7585 722 0

Personalen i välfärden PERSONALSTATISTIK FÖR KOMMUNER OCH REGIONER 2018

Personalen i välfärden

1

Personalen i välfärden

2

Förord Kommuner och regioner har 1,2 miljoner anställda. Det är de som får vård, skola och omsorg att fungera. De som arbetar i välfärden har Sveriges viktigaste jobb. Den minsta arbetsgivaren (Bjurholm) har 300 anställda och den största (Västra Götalandsregionen) har nästan 50 000 anställda. I takt med att befolkningen växer så ökar också kraven på välfärdstjänster som skola, vård och omsorg, samtidigt som konkurrensen om arbetskraften kommer att vara tuff de kommande åren. Alla kommuner och regioner behöver fortsätta att vara attraktiva arbetsgivare. Det pågår mycket arbete i kommuner och regioner för att klara rekryteringsutmaningen.

Syftet med rapporten är att ge en översiktlig bild över de anställda i kommuner och regioner. Du kan exempelvis se hur många som arbetar heltid, hur många som fortsätter att arbeta vid 65 års ålder och hur många som är sjukskrivna. Rapporten består av sex avsnitt: Allmänt om anställda, tidsbegränsade anställningar, personalrörlighet, hel- och deltid, sjukfrånvaro samt lön.

Rapporten baseras till störst del på SKL:s personal- och lönestatistik som samlas in i november årligen. För att kunna jämföra med arbetsmarknaden som helhet används även statistik från andra källor. Den 1 januari 2019 blev de sista sju landstingen regioner.

Därmed har samtliga regioner tagit över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna. Statistiken i denna rapport avser november 2018, då alltså vissa regioner fortfarande var landsting. I rapporten används dock genomgående begreppet regioner.

Stockholm i april 2019 Agneta Jöhnk Avdelningen för Arbetsgivarpolitik

Personalen i välfärden

3

Innehåll Del 1: Anställda.................................................................................................................. 6 Antalet anställda fortsätter att öka i kommuner och regioner .............................................. 8 Arbetsgivarnas storlek varierar kraftigt ................................................................................ 8 Fler yngre anställda ............................................................................................................. 9 Vård och skola dominerar verksamheten i kommuner, i regioner är hälso- och sjukvård störst .................................................................................................................................. 10 Undersköterskor och lärare största personalgrupperna i kommuner ................................ 11 Sjuksköterskor och undersköterskor största personalgrupperna i regioner ...................... 12 Del 2: Tidsbegränsat anställda ...................................................................................... 14 Tillsvidareanställning vanligast .......................................................................................... 14 Större skillnad mellan kvinnor och män per sektor ........................................................... 14 Variationen större mellan olika branscher än mellan sektorer .......................................... 15 Varför behövs tidsbegränsade anställningar? ................................................................... 15 En tydlig skillnad mellan månads- och timavlönade är hur mycket de arbetar ................. 16 Skillnad mellan antal anställda och arbetad tid ................................................................. 17 Andelen tillsvidareanställda är relativt stabil... .................................................................. 17 Stor variation mellan arbetsgivare ..................................................................................... 18 Tidsbegränsad anställning vanligast bland yngre och äldre ............................................. 18 Verksamhetsområde ......................................................................................................... 19 Tidsbegränsade anställningar för vissa personalgrupper ................................................. 20 Del 3: Personalrörlighet .................................................................................................. 25 Personalrörligheten i de olika sektorerna .......................................................................... 25 Stor variation mellan olika branscher ................................................................................ 25 Omkring tio procent lämnar kommuner respektive regioner ............................................. 26 Rörlighet inom kommuner respektive regioner ................................................................. 27 Unga och äldre lämnar sektorn i större utsträckning......................................................... 27 Personalrörligheten för vissa personalgrupper ................................................................. 28 Avgångsålder..................................................................................................................... 29 Antalet 65 år och äldre har ökat kraftigt i kommuner och regioner ................................... 30 Del 4: Hel- och deltid ....................................................................................................... 32 Ofrivillig deltid .................................................................................................................... 33 Andelen heltidsanställda och heltidsarbetande i kommuner och regioner har ökat .......... 33 Andelen heltidsarbetande varierar över landet ................................................................. 34 Andelen heltidsarbetande är lägre i åldrarna 30-40 år, särskilt för kvinnor ...................... 35 Andelen heltidsarbetande varierar mellan olika verksamhetsområden… ......................... 36

Personalen i välfärden

4

…och mellan personalgrupper .......................................................................................... 36 Del 5: Sjukfrånvaro .......................................................................................................... 38 Sjukfrånvaron varierar över tid .......................................................................................... 38 Kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro ........................................................................... 38 Sjukfrånvaron i kommuner och regioner sjunker............................................................... 39 Sjukfrånvaron stiger med åldern ....................................................................................... 39 Sjukfrånvaron varierar mellan olika verksamheter... ......................................................... 40 …och mellan olika personalgrupper .................................................................................. 41 Sjukfrånvaron varierar över landet .................................................................................... 42 Sjukfrånvaron påverkar kompetensförsörjningen.............................................................. 42 Del 6: Lön ......................................................................................................................... 44 Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat .................................................... 44 Löneläget på svensk arbetsmarknad ................................................................................ 45 Löneläget i kommunerna ................................................................................................... 46 Löneläget i regionerna ....................................................................................................... 47

Personalen i välfärden

5

Del 1: Anställda Det finns 4,8 miljoner anställda på den svenska arbetsmarknaden. Privat sektor är den största sektorn med 3,4 miljoner anställda. Därefter kommer kommunerna med nästan 900 000 anställda samt regionerna och den statliga sektorn med nästan 280 000 respektive 260 000 anställda.

Tillsammans har kommuner och regioner nästan 1,2 miljoner anställda.

Region 276 000

Kommun 887 000

Statlig 257 000

4,8 miljoner

Privat 3 389 000

Källa: SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 2018 kvartal 4

Privat sektor störst för både kvinnor och män...

Många tror att majoriteten av kvinnorna på svensk arbetsmarknad är anställda inom kommuner och regioner. Så är inte fallet. Flest kvinnor är anställda inom privat sektor.

Källa: SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 2018 kvartal 4

Personalen i välfärden

6

... men den kommunala sektorn har större andel kvinnor (nästan dubbelt så stor)

Nästan fyra av fem anställda i kommuner och regioner är kvinnor vilket är högre än i andra sektorer.

77 %

78 %

39 % PRIVAT KOMMUN REGION

52 %

STAT

Källa: SCB, KS 2018 kvartal 4

KORTPERIODISK SYSSELSÄTTNINGSSTATISTIK Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS) är en urvalsundersökning av arbetsställen/juridiska enheter som genomförs kvartalsvis. För offentlig sektor ingår samtliga juridiska enheter med fler än 300 anställda för kommuner och region, respektive fler än 50 anställda inom staten. Statistiken omfattar samtliga anställda hos den undersökta enheten vid mättillfället oavsett löne- och anställningsform. SKL:s personal- och lönestatistik är en totalundersökning som genomförs årligen i november. Månadsavlönade ingår samt alla timavlönade som arbetat minst 8 timmar under månaden. I den kommunala sektorn består gruppen timavlönade av anställda som arbetar mindre än 40 procent eller som är anställda under en kortare tid (mindre än tre månader). SKL:s statistik i denna rapport fokuserar huvudsakligen på månadsavlönade. Timavlönade är en heterogen grupp och är fler till antalet än sett till arbetad tid. Mer information om timavlönade finns i avsnittet om tidsbegränsade anställningar.

Personalen i välfärden

7

Antalet anställda fortsätter att öka i kommuner och regioner Efter nedgången kring finanskrisen har antalet anställda (månadsavlönade) i kommuner och regioner ökat.1 Särskilt märkbar har ökningen varit i kommuner under perioden 20152016 då antalet anställda ökade med 37 000. Ökningen förklaras till del av det höga flyktingmottagandet hösten 2015. Därutöver finns 139 000 timavlönade varav 115 000 i kommuner och 24 000 i regioner.2 Antal 900 000

Kommun

800 000 700 000 600 000 500 000 400 000

Region

300 000 200 000 100 000

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

0

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade

Arbetsgivarnas storlek varierar kraftigt Antalet anställda per kommun respektive region varierar stort. I kommunerna är antalet anställda i snitt 2 600. Bara 2 procent av kommunerna har över 10 000 anställda, drygt två tredjedelar av kommunerna har under 2 500 anställda. Antalet anställda i kommunen/regionen beror också på om viss verksamhet är utlagd på entreprenad och hur stor denna del är. I kommunerna varierar andelen verksamhet på entreprenad mellan 4 och 51 procent, i snitt 16 procent.3 Vid jämförelser mellan kommuner bör därför detta tas hänsyn till då det kan påverka exempelvis nivåer av heltidsarbetande och tidsbegränsat anställda.

1

Genomgående i rapporten redovisas anställda på Huvudöverenskommelse (HÖK).

Avser anställda. I rapporten som publicerades december 2018 redovisades anställningar för timavlönade.

3 Se Kolada – Köp av egentlig verksamhet, 2017. Ovägt medelvärde.

2

Personalen i välfärden

8

Regionerna4 har mellan 4 100 och 49 400 anställda. Västra Götalandsregionen och Region Stockholm har båda över 40 000 anställda, Region Skåne drygt 35 000 anställda. Övriga regioner ligger i spannet 4 100 – 13 500 anställda. <500

500 - 2 499

2 500 - 4 999

5 000 - 9 999

10 000 - 14 999

15 000 och över

7%

66%

15%

9%

2%

1%

10%

50%

25%

15%

Kommun Region

Andel arbetsgivare efter antal anställda månadsavlönade.

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade

Fler yngre anställda Medelåldern för anställda har sjunkit med 1,3 år i kommuner och 1,6 år i regioner sedan år 2010 och var 44,9 år både i kommuner och regioner 2018. Detta beror på att antalet anställda i lägre åldrar har ökat även om det fortfarande finns ett stort antal i de högre åldrarna.

Antal 25 000

Kommun 2018

6 000

10 000

2018

4 000

5 000 0

Region

8 000

20 000 15 000

Antal 10 000

2 000

2010

0

15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 Ålder

2010 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 Ålder

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

4

Region Gotland är en kommun med utökat ansvar för landstingsuppgifter. Landstingsverksamheten omfattade november 2018 knappt 1 500 månadsavlönade och ingår i redovisningen för regioner.

Personalen i välfärden

9

Vård och skola dominerar verksamheten i kommuner, i regioner är hälso- och sjukvård störst Region

Kommun

17% 21%

Förskola och skolbarnsomsorg Grundskola Gymnasium Komvux, SFI m.m.

Fritid/Kultur

Infrastruktur, skydd mm Affärsverksamhet Övrigt

12%

44%

Specialiserad somatisk vård

5% 2% 3%

Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård

32%

Vård och omsorg Individ och familjomsorg

Primärvård

4% 5% 1% 10%

Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmänregional utveckling Övrigt

10% 5% 9% 1% 0,3% 0,7% 0,2%

18%

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

I verksamhetsområde ”Övrigt” i kommunerna ingår bland annat gemensam administration, köks- och måltidsarbete, städ-, tvätt- och renhållningsarbete, flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder.

I regionerna består ”Övrig hälso- och sjukvård” bland annat av verksamhet inom funktionsnedsättningsområdet, ambulans- och sjuktransport. ”Övrigt” består till största delen av medicinsk service och allmän service.

Personalen i välfärden

10

Undersköterskor och lärare största personalgrupperna i kommuner De flesta personalgrupperna i kommuner är kvinnodominerade. Störst är gruppen undersköterskor, skötare följt av grundskolelärare och förskollärare samt barnskötare. En annan stor personalgrupp är stödassistenter och stödpedagoger m.fl. som arbetar med personer med funktionsnedsättning.

Kommun Undersköterskor, skötare Grundskolelärare Förskollärare Barnskötare Stödassistenter och stödpedagoger m.fl.

Ledningsarbete Handläggare Övrigt lärararbete Vårdbiträden Administratörer Gymnasielärare Köks- och måltidsarbete Socialsekreterare Elevassistenter Vaktmästeri, trädgård, anläggning m.m.

Sjuksköterskor Lärare i fritidshem Personliga assistenter Städ tvätt renhållningsarbete Övrigt socialt och kurativt arbete Övrigt skol- och förskolearbete Övrig kultur, turism och friluftsliv Behandlingsassistenter/socialpedagoger Rehabilitering och förebyggande Ingenjörer Tekniker Tekniska handläggare Fritidsledare Bibliotekarier, biblioteksassistenter Räddningstjänst Övrig vård och omsorg Dagbarnvårdare

109 000 (92%) 74 600 (79%) 57 600 (96%) 56 800 (91%) 52 000 (78%) 37 700 (70%) 35 200 (71%) 32 700 (73%) 30 900 (81%) 27 300 (89%) 26 000 (56%) 25 900 (85%) 25 100 (89%) 21 000 (63%) 16 700 (12%) 16 100 (93%) 14 000 (72%) 13 300 (80%) 13 300 (81%) 11 300 (73%) 10 700 (64%) 9 400 (60%) 7 700 (66%) 7 600 (88%) 7 400 (37%) 7 400 (13%) 6 700 (65%) 6 500 (52%) 5 800 (83%) Antal kvinnor 5 500 (7%) Antal män 1 400 (75%) 1 200 (99%) Antal totalt (andel kvinnor)

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Personalen i välfärden

11

Sjuksköterskor och undersköterskor största personalgrupperna i regioner Även i regioner är de flesta personalgrupperna kvinnodominerade. Sjuksköterskor och undersköterskor, skötare är de största grupperna.

Region Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare m.fl.

Läkare specialistkompetent Handläggare Administratörer, vård Läkare icke specialistkompetenta Ledningsarbete Administratörer Tandsköterskor Biomedicinska analytiker Fysioterapeuter Barnmorskor Kurativt och socialt Städ, tvätt, renhållningsarbete Psykologer Tandläkare Arbetsterapeuter Tekniker Övr. specialiteter inom hälso- och sjukvård Ingenjörer Vaktmästeri, trädgård, anläggning m.m.

Skola Tandhygienister Köks- och måltidsarbete Övrigt rehabiliteringsarbete Logopeder Dietister Kultur, turism och friluftsliv Psykoterapeuter Övrig tandvård

68 100 (87%) 48 200 (85%) 18 800 (49%) 15 500 (68%) 14 400 (99%) 14 100 (57%) 12 000 (74%) 9 100 (88%) 6 600 (99%) 6 200 (88%) 5 900 (81%) 5 300 (100%) 5 300 (88%) 4 800 (76%) 4 700 (76%) 4 100 (69%) 3 700 (95%) 3 600 (21%) 3 000 (73%) 2 800 (30%) 2 600 (19%) 2 400 (70%) 2 300 (95%) 2 200 (81%) 2 000 (87%) 1 300 (94%) 1 000 (96%) Antal kvinnor 600 (73%) Antal män 400 (82%) Antal totalt (andel kvinnor) 300 (77%)

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Personalen i välfärden

12

ARBETSIDENTIFIKATION I KOMMUNER OCH REGIONER (AID) Personalen klassificeras enligt Arbetsidentifikation kommuner och regioner (AID) utifrån arbetsområde. AID består av drygt 200 arbetsområden (etiketter). Dessa är i sin tur indelade i cirka 30 personalgrupper för vardera kommuner och regioner. En beskrivning av personalgrupperna och AID finns på SKL:s hemsida.

AID reviderades i februari 2018. De förändringar som har gjorts avser i huvudsak etiketter. Till följd av revideringen av AID har också personalgrupperna justerats.

Detta medför att vissa etiketter och personalgrupper i personalstatistiken november 2018 inte är helt jämförbara med tidigare års statistik. Jämförelser med tidigare år behöver göras med försiktighet. Exempelvis har en grupp anställda inom huvudområdet Vård och omsorg i kommunerna har flyttat till gruppen Socialt och kurativt i 2018 års revidering. En helt ny personalgrupp är Stödassistenter och stödpedagoger (52 000 månadsavlönade) som arbetar med personer med funktionsnedsättning.

Vill du veta mer?

Mer information finns på SKL:s hemsida, https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/personalstatistik/personalenidiagramochsiffr or.850.html Personalnyckeltal per kommun respektive region finns i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), www.kolada.se. Där finns uppgift om åldersstruktur, anställda per verksamhet respektive yrke med mera.

Personalen i välfärden

13

Del 2: Tidsbegränsat anställda Tillsvidareanställning vanligast Tillsvidareanställning är den vanligast förekommande anställningsformen på svensk arbetsmarknad i samtliga sektorer. Andelen tidsbegränsat anställda varierar mellan 11 och 19 procent. För arbetsmarknaden som helhet är andelen tidsbegränsat anställda 16 procent.

84%

81%

89%

86%

tillsvidare

16%

19%

11%

14%

tidsbegränsade

Privat

Kommun

Region

Stat

Andel tillsvidareanställda respektive tidsbegränsat anställda. Källa: SCB, AKU, 2017

Större skillnad mellan kvinnor och män per sektor I kommuner och regioner har män större andel tidsbegränsad anställning än kvinnor. I privat sektor är det tvärtom. I avsnitt 1 Anställda beskrivs hur många som arbetar i respektive sektor och andelen kvinnor och män per sektor.

24% 19%

18%

16%

13%

14% 14%

9%

Privat

Kommun

Region

Stat

Andel tidsbegränsat anställda. Källa: SCB, AKU, 2017

Personalen i välfärden

14

Variationen större mellan olika branscher än mellan sektorer Högst andel tidsbegränsade anställningar finns inom hotell- och restaurang. Byggverksamhet och tillverkning har den lägsta andelen.

Utbildning samt vård och omsorg har båda en något högre andel tidsbegränsat anställda än snittet för hela arbetsmarknaden.

0% Hotell- och restaurang (I) Kultur, nöje och fritid (R) Uthyrning, fastighetsservice (N) Annan serviceverksamhet (S) Utbildning (P) Jord- och skogsbruk (A) Vård och omsorg (Q) Handel (G) Transport och magasinering (H) Fastighet (L) Vattenförsörjning (E) Offentlig förvaltning (O) Finans och försäkring (K) Juridik, ekonomi (M) Information, kommunikation (J) Byggverksamhet (F) Tillverkning (C)

10%

20%

30%

40%

50%

39% 35% 27% 22% 20% 20% 18% 17% 14% 12% 11% 11% 10% 9% 9% 8% 8%

Andel tidsbegränsat anställda. Källa: SCB, AKU, 2017

ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGEN (AKU) I AKU ingår samtliga anställda oavsett löneform. AKU är en urvalsundersökning som görs vid ett antal tillfällen per år. För att räknas som sysselsatt krävs att en person arbetat minst en timme under referensveckan.

SKL:s personal- och lönestatistik är en totalundersökning som genomförs i november årligen. Månadsavlönade ingår samt timavlönade som arbetat minst 8 timmar under månaden.

Varför behövs tidsbegränsade anställningar?

Verksamheterna i kommuner och regioner består i hög grad av kontaktyrken, vilket medför att korttidsfrånvaro oftare måste ersättas än i verksamheter med yrken som inte arbetar med människor.

Tidsbegränsade anställningar kan ha olika karaktär. Inom gruppen tidsbegränsade anställningar finns därför både sådana anställningar som pågår under viss tid och så kallade intermittenta anställningar (anställda vid behov). Anställningar som pågår under viss tid kan vara av olika omfattning och längd, det kan exempelvis röra sig om ett vikariat som

Personalen i välfärden

15

pågår under 1 år. Förutom vikariat finns även exempelvis allmän visstidsanställning (AVA) och säsongsanställning. Tidsbegränsade anställningar förekommer också för personer som inte kan tillsvidareanställas förrän de har fått sin legitimation, till exempel obehöriga lärare och psykologer samt AT-läkare.

I SKL:s statistik redovisas även avlöningsform, månads- och timavlönade. Timavlönade i kommuner och regioner har antingen en sysselsättningsgrad under 40 procent eller är anställda kortare tid än tre månader. Denna grupp består alltså både av så kallade intermittenta anställningar och anställningar med fast schema av olika omfattning och längd.

Mer än hälften av de timavlönade har en sysselsättningsgrad under 40 procent och i den gruppen återfinns många intermittent anställda (anställda vid behov). Intermittent anställning innebär att arbetstagaren enbart är anställd de dagar då hen är inne och arbetar.

Under mellanliggande dagar föreligger inte något anställningsförhållande.

En tydlig skillnad mellan månads- och timavlönade är hur mycket de arbetar Timavlönade har ett annorlunda arbetstidsmönster än månadsavlönade. Månadsavlönade (både tillsvidare och tidsbegränsade) arbetar i genomsnitt dubbelt så mycket som timavlönade.

Hur mycket timavlönade arbetar varierar dessutom över året. Att dela upp de tidsbegränsat anställda i månads- och timavlönade ger därför en bättre bild av hur det ser ut.

Andel

För timavlönade är arbetad tid den mest relevanta enheten. Arbetad tid säger mer om en organisations beroende av timavlönade än antal anställda, eftersom de timavlönade är relativt många jämfört med hur stor andel av verksamhetens arbetstid de utför.

Månadsavlönad, tillsvidare

75%

Månadsavlönad, tidsbegr.

50%

Timavlönad 25%

0% 0%-19%

20%-39% 40%-59% 60%-79%

Del av heltid

80% och över

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade.

Personalen i välfärden

16

Skillnad mellan antal anställda och arbetad tid Ungefär var tionde månadsavlönad i kommuner och regioner har en tidsbegränsad anställning. Om man lägger till anställda med timlön blir det ungefär var femte anställd, andelen är lite högre i kommuner än regioner. Dock arbetar många timavlönade ganska lite, då de kanske arbetar extra vid sidan av studier eller andra jobb.

Om man istället ser på hur mycket av den arbetade tiden i kommuner och regioner som utförs av personer med tidsbegränsad anställning – månadsavlönade och timavlönade – så är det mindre, 16 procent av arbetstiden. timavlönade mnd tidsbegr.

13% 9%

7% 10%

8% 8%

4% 9%

78%

83%

83%

87%

Anställda

Tid

Anställda

Tid

mnd tillsvidare

Kommun

Region

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- (mnd) och timavlönade.

Andelen tillsvidareanställda är relativt stabil... ...men har minskat något, både sett till antalet anställda och den arbetade tiden.

De senaste åren har antalet anställda ökat i både kommuner och regioner, rekryteringarna har varit fler än avgångarna. Av de som slutar är andelen tillsvidareanställda högre än bland de som börjar. Detta kan ha bidragit till att andelen tidsbegränsade anställningar har ökat något. De senaste två åren har rekryteringarna minskat något jämfört med 20152016, vilket till del förklarar att andelen tillsvidareanställda nu ökat något.

Kommun

arbetad tid

Region

100%

6% 9%

7% 10%

100%

75%

85%

83%

75%

50%

2% 10%

4% 9%

88%

87%

50%

Timavlönad 25%

Timavlönad

Mnd tidsbegr.

Mnd tidsbegr.

25%

Mnd tillsvidare 0%

Mnd tillsvidare 0%

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- (mnd) och timavlönade.

Personalen i välfärden

arbetad tid

17

En analys av de som var nyanställda på en tidsbegränsad, månadsavlönad anställning 2014 visar att lite drygt hälften hade fått en tillsvidareanställning under de följande tre åren.

Stor variation mellan arbetsgivare Andelen med tidsbegränsad anställning varierar mellan arbetsgivare runt om i landet.

Skillnaden mellan de arbetsgivare som har störst andel och de som har lägst andel är stor.

Kommuner samt regioner rangordnade efter andel arbetad tid som utförs av tidsbegränsat anställda. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade.

Uppgift om tidsbegränsade anställningar från en av regionerna ingår inte i figuren ovan då deras uppgifter inte är helt jämförbara med övriga.

Tidsbegränsad anställning vanligast bland yngre och äldre Medelåldern för en anställd med tidsbegränsad anställning (månadsavlönad) är 38 år. Det är dock få 38-åringar som är tidsbegränsat anställda. Främst är det unga som har denna anställningsform. Gruppen 65 och äldre är ofta timavlönade. antal 25 000

antal 8 000

Kommun

20 000

Region

6 000

15 000

10 000 5 000

4 000

Mnd tillsvidare Mnd tidsbegr.

Timavlönad

Mnd tillsvidare Mnd tidsbegr.

Timavlönad

2 000

0

0 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 ålder

15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 ålder

Tidsbegränsade anställningar respektive timavlönade efter ålder.

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- (mnd) och timavlönade.

Personalen i välfärden

18

Kommun månadsavlönade åldersgrupp

tillsvidare

tidsbegr

16-25

28%

24%

26-66

85% 3%

67+

Region

timavlönade

månadsavlönade

timavlönade

totalt

tillsvidare

tidsbegr

48%

100%

53%

20%

27%

100%

8%

8%

100%

88%

7%

5%

100%

18%

80%

100%

2%

14%

83%

100%

Tidsbegränsade anställningar respektive timavlönade för olika åldersgrupper.

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- (mnd) och timavlönade.

Verksamhetsområde Andelen tidsbegränsade månadsavlönade och andelen timavlönade varierar mellan olika verksamheter. I kommunerna är tidsbegränsade anställningar (månadsavlönade) vanligast inom skolan, vilket till del kan bero på att obehöriga lärare inte kan tillsvidareanställas.

Andelen timavlönade är högst inom vård och omsorg, fritid/kultur samt förskolan. Andelen timavlönade minskar när vi ser till den arbetade tiden jämfört med andelen anställda.

Detta eftersom många timavlönade inte arbetar särskilt mycket.

Kommun Verksamhetsområde (antal anställda) 30%

Antal 20%

Tid 10%

0%

10%

20%

30%

Förskola, skolbarnsomsorg (150 500) Grundskola (178 100) Gymnasium (43 600) Komvux, SFI m.m. (17 500)

Fritid/Kultur (28 200) Vård och omsorg (307 800) Individ och familjomsorg (32 900) Infrastruktur, skydd m.m. (38 500) Affärsverksamhet (11 500)

mnd tidsbegr timavlönad

Övrigt (79 800)

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet.

Personalen i välfärden

19

totalt

Inom regioner är det vanligast med tidsbegränsade anställningar inom allmänregional utveckling, kultur och utbildning. Dessa verksamheter utgör dock en mindre del av regionernas verksamhet. Andelen timavlönade är störst inom specialiserad psykiatrisk vård. I vissa fall är det dock svårt att fördela timavlönade efter verksamhetsområde eftersom de kan arbeta inom flera områden.

Region Verksamhetsområde (antal anställda) 30%

Antal 20%

Tid 10%

0%

10%

20%

30%

Primärvård (34 900) Specialiserad somatisk vård (127 200) Specialiserad psykiatrisk vård (29 200) Tandvård (14 600) Övrig hälso- och sjukvård (25 900) Utbildning (3 000) Trafik och infrastruktur (2 100) Kultur (1 000) Allmänregional utveckling (500)

mnd tidsbegr. timavlönad

Övrigt (54 100)

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet.

Not: 2 700 timavlönade (11 procent av totalt antal timavlönade) kan ej fördelas på verksamhetsområde och ingår ej i figuren.

Tidsbegränsade anställningar för vissa personalgrupper Andelen tidsbegränsat anställda som är månadsavlönade och andelen som är timavlönade varierar även mellan personalgrupper. Bland de grupper som redovisas i figuren nedan är tidsbegränsade anställningar (månadsavlönade) vanligast bland barnskötare och lärare.

Andelen anställda som är timavlönade är högst bland barnskötare av de redovisade grupperna. Det kan till del bero på att man inte lyckats rekrytera personal med önskad utbildning.

Två andra personalgrupper som har en hög andel tidsbegränsade anställningar är elevassistenter och vårdbiträden. Elevassistenters anställningar är ofta knutna till en specifik elev och de är därför ofta anställda läsårsvis. 30 procent av elevassistenterna är tidsbegränsat anställda (månadsavlönade). Vad gäller vårdbiträden så är en hög andel timavlönade som ofta ersätter ordinarie personal vid korttidsfrånvaro. I denna grupp är det också en hög andel som saknar relevant utbildning. 49 procent av vårdbiträdena är timavlönade.

Personalen i välfärden

20

Kommun

Antal

Personalgrupp (antal anställda) 50%

40%

30%

Tid 20%

10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

Sjuksköterskor (18 000) Undersköterskor, skötare (121 200) Stödassistenter, -pedagoger (63 500) Socialsekreterare (25 900) Lärare (142 700) därav grundskolelärare (80 200) därav gymnasielärare (27 100) Förskollärare (62 500) Barnskötare (73 200) Bibliotekarier, biblioteksass (6 600) Ingenjörer (7 600)

Mnd tidsbegr.

Timavlönad

Köks- och måltidsarbete (30 000)

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet.

I nedanstående figur redovisas ett urval personalgrupper för regioner. Det är vanligast med tidsbegränsade anställningar bland icke specialistkompetenta läkare. En orsak är de behörighetsbestämmelser som finns för läkare i Patientsäkerhetsförordningen. Dessa innebär att till exempel AT-läkare anställs på ett särskilt tidsbegränsat förordnande. Av de redovisade grupperna i figuren nedan fanns högst andel timavlönade bland städ, tvätt och renhållningsarbetare samt undersköterskor, skötare m fl. Även inom personalgrupperna köks- och måltidsarbete samt vaktmästeri, trädgård och anläggning fanns en hög andel timavlönade (26 procent respektive 20 procent).

Personalen i välfärden

21

Landsting/region

Antal

Personalgrupp (antal anställda) 50%

40%

30%

Tid 20%

10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

Läkare (34 900) därav specialistkompetent (20 700) därav icke specialistkomp. (14 100) Psykologer (4 800) Barnmorskor (5 800) Sjuksköterskor (72 800) Undersköterskor, skötare m.fl. (57 700) Biomedicinska analytiker (6 600) Tandläkare (4 200) Tandsköterskor (6 900) Fysioterapeuter (6 000)

Mnd tidsbegr.

Timavlönad

Städ, tvätt, renhållningsarbete (5 800)

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet.

Vill du veta mer?

Mer information finns på SKL:s hemsida, https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/personalstatistik/personalenidiagramochsiffr or.850.html Personalnyckeltal per kommun respektive regioner finns i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), www.kolada.se. Där finns uppgift om anställda och arbetad tid per anställnings- och löneform.

Personalen i välfärden

22

Tabeller

Anställda och arbetad tid per löne- och anställningsform samt verksamhetsområde Kommun 2018

Andel anställda

Andel av arbetad tid

Månadsavlönade

Månadsavlönade

Verksamhetsområde

Antal anställda

Förskola, skolbarnsomsorg

150 500

73%

13%

15%

78%

14%

9%

Grundskola

178 100

78%

14%

8%

82%

14%

4%

Gymnasium

43 600

84%

11%

5%

87%

11%

2%

Komvux, SFI m.m.

17 500

81%

12%

7%

86%

11%

3%

Fritid/Kultur

28 200

73%

10%

17%

83%

10%

7%

307 800

74%

6%

20%

80%

6%

13%

Individ och familjomsorg

32 900

89%

6%

6%

91%

6%

3%

Infrastruktur, skydd m.m.

38 500

90%

7%

4%

92%

6%

2%

Affärsverksamhet

11 500

87%

5%

8%

91%

5%

4%

Övrigt

79 800

87%

7%

6%

89%

8%

3%

Vård och omsorg

Region 2018 Verksamhetsområde Primärvård Specialiserad somatisk vård

Tillsvidare Tidsbegränsade

Timavlönade

Andel anställda Antal anställda

Tillsvidare Tidsbegränsade

Timavlönade

Andel av arbetad tid

Månadsavlönade Tillsvidare Tidsbegränsade

34 900

84%

9%

Timavlönade

Månadsavlönade Tillsvidare Tidsbegränsade

Timavlönade

8%

87%

9%

3%

127 200

85%

9%

6%

87%

10%

3%

Specialiserad psykiatrisk vård

29 200

79%

9%

12%

83%

10%

6%

Tandvård

14 600

92%

4%

4%

94%

4%

2%

Övrig hälso- och sjukvård

25 900

81%

9%

10%

85%

10%

5%

Utbildning

3 000

78%

13%

9%

84%

13%

3%

Trafik och infrastruktur

2 100

90%

5%

5%

93%

5%

2%

Kultur

1 000

79%

14%

7%

83%

14%

3%

500

83%

16%

2%

84%

15%

1%

54 100

86%

6%

8%

89%

7%

4%

Allmänregional utveckling Övrigt

Anställda och arbetad tid per löne- och anställningsform samt verksamhetsområde.

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade.

Not: 2 700 timavlönade (11 procent av totalt antal timavlönade) kan ej fördelas på verksamhetsområde och ingår ej i figuren.

Personalen i välfärden

23

Anställda och arbetad tid per löne- och anställningsform samt ett urval personalgrupper Kommun 2018 Personalgrupp Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare Stödassistenter/-pedagoger Socialsekreterare

Andel anställda Antal anställda

Andel av arbetad tid

Månadsavlönade Tillsvidare Tidsbegränsade

Timavlönade

Månadsavlönade Tillsvidare Tidsbegränsade

Timavlönade

18 000

86%

3%

11%

92%

3%

121 200

86%

4%

10%

89%

4%

5% 7%

63 500

76%

6%

18%

82%

7%

11%

25 900

91%

6%

3%

92%

6%

2%

142 700

80%

13%

7%

84%

13%

3%

därav grundskolelärare

80 200

80%

13%

7%

84%

13%

3%

därav gymnasielärare

27 100

83%

12%

4%

87%

12%

1%

Förskollärare

62 500

84%

9%

8%

87%

9%

4%

Barnskötare

73 200

62%

15%

22%

68%

18%

15%

Bibliotekarier, biblioteksass

6 600

78%

9%

13%

86%

9%

5%

Ingenjörer

7 600

94%

3%

2%

96%

3%

1%

Köks- och måltidsarbete

30 000

80%

6%

14%

86%

6%

8%

Vårdbiträden

60 400

40%

11%

49%

47%

14%

39%

Lärare

Region 2018 Personalgrupp

Andel anställda Antal anställda

Andel av arbetad tid

Månadsavlönade Tillsvidare Tidsbegränsade

Timavlönade

Månadsavlönade Tillsvidare Tidsbegränsade

Timavlönade

Läkare

34 900

75%

19%

6%

76%

21%

3%

därav specialistkompetent

20 700

85%

5%

10%

90%

5%

5%

därav icke specialistkomp.

14 100

61%

39%

0%

56%

43%

0%

Psykologer

4 800

81%

16%

3%

80%

18%

2%

Barnmorskor

5 800

86%

5%

9%

90%

5%

5%

Sjuksköterskor

72 800

88%

5%

6%

91%

5%

3%

Undersköterskor, skötare

57 700

75%

9%

16%

81%

11%

9%

Biomedicinska analytiker

6 600

86%

8%

6%

89%

8%

3%

Tandläkare

4 200

89%

6%

5%

91%

6%

2%

Tandsköterskor

6 900

93%

2%

5%

96%

3%

2%

Fysioterapeuter

6 000

90%

8%

2%

90%

9%

1%

Städ, tvätt, renhållningsarbete

5 800

73%

10%

17%

77%

11%

12%

Anställda och arbetad tid per löne- och anställningsform samt ett urval personalgrupper.

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade.

Personalen i välfärden

24

Del 3: Personalrörlighet Personalrörligheten i de olika sektorerna Personalrörlighet påverkar såväl rekryteringsbehovet som kvaliteten i verksamheten, och både för hög och för låg rörlighet kan vara en utmaning. Personalrörligheten på hela arbetsmarknaden har ökat något sedan finanskrisen 2008/2009. Rörligheten är något högre i kommunerna.

25 %

20 %

Kommun Region Privat

15 % 10 % 5% 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Stor variation mellan olika branscher Personalrörligheten inom Vård och omsorg samt Utbildning är något högre än genomsnittet på arbetsmarknaden. Rörligheten i privat sektor inom dessa två branscher är högre än i kommuner och regioner.

Hotell- och restaurang (I) Uthyrning, fastighetsservice (N) Kultur, nöje och fritid (R) Utbildning (P) Vård och omsorg (Q) Offentlig förvaltning (O) Totalt Handel (G) Annan serviceverksamhet (S) Finans och försäkring (K) Transport och magasinering (H) Vattenförsörjning (E) Juridik, ekonomi (M) Information, kommunikation (J) Fastighet (L) Byggverksamhet (F) Jord- och skogsbruk (A) Försörjning av el (D) Tillverkning (C) Utvinning av mineral (B)

30 % 25 % 19 % 19 % 18 % 17 % 16 % 16 % 15 % 14 % 14 % 13 % 13 % 12 % 12 % 11 % 10 % 9% 8% 8%

PRIVAT

Utbildning (P)

REGION

Vård och omsorg (Q)

Personalrörlighet per bransch samt bransch och sektor. Källa: SCB, RAMS

Personalen i välfärden

25

KOMMUN

PRIVAT KOMMUN REGION

19 % 14 % 20 % 18 % 16 % 21 %

REGISTERBASERAD ARBETSMARKNADSSTATISTIK (RAMS) Ovan redovisas RAMS mått på personalrörlighet som bygger på FAD (Företagens och arbetsställenas dynamik) och beräknas utifrån antalet anställda år T i jämförelse med år T-1 där hänsyn tas till avgångar och nyanställningar. Nämnaren i beräkningen bygger på ett genomsnitt av antalet anställda mellan år T och T-1. Täljaren bygger på antalet utbytta personer mellan årparet.

Omkring tio procent lämnar kommuner respektive regioner Andelen nyrekryterade till respektive sektor är högre än andelen avgångar. Antalet månadsavlönade har också ökat under perioden, särskilt år 2015 och 2016, se del 1 Anställda.

Andelen tillsvidareanställda som lämnat sektorn (kommuner respektive regioner) låg mellan 8 och 10 procent år 2018. Andelen avgångar har ökat något de senaste åren, men ligger fortfarande på en relativt låg nivå.

Kommun (andel i procent)

Nyrekryteringar Avgångar 11,1

10,3

9,7 7,2

7,8

8,4

2015

2016

2017

7,6 6,8 6,8 6,9 7,0 6,9

2012

2013

2014

Nyrekryteringar

Region (andel i procent)

Avgångar

9,7 8,3

7,9 7,7

2018

2012

8,6

7,7

8,1

8,6

2013

2014

2015

9,5

9,7

9,7

2016

2017

2018

Andel nyrekryteringar till samt avgångar från respektive sektor (kommun, region).

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda.

Avgångarna består av pensionsavgångar, byte av jobb till annan sektor samt personer som lämnar arbetet av andra skäl. Ungefär en tredjedel av avgångarna består av personer som är 60 år och äldre.

Avgångar efter ålder

60 år och äldre

3,2%

3,0% 5,3%

Under 60 år

6,5%

Kommun Region Andel avgångar från respektive sektor (kommun, region). Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018.

Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda.

Personalen i välfärden

26

11,7

11,6

10,9

10,5

9,5

Rörlighet inom kommuner respektive regioner 11 procent av de tillsvidareanställda har lämnat den kommun de arbetade i året innan, antingen till en annan kommun (3 procentenheter) eller lämnat sektorn (8 procentenheter). Utöver detta tillkommer en intern rörlighet då ytterligare knappt 13 procent bytt arbetsställe inom samma kommun.

Inom regionerna är det 11 procent som lämnat den region de arbetade i året innan (varav 10 procentenheter lämnade sektorn) och ytterligare 12 procent som bytt arbetsställe inom samma region.

Kommun

Region

13 %

12 % 10 %

8% 3% Lämnat sektorn

1%

Bytt inom sektorn

Bytt inom arbetsgivaren

Lämnat sektorn

Bytt inom sektorn

Bytt inom arbetsgivaren

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda.

Byten sker också mellan kommuner och regioner. Av de 8 procent som lämnade kommunsektorn utgjordes 0,5 procentenheter av personer som bytte till regioner. Motsvarande uppgift för regioner är 1 procentenhet av de 10 procent som lämnade regionsektorn.

Unga och äldre lämnar sektorn i större utsträckning Att äldre lämnar i så stor utsträckning beror till del på pensionsavgångar. Skillnaderna mellan män och kvinnor är små. Bland unga lämnar män i något större utsträckning än kvinnor.

Kommun (andel i %)

9 9

22 23 22

11

16-34

Totalt Kvinnor Män

8 8 9

5 5 6

4 4 5

35-54

55-59 åldersgrupp

60-

Totalt

Region (andel i %)

10 10

21 21 21

12 7 7 7

16-34

35-54

10 10 10

5 5 5

55-59 åldersgrupp

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda.

Personalen i välfärden

27

Totalt Kvinnor Män

60-

Totalt

Personalrörligheten för vissa personalgrupper Bland de grupper som redovisas i tabellen nedan är det sjuksköterskor som i störst utsträckning lämnar kommunsektorn; en tredjedel av sjuksköterskorna som lämnar går till regionerna. Högst andel som lämnat kommunsektorn återfinns i gruppen behandlingsassistenter/socialpedagoger (17 %). Den gruppen växte mycket i antal när flyktingmottagandet ökade kraftigt under 2015 och 2016, men har därefter minskat. Lägst andel som lämnar sektorn återfinns inom räddningstjänsten (6 %) följt av grundskolelärare (6 %). Grundskolelärare byter dock relativt ofta inom sektorn.

lämnat sektorn

varav bytt till region

varav 60 år eller äldre

bytt inom sektorn

14%

5,1%

4%

3%

8%

0,9%

3%

1%

--

--

--

--

Socialsekreterare

8%

0,9%

2%

6%

Lärare

6%

0,1%

3%

5%

därav grundskolelärare

6%

0,0%

2%

5%

därav gymnasielärare

Kommun Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare Stödassistenter, -pedagoger

7%

0,2%

3%

3%

Förskollärare

6%

0,0%

3%

4%

Barnskötare

8%

0,1%

3%

1%

Bibliotekarier, biblioteksass

7%

0,2%

4%

3%

10%

0,2%

3%

4%

Köks- och måltidsarbete

8%

0,1%

3%

1%

Totalt

8%

0,5%

3%

3%

Ingenjörer

Andel avgångar från sektorn respektive arbetsgivare.

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda.

Not: Avgångar kan ej redovisas för gruppen Stödassistenter och stödpedagoger m.fl. eftersom det är en ny personalgrupp från och med 2018.

I regioner är personalrörligheten störst bland psykoterapeuter, psykologer och tandläkare.

Psykoterapeuter är dock en relativt liten grupp (ca 300 månadsavlönade). Av de grupper som redovisas i tabellen nedan så är det fysioterapeuter, sjuksköterskor och psykologer som i högst utsträckning byter från region till kommun. En annan grupp som ofta byter till kommun är arbetsterapeuter. Av de 11 procent arbetsterapeuter som lämnade regionsektorn gick 3,7 procentenheter till kommun.

Personalen i välfärden

28

lämnat sektorn

varav bytt till kommun

varav 60 år eller äldre

bytt inom sektorn

8%

0,1%

2%

2%

därav specialistkompetent

9%

0,1%

4%

2%

därav icke specialistkomp

7%

0,0%

0%

2%

Psykologer

13%

1,7%

3%

2%

Barnmorskor

10%

0,4%

4%

2%

Sjuksköterskor

10%

1,8%

3%

2%

Region Läkare

Undersköterskor, skötare m.fl.

9%

0,8%

4%

1%

Biomedicinska analytiker

12%

0,0%

5%

1%

Tandläkare

13%

0,0%

3%

3%

Tandsköterskor

10%

0,2%

5%

1%

Fysioterapeuter

10%

2,2%

2%

1%

9%

0,4%

4%

0%

10%

1,1%

3%

1%

Städ, tvätt, renhållningsarbete Totalt

Andel avgångar från sektorn respektive arbetsgivare.

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda.

PERSONALRÖRLIGHET (SKL) SKL redovisar andel nyanställda och avgångar bland månadsavlönade tillsvidareanställda. Den externa rörligheten mäts både genom de som lämnat respektive sektor och de som lämnat den kommun respektive den region som personen arbetade inom.

Därtill tillkommer rörlighet inom organisationen, det vill säga de som bytt arbetsställe inom kommunen/regionen.

Avgångsålder Cirka 22 400 av de månadsavlönade som lämnade kommunsektorn förra året var 60 år eller äldre. Den genomsnittliga avgångsåldern för dessa var 63,7 år. För region var motsvarande siffra cirka 7 900 och den genomsnittliga avgångsåldern var 63,8 år. Figuren nedan visar att avgångsåldern inom respektive sektor har ökat marginellt sedan år 2010.

66

Kommun

Region

64

63,7 63,7 63,8 63,6 63,9 63,7 63,8 63,3 63,5 63,5 62

60

2010

2012

2014

2016

2018

Genomsnittlig avgångsålder. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Personalen i välfärden

29

Lärare och läkare har högst genomsnittlig avgångsålder K ommun

2018

Sjuksköterskor

63,6

Undersköterskor, skötare

63,2

Stödassistenter/-pedagoger

Landsting/region Läkare

64,8

därav specialistkompetent

--

2018

därav icke specialistkomp

64,8 --

Socialsekreterare

64,1

Psykologer

64,6

Lärare

64,8

Barnmorskor

63,9

därav grundskolelärare

64,7

Sjuksköterskor

63,7

därav gymnasielärare

64,8

Undersköterskor, skötare m.fl.

63,6

Förskollärare

63,2

Biomedicinska analytiker

63,8

Barnskötare

63,1

Tandläkare

63,6

Bibliotekarier, biblioteksass

64,4

Tandsköterskor

63,6

Ingenjörer

64,2

Fysioterapeuter

64,1

Köks- och måltidsarbete

63,1

Städ, tvätt, renhållningsarbete

63,3

Anställda totalt

6 3 ,7

Anställda totalt

6 3 ,8

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Not: Antalet avgångar i gruppen ”icke specialistkompetenta läkare” är för litet för att redovisa. Uppgift om Stödassistenter och stödpedagoger kan ej redovisas då detta är en ny personalgrupp från och med 2018.

Antalet 65 år och äldre har ökat kraftigt i kommuner och regioner Genomsnittlig avgångsålder har hittills ökat långsamt. Ökningen av antalet 65 år och äldre som arbetar kvar, eller kommer tillbaka efter pensionering, är däremot större. Sedan år 2005 har antalet anställda i kommuner och regioner ökat från 10 000 till 49 000 personer för denna grupp. Detta avser både månads- och timavlönade.

Kommun

33 000

Region 26 000

14 000 7 000

16 000 12 000

6 000 3 000

2005

2010

2015

2018

Antalet anställda 65 år och äldre . Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade.

Personalen i välfärden

30

Antalet 65 år och äldre är flest bland lärare samt undersköterskor, skötare i kommunerna.

Andelen är högst bland sjuksköterskor samt bibliotekarier, biblioteksassistenter. I regionerna är antalet 65 år och äldre flest bland sjuksköterskor och undersköterskor, skötare.

Sett till andelen av anställda är det vanligast bland barnmorskor och läkare.

K ommun

65+ Antal Andel

Sjuksköterskor

1 370

7,6%

Undersköterskor, skötare

3 840

3,2%

Stödassistenter och stödpedagoger m.fl.

2 390

3,8%

Socialsekreterare

Region Läkare

65+ Antal Andel 2 730

7,8%

därav specialistkompetent

--

--

därav icke specialistkomp

--

--

610

2,4%

Psykologer

240

5,1%

7 700

5,4%

Barnmorskor

500

8,6%

därav grundskolelärare

3 580

4,5%

Sjuksköterskor

3 990

5,5%

därav gymnasielärare

Grundskole+gymniselärare+övrigt

1 610

5,9%

Undersköterskor, skötare m.fl.

3 180

5,5%

Förskollärare

2 500

4,0%

Biomedicinska analytiker

490

7,3%

Barnskötare

2 510

3,4%

Tandläkare

290

6,7%

470

7,1%

Tandsköterskor

380

5,5%

Bibliotekarier, biblioteksassistenter Ingenjörer Köks- och måltidsarbete Summa

280

3,7%

Fysioterapeuter

170

2,8%

1 030

3,4%

Städ, tvätt, renhållningsarbete

100

1,8%

33 290

3 ,7 %

15 770

5 ,3 %

Anställda totalt

Antal och andel anställda 65 och äldre (65+). Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsoch timavlönade.

Not: I åldrarna 65 och äldre utgörs gruppen läkare till största del av specialistkompetenta läkare. Någon särredovisning av läkargruppen görs därför inte.

Vill du veta mer?

I Kolada (www.kolada.se) redovisas andel nya tillsvidareanställda och avgångar för månadsavlönade, tillsvidareanställda per kommun respektive region.

Personalen i välfärden

31

Del 4: Hel- och deltid I detta avsnitt redovisas statistik över hel- och deltidsanställda samt hel- och deltidsarbetande. På den svenska arbetsmarknaden är 76 procent av alla anställda heltidsanställda och 24 procent deltidsanställda. Andelen heltidsanställda är lägre bland tidsbegränsat anställda än bland tillsvidareanställda. Kommuner har lägst andel heltidsanställda. Det är vanligare med heltidsanställning bland män än bland kvinnor i alla sektorer.

76%

81%

49%

Samtliga Tillsvidare Tidsbegr.

78%

67%

72%

86%

Privat Kommun Region

Stat

64% 88% 63% 79% 68% 85% 82% 90% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Privat

Kommun

Region

Andel heltidsanställda. Källa: SCB, AKU, 2017

Skillnaderna är större mellan branscher än mellan sektorerna som helhet. Andelen heltidsanställda är lägst inom Hotell- och restaurang (52 %) och högst inom Byggverksamhet (95 %).

Hotell- och restaurang (I) Kultur, nöje och fritid (R ) Vård och omsorg (Q) Annan serviceverksamhet (S) Handel (G) Utbildning (P) Uthyrning, fastighetsservice (N)

Jord- och skogsbruk (A) Transport och magasinering (H) Finans och försäkring (K) Fastighet (L) Juridik, ekonomi, vetenskap (M) Offentlig förvaltning (O)

Information och kommunikation (J) Vattenförsörjning (E ) Tillverkning (C ) Försörjning av el (D) Byggverksamhet (F)

52% 57% 58% 66% 68% 73% 74% 78% 83% 84% 85% 87% 87% 91% 91% 92% 94% 95%

Andel heltidsanställda. Källa: SCB, AKU, 2017

Personalen i välfärden

32

Stat

Ofrivillig deltid 15 procent av de deltidsanställda klassificeras i Arbetskraftsundersökningen (AKU) som "ofrivilligt deltidsanställda". De har angett att de vill och kan arbeta mer. Den ofrivilliga deltiden är högst inom privat sektor och lägst i regionerna.

17%

Privat

14%

Kommun

4%

6%

Region

Stat

Ofrivillig deltid. Källa: SCB, AKU, 2017

ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGEN (AKU) AKU är en urvalsundersökning: De som arbetat minst en timme under referensveckan räknas som sysselsatta. Här ingår samtliga anställda, månads- och timavlönade. De som arbetar 35 timmar eller mer per vecka räknas som heltidsanställda.

HEL- OCH DELTID I SKL:S PERSONALSTATISTIK För att definieras som heltidsanställd i SKL:s statistik ska personen ha anställningsavtal med sysselsättningsgrad 100 procent (inklusive lediga). Personer som arbetar 100 procent av en heltidstjänst redovisas som heltidsarbetande.

Andelen heltidsanställda och heltidsarbetande i kommuner och regioner har ökat Andelen heltidsanställda är större i regionerna än i kommunerna, men skillnaden är betydligt mindre bland andelen som arbetar heltid. Andelen heltidsanställda och heltidsarbetande har ökat i både kommuner och regioner. Ökningen beror både på att många av de som nyanställts arbetar heltid och att redan anställda som arbetar deltid går upp till heltid. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) arbetar gemensamt i ett utvecklingsprojekt (Heltidsresan) för att fler inom välfärden ska arbeta heltid. Alla kommuner och regioner tog 2017 fram en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka och arbetar nu med genomförandet av dessa.

Personalen i välfärden

33

100% 80%

70%

80% anställd heltid

60% 40%

60%

20%

arbetar heltid

100%

81%

89% anställd heltid

80%

68%

60%

63%

arbetar heltid

40%

Kommun

0%

20%

Region

0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2009 – nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Andelen heltidsarbetande varierar över landet Spridningen är större inom kommunerna än regionerna. Andelen i kommunerna varierar mellan 44 och 87 procent.

Kommun

Region

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Personalen i välfärden

69%

34

Andelen heltidsarbetande är lägre i åldrarna 30-40 år, särskilt för kvinnor Män är både heltidsanställda och heltidsarbetande i större utsträckning än kvinnor. Trots att det är en lägre andel kvinnor som är heltidsanställda är det vanligare att kvinnor dessutom går ner i tid. Särskilt påtagligt är det för kvinnor i åldrarna 30-40 år.

100%

Kommun

80%

100%

andel heltidsarbetande

40% 20%

20%

0%

0%

19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64

19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64

80%

Region

100%

Region andel heltidsanställd

80%

andel heltidsanställd

andel heltidsarbetande

60%

60% 40%

andel heltidsarbetande

60%

40%

40%

andel heltidsarbetande

20%

20%

0%

0%

19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64

19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64

Andel heltidsanställda respektive heltidsarbetande per kön, ålder och sektor.

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Personalen i välfärden

andel heltidsanställd

80%

andel heltidsanställd

60%

100%

Kommun

35

Andelen heltidsarbetande varierar mellan olika verksamhetsområden…

Andelen heltidsarbete är lägst inom den kvinnodominerade vård- och omsorgsverksamheten i kommunerna samt primärvården inom regionerna.

Kommun Förskola och skolbarnsomsorg Grundskola Gymnasium Komvux, SFI m.m.

Fritid/Kultur Vård och omsorg Individ och familjeomsorg Infrastruktur, skydd mm Affärsverksamhet Övrigt

Region

69% 76% 77% 79%

Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård

67% 52% 79% 87%

Övrig hälso- och sjukvård

88% 81%

Allmänregional utveckling

Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur

58% 68% 74% 60% 75% 66% 72% 90%

Övrigt

Andel heltidsarbetande. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

…och mellan personalgrupper Andelen heltidsarbetande är högre bland män än kvinnor i samtliga personalgrupper.

Av de redovisade personalgrupperna för kommunerna är andelen heltidsarbetande lägst bland kvinnliga undersköterskor, skötare. Andra personalgrupper som har låg andel heltidsarbetande är vårdbiträden och personliga assistenter (39 procent respektive 43 procent).

Kvinnliga barnmorskor är den grupp som har lägst andel heltidsarbete inom regionerna.

Skillnaden mellan grupperna sett till den genomsnittliga sysselsättningsgraden är betydligt mindre, eftersom många som arbetar deltid ändå har en ganska hög sysselsättningsgrad (exempelvis 75 procent eller högre).

Personalen i välfärden

36

81% 78%

Kommun Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare Stödassistenter/-pedagoger Socialsekreterare m fl Lärare därav grundskola därav gymnasium Förskollärare

Barnskötare Bibliotekarier, biblioteksass Ingenjörer Köks- och måltidsarbete

57% 69% 43% 60% 57% 72% 77% 87% 76% 83% 79% 85% 74% 83% 65% 82% 68% 84% 58% 69% 79% 92% 58% 81%

Läkare

kvinnor

män kvinnor

därav specialistkompetent

män kvinnor

därav icke specialistkomp

män

Psykologer

kvinnor

män

Barnmorskor

kvinnor

män

Sjuksköterskor

kvinnor

män kvinnor

Undersköterskor, skötare…

män kvinnor

Biomedicinska analytiker

män

Tandläkare

kvinnor

män kvinnor

Tandsköterskor

män kvinnor

Fysioterapeuter

män kvinnor

Städ tvätt renhållningsarb

män

75% 85% 68% 80% 83% 93% 57% 65% 58% 0% 59% 81% 61% 83% 63% 87% 52% 68% 59% 95% 58% 76% 76% 90%

Andel heltidsarbetande. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Vill du veta mer?

I Kolada (www.kolada.se) redovisas andelen heltidsanställda respektive heltidsarbetande per kommun respektive region.

Mer information finns på SKL: s hemsida, https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/personalstatistik/personalenidiagramochsiffr or.850.html Mer information om Heltidsresan finns på https://heltid.nu

Personalen i välfärden

37

kvinnor

män kvinnor

män kvinnor

män kvinnor

män kvinnor kvinnor

män kvinnor

män kvinnor

män kvinnor

män kvinnor män kvinnor män kvinnor män

Del 5: Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron varierar över tid Ett tydligt mönster i Sverige är att sjukfrånvaron varierar kraftigt över tid. Efter en stadig ökning sedan 2010 sjunker nu sjuktalet återigen. Sett över en längre period så ligger sjuktalet på en relativt låg nivå.

35

Kvinnor Män Samtliga

30 25 20 15

10 5

2018

2015

2012

2009

2006

2003

2000

1997

1994

1991

1988

1985

1982

1979

1976

1973

1970

1967

1964

1961

1958

1955

0

Källa: Försäkringskassan

Kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro Kvinnor har ungefär dubbelt så hög sjukfrånvaro som män i samtliga sektorer. Kommuner följt av regioner är de sektorer som har högst sjukfrånvaro. En stor del av skillnaden mellan sektorerna förklaras av skillnader i arbetsplatsens storlek, geografi och typ av verksamhet. Det senare beror i stor utsträckning på den betydande delen kontaktyrken inom kommuner och regioner.

Sjukskrivningsdagar, genomsnitt

15

2017

14

13

11 6

Stat

7

Kommun

6

6

Region

Privat

Källa: Försäkringskassan

Personalen i välfärden

38

Sjukfrånvaron i kommuner och regioner sjunker Utvecklingen av sjukfrånvaron i kommun och region följer samma mönster som arbetsmarknaden i övrigt. Det finns långa cykler av ökningar och minskningar. Ökningen som skedde sedan 2010 övergick under 2017 till en minskning. På sikt eftersträvas att komma bort från dessa svängningar och istället hitta former för att hålla sjukfrånvaron på en låg och stabil nivå.

10 %

Sjukpenning Sjukersättning

Kommun

8%

10 % 8%

6%

4%

4%

2%

2%

0%

0%

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

6%

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Sjukpenning Sjukersättning

Region

Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Sjukfrånvaron stiger med åldern Sjukfrånvaron ökar med åldern, men skillnaderna mellan könen är som störst i de yngre åldersgrupperna. I åldersgruppen 30–39 år är kvinnors sjukfrånvaro drygt tre gånger så hög som mäns.

10%

Kommun

10%

2018

8%

Region 2018

8%

6%

medel kv.

4%

medel män

2% 0%

6%

medel kv.

4%

medel män

2% 0%

-29

30-39

40-49

50-59

60-

-29

30-39

40-49

Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Personalen i välfärden

39

50-59

60-

Sjukfrånvaron varierar mellan olika verksamheter...

Sjukfrånvaron skiljer sig åt mellan olika verksamheter. Detta är tydligare inom kommunerna än inom regionerna, vilket sannolikt beror på att kommunerna har en större bredd i verksamheten.

Kommun 2018

0% 2% 4% 6% 8% 10%

Region 2018

0% 2% 4% 6% 8% 10%

Förskola, skolbarnsomsorg

Primärvård

Grundskola

Specialiserad somatisk vård

Gymnasium

Specialiserad psykiatrisk vård

Komvux, SFI m.m.

Tandvård

Fritid/Kultur

Övrig hälso- och sjukvård

Vård och omsorg

Utbildning

Individ och familjeomsorg

Kultur

Infrastruktur, skydd mm

Trafik och infrastruktur

Affärsverksamhet

Allmänregional utveckling

Övrigt

Övrigt

Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Personalen i välfärden

40

…och mellan olika personalgrupper Även mellan olika personalgrupper finns det stora skillnader i sjukfrånvaro. Mönstret att mäns sjukfrånvaro är betydligt lägre än kvinnors återfinns dock inom alla grupper.

Kommun 2018

0% 2% 4% 6% 8% 10%

Region 2018

0% 2% 4% 6% 8% 10%

Sjuksköterskor

Läkare

Undersköterskor, skötare

därav specialistkompetent

Socialsekreterare

därav icke specialistkomp

Stödassistenter och stödpedagoger m.fl.

Psykologer

Lärare

Barnmorskor

Grundskolelärare

Sjuksköterskor

Gymnasielärare

Undersköterskor, skötare m fl

Förskollärare

Biomedicinska analytiker

Barnskötare

Tandläkare

Bibliotekarier, biblioteksassistenter

Tandsköterskor

Ingenjörer

Fysioterapeuter

Köks- och måltidsarbete

Städ tvätt renhållningsarb

Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Not: Antalet män i grupperna ”Barnmorskor” samt ”Tandsköterskor” är för små för att redovisa.

Personalen i välfärden

41

Sjukfrånvaron varierar över landet I Försäkringskassans statistik över sjukfrånvaro per län syns en del regionala skillnader.

Samma mönster syns bland de anställda i kommunerna och regionerna, där skillnaderna mellan de kommuner och regioner som ligger högst och lägst är stora. Att sjukfrånvaron skiljer så mycket mellan olika regioner och arbetsgivare beror till viss del på faktorer som arbetsgivaren kan styra över, men till stor del även på att sjukförsäkringen tillämpas olika över landet.

Kommun 2018

Region 2018

(medelvärde per län)

Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.

Sjukfrånvaron påverkar kompetensförsörjningen Bara sett till den sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltidssjukskrivning, genererade sjukfrånvaron 2018 ett bortfall av personal i kommunerna som motsvarade cirka 25 100 årsarbetare. I regionerna motsvarade samma sjukfrånvaro cirka 7 300 årsarbetare år 2018.

Personalen i välfärden

42

Vill du veta mer?

I Kolada (www.kolada.se) redovisas sjukfrånvaro enligt ORAS, obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, per kommun respektive region. Sett till kommunernas och regionernas egna årsredovisningar skiljer sig den totala sjukfrånvaron mellan olika regioner. Skillnaderna har dock minskat över tid.

Personalen i välfärden

43

Del 6: Lön Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar i alla sektorer. Den ovägda löneskillnaden (kvinnors medellön dividerat med mäns) var för 2017 11,3 procent för arbetsmarknaden som helhet. Lägst skillnad var det i kommuner (3,1 procent) och högst i regioner (20,6 procent). Om hänsyn tas till att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och sektorer, har olika utbildningsnivå, olika arbetstid och olika ålder (standardvägd löneskillnad) så minskar löneskillnaderna till 4,3 procent. Även med detta mått har kommunerna lägst löneskillnad. Löneskillnaden i regionerna är näst lägst, vilket innebär att den största delen av löneskillnaderna i regioner beror på strukturskillnader. Löneskillnad beräknas på heltidslöner, vilket innebär att skillnader i sysselsättningsgrad inte får genomslag. Ett mått som visar detta är inkomstskillnad. Inkomstskillnaden är högre än löneskillnaden eftersom deltidsarbete är vanligare bland kvinnor. Läs mer om hel- och deltid i kapitlet ”Heltid”.

Källa: Lönestrukturstatistiken, Medlingsinstitutet

En orsak till varför löneskillnaden har minskat är att flera stora kvinnodominerade yrken har haft en högre löneutveckling än genomsnittet under de senaste åren. Flera av dessa återfinns i kommuner och regioner, exempelvis förskollärare, lärare, undersköterskor, sjuksköterskor och socialsekreterare. Det handlar dels om riktade satsningar i kollektivavtal, dels om statliga satsningar och dels satsningar som görs av arbetsgivare lokalt. Även det svåra rekryteringsläget för vissa välfärdsyrken verkar ha påverkat.

Personalen i välfärden

44

2017

2016

2015

2014

2013

2012

2011

2010

2017

2016

2015

2014

0 2013

0 2012

5 2011

5 2010

10

2009

10

2008

15

2007

15

2006

20

2005

20

2009

25

2008

25

Privat Stat Landsting Kommun

Standardvägd löneskillnad

30

2007

30

35

2006

Landsting Privat Stat Kommun

Ovägd löneskillnad

2005

35

Löneläget på svensk arbetsmarknad Ett vanligt mått för att beskriva lönespridning är P90/P10, det vill säga kvoten mellan lönen i den 90:e percentilen och lönen i den 10:e percentilen. Detta mått kan med fördel användas för att jämföra lönespridningen i ett yrke mellan till exempel olika arbetsgivare, eller mellan olika sektorer. Det gäller dock att vara noga med vilken lönespridning det är som mäts. Ibland redovisas P90/P10 för hela sektorer, men då beskriver måttet inte lönespridningen inom yrkena i dessa sektorer. P90/P10 för en sektor beskriver främst hur stor spridning det är mellan de högst betalda och de lägst betalda yrkena i den sektorn.

Månadslön heltid (kr) 0

2017 20 000

40 000

60 000

privat kommun

region stat P10

P90

median

Källa: Lönestrukturstatistiken, Medlingsinstitutet/SCB

LÖNESTRUKTURSTATISTIKEN Lönestrukturstatistiken är en totalundersökning för stat, kommun och region. För privat sektor är det en urvalsundersökning. Insamlingen utförs av SCB på uppdrag av Medlingsinstitutet.

Statistiken för kommuner och regioner hämtas från SKL:s insamling av personal- och lönestatistik, men redovisas med vissa andra avgränsningar vilket gör att statistiken inte är helt jämförbar. I lönestrukturstatistiken redovisas både månads- och timavlönade. Landstingsbolag förs till privat sektor. I lönestrukturstatistiken redovisas oftast månadslön, vilket förutom grundlön även omfattar rörliga ersättningar såsom ersättning för obekväm arbetstid.

SKL:S LÖNESTATISTIK Den lönestatistik som Sveriges Kommuner och Landsting årligen samlar in och producerar om anställda i kommuner och regioner används förutom till den officiella statistiken också till partsgemensam förhandlingsstatistik. SKL gör ingen egen offentlig publicering av lönestatistik för hela kommun- och regionsektorn, utan enbart för vissa yrkesgrupper på SKL:s hemsida och i denna rapport.

Lönestatistiken avser månadsavlönade i kommuner, kommunalförbund, regioner och landstingsbolag. SKL redovisar i första hand grundlön, men även rörliga ersättningar samt månadslön (där rörliga ersättningar ingår).

Personalen i välfärden

45

Löneläget i kommunerna Nedan redovisas löneläget för ett urval personalgrupper i kommuner. Störst lönespridning och högst löneläge har lärare och ingenjörer. Medianlönen för dessa grupper var 2018 mellan 35 500 och 37 600 kr. Detta avser grundlön, det vill säga utan eventuella rörliga ersättningar. Även sjuksköterskor i kommuner har en medianlön i ungefär samma nivå, men något lägre lönespridning.

Grupper som arbetar inom verksamhet som bedrivs under kvällar och helger och/eller dygnet runt har ofta olika typer av rörliga ersättningar såsom ersättning för obekväm arbetstid. Om dessa inkluderas ökar den sammanlagda lönen (här benämnd ”månadslön”).

I kommuner gäller detta framförallt grupper inom vård och omsorg.

Av de redovisade personalgrupperna har undersköterskor, skötare och stödassistenter/stödpedagoger samt köks- och måltidsarbete lägst löneläge. SKL och Kommunal enades 2016 om en riktad satsning mot undersköterskors löner fram till 2019. Efter 2016 har också lönerna för denna grupp ökat mer än för andra jämförbara grupper. Bland undersköterskor, skötare och stödassistenter/stödpedagoger är det även vanligt med rörliga ersättningar.

Kommuner 2018

Heltidslön (kr)

Personalgrupp (antal anställda)

10 000

30 000

50 000

70 000

90 000

Sjuksköterskor (16 000)

Undersköterskor, skötare (108 800) Stödassistenter, stödpedagoger (51 800) Socialsekreterare (24 700) Lärare (133 100)

Därav grundskolelärare (74 500) Därav gymnasielärare (26 000) Förskollärare (57 500) Barnskötare (56 800)

Bibliotekarier, biblioteksassistenter (5 700) Ingenjörer (7 200) Grundlön

Köks- och måltidsarbete (25 200)

Månadslön

10:e percentil, median, 90:e percentil. Heltidslön, grundlön samt månadslön (grundlön + rörliga ersättningar). För grupper med låg andel rörliga ersättningar (i antal eller kronor) redovisas enbart grundlön.

Not: P.g.a. att avtalet med lärarorganisationerna blev klart först under hösten 2018 hade inte alla kommuner genomfört löneöversyn för berörda grupper när statistikinsamlingen gjordes. Andelen uppdaterade löner är

Personalen i välfärden

46

därför något lägre än ett vanligt år.

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade. Chefer ingår ej. Som chef räknas personer med verksamhets-, ekonomi- och/eller personalansvar.

En tabell som redovisar motsvarande uppgifter finns sist i avsnittet.

Löneläget i regionerna Nedan redovisas löneläget för ett urval personalgrupper i regioner. Läkarna är den grupp som har den största lönespridningen och det högsta löneläget. Det är också den grupp som har den längsta utbildningen. Sjuksköterskor hade 2018 en medianlön (grundlön) på 33 200 kronor. I den gruppen ingår både grundutbildade (vanligen kallade allmänsjuksköterskor), röntgensjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor. Medianlönen för allmänsjuksköterskor var 2018 ca 30 500 kronor och för specialistsjuksköterskor var medianlönen cirka 35 800 kronor.

En stor del av verksamheten i regionerna bedrivs under kvällar och helger och/eller dygnet runt. Rörliga ersättningar är därför vanligt bland många av personalgrupperna i sektorn. Effekten av rörliga ersättningar syns tydligt för barnmorskor, sjuksköterskor och undersköterskor, skötare m.fl. men även för läkare, se diagram nedan.

Region 2018

Heltidslön (kr)

Personalgrupp (antal anställda)

10 000

30 000

50 000

70 000

90 000

Läkare (27 700) Därav specialistkompetent (13 700) Därav icke specialistkomp. (14 000) Psykologer (4 600) Barnmorskor (5 200) Sjuksköterskor (67 100) Undersköterskor, skötare m.fl. (48 200) Biomedicinska analytiker (6 100) Tandläkare (3 900) Tandsköterskor (6 400) Fysioterapeuter (5 800) Grundlön

Städ, tvätt, renhållningsarbete (4 700)

Månadslön

10:e percentil, median, 90:e percentil. Heltidslön, grundlön samt månadslön (grundlön + rörliga ersättningar). För grupper med låg andel rörliga ersättningar (i antal eller kronor) redovisas enbart grundlön.

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade. Chefer ingår ej. Som chef räknas

Personalen i välfärden

47

personer med verksamhets-, ekonomi- och/eller personalansvar.

En tabell som redovisar motsvarande uppgifter finns sist i avsnittet.

Vill du veta mer?

SKL redovisar fakta om löner för vissa yrkesgrupper i kommuner respektive region. https://skl.se/arbetsgivarekollektivavtal/kollektivavtal/faktaochstatistik/faktaomloner.554. html Officiell lönestatistik finns på https://www.scb.se/ Notera att SCB ofta redovisar lön inklusive rörliga ersättningar (månadslön). Uppgift om grundlön finns också.

Medlingsinstitutet är statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken och har på sin hemsida, http://www.mi.se/, ett flertal olika rapporter som berör lön och lönebildning. Medlingsinstitutets rapport ”Löneskillnader mellan kvinnor och män 2017” finns att läsa på, http://www.mi.se/publicerat/loneskillnader-mellan-kvinnor-och-man/ Tabeller Kommuner 2018

Anställda

Grundlön (kr)

Månadslön (kr)

Rörliga ersättningar Andel p90 anställda Medelvärde

Personalgrupp

Antal

Andel kvinnor

p10

median

p90

p10

median

Sjuksköterskor

16 000

93%

31 000

35 300

39 500

31 500

36 000

40 900

47%

1 600

108 800

92%

23 000

25 900

28 500

24 200

27 700

31 500

83%

2 400

Stödassistenter, stödpedagoger

51 800

78%

22 600

25 800

28 300

24 000

27 700

31 800

69%

3 200

Socialsekreterare

24 700

89%

29 000

33 400

38 700

29 100

33 500

38 900

4%

3 000

133 100

73%

28 500

35 500

42 000

28 500

35 500

42 000

2%

200

därav grundskolelärare

74 500

79%

28 400

35 000

41 600

28 400

35 000

41 600

1%

100

därav gymnasielärare

26 000

56%

31 500

37 000

42 900

31 500

37 000

42 900

2%

300

Förskollärare

57 500

96%

27 000

30 800

35 400

27 000

30 800

35 500

27%

100

Barnskötare

56 800

91%

21 000

24 300

27 400

21 100

24 300

27 500

23%

300

Bibliotekarier, biblioteksass.

5 700

83%

24 500

29 100

33 200

24 600

29 300

33 500

55%

400

Ingenjörer

7 200

38%

31 500

37 600

46 400

31 600

37 800

46 600

4%

4 400

25 200

86%

22 200

24 900

27 700

22 400

25 100

28 000

35%

700

Undersköterskor, skötare

Lärare

Köks- och måltidsarbete

10:e percentil, median, 90:e percentil. Heltidslön, grundlön samt månadslön (grundlön + rörliga ersättningar). För grupper med låg andel rörliga ersättningar (i antal eller kronor) redovisas enbart grundlön.

Medelvärde rörliga ersättningar är beräknat för individer som har rörliga ersättningar.

Not: P.g.a. att avtalet med lärarorganisationerna blev klart först under hösten 2018 hade inte alla kommuner genomfört löneöversyn för berörda grupper när statistikinsamlingen gjordes. Andelen uppdaterade löner är därför något lägre än ett vanligt år.

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade. Chefer ingår ej. Som chef räknas personer med verksamhets-, ekonomi- och/eller personalansvar.

Personalen i välfärden

48

Region 2018

Anställda

Grundlön (kr)

Månadslön (kr)

Rörliga ersättningar Andel p90 anställda Medelvärde

Antal

Andel kvinnor

p10

median

p90

p10

median

Läkare

27 700

55%

33 500

56 400

80 400

34 800

59 500

84 100

43%

6 300

därav specialistkompetent

13 700

53%

60 500

73 500

85 000

62 000

75 500

90 000

45%

7 300

därav icke specialistkompetent

14 000

57%

31 800

43 300

49 300

32 300

44 400

54 500

41%

5 200

Psykologer

4 600

76%

32 700

38 700

45 300

32 700

38 700

45 400

2%

2 300

Barnmorskor

5 200

100%

32 400

36 300

42 000

33 300

37 500

45 100

51%

3 400

Sjuksköterskor

67 100

87%

27 100

33 200

38 700

28 600

34 500

41 300

54%

3 100

Undersköterskor, skötare m.fl.

48 200

85%

22 300

26 000

29 000

23 600

27 600

32 400

70%

3 000

Biomedicinska analytiker

6 100

88%

26 200

30 800

36 000

26 500

31 300

37 200

38%

1 700

Tandläkare

3 900

69%

33 100

43 200

66 300

33 500

43 700

66 800

16%

2 400

Tandsköterskor

6 400

99%

22 500

26 400

30 100

22 500

26 500

30 400

14%

1 000

Fysioterapeuter

5 800

81%

26 500

30 500

35 600

26 500

30 600

35 700

5%

400

Städ, tvätt, renhållningsarbete

4 700

77%

20 500

23 600

25 800

21 100

24 100

26 500

63%

1 000

Personalgrupp

10:e percentil, median, 90:e percentil. Heltidslön, grundlön samt månadslön (grundlön + rörliga ersättningar). För grupper med låg andel rörliga ersättningar (i antal eller kronor) redovisas enbart grundlön.

Medelvärde rörliga ersättningar är beräknat för individer som har rörliga ersättningar.

Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade. Chefer ingår ej. Som chef räknas personer med verksamhets-, ekonomi- och/eller personalansvar.

Personalen i välfärden

49

Personalen i välfärden Personalstatistik för kommuner och regioner 2018 Rapporten baseras till störst del på SKL:s personal- och lönestatistik som samlas in i november årligen. För att kunna jämföra med arbetsmarknaden som helhet används även statistik från andra källor. Den 1 januari 2019 blev de sista sju landstingen regioner.

Därmed har samtliga regioner tagit över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna. Statistiken i denna rapport avser november 2018, då alltså vissa regioner fortfarande var landsting. I rapporten används dock genomgående begreppet regioner.

Text och upplysningar om innehållet Sophia Olofsson, sophia.olofsson@skl.se Bodil Umegård, bodil.umegard@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2019 ISBN: 978-91-7585-722-0 Produktion: SKL

ISBN 978-91-7585-722-0 Ladda ner på webbutik.skl.se 118 82 Stockholm | Besök: Hornsgatan 20 Personalen i Post: välfärden Telefon: 08-452 70 00 | www.skl.se

50