I Love Kiruna 2009 Nr.1

>> Tidningen för dig som gillar KIRUNA << nr 01• 2009 pris 59:- (inkl moms)

Framtidsvision Kiruna Airport

made in kiruna

Skidvägen västerut larssons längtan till kiruna

Sommarens höjdpunkt!

Så blev Kirunafestivalen

på med en kiruna t-shirt En annan tid – ett annat Kiruna

den 5 mars 2008 var en alldeles strålande dag. Ni vet en sån där dag

som man tänker: Jösses vilken tur jag har som bor här i Kiruna just i

dag. Uppe i Luossabacken flängde SVT med tv-kameror och snowboards.

Inspelning pågick av en filmsnutt till Melodifestivalens Andra Chansen

som skulle sändas från Kiruna på lördagen. Idol-Ola och Caracola skulle

låtsas tävla mot varandra i snowboard för att illustrera deras kommande duell i Melodifestivaltävlingen. Vi kom till backen strax före lunch, körde

med KIA:n ända upp på toppen. Vi kryssade mellan knappliftarna över till södra sidan av backen. Utsikten över Kiruna vara bara så perfekt. Jag höll upp händerna över huvudet. Jörgen plåtade.

/Petra, Krauz&Co.reklambyrå

foto: jörgen medman, krauz&co. reklambyrå

2 I LOVE KIRUNA 2009

Exotisch [eksåtisch] = orörd vildmark, midnattsol, kalfjäll, natursnö Upplev skidåkning på natursnö, både i välpreparerade pister och i fantastisk offpist. Relaxa i vårt SPA och sov gott i någon av våra nyrenoverade lägenheter sön-tors. Från 550kr/person.

r a h i V .

PS ! å x o r a k c a b e d a t s pi

www.riksgransen.nu • tel. 0980-400 80 I LOVE KIRUNA 2009 3

Illustration ”Go west” för I LOVE KIRUNA av Anna Öhman

Vi är på gång... Äntligen, som vi har längtat efter att genomföra den här produktionen vars slutresultat du just nu håller i din hand. Vi är många som har väntat på att Kiruna ska stå som värd för ett magasin som presenterar alla de möjligheter som finns i vår stad. Nu är vi på gång.

I det här första numret av I Love Kiruna möter du bland annat en samisk kulturar-

betare, som jojkar, skriver poesi och spelar teater, en visionär som smider planer för

Kirunas nya samlingspunkt och en kock som förvandlar mat till konst. De ser alla på

Sveriges nordligaste stad ur olika synvinklar men de har en sak gemensamt – de gillar verkligen Kiruna.

Det gör vi på I LOVE KIRUNA-redaktionen också. Vi vill gärna dela med oss till er alla

som kommer hit, och ni som redan bor här, allt som finns att älska med vår hemstad.

För nog är det nåt speciellt med Kiruna. Håll med om det. Förutom den storslagna

naturen med enorm snötillgång, midnattssol och milslånga vyer har vi aktiviteter som skiljer sig från det vanliga. Vi har tillgång till extremskidåkning i världsklass på både

längden och tvären. Och med en mindre portion ansträngning kan du tillbringa natten på Torneträsks is under sprakande norrsken – nämligen på arkhotellet i Abisko.

Vår omgivning väcker också kreativitet till vårt lokala hantverk. Här hittar du exempel-

vis chokladpralin med hjortronsmak, samiskt silversmide i modern tappning och bilder av en av Lapplands mesta naturfotografer.

En av sommarens höjdpunkter infaller sista helgen i juni då Kirunafestivalen firar

10-årsjubileum. Ett hejdundrande program utlovas till årets upplaga av landets nord-

ligaste stadsfestival. Vi har tittat tillbaka på de nio år som passerat och kan konstatera att vi har en riktigt proffsig festival i absolut elitklass här i stan.

Vi hoppas ge dig en läsupplevelse som ger dig ett större intryck av Kiruna. Och innan

du åker hem, glöm inte att utrusta dig med en Kiruna-t-shirt!

På återseende!

Redaktionen I LOVE KIRUNA

I LOVE KIRUNA 2009 Omslagsfoto: Jörgen Medman, Krauz&Co. reklambyrå Produktion: Krauz & Co. reklambyrå/Pekinghuset Adress: Geologgatan 7A, 981 31 Kiruna • E-post: info@ilovekiruna.com Tel: 0980-60 000 • Fax: 0980-129 00 Annons: annons@ilovekiruna.com, tel: 0980-60 000 www.ilovekiruna.com Korrektur: Li Lindström, korrfabriken.se Tryck: Sörmlands grafiska

I LOVE KIRUNA 2009 5

50

I Love Kiruna nr 1/2009

Ur innehållet: 9 10 12 14

Det här är Kiruna

18 20

Här kommer snyggaste bussen i stan

26 28 32 39 46 50 60 70

Titta in hos Mange med mössorna

Kirunafestivalen – en skön succé.

Nu firar den 10 år!

Välkommen till Sveriges nordligaste Konsumbutik ”Det här är turistdestinationen Kiruna”

Turistföreningens vd Peter Thornéus berättar

Vision Kiruna Airport

Peter Salomonsson berättar om utvecklingen och framtidsplanerna för Kirunas flygplats Kiruna – inte bara en gruvstad

Hur ser näringslivsutvecklingen i Kiruna ut?

Fotografen som fångade Lappland från ovan

60

Skidvägen västerut

32

Vi drar till fjällen – häng med!

Made in Kiruna

Åsa Larssons längtan till Kiruna

Ge mig en t-shirt – en Kiruna-t-shirt Sommarens höjdpunkt!

Kirunafestivalen firar 10-årsjubileum!

”Den samiska kulturen är den största rikedomen i mitt liv” Möt Simon Marainen diktaren – jojkaren – skådespelaren från Nedre Soppero

74 76 78 84 88 94

39

Checka in på Arkhotellet i Abisko Hundspannstur för blåbär

Johan Nilsson – kocken som gärna gör maten till konst På räls mot nya marknader

När Stina går till jobbet går hon under jord En annan tid ett annat Kiruna

Åsa Larsson om staden Kiruna som ligger henne så varmt om hjärtat.

6 I LOVE KIRUNA 2009

46

Ingång

Medarbetare i detta nummer: Foto: Emma-Sofia Olsson

Foto: Maritza Karlsson

jonas sundberg, är fotograf, född och delvis uppväxt i Kiruna.

inger wanhatalo arbetar som fotograferande frilansskribent,

det teckning och måleri som Jonas ägnade sig åt, och när det kom

åren bott i Kiruna. Hon jobbar bland annat för flera rikstäckande

Intresset för bild har han haft sen han var pojke. Till en början var till yrkesval var texter det som han först tänkte ägna sig åt. I dag blir det både och, även om fotograferingen är huvudsysslan. Till

i love kiruna har Jonas bland annat skrivit om Sven Hörnell samt fotograferat Kirunafestivalen. om kiruna säger jonas så här:

Som allt annat har Kiruna både för- och nackdelar. Men jag uppskattar till exempel att vi har riktigt vinter, inget regn och slask.

hon är född och uppvuxen i Vittangi men har de senaste 20

tidskrifter och för Kirunatidningen. För i love kiruna har Inger skrivit om kocken Johan Nilsson samt om gruvarbetaren Stina

Johansson. om hembygden säger inger så här: ”Trots att jag bott i Kiruna under så många år är det ändå i Vittangi som mina rötter finns. Det är där man vet var stigarna går om man säger så.”

Foto: Niklas Karlström

Foto: Kjell Öberg

ann-helén laestadius är journalist och författare, född och

markus alatalo, är fotograf och har bott i Kiruna hela livet men

har hon gjort intervjun med författaren Åsa Larsson. om kiruna

Markus fotat reportaget ”Skidvägen västerut” . om kiruna säger

uppväxt i Kiruna men numera bosatt i Solna. För i love kiurna

säger ann-helén så här: Kiruna kommer alltid att vara hemma för mig och jag upphör aldrig att vara kirunabo. När livet i Stock-

holm blir för stressigt och jag inser att jag skrattar för lite då åker jag upp och tankar släktvärme och träffar alla härliga kompisar.

Jag längtar efter en fika på Safari, att åka skoter i april och att bli stolt till tårar under Kirunafestivalen.

försöker resa från stan nån månad per år. För i love kiruna har markus så här: Jag älskar Kiruna av många anledningar, det

smått extrema vädret och årstiderna från midnattsol till bara

mörker, iskalla stilla vinterdagar till snöstorm. Fiske och jakt i fjällen som är så nära och skidåkning eller skoter och massor mera.

Kiruna har så många saker som är bra, enligt mig. Inte minst alla bra vänner som bor här.

I LOVE KIRUNA 2009 7

Ingång

foto: kenneth paulsson

Det här är Kiruna Basfakta: Yta: 19 447 km2 = 1,2 invånare per km2 Folkmängd: 23 122 (2007), ca 80 procent bor i tätorten. Medelålder: 36,3 år Kvinnor/män i kommunen: 48,2/51,8 procent Officiella språk: Svenska, samiska, finska, tornedalsfinska.

Natur: Längsta älv: Torneälven, 510 km.

Högsta fjäll: Kebnekaise, 2 114 möh, Sveriges högsta fjäll.

Största sjö: Torneträsk, 322 km2, 70 km lång och 11 km bred, 230 m djup.

Midnattssol/Polarnatt: Från 30 maj till 14 juli har vi midnattssol. Från 10 december till 2 januari försvinner solen under horisonten.

Det tiden kallas för polarnatt.

Historik: Fornlämningar visar att de första människorna kom hit för mer än 6.000 år sedan. Nybyggare och de allra första gruvarbetarna kom i början av 1600-talet, under den första gruvepoken. Då fanns redan en kyrka i Jukkasjärvi, 17 kilometer utanför Kiruna vid Torneälven. Den färdigställdes i april 1607.

Den första ”svenska” inflyttningen skedde till Kiruna kommuns sydöstra del, nära Masugnsbyn, där den första järngruvan öppnades 1647. Då visste ännu ingen om de slumrande rikedomarna i Kirunavaara. Först i mitten av 1880-talet började de första provborrningarna i Kirunavaara.

Till Kiruna kom järnvägen vid sekelskiftet och 1903 invigdes Malmbanan, som förbinder Kiruna med Luleå i söder och Narvik i norr.

8 I LOVE KIRUNA 2009

Kiruna räknar 1900 som sitt födelseår, då stadsplanen antogs. Det året övervintrade även de första nybyggarna i det nya samhället.

Sedan ökade befolkningen lavinartat och redan 1910 hade Kiruna 7 500 invånare. Som flest var kirunaborna i mitten på 70-talet då kommunen hade drygt 31 000 invånare. Efter ett par decennier av kraftig utflyttning har läget stabiliserats kring 23 000.

Kuriosa: Kiruna är känt för: Världens största underjordsgruva, rymdbasen Esrange, skoter- och hundtätast i landet, Icehotel, midnattssolen, norrskenet.

Kändisar från Kiruna: Börje Salming, Åsa Larsson (läs intervju med Åsa längre fram i denna tidning), Lars Törnman.

Folk som satt Kiruna på kartan: Ingvar Alström som fick SVTs nyhetsprogram Aktuellt att byta ut Luleå mot Kiruna i Solfilmen, filmen som visar solens upp- och nedgång under tiden januari till juni. Övriga orter är Lund, Stockholm och sedan 28 mars 2008 även Lycksele.

Lokalt pizzanamn: LKAB Special på Restaurang La Guna med oxfilé, kyckling, renkött, lök, tomater och bearnaisesås. En rejäl måltid för en hungrig gruvarbetare.

Ett riktigt gott fika i Kiruna: Souvasmacka + enkel fjällatte, 80 kr på Café Safari eller Prinsesstårtebit + kaffe, inkl. påtår 41 kr på Brända Tomten.

Badtemperatur: 27,4° (stora bassängen) och 29° (lilla bassängen) i Simhallsbadet. Nästan nollgradigt om man föredrar en isvak, något högre i valfri fjälljokk på sommaren.

Här

lig g

ir er K

un a

!

P-avgift i centrum: P-skiva, fritt i två timmar.

Svåraste hålet på Björklidens golfbana: Hål nummer 7 är det marigaste hålet på världens nordligaste golfbana. Det är ett kort hål men med 60 meters höjdskillnad.

Hur tar man sig hit: Flyg, ett par ankomster per dag, tåg – SJ kör Norrlandstrafiken just nu, buss med Länstrafiken Norrbotten. Kolla även privata researrangörer för paketresor hos Kiruna Lappland Turistbyrå. Landsväg via E10 söderifrån alt via Norge eller Finland norrifrån.

Att korsa kommunen från Riksgränsen i väster till Saivomuotka i öster är en resa på 370 km.

Ytterligare info: Kiruna Lappland, Turistbyrå, Folkets Hus. Tel: 0980-188 80. E-post: kiruna@lappland.se På nätet: www.kiruna.se www.lappland.se www.kiruna.cc

Samhällsnytta för alla...

...och inte bara russinen ur kakan.

Vi finns för att kontinuerligt tillhandahålla en effektiv och kostnadseffektiv service för hela kommunen och inte bara för stunden eller för de delar som är en riktigt bra affär. Samtidigt ska bolaget överleva på de intäkter det har, vi kallar det för ”Affärsmässig samhällsnytta”.

Tekniska Verken i Kiruna AB är till 100% ägt av Kiruna kommun och levererar ”Affärsmässig samhällsnytta” på flera sätt. Som exempel kan

nämnas att vi driftar ca 40 vatten- och avloppsreningsverk, snöröjer åtskilliga mil väg efter varje snöfall samt hämtar sopor och avfall i hela kommunen. Dessutom driver vi åtta återvinningscentraler samt två värmeverk.

Vi gör det här för att hela Kiruna kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i.

Läs mer på www.tekniskaverkenikiruna.se

Tekniska Verken i Kiruna AB Tel: 0980-707 23 info@tekniskaverkenikiruna.se www.tekniskaverkenikiruna.se I LOVE KIRUNA 2009 9

Ingång

Ska vi flytta Kiruna, eller? >> Du har säkert hört talas om flytten av Kiruna stad.

I Love Kiruna ringde upp kommunens projektledare i ärendet för att kolla hur det går. >> text:petra sternlund • illustration: anna öhman (detalj av iillustrationen ’go west’)

Hallå Christer Vinsa, du är projektledare vid Kiruna kommun, för det som numera kallas stadsomvandling. Varför säger ni inte stadsflytt?

– För att det egentligen är vad det handlar om, en stadsomvandling. Kiruna har faktiskt förändrats mest hela tiden på grund av gruvbrytningen. Vi har fått flytta stadsdelar tidigare, den del som kallades Ön till exempel, och som låg precis nedanför gruvan. Det är mer en omvandling än en flytt. Det kommer att ske större liksom mindre omvandlingar i olika etapper, hela tiden. En stor omvandling vi har inom en snar framtid är exempelvis flytten av järnvägen.

Vad händer just nu?

– Många upplever nog att det står still just nu, vi har till exempel inte, som i Malmberget, en synlig grop som blir större och större. Men just nu jobbar vi med det

som vi kallar för gruvstadsparken, området mellan staden och gruvan, och hur det ska se ut. Vi utreder också möjligheterna att eventuellt bebygga de områden där kommunen äger mark, kring Matojärvi, Petsamo och Ripan, norr om centrum. Vi står inför rivning av bostadsområdet Ullspiran, som ligger närmast gruvan. Det kanske går att bygga nya bostäder på kommunens egen mark. Dessutom måste vi snart vara klara med hur nya E10:an ska dras. Åt vilket håll ska vi?

– Vår vision är att flytta staden mot nordväst, det finns också en detaljplan kring detta, men det är inte mark som kommunen äger själva och därför går processen långsamt. Därför tittar vi också på området som jag berättade om tidigare och om vi kan bygga något där. Kanske kan stadshuset få plats där. Det måste som bekant snart flyttas.

CO2 negativ >> Vid Icehotel i Jukkasjärvi har man bestämt sig för att bli koldioxidnegativa – CO2 negativ. Det ska man bli genom att producera mer förnyelsebar energi än man förbrukar.

Begreppet är nytt och skapat av Icehotel. Varje sommar smälter i och för sig ishotellet ner och återgår till Torne älv. Men själva verksamheten påverkar trots allt klimatet.

Nu ska man själv, i egen regi och i partnerskap med Gävle Energi, producera förnyelsebar energi. En del av denna produktion ska ske på plats i Jukkasjärvi. >>

Vem bestämmer hur det ska bli?

– Förhoppningsvis är det vi själva, kirunaborna, som bestämmer det. Fokus ligger mycket på LKAB och vad de säger, men vi måste alla tänka till och politikerna fatta beslut som gynnar samhället.

Vad tycker du själv bäst om i Kiruna och som är värt att bevara?

– Jag ser det som en förmån att jag fått vara borta från stan i 20 år och nu kommit tillbaka. Då inser man vilken stad Kiruna är. När man talat om att man är från Kiruna känner så gott som alla till staden och vet en hel del. Så det här begreppet Kiruna, och all den stolthet vi känner över vår stad, det skulle jag vilja att det bevarades. Att flytta saker och ting är inte svårt, det är betydligt svårare att förvalta vår stolthet. Men det är också en utmaning som gör det här till ett så otroligt roligt och intressant projekt.

Ny skola för new school-åkare >> I höst får Kiruna Sveriges första gymnasieprogram för den nya skolans skidåkare. Här ska landets främsta talanger kunna kombinera träning och skola, som skidåkare inom andra grenar har gjort under lång tid. ”New school-åkning” handlar om freestyleåkare som tränar eller tävlar i exempelvis halfpipe, bigair och slopestyle, grenar som oftast har förknippats med snowboard. Skidgymnasiet drivs av Malmens friskola där det kombineras med Rymdgymnasiet. >>

Foppa, Mooses, Tuva och Hilma

heter de fyra älgar som bor på Vittangi Älgfarm.

Vittangi ligger drygt sju mil sydöst om Kiruna. Det går bra att hälsa på älgarna året runt, men på vintern vill husse Lars Björk att man förbokar besöket. Annars går det att titta på älgbilder och älgfilmer från Vittangi på www.moosefarm.se

Ingång

Titta in hos Mange med mössorna text:petra sternlund • foto: jörgen medman

Det började med ett eget klädmärke kallat ”Zeini Zoul” för några år sedan. Magnus Ullenius ville göra egna, moderna streetkläder och satte igång att skissa. Idéerna kom från exempelvis en seriestripp han just läst, en bra film, en skön personlighet han just träffat. I dag har han egen klädförsäljning i Kirunas absolut mest udda butikslokal. En före detta kyrksal, ritad av arkitekten Ralph Erskine, insprängd i kvateret Ortdrivarens höghus, mitt i Kiruna C. Magnus säljer streetkläder i butiken, både sin egen design och andras. Storsäljaren är mössan som han syr själv. Den som han har på sig här på bilden. Den finns i två modeller och 14 färger. 1300 mössor har han sålt på de senaste två vintrarna. ”Det är min storsäljare. En del köper fyra åt gången i olika färger”, säger Magnus. På tal om Kiruna säger han: ”Det skulle inte falla mig in att flytta härifrån. Jag är Kirunabo för alltid”.

I LOVE KIRUNA 2009 11

Välkommen till Sveriges nordligaste Konsumbutik >> I Katterjåkk ligger Sveriges nordligaste

Konsumbutik. Alldeles nyöppnad och med fem brudar vid rodret. >> text:petra sternlund • foto: kjell törmä, jörgen medman

I november 2008 slogs portarna upp till Coop Konsum Katterjåkk. Därmed öppnades Sveriges nu nordligaste Konsumbutik, knappt en kilometer från den norska gränsen.

I butiken jobbar i dag fyra tjejer samt butikschefen Inga-Maj Eriksson. Alla fem som sökte jobb i Katterjåkk-butiken, bor i dag också i området. Och trots att inget större folk- eller nöjesliv står till buds efter arbetsdagens slut är de alla nöjda med sitt nya, behagliga liv i Katterjåkk.

– När vi inte jobbar åker vi skidor, badar bastu, sitter och pratar på kvällarna och har det gott. Och naturen här uppe är helt fantastisk, säger Inga-Maj Eriksson och fortsätter: – I går var jag ledig på dagen och bara nöjt av det storslagna fjällvidderna med vita fjälltoppar och en alldeles fantastisk violettblå himmel. Något så underbart får man knappast någon annanstans.

Katterjåkk är den lilla tåganhalten som gått från att i princip vara ett stenrös med 12 I LOVE KIRUNA 2009

ett par fritidsboenden till en helt ny by.

För några år sedan fick nämligen företaget Kirunafjällens Turistservice AB köpa ett femtiotal stugtomter i Katterjåkk av Kiruna kommun. En investering på 130 miljoner kronor har gjorts med bland annat 43 nya fritidshus och ett femtiotal husvagnsplatser.

När Konsumföreningen för Malmfälten fick erbjudande att öppna en butik i Katterjåkk av Kirunafjällen Turistservice AB, nappade man på idén.

Inga-Maj Eriksson berättar att man marknadsfört butiken framför allt mot den nordnorska marknaden. Och hittills har tillströmningen av kunder varit god. Området får dessutom extra skjuts när fjällsäsongen drar igång. Sortimentet består av dagligvaror. De flesta butiker har fasta koncept och sortiment men för Coop Kosum Katterjåkks del gäller det att anpassa sig efter de norska kunderna men också efter fjällturisterna.

–Vi är precis nyöppnade och har möjlighet att ändra sortiment efter efterfrågan.

Nu säljer vi mycket bacon och godis till den norska kunderna och vi får helt enkelt vara lyhörda för kundkretsen.

Katterjåkk:

Sirkka Rantasuo, Anette Idivuoma, Carina Nyström, Karin Hornestedt och Inga-Maj Eriksson.

katterjåkk ligger i den nordligaste delen av svenska fjällkedjan, mitt mellan Abisko och Narvik. Närmaste granne är Riksgränsen med fyrtiotal bofasta.

Katterjåkk ligger vid foten av Riksgränsenfjället och berget Vassitjåkka. Här finns 15 toppar högre än 1400 meter över havet som bildar ett av Skandinaviens mest varierande och snörikaste skidområde.

Love the road

Välkommen till Ebbes Kök i Katterjåkk. Här äter du god mat i en trevlig och välkomnande miljö, mitt i den lappländska fjällvärlden.

Tel: 0980-190 00 www.hertz.se Katterjåkk 0980-430 60

Bokningar: 0980-430 60 www.katterjokk.nu Hyr din Hertzbil här

Boende och bastuarrangemang i natursköna miljöer I byn Kurravaara erbjuder vi ett förstklassigt boende i olika stugor. I anslutning till stugan har vi en vedeldad mysig bastu för 10 personer. Välkommen med din bokning.

Vår förstklassiga stuga har 6 bäddar.

Bo i naturskön miljö.

Stugorna är mysigt inredda.

>> Varje år kommer över en miljon besökare till Kiruna och Kiruna Lappland jobbar för att de ska få en helhetsupplevelse. ”Vi siktar högt och långt. Alla ska känna sig välkomna, oavsett vad de vill göra hos oss. Kiruna ska vara Europas mest attraktiva resmål år 2020, säger Peter Thornéus, vd för turistorganisationen. >>

Kiruna – Europas mest attraktiva resmål 2020 text: sandra eriksson och petra sternlund • foto: jörgen medman • virgin galactic ©

Vi träffar vd:n för Kiruna Lappland, Peter Thornéus, på Kafé Rost, kaféet på andra våningen i Folkets Hus. Där har man en fin utsikt över Erskines originella hus som ger karaktär åt Kirunas centrum, och kliver man ut på kaféets balkong kan man vila blicken på Kebnekaisemassivet.

– Det är inte alla som kan gå till klädbutiken, banken eller optikern i sin stad och samtidigt blicka ut över Sveriges högsta fjälltoppar, säger Peter.

Peter Thornéus är Kirunakillen som efter 12 år i IT-branschen fick möjligheten att jobba som vd inom Kiruna Lappland.

Det är en ekonomisk förening som genom åren slipat på diamanten Kiruna som resedestination men också jobbat hårt för att få turistbranschen i Kiruna att växa och utvecklas.

– Det är ett privilegium att få denna 14 I LOVE KIRUNA 2009

uppgift, då Kiruna är en fantastisk destination. Jag har kommit in i det här med nya ögon. Kiruna Lappland har gjort ett kanonarbete under alla år, framför allt genom att våga tänka långsiktigt och blicka framåt. Vi är föregångare inom samverkan och utveckling, säger han.

Och föreningen siktar just nu mot 2020.

Visionen är att Kiruna ska bli Europas mest attraktiva resmål. Kiruna Lappland arbetar mot visionen i kort- och långsiktiga mål.

– Målen är en resa mot visionen. Vi väljer fokuserat ut målgrupper och marknader som vi jobbar mot. Genom att turistsföretagen samverkar och gör gemensamma satsningar ökar vi antalet besökare på ett effektivt sätt. Kiruna ska bli en stark åretruntdestination, säger Peter och fortsätter:

– Tillsammans är vi starka, det är nyckeln till framgång. Kiruna Lappland fungerar som ett verktyg. Vår roll är att marknadsföra Kiruna på ett kraftfullt och effektivt sätt och knyta samman företagen. Vi hjälper till vid mängder av aktiviteter, med vägledning, utveckling, att se en helhet och att höja kvaliteten, berättar Peter.

För företagen som är anslutna innebär det en rad fördelar, som marknadsföring, nätverkande och affärsmöjligheter. Som nystartat turistföretag kan det därför vara naturligt att ansluta sig. Men även många företag som inte är direktverkande i turistbranschen är även de anslutna till Kiruna Lappland. Man inser helt enkelt att en välutvecklad och lönsam turistbransch gynnar alla och gynnar Kiruna, enligt Peter.

– Många kanske inte vet hur viktigs turismen är. Men vi är alla ambassadörer

Naturen med norrsken och midnattssol, Icehotel, rymdresor, högfjäll med möjligheter till massor av aktiviteter och upplevelser – allt detta är Kiruna.

Peter Thornéus

Ålder: 37 år, född och uppväxt i Kiruna Just nu: vd, Kiruna Lappland Ekonomisk förening.

Erfarenhet: Har arbetat med IT och affärsutveckling.

Intressen: Fjäll, skidåkning, golf.

Det bästa med Kiruna: Kontrasterna, naturen och alla människor som bor och verkar här.

Kiruna Lappland

• Kiruna Lappland ekonomisk förening bildades 1992 och har över 130 medlemsföretag.

• Kiruna hade över en miljon gästnätter 2008 (lika många som Luleå och Piteå tillsammans).

• Besöksnäringen omsätter över 600 miljoner kronor per år.

• Besöksnäringen har över 600 årsanställda.

• Kiruna är störst och ledande i Norrbotten när -det gäller turism.

En dag på jobbet kan för Peter innebära en tur till Sveriges högsta topp, Kebnekaise, via östra leden som medför en hel del strapatser.

Att ha personlig kännedom om Kiruna och alla dess möjligheter ser Peter som oerhört viktigt för hans uppdrag som vd för Kiruna Lappland.

för Kiruna, och alla ska känna sig välkomna hit, inte bara turister utan även en investerare som till exempel vill bygga ett hotell här. Bra bemötande och det breda värdskapet ingår i vår plan, säger Peter.

Föreningen arbetar också med event, som även dessa skapar reseanledningar till Kiruna. Ett stort sådant är Kirunafestivalen.

Kiruna ska vara en stad som det händer något i, en levande stad. Peter har arbetat med affärsutveckling tidigare, och menar att det är ett snarlikt sätt att jobba oavsett bransch.

– Jag kan inte allt om den här branschen, men då kan jag också ifrågasätta och komma med nya infallsvinklar, och det var nog tanken när jag blev erbjuden jobbet som vd. Jag har dessutom otroligt duktiga medarbetare med kompetens

inom olika områden, säger han.

Själv är Peter född och uppvuxen i Kiruna och fjäll och skidåkning ligger honom varmt om hjärtat. Han tycker det är en förmån att han kunnat kunna bo och verka i Kiruna kontinuerligt.

– Det är verkligen livskvalitet att bo i Kiruna, säger han.

Peter beskriver sig som en driven kille med fart i, som vet vad han vill. Och det vill han ska genomsyra Kiruna Lappland.

Vi pratar åter om föreningens strategi med att undersöka marknader och målgrupper. Enligt Peter vet man vilka som vill komma hit, vilka som känner till Kiruna, och vilka produkter de vill ha.

Nu handlar det om att undersöka genom vilka kanaler man ska nå dessa besökare.

– Tyskland, Japan och England är tre viktiga utomnordiska länder vi fokuserar

på de kommande två åren. För många börjar resan till Kiruna på Internet och just nu jobbar vi med en webbsatsning.

En förstudie är gjord och det är helt klart mycket nytt och spännande på gång.

Kaffet i våra koppar är nästan slut och den vackra midvinterhimlen utanför de stora fönstrena ger Kiruna en nästan magisk inramning.

Peter talar varmt om staden Kiruna och om föreningen han jobbar med och alla besökare som han ser fram emot att få träffa.

– jag tycker att Kiruna har de bästa av förutsättningar. Det gäller att ha visioner, att veta vad man vill. Kiruna Lappland tar sikte framåt – och uppåt.

Välkommen till Kiruna – vad du än vill göra, avslutar han.

I LOVE KIRUNA 2009 15

a n u I Kidrer 2009? un i att v r e k c y t å D ka: du s

om Ekon

re n i isk fö

Januari: Kiruna Snöfestival!

Vintern är sällan så vacker som i smällkalla januari då Kiruna Snöfestival hålls. Renrace, kultur, konst, artister och massor av snö.

ng

Februari: Var på plats när Kirunafjällen öppnar!

Anläggningarna i Kirunafjällen öppnar för säsongen. Fina backar, fulla med snö. De e bara å åk.

Mars: Ta ishotellet i besittning

a av Se alla unika sviter och hotellrum gjord ta en drink framstående snö- och iskonsträrer och heten i isbaren. Som bekant smälter hela härlig d måna april r unde gång n Någo år. ner varje har du brukar hotellet stänga för säsongen, så a vinter inte varit till Jukkasjärvi och Icehotel denn nu. tid är det hög

Maj: Ta tåget mot Narvik

Nu slokar drivorna i Kiruna och det kan bli lite grått innan sommaren gör entré. En finfin utflykt är då att ta tåget längsden järnvägssträcka som Sveriges lokförare valt till Sveriges vackraste.

Hoppa av vid någon fjällstation och njuta av majsolen och snön eller möt våren i vår grannstad Narvik. Här har oftast golfströmmen kickat i gång lövsprickningen och uteserveringarna öppnat.

April: Fjällen i högsäsong

Högsäsongen i fjällen är nu i full gång, och fjällstationerna fylls av glada människor. Snö, sol och skid åkning förgyller vårdagarna, och man kan sitta med sin kåsa med rykande varm choklad och kika ned i ett pim pelhål.

Juni: Kirunafestivalen!

Tioårsjubilerande Kirunafestivalen firar stort sista helgen i juni. Midnattsol och skönsång, man ur huse och hemvändare till tusen. Folkfest när den är som bäst.

Augusti: BAMM

I den vilda, vackra fjällvärlden genomförs Björkliden Arctic Mountain Marathon, en två dagars fjällorientering för tvåmannalag med övernattning på fjället. Under två etapper ska deltagarna välja sin bästa väg i fjällterrängen, och bära med sig utrustning för övernattning i tält. Antar du utmaningen?

Juli: Esrangetur

I Kiruna pågår massor av spännande rymdverksamhet. Har du varit ut till Europas enda civila rymdbas? Kiruna Lappland Turistbyrå kör guidade turer till Esrange Space Center.

Oktober: Gör ett besök i gruvan

Välkommen till en av Sveriges bästa sevärdheter, visningsgruvan LKAB InfoMine, som fått högsta betyg i den internationella guideboken Lonely Planet.

• Guidade turer • Film och multimedia • Utställningar • Gruvmuseum • Café

September: Lannavaara – Sveriges Klondyke

om Kiruna. Här Byn Lannavaara finner du 12,8 mil öster kända för mest nog är men da erbju att t har de mycke mycket bekvämt sin fångstrika guldvaskning. Du kan bo åta. i stuga, lägenhet eller varför inte i lappk

December: Vintersäsong Vintersäsongen är igång

skoter, Icehotel invigs samt en massa

er: N o ve m b

igen med hundspann,

n orrske giska

n ma , nästa ör att punna s m o t else! F my upplev k Detta is t omma s k a t en, och en fan m o n fe ljus är ljus het att a detta s möjlig n n fi upplev , pann, s lju hunds tadens ed t ex m ifrån s r re n u e å ed på t r dig p följa m som ta en. r häst e rk ll a e m r e d vil skot ur ut i unda t annorl

N

annat roligt.

Eko nom isk före ning

Kiruna Lappland Turistbyrå

Lars Janssonsgatan 17 981 31 Kiruna Tel: +46 (0)980-188 80 Fax: +46 (0)980-182 86 info@lappland.se www.lappland.se

Här kommer snyggaste bussen i stan >> I höstas fick Kirunas nya bokbuss Svensk biblioteksförenings utmärkelse ”Årets bokbuss 2008”.

En buss i tiden och för framtiden. >> text: emma wodén foto: jörgen medman och petra sternlund

Det var 2006 som bibliotekschef IngMarie Engman Suup lämnade in bibliotekets önskemål om en ny bokbuss till Kiruna kommun. Den gamla bussen hade rullat på kommunens vägar sedan 1986 och dagarna började vara räknade.

Visionen var en ny, flexibel bokbuss som skulle möta framtidens behov och visa det nya bibliotekets blandning av digital media, traditionella trycksaker samt aktiviteter och kulturupplevelser.

– Vi hade en stor utmaning för vår vidsträckta men glest befolkade kommun. Bussen ska fungera som en mötesplats för dem som inte har möjlighet att besöka de fasta biblioteken. Vår bokbuss besöker 32 byar, 4 förskolor, några förskolor och ett antal dagmammor. Dessutom talas svenska, finska, tornedalsfinska och samiska i kommunen. Vi ville att så många som möjligt skulle kännas sig hemma i bokbussen.

Uppdraget att utforma den nya bokbussen gick till stockholmsföretaget Muungano med Martin Hedenström 18 I LOVE KIRUNA 2009

och Peter Thuvander i spetsen. Tillsammans med bibliotekschef Ing-Marie Engman Suup, bibliotekarie Annelie Henriksson och bokbusschaufför Sven Pounu, startade de en kreativ arbetsprocess för att göra verklighet av den nya bokbussen. Fokus låg på att fylla bussen med så många praktiska funktioner som möjligt.

>> En pojke frågade en gång om man kunde få hyra bussen för att ha disco i den. >> Den främre delen av bokbussen blev utformad som ett engelskt bibliotek med hyllor från golv till tak. Här hittar man böcker och tidningar för vuxna i olika åldrar. Det finns även sittplatser som fungerar som förvaring för böcker, CD-skivor och DVD-filmer. Längre bak i bussen bildas en mötesplats för

barn och unga. Här kan du sjunka ner i soffan och lyssna på musik eller titta på bildvisning. Vid bussens stora fönster kan du sitta vid dator och surfa på nätet oavsett om du befinner sig i Nikkaluokta eller Vivungi. Bussens bakre rum används också vid aktiviteter till exempel föreläsningar. Då följer en föreläsare med på en av bussens turer och håller ett föredrag vid varje stopp.

För bussens exteriör står Fredrik Forsberg på They Graphics i Stockholm. Den grafiska formen föreställer en fantasivärld som kombinerats utifrån egna favoritböcker för att skapa en unik, visuell berättelse. De starka färgerna valdes med tanke på att det saknas dagsljus i Kiruna under en stor del av året. Och av samma anledning tog man upp riktigt stora fönster i bakre delen.

Alla inblandade blev väldigt nöjda med resultatet och när den började rulla ute i kommuen fick den många glada tillrop.

– Det är framförallt barnen som tycker

Sven Puonu har kört Kirunas bokbuss i många år. ”Det är framför allt barnen som tycker om vår nya buss”, säger han.

om den nya bokbussen, säger Sven Pounu som kört bussen i många år.

Barnen gillar särskilt de sköna sittplatserna och de glada färgerna i bussens inredning. De rusar mot bussen när Sven svänger in på skolgårdarna i byarna.

– En pojke frågade en gång om man kunde få hyra bussen för att ha disco i den, säger Annelie Henriksson.

Det tolkar hon som ett bra betyg på bussens flexibilitet och att den kan ha många användningsområden.

Och man blir glad av den nya bussen.

Den är som sagt väldigt iögonfallande både när du ser den på håll och när du kliver in i den. Men besökare i den äldre generationen har delade uppfattningar om bussens nya utseende och funktioner.

– Jag märker att människor med en konstnärlig ådra tycker att bussen är fin, säger Sven diplomatiskt.

Andra tycker att det finns färre böcker att låna eftersom mer utrymme tas upp av sittplatser i bussen. Ing-Marie Engman

Suup menar att de har prioriterat fler sittplatser.

– Vi ville framför allt skapa en plats för umgänge och även kunna erbjuda ett bredare utbud av aktiviteter i bussen.

Som betyg på att man prickat rätt fick Kirunas bokbuss utmärkelsen ”Årets Bokbuss 2008”.

– Det är fantastiskt roligt, både för personalen och Kirunaborna. Det är ju ett nationellt pris, vi hade inte ens drömt om att vi skulle få det, säger bibliotekschefen Ing-Marie Engman Suup.

I motiveringen till priset skriver juryn att Kirunas bibliotekssatsning innebär att alla kommuninvånare i sitt närområde har tillgång till bra biblioteksservice. Dessutom att Kirunas bokbuss står för en flexibel och kreativ verksamhet.

– Vår filosofi när vi började diskutera en ny buss var att ge Kiruna kommun ett modernt bibliotek i det lilla formatet.

Och vi tycker verkligen att det blev så.

Bokbussen är en positiv händelse i kommunens glesbygd, i tiden och för framtiden, säger Ing-Marie Engman Suup.

Vandringspriset Årets Bokbuss, en modell av den första svenska bokbussen från 1948.

Kirunas bokbuss: Årsmodell: 2008 Chassi: Volvo Längd: 12 meter Bredd: 2,5 meter Byggare: Kiitokori, Finland Formgivning: Peter Thuvander och Martin Hedström, Muungano Grafisk formgivning: Fredrik Forsberg Kirunas bokbuss tilldelades utmärkelsen ”Årets Bokbuss 2008” med motiveringen: ”för flexibel och kreativ verksamhet.”

Svensk biblioteksförening började dela ut pris till Årets bokbuss 1998 i samband med att bokbussverksamheten fyllde 50 år. Vinnaren av årets bokbuss får ett vandringspris som är en modell av den första bokbussen i Sverige.

I LOVE KIRUNA 2009 19

20 LOVE KIRUNA 20 I ILOVE KIRUNA 2009 2009

Kiruna Airport lyfter mot framtiden >> Kirunas flygplats är på offensiven. Genom en målmedveten satsning ska Kiruna Airport placera sig på världskartan över attraktiva flygplatser med många möjligheter.

– Kiruna Airport ska bli en unik, spännande mötesplats, säger Pekka Salomonsson, flygplatschef i Kiruna. >> illustration: jörgen medman • text: petra sternlund • foto: jonas sundberg

I LOVE KIRUNA 2009 21

”Tänk dig att du kliver ur flygplanet en mörk vinterkväll. Vinden viner över snön och norrskenets ljusbågar spelar över himlavalvet.

Du är några få meter från ankomsthallen och där inne brinner en eldstad dit inga vindar når. Du kliver in en hotellounge och nu börjar ditt äventyr.

Du är varmt välkommen till Europas sista vildmark och nu är dina möjligheter i det närmaste oändliga till upplevelser och äventyr du aldrig ska glömma.”

Det är en decemberförmiddag på Kiruna Airport. Det snöar lätt och temperaturen håller sig kring ett par minusgrader. Inga norrskensbågar så långt ögat når men energin hos mannen vi träffar skulle kunna tända minst ett norrsken.

För när Pekka Salomonsson målar upp en vision av hur flygplastens gäster ska uppleva sin ankomst till Kiruna Airport i framtiden sparar han inte på krutet.

– Flygplatsen ska bli ett upplevelseområde. Här finns häftig natur. Här kan vi bygga hotell, här finns ytor och lokaler med enorm potential, för spännande och unik verksamhet. Och så ligger vi nära Kiruna. Det ska kännas direkt när man kliver av flyget att man satt ner foten på unik mark.

Framför oss målar han upp en bild med en hotellbyggnad, givetvis i glas, byggd ovanpå nuvarande flygplatsbyggnad.

Han beskriver området utanför som en äventyrspark med skotersafari, hundspannsturer, en älgfarm, kanske en samisk camp. Ett resecentrum finns sammankopplat med flygplatsen och härifrån kan du ta dig till fjällen eller kusten med snabbtåg. Och kanske det mest sensationella av allt, om ett par år finns planer på att skicka i väg rymdturister från Kiruna Airport och det kommer att kräva en inramning av speciell sort, med ett eventuellt Visitors Center, en testanläggning för blivande rymdturister med mera.

Han målar intensivt och levande, men så säger han också att siktar man ingenstans – så når man ingenstans.

– Jag gillar att visionera, tänka långsiktigt, försöka se möjligheter i allt. Vi vet att tillgängligheten är en grundläggande förutsättning för den här regionens utveckling och där ser jag att flygplatsen spelar en enormt viktigt roll.

Pekka Salomonsson tog över som flygplatschef vid årsskiftet 2007-2008.

22 I LOVE KIRUNA 2009

Dessförinnan var han vd på Kiruna Lappland, den ekonomiska förening som jobbar med att utveckla Kiruna som besökdestination. Under sina år på Kiruna Lappland gjorde han sig känd som en dynamisk kraft som bland annat var med och byggde upp Kirunafestivalen som i dag lockar kring 60.000 besökare varje år.

– Det jag framför allt tog fasta på under mina år på Kiruna Lappland var att koppla ihop enskilda entreprenörer, att man kan och ska dra nytta av varandra, säger han och så räknar han upp ett flertal samarbetspartner och aktörer som han skulle kunna tänka sig som verksamma i och kring flygplatsen.

Men var får mannen sin energi i från, sin lust att visonera? Och att dra upp storslagna planer för Kiruna flygplats framtid?

– Jag är en vanlig Kirunagrabb, född och uppvuxen här. Min farsa jobbade 40 år i gruvan och sa alltid att han jobbat där för mig också: ”så gör nåt annat pojk”.

Pekka säger att är man född och uppväxt här så har man ständigt genom

>> Jag är en vanlig Kirunagrabb, född och uppvuxen här. Min farsa jobbade 40 år i gruvan och sa alltid att han jobbat där för mig också: ”så gör nåt annat pojk. >>

åren matats med att gruvan inte är en oändlig resurs. Just nu ser det i och för sig ut annorlunda ut med tanke på att man måste flytta hela stan på grund av framtida gruvbrytning.

– Men just det att om gruvan inte finns längre, vad ska man göra då? Det har jag tagit med mig.

Det blev turistnäringen som fick bli alternativet till gruvan. Turismen är en av de näringsgrenar som man i Kiruna pekar ut som det stora, framtida sysselsättningsområdet tillsammans med till exempel rymdindustrin.

Pekka Salomonsson har jobbat som ambulerande skidlärare i bland annat Åre, Sälen och Riksgränsen. Han har jobbat som marknadschef i Björkliden. Han har studerat vid turisthögskolan i Östersund och vid turistsportlinjen på Malmfältens folkhögskola. Dessutom har han lagt till en examen i marknadsekonomi vid universitetet i Luleå.

– Det jag lärt mig genom åren och genom min yrkesbakgrund är att kommunicera och tydligöra saker och ting. Först måste man ha en vision, så en strategi och en målsättning och så sätter man upp en handlingsplan.

Spektakulära framtidsplaner finns som sagt men redan i dag är Kirunas flygplats en arena för bland annat olika typer av testverksamhet. Eftersom flygplatsen ligger i arktiskt klimat och samtidigt i glesbebyggt område är den utmärkt som utgångspunkt för de mest skilda verksamheter.

– Luftrummet ovan Kiruna är inte särskilt högtrafikerat, det gör att man kan få flyga och göra tester utan att det påverkar annan flygtrafik alltför mycket, berättar Pekka och räknar upp ett par kunder som har använt Kiruna Airport, till exempel helikoptertillverkarna Augusta Bell och Westland, NASA, Airbus och Försvarsmakten.

– Det som är gemensamt för alla som kommer hit är att de är mycket nöjda och gärna kommer tillbaka. NASA beskrev flygplatsen, vår personal och Kiruna som ”The no problem people”, allt går att lösa och det är något som vi är väldigt stolta över, säger Pekka.

Och så får man inte glömma ”Andra Chansen”. Då förvandlades flyghangaren Arena Arctica till scen för Sveriges televisions Melodifestival och deltävlingen Andra Chansen som blev en enorm succé.

– Där visade vi faktiskt att allt är möjligt. Vi kände oss modiga som tog på oss uppdraget, det var ju trots allt inte bara några timmars kontorsjobb, utan en väldigt stor apparat som skulle roddas ihop. Och utan att vara alltför blygsam skrev vi nog ett stycke Kirunahistoria där och då. Alla som var här, som jobbade med arrangemanget, artister, press, alla var supernöjda efteråt. Det var en enorm kick för oss och för hela Kiruna. Vilken fest det blev.

Snöfallet har upphört utanför Pekkas kontorsfönstret på Kiruna Airport.

Temperaturen sjunker. Det kan mycket väl bli norrsken i kväll.

– Jag hoppas kunna utveckla Kiruna flygplats till norra Europas ledande gateway på Nordkalotten. Vi måste visa att det går att få till saker och ting här uppe och här ute på Kirunas flygplats.

LKAB har sagt att man ska satsa ytterligare 23 miljarder på gruvnäringen här i Kiruna. Kiruna kommun hade nästan 400.000 gästnätter, första halvåret 2008. Vi har nära hälften av alla turistövernattningar i länet. Det går bra här uppe och det är nu vi ska dra nytta av det och jobba ännu hårdare.

Lågkonjunktur ska inte ses som ett problem, inte när man ska titta 100 år framåt i tiden.

kiruna airport: Invigd år 1960 Antal passagerare 2008: ca 200.000 Antal landningar: 1.625 Terminalyta: 2.500 m2

Landningsbanans storlek: 2.500 x 45 meter Antal anställda i LFV: 15 Totalt anställda på flygplatsen: 60 Antal företag på flygplatsen: 8 Restid till city: 10 min Kontakt: www.lfv.se tel: 0980-680 00 e-post: peter.salomonsson@lfv.se

Arena Arctica (överst) har inhyst många intressanta projekt. Bland annat avgjordes Melodifestivalens sista deltävling 2008 i den flexibla flyghangaren. Peter Salomonsson tittar ut över Arena Arctica (ovan t v.) då industrimässan Euro Expo besökte Kiruna. Piloten Dick Ewers (ovan t h) på plats i Kiruna när NASA genomförde en forskningsprojekt med Arena Arctica som bas i augusti–september 2008.

Spaceport Sweden om visionen för Kiruna Airport: ”Rymdturismen i Kiruna håller som bäst på att ta form genom Spaceport Swedens planer och här har

Kiruna Airport en mycket viktig roll. De ska inte bara ansvara för start och landning av rymdfarkoster, utan även vara med och rama in Kiruna som rymd- och äventyrsstad.

I kölvattnet av rymdfärderna finns oanade möjligheter att utveckla Kiruna som besöksort och vi siktar på

att skapa den mest kompletta spaceporten i hela världen. Rymdresenärer ska inte bara sikta mot rymden, de ska även sikta på att nå rymden från just Spaceport Sweden, eftersom Kiruna bjuder på så många fantastiska upplevelser på marken också.”

Johanna Bergström-Roos, vid Spaceport Sweden, som jobbar för att kommersiella rymdflygningar ska kunna genomföra från Kiruna. Siktet för första rymdflygningen är inställt på 2012.

>>

I LOVE KIRUNA 2009 23

Biltestbanan som ligger i anslutning till Kirunas flygplats.

Från biltester till barnkalas Kiruna Airport – en spännande mötesplats text: petra sternlund • foto: hans-olov utsi • lina juuso norberg • jonas sundberg

Att ha visioner är givet för flygplatschefen vid Kiruna Airport. Men redan i dag är Kiruna Airport en mycket spännande mötesplats där flera intressant saker händer.

– Här pågår dagligen många aktiviteter som de flesta inte har en aning om, säger Pekka Salomonsson.

Det många, till exempel, inte känner till enligt Pekka, är att Volvo personvagnar har sin testanläggning på flygplatsen, med tillhörande testvägar.

– Vi har även Volvo Lastvagnar hos oss och de hyr vår gamla brandstation och testar just lastvagnar och bussar. Tillsammans kan de vara upp till 300 människor som jobbar med Volvos testverksamhet ute på flygplatsen, under vinterhalvåret och jag tror faktiskt att detta är en välbevarad hemlighet, säger Pekka.

En entreprenör som valt att etablera två av sina verksamheter ute på Kiruna Airport är Tomas Farelind.

– För oss på Hertz och Destination Kiruna kändes det naturligt att etablera vår verksamhet ute på Kiruna Airport. Vi satsar långsiktigt och kommer rymdresorna igång från Kiruna flygplats kommer detta att vara händelsernas centrum.

Tomas säger att han gillar visionen om ett resecentrum ute vid flygfältet och att det då känns självklart att finnas ute på flygplatsen.

– Vi som ska paketera och sälja resor ska befinna oss i navet. Vi ska göra det så lätt och smidigt som möjligt för våra besökare.

24 I LOVE KIRUNA 2009

Kiruna är i en spännande fas, en starkt destination i ropet och det känns som intresset för staden kommer att öka.

Tomas Farelind har tillsammans med Kiruna Airport och Coop Forum i Kiruna smitt planer för att öka servicen ute på flygplatsen. Tanken är att snart kunna erbjuda biltvätt och e-handel till de resenärer som så önskar. Den som vill ska via nätet kunna handla varor ur Coop Forums sortiment som sedan levereras till dig vid din ankomst till Kiruna Airport.

Peter Fjällborg, vd Konsum Malmfälten berättar: – Du kanske landar sent eller inte har tid att åka och handla. Du kanske ska resa vidare till fjällen direkt efter landning och behöver proviant med dig eller så ska du ta en hundspannstur ut i naturen, då laddar vi släden med de varor du vill ha med dig, säger Peter Fjällborg.

Pekka Salomonsson säger att satsningen görs för att alla resenärer ska få den service de behöver: – De ska känna sig väl omhändertagna här hos oss.

Sist men inte minst firas ett och annat barnkalas ute på flygplatsen. Då får kalasgästerna bland annat åka brandbil, titta in i flygledartornet, spana in vad som syns i säkerhetskontrollens röntgen och dansa disco i tullförådet. Pekka Salomonson förklarar: – Barnkalasen kan ses som en lite mindre verksamhet i det stora hela här ute men

Barnkalas, hundshow, jubileumsfester.

Kiruna Airport passar för många olika aktiviteter.

minst lika viktigt. Vi skapar förtroende hos de unga, de lär sig om säkerhet och vad man faktiskt kan göra och jobba med här ute.

Det är tänkt att skapa intresse för framtidens mest spännande flygplats i Norden – Kiruna Airport.

Illustration JOB Reklambyrå

Läckra lägenheter med det lilla extra Vi är glada över att Kiruna nu kan erbjuda hyreslägenheter i absolut toppskick.

Nya Björkplan består av 26 lägenheter; 1-4 rum och kök, nyrenoverade från golv till tak, med nya kök och badrum.

• Stora, rymliga, generösa ytor • Kakel i kök och badrum

• Öppen planlösning mellan kök och vardagsrum • Lägenheter med bastu

• 100 meter till skoterled

• Nära till fritidsaktiviteter; stall, fotboll, hockey Vill du veta mer, gå in på vår hemsida www.kirunabostader.se/nyabjorkplan

Kirunas största fastighetsägare planerar för Kirunas framtid Vi inom Kirunabostäder tror på Kiruna och gör därför satsningar på såväl bostäder som på företags- och affärslokaler.

Vi vill erbjuda Kirunabor, hemvändare och nyinflyttade olika alternativ till boende.

Det skall finnas fräscha upprustade lägenheter för den som vill ha det. Vi kommer att utöka möjligheter för den som vill uppdatera eller skapa ett personligare boende med tex nya köksluckor, keramikhäll eller varför inte egen diskmaskin?

Vår senaste satsning med Nya Björkplan har slagit mycket väl ut och det skapar också förutsättningar för liknande satsningar på andra områden.

Inom lokal och affärssidan arbetar vi aktivt för att utveckla våra egna lokaler genom gemensam marknadsföring, nya shoppingalternativ, husråd, kundanpassade öppettider.

Med framtidsperspektivet arbetar vi med att få till stånd nyetableringar av olika slag.

Vi har under 2008 genomfört en omorganisation för att bättre möte våra kunders behov. Nu har vi kundanpassade öppettider med bättre möjligheter till felanmälan.

En ny och betydligt bättre hemsida kommer under våren 2009.

Vi tror på Kiruna och Kirunas framtid.

0 9 8 0 -70 8 50 • K i r u n a b o s t ä d e r A B 9 8 1 8 5 K i r u n a • w w w. k i r u n a b o s t a d e r. s e

>> Om gruvnäringen försvann i ett slag, hur skulle näringslivet i Kiruna se ut då? Bengt Jaegtnes är en av dem som har en klar vision av hur det skulle kunna te sig. Som vd för Kirunas utvecklingsbolag Progressum jobbar han för att Kirunas näringsliv inte ska vara ensidigt beroende av gruvnäringen. >> text: petra sternlund • foto: jörgen medman

Kiruna – inte bara en gruvstad En vanlig dag för Bengt Jaegtnes kan se ut som följer: Möte med representanter för näringlivsdepartementet i Stockholm för att diskutera utvecklingsfrågor. Eller möte med ledningen för SAS för att prata om vinterflygtrafiken till Kiruna under 2009.

Eller på plats i New Mexico och delta i en internationell rymdturismkonferens för att marknadsföra och sälja in Kiruna till olika operatörer inom rymdturism.

Som vd för utvecklingsbolaget Progressum i Kiruna har Bengt framför allt till uppgift att kommunicera, driva på olika processer, få saker att komma igång.

– Det kan låta som en klyscha, men vi är spindeln i nätet. Vi finns för att föra samman, ge rådgivning och support, men också för driva på och initiera olika projekt och aktiviteter. Vi ska titta framåt och få ihop det.

Sedan mitten av 90-talet driver bolaget Progressum näringslivsutveckling i Kiruna kommun. Initiativet till bolaget kom i och med att kommunen beslutade sig att lägga ner sin egen näringslivsfunktion.

Progressum är ett samarbete mellan kommunen och olika företag och näringslivsaktörer, där kommunen står som ägare av knappt en tiondel.

Bland övriga återfinns både större och mindre företag inom skilda branscher, organisationen Företagarna i Kiruna, Kiruna Lappland Ekonomisk förening som driver utvecklingen av Kiruna som turistdestination samt LKAB. Tanken med Progressum är att bolaget ska hjälpa till att förvandla Kiruna från enbart gruvstad till en stad där näringslivet har fler ben än ett att stå på.

– Vi har många fantastiska områden där 26 I LOVE KIRUNA 2009

vi kan utvecklas. Vi har rymd, miljö, turism och handel, säger Bengt.

De senaste åren har allt fler aktörer och företagare, enligt Bengt, visat viljan att vara med och driva på utvecklingen och skapa förutsättningar för ett mer divergerat näringsliv i Kiruna.

– Det finns i dag en lust och en kreativitet kring att utveckla olika områden, och framför allt områden där vi är unika.

Bengt Jaegtnes tar som exempel projektet Kiruna Proving Grounds – ett samarbete mellan Icehotel, transportbolaget BDX och LFV (före detta Luftfartsverket). Bengt berättar att biltestverksamheten har pågått i decennier kring Kiruna och för att ytterligare stärka denna utveckling byggde Kiruna kommun för ett par år sedan en halkbana nära flygplatsen. Efter det initierade och startade Progressum tillsammans med ovan nämnda aktörer Kiruna Proving Grounds för att marknadsföra och erbjuda bland annat tjänster och upplevelser till fordonsindustrin.

– När vi gick samman och alla inbland-

>> Det finns i dag en lust och en kreativitet kring att utveckla olika områden, och framför allt områden där vi är unika. >> ade kunde fokusera på vad de var bäst på, istället för att köra sina egna race parallellt, blev givetvis resultatet gott. Det visar inte minst omsättningen för Kiruna Proving Gorunds som gått från 25 miljoner till

40 miljoner på två år, säger Bengt och fortsätter: – Det är lätt hänt i ett företag att man jobbar på och har fullt fokus på sitt eget.

Vilket vi har full förståelse för. Men kan vi vara där och lyfta blicken åt dem, se längre fram och sätta ihop tre, fyra eller fem företag då kan det bli något nytt, spännande och utvecklande. Något som man kanske inte som enskild företagare orkat eller inte haft möjlighet att driva själv.

Vid Kiruna kommun är man nöjd med Progressums arbete, Kirunas två kommunalråd, Lars Törnman (kip) och Kenneth Stålnacke (s) har förtroende för bolagets arbetet: – Vi har en bra styrelse med bredd och vi tycker de gör ett bra jobb. Bolagets vd Bengt är något av en eldsjäl och ett såndant här jobb, som att utveckla vårt näringsliv, behöver eldsjälar, säger Kenneth Stålnacke och fortsätter: – Tittar man på vilka projekt de driver, som till exempel Spaceport Sweden, är givetvis förhoppningen stor att det ska generera arbeten. Vid Spaceport America talar man om 5000 nya jobb år 2020 tack vare de kommersiella rymdflygningarna.

Skapar Spaceport Sweden tio procent av det, 500 nya jobb, här i Kiruna är det givetvis oerhört bra för Kiruna kommun.

När Bengt tittar 10–12 år i framåt i tiden ser han ett Kiruna där rymdindstrin har dubblat sina årsanställda till 1000, lika så har turistbranschens årsanställda dubblats till 1200. Handeln är attraktiv och drar folk utifrån och verkstadsindustrin får allt fler och större exportmöjligheter.

– Min vision är att vi år 2020 är en

”År 2020 är vi en plusort. Det är möjligt om vi alla i näringslivet tar vårt ansvar. Vi i Progressum ska supporta, driva på och initiera olika projekt och aktiviteter. Vi ska titta framåt och få ihop det”, säger Bengt Jaegtnes, vd för utvecklingsbolaget Progressum.

Progressums konceptbild speglar Kirunas unika näringsliv.

plusort. Men det krävs att vi alla i näringslivet tar ansvar och engagerar oss.

Och vi på Progressum håller gärna i taktpinnen.

Och för Bengt Jaegtnes är Kiruna verkligen möjligheternas ort.

– Kiruna är faktiskt sanslöst unikt.

Här har vi enorma ytor, drygt en kvadratkilometer per innevånare att röra oss på. Vi har fantastiska årstider med snö, is, kyla, midvinter, norrsken, vårvinter och midnattssol. Storslagen natur, äkta vildmark. Och inte minst så har vi härliga människor. Vi ser också att attityderna förändras åt det positiva hållet. För tjugo år sedan var det vanligare att man satt uppe på läktaren och gnällde. I dag vill fler och fler komma ner och vara med på spelplanen. Man har insett att gnäll inte skapar tillväxt. Tänk vilken energi vi får den dagen alla är nere på spelplanen. Då skapar vi stora möjligheter.

Projekt och nätverk Progressum arbetar med: • spaceport sweden Bolaget Spaceport Sweden samarbetar med Virgin Galactic för att genomföra kommersiella rymdflygningar från Kiruna. Bakom Spaceport Sweden står Rymdbolaget, ICEHOTEL, LFV och Progressum.

Syftet är att erbjuda operatörer inom rymdturism infrastruktur, tjänster och upplevelser.

• technical visits Syftet i detta projekt är att göra affärer av fördjupade studiebesök i de många spännande verksamheter som finns i Kiruna, exempelvis LKAB, rymdbranschen eller stadsomvandlingen, och därmed skapa ytterligare anledningar att resa till Kiruna. Målgruppen är framför allt företag som vill besöka Kiruna för att få kunnig vägledning och detaljerad information direkt av exempelvis forskare eller ledare för olika verksamheter.

I projektet deltar Rymdbolaget, IRF, ICEHOTEL samt Progressum och fler deltagare är att vänta.

• kiruna test area Progressum har tillsammans med näringslivet i Kiruna inlett ett samarbete för att utveckla testverksamheten i kommunen. Kiruna Test Area ska marknadsföra sig utåt och samordna sina resurser, såväl när det gäller teknik och kompetens som service och upplevelseaktiviteter för att Kiruna ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ.

• kiruna proving grounds Är ett partnerskap som tillhandahåller infrastruktur, tjänster och upplevelser till fordonsindustrin. I partnerskapet ingår förutom Progressum också Kiruna kommun, LFV, ICEHOTEL och BDX. • kirunagalan En satsning för att inspirera, engagera och entusiasmera Kirunas alla företagare. Det är Progressum, tillsammans med partners, som arrangerar en näringslivsdag med föreläsningar samt festligheter och prisutdelningar på kvällen.

• snö & is I detta nystartade projekt är målet att förlänga vintern, framför allt genom att tidigarelägga starten för besöksnäringens vintersäsong. Varje extra dag som kan läggas till vintersäsongen innebär sammantaget i slutänden miljoner i ökade intäkter för kommunens näringsliv.

Deltagare i projektet är FriGeo, Luleå tekniska universitet, Camp Ripan, Björkliden Fjällby, ICEHOTEL samt Progressum.

• kiruna kommunikationsråd Ska främja utvecklingen av kommunikationer i regionen, med fokus på flyg, tåg, buss och taxi.

Ska vara initiativtagande, rådgivande och ska föra dialog med operatörer och berörda myndigheter.

I LOVE KIRUNA 2009 27

Fotografen som

fångade Lappland från ovan >> I år är det nittio år sedan fotografen Sven Hörnell föddes. Tagen av landskapet med de stora kontrasterna, av snön och midnattssolen kom han att ägna större delen av sitt liv åt att skildra den svenska fjällvärlden. Nu finns åter Sven Hörnells fantastiska bildspel att se på Folkets Hus i Kiruna. >> text: jonas sundberg • foto: sven hörnell © www.humanspectra.com

28 I LOVE KIRUNA 2009

” Under tre års tid, sedan vi flyttade hit till Kiruna, har folk frågat efter bildspelen nästan varje dag”, säger Gudrun Hörnell, dotter till fotografen Sven Hörnell.

Kontakterna som byggts upp genom alla åren, inte minst när det gäller alla bildspelsbesökare, är omfattande. Nu hoppas Gudrun Hörnell på en lyckad comeback för bildspelsvisningarna, som hade nypremiär den 16 december 2008.

Det handlar om ett helt nytt bildspel.

Producenter är mediaföretaget Human Spectra AB som bidragit med nya influenser, teknik och inslag. Bland annat med ny musik av kompositör Martin Sundbom och sånginslag av Sofia Jannok och Katrin Grönlund.

– Human Spectra har gjort ett fint jobb och vi är mycket glada över deras sätt att förvalta denna unika bildskatt, säger Gudrun när vi besöker henne och Svens dotterdotter Anette som tillsammans driver butiken i Folkets hus.

Fotografen Sven Hörnells historia är känd för många svenskar. Han var från Örnsköldsvikstrakten men blev redan som ung förälskad i Lappland med dess natur och kultur. Det var under beredskapstiden

som den unge Sven Hörnell besökte norra Lappland för första gången, då som soldat.

Om detta sitt allra första möte med landskapet berättar han själv i minnesboken ”Sven Hörnell” från 1993: ”En tidig aprilmorgon tumlade vi ut ur mörka godsfinkor på Abisko östra station.

Kontrasten var enorm. Från godsvagnens dunkel kom vi ut i det bländande ljuset.

Fjällens gnistrande vita sidor och blå skuggor gav nästan en chockartad upplevelse.

Något så dramatiskt och vackert hade jag aldrig förr varit med om. Det hände något inom mig. Jag blev fjälltagen. Den rena luften, vidderna, fjällens former och de speciella ljuden stämde mina sinnen som till andakt.”

Så snart han fick möjlighet återvände han och köpte, med hjälp av ett litet lån, en stuga i Riksgränsen. Få hade väl trott att han skulle bli kvar i den lilla gränsbyn under så många år.

Stugan kom att bli hans fasta punkt i livet och byggdes successivt ut för att hålla jämna steg med det expanderande fotoföretaget. Anläggningen inrymde till slut bland annat bildspelssal, ateljé, utställningsrum och butik och besöktes av tiotusentals turister genom åren. Tillsammans med

familjen drevs och utvidgades företaget och man gav sig in i det ena projektet efter det andra, till exempel succéböckerna ”Mitt Lappland” och ”Subarktiskt land”, och bildspelen som drog åtskilliga besökare genom åren. Det blev också många föreläsningsturnéer runt om i Sverige och Norge.

Sven Hörnell blev en pionjär inom svenskt flygfotografi, med hjälp av sitt flygplan Piper Super Cub och en stor portion envishet. Det blev bland annat ett bildsvep över hela Sverige som fick mycket uppmärksamhet på sin tid, samt åtskilliga turer till både lätt- och svårtillgängliga platser runt om på Nordkalotten, med det lilla planet. På sextiotalet stack han emellan med en karriär som vykortsproducent på Kanarieöarna och i västafrikanska Gambia.

Riksgränsen förblev dock hans fasta punkt fram till hans bortgång i oktober 1992.

De ovan nämnda böckerna ligger naturligtvis på butikens hyllor tillsammans med flera andra fotoproduktioner av allehanda slag och ger en bild av en lång och produktiv fotografisk gärning med många expeditioner. Anette minns hur hon som barn följde med morfar Sven på tur med flyg, upp i fjällvärlden.

I LOVE KIRUNA 2009 29

– Morfar blev fiskefrälst på gamla dar.

Han for självt långt ut på en sjö för att fiska från flygplanspontonerna och jag stannade på stranden. Allt eftersom timmarna rann iväg började jag förstå att morfar måste ha glömt bort mig. Det var en stor sjö och mina rop hördes inte ut till honom på planet. Det enda jag hörde var ljudet av ett vattenfall, en örn kretsade ovanför mig medan det mörknade och blev kallt.

Som tur var upptäckte morfar Sven sin blunder innan det blev allt för sen kväll.

– Händelsen speglade allt vad pappa gjorde. Han arbetade intensivt och envist när han gav sig in i något. Om ljuset för en viss bild plötsligt blev det rätta gick han ut och jobbade utan att ta allt för mycket hänsyn till hur folk vid middagsbordet

tänkte och reagerade, säger Gudrun.

En annan händelse som speglade detta, inträffade 1943 när beställt virke till renovering av stugan anlände med tåget till Riksgränsen.

– Det var full storm och ingen hade tid att hjälpa honom att hämta leveransen från tågstationen. Pappa lade sig, utsträckt som ett kors över virket, tills stormen lagt sig, berättar Gudrun med ett skratt.

Det blev en stor omställning för företaget Sven Hörnell AB när man, efter mer än 60 år i Riksgränsen, sökte sig till tätorten.

Inne i butiken som är Hörnell AB:s centrala punkt, som funnits sedan 2005 i Folkets hus i centrala Kiruna, finns Svens bilder i alla dess former, på hyllor och i ställ, som

Sven Hörnell och Sven Hörnell AB: 1919: Sven Hörnell föds i Järved, Ångermanland som näst yngst i en tolvhövdad syskonskara.

1939: Besöker Lappland för första gången.

1943: Flyttar till Riksgränsen.

1961: Tar flygcertifikat.

70-talet: Ger ut böckerna ”Kungsleden”. och ”Sverige sett från luften”. De tryckta fototavlorna lanseras.

1981: Boken ”Mitt Lappland” ges ut.

1986 och 1989: Anläggningen i Riksgränsen utvidgas i två steg med bland annat butik och bildspelssal som invigs av kung Carl XVI Gustav.

1991: Boken ”Subarktiskt land” ges ut.

1992: Sven går bort, 73 år gammal.

2005: Sven Hörnell AB flyttar in till Kiruna.

2008: Bildspelet startas upp på nytt.

Sven Hörnell är framför allt känd för sina fantastiska naturbilder. Men han skildrade också människorna och livet i norr med stor värme. Samtliga bilder © www.humanspectra.com 30 I LOVE KIRUNA 2009

vykort, korrespondenskort, i böcker och som tavlor. Även souvenirer med olika lappländska och allmänna svenska teman säljs.

– Just i dag är det lugnt, men året ser ju ganska annorlunda ut nu, i jämförelse med Riksgränstiden. Då hade vi i princip stängt under oktober till februari och jobbade istället med allting runtomkring. Nu har vi öppet hela året och även kirunaborna har börjat hitta hit allt mer, säger Gudrun.

Hon hoppas att både kirunabor och turister återupptäcker Svens bildskatt i och med det nya bildspelet.

– Det känns spännande och roligt att föra pappas arv vidare på vårt sätt, här i Kiruna.

>> Det var stormen och stillheten. Frosten och sommarvinden.

Människor i by och på fjäll som lockade mig att stanna i Lappland.

Landet under midnattssol och midvintermörker. >> Sven Hörnell

Skidvägen västerut >> Snön sprutar över axlarna, mjölksyran pumpar i låren och jag är övertygad om att jag inte kommer att klara av nästa sväng. Jag har än en gång överskattat min förmåga som skidåkare och skenar, helt utan kontroll, ner för en del av berget som jag uppenbarligen inte bemästrar. En vinddriva avslutar hårdhänt åkturen och som straff för mitt övermod fyller berget mina kalsonger med nyfallen, iskall snö.

Kirunafjällen har förmågan att locka fram äventyraren i mig, det storslagna landskapet förför med fantastiska äventyr och fantasi omsätts lätt i praktik. Det är antagligen äventyraren i oss som får de flesta som upplevt Kirunafjällen på skidor att år efter år söka sig tillbaka. >> text: linus niva • foto: markus alatalo

32 I LOVE KIRUNA 2009

I LOVE KIRUNA 2009 33

>> Björkliden har flera mycket potenta offpistområden, men faktum är att de preparerade nedfarterna håller mycket hög klass. >>

Tåget är för många skidåkare nyckeln till Kirunafjällen och när Malmbanan färdigställdes 1902 öppnades en helt ny värld för nyfikna skidpionjärer. Järnvägssträckan mellan Torneträsk och Riksgränsen har beskrivits som en i det närmaste religiös upplevelse och sträckan har välförtjänt röstats fram till Sveriges vackraste. Sett från en bil är området minst lika vackert och om topptur står högst upp på önskelistan ger bilen fantastiska möjligheter. När tåget rullar ut ur Kiruna ser man genast bergen torna upp sig i nordväst och det suger till i magen, det är den känslan som kallas skräckblandad förtjusning. Trollbunden av landskapet brukar det vara svårt att göra något annat än stirra ut genom fönstret och resan tenderar att bli tyst när tåget rullar in i Abisko nationalpark. Här finns något så unikt som en lift mitt i nationalparken, en hjälpande hand som lyfter dig rätt ut på fjället.

Abisko är en klassiker för fjällvandrare men kanske också Sveriges bäst bevarade skidhemlighet och ett måste för den äventyrslystne. På fjället Nuolja är det skidåkning i sin renaste form som gäller. Här finns inga pister utan berget avnjuts precis som det är, vilt och kompromisslöst. På Nuolja är det din egen förmåga och de rådande förutsättningarna som sätter gränserna för hur du ska ta dig ner. Åkningen är varierad och spänner över ett spektrum från lätt offpist till avancerad friåkning. Nuolja är 34 I LOVE KIRUNA 2009

känt för att vara ett lavinfarligt berg, så en rejäl portion ödmjukhet har en given plats i packningen inför ett möte med berget Abisko bjuder utöver utmanande offpist på riktigt fin turåkning för den som vill uppleva nationalparken vintertid. Kungsleden är ett fint alternativ om man vill uppleva högfjället på allvar. Abisko- och Kebenkaisefjällen passar både nybörjare och mer erfarna fjällrävar tack vare det väl utbyggda stugsystemet.

Ett norrländskt stenkast, typ en mil, från Abisko ligger Björkliden också en av de svenska fjällens verkliga klassiker. Den lilla fjällbyn fick sin första skidlift 1947, med tiden har det blivit fler liftar och skidområdet är stort och varierat. Byn ligger vackert belägen vid Torneträsk och utsikten mot Lapporten anses vara en av Sveriges största fjällsevärdheter. Björkliden har flera mycket potenta offpistområden, men faktum är att de preparerade nedfarterna håller mycket hög klass. Det finns några riktigt långa pister som får mjölksyran att bubbla i låren även på de mest garvade carvingfantaster.

De fina pisterna gör också skidområdet barnvänligt, vilket Björkliden verkligen är.

Precis som i resten av Kirunafjällen är möjligheterna till riktigt fin turåkning mycket goda. Björkliden är en bra utgångspunkt för en tur upp till Låktatjåkka, Sveriges högst belägna fjällstation. 1228 meter över havet väntar belöningen för den

tuffa stigningen upp till fjällstationen, de berömda låkta-våfflorna. Fjällstationen kan även nås med hjälp av vessla eller helikopter, men då smakar inte våfflorna riktigt lika gott.

När magsäcken är fylld med högfjällsvåfflor är det bara att spänna på sig skidorna, vrida skidspetsarna västerut och glida ner för fjällsidorna mot Riksgränsen.

Skidorterna i Kirunafjällen ligger som ett pärlband i nordvästlig riktning och det är enkelt att ta sig från ett skidområde till ett annat. Avstånden är inte större än att man kan åka skidor mellan skidsystemen. Efter några dagar i Björkliden kan man gå på tur till Riksgränsen med Låktatjåkka som delmål och enkelt ta sig tillbaks med tåg om krafterna tryter.

Under 1910-talet var snömängderna i Riksgränsen så enorma att man beslutade att avveckla det lilla samhället, det säger en del om snötillgången. Trots det minst sagt tuffa klimatet har Riksgränsen spelat en viktig roll i den svenska skidhistorien. Den första internationella slalomtävlingen på svenska mark ägde rum här 1934 och fyra år senare det första svenska mästerskapet i slalom. Eftersom all skidåkning sker ovanför trädgränsen är ytorna och möjligheterna enorma. De preparerade nedfarterna håller inte riktigt samma höga klass som offpistområdena, men eftersom snötillgången är minst sagt god, är pisterna i stort sett

>> Under 1910-talet var snömängderna i Riksgränsen så enorma att man beslutade att avveckla det lilla samhället. Det säger en del om snötillgången. >>

I LOVE KIRUNA 2009 35

>> I Abisko finns något så unikt som en lift mitt i nationalparken, en hjälpande hand som lyfter dig rätt ut på fjället. >>

aldrig isiga. Många av pisterna är ganska smala och går bitvis på skrå, vilket gör många nedfarter ganska krävande. Skidåkningen är i allmänhet väldigt utmanande, oavsett kompetensnivå finns det gott om utmaningar på berget. Anläggningen ligger mitt i ett högfjällsområde och omgivningen kan endast beskrivas som dramatisk, vilket ger avtryck på atmosfären. Känslan av äventyr är ständigt närvarande och det är lätt att förstå vad som lockade de första äventyrarna hit under 1900-talets början.

För den som är ute efter att få rita de första spåren på en orörd fjällsida kan fjällsidorna ner mot den norska gränsen starkt rekommenderas.

Nordalsfjället är ett av Sveriges mest kända och respekterade offpistområde, både utsikt och åkning från toppen ger upplevelser av episka mått.

Riksgränsen bjuder även på något så exotiskt som sommarskidåkning i midnattssol.

Att under midnattssolens säregna sken åka skidor på sommaren är minst sagt en surrealistisk upplevelse, allt är omvänt skidåkning på sommaren och mitt i natten.

Minst sagt annorlunda och det är precis vad Riksgränsen är, annorlunda. Efter en utmanande dag på berget utvärderas dagen intryck med fördel på Metrologen.

Baren på det lilla fyrstjärninga hotellet är vintertid en mötesplats för skid- och snowboardåkare från hela världen. En perfekt miljö för att byta upplevelser och turtips med andra fjällfarare.

När besöket i Kirunafjällen lider mot sitt slut brukar kroppen kännas en smula öm, så där som kroppen ska kännas efter en riktig naturupplevelse eller en mindre

Skidåkning i Kirunafjällen: Stadsnära:

Spännande off pist:

Genuin fjällmiljö:

Varierat och storslaget:

Luossabacken Kiruna C Säsong: okt–nov till april–maj 2009 (beroende på snötillgång) 3 liftar 2 st barnområden och 1 st funpark

Abisko/Nuolja Säsong: 13 feb till–3 maj 2009.

1 lift 1 pistad nerfart

björkliden Säsong: Smygpremiär 5 dec 2008 samt 6 feb –3 maj 2009 5 liftar 24 pister Offpist, heliskiing, Björkliden Funpark.

riksgränsen Säsong: 19 feb till 31 maj 2009 6 liftar 15 pister Offpist, midnattssol och sommarskidåkning fram till juni.

Liftarnas öppettider: 20 feb – 31 maj 2009, kl. 9–16 Nattskidåkning från 19 maj 2009 tisdag och fredag, kl. 22.00–00.30

36 I LOVE KIRUNA 2009

trafikolycka. Med ömmande kropp och en rykande kopp kaffe i handen är det obeskrivligt avslappnade att luta sig tillbaks i sätet, medan de gnistrande fjällmassiven passerar förbi utanför kupéfönstret. Tågresan tillbaka till civilisationen i kombination med minnena från högfjället ger resan en spirituell karaktär, en känsla som man bär med sig länge. Upplevelser och historier utbyts ivrigt mellan resenärerna och när tåget rullar in mot Kiruna börjar planer på nästa besök ta form.

>> Tillbaka mot civilisationen. >>

VI VET VAR DE RIKTIGA FJÄLLEN FINNS

Vi delar gärna med oss.

Välkommen till Kungsleden Abisko och Kebnekaise!

STF Abisko Turiststation 0980-402 00 www.stfturist.se/abisko STF Kebnekaise Fjällstation 0980-550 00 www.stfturist.se/kebnekaise

Made in Kiruna

>> Att ge något, att få något, att äga något som är gjort med tanke,

omsorg och med händerna är speciellt. Vi har samlat fem hantverk, gjorda i Kiruna, som vi tycker är riktigt, riktigt fina. Varsågod! >> foto: christian huuva, jörgen medman, petra sternlund • text: petra sternlund, emma wodén I LOVE KIRUNA 2009 39

Made in Kiruna

Glasklart Att titta ut genom ateljéfönstret i Karhuniemi, 3,5 kilometer nordväst om Kiruna, kan räcka för att ge glaskonstnären Eva Björnström tankar, inspiration och nya idéer. ”Jag inspireras av naturen, av ett snöfall, av en vacker himmel.”

Hon tycker om att arbeta med glaset för dess många möjligheter och skepnader. ”Glas kan vara skirt eller grovt, slätt eller med struktur, klart eller färgat. Det är också ett material man kan göra mycket av och påverka, ett levande material.” Eva arbetar med ugnsformat planglas. Se mer av hennes verk på www.ateljenord.se

40 I LOVE KIRUNA 2009

Made in Kiruna

Bälte på Det började med att Aslat Simma gjorde ett till sig själv. ”Att själv tillverka det man behöver är inget ovanligt i min familj, mina far- och morföräldrar gjorde allt själva; kärl, redskap, kläder. Att göra bälten kräver ingen stora apparater, ingen verkstad. Jag kan sitta hemma i köket och arbeta med det och jag gillar att arbeta med händerna.”

Aslat Simmas jeansbälte, tillverkat i skinn och med nitar i mässing, har en förlaga i det traditionella arbetsbältet som man bär utanpå kolten. ”Bältet är på sätt och vis både nytänk och tradition, tradition i utseendet, nytänk i användningsområdet”, säger Aslat Simma från Lainiovuoma sameby.

I LOVE KIRUNA 2009 41

Made in Kiruna

Made in Kiruna

Kulturbärare Hon kallas för smyckesdesignern som fått samisk silverdesign att bli trendigare. Erica Huuva gjorde sitt första smycke år 2001 och gensvaret blev stort. Hon beskriver sina smycken som stilrena och moderna, men vill även att smyckena ska vara samiska kulturbärare. Varje smycke har ett samiskt namn och Erica presenterar vart och ett med dess bakgrundshistoria. ”När kunden köper ett örhänge ska de också få med sig något om det samiska”, säger hon på Samiskt informationscenturms hemsida. Se mer av Ericas design på www.ericahuuva.se

42 I LOVE KIRUNA 2009

Made in Kiruna

Made in Kiruna

Greppvänlig trotjänare Det är något speciellt med bruksföremål som formats av månghundraåriga slöjdtraditioner och av de material som naturen kan erbjuda. Kåsan i björkvril med renhornsinlägg är tillverkad enligt en traditionell metod. Bland annat så kokar man, efter att man grovsågat ut formen, trästycket i mättat saltvatten i två till tre timmar för att träet inte ska spricka.

Efter det läggs träet på tork i fyra veckor. ”Ur en kåsa smakar allt bra. Whiskey, källvatten, the, kaffe, allt blir extra gott i en handgjord kåsa”, säger Kurt Pesonen vid Karesuandokniven. Kåsan och andra produkter från Karesuandokniven hittar du på www.karesuandokniven.com.

I LOVE KIRUNA 2009 43

Made in Kiruna

Made in Kiruna

En godbit Sedan 2004 har confisseur Thomas Rosencrantz drivit sin lilla chokladfabrik intill bostaden i byn Altajärvi sydöst om Kiruna. Kirunapralinens utsökta sortiment består av 40 olika praliner med allt från frukt- till champagnesmak. Pralinerna innehåller enbart naturliga råvaror. Fruktpurén i pralinerna är tillverkad av handplockade norrländska lingon, blåbär eller hjortron. På frågan om vilken som är Thomas personliga favorit svarar han att han inte har någon utan att det varierar från dag till dag. För naturligtvis smakar Thomas på alla praliner under tillverkningen.

44 I LOVE KIRUNA 2009

Boken handlar om Jukkasjärvi kyrka 400 år med nedslag och glimtar från kyrkans historia, bland annat Bror Hjorts altartavla, den nya orgeln, farkosten, gravarna och bruden under kyrkgolvet.

Boken innehåller berättelser om besökare och turister genom tiderna, Jukkasjärvi från 20-talet och framåt, Talma sameby, familjeregister för Jukkasjärvi och Talma sameby, dikter av Bo Lundmark och Rose-Marie Huuva, Åsa Larsson skriver om Jukkasjärvi kyrka m.m.

Omkring 20 skribenter medverkar i boken.

Predikanten August Lundberg En av förgrundsgestalterna i Lannavaara.

Målning av Jan-Erik Kuoksu.

I LOVE KIRUNA 2009 45

46 I LOVE KIRUNA 2009

>> Två Kirunabor i förskingringen.

Vad finns för beröringspunkter och vad tänker de om Kiruna?

Vi bad journalisten, författaren och ex-Kirunabon Ann-Helén Laestadius intervjua författaren och ex-Kirunabon Åsa Larsson.

Det blev ett samtal främst om kärleken och längtan till den gemensamma hemstaden. >>

Åsa Larssons längtan till Kiruna text: ann-helén laestadius

foto: jörgen medman • kenneth paulsson

Det här är Kiruna: Deckardrottningen Åsa Larsson promenerar på en gata i Kiruna och dörren till en villa slits upp och hon hör en man ropa: Åsa! Åsaaaa! Laaaarsson!

Hon stannar och mannen förklarar glatt att hans fru fyller år och just har fått Åsas senaste bok i present. Kunde hon inte komma in och skriva i den? Jamen självklart.

– Så jag blev kvar, drack kaffe och satt och pratade med dem som om de var avlägsna släktingar. Sen går man efter att ha fikat klart, det är så enkelt. Åsa Larsson berättar och skrattar och sen blir vi tysta och får hemlängtan.

Det är så det är i Kiruna.

Samma år som Åsa Larssons föräldrar flyttade tillbaka till Kiruna med då fyraåriga Åsa efter att ha studerat i Uppsala föddes jag. Jag växte upp som en Brompa-unge som gick på Bolki. Där på Bromsgatan var vi alla lika, papporna jobbade i gruvan och många mammor var hemmafruar. Åsa Larsson kom först till nybyggda Tallplan och bodde sen i hus på Ringvägen. Efter föräldrarnas skilsmässa flyttade hon hemifrån och bodde på diverse adresser i stan.

Under skoltiden, på bland annat Berga och Högga, var hon en främmande fågel i det som jag så naivt trodde var ett klasslöst Kiruna.

– Jag var ett akademikerbarn och blev retad för det. Herreminskapare, det var en förfärlig skoltid. Men du hade inte helt fel, det fanns inte någon överklass i Kiruna, som mest en övre medelklass, säger Åsa.

>> Jag kommer att bo i Kiruna igen under en period, det är jag helt säker på.>>

Minns du Malmia-discona, hängde du på Bussis?

– Nej, då var jag fullt upptagen med att vifta och ropa Jesus, Jesus, spela gatuteater och sjunga med kören på stan. Men det fanns väldigt mycket gott också. Vi var ett kreativt ungt gäng som gjorde radio och tidningar. Vi hade poesiaftnar med fotbad

och drack en massa te. Alternativet hade varit att jag satt på Malmia som en panelhöna. Nej, det hade inte varit bra.

Jag hälsar på Åsa Larsson i hennes sexrummare mitt i Mariefred. Det är vackert, roliga inredningsdetaljer, konst på väggarna, en härlig kökssoffa, ett stort matbord, en tiger vid ytterdörren och en gigantisk altan med utsikt över hela Mariefred.

Hon har allt kan man tycka – en succékarriär som författare, två barn, fin kontakt med ex-maken, nya kärleken Christer och så Mariefreds troligen mest eftertraktade lägenhet. Ändå finns en längtan tillbaka till Kiruna.

– Jag skulle vilja bo där igen. Skrivandet har botat ensamheten, rastlösheten och min längtan till Kiruna men det botar allt mindre numera. Nu är barnen små men jag vet att jag kommer att bo i Kiruna igen under en period, det är jag helt säker på.

Hon åker gärna upp och skriver men det är svårt att hitta ro i pappas lägenhet så hon vill få tag i ett eget hus. Och hon ångrar än i dag att hon inte köpte den där ”kojan” i Riksgränsen.

I LOVE KIRUNA 2009 47

Vilka är dina favoritställen i Kiruna?

– Jag brukar alltid åka skidor med pappa, gärna i Kurravaara. Och jag tar mig alltid upp på Luossabacken för att titta på utsikten, om jag så bara är där en dag. Det handlar om en kärleksrelation. Jag brukar också äta middag på Ripan. Det är pappa som har plockat bären man får till efterrätt.

Och så är de bra på viner.

Och hon gillar att cykla, gärna till Kurravaara för att titta på älven. Ibland packar hon med sig en flaska vin och cigaretter och sätter sig bland knotten.

Vad rekommenderar du folk att göra i Kiruna?

– En tur till gruvan, det är verkligen helt fantastiskt. Och kyrkan i Jukkasjärvi.

Den är så speciell för mig, jag har många minnen från sommarkyrkan när jag var nyfrälst och ung.

Brukar du säga något dumt om Kiruna?

– Nej, det finns ingen anledning. Om man bor där kanske man ser plus och minus men för mig som flyttat ut är allt bara vackert. Varför skulle jag vilja hitta något dåligt när jag blir så lycklig bara av att komma in med tåget eller flyget och se stan? Åsa återkommer ständigt till naturen, den är helande och betydelsefull för henne, vilket också märks i böckerna. När jag läser miljöbeskrivningarna vaknar en hemlängtan i bröstet, det känns som om jag är i Kiruna.

– Vad glad jag blir över att du säger det. Det betyder mycket att få höra från läsarna. En person skrev att han försonats med Norrbotten efter att ha läst böckerna.

Någon annan skrev att hatet mot Englas mördare fick sig en törn efter att hon läst senaste boken. Människor gör de mest förfärliga saker och kan vara riktiga människor ändå. När jag får sådana brev känner jag: Wow! Nu har jag nått någonstans.

Man brukar säga att det är svårt att bli profet i sitt eget hemland. Det gäller inte Åsa Larsson. Kirunaborna älskar henne förbehållslöst för de vet att hon alltid talar väl om Kiruna och hon såg ju till att man kunde springa ihop med Izabella Scorupco, Mikael Persbrandt, Susanne Reuter med flera våren 2007 när filmen,Solstorm, baserad på första boken spelades in i Kiruna.

– När jag fick se Solstorm första gången och såg bilderna från Kiruna då bara storgrät jag, säger Åsa och visar med händerna hur tårarna sprutade i bästa Lille Skutt-manér.

Blev du nöjd med filmen?

48 I LOVE KIRUNA 2009

– Ja, det var ju en sån otrolig casting.

Och jag var så glad när jag såg hur väl de utnyttjat Kiruna och använt naturen istället för att bygga en studio i Trollhättan. Det var härligt att se.

Hon var också imponerad över hur Izabella genom sitt uttryck kunde förmedla bokens tankar.

Efter en stunds funderande skrattar författaren frustande igen. Solstorm utspelar sig under vintern och filmteamet kom till Kiruna i senaste laget för snön smälte ovanligt tidigt och fort.

– När Izabella gör snöängeln på en isskorpa skrattade jag och tänkte, kunde de inte åtminstone ha hällt ut lite socker.

Näringslivet i Kiruna har uppmärksammat Åsas författarskap och kirunaborna röstade fram henne till Årets kirunabo 2007 genom Kirunatidningen.

De andra deckardrottningarna har fått platser från sina böcker uppmärksammade, till exempel på Gotland. Borde inte Kiruna också peka ut områden som finns i dina böcker?

– Njaaa, jag vet inte, det skulle nog bli Åsa Larsson-turen som ingen tar.

Jag skriver inte att Åsa skrattar igen för

>> Jag har en roman i huvudet och tänkte att den kunde få utspela sig i Sörmland, där jag bor nu, men då tog den inte ett steg. Jaja, då får hon väl komma från Tornedalen då och då började det hända saker. >>

ni förstår nog nu. Åsa skrattar ofta och har en befriande självdistans. Men hon är på inget sätt inställsam utan snarare rak och naturlig. Hon är väldigt mycket en kirunabo och medger också att hon känner sig som en kirunabo.

– Det gör jag faktiskt. Jag kan bo var som helst men kommer inte att rota mig.

Kiruna är min enda geografiskt fasta punkt.

Har dina barn rötter i Kiruna?

– Nej, men de längtar efter att få åka upp till morfar. Jag har varit uppe nu så många gånger utan dem och de längtar till snön.

I år ska vi åka upp mycket, så fort min reseperiod är över.

På Odenplan i Stockholm blev folk rosenrasande över planerna på att bygga en galleria och röda protestskynken hänger i deras fönster. Kirunaborna får veta att hela deras stad ska flyttas och de säger, jaha, okejrå. Varför?

– Det är enkelt, Kiruna är en ung stad som alltid levt av gruvan. Det bolaget behöver göra säger vi självklart ja till. Men skulle flyttningsbeslutet komma från ett annat håll, då jävlarannacka.

Men sörjer vi inte? Jag sörjer över att Ullspiran, mina barndomshus, ryker först.

– Ja, man får faktiskt sörja fast man accepterar det. Jag sörjer också för Kiruna är en så speciell stad som aldrig kommer att bli densamma. Men gör man den nya staden bra kan den bli lika speciell som den första.

Om Åsa fick välja skulle hon sätta stopp för flytten av stadshuset och istället bygga ett nytt. Varför inte efter Alvar Aaltos förslag, han som kom på delad förstaplats i arkitekttävlingen om hur stadshuset i Kiruna skulle se ut.

– Då skulle man göra något speciellt av flytten. Men de lyssnar nog inte på en författare. Åsa tycker att informationen kring flytten borde vara bättre med klara tydliga löften så att kirunaborna vet vad de ska förhålla sig till. Nu är det ingen som står upp och skriker: Rädda Bolagshotellet, för att man inte riktigt vet vad som ska hända.

Själv sprang hon av en slump på en man på utebadet förra sommaren och fick veta att han var feng shui-expert som skulle bistå planerarna.

– Och jag bara WHAT? Ha, ha! Men det är ju sådant spännande alla borde få veta.

Du har sagt att det ska bli sex böcker om Rebecka. Är det slut med Kiruna sen?

– Nej, då ska jag börja skriva mer om kronolänsman Björnfot som jag skrivit om i noveller. Egentligen ville jag skriva om honom i en tv-serie för SVT och jag var så tänd och presenterade idén för dem men de bara gäspade. Jaha, strunt i dem då, då skriver jag en roman istället.

Varför är det så viktigt att ha med Kiruna i dina böcker?

– Jag har en roman i huvudet och först tänkte jag att den kunde få utspela sig i Sörmland, där jag bor nu, men då tog den inte ett steg. Jaja, då får hon väl komma från Tornedalen då och då började det hända saker, haha! Åsa avslöjar att det blir mycket rymden och en hel del Tornedalen i den boken.

”När jag fick se Solstorm första gången och såg bilderna från Kiruna då bara storgrät jag”, säger Åsa. Och Kirunaborna gick man ur huse för att se filmen där Izabella Scorupco, (med Åsa på bilden till höger) spelade huvudrollen som Rebecka Martinsson.

Tornedalen är oerhört viktig eftersom hon tillbringade barndomens somrar i byn Kurkkio. Mormor som bor där är en av hennes viktigaste personer i livet. Rebeckas farmor i böckerna är en kopia av Åsas mormor.

Du skriver däremot inte lika mycket om samer?

– Jag gjorde det i tredje boken men det är känsligt att skriva om samer när man själv inte är same. Jag skulle förmodligen inte kunna skriva om en samisk mördare.

Men när jag skrivit om samer har jag ändå låtit dem vara verkliga människor, inte exotiska naturfolk, goda i själen.

Hon förklarar att det är svårt att gå emot

invanda föreställningar. En av hennes karaktärer, Fred Olsson, fick till exempel inte vara golfspelare – förlaget protesterade.

– Det kanske jag inte borde ha ändrat.

Jag skulle ha visat att vi kan spela golf och dricka champagne fast vi är kirunabor.

Men Åsa har tuffat till sig och låter inte någon bestämma vad hon ska skriva om och hon vill absolut inte hamna i ett fack.

En stor del av tiden som författare går åt till marknadsföring och föreläsningar. Åsa pratar gärna om Kiruna, mer än böckerna.

– Hembygden betyder mycket för en, det är en kultur man känner sig hemma i och när man har flyttat har man förlorat en del av den.

Ute duggregnar det och november, är vi överens om, är den hemskaste månaden i södra Sverige.

– Jag längtar efter de ljusa vintrarna i Kiruna. Alla frågar hur man kan bo där uppe när det är så mörkt men det är ju ljust på vintern! Här är det blött, lerigt, fuktigt och mögligt.

Till sommaren firar Kirunafestivalen tioårsjubileum och Åsa som varit på en festival och hade ”jättekul” och kanske kommer hon upp igen. Hon avslöjar detaljer från partajet men där går gränsen, pennan får lämna blocket. What happens på Kirunafestivalen stays på Kirunafestivalen.

I LOVE KIRUNA 2009 49

Erskine Skyline >> I början av 1950-talet var behovet av nya bostäder i Kiruna centrum skriande. Storslagna planer drogs upp för ett nytt Kiruna C av dåvarande kommunledning. En av förgrundsgestalterna inom svensk arkitektur, svensk-brittiske arkitekten Ralph Erskine, (1914-2005), fick ett uppdrag och ritade kvarteret Ortdrivaren som gav Kiruna en helt ny skyline. >> idé och design: jan flygare och daniel kangas 50 I LOVE KIRUNA 2009

Ge mig en t-shirt – en Kiruna-t-shirt! foto: jörgen medman text: petra sternlund

>> Inget funkar så fint som ingång till ett samtal som att man är från Kiruna. Och med en Kiruna-t-shirt är det du som sätter dagordningen. Hur långt bort ligger Kiruna? Hur funkar underjordsbrytning? Hur ljus är sommarnatten? Är det mycket mygg där uppe på sommaren? Ta på dig en Kiruna-t-shirt och gå ut och informera världen! >> I LOVE KIRUNA 2009 51

52 I LOVE KIRUNA 2009

Ge mig en Kiruna-t-shirt!

Black Gold - Iron on the Rocks >> LKAB – Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, är en gruvdriftskoncern, ägd av svenska staten, grundad 1890 med järnmalmsbrytning i Kiruna och Malmberget som huvudsaklig verksamhet. LKAB-koncernen har drygt 3 800 medarbetare, varav 625 personer jobbar under jord i Kirunavaaragruvan – världens största, mest moderna, mest högteknologiska underjordsgruva. LKAB raffinerar järnmalmen till kulsinter, så kallade pellets och till fines, järnmalm som har malts till ett finkornigt pulver innan den levereras. En kaffe på det, tack! >>

idé och design: mattias uusitalo

I LOVE KIRUNA 2009 53

54 II LOVE 2009 54 LOVEKIRUNA KIRUNA 2009

Ge mig en Kiruna-t-shirt!

KIRUNA Midnight Sun >> Inget fascinerar som midnattsolen. Mitt i natten är det lika ljust som mitt på dagen. Man kan läsa telefonkatalogen utan problem. Midnattssol inträffar norr om den norra polcirkeln på det norra halvklotet och söder om den södra på södra halvklotet under respektive sommarhalvår. I Kiruna lyser midnattssolen från slutet av maj till mitten av juli.>> idé och design: gudrun hörnell I LOVE KIRUNA 2009 55 55 I LOVE KIRUNA 2009

Ge mig en Kiruna-t-shirt!

Ren nostalgi >> Renen är ett arktiskt hjortdjur som förekommer på tundran i norra Euroasien, norra Nordamerika, på Grönland och flera arktiska öar. Renen utmärker sig genom att det är det enda hjortdjuret där både kon och tjuren har horn som pryder deras huvud.

Uppskattningsvis finns det cirka 3 miljoner tama renar. De används huvudsakligen som boskapsdjur, men även som dragdjur. >> idé och design: signaturen bob

56 I LOVE KIRUNA 2009

Långt upp i norr >> Inget är så maffigt som att komma bilvägen till Kiruna en höst- eller vinterkväll då staden ligger som ett ljusdiadem och glittrar mot den mörka himlen. Ställ in gps:en på latitud 67.84, longitud 20.41 och styr mot vidderna i norr. >> idé och design: jan flygare och daniel kangas I LOVE KIRUNA 2009 57

KIRUNA is BEST! >> De myggor som kommer först på sommaren har övervintrat som fullbildade myggor, inomhus eller på annat skyddat ställe. Myggornas förökningstakt är hög och de hinner igenom tre till fyra generationer på en sommar. Inte konstig att det känns som att 50 miljoner små rackare surrar kring ens huvud när man slår sig fram i björkslyn en midnattssolsnatt i juli.>> idé och design: okänd 58 I LOVE KIRUNA 2009

Ge mig en Kiruna-t-shirt!

tack till våra snygga modeller: danne, andré, anna, wilma och alva. tack också till café safari och scandic ferrum. vill du ha en egen kiruna-t-shirt? vi lottar ut några av t-tröjorna från detta reportage. se vår hemsida: www.ilovekiruna.com I LOVE KIRUNA 2009 59

60 I LOVE KIRUNA 2009

Den kom, den sågs, den segrade.

Så blev Kirunafestivalen

Sommarens höjdpunkt!

sahara hotnights på kirunafestivalen 2008. foto: hans-olov utsi I LOVE KIRUNA 2009 61

>> I sommar är det tio år sedan den första Kirunafestivalen rockade loss i gruvstaden. Gatufesten som fått Kirunas sommar att lyfta till helt nya nivåer och som ritat om Kirunabornas semesterkarta. Men det var inte alldeles självklart att det skulle bli en stadsfestival i Kiruna. >> text: petra sternlund

Går det att få en Kirunabo att stanna i stan en enda sekund efter midsommar? Är inte vädret alltid uselt i Kiruna på sommaren? Vem sjutton vill betala för att se artister sjunga på en parkering?

Hösten 1999 hade Mats Dahlberg, projektledare för Kirunas 100-årsjubileum det kommande året, en hel del frågeställningar att brottas med. Mats hade nämligen bestämt sig för att Kirunaborna skulle få en egen sommarfestival när staden skulle fira sina hundra första år.

Vi träffar Mats Dahlberg och Pekka Salomonsson en decemberdag 2008. Mats och Pekka har båda spelat huvudroller i Kirunafestivalens framgång. Mats som den förste festivalgeneralen, Pekka Salomonsson som producent från 2001 och framåt.

Tio år har gått sedan den där hösten då en Kirunafestival stod på Mats agenda.

Att en Kirunafestival skulle gå hem hos Kirunapubliken trodde få, även de styrelsemedlemmar som satt med Mats i kommunens jubileumsbolag, utom ordförande Siv Gunillasson som hade en känsla av att det nog kunde bli något bra bara man ”krutade” ordentligt.

Sommaren innan gjordes nämligen ett försök med en musik- och stadsfestival modell mindre i Kiruna centrum. Men knappt hundra personer betalade in sig under de två festkvällarna och med det resultatet i gott minne kan man förstå att Mats hade svårt att få gehör för sin idé.

– Argumenten mot en festival var just att det var för få Kirunabor kvar i stan när det var sommar. Och att vädret var för opålitligt för en utomhusfestival. Och så var flera inne på att folk inte ville resa till Kiruna för att gå på festival, berättar Mats.

Men i en enkät gjord bland Kirunas ungdomar inför firandet av stadens 100-årsjubileum hade de flesta ungdomar sagt att man ville se ”riktiga artister” i Kiruna under jubileumsåret. Och man ville gå på festival på hemmaplan, inte alltid behöva åka någon annanstans för att göra det som är kul.

För ute i landet har flera städer i Sverige lyckats skapa bra, starka folkfestivaler som 62 I LOVE KIRUNA 2009

gett liv åt staden; Östersund, Piteå, Sundsvall, Skellefteå för att nämna några.

– I jubileumsstyrelsen hade vi tagit beslut om att arbeta med arrangemang för både unga och gamla, arrangemang som kunde bli årligt återkommande och arrangemang som skulle stärka Kirunas profil, både bland Kirunabor och utåt, berättar Mats.

Så Mats driver på idén om en ”Kirunafestival”. Och stärkt av andra städers framgångar, av enkäten bland de unga och av sin egen övertygelse om att det kommer att bli bra, lyckas Mats få med sig jubileumsbolagets styrelse till beslutet att ordna en stadsfestival under Kirunas 100-årsjubileum.

Mats Dahlberg säger att det var ett modigt beslut av styrelsen.

– Men det skulle visa sig att intresset för en riktigt festival var mycket större än vi någonsin kunnat ana.

När beslutet väl var taget gällde det att sätta fart. Mats berättar att han kontaktade evenemangskollegor i Östersund som då jobbade med Storsjöyran.

– Jag hade tidigare hjälpt Östersund med idéarbete kring vinterevent då jag var projektledare för Kirunas Snöfestival.

Och nu var tanken att kollegorna i Östersund skulle få ge Mats kloka råd om hur man arrangerar en framgångsrik sommarfestival.

– Det bästa tipset jag fick från Östersund var att tänka på logistiken inne på festivalområdet. ”Se till att undvika att det blir trånga passager, att det finns gott om plats framför och runt scenerna för att minimera riskerna för klämskador. Bråk och irrita-

>> Våra två toppvärvningar blev Smokie och Markoolio. Folk blev verkligen på hugget när de fick höra att Smokie skulle komma till Kirunafestivalen. >>

tion uppstår lätt när folk trängs ihop”.

Mats och festivalledningen sätter igång att mäta. Man mäter upp det tänka festivalområdet in i minsta decimeter för att få en så optimal lösning på området som möjligt.

– För stora scenen, som kom att placeras på Hjalmar Lundbomsvägen vänd upp mot Ferrumparken hade vi många alternativa placeringar på förslag. En var uppe vid Empes korvkiosk på Hjalmar Lundbomsvägen, en annan längst ner på Folkets Hus-parkeringen och ett förslag var direkt framför Folkets Hus. Till slut hade man en plan för festivalområdet som man tror kommer fungera.

Området består av två scener, en stor längst ner i Ferrumparken så publiken också ser gruvan till vänster om scenen och Kebnekaisemassivet till höger. En mindre scen snett till vänster om Folkets Hus entré med utsikt över parkeringen och restauranglandet. Vid Kupoltorget blir det plats för ett tivoli och vid övre kanten av Ferrumparken försäljare.

Området stängslas in och två entréer sätts upp, en uppe vid Lars Janssonsgatans slut och en mellan hotell Ferrum och Folkets Hus. När det kommer till artistbokningar vill Mats och hans kollegor inte gå bet. Men vad lockar Kirunapubliken, vad vill man se och vad är man beredd att betala för?

– Våra två toppvärvningar blev Smokie och Markoolio. Folk blev verkligen på hugget när de fick höra att Smokie skulle komma till Kirunafestivalen, de ringde både till oss på kansliet och till och med till Stadshuset och ville ha biljetter. Och med Markoolio var det likadant.

Mats egen tonårsgrabb hade också börjat lyssna på en hiphopgrupp från Finland kallad Bomfunk MC och Mats chansar.

– När vi bokade in dem för en spelning på Kirunafestivalen var de rätt okända Någon månad senare slog de igenom stort och placerade sig på de flesta topplistorna.

Deras hit ”Freestyler” var lite av en sommarplåga lagom till Kirunafestivalen.

Made in Kiruna

För Kirunaborna innebär Kirunafestivalen att man stannar kvar i stan veckan efter midsommar. Och för utflyttade Kirunabor är festivalhelgen en självklar hemvändarhelg.

Ingen vill missa tillfället att träffa alla polare, festa loss och lyssna på riktigt bra artister hemma i Kiruna.

foto: jonas sundberg LOVE KIRUNA KIRUNA 2009 2009 63 63 II LOVE

>> Inför festivalen skickade vi ut en inbjudan till 11 000 utflyttade Kirunabor: ”Välkommen hem till Kirunafestivalen!”

Det blev ett enormt gensvar. >>

foto: jonas sundberg

Ytterligare artister blir Nanne Grönvall, Hardcore Superstar, Wilmer X, Bo Kaspers Orkester, Roland Cedermark, Leif ”Loket” Olsson och Blues.

– Vi ville ha brett program. Dessutom kollade vi upp vad som gällde hos våra norska grannar. Vi visste att det fanns möjlighet att den norska publiken skulle attraheras av till exempel Bo Kaspers Orkester som då var enormt stora i Norge.

Och vi fick rätt. Jag tror inte vi haft så många norska festivalbesökare som första året, faktiskt. ”Sommartoppen” fanns också med på önskelistan från de unga. Det populära radioprogrammet hade de senaste åren turnérat runt i Sveriges sommarstäder och i Kiruna var man riktigt sugen på att få rösta fram en lista till Sommartoppen.

Så Mats bjuder upp ansvariga för programmet till Kiruna. De kommer upp en solig vårvinterdag i slutet av april och Mats tar med dem till sin stuga i Jänkänalusta och säljer in idén.

De nappar och meddelar att de kommer att sända liveradio från Kiruna. Dels ungdomsprogrammet Ketchup torsdag och fredag och så Sommartoppen på lördag.

– Det kändes himla kul att få klart med radions medverkan. Vi visste också att det skulle ge festivalen lite extra medial lyster.

Förutom att man tittade på vad som 64 I LOVE KIRUNA 2009

kunde locka besökare från närområdet funderade man också på om inte utflyttade Kirunabor kunde vara intresserade av att komma hem på festival.

– Vi skickade ut en inbjudan till 11 000 utflyttade Kirunabor. ”Välkommen hem till Kirunafestivalen”, stod det.

Det blev ett enormt gensvar. Enligt Pekka och Mats var det många som kände sig otroligt glada över att deras gamla hemstad hörde av sig och ville att de skulle komma ”hem”.

– Jag minns speciellt en man som jag träffade på ett möte. Han hade bott i Kiruna, var nu utflyttad men här uppe i något ärende och han tog upp inbjudan som han hade med sig och blev nästan tårögd. Han sa att det betytt så oerhört mycket för honom att hans gamla hemstad hört av sig. Och så är det med Kirunaborna, de flesta känner sig som Kirunabor fast man flyttat härifrån, säger Pekka.

Någon vecka innan festivalen sitter Mats och Pekka, som då är vd vid turistbolaget Kiruna Lappland, i en radiostudio och blir intervjuade för P4:s lokala sändningar i Norrbotten. Ett ypperligt tillfälle att marknadsföra Kirunafestivalen. Men på något vis fick man det att låta som om biljetterna var slutsålda. Riktigt så var det inte.

– Alla förköpsbiljetter som vi sålt till förmånligt pris fram till ett visst datum hade i stort sett gått åt. Men i radion lät det som allt var slutsålt.

Och folk blev som galna. Om många ringt när de fick höra att Smokie var på gång så var det inget mot hur många som hörde av sig för att nu försöka få tag på en biljett. Skulle hela Kiruna gå på festival ville man ju vara där.

Försäljningen tog ny fart och ute hos återförsäljarna gick biljetterna åt.

– Man hann knappt komma tillbaka till kontoret när man kört ut biljetter förrän de ringde och sa att biljetterna var slut och att de behövde nya, säger Mats.

Det stora intresset bland Kirunaborna medförde också en litet problem för festivalstaben. När alla vill gå på festival går det knappt att få ihop frivilliga som kan jobba och hjälpa till, vilket innebär att Mats och övriga i festivalledningen får försöka fördela sig på alla poster, från att stå i entrékassor till att hålla koll på hela festivalen.

– Vi jobbade i princip från sju på morgonen till ett, halv två på natten före och under festivalen. Jag gick ner sju kilo under den här tiden, det säger allt.

Torsdagen den 29 juni 2000 klockan 12.00 invigs den första Kirunafestivalen av Kiruna 100 år AB:s ordförande Siv

foto: jonas sundberg

Gunillasson. Hon klipper bandet för festivalen och det är ett späckat program som rullar igång med många gratisaktiviteter som utställningar, dansuppvisning, kulturmässa, auktion, allsång, bilutställning, guldvaskning, sommartal av Lars Törnman, opera, trolleri och flyguppvisningar.

På fredagen är det så dags för festivalens första kväll med entré. I entrékassan mellan hotell Ferrum och Folkets Hus får den som köpt förköp gå in. I den andra entrékassan, den vid Föreningsgatan, kan man både köpa biljett och gå in med förköp. Nanne Grönwall är första akt klockan 19.30 och klockan 20.00 ska Markoolio upp på scen, festivalens två breda familjeakter. Samma kväll ska också Wilmer X och Smokie spela. Och vid entrékassan vid Föreningsgatan har det börjat bli kö, en kö som bara växer.

– Jag minns att jag kom springande för att jag skulle lämna något i biljettkassan och får se den långa kön. Och de står flera personer i bredd. Kön ringlar uppifrån Galaxen och ända ner till Centrumhuset.

Folk hojtar: Öppna grindarna, Matte, för tusan, vi vill in. Men trots att man hojtade och skrek var det en glad och en uppsluppen stämning.

Måndag 3 juli kan man läsa följande i NSD, länets största morgontidning:

”Det finns bara ett ord som gör den första upplagan av Kirunafestivalen rättvisa. Det stavas succé.”

På Mats Dahlbergs kontor i Kiruna stadshus hänger i dag löpet från samma tidning. Han säger att det fortfarande en enorm känsla att titta på den där löpsedeln med orden ”Succé” och ”13 000 besökare”.

– Fast vi hade nog snarare 14 000 besökare, 8 000 på fredagskvällen och 6 500 på lördagskvällen.

Alla pratade om festivalen efteråt. I 100-årsbolaget var nu man rörande ense om att man gjort helt rätt som satsat på en festival.

– Jag minns att det var Alf Wikström från Esrange som fastslog att vi vore allt annat än kloka om vi inte gjorde Kirunafestivalen till ett årligt återkommande arrangemang.

Bland de som hyllade Kirunafestivalen fanns bland annat P3:s sommarturné och tv-bolaget Z-TV:s turnésällskap. De tyckte framförallt att bredden på publiken bidragit till den trevliga stämningen.

– Vi ville få med både gamla och unga och lät därför barn under 15 gå in gratis i målsmans sällskap. Det blev en lyckträff och det har vi forsatt med. Just att festivalen ska vara till för folk i alla åldrar har

varit vårt mål, säger Pekka.

Från och med andra arrangörsåret tog Kiruna Lappland över ansvaret för Kirunafestivalen. Mats Dahlberg har under åren fortsatt att jobba i festivalens referensgrupp och han har hjälpt till med artistbokningarna.

– Vi har haft otroligt bra startfält varje år och jag tror det är mycket tack vare att vi fortsatt lyssna på Kirunaborna. Enkäten genomförs fortfarande varje år bland Kiruna unga och nu kan man även komma med förslag på artister man vill se via festivalens hemsida.

Och i framtiden, kommer festivalen att fortsätta förgylla gruvstaden Kiruna framöver? Pekka Salomonsson säger: – Förhoppningen är att folket fortsätter att älska festivalen. Det finns alltid saker man kan utveckla men huvudsaken är att man brinner för musik och evenemang, som Mats gjort, som jag gjort och som jag är övertygad om att den ledning som sköter festivalen nu gör. Jag tror Kirunafestivalen är här för att stanna – ett långt, långt tag framöver.

I LOVE KIRUNA 2009 65

Kirunafestivalen, resumé: Många är artisterna som spelat på Kirunafestivalen. Vi bad Pekka Salomonsson kommentera några av de artister som varit med. foto: kenneth paulsson, sandra eriksson och jonas sunderg

Ulf Lun dell 200 2

20 00 Ha rdc ore Su pe rst ar

2000: Hardcore Superstar, Markoolio, Bo Kaspers Orkester, Roland Cedermark, Bomfunk MC, Blues, Wilmer X, Smokie, Nanne Grönvall med flera.

Pekka: Smokie var stort. Det kändes som vi prickade rätt när vi fick hit dem.

Publiken var lyrisk efteråt. Övriga artister fick tillsammans sätta tonen för framtida festivaler.

Jerry William s 2001

2001: Sahara Hotnights, Electric Banana Band, Timbuktu, Tommy Körberg, Jerry Williams, Janne Schaffer Band, Jerry Williams, She Bang med flera.

Pekka: Jerry Williams + Kiruna = sant.

Det kändes så klockrent, en bra värvning.

Soundtracks of our Lives var lite av en chansning. Men när Ebbot fick alla i Kirunapubliken att sätta sig ner på backen under spelningen, kändes det stort. Det är kul när man inte riktigt har koll på vad som ska hända.

Carola 2003

2002: Ulf Lundell, Backyard Babies, Boney M, Frida Snell, Lambretta, Lilleman, Markoolio, Nationalteatern, Prime sth, Sven Ingvars, Bills Boogie Band med flera.

Pekka: Uffe var en stor akt för oss. Och det är nog enda gången jag känt mig riktigt orolig inför en spelning. Regnet öste ner och nån timme innan sa turnéledaren att det blir ingen Uffe i Kiruna i kväll, vi måste tänka på artistens säkerhet. Men det verkade som inget kunde stoppa Uffe.

Han kom ut och körde två och en halv timme i ösregnet. Och publiken jublade.

The Ark 2005 Len ingr ad Cow boy s 200 4

2003: AldrigiLivet, The Ark, Brolle Jr, The Hellacopters, Håkan Hellström, Jennifer Brown, Mando Diao, Melody Club, Ninja Barbies, Sky High, Östen Warnerbring, The Sewergrooves, Laakso, 20-årsjubilerande Carola m fl.

Pekka: Vädret var super. Massor av bra akter, det kände som vi växte rejält och fick bra tryck redan på torsdagen, som tidigare år gått lite på halvfart. Och Carola är Carola. Vi var riktigt glada över att vi fick bjuda på turnépremiären för hennes 20-årsjubileumshow.

66 I LOVE KIRUNA 2009

2004: Leningrad Cowboys, Shanes, Da Buzz, Danko Jones, Eskobar, E-type, Gluecifer, Hep Stars med Svenne och Lotta, Kalle Moraeus och Bengan Janson, Moneybrother, Nine Below Zero, Patrik Isaksson, Tullamore Dew och Willy Clay Band.

Pekka: Förgående års storlugg Brolle Jr kunde dra nåt gammalt över sig. 2004 satt det finska rock-ska-metal-humor-bandet Leningrad Cowboys standarden för hur man kammar en riktigt Elvislugg. Ett totalt udda band, grymt bra musiker och samtidigt så absurda. Och så spelar de världen över. Och i Kiruna. De drog otroligt mycket folk. Kul.

2005: Fronda, Mendez, Solid Ground, Östen med Resten, Daniel Lindström, Lasse Berghagen, Illbatta Boogie Band, Robyn, Millencolin, Amy Diamond, Jill Johnsson, Alcazar, Takida, Di Leva, Timbuktu, The Ark och Hammerfall.

Pekka: Ola Salo höll hela Kiruna i sin hand när The Ark avslutade lördagskvällens program 2005. Bokningen av Takida var speciell. De låg etta på önskelistan hos Kirunas unga. Ärligt talat så hade varken jag eller Mats hört dem och än mindre hört talas om dem. Men vi chansade och det blev super. Medlemmarna i bandet var också helt lyriska och tyckte det var häftigt att så många kommit för att se dem.

2006: Lena Philipsson, Enyojk, Veronica Maggio, Willy Clay Band, The Kristet Utseende, Kirunas Pärlor, Owe Törnkvist, The Bubbels, Saturday Night Fever, Torgny Melins, In Flames, The Sounds, The Cardigans, Sebastian, Hardcore Superstar, Laleh, Looptroop och The Rasmus.

Pekka: Hela Norrbotten blev nog tagna av att vi fick hit The Cardigans. Ett svenskt världsband som då sålt makalösa fem miljoner skivor. Men det roliga var att även smalare akter drog stor publik som till exempel In Flames.

2007: Anna Ternheim, Bo Kaspers Orkester, Christer Sjögren, Evergrey, Evermoore, Fattaru, Lisa Miskovsky, Lars-Ánte Kuhmunen, Markus Fagervall, Melody Club, Månsson Allstars & Ann-Louise Hansson, Neverstore, Nisse Hellberg, Raised Fist, Raj-Raj Band, The Ark och Lordi.

Pekka: Det blev lite finnkamp över det hela med The Ark, Sveriges bidrag, och Lordi, Finlands bidrag, från Eurovision song contest. Hard Rock Hallelujabomben fick gruvsalvorna att framstå som kinapuffar och jag tror aldrig vi haft så stor publik för en enskild akt som för Lordi.

Lordi gjorde sin enda Sverigespelning 2007 i Kiruna. Stort.

2008: The Hives, Håkan Hellström, Veronica Maggio, M A Numinen, Dag Vag, Adam Tensta, Sahara Hotnights, Hellacopters, Mollet, Refreshments, Ola, Petter, Nordman, Mustasch, Looptropp Rockers, Sven-Ingvars, Lillasyster, Anton Björkenvall, Amanda Jenssen och Willy Clay Band.

Pekka: Det kändes verkligen som eliten var på plats i Kiruna. Hellström, The Hives, Hellacopters. Helt klart ett kanonår sett till artisterna.

Hellacopters 2008

The Cardig ans 2006 Lordi 2007

the hives på kebnescenen 2008. foto: johan ylitalo

Röster om Kirunafestivalen

Nils Johansson, musik- och nöjesskribent på NSD i Luleå, just nu tjänstledig för jobb på TT Spektra i Stockholm:

Jag är imponerad av den höga ambitionen man haft genom åren och att man lyckats bra med att ge publiken aktuella artister.

Sett i ett länsperspektiv så har Kiruna gjort det väldigt bra. Man är klart bättre än till exempel Luleåkalaset och tittar man på Piteå Dansar och Ler som är en väldigt bra och etablerad gatufest så har Kiruna de senaste åren stått sig mycket bra i jämförelse. Tyvärr har man inte så många scener och så har man ibland haft lite för mycket tyngre rock för min smak. Men å andra sidan har jag haft oförglömliga konsertupplevelser med till exempel Hellacopters, Håkan Hellström och Carola på Kirunafestivalen. Och självklart, Kiruna ligger ju där det ligger, omgivningen gör sitt till. Så en gatufest i denna stad är en bonus för vilken turist som helst som vill besöka festivalen.

68 I LOVE KIRUNA 2009

Peter Thornéus, nuvarande festivalledning:

Som Kirunabo har man varit stolt över festivalen redan innan man började jobba med den. Jag har varit med från och med 2008 och känslorna har stärkts, kan man väl säga, i och med att man nu kommit festivalen ännu närmare. Det är enormt kul at se alla lyckliga Kirunabor på festivalen. Självklart gör den väldigt mycket för staden och det är vi stolta över. Ambitionen för oss är att fortsätta förvalta det vinnande konceptet men också utveckla och bredda festivalen och fortsätta lyssna på Kirunaborna.

Markus Larsson, musikredaktör och nöjeskrönikör på Aftonbladet, född och uppväxt i Kiruna:

Kirunafestivalen är imponerande. Jag kan fortfarande lite avundsjukt tänka, varför fanns inte Kirunafestivalen när jag var ung? Jag vet knappt någon artist som jag träffat som inte vill åka till Kiruna, som inte tycker det ska bli ashäftigt att spela där uppe. Staden står verkligen ut på flera sätt. Man har liksom inte heller vägarna förbi Kiruna bara så där, så när tillfälle ges för artisterna att åka upp blir det för många en rätt unik grej.

När snön har smält och solen vänt åter.

När sommaren är som allra bäst.

Då kommer toppen av Kebnekaise att ryka och malmen att stiga upp som lava ur underjorden.

Då kommer Esranges alla satelliter att krocka och bilda ett konfettiregn över stan.

För när Kirunafestivalen firar sitt 10-årsjubileum då kära vänner – då blir Kiruna aldrig mer sig likt!

09 10-årsjubileum • 25–28 juni 20

www.kirunafestivalen.com

70 I LOVE KIRUNA 2009

>> ”Samiskan och den samiska kulturen är de största rikedomarna i mitt liv.” Det säger Simon Marainen, den mångsidige kulturarbetaren som har jojken som huvudsyssla. >> text och foto: sandra eriksson

”Den samiska kulturen är den största rikedomen i mitt liv” Att både leva i och arbeta med den samiska kulturen är något som faller sig naturligt för Simon Marainen, från Nedre Soppero i Kiruna kommuns östra del. Han är en mångsidig samisk kulturarbetare, som jojkar, skriver poesi och spelar teater. Simon Isak, eller Simon Issát på samiska, är uppväxt i en riktig företagarfamilj. Han och hans fyra syskon Kristin (Risten), Henrik (Heaika), Gustav (Gustu) och Sigrid (Sire) har vuxit upp i familjens hus i Nedre Soppero, tillsammans med mor och far som haft företaget Marainens Sameslöjd och Silver sedan 1980. Simon har provat andra vägar innan han själv blev företagare, men ett åtta till femjobb passar inte honom.

– Det är en frihet att kunna välja mina arbetstider själv, och det känns bra att få jobba med det som finns nära mig, och ligger mig varmt om hjärtat, säger Simon.

Simons mor Randi är sjösame och växte upp i Lakselv, 15 mil från Nordkap. Hennes familj livnärde sig på fiske och jordbruk. När hon träffade Thomas (Duommá) Marainen flyttade hon till Nedre Soppero, där han är uppväxt. Huset familjen bor i är ett av de hus som staten byggde till samerna i mitten på 1900-talet.

– Under tidigt 1900-tal ansåg man att samerna var ett ociviliserat folk som inte kunde bo i hus och driva ett hushåll.

De skulle bo i kåtor. Men på 40-talet byggde staten några hus speciellt för samer, och fyra hus byggdes bland annat i Nedre Soppero, berättar Simon.

I LOVE KIRUNA 2009 71

Nu bor det cirka 40 personer i byn. Som barn gick Simon i skola i Övre Soppero, som ligger sex kilometer från Nedre Soppero. Högstadiet fick han gå i Vittangi skola och gymnasiet i Kiruna. Resvägar och avstånd är något Simon är van vid.

– Jag hade sex kilometer till närmsta kompis när jag var liten. Vi cyklade överallt på somrarna, säger han.

Simon minns sin barndom som trygg och bra, vilket har lett till att det är i Nedre Soppero han vill bo, och gjort honom till en lugn och harmonisk person.

– Jag trivs så bra här, detta är det enda stället där jag kan vila ut och få energi. Det är min bas, säger han.

Familjen betyder mycket, och de lever alla nära varandra, i den kultur de vuxit upp med och även för vidare till nästa generation. Samiska är modersmålet, och familjen talar bara samiska hemma.

– Samiskan och den samiska kulturen är de största rikedomarna i mitt liv, säger Simon.

Simons farfar, som i stort sett bara pratade samiska, ville att hans barn skulle lära sina barn svenska, ett språk som skulle ge dem bröd på bordet. Samiskan ansågs inte värdefull.

– Men när vi började prata så märkte han vilken rikedom det var för honom att kunna prata sitt eget språk med barnbarnen. Han tackade mina föräldrar, berättar Simon.

Svenska har varit omöjligt att inte lära sig då allt runt i kring är på svenska, som radio, tv, tidningar, skola med mera.

Familjen har alltid försörjt sig på konst.

Det är Randi som har tillverkat Simons vackra kolt som han bär på fotona. Hon har sytt hela klädseln, förutom skorna.

Kolten är en finklädsel, men byxorna, skorna och mössan använder Simon till vardags. Han äger fyra koltar, bland dem en skogskolt som man inte behöver vara så försiktig med.

– Kolten passar vid vilken tillställning som helst. Jag bär min kolt med vördnad och respekt. Det är det vackraste jag har, säger Simon.

Simons mamma både syr, målar, gör silversmycken och arbetar med träslöjd. Hans pappa arbetar med träslöjd och en del med silver. Förutom detta har han också skrivit flera dikt- och barnböcker och ungefär 70 låttexter. I den mångkonstärliga familjen är det inte konstigt att Simon också fått denna ådra. Det var också Simons far som pushade honom att börja skriva så småningom. Men det tog några år innan Simon landade i sitt yrke som mångkonstnär.

72 I LOVE KIRUNA 2009

Simon vid sin favoritfors i Lainioälven. ”Här har jag sprungit mycket när jag var barn och lekt och fiskat.”

– Jag testade en del arbeten efter gymnasiet. Det första blev militärtjänst i Boden.

Sedan jobbade jag med barn, jag körde taxi och arbetade i en fiskfabrik i Norge, berättar Simon.

Han har också studerat samiska och konstvetenskap innan han började som reporter på sameradion. Men ingenting av detta kändes helt rätt, och Simon sade upp sig från radion efter två år, hösten 2006. I samma veva såg han en samisk teaterpjäs i Kiruna, och teaterchefen som han kände lite grann, erbjöd honom ett jobb.

– Jag skulle få arbeta med en barnföreställning, och vi kom överens om ett tre månaders kontrakt. Det gick jättebra och var roligt, pjäsen blev en mindre succé, berättar Simon.

Han turnerade med barnpjäsen Tro, hopp och kärlek en tid. Efter uppsägningen från radion hade tankar om eget företag växt, och han startade också sitt företag hösten 2006, med litterär och artistisk verksamhet. I nästan två år arbetade Simon både med teatern och sitt eget företag, men efter ett tag blev det för mycket med både och. Man måste hinna andas också.

– Jag tackade nej till en förnyelse av teaterkontraktet, och nu ägnar jag mig helt åt mitt företag, säger Simon.

Jojken är huvudsysslan, men Simon skriver också poesi och gör barnradio ibland. 2006 debuterade han med poesiboken Vidd (Viidat) som en av fyra författare, och 2008 med en cd-skiva med jojk och musik. Han har jobbat

med kulturarbete under lång tid, bland annat en utställning för Riksutställningar i Stockholm som hette Minoriteter i Sverige – Att leva i två världar.

– Den handlade om hur det är att leva med två kulturer. Hemma har jag min kultur, min samiska kultur, men jag är också en del av storsamhället Sverige. Det blir en kontrast, säger Simon.

2007 fick Simon Rubus Arcticus stipendium från Norrbottens Läns landsting.

Det är ett av Sveriges största konst- och kulturstipendier på totalt 400 000 kronor som fördelas på fyra stipendiater varje år.

– Jag har satsat på kulturarbete, och det ligger i tiden att lyfta fram den samiska kulturen som något värdefullt. Jag tar tillvara på det som finns nära mig, och minoritetskulturer blir mer och mer accepterat och intressant, säger Simon.

Han menar att det är rätt tid att lyfta fram den samiska kulturen nu.

– Det är inte så många ännu som visar upp den samiska kulturen utåt i form av artisteri. Men det kommer mer och mer.

Jag har också fördel i att jag är en ung kille som jojkar och skriver poesi, det finns inte så många som gör det. Det blir unikt på något sätt, säger Simon.

Simon har tyckt om att skriva så länge han kan minnas. I skolan blev det många noveller, och han provade på poesi i 13-årsåldern. Då skämdes han lite för sina dikter, och sparade dem inte. Det var inget han ville visa upp.

– Jag ångrar att jag slängt allt som jag

skrev då. Men pappa hade ju alltid skrivit, jag hade honom som förebild och vågade testa, säger Simon.

Hans far sa att han borde översätta en novell till samiska och skicka till en tidning i Norge, vilket han gjorde. Novellen blev publicerad och det ledde till att några dikter också blev publicerade. Men de första dikterna var fortfarande inget Simon ville visa upp.

– Vändningen kom när jag var 19 år och en kusin till mig gick bort. Jag skrev en dikt till honom, och sedan dess skriver jag mycket, säger Simon.

Han skriver om vardagliga saker, och kärlek och naturen är ofta förekommande.

– De äldre författarna skriver mycket om förtrycket, men den generationen har nästan bearbetat det åt oss. Vi känner förtryck än i dag, men kanske inte lika hårt som förr. På senaste tiden har jag också skrivit om död och självmord, för att jag har kommit i närheten av det, berättar Simon.

Han har läst upp sin poesi på scen, och steget till att också börja jojka på scen var inte långt. Två gånger har han deltagit i Sami Grand Prix i jojkklassen och båda gångerna kommit tvåa. Det är en tävling som hålls varje påsk i Kautokeino, i nordnorska Sápmi. I dag har jojken stor plats i Simons liv, och han lever mestadels på det. Men hur lyckas man leva på det?

– Jag har inga höga materiella krav, jag har så jag klarar mig. Det finns inga investeringskostnader, eftersom jag är instru-

mentet och varumärket, allt jag behöver för att driva mitt företag är en billig laptop och penna och papper, förklarar Simon.

Det handlar också om att våga tro på det man gör.

– Jag är en drömmare som siktar högt.

Ibland svävar jag lite väl mycket bland trädtopparna, men man ska sikta högt även om man inte alltid når dit. Det är viktigt att drömma, man kan komma långt på det sättet, menar Simon.

Vilket han onekligen lyckats med. Det

>> Man kan jojka en kompis på olika sätt, beroende på vilket humör man är på. >> är ingen brist på jobb efter två år som företagare. Hans marknad är i Sápmi, det vill säga i Finland, Norge och Sverige. Även en del längre resor har gjorts, som övriga Sverige, Berlin och Stuttgart.

– När det gäller jojken vet jag att jag kan det jag gör, och på det sättet blir mitt namn kvalitetssäkrat, säger Simon.

Jojken betyder mycket för Simon, liksom det samiska språket. Det finns olika sorters jojkar, som till exempel personjojkar, naturjojkar och renens jojkar.

Den traditionella jojken gör man ensam och á capella. En jojk är väldigt personlig och handlar mycket om inspiration och humör. Man säger att man jojkar personen

eller platsen, inte att man jojkar om den.

– Jag jojkar ju en person som jag känner och har en nära anknytning till. Det kan också gälla en händelse eller en plats. Man kan jojka en kompis på olika sätt, beroende på vilket humör man är på. Ingen kan ha samma anknytning till exempelvis min bror Gustu som jag. När jag jojkar Gustu kan ingen annan jojka honom på samma sätt, berättar Simon om den personliga jojken.

I jojken finns det inga regler, och det finns skillnad på att sjunga jojkinspirerat och att jojka.

– Jojken i musiken är mer en jojkinspirerad sång. Det är svårt att sälja traditionell jojk, för att nå ut med det får man anpassa den lite till västerländsk musik, säger Simon.

Simon ska snart börja med sin andra cdskiva, och där vill han våga ta ut svängarna lite mer. Den första skivan är ganska regelmässig enligt honom.

– Nu vill jag släppa lös den traditionella jojken mer, säger han.

Förutom detta har han även jobbat med projektet Songs of Jukkasjärvi tillsammans med Gunnar Idestam och Sofia Jannok.

Låtarna ska bli till en skiva de också. Simon ska även åka på en skrivarkurs till Färöarna i februari 2009, och han planerar att bygga sig en egen övervåning över verkstadsdelen hemma i Nedre Soppero. Där vill han kunna sitta och skriva och filosofera i lugn och ro. Simon har flera nya projekt på gång.

Alla med stadiga och harmoniska fötter i den samiska kulturen.

I LOVE KIRUNA 2009 73

Checka in på arkhotellet i Abisko text: jonas sundberg • foto: kenny hansson

Att bo och fiska i ark, en liten, mobil fiskekoja som man drar ut på isen, är en lokal tradition i Kiruna.

Nu finns världens första arkhotell ute på Torneträsks is vid Abisko.

Hotellet består av fem fiskearkar, en restaurangkåta, en bastuark samt en toalett. Gästerna erbjuds en naturskön upplevelse bland Abiskofjällen ovanpå en meter tjock sjöis.

Arkhotellet är ett samarbete mellan företaget Camp Kenny som drivs av Kenny Hansson och Abisko Turiststation.

– Vi satsade på ett arkhotell då det är lite udda och sticker ut. Kunde man få folk att bo inuti isen i Jukkasjärvi så kanske man kan få få folk att bo ovanpå isen här, säger föreståndaren på Abisko Turiststation Putte Eby.

74 I LOVE KIRUNA 2009

Putte berättar att man hoppas mycket på de utländska bersökarna.

– Det är väldigt speciellt att bo på en meter tjock is och att kunna se ända ner till sjöbotten genom det klara vattnet eller sticka ner kåsan i hålet för att dricka rent vatten. Som svensk fattar man kanske inte hur stor en sådan grej är, säger Putte.

Utanför kan det i extrema fall vara minus 30 grader eller kallare men inne i den uppvärmda sex kvadratmeter stora arken mår man gott. Man fiskar från ett från ett hål i golvet, umgås med vänner, äter och dricker gott. På kvällen tar man ett bastubad och när man efteråt står utanför bastuarken direkt på isen och svalkar sig, ja då är chansen stor att man får sig ett magnifikt norrsken till livs.

I LOVE KIRUNA 2009 75

Vidder, lite barrskog och vidder igen...

Finvovven och jag kom bra överens.

Hej och hå, kämpa på tjejer och killar, snart är vi hemma igen...

76 I LOVE KIRUNA 2009

Hundspannstur för blåbär Hunspannstur, visst låter det härligt? Men hur gör man egentligen och går det att köra själv om man har noll hundvana? Vi skickade ut Jonas Sundberg, ett blåbär i hundspannssammanhang, och lät honom leka Jack London för en dag. text och foto: jonas sundberg

”Hej, det är Tomas på Abisko fjällturer, turisterna kommer klockan nio i morgon. Kom då! Jo föresten, det har blivit ett hundspann ledigt, så du kan ta det om du vill.”

– Köra själv? Jag har aldrig stått på en hundsläde i hela mitt liv…okej vi kör. ”Åtta bak”, säger färdledaren och pekar mot släden som jag ska till, när jag kommer ut med den nyselade vovven.

Först får vi en kort men pedagogisk genomgång, om hur man spänner för hundar, startar, stannar, bromsar och behåller balansen i kurvor. Alla deltar i förberedelserna, och som om det vore helt självklart selas hund efter hund och förs till de uppställda slädarna. På ett litet kick står alla spannen körklara. Göra själv-momentet är en fullträff!

Det rycker i draglinor och slädar, medan vi väntar på startskottet till vårat ”Iditarodlopp”. Man får köra ner bromsen ordenligt i backen, för hundarna är verklig på gång.

– Det kommer att gå sakta de första 200 meterna, säger Tomas just innan ekipaget rycker igång. Känns bra att höra men egentligen säger det mig inget. Vad är sakta, vad är fort i sammanhanget?

Upp mot höjderna, ut på vidderna, mot äventyret à la Jack London. Jaja, kanske lite överdrivet - men nästan. Eller... okej då, det är en två-timmars nybörjartur och vi har fastnat i första backen!

Följet med gröngölingsförare ringlar igång efter backen. Och stannar igen.

Andreas, som omärkligt har kört ikapp oss med snöskoter, väntar en bit fram. Faderligt kollar han till var och en, som susar förbi där han står, och slänger några trygga, uppmuntrande kommentarer.

De fyra ivriga tikarna som drar mig, kommer gång på gång ikapp ekipaget fram-

för. Bromsa, vänta och så iväg igen. Det är krut i flickorna. Den bromsande holländaren framför mig uppfattar det som en känga när jag påpekar mina hundars snabbhet.

– Jag måste använda bromsen hela tiden, vill inte falla av, säger han.

Det är lugnt…börjar jag, men hans hundar ökar farten som om de förstått min kommentar.

Samtliga 32 hundar är av rasen Siberian huskys. Uthålliga som få och från början framavlade för att kunna dra slädar i högt tempo över långa sträckor och i krävande väderlekar. I dag är det nog söndagspromenad, sett ur hundarnas synvinkel. En grad kallt, värmande vårvintersol och ingen packning på slädarna.

– Det kommer att gå rejält nedför nu,

>> Glider, bromsar, stannar, väntar, full fart igen, bromsar... >> så fortsätt kontrollera släden med bromsen genom hela backen, uppmanar Tomas när han avlägger visit hos varje förare inför den största backen hittills.

Snön sprutar från bromsarna, genom hela höjdfallet. Berget Tjåmuhas, det vackra, har nu kommit in i ”vykortet” vi färdas i.

Dubbla toppar, skålformad urgröpning och vit täckande snöglasyr. Även Lapporten insvept i tunna morgonskyar uppenbarar sig efter en stund.

– Fem minuters paus, säger Tomas och visar hur man låser fast bromsen i den hårt packade snön, där vi har stannat.

Det blir gruppbilder, mycket skratt och någon körteknikfråga och sedan: ”back on track”. Glider, bromsar, stannar, väntar, full

Tjena kompis! fart igen, bromsar kraftigt, försöker komma in i rytmen. Andreas väntar runt hörnet, kollar åter till alla med ett leende. Vidder, lite barrskog, vidder och Andreas igen! Snöskotern varken hörs eller syns, teleporterar han sig själv och maskinen?

En ensam turskidåkare med väldig ryggpackning kommer in snett mot oss, höjer handen i en hälsning och försvinner ur ögonvrån. Älg- och renspillning ligger här och var efter sträckan. Vid en incident någon vecka tidigare dök en älgko med två kalvar upp och spärrade vägen för Andreas och några spanjorskor, vid början av en tur. Han berättar: – Hundarna blev som tokiga, skällde hoppade och hade sig. Spanjorskorna hajade först inte bilden utan tyckte det var roligt och spännande, fotade och ”tyckte sig ha en trevlig stund”. Älgen drog bak öronen och påbörjade en attack. Jag fick hålla i hundarna och försöka dämpa dem, spanjorskorna började springa tillbaka mot vandrarhemmet. De var livrädda, älgarna alltså. De försvann in i skogen och vi kunde återuppta turen.

Vår slädtur har nått en höjdpunkt när Tomas instruerar inför en sista stor backe.

Betydande delar av Torneträskdalen visar upp sig, isen, bergen, till och med sådana på den norska sidan. Inga älgar eller renar har lust att dyka upp i dag och vi börjar ”glida in i hamn”. Några ”två timmar”, som utlovats tog det då rakt inte!

– Klockan är halv tolv, säger Tomas. Två och en halv timme! Timmarna har passerat oss med överljudsfart.

Några av deltagarna skall hinna med tåget tillbaka mot södern. Vi selar av hundarna, parkerar snyggt och prydligt de åtta slädarna och kan konstatera att vi rott vår första slädhundstur i land.

I LOVE KIRUNA 2009 77

Johan Nilsson

Kocken som gärna gör maten till konst >> När man hör Camp Ripans kökschef, Johan Nilsson, tala om mat och måltider kommer man osökt att tänka på en konstnär som med säker penselföring fyller en målarduk med färger, former och scenerier. Parallellen är inte långsökt. Johan har alltid haft ett stort konst- och historieintresse och till de konstnärer han skattar högt hör namn som Bengt Lindström, Pablo Picasso, Jason Pollock och Andy Warhol. >> text: inger wanhatalo • foto: jörgen medman • hans-olov utsi 78 I LOVE KIRUNA 2009

>>

I LOVE KIRUNA 2009 79

Norrbotten än kravmärkta tomater från Spanien. Tomater har vi bara under somrarna och då köper vi in dem från länet. Det är viktigt att vi i branschen står på oss och inte tar in mat när det inte är säsong bara för att någon gäst frågar efter något speciellt. Jordgubbar kan köpas året runt men de smakar ingenting under vintern och då kan man lika gärna vara utan.

– Jag gillar Andy Warhol. Han lyckades vrida till konsten ett snäpp och det är vad jag vill göra med min matlagning, ta maten och vrida till den”, säger Camp Ripans kökschef Johan Nilsson entusiastiskt men ändå på ett stillsamt norrländskt vis.

Man skulle kunna tro att en matvisionär och innovatör använder sig av yviga gester och högljutt tal men Johan Nilsson förklarar lugnt och stilla hur en måltid ska kunna utvecklas och bli till en helhetsupplevelse för den som sätter sig till bords.

Bengt Lindström är en annan av de stora konstnärerna Johan gärna tar intryck av, målarens känsla för färg och form inspirerar till vackra upplägg när maten ska på faten. Konstnärliga upplägg i kombination med extraordinära smakupplevelser ska tilltala gästens alla sinnen och ge ett matminne för livet.

Med hjälp av sitt konst- och historieintresse och sin mångåriga erfarenhet från restaurangbranschen vill Johan skapa matkonst. Trots att han bara är 32 år har han hunnit med att arbeta halva sitt liv inom yrket om man räknar extrajobben vid sidan av gymnasiestudierna.

Redan som liten visste Johan att han vill bli kock. Han berättar att maten och måltiderna alltid varit en central del i barndomshemmet i Kiruna, något man samlades kring och avnjöt tillsammans.

Efter avslutade gymnasiestudier vid dåtidens motsvarighet till dagens hotell- och restaurangprogram gick flytten via militärtjänstgöringen i Karlskrona till Stockholm och sedermera Uppsala. I Uppsala stannade han sju år och arbetade som kock vid olika restauranger där inriktningarna låg mot både de svenska, franska och italienska köken.

– I den här branschen behövs mycket kunskap och den mesta kunskapen får man genom att jobba praktiskt. Under åren i Uppsala lärde jag mig en hel del som jag haft nytta av senare i livet, säger Johan och berättar att med erfarenheterna och kunskaperna som bas skapar man sig sedan sin egen stil, sitt eget signum.

Johans signum är att förena traditionell matkultur med det moderna köket och i sin roll som Camp Ripans kökschef tar han till vara på de möjligheter som finns i vår norra landsände.

– Jag har både läst och samlat på mig många gamla kokböcker, något som intresserar mig mycket är hur maten tilllagades här uppe. Förhållandena var knappa och det fanns inga kylar och frysar, mycket av maten saltades, röktes, 80 I LOVE KIRUNA 2009

torkades eller konserverades, berättar han och säger att dåtidens mathanteringsmetoder numer ingår som en del i hans yrkesutövning och att han även hittat nya användningsområden för dem.

– Då rökte man kött och fisk, jag röker grönsaker. Jag vill väva in de äldre matlagningsmetoderna i den moderna menyn.

Det här är ett sätt att utveckla maten på, att kunna använda äldre metoder på ett nytt sätt.

Dock är det inte bara tidigare generationers förfaringssätt som nyttjas i Camp Ripans kök. Johan använder sig också av äldre lokala recept, med vissa modifieringar. Fettmängder reduceras och ingredienser från de utländska köken tillsätts för att passa den moderna människans livsstil och smaklökar. Men att laga god mat med förankring i bygdens matkultur blir svårt om inte råvarorna också har en lokal förankring. Johan säger att de använder sig av lokal- och närproducerade råvaror i så lång utsträckning som möjligt, dels för att mat som färdats kortare sträckor smakar bättre och dels för att det är bättre ur miljösynpunkt.

– Jag köper hellre en morot från

Johan Nilsson Ålder: 32 år Utbildning: Restaurangskola i Kiruna samt inom Marinens sjöintendenturskola (sjökock).

Erfarenhet: Har arbetat som kock sen han var 16 år, med allt från svensk husman till italiensk, fransk matlagning.

På Camp Ripan bjuds de åtta menyer under ett år, menyerna följer de samiska årstiderna.

– Visst är det en utmaning att få det att fungera emellanåt. I höstas hade vi inget renkött under ett par veckor på grund av att sarvslakten blev försenad men samtidigt pågick älgjakten i Västerbotten så vi bytte ut renköttet mot älg i menyn.

Och gästerna tar det oftast med ro när de får förklaringen till varför det de ville beställa från menyn inte finns att få. Och här kommer ännu en del av den helhetsupplevelse in som Johan vill att gästerna ska få.

– Det finns en liten historia bakom varje rätt. Vi vet var renen kommer ifrån, var fisken är fångad och bären plockade.

När man kan berätta det får maten också en djupare mening för gästen.

En annan del i helhetsupplevelsen är att köket på Camp Ripan inte arbetar med traditionella trerätters middagar.

– Alla rätter är lika stora för att man ska kunna smaka flera olika sorter, ungefär fyra rätter motsvarar en hel måltid. När gästerna går hem vill vi att de ska ha med sig måltiden som ett minne för livet, säger han.

Gäster i all ära men vad ger då Johan den där lilla extra känslan av välbefinnande? Om man nu arbetat som kock i sexton år borde man ha hunnit skaffa sig en favorit eller två bland livsmedlen, vilken råvara väljer han helst att arbeta med om valet står helt fritt? Johans ögon glittrar till och svaret kommer utan tvekan.

– Rotsaker är favoriterna just nu.

Morötter, palsternacka och potatis kan man använda i både förrätter, varmrätter och efterrätter. Det går alldeles utmärkt att göra en morotsglass till efterrätt eller en lite sötare potatispuré som äts med en chokladrätt, säger han men tillägger att han även hämtar en hel del inspiration från det asiatiska köket, dess färger och smaker är tilltalande.

Dock, poängterar han, det ska inte vara för mycket olika smaker på tallriken.

Råvarorna ska tala mycket för sig själva, smakerna ska vara rena och enkla.

Som tidigare nämnts har Johan ett stort

Johan Nilsson jobbar gärna med matinstallationer. Till vänster syns en del av en istallation som gjordes som en hyllning till staden Kiruna. Staden symboliseras av den moderna maten, med råvarorna lax (Luossavaara) och ripa (Kirunavaara) upplagt som hus i staden. Ovan ses nyckelringar av siklöja till en invigning av en säkerhetsbutik. ”När jag gör installationer har allt en djupare mening och symboliken får man leta efter.” Meningen med installationen är, enligt Johan, alltid att den skall ätas upp och man kan också se det som en annorlunda måltidsupplevelse. foto: hans-olov utsi

konstintresse och för drygt ett år sedan började Johan med måltidsgestaltningar, en abstrakt konstform som tar sig ett konkret smakuttryck. Han säger att måltidsgestaltning exempelvis kan vara hur ett företag smakar. Genom djuplodande samtal med någon ur personalen plockar han ut kärnan i företaget och kan därigenom komponera ihop en meny.

– Då får man en väldigt personlig middag eller fest som är skräddarsydd för just det företaget, säger han.

I höstas estaltade han bland annat konststaden Kiruna med de fyra elementen som utgångspunkt. Griskött med rotsaker fick symbolisera jorden, hetkryddad älgfärs elden, mousse på lokala bär och med maräng luften och röding vattnet.

Han har också samarbetat med lokala konstnärer och gestaltat deras arbetsmaterial, trä och glas, med menyer som skildrat det jordiga och det transparenta.

Johan berättar att han fick upp ögonen för konstformen när han träffade Björn Ylipää, matvisionär och universitetsadjunkt i mat- och måltidskunskap vid Kristianstads högskola.

– Han har inspirerat mig mycket och jag är tacksam att jag träffade honom.

Måltidsgestaltning är ännu så länge en smal nisch i branschen men den går helt klart att involvera i restaurangmenyn.

Våra asiatiska gäster uppskattar det här med färg och form väldigt mycket, säger han och berättar att han vill utveckla konceptet än mer och väva in den lokala kulturen och naturen i gestaltningarna.

– Tänk att få smaka hur en renflock

>> Ett norrsken ska smaka sprött, det ska nästan spraka i munnen när man äter det och så ska det vara en flyktig smakupplevelse, smaken ska bara hålla i sig en minut eller två. >> smakar eller norrskenet eller vintern! Det går att gestalta allting och själva måltiden får en ännu djupare mening när man vet att det finns ett tänk bakom, säger han entusiastiskt.

På frågan hur han själv tror att norrskenet smakar svarar han: – Sprött, det ska nästan spraka i munnen när man äter det och så ska det vara en flyktig smakupplevelse, smaken ska bara hålla i sig en minut eller två.

Och naturligtvis ska det var färger och former på det som serveras, precis som ett norrsken.

Idéerna om vad man kan åstadkomma är många och en av dem är att kunna erbjuda fler än restauranggästerna att ta del av vad man kan göra med mat.

– Min dröm är att ha en utställning där jag kan ställa ut lagad mat, det vore verkligen roligt, säger han.

Fast Johan har fler planer än så. Att utveckla turismbranschen i Kiruna är en av dem, att Camp Ripans restaurang ska bli Slow food-certifierad en annan. Till

skillnad från snabbmat ska Slow food, den långsamma maten, få ta tid att tillaga och avnjuta. Slow food-rörelsen är internationell och arbetar för bevarandet av lokala och regionala matkulturer där maten tillreds med ekologiskt odlade livsmedel.

– Jag vill att vi ska få in ett Slow foodtänk i restaurangen, vi är inte Slow foodmärkta än men vi är inte långt därifrån. I januari ska det startas upp ett projekt för Nordkalotten där syftet är just att deltagarna ska kunna bli certifierade.

När Johan pratar om mat återkommer ord som lokalt, naturnära, helhetsupplevelse, konst och kvalité ofta. De orden är också en bra sammanfattning av hur Johan Nilsson vill att hans mat ska uppfattas.

Dock går det inte att lyckas ensam inom restaurangbranschen, kollegornas förtroende är ett måste.

– Det finns otroligt många duktiga människor i branschen, utan duktiga och intresserade medarbetare skulle det inte gå, säger Johan Nilsson.

Men har det då aldrig hänt att de någon gång skakat på huvudet åt Johans idéer och lagt in sitt veto?

Jo, faktiskt en gång, säger han och skrattar.

– När de fick smaka på rökt kråkbärsglass. Den finns inte på menyn nu. Men man måste kunna göra misstag och fel, det blir till nyttiga erfarenheter som man lär sig av. Men en dag ska jag lyckas få in den rökta smaken i en glass, jag tänker inte ge upp.

Sven Hörnell I LOVE KIRUNA 2009 81

varsågod! Här bjuder Johan Nilsson på ett kakrecept. Så här säger han om kakan: Det kryddiga och heta i kakan värmer oss under den kalla vintern. Bäret som plockats i höstas har legat insyltat/infryst sedan dess och får nu släppa ut alla sina smaker igen. lingonkryddkaka Ingredienser

75 g smör eller margarin

1 1/2 tsk kanel

3 dl strösocker

1 1/2 tsk nejlika

3 msk lingonsylt + 1 dl lingon

1 tsk mald kardemumma

1 dl filmjölk

2 ägg

2,5 dl vetemjöl

Lag:

2 tsk bakpulver

2 msk god konjak

3 msk mixade russin och aprikoser

1 msk honung

1 1/2 tsk ingefära

Juicen från 1 lime

Smält smöret och låt svalna. Rör ihop ägg och socker. Blanda kryddorna och russin/aprikosmixen i smöret, tillsammans med sylten

och filmjölken. Blanda med äggsmeten. Rör därefter i bakpulvret

och mjölet. Häll i smord och bröad form och grädda i 45 min i ugn

175 – 200 grader. Blanda därefter en lag på konjak, honung och lite lime och droppa på kakan när den svalnat. Låt torka in. Slå in i plastfilm och

förvara i frys eller kyl. Vid servering steks kakan i smör, den får då en frasig yta, blir extra god och känns helt nybakad . Garnera med rårörda lingon vid servering.

Vi ger dig Kiruna

LÄGENHETSHOTELLET

Välkommen till Gullriset!

Kirunas hemtrevliga lägenhetshotell

Här bor du bekvämt och plånboksvänligt med självhushåll.

Gullriset är ett idealiskt boende för alla som kommer till Kiruna, till exempel familjer, företag, idrottsföreningar med flera.

Välkommen till Camp Ripan — mitt i händelsernas centrum!

HOTELL RESTAURANG AKTIVITETER

www.ripan.se 0980–630 00 ripan@kiruna.se 82 I LOVE KIRUNA 2009

• Det finns TV och dusch i varje lägenhet.

• Alla lägenheter är utrustade för självhushåll.

• Sänglinne och handdukar ingår.

• Bra parkeringsmöjligheter med motorvärmare.

Bromsgatan 12, Bokning tfn 0980-109 37, fax 0980-147 00 www.fabmf.se

Ring in din beställning så fixar vi maten i tid

070–699 20 17

Öppettider: Mån-fre 09.30–19.00 Lör-sön 13.00–19.00

Ni kan avnjuta maten på järnvägsstationen.

Varmt välkommen!

Matiga mackor, pajer och bakpotatis Stort sortiment på kaffe- och tesorter Tårtor och smörgåstårtor på beställning Upplev fjällvärlden på nära håll. Bo bra och ät gott hos oss i Nikkaluokta. Öppet dagligen under säsong 13/2-3/5 och 13/6-20/9.

Mån-fre 8.00-18.00 Lördag 10.00-16.00 Söndag stängt

Geologgatan 4 Tel 0980-174 60 www.cafesafari.com

Det finns många sätt att hyra bil.

Vi erbjuder allihop.

Välkommen till Europcar!

Bastukåta för företag, grupper & konferenser

Hotell i Kiruna

Boka på tel. +46 www.e-10.se

Europcar Forvägen 33 Tel. 0980-666 00

(0)980 840 00 www.europcar.se

Upplev fjällvärlden på nära håll.

Bo bra och ät gott hos oss i Nikkaluokta. Öppet dagligen under säsong 13/2-3/5 och 13/6-20/9.

Gör ett spännande besök i världens största järnmalmsgruva på 540 meters nivå under jord.

Tfn 0980-550 15 www.nikkaluokta.com nikka.sarri@telia.com

Guidade turer året om Avgång: Direkt från Turistbyrån eller från något av våra hotell.

KIRUNA • Folkets Hus

För offert samt bokning kontakta:

Kiruna Lappland Turistbyrå Se den legendariske fotografen Sven Hörnells vackra bildspel på Folkets Hus i Kiruna

+46(0)980 188 80, info@lappland.se, www.lappland.se Barn under 6 år kan inte delta pga säkerhetsbestämmelser.

För biljett ring 0980-431 11 eller besök oss i vår butik på Folkets Hus där vi även säljer fototavlor, vykort, sameslöjd m.m.

Välkommen!

I LOVE KIRUNA 2009 83

>> Framgångsrika inom malmtransport på räls. Specialister på stora stålkonstruktioner och järnväg. Och nu gör Kiruna Wagon en stor satsning mot miljöbranscherna järnvägslogistik och vindkraft.

– Det här är två mycket spännande branscher för oss. Kraven på miljövänlig energi och miljövänliga transporter ökar i hela världen, och vi har kompetensen att möta den utvecklingen, säger Fredrik Kangas, projektchef i konsortiet Kiruna Wagon. >> text: petra sternlund • foto: fredric alm

På räls mot nya marknader

84 I LOVE KIRUNA 2009

84 I LOVE KIRUNA 2009

>> I LOVE KIRUNA 2009 85

Att Kiruna Wagons monteringshallar ligger mitt i hjärtat av Kirunas och Norrlands gruvindustri är förstås praktiskt, då finns man i direkt anslutning till själva essensen av näringen och till Malmbanan – den järnväg på vilken det svarta guldet tranporteras till stålverk och hamnar.

Men det kan också ses symboliskt då de samarbetande företagen i Kiruna Wagon tillsammans är, näst efter LKAB, Kirunas största privata arbetsgivare med cirka 250 anställda och mer än en halv miljard i omsättning. Och med Kiruna som stark och krävande hemmamarknad hoppas man kunna bygga ett bredare produktsortiment för större marknader.

– Kirunas gruvnäring har ända sedan starten spelat en stor roll i utvecklingen av svensk verkstadsindustri, säger Fredrik Kangas, projektchef i konsortiet Kiruna Wagon.

Kiruna Wagon har blivit framgångsrika inom malmtransport. Konsortiet arbetar med tillverkning av den jättelika malmvagn, kallad F 050, som lastar imponerande 100 ton. Uppdragsgivaren LKAB köper 750 malmvagnar till ett totalt ordervärde av cirka 800 miljoner kronor. Tillsammans med starkare lok och anpassad banvall ska LKAB:s transportkapacitet öka med 60 procent.

De nya tågen är 750 meter långa, består av 68 vagnar och fraktar alltså 6 800 ton malm per tur.

– Malmvagn F 050 nominerades 2008 till SSAB:s Swedish Steel Award. Detta branschpris brukar kallas stålets Nobel-

pris, och är ett starkt betyg till vagnens konstruktion och kvalitet, säger Fredrik Kangas.

Konsortiets ägarföretag är alla anrika verkstadsföretag i Kiruna; Nybergs Mekaniska, Rönnqvist & Wettainen samt KGS Mekaniska, varav Rönnqvist & Wettainen ingår i GMK-koncernen.

– Alla har de sin specialinriktning inom verkstadsindustrin, men det är den gemensamma kapaciteten som är nyckeln till att nå större affärer utanför regionen, säger Fredrik.

Tillsammans och genom det långsiktiga samarbetet har man byggt upp så väl organisation som maskinpark för att arbeta mot mer krävande produktion.

– Även om ägarföretagen behåller sin respektive nisch och affärsidé har vi kunnat vara mer strategiska med till exempel tyngre maskininvesteringar.

KGS Mekaniska har laser- och vattenskäranläggningar för exakt beredning av bland annat komponenter till lucksystemet på malmvagn F 050. Man tillverkar också vagnens sidor.

Nybergs Mekaniskas investering i robotsvets är delvis motiverad för tillverkningen av vagnens gavlar. Nybergs Mekaniska och även Rönnqvist & Wettainen tillverkar komponenter till lucksystemet. Den slutliga monteringen och sammansvetsningen sker hos Kiruna Wagon. Där färdigställs själva vagnskorgen i deras storskaliga robotsvets.

Anläggningen kan arbeta med objekt upp till 4x4x10 meter och är en av de största i Europa.

I den allt intensivare miljödebatten poängteras ofta vikten av miljöanpassade transporter och grön energi. Kiruna Wagon som arbetar med järnväg och stora stålkonstruktioner har här sett en stor potentiell marknad i logistik och vindkraft.

– Vi har maskiner och lokaler som är lämpliga för att producera de stora tornen till vindkraftverk och en samlad kapacitet att tillverka många av de övriga komponenterna, säger Fredrik Kangas och fortsätter: – Vindkraft är en bransch under utveckling och det gäller att snabbt kliva fram som aktör. Norrland och Östersjöregionen är den marknad vi först vill bearbeta.

Fortsatt utveckling och marknadsetablering inom spårbunden malmtransport är en bestående kärna i verksamheten.

Här ser man redan i dag möjligheter att nå en internationell marknad och 2009 kan bli ett spännande år för Kiruna Wagon.

– Den globala miljötrenden är tydlig.

Därför måste vi nu försöka bygga upp en starkare teknik- och miljöprofil för att visa att vi är en leverantör att räkna med, avslutar Kangas.

Vagnsprojekt F 050 pågår till första kvartalet 2010 och marknadsmålet är att man då ska ha etablerat nya affärer för fortsatt gemensam tillväxt.

– Kiruna har fantastiska möjligheter som bygger på naturliga förutsättningar.

Det är upp till oss entreprenörer att ta tillvara på dom.

gmk koncernen Yta: 8 600 m2 Antal anställda: 74 st Antal licenssvetsare: 10 st Omsättning 2008: ca 130 mkr

nybergs mekaniska verkstad Yta: 4 200 m2

kgs mekaniska Verkstadsyta: ca 4 500 m2 Antal anställda: 70 st Antal licenssvetsare: 10 st Omsättning 2008: ca 150 mkr

kiruna wagon Yta: 4 200 m2 Antal anställda: 21 st Antal licenssvetsare: 17 st Omsättning 2008: ca 103 mkr

Antal anställda: 65 st Antal licenssvetsare: 16 st Omsättning 2008: ca 140 mkr

gemensamt Yta: 21 500 m2 Antal anställda: 230 st Omsättning 2008: ca 523 mkr Antal licenssvetsare: 53st

86 I LOVE KIRUNA 2009

GMKAB · Rönnquist & WettAinen · GMK MeKAnisKA

Malmvagn F 050

GMK är en företagsgrupp som har specialkompetens inom slitage- och korrosionsbeläggningar för tung processindustri. Huvudsakliga produktionsområden är gummi, keramik, polyuretan och specialstål.

Konsortiet Kiruna Wagon bildades 2004 med Nybergs Mekaniska Verkstad, Rönnqvist & Wettainen samt KGS Mekaniska som ägare.

Vi tillverkar den nya generationens malmvagnar som lastar 100 ton malm. Modellen går under namnet Malmvagn F 050 och tillsammans med användandet av starkare lok samt modifiering av banvallen har den möjliggjort stora kapacitetsökningar.

I verksamheten ingår också avancerad skärande bearbetning och kombinationer av skärande bearbetning, svetsning med hög förädlingsgrad samt ytbehandling och produktion.

• Fler vagnar per tåg. Från 52 till 68 st.

• Längre tåg. Från 500 till 750 m.

• Högre last. Från 80 till 100 ton/vagn.

• Högre hastighet. Från 50 till 60 km/h.

Koncernen har stor erfarenhet inom fältarbete och underhåll för tung processindustri.

w w w.plansju.se

www.gmkab.com

www.kirunawagon.com

Kvalité och kunnande sedan 1947 Nybergs Mekaniska Verkstad AB är ett expansivt verkstads­ företag med siktet inställt på starkare produkter för större marknader.

Vi arbetar i ett brett spektra av tjänster för tung och tillverkande industri.

Specialfordon Konstruktion Maskinbearbetning

Montage Hydraulik Reparation och underhåll

www.nybergsmek.se

MOT HÖGRE FÖRÄDLING KGS Mekaniska är ett komplett och innovativt verkstadsföretag i LKAB-koncernen.

Vi har maskinerna, lokalerna och personalen att möta den moderna industrins krav och förväntningar. Med tyngpunkt i produkter av högre förädlingsgrad utvecklar vi verksamheten mot högsta kvalitet och leveranssäkerhet.

www.kgs.se I LOVE KIRUNA 2009 87

88 I LOVE KIRUNA 2009

>> När Stina Johansson går på jobbet går hon under jorden.

Bokstavligt talat. Hennes arbetsplats ligger drygt niohundra meter under markytan. Hon är en av LKAB:s gruvarbetare i Kiruna. ”När jag gick på gymnasiet trodde jag aldrig att jag skulle jobba med något sådant här, men jag trivs”, säger hon. >>

När Stina går till jobbet går hon under jord text: inger wanhatalo • foto: kenneth paulsson

I LOVE KIRUNA 2009 89

Stina Johansson är en av dem som laddar borrhålen med dynamit inför sprängningarna. Hon säger att just hennes arbetsmoment inte kräver någon större fysik ansträngning då det mesta av arbetet numera sköts med en joystick som är kopplad till en lastbil där en påmonterad laddarm för in dynamiten i borrhålen.

– Men det är klart, det finns ju en del arbetsmoment på vår arbetsplats som kräver mer fysik, exempelvis när man jobbar med tillredningsladdning, då kan det vara lite tungt om man aldrig rört på sig utan bara suttit framför datorn i hela sitt liv, säger hon.

Själv har hon spelat handboll för Kiruna Handbollsklubb under många år, men på grund av sinande motivation har hon tagit ett sabbatsår från spelandet och håller i stället på att utbilda sig till handbollsledare.

Om och när hon börjar spela aktivt igen får framtiden utvisa.

Att vara laddare under jord är ett arbete hon trivs med, arbetskamraterna och ledigveckorna gör jobbet ännu roligare.

– Skiftgänget blir som en familj, är någon sjuk ringer man och hör hur den mår. Man kanske inte är överens med alla, alla gånger men man lär sig att samsas.

Under skiften arbetar det tio personer starka skiftlaget i par, Stinas kollega är rutinerad i branschen.

– Ja, han har jobbat länge och har stor erfarenhet. Men han har inga problem med att fråga mig hur vi ska göra. Det är jättebra, då lär man sig att fatta egna beslut.

Och att kunna fatta beslut är en fördel när man har med levande berg att göra, rasrisken finns även om alla säkerhetsföreskrifter har följts men trots det har Stina inga problem med att befinna sig under markytan.

– Jag har aldrig tyckt att det varit obehagligt att jobba under jord. Ju mer man jobbar desto mer bergkännedom får man, konstaterar hon sakligt.

Att vara kvinna på en mansdominerad arbetsplats ser hon inte som något problem.

När hon började i skiftlaget var hon enda tjejen, nu är de tre.

– Jag har aldrig känt mig ovälkommen och jag har alltid blivit bra bemött. Men å andra sidan har jag inte heller gått in med den föresatsen att det skulle kunna vara på något annat sätt bara för att jag är tjej, säger hon men tillägger att visst kan det hända att det emellanåt är, vad man brukar kalla, en manlig jargong under fikarasterna men blir man ensam med någon av karlarna så blir pratet ett annat, mer personligt. Det kan hon tycka är fascinerande.

Men, menar hon, hur man än vrider och vänder på det hela så är det trots allt en 90 I LOVE KIRUNA 2009

Stina Johansson jobbar som laddare i gruvan. Hon trivs med sitt jobb. Hennes pappa har arbetat för gruvbolaget och alltid pratat positivt om sin arbetsgivare. ”Jag ville gärna jobba inom LKAB, det är en bra arbetsgivare.”

arbetsplats och man är där för att jobba.

– Det är skönt att gå på jobbet, skita ner sig, duscha och sedan har man gjort sitt och kan ta vara på fritiden, säger hon och skrattar.

>> Jag har aldrig tyckt att det varit obehagligt att jobba under jord. Ju mer man jobbar desto mer bergkännedom får man. >> Och fritiden delar hon med sambon Anders.

Liksom för så många andra kirunabor blir det en hel del friluftsliv och hon funderar på om inte just tillgången till naturvistelser är en av de större anledningarna till att de bor kvar i Kiruna.

För Stina har gruvarbetaryrket inte varit något självklart yrkesval. När hon skulle börja gymnasiet i Kiruna valde hon att gå samhällsprogrammet, tanken var att hon skulle arbeta med människor. Trodde hon då. Men efter avslutade gymnasiestudier fick hon sommarjobb vid LKAB:s anrikningsverk i Kiruna. Sommarjobbet fick dock ingen förlängning men däremot fick Stina upp ögonen för industriellt arbete. Hon har prövat på svetsning men det var inte riktigt

hennes grej, som hon uttrycker det. Några år senare fick hon reda på att det skulle startas en bergarbetarutbildning via arbetsförmedlingen, hon sökte och kom in.

– I utbildningen ingick trettio veckor praktik som jag gjorde vid LKAB i Kiruna, jag var på borrningen, laddningen, skrotningen och bultningen, säger hon och berättar att hon efter avslutad utbildning blev erbjuden sommarjobb.

Naturligtvis tackade hon ja. Hon berättar att hennes pappa arbetat för gruvbolaget och alltid pratat positivt om sin arbetsgivare.

– Ja, jag ville gärna jobba inom LKAB, det är en bra arbetsgivare. Det är lika lön för lika arbete och man har bra förmåner när det gäller tandvård, sjukvård och träning.

Och genom interna kurser kan man börja jobba på andra avdelningar inom företaget.

Efter sommarjobbet fick hon fortsatt anställning och har sedan snart tre år tillbaka en fast tjänst.

Vad framtiden anbelangar lutar det inte åt några större förändringar.

– Som det känns nu så tror jag att jag kommer att bli kvar inom LKAB men det kanske inte blir på laddningen ända fram till pensionen. Jag vill utveckla mig själv mer, jag tycker om att testa nya saker. Jag tror att det kommer hemifrån, jag och min syster har alltid fått stöttning när vi velat pröva något nytt.

Fler kvinnor inom företaget – önskemål för LKAB LKAB arbetar aktivt för att få in fler kvinnor i företaget.

Med bland annat ett särskilt inriktat gymnasieprogram, sponsringsverksamhet och sommarskolor vill man öka intresset för teknik hos kvinnor i lägre åldrar och på så sätt säkra rekryteringen av framtida kvinnliga medarbetare.

Kirsten Hallman-Petersson som är ansvarig verksamhetschef för personalplanering vid LKAB säger att bolaget har arbetat aktivt under lång tid för att få in fler kvinnor i företaget.

– Vi har en handlingsplan för jämställdhet som vi uppdaterar varje år och målet för 2008 var att trettio procent av våra nyrekryteringar ska utgöras av kvinnor, vi kom upp i trettiofyra procent.

Men arbetet med att få in fler kvinnor vid företaget håller sig inte bara till nyrekryteringsprocessen. För att få kvinnor att över huvud taget söka lediga tjänster arbetar man mycket med att väcka teknikintresset hos flickor redan i grund- och gymnasieskolan.

För några år sedan startade LKAB

ett samarbete med gymnasieskolorna i Kiruna och Malmberget och ett treårigt specialutformat gymnasieprogram togs fram där inriktningen ligger mot gruvindustrin. Många av dem som går utbildningen är tjejer. LKAB samverkar också med Lapplands kommunalförbund och universiteten i både Luleå och Umeå.

– Men vi arbetar även mot lägre åldrar, vi ordnar bland annat sommarskolor för att skapa ett teknikintresse och vi kan också sponsra skolresor om de ska i väg på något som har med teknik att göra, säger Kirsten Hallman-Petersson.

Förra året fanns det totalt 3 860 anställda inom LKAB-koncernen, 491 av dem var kvinnor. År 1973 började den

första kvinnan att arbeta under jord.

I fjol fanns det 220 kvinnor inom Mining Division där man bryter, förädlar, transporterar och levererar järnmalmsprodukter, en siffra som kan jämföras med Affisch från 1950-talet de 60 kvinnor som som i dag finns i Infoarbetade där för sju mine, LKAB:s underjordår sedan. museum i Kiruna.

Några särskilda anställningskriterier för kvinnor har man inte.

– Absolut inte, det finns små män likväl som det finns stora kvinnor. I samband med rekryteringen genomgår alla en hälsoundersökning, klarar man den är det inga problem. Vi ställer inga krav på att våra anställda ska träna men vi försöker uppmuntra till det genom att erbjuda fri träning, hälsocoach och sjukgymnast, säger Kirsten Hallman-Petersson.

I LOVE KIRUNA 2009 91

92 I LOVE KIRUNA 2009

vinter.

LKAB investerar i ny huvudnivå Under 2008 tog LKABs styrelse beslut om nya huvudnivåer för båda järnmalmsgruvorna i Malmfälten. ”Vi följer företagets långsiktiga strategi för järnmalmsverksamheten och tryggar de miljardinvesteringar vi redan har gjort i verksamheten ovan jord.

Vi har byggt två nya pelletsverk, en genomgripande upprustning pågår av malmhamnen i Narvik, vi uppgraderar terminalerna i Kiruna och Svappavaara samt köper 750 nya malmvagnar och fyra lok till”, säger Ola Johnsson, VD och koncernchef för LKAB.

Vad händer i Kiruna?

Den totala summan för ”KUJ 1365”, som den nya huvudnivån i Kiruna kallas, beräknas till cirka 12,4 miljarder kronor. Den i särklass största enskilda investeringen i LKABs historia. Dessutom krävs stora investeringar ovan jord i samband med samhällsomvandlingen. Att satsa så stora belopp under lågkonjunktur, med den osäkerhet som präglar järnmalmsmarknaden, är en stor kraftansträngning för bolaget.

Gruvan i Kiruna består av en enda sammanhängande malmkropp av magnetit som är drygt fyra kilometer lång och i genomsnitt cirka 80 meter bred. Sedan Huvudnivåerna i Kiruna och Malmberget är 1962 sker all brytning under jord och den två jättelika investeringar. Förutom LKABs nya huvudnivån byggs på 1 365 meters ordinarie personal i gruvor och förädlingsavvägning och blir den sjunde sedan verk, uppskattas ungefär 450 personer ha underjordsbrytningen startade. På den sysselsättning i projekten under 2009. nya nivån anläggs bland annat fjärrstyrd pendeltågstrafik med nya underjordslok och vagnar som transporterar malmen från störtschakt till krossning.

Förberedelser för Kirunagruvan Malmförädlingsverk den nya huvudnivån har pågått 1900 1910 1920 sedan 2006.

1930 1940 Bland annat har 1950 Järnväg till Narvik 1960 arbeten med 1965 infrastruktur som 1970 vägar, ventilation 1980 och hisschakt 1990 utförts i gruvan.

CA-uppfordring Ovan jord har en ny Havsnivån 2000 spillvattenledning, 2005 Buffertett nytt kraftmatfickor Etageuppfordring Nivå m

ningsställverk och en ny omformarstation för totalt cirka 350 miljoner kronor färdigställts. Under 2009 börjar även ett mycket omfattande arbete med att flytta järnvägen.

LKAB Green Pellets Utan järnmalm går det inte att framställa världens mest använda konstruktionsmaterial - stål. Och en värld utan stål går inte ens att föreställa sig. LKABs magnetitmalm är unik på många sätt, främst tack vare sina miljöfördelar. Det krävs nära sju gånger mer energi att framställa stål av konkurrenternas hematitmalm, en mycket fin konkurrensfördel både för LKAB och för kunderna. Magnetiten förädlas till ”LKAB Green Pellets”, en miljövänligare järnmalmspellets som tveklöst har en tätposition även i framtiden.

0

142

230 275 320 420

540

740 775

Undersökningsort 1060 m Undersökningsborrning

1045 m huvudnivå (transportnivå)

1045

Krossning 1175

Malmkropp 1365 m Ny huvudnivå (transportnivå) 1365

Krossning

KUJ 1365, den nya huvudnivån i Kirunagruvan

www.lkab.com I LOVE KIRUNA 2009 93

94 I LOVE KIRUNA 2009

Š victoria andersson, koncentrat

En annan tid

ett annat KIRUNA

text: petra sternlund

I LOVE KIRUNA 2009 95

Lasse Bergman är tillbaka vid väggen där han och kompisen Leffe Johansson diktade sitt slagord för en stad i kris.

Det var en vardagskväll i början av december 1980. Kirunakillarna Leffe Johansson och Lasse Bergman, 19 år gamla, kändes sig frustrerade, ville ut, ville göra något, ville väcka uppmärksamhet.

Vid 23-tiden på kvällen tog de en sväng på stan, med varsin burk sprejfärg i handen. Lasse berättar: – Jag minns det väldigt tydligt, det var vindstilla, lätt snöfall, vackert, precis som ett julkort och inte en käft ute. Det var nästan som om man släppt en neutronbomb i stan. Nån bil gled förbi på Föreningsgatan, men annars var det totalt stilla.

Lasse och Leffe stod vid korsningen Mangigatan–Föreningsgatan, framför sig hade de kvarteret Spelstyraren och Kirunas Folkets Hus, byggt 1927, bakom ryggen Domushuset.

Vid Folkets Hus långa tegelvägg längs Mangigatan skred de till verket. Lasse lyfte handen, skakade burken och började skriva: Kiruna dör...

Och Leffe fyllde i ...Slåss!!!!!

Gruvan, grunden till staden Kirunas existens, var vid början av 70-talet den klart dominerande arbetsgivaren i Kiruna.

Uppåt 40 procent av stadens arbetstillfällen fanns inom gruvnäringen. Det statligt ägda gruvbolaget LKAB hade haft dryga 96 I LOVE KIRUNA 2009

>> Jag minns det väldigt tydligt, det var en vardagskväll i början av december, vindstilla, lätt snöfall, vackert och inte en käft ute. >> trettio år med en produktionskurva som pekat rakt uppåt. Inte ens den nästan tre månader långa gruvstrejken kring årsskiftet 1969–1970 hade lämnat något större spår på resultatet. Dessutom ökade befolkningen i Kiruna stadig och mellan åren 1971–1976 var vi fler innevånare än någonsin i Kiruna, över 31 000.

1973 var ett riktigt rekordår för LKAB. Då fraktades 24 miljoner ton malm från Kiruna och Svappavaara till utskeppningshamnarna i Narvik och Luleå. De flesta såg ingen ände på de goda tiderna.

Men 1975 slog en stålkris till samtidigt som en världsomspännande lågkonjunktur började göra sig gällande.

LKAB hade redan börjat anpassa sig efter den nya situationen och dragit ner på produktionen. Det hjälpte dock föga

foto: petra sternlund

och 1977 gick LKAB för första gången på årtionden med förlust.

Nu inleddes en svit av förlustår för gruvföretaget och skälen var flera förutom de redan nämnda. Större malmbåtar pressade ner priserna och gjorde järnmalmsmarknaden global. LKAB fick plötsligt konkurrens på sin hemmamarknad från gruvor i Afrika, Sydamerika och Australien där brytningen kunde genomföras betydligt billigare i dagbrott. Dessutom sjönk efterfrågan på den fosforrika malm som bryts i gruvorna i Malmfälten. Allt sammantaget ledde till en mardrömssituation för LKAB. Och för folket i Malmfälten likaså.

När krisen slog till hade LKAB drygt 8 000 anställda i Kiruna, Malmberget, Narvik och Luleå. Tio år senare var personalstyrkan halverad.Under senare delen av 70-talet var dessutom andelen kvinnor på arbetsmarknaden betydligt lägre i Kiruna än i övriga landet och arbetslösheten bland ungdomar var stor. Kommunens försök att bredda arbetsmarknaden gav relativt magert resultat och befolkningskurvan började sjunka från 1977 och framåt.

Det var alltså i ett stukat Kiruna som Lasse och Leffe befann sig i decemberkvällen 1980. De backade tillbaka och betraktade sitt slagord, satte locket på

foto: kjell törmä

foto: kenneth paulsson

>> Kirunas samtliga skolungdomar mobiliserar. I skolan får de göra protestplakat och efter det beger man sig till stadshuset för att tala om för industriminstern att man inte vill att Kiruna ska dö. >>

Kirunas skolungdomar samlades i Stadshuset för att tala om för regeringens representant att man inte vill att Kiruna ska dö. Men biträdande industriminister Roine Karlsson är inte intresserad av att lyssna på de unga. Han plöjer väg genom folkmassan, tätt följd av kommunledningen och de försvinner in bakom stängda dörrar.

Lasse Bergman och Leffe Johansson anade föga vilket genomslag deras första och enda väggklotter skulle få. Men till krisens Kiruna kom all media, tv och tidningar. Och alla ville ha sina intervjuer gjorda framför Folkets Hus tegelvägg och sina bilder tagna framför Folkets Hus tegelvägg.

– Snacket gick på stan, folk pratade, kommenterade vårt verk, men vi talade aldrig om för någon att det var vi som gjort det. Det är ju faktiskt olagligt att klottra.

Och värre skulle krisen bli. Den 12 mars 1982 innehåller kvällens nyhetssändning i tv dramatiska besked: 900 gruvarbetare mister sina arbeten. Till Kiruna kommer biträdande industriminister Roine Karlsson för att träffa kommunledningen och prata om vad regeringen kunde göra för att hjälpa ett sargat och blödande Kiruna och LKAB. Kirunas samtliga skolungdomar mobiliserar. I skolan får de göra protestplakat och efter det beger man sig till stadshuset för att tala om för industriminstern att man inte vill att Kiruna ska dö. foto: kjell törmä

sprejburkarna och gick därifrån. Snön fortsatte falla stilla och de mötte inte en käft på väg hem.

– Livet för en tonåring såg lite annorlunda ut på den här tiden än vad den gör i dag. Det fanns inget Internet, inga bra ungdomshus att hänga på, ingen tv att tala om. Och Kiruna, ja, det kändes ganska kört. Det stod liksom helt stilla och bara väntade på att få lägga sig ner och dö.

Lasse berättar att budskapet till ungdomarna var ganska tydligt: Åk söderut.

– Det var som om man inte ville ha oss kvar, gick man till arbetsförmedlingen var budskapet flytta. Vi kallade arbetsförmedlingen för Resebyrån. Det vara liksom aldrig nåt snack, fanns ett jobb i södra Sverige fick man en biljett i näven och så var det bara att åka.

>> Den 12 mars 1982 innehåller kvällens nyhetssändning i tv dramatiska besked: 900 gruvarbetare mister sina arbeten. >>

Men industriminstern bemödar sig inte ens med att stanna upp och hälsa på Kirunas unga. Han plöjer väg genom massorna i stadshuset med kommunens ledning i hasorna och de stänger dörren om sig.

Kvar står de unga. På en av skyltarna som en pojke håller upp har man textat Lasse och Leffes slagord: Kiruna dör...Slåss!!!!!

Lasse, Leffe och deras kompisar pratade mycket om sin och stadens situation, man diskuterade samhälle och politik, men enligt Lasse gjorde i alla fall inte han och Leffe något mer konstruktivt, som att engagera sig i någon förening eller organisation och försöka påverka den vägen.

– Nä, det blev inget sånt för oss.

Leffe Johansson stack så småningom från stan men Lasse Bergman blev kvar. I dag jobbar han, sedan sju år tillbaka, ute vid raketbasen Esrange som vakt.

– I dag känns det bra här i Kiruna, gruvan går bra. Kiruna blomstrar, det är full fart på många sätt, turistnäringen, rymdtekniken. Det är definitivt ingen dödgrävarstämning som 1980. ”Kiruna dör...Slåss” har i de flesta kirunabors medvetande blivit slagordet som står som symbol för 70- och 80-talens djupa krisår. 1981 spelades singeln ”Brända barn” av kirunabandet AldrigiLivet, något av en signatur för samma period. Lyssna på AldrigiLivets låt på: www.ilovekiruna.se Källor: Kiruna 100 år del 1, kapitel: Gruvorna – grunden till samhällsbygget Kiruna av Åke Bark samt kapitel: Näringsliv och forskning av Kjell Nilsson.

Gruva och Arbete. Kirunavaara 1890-1990, band IV av Ulf Eriksson.

I LOVE KIRUNA 2009 97

Hej!

Det är vi här till vänster som gjort den här tidningen.

I Love Kiruna är producerad av Krauz&Co. reklambyrå.

Vi har haft som ambition att med stort hjärta göra ett magasin om Kiruna.

redaktionen för första numret av i love kiruna består av: jörgen medman: fotografi, illustration, bildbearbetning catarina alanärä: annonskoordinator dan eriksson: annonsförsäljning anna öhman: illustration

petra sternlund: text, fotografi, layout sandra eriksson: text, fotografi emma wodén: projektledning

andré piironen: annonsförsäljning

Vi hoppas att ni gillar tidningen och att vi ses igen!

Bilden är tagen i december 2008 av peder gidlund

Nu fyller vi 50 år I år är det 50 år sedan Kiruna Annonsblad första nummer såg dagens ljus.

I slutet på 50-talet, när lokaltidningen ”Norrlandsfolket” försvann uppstod ett tomrum. Då såg driftiga Kirunabor ett behov av ett lokalt annonsforum och startade Kiruna Annonsblad. Första numret kom ut hösten 1959.

I 50 år har Kirunaborna, varje vecka, fått sitt annonsblad i brevlådan, efterlängtad, omtyckt och väl läst. Det får vi som jobbar med tidningen ständig bekräftelse på, inte minst genom den kontakt vi har med våra kunder och läsare.

Därför vill vi fira med er. Och det ska vi göra med ett festligt jubileumsår 2009 – ett jubileumsår för Kirunabornas egen annonstidning.

1959-2009

Välkommen till Coop Konsum Katterjåkk - Sveriges nordligaste Konsumbutik!

Katterjåkk

Coop Konsum Katterjåkk 981 94 Riksgränsen Tel 0980-430 41 Öppettider: Vardagar 10.00-19.00 Lördag 09.00-18.00 Söndag 12.00-18.00

100 I LOVE KIRUNA 2009