Det här är sverige

Sverige Det h채r 채r

Rikard Lagerberg och Emma Randecker

Det h채r 채r Sverige

2 det h채r 채r sverige

Ett samhälle i ständig förändring Vi svenskar är vana vid att få höra att vårt land ligger väl till internationellt när det gäller allt från jämställdhet till bredbandshastighet och ansvarsfull konkurrens. Det är naturligtvis alltid vanskligt att generalisera när man ska beskriva ett land och alla de människor som bor där, men den här skriften vill försöka skildra Sverige som det moderna land det är i dag. Tanken är att ge läsaren en bild av ett land som har mycket mer att erbjuda än Olof Palme, Abba och Björn Borg.

Faktum är att resan från fattigt jordbrukssamhälle till den högt utvecklade välfärdsstat Sverige är i dag inleddes för mindre än hundra år sedan, och i vissa avseenden lever vi ännu kvar i bondesamhället – vi är lika förtjusta i våra traditioner som vi är i vår mo­ derna livsstil.

Sverige är ett samhälle i ständig förändring och svenskar ligger långt framme när det gäller att haka på nya trender och idéer. Jämförelser med andra länder visar att svenskar är ett nyfiket, kreativt folk, som gärna driver utvecklingen framåt. Därför känner vi förstås inte alltid igen oss själva i den beskrivning vi ofta får utomlands: att vi är ljushåriga, tystlåtna och ett homogent folk till exempel.

Vi är inte alla blonda och vi är inte alla internet­ pirater. Under de senaste femtio åren har Sveriges be­ folkning genomgått stora förändringar; nästan en fem­ tedel har sina rötter i andra länder. En ständig ström av människor rör sig hela tiden fram och tillbaka över gränserna. Olika etniska grupper närmar sig varandra mer och mer när det gäller allt från förälskelse till att arbeta politiskt tillsammans.

Att nya influenser möter gamla traditioner i takt med att Sverige fortsätter sin bana in i framtiden är oundvikligt. Men det verkar som om vi kommer att fortsätta hålla fanan högt på globala områden som hållbar utveckling, jämställdhet och mänskliga rät­ tigheter.

INNEHÅLL Natur 4 Geografi 6 Väder och klimat 7 Djur och natur 7 I skog och mark 8 Hållbar stadsplanering 10 Samhälle 12 Möt familjen Johansson 15 Utbildning 15 Sjukvård och socialförsäkring 16 Arbetsmarknaden 17 Jämställdhet 18 Demokrati 19 Styrelseskick 20 Monarkin 21 Sverige i världen 22 Innovationer 24 Kultur och fritid 28 Film och scenkonst 30 Litteratur 30 Konst 31 Musik 32 Design och konsthantverk 35 Mode 35 Idrott 36 Traditioner 39 Språk 42 Gastronomi 43 Historia 44

det här är sverige 3

Natur Naturen är vårt kulturarv Ber man en svensk berätta om sin hemmiljö får man troligtvis en beskrivning av vackra landskap, djupa skogar eller fridfulla skärgårds­öar, trots att den största delen av befolkningen lever i städer och tätorter i de södra delarna av landet. Anledningen är helt enkelt att vi växer upp med en stark känsla för de naturom­ råden som omger oss, bara runt hörnet från där vi bor, även om det råkar vara i en storstad som Stockholm. Svenskar gillar att vistas utomhus för att motionera, andas frisk luft eller gå på upptäckts­ färder i landskapet.

Med denna rika tillgång till öppna landskap och en fantastisk natur är det inte konstigt att Sverige värnar om en hållbar utveck­ ling. För oss är det självklart att framtida generationer ska ha samma tillgång till vild natur, frisk luft och rent vatten.

Vintersolen lyser för en kort stund upp Sveriges högsta fjäll, Kebnekaise.

Geografi I Sverige finns några av Europas sista stora vildmarker, men det som framför allt karaktäriserar den svenska naturen är att naturtyperna varierar så mycket, även inom begränsade områden. Eftersom Sverige ligger på en geologiskt stabil del av den euroasiatiska kontinenten kan man säga att det enda som inte förändras är berggrunden under våra fötter.

Stora delar av landet är täckta av barrskog, ofta uppblan­ dad med lövträd. Hösten är därför en vacker årstid då löven skiftar i många olika färger. Längst söderut, i Skåne, ligger landets bördigaste jordbruksmarker, som lite längre norrut möter den skogsklädda småländska högplatån. Den omges i sin tur av ett skiftande landskap med åkrar och sjöar.

En bit från Östersjökusten ligger Öland och Gotland med några av landets äldsta och mest fascinerande fornlämningar.

Här växer orkidéer och andra exotiska växter tack vare den kalkrika berggrunden och det milda klimatet. Dessa öar är populära turistmål, särskilt för svenskarna själva. Även de stora skärgårdsområdena är välbesökta. Östkustbor och väst­ kustbor försöker överglänsa varandra när det gäller att skryta 6 det här är sverige

om vem som bor i den vackraste skärgården, men faktum är att båda kusterna har sin egen unika charm.

Lite längre norrut ligger Bergslagen med sina urgamla fyndigheter av järnmalm och andra metaller. Här uppstod en gång i tiden Sveriges första industrier. Bergslagen ligger inte långt från Stockholm, Sveriges vackra huvudstad, byggd på fjorton öar i sjön Mälaren.

I nordväst sträcker sig den skandinaviska fjällkedjan likt ett jättefossil längs med gränsen mellan Norge och Sverige.

De högsta topparna ligger dock inte mer än mellan 1 000 och 2 000 meter över havet.

Följer man bergskedjan norrut kommer man till slut till Lappland (Sápmi), en mäktig oförstörd vildmark som är på en gång stilla och dramatisk. Här bor samerna, en av Europas få kvarvarande ursprungsbefolkningar.

Sveriges största älvar har sina källor i fjällen. Under sin väg fram till Östersjökusten passerar de genom ett storslaget arktiskt landskap täckt av polarslätter, ängar, barrskog, björk­ skog, kärr och mossar.

Väder och klimat Svenskarna borde tacka Golfströmmen varje dag. Hade det inte varit för denna milda atlantiska vattenström, som värmer vårt land, hade kanske ryktet om att det går isbjörnar på gatorna i Sverige varit sant. Bergen i väster skyddar oss också från kyligare, fuktigare Atlantvindar. Ändå har vi våra fyra tydliga årstider, och det kan bli riktigt kallt under vintern, särskilt om man tar sig långt norrut, eller tillsammans med en våghalsig svensk dyker ner i en istäckt sjö efter ett bastubad.

Om årstidernas växlingar kraftigt påverkar klimatet, gäl­ ler det i ännu högre grad vad som händer med ljuset. I hela landet blir dagarna längre ju längre våren fortskrider mot midsommar. Det är mest tydligt i norr där det blir så ljust på sommaren att tjocka gardiner eller ögonbindel på natten kan rekommenderas. Under ett par månader runt sommarsol­ ståndet går solen överhuvudtaget inte ner norr om polcirkeln.

Längre söderut upplevs de få mörka timmarna mer som ett eftersken.

På vintern är det tvärtom, då går solen aldrig upp i norra Sverige. Men snön hjälper till att skingra mörkret, och då och då sveper norrskenet över himlen. Detta fantastiska ljusfe­ nomen skapas när elektriskt laddade partiklar, som drivs av solvindar, träffar jordens magnetfält i hög hastighet. Det är bland det vackraste man kan uppleva.

samerna

Djur och natur Utrotningshotade och sällsynta djur har efter många målin­ riktade skyddsinsatser fått en ny chans till överlevnad efter åratal av okontrollerad jakt. Alla utrotningshotade djur och växter kan registreras som skyddsvärda av Naturvårdsverket som även ansvarar för nationalparker och naturreservat. Älgen är inte bara ett ståtligt djur som finns i skogar över hela landet, den är även ett vanligt motiv på souvenirer, en trafikfara, ett populärt inslag på matsedeln och föda för våra vanligaste rovdjur: brunbjörn, järv, varg och lo. Av dessa djur, som man skulle kunna kalla Sveriges ”Big Five”, är det kanske älgen som visar störst aggressivitet mot människor – eller i varje fall minst rädsla för dem. När det gäller viltvård är varg­ en det mest kontroversiella av alla våra rovdjur – den är både älskad och fruktad. Den första tillåtna licensjakten på varg på 45 år ägde rum 2010 efter en hård debatt.

Under vintern domineras fågellivet av ett fåtal arter, men under våren och sommaren utökas beståndet med flyttfåglar

Cirka 70 000 samer utgör en av världens minsta ur­ sprungs­befolkningar. Deras hemvist är Sápmi, ett område som sträcker sig över delar av nuvarande Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Cirka 20 000 samer lever i Sverige, med sitt eget kulturarv, språk, flagga och parlament, sametinget.

Samerna var en gång ett nomadfolk av jägare och sam­ lare som flyttade med de vilda renarna. Under 1600-talet började de alltmer att driva sina numera tama hjordar mellan olika beten. Förutom renskötsel och köttproduk­ tion ägnar sig samerna fortfarande åt konsthantverk, men de flesta arbetar i yrken som inte har någonting att göra med deras traditionella livsstil.

Det svenska sametinget instiftades 1993. Det är både en folkvald församling och en statlig myndighet vars uppgift är att främja en levande samisk kultur. Samerna har dock inte självstyre och ingen representation i Sveriges riksdag.

Den samiska schamanismen tillber solen (Biejvve), sa­mernas moder, och vindarnas gud (Bieggaålmaj), som lärde dem tämja renen. Allt i naturen har en själ. Samerna kallar sig än i dag ”Solens och vindens folk.”

natur 7

från sydligare breddgrader. Längs med Sveriges långa kust­ linje och i de många sjöarna finner man ett rikt djurliv med många olika fiskarter. Även floran är skiftande med allt från maskrosor till exotiska orkidéer, särskilt i fjällen och på Gotland och Öland i Östersjön. Den svenska läkaren och botanikern Carl von Linné, som levde på 1700-talet, är kanske ännu mer berömd än dessa växter. Han anses som en viktig föregångare till Darwin och han utarbetade det första biologiska klassifice­ ringssystemet, Systema Naturae.

I skog och mark Med så mycket storslagen natur och öppna landskap att glädja sig åt kan man inte göra annat än att ta tillvara de möjligheter som bjuds. Det spelar ingen roll om det regnar, snöar, blåser eller om solen skiner. Vi brukar säga att ”det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Det bästa är att helt enkelt ge sig ut i naturen, vilket kan betyda allt från att plocka kantareller till att klättra uppför ett fruset vattenfall med isyxa.

Det är inte bara att vi lever i ett glest befolkat land med vacker natur, sedan 1892 har vi också en riksomfattande organisation för friluftsliv, Friluftsfrämjandet. Och vi är inte

medeltemperatur och dagsljus

Januari Juli 21 december 21 juni vintersolståndet sommarsolståndet Malmö

–0,2 °C

+16,8 °C

7 timmar

17 timmar

Stockholm

–2,8 °C

+17,2 °C

6 timmar

18 timmar

Kiruna

–16,0 °C

+12,8 °C

0 timmar

24 timmar

8 det här är sverige

Här ligger Sverige

Kiruna

Polcirkeln

Luleå Piteå

SVERIGE Umeå

Hudiksvall

NORGE

FINLAND

Uppsala Västerås Örebro Linköping Göteborg

En av de cirka 220 vargar som be­ räknades ströva vilt i Sverige 2011.

Jönköping Växjö

DAnmark Helsingborg

Stockholm Norrköping

Gotland Öland

Malmö

bara medvetna om vår hälsa, vi är kanske i ännu högre grad miljömedvetna. Närheten till naturen går hand i hand med kunskapen om hur skör den är.

Dessutom har vi allemansrätten, en unik rätt att vistas överallt i naturen, som går tillbaka till medeltiden. Det bety­ der att alla fritt får ta sig fram i skog och mark, plocka bär och svamp och de flesta växter, oavsett om marken är privatägd.

Det är förenat med ett stort ansvar. Man måste bidra till att bevara natur, vilda djur och växter samt visa hänsyn till markägare och andra. Vi kan i princip röra oss var som helst så länge vi inte stör eller förstör.

Sverige är fantastiskt som vintersportland. Frusna sjöar, skridskobanor och skogar invaderas snabbt av skridskoåkare och längdskidåkare. Fjällstugor bokas av slalomentusias­ ter, och allt fler upptäcker vilken adrenalinkick det är att skridskosegla med drake, åka isjakt eller bestiga glaciärer.

Vintersporter kan faktiskt utövas även under andra årstider:

liten befolkning pÅ stor yta Befolkning: 9,5 miljoner Invånare födda utanför Sverige: 1,4 miljoner (ca 200 nationaliteter är representerade) Befolkningstäthet: i genomsnitt 21 personer per km 2 , men nästan 90 % lever i den södra halvan av landet Huvudstad: Stockholm (2 miljoner i Storstockholm) Yta: 451 000 km 2 Längsta avstånd från norr till syd: 1 600 km Längsta avstånd från öst till väst: 500 km Skog: 53 % Berg: 12 % Floder och sjöar: 9 % Odlad mark: 8 % Högsta berg: Kebnekaise (2 100 m)

natur 9

det är till exempel populärt att åka skidor norr om polcirkeln vid midsommar. Det är en helt unik upplevelse med tanke på att solen aldrig går ner över skidbackarna vid den här tiden på året. Åka skidor är dock inte det man vanligen gör på somma­ ren. Man går ut i skogen och plockar bär eller svamp, vandrar i fjällen, seglar eller paddlar i skärgården, eller så deltar man i forsränning på någon av landets förstklassiga floder. Även om storstadsturism är en snabbt växande industri, har du säkert redan gissat att Sverige ligger långt framme när det gäller ekoturism, och vår fantastiska natur är det som våra besökare från mer tättbefolkade delar av världen uppskattar mest av allt.

Hållbar stadsplanering Sverige är känt för att vara bland de mest miljömedvetna länderna i världen. Hållbar utveckling är något vi värnar om samtidigt som vi per capita är en av världens största elkon­ sumenter. Till vårt försvar kan vi säga att vi är medvetna konsumenter och bemödar oss om att minska vår miljöpå­ verkan. Sverige är ett av bara några få industriländer som har

10 det här är sverige

lyckats minska sina koloxidutsläpp under de senaste åren, och har som mål att 2030 vara helt oberoende av fossila bränslen för våra fordon.

Hållbar stadsplanering har bidragit till den internationella uppmärksamhet Sverige har fått för sitt miljöarbete. Ham­ marby Sjöstad är ett område där hållbar hantering av el, vatten, avlopp och sopor har tagits med i planeringen. I denna förort till huvudstaden hittar man även grönområden och ekologiska butiker.

Det byggs just nu ytterligare ett ekobostadsområde i nord­ östra Stockholm. Människor som bor och arbetar i Norra Djurgårdsstaden kommer att vara uppkopplade till världens första ”smarta” elnät. Den miljövänliga elförsörjningen bygger på energibesparing, lokalproducerad ren el och lägre belast­ ning på elnätet (programmerade hushållsmaskiner körs under mindre belastade tider på dygnet).

Det finns exempel på den här typen av ekologiska alter­ nativ även i andra delar av landet. I Växjö, till exempel, ser man en framtid i så kallade passivhus – lägenheter byggda på trä­stommar utan traditionella uppvärmningssystem. Det enda som krävs är god isolering och den värme som alstras av människor och hushållsmaskiner.

Stockholmsförorten Hammarby Sjöstad är en källa till inspiration för hållbar stadsplanering världen över.

nature 11

Samhälle Grunden är demokrati, jämlikhet och tolerans Det moderna Sverige har en solid demokratisk bas. Demokratiska princi­ per ligger inte bara bakom hur landet styrs, de genomsyrar alla nivåer i samhället – från förskola till arbetsplatser. Det gäller även jämlikhet och transparens. Alla har samma rättigheter och möjligheter att säga vad de vill, och vi är alla fria att granska hur våra politiker och myndigheter utövar sin makt.

Sveriges ekonomiska och sociala system, ofta kallat ”den svenska modellen”, har lett till att Sverige tillhör de länder som har den högsta levnadsstandarden i världen. En kombination av marknadsekonomi och stark offentlig sektor skapar underlag för jämlikhet och ekonomisk ­trygghet för varje invånare. Även om de ekonomiska villkoren inom den offentliga sektorn har hårdnat under de senaste tio åren och systemets uppbyggnad debatteras, finns det fortfarande ett skyddsnät – om än något försvagat. Skattefinansierad utbildning och sjukvård bidrar till att göra Sverige till en förebild för många andra länder.

Demonstration mot utlännings­ fientlighet i GÜteborg 2010.

Hela familjen deltar i hushålls­göromålen.

14 det här är sverige

Möt familjen Johansson För att ge en bild av den svenska modellen vill vi presentera familjen Johansson för dig – en helt vanlig svensk familj.

Den består av Anna Maria, 42, Lars Erik, 39, Simon, 12, och Emma, 15. Familjemedlemmarna, deras namn och deras liv är påhittade men baserar sig bland annat på medelvärden hämtade från Statistiska centralbyrån. Till exempel så heter 272 594 svenskar Johansson. Det är Sveriges vanligaste efter­ namn.

Familjen Johansson bor i den lilla staden Växjö (45 mil sydväst om Stockholm). Deras hus har ett taxeringsvärde på 963 000 kronor, vilket är cirka 75 procent av marknads­ värdet. De har valt att bo i Växjö delvis på grund av stadens uttalade hållbarhetsplan och delvis på grund av närheten till naturen. Mer än fyra femtedelar av alla svenskar bor i städer; två tredjedelar bor i småhus och en tredjedel bor i flerfamiljshus. I likhet med hälften av alla personer mellan 35 och 44 äger familjen Johansson även ett lantställe. Det är framför allt för att ta sig till stugan på landet som de har sin silverfärgade Volvo.

Två barn motsvarar praktiskt taget genomsnittet i Sverige där siffran ligger på 1,9 barn per kvinna. Det faktum att Lars och Anna har varit gifta i fjorton år gör att Lars skiljer sig från de flesta ogifta 39-åringar. Många ogifta svenskar lever i samboförhållanden, det vill säga de bor tillsammans med sin partner utan att de är gifta. Och visste du att nästan hälften av alla hushåll i Sverige består av ensamstående?

Anledningen till att Anna är äldre än Lars i vårt exempel är att svenska kvinnor lever längre än männen. I verkligheten är det vanligare att mannen i ett parförhållande är ett eller två år äldre än kvinnan.

Anna arbetar i vården och tjänar 24 800 kr i månaden.

Lars tjänar 29 900 kr i månaden på sitt arbete inom tillverk­ ningsindustrin. Efter skatt har de en gemensam månadsin­ komst på 41 200 kr. Sedan tillkommer ett skattefritt statligt barnbidrag på 1 050 kr per månad och barn upp till 16 års ålder. Emma och Simon får respektive 600 kr och 220 kr i månadspeng av sina föräldrar.

När Emma och Simon var nyfödda utnyttjade både Anna och Lars sin rätt till föräldraledighet. Föräldrar kan vara hemma med varje barn i 480 dagar med ersättning från föräldraförsäkringen. Dessa sexton månader kan de dela upp mellan sig som de finner bäst, med undantag för sextio dagar som är reserverade enkom för pappan och lika många för mamman. Det ger en tydlig signal: båda föräld­ rarna ska kunna kombinera familj och arbete. Det här har

möjliggjorts tack vare generösa regler och bidragssystem för föräldraförsäkring och daghem. En manlig anställd som meddelar att han vill vara barnledig väcker knappast någon uppmärksamhet längre, men det kan tänkas att någon höjer på ögonbrynen om han skulle bestämma sig för att inte utnyttja sin rätt till föräldraledighet. Män utnyttjade 2011 cirka 24 procent av den totala föräldraledigheten.

Utbildning Lika rätt till avgiftsfri utbildning från sex års ålder är en av hörnstenarna i det svenska välfärdssystemet. Och från första dagen i skolan uppmuntras vi att tänka självständigt och kritiskt.

När Emma och Simon var ett och ett halvt år gamla började de på dagis. Anna och Lars betalade bara en mindre del av kostnaden i avgift, eftersom föräldrar aldrig behöver betala mer än 3 procent av sin inkomst (eller högst 1 260 kr) i månaden för en dagisplats. Samma maxtaxa gäller för både kommunala och privata förskolor. Tanken är att föräldrar ska kunna förvärvsarbeta eller studera medan deras barns utveckling och lärande stimuleras.

De flesta barn börjar skolan vid sex års ålder, men då i en icke-obligatorisk förberedande klass. Emma och Simon började sin nioåriga, avgiftsfria och obligatoriska skolgång i en av Växjös kommunala grundskolor när de var sju år gamla. Det finns även skattefinansierade, fristående skolor, så k­ allade friskolor, på såväl grundskolenivå som gymnasie­ nivå. Dessa erbjuder i princip samma grundläggande under­ visning som de kommunala skolorna, men ofta med en viss inriktning, såsom språk, religion eller en viss pedagogik.

Vid sex års ålder började Emma och Simon gå till fritids varje dag efter skolan. Det är en verksamhet som erbjuds barn upp till tolv års ålder för att avlasta heltidsarbetande föräldrar. Föräldrarna betalar en mindre avgift, högst 2 procent av inkomsten.

Emma går i nian. Hon kommer att söka in på gymnasiets samhällsprogram till hösten. Cirka 98 procent av de elever som går ut grundskolan fortsätter på gymnasiet, som är frivilligt och avgiftsfritt. För dem som går på gymnasiet övergår barnbidraget till ett studiebidrag som utbetalas må­ nadsvis från 16 års ålder.

Emma vet ännu inte vad hon vill göra efter gymnasiet.

Kanske kommer hon att ta ett sabbatsår innan hon i lik­ het med hundratusentals av hennes jämnåriga söker in på universitetet. Varför inte? Även högskoleutbildningen är samhälle 15

helt skattefinansierad. Om hon bestämmer sig för att läsa på universitetet kommer hon dessutom att kunna ansöka om studiemedel som består av en lånedel och en bidragsdel.

Sverige har en lång akademisk tradition. Den går tillbaka till grundandet av Uppsala universitet år 1477. I dag präglas de svenska universiteten av en avslappnad atmosfär där rela­ tionen mellan studenter och lärare är öppen och informell.

Men låt dig inte luras av det! Sverige har en hög utbildnings­ standard. Lärarna uppmuntrar sina elever att ta egna initia­tiv i stället för att tala om för dem vad de ska göra. Det

prestigefyllda Nobelpriset har förmodligen bidragit till att övertyga oss om att forskning och innovationer leder framåt.

Sjukvård och socialförsäkring Det svenska sjukvårdssystemet är nära knutet till social­ försäkringen, vilket betyder att alla som bor i Sverige har tillgång till en starkt subventionerad sjukvård.

Det kan ju förstås vara besvärligt om Anna eller Lars blir sjuka, men det är ingen ekonomisk katastrof. Sjukersättning­ en från arbetsgivaren ligger normalt på 80 procent av lönen, bortsett från första dagen då man inte får betalt alls. Om de är sjuka mer än 14 dagar får de sjukersättning från Försäkrings­ kassan. För långtidssjuka beräknar man ersättningen med regelbundna intervall.

När Anna och Lars besöker en läkare betalar de bara mellan 100 och 200 kr beroende på var de bor, eller högst 300 kr för att besöka en specialist. Det kostar 80 kr per dag att ligga på sjukhus. Ett högkostnadsskydd begränsar den årliga kostna­ den för såväl läkarkonsultationer (max 1 100 kr) som recept­ belagd medicin (2 200 kr).

Sjukvård erbjuds främst på vårdcentraler där läkare, sjuk­ sköterskor och annan personal arbetar tillsammans. Familjen Johansson har alla skrivit in sig vid en vårdcentral nära sin bostad i Växjö. Sjukvården är decentraliserad, och ansvaret ligger på respektive landsting eller kommun. Alltfler privata aktörer har börjat konkurrera med den offentliga vården. Den allmänna socialförsäkringen täcker även dessa, så för patien­ ten blir kostnaden densamma.

Tandvård är inte riktigt lika högt subventionerad som an­ nan hälsovård, och tandläkarna sätter sina egna priser. Men socialförsäkringen betalar ändå för Simons och Emmas kon­ troller eller behandlingar fram tills det år de fyller 20. Efter det utbetalas ett så kallat tandvårdsbidrag och de skyddas av ett högkostnadstak.

UTBILDNINGSNIVÅN I SVERIGE I ÅLDRARNA 25–64 (2011) Kön Antal

Utbildningsnivå (i procent) Obligatorisk skola Gymnasium (7–16 år)

Högskola: mindre än 3 år

Högskola: 3 år eller längre

Kvinnor

2 401 309

12 %

43 %

15 %

27 %

Män

2 469 370

16 %

48 %

14 %

29 %

Totalt

4 870 679

14 %

45 %

15 %

23 %

16 det här är sverige

Eftersom både Anna och Lars betalar in till en arbetslös­ hetskassa får de ersättning beräknad på sin tidigare lön om de skulle bli arbetslösa. Skulle de inte göra det är de fortfarande berättigade till ett lägre belopp från Försäkringskassan.

Ett försörjningsstöd skyddar dem som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning/aktivitetsstöd eller sjukersättning.

Detta bidrag är tänkt att fungera som en korttidslösning som ska hjälpa människor att komma tillbaka till arbetslivet. Låg­ inkomsttagare kan även ansöka om bostadsbidrag.

Trots att de har lång tid kvar till pensionen har Lars och Anna redan börjat diskutera hur de ska trygga sin ålderdom.

Som tur är avsätter Sverige en större andel av sin bruttonatio­ nalprodukt åt pensionärer än något annat land i världen. Alla som bor i landet är berättigade till statlig garantipension från

65 års ålder, vilket är den vanliga pensionsåldern i Sverige.

Eftersom Lars och Anna båda arbetar kommer de i stället att automatiskt få inkomstpension samt en tjänstepension som deras arbetsgivare betalar in till under hela deras arbetsliv.

Men för att vara säkra på att de ska kunna behålla sin relativt höga levnadsstandard kompletterar de med en privat pen­ sionsförsäkring.

Medellivslängden i Sverige ligger på 83 år för kvinnor och 79 för män, vilket lär vara näst högst i världen efter Japan.

Annas föräldrar närmar sig 75, och familjen Johansson har börjat fundera på hur föräldrarna ska tas omhand så små­ ningom. Svenskar är så vana vid sin självständiga livsstil att detta helt och hållet handlar om att hitta en lösning som låter föräldrarna fortsätta leva ett aktivt liv. Annas föräldrar kommer troligen att kunna bo kvar hemma med tillgång till olika hjälpinsatser, till exempel matleveranser, städhjälp och färdtjänst samt social- och hälsovård om de skulle behöva det.

Skulle deras hälsotillstånd komma att kräva det finns det även tillgång till äldreboenden med dygnetruntvård. Äldrevården är oftast kommunal, men det finns alltfler privata anordnare.

Arbetsmarknaden

Ett fortsatt aktivt liv efter pensionen.

Atmosfären på svenska arbetsplatser är i allmänhet öppen och informell. Vi tilltalar chefen med förnamn, uppmuntrar lagarbete, har flexibel arbetstid, klär oss ledigt och strävar efter jämställdhet mellan könen. En lång tradition av arbets­ marknadsåtgärder och starka fackföreningar har resulterat i ett starkt skydd och många förmåner för anställda.

De första svenska fackföreningarna grundades redan i slutet av 1800-talet. Nästan 80 procent av alla arbetstagare är medlemmar i någon fackförening, även Lars, som arbetar i den privata sektorn, och den offentliganställda Anna. En av fackföreningarnas viktigaste uppgifter är att driva centrala förhandlingar om kollektivavtal. Det betyder att fack­före­ ning­arna förhandlar med arbetsgivarna om de rättigheter som gäller alla anställda på en arbetsplats. Det kan vara alltifrån lön och semester till strejkrätt.

Anna är anställd av landstinget i Kronobergs län. Hon får hela 31 dagars betald semester per år efter att hon fyllt 40. Lars, som arbetar i tillverkningsindustrin, har avtalad minimi­semester på 25 dagar.

Både Anna och Lars blir erbjudna att gå på kurs minst två gånger om året. Det är en del i ett väl utvecklat system där alla anställda ges möjlighet till både professionell och person­ lig utveckling. samhälle 17

Enligt arbetsmiljölagen ska ansvaret för säkerheten på arbetsplatsen delas mellan arbetsgivare, arbetstagare och underleverantörer.

Svenska arbetsplatser är inte bara säkra, de är även präg­ lade av rättvisa, ärlighet och transparens. Samhällsansvar, eller CSR (Corporate Social Responsibility), är centralt för svenska företag, vilket kommer till uttryck genom deras engagemang i miljö, mänskliga rättigheter och motstånd mot korruption.

Vid det här laget har du säkert insett att trots att familjen Johanssons månadsinkomst är relativt låg i jämförelse med läget i många andra industriländer, är deras levnadsstandard relativt hög. Det beror på att de har tillgång till många skatte­ finansierade tjänster.

Jämställdhet Enligt den jämställdhetsrapport (Global Gender Gap Report) som varje år ges ut av World Economic Forum tillhör Sverige de mest jämställda länderna i världen. Både kvinnor och män har rätt till föräldraledighet, kvinnors löner ligger på cirka 93 procent av männens och många par delar på hemarbetet.

Dessutom ingår nästan 80 procent av alla kvinnor i åldrarna mellan 20 och 64 (88 procent av alla män) i arbetsmarknaden, vilket är en ovanligt hög siffra internationellt sett.

En positiv familjepolitik med tillgång till bland annat för­ månlig barntillsyn gör att familjer som Johanssons kan leva mer flexibelt. Det har även bidragit till att svenska kvinnor föder 1,9 barn, jämfört med det europeiska genomsnittet på 1,5 barn. Anna Johansson behöver inte välja mellan yrkesliv och familj, den offentliga sektorn ser till att hon har tillgång till båda. Är då allting gott och väl i detta jämställdhetsparadis? Nej,

DE FEM VANLIGASTE YRKENA FÖR KVINNOR 2010 Yrke

Antal Kvinnor Kvinnor % Män %

Undersköterskor, sjukvårdsbiträden

155 000

93

7

Vårdbiträden, personliga assistenter

124 600

82

18

Barnskötare

79 400

88

12

Förskollärare

77 500

92

8

Kontorspersonal (övrig)

65 300

76

24

18 det här är sverige

inte helt och hållet. Trots att kvinnor får allt större inflytande i den privata sektorn är de fortfarande i minoritet i styrelser och företagsledningar. Företagen kritiseras för att inte göra tillräckligt för att öka jämställdheten. Å andra sidan är de flesta av cheferna i kommun, landsting och statsförvaltning kvinnor, samt nära 50 procent av regerings- och riksdagsleda­ möterna.

Jämställdhet handlar naturligtvis inte bara om skillnader mellan könen, utan även om att ge alla människor som bor i landet samma möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

Sverige har länge arbetat för att uppnå lika rättigheter för alla, dels via lagstiftning och dels genom att öppet ta ställning mot alla former av diskriminering.

Sverige tog ett viktigt steg mot ett mer jämlikt samhälle 2009 då man med stöd av Svenska kyrkan legaliserade sam­ könade äktenskap. Registrerat partnerskap för homosexuella introducerades redan 1995, men den könsneutrala synen på äktenskap betyder att homosexuella par som gifter sig nu har samma juridiska status som heterosexuella äkta makar. Även barns rättigheter regleras i lag, både ute i samhället och i hemmet. När Sverige 1979 förbjöd föräldrar att aga sina egna barn tyckte många länder att man gått för långt.

Demokrati Vi svenskar kan ibland verka överdrivet angelägna om lagar och regler. Vi ser dem som nödvändiga för att försäkra oss om ett jämlikt och rättvist samhälle. Samtidigt är vi minst lika angelägna om att försvara vår personliga frihet.

Två nystiftade lagar har nyligen fått svenskarna att reagera: FRA-lagen, som tillåter staten att kontrollera all data- och telekommunikation mellan Sverige och övriga världen, och

MILSTOLPAR FÖR JÄMSTÄLLDHETEN 1845: Lika arvsrätt för kvinnor och män.

1921: Kvinnlig rösträtt och rätt att ställa upp i allmänna val.

1938: Preventivmedel blir lagliga.

1965: Våldtäkt inom äktenskapet blir straffbart.

1974: Föräldraförsäkringen introduceras, med rätt för

båda föräldrarna till föräldraledighet.

1975: En ny abortlag tillåter fri abort till och med 18:e graviditetsveckan.

1980: Kvinnlig (könsneutral) tronföljd införs.

1998: En lag mot grov kvinnofridskränkning införs.

1999: En ny lag förbjuder sexköp.

2002: Sexuell människohandel kriminaliseras.

2009: En lag som tillåter samkönade äktenskap träder

i kraft.

DE FEM VANLIGASTE YRKENA FÖR MÄN 2010 Yrke Antal Män Män %

Kvinnor %

Företagssäljare

61 200

71

29

Systemerare, programmerare

57 400

80

20

Lastbils- och långtradarförare

53 600

96

4

Lagerassistenter

44 900

80

20

Byggnadsträarbetare, snickare

44 400

99

1

samhälle 19

IPRED-lagen vars syfte är att hindra internetpirater. Lagstift­ ningen är kontroversiell, och allmänhetens reaktioner visade hur viktigt vi tycker det är att leva i ett fritt samhälle.

I Sverige råder pressfrihet, demonstrationsfrihet, yttran­ defrihet och rätten att granska våra politiker och tjänstemän.

Sverige var det första land i världen som 1766 införde en radikal lag om tryckfrihet. Den svenska informationsfrihe­ ten och offentlighetsprincipen skapar fortfarande en hel del uppmärksamhet utomlands.

Insyn minskar risken för maktmissbruk. Sveriges rankas som ett av världens minst korrumperade länder. Offentlig­ hetsprincipen ger alltså resultat. Enligt lag har både allmän­ heten och medierna tillgång till offentliga handlingar, vilket även inkluderar mejlväxling inom en enskild myndighet. Det betyder att all information måste vara lätt att förstå och dess­ utom avgiftsfri. Det gäller naturligtvis inte hemligstämplade handlingar som gäller nationens säkerhet och liknande, men i princip är offentliga handlingar tillgängliga för alla. Offent­ lighetsprincipen betyder även att statstjänstemän har rätt att informera medierna utan att fråga sina överordnade.

För att ytterligare öka allmänhetens skydd finns sedan 1809 ett system med ombudsmän, det vill säga myndigheter som representerar individer eller olika intressegrupper. Justitie­ ombudsmannen hanterar klagomål på myndigheter eller en­ skilda tjänstemän. Jämställdhetsombudsmannen motarbetar alla former av diskriminering på grund av etnisk bakgrund, kön, sexuell läggning eller funktionshinder. Människor som känner att de har lurats av en reklamkampanj har en om­ budsman de kan vända sig till, och det finns även en särskild barnombudsman och en pressombudsman.

Styrelseskick All makt utgår från folket. Det är grunden till Sveriges de­mo­ kratiska, parlamentariska statsskick, trots att landet formellt styrs av regeringen. Riksdagens 349 ledamöter represen­ te­­rar folket och regeringen står under riksdagens kontroll.

Riksdagen stiftar lagar och regeringen har den verkställande makten.

Vart fjärde år har vi fria, allmänna val då vi röstar på perso­ner till riksdag, kommunfullmäktige och landsting.

Valdeltagandet är oftast högt jämfört med övriga delar av världen, även om det har sjunkit till cirka 80 procent under de senaste årtiondena. Alla som fyllt 18 år får rösta. Medborgare i ett EU-land, Norge eller Island har rätt att rösta i kommu­ nal- och landstingsvalen. Det gäller även alla andra utländska medborgare som har varit folkbokförda i Sverige i tre år.

Däremot måste man vara svensk medborgare för att få rösta i riksdagsvalet. Även de flesta utlandssvenskar har rösträtt.

När ett riksdagsval är genomfört föreslår riksdagens talman en ny statsminister från det parti som har det största stödet i den nytillsatta riksdagen. Sedan väljer riksdagen formellt den föreslagna statsministern som i sin tur utser den nya regeringens övriga ministrar.

Socialdemokraterna styrde Sverige under nästan hela 1900-talet, men under de senaste årtiondena har makten svängt mellan dem och de fyra icke-socialistiska oppositions­ partierna i allians: Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna.

Det svenska styrelseskicket bygger på decentralisering. På lokal och regional nivå är kommuner och landsting självstän­

Det socialistiska spöket Sverige har fortfarande rykte om sig att vara ett socia­lis­ tiskt land av samma typ som de östeuropeiska kom­mu­ nist­­regi­mer­na under det kalla kriget. Det är visserligen sant att Socialdemokraterna suttit vid makten under större delen av 1900-talet, men Sverige har länge varit en marknads­ekonomi och en övervägande majoritet av fö­re­tagen är privat­ägda. Det blir allt vanligare att offentlig och privat verksamhet samarbetar, och arvsskatt och för­­ mögenhetsskatt är borttagna. Dessutom är den svenska fas­tig­hetstaxeringen låg jämfört med andra länder. Men vi betalar fortfarande tillräckligt med skatt för att ha tillgång till ett stort utbud av avgiftsfria eller subventionerade offent­ liga tjänster, utbildning, hälsovård, infrastruktur med mera.

20 det här är sverige

Valdeltagandet är högt i Sverige.

diga politiska enheter med tydligt avgränsade ansvarsområ­ den. Kommunen har ansvar för till exempel stadsplanering och skolor medan landstinget ansvarar för bland annat hälsooch sjukvård och infrastruktur.

Sverige är sedan 1995 medlem i EU, vilket betyder att många nya lagar som stiftas i Sverige är baserade på EUdirektiv. De till en början skeptiska svenskarna har visat ett växande stöd för EU under de senaste åren, men de betalar fortfarande med svenska kronor när de handlar i butikerna.

Monarkin Det låter kanske lite motsägelsefullt att ett så modernt land som Sverige är en konstitutionell monarki. Men trots att vårt formella statsöverhuvud är kung Carl XVI Gustaf har den svenska kungafamiljen sedan länge endast en representativ, ceremoniell funktion. Monarkin har fortfarande ett brett stöd. Många verkar gilla den känsla av glamour som omger kungafamiljen. Trots att flera politiska partier vill att Sverige ska avskaffa monarkin är frågan knappast aktuell för när­ varande.

Kungen har vid sin sida drottning Silvia och sina tre barn: kronprinsessan Victoria, prins Carl Philip och prinsessan Madeleine. Drottning Silvia är född i Tyskland i den tyskbrasilianska familjen Sommerlath. Det sägs att det sa ”klick” mellan den svenska kronprinsen och den blivande drott­ ningen när de möttes första gången i München 1972. De gifte sig 1976.

Sverige har varit ett arvrike sedan 1544. Den nuvarande tronföljaren är kronprinsessan Victoria. Tre år efter hennes födelse, 1980, var Sverige först med att införa könsneutral tronföljd, vilket betyder att kronan övergår till det äldsta barnet vare sig det är en pojke eller en flicka.

Kronprinsessan Victoria har blivit ett av Sveriges vikti­ gaste ansikten utåt, inte minst efter all uppmärksamhet 2010 då hon gifte sig med den ofrälse Daniel Westling. Hennes uppgift är att stödja kungen och ersätta honom när han själv inte kan närvara vid officiella uppdrag och statsbesök.

Förutom att hon engagerar sig i internationellt biståndsarbete och fredsfrågor arbetar hon med fritidsaktiviteter för barn och unga med kronisk sjukdom eller funktionshinder genom välgörenhetsorganisationen Kronprinsessan Victorias fond.

Trots sin kungliga uppfostran anses kronprinsessan Victo­ ria vara en jordnära person och hon gillar vanliga fritidssys­ selsättningar som golf, skidåkning och att gå på gym. Faktum är att Daniel Westling tidigare var hennes personliga tränare.

riksdag och regering Efter det senaste riksdagsvalet 2010 vann den regerande center-högeralliansen över vänsterkoalitionen, men lyckades inte få majoritet i riksdagen. Det högerextrema, invandrarfientliga partiet Sverigedemokraterna vann sina första platser i riksdagen någonsin och har en vågmästar­ roll, trots att båda blocken har förklarat sig ovilliga att samarbeta med dem.

Statsminister Fredrik Reinfeldt – även ledare för Mode­ raterna – sitter kvar under den innevarande fyraårsperio­ den.

Riksdagsvalet september 2010: andel av rösterna och antal mandat i riksdagen Moderaterna Folkpartiet Centern Kristdemokraterna

30,06 % 7,06 % 6,56 % 5,60 %

Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet

30,66 % 7,34 % 5,60 %

Sverigedemokraterna

Kristdemokraterna 19

Centern 23 Folkpartiet 24

Moderaterna 107

5,70 % Sverigedemokraterna 20 Miljöpartiet 25 Vänsterpartiet 19

Socialdemokraterna 112

Regerings- och riksdagsbyggnaderna i Stockholm.

samhälle 21

Sverige i världen Vårt land ligger i utkanten av Europa, och vi kunde ha valt att ställa oss vid sidan av världshändelserna. Men svenska företag har länge sökt sig utomlands för att få tillgång till en större marknad. Svenska turister påträffas i alla hörn av världen. Vi har även gjort oss ett namn genom vårt engagemang i globala frågor.

Vi sticker inte huvudet i sanden och struntar i fattigdom, krig, miljökatastrofer och andra globala problem. Sverige hamnar regelbundet i toppen av Commitment to Develop­ ment Index (CDI), delvis därför att vi ger 1 procent av vår bruttonationalprodukt i utvecklingsbistånd utan att kräva att de mottagande länderna använder delar av biståndet till att köpa svenska varor och tjänster. Sverige deltar även aktivt i fredssamtal och i FN:s fredsbevarande styrkor. Den svenska regeringens miljöpolicy ger en tydlig signal om hur angelägna vi är att bidra till stabilitet i världen.

Sverige är känt för sin neutralitet och slöt sitt senaste

Kronprinsessan Victoria och prins Daniel.

22 det här är sverige

freds­­­­fördrag 1814. Vi var alliansfria under kalla kriget för att kunna vara neutrala i händelse av krig. Sveriges säkerhets­ policy innebär fortfarande att vi ställer oss utanför militära allian­ser, men vi samarbetar i freds- och säkerhetsbevarande in­satser. Vår neutralitet står officiellt fast, men det går inte att för­neka att vi har anpassat oss till förändringar i omvärl­ den. Som EU-medlemsstat och en del av det internationella sam­­fundet har vi under en längre tid bidragit med freds­be­ varande styrkor.

Folk i andra länder som inte kommit i kontakt med Sverige på något annat sätt har säkert träffat på svenska varumär­ ken som Ikea, H&M eller Ericsson. Svenska företag har en opro­­por­­tio­nerligt stor marknadsandel inom områden som tele­kom och bioteknik.

På grund av det begränsade befolkningsunderlaget i hem­ landet sökte sig svenska företag och tillverkare redan tidigt utomlands i jakt på fler konsumenter och större marknader.

Därför har de vunnit ett försprång i globaliseringsprocessen.

Det är naturligtvis vanligt med sammanslagningar och före­ tagsförvärv inom den internationella affärsvärlden, företag köps och säljs, men Sverige genomsyras av en innovativ kraft.

Oavsett hur många svenska varumärken som går upp i andra företag så kommer det hela tiden nya. Skype och Spotify är två exempel på unga varumärken som på senare tid gjort succé på världsmarknaden.

Svenska varumärken förknippas ofta med företagens sam­ hällsansvar (s.k. CSR) och med miljömedvetenhet. I många svenska företag är CSR inbyggd i företagskulturen. Svenskar kan göra framgångsrika affärer utan risk för korruption samtidigt som man tar hänsyn till klimatförändringarna, jämställdhet mellan könen och mänskliga rättigheter.

Svensk kultur i form av musik, film, design, mode och mat får allt större framgångar på världsmarknaden. Men det som mest av allt gör att Sverige har blivit verkligt internationellt är det faktum att svenskar är flitiga resenärer, både i arbetet och på sin fritid. Nästan en tredjedel av befolkningen – 1,3 miljoner svenskar – utvandrade till Nordamerika under pe­ rioder av svår fattigdom på 1800- och i början på 1900-talet.

Cirka fem miljoner amerikaner och kanadensare har rötter i Sverige.

I dag är nästan 15 procent av Sveriges befolkning födda utanför Sverige. Svenskar flyttar utomlands för kortare eller längre tid. Personer som är födda utomlands flyttar hit och andra flyttar tillbaka hem efter att ha tillbringat några år här.

Sverige känner sig definitivt hemma i världen, och vi är alla glada över Öresundsbron, vår fysiska länk till det europeiska fastlandet.

Turning Torso i sรถdra Malmรถ.

society 23

Innovationer En stark innovationsanda har gjort att Sverige ligger långt framme när det gäller den tekniska utvecklingen. Övergång­ en från fattigt jordbrukssamhälle till ett högt industriali­serat land tog bara några tiotal år tack vare rika naturtillgångar i kombination med avgörande uppfinningar som ångturbinen, kullagret, den gasdrivna fyren och skiftnyckeln.

Det verkar kanske som om vi med all vår framstående forskning och utveckling har en outsläcklig kunskapstörst.

Men det handlar inte bara om smarta lösningar, utan även om att kunna göra dem kommersiellt gångbara, vilket många svenska företag visar exempel på.

Grundaren av telekomjätten Ericsson, Lars Magnus Ericsson, började med en liten verkstad där han utvecklade telegrafen. Så småningom bidrog han till att göra Stockholm till världens telefontätaste stad i slutet på 1800-talet. Den fasta övertygelsen att kommunikation är ett grundläggande mänskligt behov har gjort att Ericsson har utvecklats till det globala storföretag det är i dag.

Ikeas historia börjar 1931 då den fem år gamle Ingvar Kamprad började tjäna pengar på att sälja tändstickor till sina grannar. Bara tolv år senare grundade han ett företag han kallade Ikea. Namnet är sammansatt av hans egna initialer samt gården och byn där han växte upp: Elmtaryd och Agun­ naryd. Sextio år senare hade företaget utvecklats från en idé kläckt i de djupa smålandsskogarna till ett stort möbelvaru­ märke med representation i 40 länder.

fou i procent av bnp (2009)

Den största ”svensken” i Las Vegas är en H&M-butik.

24 det här är sverige

Israel 4,28 Finland 3,96 Sverige 3,62 Japan 3,33

USA 2,79 EU-27 1,9 Kina 1,7 Ryssland 1,7

Nobelfesten 2010 i Stockholms stadshus.

NOBELs testamente Den svenske uppfinnaren, entreprenören och industrimannen Alfred Nobel (1833–96) uppgav i sitt testamente att merparten av hans tillgångar – 355 patent och 90 fabriker i 20 länder – skulle förvaltas i en stiftelse som varje år skulle dela ut ett pris till dem som ”under det gångna året har gjort mänskligheten den största nyttan”. Denna handling har vida överskuggat den uppfinning han själv gjorde på 1860-talet, dynamiten.

Varje år sedan 1901 har Nobelpriset delats ut till personer som utmärkt sig inom områdena fysik, kemi, medicin eller fysiologi, litteratur och fred. Sveriges Riksbanks ekonomipris

nämndes inte i Nobels testamente, utan instiftades till hans minne 1968. Prisceremonin äger rum i Stockholm på Alfred Nobels dödsdag den 10 december varje år. Det enda undanta­ get är fredspriset, som delas ut i Oslo. Nobel hade själv beslutat att det skulle delas ut av en norsk priskommitté, vilket var naturligt då eftersom Sverige och Norge var i union mellan 1814 och 1905.

Nobels förmögenhet på omkring 31 miljoner kronor har växt under årens lopp. År 2012 uppgick varje prissumma till 8 miljoner kronor. Totalt har 30 svenskar hittills fått Nobelpris.

samhälle 25

“Flower Power” Den svenska superbilstillverkaren Koenigsegg släppte sin CCXR-modell 2007. Den är utrustad med en etanol­ motor; därav smek­namnet Flower Power. Det är världens första miljö­ vänliga superbil.

Fordonssäkerhet Trepunktsbältet uppfanns av Vattenfall och utvecklades av Volvo­ ingenjören Nils Bohlin. Det har räddat ett liv var sjätte minut sedan det lanserades 1959 och anses vara en av de viktigaste uppfinning­ arna i fordonssäkerhetens historia. En ny generation alkolås och en teknik som upptäcker fotgängare framför bilen nattetid är två relativt nya uppfinningar utvecklade av Autoliv. Volvo och Saab har bidragit med många säkerhetslösningar under årens lopp.

PowerTrekk är en bärbar bränslecellsladdare.

Skype Den svenske entreprenören Niklas Zennström kom 2003 med en revolutionerande telefonlösning. Tillsammans med Janus Friis grundade han den avgiftsfria nättelefontjänsten Skype. Skype har blivit en framstående aktör inom internationell IT-kommunikation, för såväl privatpersoner som företag.

Solvatten renar vattnet med hjälp av energi från solen.

Hövding – den osynliga cykel­ hjälmen.

26 det här är sverige

Gideon Sundbäck uppfann det moderna blixtlåset 1913.

SPOTIFY – EN FREDLIG MUSIKREVOLUTION Det hade blivit allt vanligare med illegal nedladdning av musik och filmer tills några svenskar fick en idé. De upp­fann en webbtjänst där man lagligt och gratis kunde lyss­na på ”strömmad” musik – de kallade den Spotify. Idén var kanske inte helt ny, men tekniken är helt unik, och det enor­ma musikutbudet är svårt att slå.

Det lilla företaget har i dag nästan 200 anställda och tjänsten finns i flera länder. Spotify fortsätter att expan­ dera och lovorden är många. Så här uttryckte sig Los Angeles Times vid lanseringen i USA: ”Spotify slår allt annat på marknaden och utgör ett allvarligt hot mot flera andra musiktjänster som slåss om uppmärksamheten.”

Hörlurar från WeSC.

Kultur och fritid Det sjuder av inspiration Kreativiteten och nyskapandet inom svensk kultur har ökat explosions­ artat. Det fanns en tid då svensk musik var lika med pop och då svensk design kännetecknades av funktionalitet. Det är inte längre så enkelt.

Svenska band tar sig in på alla möjliga områden från goth metal till hip hop; svensk film handlar inte längre bara om människans existen­ tiella villkor; det finns utrymme både för det samhällskritiska och det mer personliga inom konsten; mode och design lutar visserligen fort­ farande åt det praktiska, men det finns nu helt klart även ett känslo­ mässigt inslag.

Kanske har våra konstnärer helt enkelt blivit modigare, eller så låter de sig allt oftare inspireras av utlandet. Kanske färgar vårt mångkultu­ rella samhälle allt mer av sig på vårt kulturliv. Det är svårt att säga, men det är uppenbart att mycket har hänt sedan Bergmans och Abbas dagar.

Robyn har gjort succé på eget skivbolag.

Film och scenkonst Sverige varken kan eller vill konkurrera med Hollywood trots att ett av våra mer intressanta produktionscentra för film, som ligger i Trollhättan, har fått smeknamnet ”Trollywood”. Men svensk film är ändå populär både i Sverige och utomlands.

Svenska filmer vann omkring 180 internationella priser 2010.

Filmindustrin är på väg att förändras. Flera nya, ambitiösa svenska filmare längtar efter att pröva ny teknologi och för­ söker sig på nya genrer och marknader som länge har legat utom räckhåll för dem. Svenska filmare är lika intresserade av människors känsloliv som Ingmar Bergman och hans samtida var, fast perspektivet är ett annat.

Svenska talas av färre än tio miljoner människor, vilket är ett problem när det gäller finansieringen av svensk film.

Trots det har det för första gången i svensk filmhistoria gjorts filmer med en budget på upp till 200 miljoner kronor. Det tyder på ett nytt förtroende för svensk films kommersiella potential.

Svensk film har också haft en stark förankring inom doku­ mentär- och kortfilmsområdet. Det är värt att hålla ett öga på filmskapare som Jesper Ganslandt, Ruben Östlund samt duon Åsa Blanck och Johan Palmgren; de har alla har sina rötter i kort- eller dokumentärfilmsgenren.

Samtidigt som svenska produktioner numera drar till sig Hollywoodstjärnor reser svenska skådespelare, bland andra Noomi Rapace och Alexander Skarsgård, i motsatt riktning och är på god väg att skaffa sig en internationell karriär.

Och det handlar inte bara om film, svenskar har en hel del att säga på scenkonstområdet också. Cullbergbaletten är inter­nationellt känd, till exempel, och dans håller på att bli allt mer populärt hos den svenska publiken. I Stockholm finns det fullt av teatrar, från den ståtliga Dramaten till mindre, fristående scener varav många rikta­­­r sig särskilt till en ung publik.

Litteratur

Malik Benjdelloul vann en Oscar 2013 för sin dokumentärfilm Searching for Sugar Man.

30 det här är sverige

Till och med de som aldrig har läst något av en svensk för­ fattare har hört talas om Nobelpriset i litteratur, som delas ut av Svenska Akademien. Med en sådan ansedd institution måste vi väl också ha några riktigt stora författare, och visst har vi det, både levande och döda, men det svenska litteratur­ livet handlar även om sådant som inte har så mycket att göra med fina priser, exempelvis internationella bästsäljare samt barn- och ungdomsböcker.

Barnböcker om ämnen som för inte så länge sedan var tabu är egentligen inte en ny trend utan en fortsättning på ett litterärt arv från 1940-talet då Astrid Lindgren för första gången skrev om den nioåriga föräldralösa rebellen Pippi Långstrump. Även Bitte Havstads Ofrivilliga syskon har en viktig uppgift att fylla. Barn vet att föräldrar ibland skiljer sig, att inte alla barn som lever tillsammans är släkt, eller har två föräldrar, eller har två föräldrar av olika kön. Behovet att ge barn en möjlighet att läsa om olika typer av familjekonstellationer har ökat sedan Pippis dagar i takt med att det svenska samhället har öppnat sig för en större variation.

Moraliska dilemman, grupptryck och respekt för miljön är andra vanliga ämnen. Pija Lindenbaum samt Olof och Lena Landströms böcker är exempel på bilderböcker som utforskar dessa ämnen med ett stort mått humor och känslighet. Martin Widmarks detektivhistorier har också blivit populära och konkurrerar med videospel, TV och internet.

Men de flesta deckare är förstås skrivna för vuxna. Stieg Larssons Millennium-trilogi tog världen med storm efter hans död. Och vilken storm! Böckerna översattes nästan genast till över fyrtio språk, det gjordes filmer på dem och internationel­ la distributörer söker efter fler svenska författare med samma drivkraft. Stieg Larsson följde i den prisbelönte för­fattaren Henning Mankells fotspår. Deras böcker ger en genuin bild av en brutal verklighet få av oss tvingats uppleva.

Alla böcker för vuxna handlar dock inte om mord. Jonas Hassen Khemiris pjäser och böcker handlar ofta om identitet, ras och språk. Av klassikerna är nog bara August Strindberg riktigt känd utomlands. Han har haft ett stort inflytande på modern dramatik. Men Sverige har stora författare inom alla genrer, från det höglitterära – poeten Tomas Tranströmer fick till exempel Nobelpriset i litteratur 2011 – till populär­ litteratur, med en unik styrka i böcker för barn och ungdomar, deckare och, om man ska döma av Johan Ajvide Lindqvists framgångar, skräckromaner med en mänsklig touche. Svensk litteratur verkar gå ”skrämmande” bra.

Konst Svensk konst är öppen för allt. I ett klimat där ingenting är heligt och med en uppsjö av nya medier blandas samhälls­ kritik med det personliga och det poetiska.

Allt fler konstnärer skapar verk där bild möter musik, ko­ reo­grafi, gamla och nya medier och någonting helt nytt upp­

Pija Lindenbaum har skapat en lång rad bilderbokssuccéer.

kultur och fritid 31

står. Nathalie Djurberg, till exempel, gjorde sin installation The Experiment genom att kombinera animerade kort­filmer med gigantiska, skulpterade keramikblommor och musik. Hon ifrågasätter sociala konventioner i filmer som till en början kan verka naiva men som egentligen är våldsamma och erotiska, med ett inslag av humor.

Videokonst är ett populärt medium i Sverige, och anmärk­ ningsvärt många videokonstnärer är kvinnor. Ann-Sofi Sidén har sedan början av 1990-talet utforskat det mänskliga psyket genom en blandning av journalistik, långfilm och vetenskap­ liga studier.

Henrik Håkansson riktar blicken mot naturen. Kärleken till naturen är ett traditionellt tema i den svenska konsten, och var särskilt framträdande i slutet av 1800-talet hos konst­ närer som Anders Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors.

Håkansson tar naturen in i det tjugoförsta århundradet genom att se på den på ett nytt sätt. Med hjälp av teknik

Indiepopstjärnan Lykke Li.

och musik skapar han ett slags ”bioestetik” där det centrala temat är kommunikationen mellan kultur och natur.

Finns det då någon föreställande konst på den svenska konstscenen? Visst, den uppmärksammade konstnären Gunnel Wåhlstrand är ett exempel. Hon återskapar noggrant gamla familjefoton i form av enorma, extremt realistiska tuschmålningar. Hon berättar en mycket personlig historia och tar samtidigt hantverksskickligheten till nya höjder genom sitt minutiösa, nästan plågsamt tidsödande arbete.

Musik Musik är en del av livet för de flesta svenskar. Vi tycker helt enkelt om att sjunga. Sverige är också en av världens ledande musikexportörer, och utan tvekan störst om man räknar per capita. Lyssnare är inte alltid medvetna om att den musik de

offentlig konst?

Det finns kreativa krafter som arbetar utanför konstinsti­ tutionerna. Målningar i gångtunnlar, instickade gatlyktor, fågelholkar på de mest oväntade ställen… Provokativ, rolig och poetisk gatukonst rör upp känslor och skapar debatt.

Handlar det om revolt eller om att förändra och smycka det offentliga rummet? Medan Stockholms stadsmuseum ordnar guidade turer och visar gatukonsten i Stockholms innerstad är många andra myndigheter skeptiska till denna osanktionerade utsmyckning.

32 det här är sverige

dansar till, hör på radio, i TV-reklam eller laddar ner från internet faktiskt är svensk. Inte ens alla svenskar vet det – det händer så mycket hela tiden att det är svårt att hänga med.

Det finns utländska bloggare som bara skriver om svensk musik, det är ett heltidsjobb i sig. Och utöver musiken som hamnar på internationella topplistor finns det svenska pro­ ducenter och låtskrivare bakom internationella stjärnor och svenska regissörer som gör deras musikvideor.

Om du nu undrar över orsaken till de här framgångarna så kommer du att upptäcka att vi har flest körer i världen i förhållande till folkmängden. Du kan också titta närmare på den djupt rotade allsångstraditionen och det obligatoriska sjungandet till midsommar, jul och höstens kräftskivor.

På Abbas tid fanns det i princip bara en enda svensk popgrupp, åtminstone i övriga världens ögon. De var blonda, vackra och annorlunda. De representerade Sverige.

Det är lite besvärligare nu, men också mer spännande när

vi har framgångsrika artister och band i alla kategorier man kan föreställa sig, från jazz till doom metal.

Den svenska jazzen har djupa rötter både i amerikansk jazz och svensk folkmusik. Esbjörn Svenssons (från E.S.T.) tragiska död 2008 betydde definitivt inte slutet på svensk jazz.

Sverige har också länge varit en grogrund för heavy metal och alla dess undergenrer, och många nyskapande hårdmetall­ band har skapat sig en karriär här.

Det finns framgångssagor även inom andra typer av musik, men pop och indie är kanske det som fått mest uppmärksam­ het, och det är här det svenska soundet utmärker sig, om man nu kan tala om ett sådant. Robyn, Lykke Li, Radio Dept., Peter, Bjorn and John … har vi glömt någon? Visst har vi det.

Allt fler a­ rtister har insett att om de vill leva på sin musik räcker det inte med att nå ut till en svensk publik. Andra upptäcker i stället att de plötsligt står mitt i rampljuset utan att riktigt förstå hur de hamnat där.

Cullbergbaletten i verket High heels too från 2013.

Kuggen, Chalmers i Göteborg, ritad av arkitekt Gert Wingårdh.

Fredrik Färgs möbelserie ”Successions”.

34 det här är sverige

Vas av design­ gruppen Front.

Design och konsthantverk Mångfald och diffusa gränser är en ganska bra sammanfatt­ ning av den svenska designscenen. En ny generation form­ givare är inte bara ute efter att skapa praktiska föremål, de vill berätta en historia. Funktion möter känsla, det kreativa spektrumet har blivit bredare än någonsin och den avskalade Ikea-designen har fått nya konkurrenter.

Många formgivare arbetar över gränserna och blandar konst, hantverk och formgivning. Monica Förster inspire­ ras lika mycket av samekonst som av modernt stadsliv.

Hon förnyar välkända former genom att använda oväntade material och nya tekniker i sina minimalistiska möbler och objekt. Hon anser också att kvalitetsdesign utgör en effektiv motvikt mot konsumtionskulturen.

Designgruppen Front har ett undersökande perspektiv.

Det tätt sammansvetsade designteamet samarbetar från idé till färdig produkt och låter ofta externa faktorer bestämma formen. I kollektionen ”Design by Animals” har gnagande råttor fått bilda ett tapetmönster och ”Flower Lamp” ändrar form beroende på hur mycket energi som konsumeras i hus­ hållet.

Till och med det anrika glasbruket Kosta Boda bryter ny mark; kanske har de inspirerats av den allmänna skapar­ glädjen. Genom att anlita glaskonstnären Åsa Jungnelius med sina överdimensionerade bägare och enorma glas­ läppstift har de anammat ett uttryck som är mer kul än funktionellt och mer expressivt än exklusivt. Den kanske skickligaste stilblandningen representeras av Zandra Ahl. Hon blandar konst med populärkultur och uttryck för det moderna konsumentsamhället. Det har resulterat i en kit­ schig stil som utmanar en mer traditionell syn på estetik.

Zandra Ahls produkter befinner sig långt ifrån den tidi­ gare dominerande funktionalismen. Ända sedan funktio­ nalismens genombrott på Stockholmsutställningen 1930 har form mer eller mindre dikterats av funktion i Sverige. Den allmänna uppfattningen är fortfarande att ”svensk form­ givning” handlar om rena linjer, ljusa träslag och använ­ darvänliga produkter. Ikea har förmodligen någonting att göra med det, men faktum är att det hela började 1919 med skriften Vackrare vardagsvara av den svenske konsthistori­ kern ­Gregor Paulsson. Han framhävde behovet av att sprida vackra ting till en vidare publik, något som fick ett enormt inflytande på svensk formgivning under större delen av 1900-talet. Paulssons tankar kring demokratisk, icke-elitis­ tisk formgivning gäller fortfarande, och god formgivning spelar en påfallande viktig roll i den svenska vardagen.

Möbelformgivaren och arkitekten Bruno Mathssons modernistiska formgivning var revolutionerande under 1930- och 40-talet och satte Sverige på den internationella designkartan – och så är det faktiskt fortfarande. Men hans ”svenska modernism” har fått konkurrens av en mer känslo­ mässig stil; design kan säga något om vem man är och våra skönhetsideal håller på att omvärderas.

Mode Svenskt mode håller på att förändras. I likhet med form­givare inom andra områden har många modeskapare övergivit kravet på funktion. Medan H&M fortsätter att sprida ett mode alla har råd med över världen banar några ledande mode­skapare väg för ett mer personligt uttryck.

Sandra Backlund har stickat sig fram till den internatio­ nella catwalken med en stil som har få likheter med det traditionella, praktiska svenska modet. Hennes överdrivna, ut­trycks­fulla ullkreationer visar ett genuint hantverks­ kunnande.

Rickard Lindqvist arbetar med samma inställning till hant­­verkets betydelse fast på ett helt annorlunda sätt. Han ­använder traditionella skräddartekniker för att åstadkomma lite lätt uppkäftiga versioner av klassiskt skuren herrkonfek­ tion.

Den svenska modescenen flödar av kreativitet samtidigt som många formgivare kämpar med att försöka tjäna pengar på sin talang. Sofie, Pernilla och Jennifer Elvestedt, de tre systrarna bakom varumärket Minimarket, har hittat sitt eget recept för framgång. Deras kollektioner karaktäriseras av kvinnliga former med maskulina inslag, ofta i starka färger, och deras kläder säljs i butiker över hela världen.

Ekologisk design har blivit populärt även i modevärlden.

Märken som Nudie, Camilla Norrback och Julian Red vill alla bidra till ökad miljömedvetenhet och visar att även eko-mode kan vara chickt.

Det ”svenska modeundret” började egentligen med jeans.

Acne, Nudie och WeSC har alla blivit internationellt fram­ gångsrika märken. En uppföljare, Cheap Monday, har också gjort sig ett namn och köptes snabbt upp av H&M. Svenskarnas modeintresse har formligen exploderat under de senaste tio åren. H&M är säkert en del i det, men det har även att göra med det faktum att folk har fått det bättre. En reaktion mot konsumtionssamhället är dock den ökande secondhandmarknaden. Förra årets haute couture kan dyka upp som årets gatumode. kultur och fritid 35

Idrott Sverige är känt för att vara ett land där man tar hand om sina medborgare från vaggan till graven. Men vi tar också hand om oss själva. Vi är intresserade av vår egen hälsa, och enligt nya studier är svenskar även ett av världens friskaste folk. Vi tillhör dem som har längst livslängd och många är amatör­ idrottare eller allmänt friluftsintresserade.

Förutom att vi lever nära naturen och därför ofta ger oss ut i friska luften har sedan länge idrottsrörelsen varit väldigt stark i likhet med andra så kallade folkrörelser som ­fack­­­före­ningar, kvinnorörelsen och nykterhetsrörelsen. Dessa organisationer har länge arbetat för landets alla invånares lika rätt och möjlighet att delta i samhällslivet.

Människor från alla samhällsklasser och i alla åldrar engagerar sig fortfarande i idrottsrörelsen, fast allt fler väljer mer löst organiserade aktiviteter, äventyrssporter till exempel, eller går helt enkelt på gym. Den stora bredden inom idrotts­ rörelsen och idrottens popularitet kan vara en bidragande orsak till att vi nått stora internationella framgångar trots vår begränsade folkmängd.

Vi har på något sätt lyckats komma långt utan att vara särskilt tävlingsinriktade. Det är så typiskt svenskt. Just nu håller vi ögonen på Zlatan Ibrahimovic (fotboll), Charlotte Kalla (längdskidåkning), Jonas Jerebko (basketboll) och Sarah Sjöström (simning).

Eftersom motståndet mot droger i allmänhet är stort är Sverige självklart emot dopning. Även om en större dopnings­ skandal inom den svenska sporten inte är helt otänkbar, är det knappast troligt att det kommer att inträffa. Svenska fors­ kare har kommit långt till exempel när det gäller att upptäcka bloddopning och testosteronmissbruk.

Acne är en del av det svenska modeundret.

36 det här är sverige

Zlatan Ibrahimovic är lagkapten för det svenska fotbollslandslaget.

det här är sverige 37

Fartfyllt midsommarfirande.

38 det h채r 채r sverige

Traditioner Sverige är i dag ett sekulärt samhälle. Men religion spelar fortfarande en viktig roll, eftersom flera av våra traditioner har sina rötter i religionen. Vi gillar verkligen att fira, så det spelar ingen roll att vi har glömt varför vi har vissa sedvänjor, vi utövar dem ändå.

Vår kultur berikas även av religioner och traditioner från andra delar av världen. Ett exempel är den muslimska högti­ den ramadan. Det finns cirka 500 000 muslimer i Sverige, så denna fastemånad går inte obemärkt förbi. Att olika tradi­ tioner möts och blandas hindrar inte att de gamla svenska traditionerna lever kvar. Det ger oss en känsla av kontinuitet och tillhörighet.

Många svenska traditioner är nära förknippade med års­ tidernas växlingar. Under vintern förbrukar vi nästan orim­ liga mängder stearinljus, och på sommaren är det viktigt med någon form av utomhusaktivitet. Låt oss titta på några av de traditioner som ligger svenskarna varmt om hjärtat: midsom­ marfirandet, kräftskivan, luciafirandet och julfirandet.

Midsommar Juni: Skolan är slut och naturen har slagit ut i blom. Det känns som om solen aldrig går ner, och faktum är att i norra Sverige gör den inte det. I söder är det bara mörkt ett par timmar om dygnet.

Det måste firas! Vi samlar familj och vänner till den svenskaste av alla traditioner: midsommar­ firandet.

När vi firar midsommar är det egentligen sommarsolstån­ det vi firar. I Sverige har man uppmärksammat årets längsta dag, som infaller den 21 juni, sedan förkristen tid. Sedan 1950-talet har vi av praktiska skäl förlagt midsommarafton till den fredag som infaller mel­ lan den 19 och den 25 juni.

Vill man vara för sig själv på midsommarafton ska man stanna kvar i stan, för under midsommarhelgen åker de flesta ut på landet för att fira med familj och vänner.

Caption.

Det finns några mer eller

mindre obligatoriska ritua­ ler man måste utföra innan firandet börjar: man ska plocka vilda blommor och binda ihop dem till kransar som man sätter på huvudet eller hänger i majstången; sedan ska man klä majstången, eller midsom­ marstången, i löv och blom­ mor; efter det reser man den någonstans där det finns gott om plats att dansa runt den.

Dags för lunch! Man dukar ett bord utomhus och dekore­ rar det med blommor. Oftast måste bordet flyttas inomhus på grund av plötsliga regn­ skurar. Maten är enkel: olika sorters sill, färskpotatis med dill och gräddfil. Jordgubbar med vispgrädde är en vanlig efter­rätt. Många vuxna vill gärna skölja ner sillen med en snaps, men innan man får dricka sjunger man en liten lustig snapsvisa. Dessa visor går i arv från generation till ge­

Sill och snaps är en typisk svensk företeelse.

neration. Den svenska snapsen görs på säd eller potatis och är ofta smaksatt, men aldrig söt.

När alla har ätit och kommit i stämning kan dansen börja.

Barn och vuxna bildar en ring runt midsommarstången och dansar till traditionella sånger.

Själva dansen är inte svår, man rör sig bara sjungandes hand i hand runt stången. I många

småstäder och samhällen anlitar man folkmusiker som spelar under dansen.

Eftersom det aldrig blir mörkt på midsommar kan fes­ ten pågå i många timmar. När morgondimman börjar lägga sig över fälten är det dags att gå hem och lägga sig.

kultur och fritid 39

Lucia och jul December: Solen går ner allt tidigare, men om vi har tur lyser snön upp i kvällsmörkret. Det bi­ drar till den speciella julkänslan.

Julen är säkert lika kommersiell i Sverige som på andra ställen, men det är också då vi plockar fram våra handgjorda juldeko­ rationer, tänder ljus i våra hus och bakar pepparkakor och saffransbullar efter ett gammalt släktrecept.

December är ett enda långt firande. Det börjar med första advent fyra söndagar före jul. Släkt och vänner bjuder hem varandra på glögg och på arbetsplatserna anordnas julfester. Svenskarna är vis­ serligen ett sekulärt folk, men vi måste erkänna att julen med sina traditioner är helig för oss.

Den 13 december firas lucia. På förskolor över hela landet tassar små barn iklädda långa vita nattskjortor. De har levande ljus i händerna och sjunger alla välkända julsånger för sina stolta föräldrar.

Nästan alla flickor, och en och annan pojke, vill vara lucia, och i förskolan får alla som vill bära en krans av elektriska ljus på huvudet och ett rött band runt midjan. Andra flickor är hennes tärnor och bär i stället ett ljus i handen. De flesta poj­

Caption.

Kräftpremiär.

kräftskivan Augusti: I bästa fall är sensom­ markvällarna varma och milda och borden dignar under högar av kokta kräftor. Det som tidigare var en exklusiv delikatess kan man numera köpa under hela året, men de flesta svenskar sparar dem till den traditionella kräftpremiären i augusti.

Precis som på midsommar äger kräftskivefirandet oftast rum utomhus, och det finns en praktisk anledning till det: att äta kräftor är kladdigt, och äter man dem inomhus tar det

40 det här är sverige

lång tid innan lukten försvin­ ner. Dukar, tallrikar, servetter och lyktor brukar vara gjorda av papper. De som vill sätter på sig haklappar och löjliga hattar.

Det är lätt att städa – när man ätit färdigt kastas allt i en stor sopsäck.

Kräftorna kokas med massor av dill, ibland med en skvätt öl. När de hamnat på tallrikar­ na, skalar man dem, suger i sig ­saften och mumsar i sig det läckra köttet. Precis som på mid­ sommar sjunger man en visa

före den obligatoriska snapsen.

Oftast köper vi färdigpakete­ rade frysta eller färska kräftor i livsmedelsbutiken. Tidning­ arna publicerar testresultat och jämför olika märken från olika länder. Omdömena kan variera från ”smakar dy” till ”perfekt sälta och precis lagom mycket dill”, och det tar inte lång tid förrän det märke som fått det bästa betyget tar slut i butikerna. Men det spelar ingen roll, vi är glada så länge vi får våra kräftor.

Det traditionella luciafirandet sprider ljus i mörkret.

kar är utklädda till små jultom­ tar, andra är stjärngossar med pappersstrutar på huvudet och ett stjärnspö i handen, några är pepparkaksgubbar.

När barnen blir äldre finns det bara plats för en lucia, och konkurrensen är enorm.

För varje år som går blir det dock allt svårare att rekrytera stjärngossar eftersom pojkarna inte längre vill sätta på sig den långa nattskjortan.

Elva dagar senare är det julafton. Hos oss kommer

jultomten den 24 december och det är då vi delar ut våra julklappar. De flesta svenskar firar jul tillsammans med famil­ jen. Juldagen och annandagen är helgdagar, och de flesta som kan tar också ledigt dagarna mellan julhelgen och nyårsaf­ ton.

Ett lockande julbord med sill, köttbullar, julskinka och mycket annat gott serveras mitt på dagen den 24 december.

Den pyntade granen glittrar.

Klockan tre på eftermiddagen

sätter sig alla svenskar, unga som gamla, framför teven och tittar på ”Kalle Anka”, ett program med olika Disney­ filmer. Det har de gjort sedan 1960-talet. Efter det kommer någon och knackar på dörren.

Det är jultomten! Ivriga barn sli­ ter upp sina julklappar och kan äntligen börja leka med sina nya leksaker. Tror du det finns någon som tänker på Jesus då?

kultur och fritid 41

Språk Svenska är ett nordgermanskt språk och talas av ca tio miljo­ ner människor både i och utanför Sverige. I Finland har svens­ka språket officiell status; närmare 300 000 personer har där svenska som modersmål – finlandssvenska. Svenskan har sina rötter i fornnordiskan, det gemensamma språk som ta­ lades i Skandinavien under vikingatiden. Norrmän, danskar och svenskar förstår i allmänhet varandra, men våra finska grannar i öster talar ett helt annat språk med rötter i den finsk-ugriska språkstammen.

Det svenska alfabetet har 29 bokstäver: det latinska alfabe­ tet på 26 bokstäver plus bokstäverna Å, Ä och Ö. Många ord härstammar från tyska eller franska, och på senare tid från engelska, fast orden stavas i allmänhet på svenska.

Svenska blev det officiella språket i Sverige den 1 juli 2009 då en ny språklag infördes. Innan dess hade svenska konstigt nog inget officiellt stöd i lagen trots att det användes inom alla myndigheter och inom större delen av utbildningsväsendet.

Den nya lagen säger att alla säkerhetsinstruktioner och all produktinformation måste vara på svenska och att all skol­ undervisning i normala fall ska ske på svenska.

Den nya lagen skyddar och framhäver även Sveriges fem nationella minoritetsspråk: finska, samtliga samedialekter, tornedalsfinska (meänkieli), romani chib och jiddisch. Barn till föräldrar som tillhör någon av dessa språkgrupper har rätt att få undervisning i språket även om det inte är deras mo­ dersmål. Det svenska teckenspråket har samma lagstadgade status som minoritetsspråken. Döva eller hörselskadade barn och deras familjer ska ges möjlighet att lära sig teckenspråk.

Språklagen täcker även de närmare 200 övriga språk som talas i Sverige. Den hävdar att alla har rätt att använda sitt modersmål, vilket betyder att man till exempel inte kan förbjuda att ett visst språk talas på arbetsplatsen. Barn till invandrade föräldrar har enligt lagen rätt att få undervisning i sitt hemspråk.

De flesta svenskar känner sig mest bekväma med att tala sitt modersmål, men många är duktiga på engelska och talar det gärna.

42 det här är sverige

Gastronomi Den svenska matlagningskonsten har under de sista tio åren genomgått stora förändringar. Den svenske kocken – en gång i tiden bara känd som en av Mupparna – är inte längre någonting man skrattar åt. Han eller hon har genom sin högklassiga kokkonst och sin kreativa användning av råvaror vunnit uppskattning över hela världen. Svenska kockar har vunnit guldmedaljer vid Olympiska spelen i matlagning samt flera priser i Bocuse d’Or, den inofficiella världsmästerskaps­ tävlingen. Gourmetrestauranger öppnar över hela landet och Sverige har blivit en av världens främsta matnationer.

Fast det handlar ju inte bara om kockarna. Våra råvaror är en bidragande orsak till våra framgångar. Färsk fisk och allt vad skog, mark och fjäll erbjuder inspirerar till kreativa, ut­ sökta ekologiska maträtter. Det gäller både på restaurang och hemma. Vår unika allemansrätt gör att vem som helst kan plocka smultron, kantareller och andra godsaker i naturen; laga till en gourmetmåltid hemma i sitt eget kök är lätt som en plätt – utan att man behöver göra av med ett enda öre.

Historiskt sett så har den svenska matkulturen byggt på behovet att lagra mat. Man gjorde sylt på färska bär, lade in grönsaker, torkade svamp, rökte kött och fisk, man saltade, jäste och marinerade … Många unga kockar utgår från dessa traditionella sätt att tillreda mat, de lägger till något extra och vips så har de skapat en ny delikatess.

MARCUS SAMUELSSON Marcus Samuelsson föddes i Addis Abeba i Etiopien 1970 och adopterades av sina svenska föräldrar när han var tre år ­gammal. Han bestämde sig tidigt för att bli kock och fick sitt genombrott på den berömda New York-restaurangen Aquavit i mitten av 1990-talet. Han är gästprofessor på Restaurang­­högskolan vid Umeå universitet och har skrivit flera inspirerande kokböcker. Samuelsson blev även utvald till att vara gästkock vid Barack Obamas första officiella ­m iddag. Hans restaurang Red Rooster Harlem öppnade i New York 2010.

Caption.

Caption.

kultur och fritid 43

Historia Från istid till IT Det är 110 000 före Kristi födelse och hela Sverige är täckt av is. I början av stenåldern (12000–1700 f.Kr.) har isen dragit sig tillbaka tillräckligt mycket för att låta de första invandrarna slå sig ner i Sverige. De är klädda i djur­ hudar och jagar främst ren med vapen gjorda av sten.

Under bronsåldern (1700–500 f.Kr.) är klimatet till en början varmare än i dag. De som har råd skaffar sig bättre verktyg och vapen gjorda av brons, vilket gör livet lättare att leva.

Under järnåldern (500 f.Kr.–1050 e.Kr.) utvecklas det första skriftspråket, med så kallade runor, baserade på grekiska och romerska bokstäver. Man upptäcker att det är betydligt bättre och billigare att tillverka verktyg och vapen av järn än av brons.

Så kommer vikingarna! Tiden mellan 700 och 1050 e.Kr. präglas av vikingatåg och räder runtom i Europa, särskilt österut. Oroligheterna kring Medelhavet gör att handeln flyttas norrut, och svenskarna får användning för sina kunskaper i skeppsbyggeri. Det faktum att vikingarna är fria, rör­ liga människor, till skillnad från de som är knutna till sina gårdar eller är trälar, gör det förmodligen lättare att rekrytera folk till ”expeditioner” som ibland är fredliga, ibland brutala räder.

Här följer några milstolpar från de tusen år som har förflutit sedan dess.

Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn invigdes år 2000 och förbinder Sverige med Europas fastland.

44 det här är sverige

Ales stenar i södra Sverige – megalitiskt monu­ ment eller en skeppssättning från järnåldern?

Omkring 1008: Olof Sköt­ konung blir Sveriges första kristna kung och den förste som regerar över konunga­ riket Sverige (Svea rike, senare Sverige).

1155: Finland blir en del av det svenska riket efter ett korståg.

1391: Heliga Birgitta, grundare av Birgittinerorden, helgon­ förklaras i Rom. Hon var en kvinna med ovanligt stor makt för sin tid och hade stort inflytande över kungar och prästerskap.

Mitten av 1500-talet: 1,3 miljo­ ner invånare i Sverige-Finland.

Sverige exporterar järn och koppar.

1593: Svenska kyrkan blir offi­ ciellt luthersk-protestantisk.

1500-talet

1600-talet

1248–1266: Birger Jarl inför de första rikstäckande lagarna för kvinnofrid, hemfrid, kyrkofrid och tingsfrid.

1520: Stockholms blodbad: Kristian Tyrann avrättar 100 personer.

1300-talet

1523: Gustav Vasas kröning.

Han fortsätter att centralisera makten och Sverige blir en enad stat. Befolkningen ökar.

1611: Kung Gustav II Adolf regerar tillsammans med rikskanslern Axel Oxenstierna, som genomdriver stora förvalt­ ningsreformer i Sverige och gör sig ett namn ute i Europa.

1349: Digerdöden (pesten) dödar en tredjedel av be­ folkningen i Sverige-Finland, vilket följs av en lång period av ekonomisk nedgång.

Slutet av 1300-talet: Sverige– Finland har omkring 650 000 invånare.

1527 och framåt: Sverige bryter successivt med katolska kyrkan i Rom – Reformationen.

1544: Ärftlig tronföljd införs.

1617–1658: Sverige expanderar runt Östersjön. Efter freden i Roskilde 1658 är Sverige geografiskt som mest omfat­ tande. Det tog landet mindre än hundra år att gå från fattigt, outvecklat och okänt land till europeisk stormakt.

1628: Regalskeppet Vasa sjunker på sin jungfrufärd strax utanför Stockholms hamn.

1645: Sveriges första nyhetstid­ ning, Ordinari Post Tijdender, se­ nare Post- och Inrikes Tidningar, börjar ges ut. (Det är världens äldsta ännu publicerade tid­ ning, numera endast på nätet.)

Mitten av 1600-talet: 3 miljo­ ner invånare i hela riket.

1668: Världens äldsta fortfa­ rande fungerande centralbank, numera Riksbanken, grundas.

Slutet av 1600-talet: Flaggan representerar nu hela riket och inte bara kungen.

historia 45

f

Det bärgade regalskeppet på Vasamuseet i Stockholm.

1700-talet f 1709: Karl XII, som deltagit i

det Stora nordiska kriget sedan 1700, förlorar slaget vid Poltava mot Peter I av Ryssland. Det innebär början på slutet av Sveriges stormaktstid.

1710–1713: Pesten dödar en tredjedel av invånarna i Stock­ holm, Göteborg och Malmö.

1719: En ny grundlag som försvagar kungens roll och ger tydliga riktlinjer för hur rege­ ring och riksdag ska arbeta gör det svenska statsskicket till det mest demokratiska i världen.

1721: Det svenska stormakts­ väldet faller i och med att de baltiska besittningarna övergår till Ryssland efter freden i Nystad.

Mitten av 1700-talet: Blomst­ rande järn- och textilindustrier leder till arbetsinvandring från

46 det här är sverige

Tyskland, Danmark, Holland, England och Frankrike när ny yrkesskicklighet krävs för att sköta fabriker och maskiner.

1766: Sverige blir först i världen med att introducera en grund­ lag om tryckfrihet.

1786: Svenska Akademien grundas för att ”arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”. Författare är ett högt respekterat yrke.

1789: Sex månader före franska revolutionen jämnas skillna­ derna mellan adel, präster, borgare och bönder ut genom att nya privilegier ges till dem som tillhör ofrälse ständer.

Bönderna inleder sin politiska och ekonomiska klassresa.

1800-talet 1809: Sverige förlorar Finland efter att landet invaderats av ryssarna 1808.

1809: Sverige blir en konsti­ tutionell monarki och makten delas mellan kungen, rådet och riksdagen. Den lagstiftande makten delas mellan kungen och ständerna. Justitieombuds­ mannen blir Sveriges första ombudsman i ordets moderna mening.

1814: Norge tvingas bilda union med Sverige under Karl XIII. Den upplöses 1905.

1842: Allmän skolplikt mellan 7 och 13 års ålder införs.

Mitten av 1800-talet: Medel­ livslängden i Sverige är 41 år för män och 44 för kvinnor; medel­ längden för män är 165 cm.

1850–1930: 1,3 miljoner svenskar emigrerar, främst till Nordamerika.

1862: Västra stambanan mel­ lan Stockholm och Göteborg öppnas.

1864: Näringsfrihet införs, vilket lägger grunden till den svenska marknadsekonomin.

1876: Lars Magnus Ericsson öppnar en telegrafverkstad – det blir början till det telekom­ bolag som har uppkallats efter honom.

1900-talet Början av 1900-talet: Medel­ livslängden i Stockholm är 39 år för män och 47 för kvinnor (53 och 54 på landsbygden). Över 5 miljoner invånare i Sve­ rige trots stor utvandring.

1906: LM Ericssons huvudfa­ brik har nästan 1 500 anställda.

1918–1921: Allmän rösträtt införs, först för män och sedan för kvinnor.

1932: Statsminister Per Albin Hansson inleder 40 år av socialdemokratiskt styre. Hans

idéer om ”folkhemmet” ger upphov till välfärdsstaten och den svenska modellen.

1939–1945: Sverige förhål­ ler sig neutralt under andra världskriget, men svensk press censureras och man tillåter transport av tyska soldater och vapen genom Sverige till det ockuperade Norge. Matranso­ nering och surrogatprodukter införs.

1944: Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg räddar ett stort antal judar från nazisterna i Budapest, Ungern. I slutet av kriget lyckas en medlem av kungafamiljen, Folke Bernadot­ te, förhandla fram frigivningen av 21 700 personer från tyska koncentrationsläger.

generalsekreterare 1953–1961.

Efter andra världskriget utveck­ las Sverige till en av Europas ledande industrinationer.

1979: Sverige blir först i världen med att förbjuda barnaga.

1980: Kvinnlig (dvs. så kallad fullt kognatisk) tronföljd införs.

1986: Den socialdemokratiske statsministern Olof Palme mör­ das i centrala Stockholm.

Början av 1990-talet: Fastig­ hetsbubblan spricker och leder tillsammans med den rådande lågkonjunkturen till finanskris.

1995: Sverige går med i EU. 1999: Ny lagstiftning förbjuder köp av sexuella tjänster.

1946: Sverige går med i FN. Dag Hammarskjöld är FN:s

Olof Palme, statsminister 1969– 1976 och återigen från 1982 fram till mordet på honom 1986.

2000-talet 2001 (och 2009): Sverige har ordförandeskapet i EU. 2003: Utrikesminister Anna Lindh mördas i centrala Stock­ holm.

2003: Sverige röstar i en folk­ omröstning nej till att införa euron.

2009: Åttionio procent av alla svenskar mellan 16 och 74 har tillgång till internet i hemmet och 86 procent använder inter­ net minst en gång i veckan.

2020: Nittio procent av alla hushåll och företag i Sverige ska kunna kommunicera med en hastighet av minst 100 MB per sekund enligt regeringens bredbandspolitik.

2008: Riksdagen inför FRAlagen som ger försvarsmakten rätt att avlyssna all telefon- och internettrafik som går över Sveriges gränser i syfte att förhindra terrorism.

Äktenskapslagstiftningen blev könsneutral 2009.

2008: Ny arbetsinvandrings­ lagstiftning gör det lättare att flytta till och arbeta i Sverige för personer utanför EU/EES och icke-nordiska medborgare.

historia 47

Norrsken i nordliga Sverige.

Svenska institutet (SI) är en statlig myndighet som verkar för att öka omvärldens intresse och förtroende för Sverige. Genom strategisk kom­ munikation och utbyte inom kultur, utbildning, vetenskap och närings­ liv främjar vi samarbete och långsiktiga relationer med andra länder.

Verksamheten bedrivs i nära samarbete med svenska ambassader och konsulat.

Sweden.se, Sveriges officiella webbplats, drivs och utvecklas av SI. Den inbjuder besökare att läsa om och uppleva det samtida Sverige på många olika språk.

På Swedenbookshop.com kan du beställa den här och andra publika­ tioner av Svenska institutet på ett flertal språk.

Författarna Rikard Lagerberg är författare och redak­

Svenska institutet +46-8-453 78 00 Box 7434

si@si.se SE-103 91 Stockholm www.si.se

Har du några synpunkter på den här skriften?

Kontakta oss i så fall gärna på books@si.se.

tör. Han har tillbringat större delen av sitt vuxna liv i USA och Irland. Efter att ha återvänt till Sverige väcktes ett nytt intresse hos honom för hemlandet. För­ fattaren och redaktören Emma Randecker har tillbringat längre tider i Frankrike och Storbritannien. Det var framförallt längtan efter årstidernas växlingar som fick henne att återvända hem till Sverige.

© 2013, Rikard Lagerberg, Emma Randecker och Svenska institutet.

De åsikter som uttrycks i denna publikation är författarnas egna.

Foto: Omslag Kerstin Jonsson / Azote, sid. 1 Lotten Pålsson / Folio, sid. 2 Ulf Huett Nilsson, sid. 4–5 Tomas Utsi, sid. 6 Håkan Hjort / Johnér, sid. 7 Lola Akinmade, sid. 8 Doris Beling / Folio, sid. 9 Berndt-Joel Gunnarsson /Nordicphotos, sid. 11 Kenneth Hellman / Johnér, sid. 12–13 Adam Ihse / Scanpix, sid. 14 Ulf Huett Nilsson, sid. 16 Lena Granefelt / Johnér, sid. 17 Johan Alp / Johnér, sid. 18 Mikael Dubois / Johnér, Susanne Walström / Johnér, sid. 19 Felix Odell / Linkimage, Ester Sorri / Folio, sid. 20 Leif R Jansson / Scanpix, sid. 21 Matton Collection, sid. 22, Lise Åserud / Scanpix, sid. 23 Werner Nystrand / Folio, sid. 24 H&M, sid. 25 Jessica Gow / Scanpix, sid. 26 Koenigsegg, MyFC, Solvatten, Hannes Söderlund / imagebank.sweden.se, Matton collection, sid. 27 Ulf Huett Nilsson, sid. 28–29 Jesper Frisk / Rockfoto, sid. 30 Anders Wiklund/Scanpix, sid. 31 Illustration från Gittan gömmer bort sig av Pija Lindenbaum, sid. 32 Emma Svensson/Rockfoto, Masquerade, sid. 33 Carl Thorborg, sid. 34 Sofia Sabel / Imagebank.sweden.se, Front Design, Alexander Landergren, sid. 36 Acne, sid. 37 Sergei Grits / Scanpix, sid. 38 Jann Lipka / Nordicphotos, sid. 39 Michael Jönsson / Folio, sid. 40 Jonas Ingerstedt / Johnér, Lieselotte van der Meijs / Folio, sid. 41 Michael Engman / Nordicphotos, sid. 42 Göran Assner / Johnér, sid. 43 Santa Maria, sid. 44 Werner Nystrand / Folio, sid. 45 Peter Gerdehag / Folio, sid. 46 Bengt Jansson / Scanpix, sid. 47 Andreas Bylund / Folio, Arne Jönsson / Scanpix, sid. 48 Anders Ekholm / Folio, omslagets insida: Ylva Sundgren. Översättning från engelska: Katarina Trodden Grafisk formgivning: Typisk Form designbyrå Typografi: Stag, Stag Stencil och Minion Papper: Tom & Otto Gloss och Arctic Volume High White Tryck: Ineko, Stockholm, 2013 ISBN: 978-91-86995–20-1

Här ligger Sverige

Svenskar är stolta över sina historiska rötter ­samtidigt som vi hör till de länder som snabbast ­ i världen tar till sig nya trender. Vi följer ivrigt med vad som händer utomlands, men vi är s­ tolta över våra egna prestationer. Vi njuter av solen i sydligare länder, men är rörande överens om att den svenska sommaren trots allt är bäst. Vi är öppna för inflytande utifrån, men vill också att andra ska följa vårt exempel när det gäller viktiga frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter och miljövård.

Det här är Sverige reder ut begreppen och be­skriver Sverige som det ser ut i dag – ett land som ibland överraskar och ibland helt och hållet motsvarar förväntningarna.