6 minute read
Osallistu! Uusi ilmastolahja ja muita tapoja auttaa
Uudella ilmastolahjalla tuet naisia
NAISTEN PANKIN uusi ilmastolahja tukee tyttöjä ja naisia ilmastonmuutoksen keskellä. Lahjan avulla naiset saavat koulutusta ilmastonmuutokseen varautumisesta sekä kestävistä viljelymenetelmistä. Oppien ansiosta perheiden toimeentulo on turvattu ja tytöt voivat jatkaa koulussa.
Advertisement
Hanki lahja: toisenlainenlahja.fi/ ilmastolahjanaiselle
Jo 300 000 kiloa pelastettua ruokaa
KOLME VUOTTA täyttävä WeFood on toimintansa aikana pelastanut 300 000 kiloa ruokaa. Ruokamäärä vastaa yli 440 suomalaisen vuosikulutusta.
Helsingin Kalasatamassa kauppakeskus Redissä sijaitseva WeFoodin myymälä on auki viikon jokaisena päivänä.
Tervetuloa tutustumaan!
KUVA: TATU BLOMQVIST
MYÖS NÄIN VOI OSALLISTUA
Nuori, tule muuttamaan maailmaa
KUA:n nuorisoverkosto Changemaker tarjoaa 13–35-vuotiaille väylän toimia oikeudenmukaisemman maailman puolesta. Syksyllä Changemaker järjestää kaikille avoimia vaikuttamistoiminnan ABC-koulutuksia, sekä vuoden isoimman koulutusviikonlopun 8.–10.10. Kouvolassa. Lisätietoa toiminnasta ja tulevista tapahtumista: changemaker.fi
Testamentti on kaunis tapa auttaa
Muistaisitko testamentissasi myös kehitysmaiden köyhimpiä perheitä? Pienelläkin osuudella voit jättää kestävän jäljen monen lapsen ja nuoren elämään. Testamentin tekeminen ei ole vaikeaa. Tilaa maksuton testamenttilahjoittamisen opas lahjoittajapalvelustamme tai osoitteesta kirkonulkomaanapu.fi/testamentti.
Lue naiselle ammatti
Syksyyn valoa tuo Naisten Pankin Lue Naiselle Ammatti –syyskiertue kirjailija Minna Lindgrenin kanssa. Kiertueen tuotoilla tuetaan naisten toimeentuloa ja yrittäjyyttä Afrikassa ja Aasiassa.
Lahjoittajapalvelumme on avoinna arkisin klo 11–16. Puh. 020 787 1201 Sähköposti: lahjoittajapalvelu@kua.fi
LEDAREN
Digitalisering tillhör alla
VISSTE DU att man anhåller om ett elektroniskt visum till Sydsudan, en av världens sköraste stater?
Som finländare är man förstås privilegierad för att man kan reflektera över resandets enkelhet, till skillnad från invånare i så kallade utvecklingsländer. Ändå var jag i september överraskad av hur smärtfritt visumet beviljades bara några timmar efter en ansökan med tillhörande bilagor.
När jag senast besökte Sydsudan i mars 2020 använde vi ett kupongsystem för att identifiera människor som tilldelades kontantstöd. Under resan nu i september var systemet digitaliserat och vi skannade fingeravtryck. Efterfrågan på digitalisering finns överallt och förändringarna kan kännas plötsliga om man inte följer med utvecklingen vid sidan om. På sidorna 18–21 kan du läsa vad allt vi kan vänta oss år 2030.
Digitalisering och användning av teknologi kopplas ofta ihop med välstånd. Människor kan fortfarande ha svårt att förstå att en flykting som inte nödvändigtvis har tillgång till mat, vatten och skydd eventuellt kan äga en smarttelefon och ha ett konto på sociala medier. Kostnaden för mobildata kan däremot vara oöverkomlig.
När människor flydde från Syrien till Jordanien för tio år sedan var efterfrågan på trådlöst nät i flyktinglägret Zaatari stor. I en krissituation behöver människor höra om sina närmastes öde. Idag ordnas kurser i digital marknadsföring och -säkerhet i Jordanien och Uganda, vilket du kan läsa mer om på sidorna 8–13 och 28–29. Färdigheterna är väsentliga för en hållbar utkomst.
Under den globala pandemin skapade bristen på internetförbindelser och redskap stor ojämlikhet bland skolbarn och studerande. Finland upplevde en naturligare övergång till distansundervisning än Ugandas flyktingbosättningar där lektionerna sändes via radio och uppgifterna levererades hem. I Sydsudan avbröts undervisningen helt och hållet för över ett år i nästan hela landet.
Pandemin är en påminnelse om hur viktiga nätförbindelser och teknologi är i krissituationer, och därför är digital utveckling temat för den här tidningen. Utbildning tillhör alla, och det gör också digitalisering.
text: Erik Nyström, tf. kommunikationschef foto: Tatu Blomqvist
BETYDELSEN AV DIGIKUNSKAPER VÄXER I UTSATTA SAMHÄLLEN
I början av 2020 var det få som kunde gissa hurdana prestationer världen skulle lyckas med när det inte fanns några alternativ. Men en sak blev tydlig i Kyrkans Utlandshjälps verksamhetsländer i och med pandemin: det finns ett skriande behov av digitala kunskaper.
ZAATARIS FLYKTINGLÄGER i norra Jordanien låg isolerat mitt i öknen redan långt innan pandemin, men coronatiden har tvingat lägrets 80 000 invånare att i än större utsträckning hålla sig för sig själva.
I Zaatari har man kämpat för bättre förbindelser ända sedan lägret började fyllas av flyende syrier år 2012. Lägrets utmaningar handlar om bristen på mobiler, pekplattor och datorer, de dyra förbindelserna samt elavbrott.
Många har ett stort behov av att hålla kontakt med familjemedlemmar som stannat kvar i hemlandet. Under pandemitiden har behovet av förbindelser, mobila enheter och digitala kunskaper bara blivit större. ”Elektroniska verktyg blev ett grundbehov i allas jobb, i skolan och på universitetet. Både barn och vuxna använder apparater och förbindelser, vilket också medfört problem. Till exempel oönskade webbsidebesök och trakasserier”, beskriver Wissam Ahmed al-Mutlaq, 28.
Också al-Mutlaq har kommit som flykting till Jordanien. På lägret i Zaatari utbildar han invånarna i att använda förbindelser och mobila enheter på ett säkert sätt.
Kurserna i cybersäkerhet tar upp informationsfiske, dataintrång och elektronisk användning av pengar. Den ungefär två timmar långa kursen som delvis ordnats via WhatsApp har mellan september 2020 och mars 2021 haft 1 219 deltagare från lägret i Zaatari. ”Cybersäkerhetskunskaper anses vara nödvändiga i dagens värld. Samhällena behöver dessa kunskaper och därför måste utbildningar ordnas”, betonar al–Mutlaq.
Kyrkans Utlandshjälps arbete i Jordanien fokuserar på att förbättra både flyktingars och jordaniers utbildningsmöjligheter. Till exempel kunskaper om kodning och digimarknadsföring hjälper också dem med flyktingbakgrund att få en bättre utkomst och tillträde till en större marknad.
PANDEMINS INVERKAN HAR understrukit vikten av mobila enheter, förbindelser och kunskaper. I Uganda där det bor 44 miljoner människor har 15 miljoner barn lidit av skolstängningar under
2. 1. I Uganda har grundskoleelever spelat spel som utvecklar läs- och räknekunskaper.
FOTO: HUGH RUTHERFORD
2. ”Cybersäkerhetskunskaper anses vara nödvändiga i dagens värld”, betonar Wissam Ahmed al–Mutlaq i Zaatari.
FOTO: OSAMA NABEEL
3. Invånare på Myanmars landsbygd har kunnat lära sig om företagande och hantverksjobb via animationsfilmer.
FOTO: MYAT KYAW THEIN
3.
coronatiden. Till siffran räknas också 600 000 elever med flyktingbakgrund i låg- och högstadieålder.
Teknologi är ingen ny grej för ungdomarna på flyktingbosättningarna. Smarttelefonerna är de vanligaste mobila enheterna på grund av att de är så pass billiga. De unga använder mest WhatsApp, Google och Facebook. Det är viktigt att distansförbindelserna och digikunskaperna också i fortsättningen finns tillgängliga för alla.
På sistone har yrkesskoleeleverna vid Rwamwanjas flyktingbosättningsområde studerat digisäkerhet och -hygien samt digimarknadsföring. I västra och nordvästra Uganda har grundskoleelever kunnat spela spel som utvecklar läs- och räknekunskaper tack vare att Kyrkans Utlandshjälp bidragit med pekplattor. ”När smarttelefoner och sociala medier är lättillgängliga kan de unga komma åt den digitala världen. Utan rätt kunskaper blir de ändå lätt lurade”, säger Edgar Mutaryebwa som är IT-projektarbetare.
PÅ LANDSBYGDEN ÄR DATAFÖRBINDELSERNA ofta dåliga eller saknas helt och hållet.
Utmanande situationer tvingar till kreativa lösningar. I Kambodja har lärare och studiehandledare under perioder av distansskola förflyttat sig från by till by med tuk-tuk för att hålla lektioner och dela ut studiematerial. Invånare på Myanmars landsbygd har kunnat lära sig om företagande och hantverksjobb via animationsfilmer.
Det finns mycket som är bra med det digitala språnget som pandemin ledde till. Så länge det finns fungerande förbindelser är utbildningar och undervisningsmaterial tillgängliga för allt fler.
text: Ulriikka Myöhänen, Linda Kabuzire, Noora Pohjanheimo översättning: Michaela von Kügelgen
