7164-933-1

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

1

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

2

Till Sveriges Kommuner och Landsting

Rapporten ”Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling” Antalet privata sjukvårdsförsäkringar har ökat i snabb takt under det senaste decenniet. Nästan en halv miljon svenskar omfattas för närvarande av en sådan försäkring. Fyra av fem sjukvårdsförsäkringar tecknas och betalas av arbetsgivare och omfattar alla eller vissa anställda.

Mot bakgrund av denna utveckling beslutade SKL:s kongress år 2011 att uppdra åt organisationens styrelse att kartlägga de privata sjukvårdsförsäkringarnas omfattning och utveckling.

Age Management i Sverige AB (AMSAB) har på uppdrag av SKL genomfört den av kongressen beslutade kartläggningen. Undertecknad har svarat för detta arbete, som resulterat i föreliggande rapport.

Luleå i december 2012

Caj Skoglund Seniorkonsult Age Management i Sverige AB

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

3

Sammanfattning I en motion till SKL:s kongress 2011 yrkade Helén Eliasson (S) att organisationen skulle utreda 

vilka konsekvenser en expansion av privata vårdsförsäkringar får för den solidariskt skattefinansierade sjukvården samt



göra en analys av hur expansionen av privata vårdförsäkringar på sikt påverkar medborgarnas vilja att solidariskt finansiera den svenska hälsooch sjukvården

I sitt yttrande över motionen konstaterade styrelsen att ”trots en ökning har privata sjukvårdsförsäkringar idag en mycket liten omfattning och täcker bara begränsade delar av vården. Enligt styrelsens bedömning saknas underlag att för svensk del undersöka hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar viljan att solidariskt finansiera sjukvården. Det är ytterst den offentligt finansierade vårdens förmåga att leva upp till sina åtaganden som bestämmer betalningsviljan.”

I enlighet med styrelsens förslag beslutade kongressen att 

uppdra till styrelsen att kartlägga de privata sjukvårdsförsäkringarnas omfattning och utveckling

Age Management i Sverige AB (AMSAB) har på uppdrag av SKL genomfört den av kongressen beslutade kartläggningen. Resultatet redovisas i föreliggande rapport med seniorkonsult Caj Skoglund som författare.

Internationell utblick - EU Olika former av privata sjukvårdsförsäkringar finns i alla EU-länder.

Utmärkande för dessa är att de är frivilliga att teckna och inte betalas med offentliga medel. Premierna erläggs antingen av den enskilde individen eller, vilket är vanligast, av dennes arbetsgivare.

Med några få undantag är de privata sjukvårdsförsäkringarna av relativt blygsam omfattning i förhållande till de nationella sjukvårdssystemen. År 2006 uppgick de privata sjukvårdsförsäkringarnas andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna till mindre än 5 % i flertalet EU-länder. De högsta siffrorna redovisas för Slovenien (13,1 %), Frankrike (12,8 %) och Tyskland (9,3 %). För Sverige var motsvarande siffra år 2011 drygt 0.6 %.

Möjligheten att teckna en privat försäkring är vanligtvis begränsad med hänsyn till ålder (under 65 år). Försäkringarna tecknas normalt sett för ett år i taget.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

4

Försäkringsbolagen kan med undantag för några få länder neka individer anslutning med hänsyn till nedsatt hälsa eller undanta redan existerande sjukdomar. Den genomsnittlige försäkrings-tagaren beskrivs i en rapport till EU-kommissionen (se kapitel 1) på följande sätt. En relativt välutbildad och välbärgad manlig stadsbo i 40-50-årsåldern som är egenföretagare eller anställd vid ett större företag som tjänsteman, vanligtvis på chefsnivå.

De privata sjukvårdsförsäkringarnas påverkan på och konsekvenser för andra delar av vården är en fråga som diskuteras i många länder. Deras betydelse i förhållande till det gemensamma hälso- och sjukvårdssystemen har dock i mycket begränsad utsträckning varit föremål för djupare analys eller forskning.

Svenska sjukvårdsförsäkringar – innehåll och villkor För att kunna ge en bild av den svenska försäkringsmarknaden och det skydd som erbjuds har villkoren för 36 försäkringar från 17 försäkringsbolag studerats som underlag för denna rapport. Att det finns fler försäkringar än försäkringsgivare beror på att vissa av bolagen erbjuder olika varianter (två, tre eller fyra) av sina produkter.

Variationerna i försäkringarnas utformning är stor. Samtliga försäkringar har dock en gemensam struktur som består av tre grundläggande serviceåtaganden. 

Tillgång till sjuksköterskebemannad telefonrådgivning och vårdplanering



Planerade besök för utredning och behandling samt vissa planerade operationer hos privata vårdgivare.



Rehabilitering, till exempel genom behandling av sjukgymnast, kiropraktor eller naprapat

Beroende på vem som är försäkringstagare respektive svarar för premien finns tre typer av försäkringar. 

Gruppförsäkring med obligatorisk anslutning



Gruppförsäkring med frivillig anslutning



Individuella försäkringar

Begränsad omfattning Försäkringarna är begränsade i sin omfattning och beskrivs som ett komplement till den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Den gemensamma affärsidén är att erbjuda de försäkrade en snabb tillgång till planerad vård för att dels undvika långa väntetider, dels minska risken för långa sjukskrivningar.

Av försäkringsvillkoren framgår försäkringsskyddet gränser. 

En rad sjukdomar, skador och åtgärder är undantagna



Vården måste kunna erbjudas inom ramen för det nätverk av vårdgivare som bolaget förfogar över och som patienten hänvisas till (vanligtvis inom Sverige men ibland även i vissa andra länder, t ex Danmark eller Tyskland)



Vissa försäkringar har ett övre tak för kostnaden per försäkringsfall (mellan 1 och 6 miljoner kronor)

Akutsjukvård ingår inte i försäkringsskyddet, i sådana fall hänvisas den försäkrade till den offentliga hälso- och sjukvården. Samma undantag görs i stor

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

5

utsträckning för kroniska sjukdomar som ställer krav på långvarig eller livslång behandling liksom för mycket dyra eller komplicerade åtgärder.

Snabb ökning av antalet försäkrade Utvecklingen på den svenska marknaden under det senaste decenniet kan sammanfattas enligt följande. 

Antalet försäkringar har ökat i snabb takt; nästan 500 000 svenskar omfattades år 2011 av någon form av sjukvårdsförsäkring



Fyra av fem sjukvårdsförsäkringar tecknas och betalas av arbetsgivaren och omfattar alla eller vissa anställda



Antalet gruppförsäkringar med individuell anslutning utgjorde år 2011 drygt 15 procent av det totala beståndet. Försäkringen tecknas av arbetsgivaren, en förening eller en organisation medan den enskilde själv svarar för premien



Antalet helt individuellt tecknade försäkringar är mycket litet och utgjorde år 2011 knappt 5,5 procent

Tänkbara drivkrafter Exakt vilka drivkrafter som legat till grund för marknadsutvecklingen är omöjligt att säga. Det förefaller dock rimligt att anta att det rör sig om ett antal samverkande faktorer. 

Sannolikt står ett ökat intresse från små- och medelstora företag för en inte obetydlig del av tillväxten



Förekomsten av långa väntetider inom den offentliga vården samt höga sjukskrivningstal och ett stort antal långa sjukskrivningar har stått i fokus för såväl massmedial bevakning som den politiska debatten. Inte minst kan man förmoda att rädslan för produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro varit en påtagligt bidragande faktor för mindre företags tilltagande intresse för privata sjukvårdsförsäkringar



En bit in på 2000-talet ändrade försäkringsbolagens marknadsföring karaktär. På ett helt annat sätt än tidigare kom nya målgrupper i blickpunkten. En produkt som tidigare sågs som något av en ”direktörsförsäkring” riktades nu mot helt nya grupper. Försäkringarna blev därmed en betydligt mer etablerad och legitim del av försäkringsmarknaden och inte något som det talades ganska tyst om

Förhållandet att alltfler föreningar och organisationer valt att samarbeta med försäkringsbolagen för att erbjuda sina medlemmar gruppförsäkringar med frivillig anslutning har bidragit till att ytterligare förstärka bilden av produkterna som ett naturligt inslag på såväl försäkrings- som arbetsmarknaden. Till denna grupp hör även en rad fackliga organisationer inom SACO respektive TCO.

Även offentliga arbetsgivare försäkrar sina medarbetare Privata företag inom tjänste- och servicesektorn utgör fortfarande en dominerande del av marknaden för gruppförsäkringar. Samtidigt har det skett inbrytningar även inom andra sektorer. Ett exempel på detta är den statliga koncernen Swedavia som relativt nyligen tecknat en försäkring som omfattar samtliga anställda.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

6

Inom den kommunala sektorn har åtminstone två kommuner anslutit sig till systemet. Den första var Sunne kommun vars avtal med försäkringsbolaget dock löpt ut även om de medarbetare som så önskat kunnat behålla sina försäkringar. I Uddevalla har cirka 200 anställda valt att teckna försäkringen som finansieras genom bruttolöneavdrag. När det nuvarande avtalet löper ut i februari 2013 kommer självrisk att införas eftersom försäkringen överutnyttjats i förhållande till premien.

Expansion med ekonomisk baksida Den snabba expansionen har dock inte varit utan problem för försäkringsbolagen. Skadekostnaderna har, i vart fall för vissa bolag, ökat i en oroväckande takt. För att komma till rätt med denna utveckling har flera förändringar gjorts. 

För vissa försäkringar har premierna höjts. Samtidigt har bolagen försökt begränsa kostnadsutvecklingen genom nedanstående åtgärder



Självrisker har införts i försäkringar med lägre premier. Nivån på självrisken varierar mellan 500 och 1 800 kronor. Därmed har det blivit mindre attraktivt att utnyttja försäkringen för enkla eller mindre resurskrävande sjukdomar eller skador. Det förefaller rimligt att anta att de försäkrade i större utsträckning än tidigare vänder sig till framför allt primärvården vid sådana behov. Ett ökat utbud av vårdgivare inom ramen för vårdvalsreformen kan ha bidragit till att underlätta denna utveckling.



Även införandet av remisstvång i vissa försäkringar kan antas ha haft en liknande effekt



Försäkringsbolagen har blivit mer aktiva i prisförhandlingarna med sina vårdgivare

Den svenska försäkringsdebatten Debatten om och ifrågasättandet av de privata sjukvårdsförsäkringarna tenderar att vara särskilt intensiv i länder där deras andel av det gemensamma hälso- och sjukvårdssystemet är förhållandevis begränsad. Sverige stämmer väl in på den beskrivningen. Åsikterna för och emot kan grovt karaktäriseras enligt följande. 

Försäkringarna utgör ett hot mot den solidariskt finansierade vården, allra helst om ökningstakten fortsätter. I takt med att antalet försäkrade blir allt fler ökar risken för att vissa grupper får snabbare tillgång till vård av god kvalitet (”gräddfils-argumentet”)



Systemet bidrar till att avlasta den offentliga vården genom att patienterna annars skulle ha belastat denna, istället kan frigjorda resurser komma andra tillgodo. På sikt kan den här typen av lösningar dessutom bli nödvändiga som en del av finansieringen av de offentliga välfärdstjänsterna.

Samtidigt konstateras i rapporten med hänvisning till två internationella rapporter att de privata sjukvårdsförsäkringarnas betydelse i förhållande till de gemensamma hälso- och sjukvårdssystemen i mycket begränsad utsträckning varit föremål för djupare analys eller forskning. Vi vet i nuläget mycket lite om och i så fall hur förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar påverkar den offentliga hälso- och sjukvården.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

7

Få politiska beslut – med två intressanta undantag Debatten till trots har frågan om privata sjukvårdsförsäkringar sällan hamnat på den politiska beslutsagendan. Två principiellt intressanta undantag liksom olika politiska ståndpunkter refereras dock i kapitel 4. 

Förbudet för sjukhus som drevs på entreprenad att ta emot andra patienter än de som vårdades med offentlig finansiering och som kom att gälla under perioden januari 2006 till och med 30 juni 2007 (”Stopplagen”)



Stockholms läns landstings beslut år 2008 att tillåta även landstingsägda vårdgivare att under vissa förutsättningar ta emot sådana patienter

Reell hotbild?

Rapporten avslutas med den sammanfattande bedömningen att det är osannolikt att utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar märkbart kommer att påverka det svenska hälso- och sjukvårdssystemet i sin helhet under överskådlig framtid.

Slutsatsen ligger i linje med den bedömning som gjorts av SKL:s styrelse i yttrandet över Helén Eliassons motion. Även den internationella utblick från år 2009 som refererats i kapitel 1 pekar i samma riktning. I jämförelse med flertalet andra EU-länder är den svenska marknaden för sjukvårdsförsäkringar av mycket begränsad omfattning. Trots att det finns det ett mycket större inslag av privata sjukvårdsförsäkringar i många EU-länder förefaller detta i allmänhet inte ses som ett påtagligt hot mot den gemensamma hälso- och sjukvården.

Ovanstående bedömningar till trots kan det ändå vara intressant att fundera över under vilka förutsättningar privata sjukvårdsförsäkringar faktiskt skulle kunna utgöra ett hot mot den solidariska finansieringen och tilltron till den offentliga vården i Sverige. Ett sådant tänkt framtidsscenario redovisas i kapitel 5.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

8

Bakgrund – motion till SKL:s kongress I en motion till SKL:s kongress 2011 yrkade Helén Eliasson (S) att organisationen skulle utreda 

vilka konsekvenser en expansion av privata vårdsförsäkringar får för den solidariskt skattefinansierade sjukvården samt



göra en analys av hur expansionen av privata vårdförsäkringar på sikt påverkar medborgarnas vilja att solidariskt finansiera den svenska hälsooch sjukvården

I sitt yttrande över motionen slår förbundsstyrelsen inledningsvis fast att den helt delar motionärens uppfattning ”att grundprincipen för svensk hälso- och sjukvård skall vara att vård ges på lika villkor, där vårdbehovet skall vara avgörande för vilka prioriteringar som görs”.

Styrelsen bedömer att ökningen av antalet tecknade sjukvårdsförsäkringar till stor del är ”ett uttryck för en misstro mot att den offentliga vården skall klara sitt uppdrag och då främst att ge vård i tid … I takt med att köerna i vården kortas ned minskar också skälen att skaffa en kompletterande privat vårdförsäkring. Vad gäller de landstingsägda vårdgivarna bör enligt styrelsens mening grundprincipen vara att patienter med försäkringsfinansiering bara ges vård i den utsträckning det finns ledig kapacitet. Vår bedömning är att så också är fallet.”

Avslutningsvis konstaterar styrelsen att ”trots en ökning har privata sjukvårdsförsäkringar idag en mycket liten omfattning och täcker bara begränsade delar av vården. Enligt styrelsens bedömning saknas underlag att för svensk del undersöka hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar viljan att solidariskt finansiera sjukvården. Det är ytterst den offentligt finansierade vårdens förmåga att leva upp till sina åtaganden som bestämmer betalningsviljan.”

I enlighet med styrelsens förslag beslutade kongressen att 

uppdra till styrelsen att kartlägga de privata sjukvårdsförsäkringarnas omfattning och utveckling

Motionen respektive styrelsens yttrande redovisas i bilaga 1 och 2.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

9

Om rapporten Inledningsvis ges en kortfattad internationell översikt av de privata sjukvårdsförsäkringarnas omfattning och den roll de spelar i förhållande till den offentliga finansierade eller reglerade hälso- och sjukvården inom EU (Kapitel 1; ”Privata sjukvårdsförsäkringar inom EU”).

Kapitel 2 (”Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – villkor och begränsningar”) ger en relativt utförligt beskrivning av det försäkringsskydd som erbjuds på den svenska marknaden. Här redovisas även avgränsningen i förhållande till den offentliga hälso- och sjukvården. Avsnittet innehåller också en redogörelse för hur försäkringarna marknadsförs.

Under perioden 2006-2011 har det skett en snabb ökning av antalet tecknade försäkringar. Bakomliggande drivkrafter diskuteras i kapitel 3 (”Utveckling och drivkrafter”).

Privata sjukvårdsförsäkringar är en omdiskuterad företeelse i såväl Sverige som många andra länder. I kapitel 4 (”Försäkringsdebatten och de politiska besluten”) sammanfattas några av de vanligaste argumenten i den svenska försäkringsdebatten.

Avslutningsvis diskuteras kortfattat om och i så fall under vilka förutsättningar de privata sjukvårdsförsäkringarna skulle kunna utgöra ett hot mot den solidariskt finansierade hälso- och sjukvården (Kapitel 5; ”Avslutande reflektioner”).

I rapporten återfinns en rad citat från såväl formella försäkringsvillkor som bolagens marknadsföring av sina produkter. Eftersom det i det här sammanhanget inte är relevant att vara sig lyfta fram eller peka ut enskilda försäkringsgivare har jag valt att inte ange varifrån citaten är hämtade.

Ett tack till de som medverkat med olika typer av underlag för rapporten är på sin plats. Branschorganisationen Svensk försäkring har försett mig med statistik samt visst faktamaterial i övrigt. Företrädare för försäkringsbolag och vårdgivare, privata och offentliga, har i form av informella samtal bidragit med värdefulla kommentarer; ingen nämnd och ingen glömd.

Till sist en fråga om ordval; för att inte till leda behöva upprepa orden privata sjukvårdsförsäkringar använder jag omväxlande även förkortningen PSF.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

10

Kapitel 1 Privata sjukvårdsförsäkringar inom EU London School of Economics and Political Science (LSE) har på uppdrag av EU-kommissionen kartlagt de privata sjukvårdsförsäkringarnas (PSF) omfattning och den roll de spelar i förhållande till de offentligt finansierade eller reglerade sjukvårdssystemen inom EU. Innehållet i detta avsnitt ger en europeisk överblick som, om inte annat anges, bygger på LSE-rapporten ”Private health insurance in the European Union” (juni 2009).

Olika former av PSF finns i alla EU-länder. Utmärkande för sådana försäkringar är att de är frivilliga att teckna och inte betalas med offentliga medel. Premierna erläggs antingen av den enskilde individen eller, vilket är vanligast, av dennes arbetsgivare.

Med några få undantag är de privata sjukvårdsförsäkringarna av relativt blygsam omfattning i förhållande till de nationella sjukvårdssystemen. År 2006 uppgick försäkringarnas andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna till mindre än 5 % i flertalet EU-länder. De högsta siffrorna redovisas för Slovenien (13,1 %), Frankrike (12,8 %) och Tyskland (9,3 %). För Sverige var motsvarande siffra år 2011 drygt 0.6 %1.

Supplement, komplement eller substitut Försäkringarna indelas i rapporten i tre olika kategorier, även om gränsdragningen ingalunda är helt entydig. PSF kan således fungera som 

Supplement o



erbjuder vård som i och för sig omfattas av det offentliga systemet men med större möjligheter att välja vårdgivare samt få snabbare tillgång till vård, vanligtvis hos privata aktörer. Polen, Rumänien, Spanien och Storbritannien är exempel på länder med denna modell Komplement o

erbjuder tjänster som bara delvis eller inte alls ingår i det offentliga åtagandet. Till denna kategori hänförs också PSF som ersätter den försäkrade för patientavgifter i den offentliga vården. Här återfinns länder som Belgien, Danmark, Frankrike, Lettland, Slovenien och Ungern

1

Egen beräkning baserat på uppgifter från branschorganisationen Svensk försäkring och SKL; exklusive investeringar och tandvård Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

11



Substitut o

erbjuder försäkringsskydd till individer som inte fullt ut omfattas av den gemensamma hälso- och sjukvårdens ansvar. Denna mindre vanliga lösning återfinns i Estland, Tjeckien och Tyskland. I det senare fallet rör det sig om rätten för den som så vill att välja bort det offentliga försäkringssystemet för att istället omfattas av ett privat dito

De svenska försäkringarna hör till kategorin supplementära. Många av dem innehåller dock även ett visst, om än begränsat komplementärt inslag, genom att patientavgifter och läkemedelskostnader inom ramen för högkostnadsskyddet ersätts. Av berörda försäkringsvillkor framgår att cirka 1-3 % av premien avser sådana ersättningar.

Det finns exempel på att rollen för försäkringarna förändrats över tiden. I Belgien och Holland har expansionen av en enhetlig försäkringsmodell medfört att marknaden för PSF som substitut gått i graven. I Irland har susbstitutrollen kommit att ersättas av en blandning av supplement och komplement.

Variationen i hur stor andel av befolkningen som omfattas av någon form av sjukvårdsförsäkring är betydande. Den högsta täckningsgraden redovisas för länder där försäkringen ersätter patienten för avgifter inom den offentliga vården. Hit hör länder som Frankrike (92 % av befolkningen), Slovenien (91 %) och Belgien (73 %). I Sverige omfattas ca 4,9 % av befolkningen för närvarande (2011) av PSF2.

Möjligheten att teckna en privat försäkring är vanligtvis begränsad med hänsyn till ålder (under 65 år). Försäkringarna tecknas normalt sett för ett år i taget.

Försäkringsbolagen kan med undantag för några få länder neka individer anslutning med hänsyn till nedsatt hälsa eller undanta redan existerande sjukdomar. Den genomsnittlige försäkrings-tagaren beskrivs i LSE-rapporten på följande sätt. En relativt välutbildad och välbärgad manlig stadsbo i 40-50årsåldern som är egenföretagare eller anställd vid ett större företag som tjänsteman, vanligtvis på chefsnivå.

Arbetsgivarbetalda gruppförsäkringar vanligast Gruppförsäkringar som ibland, men inte alltid, betalas av arbetsgivaren svarar för en betydande – och i vissa länder växande – andel av PSF. Under de senaste 25 åren har en genomgående låg efterfrågan på försäkringar som tecknas och betalas av enskilda individer tvingat försäkringsbolagen att i allt större utsträckning förlita sig på gruppförsäkringar. En omfattande produktdifferentiering och avsaknaden av enhetliga villkor gör det dessutom det svårt för den enskilde att jämföra olika alternativ och bedöma vilka som ger mest värde för premien. Dessutom blir premien för individuellt tecknade försäkringar vanligtvis betydligt högre jämfört med en gruppförsäkring med dess större riskspridning.

I flertalet länder domineras marknaden av ett mindre antal företag; i många fall har de tre största försäkringsbolagen en marknadsandel på 50 % eller mer.

Antalet försäkringsgivare inom det enskilda EU-landet kan variera från mindre än fem till mellan 50 och 100.

2

Baserat på uppgifter om antalet försäkrade enligt Svensk försäkring

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

12

Administrationskostnaderna tenderar att vara betydligt högre för PSF jämfört med offentliga system, som en följd av insatser för att bedöma risker, beräkna premier, reglera vad som omfattas av försäkringen samt granska fakturor från vårdgivare. Privata försäkringsbolag måste också betala för marknadsföring och distribution (ofta med hjälp av ombud eller försäkringsmäklare) och återförsäkringar. Icke desto mindre kan lönsamheten vara god, skadeutfallet i förhållande till premierna ligger en bra bit under 75 % i hälften av EU-länderna.

PSF-marknaden står under samma finansiella tillsyn som andra typer av försäkringar. Framför allt handlar det om att säkerställa att försäkringsföretagens ekonomi är sund. Det är ovanligt att social- eller hälsooch sjukvårdsdepartement svarar för någon del av tillsynen.

EU-rätten sätter gränser Försäkringsföretagens verksamhet har sedan länge reglerats av speciallagstiftning och varit underkastad särskild tillsyn. Sveriges EU-inträde år 1995 medförde en anpassning av den svenska försäkringslagstiftningen till EUrätten. Denna bygger på principen om en inre och gemensam marknad för bland annat försäkringstjänster för att underlätta konkurrens. Marknaden för privata sjukvårdsförsäkringar lyder under samma regler som andra försäkringar (pensionsförsäkringar, livförsäkringar, hemförsäkringar etc).

Möjligheterna för medlemsstaterna att reglera produktutbud och produktutformning är ytterst begränsade. Det är exempelvis inte heller tillåtet att kräva förhandsgodkännande av försäkringsföretagens avtalsvillkor eller grunder för sin verksamhet. Vissa inskränkningar kan dock göras med hänvisning till ”det allmännas bästa”. Även nationell lagstiftning inom socialförsäkrings- respektive skattelagstiftningsområdet kan i praktiken sätta vissa gränser för hur den privata sjukförsäkringsmarknaden kan utvecklas.

Att EU:s lagstiftning kan spela stor roll framgår av förberedelserna för den omfattande reformering av det holländska sjukförsäkringssystemet som trädde i kraft från och med 2006. Med hänsyn till möjligheten att åberopa skydd för det allmännas bästa förbjöds försäkringsbolagen att sätta individuellt beräknade premier, till exempel med hänsyn till ålder, eller att neka vissa individer att ansluta sig till försäkringen.3 Av avgörande betydelse var en skrivelse från EUkommissionen som bedömde att inskränkningarna var nödvändiga och inte innebar onödigt långtgående ingripande i marknadens villkor.4 Frågan om hur långtgående direktivet skall tolkas har även varit föremål för juridisk debatt om gränsen för nationalstatens handlingsfrihet i länder som Belgien, Frankrike, Irland, Slovenien och Tyskland.

Omdebatterad företeelse De privata sjukvårdsförsäkringarnas påverkan på och konsekvenser för det gemensamma sjukvårdssystemet är en fråga som diskuteras i många länder. I länder där PSF-marknaden är begränsad är frågan om försäkringarnas framtida utveckling inte sällan kontroversiell. Framför allt finns delade meningar om privata sjukvårds-försäkringar borde spela en större roll i förhållande till det 3

Avser det obligatoriska basala privata men offentligt subventionerade försäkringsskydd som omfattar alla medborgare. Härutöver finns frivilliga tilläggsförsäkringar för vilka dessa restriktioner inte gäller 4 Källa: skriften ”Health insurance in the Netherlands”, The Ministry of Health, Welfare and Sports; 2011 Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

13

offentligt finansierade systemet. Denna diskussion återfinns även i Sverige (se kapitel 4).

I en rapport från OECD5 konstateras att privata sjukvårdsförsäkringar är förenade med såväl för- som nackdelar. I länder där försäkringarna har en mer framträdande roll har de bidragit till att tillföra hälso- och sjukvården mer resurser, medfört större valfrihet för konsumenterna och varit mer lyhörda för deras val. Emellertid har de också medfört utmaningar för principen om vård på lika villkor och i många fall också medfört ökade sjukvårdskostnader i flertalet av dessa länder6.

OECD konstaterar samtidigt att ”debatten om PSF präglas ofta av starka övertygelser på båda sidor och begränsad kunskap om deras funktion och påverkan på sjukvårdssystemet.”

Det aktuella kunskapsläget Även 2009 års rapport från LSE framhåller att de privata sjukvårdsförsäkringarnas betydelse i förhållande till de gemensamma hälso- och sjukvårdssystemen i mycket begränsad utsträckning varit föremål för djupare analys eller forskning. Följande bedömningar och slutsatser redovisas dock i rapporten. 

När gränsen mellan offentlig och privat vård inte är klart definierad finns det viss evidens för att offentliga resurser kan användas för att subventionera snabbare tillgång till vård för personer med PSF, som tenderar att tillhöra högre inkomstgrupper



Sammantaget saknas evidens för argumentet att privata sjukvårdsförsäkringar skulle bidra till finansiell uthållighet genom att lindra tycket på den offentliga finansieringen



Vissa analytiker hävdar att det offentliga systemets funktionsförmåga – särskilt patientnöjdheten – är av avgörande betydelse för efterfrågan på PSF. Ofta åberopas hur efterfrågan på försäkringarna påverkas av beslut om att begränsa det offentliga åtagandet liksom den tidsmässiga tillgången på vård. Men i Storbritannien, där sambandet mellan väntetider och efterfrågan på PSF har varit föremål för omfattande studier, har det varit svårt att hitta något tydligt sådant samband



Att exempelvis tillåta vårdgivare att debitera högre avgifter för privatfinansierade patienter skapar starka incitament att prioritera dessa på bekostnad av patienter som betalas av det offentliga

”Private Health Insurance in OECD Countries: The Benefits and Costs for Individuals and Health Systems”; OECD 2004 6 ”For example, in countries where PHI plays a prominent role, it can be credited with having injected resources into health systems, added to consumer choice and helped make systems more responsive. However, it has also given rise to considerable equity challenges in many cases and has added to health expenditure (total, and in some cases, public) in most of those same countries” 5

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

14

Kapitel 2. Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – villkor och begränsningar För att kunna ge en bild av den svenska försäkringsmarknaden och det skydd som erbjuds har villkoren för 36 försäkringar från 17 försäkringsbolag studerats.

Att det finns fler försäkringar än försäkringsgivare beror på att vissa av bolagen erbjuder olika varianter (två, tre eller fyra) av sina produkter.

Det kan inte uteslutas att det finns fler försäkringsgivare och försäkringar på marknaden än de som legat till grund för denna rapport. Materialet är dock så pass omfattande att det torde ge en god överblick av allmänt förekommande villkor och begränsningar. Bolagen har identifierats med hjälp av dels uppgifter från branschorganisationen Svensk försäkring, dels egna sökningar på webben.

Vilka bolag som studerats framgår av bilaga 3.

Tre grundläggande serviceåtaganden Variationerna i försäkringarnas utformning är stor. Samtliga försäkringar har dock en gemensam grundstruktur som består av tre grundläggande serviceåtaganden. 

Tillgång till sjuksköterskebemannad telefonrådgivning och vårdplanering (dygnet runt eller med vissa begränsningar av öppethållandet)7



Planerade besök för utredning och behandling samt vissa planerade operationer hos privata vårdgivare



Rehabilitering, till exempel genom behandling av sjukgymnast, kiropraktor eller naprapat

Tre typer av försäkringar Beroende på vem som är försäkringstagare respektive svarar för premien finns tre typer av försäkringar. 

Gruppförsäkring med obligatorisk anslutning



Gruppförsäkring med frivillig anslutning

7

Den sjukvårdsförsäkring som erbjuds av ett av bolagen omfattar enbart vårdplanering och tillgång till företagets nätverk av vårdgivare. Arbetsgivaren svarar däremot själv för kostnaden för vårdinsatserna Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

15



Individuella försäkringar

Gruppförsäkring med obligatorisk anslutning Denna typ av försäkring tecknas av arbetsgivare och innebär att alla som omfattas av gruppavtalet automatiskt är försäkrade. Arbetsgivaren betalar premien och är försäkringstagare, försäkringen kan men behöver inte omfatta alla anställda. Vanligtvis krävs ingen hälsodeklaration men undantag kan göras om antalet försäkrade understiger en viss nivå. Ett generellt villkor är däremot att anställda som inte är fult arbetsföra undantas från avtalet. Kravet på arbetsförhet har en något varierande utformning. 

”fullt arbetsför de senaste 30 dagarna vid tecknandet av försäkringen”



”om gruppen som ska försäkras är under 10 anställda ska varje person fylla i en hälsodeklaration. Vid fler än 10 anställda räcker det att företaget intygar att samtliga försäkrade är fullt arbetsföra”



”Är du bara fullt arbetsför, utan sjukbidrag eller liknande, behövs ingen hälsodeklaration när du tecknar försäkringen”



”för att ansluta sig till försäkringen krävs ingen hälsodeklaration. Allt som behövs är ett intyg om att medarbetaren är fullt arbetsför”



”fullt arbetsför vid tecknande av försäkringen; ska inte ha haft nedsatt arbetsförmåga mer än 14 dagar i följd under de senaste 6 månaderna”

Gruppförsäkring med frivillig anslutning Individer som omfattas av gruppavtalet avgör i denna modell själva om de vill omfattas av försäkringsavtalet och därmed också betala premien.

Gruppföreträdaren (t ex en arbetsgivare, en facklig organisation eller en intresseförening) är försäkringstagare. Även här krävs vanligtvis att den försäkrade är fullt arbetsför när försäkringen tecknas eller träder i kraft. Ibland kan gruppmedlemmen även behöva svara på frågor om sin hälsa varefter bolaget efter en riskbedömning kan bevilja eller avslå ansökan. I förekommande fall kan bolaget begära tillgång till exempelvis information i patientjournaler för att kunna bedöma om försäkringen ska beviljas.

I vissa fall beviljas försäkringen med klausul med undantag för skador, symtom eller sjukdom som undantas eller medför en förhöjd premie. Exempel på sjukdomar som enligt ett av bolagen kan ge högre premier är allergi/eksem, diskbråck i rygg/nacke, kroniska besvär i rygg/nacke samt migrän. Däremot får försäkringsbolagen inte efterforska eller använda genetisk information (Lag om genetisk integritet m.m; 2006:351).

Individuella försäkringar Vissa bolag erbjuder även helt individuella försäkringar. I sådana fall krävs alltid en hälsodeklaration. En bidragande orsak till att sådana försäkringar står för en mycket liten del av beståndet kan vara att premien blir väsentligt högre jämfört med en gruppförsäkring med dess större riskspridning.

Familjemedlemmar Vissa försäkringar erbjuder möjlighet att efter hälsodeklaration utvidga försäkrings-skyddet till make, maka, sambo respektive barn.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

16

Affärsidé med begränsat åtagande Försäkringarna är begränsade i sin omfattning och beskrivs som ett komplement8 till den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Den gemensamma affärsidén är att erbjuda de försäkrade en snabb tillgång till planerad vård för att dels undvika långa väntetider, dels minska risken för långa sjukskrivningar. Svensk försäkring ger på sin hemsida följande sammanfattande beskrivning av de produkter som erbjuds. 

”Den privata sjukvårdsförsäkringen syftar till att enkelt ge tillgång till vård och vårdinformation vid sjukdom eller efter en skada. Den ska fungera som ett komplement till den offentliga hälso- och sjukvården.

Försäkringsgivaren förfogar över ett nätverk av privata vårdgivare som kan utföra den vård som ingår i försäkringen. Med en privat sjukvårdsförsäkring kan man till exempel undvika långa väntetider för vård och behandling.

Detta underlättar individens tillfrisknande och dennes möjlighet till återgång i arbete.”

Någon väsentligt förändring av denna grundläggande affärsidé har inte skett under det senaste decenniet. Den ökning som skett av antalet försäkringar under 2000-talet kan alltså inte förklaras med att försäkringarnas åtagande vidgats på något mer påtagligt sätt.

Marknadsföringen Uppgifter om långa väntetider inom den vård som landsting och regioner svarar för utgör ett vanligt inslag i bolagens marknadsföring vilket följande citat får illustrera. 

”Trycket ökar hela tiden på den svenska vårdapparaten. Dagligen kan vi läsa om människor som fått vänta orimligt länge på sina diagnoser och behandlingar, ibland med ödesdigra konsekvenser”



”Vårdköerna fortsätter på många håll att vara långa i Sverige. Behovet av snabb och kvalificerad sjukvård är mycket större än vad samhället idag kan erbjuda”



”Tyvärr kan man inte försäkra sig mot sjukdomar. Däremot kan vi se till att du slipper riskera långa väntetider i den offentliga vården. Istället ger vi dig snabbt och enkelt tillgång till den privata vården den dag du behöver det”



”Tänk dig till exempel att du gör illa knäet på en träningsrunda, så illa att du måste korsbandsopereras. Bor du på ”fel ställe” i landet kan du behöva vänta i flera år för att operera knäet. En gallstensoperation kan dröja upp till 4 år. På vissa håll tar det till och med månader innan du får komma till en specialist för undersökning”



”Genom försäkringen undviker du vårdköer”



”Fungerar som ett komplement till den allmänna våren och träder in där du som mest behöver det, d v s vid långa vårdköer och väntetider till operation och specialistvård”



”… skräddarsydd för företag organisationer som vill att medarbetare ska slippa onödig väntan i vårdköer”

8

Som framgått av kapitel 1 betecknas den svenska modellen som supplementär med den terminologi som LSE använder i sin internationella jämförelse Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

17

Tillgänglig vård med hög kvalitet Ytterligare ett argument i marknadsföringen är betoningen på att det är lätt att komma i kontakt med sjukvårdsrådgivning/vårdplanering. Några påståenden om att detta skulle vara svårt inom den offentliga vården återfinns inte även om detta ibland framstår som underförstått. 

”Istället ger vi dig snabbt och enkelt tillgång till den privata vården den dag du behöver det. Du ringer bara vår hjälpcentral. Här får du råd av legitimerade sjuksköterskor som hjälper till att boka tid hos rätt läkare/behandlare. Dessutom har du möjlighet att själv påverka tidpunkten för din undersökning och behandling”

Ibland betonas den höga kvaliteten hos de vårdgivare som försäkringsbolaget har avtal med. Inte heller i detta avseende framförs några direkta påståenden om brister hos de offentliga vårdgivarna. 

”den största fördelen med att ha en sjukvårdsförsäkring är vägledning till just den specifika läkaren, sjukgymnasten eller psykologen som är bäst lämpad att hjälpa den försäkrade”



”anlitar enbart läkare och vårdinrättningar med dokumenterad erfarenhet”



”Vår sjukvårdsförsäkring ger dig tillgång till privat vård av hög kvalitet”



”Medarbetaren får tillgång till professionell vård av hög kvalitet”

Minskat produktionsbortfall För arbetsgivare betonas att försäkringarna kan minska produktionsbortfallet som en följd av sjukskrivning i väntan på offentlig vård. 

”Att behöva vara sjuk längre än nödvändigt medför onödigt lidande och kan på sikt få ekonomiska konsekvenser. Den drabbade förlorar arbetsinkomst och arbetsgivaren står utan arbetskraft”



”När någon blir sjuk på företaget uppstår kostnader för bl a sjuklön, vikare och risk för uteblivna inkomster”



”Försäkringen är en del av företagets avbrottsskydd och kan minska den långa sjukfrånvaron väsentligt.”



”bidrar till att de anställda snabbt kan komma tillbaka till jobbet igen, något som både du som arbetsgivare och dina medarbetare tjänar på”

Attraktiv arbetsgivare Mindre vanligt men dock förekommande är att försäkringen uttryckligen beskrivs som ett instrument för att underlätta personalförsörjningen genom att företaget anse få ett bättre anseende på arbetsmarknaden. 

”företaget blir en attraktiv arbetsgivare, som kan behålla viktiga medarbetare och har lättare att rekrytera nya”

Att den så kallade gräddfilsdebatten inte återspeglas i informationen för försäkringsbolagen är knappast oväntat men även här finns undantag. Inriktning är då att betona det omvända, det vill säga att försäkringen inte ger snabbare tillgång till den offentliga vården. 

”Försäkringen erbjuder privat vård. Den som får hjälp genom sjukvårdsförsäkringen går alltså inte före någon i vårdkön”



”ger ingen förtur till den offentliga sjukvården”

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

18

Undantag och begränsningar Av försäkringsvillkoren framgår tydligt att försäkringsskyddet är av begränsad omfattning. 

En rad sjukdomar, skador och åtgärder är undantagna (se nedan)



Vården måste kunna erbjudas inom ramen för det nätverk av vårdgivare som bolaget förfogar över och som patienten hänvisas till (vanligtvis inom Sverige men ibland även i vissa andra länder, t ex Danmark eller Tyskland)



Vissa försäkringar har ett övre tak för kostnaden per försäkringsfall (mellan 1 och 6 miljoner kronor)

Hänvisning till offentlig vård Försäkringarna omfattar således en mindre del av den vård som erbjudas av de offentliga vårdgivarna vilket ibland understryks i den information som riktar sig mot individer och/eller arbetsgivare. 

”Om våra sjuksköterskor bedömer att ditt vårdbehov är brådskande kan de hänvisa dig till närmaste akutsjukhus eller husläkarmottagning – allt för att du ska bli så omhändertagen så fort som möjligt. Om du är i behov av omedelbar hjälp ska du vända dig till närmaste akutsjukhus. Försäkringen gäller endast för privat planerad specialistvård”



”Endast utredning, behandling och operation som är möjlig att tillgå i privat regi i Sverige omfattas av försäkringen. Ytterligare en förutsättning är att den privata vården i Sverige kan ta emot patienten med hänsyn taget till patientens hälsotillstånd enligt behandlande läkares bedömning”



”Vissa speciella behandlingsformer kan inte erbjudas i Sverige inom privatvården, exempelvis mycket avancerad cancervård. Det sker då i den offentliga vården och kan inte bokas av sjukvårdsförmedlingen”



”Viss högspecialiserad vård finns inte i privat regi i Sverige och kan därför inte omfattas av försäkringen”

Som ett led i strävan att minska skadekostnaderna innehåller vissa försäkringar, och framför allt sådana med en lägre premie, krav på remiss från läkare inom primärvården. Detta är alltså ytterligare ett exempel på försäkringarnas beroende av den offentligt finansierade vården.

Exempel på vanliga undantag Att försäkringsskyddet är av begränsad uppfattning framgår med önskvärd tydlighet av de detaljerade villkoren. Följande exemplifiering ger en bild av sjukdomar, skador och behandlingar som vanligtvis undantas i försäkringarna.

En mer fullständig förteckning återfinns i bilaga 4. 

Akutsjukvård



Demenssjukdom



Dialysbehandling



Graviditet och förlossning



Kroniska sjukdomar, åkomma eller andra besvär där läkare bedömt att sjukdomen, åkomman eller besväret inte är behandlingsbart eller kräver livslång behandling



Medfödda sjukdomar, förlossningsskador, handikapp eller följder av sådana

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

19



Sjukdom som omfattas av smittskyddslagen



Smärttillstånd i rygg, leder och muskler som saknar objektiva fynd



Transplantationer av organ



Viss cancervård



Vård som inte har till syfte att förbättra den försäkrades medicinska tillstånd, till exempel behandling av kosmetisk karaktär



Äldreomsorg

Undantag från undantagen Alla försäkringar omfattas inte av samtliga de undantag som angivits ovan även om undantagsklausulerna i stor utsträckning har en relativt likartad utformning.

Här är några exempel på sjukdomar eller åtgärder som omfattas av vissa försäkringar. 

”gäller även för förebyggande operationer vid förhöjd sjukdomsrisk på grund av ärftlig sjukdom, till exempel bröstcancer”

Viktreducerande operationer ingår i några försäkringar under förutsättning av vissa kriterier är uppfyllda. 

”Försäkringen omfattar operation till följd av övervikt under förutsättning att den försäkrade har ett BMI på minst 35. Försäkringen ger endast rätt till 1 operation och efterföljande program”

Även transplantationer omfattas i något fall. 

En organtransplantation (humant organ) till en kostnad som inte får överstiga 1 235 000 kronor

Det finns även exempel på att försäkringens omfattning vid cancersjukdomar preciseras. 

”cancer- och cellprover, medicin, konsultationer och behandling, utförd av experter som även innefattar cellgifts- och strålbehandling”



”Ersättning lämnas för medicinskt nödvändig undersökning och behandling av cancersjukdomar … och för behandling av maligna cancersjukdomar, där behandling med cytostatika och strålbehandling ingår”

Karenstid på två år En viktig begränsning i försäkringarna är att sjukdomar eller skador som finns vid försäkringens tecknande undantas, vanligtvis med en karenstid på två år. 

”Försäkringen kan ersätta tidigare diagnoser/åkommor under förutsättning att försäkringen varit i kraft i minst två år och att försäkrad varit symtomoch behandlingsfri från dessa under de senaste två åren”



”Försäkringen gäller inte för sjukdom, diagnos, olycksfall eller följder därav som den försäkrade haft symtom av, fått vård eller medicinering för eller på annat sätt haft kännedom om innan försäkringen börjat gälla. Detsamma gäller om det medicinskt gått att fastställa att sjukdomen eller besvären har debuterat före det att försäkringen börjat gälla. Försäkringen omfattar däremot sådan diagnos, sjukdom, olycksfall eller följder därav som den försäkrade har varit symptom- vård- och medicineringsfri från under en sammanhängande period av 24 månader innan det nya behovet av vård eller medicinering har uppstått under försäkringsperioden”

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

20



”Om det förflutit mer än 2 år sedan den försäkrade senast varit föremål för behandling av sjukdom, symtom på sjukdom, olycksfallsskada eller besvär gäller försäkringen för det förnyade vårdbehovet”

Nätverk av vårdgivare Flertalet bolag hänvisar till sitt nätverk av privata vårdgivare i Sverige men som framgår av nedanstående exempel finns det även ett visst inslag av sådana i andra länder. 

”Försäkringen gäller för vård som utförs av privata vårdgivare i Sverige”



”Det är enbart vård i Sverige som ersätts”



”gäller för vård i Sverige”



”Försäkringen gäller vår vård i Norden som förmedlas av bolagets sjukvårdsrådgivning”



”Vård kan erbjudas hos över 1 000 privata vårdgivare som ingår i vårt landsomfattande nätverk av privata specialister. Om det behövs vidare vård ordnar vi tid på ett privat sjukhus. Vi har avtal med fler än 50 sjukhus i såväl Sverige som utomlands … kan vi också ge dig tillgång till ett 70-tal av Tysklands mest kvalificerade specialister inom hjärt- och kärlsjukdomar samt cancerbehandling ”



”Försäkringen gäller endast för vård som utförs i Sverige och av vårdgivare som anvisats av bolaget som dock har rätt att anvisa privat vård utanför Sverige”



”möjlighet till vård via ett omfattande nätverk av vårdgivare i Sverige och Tyskland. Finns inte den specialistkompetens som krävs i dessa länder kan du även bli beviljad vård i något annat land”



”Vi har också samarbetspartners i Sverige men även i Tyskland”



”gäller för vård i Sverige men ger även möjlighet till cancervård utomlands”



”ersätter kostnader för medicinskt nödvändig undersökning och behandling av cancersjukdomar på privat sjukhus eller annat sjukhus som är specialiserat inom cancervård inom Norden och i Tyskland”

Privata vårdgivare med offentlig finansiering Privata vårdgivare i Sverige får, med några få undantag, sina huvudsakliga inkomster från den offentliga hälso- och sjukvården. Det rör sig om verksamheter på uppdrag av landsting/regioner inom ett eller flera av följande områden. 

Primärvård inom ramen för vårdvalssystemet



Privatpraktiserande läkare respektive sjukgymnaster verksamma enligt LOL9 respektive LOS10

9

Lagen om läkarvårdsersättning Lagen om ersättning för sjukgymnastik

10

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

21



Verksamheter som bedrivs på entreprenad upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling (LOU)

Försäkringspatienterna torde för flertalet av dessa aktörer stå för en högst begränsad del av vården och intäkterna. I samband med den så kallade stopplagens införande år 2006 aktualiserade frågan om en begränsning i rätten för vissa privata vårdgivare med offentlig finansiering att också ta emot patienter med PSF. Jag återkommer till detta i kapitel 4.

Försäkringsvillkor i övrigt – en översikt Hjälpmedel Ersättning för hjälpmedel begränsas för tillfälliga sådana eller genom ett kostnadstak (till exempel 20 000, 40 000 eller 50 000 kronor).

Tak för vissa behandlingar För vissa typer av besök begränsas antalet besök (sjukgymnast, naprapat, kiropraktor, psykolog, psykoterapeut, dietist, logoped etc), vanligtvis till 5 eller 10 behandlings-tillfällen per skada.

Reskostnader Flera av försäkringarna ersätter nödvändiga och skäliga kostnader för resor enligt villkor som liknar de som tillämpas inom den offentliga vården.

Självrisker Självrisken i vissa försäkringsalternativ varierar och kan uppgå till 500, 700, 1 000 eller 1 800 kronor. Vanligtvis erbjuds försäkringen även utan självrisk men till en högre premie.

Ersättning för avgifter inom den offentliga hälso- och sjukvården Det är vanligt att patientavgifter respektive läkemedelskostnader inom den offentliga hälso- och sjukvården upp till högkostnadsskyddet ersätts av försäkringen.

Garantitider Försäkringarna innehåller garantier för att få tillgång till operativt ingrepp inom vissa fastställda tidsgränser och från och med den dag då läkare som ingår i bolagets nätverk fattat beslut om ingreppet. I vissa fall anger garantin även hur snabbt den försäkrade ska kunna erbjudas besök hos en specialist.

Garantitiden för operation varierar från 14 till 28 vardagar och för specialistbesök från 3 till 10 arbetsdagar. Uppfylls inte garantin vad gäller operation och i några fall även specialistbesök kan ersättning utgå med olika belopp enligt nedanstående exempel.       

300 kronor per dygn 300 kronor per dag under maximalt 30 dagar 400 kr per dygn men högst motsvarande en årspremie 500 kr per dygn men högst motsvarande en årspremie 500 kr per dygn men högst 10 000 kronor 500 kronor per dygn men högst 25 000 kronor 1 000 kronor per dag men högst 10 000 kronor

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

22

 

1 000 kronor per dag men högst ett prisbasbelopp (för närvarande 44 000 kr) 3 000 kronor efter 14 arbetsdagar och ytterligare 20 000 kronor efter 30 arbetsdagar

Det kan vara värt att notera att diagnostiska insatser (till exempel MRundersökning) inte omfattas av någon uttalad garantitid. På den punkten överensstämmer villkoren med den lagstadgade vårdgarantin inom den offentliga hälso- och sjukvården som ju inte heller den – åtminstone i nuläget – inbegriper diagnostik.

Insatser utöver den offentligt finansierade hälso- och sjukvården Som framgått av redovisningen erbjuder försäkringarna ett skydd som omfattar en begränsad del av den offentligt finansierade hälso- och sjukvårdens ansvar och insatser. Det finns dock några exempel på åtaganden som går utöver vad landstingen och regionerna normalt sett erbjuder.           

Livsstilsguide Hälsoprofil på webben Krisstöd vid exempelvis rån, hot, överfall eller dödsfall efter allvarlig sjukdom Hjälp i hemmet efter operation under en begränsad tid Självriskersättning vid utlandsvård Missbruksbehandling med ett kostnadstak, till exempel 60 000, 75 000, 100 000 eller 140 000 kronor Personstöd, rådgivning per telefon dygnet runt inom problemområden som är sociala, juridiska, psykologiska, ekonomiska etc Webbdoktor, frågor besvaras av distriktsläkare senast nästkommande vardag Tillgång till hälsocoach, hälsoombud, vårdcoach eller liknande11 Hälsoundersökningar/hälsokontroller med vissa intervall, till exempel vart annat eller var tredje år Kostnaden för synundersökning hos legitimerad optiken en gång per år

Giltighetstid Försäkringarna gäller för ett år i taget. Åldersgränser Vanligtvis är försäkringarna begränsade till vad som brukar betecknas som arbetsför ålder (16-64 år). Vissa bolag erbjuder möjlighet att förlänga försäkringen till 70 år, 75 år eller utan övre åldersgräns samtidigt som premien ökar med stigande ålder.

Premier Premierna varierar självfallet i förhållande till hur omfattande försäkringsskyddet är. Här är några exempel på premien för gruppförsäkringar; exemplen avser den lägsta årspremien som ofta är förknippad med självrisk och remisskrav. Inom parantes redovisas kostnaden för motsvarande, mer omfattande försäkring (till exempel utan självrisk och/eller utan remisskrav samt ett mer omfattande skydd i övrigt).

11

Här finns en viss parallell till systemet med fast vårdkontakt inom den offentliga hälso- och sjukvården Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

23

     

1 896 (5 916) kronor vid obligatorisk anslutning och 6-74 försäkrade 2 028 (2 820) kronor vid obligatorisk anslutning och 1-5 försäkrade 2 364 kronor (5 448); gruppförsäkring med minst 5 försäkrade 3 288 (4 332) kronor med obligatorisk eller frivillig anslutning av minst 10 personer 3 408 kronor (5 724), företagsbetald försäkring med obligatorisk anslutning av alla anställda, dock minst 10 personer 3 972 (6 288) kronor, frivillig anslutning dock minst 10 anställda eller medlemmar i föreningen/organisationen

Som tidigare framhållits är premien för individuella försäkringar utan samband med gruppavtal med arbetsgivare, förening eller organisation betydligt högre vilket följande två exempel illustrerar för ett urval åldersgrupper.

Exempel 1 o o o

0-15 år; 2 054 kronor (2 568 utan remisskrav) 51-55 år; 7 642 (9 552 utan remisskrav) 71-w år; 20 074 (25 092 utan remisskrav)

Exempel 2 o o o

16-29 år; 3 240 kronor (3 648 kronor utan remisskrav) 50-54 år; 5 832 kronor (8 760 kronor utan remisskrav) 75-w år; 18 456 kronor (23 016 kronor utan remisskrav)

Nivågrupperade namn Vissa försäkringsgivare erbjuder flera nivåer på försäkringen med avseende på omfattning och därmed också premier. Grundförsäkringen kan byggas på beroende på hur omfattande försäkringsskyddet ska vara. Produkterna har, som framgår av nedanstående exempel, namn som ska understryka skillnaden i försäkringarnas omfattning.      

Bas, Plus, Max Bas, Plus, Topp Bas, Premium, Premium extra Brons, Silver, Guld Silver, Guld, Platinum Bas, Access, Plus, Excellent

Andrahandsbedömning – second opinion En del försäkringar ger rätt till ytterligare en medicinsk bedömning vid livshotande sjukdomar eller skador eller om den försäkrade har erbjudits en särskilt riskfylld behandling.

Skatteregler Den grundläggande principen för en arbetsgivarbetald försäkring är att premien inte är avdragsgill för företaget och inte utgör en skattepliktig förmån för den anställde.

I den mån försäkringen ersätter patientavgifter respektive läkemedelskostnader inom den offentliga vården upp till högkostnadsskyddet är denna del av premien (vanligtvis 1 till 3 procent) avdragsgill för företaget och samtidigt en skattepliktig förmån för vilken sociala avgifter ska erläggas av företaget.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

24

Om arbetsgivaren betalar premien för en medförsäkrad familjemedlem är hela premien avdragsgill för företaget samtidigt som den utgör en skattepliktig förmån och belastas med sociala avgifter.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

25

Kapitel 3. Utveckling och drivkrafter Under perioden 2006 till och med 2011 mer än fördubblades antalet privata sjukvårdsförsäkringar; från drygt 218 000 till knappt 465 000. Utvecklingen framgår av tabell 1.

Tabell 1 Privata sjukvårdsförsäkringar 2006-2011; antal försäkrade respektive premieinkomster brutto. Källa: Svensk försäkring

År

Antal

Årlig

Premieinkomster

försäkrade

ökning

miljoner kronor

2006

218 064

884

2007

294 783

35%

1 011

2008

338 607

15%

1 179

2009

386 185

14%

1 455

2010

430 767

12%

1 670

2011

464 909

8%

1 764

Som framgår av tabellen skedde den största ökningen av antalet försäkrade mellan åren 2006 och 2007. Den totala premieinkomsten ökade från knappt 900 miljoner kronor år 2006 till drygt 1,7 miljarder år 2011.

Fem års utveckling sammanfattad Utvecklingen under det senaste fem åren kan sammanfattas enligt följande. 

Antalet försäkringar har ökat i snabb takt; nästan 500 000 svenskar omfattades år 2011 av någon form av sjukvårdsförsäkring



Fyra av fem sjukvårdsförsäkringar tecknas och betalas av arbetsgivaren och omfattar alla eller vissa anställda



Antalet gruppförsäkringar med individuell anslutning utgjorde år 2011 drygt 15 procent av det totala beståndet. Försäkringen tecknas av

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

26

arbetsgivaren, en förening eller en organisation medan den enskilde själv svarar för premien 

Antalet helt individuellt tecknade försäkringar är mycket litet och utgjorde år 2011 knappt 5,5 procent

Marknadstillväxtens drivkrafter Exakt vilka drivkrafter som legat till grund för marknadsutvecklingen under det senaste decenniet är självfallet omöjligt att säga. Det förefaller dock rimligt att anta att det rör sig om ett antal samverkande faktorer. 

Sannolikt står ett ökat intresse från små- och medelstora företag för en inte obetydlig del av tillväxten även om det saknas uppgifter om hur gruppförsäkringarna fördelar sig mellan olika typer av arbetsgivare



Förekomsten av långa väntetider inom den offentliga vården samt höga sjukskrivningstal och ett stort antal långa sjukskrivningar har stått i fokus för såväl massmedial bevakning som den politiska debatten. Inte minst kan man förmoda att rädslan för produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro varit en påtagligt bidragande faktor för mindre företags tilltagande intresse för PSF



En bit in på 2000-talet ändrade försäkringsbolagens marknadsföring karaktär. På ett helt annat sätt än tidigare kom nya målgrupper i blickpunkten. En produkt som tidigare sågs som något av en ”direktörsförsäkring” riktades nu mot helt nya grupper. 12 PSF blev därmed en betydligt mer etablerad och legitim del av försäkringsmarknaden och inte något som det talades ganska tyst om



Förhållandet att alltfler föreningar och organisationer valde att samarbeta med försäkringsbolagen för att erbjuda sina medlemmar gruppförsäkringar med frivillig anslutning bidrog till att ytterligare förstärka bilden av PSF som ett naturligt inslag på såväl försäkrings- som arbetsmarknaden. Att allt fler fackliga organisationer inom SACO och TCO valt att ansluta sig till denna skara kan nog ses som en definitiv bekräftelse på denna trend (mer om detta senare)



Antalet försäkringsbolag som erbjuder PSF har successivt ökat, vilket medfört att konkurrensen skärpts. Detta har med all säkerhet varit ytterligare en bidragande orsak till att marknadsföringen blivit både mer utåtriktad och aktivare

Förhållandet att branschorganisationen Svensk försäkring sedan något år på sin hemsida redovisar uppgifter om utvecklingen av antalet försäkrade och premieinkomster kan nog sägas vara ett tecken på en ökad öppenhet från branschens sida i synen på privata sjukvårdsförsäkringar.

Företagarpanel ger intressant bild Någon samlad statistik över vilka företag eller individer som omfattas av privata sjukvårdsförsäkringar finns inte. SEB redovisade dock år 2010 resultatet av en enkät som riktades till bankens så kallade Företagarpanel13. Panelen består av 12

Lärarförsäkringsbloggen ger följande träffande beskrivning av utvecklingen; ”det är inte längre en försäkring enbart för direktörer utan även för arbetsterapeuter, journalister och lärare.”

13 ”SEB:s Företagarpanel om sjukförsäkringar: Privata sjukvårdsförsäkringar växer bland småföretagarna”, SEB augusti 2010 Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

27

företrädare för små- och medelstora företag. Enkäten besvarades av drygt 1 300 företagare (svarsfrekvensen framgår inte av materialet). Även om det är omöjligt att veta hur representativa medlemmarna i panelen är för den här typen av företag är resultatet ändå av visst intresse.

Nästan häften av småföretagarna – 46 procent – hade en egen sjukvårdsförsäkring och var fjärde – 27 procent – hade även tecknat försäkringar som omfattade hela eller delar av personalen. Benägenheten att teckna en privat vårdförsäkring, både för egen del och för medarbetarna, var större bland manliga företagare än bland kvinnliga. 49 procent av männen i undersökningen hade en egen försäkring mot 39 procent av kvinnorna. Av männen erbjöd 28 procent sina anställda en vårdförsäkring jämfört med 23 procent av de kvinnliga företagarna.

Förekomsten av privata försäkringar ökade med företagets storlek. Bland medelstora företag (50-249 anställda) var det 18 procent som erbjöd alla anställda detta skydd. För ”nyckelpersoner” uppgick siffran till 42 procent .

Intressent är att notera att drygt hälften – 54 procent – svarade nej på frågan ”Känner du oro för att en skada/sjukdom inte blir behandlad snabbt med risk för att du/dina anställda inte snabbt kommer tillbaka till arbete?”. Knappat en tredjedel – 31 procent – svarade ja och 15 procent svarade vet ej.

Offentlig sektor som kund Privata företag inom tjänste- och servicesektorn utgör fortfarande en dominerande del av marknaden för gruppförsäkringar. Samtidigt har det skett inbrytningar även inom andra sektorer. Ett exempel på detta är den statliga koncernen Swedavia som relativt nyligen tecknat en försäkring som omfattar samtliga anställda.

Inom den kommunala sektorn har åtminstone två kommuner anslutit sig till systemet. Den första var Sunne kommun, vars avtal med försäkringsbolaget dock löpt ut även om de medarbetare som så önskat kunnat behålla sina försäkringar. I Uddevalla14 har cirka 200 anställda valt att teckna försäkringen som finansieras genom bruttolöneavdrag. När det nuvarande avtalet löper ut i februari 2013 kommer självrisk att införas eftersom försäkringen överutnyttjats i förhållande till premien.

Flera andra kommuner har enligt uppgift visat intresse för denna modell men det är inte känt om fler sådana valt att teckna försäkringar för sina medarbetare.

Däremot har Högskolan i Skövde fått i uppdrag att undersöka möjligheterna att erbjuda PSF för anställda i Skövde kommun. Utredningen ska vara färdig i augusti 2013.

Fackliga organisationer förmedlar försäkringar Som nämnts tidigare har det blivit allt vanligare att föreningar och organisationer erbjuder sina medlemmar gruppförsäkring med individuell anslutning. Till denna grupp hör en rad fackliga organisationer inom SACO respektive TCO, vilket exemplifieras nedan.

Akademikerförsäkring erbjuder försäkringar till medlemmar i Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Officersförbundet, Sveriges Farmacevtförbund och Sveriges 14

Personlig kommunikation med Uddevalla kommun, kommunledningskontoret, Paulina Ramert Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

28

Ingenjörer. Lärarförsäkringar erbjuder försäkringar till medlemmar i Lärarförbundet respektive Lärarnas riksförbund. Även Finansförbundet, Ledarna, Polisförbundet samt Unionen (endast för egenföretagare) är exempel på fackförbund som omfattas av systemet.

… liksom andra organisationer och föreningar En enkel sökning på webben visar att det är stor variation i vilka föreningar och organisationer i övrigt som erbjuder PSF, vilket följande slumpmässigt valda exempel visar.          

Arbetsgivarföreningen KFO Byggmästareföreningen Företagarna Elit Föreningen Damfotboll Golfadministratörernas Förening LRF Skattebetalarnas förening Svensk Handel Villaägarna Östersunds Fotbollsklubb

Privata sjukvårdsförsäkringar utgör också en del av det utbud som banker och försäkringsbolag erbjuder. Detta gäller inte bara företag som också är försäkringsgivare (till exempel If, Ikano bank, Länsförsäkringar, SEB, Skandia och Trygg-Hansa) utan också aktörer som bland annat Avanza bank, Folksam, Handelsbanken och Nordea (endast för företag).

Expansion med ekonomisk baksida Den snabba expansionen har dock inte varit utan problem för försäkringsbolagen. Skadekostnaderna har, i vart fall för vissa bolag, ökat i en oroväckande takt. En bidragande orsak har sannolikt varit att premierna inte initialt anpassats till att det bredare kundunderlaget också medförde att den genomsnittliga skadekostnaden per försäkrad ökade. För att komma till rätt med denna utveckling har flera förändringar gjorts. 

För vissa försäkringar har premierna höjts. Samtidigt har bolagen försökt begränsa kostnadsutvecklingen genom nedanstående åtgärder



Självrisker har införts i försäkringar med lägre premier. Nivån på självrisken varierar mellan 500 och 1 800 kronor. Därmed har det blivit mindre attraktivt att utnyttja försäkringen för enkla eller mindre resurskrävande sjukdomar eller skador. Det förefaller rimligt att anta att de försäkrade i större utsträckning än tidigare vänder sig till framför allt primärvården vid sådana behov. Ett ökat utbud av vårdgivare inom ramen för vårdvalsreformen kan ha bidragit till att underlätta denna utveckling.



Även införandet av remisstvång i vissa försäkringar kan antas ha haft en liknande effekt



Försäkringsbolagen har blivit mer aktiva i prisförhandlingarna med sina vårdgivare

Utvecklingen illustreras tydligt i det brev som en företagarorganisation skickat till de medlemsföretag som tecknat privata sjukvårdsförsäkringar för sina medarbetare (december 2012).

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

29

”… fler och fler börjar använda försäkringen i allt högre grad, inte bara för kvalificerade undersökningar, ingrepp och specialistvård, utan också för lättare åkommor som t ex förkylning. Detta innebär att det är mer aktuellt än någonsin att se över lönsamheten då man generellt sett kan konstatera att kostnaderna för privata sjukvårdsförsäkringar ökar … vi ser att man utnyttjar dem försäkringarna i allt större utsträckning. Därför har skadekostnaderna ökat kraftigt, vilket i sig inneburit att premierna de senaste åren har höjts … Med alltför generösa villkor utnyttjar fler och fler de privata försäkringarna i stället för den offentliga vården med höjda premier som följd.”

Dämpad ökningstakt?

Risken för långa sjukskrivningar respektive långa väntetider inom den offentliga hälso- och sjukvården och särskilt vad gäller en del operativa ingrepp utgör som redovisats tidigare en central del av marknadsföringen av PSF. Mot den bakgrunden är det intressant att ställa frågan om samhällets åtgärder för att minska sjuktalen (medicinsk beslutsstöd med mera) respektive väntetiderna (lagstadgad vårdgaranti, kömiljarden etc) haft någon påtaglig effekt på efterfrågan på privata sjukvårdsförsäkringar.

Dagens medicin refererar på webben (3 juli 2012) ett uttalande av Kent Andersson, nordisk chef för sjukvårdsförsäkringar inom Trygg Hansa, som kan tyda på att det finns ett sådant samband. ”Försäkringsbranschen har märkt en viss avmattning när det gäller nytecknade försäkringar och det kan hänga ihop med vårdreformerna … Vårdvalet, den ökade tillgängligheten och kömiljarden har ökat människors tilltro till sjukvården … Men förbättringarna gäller framför allt sådant som tillgängligheten till ett första besök. När det kommer till operationer och mycket annat kvarstår problemen.” Även andra branschföreträdare som jag intervjuat har gett uttryck för liknande bedömningar. Det rör sig dock inte om någon minskning av antalet försäkrade utan om en lägre ökningstakt. Statistiken från Svensk försäkring (kapitel 3) tycks bekräfta detta påstående.

Samtidigt kan det finnas anledning att påminna om erfarenheterna från Storbritannien, som inte kunnat påvisa något tydligt samband mellan väntetidsutvecklingen och efterfrågan på PSF. Det kan tala för att det kan finnas även andra drivkrafter. En sådan skulle kunna vara att sjukvårdsförsäkringarna alltmer betraktas som en normal eller självklar personalförmån. Om arbetsgivarbetald PSF blir ett naturligt inslag i vad som anses ingå i begreppet ”en attraktiv arbetsgivare” ökar sannolikheten för en sådan utveckling. Därmed skulle det kunna uppstå ett ökat tryck på arbetsgivare att erbjuda sjukvårdsförsäkringar till sina anställda inom de delar av arbetsmarknaden där sådana fortfarande är ovanliga.

Offentlig sektor som ny målgrupp?

Sett ur det perspektivet skulle det kanske kunna bli vanligare att statligt och primärkommunalt anställda erbjuds PSF-lösningar. Däremot ter det sig osannolikt att landsting och regioner skulle vara beredda att erbjuda sina medarbetare denna möjlighet eftersom det nog av många skulle uppfattas som bristande tilltro till den egna förmågan att erbjuda vård med god tillgänglighet.

Det är dock ingalunda självklart att en sådan utveckling är gynnsam för försäkringsgivarna. En ökad spridning till nya branscher och yrkesgrupper kan

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

30

även bidra till att skadeutfallet ökar, någon som vi redan sett exempel på. Om exempelvis en kommun skulle välja en arbetsgivarbetald försäkring som omfattar alla anställda riskerar försäkringsgivaren att behöva tillgodose behoven hos grupper som är klart överrepresenterade vad gäller rörelseorganens sjukdomar, smärtproblematik och sjukskrivningar.

Det ska bli intressant att följa erfarenheterna från Swedavia vars anställda uppvisar en provkarta på en mängd olika yrken – alltifrån chefer och traditionella manschettyrken till medarbetare med fysisk tung arbetsmiljö med ett påtagligt inslag av stress. Om utfallet på några års sikt bedöms framgångsrikt av såväl företaget som medarbetare och försäkringsgivaren är det inte osannolikt att detta bidrar till spridning till företag och myndigheter med likartade förutsättningar.

Vad gäller den kommunala sektorn borde det enligt min uppfattning ligga i SKL:s intresse att i sin roll som arbetsgivarorganisation följa utvecklingen och ha en överblick över vilka medlemskommuner som omfattas av systemet samt ta del av deras erfarenheter.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

31

Kapitel 4. Försäkringsdebatten och de politiska besluten Av LSE-studien som refererats i kapitel 1 framgår att debatten om och ifrågasättandet av de privata sjukvårdsförsäkringarna tenderar att vara särskilt intensiv i länder där deras andel av det gemensamma hälso- och sjukvårdssystemet är förhållandevis begränsad. Sverige passar onekligen in på den beskrivningen och därför är det knappast förvånande att mediala inlägg om PSF återkommer med en viss regelbundenhet och – åtminstone enligt min uppfattning – förutsägbarhet vad gäller argumenten hos såväl kritiker som förespråkare. Åsikterna kan grovt karaktäriseras enligt följande. 

PSF utgör ett hot mot den solidariskt finansierade vården, allra helst om ökningstakten fortsätter. I takt med att antalet försäkrade blir allt fler ökar risken för att vissa grupper får snabbare tillgång till vård av god kvalitet (”gräddfils-argumentet”)



Försäkringarna bidrar till att avlasta den offentliga vården genom att patienterna annars skulle ha belastat denna, istället kan frigjorda resurser komma andra tillgodo. På sikt kan den här typen av lösningar dessutom bli nödvändiga som en del av finansieringen av de offentliga välfärdstjänsterna.

I det följande låter jag förespråkare för båda dessa åsiktsriktningar komma till tals genom ett urval belysande citat. Här återfinns också en del argument av karaktären ”å ena sidan, å andra sidan”.

Risk för A- och B-sjukvård Ledarskribenten Olov Abrahamsson, Norrländska Socialdemokraten, formulerade sig nyligen så här i ett representativt inlägg för den kritiska ståndpunkten (27 november 2012). ”Vid slutet av 2011 hade 464 909 personer tecknat en privat sjukvårdsförsäkring, enligt försäkringsbranschens siffror. En växande skara litar inte till den allmänna vården i Sverige, trots att den bevisligen presterar resultat i yppersta världsklass. Försäkrings-bolagen är inte sena att utnyttja oron. Det innebär i sin förlängning en fara för det allmänna systemet … Försäkringslösningarna riskerar att ge A- och B-sjukvård, mer av social skiktning och en urholkning av den allmänna vården.”

Till de uttalat kritiska här också LO-utredarna Kjell Rautio och Renée Andersson (Dagens Arena, 13 november 2012).

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

32

”Det finns en uppenbar risk att den privatfinansierade vården börjar dränera den offentliga vården på personal. I förlängningen riskerar detta att dra isär vårt land, där en grupp anställda som arbetsgivarna prioriterar får en ”gräddfil” till specialistvård och därmed snabbare behandling. Medan andra, ofta de med större vårdbehov, ställs utanför. Därmed sätts även Hälso- och sjukvårdslagens formuleringar, om att vård ska ges utifrån behov och inte efter betalningsförmåga, ur spel. Välfärdsstatens framtida legitimitet urgröps.”

Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, skriver på TCO-bloggen utredarna.nu (13 september 2011) att utvecklingen initialt drivits framåt ”av ett reellt behov – men allt eftersom marknaden växer blir ökningen självgenererande eftersom det blir en konkurrensnackdel att inte erbjuda en sjukvårdsförsäkring … Det innebär dock inte att utvecklingen är problemfri.

Tittar vi närmare på effekterna ser vi att det knappast är samhällsekonomiskt resurseffektivt med en utveckling där vi får en otydlig kombination av privata och offentliga vårdutövare som ibland konkurrerar med varandra och där ofta de privata aktörerna livnär sig på de offentliga.”

Företagshälsovården hotas?

I en intervju på sjukhusläkaren.se (9 juni 2012) ifrågasätter Mörtvik påståendet att privata sjukvårdsförsäkringar skulle avlasta sjukvården. ”Det blir bara ökad konsumtion av vård”. Han ser också en risk att ”arbetsgivarna börjar tycka att det är billigare att erbjuda personalen en försäkring och lite friskvård än en utbyggd företagshälsovård, med budskapet håll dig frisk. Då stoppas det förebyggande arbetet upp på arbetsplatserna.”

I Sveriges radios programserie ”Vård på lika villkor” intervjuades Lars Norén, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg, som bland annat har forskat om patientens ställning och valfrihet i vården (”Att köpa sig ur kön”; 11 september 2011). ”Den logik som försäkringsbolagen arbetar efter är inte den som finns i hälsooch sjukvårdslagen. Det är istället den som har störst ekonomiskt behov och inte medicinskt behov som får vård först, och det går som jag ser det inte ihop med hälso- och sjukvårdslagen”.

Samtidigt konstaterar han att ”det här är ett marginalfenomen. I ett europeiskt perspektiv har Sverige bland den lägsta andelen privata sjukvårdsförsäkringar, och det anses inte vara något jätteproblem. Men frågan är kontroversiell, så potentiellt finns det ett politiskt problem … Om utvecklingen fortsätter, så blir det så att de som arbetar kan få tillgång till en bättre vård än de som inte arbetar, och det kan vara problematiskt ur en jämlikhetssynpunkt.”

Facklig medverkan trots tveksamhet Som framgått av föregående kapitel förmedlar att antal fackliga organisationer privata sjukvårdsförsäkringar till sina medlemmar. Detta är dock inte en okontroversiell företeelse vilket följande citat demonstrerar. Här kan man verkligen tala om att ge ett ansikte åt uttrycket ”å ena sidan, å andra sidan”.

Under rubriken ”Därför har vi en sjukvårdsförsäkring” (bloggen lärarförsäkringar, 28 maj 2012) förklaras ”bakgrunden till ett av Lärarförsäkringars mest kontroversiella men samtidigt mest humanitära och genomtänkta beslut – att erbjuda dig som lärare en privat sjukvårdsförsäkring.

Tillsammans med våra ägare, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund,

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

33

diskuterade och övervägde vi både länge och väl. Det var inte ett självklart beslut att ta, men vi tog det för din trygghets skull.”

Blogginlägget skriver att ”den offentliga sjukvården har idag svårt att inom rimlig tid ge vård till alla som behöver … Flera utredningar visar att problemet kommer att bli större i framtiden”. Samtidigt betonas att ”vi måste erkänna att vi själva är delade i frågan om privata sjukvårdsförsäkringar. Å ena sidan önskar vi att den här typen av försäkringar inte behövdes. Å andra sidan är vi medvetna om behovet och ser att vi kan hjälpa till … Vad vi skulle önska är en mer långsiktig lösning för vården där det offentliga och privata kan komplettera varandra istället för att utgöra separata spår. Sådana lösningar finns i andra länder, till exempel Holland.” ”I en sådan lösning skulle det offentliga tydligt ange vad man har rätt till som patient – det offentliga åtagandet. Det skulle vara en vård som uppfyller de mest angelägna, nödvändiga och basala behoven. Den som vill ha något utöver detta, något som till exempel inte är medicinskt nödvändigt, kan finansiera det privat. Det skulle kunna vara en modell för att säkerställa en likvärdig vård för alla, med möjlighet till ”något extra” för den som önskar och vill betala.”

Vidare konstateras att ” sjukvårdsförsäkringen gäller för privat vård. Det innebär att du inte går före någon i den offentliga vårdkön när du använder försäkringen, tvärtom lämnar du din plats till någon annan. På så sätt frigör försäkringen resurser i den offentliga vården.”

Egenföretagare särskilt utsatta Den 13 september 2011 förklarar Mikael Dubois (Unionen Opinion), varför Unionen erbjuder PSF till de medlemmar som är egenföretagare . Dessa beskrivs som en ”speciellt utsatt grupp när det gäller sjukdom. En längre tids sjukfrånvaro leder för de flesta egenföretagare till att de tappar kunder, också på lång sikt, vilket kan vara förödande för en småskalig verksamhet. Företagets existens kan bero på om egenföretagare får snabb och effektiv sjukvård och behandling. Dessutomhar egenföretagare i många fall sämre försäkringsskydd än vanliga anställda eftersom de inte täcks av kollektivavtal”.

Dubois konstaterar vidare att ”till att börja med täcker inte försäkringen akut vård vilket innebär att försäkringstagarna som alla andra är hänvisade till den offentliga vården för allvarligare och akuta sjukdomar …  att behandlas på privat sjukhus tar inte resurser inom den offentliga sjukvården i anspråk.” ”Med detta sagt ska det inte förnekas att den ökande efterfrågan på privata sjukvårdsförsäkringar reser många viktiga frågor kring grunderna för att få tillgång till sjukvård och den offentliga sjukvårdens legitimitet. Vad gäller tillgång till sjukvård är det en vanlig tanke att sjukvård skall tilldelas endast efter medicinskt behov av sjukvård och inte efter betalningsförmåga. ”

Partnerskap offentligt-privat är framtiden I sjukhusläkaren.se (9 juni 2012) ger Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB, en beskrivning som väl sammanfattar den syn på PSF som förespråkarna står för. ”Ett partnerskap mellan offentligt finansierad vård och privata lösningar via sjukvårdsförsäkringar är en viktig del av framtidens lösning … Att vi skulle få två separata system, ett helt privat och ett helt offentligt, tror jag är mindre lyckat och inte i linje med den svenska modellen. Lösningen på många av de här framtida välfärdsfrågorna är i stället att tänka lite mindre offentligt eller Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

34

privat och lite mer offentligt tillsammans med privat. Det är inte antingen eller utan både och.”

I intervjun menar Magnusson ”att ju fler som behandlas via försäkringar och ju mer pengar som tillförs den vägen till den samlade sjukvården, desto mindre blir trycket i de kvarvarande sjukvårdsköerna och landstingens budgetar. I framtiden kommer trycket på hälso- och sjukvården att öka och skattepengarna kommer att behöva läggas på dem som behöver vården mest.”

I Dagens samhälle (17 oktober 2012) reflekterar två företrädare för Svensk försäkring (vd Christina Lindenius och styrelsens ordförande Sten Dunér) över frågan ”Vem ska betala för framtidens vård och omsorg”? ”Närmare 450 000 personer har i dag en privat sjukvårdsförsäkring, som främst betalas av arbetsgivare. Men med de utmaningar och möjligheter som vi står inför, kommer morgondagens behov inom sjukvård och äldreomsorg vara annorlunda, vilket kan kräva andra lösningar …  Vi behöver därför överväga andra finansieringslösningar som kan täcka upp där den offentliga välfärden inte räcker till. Försäkringslösningar kan vara ett sådant alternativ …  Det är hög tid att nu diskutera hur vi ska klara välfärden i framtiden. I detta ingår att bena ut våra behov och förväntningar på vården och omsorgen och undersöka hur långt det offentliga åtagandet kan sträcka sig.”

Den offentliga och debatten om privata sjukvårdsförsäkringar har varit – och är – tidvis intensiv. Däremot har förekomsten av PSF ytterst sällan hamnat på den politiska beslutsagendan. Två undantag av principiellt intresse är dock värda att referera. 

Förbudet för sjukhus som drevs på entreprenad att ta emot andra patienter än de som vårdades med offentlig finansiering och som kom att gälla under perioden januari 2006 till och med juni 2007 (”Stopplagen”)



Stockholms läns landstings beslut att tillåta även landstingsägda vårdgivare att under vissa förutsättningar ta emot sådana patienter

Stopplagens införande och avskaffande Genom riksdagens bifall till regeringens proposition 2004/05:145 (”Driftsformer för offentligt finansierade sjukhus”) infördes den så kallade stopplagen. I denna föreskrevs bland annat att om ett landsting överlämnade till någon annan att bedriva hälso- och sjukvård vid ett sjukhus min kursivering skulle avtalet ”innehålla villkor om att vården skall bedrivas uteslutande med offentlig finansiering och vårdavgifter enligt 26 § hälso- och sjukvårdslagen”.

Detta tillägg till hälso- och sjukvårdslagens 3 § trädde i kraft den 1 januari 2006.

I praktiken kom beslutet enbart att ha betydelse för S:t Görans sjukhus som vid detta tillfälle, liksom för närvarande, var det enda akutsjukhus i landet som drevs på entreprenad. Från och med 2006 var sjukhuset således enligt lag förbjudet att behandla försäkringspatienter. Den socialdemokratiska regeringen motiverade sitt ställningstagande enligt följande. ”En privat sjukvårdsförsäkring tecknas i regel för att försäkringstagaren snabbare skall få vård. Därmed bryts den prioriteringsordning efter behov som i övrigt gäller för hälso- och sjukvården. Ett ökat antal privata aktörer inom hälso- och sjukvården får enligt regeringens mening emellertid inte innebära att patienter som betalar sin vård med egna medel eller via försäkringsbolag ges

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

35

företräde till den offentligt uppbyggda hälso- och sjuvården på bekostnad av landstingets patienter.” ”Det finns en risk för intressekonflikt mellan marknadens aktörer och de människor som välfärdstjänsterna är till för där ekonomiska resurser går före de medicinska behoven … En relegering är därför nödvändig för att minimera risken att landstingets patienter missgynnas i förhållande till privatbetalande patienter.”

Stopplagen upphävdes dock den 1 juli 2007 enligt förslag av alliansregeringen i proposition 2006/07:52 (”Driftsformer för sjukhus”). Så här motiverades åtgärden. ”När ett landsting överlämnar driften av ett sjukhus kan en situation uppstå där landstinget, tillfälligt eller permanent, inte väljer att upphandla all den vårdkapacitet som finns hos entreprenören. För den privata entreprenören finns det ett intresse av att utnyttja denna överkapacitet eftersom lokaler och utrustning därmed kan användas mer kostnadseffektivt. Entreprenören är dessutom mindre sårbar med fler än en uppdragsgivare. Om en entreprenör inte kan utnyttja hela sin kapacitet kan det i längden dessutom innebära mer kostsamma avtal för landstingen, vilket blir oekonomiskt för samhället.”

Förutsatt att den privata vårdgivaren ”uppfyller de krav landstinget ställt upp, bl.a. för prioriteringar, tillgänglighet och kvalitet, är det rimligt att överkapacitet kan säljas exempelvis till företag som bedriver företagshälsovård, försäkringsbolag eller personer som själva väljer att betala hela vårdkostnaden. … Landstingen får anses ha förutsättningar att utforma avtalen med entreprenören på ett sådant sätt att en god vård med hög tillgänglighet även fortsättningsvis tillförsäkras medborgarna.”

Det är intressant att notera att båda propositionerna enbart uppehöll sig vid privata vårdgivares rätt att ta emot bland annat försäkringspatienter. Däremot berördes inte alls frågan om offentliga vårdgivares motsvarande möjligheter, något som däremot aktualiserats inom Stockholms läns landsting.

Försäkringspatienter hos offentliga vårdgivare Som en följd av stopplagens avskaffande begärde Capio S:t Görans sjukhus tillåtelse av Stockholms läns landsting att få behandla patienter med privat sjukvårdsförsäkring. Landstingsfullmäktige biföll denna begäran (10 juni 2008).

Som villkor angavs restriktionen ”att verksamheten inte inkräktar på det uppdrag det har från Stockholms läns landsting”.

I samma ärende behandlas frågan om möjligheten för landstingets verksamheter i egen regi att ta emot patienter som omfattas av annan än offentlig finansiering.

Majoritetens beslut blev 

att landstingsägda vårdgivare tillåts bedriva alternativt finansierad vård, med undantag av vård som omfattas av offentlig finansiering med restriktionen att verksamheten inte inkräktar på de uppdrag de har från Stockholms läns landsting och vad som i övrigt framgår i detta ärende samt att landstingsstyrelsen godkänner verksamheten samt



att landstingsägda vårdgivare ska dimensionera sin verksamhet i enlighet med uppdraget från Stockholms läns landsting men möjlighet ges att använda eventuell överkapacitet till att erbjuda vårdtjänster till andra aktörer.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

36

I landstingsrådsberedningens skrivelse till landstingsstyrelsen (LS 0805-0480) anges bland annat följande restriktioner för verksamheten, som 

inte får inkräkta på uppdraget som vårdgivaren har från Stockholms läns landsting eller försvårar uppfyllandet av vårdgarantin,



inte får medföra osund konkurrens mot privata vårdgivare som säljer vård på den privata marknaden samt



bara får utgöra en mindre del i förhållande till huvuduppdraget från Stockholms läns landsting i enlighet med kommunallagen

Starkt kritisk opposition Oppositionspartierna var starkt kritiska till beslutsförslaget vilket framgår av följande citat från deras reservationer. ”Den borgerliga majoriteten tar nu ett tydligt steg i syfte att skapa särskilda VIP-ingångar till den kvalificerade hälso- och sjukvården för dem som har råd med en privat sjukvårdsförsäkring. Dörrarna slås upp för att privata företag ska kunna öppna kliniker inne på de offentliga sjukhusen och där ta emot försäkringspatienter […] Det offentligas möjligheter att påverka hälso- och sjukvårdens utveckling begränsas därmed och nya privata aktörer som ska verka inom akutsjukhusen avses successivt skapa en sjukvårdsmarknad där betalningsstarka grupper skaffar sig privata gräddfiler till den bästa vården” (Socialdemokraterna och Vänsterpartiet). ”Att öka möjligheten till självständig styrning för sjukhusen och samtidigt öppna upp för möjligheten att ta in externa vårdgivare och externfinansierad vård som inte finansieras med skattemedel innebär en stor risk för att Hälsooch sjukvårdslagen sätts ur spel. Istället för bättre nytta för alla patienter riskerar vissa att sättas på undantag i förhållande till sådana som kan betala och sådana vars tillstånd prioriteras av vissa sjukhus” (Miljöpartiet).

Det aktuella nuläget För egen del har jag inte lyckats hitta något som tyder på att de landstingsdrivna sjukhusen i Stockholm erbjuder vård till svenska patienter med sjukvårdsförsäkring. Däremot är, den i och för sig begränsade, vården av utländska patienter inom den högspecialiserade vården en sedan länge etablerad verksamhet. Motsvarande verksamhet bedrivs även vid andra universitetssjukhus. Sådan tjänsteexport bedrivs med stöd av lagen om vissa kommunal befogenheter 5 kap. 1 § och torde inte vara kontroversiell.

Vid privatdrivna Capio S:t Görans sjukhus finns däremot ett visst inslag av svenska försäkringspatienter. År 2011 utgjorde dessa 0,06 procent av samtliga vårdbesök och svarade för 0,08 procent av sjukhusets intäkter.15 Den utveckling som reservanterna befarade förefaller således – i vart fall hittills – inte ha blivit verklighet. Även SKL:s styrelse gör ett liknande konstaterande i sin yttrande över motionen till SKL:s kongress. ”Vad gäller de landstingsägda vårdgivarna bör enligt styrelsens mening grundprincipen vara att patienter med försäkringsfinansiering bara ges vård i den utsträckning det finns ledig kapacitet. Vår bedömning är att så också är fallet.”

15

Personlig kommunikation, chefläkare PA Dahlberg

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

37

En mer kunskapsbaserad diskussion?

Som avslutning kan det finnas anledning att erinra om det faktiska kunskapsläget enligt vad som framkommit i kapitel 1 – eller snarare avsaknad av kunskap. Vi vet i nuläget mycket lite om och i så fall hur förekomsten av privata sjukvårdsförsäkringar påverkar den offentliga hälso- och sjukvården.

Hur bestämda åsikterna än är kan vi därför inte med säkerhet hävda vare sig att de utgör en tillgång eller en belastning.

Inte heller vet vi vilka som behandlas med stöd av sådana försäkringar, för vilka sjukdomar/skador och om indikationer och medicinsk praxis avviker från motsvarande vård i offentlig regi. Till osäkerhetslistan kan också fogas att vi inte heller vet hur den faktiska väntetiden i praktiken skiljer sig mellan de två systemen vid likartade medicinska förutsättningar.

SKL:s beslut att utreda de privata sjukvårdsförsäkringarnas villkor och omfattning får därför ses som ett första välkommet steg för att kunna lägga grunden för en mer kunskapsbaserad diskussion vid sidan av de ideologiska och etiska argumenten.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

38

Kapitel 5. Avslutande reflektioner Helén Eliasson ser i sin motion till SKL-kongressen en fortsatt snabb ökning av de privata sjukvårdsförsäkringarna som en tydlig hotbild. ”Inom några år spår företrädare från försäkringsbranschen att omkring 1,5-2 miljoner svenskar kommer att omfattas av ett privat försäkringsskydd. Hotet mot dagens solidariska finansiering är därmed tydligt: Varför skulle dessa två miljoner svenskar i framtiden både vilja betala en hög skatt och hög försäkringspremie?

Det finns stora risker att sammanhållning i välfärdssamhället bryts sönder” Eliasson menar vidare att ”utvecklingen skyndats på av att regeringen har öppnat upp för privatfinansierade patienter på offentligt finansierade sjukhus”16 SKL:s styrelse gör i sitt yttrande över motionen en annan bedömning. ”Trots en ökning har privata sjukvårdsförsäkringar idag en mycket liten omfattning och täcker bara begränsade delar av vården. Enligt styrelsens bedömning saknas underlag att för svensk del undersöka hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar viljan att solidariskt finansiera sjukvården. ”

Svårt att sia om framtiden Att sia – särskilt om framtiden – är som bekant svårt. Hur många svenskar som omfattas av PSF om ”om några år” (för att citera motionären) är självfallet omöjligt att veta. Än mindre vet vi hur det ser ut i ett längre perspektiv, till exempel om 10 eller 15 år.

För egen del har jag i ett underlag till LSE i juni 2012 gjort följande bedömning17. “Min slutsats är att det är osannolikt att utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar kommer att märkbart påverka det svenska hälso- och sjukvårdssystemet i sin helhet under överskådlig framtid.” Slutsatsen ligger helt i linje med den bedömning som gjorts av SKL:s styrelse. Även LSE:s utblick från 2009 pekar i samma riktning. I jämförelse med flertalet andra EU-länder är den svenska marknaden för sjukvårdsförsäkringar av mycket begränsad omfattning. Trots att det finns det ett mycket större inslag av

16

Motionären torde syfte på den avveckling av stopplagen som jag redogjort för i kapitel 4.

17 Insamling av uppgifter för en ny genomlysning av PSF inom EU pågår för närvarande. Rapporten kommer att publiceras våren 2013.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

39

PSF i många EU-länder förefaller detta i allmänhet inte ses som ett påtagligt hot mot den gemensamma hälso- och sjukvården.

Vad skulle kunna utgöra en framtida hotbild?

Ovanstående bedömningar till trots kan det ändå vara intressant att fundera över under vilka förutsättningar privata sjukvårdsförsäkringar faktiskt skulle kunna utgöra ett hot mot den solidariska finansieringen och tilltron till den offentliga vården i Sverige.

Mitt eget antagande är att det för en sådan utveckling krävs en rad samverkande faktorer där den utlösande faktorn torde vara en förtroendekris för landsting och regioner som sjukvårdshuvudmän, sannolikt som följd av ett växande gap mellan behov, möjligheter och förväntningar i förhållande till det resursmässigt möjliga. Detta är utgångspunkten för följande teoretiska hotbild. 

Förtroendet för den offentliga hälso- och sjukvården försämras påtagligt under en längre tid som en följd av sviktande offentlig ekonomi och därmed förknippade hårdhänta prioriteringar



Missnöjet med den offentliga vården gör att trycket på arbetsgivare från inte minst fackliga organisationer att teckna gruppavtal som omfattar alla medarbetare blir allt större. Försäkringarna sprider sig till allt fler branscher (inklusive industriföretag och offentlig sektor) och yrkesgrupper .



Parallellt med denna utveckling blir det allt viktigare för föreningar och organisationer att erbjuda gruppförsäkring med individuell anslutning för att kunna rekrytera medlemmar.



Växande efterfrågan gör att det privata försäkringsskyddet successivt utvidgat till att omfatta allt fler sjukdomar och skador även om akutsjukvård och mycket dyra eller långvariga behandlingar fortfarande undantas



Premierna höjs för att försäkringsbolagen ska kunna erbjuda ett mer omfattande försäkringsskydd. Sakta men säkert börjar såväl arbetsgivare som enskilda försäkringstagare i allt större utsträckning ifrågasätta om man får tillräckligt service för den skatt som går till den offentligt finansierade vården



Det blir svårare för landsting och regioner att rekrytera kvalificerad personal som följd av en allt större konkurrens med privata vårdgivare som behöver fler anställda för att kunna tillgodose behoven hos en växande skara försäkringspatienter



Offentligt drivna sjukhus tecknar av ekonomiska skäl avtal om vård av försäkringspatienter. Dessa ges inte vård av högre medicinsk kvalitet men får tillgång till mer påkostad och bättre service i övrigt. Särskilda försäkringsmottagningar inrättas för sådan vård som inte längre ingår i det offentliga åtagandet men som erbjuds de försäkrade.18 Mottagningarna drivs dels av sjukhusen själva, dels av privata vårdgivare som hyr in sig på sjukhusen

Det centrala inslaget i denna framtidsspekulation är antagandet att det är ett minskat förtroende för den offentliga hälso- och sjukvården, inte den privata försäkrings- marknadens tillväxt i sig, som lägger till grund för den skisserade utvecklingen.

18

Detta skulle innebära att de svenska sjukvårdsförsäkringarna får ett växande komplementärt inslag enligt den definition som LSE använder sig av Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

40

SKL:s styrelse har för sin del formulerat sig så här i yttrandet över motionen. ”Det är ytterst den offentligt finansierade vårdens förmåga att leva upp till sina åtaganden som bestämmer betalningsviljan”. Annorlunda uttryckt och med mina egna avslutande ord – avgörandet ligger i händerna på regioner och landsting och deras förmåga att ta vara på de möjligheter och hantera de utmaningar som hälso- och sjukvården ställs inför i framtiden.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

41

Bilaga 1 Motion 34: Sjukvård ska ges efter behov, inte plånbokens tjocklek Dnr 11/4711

Sammanfattning På tio år har antalet svenskar som tecknat en privat sjukvårdförsäkring ökat dramatiskt. Totalt har nästan en halv miljon svenskar idag en privat sjukvårdsförsäkring.

Utvecklingen skyndas på av att regeringen har öppnat upp för privatfinansierade patienter på offentligt finansierade sjukhus.

Hur påverkar den utvecklingen den solidariska skattefinansierade sjukvården och principen om vård efter behov?

Bakgrund Grundprincipen i svensk hälso- och sjukvård är att vården ska ges på lika villkor för hela befolkningen. Det är den enskildes hälsotillstånd som ska avgöra vårdinsatsen, aldrig plånbokens tjocklek eller om man har olika privata försäkringar. Efter principerna om vård efter behov och solidarisk finansiering har sjukvården byggts upp under generationer. Svensk sjukvård framhålls som ett föredöme i världen och många länder försöker tillämpa den svenska vårdmodellen genom att närma sig en mer sammanhållen sjukvård med befolkningsansvar.

Utvecklingen går i en riktning mot en ökad andel privata sjukvårdsförsäkringar vilket riskerar leda till att principen om att vård ska ges efter behov åsidosätts tillförmån för en rangordning som tar hänsyn till patientens försäkringsöverenskommelse. På tio år har antalet svenskar som tecknat en privat sjukvårdförsäkring ökat med 350 000.

Totalt har nästan en halv miljon svenskar idag en privat sjukvårdsförsäkring. Samtidigt har regeringen bidragit till att skynda på utvecklingen genom att öppna upp för

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

42

försäkringspatienter på offentligt finansierade sjukhus. Idag är det möjligt för ett landsting att besluta att låta privatfinansierade patienter gå före. I Stockholms läns landsting tillåts numera privatbetalande patienter att få en snabbväg in på akutsjukhusen. När ekonomiska prioriteringar får gå före strikt medicinska bedömningen urholkas principen om vård efter behov i vår gemensamma sjukvård.

Bedömning Inom några år spår företrädare från försäkringsbranschen att omkring 1,5-2 miljoner svenskar kommer att omfattas av ett privat försäkringsskydd. Hotet mot dagens solidariska finansiering är därmed tydligt: Varför skulle dessa två miljoner svenskar i framtiden både vilja betala en hög skatt och en hög försäkringspremie? Det finns stora risker att sammanhållning i välfärdssamhället bryts sönder.

Frågan om framtidens finansiering av sjukvården är en utmaning och ett fördelningspolitiskt vägval. Vi menar att den solidariska finansieringen ska värnas, inte undergrävas.

Sjukvården ska inte göra skillnad mellan patienter utan ska ges på lika villkor efter behov. Varje människa, oavsett betalningsförmåga, hälsobakgrund, kön, etnisk tillhörighet eller ålder ska ha tillgång till en högkvalitativ sjukvård. Det uppnås bäst om alla är med och betalar gemensamt. Därför anser vi att den allmänna sjukvården ska vara fortsatt solidariskt finansierad och ska ges efter behov utan ekonomiska prioriteringar. Ingen ska behöva fundera över om man kan skaffa sig en privat sjukförsäkring för att få den bästa vården.

Förtroendet för den allmänna sjukvården måste stärkas och utvecklas i en riktning som bättre lever upp till medborgarnas högt ställda krav och förväntningar. Ett stort ansvar vilar på sjukvårdens förmåga att möta vårdbehov, tillgänglighet och de förväntningar på gott bemötande som medborgarna har.

Tilliten till framtidens sjukvård vård som ges efter behov och finansieras solidariskt får inte urholkas.

Yrkande Vi föreslår att kongressen beslutar att Sveriges Kommuner och Landsting utreder vilka konsekvenser en expansion av privata vårdförsäkringar får för den solidariskt skattefinansierade sjukvården, samt att en analys görs av hur expansionen av privata vårdförsäkringar på sikt påverkar medborgarnas vilja att solidariskt finansiera den svenska hälso- och sjukvården.

Helén Eliasson, Socialdemokraterna, Västra Götlands län

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

43

Bilaga 2 Sjukvård skall ges efter behov, inte plånbokens tjocklek Styrelsens yttrande över motion 34. Dnr 11/4711.

Motionen Helén Eliasson, (S), Västra Götalands län, har i motion 34 yrkat att Sveriges Kommuner och Landsting utreder vilka konsekvenser en expansion av privata vårdförsäkringar får för den solidariskt skattefinansierade sjukvården och att SKL gör en analys av hur expansionen av privata vårdförsäkringar på sikt påverkar medborgarnas vilja att solidariskt finansiera den svenska hälso- och sjukvården

Styrelsen Styrelsen delar helt motionärens uppfattning att grundprincipen för svensk hälso- och sjukvård skall vara att vård ges på lika villkor, där vårdbehovet skall vara avgörande för vilka prioriteringar som görs.

Under det senaste decenniet har alltfler tecknat privata sjukvårdsförsäkringar, i de flesta fall finansierade av arbetsgivaren. Till stor del är denna trend ett uttryck för en misstro mot att den offentliga vården skall klara sitt uppdrag och då främst att ge vård i tid. Landstingen arbetar intensivt med att korta ned väntetiderna och inte minst den s.k. kömiljarden har bidragit till att vi nu kan se tydliga resultat. I takt med att köerna i vården kortas ned minskar också skälen att skaffa en kompletterande privat vårdförsäkring. Vad gäller de landstingsägda vårdgivarna bör enligt styrelsens mening grundprincipen vara att patienter med försäkringsfinansiering bara ges vård i den utsträckning det finns ledig kapacitet. Vår bedömning är att så också är fallet.

Sveriges Kommuner och Landsting har olika sammanhang pekat på att det på längre sikt kan finnas ett Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

44

finansieringsproblem in den meningen att vårdbehoven växer mer än vad som är möjligt att finansiera med skatter på nuvarande nivå. I det perspektivet kan det bli aktuellt att diskutera om kompletterande privata sjukvårdsförsäkringar kan spela någon roll. Men grundprincipen måste ligga fast att all nödvändig sjukvård skall ges på lika villkor och finansieras solidariskt.

Välfärdens långsiktiga finansiering är en central fråga för Sveriges Kommuner och Landsting. I det arbetet finna anledning att noga följa utvecklingen av alternativa finansieringsformer och hur dessa påverkar den skattefinansierade vården och möjligheten att upprätthålla en solidarisk finansiering.

Trots en ökning har privata sjukvårdsförsäkringar idag en mycket liten omfattning och täcker bara begränsade delar av vården. Enligt styrelsens bedömning saknas underlag att för svensk del undersöka hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar viljan att solidariskt finansiera sjukvården. Det är ytterst den offentligt finansierade vårdens förmåga att leva upp till sina åtaganden som bestämmer betalningsviljan.

Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att uppdra till styrelsen att kartlägga de privata sjukvårdsförsäkringarnas omfattning och utveckling samt att motionen därmed ska anses besvarad och inte föranleda någon ytterligare åtgärd.

Reservation Reservation lämnades av V-ledamoten till förmån för yrkandet om bifall till motionen.

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

45

Bilaga 3 Försäkringsbolag vars villkor studerats som underlag till denna rapport                  

Bliwa Cardif Sak DKV - Hälsa Euro Accident Förenade Liv If skadeförsäkring IHI Bupa Ikano livförsäkring Länsförsäkringar Medical Access Moderna försäkringar19 Nordeuropa Liv&Hälsa SalusAnsvar SEB TL Fond Skandia Trygg Hansa Vital20 Wellcare21

19

Försäkringsgivare är International Company of Hannover Limited företrätt av Hannover Care AB 20 Försäkringsgivare är Vital Forsikring ASA företrätt av Hannover Care AB 21 Försäkringsgivare är International Insurance Company of Hannover Limited företrätt av Hannover Care AB Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

46

Bilaga 4 Sjukdomar, skador och behandlingar som vanligtvis undantas i försäkringarna.                         

Akutsjukvård Alternativ behandling som inte står under socialstyrelsens tillsyn eller som inte vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Behandling av snarkning om inte sömnapné har diagnostiserats.

Demenssjukdom Dialysbehandling Elöverkänslighet Experimentell behandling Framkallad abort, såvida den inte är medicinsk motiverad Förebyggande vård Graviditet och förlossning Gynekologundersökning eller kontroller om inte behovet har uppstått till följd av ett försäkringsfall Klimakteriebesvär Komplikationer i samband med eller till följd av graviditet, förlossning, abort, fertilitetsundersökning eller behandling av infertilitet Konvalescens Korrigering av synfel om inte synfelet uppstått till följd av ett försäkringsfall Kostnader för glasögon, hörapparat och övriga hjälpmedel för stadigvarande bruk Kostnader för läkarintyg Kroniska sjukdomar, åkomma eller andra besvär där läkare bedömt att sjukdomen, åkomman eller besväret inte är behandlingsbart eller kräver livslång behandling Kroniska smärtsyndrom samt smärta eller vård som är ospecificerad, till exempel fibromyalgi Könsbyte Medfödda sjukdomar, förlossningsskador, handikapp eller följder av sådana Potensproblem inklusive potenshöjande medel Sjukdom eller skada som har förvärrats på grund av att den försäkrade inte följt vårdgivarens anvisningar Sjukdom som omfattas av smittskyddslagen Skadefall till följd av deltagande i riskfylld verksamhet, till exempel bergsklättring, boxning, dykning, elitidrott eller fallskärmshoppning

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

47

          

Skador som en följ av grov oaktsamhet, till exempel på grund av användning av alkohol, annat berusningsmedel eller läkemedel på ett sätt som medför grov vårdslöshet Smärttillstånd i rygg, leder och muskler som saknar objektiva fynd Tandvård Transplantationer av organ Uppsåtligen framkallad skada Utmattningssyndrom Veneriska sjukdomar Viss cancervård Vård som inte har till syfte att förbättra den försäkrades medicinska tillstånd, till exempel behandling av kosmetisk karaktär Äldreomsorg Ätstörningar eller följder av sådana

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

48

Privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige – omfattning och utveckling

Upplysningar om innehållet Stefan, Ackerby, stefan.ackerby@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN/Beställningsnummer: 978-91-7164-933-1 Text: Caj Skoglund

Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN/Beställningsnummer 978-91-7164-933-1

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se