Hem & skola dagisspecial

hem & skola Möt en familj med extra krävande vardag Sidan 10

Pekplattor redan i förskolan Sidan 18

s­ Da g i i a l sp e c

Ledare

”

I det här numret

Människor som har ansvar för många, men som ändå alltid har tid att se det unika i varje barn.

■■Det här numret av tidning-

Föräldrar – satsa på samarbete ■■Min daghemsbana började 1975, då jag var fem år gammal. Jorvas barnträdgård öppnade sina dörrar för mig och grannflickan Johanna. Från klockan 9 till 13 togs vi om hand av tant Ingeborg, som var föreståndare, och av Ragnhild som skötte om maten – och mig. Av någon anledning trivdes jag nämligen ofta bäst i köket. Jag har också en vag minnesbild av att det inte alltid var ett helt frivilligt val – om man inte betedde sig önskvärt kunde det hända att man fick sitta för sig själv i köket hos Ragnhild en stund. Ett straff som inte kändes så farligt, trots allt.

Det var min första upplevelse av ett barnkollektiv. Daghem fanns det inte många av och de tidiga åren av min barndom hade jag tillbringat hemma med min syster och en barnflicka: Raija, Anneli eller Lisbet som i olika skeden bodde hos oss, tog hand om oss och samtidigt lärde oss finska.

■■Mina egna barns verklighet har varit annorlunda. Vi fick våra två första barn medan vi studerade, och då kändes dagis som ett avlägset alternativ. Vi ville å ena sidan fortsätta arbeta och studera, men å andra sidan kunna vara nära barnen i deras vardag. Tillsammans med några andra föräldrar grundade vi ett dagis som förenade föräldrarnas arbetsrum med dagisverksamheten. Vi föräldrar turades om att ta hand om barnen och kunde på det sättet förena närvaro med arbete och studier. Efter några år ändrades vår livssituation och boningsort och barnen flyttade över till ett vanligt dagis.

Efter det har vi varit tacksamma kunder hos den kommunala dagvården. Vi har fått bekanta oss med fantastisk dagvårdspersonal – Anne, Berit, Gitty, Nelly, Tesu, Sessan och många andra, människor vars insats vi är otroligt tacksamma för. Människor som har ansvar för många, men som ändå alltid har tid att se det unika i varje barn. Och i varje familj. Det unika i vår familj verkade vara att barnen inte alltid kom perfekt påklädda till dagis – det fanns utrymme för förbättringar.

Men det handlar ju inte bara om att hjälpa föräldrarna i deras vardag. I den nya läroplanen har dagis – eller

2

• hem & skola • Dagisspecial

Dagistanter med dålig lön

småbarnspedagogik som det egentligen heter – en betydande roll. Det handlar om att främja barnens helhetsmässiga uppväxt, utveckling och lärande, men också om att förebygga marginalisering och främja ett aktivt deltagande i samhället.

■■Skillnaden mellan skola och dagis är inte stor. Barnen är äldre, men övergången från dagis via förskola till skolan är inte det gigantiska hopp det var när jag lämnade Jorvas Barnträdgård för fyrtio år sedan. Både i skola och på dagis handlar det om målmedveten, målinriktad undervisning enligt en ambitiös plan. I båda har samspelet mellan föräldrar och personalen en viktig roll, och i båda har Hem och Skola en viktigt uppgift.

Det är också det jag vill att så många dagisföräldrar som möjligt skulle fundera på – vikten av att stärka samarbetet mellan hem och dagis. Vi på Hem och Skola hjälper gärna till och hoppas att så många som möjligt skulle grunda en egen Hem och Skola-förening.

Jorvas barnträdgård hade inte en Hem och Skola-förening för fyrtio år sedan – men nog en aktiv föräldraförening, som då och då ordnade olika evenemang. Ett minne jag bär med mig av dessa är mitt livs första lotterivinst – en liten blå fågel i glas. Det är med denna fågel i minnet jag än i dag köper en lott i hopp om att jag kanske en gång skulle vinna igen.

Kanske på ert dagis Hem och Skola-fest?

Anders Adlercreutz

en Hem och Skola riktar sig till er som har barn i svenskspråkig dagvård. Precis som skolornas Hem och Skola-föreningar kan en registrerad föräldraförening vid ett daghem anhålla om medlemskap i Förbundet Hem och Skola, något som innebär en del förmåner, bland annat tillgång till infomaterial och föreläsare. Föräldrar kan vara med och påverka barnens vardag på olika sätt, och jobba för att både barn och personal mår bra.

Den här hösten har barnträdgårdslärarnas löner diskuterats i flera medier, och det av en orsak.

Lönen är löjligt låg med tanke på utbildning, ansvar och andra faktorer som till exempel bullernivån. Fortfarande benämns personalen också som ”dagistanter”, något som inte riktigt går ihop med nämnda ansvar och utbildning. Alla som jobbar på daghem är ju inte utbildade barnträdgårdslärare, men kanske vi ändå kunde övergå till en lite modernare benämning och sluta tala om tanter och farbröder när det i många fall gäller professionella pedagoger? Att använda ”dagispersonal”, ”dagisvuxna” eller förnamnen på dem vi talar om kunde vara ett sätt att komma bort från det här. Också om det finns enskilda personer som inte har något emot att vara tant speglar språkbruket en inställning som hör till en förgången tid. Precis som lönesättningen.

Innehåll Ny plan på dagis

4

Det goda med den nya planen är att man ser barnen som individer och att de får växa i sin egen takt, säger Stina Saari, som jobbat som barnträdgårdslärare i över trettio år. Men planen för inte bara gott med sig.

”Undvik negativa spiraler”

10

Familjen Niemi har en krävande vardag i och med att sonen Mio, tre och ett halvt år, har Downs syndrom och dottern My, åtta månader, en medfödd höftledsluxuation. Familjen har fått ovärderlig hjälp av de egna föräldrarna.

Plockat

14

Projektet Läs för barnet, nytt test i fonologisk medvetenhet för förskolebarn och sänkta avgifter för dagvård.

hantera vardagsstressen

16

Om föräldrarna ständigt är stressade, smittar­ känslan snabbt av sig på barnen.

Digital lärstig i förskolan

18

Den digitala lärstigen vid Vasa övningsskola börjar i förskolan där barnen har en uppsättning med pekplattor. Redan då får barnen lära sig att använda tekniken.

Kolumn: Heidi Harju-Luukkainen 26 ”Med alla hobbyer inräknade kostar en månad heldags dagvård omkring 1700 dollar, en genomsnittlig summa i Santa Monica.”

Recept

27

Potatisringar.

Malin Wikström redaktör redaktor@hemochskola.fi

samspel med Fhille

28

Folkhälsans Fhille-program är inne på sitt fjärde läsår och har vuxit en hel del sedan starten. Ett mål är att stärka barnets självkänsla och kompetenser, ett annat är att stärka förälderns känsla av att vara en resurs för sitt barn.

Fem frågor

32

Föräldraföreningen vid Knattebo daghem i Malax sätter guldkant på dagistillvaron. – Vi kan ge det där lilla extra till barnen så att de till exempel kan göra fler utfärder.

ordförande för Hem och Skola

Hem & skola • Dagisspecial

3

”Ny plan ser barnen som individer” ➜ 4

• hem & skola • Dagisspecial

5

Hem & skola • DagisspecialLäs mera

■■Den nya planen

för småbarnspe­ dagogiken betonar barnens rätt att delta och bli hörda som likvärdiga in­ divider.

Aktuellt

I den nya planen för småbarnspedagogik har både barn och föräldrar mer att säga till om. Samtidigt för den nya läroplanen med sig ytterligare blanketter och bilagor som ska fyllas i.

Text och foto: Pamela Friström .

– Om jag tänker tillbaka på hur det var när jag började som barnträdgårdslärare för 36 år sedan har förändringen varit enorm, både på gott och ont, säger Stina Saari som är enhetsansvarig på Folkhälsans daghem Gunghästen i Åbo.

Det goda med den nya planen, menar Saari, är att man ser barnen som individer och att de får växa i sin egen takt.

– Just det här att barnen har individuella planer med personliga mål, det tycker jag är väldigt bra, säger Saari.

Det negativa i utvecklingen är pappersarbetet.

– Det har blivit alldeles otroligt mycket mera pappersarbete under åren, och den nya planen för med sig ytterligare papper, blanketter och bilagor som ska fyllas i. Min åsikt är att det är tid som är bort från barnen.

Stina Saari framhåller att problemet ändå inte är planen i sig, utan resurserna.

– Barnträdgårdslärarna har planeringstid inprickad i arbetsschemat, men den tiden är till för att planera verksamheten, och det här är planering utöver det. Det är tyvärr ett evigt pusslande med arbetstiden, säger hon.

Barnets egen plan Den nya planen för småbarnspedagogik trädde i kraft den första augusti. För förs­ ta gången är planen en nationell norm, vilket innebär att den är bindande för alla som arbetar inom småbarnspedagogiken, både inom den privata och den offentliga sektorn. Tidigare planer var enbart rekommendationer.

– Det här är en jätteviktigt förändring.

Det handlar om att alla barn erbjuds samma möjligheter till pedagogisk verksamhet, säger Stina Saari.

I och med den nya planen ska varje barn också ha en egen plan för småbarnspedagogik, med personliga mål och åtgärder som stödjer barnets utveckling, lärande och välbefinnande.

– Alla behöver inte vara på samma sätt eller göra samma sak. I stället sätter vi oss ner och funderar på varje barn: vilka styrkor har barnet och var behövs det stöd? Och här är vi måna om att också höra föräldrarna, säger Saari.

Hon förklarar att föräldrarnas önskemål tidigare tagits i beaktande i olika former av responsförfrågningar och utvecklingssam-

6

• hem & skola • Dagisspecial

■■Planerade dagsprogram är inget själv­

ändamål, säger Stina Saari som är enhets­ ansvarig på daghemmet Gunghästen i Åbo.

Fakta Den nya planen för småbarnspedagogiken trädde i kraft den 1 augusti i år.

Planen är för första gången ett bindande dokument som styr verksamheten i daghem, inom familjedagvården och övrig småbarnspedagogik. Politiker, tjänstemän och personer som arbetar med barn, såväl inom den privata som inom den offentliga sektorn, är alla skyldiga att följa planen.

Planen omfattar tre nivåer: nationella grunder som slagits fast av Utbildningsstyrelsen, lokala planer som utformas av kommunen eller serviceproducenten och en personlig plan för varje barn.

All verksamhet ska vara pedagogiskt motiverad, så att barnets bästa och behov är i fokus.

Delaktighet betonas mer än förr.

Barnets önskemål och åsikter ska klarläggas tillsammans med vårdnadshavarna.

Läs mer på oph.fi/utbildning_och_ examina/smabarnspedagogik Källa: Utbildningsstyrelsen

tal, men nu ska föräldrarna få delta mera konkret.

Den nya planen betonar uttryckligen både barns och föräldrars rätt att bli hörda och vara delaktiga i verksamheten. All kunskap finns inte längre inom fyra väggar.

– Jag tror att det är av väldigt stor betydelse för barnens trygghetskänsla att de känner att de blir hörda och sedda. Det är också något som vi har funderat mycket på hos oss, hur vi rent praktiskt ska ta delaktigheten i beaktande på vårt daghem, säger Saari.

Hon framhåller att det sist och slutligen ofta handlar om ganska små saker – att ha en öppen inställning, att vara flexibel och att lyssna på vad barnen önskar och tänker.

– Om barnen är ivriga på att göra något annat än det som är planerat kan vi tillsammans fundera på hur det går att förverkliga.

Planerade dagsprogram är inget självändamål, säger Saari.

Barnet en likvärdig part Enligt Marina Lundkvist, som är forskare och universitetslektor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet, har fokus på delaktigheten väckt en del frågor ute på fältet. En del frågar sig om det är barnen som nu ska styra och ställa?

– Jag pratade nyligen med mina barnträdgårdslärarstudenter om precis det här, att de som blivande småbarnspedagoger fortfarande har ansvaret, men att barn har rätt att bli sedda och hörda.

Enligt Lundkvist visar forskning att barns vardag ofta är full av saker som de måste göra, och att vuxna ibland glömmer att ta barnens egna initiativ, tankar och funderingar i beaktande. Det ska inte vara så att barnen får göra som de vill, men de ska räknas som en likvärdig part som har rätt att delta i beslut i vilka de har förmåga att vara med och bestämma, och påverka utformningen av sin daghemsvardag.

– Det handlar om att synliggöra barnet, och det är ett framsteg som jag är otroligt glad för.

Lundkvist säger att den nya planen inte har lett till några större förändringar i utbildningsprogrammet för barnträdgårdslärare. Hon ser läroplanen snarare som ett ställningstagande för pedagogiken, vilket ju redan är ett tyngdpunktsområde inom barnträdgårdslärarutbildningen.

Hem & skola • Dagisspecial

7

Aktuellt För att förebygga mobbning kan föräldrar lära känna dagisgruppens alla barn och deras föräldrar, då är det lättare att ta kontakt och lösa konflikter innan det eskalerar till mobbning, säger experter.

Text och foto: Anna Kujala

Mobbning berör alla i dagisgruppen Maria Stoor-Grenner och kollegerna Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser och Annika Heikkilä vid Folkhälsan är Förbundet Hem och Skolas föreläsare kring temat Trygga relationer på dagis.

Folkhälsan har under många år jobbat med att förebygga mobbning på daghem.

Startskottet var en omfattande kartläggning bland daghemsbarn, föräldrar och pedagoger som Folkhälsan gjorde 2009 tillsammans med Mannerheims barnskyddsförbund. Det visade sig att mobbning är ganska vanligt förekommande bland småbarn. Barnen hade redan vid 3 års ålder en god uppfattning om gruppens sociala relationer och kunde beskriva mobbningssitua­ tioner.

– Vi märkte att det fanns ett stort behov av mobbningsförebyggande arbete på daghem, säger Maria Stoor-Grenner som genomförde undersökningen tillsammans med Laura Repo, som senare disputerade till pedagogie doktor i ämnet och i dag utbildar småbarnspedagoger.

Träning i kompiskunskaper Barn i dagisåldern övar sig ännu på att skapa och upprätthålla kompisrelationer och behöver vuxnas hjälp särskilt när det uppstår problem i samspelet. Både Maria Stor-

8

• hem & skola • Dagisspecial

Tips Så här kan föräldrar förebygga mobbning på dagis: Signalera att alla barn i gruppen är viktiga, lär dig barnens namn.

Lär känna de andra föräldrarna.

Delta i samarbetet med daghemmet, till exempel föräldramöten.

Följ med och stöd ditt barns lekar på fritiden.

Bjud hem olika barn i gruppen.

Tänk på hur du själv pratar om andra människor i barnets närvaro, du är den viktigaste rollmodellen.

Prata med ditt barn om kamratrelationer, vad som har hänt på dagiset under dagen och vem barnet lekt /inte lekt med.

Hjälp barnet att lösa konflikter innan det blir mobbning.

Läs böcker och se på filmer som handlar om vänskap och utanförskap.

Tipsen baserar sig på Folkhälsans föreläsningsmaterial.

Grenner och Laura Repo är väldigt tydliga med att vuxna inte ska vänta med att ingripa tills det blir mobbning då en konflikt mellan barn börjar.

Alla barnen har en roll i en mobbnings­ situation på dagis, inte enbart den som mobbar och den som mobbas. Mobbningen berör därför hela gruppen.

– Den kanske mest alarmerande rollen är mobbar-offerrollen, alltså att samma barn både mobbar och blir mobbat, säger Maria Stoor-Grenner.

Laura Repo tycker att de vuxnas attityd kunde bli bättre.

– Vi har en uteslutande kultur, som både är självisk och på sikt leder till ensamhet och depressioner. Om någon betett sig dumt, är det inte ovanligt att säga åt barnet att ”du behöver inte vara med den personen”, vilket är helt fel.

Mobbning härstammar ofta från en känsla av utanförskap.

– Är man osäker på sin plats i gruppen stärker man sin ställning genom att mobba eller bete sig störande i brist på andra, bättre sätt. Situationen förbättras inte av att den som bråkar utesluts. Barn kan lära sig att umgås med andra utan att såra enbart genom att få träna på det, säger Laura Repo och tillägger:

■■Maria Stoor-Grenner är en av Förbundet Hem och Skolas föreläsare som medlemsföreningar kan bjuda in till en föräldrakväll

på daghemmet.

– Ingen får lämnas utanför, men om ditt barn är rädd för ett annat barn måste man tillsammans hitta ett sätt att umgås så att alla mår bra och känner sig trygga.

Forskningen är oense om när empatiutvecklingen sker, men även för riktigt små barn är det viktigt att medvetandegöra att handlingar kan skada och såra.

– Stämpla inte barnet till exempel genom att kalla det mobbare. Prata i stället om den konkreta handlingen. Om barnet till exempel kallat ett annat barn vid ett öknamn kan man säga: ”Jag tycker inte om att du kallade Pelle xx, han blev ledsen”, säger Maria Stoor-Grenner.

Vad är mobbning?

Mobbning har många former – verbala, psykiska eller fysiska. Karaktäristiskt för mobbning är en obalans i maktförhållanden, att det negativa beteendet upprepas och att den negativa handlingen är medveten, säger Maria Stoor-Grenner.

– Den subjektiva upplevelsen är alltid viktig, eftersom vi reagerar och upplever saker olika. En del barn skakar lätt av sig en negativ upplevelse, andra upplever situationen djupare.

Den vanligaste mobbningsformen på dagis är uteslutning, att inte få vara med i leken.

– Mobbning kan också vara att lekens regler manipuleras så att det drabbar den mobbade eller att det alltid är samma utdelade roller i leken så att någon inte är på samma nivå som de andra.

Maria ger rådet att öva på samspelsfärdigheterna och på att sätta gränser, men att också att ge plats för andra.

– Man kan förklara för barnet att hen inte måste vara familjens hund i leken varje gång.

Impulskontroll och empati är också två viktiga färdigheter att träna på.

Att ingripa som förälder Mobbning handlar om mönster.

– Det är viktigt att bryta mönstret, att skapa ett sådant klimat i barngruppen att alla vet vad de ska göra om någon mobbas. Att det inte är okej att gå med i mobbningen, att man ska berätta om mobbningen för en vuxen, säger Maria Stoor-Grenner.

Om ditt barn berättar om mobbning, låt barnet berätta utan att döma eller avbryta och ta det som sägs på allvar. Även om man blir upprörd ska man undvika att gå i gång framför barnet. Säg att det var fint och modigt att hen berättade om mobbningen.

– Gå inte bakom ryggen på barnet och utred inte heller mobbningen offentligt. Be-

rätta för barnet vad du tänker göra, till exempel att du ska prata om det här med dagispedagogen eller med ett inblandat barns förälder. Kom också ihåg att följa upp hur det går.

Om det är ditt barn som blir mobbat, signalera tydligt att det inte är barnets fel och att du kommer att hjälpa barnet så mobbningen upphör. Om det är ditt barn som mobbar, bli inte arg och skäll ut barnet utan skilj på barnet och handlingen.

– Syftet är ju att återknyta relationen mellan barnen, inte att straffa. Hårda bestraffningsmetoder leder ingen vart. Ofta förstår småbarn inte att deras handlingar sårat djupt. Prata tillsammans igenom situationen och fundera på hur barnet ska gottgöra sina handlingar, erbjud dig att hjälpa barnet, säger Maria Stoor-Grenner.

Mobbning är ett känsligt ämne. De flesta har varit med om att någon mobbas och det kan vara svårt att prata om mobbningssituationer på dagis med de andra barnens föräldrar.

– Man ska föra mobbning på tal sensitivt, inte i anklagande ton. Situationer kan tolkas olika, det är svårt att nå en objektiv sanning och det är därför ofta bättre att tala om den konkreta handlingen, säger Laura Repo.

Hem & skola • Dagisspecial

9

■■– Om vi hade

Reportage Få är förberedda på chocken det innebär att barnet man väntar har Downs syndrom. ”Vi visste ingenting om vad som väntade oss” säger Maija Niemi. Men familjens utmaningar tog inte slut där.

kunnat se oss själ­ va nu, då under graviditeten, hade vi insett att all oro var helt i onödan, vi led aldrig någon nöd, säger Mai­ ja Niemi, som nu­ mera har barnen Mio, 3,5, och My, 8 månader, tillsam­ mans med maken Mark.

Aktuellt

Text och foto: Marcus Rosenlund

”När Mio föddes hade vi sörjt färdigt” – Välkommen!

Mark Niemi har en stadig blick, ett fast handslag och en lugn, djup stämma. Han möter mig på gården till det fyra år gamla trähuset i östra Vandas skogar och det slår mig att han verkar äldre än sina 37 år, även om han inte visar det utåt.

Men jag vet av egen erfarenhet – min egen äldre son har en utvecklingsstörning – att man åldras lite extra när livet kastar den här sortens utmaningar åt ens håll, ett barn med en funktionsnedsättning.

I familjen Niemis fall betyder utmaningarna att sonen Mio, tre och ett halvt år, har Downs syndrom och dottern My, åtta månader, en medfödd höftledsluxuation. Den innebär täta turer till vården och flera månader med underkroppen i gips som håller benen fixerade isär och utåtvända, i grodläge, för att höftledskulorna ska få sätta sig i sina gropar.

Fullständig chock Mys tillstånd kommer inte att ge henne några bestående men, men för tillfället kan familjen till exempel inte röra sig med bil på grund av Mys gipsade underkropp, vilket föranleder en del planerande när man bor här ute i älgarnas rike – vildsvin lär det ska finnas här också – en bit ute i Sibbos storskogs nationalpark.

Men å andra sidan, säger Maija: – Hellre bor man här, nära landets främs­ ta sjukhus, än i Lappland eller någon liten by hundratals kilometer härifrån, när vården hur som helst ofta kräver att man reser till Helsingfors.

Men som sagt, dotterns höftproblem är

10

• hem & skola • Dagisspecial

Fakta Familjen Niemi: Maija, 39, Mark, 37, Mio, 3,5 år och My, 8 mån.

Bor: I Vanda.

Maijas yrke: Manager, Spare Parts and Warranty Service.

Marks yrke: Area Export Manager.

av den övergående sorten, i motsats till sonen Mios Downs syndrom.

Maija Niemi medger att det kom som en fullständig chock då paret fick resultatet från fostervattensprovet.

– Vi fick beskedet strax innan jul, och Mio föddes i mitten av maj. I det skedet var Downs syndrom helt obekant för oss. Vad betyder det? Vad ska vi tänka om det här, vad är det som vi får ta emot? Hur ska vi klara av det här?

Oro för hjärtfel Sorgearbetet som följde var djupt och omständigt. Chock- och sorgtillstånden avlöste varandra, säger Maija. Också de nära anhöriga, mor- och farföräldrarna deltog i chocken och sorgen på sitt sätt.

Marks reaktion till nyheten om att de skulle få ett Down-barn var att försöka hålla huvudet kallt och sinnet öppet.

– Man kunde ju inte vara förberedd på det som väntade. Det kunde bli ett svårt fall, men det kunde också bli lindrigt. Jag försökte vara realist, men tänka så normalt som möjligt. Jag såg min fru, gravid och väl-

digt känslofylld. Därför försökte jag koncentrera tankarna på vardagen.

Eftersom paret Niemi oroade sig för att barnet skulle födas med hjärtfel, som Down-barn så ofta drabbas av, lät de under graviditeten granska hjärtat med ultraljud på Barnkliniken. Lyckligtvis var allt i sin ordning.

– Det var en stor lättnad för oss i det skedet, säger Maija och tillägger att det kanske var försynen, eller vad man än vill kalla det, men senare, då Mio var tio månader och togs in på sjukhus i samband med en förkylning, visade det sig att hjärtat trots allt hade haft ett fel som senare hade läkts självmant.

Onödig oro Om graviditetstiden var full av sorg och tvivel så ändrades allting till det bättre då Mio föddes.

– I det skedet hade vi redan genomlevt chockfasen och nu kunde vi njuta helhjärtat av livet som nyblivna föräldrar. Om vi hade kunnat se oss själva nu, då under graviditeten, hade vi insett att all oro var helt i onödan, vi led aldrig någon nöd, säger Maija.

Till en början var Niemis inte beredda på att ta emot stöd från andra föräldrar till Down-barn: en ensamförsörjande pappa erbjöd sig att komma hem till dem kring jultiden, under graviditeten, men de tacka­ de då nej.

➜ Läs mera

Hem & skola • Dagisspecial

11

Reportage Hösterbjudande!

Täckande hemförsäkring

Maija säger att det fanns en underbar barnmorska på Kvinnokliniken som satte dem i kontakt med en mamma till ett Downbarn. Och efter det började pusselbitarna falla på plats.

Numera ingår Maija och Mark i ett nätverk av föräldrar till Down-barn som möts två gånger om året och utbyter erfarenheter, också på Facebook.

Erfarenheterna med Mio härdade också familjen inför svårigheterna som senare kom i form av dottern Mys höftproblem. Där har svårigheterna varit mer av den praktiska sorten och det har gått av bara farten även om det naturligtvis har varit ett bestyr, säger Maija.

-30 %

■■Mio är väldigt

glad och inte alls krävande, säger pappa Mark om sonen Mio, 3,5.

Stöd av föräldrar

Skydda ditt hem med vår supertäckande hemförsäkring, där skydd mot identitetsstöld ingår. Bekanta dig med våra försäkringar på YYY HQNMUCO ŭ

Men jag måste ändå fråga: hur orkar de?

Hur håller de alla bollarna i luften? Dotterns gips som ska bytas för jämnan, Mio som ska föras till sina terapier samt till och från dagis, och Marks jobb som gör att han är tvungen att resa en hel del.

Maija säger att all hjälp som familjen har fått av de egna föräldrarna varit ovärderlig.

Hennes föräldrar bor i mellersta Finland och då de är på besök stannar de en vecka och hjälper med att hålla igång vardagen.

– Det är ett viktigt andningshål, säger Maija, det ger familjen en möjlighet att tillbringa tid i varandras sällskap utöver de dagliga rutinerna.

Nu då, när paret Niemi har haft tre och ett halvt år på sig att bekanta sig med Mio, hur skulle de beskriva honom?

– Väldigt glad, säger Mark. Inte alls krävande, alltid väldigt nöjd med läget. Tycker om människor.

Sin syster också, tydligen, konstaterar jag när Mio försöker ge sin protesterande lillasyster en hjärtlig men lite omild björnkram.

– Jo, säger Mark, ibland med omfamningar och ibland med knytnävarna.

Tänk positivt Språket då? Maija är finsk- och Mark svenskspråkig, och de talar sina respektive modersmål med Mio, som enligt Mark inte har något problem att hänga med.

– Det har ingen betydelse. Vi använder stödtecken utöver talet, och det knyter samman de två språken. Han förstår bägge språken lika bra.

Kommunikationen med Mio har alltid fungerat perfekt, speciellt med teckenspråket som stöd, säger Maija.

– Jag vill påstå att vår kommunikation med Mio tidvis har varit på ett djupare plan än andra föräldrars med sina ”vanliga” barn.

Vilka råd vill paret Niemi ge andra föräldrar som läser det här, som kanske står inför liknande utmaningar?

12

• hem & skola • Dagisspecial

– Tänk positivt, det är det viktigaste. Undvik negativa spiraler, säger Mark. Med en positiv attityd löser sig de flesta svårigheter.

Beträffande framtiden medger Maija att hon redan funderar på Mios skoltid och de utmaningar som väntar då. Och naturligtvis hoppas hon att Mio en dag ska kunna leva ett självständigt liv i egen bostad.

Mark för sin del säger att han hoppas på att Mio ska kunna jobba med någonting meningsfullt i framtiden, och undvika en passiv tillvaro.

– Varje människa måste ha rätt att förverkliga sig själv på något sätt här i livet.

” Jag vill påstå att vår kommunikation med Mio tidvis har varit på ett djupare plan än andra för­ äldrars med sina ”vanliga” barn.

Digitala äventyr för dagis Vill du öka på dina barngruppers förståelse för omvärlden och olika kulturer? Vill du förbättra deras digitala kompetenser? Då kan eTwinning vara något för dig!

Med hjälp av eTwinning kan du jobba med mångsidig kompetens på ett sätt som är omtyckt både bland barnen och personalen.

EN NYKTER JUL FÖR BARNENS SKULL

I ett eTwinningprojekt kan du t.ex. samarbeta kring barnens favoritlekar och dela bilder och videoklipp om lekarna. Det finns ingen gräns för kreativiteten! eTwinning är ett tryggt nätverk där du kan hitta samarbetspartners för projekt över landsgränserna.

Du får också ett rikt utbud av kostnadsfri fortbildning.

Mera information: www.etwinning.net och riikka.aminoff@oph.fi

Hem & skola • Dagisspecial

13

✏ plockAT

av Malin Wikström

Neuvokas perhe tipsar barnfamiljer ■■På webbsajten Neuvokas­perhe, som Finlands hjärtförbund upprätthåller, finns artiklar, material och tips för barnfamiljer. På sajten, som också har svenskspråkigt material, finns till exempel tips om kräset och selektivt ätande, tips för hur man kan prata om barns övervikt och ett sömnträd som barn kan färglägga och samtidigt reflektera över sin egen sömn tillsammans med föräldern.

Foto: Istock

Foto: Istock

Poesi för nybörjare årets biblioteksbok ■■Finlands svenska biblioteksförening har utsett Hanna Lundströms och Maija Hurmes poesibok Rassel prassel puss – Poesi för nybörjare (2015) till årets finlandssvenska biblioteksbok. Fem böcker var nominerade, men boken, som enligt biblioteksföreningen används flitigt i bibliotekens babypoesigrupper och andra barngrupper, vann. Till boken hör också ett pedagogiskt material som finns på förlaget Schildts & Söderströms sajt.

Rekommendationer för kosten på dagis ■■Kostrekommendationer för småbarnspedagogiken håller på att utarbetas som bäst. De innehåller information om matfostran och om hur barnens måltider ska ordnas. I rekommendationerna ges riktlinjer för måltidsarrangemangen och matfostran inom de olika formerna av småpedagogisk verksamhet: den kommunala småbarnspedagogiken, den privata servicen och övrig småpedagogisk verksamhet, till exempel klubbverksamhet.

Rekommendationerna bygger på vetenskaplig grund och god praxis, och är avsedda för såväl familjer som personalen inom småbarnspedagogiken och kostservicen.

Avsikten är att komplettera de nationella riktlinjerna för måltider och matfostran för barn.

14

Föräldrars mobilvanor påverkar barns uppförande ■■Sajten nordicparenting.dk skriver om en ny studie som visar att föräldrars mobilvanor påverkar barns uppförande. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Child Development. Studien var en inledande studie och därför relativt liten, forskare följde med mammor och pappor i 170 hushåll. Föräldrarnas användning av mobiltelefoner, läsplattor och datorer registrerades, samt hur ofta de elektroniska apparaterna fick störa familjernas gemensamma tid. Som ett avbrott räknades att läsa ett sms

eller mejl under gemensamma stunder och samtal med barnen.

Redan korta avbrott hade påverkan på barnen. Forskarna kunde se ett sammanhang mellan antalet avbrott och hur barnen blev extra känsliga, temperamentsfulla och hyperaktiva. Omkring hälften av föräldrarna rapporterade att de blev avbrutna tre gånger eller mer under en vanlig dag, medan 40 procent blev avbrutna bara en eller två gånger. Endast 11 procent sade att de inte lät sig störas.

Läsprojekt inspirerar till läsning

Avgifterna för dagvård sjunker

Nytt test i fonologisk medvetenhet

OECD: Lågt deltagande i småbarnspedagogiken

■■Projektet Läs för barnet har som mål att inspire-

■■Klientavgifterna inom småbarnspedagogiken

■■2015 utkom det första standardiserade och norme-

■■Organisationen för ekonomiskt samarbete och ut-

ra småbarnsföräldrar att läsa högt för sina barn, och att sprida kunskap om vikten av högläsning. Projektet riktar sig till professionella inom småbarnspedagogiken, så som personal på daghem och barnrådgivningar. Läs för barnet har producerat material på svenska och finska som kan beställas från Läscent­ rum asiakaspalvelu@lukukeskus.fi. Materialet kan delas ut vid biblioteksevenemang, föräldrakvällar på daghem eller vid barnrådgivningen. Målet är att materialet ska delas ut på alla rådgivningar i hela landet vid en viss årskontroll. Materialet har redan delats ut till över 10 000 barnfamiljer.

På sajten luelapselle.fi/sv/lastips/ finns lästips för barn i olika åldrar, samt rim och ramsor.

sjunker från och med januari 2018. Avgifterna för små- och medelinkomsttagare sjunker, ändringen innebär också att cirka 6700 barnfamiljer i fortsättningen får avgiftsfri dagvård. Förändringen görs för att få fler föräldrar ut i arbetslivet, förbättra familjernas ekonomiska situation och möjliggöra att fler barn deltar i småbarnspedagogiken. Syskonrabatten för det andra barnet förändras också, den är fram­ över 50 procent i stället för nuvarande tio. Avgifterna bestäms enligt familjens inkomster och storlek, och enligt regeringsförslaget föreslås en höjning av alla familjers inkomstgränser. Nästa år inleder regeringen också ett försök med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.

rade testmaterialet i FS-DUVAN serien. Det var FSDUVAN-testet, ett dyslexiscreeningtest för finlandssvenska ungdomar och unga vuxna. 2016 kom Lilla FS-DUVAN-testet ut, ett motsvarande dyslexiscree­ ningtest för lågstadiet och i år kom FS-MiniDUVAN. Testet riktas till femåringar och används för att kartlägga den fonologiska medvetenheten. Resultaten ger underlag för planering av olika aktiviteter i förskolan eller förskoleklassen för att stimulera språkutvecklingen. Testerna är baserade på rikssvenska test, men har bearbetats och anpassats för finlandssvenska elever och barn av forskaren och universitetsläraren Signe-Anita Lindgrén och Matti Laine, professor i psykologi vid Åbo Akademi.

veckling, OECD, har publicerat sin årliga publikation som jämför utbildningssystem, Education at a Glance 2017. OECD- och partnerländernas utbildningskostnader, befolkningens utbildningsnivå, utbildningens genomströmning och lärarkåren beskrivs med hjälp av statistik. I Finland är grundskolornas resursnivå god, gruppstorleken under medel­nivå, och satsningarna på enskilda elever hög.

Däremot deltar färre finländska barn i småbarnspedagogiken i en internationell jämförelse. Skillnaden är särskilt stor i jämförelse med de övriga nordiska länderna. I Finland deltog endast 74 procent av fyraåringarna i småbarnspedagogik 2015, medan motsvarande siffra på OECD-området var 87 procent.

• hem & skola • Dagisspecial

Hem & skola • Dagisspecial

15

Intervju

Känner du till Hem och Skola?

Nyckeln till en stressfri vardag – stanna upp Vardagen i en småbarnsfamilj kan kännas krävande. Föräldrarna kämpar mot tidsbrist och livet är en balansgång mellan familjens behov och arbetslivets krav. För en mer harmonisk vardag kan föräldrarna medvetet öva sig i att stanna upp.

Text och foto: Jenni von Frenckell

• hem & skola • Dagisspecial

Då har ditt barns dagis troligtvis inte en föräldraförening som är medlem i Förbundet Hem och Skola, så låt oss berätta mera. I din hand håller du ett specialnummer av tidningen +HP VNROD VRP GHQQD K|VW JnU XW WLOO DOOD GDJKHP L 6YHQVN¿QODQG RFK VRP ULNWDU VLJ WLOO föräldrar med barn i dagisålder. Vi vill lyfta fram hur föräldraföreningsverksamhet på dagis är ett sätt som bidrar till att föräldrar lär känna varandra bättre och kan bli mer delaktiga i dagisvardagen. En registrerad föräldraförening kan anhålla om medlemskap i Förbundet Hem och skola.

i Hem och Skola Förmånerna för medlemsföreningar är många: • Tidningen Hem&skola skickas via dagiset till alla hem. Tidningen utkommer

Få ner pulsen

16

Känner du inte till Hem och Skola?

Kom med

Åse Fagerlund, är neuropsykolog och jobbar som forskare på Folkhälsan. Hon uppmanar föräldrar att reflektera över sina värderingar och prioritera enligt dem.

– De vuxna måste lära sig att stanna upp och känna efter. Fundera över dina egna värderingar: vad är viktigt för just dig och din familj? Satsa bara på det som verkligen är viktigt och strunta i resten. Och ha absolut inte dåligt samvete över det du väljer bort. Om ett rent kök inte ligger högst upp på just din prioriteringslista så lämna disken i tre dagar. Vi föräldrar fastnar allt för lätt i allt det där man ”borde”, säger Fagerlund.

Småbarnsåren är en väldigt intensiv period i livet. En stressig vardag uppstår av allt för många saker som lastas på varann. En familj består av flera individer, i olika åldrar och med väldigt olika behov. Familjen måste hitta en balans som funkar.

Om föräldrarna ständigt är stressade, smittar känslan snabbt av sig på barnen.

– Alla barn är individer. Det är viktigt att föräldrarna verkligen ser vad just det egna barnet behöver. Alla människor, både vuxna och barn, behöver blir sedda. Barnet behöver någon som stannar upp, ser vad barnet behöver och var barnet finns i just den stunden, påminner Fagerlund.

När Åse Fagerlunds egna barn var i dagisåldern utvecklade hon en rutin för att få ner pulsen innan hon hämtade sina barn från dagvården.

– Jag tog som vana att varje dag innan jag hämtade mitt barn sitta någon minut i bilen och bara andas i tystnad. Jag tvingade mig till närvaro och till att fokusera på barnet och stunden. Det tror jag är viktigt för barnet.

I småbarnsfamiljer är den största utmaningen ofta att få tiden att räcka till. En bra regel för föräldrar är att inte ta på sig någ-

Då har du kanske ett barn som går i en skola eller ett dagis som har en föräldraförening som är medlem i Förbundet Hem och Skola. Detta specialnummer av tidningen Hem&skola är tänkt för dig som har barn på dagis. Framöver kommer alla nummer av tidningen att rikta sig till föräldrar till både dagis- och skolbarn.

• • • ■■Åse Fagerlund påminner om att en del barn tål stress bra, medan andra är känsligare.

Utgå inte ifrån att barnet fungerar på samma sätt som du själv. ra nya sysslor eller något nytt ansvar utan en 24 timmars betänketid.

– Om din tid är bokad till hundra procent just nu, men du ändå vill inkludera något nytt i din vardag, en ny hobby till exempel, tänk efter – och bestäm – vad du då istället väljer bort, uppmanar Fagerlund.

Det finns enkla knep för hur man själv som förälder kan öva upp sin egen förmåga att stanna upp i vardagen och prioritera.

– Stanna upp en liten stund varje morgon och andas lugnt. Ställ dig frågan: vad är viktigt just i dag? Det kanske är att på kvällen natta dina barn i lugn och ro. Då är det din främsta uppgift just den dagen. Sträva efter något som känns meningsfullt och som får dig att må bättre, tipsar Fagerlund.

Tips Åse Fagerlunds tips för en mer harmonisk vardag: Om konflikten är ett faktum och du känner att ditt eget tålamod håller på att ta slut så ta en timeout. Istället för att skrika tillbaka åt ditt vrålande barn – ta tre djupa andetag. Andas, stanna upp och fundera. Hur vill du sköta situationen just i den stunden?

fyra gånger per år.

Föräldrar och pedagogerna på dagis erbjuds material och stöd.

Dagiset kan kostnadsfritt anlita Hem och Skola-föreläsare för föräldrakvällar.

Komma med i gemenskapen med andra föräldraföreningar på dagis och i skolor.

Kanske just du vill verka för att grunda en föräldraförening i ditt barns dagis?

Gör såhär:

.ROOD PHG GDJLVHW RP GH ¿QQV HQ I|UlOGUDI|UHQLQJ IUnQ WLGLJDUH 2)

Är föreningen registrerad? Om inte så är det kanske dags att registrera den.

3)

Då föreningen är registrerad kan er föräldraförening ansluta sig till Förbundet Hem och Skola.

På sidan hemochskola.fi/dagis finns råd om hur man skall gå tillväga.

Förbundet Hem och Skola ger gärna mera information.

Hem & skola • Dagisspecial

17

■■Läraren Fred Holmsten ger eleven Elijah Stenback instruktioner och bredvid honom jobbar Anna Koski med matematikuppgifter.

Här är pekplattor en del av vardagen Redan i förskolan får de bekanta sig med tekniken och när de börjar skolan får varje elev i Vasa övningsskola en egen pekplatta. Tekniken används flitigt i undervisningen genom hela grundskolan, men endast då det är motiverat, säger läraren Fred Holmsten.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

■■När de börjar

skolan får eleverna i Vasa övningssko­ la en egen pekplat­ ta av skolan. Här arbetar andraklas­ saren Tindra Nord­ vall med läsläxan.

18

• hem & skola • Dagisspecial

– Den här gruppen ska läsa in läsläxan på Seesaw och den andra löser uppgifterna i matematik. Ni ska också rita och förklara hur ni har räknat additionsuppgifterna, säger Fred Holmsten åt eleverna i klass 2 A i Vasa övningsskola.

Det är måndag morgon och undervisningen är i full gång. Eleverna sätter sig snällt vid pulpeterna men tar inte fram papper, häften eller pennor – utan pekplattor.

Sedan några år tillbaka får alla nya elever i Vasa övningsskola egna pekplattor och tekniken används mycket flitigt.

– Sedan 2016 följer vi en digital lärstig som grundar sig på att vi ser informationsteknik som en naturlig del av undervisning, studier och lärande. Det går inte längre att förbise att teknik används i allt yngre åld-

rar och det innebär att vi måste hänga med i utvecklingen och utrusta dem rätt, förklarar Holmsten.

Kortare steg Den digitala lärstigen vid Vasa övningsskola börjar i förskolan där barnen har en uppsättning med pekplattor. Redan då får barnen lära sig att använda tekniken.

– Då blir steget från förskolan till ettan kortare. Vi har olika definierade färdighetsnivåer för varje årskurs.

Enligt Holmsten rimmar också satsningen på informationsteknik väl med den nya läroplanen som betonar ett flertal kompetenser, som till exempel vardagskompetens, digital och kulturell kompetens.

– Informationsteknik har knytpunkter

med flera av kompetenserna. Vi använder tekniken som ett verktyg som höjer nivån på undervisningen. Dessutom har vi märkt att användningen av pekplattor motiverar.

Många fördelar Fred Holmsten ger ett exempel. I stället för att ha utvärdering i religion med papper och penna används ett program som heter Kahoot.

– Eleverna kopplar upp sig med sina pekplattor till Kahoot och det programmet gör utvärderingen till något som påminner om frågesport på webben. Eleverna tycker det roligt och de Läs mera lär sig på ett annat sätt, säger han.

➜

Hem & skola • Dagisspecial

19

Reportage

Enkät Fakta

Flera andra fördelar med informationsteknik blir tydliga under den pågående lektionen. När eleverna läser in läsläxan på pekplattan sparas filen i en mapp. På kvällen när läxorna görs kan de öppna mappen tillsammans med föräldrarna.

– De sparar alla sina arbeten till mappen som delas med föräldrarna och mig. Till den mappen kan vi också uppdatera bilder och videor. Föräldrarna får därmed god insyn i vad eleverna gör i skolan – ibland till och med i realtid, säger Holmsten.

Tekniken har också förändrat hans roll som lärare.

– Jag behöver inte gå omkring och lyssna hur de läser under lektionen utan det kan jag göra senare. Det ger mig mer tid att se individen och jag är mera närvarande som handledare, konstaterar han.

Vasa övningsskola har tagit i bruk en digital lärstig som pågår mellan 2016 och 2018 och som betonar att informationsteknologi är en naturlig del av vardagen. Alla nya elever får en egen pekplatta som bekostas av skolan.

SUeCnC2É018

vår

Text och foto: Christoffer Thomasfolk Skärmarna tar över allt mer, både på fritiden och i undervisningen. Hur resonerar föräldrar kring det här fenomenet? Så här

svarade några föräldrar till förskolebarn i Smedsby i Korsholm.

1. Hur mycket tid tillbringar ert förskole-

barn vid en skärm?

2. Vad gör barnen vid skärmen?

3. Reglerar ni skärmtiden?

Kristofer Guarneri 1. Min dotter tillbringar faktiskt ganska lite tid framför skärmar. Tv:n brukar stå på i vardagsrummet men gällande pekplattan handlar det högst om en halvtimme per dag.

2. Oftast ser hon på en film eller serie på Barnkanalens applikation.

3. Nej, det gör vi inte eftersom det handlar om så lite skärmtid.

Christer Lundström 1. Ganska lite tid eftersom han varken har egen pekplatta eller telefon. När han får låna pekplattan av de äldre bröderna är han högst en halvtimme på den.

2. Oftast spelar han ett par olika barnspel.

3. Vi behöver inte reglera skärmtiden för honom, men för de äldre barnen tar vi ibland bort deras telefoner.

Malin Nygård 1. Räknar vi med tv:n spenderar min son i förskolan högst en till en och en halv timme framför en skärm per dag.

2. De spelar olika spel och ser på Youtube.

3. Vi var tvungna att reglera tiden för tidigare blev det för mycket skärmtid. Nu får båda pojkarna dela på pekplattan och har en viss tid som de får ha den ungefär en dag i veckan.

I förskolan får barnen bekanta sig med digitala verktyg och när de inleder skolgången finns olika basfärdigheter som förväntas läras ut utgående från årskurs.

Skolan eftersträvar att basera IT-­ pedagogiken i första hand på forskning eller beprövad erfarenhet.

Inte alltid motiverat Holmsten kan tillämpa tekniken som pekplattorna erbjuder i stort sett i alla ämnen.

Men trots det används pekplattor endast när det verkligen är motiverat.

– Vi använder pekplattor dagligen men det är absolut inte alltid motiverat att använda teknik. Endast när det ger ett mervärde, det vill säga höjer nivån på undervisningen, gör vi det. Tidigare när vi bör-

Hur tänker föräldrar kring skärmtid?

■■Ny teknik har ändrat lärarnas roll, säger

Fred Holmsten, klasslärare i Vasa övnings­ skola. jade använda ny teknik använde vi många olika applikationer när det kanske inte var motiverat. Vi lärare får också stöd av en ITansvarig gällande den digitala undervisningen, säger han.

Eleverna Elijah Stenback och Anna Koski tycker om att använda pekplattorna. Den här lektionen läser de in läsläxan och gör matematikuppgifterna.

– Allt är roligare med pekplattor. Det finns många program som är spel, vilket gör att vi lär oss bättre. Det är också lätt att använda pekplattorna. Vi använder hellre dem än papper och penna, säger de.

Teater taimine –

turnéteater för barn och ungdom

Lena Frölander-Ulfs nyskrivna pjäs

En hjärtlig dagispjäs om liten som blir stor.

Och om hur man åker lådbil.

ETT VARMT OCH HJÄRTLIGT KATTÄVENTYR MED SVANSAR SOM DANSAR OCH KATTER SOM SPINNER, SJUNGER OCH LURAS. Rekommenderas från 5 år

För 2–6 åringar s Regi CG Wentzel I alla roller Mikael Strömberg

FAVORITERNA KOMMER IGEN

23.1-12.4.2018

BESTÄLL NU ETT TREVLIGT TEATERBESÖK

TILL DITT DAGHEM ELLER DIN SKOLA

Beställningar och förfrågningar:

040 685 3939 s info@taimine.fi www.taimine.fi

044 0542121 WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 | BILJETTER OCKSÅ FRÅN NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

20

• hem & skola • Dagisspecial

Hem & skola • Dagisspecial

21

Reportage

Etwinning vidgar barnens vyer ■■I språkbadsgrup­

pen har igelkot­ tarna fått vara en del av etwinning­ en. Igelkottar­ na har fått resa till Sverige. – Vi kan se i real­tid att de har kommit fram, att nu gungar igel­ kotten på gården i Sverige, säger barnträdgårds­ lärare Christel Manninen.

Genom en digital plattform kan skolor och daghem hitta samarbetspartner i andra europeiska länder, eller i det egna hemlandet, och jobba tillsammans kring olika projekt.

Speciellt väl fungerar plattformen för språkbad, säger Christel Manninen.

Text och foto: Malin Wikström

Enligt Riikka Aminoff, producent på Utbildningsstyrelsen, är Christel Manninen på daghemmet Roihuvuori-Strömsinlahtis språkbadsavdelning i Helsingfors en av dem som har mest erfarenhet av etwinning inom dagvården i Finland. Det var Manninens tidigare chef som 2011 föreslog att hon skulle prova på etwinning. Nu, sex projekt senare, har Manninen haft en liten paus från etwinningen, men ska snart starta ett nytt projekt.

– Jag gick en kurs i etwinning och då sökte man partner från andra länder för att starta ett gemensamt projekt och jobba över nätet. Jag hittade en pedagog på ett daghem i Lidköping i Sverige, och vi har jobbat tillsammans i flera olika projekt så som Jag och min hembygd, Jag och min närmiljö och Sång och musik.

Etwinning är en digital plattform som peLäs mera dagoger i skolor och på daghem kan använ-

22

➜

• hem & skola • Dagisspecial

Hem & skola • Dagisspecial

23

Aktuellt

Reportage

da sig av för att tillsammans med pedagoger i andra länder utforska varandras länder, språk, syn på barn, pedagogik, intresseområden, förskolemiljöer, digitala verktyg, arbetsförhållanden och liknande. Det gör man genom att starta ett projekt och bestämma vad man vill göra.

– Det handlar om att dela med sig av det man gör i vardagen via text, video och foton.

Vi kom till exempel överens om att vi bandar in julsånger. När vi hade Halloween i ett projekt gjorde vi en Halloween-video som vi spelade in här på daghemmet, sedan delade vi den via plattformen till daghemmet i Sverige så att de fick se den, säger Christel Manninen.

Språket viktigt För språkbadets del är språket ett viktigt element i etwinningen.

– Vi hade som mål att få in mer språk i språkbadet. Barnen i Sverige fick i sin tur se hur finska ser ut. Vi skrev till exempel att höst är detsamma som syksy, löv är detsamma som lehti och liknande. Barnen i språkbad börjar använda svenskan genom projekten. De förstår att om vi ska skriva ett brev till Sverige förstår barnen i Sverige inte vad vi skriver om vi skriver på finska.

Barnens roll är att de är med och gör helt vardagliga saker som sedan dokumenteras och delas med den andra parten i projektet. Eftersom alla barn i förskoleåldern ännu inte kan skriva har det i Manninens förskolegrupper mest handlat om att barnen får säga vad de vuxna ska skriva och berätta för barnen i Sverige.

– De kan beskriva något de har gjort: i dag har vi varit i salen och haft gymnastik.

Barnen kanske ser foton på barnen i Sverige som gungar ute på gården, och då tänker de kanske ”aah, de har också gungor på gården i Sverige” eller ”de har sängar där också”. De andras vardag öppnar sig för barnen på ett helt annat sätt.

Igelkottarna reser Att hålla kontakt med ett annat daghem eller skola kan väcka reslusten. Så har det gått också för barnen som deltagit i Christel Manninens projekt.

– De ville flytta till Sverige eller ta båten och åka på utfärd med mig. Då fick jag förklara att jag tyvärr inte kan ta dem med till Sverige, men istället skickade vi några mjukisdjur, några igelkottar. Många av barnen åkte också med sina föräldrar till Sverige på fritiden.

Igelkottarna har funnits med i varje projekt.

– De reser i en låda och har med sig någonting. Vi kan se i realtid att de har kommit fram, att nu gungar igelkotten på gården i Sverige. Barnen ser att igelkotten inte

24

• hem & skola • Dagisspecial

Fakta Etwinning har funnits i tolv år. Är ett digitalt verktyg, en plattform, en mötesplats som personal på daghem och lärare kan använda för att samverka med varandra.

Idén är att öka intresset för internationalisering och samtidigt förbättra både personalens och barnens digitala kunskaper.

Programmet är kostnadsfritt och tryggt. Möjligheter till fortbildning finns.

Verksamheten finansieras av EUkommissionen, etwinning hör till programmet Erasmus+.

I Europa har 500 000 personer som jobbar vid daghem och skolor registrerat sig. Kring 5 700 av dem är från Finland.

” De förstår att om vi ska skriva ett brev till Sverige förstår barnen i Sverige inte vad vi skriver om vi skriver på finska.

är i något skåp, utan att den är på resa och får vara med i verksamheten, sådant märker barnen.

Intresse för mediefostran För Christel Manninen var nätet och plattformen, det tekniska, den största tröskeln att komma över då hon började med etwinning.

– Om du bara hör om det kanske du tycker att det är jättesvårt, men det värsta som kan hända är att du trycker på fel knapp med påföljden att ditt foto kanske inte lad-

das upp, men nästa gång hittar du rätt. Jag har lärt mig massor om mediefostran och har blivit intresserad av att lära mig mer.

Manninen tror att tröskeln att börja e­twinna i dag är lägre än det var då hon började.

– Många är med i Facebook och Linked­ in och liknande. Den nya läroplanen säger också att man ska använda världen som sitt klassrum, och det här är ju just det, att använda lite större forum.

Teknisk hjälp finns I varje deltagarland finns en stödtjänst som svarar på frågor om etwinning. I Finland finns två personer som hjälper med det tekniska och koordinerar programmet. En av dem är Riikka Aminoff på Utbildnings­ styrelsen.

– De som registrerar sig har möjlighet att inne i plattformen skicka frågor och så kan man förstås ringa oss. Vi och våra tio ambassadörer, som är lärare och som själva har gjort projekt, går ut och berättar om verksamheten och drar workshoppar och seminarier.

På svenskt håll är etwinning populärt inom skolor, men inom dagvården finns det ännu inte så många aktiva.

– Vi hoppas att daghemmen också blir intresserade eftersom etwinning ger fina ramar för att jobba med mångsidig kompetens. Man väljer själv vem man samarbetar med och kring vad. I daghemmen skapas projekten ofta kring vardagen. Exempel på projektteman är Vad vi ser ut genom fönstret, Återvinning och pyssel, Julhälsningar eller Vad vi ser under våra fötter. Det lönar sig att registrera sig på etwinning.net, titta runt och hitta en partner. Man kan börja i liten skala, till exempel med att skicka foton på julkort till varandra via plattformen.

Det finns många som väntar på att få samarbeta med finländska småbarnspedagoger och deras barngrupper.

Ny inspiration Christel Manninen kommer att inleda ett nytt projekt under våren. I november ska hon åka på ett seminarium till Levi för att få inspiration.

– Dit kommer andra etwinninglärare från olika länder. Då söker vi nya partner som vi kan starta projekt med. Det är bra att få upp gnistan igen och märka vad det ger en som lärare, och att få träffa andra entusiastiska lärare.

Det bästa med etwinning är att det vidgar barnens vyer, säger Christel Manninen.

– Barn som inte har möjlighet att resa kan ändå få en bild av världen via det här, och de förstår varför de ska lära sig språk, att det finns andra som man kan kommunicera med.

Privata vårdavtal kan bjuda på överraskningar Enligt en färsk rapport kommer den privata dagvården att växa i framtiden, något som bekymrar experter. Vårdavtalen inom den privata småbarnspedagogiken kan nämligen se helt annorlunda ut än inom den kommunala dagvården.

”

Text: Malin Wikström • Foto: AnnArt Tidigare i år publicerade Undervisningsoch kulturministeriet en utredning om de privata tjänsterna inom dagvården, Privata tjänster inom småbarnspedagogik – riksomfattande utredning 2015. Där konstaterar man att de privata tjänsterna kommer att öka i framtiden och att kommunerna tycker att de är ett kostnadseffektivt sätt att producera tjänster på, som dessutom ökar familjernas valfrihet.

I kommunerna upplevs det ändå svårt att övervaka de privata tjänsterna, och kommunerna önskar tydligare lagstiftning och enhetligare praxis för att förbättra styrningen och övervakningen. I utredningen sägs bland annat att man framför allt bör fästa uppmärksamhet vid att personalen är behörig och att man kan garantera ändamåls­ enligt stöd för barnen.

Om du inte är jätte­ bra på att läsa det finstilta kan det komma överrask­ ningar.

Kritiserar vinsttänk I ett anförande under de nationella Barnträdgårdslärardagarna som hölls i Uleåborg i september varnar barnombudsmannen Tuomas Kurttila för den marknad som håller på att växa fram inom småbarnspedagogiken. Delar av talet finns också pub­ licerat som ett blogginlägg med rubriken Business pois päiväkodeista. Kurttila kons­ taterar att det inte går att göra vinst på skolorna i Finland, men att det är möjligt att göra det inom småbarnspedagogiken. Han kritiserar möjligheten för företag att göra miljonvinster inom småbarnspedagogiken och säger att företag som vill göra maximal vinst minimerar kostnaderna, något som leder till att kunderna segmenteras. Kurttila tar som exempel ett vårdavtal från ett privat daghem där det framgår att daghemmet har rätt att avsluta vårdavtalet omedelbart om familjen bryter mot det, om barnet behöver specialvård eller om barnet har mat­ allergier som kräver speciella åtgärder.

På Regionförvaltningsverket är det över­ inspektör Malin Eriksson som har hand om frågor som berör svenskspråkig småbarnspedagogik. Hon uppmanar föräldrar att vara uppmärksamma då de skriver på

■■Barnombudsmannen Tuomas Kurtti­

la uttrycker i ett blogginlägg med rubriken ”Business pois päiväkodeista” oro över vad som händer då de privata aktörerna inom småbarnspedagogiken ökar. avtal med privata vårdproducenter.

– Som förälder ska du vara observant på vad du köper om du gör ett avtal med ett privat daghem, om du inte är jättebra på att läsa det finstilta kan det komma överraskningar. Föräldrarna har kanske en upp-

fattning om att de skyldigheter som är inskrivna i lagen om småbarnspedagogik gäller all daghemsverksamhet, men de gäller ju kommunerna. De privata aktörerna har inte samma skyldigheter. Det är klart att verksamheten ska vara lagenlig och så vidare, men det står ingenting om skyldigheter om specialpedagogik, rätt att behålla platsen om barnet är frånvarande och så vidare.

Det finns olika exempel på saker som det gäller att vara uppmärksam på i avtalet.

– De privata daghemmen kan till exempel ha ettåriga avtal, det betyder att du betalar dagvårdsavgiften i ett år, också om du flyttar. Om barnet plötsligt blir glutenintolerant kanske det inte står i avtalet att barnet ska få specialdiet, eller om föräldern är försenad då barnet ska avhämtas kanske hen får betala extra per påbörjad timme för att personalen blir på övertid.

Hittills har det här inte varit ett stort problem i Svenskfinland, eftersom de privata daghemmen är ganska få.

– Det är ju skillnad på om det är ett vinstbringande företag eller en ideell förening som driver daghemmet. Men överlag tycker jag att vi har en så bra kommunal småbarnspedagogik i det här landet att man inte kan köpa mer för pengarna.

Hem & skola • Dagisspecial

25

Kolumn

”

Recept

Foto: Kaisa Nordlund

Vad gör jag om en stor jordbävning slår till under dagen? Hur kommer jag till barnen? Den tanken slår mig nästan varje dag, ännu efter ett år i landet.

Familjeliv i miljonstaden Los Angeles ■■Naturligtvis visste jag att saker skulle vara annorlunda, men jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur oförberedd på livet i Los Angeles, en stad med 10 miljoner människor, jag skulle vara. Jag talar språket flytande, men det finns mycket som inte uttrycks explicit i omgivningen. Jag kommer väl ihåg hopplösheten jag kände när jag inte klarade av att låsa dörren efter mig, eller då jag misslyckades totalt med att uttrycka mig i butiken på grund av att jag inte kunde amerikanska mått. Jag var en invandrare, lösryckt från min egen kontext.

Vår treåriga resa började långt innan själva flytten. Jag satt framför datorn i Finland i hundratals timmar och försökte lista ut de bästa bostadsområdena, de bästa skolorna och förskolorna för vår familj. Det var inte en självklarhet att få barnen till just den skola eller den dagvård vi ville, eftersom barnen inte kunde språket. I ett samhälle där utvärderingar styr föräldrarnas val, tar de privata skolorna inte alltid emot barn som har ett svagt språk, eftersom sådana barn försvagar skolans utvärderingsresultat.

Vi ville inte utsätta våra barn för mera stress, så valet föll på dagvård och skola utan utvärderingar och rangordning. Barnen fick börja i en Montessori-enhet med både dagvård och skola under samma tak. Det visade sig vara ett bra val. Enheten är liten, gruppstorlekarna små och alla känner alla. Vi blev väldigt varmt mottagna, inom en vecka hade jag fyllt min telefon med kontaktuppgifter och almanackan med ”playdates”. Inom två månader kunde alla, också barnen, uttrycka sig flytande och livet blev lättare.

Pappersarbetet som måste göras för att få barnen registrerade i dagvård och skola var överväldigande. Läkarintyg, vaccineringar, försäkringar, utlåtanden och bevis av alla de slag skulle införskaffas. Den första dagen skulle också en jordbävningsförpackning med nödvändiga tillbehör överlämnas till skolan. När jag packade greps jag av panik. Vad gör jag om en stor jordbävning slår till under dagen? Hur kommer jag till barnen? Den tanken slår mig nästan varje dag, ännu efter ett år i landet.

När allt var klart skulle dagvårdsavgiften betalas, men med check. Precis på samma sätt betalas avgifterna för alla extra hobbyn som vi har köpt för våra barn. Med alla

26

• hem & skola • Dagisspecial

hobbyer inräknade kostar en månad heldags dagvård omkring 1 700 dollar, en genomsnittlig summa i Santa Monica. Kvaliteten är inget att hänga i julgranen, speciellt inom dagvården, men i det stora hela trivs barnen bra och undervisningen anpassas enligt deras behov. Jag är också väl medveten om att det utanför vår bubbla ligger ett väldigt annorlunda storstadsområde. Los Angeles är nämligen socioekonomiskt mycket segregerat, hemlösheten är hög och kvaliteten på skola och dagvård varierar stort.

Jämlika möjligheter för alla är en dröm och familjens ekonomi styr barnens framtidsutsikter, något som vi i Finland måste undvika, så långt det går.

Flytten har varit berikande på många sätt. Utan hjälp och positivt bemötande av främmande människor skulle vi aldrig ha klarat oss. Därför vill jag utmana just dig att stöda andra barn och familjer i din närmiljö, dina insatser kan vara väldigt betydelsefulla.

Se olikheten som en tillgång som berikar ditt barns vardag, för det är just så vi har blivit bemötta.

Heidi HarjuLuukkainen Docent, doktor i pedagogik

Potatisringar 2 ½ dl kokt, kall potatis 100 g rumsvarmt smör 2 ½ dl vetemjöl ½ tsk bakpulver pärlsocker eller sesamfrön

Tips

1. Skala potatisen. Riv potatisen med hjälp av ett rivjärn, använd sidan med de mindre hålen.

2. Rör smöret mjukt i en stor skål.

3. Blanda i alla de andra ingredienserna. Rör samman till en fast deg.

4. Rulla degen till en längd och dela den i 26 lika stora delar.

5. Rulla en mask av varje bit och forma dem till ringar. Kom ihåg att fästa ändarna ordentligt.

6. Lägg pärlsocker på en flat tallrik. Tryck ena sidan av varje ring i pärlsocker eller sesamfrön, se till att det fastnar ordentligt.

7. Lägg ringarna på en plåt med bakplåtspapper, grädda i 200 grader i 15–20 minuter.

Garnera potatisringarna antingen pärlsocker eller sesamfrön.

Recept: Ungmartha

Bokklubben B.O.B:s bokkasse från och med hösten 2017 Luckan har tillsammans med Schildts & Söderströms och Förlaget startat en bokklubb för att sprida läsglädje och läsinspiration bland barn och familjer. Om du arbetar med barn kan också ditt dagis/din grupp ta del av läsinspirationen från och med i höst. Ni kan reservera och hämta B.O.B:s bokkassar från Luckan i Helsingfors. I kassarna finns höstens böcker med tips på hur ni kan diskutera, recensera och pyssla kring böckerna. Ni får låna kassen i 4 veckor och efter lånetiden får ni skicka in en recension som er grupp gjort på en av böckerna eller bilder på konstverk eller teckningar som ni gjort i samband med läsningen.

I B.O.B:s bokkasse hösten 2017 finns: “Vildare, värre Smilodon” Minna Lindeberg och Jenny Lucander “Kurre Snobb och popcornen” Sanna Tahvanainen, Lena Frölander-Ulf “Sov nu, Vesta-Linnea” Tove Appelgren, Salla Savolainen “Rassel prassel promenad” Hanna Lundström, Maija Hurme

2017

För att reservera B.O.B:s bokkasse kontakta: cecilia.mcmullen@luckan.fi

Hem & skola • Dagisspecial

27

■■– De familjer

Aktuellt För familjer som har ett barn som behöver lite extra stöd har Folkhälsan utarbetat Fhilleprogrammet. Det uppmuntrar föräldrar att samspela med sitt barn med hjälp av olika lekar och aktiviteter. Programmet har väckt stort intresse och i år är 136 familjer med.

som deltar i Fhilleprogrammet får en låda med allt ma­ terial som behövs.

Böckerna får de lå­ na och de returne­ ras i slutet av året, säger Johanna Sal­ linen, kontaktper­ son för Fhille-pro­ grammet i södra Finland.

Text och foto: Malin Wikström

Fhille-programmet stöder familjerna Folkhälsans Fhille-program är inne på sitt fjärde läsår och har vuxit en hel del sedan starten. Det finländska programmet finns tills vidare enbart på svenska, och har sina rötter i Danmark. I grunden bygger det på det internationella programmet Hippy International som utarbetades i Israel på 1960-talet.

Programmet går ut på att familjerna träffar en Fhille-guide varannan eller var tredje vecka under ett läsår och under träffarna får föräldrarna olika häften med förslag på aktiviteter att göra tillsammans med sina barn. För barn som ska börja skolan finns programmet Fhille för en god skolstart, som riktar sig till föräldrar och deras barn i 6 till 7 års åldern.

– Det viktiga är att föräldern och barnet samspelar tillsammans en liten stund, några gånger i veckan eller hur det känns bra.

Det får inte vara en prestation, det undviker vi i innehållet. Det handlar mer om att lyssna på sitt barn och om att tänka och fundera tillsammans, säger Johanna Sallinen, sakkunnig i språkutvecklande verksamhet på Folkhälsan och kontaktperson för Fhille-­ programmet i södra Finland.

Gratis material Föräldrarna får också all rekvisita som behövs för lekarna och uppgifterna.

– Tanken är att sänka tröskeln genom att ge materialet. Det är väldigt vanliga små saker det handlar om: piprensare och klädnypor, saker som man vanligen har hemma.

Barnet får en Fhille-box när programmet startar, i den finns ett startpaket med papper, penna, linjal, häftmassa, färgpennor och liknande saker som barnet kan behöva. Allt är gratis för föräldrarna.

Hur ska man då veta om man är en familj som behöver stöd inför barnets skolstart?

– Det ska finnas någon sorts tanke, anting­ en hos pedagogen på dagis eller i förskolan eller hos föräldern, att ”barnet kan behöva lite mer för att få tillräckligt”. Det är så vi formulerar det. Det kan handla om ett barn

28

• hem & skola • Dagisspecial

Fakta Fhille-programmet står för familjen, hemma, interaktion, lek, lärande, och empowerment.

Har som övergripande mål att öka inkludering och minska utanförskap på ett personligt och socialt plan.

Finns för familjer med barn i 4 till 5 års ålder och för familjer med barn i förskoleåldern.

Pågår i trettio veckor, uppdelat i tio olika teman.

Under det första året finansierades programmet med bidrag från Brita Maria Renlunds stiftelse, 2017 fick projektet understöd från Socialoch hälsoorganisationernas understödscentral, STEA.

” För mer information, kontakta Nina­Finnäs eller Johanna Sallinen på Folkhälsan.

Det viktiga är att föräldern och barnet samspelar tillsammans en liten stund.

som har myror i brallan, eller ett barn som är väldigt försiktigt och kanske inte vågar ta plats i en grupp.

Det är inte vilka uppgifter som helst som finns i häftet som föräldrarna får.

– I lekarna har vi väldigt medvetet tagit fasta på olika lärområden. Ur barnets per­

s­pektiv ska det bara vara roligt, men innehållet i lekarna stärker bland annat barnets språk och samspelsfärdigheter, kroppsuppfattning och motorik, samt förmåga att tänka och uttrycka sig på olika sätt, säger Johanna Sallinen.

Det kan också handla om traditionella lekar och spel, eller om lekar som handlar om natur och miljö.

Programmet sträcker sig över trettio veckor.

– Att familjen och barnen orkar vara med så länge tror jag handlar om att varje förälder har en Fhille-guide som handleder i materialet och som peppar och upprätthåller på ett positivt sätt.

Stärka föräldern Guiderna är i huvudsak pedagoger från förskolor och daghem, eftisledare och några föräldrar som själva har varit med om programmet med sina barn.

– Ett mål är att stärka barnets självkänsla och kompetenser, ett annat är att stärka förälderns känsla av att vara en resurs för sitt barn. Vi vill ge bollen till föräldern, guiden guidar inte barnet utan föräldern, som i sin tur samspelar med sitt barn.

Programmet utvärderas två gånger om året.

– Det intressanta är att när man frågar vad som är utmanande i Fhille, då svarar föräldrarna ”att hitta tiden att vara med sitt barn”. Men när man frågar vad som är värdefullt med Fhille svarar de ”att nu har vi äntligen hittat tiden att vara tillsammans”.

Det är lite av en paradox, men på nåt sätt ganska beskrivande.

Numera finns också Fhille för yngre barn: att leka och lära tillsammans, som riktar sig till föräldrar och deras barn i 4 till 5 års ålder.

– Vi har fått väldigt mycket frågor av både guiderna och personal på dagis, om det finns någonting för de yngre barnen. Om man får möjlighet att delta först under förskoleåret kan det vara lite för sent för en del.

Hem & skola • Dagisspecial

29

Bibliotekarien tipsar

Kontakt Aktuellt från förbundet

Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör.

Hon är förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors.

Här tipsar hon om tre böcker för olika åldrar.

Grunda en föräldraförening?

■■Vi har samlat information på vår webbplats om hur man skall gå tillväga då man grundar en föräldraförening. På vissa daghem finns redan en existerande förening och då kan man välja att ansluta sig till Förbundet Hem och Skola. Vi har redan 50 dagisföreningar och välkomnar ännu flera. – Vi på Förbundet Hem och Skolas kansli ställer gärna upp med råd på vägen! hemochskola.fi/dagis Ny plan för småbarnspedagogik ■■Hösten har kört igång med en ny plan för småbarnspedagogiken. Det är spännande att se hur man kommer att beakta föräldrar och vårdnadshavare i dagisets verksamhet. Vi på Hem och Skola har ett stort intresse att följa upp processen och få synpunkter från olika dagis. Hur utvecklar man föräldramedverkan på dagis?

Tidningen Hem & skola Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Ansvarig utgivare: Anders Adlercreutz, förbundsordförande.

Redaktör: Malin Wikström, tfn 044-7835888.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Marcus Rosenlund.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkigt dagis.

Distribution: En bunt på 15 exemplar sänds till dagis för utdelning till föräldrar och pedagoger.

Tryckeri: KTMP, Korsholm 2017.

Upplaga: 8 000. Årgång: 44.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

Dialogduken om värdegrunden ■■Vi har en ny tryckprodukt som dagispersonalen kan beställa för diskussion om värdegrunden under föräldrakvällar. Ett tryckt exemplar av Dialogduken lämpar sig för grupparbete med grupper på 4 till 6 personer. Pedagogerna på dagis kan kostnadsfritt beställa Dialogduken via vår webbplats.

Tio vilda hästar firar jul, text Grethe Rottböll, illustrationer Lisen Adbåge (Rabén & Sjögren, 2017) ■■De tio vilda men charmiga hästarna är tillbaka! Nu vill de ordna julfest för sina djurvänner. Genom rim och vers får vi följa med hästarnas julförberedelser och inbjudan till fest som blir dramatisk. Vännerna vill nämligen inte fira jul på hästarnas sätt och tackar nej till inbjudan. Starka vänskapsband och respekt för varandra, som är viktiga teman i boken, möjliggör slutligen en underbar julfest där alla trivs. De mjuka harmoniska illustrationerna fascinerar barnen som gärna följer med sin favorithäst uppslag efter uppslag. En rolig och viktig bok på en och samma gång.

Bockarna Bruse på badhuset, text Bjørn Rørvik, illustrationer Gry Moursund, översättning Pija Lindebaum (Lilla Piratförlaget, 2012) ■■Den norska folksagan om de tre bockarna Bruse har moderniserats rejält av Bjørn Rørvik i hans böcker om de kända bockarna. Konstellationen med de tre bockarna Bruse och det skrämmande trollet finns kvar, men handlingen i de hittills tre utgivna böckerna utspelar sig i miljöer bekanta för dagens barn: i en simhall, på ett åldringshem och i en skola. En humoristisk ton färgar hela berättelsen, som ökar i spänning då det befarade trollet dyker upp under trappan i simhallen och de tre bockarna ställs inför nya utmaningar. Gry Moursunds häftiga illustrationer fascinerar barn medan dialogerna även roar den vuxna.

Vildare, värre, Smilodon, text Minna Lindeberg, illustrationer Jenny Lucander (Förlaget, 2016) ■■En fin bilderbok om ett klokt barn som genom sitt iakttagande försöker lära sig att förstå hur människor, djur och världen fungerar. När allt känns obegripligt är det skönt att ha en bästa vän som man kan försöka förstå världen med. Även efter att bästa vännen flyttat bort finns vänskapen kvar. Berättelsen är ur ett barns perspektiv där de uttrycksfulla illustrationerna samspelar med barnets olika sinnesstämningar. Genom att läsa boken och ha tid för samtal kring den, får barnet och den vuxna en större förståelse för varandra och världen.

”Trygga relationer på dagis” – nya föreläsare ■■Hur kan vi skapa ett dagis där alla trivs och mår bra? Hur kan vi som föräldrar stöda våra barns kompisrelationer och det mobbningsförebyggande arbetet på dagis? Föreläsarna Annika Heikkilä, Maria Stoor-Grenner och Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser jobbar alla på Folkhälsan som sakkunniga inom det mobbningsförebyggande arbetet bland små barn. Föräldraföreningar som redan är medlemmar i Förbundet Hem och Skola kan anlita en av dem eller någon annan föreläsare från vårt nätverk för en föräldrakväll. Mera info: hemochskola­.fi/dagis­

anders Adlercreutz ordförande

Micaela Romantschuk verksamhets­ledare

maarit westerén informatör

Malin wikström redaktör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter.

Förbundet Hem och Skola är en centralorganisation för föräldraföreningar. Vi har över 270 medlemsföreningar som verkar vid svenskspråkiga skolor och dagis. Mera information om vår verksamhet på dagis finns på hemochskola.fi/dagis

Gnurf

PREMIÄR I FEBRUARI 2018!

Jujja och Tomas Wieslander – Sven Nordqvist:

MAMMA MU OCH KRÅKAN Regi: Olka Horila

Vänskap är viktigt för oss alla!

För barn i åldern 3 år och uppåt.

Speltid 45 min.

Förfrågningar och bokningar på teaterns kontor vardagar kl. 8.00 – 16.00, tfn 09-4391 220, hevosenkenka.fi, lippu.fi, e-post: hevosenkenka@hevosenkenka.fi

30

• hem & skola • Dagisspecial

Johannebacken 2, 02200 ESBO Hem & skola • Dagisspecial

31

Fem frågor

Föräldraföreningen vid Knattebo daghem i Malax har funnits sedan 2015, och föräldraföreningar behövs, säger ordförande Jenni Havulehto. – Vi kan ge det där lilla extra till barnen så att de till exempel kan göra fler utfärder.

Text: Malin Wikström • Foto: privat

Sätter guldkant på Knattebos vardag På Knattebo daghem finns kring 90 barn, fördelade på fyra avdelningar och två förskolegrupper. Cirka 40 familjer betalar föräldraföreningens medlemsavgift.

Den främsta fördelen med att ha en föräldraförening på ett daghem är enligt ordförande Jenni Havulehto att föräldraföreningen kan ge guldkant på tillvaron.

– Som vi vet har kommunerna ofta ansträngd ekonomi och satsar på det som behövs, då kan föräldraföreningarna komma emot och ge det där lilla extra.

Barnen tillbringar många timmar i veckan på dagis, då önskar man att de ska ha det så bra som möjligt där.

Föräldraföreningen har sporrat till idrottsaktiviteter och transporter till dem, förskolan åker också varje år på en omtyckt teaterresa till Vasa teater.

– Vi ger också en liten julklapp till varje avdelning på julfesterna. Det kan vara böcker, pussel eller någon leksak.

kunde åka skridskor. Man kunde också åka skidor eller grilla korv vid grillkåtan, gå en tipsrunda eller åka en hinderbana med skidor. Det var ett så omtyckt evenemang att vi nog ordnar det igen.

Stipendier och sponsorer

Evenemang och cykelhjälmar Gränsen mellan vad som hör till kommunens uppgifter och vad som hör till föräldraföreningens är hårfin, konstaterar Havulehto, där gäller det bara att med gott samarbete komma fram till vem som betalar vad. En medlemsavgift på 12 euro uppbärs varje år, i år höjdes avgiften med två euro. Orsaken är att föräldraföreningen börjar köpa gåvor till personalen vid jul- och våravslutningar istället för att samla in pengar till dem skilt.

Föräldraföreningen ordnar också olika evenemang för att få familjerna att komma samman.

– I juletider har vi något som vi kallar för adventskul, då finns det olika stationer som man kan gå till, det kan vara pepparkaksbakning, disco, ringlekar och pyssel. Det har varit ett omtyckt evenemang. I år blir det istället en gemensam julfest för hela daghemmet, temat är Finland 100 år och föräldraföreningen är

32

• hem & skola • Dagisspecial

■■Föräldraföreningen kan skjuta till där

kommunens resurser inte tillåter det, säger Jenni Havulehto.

med och ordnar. Det är så roligt att familjerna uppskattar det vi ordnar.

Föräldraföreningen strävar också efter att varje år bjuda in någon av Hem och Skolas föreläsare och förra året deltog man i Marthaförbundets och Hem och Skolas evenemang En smakfull kväll.

– På våren ordnade vi för första gången ett sportlovsjippo, då ordnade kommunen några tider till ishallen så att man

I den här föräldraföreningen är det styrelsen som gör det mesta.

– Om vi frågar föräldrar så hjälper de gärna till, men det är svårare att engagera dem att komma med i styrelsen. Vi lever ju själva småbarnsliv och vet att många har hektiska liv, men det skulle vara roligt om vi fick med flera.

I den här föräldraföreningen har man som huvudregel att det i styrelsen finns två föräldrar från varje avdelning: en ordinarie medlem och en suppleant, samt två personalrepresentanter.

– Sedan i fjol får personalrepresentanten räkna styrelsearbetet som arbetstid, där kom kommunen emot. Kommunen är överlag väldigt positivt inställd till föräldraföreningen och vi har ett jättebra samarbete med kommunen och daghemmet.

Förutom medlemsavgifter får för­ eningen in pengar via stipendieansökningar och via företag.

– Lokala företag har exempelvis bekostat cyklar till daghemmet. Det är roligt att företagarna är aktiva, trots att de själva kanske inte har barn på daghemmet.

Jenni Havulehto är engagerad i föreningen för att det är ett roligt sätt att påverka och lära känna barnen och föräldrarna.

– Vi har en härlig styrelse och vi har roligt ihop. Det är också givande att samarbeta med personalen och i det stora hela tar det inte så mycket tid. Jag är också klassförälder i mitt äldre barns klass och vem vet kanske jag engagerar mig i skolans föräldraförening någon gång i framtiden.