Personalen i välfärden PERSONALSTATISTIK FÖR KOMMUNER OCH REGIONER 2018
Personalen i välfärden
1
Personalen i välfärden
2
Förord Kommuner och regioner har 1,2 miljoner anställda. Det är de som får vård, skola och omsorg att fungera. De som arbetar i välfärden har Sveriges viktigaste jobb. Den minsta arbetsgivaren (Bjurholm) har 300 anställda och den största (Västra Götalandsregionen) har nästan 50 000 anställda. I takt med att befolkningen växer så ökar också kraven på välfärdstjänster som skola, vård och omsorg, samtidigt som konkurrensen om arbetskraften kommer att vara tuff de kommande åren. Alla kommuner och regioner behöver fortsätta att vara attraktiva arbetsgivare. Det pågår mycket arbete i kommuner och regioner för att klara rekryteringsutmaningen. Syftet med rapporten är att ge en översiktlig bild över de anställda i kommuner och regioner. Du kan exempelvis se hur många som arbetar heltid, hur många som fortsätter att arbeta vid 65 års ålder och hur många som är sjukskrivna. Rapporten består av sex avsnitt: Allmänt om anställda, tidsbegränsade anställningar, personalrörlighet, hel- och deltid, sjukfrånvaro samt lön. Rapporten baseras till störst del på SKL:s personal- och lönestatistik som samlas in i november årligen. För att kunna jämföra med arbetsmarknaden som helhet används även statistik från andra källor. Den 1 januari 2019 blev de sista sju landstingen regioner. Därmed har samtliga regioner tagit över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna. Statistiken i denna rapport avser november 2018, då alltså vissa regioner fortfarande var landsting. I rapporten används dock genomgående begreppet regioner. Stockholm i april 2019 Agneta Jöhnk Avdelningen för Arbetsgivarpolitik
Personalen i välfärden
3
Innehåll Del 1: Anställda.................................................................................................................. 6 Antalet anställda fortsätter att öka i kommuner och regioner .............................................. 8 Arbetsgivarnas storlek varierar kraftigt ................................................................................ 8 Fler yngre anställda ............................................................................................................. 9 Vård och skola dominerar verksamheten i kommuner, i regioner är hälso- och sjukvård störst .................................................................................................................................. 10 Undersköterskor och lärare största personalgrupperna i kommuner ................................ 11 Sjuksköterskor och undersköterskor största personalgrupperna i regioner ...................... 12 Del 2: Tidsbegränsat anställda ...................................................................................... 14 Tillsvidareanställning vanligast .......................................................................................... 14 Större skillnad mellan kvinnor och män per sektor ........................................................... 14 Variationen större mellan olika branscher än mellan sektorer .......................................... 15 Varför behövs tidsbegränsade anställningar? ................................................................... 15 En tydlig skillnad mellan månads- och timavlönade är hur mycket de arbetar ................. 16 Skillnad mellan antal anställda och arbetad tid ................................................................. 17 Andelen tillsvidareanställda är relativt stabil... .................................................................. 17 Stor variation mellan arbetsgivare ..................................................................................... 18 Tidsbegränsad anställning vanligast bland yngre och äldre ............................................. 18 Verksamhetsområde ......................................................................................................... 19 Tidsbegränsade anställningar för vissa personalgrupper ................................................. 20 Del 3: Personalrörlighet .................................................................................................. 25 Personalrörligheten i de olika sektorerna .......................................................................... 25 Stor variation mellan olika branscher ................................................................................ 25 Omkring tio procent lämnar kommuner respektive regioner ............................................. 26 Rörlighet inom kommuner respektive regioner ................................................................. 27 Unga och äldre lämnar sektorn i större utsträckning......................................................... 27 Personalrörligheten för vissa personalgrupper ................................................................. 28 Avgångsålder..................................................................................................................... 29 Antalet 65 år och äldre har ökat kraftigt i kommuner och regioner ................................... 30 Del 4: Hel- och deltid ....................................................................................................... 32 Ofrivillig deltid .................................................................................................................... 33 Andelen heltidsanställda och heltidsarbetande i kommuner och regioner har ökat .......... 33 Andelen heltidsarbetande varierar över landet ................................................................. 34 Andelen heltidsarbetande är lägre i åldrarna 30-40 år, särskilt för kvinnor ...................... 35 Andelen heltidsarbetande varierar mellan olika verksamhetsområden… ......................... 36
Personalen i välfärden
4
…och mellan personalgrupper .......................................................................................... 36 Del 5: Sjukfrånvaro .......................................................................................................... 38 Sjukfrånvaron varierar över tid .......................................................................................... 38 Kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro ........................................................................... 38 Sjukfrånvaron i kommuner och regioner sjunker............................................................... 39 Sjukfrånvaron stiger med åldern ....................................................................................... 39 Sjukfrånvaron varierar mellan olika verksamheter... ......................................................... 40 …och mellan olika personalgrupper .................................................................................. 41 Sjukfrånvaron varierar över landet .................................................................................... 42 Sjukfrånvaron påverkar kompetensförsörjningen.............................................................. 42 Del 6: Lön ......................................................................................................................... 44 Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat .................................................... 44 Löneläget på svensk arbetsmarknad ................................................................................ 45 Löneläget i kommunerna ................................................................................................... 46 Löneläget i regionerna ....................................................................................................... 47
Personalen i välfärden
5
Del 1: Anställda Det finns 4,8 miljoner anställda på den svenska arbetsmarknaden. Privat sektor är den största sektorn med 3,4 miljoner anställda. Därefter kommer kommunerna med nästan 900 000 anställda samt regionerna och den statliga sektorn med nästan 280 000 respektive 260 000 anställda. Tillsammans har kommuner och regioner nästan 1,2 miljoner anställda.
Region 276 000
Kommun 887 000
Statlig 257 000
4,8 miljoner
Privat 3 389 000
Källa: SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 2018 kvartal 4
Privat sektor störst för både kvinnor och män...
Många tror att majoriteten av kvinnorna på svensk arbetsmarknad är anställda inom kommuner och regioner. Så är inte fallet. Flest kvinnor är anställda inom privat sektor.
Källa: SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 2018 kvartal 4
Personalen i välfärden
6
... men den kommunala sektorn har större andel kvinnor (nästan dubbelt så stor)
Nästan fyra av fem anställda i kommuner och regioner är kvinnor vilket är högre än i andra sektorer.
77 %
78 %
39 % PRIVAT KOMMUN REGION
52 %
STAT
Källa: SCB, KS 2018 kvartal 4
KORTPERIODISK SYSSELSÄTTNINGSSTATISTIK Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS) är en urvalsundersökning av arbetsställen/juridiska enheter som genomförs kvartalsvis. För offentlig sektor ingår samtliga juridiska enheter med fler än 300 anställda för kommuner och region, respektive fler än 50 anställda inom staten. Statistiken omfattar samtliga anställda hos den undersökta enheten vid mättillfället oavsett löne- och anställningsform. SKL:s personal- och lönestatistik är en totalundersökning som genomförs årligen i november. Månadsavlönade ingår samt alla timavlönade som arbetat minst 8 timmar under månaden. I den kommunala sektorn består gruppen timavlönade av anställda som arbetar mindre än 40 procent eller som är anställda under en kortare tid (mindre än tre månader). SKL:s statistik i denna rapport fokuserar huvudsakligen på månadsavlönade. Timavlönade är en heterogen grupp och är fler till antalet än sett till arbetad tid. Mer information om timavlönade finns i avsnittet om tidsbegränsade anställningar.
Personalen i välfärden
7
Antalet anställda fortsätter att öka i kommuner och regioner Efter nedgången kring finanskrisen har antalet anställda (månadsavlönade) i kommuner och regioner ökat.1 Särskilt märkbar har ökningen varit i kommuner under perioden 20152016 då antalet anställda ökade med 37 000. Ökningen förklaras till del av det höga flyktingmottagandet hösten 2015. Därutöver finns 139 000 timavlönade varav 115 000 i kommuner och 24 000 i regioner.2 Antal 900 000
Kommun
800 000 700 000 600 000 500 000 400 000
Region
300 000 200 000 100 000
2018
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
0
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade
Arbetsgivarnas storlek varierar kraftigt Antalet anställda per kommun respektive region varierar stort. I kommunerna är antalet anställda i snitt 2 600. Bara 2 procent av kommunerna har över 10 000 anställda, drygt två tredjedelar av kommunerna har under 2 500 anställda. Antalet anställda i kommunen/regionen beror också på om viss verksamhet är utlagd på entreprenad och hur stor denna del är. I kommunerna varierar andelen verksamhet på entreprenad mellan 4 och 51 procent, i snitt 16 procent.3 Vid jämförelser mellan kommuner bör därför detta tas hänsyn till då det kan påverka exempelvis nivåer av heltidsarbetande och tidsbegränsat anställda.
1
Genomgående i rapporten redovisas anställda på Huvudöverenskommelse (HÖK). Avser anställda. I rapporten som publicerades december 2018 redovisades anställningar för timavlönade. 3 Se Kolada – Köp av egentlig verksamhet, 2017. Ovägt medelvärde. 2
Personalen i välfärden
8
Regionerna4 har mellan 4 100 och 49 400 anställda. Västra Götalandsregionen och Region Stockholm har båda över 40 000 anställda, Region Skåne drygt 35 000 anställda. Övriga regioner ligger i spannet 4 100 – 13 500 anställda. <500
500 - 2 499
2 500 - 4 999
5 000 - 9 999
10 000 - 14 999
15 000 och över
7%
66%
15%
9%
2%
1%
10%
50%
25%
15%
Kommun Region
Andel arbetsgivare efter antal anställda månadsavlönade. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade
Fler yngre anställda Medelåldern för anställda har sjunkit med 1,3 år i kommuner och 1,6 år i regioner sedan år 2010 och var 44,9 år både i kommuner och regioner 2018. Detta beror på att antalet anställda i lägre åldrar har ökat även om det fortfarande finns ett stort antal i de högre åldrarna.
Antal 25 000
Kommun 2018
6 000
10 000
2018
4 000
5 000 0
Region
8 000
20 000 15 000
Antal 10 000
2 000
2010
0
15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 Ålder
2010 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 Ålder
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.
4
Region Gotland är en kommun med utökat ansvar för landstingsuppgifter. Landstingsverksamheten omfattade november 2018 knappt 1 500 månadsavlönade och ingår i redovisningen för regioner.
Personalen i välfärden
9
Vård och skola dominerar verksamheten i kommuner, i regioner är hälso- och sjukvård störst Region
Kommun
17% 21%
Förskola och skolbarnsomsorg Grundskola Gymnasium Komvux, SFI m.m. Fritid/Kultur
Infrastruktur, skydd mm Affärsverksamhet Övrigt
12%
44%
Specialiserad somatisk vård
5% 2% 3%
Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård Övrig hälso- och sjukvård
32%
Vård och omsorg Individ och familjomsorg
Primärvård
4% 5% 1% 10%
Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur Allmänregional utveckling Övrigt
10% 5% 9% 1% 0,3% 0,7% 0,2%
18%
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade. I verksamhetsområde ”Övrigt” i kommunerna ingår bland annat gemensam administration, köks- och måltidsarbete, städ-, tvätt- och renhållningsarbete, flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder. I regionerna består ”Övrig hälso- och sjukvård” bland annat av verksamhet inom funktionsnedsättningsområdet, ambulans- och sjuktransport. ”Övrigt” består till största delen av medicinsk service och allmän service.
Personalen i välfärden
10
Undersköterskor och lärare största personalgrupperna i kommuner De flesta personalgrupperna i kommuner är kvinnodominerade. Störst är gruppen undersköterskor, skötare följt av grundskolelärare och förskollärare samt barnskötare. En annan stor personalgrupp är stödassistenter och stödpedagoger m.fl. som arbetar med personer med funktionsnedsättning. Kommun Undersköterskor, skötare Grundskolelärare Förskollärare Barnskötare Stödassistenter och stödpedagoger m.fl. Ledningsarbete Handläggare Övrigt lärararbete Vårdbiträden Administratörer Gymnasielärare Köks- och måltidsarbete Socialsekreterare Elevassistenter Vaktmästeri, trädgård, anläggning m.m. Sjuksköterskor Lärare i fritidshem Personliga assistenter Städ tvätt renhållningsarbete Övrigt socialt och kurativt arbete Övrigt skol- och förskolearbete Övrig kultur, turism och friluftsliv Behandlingsassistenter/socialpedagoger Rehabilitering och förebyggande Ingenjörer Tekniker Tekniska handläggare Fritidsledare Bibliotekarier, biblioteksassistenter Räddningstjänst Övrig vård och omsorg Dagbarnvårdare
109 000 (92%) 74 600 (79%) 57 600 (96%) 56 800 (91%) 52 000 (78%) 37 700 (70%) 35 200 (71%) 32 700 (73%) 30 900 (81%) 27 300 (89%) 26 000 (56%) 25 900 (85%) 25 100 (89%) 21 000 (63%) 16 700 (12%) 16 100 (93%) 14 000 (72%) 13 300 (80%) 13 300 (81%) 11 300 (73%) 10 700 (64%) 9 400 (60%) 7 700 (66%) 7 600 (88%) 7 400 (37%) 7 400 (13%) 6 700 (65%) 6 500 (52%) 5 800 (83%) Antal kvinnor 5 500 (7%) Antal män 1 400 (75%) 1 200 (99%) Antal totalt (andel kvinnor)
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.
Personalen i välfärden
11
Sjuksköterskor och undersköterskor största personalgrupperna i regioner Även i regioner är de flesta personalgrupperna kvinnodominerade. Sjuksköterskor och undersköterskor, skötare är de största grupperna. Region Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare m.fl. Läkare specialistkompetent Handläggare Administratörer, vård Läkare icke specialistkompetenta Ledningsarbete Administratörer Tandsköterskor Biomedicinska analytiker Fysioterapeuter Barnmorskor Kurativt och socialt Städ, tvätt, renhållningsarbete Psykologer Tandläkare Arbetsterapeuter Tekniker Övr. specialiteter inom hälso- och sjukvård Ingenjörer Vaktmästeri, trädgård, anläggning m.m. Skola Tandhygienister Köks- och måltidsarbete Övrigt rehabiliteringsarbete Logopeder Dietister Kultur, turism och friluftsliv Psykoterapeuter Övrig tandvård
68 100 (87%) 48 200 (85%) 18 800 (49%) 15 500 (68%) 14 400 (99%) 14 100 (57%) 12 000 (74%) 9 100 (88%) 6 600 (99%) 6 200 (88%) 5 900 (81%) 5 300 (100%) 5 300 (88%) 4 800 (76%) 4 700 (76%) 4 100 (69%) 3 700 (95%) 3 600 (21%) 3 000 (73%) 2 800 (30%) 2 600 (19%) 2 400 (70%) 2 300 (95%) 2 200 (81%) 2 000 (87%) 1 300 (94%) 1 000 (96%) Antal kvinnor 600 (73%) Antal män 400 (82%) Antal totalt (andel kvinnor) 300 (77%)
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.
Personalen i välfärden
12
ARBETSIDENTIFIKATION I KOMMUNER OCH REGIONER (AID) Personalen klassificeras enligt Arbetsidentifikation kommuner och regioner (AID) utifrån arbetsområde. AID består av drygt 200 arbetsområden (etiketter). Dessa är i sin tur indelade i cirka 30 personalgrupper för vardera kommuner och regioner. En beskrivning av personalgrupperna och AID finns på SKL:s hemsida. AID reviderades i februari 2018. De förändringar som har gjorts avser i huvudsak etiketter. Till följd av revideringen av AID har också personalgrupperna justerats. Detta medför att vissa etiketter och personalgrupper i personalstatistiken november 2018 inte är helt jämförbara med tidigare års statistik. Jämförelser med tidigare år behöver göras med försiktighet. Exempelvis har en grupp anställda inom huvudområdet Vård och omsorg i kommunerna har flyttat till gruppen Socialt och kurativt i 2018 års revidering. En helt ny personalgrupp är Stödassistenter och stödpedagoger (52 000 månadsavlönade) som arbetar med personer med funktionsnedsättning.
Vill du veta mer?
Mer information finns på SKL:s hemsida, https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/personalstatistik/personalenidiagramochsiffr or.850.html Personalnyckeltal per kommun respektive region finns i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), www.kolada.se. Där finns uppgift om åldersstruktur, anställda per verksamhet respektive yrke med mera.
Personalen i välfärden
13
Del 2: Tidsbegränsat anställda Tillsvidareanställning vanligast Tillsvidareanställning är den vanligast förekommande anställningsformen på svensk arbetsmarknad i samtliga sektorer. Andelen tidsbegränsat anställda varierar mellan 11 och 19 procent. För arbetsmarknaden som helhet är andelen tidsbegränsat anställda 16 procent.
84%
81%
89%
86%
tillsvidare
16%
19%
11%
14%
tidsbegränsade
Privat
Kommun
Region
Stat
Andel tillsvidareanställda respektive tidsbegränsat anställda. Källa: SCB, AKU, 2017
Större skillnad mellan kvinnor och män per sektor I kommuner och regioner har män större andel tidsbegränsad anställning än kvinnor. I privat sektor är det tvärtom. I avsnitt 1 Anställda beskrivs hur många som arbetar i respektive sektor och andelen kvinnor och män per sektor. 24% 19%
18%
16%
13%
14% 14%
9%
Privat
Kommun
Region
Stat
Andel tidsbegränsat anställda. Källa: SCB, AKU, 2017
Personalen i välfärden
14
Variationen större mellan olika branscher än mellan sektorer Högst andel tidsbegränsade anställningar finns inom hotell- och restaurang. Byggverksamhet och tillverkning har den lägsta andelen. Utbildning samt vård och omsorg har båda en något högre andel tidsbegränsat anställda än snittet för hela arbetsmarknaden. 0% Hotell- och restaurang (I) Kultur, nöje och fritid (R) Uthyrning, fastighetsservice (N) Annan serviceverksamhet (S) Utbildning (P) Jord- och skogsbruk (A) Vård och omsorg (Q) Handel (G) Transport och magasinering (H) Fastighet (L) Vattenförsörjning (E) Offentlig förvaltning (O) Finans och försäkring (K) Juridik, ekonomi (M) Information, kommunikation (J) Byggverksamhet (F) Tillverkning (C)
10%
20%
30%
40%
50%
39% 35% 27% 22% 20% 20% 18% 17% 14% 12% 11% 11% 10% 9% 9% 8% 8%
Andel tidsbegränsat anställda. Källa: SCB, AKU, 2017
ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGEN (AKU) I AKU ingår samtliga anställda oavsett löneform. AKU är en urvalsundersökning som görs vid ett antal tillfällen per år. För att räknas som sysselsatt krävs att en person arbetat minst en timme under referensveckan. SKL:s personal- och lönestatistik är en totalundersökning som genomförs i november årligen. Månadsavlönade ingår samt timavlönade som arbetat minst 8 timmar under månaden.
Varför behövs tidsbegränsade anställningar? Verksamheterna i kommuner och regioner består i hög grad av kontaktyrken, vilket medför att korttidsfrånvaro oftare måste ersättas än i verksamheter med yrken som inte arbetar med människor. Tidsbegränsade anställningar kan ha olika karaktär. Inom gruppen tidsbegränsade anställningar finns därför både sådana anställningar som pågår under viss tid och så kallade intermittenta anställningar (anställda vid behov). Anställningar som pågår under viss tid kan vara av olika omfattning och längd, det kan exempelvis röra sig om ett vikariat som
Personalen i välfärden
15
pågår under 1 år. Förutom vikariat finns även exempelvis allmän visstidsanställning (AVA) och säsongsanställning. Tidsbegränsade anställningar förekommer också för personer som inte kan tillsvidareanställas förrän de har fått sin legitimation, till exempel obehöriga lärare och psykologer samt AT-läkare. I SKL:s statistik redovisas även avlöningsform, månads- och timavlönade. Timavlönade i kommuner och regioner har antingen en sysselsättningsgrad under 40 procent eller är anställda kortare tid än tre månader. Denna grupp består alltså både av så kallade intermittenta anställningar och anställningar med fast schema av olika omfattning och längd. Mer än hälften av de timavlönade har en sysselsättningsgrad under 40 procent och i den gruppen återfinns många intermittent anställda (anställda vid behov). Intermittent anställning innebär att arbetstagaren enbart är anställd de dagar då hen är inne och arbetar. Under mellanliggande dagar föreligger inte något anställningsförhållande.
En tydlig skillnad mellan månads- och timavlönade är hur mycket de arbetar Timavlönade har ett annorlunda arbetstidsmönster än månadsavlönade. Månadsavlönade (både tillsvidare och tidsbegränsade) arbetar i genomsnitt dubbelt så mycket som timavlönade. Hur mycket timavlönade arbetar varierar dessutom över året. Att dela upp de tidsbegränsat anställda i månads- och timavlönade ger därför en bättre bild av hur det ser ut.
Andel
För timavlönade är arbetad tid den mest relevanta enheten. Arbetad tid säger mer om en organisations beroende av timavlönade än antal anställda, eftersom de timavlönade är relativt många jämfört med hur stor andel av verksamhetens arbetstid de utför. Månadsavlönad, tillsvidare
75%
Månadsavlönad, tidsbegr. 50%
Timavlönad 25%
0% 0%-19%
20%-39% 40%-59% 60%-79%
Del av heltid
80% och över
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade.
Personalen i välfärden
16
Skillnad mellan antal anställda och arbetad tid Ungefär var tionde månadsavlönad i kommuner och regioner har en tidsbegränsad anställning. Om man lägger till anställda med timlön blir det ungefär var femte anställd, andelen är lite högre i kommuner än regioner. Dock arbetar många timavlönade ganska lite, då de kanske arbetar extra vid sidan av studier eller andra jobb. Om man istället ser på hur mycket av den arbetade tiden i kommuner och regioner som utförs av personer med tidsbegränsad anställning – månadsavlönade och timavlönade – så är det mindre, 16 procent av arbetstiden. timavlönade mnd tidsbegr.
13% 9%
7% 10%
8% 8%
4% 9%
78%
83%
83%
87%
Anställda
Tid
Anställda
Tid
mnd tillsvidare
Kommun
Region
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- (mnd) och timavlönade.
Andelen tillsvidareanställda är relativt stabil... ...men har minskat något, både sett till antalet anställda och den arbetade tiden. De senaste åren har antalet anställda ökat i både kommuner och regioner, rekryteringarna har varit fler än avgångarna. Av de som slutar är andelen tillsvidareanställda högre än bland de som börjar. Detta kan ha bidragit till att andelen tidsbegränsade anställningar har ökat något. De senaste två åren har rekryteringarna minskat något jämfört med 20152016, vilket till del förklarar att andelen tillsvidareanställda nu ökat något. Kommun
arbetad tid
Region
100%
6% 9%
7% 10%
100%
75%
85%
83%
75%
50%
2% 10%
4% 9%
88%
87%
50%
Timavlönad 25%
Timavlönad
Mnd tidsbegr.
Mnd tidsbegr.
25%
Mnd tillsvidare 0%
Mnd tillsvidare 0%
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- (mnd) och timavlönade.
Personalen i välfärden
arbetad tid
17
En analys av de som var nyanställda på en tidsbegränsad, månadsavlönad anställning 2014 visar att lite drygt hälften hade fått en tillsvidareanställning under de följande tre åren.
Stor variation mellan arbetsgivare Andelen med tidsbegränsad anställning varierar mellan arbetsgivare runt om i landet. Skillnaden mellan de arbetsgivare som har störst andel och de som har lägst andel är stor.
Kommuner samt regioner rangordnade efter andel arbetad tid som utförs av tidsbegränsat anställda. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade. Uppgift om tidsbegränsade anställningar från en av regionerna ingår inte i figuren ovan då deras uppgifter inte är helt jämförbara med övriga.
Tidsbegränsad anställning vanligast bland yngre och äldre Medelåldern för en anställd med tidsbegränsad anställning (månadsavlönad) är 38 år. Det är dock få 38-åringar som är tidsbegränsat anställda. Främst är det unga som har denna anställningsform. Gruppen 65 och äldre är ofta timavlönade. antal 25 000
antal 8 000
Kommun
20 000
Region
6 000
15 000
10 000 5 000
4 000
Mnd tillsvidare Mnd tidsbegr. Timavlönad
Mnd tillsvidare Mnd tidsbegr. Timavlönad
2 000
0
0 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 ålder
15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 ålder
Tidsbegränsade anställningar respektive timavlönade efter ålder. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- (mnd) och timavlönade.
Personalen i välfärden
18
Kommun månadsavlönade åldersgrupp
tillsvidare
tidsbegr
16-25
28%
24%
26-66
85% 3%
67+
Region
timavlönade
månadsavlönade
timavlönade
totalt
tillsvidare
tidsbegr
48%
100%
53%
20%
27%
100%
8%
8%
100%
88%
7%
5%
100%
18%
80%
100%
2%
14%
83%
100%
Tidsbegränsade anställningar respektive timavlönade för olika åldersgrupper. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- (mnd) och timavlönade.
Verksamhetsområde Andelen tidsbegränsade månadsavlönade och andelen timavlönade varierar mellan olika verksamheter. I kommunerna är tidsbegränsade anställningar (månadsavlönade) vanligast inom skolan, vilket till del kan bero på att obehöriga lärare inte kan tillsvidareanställas. Andelen timavlönade är högst inom vård och omsorg, fritid/kultur samt förskolan. Andelen timavlönade minskar när vi ser till den arbetade tiden jämfört med andelen anställda. Detta eftersom många timavlönade inte arbetar särskilt mycket. Kommun Verksamhetsområde (antal anställda) 30%
Antal 20%
Tid 10%
0%
10%
20%
30%
Förskola, skolbarnsomsorg (150 500) Grundskola (178 100) Gymnasium (43 600) Komvux, SFI m.m. (17 500)
Fritid/Kultur (28 200) Vård och omsorg (307 800) Individ och familjomsorg (32 900) Infrastruktur, skydd m.m. (38 500) Affärsverksamhet (11 500)
mnd tidsbegr timavlönad
Övrigt (79 800)
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet.
Personalen i välfärden
19
totalt
Inom regioner är det vanligast med tidsbegränsade anställningar inom allmänregional utveckling, kultur och utbildning. Dessa verksamheter utgör dock en mindre del av regionernas verksamhet. Andelen timavlönade är störst inom specialiserad psykiatrisk vård. I vissa fall är det dock svårt att fördela timavlönade efter verksamhetsområde eftersom de kan arbeta inom flera områden.
Region Verksamhetsområde (antal anställda) 30%
Antal 20%
Tid 10%
0%
10%
20%
30%
Primärvård (34 900) Specialiserad somatisk vård (127 200) Specialiserad psykiatrisk vård (29 200) Tandvård (14 600) Övrig hälso- och sjukvård (25 900) Utbildning (3 000) Trafik och infrastruktur (2 100) Kultur (1 000) Allmänregional utveckling (500)
mnd tidsbegr. timavlönad
Övrigt (54 100)
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet. Not: 2 700 timavlönade (11 procent av totalt antal timavlönade) kan ej fördelas på verksamhetsområde och ingår ej i figuren.
Tidsbegränsade anställningar för vissa personalgrupper Andelen tidsbegränsat anställda som är månadsavlönade och andelen som är timavlönade varierar även mellan personalgrupper. Bland de grupper som redovisas i figuren nedan är tidsbegränsade anställningar (månadsavlönade) vanligast bland barnskötare och lärare. Andelen anställda som är timavlönade är högst bland barnskötare av de redovisade grupperna. Det kan till del bero på att man inte lyckats rekrytera personal med önskad utbildning. Två andra personalgrupper som har en hög andel tidsbegränsade anställningar är elevassistenter och vårdbiträden. Elevassistenters anställningar är ofta knutna till en specifik elev och de är därför ofta anställda läsårsvis. 30 procent av elevassistenterna är tidsbegränsat anställda (månadsavlönade). Vad gäller vårdbiträden så är en hög andel timavlönade som ofta ersätter ordinarie personal vid korttidsfrånvaro. I denna grupp är det också en hög andel som saknar relevant utbildning. 49 procent av vårdbiträdena är timavlönade.
Personalen i välfärden
20
Kommun
Antal
Personalgrupp (antal anställda) 50%
40%
30%
Tid 20%
10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
Sjuksköterskor (18 000) Undersköterskor, skötare (121 200) Stödassistenter, -pedagoger (63 500) Socialsekreterare (25 900) Lärare (142 700) därav grundskolelärare (80 200) därav gymnasielärare (27 100) Förskollärare (62 500) Barnskötare (73 200) Bibliotekarier, biblioteksass (6 600) Ingenjörer (7 600)
Mnd tidsbegr. Timavlönad
Köks- och måltidsarbete (30 000)
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet.
I nedanstående figur redovisas ett urval personalgrupper för regioner. Det är vanligast med tidsbegränsade anställningar bland icke specialistkompetenta läkare. En orsak är de behörighetsbestämmelser som finns för läkare i Patientsäkerhetsförordningen. Dessa innebär att till exempel AT-läkare anställs på ett särskilt tidsbegränsat förordnande. Av de redovisade grupperna i figuren nedan fanns högst andel timavlönade bland städ, tvätt och renhållningsarbetare samt undersköterskor, skötare m fl. Även inom personalgrupperna köks- och måltidsarbete samt vaktmästeri, trädgård och anläggning fanns en hög andel timavlönade (26 procent respektive 20 procent).
Personalen i välfärden
21
Landsting/region
Antal
Personalgrupp (antal anställda) 50%
40%
30%
Tid 20%
10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
Läkare (34 900) därav specialistkompetent (20 700) därav icke specialistkomp. (14 100) Psykologer (4 800) Barnmorskor (5 800) Sjuksköterskor (72 800) Undersköterskor, skötare m.fl. (57 700) Biomedicinska analytiker (6 600) Tandläkare (4 200) Tandsköterskor (6 900) Fysioterapeuter (6 000)
Mnd tidsbegr. Timavlönad
Städ, tvätt, renhållningsarbete (5 800)
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade. Se även tabell i slutet av avsnittet.
Vill du veta mer?
Mer information finns på SKL:s hemsida, https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/personalstatistik/personalenidiagramochsiffr or.850.html Personalnyckeltal per kommun respektive regioner finns i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), www.kolada.se. Där finns uppgift om anställda och arbetad tid per anställnings- och löneform.
Personalen i välfärden
22
Tabeller
Anställda och arbetad tid per löne- och anställningsform samt verksamhetsområde Kommun 2018
Andel anställda
Andel av arbetad tid
Månadsavlönade
Månadsavlönade
Verksamhetsområde
Antal anställda
Förskola, skolbarnsomsorg
150 500
73%
13%
15%
78%
14%
9%
Grundskola
178 100
78%
14%
8%
82%
14%
4%
Gymnasium
43 600
84%
11%
5%
87%
11%
2%
Komvux, SFI m.m.
17 500
81%
12%
7%
86%
11%
3%
Fritid/Kultur
28 200
73%
10%
17%
83%
10%
7%
307 800
74%
6%
20%
80%
6%
13%
Individ och familjomsorg
32 900
89%
6%
6%
91%
6%
3%
Infrastruktur, skydd m.m.
38 500
90%
7%
4%
92%
6%
2%
Affärsverksamhet
11 500
87%
5%
8%
91%
5%
4%
Övrigt
79 800
87%
7%
6%
89%
8%
3%
Vård och omsorg
Region 2018 Verksamhetsområde Primärvård Specialiserad somatisk vård
Tillsvidare Tidsbegränsade
Timavlönade
Andel anställda Antal anställda
Tillsvidare Tidsbegränsade
Timavlönade
Andel av arbetad tid
Månadsavlönade Tillsvidare Tidsbegränsade
34 900
84%
9%
Timavlönade
Månadsavlönade Tillsvidare Tidsbegränsade
Timavlönade
8%
87%
9%
3%
127 200
85%
9%
6%
87%
10%
3%
Specialiserad psykiatrisk vård
29 200
79%
9%
12%
83%
10%
6%
Tandvård
14 600
92%
4%
4%
94%
4%
2%
Övrig hälso- och sjukvård
25 900
81%
9%
10%
85%
10%
5%
Utbildning
3 000
78%
13%
9%
84%
13%
3%
Trafik och infrastruktur
2 100
90%
5%
5%
93%
5%
2%
Kultur
1 000
79%
14%
7%
83%
14%
3%
500
83%
16%
2%
84%
15%
1%
54 100
86%
6%
8%
89%
7%
4%
Allmänregional utveckling Övrigt
Anställda och arbetad tid per löne- och anställningsform samt verksamhetsområde. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade. Not: 2 700 timavlönade (11 procent av totalt antal timavlönade) kan ej fördelas på verksamhetsområde och ingår ej i figuren.
Personalen i välfärden
23
Anställda och arbetad tid per löne- och anställningsform samt ett urval personalgrupper Kommun 2018 Personalgrupp Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare Stödassistenter/-pedagoger Socialsekreterare
Andel anställda Antal anställda
Andel av arbetad tid
Månadsavlönade Tillsvidare Tidsbegränsade
Timavlönade
Månadsavlönade Tillsvidare Tidsbegränsade
Timavlönade
18 000
86%
3%
11%
92%
3%
121 200
86%
4%
10%
89%
4%
5% 7%
63 500
76%
6%
18%
82%
7%
11%
25 900
91%
6%
3%
92%
6%
2%
142 700
80%
13%
7%
84%
13%
3%
därav grundskolelärare
80 200
80%
13%
7%
84%
13%
3%
därav gymnasielärare
27 100
83%
12%
4%
87%
12%
1%
Förskollärare
62 500
84%
9%
8%
87%
9%
4%
Barnskötare
73 200
62%
15%
22%
68%
18%
15%
Bibliotekarier, biblioteksass
6 600
78%
9%
13%
86%
9%
5%
Ingenjörer
7 600
94%
3%
2%
96%
3%
1%
Köks- och måltidsarbete
30 000
80%
6%
14%
86%
6%
8%
Vårdbiträden
60 400
40%
11%
49%
47%
14%
39%
Lärare
Region 2018 Personalgrupp
Andel anställda Antal anställda
Andel av arbetad tid
Månadsavlönade Tillsvidare Tidsbegränsade
Timavlönade
Månadsavlönade Tillsvidare Tidsbegränsade
Timavlönade
Läkare
34 900
75%
19%
6%
76%
21%
3%
därav specialistkompetent
20 700
85%
5%
10%
90%
5%
5%
därav icke specialistkomp.
14 100
61%
39%
0%
56%
43%
0%
Psykologer
4 800
81%
16%
3%
80%
18%
2%
Barnmorskor
5 800
86%
5%
9%
90%
5%
5%
Sjuksköterskor
72 800
88%
5%
6%
91%
5%
3%
Undersköterskor, skötare
57 700
75%
9%
16%
81%
11%
9%
Biomedicinska analytiker
6 600
86%
8%
6%
89%
8%
3%
Tandläkare
4 200
89%
6%
5%
91%
6%
2%
Tandsköterskor
6 900
93%
2%
5%
96%
3%
2%
Fysioterapeuter
6 000
90%
8%
2%
90%
9%
1%
Städ, tvätt, renhållningsarbete
5 800
73%
10%
17%
77%
11%
12%
Anställda och arbetad tid per löne- och anställningsform samt ett urval personalgrupper. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade.
Personalen i välfärden
24
Del 3: Personalrörlighet Personalrörligheten i de olika sektorerna Personalrörlighet påverkar såväl rekryteringsbehovet som kvaliteten i verksamheten, och både för hög och för låg rörlighet kan vara en utmaning. Personalrörligheten på hela arbetsmarknaden har ökat något sedan finanskrisen 2008/2009. Rörligheten är något högre i kommunerna. 25 %
20 %
Kommun Region Privat
15 % 10 % 5% 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
Stor variation mellan olika branscher Personalrörligheten inom Vård och omsorg samt Utbildning är något högre än genomsnittet på arbetsmarknaden. Rörligheten i privat sektor inom dessa två branscher är högre än i kommuner och regioner. Hotell- och restaurang (I) Uthyrning, fastighetsservice (N) Kultur, nöje och fritid (R) Utbildning (P) Vård och omsorg (Q) Offentlig förvaltning (O) Totalt Handel (G) Annan serviceverksamhet (S) Finans och försäkring (K) Transport och magasinering (H) Vattenförsörjning (E) Juridik, ekonomi (M) Information, kommunikation (J) Fastighet (L) Byggverksamhet (F) Jord- och skogsbruk (A) Försörjning av el (D) Tillverkning (C) Utvinning av mineral (B)
30 % 25 % 19 % 19 % 18 % 17 % 16 % 16 % 15 % 14 % 14 % 13 % 13 % 12 % 12 % 11 % 10 % 9% 8% 8%
PRIVAT
Utbildning (P)
REGION
Vård och omsorg (Q)
Personalrörlighet per bransch samt bransch och sektor. Källa: SCB, RAMS
Personalen i välfärden
25
KOMMUN
PRIVAT KOMMUN REGION
19 % 14 % 20 % 18 % 16 % 21 %
REGISTERBASERAD ARBETSMARKNADSSTATISTIK (RAMS) Ovan redovisas RAMS mått på personalrörlighet som bygger på FAD (Företagens och arbetsställenas dynamik) och beräknas utifrån antalet anställda år T i jämförelse med år T-1 där hänsyn tas till avgångar och nyanställningar. Nämnaren i beräkningen bygger på ett genomsnitt av antalet anställda mellan år T och T-1. Täljaren bygger på antalet utbytta personer mellan årparet.
Omkring tio procent lämnar kommuner respektive regioner Andelen nyrekryterade till respektive sektor är högre än andelen avgångar. Antalet månadsavlönade har också ökat under perioden, särskilt år 2015 och 2016, se del 1 Anställda. Andelen tillsvidareanställda som lämnat sektorn (kommuner respektive regioner) låg mellan 8 och 10 procent år 2018. Andelen avgångar har ökat något de senaste åren, men ligger fortfarande på en relativt låg nivå. Kommun (andel i procent)
Nyrekryteringar Avgångar 11,1
10,3
9,7 7,2
7,8
8,4
2015
2016
2017
7,6 6,8 6,8 6,9 7,0 6,9
2012
2013
2014
Nyrekryteringar
Region (andel i procent)
Avgångar
9,7 8,3
7,9 7,7
2018
2012
8,6
7,7
8,1
8,6
2013
2014
2015
9,5
9,7
9,7
2016
2017
2018
Andel nyrekryteringar till samt avgångar från respektive sektor (kommun, region). Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda.
Avgångarna består av pensionsavgångar, byte av jobb till annan sektor samt personer som lämnar arbetet av andra skäl. Ungefär en tredjedel av avgångarna består av personer som är 60 år och äldre. Avgångar efter ålder
60 år och äldre
3,2%
3,0% 5,3%
Under 60 år
6,5%
Kommun Region Andel avgångar från respektive sektor (kommun, region). Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda.
Personalen i välfärden
26
11,7
11,6
10,9
10,5
9,5
Rörlighet inom kommuner respektive regioner 11 procent av de tillsvidareanställda har lämnat den kommun de arbetade i året innan, antingen till en annan kommun (3 procentenheter) eller lämnat sektorn (8 procentenheter). Utöver detta tillkommer en intern rörlighet då ytterligare knappt 13 procent bytt arbetsställe inom samma kommun. Inom regionerna är det 11 procent som lämnat den region de arbetade i året innan (varav 10 procentenheter lämnade sektorn) och ytterligare 12 procent som bytt arbetsställe inom samma region. Kommun
Region
13 %
12 % 10 %
8% 3% Lämnat sektorn
1%
Bytt inom sektorn
Bytt inom arbetsgivaren
Lämnat sektorn
Bytt inom sektorn
Bytt inom arbetsgivaren
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda.
Byten sker också mellan kommuner och regioner. Av de 8 procent som lämnade kommunsektorn utgjordes 0,5 procentenheter av personer som bytte till regioner. Motsvarande uppgift för regioner är 1 procentenhet av de 10 procent som lämnade regionsektorn.
Unga och äldre lämnar sektorn i större utsträckning Att äldre lämnar i så stor utsträckning beror till del på pensionsavgångar. Skillnaderna mellan män och kvinnor är små. Bland unga lämnar män i något större utsträckning än kvinnor. Kommun (andel i %)
9 9
22 23 22
11
16-34
Totalt Kvinnor Män
8 8 9
5 5 6
4 4 5
35-54
55-59 åldersgrupp
60-
Totalt
Region (andel i %)
10 10
21 21 21
12 7 7 7
16-34
35-54
10 10 10
5 5 5
55-59 åldersgrupp
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda.
Personalen i välfärden
27
Totalt Kvinnor Män
60-
Totalt
Personalrörligheten för vissa personalgrupper Bland de grupper som redovisas i tabellen nedan är det sjuksköterskor som i störst utsträckning lämnar kommunsektorn; en tredjedel av sjuksköterskorna som lämnar går till regionerna. Högst andel som lämnat kommunsektorn återfinns i gruppen behandlingsassistenter/socialpedagoger (17 %). Den gruppen växte mycket i antal när flyktingmottagandet ökade kraftigt under 2015 och 2016, men har därefter minskat. Lägst andel som lämnar sektorn återfinns inom räddningstjänsten (6 %) följt av grundskolelärare (6 %). Grundskolelärare byter dock relativt ofta inom sektorn.
lämnat sektorn
varav bytt till region
varav 60 år eller äldre
bytt inom sektorn
14%
5,1%
4%
3%
8%
0,9%
3%
1%
--
--
--
--
Socialsekreterare
8%
0,9%
2%
6%
Lärare
6%
0,1%
3%
5%
därav grundskolelärare
6%
0,0%
2%
5%
därav gymnasielärare
Kommun Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare Stödassistenter, -pedagoger
7%
0,2%
3%
3%
Förskollärare
6%
0,0%
3%
4%
Barnskötare
8%
0,1%
3%
1%
Bibliotekarier, biblioteksass
7%
0,2%
4%
3%
10%
0,2%
3%
4%
Köks- och måltidsarbete
8%
0,1%
3%
1%
Totalt
8%
0,5%
3%
3%
Ingenjörer
Andel avgångar från sektorn respektive arbetsgivare. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda. Not: Avgångar kan ej redovisas för gruppen Stödassistenter och stödpedagoger m.fl. eftersom det är en ny personalgrupp från och med 2018.
I regioner är personalrörligheten störst bland psykoterapeuter, psykologer och tandläkare. Psykoterapeuter är dock en relativt liten grupp (ca 300 månadsavlönade). Av de grupper som redovisas i tabellen nedan så är det fysioterapeuter, sjuksköterskor och psykologer som i högst utsträckning byter från region till kommun. En annan grupp som ofta byter till kommun är arbetsterapeuter. Av de 11 procent arbetsterapeuter som lämnade regionsektorn gick 3,7 procentenheter till kommun.
Personalen i välfärden
28
lämnat sektorn
varav bytt till kommun
varav 60 år eller äldre
bytt inom sektorn
8%
0,1%
2%
2%
därav specialistkompetent
9%
0,1%
4%
2%
därav icke specialistkomp
7%
0,0%
0%
2%
Psykologer
13%
1,7%
3%
2%
Barnmorskor
10%
0,4%
4%
2%
Sjuksköterskor
10%
1,8%
3%
2%
Region Läkare
Undersköterskor, skötare m.fl.
9%
0,8%
4%
1%
Biomedicinska analytiker
12%
0,0%
5%
1%
Tandläkare
13%
0,0%
3%
3%
Tandsköterskor
10%
0,2%
5%
1%
Fysioterapeuter
10%
2,2%
2%
1%
9%
0,4%
4%
0%
10%
1,1%
3%
1%
Städ, tvätt, renhållningsarbete Totalt
Andel avgångar från sektorn respektive arbetsgivare. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade, tillsvidareanställda.
PERSONALRÖRLIGHET (SKL) SKL redovisar andel nyanställda och avgångar bland månadsavlönade tillsvidareanställda. Den externa rörligheten mäts både genom de som lämnat respektive sektor och de som lämnat den kommun respektive den region som personen arbetade inom. Därtill tillkommer rörlighet inom organisationen, det vill säga de som bytt arbetsställe inom kommunen/regionen.
Avgångsålder Cirka 22 400 av de månadsavlönade som lämnade kommunsektorn förra året var 60 år eller äldre. Den genomsnittliga avgångsåldern för dessa var 63,7 år. För region var motsvarande siffra cirka 7 900 och den genomsnittliga avgångsåldern var 63,8 år. Figuren nedan visar att avgångsåldern inom respektive sektor har ökat marginellt sedan år 2010. 66
Kommun
Region
64
63,7 63,7 63,8 63,6 63,9 63,7 63,8 63,3 63,5 63,5 62
60
2010
2012
2014
2016
2018
Genomsnittlig avgångsålder. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.
Personalen i välfärden
29
Lärare och läkare har högst genomsnittlig avgångsålder K ommun
2018
Sjuksköterskor
63,6
Undersköterskor, skötare
63,2
Stödassistenter/-pedagoger
Landsting/region Läkare
64,8
därav specialistkompetent
--
2018
därav icke specialistkomp
64,8 --
Socialsekreterare
64,1
Psykologer
64,6
Lärare
64,8
Barnmorskor
63,9
därav grundskolelärare
64,7
Sjuksköterskor
63,7
därav gymnasielärare
64,8
Undersköterskor, skötare m.fl.
63,6
Förskollärare
63,2
Biomedicinska analytiker
63,8
Barnskötare
63,1
Tandläkare
63,6
Bibliotekarier, biblioteksass
64,4
Tandsköterskor
63,6
Ingenjörer
64,2
Fysioterapeuter
64,1
Köks- och måltidsarbete
63,1
Städ, tvätt, renhållningsarbete
63,3
Anställda totalt
6 3 ,7
Anställda totalt
6 3 ,8
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade. Not: Antalet avgångar i gruppen ”icke specialistkompetenta läkare” är för litet för att redovisa. Uppgift om Stödassistenter och stödpedagoger kan ej redovisas då detta är en ny personalgrupp från och med 2018.
Antalet 65 år och äldre har ökat kraftigt i kommuner och regioner Genomsnittlig avgångsålder har hittills ökat långsamt. Ökningen av antalet 65 år och äldre som arbetar kvar, eller kommer tillbaka efter pensionering, är däremot större. Sedan år 2005 har antalet anställda i kommuner och regioner ökat från 10 000 till 49 000 personer för denna grupp. Detta avser både månads- och timavlönade.
Kommun
33 000
Region 26 000
14 000 7 000
16 000 12 000
6 000 3 000
2005
2010
2015
2018
Antalet anställda 65 år och äldre . Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månads- och timavlönade.
Personalen i välfärden
30
Antalet 65 år och äldre är flest bland lärare samt undersköterskor, skötare i kommunerna. Andelen är högst bland sjuksköterskor samt bibliotekarier, biblioteksassistenter. I regionerna är antalet 65 år och äldre flest bland sjuksköterskor och undersköterskor, skötare. Sett till andelen av anställda är det vanligast bland barnmorskor och läkare. K ommun
65+ Antal Andel
Sjuksköterskor
1 370
7,6%
Undersköterskor, skötare
3 840
3,2%
Stödassistenter och stödpedagoger m.fl.
2 390
3,8%
Socialsekreterare
Region Läkare
65+ Antal Andel 2 730
7,8%
därav specialistkompetent
--
--
därav icke specialistkomp
--
--
610
2,4%
Psykologer
240
5,1%
7 700
5,4%
Barnmorskor
500
8,6%
därav grundskolelärare
3 580
4,5%
Sjuksköterskor
3 990
5,5%
därav gymnasielärare
Grundskole+gymniselärare+övrigt
1 610
5,9%
Undersköterskor, skötare m.fl.
3 180
5,5%
Förskollärare
2 500
4,0%
Biomedicinska analytiker
490
7,3%
Barnskötare
2 510
3,4%
Tandläkare
290
6,7%
470
7,1%
Tandsköterskor
380
5,5%
Bibliotekarier, biblioteksassistenter Ingenjörer Köks- och måltidsarbete Summa
280
3,7%
Fysioterapeuter
170
2,8%
1 030
3,4%
Städ, tvätt, renhållningsarbete
100
1,8%
33 290
3 ,7 %
15 770
5 ,3 %
Anställda totalt
Antal och andel anställda 65 och äldre (65+). Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsoch timavlönade. Not: I åldrarna 65 och äldre utgörs gruppen läkare till största del av specialistkompetenta läkare. Någon särredovisning av läkargruppen görs därför inte.
Vill du veta mer?
I Kolada (www.kolada.se) redovisas andel nya tillsvidareanställda och avgångar för månadsavlönade, tillsvidareanställda per kommun respektive region.
Personalen i välfärden
31
Del 4: Hel- och deltid I detta avsnitt redovisas statistik över hel- och deltidsanställda samt hel- och deltidsarbetande. På den svenska arbetsmarknaden är 76 procent av alla anställda heltidsanställda och 24 procent deltidsanställda. Andelen heltidsanställda är lägre bland tidsbegränsat anställda än bland tillsvidareanställda. Kommuner har lägst andel heltidsanställda. Det är vanligare med heltidsanställning bland män än bland kvinnor i alla sektorer.
76%
81%
49%
Samtliga Tillsvidare Tidsbegr.
78%
67%
72%
86%
Privat Kommun Region
Stat
64% 88% 63% 79% 68% 85% 82% 90% Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
Privat
Kommun
Region
Andel heltidsanställda. Källa: SCB, AKU, 2017
Skillnaderna är större mellan branscher än mellan sektorerna som helhet. Andelen heltidsanställda är lägst inom Hotell- och restaurang (52 %) och högst inom Byggverksamhet (95 %). Hotell- och restaurang (I) Kultur, nöje och fritid (R ) Vård och omsorg (Q) Annan serviceverksamhet (S) Handel (G) Utbildning (P) Uthyrning, fastighetsservice (N)
Jord- och skogsbruk (A) Transport och magasinering (H) Finans och försäkring (K) Fastighet (L) Juridik, ekonomi, vetenskap (M) Offentlig förvaltning (O)
Information och kommunikation (J) Vattenförsörjning (E ) Tillverkning (C ) Försörjning av el (D) Byggverksamhet (F)
52% 57% 58% 66% 68% 73% 74% 78% 83% 84% 85% 87% 87% 91% 91% 92% 94% 95%
Andel heltidsanställda. Källa: SCB, AKU, 2017
Personalen i välfärden
32
Stat
Ofrivillig deltid 15 procent av de deltidsanställda klassificeras i Arbetskraftsundersökningen (AKU) som "ofrivilligt deltidsanställda". De har angett att de vill och kan arbeta mer. Den ofrivilliga deltiden är högst inom privat sektor och lägst i regionerna.
17%
Privat
14%
Kommun
4%
6%
Region
Stat
Ofrivillig deltid. Källa: SCB, AKU, 2017
ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGEN (AKU) AKU är en urvalsundersökning: De som arbetat minst en timme under referensveckan räknas som sysselsatta. Här ingår samtliga anställda, månads- och timavlönade. De som arbetar 35 timmar eller mer per vecka räknas som heltidsanställda.
HEL- OCH DELTID I SKL:S PERSONALSTATISTIK För att definieras som heltidsanställd i SKL:s statistik ska personen ha anställningsavtal med sysselsättningsgrad 100 procent (inklusive lediga). Personer som arbetar 100 procent av en heltidstjänst redovisas som heltidsarbetande.
Andelen heltidsanställda och heltidsarbetande i kommuner och regioner har ökat Andelen heltidsanställda är större i regionerna än i kommunerna, men skillnaden är betydligt mindre bland andelen som arbetar heltid. Andelen heltidsanställda och heltidsarbetande har ökat i både kommuner och regioner. Ökningen beror både på att många av de som nyanställts arbetar heltid och att redan anställda som arbetar deltid går upp till heltid. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal) arbetar gemensamt i ett utvecklingsprojekt (Heltidsresan) för att fler inom välfärden ska arbeta heltid. Alla kommuner och regioner tog 2017 fram en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka och arbetar nu med genomförandet av dessa.
Personalen i välfärden
33
100% 80%
70%
80% anställd heltid
60% 40%
60%
20%
arbetar heltid
100%
81%
89% anställd heltid
80%
68%
60%
63%
arbetar heltid
40%
Kommun
0%
20%
Region
0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2009 – nov 2018. Population: Månadsavlönade.
Andelen heltidsarbetande varierar över landet Spridningen är större inom kommunerna än regionerna. Andelen i kommunerna varierar mellan 44 och 87 procent.
Kommun
Region
Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.
Personalen i välfärden
69%
34
Andelen heltidsarbetande är lägre i åldrarna 30-40 år, särskilt för kvinnor Män är både heltidsanställda och heltidsarbetande i större utsträckning än kvinnor. Trots att det är en lägre andel kvinnor som är heltidsanställda är det vanligare att kvinnor dessutom går ner i tid. Särskilt påtagligt är det för kvinnor i åldrarna 30-40 år.
100%
Kommun
80%
100%
andel heltidsarbetande
40% 20%
20%
0%
0%
19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64
19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64
80%
Region
100%
Region andel heltidsanställd
80%
andel heltidsanställd
andel heltidsarbetande
60%
60% 40%
andel heltidsarbetande
60%
40%
40%
andel heltidsarbetande
20%
20%
0%
0%
19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64
19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64
Andel heltidsanställda respektive heltidsarbetande per kön, ålder och sektor. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.
Personalen i välfärden
andel heltidsanställd
80%
andel heltidsanställd
60%
100%
Kommun
35
Andelen heltidsarbetande varierar mellan olika verksamhetsområden… Andelen heltidsarbete är lägst inom den kvinnodominerade vård- och omsorgsverksamheten i kommunerna samt primärvården inom regionerna. Kommun Förskola och skolbarnsomsorg Grundskola Gymnasium Komvux, SFI m.m. Fritid/Kultur Vård och omsorg Individ och familjeomsorg Infrastruktur, skydd mm Affärsverksamhet Övrigt
Region
69% 76% 77% 79%
Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Tandvård
67% 52% 79% 87%
Övrig hälso- och sjukvård
88% 81%
Allmänregional utveckling
Utbildning Kultur Trafik och infrastruktur
58% 68% 74% 60% 75% 66% 72% 90%
Övrigt
Andel heltidsarbetande. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.
…och mellan personalgrupper Andelen heltidsarbetande är högre bland män än kvinnor i samtliga personalgrupper. Av de redovisade personalgrupperna för kommunerna är andelen heltidsarbetande lägst bland kvinnliga undersköterskor, skötare. Andra personalgrupper som har låg andel heltidsarbetande är vårdbiträden och personliga assistenter (39 procent respektive 43 procent). Kvinnliga barnmorskor är den grupp som har lägst andel heltidsarbete inom regionerna. Skillnaden mellan grupperna sett till den genomsnittliga sysselsättningsgraden är betydligt mindre, eftersom många som arbetar deltid ändå har en ganska hög sysselsättningsgrad (exempelvis 75 procent eller högre).
Personalen i välfärden
36
81% 78%
Kommun Sjuksköterskor Undersköterskor, skötare Stödassistenter/-pedagoger Socialsekreterare m fl Lärare därav grundskola därav gymnasium Förskollärare
Barnskötare Bibliotekarier, biblioteksass Ingenjörer Köks- och måltidsarbete
57% 69% 43% 60% 57% 72% 77% 87% 76% 83% 79% 85% 74% 83% 65% 82% 68% 84% 58% 69% 79% 92% 58% 81%
Läkare
kvinnor
män kvinnor
därav specialistkompetent
män kvinnor
därav icke specialistkomp
män
Psykologer
kvinnor
män
Barnmorskor
kvinnor
män
Sjuksköterskor
kvinnor
män kvinnor
Undersköterskor, skötare…
män kvinnor
Biomedicinska analytiker
män
Tandläkare
kvinnor
män kvinnor
Tandsköterskor
män kvinnor
Fysioterapeuter
män kvinnor
Städ tvätt renhållningsarb
män
75% 85% 68% 80% 83% 93% 57% 65% 58% 0% 59% 81% 61% 83% 63% 87% 52% 68% 59% 95% 58% 76% 76% 90%
Andel heltidsarbetande. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.
Vill du veta mer?
I Kolada (www.kolada.se) redovisas andelen heltidsanställda respektive heltidsarbetande per kommun respektive region. Mer information finns på SKL: s hemsida, https://skl.se/ekonomijuridikstatistik/statistik/personalstatistik/personalenidiagramochsiffr or.850.html Mer information om Heltidsresan finns på https://heltid.nu
Personalen i välfärden
37
kvinnor
män kvinnor
män kvinnor
män kvinnor
män kvinnor kvinnor
män kvinnor
män kvinnor
män kvinnor
män kvinnor män kvinnor män kvinnor män
Del 5: Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron varierar över tid Ett tydligt mönster i Sverige är att sjukfrånvaron varierar kraftigt över tid. Efter en stadig ökning sedan 2010 sjunker nu sjuktalet återigen. Sett över en längre period så ligger sjuktalet på en relativt låg nivå. 35
Kvinnor Män Samtliga
30 25 20 15
10 5
2018
2015
2012
2009
2006
2003
2000
1997
1994
1991
1988
1985
1982
1979
1976
1973
1970
1967
1964
1961
1958
1955
0
Källa: Försäkringskassan
Kvinnor har dubbelt så hög sjukfrånvaro Kvinnor har ungefär dubbelt så hög sjukfrånvaro som män i samtliga sektorer. Kommuner följt av regioner är de sektorer som har högst sjukfrånvaro. En stor del av skillnaden mellan sektorerna förklaras av skillnader i arbetsplatsens storlek, geografi och typ av verksamhet. Det senare beror i stor utsträckning på den betydande delen kontaktyrken inom kommuner och regioner. Sjukskrivningsdagar, genomsnitt
15
2017
14
13
11 6
Stat
7
Kommun
6
6
Region
Privat
Källa: Försäkringskassan
Personalen i välfärden
38
Sjukfrånvaron i kommuner och regioner sjunker Utvecklingen av sjukfrånvaron i kommun och region följer samma mönster som arbetsmarknaden i övrigt. Det finns långa cykler av ökningar och minskningar. Ökningen som skedde sedan 2010 övergick under 2017 till en minskning. På sikt eftersträvas att komma bort från dessa svängningar och istället hitta former för att hålla sjukfrånvaron på en låg och stabil nivå. 10 %
Sjukpenning Sjukersättning
Kommun
8%
10 % 8%
6%
4%
4%
2%
2%
0%
0%
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
6%
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Sjukpenning Sjukersättning
Region
Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.
Sjukfrånvaron stiger med åldern Sjukfrånvaron ökar med åldern, men skillnaderna mellan könen är som störst i de yngre åldersgrupperna. I åldersgruppen 30–39 år är kvinnors sjukfrånvaro drygt tre gånger så hög som mäns. 10%
Kommun
10%
2018
8%
Region 2018
8%
6%
medel kv.
4%
medel män
2% 0%
6%
medel kv.
4%
medel män
2% 0%
-29
30-39
40-49
50-59
60-
-29
30-39
40-49
Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.
Personalen i välfärden
39
50-59
60-
Sjukfrånvaron varierar mellan olika verksamheter... Sjukfrånvaron skiljer sig åt mellan olika verksamheter. Detta är tydligare inom kommunerna än inom regionerna, vilket sannolikt beror på att kommunerna har en större bredd i verksamheten. Kommun 2018
0% 2% 4% 6% 8% 10%
Region 2018
0% 2% 4% 6% 8% 10%
Förskola, skolbarnsomsorg
Primärvård
Grundskola
Specialiserad somatisk vård
Gymnasium
Specialiserad psykiatrisk vård
Komvux, SFI m.m.
Tandvård
Fritid/Kultur
Övrig hälso- och sjukvård
Vård och omsorg
Utbildning
Individ och familjeomsorg
Kultur
Infrastruktur, skydd mm
Trafik och infrastruktur
Affärsverksamhet
Allmänregional utveckling
Övrigt
Övrigt
Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.
Personalen i välfärden
40
…och mellan olika personalgrupper Även mellan olika personalgrupper finns det stora skillnader i sjukfrånvaro. Mönstret att mäns sjukfrånvaro är betydligt lägre än kvinnors återfinns dock inom alla grupper. Kommun 2018
0% 2% 4% 6% 8% 10%
Region 2018
0% 2% 4% 6% 8% 10%
Sjuksköterskor
Läkare
Undersköterskor, skötare
därav specialistkompetent
Socialsekreterare
därav icke specialistkomp
Stödassistenter och stödpedagoger m.fl.
Psykologer
Lärare
Barnmorskor
Grundskolelärare
Sjuksköterskor
Gymnasielärare
Undersköterskor, skötare m fl
Förskollärare
Biomedicinska analytiker
Barnskötare
Tandläkare
Bibliotekarier, biblioteksassistenter
Tandsköterskor
Ingenjörer
Fysioterapeuter
Köks- och måltidsarbete
Städ tvätt renhållningsarb
Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade. Not: Antalet män i grupperna ”Barnmorskor” samt ”Tandsköterskor” är för små för att redovisa.
Personalen i välfärden
41
Sjukfrånvaron varierar över landet I Försäkringskassans statistik över sjukfrånvaro per län syns en del regionala skillnader. Samma mönster syns bland de anställda i kommunerna och regionerna, där skillnaderna mellan de kommuner och regioner som ligger högst och lägst är stora. Att sjukfrånvaron skiljer så mycket mellan olika regioner och arbetsgivare beror till viss del på faktorer som arbetsgivaren kan styra över, men till stor del även på att sjukförsäkringen tillämpas olika över landet.
Kommun 2018
Region 2018
(medelvärde per län)
Sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltid. Andel i procent av samtliga anställningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade.
Sjukfrånvaron påverkar kompetensförsörjningen Bara sett till den sjukfrånvaro som varar längre än 30 dagar, oavsett hel- eller deltidssjukskrivning, genererade sjukfrånvaron 2018 ett bortfall av personal i kommunerna som motsvarade cirka 25 100 årsarbetare. I regionerna motsvarade samma sjukfrånvaro cirka 7 300 årsarbetare år 2018.
Personalen i välfärden
42
Vill du veta mer?
I Kolada (www.kolada.se) redovisas sjukfrånvaro enligt ORAS, obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, per kommun respektive region. Sett till kommunernas och regionernas egna årsredovisningar skiljer sig den totala sjukfrånvaron mellan olika regioner. Skillnaderna har dock minskat över tid.
Personalen i välfärden
43
Del 6: Lön Löneskillnaderna mellan kvinnor och män har minskat Löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar i alla sektorer. Den ovägda löneskillnaden (kvinnors medellön dividerat med mäns) var för 2017 11,3 procent för arbetsmarknaden som helhet. Lägst skillnad var det i kommuner (3,1 procent) och högst i regioner (20,6 procent). Om hänsyn tas till att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och sektorer, har olika utbildningsnivå, olika arbetstid och olika ålder (standardvägd löneskillnad) så minskar löneskillnaderna till 4,3 procent. Även med detta mått har kommunerna lägst löneskillnad. Löneskillnaden i regionerna är näst lägst, vilket innebär att den största delen av löneskillnaderna i regioner beror på strukturskillnader. Löneskillnad beräknas på heltidslöner, vilket innebär att skillnader i sysselsättningsgrad inte får genomslag. Ett mått som visar detta är inkomstskillnad. Inkomstskillnaden är högre än löneskillnaden eftersom deltidsarbete är vanligare bland kvinnor. Läs mer om hel- och deltid i kapitlet ”Heltid”.
Källa: Lönestrukturstatistiken, Medlingsinstitutet
En orsak till varför löneskillnaden har minskat är att flera stora kvinnodominerade yrken har haft en högre löneutveckling än genomsnittet under de senaste åren. Flera av dessa återfinns i kommuner och regioner, exempelvis förskollärare, lärare, undersköterskor, sjuksköterskor och socialsekreterare. Det handlar dels om riktade satsningar i kollektivavtal, dels om statliga satsningar och dels satsningar som görs av arbetsgivare lokalt. Även det svåra rekryteringsläget för vissa välfärdsyrken verkar ha påverkat.
Personalen i välfärden
44
2017
2016
2015
2014
2013
2012
2011
2010
2017
2016
2015
2014
0 2013
0 2012
5 2011
5 2010
10
2009
10
2008
15
2007
15
2006
20
2005
20
2009
25
2008
25
Privat Stat Landsting Kommun
Standardvägd löneskillnad
30
2007
30
35
2006
Landsting Privat Stat Kommun
Ovägd löneskillnad
2005
35
Löneläget på svensk arbetsmarknad Ett vanligt mått för att beskriva lönespridning är P90/P10, det vill säga kvoten mellan lönen i den 90:e percentilen och lönen i den 10:e percentilen. Detta mått kan med fördel användas för att jämföra lönespridningen i ett yrke mellan till exempel olika arbetsgivare, eller mellan olika sektorer. Det gäller dock att vara noga med vilken lönespridning det är som mäts. Ibland redovisas P90/P10 för hela sektorer, men då beskriver måttet inte lönespridningen inom yrkena i dessa sektorer. P90/P10 för en sektor beskriver främst hur stor spridning det är mellan de högst betalda och de lägst betalda yrkena i den sektorn. Månadslön heltid (kr) 0
2017 20 000
40 000
60 000
privat kommun
region stat P10
P90
median
Källa: Lönestrukturstatistiken, Medlingsinstitutet/SCB
LÖNESTRUKTURSTATISTIKEN Lönestrukturstatistiken är en totalundersökning för stat, kommun och region. För privat sektor är det en urvalsundersökning. Insamlingen utförs av SCB på uppdrag av Medlingsinstitutet. Statistiken för kommuner och regioner hämtas från SKL:s insamling av personal- och lönestatistik, men redovisas med vissa andra avgränsningar vilket gör att statistiken inte är helt jämförbar. I lönestrukturstatistiken redovisas både månads- och timavlönade. Landstingsbolag förs till privat sektor. I lönestrukturstatistiken redovisas oftast månadslön, vilket förutom grundlön även omfattar rörliga ersättningar såsom ersättning för obekväm arbetstid.
SKL:S LÖNESTATISTIK Den lönestatistik som Sveriges Kommuner och Landsting årligen samlar in och producerar om anställda i kommuner och regioner används förutom till den officiella statistiken också till partsgemensam förhandlingsstatistik. SKL gör ingen egen offentlig publicering av lönestatistik för hela kommun- och regionsektorn, utan enbart för vissa yrkesgrupper på SKL:s hemsida och i denna rapport. Lönestatistiken avser månadsavlönade i kommuner, kommunalförbund, regioner och landstingsbolag. SKL redovisar i första hand grundlön, men även rörliga ersättningar samt månadslön (där rörliga ersättningar ingår).
Personalen i välfärden
45
Löneläget i kommunerna Nedan redovisas löneläget för ett urval personalgrupper i kommuner. Störst lönespridning och högst löneläge har lärare och ingenjörer. Medianlönen för dessa grupper var 2018 mellan 35 500 och 37 600 kr. Detta avser grundlön, det vill säga utan eventuella rörliga ersättningar. Även sjuksköterskor i kommuner har en medianlön i ungefär samma nivå, men något lägre lönespridning. Grupper som arbetar inom verksamhet som bedrivs under kvällar och helger och/eller dygnet runt har ofta olika typer av rörliga ersättningar såsom ersättning för obekväm arbetstid. Om dessa inkluderas ökar den sammanlagda lönen (här benämnd ”månadslön”). I kommuner gäller detta framförallt grupper inom vård och omsorg. Av de redovisade personalgrupperna har undersköterskor, skötare och stödassistenter/stödpedagoger samt köks- och måltidsarbete lägst löneläge. SKL och Kommunal enades 2016 om en riktad satsning mot undersköterskors löner fram till 2019. Efter 2016 har också lönerna för denna grupp ökat mer än för andra jämförbara grupper. Bland undersköterskor, skötare och stödassistenter/stödpedagoger är det även vanligt med rörliga ersättningar. Kommuner 2018
Heltidslön (kr)
Personalgrupp (antal anställda)
10 000
30 000
50 000
70 000
90 000
Sjuksköterskor (16 000)
Undersköterskor, skötare (108 800) Stödassistenter, stödpedagoger (51 800) Socialsekreterare (24 700) Lärare (133 100)
Därav grundskolelärare (74 500) Därav gymnasielärare (26 000) Förskollärare (57 500) Barnskötare (56 800)
Bibliotekarier, biblioteksassistenter (5 700) Ingenjörer (7 200) Grundlön
Köks- och måltidsarbete (25 200)
Månadslön
10:e percentil, median, 90:e percentil. Heltidslön, grundlön samt månadslön (grundlön + rörliga ersättningar). För grupper med låg andel rörliga ersättningar (i antal eller kronor) redovisas enbart grundlön. Not: P.g.a. att avtalet med lärarorganisationerna blev klart först under hösten 2018 hade inte alla kommuner genomfört löneöversyn för berörda grupper när statistikinsamlingen gjordes. Andelen uppdaterade löner är
Personalen i välfärden
46
därför något lägre än ett vanligt år. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade. Chefer ingår ej. Som chef räknas personer med verksamhets-, ekonomi- och/eller personalansvar. En tabell som redovisar motsvarande uppgifter finns sist i avsnittet.
Löneläget i regionerna Nedan redovisas löneläget för ett urval personalgrupper i regioner. Läkarna är den grupp som har den största lönespridningen och det högsta löneläget. Det är också den grupp som har den längsta utbildningen. Sjuksköterskor hade 2018 en medianlön (grundlön) på 33 200 kronor. I den gruppen ingår både grundutbildade (vanligen kallade allmänsjuksköterskor), röntgensjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor. Medianlönen för allmänsjuksköterskor var 2018 ca 30 500 kronor och för specialistsjuksköterskor var medianlönen cirka 35 800 kronor. En stor del av verksamheten i regionerna bedrivs under kvällar och helger och/eller dygnet runt. Rörliga ersättningar är därför vanligt bland många av personalgrupperna i sektorn. Effekten av rörliga ersättningar syns tydligt för barnmorskor, sjuksköterskor och undersköterskor, skötare m.fl. men även för läkare, se diagram nedan. Region 2018
Heltidslön (kr)
Personalgrupp (antal anställda)
10 000
30 000
50 000
70 000
90 000
Läkare (27 700) Därav specialistkompetent (13 700) Därav icke specialistkomp. (14 000) Psykologer (4 600) Barnmorskor (5 200) Sjuksköterskor (67 100) Undersköterskor, skötare m.fl. (48 200) Biomedicinska analytiker (6 100) Tandläkare (3 900) Tandsköterskor (6 400) Fysioterapeuter (5 800) Grundlön
Städ, tvätt, renhållningsarbete (4 700)
Månadslön
10:e percentil, median, 90:e percentil. Heltidslön, grundlön samt månadslön (grundlön + rörliga ersättningar). För grupper med låg andel rörliga ersättningar (i antal eller kronor) redovisas enbart grundlön. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade. Chefer ingår ej. Som chef räknas
Personalen i välfärden
47
personer med verksamhets-, ekonomi- och/eller personalansvar. En tabell som redovisar motsvarande uppgifter finns sist i avsnittet.
Vill du veta mer?
SKL redovisar fakta om löner för vissa yrkesgrupper i kommuner respektive region. https://skl.se/arbetsgivarekollektivavtal/kollektivavtal/faktaochstatistik/faktaomloner.554. html Officiell lönestatistik finns på https://www.scb.se/ Notera att SCB ofta redovisar lön inklusive rörliga ersättningar (månadslön). Uppgift om grundlön finns också. Medlingsinstitutet är statistikansvarig myndighet för den officiella lönestatistiken och har på sin hemsida, http://www.mi.se/, ett flertal olika rapporter som berör lön och lönebildning. Medlingsinstitutets rapport ”Löneskillnader mellan kvinnor och män 2017” finns att läsa på, http://www.mi.se/publicerat/loneskillnader-mellan-kvinnor-och-man/ Tabeller Kommuner 2018
Anställda
Grundlön (kr)
Månadslön (kr)
Rörliga ersättningar Andel p90 anställda Medelvärde
Personalgrupp
Antal
Andel kvinnor
p10
median
p90
p10
median
Sjuksköterskor
16 000
93%
31 000
35 300
39 500
31 500
36 000
40 900
47%
1 600
108 800
92%
23 000
25 900
28 500
24 200
27 700
31 500
83%
2 400
Stödassistenter, stödpedagoger
51 800
78%
22 600
25 800
28 300
24 000
27 700
31 800
69%
3 200
Socialsekreterare
24 700
89%
29 000
33 400
38 700
29 100
33 500
38 900
4%
3 000
133 100
73%
28 500
35 500
42 000
28 500
35 500
42 000
2%
200
därav grundskolelärare
74 500
79%
28 400
35 000
41 600
28 400
35 000
41 600
1%
100
därav gymnasielärare
26 000
56%
31 500
37 000
42 900
31 500
37 000
42 900
2%
300
Förskollärare
57 500
96%
27 000
30 800
35 400
27 000
30 800
35 500
27%
100
Barnskötare
56 800
91%
21 000
24 300
27 400
21 100
24 300
27 500
23%
300
Bibliotekarier, biblioteksass.
5 700
83%
24 500
29 100
33 200
24 600
29 300
33 500
55%
400
Ingenjörer
7 200
38%
31 500
37 600
46 400
31 600
37 800
46 600
4%
4 400
25 200
86%
22 200
24 900
27 700
22 400
25 100
28 000
35%
700
Undersköterskor, skötare
Lärare
Köks- och måltidsarbete
10:e percentil, median, 90:e percentil. Heltidslön, grundlön samt månadslön (grundlön + rörliga ersättningar). För grupper med låg andel rörliga ersättningar (i antal eller kronor) redovisas enbart grundlön. Medelvärde rörliga ersättningar är beräknat för individer som har rörliga ersättningar. Not: P.g.a. att avtalet med lärarorganisationerna blev klart först under hösten 2018 hade inte alla kommuner genomfört löneöversyn för berörda grupper när statistikinsamlingen gjordes. Andelen uppdaterade löner är därför något lägre än ett vanligt år. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade. Chefer ingår ej. Som chef räknas personer med verksamhets-, ekonomi- och/eller personalansvar.
Personalen i välfärden
48
Region 2018
Anställda
Grundlön (kr)
Månadslön (kr)
Rörliga ersättningar Andel p90 anställda Medelvärde
Antal
Andel kvinnor
p10
median
p90
p10
median
Läkare
27 700
55%
33 500
56 400
80 400
34 800
59 500
84 100
43%
6 300
därav specialistkompetent
13 700
53%
60 500
73 500
85 000
62 000
75 500
90 000
45%
7 300
därav icke specialistkompetent
14 000
57%
31 800
43 300
49 300
32 300
44 400
54 500
41%
5 200
Psykologer
4 600
76%
32 700
38 700
45 300
32 700
38 700
45 400
2%
2 300
Barnmorskor
5 200
100%
32 400
36 300
42 000
33 300
37 500
45 100
51%
3 400
Sjuksköterskor
67 100
87%
27 100
33 200
38 700
28 600
34 500
41 300
54%
3 100
Undersköterskor, skötare m.fl.
48 200
85%
22 300
26 000
29 000
23 600
27 600
32 400
70%
3 000
Biomedicinska analytiker
6 100
88%
26 200
30 800
36 000
26 500
31 300
37 200
38%
1 700
Tandläkare
3 900
69%
33 100
43 200
66 300
33 500
43 700
66 800
16%
2 400
Tandsköterskor
6 400
99%
22 500
26 400
30 100
22 500
26 500
30 400
14%
1 000
Fysioterapeuter
5 800
81%
26 500
30 500
35 600
26 500
30 600
35 700
5%
400
Städ, tvätt, renhållningsarbete
4 700
77%
20 500
23 600
25 800
21 100
24 100
26 500
63%
1 000
Personalgrupp
10:e percentil, median, 90:e percentil. Heltidslön, grundlön samt månadslön (grundlön + rörliga ersättningar). För grupper med låg andel rörliga ersättningar (i antal eller kronor) redovisas enbart grundlön. Medelvärde rörliga ersättningar är beräknat för individer som har rörliga ersättningar. Källa: SKL, personalstatistik, nov 2018. Population: Månadsavlönade. Chefer ingår ej. Som chef räknas personer med verksamhets-, ekonomi- och/eller personalansvar.
Personalen i välfärden
49
Personalen i välfärden Personalstatistik för kommuner och regioner 2018 Rapporten baseras till störst del på SKL:s personal- och lönestatistik som samlas in i november årligen. För att kunna jämföra med arbetsmarknaden som helhet används även statistik från andra källor. Den 1 januari 2019 blev de sista sju landstingen regioner. Därmed har samtliga regioner tagit över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna. Statistiken i denna rapport avser november 2018, då alltså vissa regioner fortfarande var landsting. I rapporten används dock genomgående begreppet regioner. Text och upplysningar om innehållet Sophia Olofsson, sophia.olofsson@skl.se Bodil Umegård, bodil.umegard@skl.se © Sveriges Kommuner och Landsting, 2019 ISBN: 978-91-7585-722-0 Produktion: SKL
ISBN 978-91-7585-722-0 Ladda ner på webbutik.skl.se 118 82 Stockholm | Besök: Hornsgatan 20 Personalen i Post: välfärden Telefon: 08-452 70 00 | www.skl.se
50