Kyrkobladet 4/2021 by Månsarps församling

KYRKOBLADET EN HÄLSNING FRÅN SVENSKA KYRKAN I MÅNSARP/TABERG

”Månsarps kyrka i vinterskrud” Foto: Hans Edwardsson

4/2021

Svenska kyrkan Månsarps församling Församlingsexp. tid: tisdag 10-12, onsdag-torsdag 13-15 Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp 036-36 30 40, mansarp.forsamling@svenskakyrkan.se Kyrkoherde, Anton Jalnefur Telefon 036-36 30 41 Sms-nummer 070-101 08 53 E-post: anton.jalnefur@svenskakyrkan.se Komminister, David Kyobe-Lule Telefon 036-36 30 42 Sms-nummer 070-149 00 89 E-post: david.kyobe-lule@svenskakyrkan.se Diakoniassistent, Cecilia Sjöblom Telefon 036-36 30 48 Sms-nummer 073-052 07 82 E-post: cecilia.sjoblom@svenskakyrkan.se Församlingspedagog, Hans Edwardsson Telefon 036-36 30 44 Sms-nummer 072-523 30 80 E-post: hans.edwardsson@svenskakyrkan.se Församlingspedagog, Anna Pettersson Telefon 036-36 38 50 Sms-nummer 072-525 69 00 E-post: anna.s.pettersson@svenskakyrkan.se Kantor, Samuel Johansson Telefon 036-36 30 45 Sms-nummer 072-700 30 80 E-post: samuel.johansson@svenskakyrkan.se Kantor, Anna Lena Gustafsson Telefon 036-36 30 47 Sms-nummer 073-387 42 42 E-post: anna.lena.gustafsson@svenskakyrkan.se Kyrkoskrivare, Ingrid Laago Telefon 036-36 38 51 E-post: ingrid.laago@svenskakyrkan.se Församlingsvärd, Gerri de Graaf Telefon 036-36 38 55 Sms-nummer 073-084 28 33 E-post: geraldina.degraaf@svenskakyrkan.se Kyrkvaktmästare säsong, Stefan Edvinsson Telefon 036-36 30 46 Sms-nummer 072-451 57 11 E-post: stefan.edvinsson@svenskakyrkan.se

Kyrkokamrer, Per Carlsson Telefon 036-36 30 49 Sms-nummer 070-399 66 08 E-post: per.e.karlsson@svenskakyrkan.se

3 4 5 6 8 9 10 11 12

”Spännande, berätta mer!” Jul, Nyår och Trettondagen, En annorlunda jultradition Onsdaxprogrammen, En ny psalmbok om 10 år? Se’n sist Konfirmand - Nu och då Kvinnor i bibeln, Hälsning från valnämnden Anslagstavlan Min första julavslutning, En annorlunda jultradition Maria från Nasaret

Julinsamling 2021 VARJE DAG BERÖVAS FLICKOR SINA RÄTTIGHETER

Alla människor är lika mycket värda, men i många delar av världen finns en föreställning om att pojkar är mer värda än flickor. Ett av de största brotten mot mänskliga rättigheter är det globala förtrycket av flickor och kvinnor. Varje dag berövas flickor sina grundläggande rättigheter så som rätten till utbildning och rätten att äga sin kropp och sitt liv. Könsrelaterat våld är ett strukturellt problem vars orsaker är mångbottnade, men djupt rotade åsikter och normer kring flickors och kvinnors roll i samhället är ett av grundproblemen. DET ÄR HÖG TID ATT BRYTA SKADLIGA TRADITIONER

Flickor utsätts dagligen för övergrepp som bottnar i djupt rotade åsikter och normer kring kvinnors och flickors roll i samhället. I julinsamlingen 2021 lyfter Act Svenska kyrkan alla flickors rätt till ett värdigt liv. Under rubriken ”Bryt en tradition”, kämpar vi tillsammans mot tvångsäktenskap, könsstympning och andra skadliga traditioner som krossar drömmar och slår sönder liv varje dag. Det är hög tid att bryta skadliga traditioner. Var med i kampen för alla flickors rätt till ett värdigt liv.

Swish-nummer: 123 033 42 92 (kollekt) 123 252 42 05 (Fair trade, sopplunch m.m.) Scanna QR-Koden för att komma till vår hemsida.

Kyrkvaktmästare, Thomas Axelsson Telefon 036-36 38 52 Sms-nummer 0708-36 30 50 E-post: thomas.axelsson2@svenskakyrkan.se

INNEHÅLL

Svenskakyrkanmansarp Skumansarp

Svenska kyrkan Månsarp

Månsarps kyrkoblad redaktion: Tabergsvägen 54, 562 50 Månsarp. Redaktion: Anton Jalnefur, Hans Edwardsson, David Kyobe-Lule, Anna Pettersson. Ansvarig utgivare: Anton Jalnefur. Tryck: Taberg media group, Taberg 2021.

”SPÄNNANDE, BERÄTTA MER!” Text: Maria Rosensköld Johansson, Teolog och stolt undersköterska, ”teoluska”

De orden möter mig ofta när människor får vetskap om mitt yrkesbyte på ”gamledar”. Efter att under 32 år arbetat som präst sadlade jag om till undersköterska med tjänst inom äldreomsorgen. Varför? Det finns flera anledningar. Åren som präst har till största delen varit goda; oförglömliga möten med människor i både glädje och sorg, härliga samlingar av olika slag tex syföreningsträffar, ungdoms- och konfirmandarbete och inte minst gudstjänsterna. Under de senare åren upplevde jag dock en förskjutning; gudstjänstdeltagandet sjönk samtidigt som den mer ”publika” verksamheten, tex caféträffar och soppluncher, drog fler människor. I sig inget fel, eftersom gemenskap är en viktig del av kyrkans verksamhet men personligen kände jag mig inte tillfreds. Dessutom fattades det en pusselbit i mitt liv. Under alla år i kyrkan hade jag pratat mycket om att tjäna och göra gott mot min nästa, nu längtade jag efter att göra det ”rent handgripligt”. Men på vilket sätt skulle jag göra det? Efter att min dotter sommarjobbat på ett äldreboende insåg jag att det var just det jag skulle göra. Efter 1,5 års studier var jag färdig undersköterska med fast tjänst på ett äldreboende i närheten.

de flesta platser fungerar det utmärkt och personalen gör allt som står i dess makt för att hyresgästerna ska ha det bra och uppleva sin tillvaro som meningsfull. Mår hyresgästerna bra mår personalen bra! Titeln ”undersköterska” ger tyvärr inga glamorösa vibbar. Det är lätt att associera till låga löner, obekväma arbetstider, städ och blöjbyten dagarna i ända. Visst, lönerna kunde varit mycket bättre och det är inget 9-17-jobb. Och nog både städar man och byter blöjor. Men det är så mycket mer! Som undersköterska på ett äldreboende upplever jag att jag verkligen gör UNDER. Jag har dessutom stor nytta av mina tidigare erfarenheter, både som präst och de jag tillägnat mig genom min relativt höga ålder. Idag känner jag att jag har funnit den pusselbit som fattades i mitt liv. Jag är fortfarande präst och kan, om och när jag vill, ha gudstjänster och förrättningar, och varje dag får jag ”tjäna min nästa” på Smedjegårdens äldreboende. När jag smörjer hyresgästernas fötter tänker jag alltid på en annan som också brukade smörja fötterna på folk, en som är min ledstjärna i allt jag gör var jag än är. Då känner jag att bättre än så här kan jag inte ha det!

Ett par år har jag nu arbetat inom äldreomsorgen. En verksamhet som massmedia verkar älska att beskriva. Ofta berättas det om missförhållanden, vanvårdade hyresgäster och underbetald personal. Jag är den första att välkomna att bristande omsorg synliggörs och förhoppningsvis åtgärdas men det är riktigt trist att bilden av den svenska äldreomsorgen så ofta tecknas i mörka bilder. Min erfarenhet är att den bilden generellt inte stämmer. På

JUL MED OVÄNTAD GLÄDJE DEC

Advent till jul

Kl. 17 och 19 (Månsarps kyrka) Tabergs musikkår och gemensam kör under ledning av Thomas Zätterman och Samuel Johansson. Kollekt till Diakonia. Covidpass krävs för besökare.

DEC

Välkommen till Betlehem!

Kl. 11 (Månsarps kyrka) Samling kring barnet som föddes i ett stall. Utlottning av 2021 års julkrubba bl.a.

Julnattsmässa Kl. 23 (Månsarps kyrka) Tillsammans med julkören och Anton Jalnefur. Samling i kyrkan 22.15. Covid-pass behövs.

DEC

Julotta Kl. 07 (Månsarps kyrka) Sång av Maria Karlsson

DEC

26 DEC

Mässa Kl. 11 (Månsarps kyrka)

Nyårsbön Kl. 17 (Månsarps kyrka)

Börja ditt nyårsfirande i kyrkan!

Hans Kennemark ”Riksspeleman”

JAN

Nyårsmässa Kl. 17 (Månsarps kyrka)

Mässa Kl. 11 (Månsarps kyrka)

Trettondagsgudstjänst

Kl. 16 (Månsarps kyrka) Gudstjänst med julens drama och avslutning av Julinsamlingen ”Bryt en tradition” Efteråt fika, sång och dans i Församlingsgården.

”Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom de inte fick plats i härbärget.” (Luk 2:7). Återigen samlas vi för att fira Jesu födelse och för att lyssna på de välbekanta verserna som berättar om hans födelse i ett stall i Betlehem. Men för många av oss, som förbereder oss för att välkomna Jesus i våra hem och våra hjärtan kan denna traditionella tid av glädje och firande fortsätta att vara en tid av osäkerhet och rädsla för framtiden tack vare pandemin. Vi har varit tvungna att anpassa oss till de många dramatiska förändringar som införts av hälsomyndigheterna, att skydda oss och stoppa spridningen av viruset. Men när vi läser de välbekanta bibelverserna kan vi föreställa oss att Maria och Josef måste ha haft liknande rädslor för sig själva och sitt barns framtid. Att föda barn i ett stall, långt ifrån sina nära och kära, omgiven av djur i en krubba var väl inte vad de hade tänkt sig inför sitt barns födelse. Vi vet också att när barnets liv hotades av Herodes, fortsatte de att uppleva rädsla och osäkerhet, därför flydde familjen i exil i Egypten. Och ändå vet vi att födelsen av detta barn, lagt i en krubba och välkomnat av ödmjuka herdar, kommer att ge nytt hopp och nytt ljus till en mörk värld. Trots de oväntade, oplanerade, röriga omständigheterna kring hans födelse, vet vi att detta barn är Messias, Guds Son och Fridsfursten, som ger nytt liv till alla som tror på honom. Vi firar jul för att Jesus är Immanuel, bokstavligen "Gud med oss" (Matt 1:23). Oavsett våra omständigheter är Gud med oss och vi är inte ensamma. Oavsett om vi mår dåligt på grund av hälsobekymmer, ensamhet, ekonomi, förlust eller vilka andra orsaker som helst, är de goda nyheterna att Gud är där med oss. Därför kan vi också idag lita på det löftet, precis som Maria och Josef gjorde, att vi återigen lyssna på berättelsen om Guds ankomst till världen för att ge oss ljus, liv och hopp mitt i alla svårigheter vi fortsätter att stöta på. Må vi alla finna nytt hopp när vi hör evangeliets välbekanta ord igen och när vi hittar nya sätt att tillbe Herren och fira årets jul. Må barnets ljus lysa i mörkret i våra liv och alla människors liv, som det gjorde för herdarna, överraskade av änglarna den första julnatten. Och må barnets födelse i Betlehem, himlens nyhet, ge oss alla och våra familjer oväntad glädje denna julsäsong. Jag önskar er alla en glad och välsignad jul! David Kyobe-Lule

ONSDAX-PROGRAMMEN I FUTURUMS REGI ÅTER IGÅNG EFTER PANDEMIN Text: Peter Hallberg, Foto: Miliseum (Carl-Erik Suneson i ballongkorgen över Månsarp (söder Jönköping) 26/7-1932.

Futurum-gruppen är igång igen med sina föredragsprogram, och lägger väl till med den fortsatta planeringen. I oktober hade vi ”globetrottern” Berndt Sanfridsson som berättade om sin intressanta och spännande resa till Nordkorea. November-föreläsaren var vår lokale kändis Kjell ”Kjelvis” Johansson och berikade våra kunskaper ytterligare om Tabergs historia. I december bjöd vi in till en kväll att få vara kreativ under rubriken ”Julpyssel”. Året 2022 börjar föreläsningarna onsdagen den 9:e februari med att Joacim Hallberg, som forskar i ämnet Första Världskriget och berättar under rubriken Svenska soldater på Västfronten i Första Världskriget. Flera av dem var ifrån Månsarps-bygden. Kanske är det någon släkting till dig?

Vad och vilka är Futurum-gruppen? Idag består gruppen av tre medarbetare, som också var initiativtagare till att gruppen startades. De är församlingsborna Peter Hallberg, Jens Bahr och Mats Berggren. Gruppen har också ett gott stöd av medarbetare i församlingen. Gruppen har inget emot en utökning av gänget. Är du intresserade, och har lite idéer kring trevliga och intressanta program, är du välkommen att kontakta oss. Enklast gör du det via mail: futurum.mansarp@gmail.com.

Den 9:e mars fortsätter vi med historietemat. Då kommer Herman Larsson från Jönköpingsflygets Intresseförening och berättar om länets flyghistoria. Det hände faktiskt en del i Månsarp också.

NY PSALMBOK INOM 10 ÅR? Hur blir det med de “bortglömda psalmerna”? Psalmboken är kanske den av Svenska kyrkans gudstjänstböcker som står den enskilda församlingsmedlemmens hjärta närmast. Mellan psalmbokens pärmar ryms inte bara ett antal sånger för gudstjänsten. Den är också en andaktsbok för gemensamt och enskilt bruk, en pedagogisk bok och en kulturskatt som utvecklats med tiden. Därför väcker det alltid intresse och känslor varje gång en ny psalmboksrevision är på gång och som har påbörjats och kanske blir verklighet inom 10 år. En anledning till det stora intresset kan vara den kombination av teologi och känsla som gör en revision så konfliktfylld. Psalmen ska ju hjälpa människor att både förstå kristen tro och att känslomässigt ta den till sig. Hur ska de stå ut med att texter ändras eller favoriter rensas ut? Det är verkligen ingen lätt uppgift för dem som ska ta fram en ny psalmbok! Den ska först uttrycka den Svenska kyrkans evangelisk-lutherska tro. Dessutom bör den passa både aktivt troende och en bredare grupp av kyrkligt intresserade, samt ha både textmässig och musikalisk kvalité. Många traditioner och röster behöver få plats. Utifrån ovanstående kan man fundera över vilka kanske 100 psalmer som måste lyftas ur en ny psalmbok. Tillhör de den grupp jag skulle vilja kalla ”bortglömda” psalmer? Därför inbjuds Du att, tillsammans med mig, botanisera bland sådana psalmer, ta reda på lite bakgrundsfakta kring texter och melodier och inte minst sjunga! Fyra kvällar planeras under kyrkoåret och första gången är måndagen den 31 januari kl. 18.00-19.30 i församlingsgården. Välkommen! önskar Harry F.

SE’N SIST Årets konfirmander och ledare Foto: Hans Edwardsson

Förra årets 80- och 90års kalas Foto: Anna Lena Gustafsson

80-90 åringar Foto: Anna Lena Gustafsson

Pärlängengänget Foto: Cecilia Sjöblom

Stickcaféet skänker alster till Estland och Frälsningsarmén Foto: Cecilia Sjöblom Sopplunch Foto: Cecilia Sjöblom

Juniorer Foto: Hans Edwardsson

Några ungdomar målar en fondvägg Foto: Hans Edwardsson

Några konfirmander gör granriskransar Foto: Hans Edwardsson

– KONFIRMAND –

NUTID OCH DÅTID Text: Anna Petterssonoch Hans Edwardsson

Nutid

Jag stämmer träff med Amanda Fritzson för att fråga henne om hur hon minns sin konfirmandtid. Ett antal år har gått sedan hennes konfirmation som ägde rum 2019 i Månsarps kyrka. Hennes konfirmationspräst var Tore Karlsson. Hon minns sitt konfirmandår som väldigt roligt och lärorikt. Det var kul att träffa nya människor i en annan miljö. Jag frågor om det finns något särskilt minne hon vill dela med sig av men svaret blir kryptiskt då det verkar handla om något ”bus” som skett på lägret. I Amandas familj är det en tradition att konfirmera sig men hon hade också hört av andra att det skulle vara roligt att vara konfirmand i Månsarps församling. Amanda har alltsedan konfirmationen varit med i kyrkans verksamhet på olika sätt och är numera också ung ledare i årets konfirmandgrupp. Hennes favoritbibelord är från Uppenbarelseboken 2:10; Var trogen intill döden, så skall jag ge dig livets krona.

Dåtid

Hans och jag möter upp Ingrid Malm som konfirmerades i Månsarps kyrka 1962. Hennes konfirmationspräst var Ragnar Svennberg. Hon minns honom som en väldigt vänlig präst och inte alls sträng. På 1960-talet var det inget val att konfirmeras eller inte utan alla gjorde det mer eller mindre. Det var lördagsläsning och inga läger. Hon minns att två kompisar döptes under deras konfirmandtid. Vid konfirmationsdagen var konfirmanderna uppklädda i kostym eller dräkt, de hade inte vita konfirmandkåpor. Ingrid tog emot sin första nattvard i samband med sin konfirmation. Något särskilt minnesord eller bibelord kan inte Ingrid påminna sig om att de fick men däremot minns hon att när de i början av konfirmationstiden frågade Svennberg om när deras konfirmation skulle äga rum svarade han att det står i stjärnorna.

Tidigare var genomgången konfirmationen en förutsättning för att ta emot nattvard och fortfarande lever den missuppfattningen. Det är dopet som är nattvardsgrundande. Likt skolans kursplaner har vi i Svenska kyrkan riktlinjer för konfirmationsundervisningen att rätta oss efter och följa. Dessa bestäms på central nivå men respektive församling har stor frihet att välja metoder för att uppnå målet. Vanligtvis arbetar man idag också i större arbetslag med olika kompetenser kring konfirmandgruppen och inte som tidigare då det var baserat på prästen som ensam undervisare. Det är en del som skiljer från nu och då men fortfarande lever traditionen vidare och det finns en nyfikenhet hos våra ungdomar på kyrkans tro och liv.

KVINNOR I BIBELN Text: Anna Pettersson

Under den senaste tiden, läs åren, har jag börjat efterlysa kvinnornas berättelser i bibeln. Jag har egentligen inte haft svårt att finna kvinnorna men det har skapats en längtan efter att lära mer och låta bibelns kvinnor få utrymme att berätta sin historia. Någon kanske redan nu vill protestera och med bestämdhet hävda att kvinnor visst har en framträdande roll i bibeln och jag är väl medveten om att det till och med finns de som har en egen bibelbok. Jag har nog haft fel glasögon på mig och inte lyssnat tillräcklig noga till berättelsen. Efter att ha grävt lite djupare har jag också hört och lyssnat till deras livsberättelser och då tänker jag inte på de som alltid nämns som exempelvis Maria, Marta, Rakel, Sara och Rut utan jag har hittat andra som exempelvis Claudia, Priscilla och Rhode. Till min hjälp har jag läst litteratur av präster, teologer och författare som haft modet att skriva de fördoldas historia, lyfta kvinnan och låta dem få sin egen röst. Många är de kvinnor som bara nämns i förbifarten som en hustru till en högt uppsatt man eller de namnlösa kvinnorna som går under namnet kvinnan eller äktenskapsbryterskan. En nutida läsare av bibeln som har som utgångspunkt att män och kvinnor är lika mycket värda och jämställda har möjligen svårt att se det radikala i att Jesus just i fallet med exempelvis äktenskapsbryterskan räddar hennes liv men också att han talar till henne. Jesus upprättar kvinnor vid mer än ett tillfälle men än idag raljeras det över vem som egentligen frestade vem i Edens lustgård och bibelcitat som misskrediterar kvinnan helt tagna ur sitt sammanhang lyfts upp och tas som sanning. Som läsare behöver vi hjälpas åt att vrida och vända på bibeltexten och se bortom orden för det är först då berättelse väcks till liv och ges det utrymme den förtjänar. Låt oss öppna våra ögon, kanske byta ut våra glasögon, lyssna mera noga och skifta perspektiv inte nödvändigtvis från manligt till kvinnligt utan till mänskligt. Tips på litteratur som på ett särskilt sätt lyfter bibelns kvinnor: ”Det pågående samtalet” av Eva Söderström och ”Bibelns kvinnor: 101 möten med kända och okänd systrar” av Charlotte Frycklund.

EN HÄLSNING FRÅN VALNÄMNDEN Bäste församlingsbo! Efter höstens kyrkoval har stiftsstyrelsen utsett ett nytt kyrkofullmäktige i Din församling. Det nyvalda fullmäktige hade sitt första sammanträde den 8 november. Detta sammanträde har två ärenden på dagordningen. För det första att utse en valberedning vars uppgift är att ta fram kandidater till de olika befattningarna i den förtroendevalda organisationen. För det andra att bestämma dag för nästa sammanträde då valen skall göras. Det kommer att hållas den 14 december. Det som ska väljas är ordförande och vice i fullmäktige, revisorer, ledamöter och ersättare samt ordförande och vice i kyrkorådet. Ledamöter och ersättare samt ordförande och vice i valnämnden och ombud och ersättare till Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Ordinarie ledamöter i nyvalda fullmäktige är Susan Gard, Lars Johansson, Axel Johansson, Joel Gustavsson Mikael Svenningsson, Peter Gustavsson, Gunilla Waern, Jens Bahr, Ingegärd Hugosson, Mats Berggren, Sara Enell, Anna Hjerpe, Britt-Marie Weidby, Lovisa Karlsson och Pår Aronsson. Ersättare är Anne Wik Holm, Kjell Dahlström, Yvonne Lindblad Johansson, Maria Willysson, Sven Birgersson, Linda Berggren, Peter Hallberg och Stine Jalnefur. Efter årsskiftet kommer den slutliga organisationen att finnas på hemsidan under fliken ”visa fler/förtroendevalda” och i fullmäktiges protokoll från den 14 december. Lars Johansson Ledamot i nyvalda fullmäktige

N A

S V

L L

GÅ MED I GUDSTJÄNSTGRUPP! I söndagens mässa finns det mycket att göra. Kors, ljus och bibeln ska bäras. Psalmböcker ska delas ut, texter ska läsas och förböner ska skrivas. Gudstjänst är något som vi som församling skapar och därför är det bara glädjande om fler vill hjälpa till. Räkna med att gruppen du kommer med i har uppgifter under ca 2 gudstjänster per termin. Kontakta Anton Jalnefur

T ESÖK ELLER AT VILL DU HA B ? IG D L TIL NÅGON RINGER

ia Sjöblom: koniassistent Cecil Hör av dig till dia 82 07 2 30-5 ring eller smsa 07 kan.se yr ak sk en sv m@ maila cecilia.sjoblo

VILL DU HJÄLPA NÅGON AN NAN…

Vi behöver bli fler som kan hjälpas åt, t.ex. att ringa till någon som är ensam, hälsa på någo n som är sjuk eller ta med någon till kyrkan. Att vara en medmänniska är bland det mest tacksamma som finns.

HÄLSNING FRÅN EN AV FÖRSAMLINGSPEDAGOGERNA. sedan Jag har arbetat här i Månsarps församling mig hösten 2016 men nu det har blivit dags för mförsa som t tjäns en att pröva mina vingar för varna Husk i eg sstrat mhet erksa lingspedagog/v mling församling. Jag slutar min tjänst här i försa Min ars. ari/m i och med månadsskiftet febru avtackning/sändningsgudstjänst blir den 30 januari 2022.

God jul och gott nytt år från redaktionen

Mvh Anna Pettersson

WWW.SVENSKAKYRKAN.SE/

MANSARP

med reservation för förändring .

MIN FÖRSTA

JULAVSLUTNING Mitt första minne av att sitta i kyrkan kommer från julen. Jag måste ha varit sju eller åtta år och lågstadiet från Ljungarumsskolan hade tillsammans gått till Ljungarums kyrka på anda sidan motorvägen för att fira julavslutning. Jag kommer ihåg att det fanns levande ljus i kyrkan och det doftade av stearin. Jag upplevde att det var dunkelt där inne, men det var nog mest på grund av den kontrast som kyrkans inre skapade mot den snöklädda kyrkogården utanför. Det var varmt och det lät "schwitch, schwitch, schwitch" när jag gick för att sätta mig i bänken, eftersom jag fortfarande hade överdragsbyxor och tjocka stövlar på mig. Kanske sa rektorn några fina ord och hälsade oss "God jul!" inför lovet. Kanske sjöng tredjeklassarna någon sång som de övat in under musiklektionerna. Kanske var det någon av barnen som stapplande läste "Midd...vint...er..natt.. ens k...öld är hård, st...stjäärnorna gnii...s...gnistra och limma." Men det gissar jag mig bara till. Det är minnen som sedan länge suddats ut. Men jag minns när prästen kom in och att han hade en märklig man med sig som tydligen inte visste något om julen och som prästen var tvungen att förklara hela julberättelsen för. Hur kunde en vuxen människa inte veta något om varför vi firar jul? Han trodde att det var tomten som hade fötts och att det var därför vi gav presenter till varandra. Prästen, han blev tvungen

att berätta alltsammans; om Maria som fått besök av en ängel som berättade att hon skulle få ett barn, om Josefs och Marias jobbiga resa till Betlehem, om att värdshusen var fulla och att Jesus föddes i ett stall, om herdarna ute på ängen som även de fick besök av änglar och som kom att bli de första att besöka Messias. När prästen berättade allt detta för mannen som inte fattade någonting (som jag efter många år förstod var församlingsassistent och bara låtsades!) så var jag så stolt. Jag var stolt, för jag visste något som en vuxen inte visste: Att det var Jesus julen handlade om och inte tomten. När skolavslutningen i Ljungarums kyrka var över och tre årskurser av barn, som alla lät ”schwitch, schwitch, schwitch”, hade kommit ut ur kyrkan så minns jag att jag andades in luften; det hade blivit plusgrader igen och blötsnön gjorde luften fuktig. Jag sprang hem i glädje den dagen, första dagen på vinterlovet. Det låg perfekt snöbollssnö på marken och jag skulle berätta för mamma och pappa om Jesus. De var vuxna, kanske hade de också missat vad julen handlade om. God jul önskar Anton Jalnefur, Kyrkoherde

EN ANNORLUNDA JULTRADITION Min lek- och scoutkamrat Alf Wedmalm och jag gör med jämna mellanrum resor till hembygden och minns det Månsarp och Taberg som fanns när vi växte upp på 1940-och 1950-talet. Vi besöker då alltid kyrkan i Månsarp. Kyrkogårdsvandringen kan ta lång tid då vi stannar vid många gravar och minns de som vilar där. Givetvis går vi också in i kyrkan och har följt dess stegvisa förvandling från en ganska stelt och kallt Tegnertempel till en inbjudande familjekyrka. Vid försommarens resa träffade vi den nye kyrkoherden Anton Jalnefur och hade en trevlig pratstund och jag berättade då om en speciell julotta och den berättelsen bad Anton mig skriva ned och den kommer här. Det var då min far Ragnar Svennberg var präst och det var en jul före TV-tiden och på julottan var kyrkan alltid fullsatt. Alla stämde med i ”Var hälsad sköna morgonstund”, kyrkosångare Karl Fransson sjöng ”Stilla natt” och julstämningen var påtaglig. Mitt under gudstjänsten kom en svart katt stolt vandrande kyrkogången fram, hoppade upp och satte sig lugnt på altarringen. Vår familj satt i ”prästabänken” längst fram i kyrkan, min lillasyster Christina längst ut. När

katten nu satt där mitt på altarringen gick min far i fullt ornat fram och tog katten i sin famn och gick till Christina och sa: ”Släpp ut katten genom sakristian”. Sedan fortsatte julottan och avslutades i vanlig ordning. Det finns en knorr på berättelsen: min far var väldigt hantverksintresserad och vid det här tillfället gick han på en kurs i silversmide och i den deltog en man från Danmark. När kursen fortsatte på våren kom dansken till mig far och sa: ”Nu Ragnar har jag varit och hört dig i kyrkan, det var på julottan. Vad högtidligt det var, speciellt ceremonin med katten, den har vi inte i Danmark!” Berättat av Göran Svennberg (Nu är både prästabänk och altarring borttagna)

Maria I den lilla staden Nasaret bodde Maria. Där bodde också Josef. De skulle snart gifta sig. En helt vanlig dag stod plötsligt ängeln Gabriel i Marias hus. Maria blev mycket rädd, men ängeln sa: ”Var inte rädd, Maria. Herren är med dig. Du ska föda en son och du ska ge honom namnet Jesus. Han ska bli stor och kallas den Högstes son.” ”Hur ska det gå till?” undrade Maria. ”Jag har ju aldrig varit tillsammans med någon man.” Men ängeln svarade henne: ”Gud ska vara med dig och barnet är Guds egen son. Ingenting är omöjligt för Gud.” Då sa Maria: ”Jag vill göra som Gud vill. Det får bli som du har sagt.”

Illustration: Hans Edwardsson