Sina djupa rötter slå i evighetens sommar - Uppsalas begravningsplatser, kyrkogårdar och kapell

sina djupa rötter slå

i evighetens sommar Uppsalas begravningsplatser, kyrkogårdar och kapell

uppsala

kyrkogårdar

Med denna broschyr önskar vi att presentera och gestalta Uppsalas kyrkogårdar och det rika kulturarv som finns mitt ibland oss.

Uppsala kyrkogårdar är en del av Svenska kyrkan Uppsala och Uppsala pastorat. Det innefattar församlingarna: Helga Trefaldighet, Gottsunda, Vaksala, Gamla Uppsala och Domkyrkoförsamlingen. Vi sköter stadskyrkogårdarna: Gamla kyrkogården, Berthåga, Vaksala, Hammarby och Ulleråker samt Gamla Uppsala kyrkogård och ansvarar för begravningsverksamheten i Uppsala stad.

Du kan vända dig till vår expedition för information och råd. Det kan gälla frågor i samband med dödsfall och begravning, såväl som gravvård, plantering och skötsel av gravplatsen.

2

innehålls-

förteckning

Uppsala kyrkogårdar 2 Kulturhistoria och miljö

6

Gamla kyrkogården 7 Vaksala kyrkogård 11 Hammarby och 15 Ulleråker kyrkogårdar Gamla Uppsala kyrkogård

19

Berthåga kyrkogård 24 Våra kapell 29 Våra minneslundar 34 Våra speciella platser

3

36

Copyright © Svenska kyrkan Uppsala, Uppsala kyrkogårdar. Första upplagan 2016.

text Uppsala kyrkogårdar Henrik Zetterberg Berit Gustavsson form och produktion Henrik Zetterberg Lars-Erik Elebjörk KPH Trycksaksbolaget AB fotograf Henrik Zetterberg övriga fotografer Uppsala kyrkogårdar s. 23 Pelle Johansson s. 31-32 Lars Nyström s. 26, bakre omslag fotografier Alla fotografier gestaltar detaljer och områden från Uppsala kyrkogårdar. uppsala kyrkogårdar 018–430 35 50 uppsala.kyrkogardar@ svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/ uppsalakyrkogårdar 4

kulturhistoria

K

yrkogårdarna är en värdefull del av vår gemensamma livsmiljö, där varje kyrkogård har sin speciella karaktär och skönhet. Förutom den grundläggande funktionen som vilorum för våra avlidna, är de också platser för ro och eftertanke. Som värdigt gestaltade parker med kulturhistoriskt värde, bidrar de till att försköna landskapet och staden. för den ekologiska mångfalden fyller Uppsalas kyrkogårdar en viktig funktion genom att vara en fristad för djur och växtmiljöer som annars försvunnit från landskapet. Detta främjar mångfalden av arter, i synnerhet insekter och fåglar. Mångfalden är även berikande för de som väljer att besöka kyrkogårdarna.

och miljö

svenska kyrkan har fått samhällets förtroende att förvalta kyrkogårdarna. Detta ska vi göra på ett hållbart sätt för miljön och den ekologiska mångfalden, som samtidigt vårdar kulturarvet och är kostnadseffektivt.

Som ett led i Uppsala kyrkogårdars arbete med att förvalta och vårda kyrkogårdsmiljön, bevaras kyrkogårdarna i sådant skick att mycket av det ursprungliga finns kvar. uppsala kyrkogårdar arbetar aktivt med hållbarhet och miljö, där det inom verksamheten eftersträvas hög kompetens bland medarbetarna i trädvård och miljöarbete.

6

gamla

kyrkogården

G

amla kyrkogården med sina många lövträd och vackra alléer ligger centralt i Uppsala och har anor från 1600-talet. Här vilar kända personer som Dag Hammarskjöld, Gustaf Fröding, Malla Silfverstolpe, Erik Gustaf Geijer och Gösta Knutsson.

En vandring på kyrkogården ger en inblick i gångna tiders samhällen och sociala förhållanden. Totalt omfattar kyrkogården ca 18 hektar, med drygt 14 000 gravplatser.

7

den äldre delen av kyrkogården från 1670-talet var ursprungligen en fattigkyrkogård och låg utanför stadskärnan. Hospitalkyrkogården som den kallades då, kom till efter en donation av professor Olof Werelius. Han begravdes 1682 på kyrkogården och hans grav är en av de gravar som ännu finns bevarad från tiden före 1794.

Kyrkogården kom senare att bli Domkyrkoförsamlingens allmänna begravningsplats och 1794 beslutades det att

begravningar skulle upphöra i stadens kyrkor och i själva staden. Helga Trefaldighet fick en särskild avdelning på kyrkogården (invid nuvarande Engelska parken). Således blev åkaren Anders Bergström, den 6 juli 1794, den förste som begravdes på den ”Nya kyrkogården”. utmed nuvarande Kyrkogårdsgatan fanns en länga av lador vilket medförde att boskap gick och betade bland gravarna. Den som hade råd, kunde förse graven med

ett järnstaket som skydd mot ovälkomna gäster. Många av dessa staket finns fortfarande kvar, nu som prydnad.

1802 skedde den första utvidgningen, då tobaksplantagen söder om kyrkogården togs i anspråk. gamla gravkapellet byggdes 1882–1883 och ritades av arkitekten Carl Axel Ekholm. Det ersatte ett äldre kapell, som legat på ungefär samma plats. Den sista jordfästningen ägde rum 1973.

8

den nyare delen tillkom omkring 1900 då mark väster om Villavägen förvärvades, vilket kom att bli grunden till den så kallade Ängskyrkogården. Den senaste utvidgningen ägde rum 1959. Här återfinns bland annat Stillhetens kapell, minneslunden och Estoniaplatsen. nationsgravarna är studentnationernas gravar på kyrkogården. De äldsta härstammar från slutet av 1700-talet. I äldre tider fanns inget skyddsnät för studenter och nationen fick ofta ersätta detta. Det var dessutom dyrbart och besvärligt att frakta en död person till hemsocknen.

Många som vilar i nationsgravarna är unga studenter som avlidit under sin studietid i Uppsala. Men det kan också röra sig om ämbetsmän vid nationen eller andra med anknytning till den.

9

vaksala

kyrkogård

V

den äldre delen av kyrkogården härrör också från medeltiden. En beskrvning från 1600-talet skildrar att kyrkogården var inringad med en två meter hög bogårdsmur försedd med sadeltak av trä. Muren hade även tre stigluckor av tegel.

vaksala kyrka uppfördes ursprungligen i romansk stil men under 1200- och 1300-talen omgestaltades den i gotisk stil, vilket innebar att väggarna höjdes med nästan två meter. Under 1400-talet tillkom kapellen och kyrkkroppen erhöll sin nuvarande form. En omfattande ombyggnation genomfördes på 1700-talet i nyklassicistisk stil. Inredningen förnyades och kyrkklockorna flyttades till tornet från klockstapeln, som tidigare stod på kyrkogården.

Utseendet på dagens kyrkogård är resultatet av 1800-talets omgestaltningar då bl.a. den medeltida kyrkomuren byttes ut. Under samma period planterades träd och syrenhäck längs med den nya kyrkogårdsmuren. Dagens utformning med strikta grusgångar och gravkvarter har till största delen växt fram under 1900-talet. 1952 anlades en urnlund sydöst om koret på den plats en klockstapel tidigare stått. Flera av de gravhällar, som idag återfinns inne i kyrkan, förmodas tidigare ha stått på kyrkogården.

aksala kyrkogård med sin lantliga karaktär har en kyrka och kyrkogård präglad av medeltiden. Den ursprungliga kyrkan, med en stark koppling till S:t Andreas, började byggas på 1100-talet. Förbi kyrkan gick även vägen för Eriksgata.

11

anmärkningsvärda gravvårdar är till exempel skräddarstenen från 1761 bakom kyrkans kor. Sara von Linnés grav är belägen i närheten av tiondeboden. Hon var gift med kapten Hans Henrik Duse. Tillsammans hade de en gård i Gränby. Kyrkogårdens äldsta gravvård, norr om sakristian, är en vård i kalksten från 1739 prydd med dödssymbolerna. den nyare delen togs i bruk 1980, mycket på grund av att den äldre delen av kyrkogården var fullbelagd. tiondeboden som står intill kyrkan uppfördes i slutet av 1400-talet och användes som förråd och kyrkhärbärge.

Den mellersta våningen samt källaren har två rum. Omkring 1760 inrättades ett sockenmagasin i byggnaden då bland annat de ursprungliga stenvalven i huvudvåningens båda rum revs. Kort därefter försågs taket med spån istället för tegel.

På 1800-talet flyttades huvudingångarna från kyrkogårdssidan till motsatt sida, samtidigt som stentrappan tillkom. Idag används byggnaden som förråd samt att hembygdsföreningen har museum i tiondebodens ena del.

13

hammarby och ullerĂĽker kyrkogĂĽrdar

H

ammarby kyrkogård är en vacker och avskild plats belägen i närheten av Dag Hammarskjölds väg, Ulleråker och Ultuna. Kyrkogården anlades när Helga Trefaldighets församlings del på Gamla kyrkogården blev för trång. Den nya begravningsplatsen invigdes 1937 och omfattar 3,5 hektar. den ursprungliga delen av kyrkogården delas av en central axel, kantad av imponerande thujor och en lindallé, som på båda sidor omges av kist- och urngravområden.

i skogspartiet som ligger väster om den ursprungliga delen, anlades ett par urngravkvarter i mitten av 1970-talet. Området är en utlöpare av Kronoparken, med resliga tallar och en undervegetation av hassel.

U

lleråker kyrkogård är förmodligen Uppsalas minst kända begravningsplats. Platsen är vackert och stilla inringad av skog och en stenmur, i närheten av Ulleråkers sjukhus och Hammarby kyrkogård. I nuläget hyser den ca en hektar stora kyrkogården få gravvårdar.

Emellertid har omkring 1 300 personer blivit gravsatta där, mestadels patienter men även personal.

Träkorsen som förr utmärkte avlidna patienters gravar, är sedan länge borta. Idag finns endast tolv gravstenar över döda patienter bevarade. upsala hospital och asyl begärde att anlägga en begravningsplats i anslutning till sjukhuset Ulleråker. Att ha en begravningsplats var en del av sjukhusets ansvar, vilket kom att fungera som ett samhälle i samhället.

Kyrkogården invigdes 1909. Stenmuren som ramar in kyrkogården byggdes av personal och patienter och stod klar 1932. Den sista patienten gravsattes 1954 men i personalgravarna har det gravsatts senare, så sent som på 2000-talet. kyrkogården på Ulleråker avspeglar samhället som mentalsjukhuset utgjorde. Patienterna hade knappt någon kontakt med yttervärlden. Gravarna belägna längs muren är personalgravar, vilket symboliskt kan betraktas som att de, även efter döden, vakar över sina patienter. Kyrkogården sköttes av arbetslag bestående av patienter och vid en patientbegravning närvarade i princip endast präst, personal och andra patienter.

Sedan 1989 har Uppsala kyrkogårdar (dåvarande Uppsala kyrkliga samfällighet) ansvaret för Ulleråker kyrkogård.

17

gamla uppsala

kyrkogĂĽrd

G

amla Uppsala kyrkogård med sin långa och anrika historia, ligger på samma ås som de tre kungshögarna. Svearikets kungsäte var placerat i Gamla Uppsala och var en viktig plats både politiskt och religiöst samt som tings- och marknadsplats. det omtalade hednatemplet lär ha funnits på platsen.

Adam av Bremen har på 1070-talet skildrat det tempel som innehöll gudabilder av Oden, Tor och Frej.

Enligt beskrivningen for svearna vart nionde år till platsen för att fira blot. En kyrka började byggas i Gamla Uppsala efter att templet, enligt historien, brunnit ned 1087. gamla uppsala högar är en anmärkningsvärd och framträdande del av landskapet i Gamla Uppsala. Datering har visat att högarna anlades mellan 500-600-talet. De tre högarna har tillskrivits de gamla sveakungarna från samma period och är bland de största i Sverige.

23

Enligt vissa myter skulle det vara Oden, Tor och Frej som vilar i högarna. I omgivningen finns det också gravfält då Gamla Uppsala redan i förkristen tid var en viktig gravläggningsplats. gamla uppsala kyrka fungerade som kyrkligt centrum fram till slutet av 1200-talet. Kyrkan byggdes av gråsten i romansk stil och fungerade från 1164 som domkyrka i Sveriges första ärkestift. Eftersom kyrkan brann på mitten av 1200-talet, började den nya domkyrkan att byggas i dagens Uppsala och ärkestiftet flyttades officiellt dit 1273. Gamla Uppsala kyrka byggdes sedan om till en församlingskyrka. den äldre delen av kyrkogården har kvar delar av den ursprungliga bogårdsmuren, vilken ingår i muren som idag omger kyrkogården. Kyrkogården är lika gammal som kyrkan, dock är endast lite bevarat från äldre tider. kungsgårdsplatån ligger nordöst om kyrkan. Utgrävningar har visat att flera hallbyggnader stått där i omgångar. Platån var lägre till en början, men den har höjts i samband med att nya hallbyggnader uppförts på platsen. den nyare delen av kyrkogården växte fram i västlig riktning under 1930-talet. 1970 invigdes ytterligare ett område nedanför sluttningen norr om kyrkan. En ny ekonomigård byggdes 1982.

22

berthåga

B

erthåga kyrkogård med krematorium och kapell började byggas 1963 och invigdes 1965. Kyrkogården ritades av Ulla Bodorff och krematoriet av Kurt von Schmalensee. Kyrkogården är 54 hektar stor och har cirka 1900 gravplatser. berthåga har en lång historia. Omkring yngre stenåldern eller äldre bronsåldern har Berthåga fungerat som boplats.

I området har flera fynd gjorts, bestående av grav-

kyrkogård

fält och boplatslämningar. Gravhögarna som hittats härstammar från århundradet före Kristi födelse och namnet Berthåga är belagt sedan medeltiden och omnämns 1316. den moderna kyrkogårdens historia började med F.O. Törnlunds testamente från 1892 där 10 000 kronor testamenterades till ”grundplåt för anskaffandet och byggandet” av ett krematorium i Uppsala. Även systrarna C.V.G 24

Vinbergh och A.E. Fröberg f. Vinbergh angav i sitt testamente från 1925 att pengar skulle doneras till förmån för byggandet av ett krematorium. i början av 1900-talet, aktualiserades tanken om att anlägga större kyrkogårdar utanför städerna. Det skulle medföra att platsbristen som många gånger existerar på äldre kyrkogårdar löstes samtidigt som de nyanläggda kyrkogårdarna skulle bli lättskötta och kostnadseffektiva. de första förslagen gällande ett krematorium var inriktade på en utvidgning av Gamla kyrkogården. I juni 1930 levererade arkitekten Harald Wadsjö sitt förslag, som senare godkändes. Men på grund av andra världskrigets utbrott, oenighet samt flera omarbetningar, blev inte Wadsjös förslag realiserade.

Dessförinnan hade utgångspunkten fortfarande varit att förlägga krematoriet i närheten av Gamla kyrkogården men eftersom staden vuxit ansågs inte området lämpat för ett krematorium.

Efter protester, delvis bestående av att krematoriet skulle vara en olämplig granne till den nybyggda Studentstaden, delvis att sjukhuset låg i samma område, påbörjades letandet efter en ny, lämpligare plats. För övrigt skulle sjukhusets inriktning sannolikt övergå till åldringsvård och följaktligen skulle ett krematorium medföra en tämligen deprimerande effekt på patienterna.

25

marken vid berthåga förvärvades 1955 genom förhandlingar i utbyte mot Hällbyområdet. Efter kompletterande inköp av mark hade kyrkan till slut ett område till sitt förfogande och i november 1963 påbörjades byggarbetet. berthåga krematorium är ritat av arkitekten Kurt von Schmalensee som hade stor erfarenhet av sakral arkitektur. Krematoriets och kapellens utformning är resultatet av en arkitekttävlan där von Schmalensees förslag vann. Krematoriet skulle, enligt krematoriekommitténs önskemål, ansluta sig väl till den uppländska naturen. Stora delar av möblemanget i vänt- och kapprum är bevarade från då krematoriet var nytt. den nyare delen av kyrkogården kom till efter att det 1996 beslutats att Uppsala behövde fler gravplatser. Utbyggnaden påbörjades 1997 och färdigställdes sommaren 2001. Arkitekterna var Monica Sandberg och Nils Odén.

På den nyare delen finns minnesplatsen, Trädkyrkan, urnskogarna, katolskt, judiskt, armenskt och muslimskt gravområde samt ett område för bahá’i. Gestaltningen hämtade inspiration från Bodorffs utgångspunkt samtidigt som den skulle vara ekologiskt hållbar. klockstapeln som pryder kyrkogården är utformad av Uppsalakonstnären Olof Hellström. I klockstapeln finns dikter av Staffan Larsson och Elisabeth Hermodsson.

våra

kapell

uppsala kyrkogårdar har tre kapell. Stillhetens kapell är beläget på Gamla kyrkogården och resterande två, S:t Eriks och Stefanskapellet, är belägna på Berthåga kyrkogård.

dotter till Folke, vävde den väv som hänger i Stefanskapellet.

Trädets form återkommer på flera ställen i det konstnärliga uttrycket. Det syns bland annat i fönster och textilier.

stillhetens kapell byggdes 1961–1963 och ritades av arkitekten Gösta Wikfors. Stillhetens kapell rymmer 90 personer och är ett öppet, ljust kapell med inredning i mjuka, ljusa färger som sprider lugn och ro.

Börje Lindberg anlitades av Heybroek för utförandet av smides- och keramikarbetet. Lindbergs smide återfinns i fönstren till Stefankapellets väntrum och utgör ett dekorativt inslag i fasaden. Smidet bildar en allé av lövade grenar som skuggar behagligt och hindrar insyn.

berthågas kapell är precis som krematoriet, ritat av arkitekten Kurt von Schmalensee. Folke Heybroek, målare och konsthantverkare, hade tillsammans med von Schmalensee det konstnärliga ansvaret för både krematoriets och kapellens utformning.

Keramikreliefen i S:t Eriks kapell uppfyller utrymmet bakom altaret och har en rik och abstrakt form där vertikala linjer dominerar. Högst upp där ljuset är som starkast syns en svagt rundad avgränsning, vilken bildar illusionen av en ljus solskiva.

Riktlinjen för den konstnärliga utformningen var att den skulle vara ”enkel, vacker och värdig”. Det innebar att konstnärerna fick förhållandevis fria händer. Mieke Heybroek,

Ljuset spelar huvudrollen i keramikreliefen, där skuggorna skänker konstverket liv. Även här ses trädets form, där de runda formerna kan liknas vid ett träd som höljs i himmelskt ljus.

29

Uppsala kyrkogĂĽrdars tre kapell: S:t Eriks, Stillhetens och Stefanskapellet

Minneslunden pĂĽ Gamla kyrkogĂĽrden.

våra

minneslundar minneslundarna är lugna och fredade platser som skänker stillhet och inbjuder till meditation. på gamla kyrkogården är minneslunden prydd med körsbärsträd. Här finns även en smidesspaljé, dit anhöriga mot avgift, kan beställa bronsplaketter med namn på avlidna som vilar i minneslunden. i gamla uppsala är minneslunden belägen på kyrkogårdens nyare del. Platsen skänker stillhet och inbjuder till att skåda ut över både minneslunden och åkrarna samtidigt, vilket symboliskt och konkret sammanfogar kyrkogården med landskapet. vaksala kyrkogårds minneslund är placerad på en ås omgiven av träd med en rogivande damm i centrum. i berthåga är minneslunden belägen vid en naturlig källa i anslutning till ett område med tusenårig historia av att fungera som uppländsk begravningsmark. minneslunden på hammarby kyrkogård är placerad på en höjd på kyrkogårdens västra sida, omgiven av skogen.

34

våra

speciella platser estoniaplatsen anlades för att hedra de som omkom vid Estonias förlisning den 28 september 1994. Uppsalas kommunstyrelse och kulturnämnd beslutade att en minnesplats skulle inredas på Gamla kyrkogården.

Det konstnärliga uppdraget gick till Ragnhild Brodow.

Tillsammans med landskapsarkitekt Monica Sandberg och kyrkogårdens personal, skapades ett vackert och stämningsfullt utomhusrum. Minnesplatsen invigdes på årsdagen av katastrofen med en vakande stenstod närvarande i centrum av platsen.

trädkyrkan är en spegelbild av Uppsala domkyrka och är öppen för alla livets skeenden. Här är himlen tak, lindkronorna valv och avenboken väggar. I koret står ett stenaltare bakom en vattenfylld spegeldamm vars lugna yta reflekterar skönheten omkring.

Trots sitt namn, är Trädkyrkan fri från religiösa symboler och öppen för ceremonier oberoende av kulturell eller religiös tillhörighet.

Smyckat med vårens grönska, sommarens blommor, höstens löv eller vinterns klarvita snö är Trädkyrkan, oavsett årstid, en vacker och stämningsfull plats för dop, vigsel eller begravning.

36

Estoniaplatsen på Gamla kyrkogården och Trädkyrkan på Berthåga kyrkogård.