Hem & skola

&

He m s k ola Nr 2/12 • Årgång 39 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

■■ Mammor och pappor

är modiga, tycker Raisa Cacciatore ■■ Många barn känner sig

ensamma ■■ I Mattliden startade

skolan utan färdig klassindelning ■■ Maria Sahlstén: Jag är

en besvärlig mamma ■■ Alla har fördomar

2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

Bekämpa hyenan i dig

Bekämpa rasism varje dag ■■De som inte hör till någon minoritet är i verklig minoritet. Många är ändå beredda att se sig som en arketyp för en viss befolkningsgrupp och därmed tillåta sig att bedöma andra utgående från sin egna snäva livsuppfattning. Det som förbryllar mig är att udda personer, som själva är beroende av samhällets tolerans, är de som väsnas mest med rasistiska, sårande uttalanden. Det finns tydligen ingen särskild logik bakom rasism. Eller också bemöter man omvärlden så som man själv blir bemött.

15-åriga Rebecka Holm och hennes insändare om hur medmänniskor inte reagerar på rasistiska påhopp har fått mycket uppmärksamhet. Det blev än en gång klart för mig att rasismen inte känner några gränser. Intolerans mot en minoritet drabbar alla minoriteter, till slut en själv.

Rasistiska knäppgökar hatar säkert konsekvent alla med lite brunt i hudtonen, men hur är det med oss själva? Tycker vi att det är bra att samhället sätter somalier som faktiskt är gans­ ka mörka och väldigt annorlunda, på plats? Men den där adopterade pojken från Sydafrika på mitt barns klass är ju helfinne och det är hemskt om någon mobbar honom på grund av hans hudfärg. Det problem jag vill komma åt är

att ingen i metron ser färgade männi­ skor som individer, utan som en grupp som man kan spy galla över. Om söta Rebecka Holm i vårt huvud fortfarande är ”en annan sak” än den somaliska pojken så har Holms budskap inte gått fram. Om man tillåter rasism drabbar det alla som utåt ser annorlunda ut. Det finns ingen gräns för rasismen när den en gång släpps lös.

■■Vi tänker ofta på hatbrott som brott riktade mot en etnisk minoritet. Men hatbrott är även brott mot handikappade och personer som tillhör sexuella minoriteter. I en undersökning om hatbrott gjord av polisyrkeshögskolan, kommer det fram att i takt med att hatbrotten mot invandrare ökade, så ökade även hatbrotten mot handikappade. Otäckt inte sant? Om någon jagar en rullstolsbunden i metron hoppas jag att många reagerar. Påhoppen mot handikappade har samma ursprung som rasistiska påhopp. Det kan drabba vem som helst som blottar sin minoritetstillhörighet.

I skolorna har man i årtionden arbetat med att uppfostra medborgare till respekt för andra människor och kulturer. För Förbundet Hem och Skola är det självklart att också föräldrarna aktivt

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Benjamin Suomela.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

tar del i detta arbete. Det hjälper inte att skolan sysslar med internationella projekt och talar om tolerans, om barnen hemma ofta hör nedvärderande uttryck om grannar, andra elever eller deras föräldrar och invandrare. Det är också så motviljan mot finlandssvenskar och svenskundervisning uppstår. Pappa fnyser åt tvångssvenskan och mamma muttrar om svenskatalande bättre folk.

När jag ser en invandrarungdom bete sig ”störande”, brukar jag föreställa mej hur jag skulle reagera om det var en purfinsk tonåring. Jag lär mig alltid något om mig själv. Det är mänskligt att kategorisera och sätta männi­skor i olika fack och att vara försiktig när man möter något nytt och främmande. Men som förälder skall man tänka efter innan man muttrar elakheter om andra minoriteter. Det kan drabba ens egna barn nästa gång. corinna tammenmaa

förbundsordförande

”Det kan drabba ens egna barn nästa gång.”

■■Det bor en hyena i oss alla. Så fort en journalist vädrar missförhållanden och skandaler skärps sinnet och fingrarna flyger i rasande takt över tangentbordet, medan hjärnan arbetar i ett lustfyllt tillstånd med att beskriva vidrigheterna.

Det är å ena sidan också uppdraget – att avslöja och reda ut. Å andra sidan är motivet mindre ädelt ibland, trots att man talar i pressfrihetens namn. Arbetsgivarna leds inte alltid av moraliskt högstående mål.

Det är upplagor och pengar som räknas och konkurrensen är knivskarp.

Inte minst i England tar vi nu del av hur journalister jobbat i nära samarbete med poliser, mutat och avlyssnat privata telefoner och slagit upp informationen stort.

Visst gräver det i oss som konsumenter och vi fnyser förargat åt de oetiska journalisterna. Men hur gärna snaskar vi inte i oss upprörande reportage om andras olyckor och omoraliska beteende? Vi himlar oss gärna samtidigt som vi slår oss för bröstet – så där skulle vi aldrig bete oss.

■■En av de bästa principer jag fått med mig hemifrån är den min pappa hade: Att aldrig köpa en kvällstidning. Obehagliga bilder och häftiga rubriker påverkar oss mera än vi kanske inser.

Eftersom nätet också är fullt av precis allt, är det svårt att skydda våra barn från att klicka in sig på sidor de inte mår bra av.

Men vi borde prata med dem om det. Hur man gör det utan att moralisera eller verka överbeskyddande i deras ögon är förstås inte det lättaste. Kanske är det lättare om man diskuterar på ett föräldramöte, eller bjuder in en expert, så att det blir mera än tyckande och ogillande i största allmänhet.

Här kommer vi samtidigt in på nätmobbningen, denna infernaliska form av mobbning som det är så gott som omöjligt att rå på. Det finns en möjlighet att våra egna barn mobbar – en tanke vi helst slår ifrån oss. Det går så lätt att några kompisar sätter igång på nätet, bara på skoj, för att retas lite, av avundssjuka, eller rent av elakhet.

Så går det hela över styr. Kompisarna vid tangentbordet drabbas av den berusande makt orden ger och det blir värre och värre.

Och precis som slasksämbarsjournalisterna är de själva okränkbara, anonyma och kan vrida till det hur mycket som helst.

Därför är det viktigt att diskutera nätmobbning. Våra barn är knappast några monster och lär de sig att förstå hur kränkande de handlar och att de själva kan bli utsatta, förstår de förhoppningsvis att sluta. tua ranninen

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2012.

Upplaga: 37 000.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo.

Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbet.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

Corinna tammenmaa ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör

Hem & skola

3

■■intervju

Raisa Cacciatore

”Mammor och pappor är modiga” Barnpsykiater Raisa Cacciatore vid Väestöliitto är säker på sin sak: Allt fler finländska föräldrar sköter sitt föräldraskap allt bättre.

diga republiken Finland.

– Att se barnet som behövande, långsamt, närhetshungrande, känsligt och skört var otänkbart.

Skört samhällsläge

– Först nu är vi egentligen i färd med att hitta föräldraskapet, säger hon rappt, på det säkra sätt som gjort henne till en av Finlands främsta experter inom barn- och ungdomspsykiatri.

– Det är inte så att föräldraskapet någonsin skulle ha varit borttappat. Det har alltid funnits änglar, kriminella och allt däremellan, också bland föräldrarna.

Hon förklarar: – En större del av föräldrarna än någonsin tidigare har förmåga och vilja att sköta om sina barns angelägenheter.

Enligt Cacciatore är dagens föräldrar starkare i sitt föräldraskap för att de öppet går ut med sin rådvillhet, ifrågasätter, söker lösningar och vågar ändra riktning i sin fostran.

– Förr fanns det varken kunskap eller böcker att tillgå.

Vanliga familjer Välmående barn växer upp i vanliga familjer, har Cacciatore sagt.

Vad är då ”vanliga familjer”?

– Ordvalet är kanske missvisande, säger Cacciatore, vars egen barndom präglades av att hennes mor dog tidigt och fadern jobbade mycket.

– Med vanliga menar jag att det inte grälas oupphörligt, att det inte förekommer våld, att det inte finns psykiska problem eller alkoholism i hemmet.

Som övriga punkter på listan tillägger hon att utkomsten bör vara tryggad, samt föräldrarna ”relativt” intresserade av sina barn.

– Annars får man för min del vara en hur individuell och ”egen” familj som helst.

■■Väestöliittos Raisa Cacciatore är känd som en rapp, sakkunnig och fördomsfri föreläsare som håller vidpass 100 föreläsningar om barn, ungdomar och föräldrar per år.

WSOY/Veikko Somerpuro

Cacciatore tycker förstås det är bra att inte helt låta sig uppslukas av konkurrenssamhällets mentalitet, att ha och tjäna mer, att inte lämna barnen ensamma och att inte bara sitta vid datorn när man väl är hemma.

– Den stora ensamheten lurar runt hörnet. Det är bra för barnet att vara en del av vardagslivet så det kan känna sig viktigt och har en plats i familjen. Det är också bra om föräldrarna inte hela tiden fostrar, utvecklar och lär upp barnet när man umgås.

Ordning på ungen ”Förr” var under och efter kriget då en no nonsense-attityd var förhärskande. Det fanns saker man skulle klara av utan att knorra

och till dem hörde att hålla ordning på ungen och inte älta sina problem.

– Allt annat uppfattades som en skam för föräldrarna, säger Cacciatore.

Kriget skar djupt i själen, såväl hos rik som hos fattig. Lock lades på känslorna. Allt skulle tas med gott humör. Det var bara överklassen som hade möjlighet att satsa på föräldraskapet och, i vissa undantagsfall, ge utlopp för känslor och föra begrepp som respekt på tal.

Det blev inte så mycket bättre efter kriget när föräldragenerationen med äran i behåll och blodsmak i munnen skulle betala av krigsskulden till Sovjetunionen och bygga upp den självstän-

”Samhället måste se till att föräldrarna orkar.”

Nu har vi då med hårt arbete röjt vår väg ut ur skogen och kommit upp ur träsket, beskriver Cacciatore på sitt målande sätt.

– För första gången i hela evolutionen kan dagens pappor också satsa på närvaro och gå på föräldrakvällar. De behöver inte använda precis all sin tid på att tjäna familjens levebröd, fälla skog och röja kärr.

Vi tar det redan för givet, men allt detta är oerhört nytt och statt i stark och snabb förändring.

– Och det hela kan snabbt ta en helt annan, sämre riktning om inte politikerna ser upp. Att röra hemvårdsstödet eller vad som helst annat som påverkar barnfamiljers utkomstmöjligheter negativt borde kriminaliseras.

Småbarnsfamiljernas ekonomiska situation korrelerar nämligen statistiskt starkast med psykiska problem hos barnen.

– Samhället måste se till att föräldrarna orkar. Annars är det barnen som drabbas.

Och att planera en höjning av pensionsåldern samtidigt som ungdomsarbetslösheten rakat i skyarna betecknar Cacciatore som skrattretande, oansvarslöst och rent vanvett.

– En del ungdomar har det bättre än någonsin samtidigt som det finns andra som mår dåligt och blir utslagna. Bitterhet, ojämlikhet, kriminalitet och många andra spänningar blir den ofrånkomliga följden, varnar Cacciatore.

– Föräldrarna måste se till att gjuta framtidstro i sina ungdomar och hålla hopplösheten stången.

Nina Winquist

GNURF

Ny styrelse ■■Förbundet Hem och Skolas årsmöte hölls i Åbo den 14 april. Årsmötet omvalde Corinna Tammenmaa från Kyrkslätt till förbundsordförande och valde in fyra nya styrelsemedlemmar.

Styrelsen 2012–2013: AnnaMaria Rosenqvist, Helsingfors, Ingela Nygård Jungar, Esbo (omvald), Monica Jansson-Olenius, Vanda, Charlotte Björkvik, Pedersöre, Tiina Cederström, Pedersöre, Peter Kallio, Korsholm (ny) Roland Bäck, Vasa (omvald), Magnus Lassander, Ekenäs, Katarina Hanell, Karis (ny), Lars Nyberg, Åbo, Sanna Söderlund, Eckerö (ny) och Nina Saarela, Borgå (ny).

4

Hem & skola ■■intervju

Ensamhet ett stort problem – Ofrivillig ensamhet innebär att man inte har någon att umgås med, någon som lyssnar. Den bör förebyggas i ett tidigt skede, säger forskaren Niina Junttila. ”Jag har ingen att tala med, jag har fått skäll och blivit retad och det känns som att ingen bryr sig, som att alla hatar mig. Ibland känns det som att jag vill dö. Ingen orkar se på mig. Jag lever som ett spöke i den här världen och ingen skulle ändå sakna mig.”

Texter som den här stöter Niina Junttila på i sitt arbete. Hon arbetar vid Åbo universitet och har i många år forskat i ungdomars ensamhet.

Den här texten skrevs av en 11årig flicka. Hon var inte ombedd att beskriva sin situation, utan skulle bara fylla i ett formulär.

Men texten var ett rop på hjälp.

Ett exempel på hur allvarligt problem ensamheten är.

Majoriteten av de finländska barnen och ungdomarna mår bra.

Men 15–20 procent känner sig ensamma och har det jobbigt. En del lider av svåra psykiska problem.

– De utslagna unga kostar samhället 1,2 miljoner euro årligen, säger Junttila.

Hon drar inga definitiva paralleller mellan ensamhet och depression.

– Men ett barn som är ensamt kan lättare bli deprimerat, på samma sätt som ett barn som lider av depression ofta drar sig undan och är ensamt.

Ofrivillig ensamhet Många vuxna förringar proble-

■■Ett människovänligare samhälle kunde hjälpa unga att känna sig mindre ensamma, säger forskaren Niina Junttila. Maria Thölix met. För dem kan det vara en lyx att vara ensam. Att ha tid att läsa en bok eller ta en promenad och bara vara för sig själv. Men att vara ensam är inte samma sak som ensamhet. Ensamhet är ett negativt psykiskt tillstånd där människan upplever ångest.

Junttila skiljer på social och emotionell ensamhet. Den första handlar om att inte ha någon att vara med på rasterna, inget gäng att leka med.

Däremot kan man ha en bästa vän som kanske bor på annan ort, någon som man inte träffar dagligen, men som man vet att kan hålla hemligheter och som man kan tala om allt med.

– Den som lider av emotionell ensamhet är kanske populärast i klassen och har många kompisar, men känner att det trots allt inte finns någon som hon eller han kan dela sina innersta tankar och

hemligheter med. Ingen som är på samma våglängd och som man kan lita på till 100 procent.

Subjektiv känsla Ensamheten är helt och hållet subjektiv.

– Det är inte antalet vänner som räknas, utan kvaliteten.

Det är viktigt att lärarna fäster uppmärksamhet vid de barn som är högljudda och bråkiga i klassen, men de måste också hitta dem som försvinner i mängden.

I dag är det inte ovanligt att antalet elever i en klass närmar sig 30. Därför behövs många vuxna ögon som kan se alla elever.

– Ju större klasser, desto svårare kan det vara att hitta vänner och risken är större att man förblir osynlig.

Också pojkproblem Många finländska pojkar känner

Bli vän med vännerna!

Svenska folkskolans vänner är en opolitisk, mångsidig och livskraftig förening med cirka tiotusen medlemmar. SFV är aktör inom utbildningssektorn, äger förlag och kulturhus, ger ut egna publikationer och entusiasmerar och stöder personer med priser och medaljer.

Medlemskapet kostar 10 euro.

För avgiften får du kulturtidningen Svenskbygden och föreningens uppskattade årsbok SFV-kalendern. (extra förmån just nu: en bok ur vår publikationsserie) Surfa över till www.sfv.fi eller ring 09-6844 570.

Du hittar oss också på Facebook, Twitter och YouTube.

sig ofta ensamma.

– Även om man kanske har många fotbollskompisar eller vänner på Facebook, tar det inte bort det faktum att en nära vän är viktig. Därför måste vi få pojkarna att prata, säger Junttila.

I Nådendal har man hittat en rolig och enkel lösning.

– Där ordnas en fiskeklubb och en man tar med sig pojkarna ut och fiska. Det är väldigt enkelt, man behöver inte sätta sig ner och tala om känslor, umgänget sker naturligt.

Ensamheten måste förebyggas så tidigt som möjligt.

– Risken är tyvärr stor att barn som blir retade redan på dagis, också blir det i skolan.

Ibland tvingas barnen byta skola. Men fastän omgivningen byts ut sitter stämpeln ofta kvar.

– Att göra sig av med den är svårt, men inte omöjligt, menar Junttila.

Lär sig mönster

Stöd det ÅVTIVL[[^MV[SI JQTLVQVO[IZJM\M\ SFV tar emot donationer och testamenten och ger avgiftsfritt sakkunnig hjälp.

Närmare information ger SFV:s kansli, tel 09-6844 570. ___ [N^ Å

– Man ärver inte ensamhet på samma sätt som till exempel ögonfärg. Däremot kan vissa faktorer i familjen inverka på hur det känns.

Barn som växer upp i familjer där man diskuterar mycket upplever mindre ensamhet och social ångest.

Föräldrarnas nätverk har betydelse. Ju mera man som förälder själv upplever ensamhet, desto mindre kapabel är man att stödja sitt barn.

– Är föräldrarna ensamma och sällan har gäster, vänjer sig inte barnet vid hur man umgås med andra.

Det som man kan göra är att umgås och diskutera med barnen.

– Tala med varandra, sätt er ner vid samma bord och ät tillsammans varje dag. Det behöver inte vara konstigare än så.

Maria Thölix

Hem & skola

5

■■evenemang

Vi är med i höst igen!

Fredagen den 14 september firas den nationella Hem och Skola-dagen för andra gången.

–Den lyckades väl i fjol och vi har redan börjat planera Hem och Skola-dagen för kommande höst, säger rektor Gerd Brännbäck vid Sökövikens skola i Esbo.

Skolan är en av de 400 skolor som i fjol firade dagen och i år planerar man öppet hus på samma sätt som senaste år.

Föräldrarna till eleverna som går i årskurs 7–9 inbjöds till morgonkaffe och hade sedan möjlighet att följa med lektionerna.

– Tanken var uttryckligen att visa upp vardagen i skolan för föräldrarna, säger Gerd Brännbäck.

Två elever stod vid dörren och välkomnade föräldrarna och informerade dem om vad som händer i vilket utrymme. Folk trivdes och jag hoppas att vi kan nå ännu fler nu när vi ordnar evenemang i samband med Hem och Skoladagen för andra gången, säger Brännbäck.

Naturstig I Rödsö skola i Karleby finns det 37 elever i åk 1–6. Skolan har en naturinriktning och därför valde man senaste höst att satsa på ett kvällsevenemang i form av en

Risk för mental ohälsa syns vid 8 år

■■Vi är med och firar: Utbildningsstyrelsen, Finlands Rektorer, Finlands Föräldraförbund, Lärarnas Fackorganisation OAJ, Finlands Svenska Lärarförbund FSL och Förbundet Hem och Skola. www.hemochskola.fi/dagen

”Tanken var uttryckligen att visa upp vardagen i skolan för föräldrarna.”

Gerd Brännbäck

naturstig för elever, föräldrar och syskon.

Man delade upp deltagarna i blandade grupper och de fick med sig frågor om djur och natur på sin vandring. När deltagarna kommit i mål fick de kontrollera sina svar

och Hem och Skola-föreningen bjöd på kaffe och saft.

– Vi har ett gott samarbete med Hem och Skola-föreningen så det var naturligt att koppla in dem i programmet. Vi kommer uppmärksamma Hem och Skola-dagen i höst igen. Planerna är ännu inte klara, men det finns många förslag till program som verkar vara bra, säger Rödsö skolas rektor Eva-Lotte Myrskog.

Tanken med Hem och Skoladagen är att inbjuda föräldrarna till skolan och betona samarbetet med föräldrarna som en viktig faktor för skolelevernas trivsel och skolframgång.

Målsättningen är att minst 700 skolor ska anmäla sig i år. Information om den nationella Hem och Skola-dagen, på finska Kodin ja Koulun päivä, har skickats ut till samtliga rektorer.

Ett häfte med idéer och uppslag om hur man kan fira dagen skickas till skolorna under vårterminen. Rektor kan anmäla att skolan deltar via www.hemochskola.fi/dagen. De skolor som anmält sig före den 8 juni kan beställa ett kostnadsfritt startpaket med bland annat ett häfte med tips och idéer om hur man kan fira dagen och planscher och ballonger med Hem och Skola-dagens logo.

3

Genom att kartlägga den mentala hälsan hos åtta­ åringar kan man känna igen de barn som har störst risk att drabbas av problem som unga vuxna.

– Det vore viktigt att tidigt identifiera barn som är i riskzonen för mentala problem, men det är inte oproblematiskt att införa ”mentala hälsokontroller” i skolan, säger med. lic. David Gyllenberg, som nyligen disputerade vid Helsingfors universitet.

Både behovet av psykiatrisk sjukhusvård och bruket av psykofarmaka hängde ihop med symptom som kommit fram hos åttaåringarna. De flickor och pojkar som uppvisade depressionssymptom som åttaåringar hade större risk att senare få vård för depression. Av alla undersökta personer hade tolv procent vid något tillfälle köpt läkemedel för depression innan de var 25 år gamla.

Symptomen som förutspådde mentala problem var ofta olika hos pojkar och flickor. Hos flickorna var depressions- och ångestsymptommedan symptomen hos pojkarna var beteendeproblem.

Premiär 8.9.2012 på Diana-scenen i Helsingfors!

Paddington!

Föreställningar vardagar kl 10 och lördagar kl. 14 och 16.

Speltid 60 min. En familjepjäs för alla 3 år fyllda!

Bokningar: tel. 09-86208200 samt Lippupiste.

6

Hem & skola ■■reportage

■■Både eleverna och klassläraren Bettina Söderholm trivs bra utan fasta grupper.

Skolstart utan klassindelning Mattlidens skola i Esbo provade skolstarten för ettorna förra hösten utan färdig klassindelning.

Kollegiet i Mattlidens skola har redan länge funderat på att inleda skolan utan klassindelning i årskurs 1, säger rektor Laila Andersson.

– De förskolegrupper som börjar har barn som kommer från över 15 olika daghem i Esbo och det är omöjligt att på förhand veta hur barnen fungerar i grupp, och vem som kan vad vid skolstarten.

För barn som inte känner någon för att det kanske bott utomlands eller på annan ort tidigare kan det också vara svårt att komma in i en alltför sluten grupp, där barnen gått i samma förskola och daghem tillsammans.

– Att till pappers försöka luska sig fram till ett barns personlighet och färdigheter går inte. Därför känns det logiskt att satsa mera på barnens inlärningsprofiler.

Inlärningsprofilerna kan lärarna bekanta sig med först när de lär känna ettorna på hösten. Vem lär sig via intellektet och huvuMANNERHEIM-MUSEUM Öppeth.tider: fre, lö, sö kl.11-16.00 Inträdesavgifter för skolgrupper: Under öppethållningstider: gratis Utanför öppethållningstider: 1-20 personer 60 euro totalt 21-40 personer 120 euro totalt 41-60 personer 180 euro totalt Kalliolinnav.14, 00140 Helsingfors Tel (09) 635 443 fax: (09) 636 736 www.mannerheim-museo.fi

Marsalken av Finland, friherre G.Mannerheims hem under åren 1924-51.

Föremål som har anknytning till hans händelserika liv och till Finlands historia. Guidad rundtur (tar ca 1 h) ingår i museumsbesöket. Alla i skolgruppen får en gratis CD-ROM-skiva som handlar om Mannerheim.

det, vem via praktiska göromål och handen och vem via visuella helheter och kanske estetik?

Trygghet Det Andersson och de övriga lärarna eftersträvar är att barnen från första början ska känna en trygghet i hela årskursen, inte bara i den lilla grupp med en klasslärare som en etta hittills utgjort.

– Nästa år kommer vi att ha tre klasslärare, en speciallärare och en assistent hos ettorna. Det är inte för många vuxna så det ska nog gå bra för barnen att känna sig trygga med fler vuxna än den egna läraren.

– Och alla ettor huserar ju då i samma byggnad som heter Paviljongen och klassrummen ligger vägg i vägg. Hela årskursen barn och de vuxna som verkar där blir snabbt bekanta.

De flesta föräldrar nöjda Bland föräldrarna fanns det sådana som tog emot försöket med öppna armar, de tyckte att det är framtidens melodi och fint att inleda utan fasta, på förhand bestämda klassgrupper. Bra att man utvecklar den finlandssvens­

”På kort tid utformades fyra klasser, enligt flexibla kriterier som hade med inlärningstyp och kapacitet att göra.”

Laila Andersson, rektor

ka skolan, som ju inte tycks klara sig i konkurrensen med de finska skolorna, tyckte de också.

Och så fanns det en ganska liten men högljudd grupp föräldrar som klagade på att de inte viss­te vart de skulle föra barnen, att ettorna tappade än det ena, än det andra i de många olika klassrummen och att hela försöket var dömt att misslyckas.

Med facit i hand och en gallup bland föräldrarna som visar att det stora flertalet tyckte allt gick utmärkt eller mycket bra, avvisar skolans rektor Andersson bestämt kritiken – till en del.

Barnen verkar trivas med systemet.

– Jag leker med olika kompisar.

Några går på min klass, andra går inte, säger Rasmus Sundström, 8, i 1B.

Flexibilitet – Pedagogiskt och socialt gick det jättebra, säger Laila Andersson. I årskurs ett hade vi 80 ele­ ver och skolan startade med en indelning i alfabetisk ordning. Efter det omgrupperades eleverna några gånger. På kort tid utformades fyra klasser, enligt flexibla kriterier som hade med inlärningstyp och kapacitet att göra.

Andersson, känd som en erfaren och modern rektor, medger att skolan kunde ha varit tydligare i informationen till föräldrarna.

– För att känna att det hela löper vill föräldrarna veta till vilket rum barnet ska föras och vem som ska meddelas om det är sjukt. De vill hitta barnens vantar och mössor utan att behöva leta i hela huset.

Skolan har tagit lärdom av sina misstag och ska sköta den biten bättre nästa höst.

– Information om skolstarten kommer att ges alla föräldrar på föräldramötet i maj.

Nina Winquist

Hem & skola

■■i korthet

Elever gillar inte fysik och kemi Eleverna tycker om att studera biologi och geografi, däremot inte fysik och kemi.

Enligt uppföljningsutvärderingen i naturvetenskaper har pojkarna goda kunskaper i fysik, flickorna i biologi. Pojkarna i Lappland var duktigare på biologi än pojkarna i Södra Finland.

Eleverna tycker att biologi- och geografilektionerna ger dem kunskap som utvecklar deras världsbild. Goda inlärningsresultat i naturvetenskaper har också samband med ett experimentellt arbetssätt. Ett sådant arbetssätt används ofta under fysik- och kemilektionerna, mera sällan under biologi- och geografilektionerna.

En uppföljningsutvärdering i naturvetenskaper genomfördes i årskurs nio i den grundläggande utbildningen i maj 2011. I utvärderingen deltog 133 skolor, av vilka 118 var finska och 15 svenska.

26.4 27.4 28–29.4 1.5 2–3.5 4.5 5.5 6.5 7.5 8.5 9.5 10.5 11.5 12.5 14.5 15.5 16.5 17.5 18.5 19.5 20.5 21.5 25.5 26.5 27.5 28.5 29–30.5 31.5 1.6 3.6 5–10.6 11.6 12.6 13.6 15.6 16.6 17.6 18.6 19.6 20.6 21.6 23.6 24.6 25–28.6 29.6 30.6 1.7 2.7 3.7 4–5.7 6.7 7–8.7

FREDRIKSHAMN INGEROIS KOUVOLA HEINOLA LAHTIS JÄMSÄ MÄNTTÄ KEURUU VIRDOIS ÄHTÄRI ALAVUS JALASJÄRVI KAUHAJOKI LAPUA ALAJÄRVI SAARIJÄRVI ÄÄNEKOSKI SUONENJOKI PIEKSÄMÄKI VARKAUS LEPPÄVIRTA KUOPIO SIILINJÄRVI LAPINLAX IDENSALMI KIURUVESI KAJANA JÄÄLI KEMI TORNEÅ ROVANIEMI KITTILÄ SODANKYLÄ IVALO KEMIJÄRVI KUUSAMO ÄMMÄNSAARI SOTKAMO NURMES LIEKSA ILOMANTS TOHMAJÄRVI OUTOKUMPU JOENSUU KIDES KERIMÄKI NYSLOTT PARIKKALA IMATRA VILLMANSTRAND SAVITAIPALE S:T MICHEL

Största delen av eleverna uppnådde en nöjaktig kunskapsnivå.

De uppgifter som var jämförbara med uppgifter som ingick i utvärderingen 1998 kunde eleverna sämre nu än för 13 år sedan.

Flickorna hade bättre kunskaper i biologi och geografi än pojkarna. Pojkarna var i sin tur bättre på fysik än flickorna.

Elevernas attityder till miljöfrågor var huvudsakligen positiva. Deras attityder till biologi och geografi var positiva, men till fysik och kemi hade i synnerhet flickorna ofta negativa attityder. Ändå uppfattade eleverna fysik och kemi som nyttiga ämnen.

Det fanns ett samband mellan föräldrarnas utbildning och ele­ vernas vitsord. Bäst klarade sig elever, vars bägge föräldrar var studenter. Föräldrarnas utbildning hade också samband med elevernas attityder.

18.30 18.30 Lö 17.00, Sö 13.00 och 17.00 13.00 och 17.00 On 18.30, To 15.30 och 18.30 18.30 17.00 17.00 18.30 18.30 18.30 18.30 18.30 17.00 18.30 18.30 18.30 17.00 18.30 17.00 17.00 Må–Ti 18.30, On–To 15.30 och 18.30 18.30 17.00 17.00 18.30 18.30 18.30 18.30 17.00 Ti–To 18.00, Fr–Sö 17.00 18.30 18.30 18.30 18.30 17.00 17.00 18.30 18.30 18.30 18.30 17.00 17.00 Må–Ti 19.00, On–To 16.00 och 19.00 19.00 18.00 14.00 och 18.00 19.00 16.00 och 19.00 On 19.00, To 16.00 och 19.00 19.00 Lö 18.00, Sö 14.00 och 18.00

Kärva tider stänger skolor ■■– Om pengarna inte räcker till för undervisningen brukar kommunerna i huvudsak ta till två lika dåliga sätt att åtgärda problemet. Det ena är att små skolor slaktas, inte för att de saknar elever, utan för att de är för dyra räknat per elev. Ingen bryr sig om att den totala summan för en liten skola är ganska blygsam, skriver lärarfacket FSL:s ordförande Dan Johansson i tidningen Läraren.

– Det andra sättet är att skära i timresursen, vilket innebär färre läratimmar med större undervisningsgrupper som följd.

Dan Johansson säger att varje kommun med sin budget formar samhället i stort och det är ett faktum som landets regering inte borde bortse från.

– Regeringen berömmer sig själv för att ge medel för att minska elevgrupperna, men samtidigt motverkar man sitt eget syfte. Med minskade statsandelar drar man mattan under fötterna på utbildningsanordnarna.

Info-tel. 0600 30006 (1,75/min + lna) Biljetter 16–32,Biljettluckan är öppen kl 12–13 och 2 timmar före föreställningen. lippupalvelu.fi

expeditionsavgift från 2,50

4318 7001 2345 6789 4318

M ED L EM M ARI A H A ND E LS LA GE T 1234 123456

Med S-Förmånskortet –3,50 förmån från biljettpriset – även familjemedlemmar.

9–12.7 13.7 14.7 15.7 16.7 17.7 18.7 19.7 20.7 21.7 22–29.7 30.7 31.7–1.8 2.8 3.8 4–5.8 6–9.8 10.8 11.8 12.8 13.8 14.8 15.8 16–19.8 20.8 21–26.8 27.8 28–29.8 30.8 1–2.9 3.9 4.9 5.9 6.9 7.9 8.9 9.9 11–16.9 17.9 18.9 19.9 20–21.9 22–23.9 24.9 25.9 26.9 27.9 28.9 30.9 1.10 2.10 4.10-4.11

JYVÄSKYLÄ PIHTIPUDAS HAAPAJÄRVI NIVALA YLIVIESKA KALAJOKI OULAINEN MUHOS IJIO HAUKIPUDAS ULEÅBORG BRAHESTAD KARLEBY JAKOBSTAD KAUHAVA SEINÄJOKI VASA KURIKKA KRISTINESTAD KANKAANPÄÄ RAUMO EURA HARJAVALTA BJÖRNEBORG NYSTAD ÅBO LUNDO SALO PARGAS NÅDENDAL LOIMAA HUITTINEN VAMMALA NOKIA BIRKALA TAVASTKYRO YLÖJÄRVI TAMMERFORS KANGASALA VALKEAKOSKI HYVINGE TRÄSKÄNDA BORGÅ SIBBO MÄNTSÄLÄ KERVO KLÖVSKOG GRANKULLA LOJO KYRKSLÄTT TUSBY HELSINGFORS

Må–Ti 19.00, On–To 16.00 och 19.00 19.00 18.00 18.00 19.00 19.00 19.00 19.00 19.00 17.00 Sö–Fr 18.30, Lö–Sö 14.00 och 18.00 15.30 och 18.30 Ti 18.30, On 15.30 och 18.30 18.30 18.30 Lö 17.00, Sö 13.00 och 17.00 Må–Ti 18.30, On–To 15.30 och 18.30 18.30 17.00 17.00 18.30 18.30 18.30 To–Fr 18.30, Lö 13.00 och 16.00, Sö 17.00 18.30 Ti–Fr 18.30, Lö–Sö 13.00 och 17.00 18.30 Ti 18.30, On 15.30 och 18.30 18.30 Lö–Sö 13.00 och 17.00 18.30 18.30 15.30 och 18.30 18.30 18.30 17.00 13.00 och 17.00 Ti–Fr 18.30, Lö–Sö 13.00 och 17.00 15.30 och 18.30 18.30 18.30 18.30 Lö 17.00, Sö 13.00 och 17.00 18.30 18.30 18.30 15.30 och 18.30 15.30 och 18.30 13.00 och 17.00 15.30 och 18.30 18.30 Ti–Fr 18.30, Lö–Sö 13.00 och 17.00

7

8

Hem & skola

■■Tanja Sinko, Linnea Laustiola och Antonia Velasques lyssnar till sin klasslärare Eivor Vestberg som förklarar betydelsen av ett ordspråk. Benjamin Suomela

Allt är möjligt i Ordboet Ordboet är en upplevelse som på olika sätt skall stimulera berättandet och barns språkanvändning. Fantasiutställningen Ordboet ambulerar som bäst i skolor i Helsingfors­regionen.

Ordboets skapare, Jolin Slotte, beskriver fantasiutställningen som en kreativ miljö där dörrarna till fantasi och inlärning öppnas.

Vad ordboet egentligen består av är svårt att beskriva enbart i ord.

– Fysiskt sett består det av fyra hörnor som har olika teman. Där finns kunskapsknuten, harmonihålan, kaoskalaset och farozonen,

säger Jolin Slotte, som är projektplanerare vid Sydkustens landskapsförbund som sammanställt utställningen.

Slotte har sedan hösten arbetat med att bygga upp Ordboet och har utgått från att det skall innehålla fyra sorters berättande. I Kunskapsknuten betonas det skrivna ordet, i Harmonihålan det muntliga berättandet, i Kaoskalaset är det teater som lyfts fram och i Farozonen kan man göra skuggteater.

– Lärarna kan också inflika eget material som stöder deras undervisning.

Välkommet skolbesök

När Ordboet besökte Månsas lågstadieskola i mars månad var både elever och lärare entusiastiska över att kunna ta del av utställningen.

– Vi kommer att använda utställningen som är hos oss i några veckor, inom språkundervisningen och andra ämnesgrupper, säger Eivor Vestberg, klasslärare för årskurs 3–4.

Då Hem & skola besöker skolan startar besöket i harmonihålan.

Hela klassen får krypa in i ett mörkblått nomadtält som står mitt på golvet i ett av klassrum-

men. Inne i tältet glittrar det av stjärnor i taket. På golvet finns det ordspråkskuddar för eleverna. Det kluriga med kuddarna är att ordspråket är delat i två delar och det gäller att hitta paret till sin egen kudde. När man efter mycket sökande har hittat andra delen av ordspråket är det inte helt självklart att alla vet vad det egentligen betyder.

Så som det var förr – Ordspråken har oftast att göra med hur det var förr i världen, förklarar Vestberg för eleverna när en av dem undrar vad ett av dem egentligen betyder.

Efter det besöker vi Farozonen.

Här finns en skuggteaterscen och eleverna får skapa en liten berättelse som de sedan skall visa för sina klasskamrater.

En viktig del av föreställningen är ljudet som kan skapas på många olika sätt. I hörnan finns såväl signalhorn som andra fascinerande manicker.

Och om pjäsen blir riktigt spännande och alla är alldeles tysta, så hörs också det lättaste skrap med fingrarna på den tunna väggen mellan aktörerna och publiken.

Marit Björkbacka

Hem & skola

9

Ska ni pü utfärd med klassen eller hela skolan? Kom dü till

En sprükstimulerande fantasiutställning som lyfter fram ordkonst.

Ambulerar i skolor i SĂśdra Finland.

Utställningen är fullbokad fram till november.

Stannar cirka tre veckor i varje skola beroende pĂĽ skolans storlek.

AdministratÜrer är Sydkustens landskapsfÜrbund, Helsingfors stads kulturcentral, Folkhälsan och en satsning inom projektet Alladins lampa.

Bokningen sker via webbadressen helsingfors @sydkusten.fi eller direkt via Jolin Slotte.

Sagalunds Museum – ett müngsidigt friluftsmuseum mitt pü KimitoÜn.

Vi erbjuder upplevelserika specialprogram, som gammaldags skoldag, hantverk och lekar fĂśr just din skola! Vi har program fĂśr alla ĂĽldrar.

Ring 02 -421738 eller skriv till info@ sagalund.fi eller ta en titt pĂĽ vĂĽr egen sida www.sagalund.fi

Leir

â– â– Ordboet

u iko lu

2012

Leirikouluja vuosien kokemuksella ja ammattitaidolla kaikkialle maailmaan!

Ahvenanmaa, Kuninkaantie, Koti-Lieksa, Kuusamo, Muonio, Dragsfjärd... Liikunnallinen leirikoulu Vuokattiin. Gotlanti, ÖÜlanti, Motala, TukholmaSÜdertälje, Tukholma-Uppsala, monipuolinen KÜÜpenhamina, Oslo.

Tallinna, Tartto, Pärnu, Riika, luontopainotteinen Saarenmaa, Haapsalu-Saarenmaa-Hiidenmaa.

Bryssel ja Berliini lentäen.

Elämysten Espanja ja Portugali.

Historialliset Kreikka, Kypros ja Turkin Marmaris. Venäjä, Pietarin kultaiset kupolit. Italian Alpit, Rooma...

YhteyshenkilĂśmme leirikoulumatkojen suunnittelussa ovat koulutukseltaan opettajia.

p. 010 289 8100 leena.siukola@lomalinja.fi lomalinja@lomalinja.fi

■■Jolin Slotte har sedan augusti arbetat med att bygga upp Ordboet som blivit mycket populärt i skolorna. Marit BjÜrkbacka

Boka din klass en minnesvärd utfärd 100 meter under marken!

Bokningar och tilläggsinformation: Lojo Turistservicecentrum 044-369 1309 # ■■Skuggteater. Zakaria Bouzada och Venla Tiilikainen planerar pjäsen de skall visa fÜr sina skolkamrater.  Benjamin Suomela

10 Hem & skola ■■intervju

■■Styrka genom nätverk riktar sig till föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning. koordineras av FDUV. har fyra regionala grupper, en vardera i norra Österbotten, Vasa, Raseborg och Åboland.

Grupperna arbetar olika men ordnar till exempel föreläsningar, diskussionstillfällen och aktivitetsdagar.

Mera info på www.fduv.fi/verksamhet/projekt_utveckling/styrka_ genom _natverk

” Oj, vad det har känts hopplöst.

Många orkar inte kämpa men vi ger oss inte.”

■■– Man måste själv ta reda på vilka rättigheter man har, säger Maria Sahlstén. Vivian Erlands

”Ja, jag är besvärlig” Barn med diagnos kräver inte bara engagerade lärare, utan också dedikerade föräldrar.

Maria Sahlstén vet att hon uppfattas som besvärlig från skolans sida.

Det är en solig dag i Jakobstad och hemma hos Maria Sahlstén och hennes familj är det lugnt och tyst, utom när telefonen ringer. Flera av samtalen handlar om ett möte som Maria och hennes man Tony har inbokade till den här dagen.

Mötet gäller dottern Elin som har en specifik språkstörning.

– Elin är i dag 11 år och har svårt att producera vissa ljud. I praktiken betyder det att hon behöver extra hjälp i skolan, säger Maria Sahlstén.

När det är provdags läser Elin frågorna medan assistenten skriver ner provsvaren åt henne.

– Samarbetet mellan Elin och assistenten är guld värt, säger Maria.

Två gånger per år träffas föräldrarna tillsammans med Elins assistent, lärare, talterapeut, rektor och rehabiliteringshandledare.

– Vi diskuterar till exempel mål, vad vi ska satsa på.

Elin är integrerad i vanlig grundskola med förlängd läroplikt. Just nu går hon i Vestersundsby skola

i en klass med 20 elever. Tidigare har Elin inte varit i ett klassrum med så många elever.

Påverkar det henne?

– Hela hösten var hon jättetrött och hon har inte orkat med något annat än skolan. Hon är väldigt ljudkänslig och om det är mycket ljud i klassen, stör det henne.

– När hon inte har haft språket har hon stärkt andra sinnen och hon lägger märke till små ljud som andra inte hör. Till mig har hon sagt ”Mamma, du andas.”

Maria önskar att läraren skulle kunna hålla klassen lugn så att alla får arbetsro. Hon tvekar inte heller att ringa till exempelvis rektorn, om det blir problem.

– Ja, jag är besvärlig. Men om inte jag gör det, gör ingen annan det heller.

Diagnosen fick Elin när hon var 3 år. Då hade Maria länge redan misstänkt att något inte stämde.

– Jag tyckte redan när vi var på tvåårskontroll att hon inte pratade som hon skulle.

Att få den service som behövs har inte alltid varit lätt. Exempelvis tyckte en del läkare att talterapi var onödigt. Maria berättar också om många diskussioner med FPA. – Oj, vad det har känts hopplöst.

Många orkar inte kämpa men vi

ger oss inte.Jag tyckte att varje dag var viktig när hon var liten, att man inte kunde vänta och se.

– Ingen serverar de rättigheter du har på en bricka.

Försäkring

Tidigare hade familjen kontakt med andra familjer genom Dysfasiföreningen. Föreningen ligger just nu nere men i stället har föräldrar med barn med diagnoser möjlighet att träffas genom projektet Styrka genom nätverk.

Projektet har en grupp i norra Ös­ terbotten, en i Vasa, en i Raseborg och en i Åboland.

– Det är jätteskönt att få disku-

Familjen hade ändå tur i oturen.

De hade tecknat en försäkring tre månader innan Elin föddes och försäkringen täckte talterapin.

– Den var dyr men den har varit värt det, säger Maria.

Tidigare gick Elin också hos ergoterapeut, främst för penngreppet. Nu har Elin talterapi en gång i veckan, antagligen fram till att hon gått ut femman.

Förutom talterapi är hon också med på stödundervisning som ordnas för alla som vill i klassen.

Maria säger att Elin aldrig varit terapitrött, familjen har försökt se positivt på träningen.

Diskutera med andra

tera med andra som har samma problem.

Om Maria fick önska något av lärare som undervisar barn med diagnoser är det dels att läraren ska inse att barnet har ett problem, och dels att läraren ska ta reda på något om diagnosen så att barnet får den hjälp det behöver.

Slutligen vill Sahlstén ge ett råd till lärarna: – Se barnen som en utmaning och inte som ett problem.

Vivian Erlands

Som andra Elins språkstörning syns inte och hon har heller inte haft några problem med att umgås med andra barn. Hennes mål i livet är som alla andras, hon vill börja gymnasiet efter grundskolan. Familjen har levt som alla andra familjer och om Elin varit med till exempel i någon fritidsaktivitet har Maria varit med som ”tolk”.

– Jag vet att jag kräver mycket av alla som jobbar med henne, men det betyder också att jag kräver mycket av mig själv.

Och krävande har det varit, först och främst att få reda på vilken typ av hjälp det finns att få. Innan Elin började skolan var Maria involverad i ett finskspråkigt projekt då hon gick på föreläsningar, lärde sig vilka lagar som gällde och framförallt fick tips om vilka rättigheter familjen hade.

Lomakeskus Pukkila – en ödemarkspärla i närheten av Helvetinjärvi nationalpark.

Trivsamma utrymmen och bra service för lägerskolor året om!

Parasta Lapsille ry www.lomakeskuspukkila.com www.parastalapsille.fi

Hem & skola

11

■■reportage

”Fyll på barnens kärlekstank” Åh, tänkte Cajsa Tengblad, när hennes 5-åring började åka skridskor. Kanske han ska bli hockeyproffs? Glöm det mamma, jag ska bli en helt vanlig kille, sa pojken då.

Krav och förväntningar, kärlek och beröm – det var centrala ingredienser när föreläsaren Cajsa Tengblad besökte Åland, inbjuden av Föräldraföreningen vid Kyrkby högstadieskola med stöd av Rädda Barnen.

Mycket i dag handlar om pres­ tationer. Man ska vara duktig, man ska klara sig bra – både i skolan och utanför den – och den pres­tationsinriktade föräldratypen uppmärksammar sina barn när de presterar bra. Det är på gott och ont, enligt Tengblad.

– Det är inte fel att dela ut stjärnor för prestationer men kom även ihåg att ge hjärtan. Fyll på barnens kärlekstank, hela tiden.

Den blir aldrig överfull. Försök balansera upp duktigheten med barnets egenskaper. Var stolta om läraren säger att din dotter är en bra kompis eller din son är omtänksam, säger Tengblad och tilläg­ ger: – Se era barn för det som de är i stället för det som ni önskar att de

”Det som barnet får uppmärksamhet för kommer det att fortsätta med.”

Cajsa Tengblad

■■Cajsa Tengblad längst bak höll en inspirerande föreläsning för föräldrar och lärare på Åland. Från vänster Eva Vehn-Eriksson, Gun-Marie Nyholm, Peggy Smulter och Carola Zetterström. Helena Forsgård ska vara. Och har man flera barn så har man flera olika individer.

Det är lätt att överföra sina egna drömmar och ambitioner på barnen.

Mer realism I dag säger nästan hälften av föräldrarna i Sverige att livspusslet inte går ihop. Samtidigt jobbar de tio timmar mer per vecka och kon-

sumerar dubbelt så mycket som tidigare generationer.

– Vi måste ha en mer realistisk bild på livet. Vad orkar vi med?

Vad hinner vi med? Du blir en bättre förälder och partner om du mår bra och gillar dig själv. Man ska inte heller förminska sig. När man gör det blir alla andra så mycket bättre i jämförelse. Vi matas med medie­ideal där allt är perfekt, fel-

fritt, rent och smalt men så är det inte i verkligheten.

Cajsa Tengblad delade med sig av några konkreta föräldratips: – Det som barnet får uppmärksamhet för kommer det att fortsätta med. Flytta därför fokus från det som inte fungerar till det som fungerar. Uppmärksamma positiva beteenden!

– Prata inte nedvärderande om dig själv inför dina barn. Stå till exempel inte framför spegeln och klaga på din kropp så att dina barn hör dig.

– Om du har problem av olika slag – prata inte med dina barn om dem. Det är inte ovanligt att kategorin ”duktiga flickor”, som uppvisar olika slags destruktiva beteenden, har mammor som haft dem som samtalspartner i svåra frågor. Våra tonåringar ska inte vara våra psykologer.

– Älska era barn villkorslöst, men kom ihåg att kärlek även innehåller fostran, vägledning och gränssättning. Om ni utplånar er själva för era barn kommer de att utplåna sig för andra.

Behöver påminnas Föräldrarna som kommit för att lyssna på Tengblad var nöjda: – Som tonårsförälder behöver man hela tiden påminnas om att man ska vara närvarande, ge barnen tid och lyssna på dem. Och ge positiva kommentarer, säger Carola Zetterström.

– Just det, att se det positiva och inte gnälla på det som inte funge­ rar så bra, säger Eva Vehn-Eriksson.

– Det är viktigt att inse att mina barn inte behöver leva på mitt sätt, att de inte behöver anamma mina värderingar, säger Pia Engblom.

– Det är svårt att vara förälder. Det finns så många dolda fällor som bland annat internet för med sig och det råder en mobbningskultur i till exempel dokusåpor som är tuff för barnen. Därför är det bra att lyssna till sådana som Cajsa Tengblad, säger Lena Isaksson-Ahlskog.

Helena Forsgård

12 Hem & skola ■■intervju

■■Serier är en lugnande hobby för Paul Söderholm. Maria Thölix

I serien fångar Paul stunden I skolan hade Paul Söderholm alltid tio i teckning – med undantag av en termin då teckningsläraren var ny och hade en princip att aldrig ge en full tia första gången.

Han har ritat hela sitt liv. Sedan hösten 2011 finns hans karaktegristiska figurer också i tidningen Hem & skola.

Figurerna föddes under gymnasietiden i Hangö på 1980-talet.

–Jag hade tråkigt på psykologilektionerna och började rita små lustiga figurer som är karakteristiska för mig.

Figurerna har runt huvud, stor näsa och tre hårstrån. Men enligt Söderholm har varken psykologiläraren eller någon annan stått modell för dem.

av Jerome Kern och Oscar Hammerstein II Regi: Bobo Lundén

Grundstrukturen är den samma för figurerna som fått namnet Gnurf. Utseendemässigt har de ändrat en aning och för ett antal år sedan fick de bland annat öron Varifrån kommer namnet?

– Jag ritade en gång en liten fantasifigur som åt svamp och bara sa ”gnurf”.

Gnurffigurerna fick fotfäste på hemmaplan då de började publiceras i en gratistidning i Västnyland.

Sedan åkte figurerna snålskjuts med Söderholm till Åbo där de dök upp i Åbo Akademis studentkårs informationsblad Kårbullen.

För det mesta är serierna en rad långa, oftast består de endast av en ruta.

Ibland kommer uppdragsgivaren med en idé, andra gånger får

Söderholm fria händer.

Får han en idé lägger han den på lager. Men just nu är lagret tomt – Det som tar mest tid är att fila på idéer.

Finns det då något Söderholm inte skulle rita?

– Det skulle i så fall vara något helt oetiskt, men jag kommer inte på något nu.

Känd ute i världen Söderholm har studerat informationsbehandling vid Åbo Akademi. Han har jobbat som datalärare och datastöd och sedan 12 år som it-ansvarig och grafiskt allt-i-allo på Åbo Underrättelser.

Vid sidan av arbetet gör han frilansarbeten, illustrationsarbeten och designar webbsidor.

– ­Jag gör allt som kunderna vill

               BILJETTER à 22 vuxna / 12 barn u 13 år FÖRKÖP fr. 2.5 NetTicket.fi, Luckan BOKNING fr. 2.5 tel. 0600-12550 (0,67 e/min) GRUPPER & INFO tel. 019-2415035 vard 9-16

           

Affärsgåvor ex. skoltröjor, pennor, kepsar m.m. tryckning och brodering

www.preprint.fi

”Jag hade tråkigt på psykologilektionerna och började rita små lustiga figurer.” så länge det är lagligt.

Söderholm vet att hans figurer har hittat sin väg ut i världen.

– Jag har fått feedback från bland annat USA, Nya Zeeland och Sydafrika.

Inspiration till sina serier hittar Paul Söderholm överallt, inte minst hos sonen som fyller åtta i år.

I höstas var det aktuellt att plasta sonens första skolböcker då han började på ettan. Det inspirerade honom att rita serien till Hem & skola.

Bokplastandet är ett klassiskt bekymmer för många föräldrar.

Med undantag av Söderholm.

– En sommar jobbade jag på bibliotek. Där plastade jag böcker hela sommaren.

Paul Söderholm har ett favoritmotiv framför andra: –Arga gubbar som bråkar med datorer – eller tvärtom. Jag antar att det beror på min it-bakgrund.

Maria Thölix

Hem & skola

13

■■aktuellt

Lekande lätt jobba med webbverktyget Webbverktyget Digistoff 2 är lätt att använda och bjuder på en hel del intressanta nyheter.

Sedan förra våren har lokala Hem och Skola-föreningar kunnat förnya föreningens webbplats med det nya webbuppdateringsprogrammet Digistoff 2.

– Det är faktiskt enkelt, man får välja mellan färdiga sidmoduler och bilder. Programmet hjälper användaren och sedan är det bara att plocka in det man vill ha på sidan, berättar Marika Kangas­ kolkka, viceordförande och webbansvarig för Kvarnbackens Hem och skola-förening i Borgå.

Öppnar nya möjligheter Problem uppstod för Kangaskolkka först då hon insåg hur mycket mer man kunde göra med det nya programmet.

– Det finns bland annat ett bildgalleri, möjligheter till blogg och en kontaktruta genom vilken man direkt kan kontakta föreningen, så jag har lagt ned ganska mycket tid på att planera vad vi ytterligare skall göra med vår sida.

IT3 ger gratis IT-stöd Om man använder en dator är det ofrånkomligt att ha problem ibland. Nu finns det möjlighet att få hjälp med allt som rör IT genom FSU:s projekt IT3.

”Det är faktiskt enkelt.”

Marika Kangaskolkka

I och med uppdateringen får föreningen tillgång till statistik som berör webbplatsen. I den kommer det exempelvis fram besökarantal och vilka sidor som är de populäraste. I Kvarnbacken är eftissidorna de mest besökta.

Experter inom IT3-gruppen fungerar som stöd och hjälper med goda råd för att underlätta arbetet. Själva förändringsjobbet gör föreningarna själva. Det går också att kontakta Tove Lindqvist på förbundets kansli för råd och hjälp.

– Man behöver ändå inte vara någon webbexpert för att göra jobbet. Bara man vet vad man vill ha finns det tillräckligt att välja mellan så att inga sidor blir likadana, säger Marika.

Marit Björkbacka

■■Lätt att använda. Dessutom erbjuder det nya möjligheter för föreningarna. Kvarnbackens Hem och skola har använt föreningens logotyp för att göra webbsidan mera personlig, säger Marika Kangaskolkka. Marit Björkbacka

Mögelskador ett stort problem

Hei

■■Kommunförbundet uppskattar att 20–25 procent av de offentliga byggnaderna är fuktoch mögelskadade. Det innebär att upp till tusen skolor kan vara drabbade.

– Arbetsgivarna bör ha koll på arbetsmiljön i skolorna. Men alla kommuner kartlägger inte det här regelbundet, vilket innebär att det är skralt ställt med förebyggande åtgärder och prioriteringen av reparationsåtgärder, säger lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen i tidningen Läraren.

Valtakunnallist a Kodin ja Kou lun Päivää viete jälleen 14.9.2012. tään Ilmoittaudu mukaa n! Luodaan päivästä yhdessä ikimuistoin en ja tärkeä tapaht uma. Materiaalia ja vinkkejä päivän vie ttoon löydät verkos ta.

Hej

Mukana Kodin ja Ko ulun Päivää ovat vie ttämässä: Opetushallitus Opetusalan Amma ttijärjestö OAJ Finlands Svensk a Lärarförbund FSL Suomen Rehtorit Suomen Vanhem painliitto Förbundet Hem och Skola i Finlan d

Den nationella Hem och Skoladagen firas igen 14.9.2012. Anmäl dig! Tillsammans ka n vi göra dagen till en oförglömlig oc h viktig händelse. M aterial och tips för dagen hitta s på nätet.

Skolskjutsarna har blivit billigare ■■Kommunerna har fått ner utgifterna för skolskjutsar. Enligt Kommunförbundets beräkningar sjönk kostnaderna år 2010 med 2, 5 procent jämfört med året innan ,och uppgick totalt till 156 miljoner euro, det vill säga 1 242 euro per elev.

– Kompetensen när det gäller att konkurensutsätta skolskjutsar har blivit bättre, säger utvecklingschef Juha Karvonen.

Projektet riktar sig till alla stora finlandssvenska förbund, däribland Hem och Skola och dess medlemmar. Inom ramen för projektet finns tre personer anställda med placering Helsingfors, Pargas och Vasa.

Projektet har två olika huvudområden, nämligen utbildning och support. Inom kursverksamheten ordnas både öppna kurser för alla, samt skräddarsydda kurser önskade av en specifik för­ ening eller ett förbund. En stor del av kurserna har hittills handlat om webbsidor, men även kurser i olika nyttoprogram som grafik och säkerhet på webben har ordnats. På projektets webbplats finns information om aktuella kurser och saknar du någonting är det bara att kontakta någon av projektledarna.

Projektet ger stöd och hjälp med olika problem och frågor medlemmarna kan ha. Projektets jourtelefon är öppen kl. 15–20 tisdagar och onsdagar. Naturligtvis är man även välkommen att kontakta projetket utanför jourtiden, per e-post eller telefon. Mera info och kontatkuppgifter hittar du på www.it3.fi.

14.9.2012

Vi är med och firar: Utbildningsstyre lsen Undervisningsse ktorns Fackorga nisation OAJ Finlands Svensk a Lärarförbund FSL Finlands Rektorer Finlands Föräldr aförbund Förbundet Hem och Skola i Finlan d

www.kodinjakoulunpaiva.fi t www.hemochskola.fi/dagen

14 Hem & skola â– â– reportage

De skriver sig till läsning FÜr tre ür sedan bÜrjade Granhultsskolans ettor skolan med valda delar av läsoch skrivmetoden Intelligent pü tangent.

Klassläraren Monika Fors i klass 3b och hennes elever har varit med ända frün bÜrjan. –En av de stÜrsta behüllningarna har varit att fü med datorerna i undervisningen pü ett naturligt och heltäckande sätt redan frün skolstarten.

Estetiken blir den samma fÜr alla. Datorn kan vara till stor hjälp fÜr elever med sämre motorik.

Hur metoden püverkar barn med olika inlärningsprofiler rent kunskapsmässigt är fÜr tidigt att säga. –Själva processen har varit spännande, utmanande och rolig, tycker Fors.

Pü ettan var det viktigaste att väcka – och bevara – skrivglädjen. Det gjordes till exempel genom att ettorna fick räkna upp sina favoritord och gÜra fina namnskyltar. De fick känna sig stolta i och med att deras alster hängdes upp pü väggarna fÜr alla att besküda och beundra. – Stav- eller grammatikfel rättades Üver huvud taget inte i bÜrjan och eleverna fick använda versaler och gemena om vartannat, säger Fors. – Till att bÜrja med skrev de flesta allt med stora bokstäver, men ganska snabbt krävde jag att ele­ verna skulle fÜrsÜka använda korrekt meningsbyggnad med stor bokstav i bÜrjan och punkt i slutet.

Ettorna i Granhult fick frün fÜrs­ ta bÜrjan ocksü lära sig att skriva fÜr hand en timme i veckan. – Vi jobbade med att utforma

■■Enligt klasslärare Monika Fors är det oerhÜrt viktigt att eleverna märker att deras texter uppskattas. Ett sätt att visa uppskattning är att hänga upp alstren pü anslagstavlan i korridoren och i klassrummet. Nina Winquist veckans bokstav och hade korta diktamenskrivningar. Det funge­ rade fint!

FrĂĽn skrivmaskin till Google PĂĽ ettan och tvĂĽan fungerade datorerna endast som skrivmaskiner i klassen, men pĂĽ trean har

!"#$%&'"&()*'"+,-(%&.-+&-++ /&0-1&-2.&344('5&6%44(%$#7

!"#$%&'()*#+&*,-#."''#/)0#1(('&++# 23$#(*2+*-/4 5#0).#67*/8,'"+-#(*"9).#",+8*#-''."0#'2+"# 23$#$)'(),9"2,#/)0#/2*+2,/8':# '1,3$/-.9&3;:#/"00-+#23$#;<&''9/8'4

!"#$%$&'()*)+,(+(-&$%$&'(.

elevdatorerna ocksĂĽ fĂĽtt nätkoppling. â&#x20AC;&#x201C; Jee, vi fĂĽr spela! ropade killarna dĂĽ. â&#x20AC;&#x201C; Absolut inte, var Fors bestämda svar.

Det är hon som bestämmer vilka sidor eleverna für besÜka pü nätet. Informationssäkerhet har ocksü diskuterats i klassen.

När treorna jobbade med städer i Finland fick de till exempel använda städernas officiella webbplatser. Dessutom fick de utnyttja broschyrer och andra texter och gÜra collage med hjälp av texter och bilder frün nätet eller broschyrerna.

NĂśjda treor Treorna Daniel Kajander, 9, Wendela RĂśnnlund, 10, Lydia MĂĽrtenson, 10, och Nanna Tuhkanen, 10, har alla jobbat med Intelligent pĂĽ tangent-metoden sedan ettan och gillar sin dator. â&#x20AC;&#x201C; Man behĂśver inte vässa pennan hela tiden, byta sida i ett skrivhäfte eller gumma, säger Wendela RĂśnnlund. PĂĽ datorn blir det sĂĽ fint och rakt.

Lydia MĂĽrtenson gillar att kunna redigera texten: â&#x20AC;&#x201C; Man kan lägga in nĂĽgot man plĂśtsligt kommer pĂĽ mitt i texten.

â&#x2013; â&#x2013; Intelligent pĂĽ tangent Metoden har inspirerats av den nors­ke pedagogen Arne Trageton.

I korthet handlar det om att använda sig av datorer frün bÜrjan av elevernas läs- och skrivinlärning.

Münga var till en bÜrjan skeptiska. Men enligt till exempel modersmülsläraren Katarina von Numers-Ekman har forskning visat att de elever som redan i fÜrskolan fütt bÜrja skriva sig till läsning med hjälp av datorer producerar kvalitativt bättre texter. De har till och med prydligare handstil i andra klass än kontrollgruppen, som bÜrjat pü traditionellt vis med att forma bokstäver med blyertspenna.

I praktiken gür metoden ut pü att eleverna till exempel sitter parvis vid datorn och skriver och pü sü sätt tvingas resonera kring büde textens innehüll och form.

â&#x20AC;?Ganska snabbt krävde jag att ele­verna skulle fĂśrsĂśka använda korrekt meningsbyggnad .â&#x20AC;?

Intelligent pü tangent-metoden gür ocksü ut pü att barnen lär sig sociala färdigheter genom att arbeta i par.

I bÜrjan var en särskild utmaning fÜr lärarna att hitta givande parallelluppgifter fÜr de elever som inte jobbade vid datorn.

Daniel Kajander gillar att samarbeta. â&#x20AC;&#x201C; Det är roligare att jobba i par än ensam, säger han.

Nanna Tuhkanen hĂĽller med. â&#x20AC;&#x201C; Det är roligt. Den ena skriver och den andra säger det man tillsammans har funderat igenom.

Fler datorer pĂĽ Ăśnskelistan Läraren Monika Fors Ăśnskar att det fanns flera datorer i skolan. â&#x20AC;&#x201C; Vi har fem datorer i en klass med 16 elever och det är inte tillräckligt. Att ha en printer i eller nära klassrummet är viktigt fĂśr att spara tid och fĂśr att man genast ska kunna printa ut texterna fĂśr att det sista skedet i arbetsprocessen, illustrerandet, skall kunna fĂśrverkligas.

I Ăśvrigt tycker Fors att man kunde tillämpa Intelligent pĂĽ tangentmetoden redan i fĂśrskolan. â&#x20AC;&#x201C; MĂĽnga kan ju redan läsa när de bĂśrjar pĂĽ ettan, säger hon.

Nina Winquist

Hem & skola

15

â&#x2013; â&#x2013; intervju

Elever läser ytligare

â&#x20AC;?Ojämlikheten växerâ&#x20AC;?

â&#x2013; â&#x2013; Finländska elever har blivit sämre pĂĽ att läsa noggrant. â&#x20AC;&#x201C; Elever tvingas i dag Ăśgna igenom stora textmängder. Det bidrar till att ungdomarna är allt sämre pĂĽ att läsa noggrant och ingĂĽende, säger specialforskaren Sari Sulkunen, som analyserat ungdomarnas läsfĂśrmĂĽga utgĂĽende frĂĽn äldre Pisa-undersĂśkningar.

Enligt henne visar resultaten ocksü att det i finländska skolor inte satsats tillräckligt pü att utveckla läsfÜrmügan hos starkare elever, eftersom de knappa resurserna koncentreras till svagare elever.

â&#x2013; â&#x2013; â&#x20AC;&#x201C; Skillnaderna i läsfärdighet är stora mellan olika elevgrupper i Finland. Gapet är exeptionellt stort mellan flickor och pojkar och vi är femte sämst i de Pisa-­ undersĂśkningar som mätt det här, säger undervisningsminister Jukka Gustafsson.

Han är ocksĂĽ bekymrad Ăśver att skillnaderna mellan olika skolor blir allt stĂśrre i städerna. â&#x20AC;&#x201C; Det beror inte pĂĽ att skolorna skulle vara sämre, utan pĂĽ att eleverna har sĂĽ olika bakgrund.

Politiker och pedagoger har ändü ansvar fÜr att fÜra fram glädjen i att lära sig ocksü fÜr de barn vilkas omgivning inte gÜr det.

â&#x2013; â&#x2013; Ungdomar är utsatta pĂĽ nätet och det lĂśnar sig att vara fĂśrsiktig med det material som laddas upp pĂĽ olika webbsidor. â&#x20AC;&#x201A;Marit BjĂśrkbacka

En falsk profil i hennes namn En främmande person utgav sig fÜr att vara trettonüriga Johanna pü Facebook och fÜrsÜkte locka till sig hennes vänner.

Att fylla tretton betyder inte längre bara att man blir tonüring. I dagens värld är det üldern dü man für skapa sitt eget Facebookkonto.

TrettonĂĽriga Johanna hĂśll dock pĂĽ att helt tappa smaken fĂśr det sociala mediet direkt i starten. â&#x20AC;&#x201C; Det bĂśrjade med att mina vänner frĂĽgade mig varfĂśr jag hade skapat ett nytt Facebookkonto, berättar hon.

När hon kontrollerade saken märkte hon att en främmande person hade gjort en falsk profil i hennes namn och till den använt bilder som tidigare funnits pĂĽ hennes Facebooksida. â&#x20AC;&#x201C; Personen bad mina vänner gilla den falska profilen. Jag tror att det är nĂĽgon ung som har gjort det eftersom den använde sĂĽdant sprĂĽk, berättar hon.

Vem det var som Üppnade kontot vet hon ännu inte. Inte heller varfÜr nügon besvärat sig att stjäla hennes namn och bilder fÜr att sedan fÜrsÜka locka till sig hennes vänner.

â&#x2013; â&#x2013; tips fĂśr facebook Lämna aldrig ut dina lĂśsenord ens ĂĽt dina bästa kompisar sĂĽ â&#x20AC;?inleder du dem inte i frestelserâ&#x20AC;?. Det som fĂśr en kan vara ett roligt skämt kan fĂśr en annan vara mycket generande. Gränsen är hĂĽrfin!

Facerape, det vill säga att nügon annan skriver i din statusruta, pü dina vänners väggar eller ändrar pü dina uppgifter, beror inte pü att nügon hackat ditt konto utan pü att nügon annan fütt tillgüng till ditt Facebookkonto när du har varit inloggad.

Logga alltid ut när du lämnar Facebook och särskilt dü andra har tillgüng till datorn, din Ipad eller telefonen du är inloggad med.

När man har fyllt 13 ür och für bÜrja använda Facebook är det bra att ha en vuxen till hjälp att gÜra upp kontot och välja sekretessinställningar.

Anmäl missbruk och eventuella falska profiler till www.facebook. com/help/search/?q=falsk+profil It-läraren Joakim Granqvist fÜreläser om internet och Facebook och gür att boka till fÜreningsmÜten via Hem och Skola.

Vänner ställde upp Det var tack vare vännerna och deras engagemang i saken som ärendet snabbt reddes upp.

Vännerna ställde upp fÜr Johanna och bÜrjade bombardera Facebooks hjälpcenter pü webben med meddelanden om den

falska profilen. Om ett par dagar var den borta. â&#x20AC;&#x201C; Jag blev fĂśr en stund helt blockerad frĂĽn webbsidan och mĂĽste kontakta Facebook fĂśr att kunna använda det igen. Nu har

jag ett helt vanligt konto som jag använder.

Johanna berättar att det är gans­ ka vanligt i hennes skola att man gĂĽr in och lämnar meddelanden i kompisars statusuppdateringar. â&#x20AC;&#x201C; Men det skall vara roligt, sĂĽ att man fĂĽr skratta. Inga elakheter!

Efter incidenten med den fals­ka profilen i hennes namn har hon blivit mera medveten om vad hon gÜr och vilka bilder hon lägger ut pü nätet. FÜr faktum är att sü länge bilderna finns pü nätet kan de som har tillgüng till dem ta dem och använda dem fÜr eget bruk.

Marit BjĂśrkbacka

â&#x20AC;?Personen bad mina vänner gilla den falska profilen.â&#x20AC;?

Lägerskola i unik miljÜ 8SSOHY HQ XQLN OlJHUVNROD YLG KDYHW 9L KDU SURJUDP RFK DNWLYLWHWHU I|U DOOD

7LOO OlUDUH NDQ YL HUEMXGD PnQJVLGLJD UHNUHDWLRQVSURJUDP RFK 0n %UD GDJDU Kolla vĂĽra webbsidor, www.kvarnudden.fi, och ta kontakt.

.YDUQXGGHQ 3(51c Â&#x2021; ZZZ NYDUQXGGHQ IL

av Astrid Lindgren dramatisering: Staffan GĂśtestam Musik: Anders Berglundâ&#x20AC;&#x201C;Staffan GĂśtestam Regi: Christian Lindroos Koreograf: Pia Erkko SĂĽngped.: Johanna Fernholm Dräkter: Sussy Räihä Scenograf: Janne Siltavuori

Onsdag 6.6.2012 kl. 19 är det premiär! tor lÜr sÜn mün tis lÜr sÜn mün

7.6 9.6 10.6 11.6 12.6 16.6 17.6 18.6

kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19

tis ons mĂĽn tis ons tor lĂśr sĂśn

19.6 20.6 25.6 26.6 27.6 28.6 30.6 1.7

kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17

Barnens och ungdomarnas egen teater! www.ebuf.org BILJETTER: 15 â&#x201A;Ź/v och 8 â&#x201A;Ź/b, www.netticket.fi via EBUF: ann.ollikainen@ebuf.org, tfn (09) 8678 8435 INFO: producent Iwe EkstrĂśm, tfn (09) 040 510 3345 Finns sommarteater i Esbo spelar pĂĽ â&#x20AC;?Teaterkullenâ&#x20AC;? Holmen i KĂśklax, norr om EsbogĂĽrd. P-platsen ligger vid KungsgĂĽrdsvägen 35, varifrĂĽn 500 m promenadväg.

Finns sommarteater 2012

16 Hem & skola ■■kampanj

■■Alla har vi fördomar att bekämpa.

Kampanj mot fördomar Det är ofta vardagliga händelser som leder till att en del personer gång på gång blir utpekade och nedvärderade bara på grund av sitt utseende eller sin bakgrund. Det som bara är ”på skoj” för någon betyder alltid allvar för den som blir utskrattad.

Bland lärare och elevvårdspersonal har man redan länge efter lyst material som stöd när man tar upp frågor kring rasism. Folkhälsan har nu svarat på efterfrågan tillsammans med filmproducenten Daniel Nikander och redaktör Maja-Stina Andersson. Tillsammans har man producerat ett pedagogiskt material för årskurserna 1–9.

Materialet består av en kortfilm

och en liten skrift med övningar och funderingar kring rasism.

Folkhälsan arbetar bland annat via vänelever, tutorer och andra nyckelpersoner i skolorna med frågor som har med vår hälsa och vårt människovärde att göra.

Stereotypier Vi har alla fördomar. Att gruppera saker med hjälp av förenklade föreställningar är ett naturligt sätt för hjärnan att kategorisera världen. Men ibland leder det till att vi tar till förenklingar och stereotypier när de inte behövs och är helt felaktiga. Dagens rasister hävdar därför ofta att det finns så grundläggande skillnader i olika människogruppers kulturer att det är omöjligt att umgås i samma samhälle.

Sanningen är ändå att det inte finns en enda oföränderlig kultur på jorden. Till exempel Finlands kultur har uppstått genom många och frekventa möten med andra kulturer. Julgranen är ursprungligen tysk och midsommarfirandet kommer från Sverige.

Temaår I början av februari detta år inleddes Folkhälsans stora kompiskampanj Säg hej och le i samarbete med BUU-klubben vid Yle. Kampanjen riktar sig till daghemsbarn, deras föräldrar och daghemspersonal. I bakgrunden finns kartläggningar som visar att också små barn mobbar varandra.

Arbetet mot mobbning tar aldrig slut.

Hela året är på Folkhälsan ett

Åland!

Semesterstuga veckohyra från 186 €/person Klassresa grundpaket från 75 €/person Träningsresa från 112 €/person

Tel. 018-28 040. www.alandsresor.fi

slags temaår mot mobbning där man bland annat uppmärksammar att nätverket Vi mobbar int´ fyller 10 år. Under temaåret samlar man folk som arbetar med barn, ungdomar och vuxna för att diskutera hur man bäst ska skapa bra relationer, hur metoderna har utvecklats och vad som ännu borde göras.

Också det material som Folkhälsan utnyttjar i sitt arbete mot mobbning uppdateras. För tre år sedan gav Folkhälsan ut ett material om mobbning Så ingen blir ensam där man bland annat tog upp mobbning via nätet. Nu har materialet kompletterats med hur man jobbar mot sexuella trakasserier.

Till Folkhälsans material mot våld och mobbning hör också en

utbildningsserie om respekt inom parrelationer. Barn som blivit vittnen till våld i olika former är den mest utsatta grupp som Folkhälsan velat hjälpa.