sidorna1t8_Humankapitalet.qxd
2003-01-15
16:17
Sida 1
Kommunernas humankapital Två underlagsrapporter till Svenska Kommunförbundets långtidsutredning
sidorna1t8_Humankapitalet.qxd
2003-01-15
16:17
Sida 2
© Svenska Kommunförbundet, Finanssektionen, Stockholm, januari :a upplagan --- : Hans Eriksson & Ola Nygren (Personalen inom kommunsektorn), Christian Kjellström (Den kommunala lönestrukturen) : Mixi Print , Olofström. : Elisabet Jonsson, Svenska Kommunförbundet. : Jan Olsson Form & Illustration . Satt i Bembo och Futura. Tryckt på Chromocard Linne gr (omslag), Multifine gr (inlaga).
2
Kommunernas humankapital
sidorna1t8_Humankapitalet.qxd
2003-01-15
16:17
Sida 3
Förord
finanssektion har av för-
bundsledningen fått i uppdrag att analysera kommunernas möjligheter att hantera nuvarande åtaganden också i framtiden. Utredningen är avsedd att fungera som ett underlag för en vidare diskussion om centrala framtidsfrågor som rör kommunernas ekonomi i ett mer långsiktigt tidsperspektiv – både inför förbundskongressen och i vidare kretsar under de närmaste åren. Resultatet av det arbetet har tidigare (december ) presenterats i boken Kommunala framtider – en långtidsutredning om behov och resurser till år (Svenska Kommunförbundet). En central fråga i Kommunförbundets långtidsutredning är om framtida pengar och arbetskraft räcker för att kommunerna ska kunna erbjuda välfärd på samma nivå som idag. I denna bilaga presenteras två underlagsrapporter avsedda att ge ytterligare kunskap kring frågor som rör framtida möjligheter att rekrytera personal. Den ena rapporten, Personalen inom kommunerna – nu och i framtiden, har utarbetats inom Statistiska centralbyrån () av Ola Nygren och Hans Eriksson. Den andra rapporten, Den kommunala lönestrukturen – humankapitalets lönepremier, har skrivits av Christian Kjellström, numera verksam vid Lärarnas Riksförbund. Författarna svarar själva för de analyser och slutsatser som presenteras. Rapporterna har inte varit föremål för ställningstagande av förbundets politiska styrelse. Stockholm i januari Per-Lennart Börjesson Projektansvarig
– Två underlagsrapporter...
3
sidorna1t8_Humankapitalet.qxd
2003-01-15
16:17
Sida 4
Innehåll Bakgrund
5
1. Personalen inom kommunerna Sammanfattning Sysselsättning, utbildning och yrkeserfarenhet i den kommunala sektorn Den framtida tillgången på arbetskraft Kommer arbetskraften att räcka för kommunernas behov? Kommer framtidsutsikterna att påverka utbildningsvalen? Bilaga :Vad ingår i olika verksamheter? Bilaga : Beräkning av antalet utbildningsår och yrkesverksamma år Bilaga : Beräkningsmetod och beräkningsalternativ Bilaga :Tabeller och diagram 2. Den kommunala lönestrukturen Sammanfattning Inledning Teori Humankapitalets lönepremier i Sverige Humankapitalets lönepremier i kommunal sektor år Fördjupad analys av lönepremierna inom kommunal sektor Korrelation och regression Appendix Referenser
4
9 10 12 17 22 25 28 30 31 33 39 40 43 46 49 53 57 62 63 64
Kommunernas humankapital
sidorna1t8_Humankapitalet.qxd
2003-01-15
16:17
Sida 5
Bakgrund
i Svenska Kom-
munförbundets långtidsutredning Kommunala framtider är att kommunerna i framtiden kommer att få svårt att upprätthålla samma standard på verksamheten som idag. De sammantagna behoven av kommunal verksamhet väntas växa mer än vad kommunerna på sikt har råd med. Framförallt beräknas behoven av äldreomsorg öka påtagligt. Orsaken är ett starkt växande antal äldre. Under de närmaste åren beräknas antalet invånare i åldern år och äldre att fördubblas. I de kalkyler som genomförts i Kommunförbundets långtidsutredning har de framtida behoven av kommunal verksamhet skrivits fram med den förväntade befolkningsutvecklingen på års sikt. Utgångspunkten för beräkningarna är således ett blygsamt anspråk, nämligen att skolan, vården och omsorgen ska hålla oförändrad standard. Det kommer knappast att räcka. Stigande inkomster och en gradvis ökad materiell levnadsstandard kommer leda till att medborgarnas krav på kommunerna ökar. Så har fallet varit förr. Inte ens med den uppläggning som valts kommer emellertid de samlade behoven att kunna tillgodoses fullt ut, med de finansiella resurser som bedömts stå till förfogande. Den dystra bild som framträder i beräkningarna är inte resultatet av påtagligt pessimistiska antaganden om de faktorer
– Två underlagsrapporter...
som styr utvecklingen av kommunernas ekonomi framöver. I flera viktiga avseenden har vi tvärtom valt att räkna optimistiskt, bland annat vad gäller kommunernas möjligheter att rekrytera personal. Det är till och med så, att den verksamhet som ryms inom de finansiella ramarna kan bli svår att åstadkomma, till följd av svårigheter att rekrytera personal med lämplig utbildning. På sikt krävs allt mer personal för att bland annat behoven av äldreomsorg ska kunna klaras. Denna expansion ska ske på en arbetsmarknad som i övrigt krymper. Det är inte självklart att kommunerna kan öka sin andel av de sysselsatta utan att de kommunanställdas relativa löner måste ändras. En relativ höjning av de kommunanställdas löner innebär att den kommunala verksamheten blir dyrare än vad vi i Kommunala framtider har utgått från. De finansiella möjligheterna att få resurser och behov att gå ihop blir då naturligtvis än sämre. För att närmare belysa de framtida personalfrågorna har på Kommunförbundets uppdrag två särskilda rapporter utarbetats: Den ena rapporten, Personalen inom kommunerna – nu och i framtiden, har utarbetats inom Statistiska centralbyrån () av Ola Nygren och Hans Eriksson. Den andra rapporten, Den kommunala lönestrukturen – humankapitalets lönepremier, har författats
5
sidorna1t8_Humankapitalet.qxd
2003-01-15
16:17
Sida 6
av Christian Kjellström, numera verksam vid Lärarnas Riksförbund. I :s rapport konstateras att de kommunalt anställda – som till procent är kvinnor – har högre medelålder än de sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden i genomsnitt. Framförallt gäller detta lärare i gymnasie- och grundskolan. Detta innebär att den »generationsväxling« som hela arbetsmarknaden står inför under de närmaste tio åren – när den stora generation som föddes på -talet lämnar förvärvslivet – kan bli särskilt svår att genomföra i delar av kommunsektorn. En annan iakttagelse gäller den genomsnittliga utbildningsnivån, som är låg inom vissa grenar av den kommunala verksamheten. Inom äldreomsorgen och handikappomsorgen har den genomsnittliga utbildningsnivån rentav sjunkit sedan -talets mitt. Detta beror på de senaste årens expansion inom dessa verksamheter, som medfört att personalbehovet till ökad del fått tillgodoses med enbart grundskoleutbildade personer och andra som saknar vårdutbildning. Kommunerna står inför en kamp på två fronter som kan bli kostnadskrävande: dels att dra till sig ökande andelar av de nytillträdande ungdomarna på arbetsmarknaden, dels att öka den genomsnittliga kompetensnivån. har gjort framskrivningar av utbudet av arbetskraft inom olika utbildningskategorier, vilka sedan ställts mot den efterfrågan som kommunerna enligt Kommunförbundets beräkningar kommer att ha råd att tillgodose.Tekniken för utbudskalkylerna är enkel och statisk, men mycket illustrativ. Man antar att ungdomarna år efter år kommer att fördela sig på olika utbildningar i samma proportioner som idag. Intresset för gymnasial omvårdnadsutbildning är idag så lågt att tillgången på arbetskraft med sådan utbildning (eller motsvarande äldre utbildning) skulle halveras fram till år . Efterfrågan på arbetskraft i kommunernas äldreoch handikappomsorg beräknas däremot växa med uppemot procent! Även när det gäller personer med förskollärar- eller fritidspedagogutbildning vi-
6
sar motsvarande kalkyler på betydande och stadigt växande underskott. Detta gäller naturligtvis särskilt i långtidsutredningens barnscenario, där födelsetalen antas stiga till , barn per kvinna från den nuvarande nivån på cirka , barn per kvinna. I fråga om lärare i grundskola och gymnasium skulle däremot tendensen bli den motsatta, en snabbare tillväxt i utbudet än i efterfrågan. Beräkningar av detta slag ska inte ses som prognoser i egentlig mening, men som indikationer på behov av en förändrad struktur i utbildningsvalet – något som i sin tur förutsätter förändringar i olika yrkens inbördes attraktionskraft. Ungdomarnas intresse för en viss yrkeskarriär beror på en mängd faktorer, däribland arbetsmiljö, arbetsinnehåll och yrkets status mer allmänt. Inte minst är naturligtvis den förväntade lönen därtill av stor betydelse. Den sistnämnda faktorn är ämnet för Christian Kjellströms rapport. Kjellströms uppläggning är inte sådan att han besvarar frågan hur stor relativ löneförändring som behövs inom ett område för att åstadkomma en viss förändring i arbetskraftsutbudet.Vad som analyseras är vilket tillskott i framtida lön som blir resultatet av en viss utbildningsansträngning. Utbildning ses som investering i vad som kallas humankapital. Investeringens avkastning formuleras som den lönepremie, det tillskott till lönenivån, som ett ytterligare års utbildning ger upphov till. Lönepremien måste, sett över hela arbetslivet, teoretiskt täcka den ekonomiska uppoffring utbildningen innebär i form av inkomstbortfall och utbildningskostnader för individen. Annars är investeringen inte värd att göra, om man bortser från det ickepekuniära nöje som studierna bereder. Den empiriska analysen kompliceras av att lönenivån också beror på de kompetenstillskott som allmän arbetslivserfarenhet och erfarenhet inom yrket ger. Erfarenhet förbättrar den anställdes arbetsförmåga genom att kunskapen växer, en process som sker både med och utan formell utbildning på arbetsplatsen. En viss utbildning kan således vara attrak-
Kommunernas humankapital
sidorna1t8_Humankapitalet.qxd
2003-01-15
16:17
Sida 7
tiv antingen därför att den ger en hög ingångslön i yrket, eller genom att den förväntas ge upphov till en stark löneutveckling under yrkeskarriärens lopp. Ett allmänt resultat är att den genomsnittliga lönepremie som erhålls genom ett års ytterligare formell skolutbildning är ungefär lika stor bland kommunalt anställda som bland privat anställda. Detta betyder naturligtvis inte att lönenivåerna är lika, bara att utbildningen premieras likartat procentuellt sett. I den privata sektorn finns dock en könsskillnad i utbildningspremiering till männens fördel, som inte återfinns i den kommunala sektorn. Den lönemässiga avkastningen på arbetserfarenhet är generellt mycket sämre för kvinnor än för män, och den är vidare – både för kvinnor och för män – avsevärt lägre för kommunalt än för privat anställda. Ett intressant resultat är att förklaringsmodellen, i vilken lönen antas bero på en kombination av formell utbildningstid och erfarenhet, förklarar en betydligt större del av lönevariationerna bland kommunalanställda än bland privatanställda. Även om lönekarriären är långsammare i den kommunala sektorn, är den alltså mer förutsägbar och säkrare. Kjellström tolkar detta som en kvardröjande effekt av löneplanssystemens och de reglerade befordringsgångarnas tidigare starka ställning i kommunsektorn. Det bör påpekas att beräkningarna inte är prognoser utan avser tvärsnittsdata för år . I framtiden, när den individuella lönesättningen mer genomgripande fått påverka lönestrukturen, blir skillnaderna mellan den kommunala och den privata sektorn kanske mindre. I rapporten redovisas också beräkningar för kommunsektorns personal uppdelad på verksamhetsområdena barnomsorg, skola samt vård och omsorg (äldre och handikappade). Det visar sig att lönepremien av ytterligare ett års utbildning är högst inom skolan och lägst inom barnomsorgen. Vård och omsorg ligger däremellan. Vad som särskilt kan missgynna vård- och omsorgsverksamhe-
– Två underlagsrapporter...
ten i konkurrensen om arbetskraft är att arbetserfarenhet belönas dåligt jämfört med hur det är i den privata sektorn, men även i jämförelse med exempelvis grund- och gymnasieskolan. Inte heller barnomsorgen ligger särskilt väl till i detta avseende. Den analysmodell som Kjellström använt är väl etablerad inom den arbetsmarknadsekonomiska forskningen. Samtidigt är det klart att en individs lön kan förklaras av långt fler faktorer än utbildningens respektive arbetserfarenhetens längd.Tack vare att Kommunförbundets personalstatistik är heltäckande (omfattande ungefär personer) har det funnits underlag för att i ett avslutande fördjupningsavsnitt beakta ett stort antal ytterligare bakgrundsfaktorer: förekomsten av deltidsarbete, geografisk region och yrkesgrupp (eller befattning). Det har också gått att analysera de olika utbildningsnivåernas inverkan på lönen var för sig, inte bara som ett enda enkelt mått på utbildningens längd.Vidare har det varit möjligt att skilja på effekterna av allmän och yrkesspecifik arbetserfarenhet. Resultaten blir på detta sätt mer precisa, samtidigt som de av naturliga skäl blir svårare att enkelt överblicka och sammanfatta. Det är heller inte lätt att göra goda jämförelser med den privata sektorn, där databaser av tillräcklig storlek och detaljeringsgrad saknas. Det kan dock sägas att de fördjupade analyserna inte på något avgörande sätt motsäger resultaten av den mer övergripande ansatsen.
7
sidorna1t8_Humankapitalet.qxd
8
2003-01-15
16:17
Sida 8
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 9
1. Personalen inom kommunerna – nu och i framtiden
Hans Eriksson Ola Nygren
9
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 10
Sammanfattning
i den primärkom-
munala sektorn var relativt konstant under -talet och ligger kvar på cirka personer, av vilka drygt procent är kvinnor. Stora volymförändringar har skett inom de olika verksamheterna. Så till exempel har antalet sysselsatta inom barnomsorgen minskat med cirka procent sedan , medan antalet sysselsatta inom äldre- och handikappomsorg ökat med cirka procent under samma period. Inom grund- och gymnasieskolan har antalet anställda sammantaget varit relativt oförändrat. Medelåldern bland de kommunalt anställda är något högre än bland arbetskraften i sin helhet, och skillnaderna har ökat under senare år. Vi ser en »förgumning« bland den kommunala personalen, vilket kommer att leda till relativt höga pensionsavgångar under de närmaste – åren. Liksom på arbetsmarknaden i övrigt har utbildningsnivån ökat bland de kommunanställda, men skillnaderna är stora mellan de olika verksamheterna. Inom utbildningssektorn är cirka procent högskoleutbildade, inom äldre- och handikappomsorg knappt procent. Utbildningsnivån har emellertid höjts successivt inom äldre- och handikappomsorgen, delvis på grund av den goda tillgången på arbetskraft under -talet.
10
Om ungdomarnas val av utbildning i gymnasieskolan förblir som idag kommer tillgången på arbetskraft med gymnasial omvårdnadsutbildning eller motsvarande äldre utbildning att halveras under de närmaste åren. Samtidigt kommer efterfrågan på denna personalkategori att öka. I Kommunförbundets långtidsutredning, Kommunala framtider, beräknas kommunernas arbetskraftsefterfrågan inom äldre- och handikappomsorg öka med närmare procent mellan och . Tillgången på arbetskraft med förskollärar- eller fritidspedagogutbildning kommer med nuvarande dimensionering av dessa utbildningar att minska med ungefär en tredjedel fram till år . Enligt Kommunförbundets beräkningar i långtidsutredningen kommer behovet av arbetskraft inom barnomsorgen enligt basscenariot att under de närmast åren att ligga något över dagens nivå, men sedan fram till år minska ner till procent av nuvarande nivå. Inte ens i detta scenario, som förutsätter en fortsatt låg fruktsamhet (, barn per kvinna), går det alltså att upprätthålla personalens utbildningsnivå. I barnscenariot, där fruktsamheten antas stiga till , barn per kvinna, blir bristen på personal med relevant utbildning naturligtvis än större.
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 11
Tillgången på lärare skulle på lång sikt växa med cirka procent om den nuvarande dimensioneringen av utbildningen behålls. Skolans arbetskraftsbehov kommer emellertid enligt långtidsutredningens beräkningar att på sikt ligga något under (barnscenariot) eller mycket under nuvarande nivå (basscenariot). Om skolan kan behålla en lika stor del av den lärarutbildade arbetskraften som idag så finns goda möjligheter att successivt minska andelen obehöriga lärare. Det finns dock obalanser inom lärarkåren; den redan idag stora bristen på yrkeslärare kommer att öka kraftigt om man inte lyckas få fler att välja denna utbildning. Under de närmaste – åren kommer dessutom lärarbehovet i grundskolan och gymnasieskolan att undergå stora svängningar, vilket kommer att ställa krav på omfördelningar av lärarresurserna mellan dessa skolformer.
– Personalen inom kommunerna
Det skall påpekas att den beräknade framtida tillgången på arbetskraft av olika utbildningskategorier bygger på ett i princip oförändrat utbildningssystem och ett oförändrat »utbildningsbeteende«. Konkret innebär detta bland annat att ungdomarnas val av utbildning i gymnasieskolan antas förbli som nu och likaså antalet nybörjare på olika utbildningar i högskolan.Vidare förutsätts att de »kommunala« verksamheterna barnomsorg, skola och äldreomsorg kommer att kunna ta i anspråk lika stor andel av samtliga sysselsatta av relevanta utbildningskategorier som man gjorde . Med efterfrågan på personal menas här hur stor personalstyrka som kommunerna beräknas ha råd med och inte de behov som den demografiska utvecklingen beräknas medföra.
11
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 12
1 Sysselsättning, utbildning och yrkeserfarenhet i den kommunala sektorn år sedan talade om en kommunalanställd, gick associationerna oftast till den gamle kommunalarbetaren. Han är för länge sedan antingen privatiserad eller bortrationaliserad. Under de senaste åren har kommunerna fått nya uppgifter – antingen genom övertagande från andra sektorer eller genom uppbyggnad av helt nya verksamheter. Kommunerna har tagit över vissa delar av omsorgsverksamheten som tidigare fanns inom landstingen genom Ädelreformen, som trädde i kraft under första halvan av -talet. Barnomsorgen är en relativt »ny« verksamhet som växte fram framförallt under -talet.
800 000 anställda – 80 procent kvinnor Vilka är då de typiska kommunalarbetarna idag? Lite grovt kan man klassificera dem i tre grupper: • lågutbildade kvinnor i företrädesvis äldreoch handikappomsorg • lärare i gymnasium, grund- och förskola med högskoleutbildning och där andelen kvinnor är högre ju lägre ner i utbildningssystemet man befinner sig • högutbildade administratörer
12
Stora delar av kommunsektorn är uppbyggd relativt sent, och antalet anställda inom sektorn fördubblades mellan och . Därefter har antalet förvärvsarbetande förblivit tämligen oförändrat på en nivå runt personer, varav drygt procent är kvinnor. En bild av de viktigaste verksamheterna i kommunerna ges av tabell . På grund av olika definitioner av bland annat sysselsatta och huvudsaklig verksamhet överensstämmer de data som redovisas ovan inte helt med den personalstatistik som redovisas av Kommunförbundet, men skillnaderna är relativt små och i det här sammanhanget möjligen försumbara. För klassificering av huvudsaklig verksamhet använder sig av den så kallade -klassificeringen (se bilaga ) av den anställdes arbetsplats i november varje år enligt kontrolluppgiften. Medelåldern bland de förvärvsarbetande i kommunerna är , år högre än på hela arbetsmarknaden, en skillnad som ökat under de senaste åren. Detta beror till viss del på att nyrekryteringen till kommunerna varit lägre än till näringslivet, men framförallt på en »förgumning« av de redan sysselsatta i kommunerna. För år sedan var ålderssammansättningen i kommunerna ungefär lika som på arbetsmarknaden i övrigt. I dag är personer över års ålder
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 13
Tabell 1 • Antal förvärvsarbetande i olika verksamheter år 2000 Totalt och i kommunerna Verksamhet
I kommu-
Andel
nerna
kvinnor ålder
Medel- Total
Andel i kommun
Äldre- o handikappomsorg1 253 000
90
41,0
297 000
89,4
Grundskola
170 000
77
44,0
178 000
95,4
Barnomsorg
110 000
94
41,8
123 000
89,3
Gymnasieskola
40 000
57
47,5
46 000
86,6
Sjukvård
36 500
92
41,8
311 000
11,8
Kultur o fritid
18 000
62
43,6
81 000
22,5
Övrig utbildning2
12 000
66
47,9
17 000
71,0
Administration3
68 000
62
45,6
82%
42,6 år
Övrig verksamhet 4 Totalt
73 000 780 000
19,2%
. Omfattar även exempelvis vård av psykiskt handikappade samt individ- och familjeomsorg (se bilaga ). . I huvudsak Komvux och kommunal musikskola. . Omfattar all kommunal administration som inte äger rum på arbetsställen för respektive verksamhet. Enligt omfattar administration endast offentlig sektor. . Omfattar företrädesvis teknisk verksamhet såsom energiförsörjning, gatu- och renhållningsverksamhet med mera. Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (), .
Äldre- och handikappomsorgen expanderar När vi i det följande diskuterar olika verksamheter inom kommunsektorn avses genomgående hela verksamheter oavsett huvudman. Genom bland annat en del privatiseringar av särskilt barnomsorgen under senare år, skiljer sig såväl antal förvärvsarbetande som utvecklingen av densamma en del, beroende om man räknar in hela verksamheten eller endast den som bedrivs i kommunernas egen regi. Å andra sidan elimineras det jämförbarhetsproblem över tiden som kommer av huvudmannaskapsförändringar. Hur antalet förvärvsarbetande år fördelade sig mellan kommuner och andra arbetsgivare, framgår av tabell .
– Personalen inom kommunerna
Diagram 1 • Andel förvärvsarbetande i kommunerna (av alla förvärvsarbetande) i olika åldrar, åren 1985 och 1999 Procent År 1985
År 1999
25 20
Procent
överrepresenterade i kommunerna, medan personer under år är relativt sett färre än på arbetsmarknaden i övrigt (se diagram ).
Äldre- och handikappomsorg har ökat sin personal med cirka procent eller anställda under en femtonårsperiod. Ökningen beror dels på ett kraftigt ökat antal äldre, dels på ökade satsningar inom handikappomsorgen. Sysselsättningen inom barnomsorgen ökade starkt fram till , för att sedan minska, främst genom en starkt minskad personaltäthet och senare som en följd av det minskade barnafödandet. Under de allra senaste åren har också vissa arbetsuppgifter (sexårsverksamheten) organisatoriskt flyttats till skolan. Sysselsättningen i grundskolan har varit relativt konstant under femtonårsperioden med en mindre ökning under de
15 10 5 0
16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64
Ålder Källa: , .
13
2003-01-15
10:50
Sida 14
allra senaste åren – sannolikt delvis på grund av överflyttning av viss personal från barnomsorgen. Samtidigt har antalet grundskoleelever varierat en del under perioden (se bilaga ). Personaltätheten är idag ungefär densamma som för år sedan. Personalen inom gymnasieskolan har minskat med cirka procent under perioden, samtidigt som antalet – åringar fluktuerat ganska kraftigt. Det närmast -procentiga deltagandet i gymnasieskolan uppnåddes i mitten av -talet. Sedan dess har personaltätheten minskat något inom gymnasieskolan (se bilaga ). Vad som i statistisk mening brukar kallas »offentlig förvaltning« – det vill säga i princip administration – omfattar cirka personer eller nästan procent av den kommunala sysselsättningen. Antalet sysselsatta i sådan administrativ verksamhet inom kommunerna ökade med cirka procent eller personer under -talet.1 Under början av -talet flyttades en del verksamheter organisatoriskt från landstingen till kommunerna i samband med den så kallade Ädelreformen. Sammantaget innebar Ädelreformen att cirka förvärvsarbetande flyttades från landstingen till kommunerna. Av dessa tillhörde cirka personer äldre- och handikappomsorgen, resten återfanns framförallt inom vård av psykiskt utvecklingsstörda. Eftersom den framtida utvecklingen inom administration samt även inom kultur- och fritidssektorn snarare beror på politiska och/eller institutionella förändringar än på demografiska, behandlar vi inte dessa verksamheter i fortsättningen.
Hög utbildningsnivå i kommunerna Den offentliga sektorn har sedan länge en högre utbildningsnivå än den privata sektorn. Skillnaden har emellertid utjämnats något i takt med den allmänna höjningen av utbildningsnivån. Denna höj-
1. För en definition av vilka grupper som ingår i ”offentlig förvaltning och administration”, se bilaga .
14
Diagram 2 • Antal förvärvsarbetande inom olika verksamheter, åren 1985–2000 Index 1985 = 100 Barnomsorg
Grundskola
Hälso- o sjukvård
Gymnasieskola
Äldre- o handikappomsorg
200 175 150
Index
Personalen inom kommunerna.qxd
125 100 75 50
1985
1990
1995
2000
Anm.: Observera att sifferserierna i diagrammet avser hela verksamheterna oavsett huvudman. Källa: , , och egna beräkningar.
ning har skett genom att den äldre avgående arbetskraften har en betydligt lägre utbildningsnivå än de ungdomsgrupper som inträder på arbetsmarknaden. Andelen högskoleutbildade bland de förvärvsarbetande har fördubblats under den senaste femtonårsperioden. Naturligt nog har inte ökningstakten varit lika snabb i den offentliga sektorn som inom den privata, eftersom stora yrkesgrupper som lärare, läkare, sjuksköterskor och förskollärare haft höga utbildningskrav sedan länge.Vi införlivar här även hälso- och sjukvården i resonemanget, framförallt för att den konkurrerar om delvis samma arbetskraft som i första hand äldre- och handikappomsorgen. Det gäller främst gymnasieutbildade med vårdutbildning. Andelen högskoleutbildade inom hälso- och sjukvården har ökat särskilt kraftigt under femtonårsperioden. Detta beror inte på att antalet läkare och sjuksköterskor ökat i någon nämnvärd omfattning, utan snarare på att antalet lågutbildade minskat beroende på nedskärningarna i början av
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 15
ta med enbart grundskoleutbildning inom äldre- och handikappomsorgen under senare delen av -talet (se diagram Sektor Andel högskoleutbildade Utbildningens längd ). 1985 2000 1985 2000 Bilden är relativt likartad när Privat varuproduktion 8 17 9,6 11,1 det gäller förändringen av utPrivat tjänsteproduktion 12 26 10,1 11,8 bildningens längd inom olika Offentlig sektor 36 49 11,8 13,0 sektorer. Mellan och Varav i: ökade den genomsnittliga utHälso- o sjukvård 31 54 11,7 13,3 bildningslängden bland alla Utbildning 63 70 13,4 14,2 förvärvsarbetande med , år Barnomsorg 37 45 11,4 12,4 och uppgår för närvarande till Äldre- o handikappomsorg 10 18 9,4 11,5 knappt år (år ). På sikt Samtliga sysselsatta 15,1 30,8 10,4 12,0 kommer den att öka till cirka *Hur antalet utbildningsår (och yrkesverksamma år) beräknats framgår av bilaga . år, om man antar att alla Källa: och utbildningsregistret, . fortfarande kommer att genomgå gymnasieutbildning och att hälften av en födelsekohort skall genomgå hög-talet. Ett stort antal undersköterskor och biskolan med i genomsnitt fyra år. I detta avseende träden försvann då från sjukvården och utbildkommer ökningen att variera – inom till exempel ningsnivån steg därmed som en sammansättningsutbildningssektorn är utbildningslängden redan effekt. Samma fenomen ägde rum inom barnomår i genomsnitt och andelen högskoleutbildade sorgen – där ett stort antal barnskötare försvann – kommer knappast att öka. Däremot kommer en men inte i lika stor omfattning. Den höjda utbildningsnivån inom äldre- och handikappomsorg – från en mycket låg nivå – beDiagram 3 • Utbildningssammansättningen inom ror på en ökning av framförallt sjuksköterskor. äldre- och handikappomsorgen, åren 1985–2000 Dessutom förbättrades kompetensen bland den så Tusental sysselsatta kallade baspersonalen genom att fler med vårdutGrundskola Vårdgymnasium Övr gymnasium bildning på gymnasienivå rekryterades, framförallt Vårdutbildning högskola Övr högskola under början av -talet, då tillgången till ar300 betskraft var mycket god. Till skillnad från övriga verksamheter har höjningen av utbildningsnivån 250 inträffat samtidigt med en kraftig sysselsättning200 sökning, åtminstone fram till . Fortfarande är emellertid utbildningsnivån inom äldre- och han150 dikappomsorgen bland de lägsta även jämfört med 100 de flesta branscher inom näringslivet.Värt att notera är också att utbildningsnivån inom äldre- och 50 handikappomsorgen sjönk under andra hälften av 0 1985 1990 1995 2000 -talet, då den allmänna efterfrågan på arbetskraft ökade. Så till exempel ökade antalet sysselsatKälla: och utbildningsregistret, . Tusental sysselsatta
Tabell 2 • Andel högskoleutbildade och genomsnittlig utbildningslängd * (år) bland förvärvsarbetande, åren 1985 och 2000 Procent
– Personalen inom kommunerna
15
10:50
Sida 16
stor del grundskoleutbildade att ersättas med personer med gymnasieutbildning. Kompetens brukar beskrivas som en kombination av formell utbildning och yrkeserfarenhet. I lönesammanhang brukar man räkna med en utbildningspremie på – procent (vilket betyder att ett extra utbildningsår ger – procent högre lön, allt annat lika). I detta avseende skiljer sig inte den offentliga sektorn på något avgörande sätt från den privata. När det gäller lönepremien för yrkeserfarenhet är den däremot betydligt lägre inom den offentliga sektorn.2 Till största delen beroende på skilda åldersfördelningar inom olika verksamheter har den genomsnittliga yrkeserfarenheten utvecklats olika. Inom äldre- och handikappomsorg men också inom grundskolan har personalen i genomsnitt blivit mindre erfaren. Yrkeserfarenheten har ökat inom de verksamheter som minskat i omfattning på grund av framförallt en låg nyrekrytering. Detta gäller framförallt barnomsorg samt hälso- och sjukvården (se diagram ). Den framtida utbildningsnivån inom olika verksamheter kommer att utvecklas olika. Inom barnoch äldreomsorgen kommer många personer med relativt låg utbildning att gå pension och (sannolikt) ersättas med högre utbildade (om denna personal kommer att finnas på arbetsmarknaden är ett annat problem som vi återkommer till). Inom barnomsorgen blir det frågan om att ersätta dagens något äldre förskollärare och fritidspedagoger med något kortare utbildning med nya med längre utbildning. Inom äldre- och handikappomsorgen är ambitionen att ersätta personal med enbart grundskoleutbildning med vårdutbildad personal – företrädesvis med gymnasieutbildning (se diagram ).
Diagram 4 • Genomsnittligt antal yrkesverksamma år inom olika verksamheter åren 1985–1999 Hela arbetsmarknaden
Barnomsorg
Grundskola
Gymnasium Hälso- o sjukvård Äldre- o handikappomsorg 28 26 24
År
2003-01-15
22 20 18 16
1985
1990
1995
1999
Källa: och utbildningsregistret, .
Inom skolan sker inte alls samma förändringar – givet oförändrade utbildningskrav. Utbildningsnivån är i stort sett likartad i alla åldersgrupper, så när som på de äldsta lärarna i grundskolan, som kommer att gå i pension under de närmaste åren. Diagram 5 • Genomsnittligt antal utbildningsår bland förvärvsarbetande inom olika verksamheter efter de förvärvsarbetandes ålder, år 1999 Alla
Barnomsorg
Hälso- o sjukvård
Grundskola
Gymnasium
Äldre- o handikappomsorg
15 14 13 12
År
Personalen inom kommunerna.qxd
11 10 9
2. Se Kjellström, C Den kommunala lönestrukturen (den andra delen i denna rapport), Svenska Kommunförbundet .
16
8
16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64
Källa: och utbildningsregistret, .
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 17
2 Den framtida tillgången på arbetskraft regelbundet beräkningar av framtida tillgång och efterfrågan på olika kategorier av utbildade. De senaste beräkningarna, som publicerades våren i rapporten Trender och prognoser , sträcker sig till år och omfattar drygt nittio olika utbildningsgrupper, allt från grundskoleutbildade till högskoleutbildade.
Bakgrund Beräkningarna av den framtida tillgången på utbildade bygger på ett i princip oförändrat utbildningssystem. Konkret innebär detta bland annat att andelen ungdomar som kommer att genomgå gymnasieskolan antas ligga kvar på dagens nivå och att deras fördelning på studieinriktningar antas förbli densamma som idag.Vidare antas att antalet nybörjare i högskolan ligger kvar på samma nivå som läsåret / (med enstaka undantag) och att andelen som fullföljer sin högskoleutbildning även den förblir på dagens nivå. Dessa är de mest centrala antagandena i beräkningarna. För mer information om allmänna förutsättningar, antaganden och resultat hänvisas till Trender och prognoser , som finns att läsa på :s hemsida under ämnesområdena »Arbetsmarknad« och »Utbildning och forskning«.
– Personalen inom kommunerna
Tillgångsberäkningarna i Trender och prognoser har här »förlängts« på ett relativt schablonmässigt sätt till . Beräkningarna har gjorts i två alternativ, som är jämförbara med långtidsutredningens barn- respektive basscenario. Alternativen skiljer sig åt vad gäller fruktsamheten. I barnscenariot antas det summerade fruktsamhetstalet komma att stiga till , födda barn per kvinna år och sedan ligga kvar på den nivån under hela beräkningsperioden. I basscenariot antas fruktsamheten vara fortsatt låg, , barn per kvinna, vilket är något lägre än för närvarande. År var det summerade fruktsamhetstalet , barn per kvinna. Andelen studerande är densamma i båda alternativen. I bilaga redovisas närmare de övriga förutsättningar och antaganden som de två alternativen bygger på.
Befolkningens utbildningsnivå till år 2050 I diagram redovisas befolkningen i åldern – år fördelad efter utbildningsnivå enligt de två beräkningsalternativen. Som väntat skiljer de sig inte åt förrän efter år , eftersom de som är år eller äldre år redan är födda.
17
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 18
Andelen med gymnasial utbildning förblir ungefär densamma under hela prognosperioden, medan de med folk- eller grundskola minskar i samma takt som andelen med eftergymnasial utbildning ökar. År kommer enligt beräkningarna nära hälften av befolkningen i åldern – år att ha gymnasial utbildning, drygt procent eftergymnasial utbildning och omkring procent grundskola som sin högsta utbildning. År var andelen med enbart grundskola eller folkskola ungefär procent och andelen högskoleutbildade procent, medan de gymnasieutbildade utgjorde hälften. Andelen med enbart grundskola år blir enligt beräkningarna mindre än den andel av ungdomarna som avbryter sina studier i gymnasieskolan. Det beror på att vi räknar med att en del Diagram 6 • Befolkningens utbildningsnivå i åldrarna 20–64 år, åren 2000–2050 Uppgift saknas
Eftergymnasial utbildning, ej examen 6 000
Gymnasial utbildning
Folk- o grundskola
Starkare färg = tfr 1,8
Eftergymnasial utbildning, examen Svagare färg = tfr 1,5
Tusental personer
5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0
2000
2010
2020
2030
2040
2050
Anm.: tfr = total fertility rate, total fruktsamhet. tfr , respektive , innebär att kvinnor i genomsnitt antas komma att föda , respektive , barn under sin livstid. Med kategorin eftergymnasial utbildning utan examen avses här personer som avlagt minst högskolepoäng. De allra flesta har avlagt betydligt fler poäng än så, men det är först under det sista året som gruppen utan examen kunnat delas upp efter hur många poäng man avlagt. Det empiriska underlaget har därför varit för litet för att göra en sådan uppdelning i framskrivningen. Källa: .
18
kommer att skaffa sig gymnasiekompetens på annat sätt, i första hand genom studier i Komvux. Totalt sett blir befolkningen i åldern – år nära fler år i alternativet med fruktsamheten , barn per kvinna än i alternativet med fruktsamheten , barn per kvinna. Denna skillnad fördelar sig med i runda tal på eftergymnasial utbildning, på gymnasial utbildning och på folk- eller grundskola.
Vanliga utbildningsgrupper i skola, vård och omsorg I diagram visas hur antalet personer i åldern – år med vissa för de kommunala verksamheterna särskilt viktiga utbildningsgrupper kommer att förändras.
Lärarna blir fler men antalet omvårdnadsutbildade halveras Tillgången på personer med gymnasial omvårdnadsutbildning kommer att i stort sett halveras under de kommande åren, om ungdomarnas val i gymnasiet inte ändras jämfört med idag. Däremot kommer antalet personer med lärarutbildning (grundskollärare, ämneslärare, yrkeslärare, lärare i praktisk–estetiska ämnen och speciallärare) att öka kraftigt med nuvarande dimensionering av utbildningen. Tillgången på förskollärare och fritidspedagoger kommer att öka något fram till , men sedan börjar en relativt kraftig minskning som fram till år medför att tillgången blir personer färre än idag.Tillgången på sjuksköterskor ökar de närmaste åren men planar sedan ut. Allt detta under de ovan nämnda förutsättningarna att ungdomarnas val av utbildning i gymnasieskolan förblir som nu och att dimensioneringen av högskolans olika utbildningslinjer ligger fast.3 3. I alternativet med den lägre fruktsamheten innebär dock beräkningsmetoden indirekt att även högskolans dimensionering anpassas till befolkningsutvecklingen (se bilaga ). Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
Inte alla står till kommunernas förfogande
10:50
Sida 19
Diagram 7 • Antal personer i åldern 20–64 år med vissa utbildningar, åren 2000–2050
Tusental personer
Diagram omfattar alla i ålOmvårdnads250 utbildning dern – år. Långt ifrån alla Förskollärare o är en tillgång på arbetsmarkna200 fritidspedagoger den och en än mindre del är en 150 Barn- o tillgång i kommunernas verkfritidsutbildning samhet – många arbetar i andra 100 Arbetsterapeuter o näringsgrenar. Av förskollärarsjukgymnaster na, fritidspedagogerna och lä50 Sjuksköterskor rarna ingår drygt procent av de som är i åldern – år i Lärare 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050 arbetskraften,4 och runt procent av dem som förvärvsarAnm.: Den övre, hela, kurvan avser alternativet med fruktsamheten , barn per kvinna. betar återfinns i barnomsorgen, Den undre, streckade, kurvan avser alternativet med fruktsamheten , barn per kvinna. grundskolan, gymnasieskolan, Källa: . Komvux eller äldre- och hangen, vilket är skälet till att de tagits med i diagram dikappomsorgen. För de med gymnasial omsorgs. Se även tabell på sidan . utbildning respektive barn- och fritidsutbildning är I diagram på sidan redovisas hur stort utbud arbetskraftsdeltagandet lägre, mellan och proav arbetskraft med dessa utbildningar som i framcent. Även andelen som arbetar i de ovan nämnda tiden beräknas vara tillgängligt för de ovan nämnverksamheterna är lägre än för lärarna, förskolläda kommunala verksamheterna inom utbildning rarna och fritidspedagogerna, ungefär procent och omsorg. Utbudet har beräknats under förutför de omsorgsutbildade och procent för de som sättning att arbetskraftsdeltagandet förblir detsamgenomgått barn- och fritidsutbildning i gymnasiet. ma som 5 för män och kvinnor i olika åldrar Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster arbetar främst inom hälso- och sjukvården, och att andelen som förvärvsarbetar i nämnda men finns även i viss omfattning inom barnomkommunala verksamheter likaså blir densamma sorgen, skolan samt äldre- och handikappomsorsom .
4.Till utbudet av arbetskraft har här räknats dels de personer som enligt :s registerbaserade och totalräknade sysselsättningsstatistik för förvärvsarbetade i november, dels de icke förvärvsarbetande som under året uppbar ersättning överstigande kronor vid arbetslöshet och/eller vid deltagande i arbetsmarknadspolitisk åtgärd och som inte hade studiestöd och/eller föräldrapenning som var högre än nämnda ersättning. :s arbetskraftsundersökningar (), som är den normala källan för beräkningar av arbetskraftsutbudet, räcker inte till för att skatta arbetskraftsdeltagandet för så små grupper som det här är fråga om, eftersom dessa undersökningar grundas på urval av befolkningen.
– Personalen inom kommunerna
5. Enligt :s arbetskraftsundersökningar () steg det relativa arbetskraftsdeltagandet i åldersgruppen – år med drygt en procentenhet mellan och , och Kommunförbundet har i sina beräkningar av framtida skatteintäkter med mera utgått från att arbetskraftsdeltagande ökar ytterligare något. Denna inkonsistens i antagandena är dock så liten att den bara marginellt påverkar de jämförelser mellan tillgång och efterfrågan på olika utbildningsgrupper som presenteras i denna rapport.
19
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 20
Tabell 3 • Förvärvsarbetande av vissa utbildningskategorier fördelade på grupper av näringsgrenar 1999 Andel i procent Andel som 1999 förvärvsarbetade i
Utbildning
Totalt
kommunala
hälso- o
andra när-
verksamheter
sjukvård
ingsgrenar
Förskollärare o fritidspedagoger
83,2
1,0
15,8
100,0
Lärare
76,6
2,6
20,8
100,0
Barn- o fritidsutbildning (motsvarande)
63,7
4,5
31,8
100,0
Omvårdnadsutbildning (motsvarande)
48,8
30,8
20,4
100,0
Sjuksköterskor Arbetsterapeuter o sjukgymnaster
13,2 16,6
76,4 65,1
10,4 18,3
100,0 100,0
Med kommunala verksamheter avses här barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, Komvux samt äldre- och handikappomsorg, oavsett om verksamheten bedrivs i kommunens egen regi eller ej. Källa: och utbildningsregistret, .
Resultatet blir att av alla i befolkningen i »yrkesverksam« ålder (– år) med gymnasial omvårdnadsutbildning kommer bara cirka procent att stå till de kommunala verksamheternas förfogande. För lärarna, fritidspedagogerna och förskol-
lärarna blir motsvarande andel väsentligt högre, – procent. En mycket liten del av alla sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster kommer att vara tillgängliga för kommunernas utbildning och omsorg (se diagram ).
Diagram 8 • Utbudet av arbetskraft med vissa utbildningar tillgängligt för vissa kommunala verksamheter, åren 2000–2050 Omvårdnadsutbildning
160 140
Förskollärare o fritidspedagoger
Tusental personer
120 100
Barn- o fritidsutbildning
80 60
Arbetsterapeuter o sjukgymnaster
40
Sjuksköterskor
20 0
Lärare 2000
2010
2020
2030
2040
2050
Anm.: Den övre, hela, kurvan avser alternativet med fruktsamheten , barn per kvinna. Den undre, streckade, kurvan avser alternativet med fruktsamheten , barn per kvinna. Med vissa kommunala verksamheter avses här barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, Komvux samt äldre- och handikappomsorg, oavsett om verksamheten bedrivs i kommunens egen regi eller ej. Observera att skalan skiljer sig från den i diagram . Källa: .
20
Varför arbetar många inom »fel« näringsgrenar? Som framgår av tabell arbetade mindre än hälften av dem med omvårdnadsutbildning i det som i tabellen kallats »kommunala verksamheter«, procent i hälso- och sjukvården och så pass många som procent inom andra näringsgrenar. Av dem med utbildning inriktad mot arbete med barn och ungdom (det nuvarande barn- och fritidsprogrammet och motsvarande äldre utbildning) var andelen som arbetade inom andra näringsgrenar ännu större ( procent). En betydande del arbetade således i verksamheter
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
där man torde haft relativt lite nytta av sin utbildning. I vilken grad detta är självvalt eller påtvingat går inte att säga. Man kan dock konstatera att särkilt män men även kvinnor med någon av dessa båda utbildningar i genomsnitt oftast tjänade mer om de arbetade i gruppen »andra näringar« än i någon av de »kommunala verksamheterna« (se tabell ). Det kan tyda på att man själv valt att arbeta i andra verksamheter än dem deras utbildning i första hand varit avsedd för. Vi vet dock inte om skillnaderna i årsinkomst beror på lägre lön eller på skillnader i arbetstid. För att i någon mån eliminera skillnader som kan bero på att man arbetat endast en del av året ingår endast de som förvärvsarbetade såväl som . Eventuella skillnader i veckoarbetstid har vi däremot inga möjligheter att beakta.
– Personalen inom kommunerna
10:50
Sida 21
Tabell 4 • Genomsnittlig årsarbetsinkomst i olika verksamheter för personer med gymnasial utbildning med inriktning mot arbete med barn och fritid respektive omvårdnadsutbildning, år 1999 Tusental kronor Utbildning, verksamhet/näringsgren
Män
Kvinnor
Barn- o fritidsutbildning (motsvarande): Grundskola
157
142
..
141
Hälso- o sjukvård
168
154
Barnomsorg
147
149
Gymnasieskola
Äldre- o handikappomsorg
171
157
Övriga näringsgrenar Samtliga
187 176
161 153
187
141
Omvårdnadsutbildning (motsvarande): Grundskola Gymnasieskola
179
147
Hälso- o sjukvård
211
163
Barnomsorg
195
157
Äldre- o handikappomsorg
193
161
Övriga näringsgrenar
215
167
Samtliga
208
162
Anm.: Uppgifterna har genom standardvägning korrigerats för skillnader i åldersfördelning mellan de olika verksamheterna. I en tabell i bilagan redovisas inkomster för ytterligare några utbildningskategorier.Tecknet [..] innebär att uppgift är för osäker för att anges. Med årsarbetsinkomst avses här summan av bruttolön, inkomst av aktiv näringsverksamhet, föräldrapenning, sjukpenning och andra arbetstidsrelaterade ersättningar. Källa: och utbildningsregistret, .
21
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 22
3 Kommer arbetskraften att räcka för kommunernas behov?
22
vidare förutsatts att den genomsnittliga arbetstiden minskar med , procent per år fr.o.m. , totalt cirka nio procent fram till år , vilket är en stor del av förklaringen till ökningen av personalefterfrågan i individer räknat.
Stor brist på omvårdnadsutbildade Efterfrågan på personal inom äldre- och handikappomsorgen kommer enligt beräkningarna att
Diagram 9 • Beräknad efterfrågan på personal i olika kommunala verksamheter enligt basscenariot, åren 2000–2050 Index 2000 = 100 Barnomsorg 180
Utbildning
Äldre- o handikappomsorg
Totalt
160
Index
långtidsutredningens basscenario, där fruktsamheten antas vara fortsatt låg (, barn per kvinna), beräknas den totala efterfrågan på personal komma att öka kontinuerligt under hela prognosperioden, men ökningstakten avtar successivt. År skulle personalefterfrågan totalt därigenom komma att vara procent högre än år . En mycket kraftig ökning av behoven inom äldreoch handikappomsorgen uppvägs på sikt till stor del av minskande behov inom skolan och barnomsorgen. I barnscenariot, där fruktsamheten antas stiga successivt till , barn per kvinna från och med år , växer den totala personalefterfrågan starkare och beräknas år bli procent högre än år . Behoven inom äldreomsorgen (inklusive handikappomsorgen) är i stort sett desamma som i basscenariot, men barnomsorgen kommer att kräva mer resurser än idag och behoven inom skolan minskar inte lika mycket som i basscenariot (se diagram och ). Med efterfrågan på personal menas här hur stor personalstyrka som kommunerna beräknas ha råd med och inte de behov som den demografiska utvecklingen skulle medföra. Barnscenariot ger totalt sett högre efterfrågan på personal, eftersom det på sikt ger en större arbetskraft och därmed större skatteintäkter, allt annat lika. I beräkningarna har
140 120 100 80 2000
2010
2020
2030
2040
2050
Källa: .
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 23
Diagram 10 • Beräknad efterfrågan på personal i olika kommunala verksamheter enligt barnscenariot Index 2000 = 100 Utbildning
Barnomsorg 180
Äldre- o handikappomsorg
Totalt
Index
160 140 120 100 80 2000
2010
2020
2030
2040
2050
Källa: Kommunala framtider – en långtidsutredning om behov och resurser till år (Svenska Kommunförbundet, ).
öka med – procent under de kommande åren, förutsatt att de kommunala åtagandena då ser ut som nu. Samtidigt visar beräkningarna över tillgången på arbetskraft att den största utbildningskategorien inom äldre- och handikappomsorgen, personer med gymnasial omsorgsutbildning, kommer att halveras under samma tid om ungdomarnas val i gymnasiet inte ändras jämfört med idag. Tillgången kommer alltså inte på långt när att räcka till att behålla nuvarande personalandel med omvårdnadsutbildning i äldre- och handikappomsorgen. Redan ett oförändrat antal personer med denna utbildning år skulle kräva att dubbelt så många som idag valde denna utbildning. För att andelen med denna utbildning i äldre- och handikappomsorgen skulle kunna behållas behövde ytterligare procent välja denna utbildning i gymnasiet eller skaffa sig den på annat sätt. Under de senaste åren har cirka personer årligen börjat på omvårdnadsprogrammet i gymnasieskolan. Det antalet skulle således behöva öka till omkring för att antalet i arbetskraften med denna utbildning
– Personalen inom kommunerna
skall ligga kvar på samma nivå som nu och till i runda tal om andelen av personalen med omvårdnadsutbildning i äldre- och handikappomsorgen skall kunna bibehållas. Någon större möjlighet att kompensera denna brist på omvårdnadsutbildad arbetskraft med andra kategorier av vårdutbildade, till exempel sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och personer med social serviceutbildning finns knappast. Sjuksköterskorna blir visserligen något fler men torde behövas inom hälso- och sjukvården, och de tre andra nämnda kategorierna uppgår var och en för sig endast till mellan och personer och de blir inte särskilt många fler under perioden.
Svårt få personal med rätt kompetens till barnomsorgen Efterfrågan på personal inom barnomsorgen kommer enligt basscenariot att de närmaste åren ligga – procent högre än dagsläget för att sedan fram till år sjunka ner till omkring procent av behovet idag. I barnscenariot däremot beräknas efterfrågan som mest att ligga nära procent högre än idag för att fram emot år ha minskat till strax över procent högre än dagsläget. Som framgått ovan kommer tillgången på förskollärare och fritidspedagoger att minska avsevärt med nuvarande dimensionering av dessa utbildningar. Det hänger främst samman med att det under - och -talen utbildades betydligt fler förskollärare än idag, vilket gör att pensionsavgångarna inom tio år kommer att överstiga tillskottet av nyexaminerade.Tillgången på fritidspedagoger kommer att växa något längre fram i tiden än tillgången på förskollärare, men fritidspedagogerna utgör bara ungefär en fjärdedel av dessa två kategorier tillsammans. Antalet personer med barnoch fritidsutbildning och motsvarande äldre utbildning beräknas öka något jämfört med idag, men denna ökning är mindre än minskningen av tillgången på förskollärare och fritidspedagoger. Dessutom är barn- och fritidsprogrammet inte lika klart
23
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 24
inriktat mot arbete i barnomsorgen som den motsvarande äldre utbildningen, vilket gör att man bör räkna med att en minskande andel av denna kategori kommer att stå till barnomsorgens förfogande. Den framtida balanssituationen blir naturligtvis beroende av vilket behovsalternativ man jämför med. Inte ens om utfallet blir enligt basscenariot torde man kunna behålla nuvarande utbildningsstruktur, medan barnscenariot skulle medföra att andelen personal med relevant utbildning skulle sjunka betydligt. Allt detta under förutsättningen att ungdomarnas val i gymnasieskolan förblir som idag och likaså omfattningen av förskollärar- och fritidspedagogutbildningen.
negativ. Intresset för att utbilda sig till yrkeslärare är numera betydligt lägre än för – år sedan, vilket gör att tillgången kommer att halveras fram till om ingen ändring sker. Låg utbytbarhet med de andra lärarkategorierna gör att bristen på yrkeslärare bara i mycket ringa utsträckning kan kompenseras med överskott på andra lärarkategorier. Vidare bör nämnas att lärarbehovet i grundskolan och gymnasieskolan under de närmaste – åren kommer att undergå stora svängningar, vilket kommer att ställa krav på betydande omfördelningar av lärarresurserna mellan dessa skolformer.
Tillgången på lärare god på sikt, men brist på yrkeslärare Personalefterfrågan inom skolan (grundskolan, gymnasieskolan och Komvux) kommer enligt såväl bas- som barnscenariot på sikt att ligga under den nuvarande nivån, i basscenariot väsentligt under. Samtidigt kommer tillgången på lärare att växa kraftigt om nuvarande dimensionering skulle ligga fast, detta trots stor pensionsavgång under de närmaste – åren. Det förefaller således som om skolans framtida efterfrågan på lärare mycket väl skulle kunna tillgodoses. I dag arbetar cirka en fjärdedel av lärarna inom andra näringsgrenar än skolan och den andelen har vuxit under det senaste decenniet, särskilt för männen. Om den utvecklingen skulle fortsätta blir bilden inte riktigt lika ljus. I de beräkningar som redovisats ovan har dock andelen lärare som står till skolans förfogande antagits ligga kvar på samma nivå som (senast kända år). Även om utsikterna för skolsektorn totalt sett ser goda ut finns obalanser inom lärargruppen. Mellan flera av lärarkategorierna är visserligen utbytbarheten tämligen god, vilket bidrar till att utjämna uppkomna obalanser, men det finns ett tydligt undantag, yrkeslärarna. Redan idag finns en betydande brist på yrkeslärare och tendensen är
24
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 25
4 Kommer framtidsutsikterna att påverka utbildningsvalen? av befolkningens framtida utbildningsstruktur bygger som nämnts på att utbildningssystemet i princip inte ändras och att individernas val av utbildning och sysselsättning efter studierna förblir desamma som nu. Naturligtvis kommer så inte att bli fallet, men den intressanta frågan är åt vilket håll förändringarna kommer att gå. Är det troligt att andelen ungdomarna som väljer vårdutbildning i gymnasiet kommer att öka och kommer fler att utbilda sig till förskollärare eller fritidspedagoger, andra kategorier som det ser ut att bli brist på? Antalet ungdomar som väljer vård-/omsorgsutbildning i gymnasieskolan har minskat radikalt under de senaste – åren. År gick cirka elever i årskurs på den gren av vårdlinjen som motsvarar det nuvarande omvårdnadsprogrammet, att jämföra med cirka under de senaste åren. En förklaring till denna utveckling är att fram till -talets början var valet inte fritt; antalet utbildningsplatser på de olika linjerna i gymnasieskolan bestämdes centralt. När så individernas val fick styra hur många som togs in till olika utbildningar kom andra utbildningar att locka till sig fler av ungdomarna, till exempel det estetiska programmet och medieprogrammet. En annan förklaring kan vara att vårdutbildning på gymnasiet inte längre är någon genväg till vårdutbildning på hög-
– Personalen inom kommunerna
skolenivå för den som trots allt tänker sig att arbeta inom vårdsektorn. Personalnedskärningarna inom hälso- och sjukvården, som främst drabbade vårdbiträden och undersköterskor, är förmodligen ändå den viktigaste orsaken till att många har valt bort omsorgsprogrammet. Under -talet halverades antalet personer med gymnasial omvårdnadsutbildning i hälso- och sjukvården. I stället ökade antalet förvärvsarbetande med denna utbildning i äldre- och handikappomsorgen med drygt procent, men sammanlagt för dessa verksamheter minskade antalet med omkring procent (se diagram på sidan ). Att arbeta inom äldreomsorgen ter sig antagligen inte lika lockande som att arbeta i hälsooch sjukvården för de sextonåringar som skall välja utbildning. Vad som kommer att ske på sikt med andelen ungdomar som väljer omsorgsutbildning i gymnasieskolan är i hög grad beroende av löner och arbetsförhållanden inom vård och omsorg, men också på hur det går för dem som exempelvis valt estetisk utbildning eller medieutbildning. Hittills har en mycket liten del av de som genomgått dessa program fått arbete i linje med sin utbildning. Inte så få av dem arbetar som vård- och omsorgspersonal. År var detta det vanligaste arbetet för män med estetisk gymnasieutbildning och det näst
25
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 26
Diagram 11 • Antalet förvärvsarbetande med gymnasial omvårdnadsutbildning inom hälso- och sjukvård respektive äldre- och handikappomsorg, åren 1990–1999 Tusental personer Äldre- o handikappomsorg
Hälso- o sjukvård 140
Tusental personer
120 100 80 60 40 20 0
1991
1993
1995
1997
1999
Källa: Kommunala framtider – en långtidsutredning om behov och resurser till år (Svenska Kommunförbundet, ).
Den högre utbildningens dimensionering styrs med ekonomiska medel och examensmål. Om den nuvarande utbildningskapaciteten för lärare på lång sikt ser ut att ge ett överskott så kommer givetvis resurserna att dras ner och examensmålen att sänkas, och om det ser ut att bli brist på förskollärare och fritidspedagoger kommer resurserna att ökas och examensmålen sättas högre. Om detta sedan leder till att fler förskollärare och fritidspedagoger utbildas är emellertid inte lika självklart. Under de närmaste – åren kommer visserligen antalet ungdomar i den ålder då man normalt börjar högskolestudier att öka markant, men sedan minskar detta antal i ännu snabbare takt under nästa decennium. I vad mån utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger då kan konkurrera om dem som vill skaffa sig högskoleutbildning beror på vilka löner och arbetsförhållanden man kan räkna med i jämförelse med om man väljer andra utbildningar.
vanligaste för kvinnor. Om gymnasievalen skulle förbli som idag skulle tillgången på personer med estetisk utbildning eller medieutbildning komma att flerdubblas på mindre än år. Efterfrågan på arbetskraft med sådan utbildning lär inte öka i samma takt, vilket talar för att färre kommer att välja dessa utbildningar i framtiden. Om denna minskning sedan kommer att innebära att fler istället väljer omsorgsprogrammet återstår att se.
26
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
– Personalen inom kommunerna
2003-01-15
10:50
Sida 27
27
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 28
Bilaga 1 Vad ingår i olika verksamheter? om antalet förvärvsarbetande som redovisas i denna rapport är hämtade från :s totalräknade sysselsättningsstatistik, (registerbaserad arbetsmarknadsstatistik). Uppgifterna avser situationen i november respektive år och grundar sig på kontrolluppgifter för anställda och självdeklarationer för egna företagare. De förvärvsarbetande fördelas på näringsgrenar efter den huvudsakliga verksamhet som bedrivs vid det arbetsställe där man arbetar. Verksamheterna klassificeras enligt Standard för Svensk Näringsgrensindelning ( ). Observera att denna klassificering inte är densamma som används i kommunernas egen personalstatistik. I tabellen på nästa sida redovisas i detalj vad som ingår i de olika verksamheter som redovisas i rapporten och antalet förvärvsarbetade , dels totalt, dels i kommunerna.
28
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 29
Antalet förvärvsarbetande år 2000 i vissa verksamheter, totalt samt inom kommunerna Näringsgren (SNI 92)
Total
därav kommunerna
75111
Stats- och kommunledning lagstiftning normering
30 219
22 690
75112
Inspektion kontroll tillståndsgivning
13 108
72
75114
Samhällelig informationsförsörjning
1 688
66
75121
Adm av grundskole- o gymnasieskoleutbildning
5 351
4 392
75123
Adm av hälso- o sjukvård
75124
Adm av omsorg o socialtjänst
75125
Adm av program f kultur miljö boende m.m.
5 407
4 212
75131
Adm av infrastrukturprogram
9 671
4 079
75132
Adm av program för jordbruk skogsbruk o fiske
2 812
2
75133
Adm av arbetsmarknadsprogram
4 882
2 013
75134
Adm av andra näringslivsprogram
1 381
138
75140
Stöd till offentlig förvaltning
7 935
5 505
75250
Brand- och räddningsverksamhet
7 440
37
19 649
19 006
8 431
5 538
Förvaltning
117 974
67 750
80100
Grundskoleutbildning
178 329
170 177
80210
Studieförberedande gymnasial utbildning
36 031
33 879
80220
Gymnasial yrkesutbildning Gymnasieutbildning
9 987
5 747
46 018
39 626
8 904
8 283
221 406
31 269
80421
Kommunal vuxenutbildning
85110
Sluten sjukvård
85120
Öppen hälso- o sjukvård
52 572
3 461
85130
Tandvård
19 484
40
85140
Annan hälso- o sjukvård
15 298
1 824
85200
Veterinärverksamhet
2 386
0
311 146
36 594
130 483
117 874
Hälso- o sjukvård 85311
Vård och service till boende i servicehus o.dyl.
85312
Särskild omsorg för psykiskt utvecklingsstörda
34 695
30 174
85313
Vård o behandling i hem för vård eller boende
17 833
8 375
85314
Drift av flyktingförläggning
619
52
85315
Drift av inackorderingshem
1 531
1 423
85323
Äldre- o handikappomsorg
96 612
84 254
85324
Individ- o familjeomsorg
12 393
10 895
85325
Humanitär verksamhet Äldre- o handikappomsorg m.m.
85321
Barnomsorg inom förskola
85322
Annan barnomsorg Barnomsorg
– Personalen inom kommunerna
2 426
48
296 592
253 095
101 952
90 327
21 329
19 712
123 281
110 039
29
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 30
Bilaga 2 Beräkning av antalet utbildningsår och yrkesverksamma år utbildningsår har för varje individ ansatts med ledning av individens utbildningsnivå på följande sätt: Förgymnasial utbildning kortare än 9 år
7
Förgymnasial utbildning 9–10 år
9
Gymnasial utbildning, högst 2 år
11
Gymnasial utbildning, 3 år
12
Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år
14
Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre
16
Forskarutbildning
20
Uppgift saknas
7
Näringsgrensindelningen har ändrats under perioden. Uppgifterna för perioden – är klassade enligt och uppgifterna för – enligt (egentligen började att användas officiellt först , men en tillbakaskrivning har gjorts till ). Denna ändring innebär att Komvux inte kan redovisas separat för –. Den ligger sannolikt fördelad på grundskoleutbildning och gymnasieutbildning. I övrigt är skillnaderna små, vilket en dubbelklassificering för antyder.
Antalet yrkesverksamma år har för varje individ satts lika med (åldern –antalet utbildningsår –). Båda dessa mått är naturligtvis schablonmässiga. Förmodligen är den faktiska utbildningstiden underskattad och det faktiska antalet yrkesverksamma år överskattat. De båda måtten torde emellertid vara jämförbara mellan olika verksamheter för samma år. Däremot är det tveksamt om antalet yrkesverksamma år är jämförbart över tiden.Vi vet att en del kvinnor i högre åldrar förmodligen varit hemmafruar ett antal år, vilket innebär att vi överskattar antalet yrkesverksamma år i början av den aktuella perioden (–). Å andra sidan borde denna hemmafrutillvaro ha varit meriterande för arbete i flera av de sektorer som vi här studerar.
30
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 31
Bilaga 3 Beräkningsmetod och beräkningsalternativ regelbundet beräkningar av framtida tillgång och efterfrågan på olika kategorier av utbildade i publikationen Trender och prognoser . De senaste beräkningarna, som publicerades i april , sträcker sig till år och omfattar drygt nittio olika utbildningsgrupper, allt från grundskoleutbildade till högskoleutbildade. Beräkningarna av den framtida tillgången bygger på ett i princip oförändrat utbildningssystem. Konkret innebär detta bland annat att andelen ungdomar som genomgår gymnasieskolan antas ligga kvar på dagens nivå och deras fördelning på studieinriktningar antas förbli densamma som idag.Vidare förutsätts att antalet nybörjare i högskolan inte ändras och att andelen som fullföljer sin högskoleutbildning även den förblir på dagens nivå. Dessa är de centrala och mest avgörande antagandena, men beräkningarna omfattar i princip alla former av utbildning, exempelvis även Komvux, folkhögskolorna, kvalificerad yrkesutbildning, arbetsmarknadsutbildning (som inte ingår i andra utbildningsformer) och vissa eftergymnasiala utbildningar som inte räknas till universitets- och högskolesektorn, till exempel polisutbildning och utbildning i ekonomi och marknadsföring vid privata institut och skolor. De demografiska förutsättningarna som ligger till grund för beräkningarna i Trender och prognoser innebär bland annat att fruktsamheten stiger till , födda barn per kvinna, att nettomigrationen på några års sikt hamnar på per år och att medellivslängden fortsätter att stiga.
– Personalen inom kommunerna
»Förlängning« av beräkningarna till 2050 Alternativ till barnscenariot I den nya befolkningsprognos som ligger till grund för långtidsutredningens barnscenario antas nettomigrationen bli per år. Antagandena om fruktsamhet är dock desamma och antagandena om dödlighet i stort sett desamma som i den prognos som ligger till grund för beräkningarna i Trender och prognoser . Skillnaden i antagandena om migration och dödlighet (tillsammans med att den faktiska nettoinvandringen det senaste året blev större än som förutsågs i den tidigare befolkningsprognosen) innebär dock att den nya prognosen ger cirka fler människor i åldern – år än den förra prognosen år . Beräkningarna i Trender och prognoser har för åren , , och anpassats till den nya befolkningsprognosen genom en enkel kvotjustering, vilket innebär att befolkningens relativa fördelning på olika utbildningar antas bli densamma. Förlängningen av beräkningarna till har gjorts på följande schablonmässiga sätt: . Årsklasserna från år och uppåt skrivs fram till med samma relativa fördelning efter utbildning som de antas ha år enligt beräkningarna i Trender och prognoser . Mycket få skaffar sig ytterligare utbildning efter års ålder som på något avgörande sätt påverkar deras ställning på arbetsmarknaden.
31
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 32
. För åldrarna under år6 utgår beräkningarna från att antalet högskoleutbildade förblir detsamma som under hela perioden –. Eftersom årskullarna varierar i storlek betyder det att andelen högskoleutbildade kommer att variera något mellan olika årskullar. (Detta sätt att räkna är konsistent med att vi i Trender och prognoser förutsatt att högskolans dimensionering inte ändras.) Återstoden av befolkningen i varje årskull fördelas proportionellt på gymnasial utbildning och grundskoleutbildning på samma sätt som . . När årskullarna under år passerat års ålder förfars på det sätt som beskrivs i punkt . Alternativ till basscenariot Långtidsutredningens basscenario bygger bland annat på att fruktsamheten blir kvar på en låg nivå, , födda barn per kvinna. Den framtida tillgången på utbildade beräknas på följande sätt: . Beräkningar fram till år görs med den nya befolkningsprognosen som grund men i övrigt på helt samma sätt som i Trender och prognoser . För tiden fram till har antagandet om lägre fruktsamhet mycket liten betydelse för tillgången på arbetskraft i personer räknat. Däremot torde den lägre fruktsamheten innebära att frånvaron från arbetet p.g.a. vård av barn blir mindre.Vi har emellertid inte i våra kalkyler tagit hänsyn till detta. . För perioden – har befolkningens relativa fördelning efter utbildning antagits bli densamma som i alternativet ovan med fruktsamheten , barn per kvinna. . I övrigt görs beräkningarna för tiden mellan och på i princip på samma sätt som beskrivits under punkt i alternativet ovan.
Kommentar Som framgår av beskrivningen ovan har förlängningen av beräkningarna till gjorts tämligen schablonmässigt. Med tanke på den långa sikten och den stora osäkerhet som den innebär har vi bedömt att denna grova metod ändå ger tillräckligt bra bilder av framtiden som är jämförbara med dem som långtidsutredningen skisserat i två av sina scenarier. Antagandet om ett i princip oförändrat utbildningssystem och ett i princip oförändrat »utbildningsbeteende« är naturligtvis konservativt. Under det senaste halvseklet har skett en väsentlig förlängning av den tid som människor ägnar åt utbildning, och individernas val av utbildningsinriktning och statsmakternas dimensionering av olika utbildningar har skiftat avsevärt över tiden. Kommunförbundet har i ett tredje scenario, det så kallade utbildningsscenariot, beräknat vad en förlängning av den genomsnittliga utbildningstiden med ytterligare , år fram till skulle innebära för kommunernas efterfrågan på arbetskraft med mera. Vi har inte gjort några med detta jämförbara beräkningar av tillgången, eftersom det skulle kräva ett antal preciseringar av var i utbildningssystemet denna förlängning skulle ligga. Primärt innebär en förlängning av utbildningstiden att den totala tiden för förvärvsarbete minskar och därmed tillgången på arbetskraft. Om längre utbildning skulle medföra högre relativt arbetskraftsdeltagande skulle den primära effekten av förlängningen av utbildningstiden motverkas, men rimligen inte fullt ut. Såvida inte individernas val av utbildningsinriktning ändras skulle alltså en förlängning av utbildningstiden medföra att tillgången på arbetskraft med för kommunerna relevant utbildning blir mindre än i de ovan beskrivna alternativen. 6. »Överlappningen« i åldrar beror på att man måste ha en utbildningsstruktur för –-åringarna att utgå från vid framskrivningen.
32
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 33
Bilaga 4 Tabeller och diagram
Tabell A • Befolkningens utbildningsnivå 2000–2050 i åldrarna 20–64 år Alternativet med tfr 1,8 barn per kvinna: 2000
2010
2020
2030
2040
2050
Folk- o grundskola
1 037 000
739 000
557 000
480 000
492 000
508 000
Gymnasial utbildning
2 572 000
2 694 000
2 677 000
2 573 000
2 515 000
2 600 000
325 000
410 000
456 000
510 000
532 000
533 000
1 213 000
1 452 000
1 576 000
1 637 000
1 645 000
1 647 000
Män och kvinnor
Eftergymnasial utbildn., ej examen Eftergymnasial utbildn., examen Uppgift saknas Summa
65 000 81 000 80 000 88 000 96 000 96 000 5 213 000 5 375 000 5 348 000 5 287 000 5 281 000 5 384 000
Alternativet med tfr 1,5 barn per kvinna: 2000
2010
2020
2030
2040
2050
464 000
458 000
458 000
2 509 000
2 373 000
2 367 000
488 000
487 000
472 000
1 622 000
1 581 000
1 521 000
Män och kvinnor Folk - o grundskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildn., ej examen Eftergymnasial utbildn., examen Uppgift saknas Summa
– Personalen inom kommunerna
87 000 92 000 88 000 5 170 000 4 991 000 4 906 000
33
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 34
Tabell B • Prognos för pedagogiska utbildningar och vård- och omsorgsutbildningar till år 2050 Antal personer i befolkningen tfr = 1,8 barn per kvinna Utbildning
Förskollärare o fritidspedagoger Lärare Barn- o fritidsutbildning (motsvarande)
2000
2010
2020
2030
2040
2050
95 400
99 700
88 400
74 900
67 200
67 300
160 800
171 500
177 100
200 000
210 000
210 200
98 200
96 100
92 600
97 600
108 100
111 600
Omvårdnadsutbildning (motsvarande)
248 200
200 400
159 000
134 700
124 000
128 900
Sjuksköterskor
110 200
124 000
125 700
125 900
126 200
126 300
21 000
24 200
24 600
24 800
24 900
24 900
2000
2010
2020
2030
2040
2050
95 400
99 700
88 400
74 100
64 200
61 800
160 800
171 500
177 100
198 500
202 400
194 700
98 200
96 100
92 600
94 500
101 700
101 500
Arbetsterapeuter o sjukgymnaster tfr = 1,5 barn per kvinna Utbildning
Förskollärare o fritidspedagoger Lärare Barn- o fritidsutbildning (motsvarande) Omvårdnadsutbildning (motsvarande)
248 200
200 400
159 000
132 300
118 000
118 200
Sjuksköterskor
110 200
124 000
125 700
124 600
121 100
116 600
21 000
24 200
24 600
24 500
23 800
22 900
Arbetsterapeuter o sjukgymnaster
Antal personer i arbetskraften beräknat med 1999 års relativa arbetskraftsdeltagande tfr = 1,8 barn per kvinna Utbildning
Förskollärare o fritidspedagoger Lärare Barn- o fritidsutbildning (motsvarande)
2000
2010
2020
2030
2040
2050
87 800
89 300
78 400
67 000
61 200
60 800
149 700
158 100
168 200
188 100
196 600
197 500
81 700
80 200
77 500
81 900
89 500
91 400
Omvårdnadsutbildning (motsvarande)
210 100
167 000
132 500
112 900
106 600
108 400
Sjuksköterskor Arbetsterapeuter o sjukgymnaster
101 400 19 400
112 000 22 100
114 600 22 600
114 700 22 800
114 900 22 900
115 000 22 900
2000
2010
2020
2030
2040
2050
tfr = 1,5 barn per kvinna Utbildning
Förskollärare o fritidspedagoger Lärare
87 800
89 200
78 200
66 200
58 300
55 700
149 700
157 700
167 200
186 600
189 300
182 600
Barn- o fritidsutbildning (motsvarande)
81 700
80 400
77 800
79 200
84 000
82 600
Omvårdnadsutbildning (motsvarande)
210 100
167 000
132 700
110 700
101 300
98 900
Sjuksköterskor
101 400
111 800
114 100
113 600
110 100
105 800
19 400
22 100
22 600
22 600
21 900
21 000
Arbetsterapeuter o sjukgymnaster
34
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 35
Antal personer tillgängliga för vissa kommunala verksamheter * beräknat med 1999 års andelar tfr = 1,8 barn per kvinna Utbildning
Förskollärare o fritidspedagoger
2000
2010
2020
2030
2040
2050
73 000
74 300
65 300
55 700
50 900
50 600
114 700
121 100
128 900
144 000
150 600
151 300
Barn- o fritidsutbildning (motsvarande)
52 100
51 100
49 300
52 100
57 000
58 200
Omvårdnadsutbildning (motsvarande)
102 500
81 500
64 700
55 100
52 000
52 900
13 400
14 800
15 100
15 100
15 200
15 200
3 200
3 700
3 800
3 800
3 800
3 800
2000
2010
2020
2030
2040
2050
73 000
74 300
65 100
55 100
48 500
46 300
Lärare
Sjuksköterskor Arbetsterapeuter o sjukgymnaster tfr = 1,5 barn per kvinna Utbildning
Förskollärare o fritidspedagoger Lärare
114 700
120 800
128 100
143 000
145 000
139 900
Barn- o fritidsutbildning (motsvarande)
52 100
51 200
49 600
50 500
53 500
52 600
Omvårdnadsutbildning (motsvarande)
102 500
81 500
64 700
54 000
49 400
48 300
13 400
14 800
15 100
15 000
14 500
14 000
3 200
3 700
3 700
3 700
3 600
3 500
Sjuksköterskor Arbetsterapeuter o sjukgymnaster
*Med vissa kommunala verksamheter avses här barnomsorg, grund- och gymnasieskola, Komvux samt äldre- och handikappomsorg, oavsett om verksamheten bedrivs i kommunens egen regi eller ej.
– Personalen inom kommunerna
35
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 36
Tabell C • Genomsnittlig årsarbetsinkomst 1999 för vissa utbildningsgrupper, fördelat på kön och verksamhet/näringsgren Tusental kronor Kön,
Utbildning
verksamhet/näring
Folk- eller
Gymnasial utbildning
grundskola
estetisk
media
barn o fritid
omvårdnad
Män Grundskola
174
175
..
157
187
Gymnasieskola
195
181
..
..
179
Komvux
195
..
..
..
..
Hälso- och sjukvård
191
154
..
168
211
Barnomsorg
168
120
..
147
195
Äldreomsorg
181
153
..
163
186
Övrig vård och omsorg
189
173
..
179
202
Övriga näringsgrenar
215
191
225
187
215
Samtliga
214
189
223
176
208
Kvinnor Grundskola
133
127
131
142
141
Gymnasieskola
140
145
..
141
147
Komvux
..
..
..
..
..
Hälso- och sjukvård
151
136
136
154
163
Barnomsorg
154
123
127
149
157
Äldreomsorg
148
131
131
150
158
Övrig vård och omsorg
162
144
140
168
174
Övriga näringsgrenar Samtliga
168 162
150 147
170 165
161 153
167 162
36
Kommunernas humankapital
Personalen inom kommunerna.qxd
Kön , verksamhet/näring
2003-01-15
10:50
Sida 37
Utbildning Förskollärare o
Lärare
fritidspedagoger
Arbetsterapeuter
Sjuksköterskor
o sjukgymnaster
Män Grundskola
204
255
..
..
Gymnasieskola
214
273
..
..
..
278
..
..
219
259
231
258
Komvux Hälso- och sjukvård Barnomsorg
198
264
..
..
Äldreomsorg
194
251
206
253
Övrig vård och omsorg
216
248
233
254
Övriga näringsgrenar
234
283
239
312
Samtliga
213
269
231
269
Kvinnor Grundskola
181
229
172
181
Gymnasieskola
190
247
..
197
Komvux
166
238
..
..
Hälso- och sjukvård
169
228
198
216
Barnomsorg
175
216
178
190
Äldreomsorg
171
212
187
215
Övrig vård och omsorg
193
217
189
215
Övriga näringsgrenar Samtliga
187 179
231 232
208 198
223 216
Anm.: Tecknet [..] innebär att uppgift är för osäker för att anges. Uppgifterna har genom standardvägning korrigerats för skillnader i ålder mellan de förvärvsarbetande i olika verksamheter.
– Personalen inom kommunerna
37
Personalen inom kommunerna.qxd
2003-01-15
10:50
Sida 38
Diagram 12 • Personaltäthet inom grund- och gymnasieskola, åren 1985–2000 Antal elever per sysselsatt Grundskola
Gymnasium
Elever per sysselsatt
8
7
6
5
1985
1990
1995
2000
Källa: .
38
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 39
2. Den kommunala lönestrukturen – humankapitalets lönepremier Christian Kjellström
39
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 40
Sammanfattning
kunskaper och färdig-
heter som varje arbetstagare tar med sig till arbetet brukar benämnas humankapital. Skillnader i humankapital kan till viss del bero på medfödda skillnader i produktivitet, men kan också bero på skillnader i förvärvade kunskaper vilka erhålls både genom upplärning i form av formella utbildningar och genom att kollegor delar med sig av sina kunskaper. Den ekonomiska avkastningen på investeringar i humankapital, det vill säga de förvärvade kunskaperna, har rönt ett stort intresse i den arbetsmarknadsekonomiska forskningen av flera skäl. Avkastningens nivå påverkar bland annat incitamenten till att investera i humankapital i allmänhet, men påverkar också vilka som investerar – det vill säga rekryteringens sociala struktur. Därmed är det viktigt att de rätta ekonomiska incitamenten finns så att inte studiebegåvade individer avstår från att investera i humankapital. Ett annat skäl till forskningsintresset är att förklara existerande löneskillnader mellan olika individer. Humankapitalteorin har nämligen som hypotes att löneskillnader mellan olika individer bland annat återspeglar att anställningar skiljer sig åt med avseende på krav på humankapitalets storlek och inriktning. I litteraturen görs en åtskillnad mellan lönepremien av utbildning och lönepremien av arbetserfarenhet. Lönepremien av utbildning anger med hur mycket lönen ökar om man väljer att utbilda
40
sig ett år ytterligare. Formell skolutbildning är dock inte det enda sättet för en individ att öka sin lön. En stor del av individens kompetensuppbyggnad sker genom ökad erfarenhet på arbetet, vilket inte bara påverkar individens produktiva egenskaper utan också påverkar individens karriärmöjligheter. Lönepremien av arbetserfarenhet (antal år i förvärvslivet) ämnar just fånga upp den ekonomiska avkastning individen får genom den ökning av humankapitalet som sker ute i förvärvslivet. Lönepremien av arbetserfarenhet anger därmed hur mycket lönen ökar för varje ytterligare år i förvärvslivet. Övergripande resultat i tidigare studier är dels att den privatekonomiska lönsamheten av investeringar i humankapital har minskat i Sverige, dels att den ekonomiska avkastningen i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv. Dessutom har tidigare studier visat att lönsamheten av investeringar i humankapital skiljer sig åt mellan privat och offentlig sektor – till den privata sektorns fördel. Det finns flera skäl till att kommunerna behöver erbjuda anställningar med attraktiva villkor. Förutom betydande förestående pensionsavgångar sker det i dagsläget en strukturell omvandling av kvalifikationskraven inom kommunernas verksamhetsområden, där exempelvis barnskötare inom förskolan ersätts med förskollärare. Kompetensförändringar märks även i att olika utbildningar har förlängts. För att möta kommunernas framtida kom-
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 41
samhetsområden framkommer också större könsvisa skillnader i avkastning på utbildning, se tabell nedan. Dessa skillnader i Kommunal sektor Privat sektor lönepremier beror delvis på att kvinnor män kvinnor män olika yrken/befattningar skiljer Lönepremien av ett års sig åt inte enbart i fråga om ut5,3 5,4 4,9 6,2 ytterligare utbildning bildningskrav och fortbildLönepremien av arbetserfarenhet: ning, utan också ifråga om svå5 år 5,0 7,1 9,7 11,5 righetsgrad och ansvar med 40 år 32,0 48,2 38,6 63,4 mera. Med andra ord återspeglar inte resultaten en renodlad utbildningseffekt utan petensbehov krävs det följaktligen att kommulönepremierna av utbildning är påverkade av olika nerna kan erbjuda anställningar med ekonomiska yrkens/befattningars lönepremier. Skillnaderna i villkor som dels säkerställer rekryteringsmöjlighelönepremier är också en konsekvens av att utbildterna, dels minskar oönskad personalomsättning. ningsstrukturen skiljer sig åt mellan olika verksamI denna rapport studeras den kommunala lönehetsområden. Studien har nämligen visat att avpremien av investeringar i humankapital. Dessutkastningen på ytterligare ett års utbildning är höom har lönepremien av utbildning respektive argre på högskolenivå än på gymnasienivå, vilket får betserfarenhet jämförts med de lönepremier som konsekvenser på den genomsnittliga lönepremien erbjuds inom andra sektorer. Det visas att den av utbildning inom olika verksamhetsområden. genomsnittliga avkastningen av ett års ytterligare Trots att denna studie visat att den genomsnittutbildning inom kommunal sektor är i nivå med liga avkastningen på utbildning är i nivå med den den lönepremie som erbjuds på den privata arbetssom råder inom privat sektor kan det finnas behov marknaden för år , se tabell ovan.1 Det finns av förändringar av relativlöner, både inom och dock en skillnad mellan könen på så sätt att mellan sektorerna. Situationen kan vara sådan att kvinnor i kommunal sektor har en högre lönepreen del yrkesgrupper får en för låg utbildningspremie av utbildning än kvinnor i privat sektor, och mie medan andra en för hög premie. Detta kan omvänt gäller för männen. Däremot är avkastmedföra problem i form av både hög omsättning ningen på arbetserfarenhet lägre i kommunal sekpå personal och svårigheter att anställa personal tor oavsett kön.Ytterligare ett resultat är att lönemed önskvärda kvalifikationer. Dessutom kan detpremien av arbetserfarenhet är lägre för kvinnor än ta få negativa följder på rekryteringen av efterfråför män oavsett sektor. gade individer till olika utbildningar och yrken. Rapporten visar också att den genomsnittliga Den högsta lönepremien av arbetserfarenhet lönepremien av investeringar i humankapital skilfinns inom skolan och den lägsta inom vården och jer sig åt mellan olika kommunala verksamhetsomsorgen.Vidare är lönepremien av arbetserfarenområden. Avkastningen på utbildning är lägst inom het högre för män än för kvinnor inom samtliga barnomsorgen och högst inom skolan. När den verksamhetsområden. Att lönepremien av arbetskommunala verksamheten delas in i olika verkerfarenhet är mindre för kvinnorna betyder antingen att den erfarenhet som byggs upp under . Detta betyder dock inte att lönenivåerna är lika, utan bara att utbildning premieras lika. åren värderas mindre för kvinnor än för män, eller Den ekonomiska avkastningen av utbildning respektive arbetserfarenhet i kommunal respektive privat sektor Procent
– Den kommunala lönestrukturen
41
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 42
som en person är verksam i än premien av allmän arbetserfarenhet. Även detta är sannolikt en kvardröjande konsekvens Vård o omsorg av löneplansystemets konstrukkvinnor män tion, där belöningskriterierna till stor del baserades på yrke4,5 5,3 serfarenhet och inte arbetserfarenhet. 4,5 5,8 Naturligtvis påverkar även 24,9 36,3 befattningsbyten en individs lön. Detta är delvis en konsekvens av att olika yrken/befattningar skiljer sig åt ifråga om svårighetsgrad och ansvar, men är också ett resultat av att arbetsmarknadsläge och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper. Om man kontrollerar för yrkesgrupp minskar också skillnaderna i löneepremier av utbildning mellan olika verksamhetsområden. Dessutom har det i denna studie framkommit att deltidsarbete missgynnas ekonomiskt relativt heltidsarbete. Beaktas skillnader i utbildningslängd, arbets- och yrkeserfarenhet, sysselsättningsgrad, geografiskt läge och yrke lämnas endast procent av den totala variationen i lön åt andra faktorer, vilket betyder att det individuella löneutrymmet är begränsat inom kommunal sektor. Huruvida övergången från ett löneplansystem mot en mer individuell lönesättning inom kommunal sektor har resulterat i en större individuell variation kan inte denna studie ge svar på. För detta krävs en närmare analys av den kommunala lönestrukturens utveckling över tid, och inte som här enbart en beskrivning av lönestrukturen för år .
Den ekonomiska avkastningen av utbildning respektive arbetserfarenhet inom olika kommunala verksamhetsområden Procent
Lönepremien av 1 års ytterligare utbildning
Barnomsorg
Skola
kvinnor
män
kvinnor
män
3,4
3,7
6,1
5,3
Lönepremien av arbetserfarenhet: 5 år 5,0 40 år
27,1
6,5
5,3
7,9
34,7
38,5
45,9
att den fortbildning som sker på arbetet är av begränsad omfattning. En tredje förklaring kan vara att männen är mer karriärinriktade, det vill säga i högre grad byter befattning. Löneplansystemets tidigare starka ställning inom kommunsektorn syns tydligt i gjorda skattningar. Omkring procent av variationen i lön kan förklaras av skillnader i utbildningslängd respektive arbetserfarenhet. Motsvarande förklaringsgrad inom privat sektor är procent för kvinnorna och procent för männen. Trots övergången till mer individuell lönesättning inom kommunsektorn spelar utbildning och arbetserfarenhet följaktligen en betydligt viktigare roll för att förklara löneskillnader i kommunsektorn jämfört med den privata sektorn. Vidare är spridningen i lön för personer med samma utbildningslängd och arbetserfarenhet lägst inom kommunal sektor, vilket delvis kan vara en konsekvens av skillnader i befattningsförändringar (karriär) inom olika sektorer. Att spridningen är mindre i kommunsektorn beror säkert även på att den kommunala arbetsmarknaden är betydligt mer homogen än den privata där bland annat antalet branscher är betydligt fler. Det är alltså så att utbildning och arbetserfarenhet förklarar en stor del av skillnaderna i lönerna inom kommunsektorn. Vid ett byte av yrke är emellertid inte all tidigare kompetensuppbyggnad ekonomiskt belönad. Lönepremien av yrkespecifik erfarenhet är betydligt högre inom det område
42
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 43
1 Inledning ekonomiska avkastningen av både formell skolutbildning och fortbildning på arbetet har rönt ett stort intresse i den arbetsmarknadsekonomiska forskningen. Det bakomliggande motivet har ibland varit att avkastningens nivå kan påverka inte bara incitamenten till att investera i humankapitalet i allmänhet, utan också påverka vilka som investerar, det vill säga rekryteringens sociala struktur. Sverige satsar mycket på utbildning och den gängse uppfattningen är att befolkningens utbildningsnivå och den fortbildning som sker ute på arbetsplatserna2 är viktiga faktorer för den ekonomiska utvecklingen. Därmed är det också viktigt att de rätta ekonomiska incitamenten finns så att individer inte avstår att investera i humankapital. Ett annat bakomliggande motiv i tidigare studier har varit strävan att förklara existerande löneskillnader mellan olika individer. Orsaken till att det råder skillnader i lön mellan olika individer är bland annat att arbetstagarnas produktiva egenskaper i form av kompetens, flexibilitet och kreativitet skiljer sig åt, men också att olika anställningar skiljer sig åt i fråga om svårighetsgrad, behov av utbildning, (lednings-) ansvar och arbetsmiljö med mera. Därutöver tillkommer skillnader i lönesättningsprinciper mellan olika arbetsgivare, samt att
. Livslångt lärande i form av både formella kurser och informellt lärande av sina kollegor.
– Den kommunala lönestrukturen
olika arbetsgivare värderar individuella egenskaper eller jobbets karaktär olika. I flertalet tidigare studier har man enbart kontrollerat om man arbetar inom privat eller offentlig sektor. Detta för att man på ett grovt sätt ska kunna beakta nivåskillnader i lön mellan individer anställda inom offentlig respektive privat sektor. I ett mindre antal studier har man även tillåtit att avkastningen på investeringar i humankapital kan skilja sig åt för anställda i offentlig respektive privat sektor. Trots att de principer som använts vid lönesättning inom kommunal sektor till stor del skiljer sig åt från de principer som använts inom privat sektor3 (individuella löner är ett relativt nytt inslag i lönebildningen inom kommunsektorn) har litet utrymme ägnats åt de kommunalt anställda. Dessutom sysselsätter kommunerna drygt procent av samtliga förvärvsarbetande, varav omkring procent av anställningarna innehas av kvinnor vilket i sig motiverar en närmare analys.
Den kommunala lönestrukturen Syftet med denna studie är dels att belysa den kommunala lönestrukturen, dels att utgöra ett underlag för att bedöma arbetskraftskostnadernas utveckling framöver i kommunerna. Det bakomliggande motivet är dels antagandet om en fortsatt
. Speciellt för tjänstemännen inom privat sektor.
43
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
ökad genomsnittlig utbildningsnivå hos arbetskraften framöver, dels att det sker strukturella förändringar av kvalifikationskraven. Kraven på arbetskraften har stigit vilket inneburit att både efterfrågan och utbudet på högutbildad arbetskraft har stigit markant de senaste åren. Den kraftiga expansion av antalet högskoleplatser, samt det faktum att den i praktiken obligatoriska skollängden numera närmar sig tolv år, innebär att den framtida befolkningen kommer att ha en annan utbildningsstruktur än dagens. Därutöver sker det i dagsläget en strukturell omvandling av kvalifikationskraven inom vissa av kommunernas verksamhetsområden, där till exempel barnskötare inom barnomsorgen ersätts med förskollärare. En höjning av arbetskraftens kvalifikationer kommer således att leda till (givet en positiv avkastning på utbildning) att den kommunala arbetsgivarens lönekostnader framöver kommer att öka (allt annat lika).4 Till detta kan läggas att utbudet av efterfrågad arbetskraft kan komma att förändras, vilket sannolikt påverkar priset på efterfrågad kompetens. Det är viktigt att redan här betona att denna studie inte kan förutsäga förändringar i relativlön som härrör från framtida matchningsproblem, utan endast belyser lönepremier av investeringar i humankapitalet år . Faktorer såsom rekryteringsbehov, utbud och arbetskraftens rörlighet måste naturligtvis också beaktas när framtida arbetskraftskostnader uppskattas. I denna studie kommer lönepremier för investeringar i humankapital att presenteras. Det kommer att göras en åtskillnad mellan lönepremien av utbildning och lönepremien av arbetserfarenhet. Lönepremien av utbildning anger med hur mycket lönen ökar om man exempelvis väljer en högskoleutbildning istället för en gymnasieutbildning. . Eftersom dessa strukturella förändringar sannolikt påverkar vissa verksamhetsområden mer än andra, kommer arbetskraftskostnaderna inte att utvecklas på samma sätt inom de olika verksamhetsområdena.
44
Sida 44
Formell skolutbildning är dock inte det enda sättet för individen att öka sin lön. En stor del av arbetskraftens kompetensuppbyggnad sker genom fortbildning på arbetet. Denna fortbildning påverkar inte nödvändigtvis bara individens produktiva egenskaper, utan kan också bidra till att individens karriärmöjligheter förbättras. Lönepremien av arbetserfarenhet ämnar just fånga upp den ekonomiska avkastning individen får för gjorda investeringar i humankapital som sker ute i förvärvslivet, det vill säga lönepremien av arbetserfarenhet anger hur mycket lönen ökar för varje ytterligare år i arbetslivet.
Lönestrukturen inom olika kommunala verksamhetsområden Förutom att presentera lönepremier av investeringar i humankapital för anställda i kommunal sektor, vilka i sin tur kan jämföras med lönepremier i privat sektor, är det också av flera skäl intressant att studera avkastningen på utbildning och arbetserfarenhet inom följande kommunala verksamhetsområden; barnomsorgen, skolan, vården och omsorgen. Som nämnts ovan sker det kompetensförändringar inom kommunsektorn. Det ställs allt högre krav på att de anställda ska fatta självständiga beslut och utföra alltmer kvalificerade arbetsuppgifter. Detta syns tydligt inom vård och omsorg där antalet undersköterskor har ökat medan antalet vårdbiträden har minskat. Men även inom förskolan märks detta när barnskötare ersätts med förskollärare ute i kommunerna. Kompetensförändringar märks även i att utbildningar har förlängts, se till exempel utbildningarna för förskollärare och sjuksköterskor som förlängdes i samband med högskolereformen . Ett annat skäl till att studera just dessa verksamhetsområden är att tre fjärdedelar av de anställda i kommunerna arbetar inom dessa områden, där den största personalkategorin är personal med yrken inom vård och omsorg. Det tredje skälet till att dessa verksamhetsområden har valts ut är skillnader
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 45
i köns- och åldersfördelning. Den kvinnliga dominansen är som tydligast inom barnomsorgen, vården och omsorgen, där omkring procent av de anställda är kvinnor.5 Denna studie börjar i avsnitt med en kort presentation av humankapitalteorin. I avsnitt redovisas lönepremiernas storlek i Sverige och dess utveckling över tiden. Därefter analyseras avkastningen av utbildning respektive arbetserfarenhet inom kommunal sektor i avsnitt . Resultaten relateras till de lönepremier som erhållits inom privat sektor. Avsnitt innehåller en fördjupad analys av lönepremierna inom kommunsektorn.
. Även om den kvinnliga dominansen är mindre inom skolan består personalen trots allt av närmare procent kvinnor. Det ska också påpekas att andelen kvinnor inom skolan kommer att öka framöver som en följd av att cirka procent av de som påbörjar en lärarutbildning är kvinnor.
– Den kommunala lönestrukturen
45
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 46
2 Teori att lönestrukturen i samhället är av stor betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt, samt det faktum att lönens nivå både bestämmer arbetstagarens och arbetsgivarens konsumtionsmöjligheter, har arbetsmarknadsforskningen ägnat mycket tid åt att utifrån ekonomisk teori formulera operationella löneekvationer. Den teori som ägnats störst uppmärksamhet är humankapitalteorin. Med humankapital menas alla de produktiva kunskaper och färdigheter som arbetstagaren tar med sig till arbetet. Skillnader i humankapital kan till viss del bero på medfödda skillnader i produktivitet (förmåga), men kan också bero på skillnader i förvärvade kunskaper (utbildning). Humankapitalteorin har som utgångspunkt de förvärvade kunskaperna där dessa kunskaper kan erhållas både genom upplärning i form av formella utbildningar och genom att kollegor delar med sig av sina kunskaper. För att motivera individer att investera i humankapital, vilket oftast innebär en kostnad för den enskilde, krävs att arbeten med stort utbildningsinnehåll kompenseras för att arbetsgivaren ska erhålla erforderlig arbetskraft. Denna kompensation är oftast i form av en högre lön. Humankapitalteorin har således som hypotes att löneskillnader återspeglar att anställningar skiljer sig med avseende på krav på utbildning och fortbildning. Det finns naturligtvis andra skäl att vissa anställningar måste kompenseras med en högre lön. Teorin om
46
kompenserande löneskillnader har som utgångspunkt att löneskillnader återspeglar att anställningar även skiljer sig åt med avseende på bland annat arbetsmiljö och anställningstrygghet. Vidare finns det löneskillnader som är svåra att förklara, och där har olika diskrimineringsteorier lyfts fram för att förklara osakliga löneskillnader.6 Dessa teorier ersätter dock inte varandra utan ska mera ses som komplement till varandra.
Utbildningsval Individen, som har en given medfödd produktiv förmåga samt vissa preferenser, måste således göra en avvägning mellan lön, utbildningsnivå och arbetsmiljö med mera. Figur visar två alternativa åldersinkomstprofiler som svarar mot två olika utbildningsnivåer, där utbildningslängden för S1 understiger S2.Vi antar att anställningarna i övrigt är likvärdiga i fråga om fortbildning, pensionstidpunkt, arbetsmiljö och anställningstrygghet med mera. Om individen väljer den högre utbildningsnivån uteblir inkomsten under studietiden, se ytan A. Orsaken till att inkomsten är negativ under dessa år är förekomsten av både direkta utbildnings-
. Bilden underlättas inte av att vi sällan befinner oss i jämvikt. Till synes osakliga löneskillnader kan vara en konsekvens av att de ekonomiska incitamenten för att flytta geografisk respektive flytta från en lågproduktiv verksamhet till en högproduktiv behöver förbättras.
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 47
kostnader (kursmaterial och avgifter) och indirekta kostnader i form av skuldsättning. Dessa kostnader reduceras naturligtvis av tillgången till subventionerade studiemedel. Det gäller nu att utbildningens lönepremie, se ytan B, är en tillräcklig kompensation för att individen ska välja att fortsätta utbilda sig. Det är emellertid inte nödvändigt att ytan B ska motsvara ytan A, utan även utbildningens konsumtionsvärde för individen ska beaktas. Det måste också beaktas att en krona idag är mer värt än en krona imorgon, det vill säga vi måste diskontera framtida inkomster. Orsaken till att arbetsgivaren är beredd att betala en högre lön till individer med längre utbildningar är i humankapitalteorin antagandet om att individen blir mer produktiv efter avslutad utbildning.7 Figur 1 • Åldersinkomstprofiler för två olika utbildningsval (S), där S1< S2
Fortbildning Uppbyggnad av arbetskraftens kompetens (humankapital) sker naturligtvis även genom upplärning på arbetet. Figur visar löneprofiler för arbeten som skiljer sig med avseende på mängden fortbildning.8 Ett rationellt investeringsbeteende medför att de största investeringarna ligger tidigt i karriären. Som framgår av figuren får individer med arbeten som har ett högt utbildningsinnehåll en brantare positivt lutande löneprofil än personer med mindre fortbildning. I likhet med tidigare krävs det att lönepremien av företagsutbildning är tillräcklig för att individen ska välja att fortbilda sig, det vill säga lönepremien av fortbildning måste kompensera de första årens lägre lön. Figur 2 • Löneprofiler för arbeten med olika grad av fortbildning
S2 S1
Lön
Lön
B
Hög grad av kompetensutveckling Låg grad av kompetensutveckling Ingen kompetensutveckling
0
A Ålder
. En konkurrerande teori, signaleringsteorin, lyfter istället fram att utbildning är en signal om att individen har en hög produktivitet. Här antas det att individer skiljer sig åt i fråga om medfödd produktivitet, och att det är kostsamt att erhålla information om en enskild arbetssökandes produktivitet. I och med att högproduktiva individer har lättare att ta sig igenom en utbildning, fungerar utbildning som en signal om ens produktivitet. . I litteraturen skiljer man oftast på företagsspecifik och generell företagsutbildning. I det förstnämnda fallet är utbildningen av sådan art att kompetensen enbart efterfrågas i det aktuella företaget. Generell företagsutbildning är
– Den kommunala lönestrukturen
Arbetserfarenhet
däremot även efterfrågad av andra företag.Ytterligare en skillnad mellan de båda typerna av kompetensuppbyggnad är vem som bär kostnaderna av investeringarna. När det gäller företagsspecifikt humankapital är ingen villig att ta hela kostnaden, eftersom kostnaden för individen/ arbetsgivaren blir stor om den anställde slutar/avskedas. Detta betyder att kostnaderna kommer att delas mellan den anställde och arbetsgivaren. Eftersom generellt humankapital belönas med en högre lön hos alla arbetsgivare är det enbart den anställde som har ett intresse av att bära dessa kostnader.
47
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
På samma sätt som preferenser och förmåga styr individers humankapitalackumulation, styr produktionstekniken företagets efterfrågan på utbildad arbetskraft. Alla individer respektive företag kommer följaktligen inte att efterfråga samma kompetens, utan olika företags respektive individers förutsättningarna skiljer sig åt vilket leder till en heterogen arbetsmarknad.
Humankapitalets påverkan på lönen Redan år presenterades den empiriska löneekvation som fick sådant genomslag inom den arbetsmarknadsekonomiska forskningen, se Mincer (). Ekvationen har sin utgångspunkt i humankapitalteorin och har följande enkla form: log(lön)=α0+ α1S+ α2E+ α3E2
Sida 48
Nu är det i och för sig tänkbart att studiebegåvade individer har en högre produktivitet oavsett utbildningsnivå. Det betyder att dessa individer skulle ha haft en högre lön än andra även om de inte valde att fortsätta utbilda sig. Följaktligen kommer det i figur att finnas flera olika nivåer på löneprofilerna för varje utbildningsnivå. Denna fördelning av arbetskraften på utbildningskategorier innebär således att den skattade löneeffekten av utbildning överskattar den sanna lönepremien av utbildning, om inte hänsyn tas till skillnader i initial produktivitet. Det är emellertid möjligt att komplettera löneekvationen med ytterligare förklaringsvariabler, såsom medfödd förmåga med mera. Problemet ligger i att finna data över sådana andra egenskaper som påverkar arbetsproduktiviteten.
där logaritmen av individens lön relateras linjärt till bestämningsfaktorerna utbildningslängd (S), arbetserfarenhet (E). För att ta hänsyn till att avkastningen på arbetserfarenhet kan avta med tilltagande erfarenhet innehåller ekvationen även en kvadratisk erfarenhetsterm. Ekvationen är härledd utifrån antagandet att den diskonterade livsinkomsten inte påverkas av olika utbildningsval, det vill säga nuvärdet av livsinkomsten för en individ som investerar mycket i humankapital är lika stort som nuvärdet för en individ som inte investerar i humankapital.
48
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 49
3 Humankapitalets lönepremier i Sverige avkastningen på investeringar i humankapital för kommunalt anställda presenteras, ges en övergripande bild över lönepremiernas storlek i Sverige och dess utveckling under de senaste tre decennierna. Resultaten i detta avsnitt är hämtade från le Grand m.fl. (). I och med att den första levnadsnivåundersökningen genomfördes år () på uppdrag av Låginkomstutredningen skapades ett unikt datamaterial som möjliggjorde beräkningar av humankapitalets lönepremier. I undersökningen insamlades det, via en intervjuundersökning, uppgifter om befolkningens faktiska levnadsförhållanden. Urvalet som var representativt för den svenska befolkningen omfattade cirka individer i åldrarna – år. Frågorna behandlade hälsa, sysselsättning, ekonomiska resurser, utbildning, familjeförhållanden och yrke med mera. Därefter har undersökningen upprepats , , och . Eftersom data dels har samlats in på ett likartat sätt för alla åren, dels baserats på i stort sett samma frågeformulär, är resultaten för de olika åren jämförbara.9
. Se Erikson & Åberg () och Fritzell & Lundberg () för en närmare beskrivning av levnadsnivåundersökningarna. . En litteraturöversikt över svenska studier görs i Arai & Kjellström ().
– Den kommunala lönestrukturen
Den ekonomiska avkastningen på utbildning och arbetserfarenhet Således innehåller levnadsnivåundersökningarna information om just de variabler som Mincerekvationen kräver. Detta har bidragit till att levnadsnivåundersökningarna har blivit den primära datakällan när löneekvationer ska skattas för Sverige.10 Övergripande resultat i tidigare studier är dels att utbildningens och arbetserfarenhetens lönsamhet har minskat sedan slutet av -talet, dels att skillnader i utbildningslängd och arbetserfarenhet förklarar en allt mindre del av den totala variationen i lön.11 Tabell visar resultaten när följande Mincerekvation har skattats separat för män och kvinnor (se även sidan för en genomgång av regressionsansatsen): () log(timlön)=α0+ α1S+ α2E+ α3E2+ε där log(timlön) betecknar logaritmen av timlönen, S betecknar antalet utbildningsår, E betecknar arbetstagarens totala arbetserfarenhet uttryckt i år och ε betecknar residualen. Koefficienten α1 representerar lönepremien för ett års ytterligare ut. I en nyligen publicerad -rapport presenteras lönestrukturens förändring i Sverige på ett utförligt sätt, se le Grand m.fl. (). Denna studie är även först med att presentera lönepremier för investeringar i humankapital baserade på den senaste levnadsnivåundersökningen ().
49
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 50
Nu ställer man sig frågan om hur väl Mincerekvationen lyckas förklara skillnader i lön mellan olika individer. Som 1968 2000 framgår av näst sista raden i tatotalt kvinnor män totalt kvinnor män bell är förklaringsvärdet för Lönepremien av 1 års de i lönemodellens inkludeytterligare utbildning 8,9 8,8 9,0 4,9 4,3 5,5 rade variablerna cirka proLönepremien av arbetserfarenhet: cent för kvinnor och cirka 5 års 17,4 17,8 18,0 8,8 7,3 10,4 procent för män år , det 15 års 48,4 47,9 60,3 24,4 19,7 29,2 vill säga – procent av va30 års 69,6 62,6 73,2 39,5 31,0 48,6 riationen i lön kan inte förkla40 års 60,3 46,8 64,2 42,2 32,3 52,8 ras av skillnader i utbildningsσ av residualen 0,32 0,36 0,30 0,26 0,22 0,29 längd och arbetserfarenhet. Förklaringsgrad (R2 ) 0,43 0,29 0,37 0,29 0,21 0,25 Utvecklingen mot mer indiviAntal observationer 2 764 1 058 1 706 2 954 1 446 1 508 duell och marknadsanpassad Not: När kvinnor och män analyseras tillsammans har ekvation () utökats med en binär lönepolitik har dessutom innevariabel för att fånga upp nivåskillnader i lön mellan könen. burit att den totala variationen Källa: le Grand m.fl. (). i lön som förklaras av lönemodellens inkluderade variabler har sjunkit med omkring procentenheter melbildning, medan koefficienten α0 anger funktiolan och . Samtidigt, som framgår av resinens konstanta term. Koefficienterna α2 och α3 dualens standardavvikelse (σ)12, har lönespridningrepresenterar i sin tur arbetserfarenhetens effekt på lönen. en för personer med samma utbildningslängd och Som framgår av tabell var den genomsnittliga arbetserfarenhet minskat mellan och . lönepremien för varje ytterligare utbildningsår , Det betyder att vi har erhållit en mer sammanprocent , medan motsvarande lönepremie var pressad lönestruktur både mellan personer med , procent . Vidare har skillnaden i avkastsamma utbildningslängd och arbetserfarenhet, och ning på utbildning mellan könen ökat över tiden. mellan personer som skiljer sig åt med avseende på För är avkastningen av utbildning omkring utbildning och erfarenhet. procentenhet högre för män än för kvinnor. Humankapitalets lönepremier i privat Även lönepremien för erfarenhet har minskat och offentlig sektor över tiden. År erhöll en person med exempelvis års arbetserfarenhet i genomsnitt proFör att ta hänsyn till att avkastningen på investecent mer i lön än en person som nyligen inträtt på ringar i humankapital kan skilja sig åt mellan olika arbetsmarknaden. Denna lönepremie har därefter sektorer har man i vissa studier gjort separata skattsjunkit till procent år . I likhet med preminingar för anställda inom privat respektive offenten för utbildning är lönepremien för arbetserfalig sektor. Som framgår av tabell var lönekomrenhet lägre för kvinnor än för män.Vid exempelpensationen för utbildning respektive arbetserfavis års arbetserfarenhet uppgår skillnaden till procentenheter. . Residualens spridning mäter observationernas Tabell 1 • Lönepremier av utbildning och erfarenhet (%) Resultaten härrör från OLS-regressioner med log(timlön) som beroende variabel, se ekvation 1
genomsnittliga avstånd till regressionslinjen.
50
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 51
vat sektor ( mot procent). Därefter har förklaringsvärdet sjunkit mellan och i båda sektorerna. Minskningen är som väntat betydligt större i 1968 2000 offentlig sektor (från till privat offentlig privat offentlig procent) än i privat sektor (från Lönepremien av 1 års till procent). ytterligare utbildning 8,4 8,7 6,3 4,5 År var det ingen skillLönepremien av arbetserfarenhet: nad i lönespridningen för per5 års 17,9 16,4 11,3 6,4 soner med samma utbildnings15 års 49,9 45,3 31,7 18,3 längd och arbetserfarenhet 30 års 71,6 65,5 50,8 32,6 mellan de båda sektorerna. 40 års 61,6 57,8 52,8 38,8 Därefter har lönespridningen σ av residualen 0,32 0,31 0,28 0,21 minskat betydligt mer inom Förklaringsgrad (R2 ) 0,39 0,51 0,31 0,33 offentlig sektor än inom privat Antal observationer 1 912 852 1 739 1 191 sektor. Detta betyder att trots Not: Ekvation () har utökats med en binär variabel för att fånga upp nivåskillnader i lön övergången mot en mer indimellan könen. Källa: le Grand m.fl. (). viduell lönesättning inom offentlig sektor är löneskillnaderna för personer med samma utbildningslängd renhet av likartad storlek år i privat och ofoch arbetserfarenhet mindre år jämfört med fentlig sektor. För år erhåller dock de privat. anställda högre lönepremier av formell skolutbildning än de anställda i offentlig sektor, där skillnaKommunal sektor – den nu uppgår till , procentenheter. Det ska en del av den offentliga dock påpekas att statstjänstemännen utgjorde en större andel av de offentliganställda år jämfört På samma sätt som vi kan dela upp arbetsmarknamed situationen år . den i en privat och en offentlig sektor kan vi ockLikaså är premien för arbetserfarenhet betydligt så dela upp offentlig sektor i mindre delar. Till ofhögre i privat sektor än i offentlig sektor för år fentlig sektor räknas kommunal, landstings- och . Skillnaden uppgår till närmare procenstatlig sektor. Dessa sektorer skiljer sig åt på några tenheter vid års arbetserfarenhet. Dessa skillnaväsentliga punkter, se bland annat lönestatistisk årsder kan inte helt förklaras av att kvinnor är överbok .13 Till exempel är andelen heltidsanställrepresenterade i offentlig sektor och män i privat da betydligt högre inom statlig sektor än inom sektor, se le Grand m.fl. (). Sammanfattningslandstings- och kommunal sektor. Inom statlig sekvis betyder detta att den privata sektorn belönar tor är också andelen kvinnor lägst. Omkring utbildning respektive arbetserfarenhet bättre än procent av de anställda inom kommunal och landsden offentliga sektorn. tingssektor är kvinnor, medan enbart drygt proLöneplansystemets tidigare starka ställning inom cent av de anställda i statlig sektor är kvinnor.Vioffentlig sektor syns tydligt i tabellen. Den av modellen förklarade variationen i lön var avsevärt större inom offentlig sektor jämfört med pri. Statistiska centralbyrån. Tabell 2 • Lönepremier av utbildning och erfarenhet (%) i privat och offentlig sektor Resultaten härrör från OLS-regressioner med log(timlön) som beroende variabel, se ekvation 1
– Den kommunala lönestrukturen
51
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 52
dare är statlig och landstingskommunal sektor de sektorer som har högst andel högutbildade.14 Även lönesättningsprinciperna skiljer sig något åt mellan de olika sektorerna. Den på tidigare stora delar av arbetsmarknaden vedertagna löneplansystemet har i varierad omfattning ersatts mot mer individuell lönesättning i de olika sektorerna. Detta betyder att inom den offentliga sektorn kan det finnas påtagliga skillnader i humankapitalets lönepremier beroende på om man arbetar inom stat, kommun eller landsting. Men också modellens förklaringsgrad, det vill säga den variation i lön som kan förklaras av skillnader i utbildning och arbetserfarenhet, kommer sannolikt att skilja sig åt. Detta som en konsekvens av att vissa sektorer inom offentlig sektor i större utsträckning än andra har övergivit löneplansystemet, vilket är starkt knutet till utbildningsnivå och yrkeserfarenhet, till förmån av en mer individuell och marknadsanpassad lönesättning. I nästa avsnitt ska därför lönepremierna för kommunalt anställda studeras närmare. Resultaten kommer att relateras till dem som erhållits för offentlig och privat sektor.
. Det ska påpekas att även kommunsektorn har en högre andel högutbildade än den privata sektorn.
52
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 53
4 Humankapitalets lönepremier i kommunal sektor år 2000 lönepremier av utbildning och arbetserfarenhet för kommunalt anställda har data från Svenska Kommunförbundet och Statistiska centralbyrån () använts. Kommunförbundet producerar årligen statistik över anställda som har kommunerna som arbetsgivare. Personalstatistiken utgör dels ett internt underlag för personalplanering och centrala avtalsförhandlingar, dels ett underlag för den officiella löne- och sysselsättningsstatistiken som produceras av . Statistiken består av individuppgifter som bygger på löneadministrativa material per den november. I denna studie har statistik för år använts. Datamaterialet omfattar månadsavlönade och timavlönade. I den kommande analysen har enbart individer mellan och år med månadslön inkluderats. Vidare har materialet begränsats till att inkludera individer som inte var tjänstlediga vid mättidpunkten. Information om individers högsta utbildningsnivå har erhållits genom att personalstatistiken har samkörts med :s utbildningsregister. Eftersom detta datamaterial inte innehåller någon information om antalet utbildningsår, utan istället innehåller information om högsta utbildning, har denna variabel konstruerats utifrån information om teoretisk längd för respektive utbildningsnivå. Svårigheter att bestämma antalet utbildningsår för personer med forskarutbildning har resulterat i att dessa individer har uteslutits ur analysen.
– Den kommunala lönestrukturen
Även tillgång till information om antal år i förvärvslivet saknas i den kommunala statistiken.15 Istället har denna variabel konstruerats utifrån information om ålder och utbildningslängd, det vill säga vi erhåller information om potentiell arbetserfarenhet och inte faktisk arbetserfarenhet.16 Det ska emellertid påpekas att Arai & Kjellström () visat att effekten på lönepremien av utbildning enbart marginellt påverkas av att man ersätter faktiskt antal år med potentiellt antal år i förvärvslivet.17 Vidare används månadslön istället för timlön.
Lönepremier av utbildning och arbetserfarenhet I tabell presenteras resultaten när följande ekvation skattats för respektive sektor och kön: () log(månadslön)=α0+ α1S+ α2Ep+ α3 Ep 2+ε där Ep nu betecknar potentiell arbetserfarenhet. . Information om antal år i förvärvslivet är för övrigt relativt unikt för levnadsnivåundersökningarna. . Potentiell arbetserfarenhet är definierad som differensen mellan ålder och summan av antalet skolår och ålder vid skolstart. . Studien visar att utbildningspremien överskattas något för kvinnor (en tiondels procentenhet) medan lönepremien är oförändrad för män. Att avsaknaden av information över faktiskt antal år i förvärvslivet påverkar resultaten för kvinnor i högre utsträckning än för män är väntat, eftersom kvinnors arbetskraftsdeltagande historiskt skiljt sig åt från männen.
53
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 54
premie av potentiell arbetserfarenhet större. Det ska dock påpekas att när potentiell erfarenhet används istället för faktisk arbetserfarenhet så underskattas avkastningen på arbetserfarenhet för kvinnor. Att detta skulle eliminera observerade skillnader i lönepremier mellan könen är dock osannolikt. Som också framgår av tabell är avkastningen av arbetserfarenhet lägre för kvinnorna än för männen även när faktiskt antal år i förvärvslivet används. Även om de inkluderade variablerna är få i ekvation kan den skattade lönemodellen förklara omkring procent ( procent för kvinnorna och procent för männen) av den totala lönevariationen inom kommunal sektor. Detta är betydligt mer än de förklaringsvärden som erhålls för offentlig respektive privat sektor. Detta återspeglar de skillnader i lönepolitik som existerat i olika sektorer. Att förklaringsgraden är lägre för män än för kvinnor kan kanske förklaras av att männen är i minoritet och till viss del innehar andra befattningar som kan ha en annan belöningsprincip, där inte utbildning och erfarenhet spelar samma roll för lönerna. Tabell 3 • Lönepremier av utbildning och potentiell arbetserfarenhet (%) Vidare är spridningen i lön Resultaten härrör från OLS-regressioner med log(månadslön) som för personer med samma utberoende variabel, se ekvation 2 bildningslängd och arbetserfaKommun Privat Offentlig renhet lägst inom kommunkvinnor män kvinnor män kvinnor män sektorn. Detta gäller framförLönepremien av 1 års allt för kvinnor, vilket skulle ytterligare utbildning 5,3 5,4 4,9 6,2 3,3 4,9 kunna tyda på könsvisa skillnaLönepremien av potentiell arbetserfarenhet: der vid förändringar i befatt5 års 5,0 7,1 9,7 11,5 6,1 8,1 ning (karriär). Att spridningen 15 års 14,4 20,7 26,4 33,0 16,6 23,8 är lägre inom kommunsektorn 30 års 26,2 38,8 39,7 56,7 26,6 43,7 jämfört med privat sektor är 40 års 32,0 48,2 38,6 63,4 28,4 53,1 naturligt då den kommunala σ av residualen 0,11 0,17 0,27 0,29 0,18 0,27 arbetsmarknaden är mer hoFörklaringsgrad (R2 ) 0,57 0,46 0,22 0,28 0,24 0,29 mogen. Antal observationer 488 024 130 570 624 1 112 802 386 Utbildning och arbetserNot: Månadslön för anställda i privat och offentlig sektor () har erhållits genom att farenhet belönas följaktligen multiplicera timlönen med . Källa: Svenska Kommunförbundets personalstatistik år och Levnadsnivåundersökmed en högre lön i samtliga ningen . sektorer, men som figur visar
Tabellen visar att den genomsnittliga avkastningen på ett års utbildning för män och kvinnor tillsammans inom kommunal sektor är i nivå med den lönepremie som erbjuds inom privat sektor. Däremot finns det könsvisa skillnader inom och mellan sektorerna. För kvinnor är avkastningen på utbildning högst inom kommunal sektor, medan för männen är avkastningen högst inom privat sektor. Till skillnad från övriga sektorer inom offentlig sektor och privat sektor skiljer sig inte lönepremien för utbildning inom kommunal sektor nämnvärt åt mellan könen. Trots att skillnaden i avkastning på utbildning är relativt liten mellan kommunalt anställda och anställda i privat sektor medför den lägre lönepremien av arbetserfarenhet att det är en lönenackdel att arbeta inom kommunal sektor. Om detta beror på skillnader i karriärmöjligheter framkommer inte av dessa resultat. Lönepremien av arbetserfarenhet är lägre för kommunalt anställda kvinnor jämfört med männen. Detta förhållande återfinns också i de andra sektorerna, men där är skillnaden i löne-
54
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 55
Figur 3 • Löneprofiler för män och kvinnor med en treårig gymnasieutbildning respektive en treårig högskoleutbildning i kommunal och privat sektor Profilerna är baserade på de skattade koefficienterna i ekvation 2, där utbildningslängderna motsvarar 12 respektive 15 års utbildning Kvinnor i kommunal sektor
33
Gymnasial utbildning
27 24 21 18 15 12
Gymnasial utbildning
30
Högskoleutbildning Månadslön, tkr
Månadslön, tkr
30
Män i kommunal sektor
33
Högskoleutbildning
27 24 21 18 15
0
5
10
15
20
25
30
35
40
12
45
0
5
10
Arbetserfarenhet
Högskoleutbildning Månadslön, tkr
Månadslön, tkr
30
35
40
45
35
40
45
Gymnasial utbildning
30
27 24 21 18 15 12
25
Män i privat sektor
33
Gymnasial utbildning
30
20
Arbetserfarenhet
Kvinnor i privat sektor
33
15
Högskoleutbildning
27 24 21 18 15
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
Arbetserfarenhet
12
0
5
10
15
20
25
30
Arbetserfarenhet
Källa: Svenska Kommunförbundets personalstatistik år och Levnadsnivåundersökningen .
krävs det en relativ lång arbetserfarenhet för att uppnå utbildningens lönepremie. Det senare gäller framförallt anställda inom kommunerna, där det krävs närmare års arbetserfarenhet för att en gymnasieutbildad kvinna ska uppnå samma lön som en högskoleutbildad kvinna har som ingångslön. Motsvarande längd för män är års arbetserfarenhet. Inom privat sektor uppnår den gymnasieutbildade individen samma lön som ingångslönen för en högskoleutbildad efter år oavsett kön. Högskoleutbildade män drar lönemässigt ifrån
– Den kommunala lönestrukturen
gymnasieutbildade män, det vill säga avståndet mellan kurvorna ökar med erfarenheten. Som också framkommer av figuren följer löneprofilen inom kommunal sektor en linjär trend, medan löneprofilens kurvatur i privat sektor är betydligt mer framträdande. Detta betyder att man inom privat sektor uppnår ett lönetak mot slutet av ens yrkesverksamma liv.Till stor del kan dessa skillnader mellan sektorerna förklaras av lönepolitiska skillnader.Vidare framgår det att de initiala lönenivåerna för män inom privat sektor är betydligt hö-
55
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
gre än motsvarande nivåer för kvinnorna. Detta förhållande återfinns inte inom kommunal sektor.
Humankapitalets lönepremier inom olika kommunala verksamhetsområden Kommunsektorn består emellertid av flera olika verksamhetsområden vilka skiljer sig åt i fråga om köns- och åldersfördelning, kompetensförändringar och lönepolitik med mera. Detta motiverar en närmare analys av de tre största verksamhetsområdena.Tabell presenterar lönepremien av utbildning respektive av potentiell arbetserfarenhet inom barnomsorgen, skolan, vården och omsorgen. Noterbart är att det nu råder tämligen stora skillnader i avkastning på utbildning mellan könen. Vidare är avkastningen på utbildning som lägst inom barnomsorgen och högst inom skolan. Skolan är också det verksamhetsområde där kvinnorna har en högre avkastning på utbildning i jämförelse med avkastningen för männen. I likhet med tidigare resultat är lönepremien av (potentiell) arbetserfarenhet högre för män än för kvinnor inom samtliga verksamhetsområden, vilket kan tyda på skillnader i benägenhet/möjlighet
Sida 56
att byta befattning. Detta förhållande gäller emellertid även inom skolan. Detta trots att skolan är det verksamhetsområde som är mest könsneutral med avseende på individers befattningar och utbildningsnivåer.
Lika men ändå olika
Resultaten i detta avsnitt har visat att den genomsnittliga avkastningen på utbildning inom kommunal sektor är i nivå med den avkastning som råder inom privat sektor. För kvinnor är avkastningen något högre och för männen något lägre i kommunal sektor jämfört med privat sektor. Det ska dock påpekas att det finns relativt stora skillnader i avkastning av utbildningen mellan olika kommunala verksamhetsområden.Vidare har det visats att det krävs längre arbetserfarenhet för kommunalt anställda för att uppnå utbildningens lönepremie jämfört med övriga sektorer, samt att lönepremien av arbetserfarenhet är betydligt lägre inom kommunal sektor jämfört med den privata sektorn. Trots övergången till mer individuell lönesättning inom kommunal sektor spelar utbildning och arbetserfarenhet en betydligt viktigare roll för att förklara löneskillnader i kommunsektorn jämfört med både Tabell 4 • Lönepremier av utbildning och potentiell arbetserfarenhet (%) den privata sektorn och övriga inom olika kommunala verksamhetsområden sektorer inom offentlig sektor. Resultaten härrör från OLS-regressioner med log(månadslön) som beroende variabel, se ekvation 2 Omkring procent av variationen i lön för kommunalt Barnomsorg Skola Vård o omsorg kvinnor män kvinnor män kvinnor män anställda kan förklaras av skillnader i utbildning respektive Lönepremien av 1 års arbetserfarenhet. Detta ska ytterligare utbildning 3,4 3,7 6,1 5,3 4,5 5,3 jämföras med de förklaringsLönepremien av potentiell arbetserfarenhet: grader för privat sektor som 5 års 5,0 6,5 5,3 7,9 4,5 5,8 uppgår till cirka procent för 15 års 13,8 18,3 15,6 22,5 12,6 16,6 kvinnorna och cirka pro30 års 23,5 30,8 30,1 39,4 21,6 30,0 cent för männen. 40 års 27,1 34,7 38,5 45,9 24,9 36,3
σ av residualen Förklaringsgrad (R2 ) Antal observationer
0,08 0,49 96 741
0,11
0,11
0,13
0,10
0,15
0,46 0,66 0,57 0,44 0,44 5 966 128 187 52 024 206 361 21 159
Källa: Svenska Kommunförbundets personalstatistik år .
56
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 57
5 Fördjupad analys av lönepremierna inom kommunal sektor det antagits att avkastningen av ett års utbildning är lika stor oavsett utbildningsnivå. Detta betyder att en person som väljer en treårig gymnasieutbildning istället för en tvåårig erhåller samma procentuella påslag på lönen som en person som väljer en fyraårig högskoleutbildning istället för en treårig. Om detta linjäritetsantagande saknar empiriskt stöd får detta konsekvenser på tidigare gjorda jämförelser av utbildningens lönepremier, såvida inte män och kvinnor inom de olika sektorerna respektive verksamhetsområdena har samma utbildningsstruktur. Dessutom har det inte i den tidigare analysen beaktats att karriärvägar och befattningsstrukturer kan skilja sig åt mellan könen respektive inom olika sektorer. Sålunda är det inte en ren utbildnings- respektive erfarenhetseffekt som har beräknats, utan lönepremierna av utbildning och arbetserfarenhet är påverkade av bland annat lönepremierna av olika befattningar.18 Vidare är det inte troligt att all den inhämtning av kunskap och färdigheter som sker på arbetet är lika mycket värt hos alla arbetsgivare vid eventuella jobbyten. Den kompetensuppbyggnad som sker ute på arbetsplatserna är oftast yrkesspecifik.Vid ett eventuellt byte av yrke är det således inte självklart att tidigare kompetensuppbyggnad är efterfrågad, . Även om det kontrolleras för befattning, återspeglar inte resultaten en renodlad utbildnings- och erfarenhetseffekt, utan individuella egenskaper inverkar också på resultaten. Detta betyder att individer med en viss egenskap
– Den kommunala lönestrukturen
och därmed inte heller ekonomiskt belönad (se även resonemanget om generellt och företagsspecifikt humankapital i fotnot ). I det tidigare kommunala löneplansystemet beaktades inte tidigare år i förvärvslivet vid befattningsbyten.19 Detta innebär att avkastningen på arbetserfarenhet påverkas av antalet verksamma år i aktuellt yrke. Detta avsnitt innehåller därför en fördjupad analys av lönepremierna av utbildning och arbetserfarenhet inom kommunsektorn. Den ekvation som skattats i detta avsnitt är av följande form: () log(månadslön)=α0+
α1U1+
α2U2+….+
α+ε α8U8+ α9Ep+ α10 Ep 2+α11Yp+ α12Yp2+Xα där E p liksom tidigare betecknar potentiell arbetserfarenhet, U1–U8 betecknar olika utbildningsnivåer enligt svensk utbildningsnomenklatur. Eftersom utbildningsregistret även innehåller information om examensår är det här möjligt att skilja på investeringar som sker på arbetsplatsen och som är till gagn för alla arbetsgivare (fångas upp av arbetserfarenhetsvariabeln E p ) och den fortbildning som till större del är yrkesspecifik och knuten till en utbildning. Variabeln Yp betecknar antalet år sedan
belönas med en högre lön än andra individer med samma utbildning, erfarenhet och befattning. . Ingen fick dock någon lönesänkning vid befattningsbyten inom kommunen eller mellan kommunerna.
57
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Figur 4 • Lönepremier för olika utbildningsnivåer relativt en förgymnasial utbildning på 9 (10) år för anställda inom kommunal sektor (%), se ekvation 3 60
Kvinnor
Män
50
Procent
30 20 10
Eftergymnasial (≥ 5 år)
Eftergymnasial (< 5 år)
Eftergymnasial (< 4 år)
Eftergymnasial (< 3 år)
Eftergymnasial (< 2 år)
Gymnasial (≥ 3 år)
Gymnasial (< 3 år)
Gymnasial (< 2 år)
0
Källa: Svenska Kommunförbundets personalstatistik år .
examen togs, vilket ger ett grovt mått på potentiell yrkeserfarenhet.20 Eftersom tidigare studier har visat att deltidsarbete missgynnas ekonomiskt relativt heltidsarbete ingår även kontroller för individens sysselsättningsgrad.21 Det har också beaktats att det kan förekomma regionala skillnader i lönenivåerna. Kontroller för sysselsättning respektive region betecknas av matrisen X i ekvation . Koefficienterna α1–α8 kommer sålunda här att mäta lönepremierna för olika utbildningsnivåer relativt en grundskoleutbildning (referenskategori). . I de fall där information om examensår saknas har individerna exkluderats ur den kommande analysen. Metoden att använda antal år sedan examen togs, när information om faktiskt antal år i yrket saknas, förutsätter naturligtvis att individen inte ser sin utbildning som enbart en konsumtionsvara utan också ser utbildningsvalet som ett yrkesval. . År arbetade cirka procent av de kommunalt anställda heltid, medan procent hade en formell överenskommelse om heltid men av olika anledningar arbetade mindre tid. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var procent för kvinnor och procent för män år .
58
Koefficienten α0 anger liksom tidigare funktionens konstanta term, medan koefficienterna α 9 –α 12 representerar arbets- och yrkeserfarenhetens effekt på lönen. Vektorn α anger sysselsättningsgradens respektive regionens effekt på lönen.
Den ekonomiska avkastningen för olika utbildningsnivåer
40
–10
Sida 58
Vi startar presentationen med att närmare studera första delen i ekvation , nämligen olika utbildningsnivåers effekt på lönen. Lönepremier av olika utbildningsnivåer relativt en grundskoleutbildning för kommunalt anställda presenteras i figur . Som framgår av figuren ger en eftergymnasial utbildning på minst två men inte tre år omkring procent högre lön relativt en grundskoleutbildning. Vidare framgår det av figuren att avkastningen av ett års ytterligare utbildning stiger med utbildningslängden. Skillnaden i lönepremie mellan en tvåårig och en treårig eftergymnasial utbildning uppgår till drygt procentenheter (,–, för kvinnorna respektive ,–, för männen), vilket är en betydlig större skillnad än mellan till exempel en ettårig och en tvåårig gymnasial utbildning. Lönepremien av högre utbildning är också högre för kvinnorna än för männen. Till exempel är lönepremien för en eftergymnasial utbildning på minst fyra men inte fem år relativt en grundskoleutbildning cirka procent för kvinnor, vilket är procentenheter högre än premien för männen. Nu är det inte bara lönepremien av utbildning som skiljer sig åt mellan könen, utan även utbildningsstrukturen. Andelen kvinnor i kommunal sektor som har en högskoleutbildning på minst tre år uppgår till cirka procent, vilket ska jämföras med procent för männen, se tabell A i appendix. Detta kan förklara varför den genomsnittliga avkastningen på ett års ytterligare utbildning är något högre för män än för kvinnor i tabell , medan lönepremien för flera utbildningsnivåer i figur är högre för kvinnorna.
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 59
Figur 5 • Lönepremier för olika utbildningsnivåer relativt en förgymnasial utbildning på 9 (10) år för anställda inom olika verksamhetsområden (%), se ekvation 3
60
40
40
Eftergymnasial (≥ 5 år)
Eftergymnasial (< 5 år)
Eftergymnasial (< 4 år)
Eftergymnasial (≥ 5 år)
0 Eftergymnasial (< 5 år)
0 Eftergymnasial (< 4 år)
10
Eftergymnasial (< 3 år)
10
Eftergymnasial (< 2 år)
20
Gymnasial (≥ 3 år)
Vård o omsorg
30
20
Gymnasial (< 3 år)
Skola
Eftergymnasial (< 3 år)
30
Gymnasial (≥ 3 år)
Procent
50
Barnomsorg
Gymnasial (< 3 år)
Vård o omsorg
50
Gymnasial (< 2 år)
Procent
Skola
Gymnasial (< 2 år)
Barnomsorg
60
Män
70
Eftergymnasial (< 2 år)
Kvinnor
70
Källa: Svenska Kommunförbundets personalstatistik år .
I föregående avsnitt varierade avkastningen på utbildning mellan olika verksamhetsområden. Eftersom även utbildningsstrukturen skiljer sig åt är frågan om dessa skillnader i avkastning även kvarstår när linjäritetsantagandet släpps, det vill säga ekvation skattas. Som framgår av figur skiljer sig fortfarande avkastningen på utbildning åt mellan olika verksamhetsområden. I likhet med resultaten i tabell är avkastningen på utbildning lägst inom barnomsorgen för kvinnorna. För männen är bilden något mer komplex. Till exempel är lönepremien för en eftergymnasial utbildning på minst fyra men inte fem år relativt en grundskoleutbildning procent för män inom barnomsorgen, vilket är procentenheter högre än premien för män inom skolan. Till stor del förklaras denna avvikelse av skillnader i befattning. Som framgår av tabell A i appendix innehar enbart , procent av de anställda inom förskolan en eftergymnasial utbildning på minst fyra men inte fem år, vilket är en betydlig mindre andel än inom skolan. Inom förskolan är också flertalet män med denna utbildningsnivå skolledare, vilket är en
– Den kommunala lönestrukturen
befattning som erbjuder en betydligt högre lön relativt andra befattningar inom förskolan. Inom skolan har istället flertalet män med en eftergymnasial utbildning på minst fyra men inte fem år en befattning som grundskole- eller gymnasielärare, vilka i genomsnitt har en lägre lön än skolledare inom skolan. Om ekvation kompletteras med kontroller för yrkesgrupp 22 så minskar skillnaderna i lönepremier av utbildning mellan olika verksamhetsområden. Däremot kvarstår det faktum att kvinnor, inom framförallt skolan, har en högre lönepremie för flertalet utbildningsnivåer jämfört med männen. I och med att ekvation utökades med kontroller för yrkesgrupp steg även modellens förklaringsgrad till omkring procent, vilket endast lämnar cirka procent av variationen i lön åt an. Svenska Kommunförbundet delar in personalen i yrkesgrupper (personalkategorier), vilka är kopplade till kommunernas befattningssystem (). Kopplingen mellan och personalkategori framgår av Bilaga i Kommunal Personal .
59
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
dra faktorer än utbildning, arbetserfarenhet, sysselsättningsgrad, geografiskt läge och befattning. Detta visar tydligt löneplansystemets tidigare starka ställning som lönepolitiskt instrument ute i kommunerna. Det individuella löneutrymmet är således synnerligen begränsat.
09:51
Tabell 5 • Lönepremier för arbetserfarenhet inom kommunal sektor (%) Resultaten härrör från OLS-regressioner, se ekvation 3 Antal år
Kvinnor
sedan examen
1
5
Antal år i förvärvslivet 5
4,8
15 30
11,6 17,7
Män 15
30
1
5
7,5
–
14,5 20,8
19,8 26,4
15
30
–
6,0
9,5
–
–
– 28,6
15,0 24,5
18,8 28,6
26,6 37,1
– 43,7
Källa: Svenska Kommunförbundets personalstatistik år .
Kommunenras framtida arbetskraftskostnader Det har tidigare uppmärksammats att det sker kompetensförändringar inom bland annat förskolan och vården. Det ställs allt högre krav på att de anställda ska fatta självständiga beslut och utföra alltmer kvalificerade arbetsuppgifter. Dessa krav på kompetensförändringar märks både i att utbildningar förlängs för vissa yrkesgrupper och att personer med en lägre utbildningsnivå ersätts med personer som har en högre utbildningsnivå. Båda dessa förändringar påverkar kommunernas framtida arbetskraftskostnader. Genom att presentera avkastningen på ett års ytterligare utbildning underlättas bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna av att en utbildning förlängs. Detta är dock inte tillräckligt för att man ska kunna analysera konsekvenserna av att exempelvis barnskötare ersätts med förskollärare ute i kommunerna. Till detta krävs att både lönepremien av olika utbildningsnivåer samt lönepremien av olika yrkesgrupper beaktas. Skillnader i lön mellan olika yrkesgrupper är både en konsekvens av att olika utbildningsinriktningar belönas olika på arbetsmarknaden, men också att yrkets karaktär med avseende på utbildningskrav, ansvar och svårighetsgrad med mera skiljer sig åt mellan olika yrken.Vidare påverkar arbetsmarknadsläget såväl lönepremien för olika utbildningsinriktningar som lönepremien för olika yrken och befattningar. I många fall är det svårt att särskilja hur stor del av löne-
60
Sida 60
skillnaden som härrör från utbildningsinriktning och hur stor del som härrör från befattning. I vissa fall är befattningen nära knuten till en specifik utbildning, medan i andra fall är befattningen mer karriärstyrd. Ytterligare en försvårande omständighet är att olika yrken skiljer sig åt i fråga om behov av kompetensutveckling. Detta medför att lönepremien av arbetserfarenhet med största sannolikhet skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper.Till följd av dessa svårigheter att på ett korrekt sätt beräkna kostnaderna av att ersätta en yrkesgrupp med en annan presenteras här inga resultat över kostnadsförändringar när kommunen ersätter en yrkesgrupp med en annan.
Avkastningen på allmän och yrkesspecifik erfarenhet Vi lämnar nu utbildningsdelen i ekvation och tittar närmare på erfarenhetsdelen, det vill säga till de investeringar i humankapital som äger rum i förvärvslivet. Tabell visar avkastningen på arbetserfarenhet givet olika antaganden om antalet år sedan examen togs. Som väntat stiger lönen med stigande arbetserfarenhet, men som framkommer av tabellen är avkastningens storlek beroende av när man tog sin examen.23 En man som tog sin examen för . Man ska vara medveten om att både total arbetserfarenhet och yrkeserfarenhet är konstruerade variabler, men att dessa variabler troligtvis ändå ger en korrekt bild av lönestrukturen inom kommunal sektor.
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 61
år sedan och som också har en total arbetserfarenhet på år har haft en lönepremie av dessa års erfarenhet på procent. Om mannen istället hade tagit sin examen för ett år sedan hade lönepremien av erfarenheten blivit procent. Motsvarande löneökningar för kvinnor är respektive procent.24 Således är både lönepremien av arbetserfarenhet och yrkeserfarenhet betydligt mindre för kvinnorna än för männen. Att lönepremien av yrkeserfarenhet är mindre för kvinnorna betyder antingen att den yrkeserfarenhet som byggs upp under åren värderas mindre för kvinnor än för män, eller att den fortbildning som sker på arbetet är av begränsad omfattning. En tredje förklaring kan vara att karriärmönstret skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Det har tidigare påpekats att det tidigare rådande löneplansystemet inom kommunal sektor belönade yrkeserfarenhet högre än allmän arbetserfarenhet. Detta kan dock inte helt förklara de skillnader i lönepremier av arbetserfarenhet som råder mellan kommunal och privat sektor, se tabell . Även om en individ inom kommunal sektor har arbetat inom samma yrke i hela sitt liv uppnår inte denna person samma lönepremie av erfarenhet som råder inom privat sektor. Som exempel kan tas en kvinna med en total arbets- och yrkeserfarenhet på år inom kommunal sektor. Enligt tabell är lönepremien av års arbets- och yrkeserfarenhet procent. Detta ska jämföras med lönepremien av års arbetserfarenhet inom privat sektor som uppgår till procent, se tabell . Det
är tänkbart att denna lönestruktur inom kommunsektorn är en bidragande orsak till rådande rekryteringsproblem. Detta avsnitt har således visat att utbildning belönas med en högre lön, men också att alla individer inte erhåller samma utbildningspremie utan premien påverkas av skillnader i utbildningsnivå, yrke och verksamhetsområde. Resultaten i detta avsnitt har också påvisat att det finns skillnader i lönepremier av olika typer av arbetserfarenhet. Lönepremien av yrkeserfarenhet är betydligt högre än lönepremien av arbetserfarenhet. Detta följer troligtvis av att belöningskriterierna inom det tidigare löneplansystemet till stor del baserades på yrkeserfarenhet och inte arbetserfarenhet. Det har också visats att trots övergången till en mer individuell och marknadsanpassad lönesättning är det individuella löneutrymmet påtagligt begränsat.
. Som framgår av ekvation ingår också kontroller för deltidsarbete samt region (län). Skattningarna visar att deltidsarbetande tjänar omkring procent mindre än heltidsarbetande (uttryckt i heltidslön). Den minsta skillnaden återfinns inom barnomsorgen, där lönepremien av heltidsarbete är procent. Resultaten visar också att lönerna är som högst i Stockholms län. Den regionala skillnaden i lön kan uppgå till procent inom de tre verksamhetsområdena.
– Den kommunala lönestrukturen
61
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 62
Korrelation och regression
vara korrelerade, ha ett samband, med varandra om den ena variabelns värden förändras när den andra variabelns värden förändras. Korrelationen benämns härvidlag positiv om ett ökat värde hos den ena variabeln leder till ett ökat värde på den andra. Ett sådant förhållande kallas också samvariation. Det finns till exempel ett positivt samband mellan utbildningslängd och lön. Om korrelation är negativ innebär detta ett motsatt förhållande och benämns då motvariation. Graden av samband, det vill säga styrkan hos korrelationen, anges med en korrelationskoefficient. Denna kan anta värden mellan – (betecknar stark negativ korrelation) och + (betecknar stark positiv korrelation). Om inget samband föreligger får korrelationskoefficienten värdet . Nu är det dock inte alltid tillräckligt att veta sambandets styrka, utan oftast är det även av intresse att bestämma sambandet mellan en undersökningsvariabel och en eller flera förklarande variabler. Hur påverkas exempelvis lönen av ett års ytterligare utbildning eller arbetserfarenhet med mera. För att illustrera hur undersökningsvariabeln (lönen) ändras med de förklarande variablernas (utbildning och arbetserfarenhet med mera) värden används ett statistiskt instrument kallat regressionsanalys, vilket är ett av de mest användbara statistiska metoderna för att bestämma samband mellan två eller flera faktorer. En regressionsanpassning syftar emellertid inte bara till att mäta effekten av olika förklarande variabler på den beroende variabeln, utan den skattade ekvationen kan också användas för prognoser. En ytterligare fördel med regressionsanalyser är att man även kan ta hänsyn till kvalitativa variabler, det vill säga om den observerade individen är man eller kvinna, anställd inom privat eller offentlig sektor. Det är enkelt att kvantifiera dessa variabler, det vill säga ge dom ett numeriskt värde, genom att
62
skapa binära variabler som antar värdet eller beroende på kön och så vidare. Ett viktigt förhållande att beakta vid korrelations- och regressionsstudier är dock att en till synes stark korrelation mellan två storheter inte alltid innebär att ett direkt orsakssamband (så kallat kausalt samband) föreligger. Den teoretiska återkopplingen blir således avgörande för att minska riskerna för nonsenssamband. Det är av den anledningen som det är så betydelsefullt att det utifrån ekonomisk teori har formulerats operationella löneekvationer. Regressionstekniken, som således förutsätter att man kan bestämma sambandets kausala riktning, går ut på att minimera de enskilda observationernas avvikelse till de av regressionsfunktionen skattade värdena. Eftersom verkligheten oftast är mer komplicerad än vad som är möjligt att återskapa med enkla och funktionella ekvationer får man se regressionssambandet som en bästa anpassning av verkligheten. Denna avvikelse mellan den av regressionssambandets skattade värdet och observerat värde benämns residualen, och ju mindre residualerna är desto bättre har regressionsfunktionen anpassat sig till observationspunkterna. Residualkvadratsumman är således ett mått på den variation i den beroende variabeln som inte kan förklaras av regressionssambandet. Oftast är man dock mer intresserad av att veta hur stor andel av den totala variationen i den beroende variabeln som kan förklaras av den anpassade regressionsfunktionen. Förklaringsgraden, som också benämns determinationskoefficienten (R2 ), är just kvoten mellan den av regressionen förklarade variationen och den totala variationen i den beroende variabeln.
Kommunernas humankapital
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 63
Appendix
Tabell A1 • Beskrivande statistik – kommunal sektor Kvinnor
Månadslön (kr) Ålder Tid sedan examen (år) Förgymnasial utbildning 9 (10) år (%) Gymnasial utbildning kortare än 2 år (%) Gymnasial utbildning minst 2 men ej 3 år (%) Gymnasial utbildning 3 år (%) Eftergymnasial utbildning kortare än 2 år (%) Eftergymnasial utbildning minst 2 men ej 3 år (%) Eftergymnasial utbildning minst 3 men ej 4 år (%) Eftergymnasial utbildning minst 4 men ej 5 år (%) Eftergymnasial utbildning minst 5 år (%) Sysselsättningsgrad (%) Antal observationer
Män
16 838 42,0 14,7 0,9 13,9 25,7 10,1 2,3 18,8 18,9 9,1 0,3 86,5 330 300
19 160 42,4 15,0 1,1 2,8 20,2 14,3 6,0 16,5 20,5 18,5 0,5 94,7 92 893
Tabell A2 • Beskrivande statistik för anställda inom olika verksamhetsområden
Månadslön (kr) Ålder Tid sedan examen (år) Förgymnasial utbildning 9 (10) år (%) Gymnasial utbildning kortare än 2 år (%) Gymnasial utbildning minst 2 men ej 3 år (%) Gymnasial utbildning 3 år (%) Eftergymnasial utbildning kortare än 2 år (%) Eftergymnasial utbildning minst 2 men ej 3 år (%) Eftergymnasial utbildning minst 3 men ej 4 år (%) Eftergymnasial utbildning minst 4 men ej 5 år (%) Eftergymnasial utbildning minst 5 år (%) Sysselsättningsgrad (%) Antal observationer
Barnomsorg
Skola
kvinnor
män
kvinnor
män
Vård o omsorg
15 664 41,0 14,7 0,5 15,6 22,2 7,5 1,0 43,5 8,6 0,8 0,2 88,4 70 416
15 946 36,6 11,4 1,7 3,4 15,6 13,2 2,2 47,1 14,6 1,5 0,7 94,2 4 921
18 697 42,8 13,6 0,4 2,9 9,5 4,6 2,5 15,5 36,6 27,4 0,5 89,7 87 659
19 831 43,4 14,3 0,6 0,9 8,5 6,8 4,7 19,8 24,4 33,8 0,5 94,6 40 501
kvinnor
15 965 41,5 14,7 1,4 22,6 35,4 14,2 1,7 10,7 13,0 8,7 0,2 82,9 137 558
män
16 742 39,3 13,3 2,4 8,9 27,9 18,4 5,4 12,6 21,8 1,7 1,0 91,1 15 590
Anm. Forskarutbildade samt individer där information om examensår saknas är exkluderade. Källa: Svenska Kommunförbundets personalstatistik .
– Den kommunala lönestrukturen
63
Den kommunala lonestrukturen.qxd
2003-01-15
09:51
Sida 64
Referenser
Arai, M. & C. Kjellström () ”Returns to Human Capital in Sweden”, i Asplund, R. & P. T. Pereira (red.) Returns to Human Capital in Europe – A Literature Review, , Taloustieto Oy. Arai, M. & C. Kjellström () ”Sweden” i C. Harmon, I.Walker och N.Westergård-Nielsen (red.) Education and Earnings in Europe – A Cross Country Analysis of the Returns to Education, Edward Elgar Erikson, R. & R. Åberg () Välfärd i förändring. Levnadsvillkor i Sverige –, Prisma, Stockholm. Fritzell J. & O. Lundberg (red.) () Vardagens villkor – Levnadsförhållanden i Sverige Under Tre Decennier, Brombergs förlag. le Grand, C., R. Szulkin och M. Tåhlin () “Lönestrukturens Förändring i Sverige” i Välfärd och Arbete i Arbetslöshetens Årtionde, :. Mincer, J. () Schooling, Experience, and Earnings, Colombia University Press, New York.
64
Kommunernas humankapital