Den kommunala lonestrukturen.qxd 2003-01-15 09:51 Sida 59 Figur 5 • Lönepremier för olika utbildningsnivåer relativt en förgymnasial utbildning på 9 (10) år för anställda inom olika verksamhetsområden (%), se ekvation 3 60 40 40 Eftergymnasial (≥ 5 år) Eftergymnasial (< 5 år) Eftergymnasial (< 4 år) Eftergymnasial (≥ 5 år) 0 Eftergymnasial (< 5 år) 0 Eftergymnasial (< 4 år) 10 Eftergymnasial (< 3 år) 10 Eftergymnasial (< 2 år) 20 Gymnasial (≥ 3 år) Vård o omsorg 30 20 Gymnasial (< 3 år) Skola Eftergymnasial (< 3 år) 30 Gymnasial (≥ 3 år) Procent 50 Barnomsorg Gymnasial (< 3 år) Vård o omsorg 50 Gymnasial (< 2 år) Procent Skola Gymnasial (< 2 år) Barnomsorg 60 Män 70 Eftergymnasial (< 2 år) Kvinnor 70 Källa: Svenska Kommunförbundets personalstatistik år . I föregående avsnitt varierade avkastningen på utbildning mellan olika verksamhetsområden. Eftersom även utbildningsstrukturen skiljer sig åt är frågan om dessa skillnader i avkastning även kvarstår när linjäritetsantagandet släpps, det vill säga ekvation  skattas. Som framgår av figur  skiljer sig fortfarande avkastningen på utbildning åt mellan olika verksamhetsområden. I likhet med resultaten i tabell  är avkastningen på utbildning lägst inom barnomsorgen för kvinnorna. För männen är bilden något mer komplex. Till exempel är lönepremien för en eftergymnasial utbildning på minst fyra men inte fem år relativt en grundskoleutbildning  procent för män inom barnomsorgen, vilket är  procentenheter högre än premien för män inom skolan. Till stor del förklaras denna avvikelse av skillnader i befattning. Som framgår av tabell A i appendix innehar enbart , procent av de anställda inom förskolan en eftergymnasial utbildning på minst fyra men inte fem år, vilket är en betydlig mindre andel än inom skolan. Inom förskolan är också flertalet män med denna utbildningsnivå skolledare, vilket är en – Den kommunala lönestrukturen befattning som erbjuder en betydligt högre lön relativt andra befattningar inom förskolan. Inom skolan har istället flertalet män med en eftergymnasial utbildning på minst fyra men inte fem år en befattning som grundskole- eller gymnasielärare, vilka i genomsnitt har en lägre lön än skolledare inom skolan. Om ekvation  kompletteras med kontroller för yrkesgrupp 22 så minskar skillnaderna i lönepremier av utbildning mellan olika verksamhetsområden. Däremot kvarstår det faktum att kvinnor, inom framförallt skolan, har en högre lönepremie för flertalet utbildningsnivåer jämfört med männen. I och med att ekvation  utökades med kontroller för yrkesgrupp steg även modellens förklaringsgrad till omkring  procent, vilket endast lämnar cirka  procent av variationen i lön åt an. Svenska Kommunförbundet delar in personalen i  yrkesgrupper (personalkategorier), vilka är kopplade till kommunernas befattningssystem (). Kopplingen mellan  och personalkategori framgår av Bilaga  i Kommunal Personal . 59