Pajala Gratistidning v43, 2024 by Svenska Civildatalogerna AB

Kontaktformulär

RLS

Restless legs syndrom

Föredrag av förbundsordf. Sören Berg

Tisdag 12 november 2024, kl. 17–20

Bangårdsgatan 14, Luleå.

Plats finns för frågor, medlemmar kan delta via ZOOM.

Mail: kristina.pearson@gmail.com

Tel: 070-606 21 92

Välkomna!

Malmfälten

REPRESENTANTSKAPSMÖTE

Onsdag den 20 november kl. 09:00

Folkets Hus Gällivare

På dagordningen bland annat: Budget och verksamhetsplan 2025 Mer information på avdelningens hemsida: www.ifmetall.se/malmfalten Välkommen! Styrelsen

POSTADRESS

Pajala Gratistidning

Att: Kiruna Annonsblad

Campingvägen 3 981 35 KIRUNA

Boka: boka@gratistidning.com

Manus: annons@gratistidning.com

Tipsa: tipsa@gratistidning.com

Webb: pajala.gratistidning.com

ANSVARIG UTGIVARE

Peder Gidlund, 070-590 95 69 peder.gidlund@gratistidning.com

PRIVATANNONSER - GRATIS

Webb: pajala.gratistidning.com

SOCIALA MEDIER - FÖLJ OSS

Facebook: @PajalaGratistidning

Instagram: #PajalaGratistidning

Nu kan länets föreningar ansöka om fana eller flagga

För att sprida användandet av svenska flaggan delar Stiftelsen Sveriges Nationaldag varje år ut fanor och ett antal flaggor till föreningar och organisationer i landet. Nu har ansökan öppnat inför 2025 års utdelning.

Fanor levereras i ett paket som består av en fanduk (160 x 100 cm) och en tvådelad fanstång i vitlackerat trä med beslag i gedigen mässing och gjutet toppemblem med Vasakärve. En mässingskylt med inskriptionen ”Gåva från Stiftelsen Sveriges Nationaldag den 6 juni (årtal)” är monterad på fanstången.

Det går även att ansöka om en särskild flagga som suttit på riksdagens tak. Flaggan är 3 meter lång. Dessa flaggor finns i begränsat antal och delas ut av H.M. Konungen vid det traditionella firandet av nationaldagen på Skansen i Stockholm den 6 juni.

Ansökan Stiftelsen Sveriges Nationaldag tar emot ansökningarna. Ansökningarna ska vara Stiftelsens kansli tillhanda före den 1 februari 2025. Nationaldagens kansli sammanställer ansökningarna och meddelar länsstyrelserna. Respektive länsstyrelse har där-

efter en möjlighet att prioritera vissa ansökningar.

Ansökan görs på särskilt formulär. Ansökningsblanketter finns att hämta på Stiftelsens hemsida.

Här kan du ansöka:

Behöver du hjälp med ansökningsblanketterna är du välkommen att höra av dig till Länsstyrelsen.

Källa: Länsstyrelsen Norrbotten REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com

Maria Salonen 070-620 99 22 maria.salonen@ gratistidning.com victoria.timander@ gratistidning.com

Peder Gidlund 070-590 95 69 peder.gidlund@ gratistidning.com

GRATISTIDNINGEN - kan du lita på lokal hög räckvidd ger effekt

monica.stube@ gratistidning.com

Anette Holmqvist 070-190 15 91 anette.holmqvist@ gratistidning.com

Ni kan även gå in på boka.gratistidning.com eller skicka e-post till boka@gratistidning.com

VI INFORMERAR

VÅRA MANUSSTOPP för garanterad korrektur torsdagar kl. 12.00

Tryckfärdiga annonser måndagar kl. 15.00

Maila gärna in era bokningar och manus på: annons@gratistidning.com

Boka annons eller frågor - välkommen att kontakta oss!

Varje vecka Upplaga 82 000 ex

ÄNNU STÖRRE SPRIDNING

Varje månad (löning) Upplaga 146 500 ex

Varje år delar Stiftelsen Sveriges Nationaldag ut fanor och flaggor till föreningar och organisationer i landet. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten

MISSA INTE!

Torsdag 7 november mellan 14.00-18.00 visar Yvette sina unika bågar från Masunaga & Anne et Valentin, som vi är ensam om att ha i norra delen av Sverige.

Varmt välkomna!

Tipsa oss: tips@gratistidning.com

Näringslivet i fokus under årets totalförsvarsdagar

NORRBOTTEN NÄRINGSLIV

BUSINESS Rekordmånga representanter från näringslivet var på plats när totalförsvarsdagarna i det Norra civilområdet genomfördes i Umeå. Temat var försörjningsberedskap och samverkan.

Intresset för årets totalförsvarsdagar var stort. Totalt samlades 200 deltagare från statliga myndigheter, näringsliv, kommuner och regioner för att lära sig mer och prata om frågor kopplade till årets tema – försörjningsberedskap och samverkan.

Försörjningsberedskap handlar om att upprätthålla samhällsviktiga funktioner och förse befolkningen med de varor och tjänster som behövs, även vid kris och krig.

Norra civilområdet.

Även Lars Karlsson, chef för Norra militärregionen, betonar vikten av att vi tillsammans behöver stärka vår försörjningsberedskap.

Vill ni synas på Business-sidorna i Norrbotten?

Kontakta din lokala

Gratistidning!

Åke Tapani

Norrbotten Gratistidning

070-330 50 67 ake.tapani@ gratistidning.com

– Många behöver bidra i arbetet med att stärka vår försörjningsberedskap, både privata och offentliga aktörer. Därför känns det väldigt roligt att vi har haft så många näringslivsaktörer från olika branscher plats här i Umeå, säger Lotta Finstorp, landshövding i Norrbotten och civilområdeschef för

– Försvarsmakten ska – enskilt och tillsammans med allierade – kunna möta ett väpnat angrepp. För försvaret av Nordkalotten krävs att förstärkningar från alliansen kraftsamlas till den norra fronten, det vill säga den finska östra gränsen. Det kommer för de fyra norra länen innebära såväl flöden av förstärkningar och logistik men även basering av flygstridskrafter och andra resurser. För att möjliggöra och skydda dessa behövs hela totalförsvaret och en viktig del av stödet är en robust försörjningsberedskap. De här dagarnas före-

läsningar och diskussioner har varit mycket givande. Tillsammans är vi starkare och det behövs tyvärr i det rådande omvärldsläget.

Totalförsvarsdagarna arrangeras årligen av Norra militärregionen och länsstyrelserna inom Norra civilområdet i syfte att stärka och utveckla totalförsvaret i norra

Sverige. Dagarna är en viktig mötesplats där offentliga aktörer och näringsliv får möjlighet att diskutera lösningar på gemensamma utmaningar. Det är otroligt viktigt att vi kan samverka och samarbeta med varandra. Vi behöver hitta små, gemensamma nämnare där vi kan ta steg framåt för att stärka vår förmåga. Det finns så

mycket vi kan göra tillsammans, säger Carl-Johan Winblad, ICA-handlare och en av talarna under Totalförsvarsdagarna. ■

Läs hela artikeln här:

Ni når inte bara de som redan är arbetssökande utan även den intressanta

kategorin - de som redan har ett jobb men kan tänka sig att ”ta-nästa-steg”...

Att våra upplagor är tre till fyra gånger större än dagstidningarnas och samtidigt har lägre annonspriser är såklart en stor fördel.

Välj hur stor spridning ni vill ha

En ort - se orter / tidningar längst ned Norra 3-kanten - Kiruna, Pajala och Jokkmokk (22 000 ex) Fyrkanten - Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn (82 000 ex) Norrbotten - plus Kalix, Övertorneå, Överkalix och Haparanda (122 500 ex)

BOKA ANNONS

Bokning eller frågor – använd formuläret via QR-koden ovan. Du är också välkommen att kontakta oss eller

Fakta

Utgivning:

Anna Rinne och Malin Bristow från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreläste under totalförsvarsdagarna. Foto: Länsstyrelsen Norrbotten

I november slutar NSD

och Kuriren delas ut i delar av Norrbotten

I november slutar NSD och Kuriren delas ut till ett stort antal hushåll i Norrbotten. ”Jag är jätteledsen” – uttalade sig NSD:s chefredaktör Lenitha Andersson Junkka om beslutet att inte dela ut papperstidningar i ett inslag på SVT Norrbotten innan sommaren.

Från och med i höst upphör NSD och Kuriren köras ut till närmare 1 500 prenumeranter som runt om i Norrbotten. Distributionen av papperstidningar dras in till ett antal adresser i Norrbotten. Bland de som drabbas av att inte längre få sin morgontidning i brevlådan finns så väl prenumeranter på NSD, som på Norrbottens-Kuriren.

– Från och med första november kommer vi sluta dela ut tidningen i vissa områden. De personer som det gäller har fått ett brev om det i sin brevlåda eller så får de det i närtid. Då kommer de erbjudas att bli digitala läsare. Det känns naturligtvis jättetråkigt. Jag vill att alla läsare ska kunna läsa våra nyheter på det sätt de själva vill, säger Lenitha Andersson Junkka i en intervju på SR Norrbotten.

Olika antal hushåll berörs på dessa orter: Boden, Gunnarsbyn, Luleå, Niemisel, Rosvik, Råneå, Vitå, Kalix, Vittangi, Pajala, Övertorneå, Hakkas, Överkalix, Gällivare, Boden, Töre, Juoksengi, Karesuando, Svappavaara, Korpilombolo, Junosuando, Pello, Porjus, Haparanda, Morjärv. NSD och Kuriren med ägarna Norrköpings Tidningar har printupplagor 2023 från tidningsstatistik (digitalt exkluderade, inom parentes 2005):

NSD 14 000 ex (40 6000 ex) och Kuriren 6 900 ex

(27 600 ex).

Morgontidningarna står för stora utmaningar Flera morgontidningar kämpar med sin ekonomi i en förändrad medievärld –och nu kommer dessutom många redaktioner att få minskat mediestöd från staten.

Branschorganisationen Tidningsutgivarna menar att det är för tidigt att sia om hur det nya och minskade mediestödet kommer att påverka. Men deras vd Johan Taubert anser att det är en tuff tid för flera lokaltidningar och att de står för jätteutmaningar för sin överlevnad.

Han listar tre utmaningar i en intervju med SVT Nyheter.

1. Halverade intäkter: Tidningarnas annonsintäkter har mer än halverats de sista 10-12 åren. Prenumerationsaffären allt viktigare och den digitala är i fokus.

2. Ändrad utdelning:

Tidningarna har svårt att nå ut varje dag. PostNord har genomfört förändringar. Stort problem för annonsörer som många gånger vill nå ut på en bestämd dag. Svårt för tidningarna att garantera det. 3. AI-tjänster: Sättet att konsumera nyheter förändras. Inte minst med intåget av nya tekniker och AI. Man går till en Chat-bot istället för den traditionella nyhetsleverantören.

Printdöden en myt – för den lokala gratistidningen I motsats till morgontidningarna ökar intresset av den lokala gratistidningen – både hos läsare och annonsörer. Den har blivit favoritkanalen för lokal information. I en nyligen genomförd enkät av Gratistidningarnas Förening med syfte att kartlägga hur människor i

RESULTAT! ENKÄT  LOKAL INFORMATION

var vill du läsa eller ta del av den?

Gratistidningarnas Förening som företräder landets gratistidningar har genomfört en enkät där vi har undersökt hur invånarna i Sveriges kommuner helst tar till sig lokal information. Här nedan ﬁnns en sammanställning av resultatet.

Lokal information ﬁnns på en mängd olika platser, anslagstavlor, dagstidningen, gratistidningen, kommunens hemsida, olika arrangörers hemsidor, appar, föreningssidor med mera. För en lokalinvånare är det inte alltid helt lätt att hitta information, trots att vi översvämmas av den.

Gratistidningarna har undersökt hur och var lokala medborgare skulle föredra att ﬁnna information om och från sitt närområde, sin kommun eller stadsdel.

Tack för er medverkan / Sveriges Gratistidningar

Fråga 1: Vilken typ av information från ditt lokalområde är du intresserad av att få regelbundna uppdateringar om?

• Kommunala tjänster. (Förändring inom sophämtning, vattenförsörjning eller liknande)

• Evenemang och kulturaktiviteter

• Föreningslivet

Sveriges kommuner helst vill motta information framkom det att man fortfarande föredrar att ta del av lokal information genom den lokala gratistidningen. Störst är intresset gällande information om kommunala tjänster samt evenemang och kulturaktiviteter.

Enligt resultaten vill åtta av tio svarande (80 procent) helst få denna typ av information via den lokala gratistidningen. Detta står i stark kontrast till sociala medier, som endast föredras av cirka 30 procent av respondenterna. Sociala medier är samlingsnamn för flera olika plattformar, Facebook, Instagram, LinkedIn, TikTok, Twitter/X med flera vars livskraft och popularitet sinsemellan förändras relativt snabbt.

– Resultatet av enkäten understryker gratistidningarnas roll i att förse invånarna med viktig och relevant information om vad som händer i deras närområde. Det indikerar även en fortsatt stark position för traditionella medier i den digitala åldern, särskilt när det gäller lokalnyheter och information som berör invånarnas vardag, säger Peder Gidlund ansvarig utgivare på flera av de lokala gratistidningarna i Norrbotten.

– Framtiden för de lokala gratistidningarna ser ljus ut men det finns en oro när morgontidningarna försvinner då vi använder samma tryckeri hos Tryck i Norr i Luleå och om det läggs ned är det allvarligt, avslutar Gidlund.

Källa: SVT Norrbotten, SR Norrbotten, Gratistidningarnas Förening

• Viktiga beslut och planer från kommunfullmäktige

• Information om skola och utbildning

• Information om omsorg, hälsa och sociala tjänster

• Byggprojekt och infrastrukturutveckling

• Säkerhet och beredskapsinformation

• Näringslivet och företagen

• Kyrkliga verksamheter

• Övrigt

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%100%

Fråga 2: Lokal information, var vill du läsa eller ta del av den?

• Den lokala gratistidningen (som delas ut till alla brevlådor)

• Tryckta nyhetsbrev eller broschyrer hemskickade i brevlådan

• Den prenumererade dagstidningen

• Reklamradio eller TV

• Kommunens/o entliga aktörers o ciella webbplats

• Nyhetsbrev via e-post

• Sociala medier

• Digitala informationstavlor i staden eller i samhället

• Informationsträ ar eller o entliga möten (fysiska eller via video)

• SMS/MMS

• Appar för o entliga tjänster

• Övrigt

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%100%

Fråga 3: OM du kryssat i att du önskar information via "Sociala medier" i föregående fråga; Vilka använder du regelbundet och önskar ta del av viktig information från kommunen eller andra oﬀentliga aktörer i?

• Facebook

• X (Twitter)

• Instagram

• TikTok

• LinkedIn

• Annan plattform i sociala medier

• Inget digitalt alternativ är intressant

• Övrigt

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%100%

Det kommer dystra besked gällande printutgåvorna av NSD och Kuriren.

Varannan villa säljs under utgångspris – men priserna stiger BOSTAD

Tipsa oss: tips@gratistidning.com

BOSTAD Bostadsmarknaden börjar visa tecken på återhämtning, men dagens läge skiljer sig markant från tidigare. Ny statistik från Hemnet visar att varannan villa säljs under utgångspriset – samtidigt som priserna stiger.

Under tredje kvartalet såldes 47 procent av villorna till ett pris lägre än det ursprungliga utgångspriset. Av dessa hade 15 procent ett slutpris som var minst 10 procent under utgångspriset. Det står i stark kontrast till villamarknadens toppår 2021, då 80 procent av villorna såldes över utgångspris. Då var den så kallade budpremien, skillnaden mellan utgångspris och slutpris, i genomsnitt 12 procent över utgångspriset. En siffra som

kan jämföras med dagens -1 procent.

Läs även: Fler tror på stabila priser framöver.

Förändringen beror främst på en försiktigare marknad och en minskad köpkraft hos spekulanterna. Men det finns även en förändrad dynamik, där säljarna håller fast vid utgångspriserna i högre grad än tidigare. På årsbasis har slutpriserna sjunkit med 12 procent från toppen, medan utgångspriserna bara har minskat med 4 procent. Under både augusti och september låg det genomsnittliga utgångspriset för en villa på cirka 4 miljoner kronor – den högsta nivån någonsin, med undantag för några månader våren 2022.

FÖRETAGSERBJUDANDE

Teckna förmånligt företagsavtal

• Enkelrum med hotellstandard i Kiruna

Egen dusch och toalett, tv, wiﬁ, lounge

• Chalets med bastu i Kiruna

Två sovrum och fullt utrustat kök

Bokar gör man enkelt på vår webbplats eller använd QR-koden.

För företags- eller gruppbokningar, maila oss på book@q-living.se eller ring 010-161 41 50.

Erik Holmberg, Hemnets marknadsanalytiker,

kommenterar:

– Det kan vara lätt att tro att det är köparens marknad och att det finns fyndlägen, med tanke på hur många bostäder som säljs under utgångspris. Men det är viktigt att komma ihåg att tillgångspriserna ligger högt, och att marknaden ser helt annorlunda ut jämfört med tidigare år. Trots att marknaden har återhämtat sig kraftigt det senaste året, säljs fortfarande många bostäder till priser under

utgångspris. Som köpare idag är det avgörande att förstå att ett köp under utgångspris inte automatiskt innebär att du gjort en bättre affär Utgångspriset är godtyckligt satt och har begränsad betydelse – det är slutpriset som räknas, säger han. n

Stora skillnader när strandskyddsdispenser kontrolleras – så många godkänns i Pajala

Det är länsstyrelserna som ska granska kommunernas strandskyddsdispenser – men det finns stora skillnader i hur ofta besluten överprövas. Under de senaste åren har Pajala kommun godkänt omkring 70 byggen i strandskyddat område. Den som vill bygga nära vatten behöver dispens från strandskyddet, lagstiftningen som ska säkra allmänhetens tillgång till stränderna och bevara livsvillkor för djur och växter. I de flesta fall är det kommunerna som godkänner dispenserna, och under de senaste fem åren har Pajala kommun fattat 71 beslut för totalt 99 åtgärder inom strandskyddat område, enligt den sammanställning Naturvårdsverket varje år gör. Det är inte en siffra som sticker ut särskilt jämfört med andra kommuner. Flest dispenser i Norrbottens län har godkänts i Luleå – 199 stycken.

I de flesta fall har det handlat om nybyggnad av bostadshus eller fritidshus och utbyggnad

av elnätet. Undantag från strandskyddet får bara godkännas om vissa särskilda skäl i lagen uppfylls. I Pajala handlar det oftast om att områden som pekats ut för landsbygdsutveckling. Det vanligaste skälet i riket som helhet är att marken redan är tagen i anspråk. Alla kommunens dispenser skickas vidare till länsstyrelsen. Länsstyrelsen har tre veckor på sig att bedöma om beslutet kan ha fattats på felaktiga grunder – och i så fall överpröva det. Efter en överprövning kan strandskyddsdispensen upphävas. I Pajalas fall har länsstyrelsen helt eller delvis upphävt fyra av 71 beslut under de senaste fem åren.

Stora skillnader – länsstyrelsen i Norrbotten överprövar ett beslut av hundra Hur många beslut som överprövas skiljer sig mycket mellan olika länsstyrelser, visar Newsworthys kartläggning. Länsstyrelsen i Södermanland överprövar mest, nästan vartannat beslut, medan länsstyrelsen i Norrbotten överprövat någon procent av besluten. Källa: Newsworthy

Läs hela artikeln här:

Källa: Hemnet

Erik Holmberg, Hemnets marknadsanalytiker. Foto: Hemnet

Den som vill bygga nära vatten behöver dispens från strandskyddet. Foto: Unsplash

MOTOR

MOTOR Många har lockats till privatleasing av bil, men intresset har avtagit med stigande räntor och uppmärksammade tvister. M Sveriges expert reder ut för- och nackdelar med privatleasing.

Privatleasing har under 2000-talet varit ett populärt sätt för privatpersoner att ha tillgång till bil, men under de senaste åren har färre valt att teckna leasingavtal. Ränteläget har höjt månadskostnaden och antalet tvister såväl som anmälningar till Allmänna Reklamationsnämnden, ARN, har ökat. Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på Riksförbundet M Sverige, reder ut vad som gäller angående privatleasing

Dagens system för privatleasing har sitt ursprung i företagsleasingen. Det ger möjlighet till ett enkelt bilinnehav utan kontantinsats, med det mesta utom skatt och försäkring inbakat i månadskostnaden. Ett bekymmer är alltjämt att villkoren inte alltid är anpassade för avtal som träffas mellan ett företag och en privatperson, varför man vid tvistemål många

Tipsa oss: tips@gratistidning.com JUNOSUANDO

gånger slagit fast att villkor varit oskäliga. ”För bilhandeln har leasingen varit ett bra sätt att få ut sina bilar på vägarna” – Först och främst ska man säga att en ny bil alltid är dyr, oavsett vem som står för det finansiella upplägget. Att köpa själv för sparade pengar är ofta billigast, då slipper man räntekostnader, säger Carl-Erik Stjernvall.

När man privatleasar spelar andrahandsvärdet ingen roll. Många testar på okända märken, lågpriserbjudanden eller kanske en elbil man annars inte hade vågat att köpa. För bilhandeln har leasingen varit ett bra sätt att få ut sina bilar på vägarna. Men enligt statistik från analysföretaget Vroom har antalet leasade bilar minskat väsentligt. I juli 2024 privatleasades 2 697 bilar jämfört med 5 677 bilar några år tidigare, 2021.

M Sveriges kom ihåg-lista:

• Avtalet löper ofta över tre år. Dessa går oftast inte att bryta, men om det går tillkommer en avgift som är så hög att det inte kan ses som något reellt alternativ Däremot kan det överlåtas

på någon annan. Leasing blir svårt om behoven förändras, som att man får tjänstebil eller blir av med jobbet.

• Avtalet anger en maximal körsträcka, ofta 1 000 eller 1 500 mil per år. Ofta tillkommer en kostnad för ”övermil” på exempelvis 14 eller 18 kronor per mil. Kostnaden enligt avtalet är ofta rimlig för vad en bil kostar per mil, så var inte rädd för att behöva betala för övermil när du lämnar tillbaka bilen.

• Tillbehör kostar extra. Vinterdäck, motorvärmare, metalliclack eller dragkrok kan kosta oproportionellt mycket. Ofta är det billigare att köpa egna vinterhjul och sälja efter hyresperioden och få tillbaka en del av beloppet. Välj till så lite saker som möjligt.

• Ska du köpa bostad? Banken tar hänsyn till din månadskostnad för bilen om du ska söka bolån.

• Du får inte dra av månadsavgiften på

skatten, eftersom det är just en avgift och inte en kredit. Det får man däremot om man lånar som vanligt till ett bilköp ■

Däckhotell 795:-/säsong inkl. däckbyte www.smedqvist.se

För mer info ring: 070-600 87 65, Gunnar

Vi utför saipning och dubbning av lastbilsdäck

Det finns även lastbilsdäck och fälgar hemma på lager till bra priser

Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på Riksförbundet M Sverige. Foto: M Sverige

Diakonerna i Luleå stift samlades till möte

Den 8–9 oktober

kallade biskop Åsa Nyström till diakonmöte. Dagarna innehöll gudstjänster, föreläsningar och samtal, på temat ”Kallade till ett och samma hopp – tillsammans för levande församlingar”.

Vädret i Luleå lämnade mer att önska, men värmen fanns i gemenskapen när diakonerna i Luleå stift samlades till diakonmöte. Senaste mötet var 2022, då biskop Åsa Nyström kallade till gemensamt diakon- och prästmöte i Luleå och Umeå.

Diakonmötet inleddes med en mässa i Luleå domkyrka. Evangelietexten handlade om jämförelsen mellan Guds rike och ett senapskorn som växer eller en surdeg som syras. Petra Carlsson Redell, diakonmötets huvudföreläsare och till vardags professor i systematisk teologi på Enskilda högskolan Stockholm, predikade på temat och knöt även an till det i sin föreläsning på eftermiddagen. Hon har reflekterat över hur kyrkan påverkas av en kultur som hela tiden vill ha mer, större och bättre, och där missnöjet med det vi har är den motor som driver vår strävan.

”Världen behöver hopp om något som bär när det är svårt” Den första dagen innehöll också Åsa Nyströms linjetal, hennes tankar om vad hon sett och vilka områden hon fokuserar på litet extra.

– Det är tydligt att världen behöver hopp om något som bär när det är svårt, hopp om att något kan bli bättre, hopp om en framtid som på olika sätt kan ljusna, sa Åsa Nyström.

Hon berättade också

att hon hör att det sätt vi jobbar med diakoni och människors utsatthet väcker respekt hos både enskilda personer och i olika samhällsinstitutioner.

– Att vi som kyrka genom diakonins handlingar ger hopp i en utsatt tid. Hopp och livsmod till enskilda människor, men också hopp in i våra samhällen där skyddsnäten på sina håll blivit alltför trasiga.

Biskopen mötte pensionerade diakoner Diakonmötets andra dag bestod till stor del av seminarier. På förmiddagen fanns ett särskilt möte där biskopen och emeritidiakonerna, de som gått i pension, kunde mötas En diakon är, liksom en präst, i sin vigningstjänst även om man inte längre arbetar som diakon och på mötet fanns en blandning av ”nypensionerade” och diakoner som varit pensionärer i 15–20 år – Det är fint att få mötas och knyta an, sa Åsa Nyström, som inte tidigare mött emeritidiakonerna som grupp De talade bland annat om hur församlingarna hanterar saker på olika sätt, exempelvis på vilka sätt de är rekryterande eller hur de hanterar att ha olika mycket resurser.

Rungande ”ja” vid förnyelse av vigningslöften Prästmötet avslutas med en sändningsmässa i Luleå domkyrka där diakonerna fick förnya sina vigningslöften. – Kyrkan är varken sina präster eller diakoner, men diakonin är ett absolut grunddrag för kyrkan, något som definierar oss Kyrkan behöver sina diakoner, som knyter ihop människor med varandra, som förvaltar uppdraget att likt Jesus stå på de förtrycktas sida, och så göra Jesus närvarande mitt ibland oss, sa biskop Åsa Nyström i sin predikan och avslutade: – Tillsammans med alla medarbetare, ideella och anställda, tillsammans med förtroendevalda och vanliga medlemmar ska vi vara kyrka här i Luleå stift. För det förunderliga är att det är Gud som verkar i er, så att ni i både vilja och handling förverkar hans syfte. Det är en stor glädje och nåd att få leva och arbeta under de förutsättningarna.

TANKAR INFÖR HELGEN

Källa: Svenska kyrkan

TJUGOANDRA SÖNDAGEN EFTER TREFALDIGHET FRÄLSNINGEN

Hur har du det med dina försäkringar? I vår brevlåda kommer det erbjudanden från olika försäkringsbolag till att försäkra vår bil, båt eller lägenhet. Det händer också att vi får erbjudanden om liv försäkring även om de breven har kommit alltmer sällan ju äldre vi blivit . Jag skrev för några år sedan om det märkliga att det hette livförsäkring.

Om man tecknar en sådan försäkring så kan de ju inte lova att man ska få behålla sitt liv. Försäkringen träder ju i kraft först när man är död. Är det då inte konstigt att det heter livförsäkring.

När jag var relativt ny på frälsningens väg fick jag i min ägo ett litet kort, ungefär som man brukar få av en försäljare med namn och telefonnummer. Där i det lilla kortet presenterar försäljaren sitt företag och vad som är det speciella med just hans företag.

Det lilla kortet jag fick i min hand var tänkt som ett evangelisations sätt att presentera livet med Gud. Om jag minns rätt stod det på framsidan med kraftiga bokstäver LIVFÖRSÄKRING, och under de orden fanns en bild av en livboj. Själva livförsäkrings garantin kunde man läsa på baksidan där det stod: ”Så älskade Gud värden att han gav den sin ende Son för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha ett evigt liv”

Min tro är att denna livförsäkring är det som verkligen håller det den lovar. En försäkring som försäkrar oss om att vi får liv. Denna försäkring är också gratis. Den är till fullo förskottsutbetald och kan inte överlåtas till någon annan.

Helgens tema är ”Frälsningen.” Frälsning betyder räddning, Jesus har kommit och tagit på sig straffet för det som vi har gjort fel. Den kristna Guden är helt olik andra Gudar och ismer, det är en Gud som försäkrar att han är den som sträcker sig ut för att omfamna sina barn, han är inte ute efter att straffa, nej han går själv in och tar straffet på sig för all vår olydnad. Vi har en Far i himlen som vill sina barns bästa. ”Om ni har sett mig har ni också sett min Fader” säger Jesus.

Han är avbilden av hur Fadern är, hur hans hjärta är, hur han ser på dig och mig. Bland de sista orden Jesus säger på korset, när de Romerska soldaterna driver de stora spikarna genom hans händer och fötter, det är. ”Fader förlåt dem för de vet inte vad de gör”!

Att bli frälst är att släppa taget om sitt eget och bildligt bara krypa upp i hans famn som försäkrar oss att har gett oss evigt liv.

Miljoner människor runt om i vår värld har provat och sett att livförsäkringen som Jesus givit oss att den håller vad den lovar. En sådan frälsare har vi, en sådan Fader har vi, som ser i nåd till oss.

Tänk att vi alla har en livförsäkring genom Jesu offerdöd på Golgata, det enda vi behöver göra för att godkänna denna livförsäkring är att tacka ja till den.

Låt dig beröras och hänföras av denne som har skänkt dig denna fantastiska livförsäkring.

En skön helg önskar jag dig. Allt gott Gösta Degerman

Diakonmötet 2024. Foto: Emma Berkman / Luleå stift

Läs hela artikeln här:

Biskop Åsa Nyström mötte emeritidiakonerna, de som gått i pension. Foto: Emma Berkman / Luleå stift

Våga lyssna, något mer behöver du inte göra

KRÖNIKA

Tina Persson

UNDER RADARN!

Kan jag gå under radarn? Eller behöver jag berätta?

Det är nu 10 år sedan jag fick kliva på min rosa resa. En resa jag gärna hade avstått, men livet ville något annat.

Jag minns så väl när jag fick vet att pärlan jag hade hittat på mitt vänstra bröst, var cancer. Min första tanke var, kan jag smyga under radarn nu eller behöver jag berätta?

Det jag tänkte var att hade det funnits strålning på Sunderby Sjukhus. Då hade jag kunnat gå under radarn, för själva strålningstillfället varje dag under några veckor var inte lång.

För min del behövde jag åka till Umeå ca 30 mil söder ut. Där jag åkte ner på måndag och kom hem på fredag, under fem veckor. Så skulle jag ta ut semester? Nä, utan när jag lämnade sjukhuset var det min chef jag ringde.

Det som hade varit komiskt under några år det var ju, tänkt om Tina blir sjuk vad gör vi då? Så jag rev av plåstret när jag kom till kontoret, där jag skrev ett mail att så här var det nu. Jag gav även tydliga instruktioner hur jag ville bli behandlad. Bra eller dåligt, men det var viktigt för mig. Fast jag hade ändå önskat att någon hade bara vågat komma in, med en kaffekopp och surrat en stund.

Att gå under radarn vet jag att det är många, som gärna väljer. För vi vet alla som varit med om en resa att nu ställer vi till det. Så går det att lösa under tystnad då är det ju det bästa för alla andra, men inte för dig själv.

Numera är det allt fler som får kliva på en cancerresa och idag är det många som får behålla livet, men inte alla. Så jag tänker nu när vi är i oktober månad, att vi ska alla våga prata om ämnet och då enbart med kärlek och omtänksamhet.

Jag vill att den skuld och skam, som jag kände och som jag tror många andra känner behöver förändras. För livet erbjuder oss olika resor, så låt oss inte straffa någon för att de får kliva på en cancerresa utan visa tacksamhet istället.

Tacksamhet och kärlek då personen i fråga får livet åter, och får fortsätta ett tag till. Men även vara tacksam och kärleksfull, där resan tar slut inom kort.

Allt enbart med kärlek och omtänksamhet, inget annat.

Så jag hoppas att fler ska våga prata, och våga lyssna. För när en person vågar berätta så har personen tagit mod till sig och oftast är det enda du behöver gör är att lyssna. Jag vet det är skrämmande att lyssna, men våga ändå och enbart med kärlek och omtänksamhet.

Våga lyssna, något mer behöver du inte göra. Och när personen som berättat är klar, säg då tack för att du vill dela med dig.

Det jag vet är att många idag inte vågar prata, för ingen vill lyssna eller så tycker dom att det där kan du ha för dig själv. Så tänkt om vi istället vågade prata om det, för att skapa ett sätt att ta hand om varandra på en arbetsplats eller en gemenskap eller i en familj.

Under några år drev jag After Work Clubben en träffpunkt för kvinnor som varit med om en resa. Dessa träffar blev verkligen omskakande för mig själv, men jag visste att det här var viktigt både för mig och för dom som kom. Det blev något så otroligt starkt, och där jag även idag har kontakt med några.

Detta var ett tillfälle där vi bara kunde prata om allt, något som ingen annan skulle klar av. Vi fick även vara med om liv som tog slut, och där vi även vågade prata om detta. För att prata och lätta våra hjärtan är viktiga. Enbart för att vi ska växa starkare och bli något mer än vi var förut.

AWC har en Facebooksida och i början av november kör jag en retreat för att fira 10 år!

Idag finns jag med i patient och närståenderådet hos Region cancercentrum i norr, en möjlighet där jag får delta med min expertis från min resa. Där jag även får vara med fler uppdrag och lyfta frågor speciellt inom cancerrehabilitering.

Det är fyra år sedan jag fick möjligheten att kliva på uppdraget. Visst känns det stundvis läskigt, då jag inte gillar det sjuka, men jag ser också att jag får vara med och göra skillnad. Därför är mitt fokus cancerrehabilitering, och det jag ser är nu händer det mycket inom Regionerna och det gör mig så tacksam och glad.

Att återta livet efter en resa är viktig! Så våga återta livet!

Din mentala hälsoinspiratör

Tina Persson

85 procent av unga vuxna i Pajala skippar tandläkaren

Allt färre unga vuxna besöker tandvården regelbundet. I Pajala har bara 15 procent av 24-29-åringarna gjort en basundersökning under de senaste två åren. Snart blir det dessutom dyrare att gå till tandläkaren.

Unga vuxna skippar regelbundna besök hos tandläkaren i allt högre grad, visar siffror Socialstyrelsen.

De senaste fem åren har det skett en dramatisk minskning över hela landet.

I Pajala gick 48 av kommunens samtliga 24–29-åringar till tandläkaren för en basundersökning minst en gång under perioden 2022–2023. Det motsvarar en andel på 15 procent, vilket är betydligt lägre än rikssnittet, som ligger på 37 procent.

Pajala hör till de kommuner där en minoritet av unga vuxna går till tandläkaren regelbundet. På fem år har andelen tandläkarbesök bland unga vuxna minskat med 19 procentenheter. I riket som helhet ligger snittet

på ett tapp på 14 procentenheter.

Att färre unga vuxna gör basundersökning är en trend som pågått i flera år.

Samtidigt ska det nästa år bli dyrare att gå till tandläkaren för alla mellan 24 och 29 år.

I regeringens budgetproposition för 2025 föreslås en halvering av det allmänna tandvårdsstödet för gruppen, samtidigt som åldersgränsen för fri tandvård sänks från 23 till 19 år.

Även i Norrbotten som helhet går allt färre unga vuxna till tandläkaren regelbundet. Totalt gjorde omkring 3 000 av länets 24–29-åringar en basundersökning minst en gång under de senaste två åren, vilket motsvarar en andel på 17 procent.

Det är en minskning med 19 procentenheter jämfört med för fem år sedan, och innebär att 83 procent av unga vuxna skippar att gå till tandläkaren i Norrbotten.

Kommunen med lägst andel i länet är Haparanda kommun. Här skippar totalt 97 procent av alla

unga vuxna regelbundna basundersökningar. Störst tapp har Övertorneå kommun som har förlorat 39 procentenheter vardera sedan 2019.

Störst andel unga vuxna som gör regelbundna tandvårdsbesök i länet finns i Arvidsjaur, där 35 procent av 24–29-åringarna går till tandläkaren regelbundet.

Färre unga vuxna går till tandläkaren i norra Sverige Trenden är densamma i hela landet. Under perioden 2022–2023 gjorde bara 37 procent av 24–29-åringarna en basundersökning. Skillnaderna i olika delar av landet är dock stora.

Källa: Newsworthy

REDAKTIONEN redaktion@gratistidning.com Läs hela artikeln här:

Allt färre unga vuxna besöker tandvården regelbundet. Foto: Newsworthy

För ett par veckor sedan körde vi ”Balkan Weekend” med bl.a. Pljeskavica och Pasulj. Den sistnämnda rätten är en mustig böngryta som också kallas grav eller grah. Jag blev inspirerad av ett recept i ICAs tidning Buffés septembernummer, som jag satte en personlig touch på utifrån vad kylen och skafferiet erbjöd. Medan maten tillagas passar det utmärkt med lite musik från Balkan, exempelvis en av mina favoriter Goran Bregovic.

Veckans

Erik Grödahl – Årets svenska vinprofil 2016 och utbildare inom mat och dryck från Piteå.

Det här behövs för

4 personer:

Ca 400 gram kokta bönor, jag använde kidneybönor

2 finhackade gula lökar

2 finhackade vitlöksklyftor

1 finhackad röd pepparfrukt

2 röda paprikor skurna i bitar

300 gram skivad kabanoss

130 gram bacon skuren i mindre bitar

1,5 msk rökt paprikapulver

400 gram krossade tomater

2-3 dl vatten

1 grönsaksbuljongtärning

Salt

Grovmalen svartpeppar

Fetaost eller vitost

Feferoni

Persilja

Nybakat bröd

Gör så här:

1. Fräs bacon och rökt paprikapulver på låg temperatur några minuter, tillsätt lök, vitlök, pepparfrukt, paprika och kabanoss, fräs ytterligare 3-5 minuter (tillsätt lite rapsolja om det blir för torrt).

2. Tillsätt krossade tomater, vatten, bönor och grönsaksbuljongtärning, koka upp och låt det sedan puttra under lock ca 45 minuter.

3. Smaka av med salt och svartpeppar.

4. Servera toppat med persilja, fetaost/vitost och feferoni tillsammans med nybakat bröd.

DRYCKESTIPS

Balkan på tallriken kräver Balkan i glaset, tyvärr finns inte The Dalmatian Dog Babic 2021 (Nr 2097, pris 139,-) på hyllan i någon av Systembolagsbutikerna i Norrbotten, men beställ en flaska eller två så gör den förhoppningsvis comeback för det här är mycket vin för liten peng. Servera 16-17 grader.

ALKOHOLFRITT

Oddbird Presence Non Alcoholic (Nr 90515, pris 109,-) är ett trevligt tillskott bland de alkoholfria alternativen. Ett aromatiskt vin med relativt låg sockerhalt för att vara alkoholfritt (36 gram/ liter). Servera runt 10 grader.

SORTIMENT

Den 18/10 lanserades

Alta Alella Mirgin Reserva Brut Nature 2020 (Nr 95059, pris 189,-).

Passar utmärkt till en Paella, Manchego, oliver eller chorizo.

Melodikrysset lördag kl. 10.03 i P4. Lösningen ska vara inne senast onsdag i nästa vecka Adress: Melodikrysset, Sveriges

Inspireras av recept och goda drycker från Erik Grödahl, välkänd vinkännare och utbildare inom mat & dryck.

Evenemang Nöje &

5–24 november!

Psst! Passa på att kombinera ditt besök med boendepaket hos Kultura Kirunas partners! Camp Ripan erbjuder särskilda boendepaket under Svenska Fjällpremiären 15–17 november, samt Kulturaveckan 18–24 november. www.ripan.se

ICEHOTEL ger 15 % rabatt på rumsbokning till slutet av november. Använd koden 15AUTUMN. www.icehotel.com www.kulturakiruna.se

Den 6, 14 & 20 december bjuder vi in till julbord och gästas av trubadurer som förgyller julstämningen.

Boka redan idag genom att skicka ett mail till jessica.engroos@laplandresorts.se Vuxen 695:- Barn 348:-

Ta del av kampanjen!

Mät- och analystjänster inom buller och vibration

Vibrationsmätningar och bullermätningar (Omgivningspåverkan)

EMF - Mätning av elektriska

Vibrationsmätningar, riskanalyser och besiktningar används för att upptäcka och analysera vibrationer som kan påverka byggnader, infrastruktur eller individer. De är viktiga inom bygg- och anläggningssektorn, industri och transport. Bullermätningar syftar till att mäta ljudnivåer i olika miljöer för att säkerställa att de ligger inom fastställda gränsvärden och för att bedöma påverkan på människors hälsa och livskvalitet.

Ljudabsorbenter

Granuddsvägen 290, 972 51 Luleå 0920-251 760 info@vibroakustik.se www.vibroakustik.se

Mätningar av elektriska och magnetiska fält är viktiga för att förstå och hantera deras påverkan på människor, utrustning och miljö. Genom att använda rätt instrument och metoder kan företag och myndigheter övervaka och hantera fältens påverkan på både människor och miljö eﬀektivt. Allt utförs enligt AFS 2016:3. Syftet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter är att skydda arbetstagare mot sådana hälso– och säkerhetsrisker som uppstår eller kan uppstå vid exponering för och förekomst av elektromagnetiska fält under arbetet.

Överlåtelsebesiktningar

Överlåtelsebesiktningar med dolda felförsäkring är ett värdefullt verktyg för att skydda säljare och köpare vid fastighetsaﬀärer. Genom att besikta ett hus noggrant och erbjuda försäkring mot dolda fel kan köpare samt säljare känna sig mer säkra i sin husaﬀär ochminimera risken för oväntade kostnader i framtiden.

Vi arbetar även med förslag och åtgärder för att skapa rätt akustik i lokaler för till exempel industri och kontorsmiljö. Vi är ett Norrbottensföretag baserat i Luleå. Vi som arbetar i företaget har många års erfarenhet av projekt och uppdrag inom området.