Vi har just nu 21 st olika Bernina maskiner i vår butiksutställning och att vi därmed är övre Norrlands största symaskinsbutik med just Bernina symaskiner/overlockmaskiner/långarmsmaskiner.
ÅRETS NYHET BERNINA B990
Mekintegrerad söm- regulator och ett förbättrat användargränssnitt!
Den enda avtalade leverantören av Bernina Symaskiner och Service/Reparationer för Luleå kommun.
enda symaskinstillverkaren som finns kvar i Europa
Oroar du dig för din hjärthälsa eller vänt ar du på en hjär tundersökning?
På Hermelinen Specialistvård erbjuder våra erfarna kardiologer snabb och trygg hjälp. Regiontaxa och frikort gäller.
Läs mer och boka tid
Norra Sveriges historia får liv i podcast med Anders Lundin
Med nyskrivet drama, skådespelare från regionen och experter från Ájtte, Silvermuseet och Norrbottens museum tar Anders Lundin med oss på en historisk resa i norra Sverige med podden ”Folkets Historia”. Projektet möjliggörs med stöd av Sparbanken Nord. – Norrbottens historia har betytt mycket för hela landet och vi vill bidra till att både öka och sprida kunskap om den, säger Erika Mattsson, chef Hållbarhet och Samhälle, Sparbanken Nord. – Norrbotten och Västerbotten täcker nästan 40 procent av Sveriges yta. Denna enorma yta är sprängfull av historier som vi tillsammans med historiker, forskare och skådespelare från regionen vill dela. Vi vill spegla människor som levt och verkat i norra Sverige och undersöka hur de påverkat vår samtid och framtid, säger Anders Lundin, programledare på podden ”Folkets Historia”.
Lennart Jähkel ger röst åt karaktärerna, tillsammans med Malin
Vispe, Marit Baer, Silas Baer, Michael Grahn, Petra Ekblom, Ohnyute Charles, Ivan Mathias Petersson och Vilgot Paulsen.
Berättelser från norra Sverige behöver höras Nils Harnesk, avdelningschef och arkeolog på Norrbottens museum, menar att efter SVT:s produktion ”Historien om Sverige” såg de ett stort behov av att nå ut nationellt med norra Sveriges historia.
– När vi fick frågan om samarbete med podden ”Folkets historia” kom det verkligen i rätt tid. Vi är glada över att tillsammans kunna förmedla spännande och viktiga berättelser från vår historia – berättelser som också hör hemma i historien om Sverige, säger Nils Harnesk.
I avsnittet från Norrbottens museum berättar arkeologen Carina Bennerhag om tidig järnframställning i norra Sverige.
En vardag i samklang med naturen I avsnittet från Ájtte
BOKA ANNONSERING
Genom ett samarbete mellan Norrbottens museum, Silvermuséet, Ájtte och Sparbanken Nord tar podden ”Folkets Historia” avstamp i historiska berättelser från norra Sverige som kommer att sändas i tre avsnitt under våren 2025. Foto: Sparbanken Nord
hör vi Anders Lundin samtala med Elina Kuhmunen från Ájtte om hur vardagen kunde te sig i en tid när kunskap om naturens villkor var en förutsättning för att överleva.
– Det är viktigt för oss att lyfta fram berättelserna som format vår identitet, tradition och koppling till naturen.
Att lyfta norra Sveriges historia är att ge röst åt vår kultur som varit i det närmaste osynlig i den bredare berättelsen om Sverige, säger Elisabeth Pirak Kuoljok, museichef vid Ájtte.
Flykten från Nasafjäll Silvermuseet bidrar med en historia om umesamen Sjuls flykt från silver-
gruvan i Nasafjäll. Vi får fördjupad kunskap om samernas liv under stormaktstiden. Malin Brännström, forskare och chef för Silvermuseet säger:
– Genom att förstå vår historia får vi en bättre bild av samtiden och kan fatta bättre beslut inför framtiden. Satsningen på podden gör att fler kan få lära sig mer om allt som hänt här och som påverkar oss än idag.
Ni kan även gå in på boka.gratistidning.com eller skicka e-post till boka@gratistidning.com
REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com Läs hela artikeln här:
Källa: Sparbanken Nord
gratistidningen - kan du lita på ger effekt hög räckvidd
för garanterad korrektur torsdagar kl. 12.00
Tryckfärdiga annonser måndagar kl. 15.00
Maila gärna in era bokningar och manus på: annons@gratistidning.com
TILL SALU: INDUSTRITOMT
Missa inte denna unika möjlighet att förvärva en välplacerad industritomt i Pajalas expansiva industriområde. Tomten erbjuder en ypperlig bas för företag som söker att expandera eller etablera sin verksamhet i en region känd för sin starka industriella tillväxt och strategiska läge.
Egenskaper och fördelar:
• Yta: Omfattande markyta (1 hektar, 100x100 meter) som ger gott om utrymme för anpassad utveckling och exibilitet planeringen av din verksamhetsbehov.
• Läge: Idealiskt belägen med utmärkt tillgång till huvudtransportleder, vilket säkerställer smidig logistik och transport för ditt företag.
• Infrastruktur: Fullt utrustad med nödvändig infrastruktur inklusive internet, väganslutningar, el, vatten och avlopp, redo för omedelbar etablering.
• Potential: Perfekt för en rad industriella ändamål, från tillverkning och lagerhållning till forskning och utveckling, erbjuder denna tomt enorm potential för en diversi erad verksamhet.
• Gemenskap: Bli en del av Pajalas växande företagsgemenskap med stöd från lokala myndigheter och näringslivet för en framgångsrik etablering och expansion.
Investera i Pajala:
Att investera i en industritomt i Pajala innebär inte bara en chans att växa med regionens ekonomi, utan också att bidra till och dra nytta av den starka gemenskapen och de innovativa initiativ som driver lokal utveckling framåt.
– Avstyckning möjlig till mindre tomter om man inte själv behöver hela ytan. Bra ekonomi för den delen man behåller.
Denna tomt representerar en sällsynt möjlighet att förvärva en nyckelfärdig lösning för ditt industriprojekt i en av Sveriges mest lovande regioner. Oavsett om du planerar att expandera din nuvarande verksamhet eller söker en optimal plats för en ny satsning, erbjuder denna industritomt i Pajala allt du behöver för att lyckas. Mer info och kontakt: För
För varje kotte,
tall och gran. Allt börjar med en skogsbruksplan.
Gå igenom dina planerade åtgärder för 2025, kontakta din lokala virkesköpare idag.
VIRKESKÖPARE LULEÅ ÄLVDAL
Bli mer mobil!
LADDA NER VÅR APP
→ Smidigare bussresor i hela Norrbotten, över länsgräns och med lokaltrafik i Boden, Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Luleå och Piteå
→ I appen betalar du tryggt och enkelt med bankkort, Swish, Klarna eller via Företagsportalen
→ Tillsammansrabatt: res 2–8 personer och få 20% rabatt på enkelbiljett
→ Låna ut periodbiljett eller ge bort enkelbiljett
Välkommen ombord!
Sök och köp din resa i appen
Börja din resa med att ladda ner vår app ”Länstrafiken Norrbotten”. I appen hittar du aktuella avgångstider samt biljettpriser.
Du kan också köpa dina bussbiljetter i förväg, betala med bankkort, Swish, Klarna eller via Företagsportalen.
Tidtabeller på hemsidan
På hemsidan www.lanstrafikennorrbotten.se hittar du aktuell trafikinformation, tidtabeller samt information om priser och biljetter.
Biljett på bussen
Du kan också köpa din bussbiljett direkt på bussen och betala med ditt bankkort.
Jokkmokk
Jonna Gustafsson 076-126 71 36
Anders Larsson 070-559 36 69
Magnus Björk 076-105 77 52
Daniel Lilja 076-111 32 16
Skräp i var åttonde fågelholk – dags att vårstäda
14 procent av alla fågelholkar som tidigare inventerats i Sverige innehöll skräp, mestadels plast. Det visar den undersökning som Håll Sverige Rent och BirdLife Sverige gjorde under 2023. Då hittades bland annat våtservetter, fimpar, snus och syntetiska fjädrar. Idag startar en ny nationell holkinventering och nu uppmanas svenska folket att än en gång vårstäda och rapportera in skräpfynd från sina fågelholkar. Under 2023 uppmanade Håll Sverige Rent och BirdLife Sverige alla fågelholkägare att titta in och se om det fanns något skräp i bona. Totalt fick vi in 311 rapporter från 96 olika kommuner runt om i landet – ända från Ystad i söder till Jokkmokk i norr. Resultatet visade att det fanns skräp i 14 % av alla fågelholkar, alltså i var åttonde holk. Det var framför allt plast som hittades. 2 % av holkarna innehöll metallskräp och 5 % av holkarna innehöll pappskräp. Våtservetter, fimpar, snus, buntband och syntetiska fjädrar var några av de skräp som hittades i holkarna. Det är tydligt att fåglarna letar efter material
som ser ut som naturligt bomaterial, plastremsor som liknar grässtrån, plastbitar stora som löv och stoppningsmaterial stort som mossa.
Nu startar en ny nationell inventering av fågelholkar
Genom att ta hjälp av alla fågel- och trädgårdsentusiaster runt om i landet vill Håll Sverige Rent och BirdLife Sverige fortsätta kartlägga skräp i fågelholkar för att se hur skräpigt de svenska fåglarna bor. Den 17 februari, öppnade årets inventering där allmänheten kan vara med och bidra. Du som vill vara med ska inventera och rensa din fågelholk senast 15 mars i södra Sverige och senast 1 april i norra Sverige.
Så här är du med:
1. Välj ut en fågelholk att vårstäda. Du rensar och inventerar dina holkar som du satt upp, inte andras. (Sätter du upp holkar i vår så kolla med markägaren om det inte är din mark.)
2. Titta och lyssna så att ingen fågel häckar i holken.
3. Städa ur materialet i den tomma fågelholken och notera om du hittar
något skräp.
4. Ta ett foto på skräpet om du hittade något.
5. Rapportera in ditt resultat i Håll Sverige Rents protokoll (oavsett om du hittade skräp eller inte).
Varför hittar vi skräp i fågelholkar?
– Skälen till att holkfåglar drar in artificiella material kan vara att det är till gagn för dem. Det finns studier som visar att fåglar kan ta in fimpar i en holk för att dessa dödar eller försvårar parasiter. Garnbitar används som fodring i boskålen och kan vara ett bra material i det sammanhanget. Starar dekorerar sina bon med blanka föremål för att locka honor. Då kan det bli metall eller glansiga papper, säger Niklas Aronsson på BirdLife Sverige.
Men skräp i fågelbon kan också leda till att fågelungar fastnar i skräpet.
Läs hela artikeln här: Jourhavande präst
REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com
Behöver du någon att prata med?
Att få dela sina tankar med någon kan göra skillnad. Jourhavande präst lyssnar, och det som sägs stannar mellan er. Du kontaktar
Jourhavande präst via telefon, digitalt brev eller chatt. Mer info på www.svenskakyrkan.se
SEXAGESIMA ELLER REFORMATIONSDAGEN
DET LEVANDE ORDET
När han blev tonåring lämnade han kyrkan och blev en sådan som festade runt. Mycket av berusningsmedel användes. När han flera år senare kom till tro och mötte sina forna suparkompisar berättade han att de beskrev honom som en predikant när han var riktigt onykter. Han predikade för sina kompisar och citerade det ena bibelstället efter det andra i sitt berusade tillstånd.
Den som berättade detta var den före detta pingstpastorn Magnus Persson. Han började läsa Rosenius skrifter och blev så berörd att han sökte upp EFS prästutbildning i Uppsala. Nu är han anställd av EFS riks som inspiratör. Han berättade om att när han var barn fick han gå i pingstvännernas söndagsskola. Söndagsskolefröken försökte förmå barnen att lära sig bibelställen utantill. Därför använde hon sig av låtsaspengar varje gång de hade lärt sig en bibelvers utantill då fick de en låtsaspeng som de sedan kunde köpa av henne någon liten leksak som hon införskaffat.
Det blev en inkörsport till att lära sig bibelord utantill. Guds ordet hade inte lämnat honom när han i ungdomsåren levde i sus och dus. När han var redlöst berusad talade han Guds ord som fanns inbränt i hans inre. Guds ord är levande, det tränger djupt ner i våra medvetna och omedvetna lager av minnen som vi har. ”Är inte mitt ord som en eld, säger Herren, en slägga som krossar klippan?”
Det finns en auktionssajt som heter Tradera. Där kan man köpa eller lägga ett bud på något billigt klädesplagg eller pryl till hemmet. Ordet tradera har sin rot i vårt svenska ord för tradition, att överföra eller att återberätta.
De israeliska barnen och ungdomarna har traditionen, som ett viktigt instrument för att lära sig att kunna återberätta, tradera, att överföra sitt Israelisk/Judiska arv till sin samtid. Glädjen överflödade när lärjungarna predikade och talade om Jesus som Guds frälsning till världen. De överförde och återberättade det de fått höra av sin Herre och mästare. Helgens texter handlar om att Guds ord är ett levande ord. Det står i en av texterna att Guds ord är ”skarpare än ett tveeggat svärd och tränger så djupt, att det skiljer själ och Ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar”. I en av evangelietexterna proklamerar åhörarna; ”Aldrig har någon människa talat som han” Jesus är det levande ordet till Sveriges folk i dag. Gudsordet du lärde dig i din ungdom har inte lämnat dig. Använd det, återberätta det, tradera det, ordet kommer att förändra hela din livsinställning.
En skön helg önskar jag dig. Allt gott. Gösta Degerman
Källa: Via TT
Niklas Aronsson
BOSTAD
Tipsa oss: tips@gratistidning.com
Antalet vräkningar ökar
BOSTAD Under 2024 genomförde Kronofogden totalt 3 042 vräkningar, en ökning med tio procent jämfört med föregående år. 391 barn vräktes från sitt permanentboende under året, det är något färre än under 2023.
– Vi ser att några tuffa ekonomiska år ute i samhället har lett till att skuldsättningen hos Kronofogden ökar kraftigt. Som en följd av det ser vi också att antalet vräkningar fortsätter att öka. Fler kan inte betala hyran, vilket är den vanligaste orsaken till vräkning, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.
Antalet genomförda vräkningar har på ett år ökat med 10 procent, och med 21 procent sedan 2022. I Norrköping, Nyköping och Haninge har antalet verkställda vräkningar ökat mest under det senaste året.
Antalet barn som berördes av vräkningar, det vill säga både barn som är permanent boende, samt de som är växelvis boende eller umgängesbarn hos den som blir vräkt, har ökat med 5 procent till 711 barn.
Samtidigt minskade antalet barn som vräktes från sitt permanentboende något under 2024, till 391
barn. Störst är minskningarna i Sigtuna, Eskilstuna och Haninge.
– Alla vräkningar där barn berörs ser vi allvarligt på, men det är positivt att antalet vräkningar där barn förlorar sitt permanenta boende inte ökar. En vräkning har stora konsekvenser för den som är med om det, inte minst för familjer med barn. Är barn inblandade i en vräkning så är socialtjänsten alltid med i arbetet, säger Davor Vuleta.
Fler än hälften av alla ansökningarna dras tillbaka
Antalet inkomna ansökningar om att få Kronofogdens hjälp att genomföra en vräkning ökade med drygt 6 procent, till 7 359. I Göteborg, Västerås och Haninge ökade antalet ansökningar mest i landet. Av de ansökningar om vräkning som inkom under 2024, återkallades 59 procent.
– Det finns goda exempel i landet som visar att vräkningar går att förebygga.
Många gånger handlar det om att hyresvärd och hyresgäst pratar med varandra redan vid en första utebliven betalning, då är det oftast enklare att hitta gemensam lösning. Det kan handla om att komma överens en avbetalningsplan. Ibland kan det finnas psykisk ohälsa eller någon form av missbruk med i bilden, och då kan socialtjänsten gå in med olika stödinsatser, säger Kim Jonsson.
www.wikamobler.se
Kronofogden arbetar vräkningsförebyggande Kronofogden arbetar sedan flera år med att förebygga vräkningar, genom att bidra till att stärka den lokala samverkan mellan hyresvärdar och socialtjänst.
Modellen bygger på ett tätt samarbete med regelbunden kontakt.
– Intresset och engagemanget för ökad samverkan hos kommuner och hyresvärdar har varit stort, säger Kim Jonsson, projektledare på Kronofogden.
– Vi på Kronofogden bidrar gärna med våra kunskaper och erfarenheter för att fler ska kunna bo kvar i sina hem. Kan man förebygga vräkningar undviker man inte bara det personliga lidandet för dem som vräks, utan också stora kostnader för hyresvärdar och samhället. n
hela artikeln här:
Källa: Kronofogden
Antalet genomförda vräkningar har på ett år ökat med 10 procent, och med 21 procent sedan 2022.
Läs
TIPSA OSS: tips@gratistidning.com
Jim Abrahamsson och Fredrik Taivalsaari vinnare av Svemins Arbetsmiljöpris 2025
BUSINESS Säkerhet och en god arbetsmiljö är grundläggande för den svenska gruv- och mineralnäringen. För att uppmärksamma och belöna framstående insatser inom detta område delar Svemin, branschorganisationen för gruvor, mineraloch metallproducenter i Sverige, varje år ut Svemins Arbetsmiljöpris.
Vid årets arbetsmiljökonferens i Luleå gick priset till Jim Abrahamsson och Fredrik Taivalsaari från LKAB Malmberget för deras viktiga arbete inom arbetsmiljö och säkerhet. – Precis som Fredrik känner jag mig både hedrad och glad. Vår kollega Camilla Backebjörk fick detta pris 2023 och detta år vi. Det känns därför som att vårt arbete i Malmberget verkligen uppskattas vilket är mycket roligt, säger Jim Abrahamsson.
Abrahamsson och Taivalsaari har genom sitt engagemang och kompetens skapat en tryggare arbetsmiljö på LKAB. De har med stor framgång drivit ett arbete som fokuserar på samverkan, säkerhetskultur och kompetensutveckling, vilket lett till en säkrare och mer trivsam arbetsplats.
Kontakta din lokala Gratistidning! Vi ger även ut Skellefteå Gratistidning tillsammans med Skellefteåguiden!
– Samverkan, att alla de viktiga rollerna som chefer, skyddsombud och medarbetare är delaktiga och jobbar tillsammans, det är grunden till allt, säger Fredrik Taivalsaari.
Ett av de mest framstående initiativen som de drivit är den gemensamma arbetsmiljökonferens de arrangerade i november 2024 för både gruva och förädling. En konferens som deltagarna ansåg vara något utöver det vanliga. – Vi har tidigare hållit dessa konferenser separat för respektive verksamhet, men resultatet av denna gemensamma konferens slog mina förväntningar med råge, säger Taivalsaari. Pristagarna ser också positivt på framtiden för arbetsmiljöarbetet inom LKAB och hela branschen.
– Vi går mot en spännande omställning med nya processer och anläggningar
som innebär stor potential för arbetsmiljöförbättringar. För branschens del tror jag teknikutveckling med exempelvis autonoma fordon samt intelligenta maskiner- och säkerhetssystem kommer göra skillnad säger Abrahamsson. – Vi har kommit en bra bit på vägen men har fortfarande stora utmaningar, så vi kan absolut inte lägga oss på latsidan. Det avsätts stora resurser på arbetsmiljöarbete, både i LKAB och i branschen i
stort, så jag har stor tilltro till utvecklingen, avslutar Taivalsaari.
Motivering:
”Med stort engagemang, en positiv inställning och en genuin vilja att förbättra arbetsmiljön gör de en stor skillnad på arbetsplatsen. Deras arbete är inte bara inspirerande – det är avgörande. De är hjälpsamma, lyhörda och måna om att samverka. Genom sin dedikation samt kompetens skapar de en arbetsplats
i ständig förbättring med hög trivsel- och trygghetsfaktor. Ett lysande exempel på detta är de arbetsmiljökonferenser de arrangerade under 2024. Med stort engagemang la de ner tid för att få allt att fungera. Det resulterade i konferenser som deltagarna ansåg vara något utöver det vanliga. Arbetsmiljöpriset 2025 går till Jim Abrahamsson och Fredrik Taivalsaari.” ■
Kampanj Paketpris med Norrbotten
monica.stube@ gratistidning.com gratistidning.com - Välkommen a kontakta o för mer info och bokning!
070-330 50 67 ake.tapani@ gratistidning.com
Sju av 14 kommuner i Norrbottens län såg en minskande ungdomsarbetslöshet i januari. Jokkmokk var en av de kommuner i länet där nedgången var störst. Den senaste månadsstatistiken från Arbetsförmedlingen visar på en nedgång i ungdomsarbetslöshet i Jokkmokks kommun med 3,1 procentenheter. Arbetslösheten bland personer i åldern 18–24 år låg i januari på 3,6 procent.
Arbetslösheten i hela befolkningen stiger något
Under januari månad rapporterade Jokkmokks kommun en total arbetslöshet på 3,4 procent.
Det är en ökning jämfört med samma tidpunkt i fjol (+0,1 procentenheter).
I Norrbottens län däremot står arbetslösheten stilla.
Sett till antalet personer betyder det att 74 av 2 176 invånare i åldern 16 till 65 år i Jokkmokks kommun var inskrivna som arbetssökande (71 fler än i januari i fjol).
I de flesta andra kom
Under januari månad rapporterade Jokkmokks kommun en total arbetslöshet på 3,4 procent. Foto: Newsworthy
muner i länet går arbetslösheten nedåt. Störst är minskningen i Kalix, där arbetslösheten sjunker med 0,9 procentenheter. Även om arbetslösheten i Jokkmokk alltså ökar, så ligger den fortfarande under snittet i hela Norrbottens län (3,4 procent i kommunen, jämfört med 4,2 procent i hela länet). Gällivare har den lägsta arbetslösheten i länet (2,3 procent), medan Haparanda har den högsta (6,8 procent). För att Jokkmokk skulle komma ner i samma arbetslöshetsnivå som Gällivare skulle 24 personer behöva sysselsättas. I riket som helhet steg arbetslösheten i januari jämfört med året innan
(+0,4 procentenheter) och ligger nu på 7,2 procent. 209 av 290 kommuner har högre arbetslöshet i dag än för ett år sedan. Perstorp är den kommun som har högst arbetslöshet just nu (14,6 procent) i landet som helhet, medan Gällivare har den lägsta (2,3 procent). Jokkmokks arbetslöshet sticker ut som den nionde lägsta i hela landet. Källa: Newsworthy
Läs hela artikeln här:
Källa: Svemin
Jim Abrahamsson och Fredrik Taivalsaari från LKAB Malmberget fick ta emot årets Arbetsmiljöpris på Svemins Arbetsmiljökonferens. Foto: Svemin
Nytt undersökningsresultat:
Den lokala gratistidningen favoritkanalen för information
I en nyligen genomförd enkät av Gratistidningarnas Förening med syfte att kartlägga hur människor i Sveriges kommuner helst vill motta information framkom det att man fortfarande föredrar att ta del av lokal information genom den lokala gratistidningen. Störst är intresset gällande information om kommunala tjänster samt evenemang och kulturaktiviteter.
Enligt resultaten vill åtta av tio svarande (80 procent) helst få denna typ av information via den lokala gratistidningen. Detta står i stark kontrast till sociala medier, som endast föredras av cirka 30 procent av respondenterna. Sociala medier är samlingsnamn för flera olika plattformar, Facebook, Instagram, LinkedIn, TikTok, Twitter/X med flera vars livskraft och popularitet sinsemellan förändras relativt snabbt. Resultatet av enkäten understryker gratistidningarnas roll i att förse invånarna med viktig och relevant information om vad som händer i deras närområde. Det indikerar även en fortsatt stark position för traditionella medier i den digitala åldern, särskilt när det gäller lokalnyheter och
information som berör invånarnas vardag.
Information om kommunala tjänster, evenemang och kulturaktiviteter högst på listan Vidare visar undersökningen att intresset för kommunala tjänster samt evenemang och kulturaktiviteter är högt bland invånarna. Detta betonar vikten av tillgänglig och tillförlitlig information i samhällsplanering och kulturell utveckling.
Enligt resultaten vill nästan nio av tio svarande (nästan 90 procent) få denna typ av information Trots den växande trenden av digitala plattformar och sociala medier som informationskällor, verkar det som att den tryckta lokaltidningen fortfarande har en unik och värdefull plats i många svenska hem. Detta kan delvis förklaras av gratistidningarnas förmåga att erbjuda en sammanfattad och lätttillgänglig översikt av lokala nyheter och händelser, något som kan vara svårare att filtrera fram på internet och sociala medier där informationen är mer fragmenterad och många gånger bakom betalväggar.
– Resultatet av enkäten är inte överraskande för
RESULTAT! ENKÄT LOKAL INFORMATION
var vill du läsa eller ta del av den?
Gratistidningarnas Förening som företräder landets gratistidningar har genomfört en enkät där vi har undersökt hur invånarna i Sveriges kommuner helst tar till sig lokal information. Här nedan finns en sammanställning av resultatet.
Lokal information finns på en mängd olika platser, anslagstavlor, dagstidningen, gratistidningen, kommunens hemsida, olika arrangörers hemsidor, appar, föreningssidor med mera. För en lokalinvånare är det inte alltid helt lätt att hitta information, trots att vi översvämmas av den.
Gratistidningarna har undersökt hur och var lokala medborgare skulle föredra att finna information om och från sitt närområde, sin kommun eller stadsdel.
Tack för er medverkan / Sveriges Gratistidningar
Fråga 1: Vilken typ av information från ditt lokalområde är du intresserad av att få regelbundna uppdateringar om?
• Kommunala tjänster. (Förändring inom sophämtning, vattenförsörjning eller liknande)
• Evenemang och kulturaktiviteter
• Föreningslivet
• Viktiga beslut och planer från kommunfullmäktige
• Information om skola och utbildning
• Information om omsorg, hälsa och sociala tjänster
• Byggprojekt och infrastrukturutveckling
• Säkerhet och beredskapsinformation
• Näringslivet och företagen
• Kyrkliga verksamheter
• Övrigt
oss som jobbar med den lokala gratistidningen. Tidningarna blir mer och mer uppskattade av både läsare och annonsörer. Vi upplever dock att några intresseområden egentligen är starkare än vad som visas i enkäten. Vi vet att kyrkligt är populärt i våra tidningar men de som vill ta del av det är ofta lite äldre och kanske inte har samma möjlighet att lämna in sina svar digitalt som om undersökningen gjorts som dörrknackning eller uppringning via telefon, säger Peder Gidlund ansvarig utgivare på Luleå Gratistidning.
Gratistidningarnas Förening ser detta som ett tecken på att investeringar i kvalitativ lokaljournalistik och distribution av gratistidningar fortsatt är en viktig del av att hålla allmänheten informerad och engagerad i sitt lokalsamhälle. Framåt kommer föreningen att fortsätta att stödja och främja den lokala pressen som en avgörande källa för pålitlig och relevant lokal information.
Källa: Gratistidningarnas förening
0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%100%
Fråga 2: Lokal information, var vill du läsa eller ta del av den?
• Den lokala gratistidningen (som delas ut till alla brevlådor)
• Tryckta nyhetsbrev eller broschyrer hemskickade i brevlådan
• Den prenumererade dagstidningen
• Reklamradio eller TV
• Kommunens/o entliga aktörers o ciella webbplats
• Nyhetsbrev via e-post
• Sociala medier
• Digitala informationstavlor i staden eller i samhället
• Informationsträ ar eller o entliga möten (fysiska eller via video)
• SMS/MMS
• Appar för o entliga tjänster
• Övrigt
0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%100%
Fråga 3: OM du kryssat i att du önskar information via "Sociala medier" i föregående fråga; Vilka använder du regelbundet och önskar ta del av viktig information från kommunen eller andra offentliga aktörer i?
• Facebook
• X (Twitter)
• Instagram
• TikTok
• LinkedIn
• Annan plattform i sociala medier
• Inget digitalt alternativ är intressant
• Övrigt
0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%100%
MOTOR
Tipsa oss: tips@gratistidning.com
Bilmarknaden januari 2025
MOTOR Totalt antal nyregistrerade personbilar ökade med 14% i januari jämfört med föregående år. Försäljningen (leveranser till slutkund) av personbilar ökade med 8% samma period. Andelen laddbara bilar var 52% där elbilar utgjorde 29% (29%) och laddhybrider 23% (24%). Privatmarknaden ökade kraftigt med +30%. Privatleasingandelen utgjorde 40% (44%) av privatmarknaden. Försäljningen av begagnade bilar ökade med 7%.
Nyregistreringar januari 2025 I januari nyregistrerades 19 602 personbilar vilket var en ökning med 14,3% jämfört med januari 2024. Största märke var Volvo med 15,8% av registreringarna, därefter Volkswagen med 14,5% följt av Subaru med 13,2% andel.
Antalet nyregistrerade lätta lastbilar minskade med 11,0% i januari jämfört med samma månad förra året. Totalt nyregistrerades 2 395 lätta lastbilar i januari. Största märke var Volkswagen med 21,0% av registreringarna, därefter Ford med 17,7% och Mercedes-Benz med 14,7% andel.
Laddbara bilar
Laddbara bilar stod i januari för 51,5% av nybilsregistreringarna. Av dessa var 28,8% elbilar och 22,8% bilar med laddhybridteknik. Antalet nyregistrerade elbilar ökade i januari med 15% jämfört med januari 2024 och landade på totalt 5 642 bilar. Största elbilsmärke var Volkswagen med 23,0% av den totala elbilsmarknaden. Därefter Volvo med 15,7% och Polestar med 8,4% andel. I januari nyregistrerades 4 462 bilar med laddhybridteknik. Detta innebär
I januari nyregistrerades 19 602 personbilar vilket var en ökning med 14,3% jämfört med januari 2024. Foto: Vroom
en ökning med 9% jämfört med samma månad 2024. Största märke var Volvo som stod för 45,3% av den totala volymen laddhybrider. Därefter BMW med 11,1% och Kia med 9,8%.
Försäljning nya bilar I januari månad levererades 15 622 nya personbilar enligt vrooms definition för nybilsförsäljning. Detta var en ökning med 7,5% jämfört med januari 2024. Flest nya bilar sålde Volvo med 18,1% marknadsandel, därefter Volkswagen med 16,2% och Toyota med 8,6%.
När kommer plogbilen i Norrbottens län?
När kommer plogbilen i Norrbottens län?
Hur lång tid det tar för plogbilen att komma till din väg beror på hur trafikerad vägen är. På kartan ser du när vägarna plogas.
Vi sköter 10 000 mil statlig väg där trafikmängden avgör när vägen ska plogas och hur mycket snö som får ligga kvar. Övriga vägar sköts av kommunala eller enskilda väghållare.
Följande gäller under normala vinterväderförhållanden:
Vägklass 1
Vägklass 2
När det fallit 1 cm snö, har plogbilen 2 timmar på sig att ploga sträckan. Efter att det slutat snöa ska vägen vara snö- och isfri inom 2 timmar. Halkbekämpas normalt med salt.
När det kommit 1 cm snö, har plogbilen normalt 3 timmar på sig att ploga sträckan. Efter att det slutat snöa ska vägen vara snö- och isfri inom 3 timmar. Halkbekämpas normalt med salt.
6 timmar på sig att ploga sträckan. 6 timmar efter avslutat snöfall får det ligga högst 3 cm snö på vägen. Halkbekämpas normalt med sand.
Följande gäller under normala vinterväderförhållanden:
Vägklass 3
Vägklass 1
När det kommit 1 cm snö, har plogbilen normalt 4 timmar på sig att ploga sträckan. 4 timmar efter avslutat snöfall ska det finnas åtminstone snö- och isfria hjulspår på vägen. Snösträngar kan alltså förekomma. Halkbekämpas normalt med salt.
När det fallit 1 cm snö, har plogbilen 2 timmar på sig att ploga sträckan. Efter att det slutat snöa ska vägen vara snö- och isfri inom 2 timmar. Halkbekämpas normalt med salt.
» På några vägar kan åtgärdstiden skilja sig från vad som anges som normaltider ovan. » Om temperaturen understiger sex minusgrader accepterar Trafikverket att en del snö och is kan finnas på vissa vägar också efter halkbekämpning.
Vägklass 4
Vägklass 2
Vägklass 3
När det kommit 1 cm snö, har plogbilen normalt 3 timmar på sig att ploga sträckan. Efter att det slutat snöa ska vägen vara snö- och isfri inom 3 timmar. Halkbekämpas normalt med salt. När det kommit 1 cm snö, har plogbilen normalt 4 timmar på sig att ploga sträckan. 4 timmar efter avslutat snöfall ska det finnas åtminstone snö- och
Privatmarknaden
På privatmarknaden levererades i januari 7 124 nya bilar vilket är en ökning med 30,3% jämfört med januari 2024. Största märke på privatmarknaden var Volkswagen med 13,6% marknadsandel, därefter Toyota med 11,7% och Volvo med 11,4%. Privatleasingandelen var 40% i januari.
Tjänstebilsmarknaden
Tjänstebilsmarknaden ökade med 0,9% i januari jämfört med samma månad 2024 och landade på totalt 6 035 bilar Största
märke var Volvo med 27,3% marknadsandel, därefter Volkswagen med 18,3% och BMW med 9,1% andel.
Begagnatförsäljning
Bilhandelns begagnatförsäljning av bilar upp till tio år ökade i januari med 7% jämfört med januari 2024. Genomsnittligt (median) antal lagerdagar innan försäljning var 70 (42) dagar. ■
kan du
Nevo utökar sitt One-StopShop koncept med nytt avtal!
Nevo maskin och Steelwrist har signat avtal gällande service och eftermarknad. Detta gör nu Nevo Maskin till auktoriserad servicepartner åt Steelwrist.
”Vi vill utöka våran närvaro och få snabbare led ut till våra kunder i norr, då är det viktigt att kunna bistå med hög service och reservdelar som är nära till hands, och det vet vi att Nevo maskin kan leverera åt våra kunder.”
Anders Persson, Key account manager Steelwrist AB
När det kommit 2 cm snö, har plogbilen normalt 5 timmar på sig att ploga sträckan. 5 timmar efter avslutat snöfall får det ligga högst 2 cm snö på vägen. Halkbekämpas normalt med sand.
Vägklass 5 Källa: Trafikverket
När det kommit 3 cm snö, har plogbilen normalt 6 timmar på sig att ploga sträckan. 6 timmar efter avslutat snöfall får det ligga högst 3 cm snö på vägen. Halkbekämpas normalt med sand. » På några vägar kan åtgärdstiden skilja sig från vad som anges som normaltider ovan.
Nevo kommer att ta sig
an service och reparationer och med tiden bygga upp ett baslager med Steelwrist reservdelar lokalt i Luleå. ”Denna nyhet gör oss otroligt stolta och glada, att få representera ett så bra och framgångsrikt märke. Detta är ett bra komplement till våran verksamhet och utökar vårat One Stop Shop koncept.”
Niklas Niemelä, VD och ägare på Nevo Maskin AB
Steelwrist är en global tillverkare av tiltrotatorer, snabbfästen och redskap för grävmaskiner
med huvudkontor i Sverige. Ett tydligt fokus på robusta och moderna produkter, kombinerat med snabb service har visat sig vara uppskattat av det ökande antalet kunder.
Besök gärna Steelwrist hemsida för att läsa mer om deras produkter och stora utbud på nätet här: www.steelwrist.com
Källa: Nevo Maskin
REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com
Källa: Vroom
Här
läsa hela artikeln:
(från vänster till höger i bild) Andreas Widegren, Supporttekniker Steelwrist AB, Anders Persson, ount manager Steelwrist AB och Niklas Niemelä, VD och ägare på Nevo Maskin AB. Foto: Christoffer Sundström
KORSORDET v.
Vinn trisslotter
Vinn trisslott!
Bland de rätta lösningarna drar vi en vinnare:
Vinst: 1 trisslott (Värde 30 kr)
Vinnaren redovisas i Jokkmokk Gratistidning vecka 12.
OBS! Lämnas in senast fredagen den 14/3 kl. 08:00.
Välkommen till oss eller skicka hela korsordet till: Jokkmokk Gratistidning Hermelinsgatan 1 972 34 LULEÅ
Märk kuvertet ”KORSORD 8”
OBS! ny mailadress för inlämning av era svar! korsord@gratistidning.com
Du måste vara minst 18 år för att tävla.
Namn:
♥ Trots allt mitt i allt
♥ Våga läk ditt inre
♥ Våga ta vara på erfarenheterna
♥ Våga väx som människa
♥ Livet erbjuder dig alltid något mer
Adress:
Din mentala hälsoinspiratör Tina Persson
HUSBIL KÖPES!
även husvagn är av intresse. Defekter inget hinder. Max 250.000kr.Ring 070-050 55 25 Tony
Tomas Magnusson tilldelas Asa KitokStipendiet 2025
Sámi Duodji Sameslöjdstiftelsen kan idag med glädje meddela att den sydsamiska slöjdaren
Tomas Magnusson, från Mörsil, tilldelas Asa Kitok-stipendiet 2025. Stipendiet uppgår till 75 000 kr. Tomas har sedan 2011 varit yrkesverksam slöjdare på heltid och har ställt ut sin duedtie på flera utställningar.
Sámi Duodji Sameslöjdstiftelsen har sedan 2005 delat ut ett arbetsstipendium till minne av Asa Kitok och är Sámi Duodjis finaste utmärkelse. Stipendiet tilldelas slöjdare som uppvisar en mycket god konstnärlig och hantverksmässig kvalité. Stipendiet uppgår 2025 till 75 000 kr. Tomas Magnusson, bor i Mörsil Jämtland, jobbar som duodjilärare på Sámij Åhpdusguovadsj och i sitt eget duedtieiföretag.
“Jag är oerhört tacksam för att ha tilldelats Asa Kitok-stipendiet. Det betyder mycket för mig och mitt arbete, då det ger mig möjlighet att fortsätta utveckla och förmedla den sydsamiska slöjden. Stipendiet ger mig också en chans att nå ut till fler och förhoppningsvis inspirera nya generationer att hålla slöjdtraditionerna vid liv.”
- Tomas Magnusson “Det var många bra sökanden till Asa Kitokstipendiet men vi var en enhällig styrelse som beslutade att tilldela Tomas Magnusson årets Asa Kitok-stipendie. Det känns fantastiskt att få ge detta arbetsstipendium till en slöjdare som så länge har ägnat sig åt duedtie och som så
generöst delar med sig av sin kunskap till kommande generationer. Tomas är en förebild för många kommande slöjdare, och vi ser fram emot att följa hans fortsatta arbete.”
- Magnus Antaris Tuolja, Ordförande Sámi Duodji
Motivering:
“Tomas Magnusson är en dedikerad och erfaren sydsamisk slöjdare som har ägnat över ett decennium åt att bevara och utveckla den traditionella sydsamiska hårdslöjden. Hans arbete som både slöjdare och lärare vid Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk visar hans djupa engagemang för att föra slöjdtraditionen vidare till nya generationer. Genom undervisning och kurser har han bidragit till att stärka det kulturella arvet och säkerställt att de traditionella kunskaperna lever kvar. Tomas ambition att använda stipendiet för att skapa en utställning där traditionella föremål möter ett mer personligt och experimentellt formspråk är både inspirerande och nyskapande. Det visar på en vilja att bredda förståelsen för samisk slöjd och att nå en större publik, vilket stärker kulturens synlighet och relevans i dagens samhälle. Hans ansökan visar en tydlig vision och passion för att kombinera tradition med innovation. Därför är Tomas Magnusson en mycket värdig mottagare av Asa Kitok-stipendiet.” - Sámi Duodjis styrelse
Om stipendiet Sámi Duodji Sameslöjd-
Vad var det bästa, och mest lärorika med pandemin?
KRÖNIKA
Tina Persson
5 år har gått!
Minns du för fem år sedan?
Minns du, vad som var på väg att hända då? Hur kunde detta ens hända? Å, hur länge skulle det ta, innan det skulle gå över? Skulle det någonsin gå över? Skulle vi kanske fastna, och aldrig komma ur det?
För fem år sedan, då var vi på väg rakt in i pandemibubblan. Så vart är du idag? Har du kanske tom glömt bort, att det hände? Gick du kanske bara vidare, utan att ens reflektera?
stiftelsen har sedan 2005 delat ut ett arbetsstipendium till minne av Asa Kitok och är Sámi Duodjis finaste utmärkelse. Stipendiet tilldelas slöjdare som uppvisar en mycket god konstnärlig och hantverksmässig kvalité och uppgår 2025 till 75 000 kr. Asa Kitok föddes 1894 i Sörkaitums sameby och arbetade aktivt med rotslöjd. Hon hjälpte också till att sprida kunskapen kring samisk rotslöjd – en kunskap som var nära att försvinna i början av 1900-talet.
Om Sámi Duodji
Sámi Duodji är en stiftelse som grundades 1993 av Samernas Riksförbund och Same Ätnam. Stiftelsens uppdrag är att säkerställa överlevnaden av den samiska slöjden genom att jobba med att bevara, utveckla och främja duodji. Stiftelsens kontor ligger i Jåhkåmåhkke och har idag tre anställda, en verksamhetsledare, en marknadskoordinator/ butiksansvarig och en duodjekonsulent på halvtid. Stiftelsens arbete finansieras framförallt genom verksamhetsbidrag från Sametinget, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Region Norrbotten.
Källa: Sámi Duodji
Så idag är jag nyfiken på din status? Vilka erfarenheter fick du med dig? Hur har du tagit vara på det vi var med om? Och hur har du återtagit ditt liv?
Att jag vill påminna om pandemin idag, det är att vi alla fick med oss erfarenheter stora som små. Många fick resor, som dom fortfarande har sviter ifrån. Andra lyckades ta sig igenom pandemin, som på ett bananskal.
Det som hände var något alla fick smaka på i olika doser. Och när pandemin var över, då kom andra beska smällkarameller som också gav oss fler erfarenheter.
Så vad har du tagit med dig? Och vem är du idag? Är du något bättre än du var före pandemin? Eller anser du dig vara något sämre, och mer värdelöst?
Det jag anser från djupet av mitt hjärta. Det är att du är något betydligt mer, än du kan ana. Trots att du kan ha sviter kvar från dina resor, dom senaste åren så är du något mer.
Vågar du ta in det?
Nej, du kommer aldrig bli den du en gång var utan du är något mer. Något så mycket mer, om du vill och vågar.
Å, vad tråkigt kanske du tänker. För du mådde så bra före pandemin. Du hade ett bra jobb, kunde göra både det ena och andra, men idag. Ditt liv raserade rejält, och du har hamnat i ett läge du nog aldrig kommer ut ur.
Min senaste ”lilla” resa när jag bröt handleden, kom ju som en rejäl käftsmäll. Å, jag som hade sett fram emot längdskidsäsongen, något som jag äntligen återupptagit förra vintern. Nä, nu är ju hela säsongen havererad, och kommer jag någonsin att kunna använda handleden som förut?
Absolut det var tankar som snurrat, och som fortfarande snurrar runt för det tar tid. Hur lång tid, det vet jag inte och kommer jag någonsin att bli
helt återställd? Nä, det kommer jag aldrig bli, men det kommer bli bra om jag fortsätter rehab träna.
När något stort eller litet sätter krokben för våra liv, kan vi välja vilken väg vi vill gå när det gäller det mentala. Visst spik i foten, om ni kommer ihåg det med Hasse och Tage? Vi behöver inte ta i så rejält, men ändå vilken frekvens väljer du för ditt liv?
Som jag skrev i min krönika om min födelsedagspresent, det var att jag mitt i allt och trots allt fylldes med tacksamhet. Det som också hände mitt i allt och trots allt det var min fråga. Vad ska jag få lära mig nu?
Vilka erfarenheter kommer jag nu att få, för att enbart växa som människa? Samma tankar fanns när pandemin klev in i allas våra liv. Visst det var rejält hemskt, men ändå mitt i alla och trots allt.
Vad skulle jag få lära mig nu? Skulle jag ens överleva? Jag får helt enkelt göra mitt bästa, för det var mitt ansvar att ta vara på restriktionerna.
Det jag också hade med mig, var alla tidigare erfarenheter från mitt liv. Något som gjorde att jag kunde behålla en trygghet, även om den ruskades om ibland. Erfarenheter som jag hade bearbetat och sett till att göra något bra av, för att ha till nästa resa och även dela med mig av till andra.
Det är märkligt hur många människor tänker, när något är ”över”. Att nu släpper vi det här och går vidare. För egen del tänker jag på vad har jag lärt mig, och hur kan jag växa som människa?
Många gör sitt bästa och sopar det som dyker under mattan, men som senare kommer med ett efterskalv. Nä, bort det här får jag inte tänka på längre, men ändå så knackar det på din mentala dörr. Hallå, du har mer att lära dig!
Så ta en stund, och skriv ner vad tar du med dig från dom senaste fem åren? Vad var det bästa, och mest lärorika med pandemin? Hur har du själv växt som människa, under dom här åren?
Vågar du upptäcka att du har blivit något mer, än du var innan? Även om du har fått skavanker både här och där?
Det är när du vågar bearbeta, som du kommer att växa som människa! Så våga!
har inte hämtat upp tappet – här är siffrorna förening för förening
Ungdomsidrotten i Sverige har återhämtat sig efter pandemin. Men inte i Jokkmokk. Här är antalet deltagartillfällen färre än åren innan corona. Det visar Riksidrottsförbundets senaste siffror.
Jokkmokksungdomarna idrottar mindre än innan pandemin.
Det visar siffror från Riksidrottsförbundet över Lok-stöd, som delas ut till föreningar som är anslutna till någon av specialidrottsförbunden och som bedriver verksamhet för deltagare i åldern 7-25 år. Enligt RF:s nyligen publicerade statistik rapporterade föreningarna knappt 13 000 deltagartillfällen år 2023, vilket är en minskning med 10 procent jämfört med 2019. Jokkmokk är en av de 120 kommuner där antalet deltagartillfällen har minskat.
Pandemin hindrade i många fall föreningarnas verksamhet och i riket som helhet minskade antalet deltagartillfällen med 13 procent mellan
Ungdomsidrotten i Sverige har återhämtat sig efter pandemin. Foto: Newsworthy
2019 och 2021 – och tappet var ännu större i Jokkmokk. 2023 var det första året då antalet deltagartillfällen nådde upp till samma nivåer som innan pandemin i riket som helhet.
Tar man hänsyn till befolkningens storlek i Jokkmokk var antalet deltagartillfällen nästan lika stort 2023 som 2019. Under 2023 deltog varje invånare mellan 7 och 25 år i snitt i omkring 16 träningar, matcher eller
turneringar. Det är en relativt låg siffra, nationellt sett. Flest deltagartillfällen per invånare i Norrbotten hade Luleå kommun med omkring 33 deltagartillfällen per invånare.
Onsdag 26 februari kl. 11.00 Folkets Hus, Jokkmokk
Vi bjuder på smörgåstårta. Kaffe och kaka.
Verksamhetsberättelse, revisorernas berättelse, fråga om ansvarsfrihet. Val av styrelse, revisorer +ersättare, valberedning.
Anmälan senast 24/2, Aina 070-218 68 25 Jokkmokk. Välkommen till en trevlig dag. Styrelsen.
Ijanuari har det blivit ovanligt många timmar i köket. Det har utmynnat i nya recept som Ni kommer att få ta del av framöver. Anledningen till det är en långdragen förkylning för dottern som har gjort att hon inte har kunnat träna och då blir det inte lika många timmar efter vägarna till och från ishallen. En fingervisning om vad som väntar när hon får körkort om tre år.
Veckans tips
Tagliatelle med krämig grönkålssås med vitlök och blåmögelost toppat med rostade hasselnötter
Erik Grödahl – Årets svenska vinprofil 2016 och utbildare inom mat och dryck från Piteå.
Det här behövs till 4 personer: Perfekt att tillaga tillsammans på Alla Hjärtans dag. Vi gjorde hemlagad tagliatelle, det är lite pyssel men väl värt.
Inspirationsvideo finns på min Instagram by.erikgrodahl.
Gör du hemlagad pasta, använd Caputo pastamjöl. De rostade hasselnötterna kan du förbereda dagen innan.
Gör så här: 1. Rostade hasselnötter: Rosta hasselnötterna i ugnen på 180° C i cirka 15 minuter. Låt svalna. Om du vill ha bort skalet, gnugga med en (ren) kökshanduk. Finhacka.
2. Sås: Fräs vitlöken i olja 3-4 minuter, tillsätt grönkålen och fräs ytterligare 4-5 minuter. Tillsätt grädde och blåmögelost och låt koka ihop. Smaka av med salt.
3. Koka pastan ett par minuter, häll av vattnet och låt pastan puttra med såsen några minuter.
4. Servera med rostade hasselnötter, riven ost, ringla över tryffelolja.
DRYCKESTIPS
Krämig sås med blåmögelost, det är lätt att tänka rött vin, men det blir oftast en krock. Själv föredrar jag en rosé. Har du vägarna förbi
Luleå, skall du bege dig till Systembolaget på Storgatan och köpa Muga Rosé 2023 (Nr 92242, pris 129,- och/eller Conde Rosé 2023 (Nr 92775, pris 149,-). Att hitta Muga Rosé 2023 på hyllan i februari 2025 är ett under, den tog slut i övriga Sverige i juni 2024. Men ett hett tips från coachen till Er vinvänner. Jag delar med mig av min väl bevarade hemlighet… Den butiken är en guldgruva när det gäller viner som inte finns någon annanstans. Ni andra väljer Les Lauzeraies 2023 (Nr 2724, pris 149,-).
ALKOHOLFRITT
Här blir det bubblor i glaset, Oddbird Spumante Rosé (Nr 11943, pris 88,-)
VINTIPS FRÅN TILLFÄLLIGT
SORTIMENT 14/2
Gramona La Cuveé Aliances 2021 (Nr 95093, pris 239,) – Gramona är en av de producenter som slutade göra mousserande vin under ursprungsbeteckningen Cava utan startade organisationen Corpinnat där reglerna är strängare jämfört med Cava. Passar utmärkt till en Paella, kycklingoch skaldjursrätter smaksatt med curry eller till en tapasbricka. Van Volxem Saar Riesling 2023 (Nr 92713, pris 189,-) – Servera till Sushi eller Currywurst. La Guilliotine (Nr 10390, pris 34,90) – en öl som måste få vara med p.g.a. sin historia. Ölen lanserades 1989. Bryggeriet De Huyghe får tack vare att deras öl Delirium Tremens är så populär uppdraget att göra en öl till anordnandet av 200-årsjubileumet av Nationaldagens födelse i Frankrike. De Huyghe funderade på vad som var mest kännetecknande för den franska revolutionen och kom fram till att det var giljotinen. Ja att denna ”huvudlösa” öl föddes var inget som sågs med blida ögon, men god är den.
Inspireras av recept och goda drycker från Erik Grödahl, välkänd vinkännare och utbildare inom mat & dryck.
Samrådsprocesserna vägleder
projektets centrala utvecklingsalternativ
Projektutvecklingen i Kallak har på relativt kort tid tagit stora kliv framåt och har fått stöd av de värdefulla synpunkter och förslag som inkommit under samrådsprocesserna. Vårt konsultteam, som kombinerar svenska och internationella erfarenheter, fortsätter arbetet med att förbättra verksamhetens prestanda.
Vi har minskat tekniska och ekonomiska osäkerheter, optimerat verksamhetens miljömässiga fotavtryck samt skapat bättre kontroll över miljöpåverkan, inte minst när det gäller vatten- och avfallshantering.
Transportfrågan i fokus
Transporten av upp till 2,8 miljoner ton magnetitkoncentrat per år från Kallak, till någon av de möjliga utskeppningshamnarna i Narvik eller Umeå, har varit ett centralt ämne i våra diskussioner. Vi har förstått att den frågan är viktigt för samhället, och med de synpunkter som inkommit från Jokkmokksborna fortsätter vi att leta lösningar som minskar
säkerhetsrisker och påverkan på samhället och miljön.
Tidigare har vi på Jokkmokk Iron presenterat tre huvudsakliga transportalternativ mellan Kallak och Vaikijaur:
Lastbilstransporter är en relativt beprövad lösning, även om elektriska tunga transporter är ett nytt fenomen på marknaden. Dock bedöms lastbilstransporter ha betydande påverkan på rennäringen, närboende, vägsäkerheten samt verksamhetens driftkostnader.
Ett transportband innebär relativt stora investeringar men låga driftkostnader. På grund av sin tekniska utformning skulle det dock utgöra en barriär som hindrar renarnas fria vandringar, ta orörd mark i anspråk och därmed påverka natur, mark och vatten.
En pumpledning är det alternativ som bedöms ha minst påverkan på människor och natur i det omgivande landskapet. I det transportalter-
nativet blandas järnmalmskoncentratet med vatten till en så kallat slurry som kan pumpas i en pipeline från gruvområdet i Kallak till terminalområdet i Vaikijaur.
Högre initiala investeringskostnader balanseras av mycket låga driftkostnader, oöverträffad driftsäkerhet och minimal miljöpåverkan.
Pumplösningen är visserligen inte beprövad i den här skalan i Sverige, men används flitigt i andra delar av världen. Det innebär att det internationellt finns hög teknisk kompetens och mångårig erfarenhet av att utforma sådana anläggningar. Högre initiala investeringskostnader balanseras av mycket låga driftkostnader, oöverträffad driftsäkerhet och minimal miljöpåverkan.
Vi är därför glada att kunna berätta att en pumpledning, mellan gruv-
området och järnvägsterminalen vid Inlandsbanan, anses vara det föredragna transportalternativet för gruvprojektet. Denna lösning har potential att minska riskerna för samhället, påverkan på klimatet och skydda både natur- och kulturmiljöer. Vi fokuserar fortsatt på relevanta teknik- och miljöutredningar.
Din åsikt är viktig Jokkmokk Irons gruvprojekt i Kallak kräver att samtliga berörda känner sig delaktiga i diskussioner och samråd. Vi är alltid öppna för att höra din åsikt – tveka inte att höra av dig till oss på info@jokkmokkiron.se om du har några frågor eller förslag.
