Teknik och naturvetenskap

Page 1

Välj din framtid

Teknik & naturvetenskap 2011-2012

Energi Hälsa/medicin iT/data klimat Materialutveckling Miljö samhällsbyggande teknikutveckling

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e


I n n e h å l l s f ö rt e c k n i n g Läs teknik och naturvetenskap i Uppsala

4

Allmänt om Uppsala

5

Korridorliv

6-7

Att välja rätt utbildning

8-9

Teknisktnaturvetenskapligt basår Civilingenjörsprogram

10 11-27

Energisystem, Informationsteknologi, Kemiteknik, Miljö- och vattenteknik, Molekylär bioteknik, System i teknik och samhälle, Teknisk fysik med materialvetenskap och Teknisk fysik

Högskoleingenjörsprogram

29-36

Byggteknik, Elektroteknik, Maskinteknik och Kärnkraftsteknik

Kandidatprogram

37-49

Biologi/molekylärbiologi, Datavetenskap, Fysik, Geovetenskap, Kemi och Matematik

Entreprenörskolan Masterprogram Anmälningsinformation

50 51-54 55


Vi ger dig världens möjligheter! Uppsala universitet är Sveriges mest kända universitet internationellt. Tack vare vår breda forskning erbjuder vi många intressanta utbildningar i den absoluta kunskapsfronten. Eftersom många av våra lärare är aktiva forskare får du kunskaper som ger dig ett försprång när du väl ska in på arbetsmarknaden*. Valfriheten är stor mellan yrkes- och ämnesinriktade program, tvärvetenskap och fördjupning, generalist- och specialistkompetens. Bredden i våra utbildningar ger dig bestående kunskaper, som håller även i branscher i konstant förändring. Det gör att du inte målar in dig i ett hörn på arbetsmarknaden utan själv kan styra din karriär. En examen från Uppsala universitet är prestigefylld både i Sverige och utomlands. Det ger dig stora möjligheter att välja vad du vill arbeta med i framtiden. Vare sig du är intresserad av en internationell karriär i näringslivet, en framtid inom forskning, ett arbete inom offentlig sektor eller att starta eget företag. Under utbildningstiden har du möjlighet att plugga en eller flera terminer utomlands på något av de 400 universitet i 48 länder som vi har utbyte med. Har du frågor eller vill veta mer om våra program finns kontaktinformation på respektive programs uppslag. Mer information, utförligare intervjuer och studentfilmer finns på: www.uu.se/teknat

Följ med på en möjlig resa in i framtiden. * En undersökning som Högskoleverket gjorde 2009 visar att Uppsalastudenter är snabbare in i sina yrken än studenter från andra lärosäten.


Välj din framtid.

Läs teknik och naturvetenskap i Uppsala

Världen står inför stora utmaningar, speciellt när det gäller miljön. Ny klimatsmart teknik, energisnåla eller smarta material, resurssnåla energisystem, utveckling av nya produkter eller processer är områden som kräver kunskap och idéer. Det gör att allt fler tekniker och naturvetare efterfrågas både i Sverige och utomlands.

Satsa på en utbildning med kvalitet. En utbildning vid ett genuint universitet ger dig ett försprång på arbetsmarknaden. Uppsala universitet erbjuder dig en av landets absolut bästa utbildningar inom teknik och naturvetenskap. Att studera vid Sveriges äldsta universitet innebär ett fantastiskt studentliv och unika möjlig­heter att skaffa sig livserfarenheter parallellt med studierna. Du får studera i en internationellt känd universitetsmiljö och kan lägga delar av din utbildning utomlands. Du får en utbildning med både breda och djupa kunskaper som gör att du kan arbeta med en mängd olika uppgifter inom en rad olika branscher. Är du intresserad av att utveckla ny klimatsmart teknik, ta fram energisnåla material, arbeta med att minska energikonsumtionen, bidra till en hållbar utveckling eller att lära dig samspelet mellan människa, samhälle och natur? Då erbjuder vi intressanta progam att välja mellan. Universitets bredd ger dig också möjlighet att bredda utbildningen och läsa kurser inom språk och samhällsvetenskap. Traditionen är språngbrädan till din framtid. Sverige har en stark tradition med teknikföretag som Atlas Copco, Ericsson, Sandvik och SKF. Och på senare år har nya företag vuxit fram inom branscher som IT, bioteknik, läkemedel, förnybar energi och

4

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

miljöområdet. Med teknikens snabba utveckling behövs allt mer kunskap och kreativa lösningar. Tekniker och natur­vetare sitter­på nyckeln till flera av dessa lösningar. Framtidens IT-, energi-, miljö- eller bioteknikföretag kan byggas på dina idéer. Många av våra tidigare studenter arbetar på olika positioner inom många olika branscher. Det som präglat deras karriär är att de fått möjlighet att prova på att arbeta med många olika saker innan de hittat sin nisch. För de som valt att arbeta några år utomlands har det ofta funnits spännande projekt i olika internationella miljöer. Hitta din egen nisch. Framtidsutsikterna för tekniker och naturvetare är goda eftersom ny teknik konstrueras av nya ingen­ jörer och sambandet människa – miljö kan vara en uppgift för dig som väljer en mer naturvetenskaplig inriktning. Det finns möjligheter att välja arbetsgivare, från näringsliv­ och industri, till stat och kommun eller fortsätta med att forska inom ditt speciella intresseområde. Vad du än väljer har du goda möjlig­ heter att arbeta med spännande och utvecklande uppgifter i kreativa miljöer. Alla som har kommit till Uppsala för att studera har en sak gemensamt. De har förändrat sina liv. Nu är det din tur!


Uppsala domkyrka (Foto: Tommy Westberg)

Uppsala Konsert & Kongress (Foto: Bo Gyllander)

Universitetshuset (Foto: Tommy Westberg)

Varför Uppsala? Uppsala är mycket mer än bara studier. Du upplever ett riktigt studentliv i en internationell atmosfär. Här träffar du nya vänner och möter studenter från hela Sverige och utlandet.

Pendelavstånd till Uppsala Väster

ås 7 5

min

G

Internationell atmosfär. I studentkorri­ dor­erna blandas studenter från alla möjliga­delar av universitetet tillsammans med utbytesstudenter. Ungefär 1700 utbytesstuden­ter väljer varje år att läsa i Uppsala. Universitetet har ett etablerat­ samarbete med många internationella universitet och ett mycket gott rykte inter­nationellt.

Flera sätt att hitta boende. Söker du bostad­ i Uppsala finns olika sätt att leta. Det finns studentbostäder och nationerna har vissa bostäder för sina medlemmar. Du kan också hitta information om bostäder via studentkåren eller Uppsala kommun.

in

A

in

holm

40 m in

ing 50 min Enköp

m 50

m 20

Cykeln tar dig överallt. I Uppsala är det korta avstånd till det mesta och cykeln är det bästa transportmedlet. Campus­ om­rådena ligger inom gång- och cykelavstånd från studentbostäderna. Det finns även bra bussförbindelser mellan Uppsalas­stadsdelar.

e ävl

a nd rla

Storstad med småstadskänsla. Uppsala är Sveriges fjärde största stad. Trots sin storlek har Uppsala en gemytlig småstadsatmosfär där det mesta finns inom cykelavstånd. Stadens­ centrum är koncentrerat­ runt gågatan som löper parallellt med Fyris­ån. Här hittar du affärer, caféer, biblio­ tek, restauranger,­ klubbar och alla tretton nationerna (en sorts student­klubbar).

Student­bostadsområdena ligger­inom några kilometers avstånd från centrum, och universitetet ligger samlat i olika campus­ områden runt stadskärnan.

Stock

Mycket mer än bara studier. I Uppsala upplever du ett riktigt studentliv. Som teknolog eller naturvetare pluggar, bor och umgås du med studenter från hela landet. Det enorma utbudet av aktivi­teter med nationer, körer, spexgrupper, student­gym, idrottsföreningar, fotogrupper, student­radio och tidningar gör Uppsala till en unik studentstad. Mycket av det som staden erbjuder drivs av studenterna själva, däribland nationerna. Vissa studenter tar ett sabbatsår och jobbar för kårer och nationer.

Ungefärliga pendelavstånd i tid med tåg eller buss.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

5


Korridorliv Hur är det att som nybakad student bo i en studentkorridor? För många är det första egna lyan och dags att prova sina egna vingar. Här kommer ett smakprov på vad som väntar när du kommer till Uppsala. Den här historien utspelar sig i 24:an. Ett hus som alla andra på Studentvägen; i alla fall av fasaden att döma. De mörkrödbruna klossarna från 1957 ligger lite lekfullt ut­placerade kring en av Uppsalas få cirkel­formade vägar. Bredvid Rackarberget är detta ministudentgetto hemtrakter för många hundra studenter. Precis som i Flogsta och på Kantorn är det compact living som är normen även här. Fem våningar med två korridorer på varje våning och tio personer i varje korridor ger ett matematiskt perfekt hundrapersonershus. Plus minus de rum som står tomma och de som det bor mer än en person i... Korridoren har alltid varit tätt för­knippad med studenter och studentliv. Billigt och socialt lockar det många medan avsaknaden av privatliv och stökiga kök avskräcker andra. Hur man än ser på det kommer man som korridorare att dela mer eller mindre stora delar av sitt liv med allt mellan två och elva människor man antagligen aldrig skulle stöta på annars. Civilingenjörer och apotekare blandas med stats­vetare och ekonomer. Den gemensamma nämnaren är att alla pluggar på universitet och flertalet är unga, även om några gammelvargar alltid brukar finnas kvar. Så hur ter sig en vanlig dag i korridoren? De som är mer åt naturvetarhållet är

som regel de som börjar slamra i köket tidigast om morgnarna. Frukost med morgontidning som man snällt får dela med sina med­frukostmänniskor. Kanske göra i ordning en matlåda och sen skynda iväg på cykeln till dagens föreläsningar eller labbar. På eftermiddagen är det återsamling i korri­doren när folk börjar droppa in vid olika tider.­Mellanmålsmakeri blandas med regelrätt middagsmatlagning. Alla olika ambitioner vad gäller matlagning finns representerade. Kvällen­är, i alla fall när tentorna inte är alltför nära inpå, fri. Någon sticker iväg och tränar, en annan går ut på en av många nationspubar och en tredje bakar äpplekaka. Många generationer av studenter i Uppsala har sett till att man sällan behöver vara sysslolös om man inte vill. Kvällen kanske avrundas med en kopp te i korridorsköket tillsammans med TV:n och en kvällsmacka. Så vad kan man räkna med att behöva stå ut med i korridoren? Är städskrubben över­belamrad med pantflaskor och köksvasken full av andras rester? Lite av varje får man nog räkna med men har man en hyfsad tolerans för oreda och tur med personkemin kan korridoren bli ett riktigt skönt ställa att bo på för en färsk student. Text och bild: Petter Johansson


Boende, ekonomi och praktiska tips

Bostadsmöjligheter. Uppsala studentkår har bra råd och tips på hur du gör för att få tag i ett rum eller lägenhet. Läs mer på www.uppsalastudentkar.nu/bostad. Du hittar information om allt som har med bostäder att göra samt flera nyttiga länkar och databasen Bostadsjouren där du kan söka efter bostad. Du kan ställa dig i Studentstadens bostads­kö när du fyller 18 år. Nya studenter­ (Recen­tiorer) på universitetet har förtur i kön under augusti och september. Du kan anmäla dig och få mer information på www.studentstaden.se.­ Uppsala har tre typer av studentbostäder: - Enkelrum placerade i korridorer med 3 till 12 rum med gemensamt kök samt i vissa fall delad toalett och dusch. - Dublett med pentry. Studentrummen är ofta basmöblerade. - Lägenhet, som består av 2 till 4 rum, kök och badrum. Dessa är främst avsedda för familjer.

Nudlar är ett vanligt inslag på många studenters menylista.

Studiebidrag Studielån Bostadsbidrag SUMMA:

2720 kr 5496 kr 600 kr* 8816 kr

ssan att du är d försäkringska * Kontrollera me g. dra sbi berättigad bostad slantar, tion - lite extra DS PS. Jobba på na trevliga polare. a ng må och mat kanske gratis

De flesta nationerna har ett antal egna bo­städer för sina medlemmar. Där kan du ställa dig i kö när du registrerar dig. På Uppsala kommuns hemsida, finns också mycket information om boendemöjligheter och vilka bostadsföretag som har rum för studenter. Läs mer på www.uppsala.se samt www.uppsalahem.se

MÅNADS

BUDGET Rum i kor ridor 2700 kr* Mat hemm a 1500 kr Luncher (3 ggr/v) 750 kr Studiema terial 600 kr Internet (i ngår) El (ingår) 0 kr Tele 0 kr 500 kr Kläder o h ygien 1200 kr SUMMA: 7250 kr Kvar till n öjen, hobby s, gym, hem resor etc 1 500 kr * hyresfri tt juni-juli

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

7


Kurs: En kurs kan vara allt från 5-60 högskolepoäng. All utbildning består av ett antal kurser som tillsammans ger dig en examen. De flesta kurser ingår i något utbildningsprogram och ibland kan de läsas fristående. En kurs avslutas med t ex tentamen eller inlämningsuppgift, ”hemtenta”. Masterprogram: Påbyggnadsutbildning som mot­ svarar 2 års studier (120 hp). Program: Om du antas till ett utbildningsprogram garanteras du plats på kurser som leder fram till en examen. Studiegångar: Rekommendationer om att läsa vissa kurser för att få en viss inriktning på utbildningen. Yrkesprogram/examen: Civil- och högskole­ingenjörs­ program är yrkesprogram som leder till en yrkesexamen. Det innebär att det finns en föreskriven bredd och djup i vissa ämnesområden som teknik och matematik. Detta kan t ex vara till hjälp för arbetsgivare, som vet vilken kompetens du som arbets­ sökande/anställd har.

8

Under ditt första studieår finns det tillgång till programcoacher som vid behov hjälper­ till med allt från praktiska ärenden till studie­ teknik. Skulle du upptäcka att du gjort ett val som inte visar sig passa dig finns det stora möjligheter till programbyte. Studieväg­ led­ningen­ på universitetet är till för att ge dig råd och hjälp. Studievägledarna kan du förstås­ kontakta redan idag om du har frågor.­ Kontaktuppgifter finns på varje programsida. För att underlätta ditt val av utbildning visar vi i översikten nedan på skillnaderna mellan civilingenjörs-, högskoleingenjörs-, kandidatoch masterprogram. Observera att skillnaderna mellan till exempel­ två civilingenjörsprogram kan vara mycket stora, men det framkommer inte i denna förteckning. Detaljerad information om varje program­hittar du på respektive programsida.

Sida 18-35

Kandidatprogram/examen: Motsvarar­tre års studier (180 hp).  Vid Uppsala univer­sitet ska du ha studier om minst 90 hp i ett område, t ex biologi eller mate­matik samt minst 30 hp i ett bi­område, t ex hållbar utveckling. Resterande högskolepoäng kan du välja efter intresse. Kandidatexamen kan er­hållas genom att följa ett program eller genom att kombinera ihop fristående­kurser.

Den utbildning som du nu väljer ger dig möjlighet att påverka hela din framtid.­ På Uppsala universitet är vi måna om att du ska lyckas bra med dina studier.

Sida 36-43

Högskolepoäng (hp): 1,5 högskolepoäng = en veckas studier 30 hp = 1 termins studier 60 hp = 1 års studier

Att välja rätt utbildning

Sida 44-57

Fristående kurs: En kurs som kan läsas fristående från något program. Alla fristående kurser vid Uppsala universitet hittar du på www.uu.se eller genom att beställa utbildnings­katalogen.

Sida 59-62

Ordlista

Program

Längd på programmet­

Examen

Civilingenjörs­program Alla civilingenjörs­program bygger på en matematiskteknik­vetenskaplig grund.

300 hp = 5 år

Civilingenjörs­ examen. Civilingenjörs­ examen är en yrkesexamen på avancerad nivå.

Du följer en bunden studie­ plan de 2-3 första åren. Där­ efter finns det möjlighet att välja inriktning/profilering. Det erbjuds stora möjlig­ heter att delta i utbyten med andra länder.

Högskoleingenjörs­ program Högskoleingenjörs­ programmen har en stark koppling till yrkeslivet.

180 hp = 3 år

Högskoleingen­ jörsexamen. Högskoleingenjörsexamen är en yrkesexamen på grundnivå.

Du följer en bunden studie­ plan de första två åren. I års­kurs tre väljer du inriktning/ profilering.

Kandidat­program i naturvetenskap Programmen ger en bra bas inom valt område.

180 hp = 3 år

Kandidat­ examen. En kandidatexamen är en generell examen på grundnivå.

De två första året läser du grundläggande kurser. Viss valfrihet kan komma under det tredje året.

Masterprogram i naturvetenskap­ Påbyggnadsutbildningar för dig som har en kandidat­ examen. Program­men ger dig en djup specialistutbildning inom valt område.

120 hp = 2 år

Masterexamen. En master­ examen är en generell examen på avancerad nivå.

Vissa kurser är obligatoriska. Därefter har du stor valfrihet att forma din utbildning efter eget intresse. Rekommen­ derade studiegångar finns för den som är intresserad.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Valfrihet inom programmet


Studiernas uppläggning

Kurslitteratur

Fokus på yrke

Du läser två till fyra kurser samtidigt. Kurserna är av varierande längd. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 30 hp.

Större delen av kurs­litteraturen är på engelska.­

En civilingenjörsutbildning ger dig teknisk överblick och kunskap att applicera eller utveckla ny teknik inom ditt område. Du kan arbeta självständigt och i grupp med teknisk utveckling och forskning på företag och inom universitets­världen.

Du läser två till tre kurser samtidigt. Kurserna är av varierande längd, oftast 5/10/15 hp. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 15 hp.

En mindre del av kurslitteraturen är på engelska.

Med en högskoleutbildning kan du gå vidare direkt till näringslivet efter tre års studier. Du kan använda den senaste tekniken­i ditt yrke.

Du läser en till tre kurser samtidigt. Kurserna är av varierande längd, oftast 5/10/15 hp. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 15 hp.

Större delen av kurslitteraturen är på engelska.­

Utbildningen ges i hög grad eller helt på engelska då du läser tillsammans med internationella studenter.­ Du läser en eller två kurser i taget. Utbildningen av­slutas med ett examens­ arbete om 30 hp.

Större delen av kurs­litteraturen är på engelska.­

Med en kandidatexamen är du attraktiv både för industrin och för en fortsättning på masterprogram på universitet i Sverige och utomlands.

En masterexamen ger dig en djup eller­ tvärvetenskaplig utbildning inom valt område­där du får en internationellt gångbar examen för både yrkesliv och forskning.

Undervisning Det finns olika typer av undervisnings­former på universitetet. De vanligaste är föreläsning, labb, lektion och seminarium. Föreläsningar sker ofta i större grupper där läraren går igenom saker och diskuterar centrala moment med studenterna. Labbar är när du har uppgifter som ska utföras (på egen hand eller i grupp) och det finns en labbhandledare som hjälper till. Lektioner är detsamma som på gymnasiet. Seminarium sker ofta i en mindre grupp och är ofta obligatoriska. Det kan t ex vara att du muntligt ska redovisa en uppgift. All undervisning är frivillig om inget annat står eller meddelas. En kurs kan pågå under tre eller fem veckor, ibland under en hel termin.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

9


Tekniskt naturvetenskapligt basår Basåret är en behörighetsgivande utbildning som ger dig de grunder som behövs för att kunna läsa vidare på tekniska och naturvetenskapliga högskoleutbildningar.

Behörighet: Tekniskt/naturvetenskapligt basår (Start HT): Grundläggande behörighet + Ma B + Nk A Teknisk/naturvetenskaplig bastermin (Start VT): Grundläggande behörighet + Ma C + Fy A + Ke A + Bi A

Tekniskt/naturvetenskapligt basår finns för dig som vill studera teknik och naturvetenskap men saknar behörigheten. Efter avklarad basårsutbildning är du garanterad en plats för fortsatta studier inom en programinriktning på utvalda program vid Uppsala universitet.

Karokh från Uppsala: Om studievalet. ”Jag gick på IT-gymnasium i Borås innan, men kom på att jag inte ville fortsätta med datorer. En av mina lärare hade själv läst basåret här i Uppsala och föreslog att jag skulle läsa naturvetarämnena jag saknade här på basåret. Nu läser jag på maskintekniska programmet. Det jag fick lära mig på basåret har jag verkligen nytta av nu. Jag funderar på att läsa magisterexamen, men framför allt vill jag ut i arbetslivet.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

När du läser vid Uppsala universitets basår får du en kompletterad behörighet och en bra för­beredelse inför dina fortsatta universitetsstudier. Du studerar vid Ångströmlaboratoriet och i andra universitetsmiljöer, precis som studenterna på tekniska och naturvetenskapliga utbildningsprogram. På så sätt kan du lätt få den information du behöver för att genomföra din framtida utbildning på bästa sätt. Som basårsstudent kan du också naturligt ta del av studentlivet med nationer och olika föreningar. Eftersom basåret är förberedande studier söker du särskilda studiemedel för behörighetsgivande studier under din tid på basåret. Dessa studier räknas alltså inte av från de veckor man kan söka studie­medel för studier på högskolenivå. Av samma anledning ger basårsstudierna inte akademiska högskolepoäng. Platsgaranti. Samtidigt som du söker till basåret väljer du också vilken typ av utbildningsprogram som du tänker fortsätta till efteråt. De program­ inriktningar där du kan få en garanterad plats är:

Civilingenjörsprogram, 300 högskolepoäng Högskoleingenjörsprogram, 180 högskole­poäng Kandidatprogram i naturvetenskapliga ämnen,­ 180 högskolepoäng

Lärarprogrammet - matematik eller natur­ vetenskap, 210-330 högskolepoäng

Receptarieprogrammet, 180 högskolepoäng, frågor? Tel 018-471 35 21

 basarsvagledning@fysik.uu.se

10

och Biomedicinska 180 högskolepoäng

analytikerprogrammet,

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Vilka kurser du läser under basåret beror på vilken typ av program du tänker studera vidare på och vilka kurser du har läst tidigare. Om du fullföljer basåret är du garanterad en plats på ett utbildningsprogram inom den inriktning du valt nästföljande hösttermin förutsatt att du söker det i tid. Innehåll. Basårets kurser följer kurserna i Mate­ matik, Fysik, Biologi och Kemi på gymnasie­ skolans naturvetenskapliga program. På basåret kan du läsa Introduktionskurs till basåret samt behörighetsgivande­ kurser motsvarande Matematik C, D och E, Fysik A och B, Biologi A och B samt Kemi A och B. Teknisk/naturvetenskaplig bastermin på vår­ terminen. Om du endast saknar någon eller några av påbyggnadskurserna Matematik D och Matematik­ E, Fysik B, Kemi B och Biologi B kan du söka till basterminsutbildningen som ges under­ vårterminen. Basterminen har garantiplatser­på civilingenjörsprogram, hög­skoleingenjörsprogram, naturvetenskapliga kandi­datprogram och lärarprogrammet – matematik eller naturvetenskap. För att erhålla din garantiplats efter basterminen måste du läsa de kurser som krävs för behörighet till dent efterföljande program­inriktningen.


Civilingenjörsprogram

M

ed titeln civilingenjör i ditt CV öppnas stora möjligheter för dig att själv välja vad du vill arbeta med, i Sverige eller utomlands. Civilingenjörer kan arbeta i många olika roller som till exempel projektledare, utvecklare eller forskare. Vad du än väljer kan du se fram emot spännande och utmanande arbetsuppgifter. De femåriga civilingenjörsprogrammen finns till för dig som vill ha en kvalificerad teknisk utbildning som vilar på en naturvetenskaplig grund. Programmen är inriktade mot ett arbetsområde snarare än ett nischat yrke. Vare sig du vill arbeta med utveckling av nya material, informationsteknologi, miljövänlig energianvändning eller samspelet mellan samhälle och teknik finns det olika inriktningar att välja mellan. Med en civilingenjörsutbildning från Uppsala universitet får du en kombination av kunskaper med både bredd och djup. Den ger dig också kunskaper med lång hållbarhet inom områden som förändras i snabb takt. Du får lära dig att snabbt sätta dig in i nya tankesätt och tekniker. Samtidigt får du smakprov på olika områden för att du ska hitta det du tycker är mest intressant. Mot slutet av utbildningen kan du specialisera dig mot ditt intresse. Under utbildningstiden kan du studera en eller flera terminer utomlands på något av de 400 universitet i 48 länder som vi har utbyte med. Det finns också möjlighet att läsa det avslutande året inom Entreprenörskolan (sid 50).

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

11


”Solcellsindustrin är en snabbt växande bransch med stort behov av välutbildad personal. Förutom specialistkunskaper inom solcellsområdet är det värdefullt med det bredare perspektivet på energi i stort som studenterna får på programmet. Som lärare känns det mycket inspirerande att se hur studenter från Energisystem får jobb som ingenjörer hos solcellsföretag både i Sverige och utomlands.” Marika Edoff, docent och medgrundare till solcellsföretaget Solibro

Helhetssyn & framtidsvisioner Klimat- och energifrågor är idag mycket aktuella och samhället står inför ett stort behov av att förändra energiförsörjningen. Civilingenjörsprogrammet i energisystem finns till för dig som vill vara med och utveckla framtidens energiförsörjning och skapa möjligheter för en hållbar utveckling.

E

Civilingenjörsprogram 300 hp

Energisystem Årskurs 1

Introduktion till energisystem

10 hp

seminariekurs med gästföreläsningar och studiebesök

Matematik och datavetenskap Biologi, geovetenskap och allmän kemi Företagsekonomi

25 hp 20 hp 5 hp

Årskurs 2 Energisystem

5 hp

gästföreläsningar och studiebesök

Matematik och datavetenskap Fysik

15 hp 30 hp

mekanik, ellära, termodynamik och strömningslära

Organisk kemi Energiteknik

5 hp 5 hp

Årskurs 3–5 Självständigt arbete i energisystem 15 hp Elkraftteknik 5 hp Matematik och reglerteknik 15 hp Kvantfysik 10 hp Samhällsvetenskap och humaniora 20 hp ekonomi, ledarskap och organisation, socioteknik, miljörätt

Energisystem

30 hp

logistik, livscykelanalys, empirisk modellering av energisystem, val av energisystem

Energi – teknik, system och miljö 55 hp turbin- och värmeteknik, energisystemens miljöpåverkan, vatten-, vind-, våg- och kärn­ kraft, bioenergi, solenergi, energieffektivisering i byggnader

Examensarbete

30 hp

Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik E (Områdesbehörighet 9)

tt energisystem omfattar hela processen från råvara till att någon använder energin. All energiomvandling påverkar miljö och samhälle. Dagens energisystem bidrar till miljöförstöring och tär på våra naturresurser. Det är därför nödvändigt att energisystemen utvecklas och förändras. Som student på civilingenjörsprogrammet i energisystem får du kunskap om hållbar användning av energi, både ur tekniskt och samhällsinriktat perspektiv. Innehåll. Utbildningen är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Studenter på programmet får ta del av den samlade kunskap som finns på båda dessa universitet och får därför en helhetssyn på energifrågorna. Det som gör programmet i energisystem unikt är närheten till SLU:s forskning inom till exempel bioenergi och Uppsala universitets forskning inom vindkraft, vågkraft, solenergi, vätgas och batterier. I årskurs ett och två får du goda baskunskaper i fysik, kemi och biologi samt matematik och data som krävs för att ta fram ny energisnål och klimatsmart teknik. Du läser de energitekniska kurserna under årskurs tre, fyra och fem. Du får då möjlighet till fördjupning inom valfria energitekniker som till exempel vind-, våg-, kärn- och vattenkraft samt bioenergi och solenergi. I kurser som system­analys och reglerteknik får du redskap för modellering och optimering av energisystem. Du studerar även kurser i samhällsvetenskap och humaniora som till exempel ekonomi, ledarskap och miljörätt.

Utlandsstudier. Du har goda möjligheter att förlägga en del av studierna utomlands. Det är vanligast att åka till engelskspråkiga länder som USA, Kanada, Australien, Storbritannien eller Irland. Du kan välja att läsa kurser inom energiområdet eller andra ämnen.

Undervisning. Du läser oftast tre kurser paral­ lellt. Ett betydande inslag i utbildningen är studiebesök och exkursioner i Sverige. Många examensarbeten och vissa projektarbeten kan genomföras utomlands. En stor del av kurslit­ teraturen är på engelska. I flera kurser finns alter­nativa examinationsformer som hemtentor, projektarbeten och seminarier. Examensarbetena i årskurs fem görs till största delen i samarbete med näringslivet.

frågor? Tel 018-471 31 05

 studievagledare-es@uadm.uu.se

12

Arbetsområden. Energifrågor är idag en av samhällets viktigaste frågor och behovet av en ekologiskt hållbar energianvändning ökar. Efterfrågan på nyutbildade inom energiområdet väntas öka de närmaste åren. Näringsliv och myndigheter behöver personer som kan möta utmaningar inom många olika områden. Det kan gälla förnybara energitekniker eller hur energi utnyttjas på bästa möjliga sätt i byggnader. Det kan också handla om förnyelse av hela energisystem. Efter examen kommer du att kunna arbeta inom de flesta stora företag och myndigheter. Det finns också mycket goda möjligheter till arbete utomlands. Programmet ger dig även en bra grund för forskarutbildning.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

När oljekällorna minskar ökar behovet av nya miljövänliga alternativ. Kan biobränsle producerat av alger vara ett av dessa?


e n erg isystem

Hanna Paradis, energi­ konsult på ÅF ”Jag har alltid haft den här fantasin om att rädda världen och pluggade miljövetenskap innan jag kom till Uppsala för att läsa ES-programmet. Miljö har alltid varit min grej, men jag insåg med tiden hur just energifrågorna har inverkan på så otroligt många områden. Jag tycker att det är oerhört kul att läsa tidningen varje dag och inse att det jag jobbar med är aktuellt och att jag själv ligger i utvecklingens framkant. Miljö och energi är ju något som berör alla.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Våga satsa på nya ideer. Vågenergiforskningen vid Uppsala universitet har rönt stor uppmärksamhet världen över. Forskningen har bland annat resulterat i en nystartad produktion av vågenergianläggningar i Lysekil. Här är en vågenergipark på västkusten med ett 20-tal vågenergiaggregat.

Elias Björkelund de Faire från Uppsala pluggar energi­system ”Jag har alltid haft ett teknikintresse och energi är en spännande framtidsbransch. För mig är det viktigt att få jobba med något som är och kommer att vara aktuellt för en lång tid framöver. Samtidigt ger civilingenjörsutbildningen dig en bredd att jobba inom många olika områden beroende på hur du fördjupar dig.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Lönsam biprodukt. Briketter som tillverkas av biprodukter från den trämekaniska industrin är en av många nya energiformer som utvecklats på senare tid. (Foto: EON)

Carolin Cedergren – driftingenjör på kärnkraftverket i Oskarshamn Olga Korneveets – jobbar inom kärnkraft på Vattenfall Power Consultant AB Karin Lindfors – utredare inom vattenkraft på Vattenfall

En aldrig sinande källa. Vattenkraften har spelat en stor roll för Sveriges välfärd, och gör det fortfarande med en total installerad effekt på 16.2 GW. Under normalårsförhållanden står vattenkraften för ungefär hälften av Sveriges elproduktion. (Foto: EON)

Mikael Palmqvist – vindkrafts­ingenjör på Triventus consulting Staffan Snis – verksamhetschef på Connect Uppsala

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

13


”Studenter från Informationsteknologi har förutom goda kunskaper om IT dessutom en stark strävan att lära sig och utvecklas. Även vanan från programmet att planera och arbeta i projekt med deadline är nyttig i konsultbranschen.” Lars Almgren, Senior Programmer, Accenture

Spindeln i nätet & problemlösare IT genomsyrar människors arbete och fritid. Vill du förstå hur IT fungerar, påverka utvecklingen och skapa morgondagens teknik? Som civilingenjör från IT-programmet kan du jobba med uppgifter som är betydelsefulla för människor i livets alla stadier, samhällets funktion och företagens konkurrenskraft.

Civilingenjörsprogram 300 hp

Informationsteknologi Årskurs 1 Informationsteknologi och programkonstruktion Matematik Elektronik

35 hp 15 hp 10 hp

Årskurs 2 Matematik Datavetenskap

25 hp 35 hp

Årskurs 3 Företagsekonomi Data- och beräkningsvetenskap Signaler och inbyggda system Matematik Valbara kurser eller självständigt arbete

5 hp 20 hp 10 hp 10 hp 15 hp

Årskurs 4 Profileringskurser

60 hp

Årskurs 5 Projekt och valbara kurser Examensarbete

30 hp 30 hp

Exempel på profiler i årskurs 4-5 Datorsystemutveckling Högpresterande datorsystem Inbyggda system Människa-datorinteraktion

Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik E (Områdesbehörighet 9)

C

ivilingenjörsprogrammet i IT ger en hållbar utbildning med kunskaper som räcker länge. Människor, matematik och programmering är viktiga ingredienser i utbildningen. Teori och praktik, ofta i projektform, ger dig kunskaper och färdigheter du kan använda både för dagens och morgondagens system. Du får lära dig vad som behövs för att utveckla framtidens motsvarigheter till Google, Skype eller iPhone. Eller kanske utveckla proteser med inbyggda datorer eller lättanvända datorer som aldrig kraschar?

Undervisning. Formerna för undervisningen

Innehåll. De första två åren studerar du huvud-

Arbetsområden. Efter utbildningen har du

sakligen programmering, datorsystems-konstruktion, matematik och elektronik. Därefter följer mer avancerade kurser inom till exempel datornätverk och distribuerade datorsystem, signalbehandling och matematik. De sista två åren kan du skräddarsy­ din utbildning och välja olika profiler. Du har också möjlighet att studera företagsekonomi och entreprenörskap.

mycket goda möjligheter att få jobb både i Sverige och utomlands. Du kan arbeta inom en mängd områden - IT behövs och används nästan överallt. Yrkesroller för nya IT-ingenjörer kan vara till exempel konsult, projektledare eller utvecklare. Arbetsuppgifter kan vara avancerad produktutveckling, kravanalys eller systemdesign, ofta i nära samarbete med kunder och användare.

Exempel på profiler:

Utlandsstudier. Du kan läsa vissa delar av utbildningen utomlands via programmets egna utbyten eller genom universitetets allmänna utbytesprogram. Programmet har till exempel utbyten med universitet i Berlin, Lyon, Madrid, Shanghai, Seoul, Torino och Zürich. Utlandsstudier sker oftast i slutet av utbildningen.

Datorsystemutveckling – Hur konstrueras datoroch programsystem som löser dagens och morgondagens problem? Människa-datorinteraktion – Hur designar och bygger man system som är anpassade efter användarna? Inbyggda system – Hur bygger man datorsystem med små resurser och höga krav på tillförlitlighet, för att byggas in i bilar, tåg, robotar eller medicinsk utrustning? Högpresterande system – Hur gör man för att datorer och program ska räkna snabbt och rätt?

frågor? Tel 018-471 10 68

 studievagledare-it@uadm.uu.se

14

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

varieras medvetet, men kurserna genomförs ofta i projektform som en förberedelse för arbetslivet. Flera av projekten sker i samarbete med studenter i andra länder. Programmet avslutas med större tillämpade projekt över en hel eller halv termin. Man arbetar självständigt och kreativt i en internationellt präglad miljö. Kurslitteraturen är mestadels på engelska och i de högre årskurserna är undervisningen ofta på engelska. Flera av lärarna har fått pris för sin pedagogiska undervisning.


informationsteknologi

Simon Moritz forskare på Ericsson Research ”Jag tycker att IT och datorer är det som är mest spännande just nu. I princip alla har daglig kontakt med detta och vi påverkas alltmer av utvecklingen där. Under examensarbetet fick jag en del erfarenhet av innovativ problemlösning och tyckte att det var väldigt intressant. Alan Key beskrev detta i ett välkänt citat: “Det bästa sättet att förutsäga framtiden är att uppfinna den”.

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Avancerade system. Att utveckla tillämpningar som gynnar mänskligheten på olika sätt är grundläggande för informationsteknologin. Exempelvis bedrivs det forskningsarbete som rör komplexa datorstöd för tågtrafikstyrning, lokförarmiljö, höghastighetsfartyg, simulatorer etc. (Foto: Dreamstime)

Lotta Svensson från Orust pluggar på IT-programmet ”Arbetet är mycket friare och man måste ta mycket ansvar själv. Men det gör också att man kan fokusera på de saker man tycker är roliga på programmet. Personligen tyckte jag inte att omställningen var någon svårighet, även om det var intensivt i början. Det är viktigt att lära sig planera sin tid, för då får man också tid över till fritidssysslor. Har man satt upp ett mål för hur mycket man ska lägga på studierna kan man också belöna sig med att gå ut på studentnationen.”

Gränslös utveckling. Den accelererande efterfrågan på touch­ mobiler och dess förutsättningar till kommunikation oavsett var du befinner dig skapar nya tillämpningsområden. Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi lägger grunden för nya innovationer inom det mobila området. (Foto: Dreamstime)

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Mats Agerstam – design och utveckling av programvara på Intel Corporation Mikael Ericsson – sektionschef på Sony Ericsson i Kista

Datorer i överflöd. Datorer är så vanliga i vår vardag att vi inte reflekterar över dem. I framtiden kommer alla datorer att kunna kommunicera med varandra trådlöst och vara uppkopplade mot Internet. Det kräver utveckling av effektivare och energisnålare system. (Foto: Shutterstock)

Jenny Felvus – produkutvecklare på Volvo AB Amin Gholiha – utvecklar strålnings­ detektorer för cancerbehandling på IBA Anna Gudmundson – Head of Mobile Internet på AdIQ

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

15


”För oss, som tillverkare av avancerade produkter för krävande applikationer, finns ett kontinuerligt behov av medarbetare med kemiteknisk bakgrund. Vi har behov av kemikompetens inom många skilda områden, allt från produktekologi, korrosionsegenskaper i aggressiv miljö till tillämpad processkunskap” Anna Delblanc, Process Owner, Strategic Research, Sandvik Materials Technology

Spännande forskning & kreativa lösningar Idag startas allt fler företag inom bioteknik, och behovet av att utveckla material är stort. Därför är kemitekniker en eftertraktad yrkesgrupp. Väljer du inriktning mot material får du studera vid ett unikt centrum för materialforskning. Läkemedelsinriktningens kompetens säkras genom Sveriges enda farmaceutiska fakultet.

E

Civilingenjörsprogram 300 hp

Kemiteknik Åk 1 Kemi Matematik Datavetenskap

35 hp 20 hp 5 hp

Åk 2 Kemi/kemiteknik Matematik/statistik Fysik Datavetenskap

35 hp 15 hp 5 hp 5 hp

Åk 3 Kemi/kemiteknik Grundläggande kurser inom läke­medelsområdet alternativt material­området Självständigt arbete

20 hp 25 hp 15 hp

Åk 4 Läkemedelskurser

60 hp

t ex inom läkemedelssyntes, läkemedelsformulering, farmakologi, processteknik, galenisk farmaci, läkemedelsteknik, kvalitetssäkring alternativt

Materialkurser

60 hp

t ex inom materialtillverkning, materialanalys, materialmodellering, mikrostrukturteknik, biomaterial, ytfysik och -kemi

Åk 5 Läkemedelskurser

30 hp

t ex inom produkt- och processanalytisk kemi, toxikologi alternativt

Materialkurser

30 hp

vidare profilering inom energimaterial, funktionella material, materialanalys, materialsyntes, hållbar utveckling

Examensarbete

30 hp

Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik E (Områdesbehörighet 9)

tt utvecklat samarbete med näringslivet och effektiv kommunikationsträning gör dig väl förberedd för yrkeslivet. Dessutom har du möjlighet att byta kurser med andra universitet i Sverige och utomlands. I Uppsala pluggar du i en kreativ och forskningsintensiv miljö. Här finns ett brett kunnande och en mängd företag inom läkemedel, bioteknik, medicinteknik och materialutveckling. Oavsett vilken inriktning du väljer får du en utbildning anpassad efter marknadens behov såväl nationellt som internationellt. Innehåll. De två första åren läser man samma ämnen oavsett inriktning. Det är kurser främst i kemi, matematik och beräkningsvetenskap. Från årskurs tre läser du olika kurser efter vald inriktning, som till exempel materialkemi eller­ fysiologi. Under det fjärde året specialiserar du dig ännu mer beroende på intresseinriktning mot till exempel analys- eller framställnings­metoder. Vilken inriktning du än väljer har du ett brett utbud av kurser med många möjligheter att profilera dig. Inriktning läkemedel. Här har du möjlighet att specialisera dig på olika delar i utveckling av nya läkemedel. Du kan till exempel lära dig ta fram nya aktiva substanser både genom design av mole­ kyler och eller utveckla tillverknings­metoder. Du kan även studera process- och formuleringsteknik, där kurserna handlar om att ta fram nya och vidareutveckla gamla beredningsformer samt att analysera och tillverka läkemedel. Oavsett vilken inriktning du väljer får du en utbildning som ger dig goda kunskaper för arbete inom såväl forskning och utveckling som produktion.

Inriktning material. Hela utbildningen är förlagd till Ångströmlaboratoriet som är ett centrum specialbyggt för materialforskning. Utvecklingen av nya material sker idag i snabb takt vilket skapar möjligheter till nya uppfinningar inom områden

frågor? Tel 018-471 23 25

 studievagledare-k@uadm.uu.se

16

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

som energi, medicin och IT. Från årskurs fyra kan du profilera dig mot områden som energi, hållbar utveckling och funktionella material. Mycket fokus ligger på hur kemin styr materialens egenskaper. Dessa kunskaper är väldigt efter­traktade av svensk industri. Vissa projekt sker i samarbete med industrin som på detta sätt snabbt får sina problem belysta. Undervisning. I undervisningen läggs särskild vikt vid förmågan att analysera, formulera och lösa problem. Det gör att du kan utveckla din förmåga och använda dina kunskaper i ditt kommande yrke. Förutom teoretiska kunskaper handlar utbildningen om att träna dig inför rollen som ingenjör. Det sker bland annat genom laborationer, arbete i projektgrupper och kommunikationsträning som är integrerad i varje kurs. Arbetsområden. Under de senaste åren har branscher såsom läkemedel, bio- och medicinteknik i Sverige­ ökat kraftigt, speciellt i Uppsalaområdet. Det finns ett stort behov av kompetenta civil­ ingenjörer inom läkemedelsbranschen. Studenter med materialinriktning kan få jobb på företag inom bio- och medicinteknik men efterfrågas även inom elektronik-, pappers- och verkstadsindustrin. Oavsett inriktning får du också en bra grund för en forskarutbildning vid univer­sitetet.­ Utlandsstudier. Du har under utbildningen möjlighet att läsa vissa kurser vid andra universitet, både i Sverige och utomlands. Sådana kurser kan sedan tillgodoräknas i utbildningen. Du kan också välja att göra ditt examensjobb utomlands, till exempel i Kanada, USA, Australien, Tyskland eller Frankrike. Forskning. Du har möjlighet inom utbildningen att pröva på hur det är att forska (Forskningspraktik). De flesta lärare är även aktiva forskare eller har en sådan bakgrund.


kemitek n ik Inriktning mot läkemedel eller material

Maria Åberg är process­ utvecklingsingenjör på GE Healthcare ”Jag har världens roligaste jobb. Som processutvecklare måste man ha kunskap inom flera olika områden. Jag måste kunna förstå alla människor som jobbar i olika steg av processen med att framställa, analysera och kvalitetssäkra våra produkter. Bredden inom utbildningen gör att man kan ta sig an den här yrkes­rollen.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Flory Emera från Burundi pluggar kemiteknik­”Jag tyckte

Kemisk materialutveckling. Mobiltelefoner och iPods skulle inte kunna existera utan en modern utveckling – utan starka magneter hade man inte kunnat tillverka dessa små hörlurar som bygger på en mycket avancerad materialkunskap. (Foto: Sony Ericsson)

det är häftigt att kunna utveckla nya läkemedel. Efter två terminer fick jag veta vad egentligen material betyder. När jag läste kursen i polymerkemi på Ångströmlaboratoriet, som är ett av Europas mest avancerade laboratorier inom just material, insåg jag att materialvetenskap spelar en mycket stor roll inom medicin, energi, elektronik osv.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Hur gick det sen

Positiv algblomning. De oönskade blomningarna av grönalgen Cladophora (grönslick) längs Östersjön, och i andra delar av världen, är inte bara negativt. En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet har upptäckt att cellulosan i dessa alger har en speciell nanostruktur som fungerar utmärkt som bas i miljövänliga batterier.

Maria Carlsson – kemist, kvalitetssamordnare, metodutvecklare på Volvo Aero Massimo Cocco – laboratorieingenjör på Erasteel Kloster och utvecklar material­ analytiska metoder Stefan Ernback – Sektionschef Biokemi Analys på Octapharma, en grupp som utför analyser på tillverkade läkemedel, stab­ analyser samt efterkontroller Kristina Juuso – utvecklingsingenjör på Tetra Pak Pontus Löf-Helmersson – process­ utvecklingsingenjör på Westinghouse Electric Sweden

Framtidsbransch. Under de senaste åren har arbetstillfällen inom läkemedel, bio- och medicinteknik i Sverige ökat kraftigt, speciellt­i Uppsalaområdet. Det finns ett stort behov av kompetenta­civilingenjörer­­inom läkemedelsbranschen. (Foto: AstraZeneca)

Sara Prince – valideringsingenjör på Astra Tech AB i Göteborg U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

17


”Vectura behöver orädda problemlösare för komplexa och sammansatta problem. Programmet i Miljö- och vattenteknik utbildar duktiga problemlösande civilingenjörer som har god förståelse för olika teknikområden och ovanligt djupa naturvetenskapliga kunskaper.” Jonas Forsman, Miljö- och vattenspecialist, Vectura

Miljön ur hållbarhetsperspektiv Kommer vattnet att räcka till alla, fungerar ekosystemen när det blir torka? Hur blir det med klimatet? Finns det olja kvar om tio år? Det är av största vikt att vi i klimatförändringarnas tidevarv satsar på kunskap, använder nya synsätt och finner alternativa eller banbrytande lösningar.

Civilingenjörsprogram 300 hp

Miljö- och vattenteknik Årskurs 1 Miljö- och vattenteknik Matematik/statistik Biologi och ekologi Kemi Datavetenskap

10 hp 25 hp 10 hp 10 hp 5 hp

Årskurs 2 Miljöanalys Miljörätt Matematik Fysik Kemi Datavetenskap

5 hp 5 hp 10 hp 20 hp 15 hp 5 hp

Årskurs 3 Meteorologi Hydrologi Miljömätteknik Markvetenskap Matematik Systemanalys/reglerteknik Självständigt arbete

5 hp 5 hp 5 hp 15 hp 5 hp 10 hp 15 hp

Årskurs 4-5 Terminsblock (simulerar ingenjörsyrket) som erbjuds (minst 2 krävs för examen): Uthålliga vatten och avloppssystem Markmiljö Vattenresurser Luftvård och klimat Miljömanagement Ekosystemmodellering Examensarbete

30 hp

Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik E (Områdesbehörighet 9)

F

ör att få den kunskap som krävs för att vi skall bygga ett framtida hållbart samhälle erbjuder vi ett brett kursutbud med unik kompetens inom bland annat hydrologi och meteorologi! Vill du arbeta med miljöfrågor och hjälpa till att stoppa miljöförstöringen i Sverige och världen? För att klara det krävs nya synsätt och lösningar. Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik (W) ger dig de kunskaper som behövs för att finna lösningarna. För att få ett uthålligt samhälle och för att förstå och minska belastningen på miljön måste ny teknik utvecklas. Det behövs en helhetssyn för att bedöma vilka konsekvenserna av hushållens och industrins användning har för mark, luft och vatten. För att handskas med miljöfrågor krävs samarbete mellan alla parter i samhället. Som miljö- och vatteningenjör förstår du hur saker och ting hänger ihop. Du kan tala samma språk som specialister inom skilda områden. Inte bara med andra ingenjörer utan också med ekologer, kemister och miljöansvariga på företag och myndigheter. Innehåll. Den bredd som finns när det gäller kursutbud, lärare och forskning på civilingenjörsutbildningen i miljö- och vattenteknik i Uppsala är unik. Programmet är ett samarbete mellan Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Utbildningen blandar traditionell teknik med övriga naturvetenskapliga ämnen för att finna helhetslösningar på miljö- och vattentekniska problem. Du får kunskaper inom såväl matematik, datavetenskap, fysik, kemi, biologi, geovetenskap (mark, luft och vatten) som i de miljötekniska användningsområdena inom produktion och forskning. Du får också lära dig att inhämta och tolka information från naturliga miljöer med olika mätmetoder. Du får en inblick i hur det är att arbeta med utvecklingsprojekt inom miljö- och vattenteknikområdet.

frågor? Tel 018-471 31 05

 studievagledare-w@uadm.uu.se

18

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Under årskurs ett och två bygger du upp en gedigen grund genom att läsa kurser inom matematik, kemi, biologi, fysik, datavetenskap och miljörätt. Under årskurs tre får du pröva dina kunskaper inom meteorologi, hydrologi, reglerteknik och markvetenskap praktiskt. I årskurs 4 och 5 kan du välja att specialisera dig inom olika terminsblock där vi simulerar ingenjörsyrket. Du får här träning i det arbetssätt som en W-ingenjör kommer att arbeta. Terminsblocken ges inom Uthålliga vatten- och avloppssystem, Förorenad mark, Vattenresurser, Luftvård och klimat, Miljömanagement och Ekosystemmodellering. Undervisning. Undervisningen är kopplad till yrkeslivet och består av projektarbeten, föreläsningar, studiebesök och fältkurser. Arbetsområden. Civilingenjörer inom miljöoch vattenområdet är mycket efterfrågade. Det finns arbetstillfällen på större företag, konsultföretag, vattenreningsverk och myndigheter. Som miljö- och vatteningenjör arbetar du inom ett brett teknikområde där det gäller att väga in både ekologiska och ekonomiska effekter för att nå målet – ett uthålligt samhälle. Ett exempel: Ett vattentekniskt konsultföretag kan arbeta med att hindra giftspridning i mark, luft, vatten och berg. De löser mättekniska problem med hydrotekniska tillämpningar som erosionsskydd och dimensionerar kanaler och avloppssystem på rätt sätt. Utbildningen ger dig också en bra grund för att forska vidare inom miljö- och vattenteknik. Utlandsstudier. Studenterna på programmet är starkt engagerade i miljöfrågor och åker ibland utomlands under utbildningen. Kina, Indien, Australien, England och Nya Zeeland är exempel på länder som är vanliga att studera i. Forskning. Östersjöforskning, klimatforskning, vattenförsörjning och koldioxidlagring är exempel på forskning med koppling till programmet.


Miljö- och vattenteknik

Andreas Gyllenhammar är klimat- och miljöstrateg på Sweco. Jag har alltid haft ett intresse för miljö, men med fokus på att finna lösningar på problem. Som miljöstrateg hjälper jag Swecos ledning med hur man ska tänka kring de nya marknader som uppstår inom miljöområdet. Programmet är verkligen mitt i prick för mitt jobb. Man har kunskapsbredden att sätta miljöfrågorna i ett större sammanhang.

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Ulrika Bohlin från Örebro pluggar miljö- och vatten­ teknik ”Mest spännande med

Symbol. Trädet symboliserar den levande miljön som kämpar och ändå lyckas överleva. Mark, luft och vatten är kärnfrågorna i programmet.

utbildningen är dess tyngd och bredd som ger många olika saker du kan jobba med. En fördel med miljö- och vatten är att du kan välja väldigt fritt hur du vill inrikta dig under de sista två åren. Tempot är högre än på gymnasiet, men bara du lägger energi på studierna i början kommer du in i det allt eftersom. En fördel jämfört med många andra kurser och program att det är mycket lärarledd tid.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Julia Ahlrot – projektledare på Växjö kommun för ett EU-projekt som ska öka energieffektiviseringen och produktionen av förnyelsebar energi Joakim Eriksson jobbar med internationella biståndsprojekt för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Jeanette Liedhom jobbar på Relcon Scandpower med riskhantering Peter Moraeus – konsult på Sweco Environment i VA-projekt främst med avloppsvattenrening Kristina Skoog – konsult inom miljö­ sanering på Berfald & Co

Rent vatten? Rent vatten är en självklarhet för oss i västvärlden. Men för stora delar av världen är tillgängligheten på rent vatten ett allt större problem. I programmet miljö- och vattenteknik får du studera hur vi måste hantera dessa frågor. (Foto: Morguefile)

Smog över Los Angeles. Luften och klimatet påverkas dagligen av de utsläpp vi orsakar. (Foto: Morguefile)

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

19


”Eftersom studenter från molekylär bioteknik har breda baskunskaper kan de kliva in i många olika roller. Till exempel forskare, ingenjör, projektledare eller programmerare. En annan fördel är att de förstår både fysik och biologi och därför kan arbeta med biologiska applikationer.” Henrik Björkman, PhD, Senior Project Manager, GE Healthcare, Life Sciences R&D

Forskning, teknikutveckling & tvärvetenskap Vill du utveckla ny teknik som förbättrar människors livsvillkor? Molekylär bioteknik förbereder dig för att kunna utveckla nya känsliga test för sjukdomsmarkörer, läkemedel som fungerar bättre och med färre biverkningar eller metoder för att rena gifter från miljön. Du kan också arbeta med storskalig analys av molekylärbiologiska data, affärsutveckling, programvaruutveckling och mycket mer.

M

Civilingenjörsprogram 300 hp

Molekylär bioteknik Årskurs 1 Matematik Kemi Datavetenskap Bioinformatik och bioteknik Cellbiologi

20 hp 15 hp 5 hp 5 hp 15 hp

Årskurs 2 Matematik Statistik Biologi Datavetenskap Fysik Kemi Bioinformatik och bioteknik

20 hp 5 hp 5 hp 10 hp 5 hp 10 hp 5 hp

Årskurs 3 Molekylärbiologi Datavetenskap Fysik Kemi Självständigt arbete

15 hp 10 hp 10 hp 10 hp 15 hp

Årskurs 4

(ämnesinnehållet är beroende på vilken inriktning som väljs)

Matematik Molekylärbiologi Datavetenskap

10 hp 15- 50 hp 0- 35 hp

Årskurs 5 Specialisering inom bioteknik/ bioinformatik Examensarbete

30 hp 30 hp

Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik E (Områdesbehörighet 9)

frågor? Tel 018-471 30 02

olekylär bioteknik ger dig både civil­ ingenjörens solida teknikbas och specialist­kunskaper inom avancerad mole­kylärbiologi och bioinformatik. Programmet har ett utmärkt rykte och med examen från molekylär bioteknik är du väl förberedd för en bred arbetsmarknad i Sverige eller utomlands. Programmet ger dig de hållbara kunskaper inom matematik, datavetenskap, fysik, kemi och molekylärbiologi som behövs för att du själv ska kunna utveckla nya metoder och ny teknik. Utbildningen ger dig förutsättningar att självständigt kunna arbeta med avancerade bio­ vetenskapliga frågeställningar inom näringsliv eller forskning.

Innehåll. Programmets styrka är kombinationen­ av bredd och specialisering. Du kan specialisera dig inom profilområden såsom bioinformatik, system­biologi eller bioteknisk affärsutveckling. De första åren läser du kurser inom matematik, stati­ stik, datavetenskap, beräkningsvetenskap, fysik, kemi och molekylärbiologi som ger dig en bred kunskapsbas. Efter tre år har du möjlighet att ta en teknologie kandidatexamen. I årskurs fyra väljer du mellan ett brett utbud av kurser inom molekylär bioteknik, systembiologi och bioinformatik. I årskurs fem kan du välja att specialisera dig ytterligare eller bredda dig genom studier i ekonomi eller språk och du gör också ditt examensarbete. Inriktning Molekylär bioteknik. För dig som vill arbeta med bioteknikens metoder. Du kan läsa kurser i exempelvis immunologi, systembiologi, proteinbioteknologi och molekylärdiagnostiska metoder. Inriktningen är fokuserad på tillämpningar och har inslag av projektmetodik för att förbereda dig för din fortsatta karriär. Inriktning Bioinformatik. Passar dig som vill ut­­ nyttja datorn som instrument för att analysera bio­ logiska system. Här erbjuds kurser i exempelvis informationshanteringssystem, databasteknik och visualisering av komplexa data. Inriktningen ger dig kompetens för arbete med frågeställningar som involverar både informationsteknologi och molekylärbiologi.

 studievagledare-x@uadm.uu.se

20

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Undervisning. Under de tre första åren läser du de flesta kurserna parallellt. Du får träning i att prioritera och planera din tid, kunskaper som är mycket användbara i yrkeslivet! Du får även utveckla din förmåga till effektiv kommunikation i den systematiska kommunikationsträningen som går som en röd tråd genom hela utbildningen. I årskurs fyra och fem ökar valfriheten och du får möjlighet att välja inriktning på dina studier. Vi uppmuntrar alla att göra en eller flera praktikperioder på företag eller universitet innan det är dags för examensarbete. Praktiken ger värdefulla färdigheter inför avslutande kurser på programmet. Många väljer att bredda sin utbildning genom att läsa kurser inom ekonomi, språk, juridik eller projektledning. Arbetsområden. Biotekniker arbetar med läkemedelsutveckling, inom miljövård, diagnostik och mycket mer. Uppsala ligger i hjärtat av Sveriges största bioteknikområde. Vi har nära samarbete med bioteknikbranschen för att du ska kunna etablera kontakt med arbetsmarknaden redan under din utbildning. Prova att göra praktik på ett litet biotekniskt företag eller få goda råd av en mentor från ett patentföretag. Med examen från Mole­ kylär bioteknik kan du arbeta med programutveckling av bioinformatiska verktyg eller att utveckla nya bioenergikällor. Studenter från Molekylär bioteknik är attraktiva för rekrytering till forskarutbildning och många fortsätter en forskarkarriär inom universitet eller näringsliv. Utlandsstudier. Du har möjlighet att studera som utbytesstudent på många välkända topp­ universitet runt om i världen. Du kan även göra praktik eller examensarbete utomlands. Forskningsanknytning. Molekylär bioteknik är genomgående kopplad till aktuell forskning inom ett brett spektrum av molekylärbiologiska områden. Inom genomik, bioinformatik och molekylärbiologi finns många världsledande forskningsmiljöer i Uppsala.


molekylär bioteknik

Mårten Hellberg,VD OrganoClick­”Molekylär bioteknik ger en väldigt bred bas vilket jag har väldigt stor nytta av idag. I och med att jag driver ett bolag som jobbar med organkemiska processer applicerat på biomaterial kommer man i kontakt med alltifrån klassisk kemi och biokemi till fysikalisk kemi och ren fysik.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

För att kunna studera celler krävs både avancerad teknik och förståelse för cellbiologi. Illustration: Ola Lundström

Beatrice Orback från Stockholm pluggar mole­ kylär bioteknik ”Jag brukar skämta om att jag ska ta tre Nobelpris innan jag fyller trettio, kanske bota cancer eller HIV, men då får jag nog ligga i. Allvarligt talat tror jag att jag antingen har doktorerat eller att jag jobbar i näringslivet med bioteknik. Vår kunskap är eftersökt också utanför det rent forskningsmässiga; inom produktutveckling och försäljning. Jag har läst företagsekonomi parallellt och kan tänka mig att fortsätta bredda mina kunskaper.”

CD-skiva med olika slags mikrostrukturer som används för att göra bio­kemisk analys av DNA eller proteiner. (Foto: Teddy Thörnlund)

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Dimitri Guala – klinisk prövningsledare på ICON Clinical Research

Svininfluensa – A(H1N1)v – är ett virus som har gener med ursprung i olika svinvirus, och kanske också från fågel och människa.­ Det har sannolikt tagit flera år för viruset att uppstå.

Anna Liberg – försäljningschef på ABB Robotics i Frankfurt John Marelius utvecklar programvara och databaser på iNovacia som används inom bl a i läkemedelsforskning Daniel Soeria-Atmadja – Bioinformatiker­på AstraZeneca. Ulrika Zachrisson – patentkonsult inom immaterialrätt på Awapatent

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

21


”I Sweco samverkar ingenjörer, arkitekter och miljöexperter för att bidra till ett säkrare, mer miljövänligt och växande samhälle. I många av våra stora uppdrag är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv och föreslå integrerade lösningar för exempelvis energi, avfallshantering och transporter. Studenter från STS-programmet är duktiga på att se helheten i ett vidare integrerat perspektiv.” Eva Kv Nygren, Vd Sweco Sverige

Tvärvetenskap & systemtänkande Är du intresserad av att utveckla teknik i ett större perspektiv? Efter civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle är du rustad för att ta dig an de stora och svåra problem som dagens samhälle möter.

P

Civilingenjörsprogram 300 hp

System i teknik och samhälle Årskurs 1 Introduktionskurs Matematik Företagsekonomi Datavetenskap Miljöteknik

10 hp 25 hp 15 hp 5 hp 5 hp

Årskurs 2 Kulturgeografi & Ekonomisk historia 15 hp Fysik 5 hp Matematik 20 hp Datavetenskap 15 hp Modellering av dynamiska system 5 hp

Årskurs 3 Filosofi & Idé-och lärdomshistoria 15 hp Systemteknik 15 hp Teknisk profilering 15 hp Projektarbete 15 hp

Årskurs 4-5 Teknisk profilering IT-system, Energi-system Humaniora/samhällsvetenskap C-uppsats humaniora/samhällsvetenskap Komplexa system i teknik och samhälle

Examensarbete

45 hp 15 hp 15 hp 15 hp 30 hp

Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik E (Områdesbehörighet 9)

å civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle (STS) får du en tvärvetenskaplig utbildning som ger dig en helhetssyn på tekniken i sitt sammanhang. Förutom att läsa kurser i teknik och naturvetenskap studerar du teknik utifrån ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt perspektiv – det så kallade STS-perspektivet. Under utbildningen studerar du inte bara hur tekniken konstrueras och fungerar, utan också samspelet mellan teknikutveckling/användning och sam­hället i stort, och dess påverkan på varandra. Teknisk utveckling blir mer och mer en del av samhällets övriga utveckling. Tekniken påverkas av miljö, ekonomi och kultur, och därför efter­ frågas ingenjörer med en bred kompetens inom flera områden. Det behövs civilingenjörer som, inte bara kan teknik och naturvetenskap, utan också behärskar systemtänkande som sträcker sig över traditionella ämnesgränser. På civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle (STS) får du en tvärvetenskaplig utbildning som ger dig en helhetssyn på tekniken i sitt sammanhang. Innehåll. De två första åren läser du grundkurser inom matematik, teknik och naturvetenskap. Dessutom studerar du teknik utifrån en samhällsvetenskaplig och humanistisk synvinkel. Din tekniska huvudkompetens får du inom området systemteknik, där modellering, simulering, reglerteknik, systemanalys och olika typer av tillämpad statistik är huvudmetoder. Denna systemkompetens kan du komplettera med en valbar profilering som till exempel energisystem eller IT system­ under årskurs 3-5. Tredje året avslutas med ett projektarbete inom ditt profilämne. Därefter har du möjlighet att ta ut teknisk kandidatexamen. Under årskurs 4 gör du en Cuppsats inom ett av STS ämnena, företagsekonomi, ekonomisk historia, kulturgeografi, filosofi eller idé- och lärdomshistoria. Efter det kan du ta ut filosofie kandidatexamen. I årskurs 5 avslutas programmet med ett examensarbete inom teknikområdet, som oftast görs ute på ett företag och du blir civilingenjör.

frågor? Tel 018-471 30 15

 studievagledare-sts@uadm.uu.se

22

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Undervisning. Programmet har en medveten peda­gogisk mångfald, där sättet att undervisa och examinationen varierar mer än på traditionella civilingenjörsutbildningar. En betydande del av utbild­ningen bedrivs i seminarieform där du tränas­ i att arbeta i grupp, tänka kritiskt och att kunna framföra dina synpunkter. Du kommer också att arbeta i olika projekt och göra fall­studier ute på företag. På en rad kurser har du också traditionella undervisningsformer som före­läsningar, lektioner och laborationer, men även där är fokus på grupparbete. Varje årskurs innehåller studiebesök och gästföreläsningar. Arbetsområden. Våra utexaminerade studenter har fått kvalificerade och intressanta arbeten. Du kan till exempel arbeta med teknisk information, riskanalys, systemutveckling, produktutveckling och miljökonsekvensbeskrivning. Tänkbara arbets­givare är företag som Vattenfall, IKEA och Vägverket eller stat och kommun. Många studenter har blivit IT konsulter eller projektledare på en rad teknikföretag och en del har startat egna företag utifrån sitt examensarbete. Utlandsstudier. Studenterna på programmet brukar flitigt använda alla de möjligheter till utlandsstudier som programmet och Uppsala universitet erbjuder. Du kan studera på välkända och ansedda universitet i alla världsdelar som till exempel USA, Australien och Asien. Du kan läsa kurser inom både teknik, samhällsvetenskap och humaniora. Vissa studenter har valt att göra sina C-uppsatser utomlands. Forskningsanknytning. En del av studenterna väljer att gå vidare inom forskningen efter avklarade studier. I dag har vi studenter från programmet som forskar om till exempel energioch klimatpolitikens påverkan på basindustrins konkurrensförmåga. Ett annat exempel är en student som doktorerar på Stanford med att skapa tredimensionella modeller av spridning av föroreningar­i urban miljö. Det finns även studen­ ter som forskar inom globala energisystem.


system i teknik och samhälle

Marie Gedeck är managementkonsult på Centigo ”Som managementkonsult jobbar jag i projekt ute hos kunder med olika uppdrag. I exempelvis ett affärssystemprojekt hjälper vi till med alltifrån att se kundens behov och specificera krav till dem som ska designa systemet, till att leda tester av systemet och sen se till att de tilltänkta användarna får nödvändig utbildning och att organisationen är förberedd inför förändringen.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Nytänkande. Det behövs en ny typ av ingenjörer som förstår hur tekniken medverkar till att omdana samhället. (Foto: Dreamstime)

Filippa Jonsson från Stockholm­pluggar på STS-programmet ”Jag visste att jag ville läsa till civilingenjör men eftersom jag även var intresserad av samhällsutveckling ville jag inte tappa den delen. När jag väl hittade den här utbildningen kändes den som en perfekt blandning av teknik och samhälle. Jag trivs jättebra. Vi jobbar ofta i projektform under kurserna, vilket jag tycker är mer givande än en tenta samt en bra förberedelse inför arbetslivet. Efter tre år väljer vi inriktning och jag har bestämt mig för en IT-inriktning som känns klockren med tanke på framtiden.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Annika Fredriksson – IMS TCM engineer­på Ericsson

Utlandsstudier. Studenterna på programmet brukar flitigt använda alla de möjligheter till utlandsstudier som programmet och Uppsala universitet erbjuder. (Foto: Dreamstime)

Miljön som konkurrensmedel. Som färdig STS:are kan du arbeta med teknisk information, riskanalys, systemutveckling, produktutveckling och miljökonsekvensbeskrivning på företag och myndigheter.

Eva-Lotta Högberg – arbetar med incidentanalys och statistik på Transportstyrelsen Karin Söderbäck – projektledare av mjukvaruprojekt på Ericsson Mass Per Petterson – doktorand vid Institute for Computational and Mathe­ matical Engineering, Stanford University Joakim Widén – doktorand och studerar­solcellsteknik i större energisystem U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

23


”Sandvik är ett företag inom verkstadsindustrin med en bredare grund än stål. Det finns stora utmaningar i att ta fram nya material inom flera olika områden. Eftersom studenterna från Teknisk Fysik med Materialvetenskap vid Uppsala universitet har mycket breda materialkunskaper är de attraktiva för oss som arbetsgivare.” Jesper Ederth, Avdelningschef FoU, Sandvik Materials Technology.

Kombinera forskardrömmar & produktutveckling Utveckling av nya material är en förutsättning för ny teknik och effektivare utnyttjande av förnybara energikällor. Miljövänliga material i nya produkter blir ett allt viktigare konkurrensmedel för många företag. Studerar du teknisk fysik med materialvetenskap kan du bidra till utvecklandet av ett hållbart samhälle baserat på effektivt användande av naturtillgångar och energi.

M

Civilingenjörsprogram 300 hp

Teknisk fysik med materialvetenskap Årskurs 1 Matematik Fysik Kemi Teknik

25 hp 20 hp 5 hp 10 hp

Årskurs 2 Fysik Teknik Kemi Matematik

25 hp 15 hp 10 hp 10 hp

Årskurs 3 Teknik Teknikprojekt Kemi Fysik Matematik

15 hp 15 hp 15 hp 10 hp 5 hp

Årskurs 4-5 Profilområden inom Tillämpad Materialvetenskap, 90 hp inom varje område I

Materialtillverkning och Materialkarakterisering II Biomaterial III Material i Energi och Hållbar Utveckling IV Funktionella Material och Mikro/ Nanostrukturteknik

Här kan man välja kurser från ett eller flera profilområden. Examensarbete

30 hp

Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik E (Områdesbehörighet 9)

frågor? Tel 018-471 23 25

 studievagledare-q@uadm.uu.se

24

ånga av våra vardagsbehov som hälsa, kommunikation och energiförsörjning, är beroende av kunskap och utveckling inom materialområdet. Materialvetenskap är till för dig som vill kombinera fysik och kemi med kunskaper om materialens egenskaper och framställning. Som civilingenjör med materialvetenskaplig utbildning får du en viktig roll som forsk­are, utvecklare eller kanske som chef i någon av de branscher där kunskap om olika material behövs. Till exempel inom telekom-, elektronik-, bioteknik-, fordons- eller energibranschen. En del av materialvetenskapen som kallas atomslöjd är yt- och tunnfilmsteknik,- mikrostrukturteknik och nanoteknik. Här handlar det om processer i ett mycket litet format, som kräver­ noggrann kontroll av atomernas placering i materialet­ och kunskap om kemiska och fysikaliska ske­ enden på atomär nivå. Tunnfilmsteknik används inom flera områden för att ge ytor speciella egenskaper. Det kan vara energiomvandlande sol­celler, ljusfiltrerande fönster eller mekaniska komponenter med låg friktion och stor slitstyrka. Mikro­ systemteknik är en annan del av materialvetenskapen som kopplar samman små mekaniska och elektriska enheter till system med unik prestanda som mikromotorer och mikrosensorer för tillämp­ningar inom medicinteknik, mobiltelefoni, fordonsteknik eller till och med rymdteknik. Nanotekniken är på stark frammarsch. Den hittills kanske viktigaste tillämpningen av nanoteknik är katalys där designade nanostrukturer används för att kontrollerat bryta ner större molekyler. Programmet är det enda civilingenjörsprogrammet vid universitetet som erbjuder avancerade kurser om mikro- och nanoteknik. Innehåll. På det materialvetenskapscentrum som finns på Ångströmlaboratoriet pågår världsledande forskning inom många materialområden med ett brett spektrum av tillämpningar. Eftersom flera av utbildningens lärare ligger i framkant inom sina områden garanterar det en hög nivå på undervisningen Du får lära dig hur olika material är uppbyggda och hur de fungerar. Du läser också kurser som gör att du kan förstå och utveckla de tekniska tillämpningarna som materialen ska använ-

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

das i. I början av programmet läser du kurser i matematik, fysik och datavetenskap samt grundläggande kurser i materialkemi och material­ vetenskap. De två sista åren ökar valfriheten av kurser inom olika profilområden samt kontakten med näringslivet. Du läser då kurser om hur man framställer, analyserar, optimerar och använder material i olika produkter. Undervisning. Föreläsningar, lektioner och handledda laborationer är vanliga undervisningsformer. Examinationsformerna är oftast inlämningsuppgifter, projektarbeten och tentamen. Under vårterminen årskurs tre ges en kurs som är ett projekt- och grupparbete där man lär sig hur projekt inom industrin planeras, genomförs och avrapporteras. Kursen är också något som svensk industri efterfrågar. Kurslitteraturen är till största delen på engelska medan undervisningen är till största delen är på svenska. Utbildningen avslutas med ett examensarbete i samarbete med näringslivet eller forskarvärlden. Examensarbetet leder ofta till en första anställning eller en forskarutbildning. Arbetsområden. Industriell problemlösning och utveckling av nya produkter kräver allt större kunskap om olika material. Materialutveckling tillhör därför ett av de viktigaste områdena för många företag både i Sverige och utomlands. Genom utbildningen har du en god grund till en akademisk forskarutbildning eller en karriär inom industrin. Utlandsstudier. Du har möjlighet att förlägga en del av din utbildning som utbytestudent vid välkända­ och ansedda universitet runt om i världen.­ Forskning. På Ångströmlaboratoriet bedrivs avancerad materialvetenskapsforskning inom områden som är av stor betydelse för dagens och framtidens samhälle. Några exempel är materialforskning som syftar till att utveckla förnybara energikällor som solceller, våg- och vindkraft, batterier med hög energi­täthet för användning i el- eller hybridbilar och biosensorer med tillämpningar inom diagnostik och medicinsk teknik.


teknisk fysik med

materialvetenskap

Peter Sturesson är utvecklingsofficer: ”Mitt examensjobb gjorde jag om friktionsmekanismer mellan snö och skidbeläggningar, och konstruerade en testutrustning för att mäta detta. Det är väsenskilt från det jag jobbar med idag, men det är slående hur allt hänger ihop. Så länge det finns en teknikutveckling kommer det att finnas en materialutveckling och därför blir ämnet aldrig ointressant oavsett hur konjunkturen ser ut.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Solenergi. Solceller kommer till nytta i många situationer där möjligheter till annan energi är omöjlig, exempelvis i rymden för att driva satelliter. Solcellsforskningen vid Ångström Solar Center har som mål att utveckla solcellstekniken så att den kan användas för produktion av förnybar el i stor skala. (Foto: Dreamstime)

Maria Petterson från Got­ land pluggar teknisk fysik med materialvetenskap ”Jag har alltid varit tekniskt intresserad och gillar att lösa tekniska problem. Ju mer man förstår kring material ju mer inser man varför saker och ting ser ut som de gör, reagerar som de gör, hur tekniska system fungerar, osv. Det går inte att bortse från att Uppsala är en underbar studentstad, lagom stor och ganska nära hem”

Filigranarbete. En syntetisk enkristallin diamant, ett material som kan användas för att tillverka elektronikkomponenter som dioder och transistorer.­En del av mate­rialvetenskapen handlar om att förstå och behärska­materialens egen­skaper på mikro- eller nanometerskala. (Foto: Teddy Thörnlund)

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Pontus Falk är projektledare på forskningoch utvecklingsavdelningen på MyData Automation Solveig Felton forskar om kristalldefekter i diamant med hjälp av elektronspinn­ resonans på University of Warwick Petter Larsson är produktchef på Uddeholm­Tooling med ansvar marknads­ föring av nya produkter

Tungviktare. Materialkunnande krävs för att få världens största flygplan Airbus A380 i luften. Samhällets framtida utveckling beror till stor del på framsteg som gjorts eller kommer att göras inom materialvetenskap. Oavsett om det gäller­ snabbare datorer, miljövänligare bilar eller bio­material som ska fungera i kroppen behövs­material med bättre egenskaper.

Lina Nyman arbetar som Design & Development Manager på Atlas Copco Secoroc Erik Sundström är teknisk chef för Seco Tools AB i Kina

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

25


”Med djup kunskap i fysik och matte kan man ofta snabbt analysera, strukturera och hjälpa kunderna komma på bra lösning. Tack vare den breda kunskapsbasen är tekniska fysiker duktiga på att sätta ihop kunskaperna i nya situationer” Kjell Brunberg, VD för Hectronic AB i Uppsala

Spetskompetens & bred överblick Programmet Teknisk fysik finns till för dig som vill ha en bred och gedigen ingenjörsutbildning med möjlighet till specialisering. Efter examen har du goda möjligheter att arbeta i många olika branscher, både i Sverige och utomlands.

S

Civilingenjörsprogram 300 hp

Teknisk fysik Årskurs 1

Matematik 30 hp Teknik och Fysik 15 hp Datoranvändning och programmering 8 hp Övrigt 7 hp

Årskurs 2 Matematik Teknik och Fysik Övrigt

10 hp 45 hp 5 hp

Årskurs 3-5 Inriktningsspecifika kurser omfattande cirka 105 hp: Beräkningsteknik Högprestandaberäkningar, informationsutvinning, simulering, programmering av parallelldatorer, bildanalys, m.m. Elektroteknik Trådlös kommunikation, självlärande system, halvledarteknik, elektronikkonstruktion, antennteknik, rymdtillämpningar, m.m. Systemteknik Signalbehandling, datorsystem, reglerteknik, konstruktion och analys av t.ex. datorbaserade styrsystem, m.m. Tillämpad fysik Energiteknik, kvantfysik (experimentell och teoretisk), medicinsk teknik, tillämpad fysikalisk modellering m.m. Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik E (Områdesbehörighet 9)

å länge människan utvecklar ny teknik kommer tekniska fysiker att efterfrågas. De finns på alla stora teknikföretag och kan till exempel arbeta med att programmera styrsystem för robotar, konstruera instrument för satelliter eller utveckla strålbehandlingen av cancer.­ I Uppsala är vi till exempel med och leder­ utvecklingen av vågkraft, vindkraft och andra energikällor. Innehåll. Utbildningen ger dig först grund­erna inom alla fysikens grenar, från mekanik och elektro­mekanism till kvantmekanik, mätteknik, elektronik och de beräkningsmetoder som du behöver­för att förstå och tillämpa teorierna. Under de första tre åren bygger du en stadig grund i matematik, klassisk fysik, elektroteknik och data. Du får prova på en mängd områden inom fysiken vilket ger dig bred kompetens inför valet av inriktning. Denna gedigna kompetens gör att teknisk fysiker är väl förberedda att använda sina kunskaper i nya situationer. Ämnen som företagsekonomi och presentationsteknik förbereder dig för arbetslivet redan från första terminen och lär dig civilingenjörens roll. Inför fjärde året kan du välja mellan in­riktningarna Beräkningsteknik, Elektroteknik, System­teknik och Tillämpad fysik. Du börjar nu specialisera dig, men fortsätter samtidigt med att bredda din kompetens. Varje inriktning har flera undergrenar som ger unika specialistkunskaper. Det finns också möjlighet att läsa vissa andra icke-tekniska ämnen vid Uppsala universitet. I praktiken kan du utforma en egen unik profil på din examen. Undervisning. En civilingenjör förväntas kunna hålla många bollar i luften och sätta sig in i nya situationer. För att träna på detta läser du oftast tre kurser parallellt.

frågor? Tel 018-471 72 64

 studievagledare-f@uadm.uu.se

26

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Undervisningen består av föreläsningar, lektioner och handledda laborationer. Examination på de olika kurserna sker oftast genom inlämningsuppgifter, projektarbete och skriftliga tentamen. Du möter en kompetent lärarkår där de flesta är aktiva forskare. Efter examen får du behörighet att forska inom fysik, matematik, data och olika teknikområden. Utbildningen avslutas med ett examensarbete, där du använder dina kunskaper på en större, självständig arbetsuppgift. Institutioner, näringsliv och forskningsinstitut bidrar med förslag på uppgift, handledning och utrustning. Examens­ arbetet leder i många fall till en första anställning eller en forskarutbildning. Teknisk fysik har en aktiv studentförening som är med och påverkar och övervakar utbildningens kvalitet. Arbetsområden. Utbildningen i Uppsala är inter­ nationellt gångbar vilket ger dig goda möjligheter till jobb utomlands. Kombinationen av spetskompetens och bred teknisk överblick gör Teknisk fysik till en slagkraftig utbildning på arbets­marknaden. Vissa tekniska fysiker arbetar på forskningsintensiva småföretag, högteknologiska industriföretag eller avancerade forskningscentra. Även företag inom bank och byggbranschen är vanliga arbetsgivare. Andra tekniska fysiker väljer att starta egna företag eller att undervisa på universitet och högskolor. Utlandsstudier. Det finns stora möjligheter att studera i USA, Europa, eller Asien. Forskning. I Uppsalaområdet finns flera verksamheter som har forskning med koppling till teknisk fysik. Till exempel Protonstråleterapi, PET-scanning, signalbehandling och Telekom. Det finns även forskning om energi från vågvind-, sol, fission­och fusion.


Teknisk fysik

Ronak Naderi är Junior advisor­på Svensk Energi ”Jag tror att det ger mycket att för­söka bredda sig och inte bara fokusera på tekniken. På arbetsmarknaden är det lika viktigt att kunna förmedla sin kunskap som att vara tekniskt kunnig. Tidigare var det väldigt teknikcentrerat, men nu med bland annat miljö­medvetenheten har mjuka värden blivit allt viktigare i fråga om hur vi förhåller oss till energi­produktion och konsumtion.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Sofie Josefsson från Halmstad­pluggar teknisk fysik ”Förmodligen kommer jag att bredda med entreprenörsskolan för att få in mer marknadsföring, ekonomi och juridik. Min dröm är att vara projektledare över en grupp fantastiskt kunniga människor och ta fram spännande projekt inom exempelvis miljöanpassning. Jag kanske inte är typen som vill rädda världen, men vill komma på smarta lösningar för att effektivisera exempelvis energi­användandet.”

Vertikalvindkraftverk. Företaget Vertical Wind, som är resultatet av forskning vid Uppsala universitet, har uppfört de första helsvenska vindkraftverken utanför Falkenberg. Konceptet rymmer flera innovationer som har samverkat och resultatet har resulterat ger en mycket effektiv drift och ett lågt slitage.

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Martin Ericsson – projektledare/projekt­ koordinator på HiQ MobilEyes Gunilla Linde – utvecklar programvara för lagerstyrning på AntVision i Hudiksvall Anders Murman – utvecklingschef för RaySearch Laboratories Mari-Louise Persson – Energi- och klimatrådgivare på Uppsala kommun

Strålbehandling. Så länge människan utvecklar ny teknik kommer tekniska fysiker att efter­frågas för att till exempel utveckla strålbehandlingen av cancer.

Ny energikälla? Undervattenkraft eller marin strömkraft representerar ett nytt sätt att utvinna elenergi ur strömmande vatten. De nya kraftverken kan liknas vid långsamt roterade vindkraftverk, placerade under vattnet. Kraftverkens långsamma rotationshastighet och placeringen under vatten innebär låg påverkan på närmiljön, för såväl djur som människor. Sammantaget utgör den marina strömkraften en mycket intressant, förnybar och ännu helt outnyttjad energikälla.

Maria Rudenfors – produktutvecklare på Volvo Aero i Trollhättan Sam Taban – Director of Marketing/Sales på Sirenza Microdevises Timo Wahlander – systemingenjör på Sony Ericsson U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

27


Besök oss på www.uu.se/teknat På vår webbplats hittar du mer information om de olika programmen, utförliga studentintervjuer samt länkar till studentbloggar och andra nyttiga webbplatser. Besök också www.youtube.com/teknatuppsala! Här du kan se studenternas egna berättelser om hur det är att plugga teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. 28

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e


högskoleingenjörsprogram

H

ögskoleingenjörsprogrammen finns till för dig som vill ha en kort och yrkesinriktad utbildning som leder till en gedigen och trygg examen. Studenter med en högskoleingenjörsexamen är efterfrågade på arbetsmarknaden. Som utexaminerad högskoleingenjör kan du gå direkt ut i arbetslivet och har kanske redan under utbildningen hittat din framtida arbetsgivare. Byggteknikprogrammet ger en kvalitativ och god grundutbildning för byggbranschen. Elektroteknik belyser den högaktuella frågan om användning av energi i vårt samhälle. Maskinteknik ger goda möjligheter att arbeta med praktisk produktutveckling på internationella svenska företag som Sandvik eller ABB. Kärnkraftteknik är en ettåring påbyggnad under det tredje året för dig som siktar på en karriär inom kärnkraftsindustrin. Teorin portioneras ut över hela utbildningen för att du ska kunna tillämpa den för att hitta tekniska lösningar. Inom utbildningen jobbar du med verktyg som är praktiskt användbara i arbetslivet. Till exempel får du använda samma datorbaserade hjälpmedel som finns på många företag. Om du vill kan du också bredda din utbildning med valfria kurser från övriga ingenjörsprogram eller vissa icke-tekniska ämnen. Det finns också möjlighet att efter examen fortsätta studera inom något masterprogram.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

29


”På senare år har byggbranschens fokus på miljö och energi ökat. Programmet i byggteknik har följt med i utvecklingen och har rekryterat flera medarbetare därifrån.” Gert-Owe Strömnes, teknikchef, Skanska Uppsala

Konstruktion & produktion Vill du projektera hus, broar eller vägar, granska bygglov – eller vara med och praktiskt utföra projekten? Vilken inriktning du än väljer kan du se fram emot att få utmanande arbetsuppgifter. Utbildningen i byggteknik ger dig en bra bas av praktiska färdigheter inför arbetslivet och möjlighet till praktik.

U

Högskoleingenjörsprogram 180 hp

Byggteknik Årskurs 1

Matematik Byggteknik Rit och CAD-teknik Fältmätning Byggnadsmekanik Byggprocessen Hydraulik för byggare

Årskurs 2

Träbyggnad Byggteknik Rit och CAD-teknik Företagsekonomi Betongbyggnad (5 hp valbara) Stålbyggnad Vattenbyggnad (valbar) Installationsteknik Bebyggelse planering Byggnadsutformning Statistik Byggteknik och hållbart byggande (valbar)

15 hp 15 hp 5 hp 5 hp 10 hp 5 hp 5 hp 5 hp 5 hp 5 hp 5 hp 10 hp 5 hp 5 hp 5 hp 5 hp 5 hp 5 hp 5 hp

Årskurs 3

Datorstödd byggprojektering 5 hp Energieffektiva byggnader 10 hp Byggkonstruktion 5 hp Geodetisk mätteknik 5 hp Ledarskap och organisation 7,5 hp Geoteknik med grundläggning (obligatorisk) 10 hp Vägbyggnad 5 hp Byggprojektering och samordning 10 hp Byggstyrning och entreprenadjuridik 10 hp Projektkurs i byggkonstruktion 10 hp Examensarbete (obligatorisk) 15 hp

tbildningen vid Uppsala universitet är utformad för att ge dig en bred kompetens inom det byggtekniska området och för att du ska kunna styra utbildningen efter eget intresse. Efter avslutad utbildning kan du se fram emot en spännande tillvaro där det händer nya saker varje dag. Innehåll. Under det första året läser du kurser i matematik och byggtekniska ämnen vilket ger dig den grund som krävs för de fortsatta studierna. Under andra året bygger du upp din ingenjörskompetens. Du läser kurser i ekonomi, konstruktion, samhällsplanering, produktion och installationsteknik. Det tredje året kan du bland annat välja att läsa med inriktning mot produktion, konstruktion eller anläggning. Utbildning i hur du använder moderna datorhjälpmedel är en viktig del. Under utbildningen använder du därför några vanliga datorprogram och de som också används ute på företagen. Programmet avslutas med ett tio veckors examensarbete i samarbete med ett företag. Inom byggprogrammet finns ett naturligt samarbete med det lokala näringslivet. I samarbete med byggföretag finns möjlighet att få så kallad COOP-praktik då du varvar utbildningen med betald praktik. Det innebär att du mellan andra och tredje året kan praktisera en eller två terminer på ett företag. Vi kan inte lämna någon platsgaranti men för de allra flesta som väljer att göra praktik inom utbildningen brukar det lösa sig.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik D (Områdesbehörighet 8) Masterprogram 120 hp Efter din högskoleingenjörsexamen kan du välja att fortsätta på bland annat följande masterprogram i Uppsala: Industriell ledning och Innovation Hållbar utveckling

frågor? Tel 018-471 10 68

 studievagledare-bi@uadm.uu.se

30

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Undervisning. I programmet försöker vi få undervisningen att efterlikna verkligheten på arbetsplatserna. Därför arbetar du ofta i projektgrupper. I samtliga tekniska ämnen tränar du regelbundet på både muntlig och skriftlig redovisning. Det är ett medvetet val av kursinriktning så att du ska vara förberedd att kunna presentera dina projekt i olika arbetssituationer. Examinationsformerna varierar, men vanligtvis kombineras en eller flera projektuppgifter med skriftlig eller muntlig tentamen. Det förekommer också examination enbart genom projektuppgifter. Arbetsområden. Byggandet har under senare år legat på en hög nivå men varierar alltid med konjunkturen. Det brukar oftast vara lätt att få arbete som byggingenjör. Byggprogrammet i Uppsala har en bred inriktning mot hela byggmarknaden. Det innebär att du som färdig byggingenjör har många valmöjligheter. Till exempel arbetsledare, projektledare, platschef eller inom din egen valda specialinriktning. Jobben finns i både stora och små privata företag men också inom stat och kommun. Masterutbildningar. Du kan även välja att läsa vidare på Masterprogrammet i Förnybar elgenerering, Masterprogrammet i Industriell ledning och innovation eller Masterprogrammet i Hållbar utveckling vid Uppsala universitet. Läs mer på sid 53.


ByggTEKNIK

Erik Dahlström är Projek­ teringsledare på NCC ”Uppsala universitet står högt i kurs och ger en väldigt bra utbildning. Det går aldrig att lära sig ett jobb fullt ut bara genom att plugga, men jag har haft väldigt stor nytta av i stort sett allt jag läst. Jag träffar faktiskt fortfarande min handledare och det har hänt att jag tagit in gamla studiekamrater i de projekt jag driver. Man har ju kvar nätverket från studietiden.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Himmelska höjder. Att bygga på höjden blir vanligare, även i Sverige, dels för att befolkningen ökar samtidigt som många vill bo i städerna. Detta för med sig ett kontinuerligt behov av nya kunskaper i ny byggteknik. (Foto: Tom Schandy, Morguefile)

Emelie Svensson från Karl­ stad pluggar byggteknik ”Det som lockade mig till Byggteknik är att du får vara med i hela processen från start till slutprodukt. I ettan är det mycket grundläggande matte och mekanik. Senare specialiserar du dig och får kunskaper exempelvis i olika byggmaterial och samhällsvetenskapliga aspekter. Du kan välja att göra praktik i ett år vilket är jättebra om du vill få lite mer erfarenhet av branschen.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Ulrik Brandin jobbar med byggnads­ relaterad verksamhet på OKG:s kärnkraftverk­i Oskarshamn Brita Gilén – projektledare inom byggnation på Tema, ett företag som sysslar med arkitektur Susanne Hellman – projektchef på NCC Boende i Uppsala och driver boende-projekt; från planering av vad som ska byggas, hur det ska utformas, till produktion och inflytt för kund samt besiktning Jonas Hultgren – handläggande ingenjör och uppdragsledare på White Arkitekter AB i Uppsala

På rätt spår. En utbyggnad av infrastrukturen pågår ständigt och stora byggprojekt som kringfart Stockholm och planering av höghastighetståg kommer innebära omfattande nyanställningar om några år. (Foto: Kasper Dudzik, SJ)

Högt vridmoment. Turning Torso i Malmö är ett uppmärksammat byggprojekt som ökat intresset för högre byggnader i Sverige. (Foto: HSB)

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

31


”Vattenfalls elnätverksamhet gör stora satsningar för framtidens nät, SmartGrids, som ger våra kunder bättre service och fler möjligheter. Detta arbete kräver kunskaper i modern elkraftteknik kombinerat med kommunikation och IT. Kunskap som studenter från programmet i elektroteknik kan leverera.” Peter Söderström, Teknikutvecklingsansvarig, Vattenfall Distribution Nordic

Miljövänlig elförsörjning i teori och praktik Att ersätta fossila bränslen med miljövänliga och förnybara energikällor och att förnya Sveriges elkraftnät är viktiga och utvecklande uppgifter. En stor del av klimatfrågan och även Sveriges ekonomi bygger på ingenjörernas förmåga att konstruera och utveckla nya energisparande tekniska system. Det gör att det finns ett växande behov av hög­ skoleingenjörer med elkraftkompetens både i Sverige och utomlands.

V

Högskoleingenjörsprogram 180 hp

Elektroteknik Årskurs 1

Elektroteknikens grunder I, II Matematik Mekanik

40 hp 15 hp 5 hp

Årskurs 2 Elektronik Transformmetoder Beräkningsvetenskap Elkraftteknik Statistik för ingenjörer CAD med FEM

20 hp 5 hp 5 hp 20 hp 5 hp 5 hp

Årskurs 3 Elektriska mät- och styrsystem 20 hp Programmeringsteknik 5 hp Industriell projektledning 5 hp alt. valbar kurs 5 hp Företagsekonomi 5 hp Kundfokuserad produktutv. 5 hp Individuell fördjupning 5 hp alt. valbar kurs 5/10 hp Examensarbete 15 hp Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik D (Områdesbehörighet 8) Masterprogram 120 hp Efter din högskoleingenjörsexamen kan du välja att fortsätta på bland annat följande masterprogram i Uppsala: Förnybar elgenerering Industriell ledning och Innovation Hållbar utveckling

frågor? Tel 018-471 30 80

 studievagledare-ei@uadm.uu.se

32

årt samhälle påverkas starkt av den elektrotekniska utvecklingen. Elsäkerheten måste förbättras, modernare styrsystem och energibesparande apparater krävs för att få ett ekologiskt hållbart samhälle. På det nya programmet i elektroteknik får du de praktiska kunskaper som krävs för att kunna arbeta som elektroingenjör. Du studerar elektroteknik med avancerad mätteknik och profil mot elkraftteknik. Innehåll. Utbildningen i Uppsala ger dig breda tekniska kunskaper men hjälper dig också att bli bättre på att kommunicera, samarbeta och tänka kreativt. Du får kontakter med näringslivet och får vara med i frontlinjen när du får följa Uppsala universitets unika spetsforskning inom den förnybara elenergiproduktionen som leder till uppbyggnad av en ny svensk industri. Ingenjörsinriktade projekt­kurser utvecklar dina färdigheter och förbättrar dina chanser att få ett bra jobb. Under årskurs ett läser du matematik, grundläggande mekanik samt ett kursblock i elektroteknikens grunder. Under årskurs två och tre läser du mer omfattande kurser i elektronik, elkraftteknik samt programmering, CAD, mjukoch hårdvarudesign av elektriska mät- och styrsystem, företagsekonomi samt projektledning och produktutveckling. Många kurser är projektorienterade och ger dig möjlighet att direkt omsätta teorin i praktiken. Under den sista terminen i årskurs tre kan du välja mellan att ytterligare bredda din kompetens eller fördjupa dig i ett smalare område inom elektroteknik beroende på ditt intresseområde. Som avslutning på programmet gör du examensarbetet på 15 hp under den sista terminen. Genom examensarbetet får du möjlighet att visa din förmåga som ingenjör och får också tillfälle att knyta kontakter med framtida arbetsgivare. Undervisning. Kärnkurserna som Elektroteknikens grunder, Elektronik, Elkraftteknik, Elektriska mät- och styrsystem ger dig gedigna grundkunskaper i elektro- och elkraftteknik. Kunskaperna från förberedande undervisningen ger dig möjlighet att arbeta med större projektuppgifter i grupp. Projektarbeten är viktiga moment i kärnkurserna i samtliga årskurser. Kurserna och största delen av

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

kurslitteraturen är på svenska men det förekommer föreläsningar, artiklar och vissa kursböcker på engelska. Programmets näringslivsanknytning med till exempel ABB, Vattenfall, Fortum via studie­ besök, fältlaborationer och projektuppgifter ger en tydlig koppling till elkraftindustrin. Under programmets sista termin fördjupar du dina kunskaper och färdigheter i ett utvalt specifikt område som förbereder dig till självständigt och ingenjörsmässigt arbete. Du kan inför årskurs tre välja att söka till det ettåriga Högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik och få en högskoleingenjörsexamen i kärnkraftteknik med garanterad praktik och anställningsmöjligheter inom kärnkraftsindustrin. Arbetsområden. Med en examen i elektro­ teknik från Uppsala universitet får du möjlighet till ett spännande och utvecklande arbete. Elektro­ ingenjörer behövs för arbete med utveckling, konstruktion, test, drift och underhåll av elektrotekniska system inom olika områden, exempelvis inom kraftverk eller inom eldistribution. Allt fler produkter och system innehåller idag intelligens i form av elektroniska styrsystem. Vår framtida energi­försörjning är ett viktigt område där elektroingenjörer kan jobba med allt från att producera elkraft till intelligent styrning av energiförbrukningen. Utlandsstudier. Det finns möjlighet att under den sista terminen göra examensarbetet och/eller läsa valbara kurser utomlands. Masterutbildningar. Du kan även välja att läsa vidare på Masterprogrammet i Förnybar elgenerering, Masterprogrammet i Industriell ledning och innovation eller Masterprogrammet i Hållbar utveckling vid Uppsala universitet. Läs mer på sid 53-54. Forskningsanknytning. Programmet har stark anknytning till den världsledande forskningen som bedrivs på Ångströmlaboratoriet inom elektrisk energigenerering, elektromagnetisk energiomvandling och eldistribution. Av särskilt stort intresse är energikällor som vindkraft, vågkraft och havsströmmar.


elektroTEKNIK

Per Preinitz är elektronik­ ingenjör på Devex Mekatronik­”Innan jag började på pro­grammet hade jag jobbat som elek­tronikreparatör i åtta år. Så studierna blev ett steg vidare i karriären. Vi jobbar mycket med life science, alltså läkemedel, medicinsk teknik och diagnostik, men även mot fordons- och tillverknings­industrin. Samhället blir alltmer tekniskt, så jag har svårt att se en begränsning för hur många elektro­ingenjörer som behövs i framtiden.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Smart elnät med högspänning och likström. Bildens HVDC transformator möjliggör stora kraftöverföringar från t ex avlägsna vatten- eller havsbaserade vindkraftverk till det fasta elnätet. (Foto: ABB)

Jonathan Hanning från Fagersta­pluggar elektro­ teknik ”Det bästa med Uppsala är ju alla roliga och vettiga människor man träffar, vilket var extra spännande för mig som kom från en liten ort. Jag har engagerat mig i kåren, arrangerat mottagningar för nya studenter, fors­ ränningar osv. Man träffar oerhört mycket drivna människor. Dessutom spelar jag fotboll i IFK Uppsala, så det finns inte så jättemycket tid kvar utöver det. Ibland är det svårt att hitta balansen mellan pluggandet, andra intressen och studentlivet.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Per-Olof Brander – syste­merare på De La Rue Cash Systems AB Daniel Hjorth – utveck­lingschef på Scirocco AB i Kista. Homayoun Minapoor jobbar som ingenjör på GE Health Care där man produ­ cerar isotoper för t ex cancerbehandling Andreas Persson – hård­varu­ utvecklare på Sony Ericsson Mobile Communications­ AB i Kista Gustaf Troeng – driftsättare på KamstrupSenea som bygger upp flera stora nätverk för att mäta elförbrukning

Eldistribution. I överföringen av elektricitet från producerande enhet till utnyttjande försvinner stora mängder energi på vägen. Elektroingenjörer kan effektivisera, underhålla och förbättra energisystemet. (Foto: Morguefile)

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

33


”Maskinprogrammets praktiska projektarbete är värdefullt för att som konsult snabbt komma in i kundernas projekt när man jobbar med teknik- och systemutveckling i branscher som telekom, fordon, life science eller energi.” Erik Treskog, Vice VD och chef för projektledning Epsilon

Produktutveckling & produktionsteknik Vill du vara med och ta fram morgondagens produkter? Vill du lära dig hela processen i att utveckla ny teknik från idé till färdig produkt? Eller att förverkliga dina idéer genom att arbeta med produktutveckling i samarbete med näringslivet? Det kan bli verklighet om du läser maskinteknik vid Uppsala universitet.

P

Högskoleingenjörsprogram 180 hp

Maskinteknik Årskurs 1

Introduktion till maskinteknik Matematik Mekanik Datorstödd konstruktion Konstruktionsmaterial Hållfasthetslära Maskinelement

5 hp 15 hp 5 hp 10 hp 5 hp 10 hp 10 hp

Årskurs 2 Företagsekonomi 5 hp Energiteknik 5 hp Produktionsberedning med CAM 5 hp Tillverkningsteknik 10 hp Elektriska maskiner 5 hp Statistik 5 hp Produktutveckling och design I 10 hp Automatiserings- och robotteknik 10 hp Ingenjörsmetodik 5 hp

Årskurs 3 Kvalitetsteknik Miljöteknik Ledarskap för ingenjörer Produktionsledning I Påbyggnadskurs Produktutveckling Produktionsledning II Examensarbete

10 hp 5 hp 5 hp 5 hp 10 hp 10 hp 15 hp

Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik D (Områdesbehörighet 8) Masterprogram 120 hp Efter din högskoleingenjörsexamen kan du välja att fortsätta på bland annat följande masterprogram i Uppsala: Industriell ledning och Innovation Hållbar utveckling

rogrammet i maskinteknik ger dig goda kunskaper i traditionell maskinteknik. Du får också en helhetsbild av alla led från kundbehov till tillverkning av nya produkter. I många av våra kurser används systematiskt datorstöd, främst 3D-CAD. Du läser de avslutande kurserna i produktutveckling i samarbete med industrin. Allt detta ger dig en bra grund att stå på inför dina framtida utmaningar som yrkesverksam maskiningenjör. Innehåll. Utbildningen kan delas in i tre block: matematik, tekniskt basblock samt ingenjörskompetens. Matematiken ger dig den grund du behöver för resten av blocken. I det tekniska basblocket läser du traditionella maskiningenjörsämnen som datorstödd konstruktion, mekanik, hållfasthetslära, maskinelement och tillverkningsteknik. Du arbetar med samma CAD/CAM-system som många ledande industriföretag använder. I blocket ingenjörskompetens får du lära dig kommunikation, kreativitet och kvalitet. Du får perspektiv på ingenjörens roll och ansvar i ett modernt samhälle i kurser som till exempel kvalitets­teknik, miljöteknik och ekonomi samt även i ditt examensarbetet. Inriktning produktutveckling. Produktutveckling är den process som följer en produkts olika stadier från idé över konstruktion och tillverkning tills att den har tjänat ut hos kunden och det är dags för återvinning. En produkts design är ofta lika viktig som dess funktion. I kursen Produkt­ utveckling och design får du en första inblick i hur formgivning av produkter går till. Du kan bredda dina kunskaper inom ingenjörs­området med kurser från övriga ingenjörsprogram. Du kan också välja att läsa ett antal icke-tekniska kurser som till exempel språk, humaniora, ekonomi eller juridik.

frågor? Tel 018-471 30 15

 studievagledare-mi@uadm.uu.se

34

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Pacemakern är en svensk uppfinning och ett lysande exempel på avancerad maskinteknik. Sedan första operationen 1958 har pacemakern hjälpt närmare 90 000 svenska hjärtan att slå. Årligen genomförs närmare 6 000 pacemakeroperationer i Sverige. (Foto: Medtronic)

Undervisning. Det första året varvas föreläsningar, lektioner och laborationer. Under senare delen av utbildningen blir det fler seminarier och projektarbeten. Vi gör ofta studiebesök på olika företag för att se hur teorin från utbildningen kan användas i praktiken. Du får också lyssna på gästföreläsare från organisationer och företag som berättar om sina yrkeserfarenheter. I några av spetskurserna undervisar också gäst­ lärare från näringslivet. Masterutbildningar. Du kan även välja att läsa vidare på eller Masterprogrammet i Industriell ledning och innovation eller Masterprogrammet i Hållbar utveckling vid Uppsala universitet. Läs mer på sid 53. Arbetsområden. Maskiningenjörer finns överallt i samhället men de flesta arbetar inom det pri­vata näringslivet. Exempel på branscher där maskin­ingenjörer är verksamma är läkemedel, tele­ kommunikation och verkstadsindustrin. Arbets­ uppgifterna varierar men produktutveckling och pro­duk­tionsteknik är vanligt förekommande.


MASKINTEKNIK

Magnus Åstrand är produk­ tionsingenjör på Fresenius Kabi ”Jag har många olika varierande uppgifter, där jag i min tjänst är specialist på en viss del av produktionen. Tittar man på prognoserna just nu ser det väldigt ljust ut. Högskoleingenjörer är efterfrågade och maskiningenjörer kommer alltid att behövas. Och man har märkt att läkemedelsindustrin klarar sig bra även i lågkonjunktur. ”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Ewa Kjellberg från Leksand pluggar maskinteknik ”Jag har jobbat på min pappas verkstad sedan jag var 15, alltifrån sommarjobb, extrajobb till heltid. Det var aldrig tänkt att jag skulle bli maskintekniker, men pappa skickade mig på en kurs i CAD; datastyrd design. Där kom jag i kontakt med ett par maskiningenjörer och fick upp intresset för utbildningen.”

Specialkunskaper. Maskinteknikprogrammet ger dig goda kunskaper i traditionell maskinteknik, med möjlighet till att specialisera dig på att utveckla produkter i första hand. (Foto: Sandvik).

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Rodger Romero Ramirez – konstruktör på Siemens Industrial Turbomachinery AB, Nicklas Falk – VD för EuroMaint Industry, ett företag som tillhandahåller underhålls- och tekniklösningar

Joystick. Som maskintekniker är du med och tar fram morgondagens produkter. Du lär dig hela processen i att utveckla ny teknik från idé till färdig produkt. Här exemplifierat med en joystickmekanism som översätter spakens rörelse till en elektrisk signal via två potentiometrar.

Lars Schwanbeck – designingenjör på Cobham Sensor Systems i Kista. Karolina Hovelius – VD och miljökonsult på Kaveko AB Amalia Mattson – produktionstekniker med inriktning på mätteknik på Sandvik Coromant

Elmoppe. Du får möjlighet att förverkliga dina idéer genom att arbeta med produktutveckling i samarbete med näringslivet.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

35


Kärnkraft TEKNIK

Energiförsörjning & teknikutveckling Nästan hälften av Sveriges elbehov täcks av kärnkraft. Ökande energibehov och problem med utsläpp av växthusgaser har kraftigt ökat intresset för kärnkraft. I Sverige modifieras de befintliga kärnkraftverken och det kan bli aktuellt att ersätta reaktorerna med nya.

Högskoleingenjörsprogram 60 hp

Kärnkraftteknik Årskurs 3

Introduktion till kärnkraft 5 hp Reaktorfysik 5 hp Nukleär termohydraulik och ångturbinteknik 5 hp Lättvattenreaktorteknik 5 hp Kemi, material och bränsle för reaktortillämpningar 5 hp Kärnkraftsäkerhet 5 hp Elkraftteknik 5 hp Kärnkraftdrift 5 hp Framtida nukleära energisystem 5 hp Examensarbete i kärnkraftteknik 15 hp Behörighet: Två års studier (120 hp) på ett högskoleingenjörsprogram i elektroteknik, maskinteknik eller motsvarande Masterprogram 120 hp Efter din högskoleingenjörsexamen kan du välja att fortsätta på bland annat följande masterprogram i Uppsala: Förnybar elgenerering Industriell ledning och Innovation Hållbar utveckling

Nästan hälften av Sveriges elbehov täcks av kärnkraft. Ökande energibehov och problem med utsläpp av växthusgaser har kraftigt ökat intresset för kärnkraft. I Sverige modifieras de befintliga kärnkraftverken och det kan bli aktuellt att ersätta reaktorerna med nya. För dig som är intresserad av teknik och framtidens energiförsörjning erbjuder kärnkraftsindustrin intressanta arbetsuppgifter och goda karriärmöjligheter. Det finns ett stort och långsiktigt behov av högskoleingenjörer som kan arbeta med drift, service, underhåll och teknisk utveckling. Syftet med högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik är att förbereda dig för en karriär­ inom kärnkraftsindustrin. Utbildningen som är den enda i sitt slag är unik genom att den ges i nära samverkan med kärnkraftsindustrin. Programmet är ettårigt och leder till en högskole­ ingenjörsexamen i kärnkraftteknik. För att kunna bli antagen krävs minst två års studier på ett svenskt högskoleingenjörsprogram i elektroteknik, maskinteknik eller motsvarande. Uppsala universitet har ett väl etablerat samarbete med svensk kärnkraftindustri och har stor erfarenhet av industrinära utbildning och forskning. Innehåll. Inom programmet läser du om kärnkraftsrelevanta ämnen som till exempel reaktorteknik, kärnbränsleteknik, kärnkraftsäkerhet, turbinteknik, elkraftteknik och framtida reaktorgenerationer. Programmet avslutas med ett examensarbete (15 hp) som utförs inom industrin. I

36

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Effektivare. I fjärde generationens reaktorsystem kan de naturliga resurserna utnyttjas mycket bättre. Dagens kärnkraftavfall kan också återanvändas som bränsle vilket innebär att slutförvaringstiden kan förkortas radikalt.

utbildningen ingår studiebesök vid kärntekniska anläggningar, laboration vid forskningsreaktor och simulatorträning. I kurserna deltar lärare från universitet och näringsliv. Utbildningen är på svenska och har nationellt intag. Arbetsområden. Efter avslutad utbildning har du mycket goda möjligheter till anställning som ingenjör, dels vid de tre kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals och dels hos de många konsultföretag och underleverantörer som tillhandahåller tjänster och produkter till kärnkraftverken. Arbetsuppgifterna kan omfatta drift av reaktorer, service och underhåll, teknisk utveckling och tillverkning.


kandidat/master

E

n kandidatexamen är början på din yrkes- eller forskarkarriär. Är du intresserad av ett speciellt ämne, något du skulle vilja fördjupa dig inom? På de natur­ vetenskapliga kandidatutbildningarna kan du både bredda och fördjupa dina kunskaper inom ditt favoritområde. Inom kandidatprogrammen kan du också välja många olika ämnen och på så sätt skräddarsy din individuella profil. Den nära kopplingen till forskning och masterprogram där lärarna finns i forskningens framkant gör att du får med dig värdefulla specialistkunskaper in i yrkeslivet. Du som vill arbeta med miljöfrågor, ta fram morgondagens produkter eller flytta fram gränserna inom ditt specialistområde har efter examen en stadig grund att stå på. Eftersom kandidatutbildningen har en stark koppling till forskning kan du välja att satsa på en forskarkarriär eller att gå direkt ut i arbetslivet. Du kan också välja att fortsätta med en masterutbildning i Uppsala eller på något annat universitet, i Sverige eller utomlands. Med en påbyggnad av masterexamen blir du högt kvalificerad och attraktiv på en global arbetsmarknad. Kombinationen av kandidat- och masterutbildning är en anpassning till Bolognaprocessens internationella standard. Den förenklar för internationella arbetsgivare att värdera din examen. Du kan läsa mer om masterprogrammen på sid. 51-54.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

37


”GE Healthcare gör produkter för alltifrån akademisk forskning till biologisk läkemedelstillverkning. Som biolog/molekylärbiolog har man en bra grund att stå på både om man arbetar inom forskning och inom marknadsföring. De djupa kunskaperna i biologi gör det lättare att förstå kundernas behov. ” Maria Fors, Marketing manager, GE-Healthcare

Livet & framtiden Biologi omfattar allt från ekologi och miljö till molekylärbiologi och genetik. Tack vare stor valfrihet och ett av landets största kursutbud inom biologi och molekylärbiologi väljer du själv vilken sorts biolog du vill bli. Den stabila grunden med kemi och matematik gör att du efter avslutad utbildning blir efterfrågad på såväl den nationella som internationella arbetsmarknaden. Kandidatprogram 180 hp

Biologi/molekylärbiologi Årskurs 1 Ingång för samhällsvetare startar med kursen Biovetenskap 30 hp och följer därefter kursordningen. Organismernas evolution och mångfald 15 hp Genetik och genteknik 15 hp Kemi 30 hp Faunistik och floristik (sommarkurs) 10 hp

Årskurs 2 Cellbiologi Fysiologi Kvantitativ biologi Matematik och statistik för biologer Ekologi och populationsgenetik

15 hp 15 hp 5 hp 10 hp 15 hp

Årskurs 3 Tre valfria kurser Självständigt arbete

45 hp 15 hp

Behörighet: Grundläggande behörighet + Biologi B + Fysik A + Kemi B + Matematik D (Områdesbehörighet 14) Ingång för samhällsvetare: Grundläggande behörighet + Matematik C + NK B (Områdesbehörighet 3) Kraven har sänkts jämfört med den ursprungliga områdesbehörigheten.

Masterprogram 120 hp

Årskurs 4-5

Efter din kandidatexamen kan du i Uppsala välja mellan följande masterprogram: Biologi

Med inriktningar inom Biologi, Biologisk mångfald, Cell- och molekylärbiologi, Ecocatchment, Ekologi Ekotoxikologi, Evolutionsbiologi, Experimentell växtbiologi, Immunologi, Limnologi, Mikrobiologi, Strukturbiologi och Biofysik

Hållbar utveckling Industriell ledning och Innovation Tillämpad beräkningsvetenskap Tillämpad bioteknik

frågor? Tel 018-471 43 06

 studievagledare@ibg.uu.se

38

E

ftersom alla lärare på biologiprogrammet är aktiva forskare med djupa specialkunskaper får du inblick i den senaste forskningen. Något som du har nytta av oavsett om du tänker bli forskare eller jobba utanför universitetet. Hos oss får du en utbildning som omfattar djupa faktakunskaper, förmåga att lösa problem, tänka analytiskt och arbeta vetenskapligt. En nyligen genomförd enkät visar att biologistudenter med grundexamen i biologi från Uppsala universitet 2004 – 2007, är mycket nöjda med sin utbildning. Arbetslösheten bland biologer från Uppsala universitet är låg och över sjuttio procent arbetar inom ett område där de har användning av sin biologiutbildning. Innehåll. De första två åren är gemensamma för alla som läser programmet och ger viktiga grundkunskaper inom alla delar av biologin, till exempel cellbiologi, organismbiologi, genetik, ekologi och fysiologi. Du läser också kemi, matematik och statistik som är viktiga verktyg för en biolog. Tredje året inriktar du dig mot något biologiskt område, till exempel naturvård eller molekylärbiologi, genom valfria fördjupningskurser och ett självständigt projektarbete. Du kan också göra forskningspraktik hos landets främsta forskargrupper inom en mängd olika biologiska områden eller yrkespraktik på exempelvis något av Uppsalas fler än hundra biotechföretag eller på någon naturvårdsenhet. Därefter får du en kandidatexamen och kan antingen söka jobb eller fortsätta med en masterutbildning. Som biologistudent i Uppsala får du dessutom delta i ett kommunikationsprogram som hjälper dig att bli en skicklig kommunikatör. Undervisningen. Undervisningen består av före­ läsningar, gruppövningar, laborationer, seminarier, exkursioner och studiebesök. Vi profilerar också vår utbildning genom systematisk kommunikationsträning där övningar i både muntlig och skriftlig kommunikation ingår i undervisningen. Biologiutbildningen vid Uppsala universitet fick 2006 högsta betyg i Högskoleverkets stora utvärdering av landets biologiutbildningar. Ytterligare en bekräftelse på programmets höga kvalitet är att Uppsala studentkårs utmärkelse ”2008 års bästa grundutbildningsmiljö” tilldelades Institutionen för biologisk grundutbildning, som ansvarar för programmet.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Brett fokus. Biologer kan arbeta med allt ifrån ekologi till energiteknik, beroende på intresse och inriktning. (Foto: Statoil)

Masterprogram. Med vår kandidatexamen i biologi som grund kan du välja mellan masterprogram inom många olika ämnesområden över hela världen, exempelvis ekotoxikologi, evolutionsbiologi och immunologi & infektionsbiologi. Läs mer om våra masterprogram på sid 51-54. Arbetsområden. Biologer från Uppsala universitet har ett brett arbetsfält beroende på inriktning och intresse. Väljer du ekologisk eller evolutionsbiologisk inriktning kan du arbeta med naturoch miljövård hos arbetsgivare som länsstyrelser, miljö­vårdsorganisationer, konsultföretag eller Natur­vårdsverket. Med en cell- eller molekylärbiologisk inriktning kan du till exempel jobba med läkemedelsutveckling eller mikrobiologiska analyser på läkemedels- och bioteknikföretag. Många studenter fortsätter med en forskarutbildning för att specialisera sig ytterligare. Bio­loger kan också arbeta som lärare, vetenskapsjour­ nalister eller på museer och i djurparker. Utlandsstudier. Vi har studentutbyten med många europeiska och utomeuropeiska länder. Du möter studenter från alla världsdelar när du studerar hos oss och har möjlighet att själv åka utomlands och studera. Forskning. Biologiområdet i Uppsala har flera världsledande forskningsprogram. Vi undersöker allt från växters samverkan med andra organismer, djurs beteende och klivet upp på land till biomolekylers stuktur och funktion.


Bi ologi/molekylärbiologi

Biologi, cellbiologi, ekologi, evolutionsbiologi, molekylärbiologi

Sandra Sveder försäljare på Promega ”Bioteknikbranschen har ju utvecklats enormt bara de senaste åren och min bakgrund som naturvetare är extremt viktig i den här yrkesrollen. När jag började plugga hade jag ingen plan för vad jag skulle jobba med. När det kommer till att specialisera sina studier tycker jag ändå att man ska välja med hjärtat.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

En värld i samförstånd. Vi undersöker i allt från växters samverkan med andra organismer, djurs beteende och klivet upp på land till biomolekylers stuktur och funktion. (Foto: Anna Knöppel)

Ali Ismail från Stockholm pluggar biologi ”Jag har alldeles för många vänner och kontakter i Stockholm, så jag behövde lite distans för att få studiero. Enligt mig är dess­utom Uppsala generellt betydligt bättre­än Stockholm när det gäller högre­utbildning. De naturveten­ skapliga utbildningarna här i Uppsala har bra resurser med många bra före­ läsningar, labbar och fältarbeten. Det som är så spännande är hur de hela tiden bygger på intresset, får en att inse att ”wow, det här är riktigt ballt”. Mitt intresse blir bara starkare och starkare. Ju mer man lär sig desto roligare blir det.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Maria Azzopardi – jobbar som kemikaliecontroller på Miljö- och säkerhets­ avdelningen i Landstinget Gävleborg

Bred inriktning. Med en cell- eller molekylärbiologisk inriktning kan du till exempel jobba med läkemedelsutveckling eller mikrobiologiska analyser på läkemedels- och bioteknikföretag. (Foto: AstraZeneca)

Emma Colleen – samordningsansvarig för frågor om bekämpnings- och växtskyddsmedel på Naturvårdsverket Elvira Santic – jobbar med läke­ medelssäkerhet på läkemedelsföretaget Janssen-Cilag Mattias Widegren – VD för SymbioteQ­Kvalitet AB, ett företag som ger stöd åt biotekniska och medicintekniska­bolag när det gäller kvalitetssäkring

En stor utmaning för rädda Östersjön är att minska utsläppen av kväve och fosfor från bl a kommunala reningsverk, skogsindustrin och jordbruket.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

39


”En examen i Datavetenskap från Uppsala universitet är en kvalitetsstämpel som visar att personen har de kunskaper som behövs för att göra ett bra arbete hos oss. Kombinationen av både bredd och djup på programmet gör att studenterna har förståelse och detaljkunskaper som gör att de kan arbeta i många olika typer av projekt.” Jonas Rundberg, Utvecklingschef för Pokersektionen, bwin Games AB

Programmering & produktutveckling Datorer används överallt i det moderna samhället – någon måste programmera dem, se till att programvaran blir lätt att använda och gör vad den ska. Kandidatprogrammet i datavetenskap och det efterföljande masterprogrammet ger dig rejäla praktiska och teoretiska kunskaper om modern informationsteknologi. Efter avslutad utbildning kan du jobba med att utveckla framtidens IT-lösningar på både små och stora företag.

K

Kandidatprogram 180 hp

Datavetenskap Årskurs 1 Datavetenskap

40 hp

Introduktionskurs, Programkonstruktion och datastrukturer, Datorarkitektur och digitalteknik

Matematik

20 hp

Baskurs, Algebra, Linjär algebra och geometri, Logik och bevisteknik

Årskurs 2 Datavetenskap

35 hp

Imperativ och objektorienterad programmering, Processorienterad programmering

Matematik

20 hp

Automatateori, Analys, Sannolikhet och statistik

Övrigt

5 hp

Datajuridik och handelsrätt

andidatprogrammet i datavetenskap ger dig praktiska och teoretiska kunskaper om informationsteknologi. Under utbildningen har du stor valfrihet att skräddarsy din utbildning med den gemensamma nämnaren programvaruutveckling. På Institutionen för informationsteknologi studerar du i en internationell miljö med lärare som är världsledande forskare inom sina områden. Väljer du att fortsätta på masterprogrammet är du väl förberedd för en internationell karriär inom näringsliv eller forskning. Innehåll. Programmet innehåller en blandning av kurser i matematik och datavetenskap som kan delas in i fyra delområden.

Årskurs 3 Fördjupningsblock Valfria kurser Examensarbete

20 hp 25 hp 15 hp

Behörighet: Grundläggande behörighet + Matematik D (Områdesbehörighet 8)

Människa-datorinteraktion handlar också om hur datorer samverkar, men med oss människor.

Programvarusystem tar upp vad som krävs för att bygga riktigt stora datorprogram, med många människor inblandade i utvecklingen.

Formella metoder handlar om hur man kan bygga och analysera program och datorsystem på ett formellt, matematiskt sätt, för att garantera att de fungerar som de ska.

Kraven har sänkts jämfört med den ursprungliga områdesbehörigheten.

Masterprogram 120 hp

Årskurs 4-5 Efter din kandidatexamen kan du i Uppsala välja mellan följande masterprogram: Datavetenskap Hållbar utveckling Inbyggda system Industriell ledning och Innovation Människa-datorinteraktion Tillämpad beräkningsvetenskap

frågor? Tel 018-471 31 54

Datorsystem handlar om hur datorer fungerar i samverkan, ofta över stora avstånd som till exempel Internet.

De två första åren ägnar du åt grundläggande studier i datavetenskap och matematik. Du lär dig bland annat programmera i flera programspråk, datorns arkitektur och hur operativsystem egentligen fungerar. Du får också kunskaper om databaser, gränssnitt och användarvänlighet. Det tredje året läser du mer avancerade datavetenskapliga kurser inom exempelvis datakommunikation, objektorienterad design, kompilatorteknik och testmetodik. Om du väljer att fortsätta läsa år fyra och fem på masterprogrammet kan du välja mellan ett mycket stort utbud av spännande kurser. Undervisningen där bygger på aktuell forskning och förbereder dig för en internationell karriär inom näringslivet eller forskarvärlden.

 studievagledare@it.uu.se

40

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Undervisning.Föreläsningar i helklass och lektioner i mindre grupper blandas med mer praktiska­ inslag som laborationer, inlämningsuppgifter­ och projektarbeten. Kurslitteraturen är till stor del på engelska. Ibland är föreläsningarna på engelska,­ särskilt under det tredje året. De praktiska momenten är viktiga och dessa gör du oftast med hjälp av datorer. Inlämningsuppgifterna går oftast ut på att lösa problem som liknar­de du kan ställas inför i arbetslivet. Utlandsstudier. Det finns mycket goda möjligheter att studera utomlands mot slutet av utbildningen. Till exempel i Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Singapore, Spanien, Storbritannien, Turkiet eller Tyskland. Masterprogram i datavetenskap. Efter din kandidatexamen kan du bredda och fördjupa dina kunskaper genom att fortsätta med en tvåårig påbyggnad i form av en masterutbildning i data­ vetenskap eller något angränsande område. Till exempel människa-datorinteraktion, inbyggda system eller tillämpad beräkningsvetenskap. Läs mer om våra masterprogram på sid 51-54. Arbetsområden. Efterfrågan på kompetenta medarbetare inom det datavetenskapliga om­rådet är mycket stor och väntas växa. Många datavetare arbetar som projektledare eller konsulter inom avancerad produktutveckling. Vanliga arbets­ givare är både mindre företag och storföretag, exempelvis inom IT-branschen men inte alls bara där. Många stora företag har mycket stora ITavdelningar­ och egen programutveckling vilket­ gör att datavetare kan hamna i nästan vilken bransch som helst. Forskning. Uppsala universitet är världs­ ledande inom flera datavetenskapliga områden. Till exempel­ inom människa-datorinteraktion, kompilatorteknik, formella metoder och dator­ arkitektur. Forskningen drivs i nära samarbete med industrin och är i särklass störst i Sverige.


datavetenskap

Paulina Hermansson är systemutvecklare på Tacton Systems ”Det är jätteroligt att jobba, mycket roligare än jag hade kunnat tänka mig. Framtidsutsikterna för datavetare känns ljus. Det kommer att finnas många olika typer av jobb, för det finns så mycket datasystem där ute som behöver uppdateras eller bytas ut frekvent.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Programmering. Datorer används överallt – någon måste programmera dem, se till att programvaran blir lätt att använda och gör vad den ska. Kandidatprogrammet­i datavetenskap ger dig rejäla praktiska och teoretiska kunskaper om den moderna informationsteknologin. (Foto: Dreamtime)

Niclas Stensbäck från Upplands Väsby pluggar datavetenskap ”Programmet känns klockrent och det känns verkligen som att jag har hittat hem. Vi har mycket valfrihet och väldigt många olika kurser att välja bland på spridda områden. För varje kurs jag läser väcks ett nytt intresse. Generellt­är det roligaste att utvecklas själv, att känna att man blir smartare och förstår allt större system. Du lär dig ett större tänk helt enkelt.”

Tillförlitlighet. Formella metoder fokuserar på hur man kan bygga och analysera program och datorsystem på ett formellt matematiskt sätt, för att garantera att de fungerar som de ska. (Foto: Dreamtime)

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Fredrick Beste – System Manager på Ericsson

Samverkan. Människa-datorinteraktion handlar om hur datorer samverkar, men med oss människor.

Erik Stenman – teknikchef på Kreditor Europe AB Ulf Magnusson – VD och teknisk chef på Game-Hosting GH AB Andreas Söderlund arbetar med utveckling av transaktionssystem på bwin Games som utvecklar produkter för pokerspel på Internet Jinghong Zhang – systemutvecklare och jobbar med att utveckla talrelaterade tjänster i telefonisystem på Hewlett Packard

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

41


”En fri forskning har genom tiderna lett till oväntade resultat som förändrat våra liv. Fysikprogrammet har stor bredd och djup som gör att utexaminerade studenter kan arbeta både med grundforskning och med tillämpad forskning inom många olika områden.” Richard Brenner, universitetslektor i fysik och forskare vid CERN sedan 20 år.

Från mikrokosmos till hela universum Fysiken behandlar stora frågor om framtidens energiförsörjning, jordens klimatutveckling, nya material och universums uppkomst. Kandidatprogrammet i fysik ger dig grunden för att förstå universum från det oerhört stora till det ofattbart lilla – från solsystem och galaxer via jorden och dess klimat till atomer och elementarpartiklar.

K

Kandidatprogram 180 hp

Fysik

Årskurs 1 Introduktionskurs i fysik Matematik och datavetenskap Mekanik Fysikprojekt Termodynamik

5 hp 30 hp 15 hp 5 hp 5 hp

Årskurs 2 Mekanik Elektromagnetism Fysikprojekt Optik Fysikens matematiska metoder Kvantfysik Matematik och datavetenskap

5 hp 10 hp 5 hp 5 hp 10 hp 10 hp 15 hp

Årskurs 3

Fördjupning mot fysik och astronomi Kvantmekanik 5 hp Kärn- och partikelfysik 5 hp Fasta tillståndets fysik 5 hp Valfria kurser 30 hp Exempelvis Astrofysik, Energifysik, Statistisk mekanik, Fysikundervisning i praktiken

Fördjupning mot geofysik och meteorologi Fluidmekanik 5 hp Kvantfysik 5 hp Valfria kurser 35 hp Exempelvis Global geofysik, Meteorologi, hydrologi och miljömätteknik, Seismologi, Miljöekonomisk översiktskurs

För samtliga fördjupningar Examensarbete

15 hp

Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik E (Områdesbehörighet 9) Masterprogram 120 hp

Årskurs 4-5

an i fysik ger dig breda och gedigna kunskaper i fysik. Du kan också specialisera dig, tack vare Uppsalas unika fysikmiljö med världsledande forskning och kompetens inom de flesta av fysikens områden. Några spännande exempel är neutrinoforskningen med teleskopet ICECUBE i Antarktis och de teoretiska fysikernas arbete inom strängteori. Innehåll. De två första åren läser du ett basblock med fysikkurser som behandlar allt från fysikens grundläggande begrepp och modeller till dagsaktuell forskning. Basblocket innehåller också nyttiga kurser i matematik och datavetenskap. Det tredje året fördjupar du dig inom någon inriktning. Inom den breda fysikinriktningen ligger tonvikten på kvantmekaniken och dess använding inom exempelvis materialfysik, energiforskning, partikelfysik och teoretisk fysik. Inom astronomin kan du studera rymden, stjärnors födelse och död, galaxers utveckling och universums struktur. Meteorologin studerar jordens klimat och det som sker i atmosfären. Inom geofysiken studerar du jorden och vad som händer i dess inre. Du kan skräddarsy din utbildning mot framtida jobb eller fortsatta studier med hjälp av olika valfria kurser. Utbildningen avslutas med ett självständigt examensarbete.

Undervisning. De flesta fysikkurserna på programmet har praktiska inslag som laborationer. Mot slutet av utbildningen tränar du många färdigheter som du kommer att ha nytta av i ditt yrkesliv och får använda dina fysik- och matematikkunskaper i praktiken. Lärarna på programmets fysikkurser är aktiva forskare inom fysikens olika områden.

Efter din kandidatexamen kan du i Uppsala välja mellan följande masterprogram: Fysik (med flera profilområden) Hållbar utveckling Industriell ledning och Innovation Tillämpad beräkningsvetenskap

frågor? Tel 018-471 35 21

 studievagledare@fysik.uu.se

42

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Meteorologin studerar jordens klimat och det som sker i atmosfären.

Masterprogram. Efter din kandidatexamen kan du fortsätta med en tvåårig påbyggnad i form av en masterutbildning. Det gör att du kan arbeta­ inom såväl forskning som näringsliv både i Sverige­ och utomlands. Inom masterprogrammet i fysik kan du fördjupa dig ytterligare inom det fysik­ område som intresserar dig. Med den breda fysikkompetensen från kandidatprogrammet finns det också flera andra passande master­program. Läs mer om våra masterprogram på sid 51-54. Arbetsområde. Den breda fysikkompetens du får på programmet ger dig många valmöjlig­heter efteråt. Du kan läsa vidare på ett master­program, eller med en passande specialisering också­ fortsätta direkt ut i yrkeslivet. Ofta handlar det om forskning, utveckling, användning av olika typer av mätteknik. Vanliga arbetsgivare är industrier, privata företag, statliga verk eller myndigheter.


Fysik

Fysik, astronomi, geofysik och meteorologi

Johan Falk är Teknik- och webbredaktör på Forskning & Framsteg ”Jag tog magister­ examen i Fysik, breddade med journalistik och började därefter doktorera. Kombinationen av studier och forskning gör att jag har lättare att förstå hur viktigt det är att uttrycka sig på rätt vis, samtidigt som jag har allmänna forskarfärdigheter och vana av att läsa forskar­artiklar och behärskar begreppen i den världen. Det behövs fler naturvetare och tekno­ loger som sysslar med journalistik, för vetenskapsjournalistik­blir väldigt lätt felaktig.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Niklas Lundkvist från Sala pluggar fysik ”Är du intresse-

Oändligt stort. Ett galaktiskt gasmoln. Omeganebulosan är ett enormt moln av gas och stoft och en aktiv födelseplats för nya stjärnor. På denna bild ses bubblor och pelare av mörk och kall vätgas och tunnare slöjor av lysande väte, syre och svavel. Nebulosan ligger på ett avstånd av 5500 ljusår i riktning mot Vintergatans centrum och är fotograferad med rymdteleskopet Hubble. (Foto: NASA)

rad av hur naturen och universum fungerar tycker jag att det här är bästa möjliga program att gå. Det som är skönt med Fysik är att du får många olika val under vägen. Det finns flertalet kurser som ger en bra inblick i hur det är att forska eller arbeta inom vissa yrken. Möjlig­ heterna finns definitivt.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Fredrik Bruhn jobbar med system­ design och systemarkitektur för rymd och flygsystem på ÅAC Microtec AB Weine Olofsson forskar om det fasta tillståndets fysik på Kyoto university i Japan Anna Sjöblom – lektor i meteorologi vid The University Centre in Svalbard och jobbar med lokalmeteorologi och växelverkan luft-is-hav i Arktis

Magnetiskt. Gabriella Andersson utforskar nya magnetiska material genom att först bygga upp dem atom för atom i kombinationer som inte förekommer i naturen och sedan studera deras egenskaper. Materialen kan komma att användas för t ex datalagring eller i ny elektronik. (Foto: Teddy Thörnlund)

Johan Sohlberg – meteorolog på SMHI, Arlanda och på TV4 Karin Westermark – utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten

Oändligt litet. En bild av mikrokosmos - spår efter oändligt små partiklar från en partikelkollision utförd vid CERN i Schweiz. Magnetfält gör att spåren blir spiralformade. (Foto: CERN)

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

43


“Boliden tar fram metaller för att det moderna samhället ska fungera. Geovetare är därför viktiga för oss både när det gäller miljöfrågor och prospektering” Pierre Heeroma, prospekteringschef, Boliden

En planet i förändring – processer & utveckling Många miljöproblem orsakade av människan beror på bristande kunskaper om hur vår planet fungerar. Som geovetarstudent får du kunskap om jordklotet, dess historia, fysiska förhållanden samt de processer som är verksamma i och på dess yta. Som geovetare kan du göra värdefulla insatser inom områden som rör naturresurser, miljö och samhällsbyggande.

P

Kandidatprogram 180 hp

Geovetenskap Årskurs 1

Ingång för samhällsvetare startar med kursen Biovetenskap 30 hp och följer därefter kursordningen. Geovetenskap, planeten jorden 30 hp Kemi 25 hp Geokemi 5 hp

Årskurs 2 Bergarter- och jordarter Geofysik Naturresurser och miljö Matematik Statistik för geovetare Geoinformatik

15 hp 5 hp 10 hp 15 hp 5 hp 10 hp

Årskurs 3 Kärnkurser och tillämpade kurser t ex Sedimentologi, stratigrafi och paleobio­ logi, Hydrologi och vattenresursförvaltning, Landskapsutveckling, Geoteknik med grundläggning, Strukturgeologi och markstabilitet, Fältkurs. Självständigt arbete i geovetenskap, i enlighet med valt profilområde 15 hp Behörighet: Grundläggande behörighet + Biologi B + Fysik A + Kemi B + Matematik D (Områdesbehörighet 14) Ingång för samhällsvetare: Grundläggande behörighet + Matematik C + NK B (Områdesbehörighet 3) Kraven har sänkts jämfört med den ursprungliga områdesbehörigheten.

Masterprogram +120 hp

Årskurs 4-5

Efter din kandidatexamen kan du i Uppsala välja mellan följande masterprogram: Geovetenskap inriktning hydrologi/­ hydrogeologi, naturgeografi, paleo­ biologi eller geologi Hållbar utveckling Industriell ledning och Innovation Tillämpad beräkningsvetenskap frågor? Tel 018-471 25 07

å kandidatprogrammet i geovetenskap får du kunskap om berggrunden, marken, vattnet, landskapet, livets utveckling och klimatförändringar. Perspektivet är jorden i sin helhet och de processer som har format och hela tiden förändrar vår planet. Exempel på detta är bergskedjebildning, vulkanism, jordskalv, vattnets kretslopp samt erosion orsakad av vatten, vind och is. Geovetenskapens fyra huvudområden är:

Hydrologi – Läran om vattenförhållandena på jorden.

Geologi – Läran om berggrunden och dess resurser.

Naturgeografi – Läran om landskapsutveckling och jordarter.

Paleontologi – Läran om livets utveckling på planeten jorden.

Innehåll. Kandidatprogrammets kursutbud är valt för att lätt ge dig jobb på en bred arbetsmarknad. Kurserna du läser det första året ger dig en bred bas i geovetenskap. Basen kompletteras med ett biämne som vanligen är kemi med inriktning mot geokemi. Under andra året bygger du på med kurser inom områdena berg, mark, landskapsutveckling, vatten och livets utveckling. Du läser också kurser som ger dig de tekniska kunskaperna som efterfrågas på arbetsmarknaden, till exempel geo­fysik, geoteknik och GIS, geografiska informations­system. Exempel på GIS är Google maps eller GPS-teknik. Du läser även kurser inom mate­matik och statistik­som är anpassade för geovetare. Under det tredje året fördjupar du dina kunskaper genom kärnkurser i geovetenskap. Du kan skapa din egen kompetensprofil genom val av kurser och projektarbetets inriktning. Undervisning. Geovetarutbildningen bedrivs i relativt små studentgrupper. Det gör att du får god kontakt med kurskamrater och lärare och har stora möjligheter att få personligt stöd. I utbildningen blandas teori med praktik. Exkursioner och fältkurser är viktiga inslag för geovetare som ofta gör provtagningar, mätningar och bedömningar i fält.

 studievagledare@geo.uu.se

44

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Institutionen för geovetenskap i Uppsala är enligt en internationell utvärdering 2007 en av de mest kompletta forskningsinstitutionerna i sitt slag inom Europa. För din del innebär det att du möter lärare som är aktiva forskare och verkliga experter på sina områden. Masterprogram i geovetenskap. Efter din kandi­datexamen kan du fortsätta med en tvåårig påbyggnad i form av en masterutbildning i geo­ vetenskap eller hållbar utveckling. Läs mer om våra masterprogram på sid 51-54. Utlandsstudier. Många geovetarstudenter läser delar av utbildningen utomlands. Utbytesprogram finns både via institutionen och via Uppsala universitets centrala avtal. Du kan också själv välja vart du vill åka. Oavsett vilken utbytesform du väljer hjälper vi dig med råd och praktiska detaljer. Arbetsområden. Geovetare jobbar med frågor som är mycket aktuella i dagens samhälle som tillgången på naturresurser, miljö- och klimat­frågor. Tillgång till rent vatten är helt självklart en av de viktigaste frågorna som hanteras av geovetare, återställning av förorenad mark är en annan. Inom klimatområdet bidrar geovetarna med kunskap om nuvarande och tidigare klimatförändringar. Som geovetare kan du jobba över hela världen. Arbetsuppgifterna är varierande med allt­ ifrån fältarbete till hantering av avancerad analys­utrustning och tolkning av resultat. Geovetare kan arbeta hos offentliga arbetsgivare som SGU (Sveriges geologiska undersökning), SMHI, Naturvårdsverket, länsstyrelser eller kommuner men även hos privata arbetsgivare som konsultföretag, gruvföretag eller prospekterings- och oljebolag. Forskning. Institutionens forskning omfattar bok­stavligt det mesta mellan himmel och jord. Orsaken till vulkanism är ett exempel, material och processer i Jordens innersta delar en annat. Tillgången på vatten och en hållbar hantering av denna viktiga naturresurs liksom klimatutvecklingen i ett långt tidsperspektiv är andra exempel. Resultaten av forskningen möter du som student genom lärarna som är aktiva forskare.


Geovetenskap

Hydrolog-, geolog-, naturgeograf- och paleontologutbildning

Johan Sjöberg är geolog på Wiking Mineral AB ”Wiking­ Mineral AB är specialiserat på guldfyndig­heter i gruvorna de driver i Sverige och Finland. Gruvbranschen är just nu enormt expanderande. Geologernas roll i detta är ju att hitta mer, vilket blir svårare och svårare. Det finns inga Klondyke längre och det ställer högre krav på kompetens, vilket leder till fler jobb för geologer.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Smältande glaciärer. Mätningar av isflödet genom Kibergbreen, Dronning Maud Land på Antarktis. Ett av många exempel på miljöforskning i orörda områden där geovetare har en nyckelroll. (Foto: Veijo Pohjola)

Carolin Strand från Västerås­ pluggar geovetenskap ”Geovetenskap­och allt som har med jorden att göra är oerhört fascinerande. Jag vill inrikta mig på hydrologi, för att det är ett väldigt aktuellt område. Som hydrolog sysslar du med grundvattentillgångar, föroreningar i vatten, osv. Tjusningen med att vara geolog är bredden av att du kan jobba inom så många olika områden, var som helst i världen.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Hur gick det sen Ann-Charlotte Duvkär – gruppchef på Sweco och har personal- och marknads­ ansvar för utförande av konsulttjänster inom vatten- och miljöfrågor

Gyllene tider för geologer? Det är inte bara guld som är efter­ frågat på metallmarknaden idag. En kraftig efterfrågan kommer idag från utvecklingsländerna när det gäller alla typer av metaller. (Foto: Boliden)

Sara Dahlen – säljare av geografisk information på Metria i Gävle Heidi Graeffe – hydrogeolog på Vectura, jobbar med mark och grundvatten inom huvudsakligen väg- och järnvägsprojekt Tobias Robinson jobbar på Tyréns med miljökonsekvensbeskrivningar och miljögeoteknik Mikael Stark – avdelningschef på mark­ miljöavdelningen, SGI

Vulkanism. Geovetenskap belyser de processer som har format och hela tiden förändrar vår planet. Det finns ca 700 verksamma vulkaner i världen. Inom det område som hotas av vulkanutbrott bor det mer än 200 miljoner människor. En viktig orsak till att många människor bor nära vulkaner är att den vulkaniska askan med tiden gör marken bördig. (Foto: NASA)

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

45


”Camurus utvecklar framtidens läkemedel med hjälp av teknologier baserade på grundläggande yt- och kolloidkemi. Våra medarbetare behöver en djup förståelse för kemiska och naturvetenskapliga problemställningar och kandidatprogrammet i kemi är en mycket relevant utbildning för att tillgodogöra sig denna kunskap.” Markus Johnsson, Senior Director, Pharmaceutical Development, Camurus

Experimentera, laborera & utveckla För dig som har fantasi, nyfikenhet och kreativitet har kemiämnet många spännande områden att erbjuda. Nya ämnen skapas varje dag i hopp om att hitta smartare material, nya mediciner och att få nya insikter om hur naturen fungerar. Från det senaste cancerläkemedlet till innovativ datorteknologi. Från utveckling av alternativa energikällor till studier av avlägsna galaxer – kemi är den mest centrala och spännande vetenskapen!

V

Kandidatprogram 180 hp

Kemi

Årskurs 1 Kemi

35 hp

Matematik Fysik

20 hp 5 hp

Kemiska principer I, Organisk kemi I, Oorganisk kemi I, Biokemi I

Årskurs 2 Kemi

30 hp

Valfria kurser i kemi

30 hp

Kvantmekanik, kemisk bindning och spektro­skopi, Termodynamiska principer, Fysikalisk kemi I och Analytisk kemi I.

t ex Biokemi II, Organisk kemi II, Proteiners struktur och funktion, Elektrokemi, Polymerkemi. Även kurser från andra ämnesområden kan väljas.

Årskurs 3 Valfria kurser i kemiområdena

45 hp

Examensarbete

15 hp

t ex Biofysikalisk kemi, Beräkningskemi,Ytoch kolloidkemi, Oorganisk kemi II, Analytisk kemi II, Kemisk fysik. Även kurser från andra ämnesområden kan väljas. Förslag till studiegångar hittar du på vår hemsida.

Behörighet: Grundläggande behörighet + Biologi B + Fysik A + Kemi B + Matematik D (Områdesbehörighet 14) Masterprogram 120 hp

Årskurs 4-5

Efter din kandidatexamen kan du i Uppsala välja mellan följande masterprogram: Kemi

Inriktningar inom analytisk kemi för komplexa system, kemisk biologi och kemi för förnybar energi samt allmän kemiinriktning där du kan specialisera dig mot organisk, oorganisk, fysikalisk, teoretisk och analytisk kemi.

id Uppsala universitet hittar du alla inriktningar inom kemiämnet. Här bedrivs forskning inom en rad olika områden som exempelvis material, energi, biosensorer, läkemedel, miljökemi och nanoteknologi. Denna mångfald avspeglas också i det stora kursutbud som väntar dig. Lärarna på programmet är själva aktiva forskare med djupa specialkunskaper inom sina områden. Innehåll.Programmets styrka ligger i möjligheten av få djup kemikunskap samtidigt som du får bredda dig inom andra relevanta områden. De tre första terminerna på programmet består av gemensamma kurser för alla inriktningar. Sedan fördjupar du dig inom valda kemiområden men har också möjlighet att bredda dina kunskaper med ämnen som biologi, fysik, språk, ekonomi eller juridik. Undervisning. Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, laborationer, seminarier och studiebesök. Teori och experiment går hand i hand genom hela utbildningen och stor vikt läggs vid träning i att laborera och arbeta på ett vetenskapligt sätt. Som en del i din utbildning ger vi dig också kommunikationsträning där övningar i både tal och skrift ingår i kurserna. All undervisning sker i moderna och välutrustade lokaler. Kemiutbildningen vid Uppsala universitet fick högsta betyg i Högskoleverkets stora utvärdering av landets kemiutbildningar. Detta var mycket tack vare det stora kursutbudet den starka forskningsanknytningen samt den goda laborations­ pedagogiken.

Hållbar utveckling Industriell ledning och Innovation Tillämpad beräkningsvetenskap Tillämpad bioteknik

frågor? Tel 018-471 23 25

 studivag@kemi.uu.se

46

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

Masterprogrammet i kemi. Efter din kandidatexamen kan du fortsätta med en tvåårig påbyggnad i form av en masterutbildning i kemi eller något annat ämnesområde. Läs mer om våra master­program på sid 51-54. Utlandsstudier. Vill du läsa en del av din utbildning­ utomlands kan vi erbjuda dig många ut­bytesprogram runtom i världen. Arbetsområden. Kemister har ett mycket brett arbetsfält med många tänkbara arbetsuppgifter beroende på profilering och intresse. Kemister behövs inom all industri, från läkemedel till metall,­ inom sjukvård och miljöskydd, inom forskning vid universitet och inom näringslivet, som lärare, vid patentbyråer samt inom vetenskaplig journalistik och brottsutredningar. Det är vanligt att man arbetar i grupp, särskilt på större företag. Många kemister har arbetsledande­ställning.


Kemi

Mehdi Nodehi är Marknadsoch affärsanalytiker på GE Healthcare ”Kemiprogrammet är en ganska forskningsinriktad utbildning där du får en jättebra spetskompetens inom ämnet. Jag läste på Entreprenörsskolan för att få en ännu större bredd och det är ett mycket bra tvärvetenskapligt komplement till specialistkunskaperna. Att jag har en tvärvetenskaplig bredd ger mig också flexibiliteten att byta arbetsplats och jobbuppgifter. Bioteknik och läkemedelsbranschen är väldigt global, så det finns möjligheter att jobba utomlands.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Johanna Rogvall från Jönköping­pluggar kemi

Kemister behövs inom all industri, från läkemedel till metall, inom sjukvård och miljöskydd, inom forskning vid universitet och inom näringslivet, som lärare, vid patentbyråer samt inom vetenskaplig journalistik och brottsutredningar. (Foto: Nynäs)

”I kemins värld händer det alltid saker; det lyser, smäller, blir varmt eller kallt bara av att man blandar olika kemikalier. Det går att göra så otroligt mycket. Man kan skapa saker och bygga sina egna små världar; allt vi ser runt omkring oss är kemi. Att skapa och leka är en fascination jag har.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen Helena Berg – sektionschef på Volvo Powertrain inom produktutveckling av hybrider för tunga fordon Björn Mårlid – forsknings- och produktutvecklingschef och är ansvarig för utveckling av industribatterier på Saft AB Ulrika Malmqvist – forskning och utveckling på Kraft Foods

Storsäljare. Losec – världens mest sålda läkemedel. Idag, 20 år efter lanseringen, räknas det som en av de viktigaste innovationerna inom svenskt näringsliv. (Foto: AstraZeneca) Elbil. Ett område där det behövs kemister är inom fordonsindustrin, där man alltmer satsar på miljövänliga lösningar. Volvo elkonceptbil C30 BEV (Battery Electric Vehicle) drivs med litiumbatterier som skall kunna laddas direkt från väggkontakten hemma. (Foto: Volvo Cars)

Marie Vennström – utvecklingsingenjör på Sandvik Per Wiklund – teknisk koordinator på Nynas AB inom segmentet elektrisk isolerolja

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

47


”COMSOL utvecklar programvara för multifysikmodellering som löser partiella differentialekvationer inom en lång rad fysikområden numeriskt. Kandidatprogrammet i matematik erbjuder många kurser inom både numeriska metoder, programmering och analys som man har stor nytta av i vår bransch.” Markus Jonsson, Supportingenjör, Comsol AB

Formler, beräkningar & problemlösning Matematik är ett oumbärligt verktyg som hjälper oss att förstå vår moderna värld. Matematiken spelar en central roll inom datavetenskap, modern teknik och naturvetenskap samt även inom nyare områden som finansiell matematik och biostatistik. På matematiska institutionen i Uppsala har du möjlighet att studera många olika inriktningar inom matematiken.

K

Kandidatprogram 180 hp

Matematik Årskurs 1

Matematik Datavetenskap Matematik eller fysik Extra specialkurs i matematik

50 hp 5 hp 5 hp 5 hp

Årskurs 2 Matematik Datavetenskap

50 hp 10 hp

Årskurs 3 Valfria kurser i matematik/datavetenskap och andra ämnen 45 hp t ex: Algebraiska strukturer, Logik, Differentialgeometri, Regressionsanalys, Beräkningsvetenskap, Databasteknik, Matematikens historia, Finansiell matematik, Nationalekonomi.

Examensarbete i matematik/ datavetenskap

15 hp

Behörighet: Grundläggande behörighet + Fysik B + Kemi A + Matematik E (Områdesbehörighet 9) Masterprogram 120 hp

Årskurs 4-5

Beroende på dina kursval inom kandidatprogrammet, kan du i Uppsala efter kandidatexamen välja något eller några av följande masterprogram: Matematik

Inriktningar: allmän inriktning, finansiell matematik, matematisk statistik, tillämpad matematik och tillämpad logik.

Datavetenskap Hållbar utveckling Industriell ledning och Innovation Tillämpad beräkningsvetenskap

andidatprogrammet i matematik passar dig som har ett starkt intresse för matematik. Det ger dig chansen till fördjupning inom matematik och även inom matematisk statistik och datavetenskap. Du läser tre år och kan välja att fortsätta ytterligare två år med en masterutbildning.

Innehåll. Första året domineras av matematik, men du börjar även med datavetenskap. Under­ andra och tredje året har du stora möjlig­heter att välja kurser efter dina intressen. Du kan då fördjupa dig i matematik och du kan läsa matematisk­ statistik och/eller studera mer datavetenskap. Du kan också välja kurser inom andra ämnen som språk eller ekonomi och kan på detta sätt skapa en stark individuell profil. Programmets tre huvudspår är: Matematik. Det finns många olika grenar inom matematiken där man kan specialisera sig, till exempel­ algebra, analys, geometri, matematisk logik,­ matematisk fysik och topologi. Matematiken är allmängiltig och kan användas inom teknik och naturvetenskap men även inom det samhällsvetenskapliga området som till exempel ekonomi. Du kan efter avslutad utbildning bland annat arbeta som beräkningsingenjör, finansanalytiker och logistiker. Matematiker kan även arbeta med kryptologi inom försvaret eller med forskning och undervisning. Matematisk statistik. Den här delen av matematiken som behandlar slumpmässiga fenomen, sannolikhetslära och statistik har blivit populär på senare tid, mycket tack vare att datorerna har blivit så mycket bättre. Vanliga områden där man använder matematisk statistik är försäkrings­ matematik, kvalitetskontroll och teori för urvalsundersökningar. Beräkningsvetenskap. Med en rejäl matematisk grund kan du bygga vidare med kurser i datavetenskap. Inom teoretisk datalogi används

frågor? Tel 018-471 32 03

 studievagledare@math.u

48

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

matematisk logik­ och inom beräkningsvetenskap studeras och utvecklas metoder för stora beräkningar med snabba datorer. Sådana beräkningar krävs för att göra dator­simuleringar av experiment. Matematiker med datavetenskaplig inrikt­ning arbetar inom IT-om­rådet till exempel som programmerare, systemerare, data/IT-ansvarig eller simuleringsingenjör. Undervisning. Undervisningen sker dels i föreläsningar där teori gås igenom och förklaras, dels i lektioner där du löser övningsuppgifter och får tillfälle att diskutera och ställa frågor. Det är vanligt med inlämningsuppgifter, oftast frivilliga som ger bonus till tentamen. På data­kurserna är det vanligt med obligatoriska programmeringsuppgifter. Under det andra och tredje året minskar antalet undervisningstimmar­ och du får mer tid att studera på egen hand. Under­ tredje året gör du ett självständigt examens­arbete. Masterprogram i matematik. Med lämpligt val av kurser kan du efter avslutad kandidatexamen fortsätta med ett tvåårigt masterprogram i matematik eller datavetenskap. Läs mer om våra masterprogram på sid 51-54. Utlandsstudier. Förutom de utbyten som Uppsala­ universitet erbjuder har Matematiska institutionen egna utbytesavtal med universitet i Frankrike (ENS Lyon, Paris XII, Toulouse och Caen), Nederländerna (Leiden) och Tyskland (Konstanz, München och Münster). Forskningsområden. Vid matematiska insti­ tutionen bedrivs forskning inom flera olika mate­matiska områden som till exempel algebra, geometri, finansiell matematik, tillämpad matematik, matematisk logik, sannolikhetsteori och statistik.


Matematik

Stina Svensson är forskare inom datoriserad bildanalys ”Jag tar fram metoder för att kvanti­ fiera formen på tredimensionella objekt. Alltmer information samlas genom bilder och avbildningsteknik­ erna förbättras kontinuerligt. Då måste man kunna hantera den informationen, så det känns som att det är ett framtidsområde inom såväl forskning som industri.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat

Statistisk uppgång. Den del av matematiken som behandlar slumpmässiga fenomen, sannolikhetslära och statistik har blivit populär på senare tid, mycket tack vare att datorerna har blivit så mycket bättre. Många matematiker arbetar med siffror, tabeller och statistik i försäkringsbranschen. (Foto: Dreamstime)

Josef Cullhed från Uppsala pluggar matematik ”Ibland blir jag förvånad över hur mycket jag faktiskt har lärt mig. I början var jag förundrad över hur komplicerade saker de äldre studenterna höll på med, men idag förstår jag det själv och det är kul att känna att man utvecklas. Jag tycker abstrakt algebra är spännande för det är så fruktansvärt svårt, abstrakt och nästan så långt ifrån tillämpning man kan komma. Matematik på den nivån är väldigt fascinerande och blir nästan filosofisk eller konstnärlig.”

Läs mer på webben: www.uu.se/teknat Hur gick det sen

Börsmäklare. En utbildning i matematik öppnar vägen om du vill arbeta exempelvis som finansanalytiker eller andra arbetsuppgifter inom bankväsendet. (Foto: Swedbank)

Utmaning. Matematiker är personer som gillar problemlösningar. (Foto: Dreamstime)

Pamela Davidsson – Senior Adviser, gör marknadsanalyser, utredningar, tillsyn, tillståndsgivning på Post och Telestyrelsen Katarina Hedman – chef för statistiksupport och verksamheten för klinisk forskning på Phadia Tobias Sundbom – riskanalytiker på Handelsbanken Capital Markets och jobbar med programmering, systemutveckling, riskoch värderingsmodellutveckling Stina Svensson – forskare i datoriserad bildanalys vid karolinska institutet Elizabeth Äng – aktuariechef på Försäkrings AB Skandia

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

49


Entreprenörskolan Kontaktpersoner: Institutionen för teknikvetenskaper Goran.Lindstrom@angstrom.uu.se Marcus.Lindahl@angstrom.uu.se

Entreprenörskolan i Uppsala är ett avslutande studie­program för dig som läser ett utbildningsprogram inom naturvetenskap och teknik om minst 240 hp eller om du läser masterprogrammet Industriell ledning och innovation. Entreprenörskolan söks i konkurrens och ersätter det ordinarie avslutande studieåret inom respektive utbildning. Målet med utbildningen är att för­bereda dig för affärsutvecklande uppgifter inom såväl entreprenörsföretag som större företags produkt- och affärsutvecklande enheter. Under ett intensivt utbildningsår får du använda dina specialistkunskaper för att driva ett

affärs­projekt i skarpt läge, från idé till kommersiell verklighet. Samtidigt får du fördjupa dig i ämnen som affärsplanering, marknadsanalys, immaterialrätt och affärs­juridik. Hur man leder och driver teknikbaserade utvecklingsprojekt och hur man startar företag. Dina lärare är erfarna affärsmän och entreprenörer, forskare och andra specialister inom innovationsområdet. Entreprenörskolan räknas som en del i din examen. Du får alltså en examen från ditt valda utbildningsprogram, t ex civilingenjörsprogram, med en unik profil mot teknik- och affärs­ utveckling.­

Så här säger tidigare studenter: ”Mitt år på Entreprenörsskolan har faktiskt varit det hittills bästa året i mitt liv. Ett otroligt stimulerande år både akademiskt och personligt. - Det var då jag äntligen fick insikt om vad jag kunde göra med mina tekniska kunskaper och min vilja att göra affärer och förstå affärsutveckling. - Det var då jag tillsammans med 20 andra intresserade och intressanta, drivna människor fick utveckla min analysförmåga och mitt sätt att se på affärer. Sök till Entreprenörskolan. Det är motorvägen till ditt drömjobb.” Kajsa Svensson, Marketing Manager, GE Healthcare, Entreprenörskolan 2004 ”Idag jobbar jag som teknikchef på Nokia Multimedia med produkt- och tjänste­utvecklingsansvar för Norden. Entreprenörskolan har hjälpt mig se bortom det enbart tekniska. Den insikten har jag nytta av varje dag i min befintliga tjänst.” William Milisic, Teknikchef Nokia Multimedia, Entreprenörskolan 2004

50

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e


masterprogram

Masterprogram inom teknik och naturvetenskap

Hela världen. Med en kandidatexamen eller liknande kan du söka till nationella likväl som internationella masterprogram.

Masterprogram är tvååriga utbildningar för dig som har en treårig kandidatexamen eller motsvarande. En masterexamen från Uppsala universitet är en internationellt gångbar examen som ger dig en bra grund för såväl akademisk forskning som en karriär i näringslivet eller offentlig sektor, i Sverige eller utomlands. De kursansvariga lärarna på masterprogrammen är själva aktiv forskare vilket ger undervisningen en stark koppling till aktuell forskning. Flera av lärarna är dessutom världsledande inom sina forskningsfält. Det gör att kurserna ligger i absolut framkant av utvecklingen inom respektive områden. Som student på ett masterprogram har du möjlighet att specialisera dig inom det

område som intresserar dig allra mest. Du kan också välja att skapa en individuell profil på din examen genom att läsa kurser från flera olika områden. På alla masterprogram har du möjlighet att specialisera dig inom exempelvis forskning och produktutveckling, entreprenörskap, företagsledning eller vetenskapskommunikation. Vi lägger stor vikt vid att utveckla studenternas analytiska förmåga och att ge kunskaper med lång hållbarhet . Huvuddelen av eller hela utbildningen ges på engelska och du läser tillsammans med studenter från hela världen.

Bio lo gi På masterprogrammet i biologi bygger du vidare­på dina kunskaper från grundnivån och sätter en tydlig profil på din utbildning. Här får du det ämnesdjup som behövs för de flesta arbetsområden och du ökar din konkurrenskraft på den moderna arbetsmarknaden. Masterprogrammet i biologi vid Uppsala universitet har en stark forskningsanknytning, men förbereder även för en verksamhet inom till exempel näringsliv, myndigheter eller­konsultverksamhet.

Här får du tillgång till landets största kurs­ utbud inom biologi och bioteknik. Du kan få en spetskompetens med stort djup inom ett visst område, eller en stor bredd inom biologiområdet. Du har också möjlighet att nischa dig genom att kombinera ämnes­ studierna med till exempel vetenskapskommunikation eller entreprenörskap och på så vis ytter­ligare öka din attraktionskraft på arbets­marknaden.

Bioi n f ormatik Inom en rad områden inom biologi och medicin används idag metoder som genererar stora mängder data. För att organisera och analysera dessa data behövs verktyg. På Master­programmet i Bioinformatik får du både teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter inom molekylärbiologi, programmering och informationshantering. Du lär dig hur man tolkar och analyserar komplexa biologiska data.

Dina lärare är de forskare som utvecklar morgondagens bioinformatik. Genom våra nära kontakter med bioteknikindustrin får du insyn i hur bioinformatik används i utvecklingsmiljöer utanför universitetet. Med en examen i Bioinformatik från Uppsala universitet är du redo för kvali­fi­ cerat arbete med forskning och utveckling på labora­torier, programvaru-, läkemedels- eller­ bioteknik­företag.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

51


datavete n skap Masterprogrammet i datavetenskap ger dig djupa kunskaper som har lång livslängd. Det fokuserar på problemlösning i stället för på specifika programmeringsspråk eller metoder. Undervisningen bygger på aktuell forskning och ges av internationellt kända forskare. På så sätt förbereder utbildningen dig för en internationell karriär inom näringsliv eller forskning. Programmet har två inriktningar: Den datavetenskapliga inriktningen ger dig en världsledande, individuellt upplagd utbild-

ning inom datavetenskap. Du kan skapa din egen profil genom att välja ur ett stort utbud av kurser inom till exempel programspråk, datakommunikation eller databas­design. Den svensk-kinesiska inriktningen mot data­vetenskap och programvaru­utveckling ges gemen­samt av Uppsala universitet och Tongji University, Shanghai, Kina. Du läser ett år vid varje universitet och får examen från båda universiteten. Utöver kurser i datavetenskap och programvaruutveckling innehåller programmet kulturella inslag, såsom språkkurser.

F ysik Fysiken vid Uppsala universitet befinner sig i forskningsfronten inom alla fysikens områden, från studier av elementarpartiklar via den kondenserade materiens elektronstruktur till universums egenskaper. Vid Ångströmlaboratoriet samarbetar forskare kring frågor om energi och materia. Vid geovetenskapligt centrum används fysikens principer för att studera och förstå jorden och dess klimat. Dessa och andra samarbeten skapar en kreativ miljö för både forskning och undervisning.

Masterprogrammet i fysik har fyra inriktningar: Astronomi och rymdfysik, Fysik, Geofysik, Meteorologi. Som student på masterprogrammet i fysik har du möjlighet att specialisera dig inom dessa områden, men du kan också kombinera med kurser från andra områden för att skapa en individuell profil på din examen. Lärarna är aktiva forskare och kurserna har en stark koppling mot den senaste utvecklingen inom fysiken.

F ör n y b ar el g e n erering Masterprogrammet i förnybar elgenerering har en ingenjörsvetenskaplig prägel och en stark näringslivsanknytning. Programmet vänder sig till dig som vill jobba inom elkraftområdet, framförallt med förnybara metoder för elgenerering. Programmet kombinerar teoretiska kunskaper inom området med praktiska erfa-

renheter utifrån ett industriellt relevant perspektiv. En masterexamen i förnybar elenergigenerering från Uppsala universitet ger dig perfekta möjligheter att starta en karriär inom akademisk forskning eller inom det elkrafttekniska näringslivet, i Sverige eller utomlands.

Ge ovete n skap Masterprogrammets övergripande mål är att ge dig den kompetens som krävs för kvalificerad yrkesverksamhet eller forskarutbildning inom eller utom Sverige. Programmet har inriktningar: geologi, hydrologi/hydrogeologi, naturgeografi/kvartärgeologi och paleobiologi. Enligt en internationell utvärdering 2007 är Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet en av de mest kompletta forskningsinstitutionerna i sitt slag inom Europa. Det ger utbildningen en stark forskningsanknytning och tillåter ett stort kursutbud. 52

Masterutbildningen bygger på den senaste forskningen inom geovetenskapens huvudområden: geologi, paleobiologi, hydrologi, hydrogeologi, naturgeografi, kvartärgeologi, geofysik, seismologi och meteorologi. Som student i geovetenskap möter du lärare som är aktiva forskare och experter inom sina områden, och som ofta tillämpar expert­ kunskaperna inom naturresurs-, miljö- och klimatområdena. En internationell lärarkår och ett stort antal utländska studenter gör att du studerar i en internationell atmosfär.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e


masterprogram H å llb ar utveckling Ekonomiska, sociala och miljömässiga fråge­ ställningar bollas med och mot varandra i denna tvärvetenskapliga utbildning. Varför? Jo - nya krav från en allt mer miljömedveten marknad och från statsmakterna gör att indu­ strins grundläggande inställning och fokus måste förändras. Detta kan endast ske om viljan finns hos dem som arbetar inom industrin och om deras kunskap är gedigen och tro­värdig. För att uppnå detta har SLU och Uppsala universitet tillsammans skapat en utbildning i hållbar utveckling. Tillsammans

förmedlar vi ett holistiskt synsätt och förutom utbildning inom ditt specialfält, får du en övergripande transvetenskaplig kompetens inom området hållbar utveckling. Vårt yttersta mål är att du i din framtida yrkesutövning (som beslutsfattare, lärare, ingenjör, ekonom, forskare, produktutvecklare, logistiker, designer,…) ska vara fullt förtrogen med frågor kring hållbar utveckling ur alla aspekter – alltifrån de grundläggande ekonomiska till väldigt konkreta som hur dricksvattnet ska fås att räcka till alla på vår jord.

Industriell Ledning & Innovation Programmet vänder sig till dig som vill inrikta dig mot ledning och innovationsprocesser i teknikintensiv verksamhet. Programmets mål är att du efter examen ska kunna leda teknisk utvecklingsverksamhet inom existerande före­tag eller som självständigt nyföretagande. Programmet kombinerar praktisk kunskap i innovation med teoretiska fördjupningar i

bl.a. entreprenörskap, produktutveckling och projektledning. Första året innehåller kurser som Industriell ekonomi, Ledning & organisation och Projektledning. Inför andra året kan du välja inriktningen Produktutveckling & Industriali­ sering eller Uppsala universitets Entreprenörskola.

i n b y g g da s ystem Masterprogrammet i inbyggda system erbjuder en slagkraftig kombination av datavetenskap och systemteknik. Uppsala universitet har en ledande position i detta område och programmet utvecklas och genomförs i nära samarbete med två av universitetets forskningscentra, dels UPMARC där bl.a. parallella­system studeras och dels WISENET med dess fokus på trådlösa sensorsystem, Området inbyggda styrsystem är centralt för dagens och morgondagens arbetsmarknad, både nationellt och internationellt.

Undervisningen är väl integrerad med aktuell forskning och undervisningen hålls i många kurser av internationellt kända forskare. Undervisningen består av traditionella och mer projektorienterade kurser täckande både teoretiska och praktiska aspekter på inbyggda system, samtidigt som för arbetslivet relevanta färdigheter stärks. På så sätt förbereder utbildningen dig för en internationell karriär inom näringsliv eller forskning. Utbildningen erbjuder stora möjlighet att komplettera efter eget intresse ur ett stort antal av universitetets övriga kurser.

Kemi Masterutbildningen i kemi erbjuder dig både flexibilitet och möjlighet till fördjupning inom det område av kemin som du är intresserad av. Genom bredden på vår forskning inom kemi kan vi erbjuda dig inriktningar mot: kemi för förnybar energi, analytisk kemi för komplexa system och kemisk biologi. Utöver dessa inriktningar har du också möjlighet att skapa din egen skräddarsydda utbildning genom att välja kurser från den allmänna inriktningen. Inom denna inriktning finns kurser i organisk kemi, teoretisk kemi, materialkemi, fysikalisk

kemi och biokemi. Du kan även välja kurser från de specialiserade inriktningarna. Studenter som är intresserade av en fortsatt akademisk karriär har möjlighet att medverka i en forskningsgrupp och delta i gruppmöten och forskningsseminarier där de tränar sina experimentella, begreppsmässiga och kommunikativa färdigheter under ledning av en erfaren forskare. Denna individuella träning är unik för Uppsala universitet och finns för att ge studenterna en god grund för en fortsatt karriär inom forskning eller näringsliv.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e

53


masterprogram M atematik Masterprogrammet i matematik har fem inriktningar. Den allmänna inriktningen är tänkt för dig som vill fortsätta med en forskarutbildning i matematik eller som vill skaffa dig avancerade kunskaper i matematik som sen kan leda till en karriär utanför universitetet. Inriktningen mot finansiell matematik gör dig väl förberedd för verksamhet inom den finansiella sektorn. Programmet ger dig även behörighet till forskarutbildning i matematik, nationalekonomi eller matematisk statistik. Inriktningen mot matematisk statistik

är utformad enligt näringslivets och samhällets behov och förbereder dig samtidigt för forskarutbildningen i matematisk statistik. Inriktningarna mot tillämpad matematik och tillämpad logik gör dig väl förberedd för yrkesverksamhet inom områden där matematisk modellering och beräkningar spelar en central roll. Båda inriktningarna ger även behörighet för antagning till forskarutbildning i matematik, matematisk logik, numerisk analys, regler- och systemteknik samt datavetenskap.

M oleky l ä r b i otek nik Masterprogrammet i Molekylär bioteknik är utformat för dig som vill vara med och utveckla framtidens bioteknik. Programmet är nära kopplat till aktuell forskning inom ett brett spektra av bioteknikområden. Uppsala ligger i hjärtat av Sveriges största bioteknikområde. Här finns fler företag och statliga verk som sysslar med bioteknik. Inom universitet/forskarvärlden och näringslivet sker en ständig utveckling och förfining av metoderna för den nya biotekniken. Diagnostiska metoder för att påvisa mikroorganismer som influensavirus eller tuberkulosbak­terier,

utveckling av biologiska läkemedel samt känsliga metoder för analyser av proteiner är exempel på några av de metoder som idag används av företag, statliga verk och sjukhus. Under utbildningen, som har ett tydligt fokus på praktiska tillämpningar, utvecklar du de teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att arbeta med avancerad bioteknik. Efter utbildningen kan du se fram emot en karriär i forsknings- och utvecklingsarbete på laboratorier eller i läkemedels- och bioteknikföretag.

T ill ämpad b i otek nik Masterprogrammet i tillämpad bioteknik har en tvärvetenskaplig prägel och en stark näringslivsanknytning. Första året läser du förutom bioteknik också entreprenörskap, projektledning och företagsekonomi. Andra året väljer du mellan två olika specia­ lise­ringar: Biomaterial/Ytbioteknik och

Molekylärmedicin/Molekylärbiologi.­­ En masterexamen i tillämpad bioteknik från Uppsala universitet ger dig perfekta möjligheter att starta en karriär inom akademisk forskning eller inom det biotekniska näringslivet, i Sverige eller utomlands.

Tillämpad beräkningsvetenskap När man studerar eller utforskar olika delar av verkligheten använder man sig av experiment och av teori. Teori och experiment är oerhört viktiga verktyg. Det finns ett tredje sätt att skaffa kunskap; tillämpad beräkningsvetenskap, genom att använda matematiska modeller och datorberäkningar för att simulera olika förlopp. Från områden som analys av finansmarknaden till analys av bilkrockar, från design av läkemedel till förutsägelser av jordbävningar, från väderleksprognoser till studier av växthuseffek-

54

ten används datorberäkningar för att bidra till ny kunskap. Programmet riktar sig till dig som har minst kandidatexamen inom ett natur­ vetenskapligt område, t ex kemi, biologi, fysik, geovetenskap, eller en kandidatexamen inom datavetenskap och matematik. Masterprogrammet i tillämpad beräkningsvetenskap ger dig möjlighet att fördjupa dina kunskaper inom ditt huvudområde, men med en inriktning mot datorberäkningar och simulering.

U p p s a l a un i v e r s i t e t u t b i l d a r m o r g o nd a g e ns i n g e n j ö r e r o c h n a t u r v e t a r e


Sök ditt program på www.studera.nu För att bli antagen till Uppsala universitets tekniska eller naturvetenskapliga program måste du uppfylla vissa krav. Dels grundläggande behörighetskrav för högskolestudier och dels särskilda behörighetskrav för respektive program.

Viktiga datum

Din anmälan ska ha kommit in till Verket för högskoleservice (VHS) senast den 15 april

Kontrollbesked – maj-juni

Kompletteringar – mitten av juni

Antagningsbesked ett – mitten av juli

Glöm inte att svara på antagningsbesked – slutet av juli

Antagningsbesked två – början av augusti

Studiestart – slutet av augusti

Information och anmälningsmaterial Information om programinnehåll hittar du i denna broschyr och på www.uu.se/teknat

Uppsala universitet, Studerandeexpeditionen, tel 018-471 47 10 (må-fre 9.30-12, 13.15-14.30), stud.exp@uadm.uu.se Besöksadress: S:t Olofsgatan 10B (må-fre 9.30-14, terminstid även torsdag 16-18, sommartider 9.30-12, 13-14)

Enheten för studie- och karriärvägledning, tel 018-471 47 20 (mån-fre 9.30-12, terminstid även torsdag 16-18)

Produktion: © Uppsala universitet 2010, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Text: Catharina Hansson, Rickard Källgren Layout: Mats Kamsten Intervjuer och intervjufoto: Carlis Fridlund Omslagsfoto: Dreamstime Repro/tryck: Tabergs Tryckeri AB


B

Uppsala Porto betalt Port Payé Kundnummer 750476700

All världens möjligheter finns i Uppsala!

Senaste ansökningsdag

15 april!

www.uu.se/teknat


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.