j k j l j l j l l k l k j

11,1

4,6

126

3,4

126

2,8

2,6

1,7

1,2

3,0

2,5

177

2,8

222

3,3

118

4,1

198

4,4

217

3,3

132

3,4 3,1

k k k k k j l k k l k l j k

149

0,5

2,4

2,6

2,0

2,5

1,8

2,1

2,6

3,6

112

3,0

127

4,4

2,7

3,2 2,6

k j k j k k k k j j k l k j

6,4

212

Arjeplog

7,5

268

Arvidsjaur

105

6,5

224

Boden

5,3

115

Gällivare

4,4

Haparanda

6,7

232

Jokkmokk

3,2

Kalix

105

5,4

126

Kiruna

105

4,7

Luleå

224

3,8

Pajala

150

6,3

198

Piteå

268

8,7

285

Älvsbyn

120

4,3

Överkalix

182

4,0

Övertorneå

5,4

Länet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 127

ÖJäldretabell2010korr2.indd 127

2010-12-01 15.41

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 12. Resultatindikatorer 28–30 samt bakgrundsvariabler Personal och kompetens

Område

Total

Procentandel av personal inom särskilt boende och korttidsboende. 2009

Procentuell skillnad mellan nettokostnad och standardkostnaden för äldreomsorgen. 2009

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

j l

273

227

-7

Ekerö

260

Haninge

260

212

-8

Lidingö

273

Nacka

181

-10

Norrtälje

200

-7

Nykvarn

Nynäshamn

140

-4

250

-5

127

-9

5–22

Riket

13*

Ranking

Hemtjänst, kostnad per inv

Ranking

Min–max

Total

30. Avvikelse från standardkostnad

Jmf 2009

Antal personal i genomsnitt under 14 dagar. 2008 och 2009

29. Personal med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå

35–100

Total (-30)–59

Jmf 2009

28. Personalkontinuitet inom hemtjänsten

Standardkostnad

Ranking

Kronor

k j l l l l l k j j j l j j l l l l l j j j l l l j

248

11 561

17 499

251

10 093

180

11 875

4 922–25 743 13 265*

Stockholm Botkyrka

Danderyd

Huddinge

Järfälla

Salem

l l

Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm

241

278

-6

Sundbyberg Södertälje

Tyresö

Täby

l j

185

-7

283

-6

245

278

Upplands Väsby

255

-11

Upplands-Bro

140

Vallentuna

220

287

Vaxholm

Värmdö

181

Österåker

167

190

7 628

13 576

159

12 528

15 067

9 866

212

6 175

9 984

4 922

11 841

211

12 101

16 553

18 838

12 165

108

13 736

163

8 967

125

15 502 12 419

117

9 573

147

8 109

249

12 894

218

12 442

258

13 451

130

10 400

Länet Uppsala Enköping

212

Heby

270

Håbo

Knivsta

Tierp

Uppsala

Älvkarleby

j l l j

Östhammar

285

282

-9

260

263

270

l l l j l l j k

146

6 891

183

8 676

271

9 614

10 808

184

13 634

113 136

14 839

Länet * Ovägt medel

128 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 128

2010-12-01 15.41

Bakgrundsvariabler: Kostnader

Bakgrundsvariabler: Insatser

Hemtjänst, kostnad per brukare

Särskilt boende, kostnad per inv

Särskilt boende, kostnad per brukare

Andel äldre i särskilt boende

Andel med beviljad hemtjänst i ordinärt boende

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Kronor per person som fick insatser i särskilt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Kronor per person som fick insatser i ordinärt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Procentandel av befolkningen 65–w år. Insatser 2009.

Kronor

Total

47 483–232 898

12 134–64 588

275 943–767 300

2–10

5–20

Område

119 304*

29 730*

536 263*

162 408

27 116

597 965

Botkyrka

134 293

30 895

599 354

Danderyd

123 368

29 383

Ekerö

162 476

21 776

656 839

Haninge

85 565

29 711

544 465

Huddinge

110 110

20 528

644 935

Järfälla

107 817

37 056

Lidingö

108 420

23 531

Min–max Riket Stockholm

28 311

534 829

89 535

23 190

672 512

90 178

24 564

Nacka

Norrtälje

Nykvarn

Nynäshamn

63 373

23 313

577 500

Salem

127 490

20 510

576 099

Sigtuna Sollentuna

108 142

29 480

130 925

36 193

631 733

Solna

127 144

37 443

511 139

Stockholm

Sundbyberg

555 367

Södertälje Tyresö

95 600

38 525

111 750

22 556

111 051

22 211

109 570

20 347

Täby

111 769

21 137

Upplands Väsby

95 266

18 655

628 341

Upplands-Bro

94 353

25 288

532 128

Vallentuna

74 640

25 235

Vaxholm

190 066

24 157

Värmdö

134 232

20 238

Österåker

482 443

Länet Uppsala 138 201

29 528

61 075

33 523

99 833

17 626

629 441

Heby

767 300

Håbo Knivsta

27 489

Enköping

139 386

27 871

593 755

Tierp

142 608

23 880

483 407

Uppsala

27 565

413 696

Älvkarleby

Östhammar

26 700

Länet * Ovägt medel

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 129

ÖJäldretabell2010korr2.indd 129

2010-12-01 15.41

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 12. Resultatindikatorer 28–30 samt bakgrundsvariabler Personal och kompetens

Område

Total Min–max

5–22

Riket

13*

Jmf 2009

Antal personal i genomsnitt under 14 dagar. 2008 och 2009

Ranking

29. Personal med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå Procentandel av personal inom särskilt boende och korttidsboende. 2009 Total

Ranking

35–100

30. Avvikelse från standardkostnad

Hemtjänst, kostnad per inv

Procentuell skillnad mellan nettokostnad och standardkostnaden för äldreomsorgen. 2009

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Total (-30)–59

Jmf 2009

28. Personalkontinuitet inom hemtjänsten

Standardkostnad

Ranking

Kronor

j l l k j j l l l

13 547

16 184

4 922–25 743 13 265*

Sörmland Eskilstuna

-7

Flen

200

-3

Gnesta

273

-4

Katrineholm

107

-7

200

-18

-5

Nyköping

Oxelösund Strängnäs

Trosa

156

250

Vingåker

7 933

15 730

9 180

7 803

127

10 751

223

10 943

187

12 829

Länet Östergötland Boxholm

167

-2

Finspång

200

Kinda

100

-8

117

-22

185

-11

Motala

-8

Norrköping

-9

Söderköping

140

-12

Vadstena

107

-24

Valdemarsvik

-20

Ydre

Linköping Mjölby

Åtvidaberg

Ödeshög

263

-4

-9

j l l j k j k j j l l l l

100

14 411

139

17 193

11 069

10 911

8 745

9 030

10 758

8 341

8 539

14 475

287

14 240

12 922

Länet Jönköping Aneby

107

-10

Eksjö

-16

Gislaved

Gnosjö

192

-2

200

-3

Habo

104

Jönköping Mullsjö

Nässjö Sävsjö Tranås

Vaggeryd

-3

-12

-10

255

j j l j l l j l k l l

13 580

18 706

179

10 377

103

16 883

261

7 682

9 704

8 871

15 860

11 295

18 525

160

11 328

* Ovägt medel

130 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 130

2010-12-01 15.41

Bakgrundsvariabler: Kostnader

Bakgrundsvariabler: Insatser

Hemtjänst, kostnad per brukare

Särskilt boende, kostnad per inv

Särskilt boende, kostnad per brukare

Andel äldre i särskilt boende

Andel med beviljad hemtjänst i ordinärt boende

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Kronor per person som fick insatser i särskilt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Kronor per person som fick insatser i ordinärt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Procentandel av befolkningen 65–w år. Insatser 2009.

Kronor

Total

47 483–232 898

12 134–64 588

275 943–767 300

2–10

5–20

119 304*

29 730*

536 263*

28 510

538 426

Område Min–max Riket Sörmland

104 946 126 664

Eskilstuna

19 324

596 133

Flen

29 003

599 809

Gnesta Katrineholm

141 254

19 073

105 443

27 003

527 043

Nyköping

47 483

22 936

560 719

Oxelösund

100 579

29 049

533 538

Strängnäs

163 986

29 787

Trosa

132 839

27 418

Vingåker

550 073

Länet Östergötland 130 500

27 833

622 686

Boxholm

145 721

23 826

532 990

Finspång

90 912

28 842

596 602

Kinda

89 988

27 195

350 863

Linköping

67 677

29 464

465 950

Mjölby

123 538

34 032

520 068

Motala

92 013

26 075

534 470

Norrköping

169 971

26 690

419 285

Söderköping

66 228

28 713

463 958

Vadstena

155 646

21 994

546 701

Valdemarsvik

115 600

49 293

709 984

Ydre

114 111

30 414

535 283

Åtvidaberg

32 443

473 988

Ödeshög Länet Jönköping

99 640

27 586

221 469

22 263

70 140

38 326

498 873

Aneby Eksjö

427 889

Gislaved Gnosjö

141 080

23 193

461 215

125 371

22 945

432 405

Habo

89 181

32 177

471 250

Jönköping

82 536

27 121

512 118

Mullsjö

100 506

29 589

513 246

Nässjö

94 762

33 365

520 409

Sävsjö

207 291

24 070

Tranås

99 443

36 442

Vaggeryd

566 634

* Ovägt medel

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 131

ÖJäldretabell2010korr2.indd 131

2010-12-01 15.41

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 12. Resultatindikatorer 28–30 samt bakgrundsvariabler Personal och kompetens

Område

Total Min–max

5–22

Riket

13*

Jmf 2009

Antal personal i genomsnitt under 14 dagar. 2008 och 2009

Ranking

29. Personal med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå Procentandel av personal inom särskilt boende och korttidsboende. 2009 Total

Ranking

35–100

30. Avvikelse från standardkostnad

Hemtjänst, kostnad per inv

Procentuell skillnad mellan nettokostnad och standardkostnaden för äldreomsorgen. 2009

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Total (-30)–59

Jmf 2009

28. Personalkontinuitet inom hemtjänsten

Standardkostnad

Ranking

Kronor

j j

246

15 148

9 473

134

13 922

4 922–25 743 13 265*

Jönköping forts Vetlanda Värnamo

140

-2

Länet Kronoberg Alvesta

263

Lessebo

185

Ljungby

185

-2

200

-9

192

167

l j l j j l l k

Borgholm

255

Emmaboda

-30

Markaryd

Tingsryd

Uppvidinge

j k

Växjö Älmhult

167

17 417

174

14 695

105

10 498

11 979

257

19 859

205

12 173

217

13 744

199

20 065

14 632

18 242

13 652

Länet Kalmar

Hultsfred

-6

241

Nybro

234

Oskarshamn

107

278

192

l j l j l j j j j l

156

-7

Högsby

-8

Kalmar

167

Mönsterås

4 12

Mörbylånga

Torsås

104

Vimmerby Västervik

266

21 812

165

10 807

236

15 049

106

16 655

286

19 916

197

16 024

164

21 265

116

15 607

12 915

Länet Gotland Gotland Länet Blekinge Karlshamn Karlskrona

192

140

167

-11

-5

140

Olofström Ronneby

Sölvesborg

l l l j l

107

13 326

263

16 304

13 724

12 834

195

13 491

Länet * Ovägt medel

132 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 132

2010-12-01 15.41

Bakgrundsvariabler: Kostnader

Bakgrundsvariabler: Insatser

Hemtjänst, kostnad per brukare

Särskilt boende, kostnad per inv

Särskilt boende, kostnad per brukare

Andel äldre i särskilt boende

Andel med beviljad hemtjänst i ordinärt boende

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Kronor per person som fick insatser i särskilt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Kronor per person som fick insatser i ordinärt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Procentandel av befolkningen 65–w år. Insatser 2009.

Kronor

Total

47 483–232 898

12 134–64 588

275 943–767 300

2–10

5–20

Område

119 304*

29 730*

536 263*

138 292

34 791

538 404

Vetlanda

100 685

35 299

479 962

Värnamo

Min–max Riket Jönköping forts

Länet Kronoberg 117 583

26 891

434 021

30 710

440 347

Alvesta

112 552

25 635

466 534

Ljungby

89 330

31 270

496 071

Markaryd

Lessebo

88 853

34 219

Tingsryd

109 070

36 740

629 951

Uppvidinge

105 020

29 243

407 462

Växjö

107 656

33 557

585 572

Älmhult Länet Kalmar

208 810

27 439

Borgholm

170 835

15 820

Emmaboda

142 449

23 195

611 638

Hultsfred

86 022

37 779

597 756

Högsby

194 539

31 102

543 105

Kalmar

Mönsterås Mörbylånga

28 984 138 869

28 116

742 261

129 611

23 240

431 714

Nybro

156 485

33 566

649 338

Oskarshamn

107 898

32 146

550 167

173 049

21 313

166 164

28 170

461 861

Torsås

Vimmerby

Västervik Länet Gotland

102 891

26 833

Gotland Länet Blekinge

125 296

28 060

Karlshamn

126 447

36 414

553 978

Karlskrona

110 468

26 830

477 577

Olofström

119 170

24 481

460 078

Ronneby

105 226

32 050

Sölvesborg Länet * Ovägt medel

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 133

ÖJäldretabell2010korr2.indd 133

2010-12-01 15.41

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 12. Resultatindikatorer 28–30 samt bakgrundsvariabler Personal och kompetens

Område

Total Min–max

5–22

Riket

13*

Jmf 2009

Antal personal i genomsnitt under 14 dagar. 2008 och 2009

Ranking

29. Personal med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå Procentandel av personal inom särskilt boende och korttidsboende. 2009 Total

Ranking

35–100

30. Avvikelse från standardkostnad

Hemtjänst, kostnad per inv

Procentuell skillnad mellan nettokostnad och standardkostnaden för äldreomsorgen. 2009

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Total (-30)–59

Jmf 2009

28. Personalkontinuitet inom hemtjänsten

Standardkostnad

Ranking

Kronor 4 922–25 743 13 265*

Skåne Bjuv

Bromölla Burlöv

Båstad Eslöv

117

-18

-10

Helsingborg

-12

Hässleholm

-7

Höganäs

-16

Hörby

140

-9

Höör

140

Klippan

-4

Kristianstad

-3

Kävlinge

192

-15

Landskrona

-7

113

263

127

117

-10

Osby

Perstorp

Lomma

Lund

l l

Malmö

Simrishamn Sjöbo

Skurup

j k

-7

-6

104

-2

Staffanstorp

-10

Svalöv

140

-11

Svedala

Tomelilla Trelleborg

-10

Vellinge

-19

Ystad

-8

Åstorp

-15

Ängelholm

234

-7

-12

140

Örkelljunga Östra Göinge

113

l j k j k l k j l j l j l j l j l l j j j j j j l j l j l j l j j

135

8 566

123

13 322

200

9 802

9 840

12 502

10 657

9 294

7 373

10 585

185

19 584

19 113

12 608

11 613

13 521

148

13 595

253

11 675

14 135

154

9 236

110

10 238

13 906

9 645

101

11 348

11 661

11 243

265

12 383

142

14 273

10 993

10 111

10 571

9 643

13 871

14 072

109

13 658

Länet Halland Falkenberg Halmstad

-8

185

l l

8 410

214

15 837

* Ovägt medel

134 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 134

2010-12-01 15.41

Bakgrundsvariabler: Kostnader

Bakgrundsvariabler: Insatser

Hemtjänst, kostnad per brukare

Särskilt boende, kostnad per inv

Särskilt boende, kostnad per brukare

Andel äldre i särskilt boende

Andel med beviljad hemtjänst i ordinärt boende

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Kronor per person som fick insatser i särskilt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Kronor per person som fick insatser i ordinärt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Procentandel av befolkningen 65–w år. Insatser 2009.

Kronor

Total

47 483–232 898

12 134–64 588

275 943–767 300

2–10

5–20

Område

119 304*

29 730*

536 263*

73 203

29 831

515 103

Bjuv

116 206

28 429

Bromölla

Min–max Riket Skåne

92 983

26 977

Burlöv

88 071

20 502

Båstad

201 868

23 746

460 942

Eslöv

65 466

23 086

470 413

Helsingborg

67 378

28 941

522 520

Hässleholm

49 541

22 352

493 988

Höganäs

72 005

26 773

579 015

Hörby

147 663

24 857

637 245

Höör

124 613

20 622

Klippan

76 459

28 878

475 548

Kristianstad

94 091

15 797

299 735

Kävlinge

88 598

24 320

Landskrona Lomma

129 348

17 826

468 638

90 598

30 257

554 104

Lund

98 852

25 955

539 478

Malmö

133 284

32 434

Osby

97 913

29 352

615 103

Perstorp

114 737

28 807

578 622

Simrishamn

76 449

22 914

Sjöbo

85 691

26 565

Skurup Staffanstorp

578 185

120 168

15 226

487 104

74 006

22 907

510 020

Svalöv

101 844

24 888

692 798

Svedala

120 129

24 439

Tomelilla

130 557

23 525

523 872

Trelleborg Vellinge

85 547

15 370

589 957

126 962

20 305

467 576

Ystad

77 764

24 243

624 323

Åstorp

113 162

28 803

507 620

Ängelholm

106 967

23 726

483 921

Örkelljunga

103 705

30 418

633 891

Östra Göinge Länet Halland

100 528

29 355

124 821

31 483

592 977

Falkenberg Halmstad * Ovägt medel

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 135

ÖJäldretabell2010korr2.indd 135

2010-12-01 15.41

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 12. Resultatindikatorer 28–30 samt bakgrundsvariabler Personal och kompetens

Område

Total

Procentandel av personal inom särskilt boende och korttidsboende. 2009

Procentuell skillnad mellan nettokostnad och standardkostnaden för äldreomsorgen. 2009

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Hylte

Kungsbacka

127

245

-15

127

-9

167

k l

276

5–22

Riket

13*

Ranking

Hemtjänst, kostnad per inv

Ranking

Min–max

Total

30. Avvikelse från standardkostnad

Jmf 2009

Antal personal i genomsnitt under 14 dagar. 2008 och 2009

29. Personal med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå

35–100

Total (-30)–59

Jmf 2009

28. Personalkontinuitet inom hemtjänsten

Standardkostnad

Ranking

Kronor

l j l j

194

12 410

281

12 706

12 459

13 534

4 922–25 743 13 265*

Halland forts

Laholm Varberg Länet V Götaland Ale

Alingsås

Bengtsfors

113

Bollebygd Borås

Dals-Ed Essunga

Falköping

j k

74 38

Gullspång

Herrljunga

Hjo

l k

-8

104

156

167

-5

104

185

Göteborg Götene

250

Färgelanda Grästorp

68 100

220

-6

Härryda

212

Karlsborg

200

-3

Kungälv

140

Lerum

127

Lidköping

Lilla Edet

k k

220

Lysekil Mariestad Mark

127

Mellerud

245

Munkedal

234

Mölndal

192

Partille

212

Skara

127

Skövde

Orust

120

j j j j l j j l j j j j l j j j l j l l l l j k l j j k j j j

133

11 762

225

11 477

7 363

270

12 479

140

14 363

219

11 224

243

13 002

171

8 595

193

7 875

254

16 549

150

15 904

13 991

9 966

244

15 423

12 035

237

7 694

19 631

189

9 197

280

12 757

259

17 028

210

11 171

191

16 624

169

20 165

245

10 734

207

9 765

267

11 763

172

11 327

240

13 921

233

17 718

157

16 309

206

13 493

* Ovägt medel

136 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 136

2010-12-01 15.41

Bakgrundsvariabler: Kostnader

Bakgrundsvariabler: Insatser

Hemtjänst, kostnad per brukare

Särskilt boende, kostnad per inv

Särskilt boende, kostnad per brukare

Andel äldre i särskilt boende

Andel med beviljad hemtjänst i ordinärt boende

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Kronor per person som fick insatser i särskilt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Kronor per person som fick insatser i ordinärt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Procentandel av befolkningen 65–w år. Insatser 2009.

Kronor

Total

47 483–232 898

12 134–64 588

275 943–767 300

2–10

5–20

Område

119 304*

29 730*

536 263*

163 358

32 888

Hylte

143 419

28 579

Kungsbacka

Laholm

Varberg

Min–max Riket Halland forts

103 736

25 410

123 511

23 655

473 360 471 275

Länet V Götaland 112 272

23 733

434 843

Ale

96 895

32 179

573 838

Alingsås

56 988

40 809

Bengtsfors

120 028

25 723

565 508

Bollebygd

96 042

24 243

516 177

Borås

91 346

42 617

Dals-Ed

115 647

42 033

645 779

Essunga

74 999

36 056

434 965

Falköping

67 710

35 860

572 582

Färgelanda

121 186

32 732

612 556

Grästorp

184 957

28 964

751 404

Gullspång Göteborg

81 695

31 172

107 100

25 392

435 523

Götene

166 890

29 221

614 618

Herrljunga

146 692

28 252

Hjo

64 905

25 863

639 626

Härryda

157 598

20 821

415 942

Karlsborg

114 159

25 191

531 029

Kungälv

171 051

25 426

516 512

Lerum

110 663

31 747

489 471

Lidköping

105 350

23 469

Lilla Edet

137 519

30 416

552 510

Lysekil

149 986

18 540

541 157

Mariestad

98 331

32 718

526 301

Mark

107 232

37 959

Mellerud

172 272

34 168

Munkedal

157 488

30 485

562 823

Mölndal

125 472

23 792

567 382

Orust

110 741

23 199

556 468

Partille

120 477

23 400

362 052

Skara

126 787

26 936

438 117

Skövde * Ovägt medel

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 137

ÖJäldretabell2010korr2.indd 137

2010-12-01 15.41

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 12. Resultatindikatorer 28–30 samt bakgrundsvariabler Personal och kompetens

Område

Total Min–max

5–22

Riket

13*

Jmf 2009

Antal personal i genomsnitt under 14 dagar. 2008 och 2009

Ranking

29. Personal med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå Procentandel av personal inom särskilt boende och korttidsboende. 2009 Total

Ranking

35–100

30. Avvikelse från standardkostnad

Hemtjänst, kostnad per inv

Procentuell skillnad mellan nettokostnad och standardkostnaden för äldreomsorgen. 2009

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Total (-30)–59

Jmf 2009

28. Personalkontinuitet inom hemtjänsten

Standardkostnad

Ranking

Kronor 4 922–25 743 13 265*

V Götaland forts Sotenäs

Stenungsund

Strömstad

200

263

156

140

Tidaholm

Tjörn

Tranemo

127

Svenljunga

Tanum

Tibro

Trollhättan

140

Töreboda

220

Uddevalla

192

Ulricehamn

117

167

107

Vara Vårgårda Vänersborg Åmål

Öckerö

j j l j l l j j j l l j l k j j l k

234

15 795

204

12 570

213

7 701

224

16 089

198

10 092

161

16 447

208

11 334

122

7 083

121

17 510

152

12 791

178

14 539

256

11 685

151

18 202

143

20 535

262

13 359

128

10 071

155

10 268

177

11 376

Länet Värmland Arvika

156

-6

Eda

Filipstad

Forshaga

Grums

212

-7

Hagfors Hammarö

Karlstad

289

181

-7

-6

104

-8

Kil Kristinehamn

Munkfors Storfors Sunne

Säffle

Torsby

Årjäng

j j l

-2

245

-4

167

-4

127

-10

220

l j l j k k j j j j l l j j l l

15 010

120

22 059

124

21 274

170

11 435

10 303

166

15 957

284

13 541

15 216

10 470

12 668

231

25 503

104 86

18 733

16 539

20 445

186

19 597

Länet * Ovägt medel

138 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 138

2010-12-01 15.41

Bakgrundsvariabler: Kostnader

Bakgrundsvariabler: Insatser

Hemtjänst, kostnad per brukare

Särskilt boende, kostnad per inv

Särskilt boende, kostnad per brukare

Andel äldre i särskilt boende

Andel med beviljad hemtjänst i ordinärt boende

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Kronor per person som fick insatser i särskilt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Kronor per person som fick insatser i ordinärt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Procentandel av befolkningen 65–w år. Insatser 2009.

Kronor

Total

47 483–232 898

12 134–64 588

275 943–767 300

2–10

5–20

Område

119 304*

29 730*

536 263*

108 237

30 578

562 023

Sotenäs

122 105

20 983

559 503

Stenungsund

61 981

29 955

542 029

Strömstad

142 382

36 778

537 356

Svenljunga Tanum

Min–max Riket V Götaland forts

119 698

31 864

601 273

160 775

28 036

543 529

Tibro

69 040

31 879

543 731

Tidaholm

94 013

28 158

478 237

Tjörn

170 355

30 674

456 738

Tranemo

Trollhättan

523 774

Töreboda

Uddevalla Ulricehamn

106 143

28 149

76 889

24 368

89 435

36 795

156 987

23 843

460 008

197 333

30 223

569 503

Vara

112 455

33 972

610 835

Vårgårda Vänersborg

87 734

30 241

491 410

154 475

35 118

496 099

Åmål

171 455

24 487

541 286

Öckerö Länet Värmland

155 489

27 934

461 672

229 577

23 050

487 527

Arvika Eda

177 696

27 308

516 382

Filipstad Forshaga

94 286

21 611

333 199

146 345

26 610

536 720

Grums

176 781

26 545

538 844

Hagfors

136 196

24 559

520 053

Hammarö

111 186

19 563

483 981

Karlstad

136 291

22 613

525 633

Kil

98 461

22 378

444 633

Kristinehamn

229 094

24 877

415 016

Munkfors

12 134

474 680

Storfors

136 923

25 354

461 565

Sunne

134 921

22 006

438 516

Säffle

169 393

32 092

527 714

Torsby

176 694

29 710

491 121

Årjäng Länet * Ovägt medel

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 139

ÖJäldretabell2010korr2.indd 139

2010-12-01 15.41

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 12. Resultatindikatorer 28–30 samt bakgrundsvariabler Personal och kompetens

Område

Total Min–max

5–22

Riket

13*

Jmf 2009

Antal personal i genomsnitt under 14 dagar. 2008 och 2009

Ranking

29. Personal med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå Procentandel av personal inom särskilt boende och korttidsboende. 2009 Total

Ranking

35–100

30. Avvikelse från standardkostnad

Hemtjänst, kostnad per inv

Procentuell skillnad mellan nettokostnad och standardkostnaden för äldreomsorgen. 2009

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Total (-30)–59

Jmf 2009

28. Personalkontinuitet inom hemtjänsten

Standardkostnad

Ranking

Kronor 4 922–25 743 13 265*

Örebro Askersund

212

Degerfors

167

Hallsberg

117

Hällefors Karlskoga

Kumla Laxå

167

-8

283

200

100

Lindesberg

241

Ljusnarsberg

234

Nora

156

-11

167

-2

-14

Lekeberg

Örebro

l j j j j l j j l k l l

241

10 111

156

16 145

149

12 619

173

14 606

12 729

114

17 928

112

14 605

221

16 025

181

15 738

119

7 330

158

19 710

192

18 989

Länet Västmanland Arboga

Fagersta Hallstahammar

Kungsör Köping

Norberg

117

220

-14

Sala

227

-6

Skinnskatteberg

250

Surahammar

268

Västerås

212

-11

j l l j k j j j l l

8 991

10 825

162

8 128

9 832

138

9 350

10 099

8 047

153 141

10 022

10 325

23 348

145

18 823

Länet Dalarna Avesta

-10

Borlänge

227

Falun

118

278

250

285

117

-10

127

-3

212

-8

Gagnef Hedemora

Leksand

Ludvika

Malung-Sälen

k l

Mora Orsa Rättvik

10 7

k k

-4

288

-8

200

l j l l l l j j l j l

239

21 531

285

15 747

126

18 322

11 456

14 813

12 335

21 851

14 963

175

13 821

* Ovägt medel

140 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 140

2010-12-01 15.41

Bakgrundsvariabler: Kostnader

Bakgrundsvariabler: Insatser

Hemtjänst, kostnad per brukare

Särskilt boende, kostnad per inv

Särskilt boende, kostnad per brukare

Andel äldre i särskilt boende

Andel med beviljad hemtjänst i ordinärt boende

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Kronor per person som fick insatser i särskilt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Kronor per person som fick insatser i ordinärt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Procentandel av befolkningen 65–w år. Insatser 2009.

Kronor

Total

47 483–232 898

12 134–64 588

275 943–767 300

2–10

5–20

Område

119 304*

29 730*

536 263*

94 333

29 455

480 497

Askersund

Min–max Riket Örebro

214 635

25 225

Degerfors

121 103

26 409

345 115

Hallsberg

124 026

37 585

434 337

Hällefors

106 365

25 631

339 044

Karlskoga

144 082

26 718

701 843

Kumla

98 604

25 831

652 466

Laxå

106 729

24 391

558 932

Lekeberg

230 071

23 862

368 588

Lindesberg

74 015

39 083

419 904

Ljusnarsberg

135 747

30 074

503 237

Nora

121 992

24 087

556 332

Örebro Länet Västmanland

81 991

29 594

466 036

90 336

29 794

Arboga

Fagersta

73 085

31 048

594 070

81 141

19 803

275 943

Hallstahammar

66 331

34 109

Kungsör

522 076

71 192

Köping

31 822

567 042

Norberg

129 704

28 605

542 408

Sala

27 209

583 667

Skinnskatteberg

94 643

24 147

427 068

Surahammar

77 130

23 487

385 882

Västerås Länet Dalarna

179 568

20 840

Avesta

125 305

26 286

Borlänge

132 095

29 282

661 489

Falun

158 410

34 549

731 716

Gagnef

135 296

25 317

535 847

Hedemora

88 466

32 147

537 875

Leksand

86 682

30 221

425 984

Ludvika

113 871

39 241

628 395

Malung-Sälen

165 933

23 215

527 954

Mora

115 709

32 299

612 524

Orsa

111 783

35 998

602 148

Rättvik * Ovägt medel

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 141

ÖJäldretabell2010korr2.indd 141

2010-12-01 15.41

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 12. Resultatindikatorer 28–30 samt bakgrundsvariabler Personal och kompetens

Område

Total Min–max

5–22

Riket

13*

Jmf 2009

Antal personal i genomsnitt under 14 dagar. 2008 och 2009

Ranking

29. Personal med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå Procentandel av personal inom särskilt boende och korttidsboende. 2009 Total

Ranking

35–100

30. Avvikelse från standardkostnad

Hemtjänst, kostnad per inv

Procentuell skillnad mellan nettokostnad och standardkostnaden för äldreomsorgen. 2009

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Total (-30)–59

Jmf 2009

28. Personalkontinuitet inom hemtjänsten

Standardkostnad

Ranking

Kronor 4 922–25 743 13 265*

Dalarna forts Smedjebacken Säter

Vansbro

227

-9

107

200

l j

Bollnäs

118

-7

Gävle

140

Hofors

255

Hudiksvall

192

268

181

220

Älvdalen

j l l l

10 987

137

15 931

202

17 287

216

24 514

18 862

260

13 917

Länet Gävleborg

Ljusdal Nordanstig

Ockelbo Ovanåker Sandviken

Söderhamn

107

156

-7

l l l j j j l j j k

129

9 735

118

10 844

131

14 447

247

15 412

132

23 727

235

18 782

11 335

111

12 265

115

14 554

Länet Västernorrland Härnösand

241

Kramfors

200

245

Sollefteå

Sundsvall

l j

87 10

Timrå Ånge

Örnsköldsvik

104

k l l j j k l

203

18 136

264

18 687

196

11 360

276

17 192

201

13 381

278

15 306

Länet Jämtland Berg

227

Bräcke

255

Härjedalen

227

Krokom

117

Ragunda

234

Strömsund

276

Åre

107

Östersund

117

l l j

250

18 478

168

15 820

228

21 716 15 919

l l l k

215

17 712

144

21 310

220

10 709

188

14 479

Länet * Ovägt medel

142 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 142

2010-12-01 15.41

Bakgrundsvariabler: Kostnader

Bakgrundsvariabler: Insatser

Hemtjänst, kostnad per brukare

Särskilt boende, kostnad per inv

Särskilt boende, kostnad per brukare

Andel äldre i särskilt boende

Andel med beviljad hemtjänst i ordinärt boende

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Kronor per person som fick insatser i särskilt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Kronor per person som fick insatser i ordinärt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Procentandel av befolkningen 65–w år. Insatser 2009.

Kronor

Total

47 483–232 898

12 134–64 588

275 943–767 300

2–10

5–20

Område

119 304*

29 730*

536 263*

96 558

25 779

Säter

Vansbro

Min–max Riket Dalarna forts

115 108

28 229

144 260

34 581

195 561

32 243

685 868 574 192

Smedjebacken

Älvdalen Länet Gävleborg

173 493

27 226

111 144

32 069

628 760

78 349

Bollnäs Gävle

39 795

502 785

Hofors

116 679

29 796

457 341

Hudiksvall

108 478

36 300

554 521

Ljusdal Nordanstig

203 806

33 391

520 421

145 164

31 347

562 573

Ockelbo

129 354

25 822

498 971

Ovanåker

88 000

29 179

491 464

Sandviken

98 295

30 632

476 491

Söderhamn Länet Västernorrland

99 464

27 082

549 774

Härnösand

168 262

30 464

540 432

Kramfors

117 616

35 243

Sollefteå

126 307

29 127

489 903

Sundsvall Timrå

217 710

33 288

482 000

158 827

44 978

531 372

Ånge

121 834

34 144

Örnsköldsvik Länet Jämtland

114 907

35 083

480 920

Berg

35 669

527 211

Bräcke Härjedalen

138 800

44 085

583 966

128 262

41 489

630 585

Krokom

99 648

42 172

582 364

Ragunda Strömsund

166 326

30 222

527 796

107 960

41 755

472 864

Åre

95 985

31 070

459 510

Östersund Länet * Ovägt medel

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 143

ÖJäldretabell2010korr2.indd 143

2010-12-01 15.41

Bilaga 4. Resultat för alla kommuner och indikatorer

tabell 12. Resultatindikatorer 28–30 samt bakgrundsvariabler Personal och kompetens

Område

Total Min–max

5–22

Riket

13*

Jmf 2009

Antal personal i genomsnitt under 14 dagar. 2008 och 2009

Ranking

29. Personal med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå Procentandel av personal inom särskilt boende och korttidsboende. 2009 Total

Ranking

35–100

30. Avvikelse från standardkostnad

Hemtjänst, kostnad per inv

Procentuell skillnad mellan nettokostnad och standardkostnaden för äldreomsorgen. 2009

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Total (-30)–59

Jmf 2009

28. Personalkontinuitet inom hemtjänsten

Standardkostnad

Ranking

Kronor

l j j l j j j l

229

15 526

10 044

4 922–25 743 13 265*

Västerbotten Bjurholm

127

Dorotea

107

-19

Lycksele

270

-3

Malå

Nordmaling

Norsjö

167

234

104

107

Sorsele

234

Storuman

Umeå

127

185

156

Robertsfors

Skellefteå

Vilhelmina

Vindeln Vännäs

Åsele

17 837

273

12 479

252

10 717

272

14 427

269

12 372

274

19 202

277

k l l

182

13 027

279

12 656

275

15 576 17 794

j l

209

8 849

227

12 433

l j j j l j j j j l j l j l

230

12 433

Länet Norrbotten Arjeplog

156

-2

104

227

Gällivare

Haparanda

Arvidsjaur

Boden

Jokkmokk Kalix

-6

140

117

140

Kiruna Luleå

Pajala

Piteå

l k

Älvsbyn Överkalix Övertorneå

117

167

102

11 454

232

14 309

283

13 808

255

10 020

16 014

242

13 528

288

25 743

282

13 316

268 222

12 742

226

19 385

176

10 159

238

13 653

Länet * Ovägt medel

144 Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010.

ÖJäldretabell2010korr2.indd 144

2010-12-01 15.41

Bakgrundsvariabler: Kostnader

Bakgrundsvariabler: Insatser

Hemtjänst, kostnad per brukare

Särskilt boende, kostnad per inv

Särskilt boende, kostnad per brukare

Andel äldre i särskilt boende

Andel med beviljad hemtjänst i ordinärt boende

Kronor per invånare 65 år och äldre. 2009

Kronor per person som fick insatser i särskilt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Kronor per person som fick insatser i ordinärt boende. Insatser 2008 och kostnader 2009.

Procentandel av befolkningen 65–w år. Insatser 2009.

Kronor

Total

47 483–232 898

12 134–64 588

275 943–767 300

2–10

5–20

Område

119 304*

29 730*

536 263*

135 614

46 945

597 105

92 934

48 719

621 530

Dorotea

164 827

32 763

558 200

Lycksele

Min–max Riket Västerbotten Bjurholm

95 752

51 672

588 912

Malå

157 669

45 037

635 642

Nordmaling

168 624

45 247

592 566

Norsjö

82 860

38 341

527 450

Robertsfors Skellefteå

177 438 161 218

32 751

564 286

64 588

764 969

Sorsele

35 657

469 528

Storuman

101 232

36 681

605 599

Umeå

169 503

46 022

567 607

Vilhelmina

161 297

45 986

598 241

Vindeln

56 508

38 001

616 370

Vännäs

80 275

59 998

722 405

Åsele Länet Norrbotten

128 532

52 129

703 305

Arjeplog

95 167

42 454

562 180

Arvidsjaur

122 900

33 766

553 904

Boden

157 279

41 627

576 551

Gällivare

155 908

36 446

444 239

Haparanda

170 864

38 742

641 789

Jokkmokk

132 896

32 431

509 251

Kalix

232 898

33 360

634 691

Kiruna

35 521

566 787

Luleå

46 209

682 115

Pajala

182 907 115 983

33 022

461 838

Piteå

147 640

30 893

583 692

Älvsbyn

110 727

54 766

542 128

Överkalix

110 235

44 885

575 588

Övertorneå Länet * Ovägt medel

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2010. 145

ÖJäldretabell2010korr2.indd 145

2010-12-01 15.41

Ă&#x2013;JĂ¤ldretabell2010korr2.indd 146

2010-12-01 15.41

OĚ&#x2C6;J10_Omsorg_omslag_tryck.indd 2

10-11-30 17.16.23

Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010

Vård och omsorg om äldre

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010

Vård och omsorg om äldre

ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010 Vård och omsorg om äldre

Beställ eller ladda ner från Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se/publikationer, Socialstyrelsens beställningsservice, 120 88 Stockholm, e-post:socialstyrelsen@strd.se eller fax: 08-779 96 67

Artikelnummer 2010-12-1

Sveriges Kommuner och Landsting: www.skl.se/publikationer eller på telefon 020-31 32 30.

ISBN 978-91-7164-608-8

ÖJ10_Omsorg_omslag_tryck.indd 1

Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se

2010

Socialstyrelsen Post: 106 30 Stockholm Telefon: 075-247 30 00 www.socialstyrelsen.se

10-11-30 17.16.23