Hem & skola nr 4/2016

&

He m s k ola Nr 4/16 • Årgång 43 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

”Det behövs fler läsförebilder” Mikko Toiviainen har under året som gått jobbat för att få fler killar att läsa genom kampanjen #pojatkinlukee eller #pojkarläser.

Sidorna 4–7

■ Ny vardag i USA ■ Fråga juristen ■ Mobbning

2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

Jag läste för att jag såg vuxna läsa ■■Vårt äldsta barn Axel, som redan är 19 år, påminner oss emellanåt om hur oskäligt hårdnackade och osmidiga vi i tiderna var med honom när det gällde mediekonsumtion. När han var 6 år gammal lät vi inte honom se på Pokémon på morgnarna före dagis. Vi tyckte att det var för hektiskt, för våldsamt.

Om man har tid till övers kan man väl sätta sig ner och läsa en bok, eller se på Den lilla sjöjungfrun, en av det halva dussin VHS-kassetter vi hade. För det skall väl räcka?

Och visst fick det räcka. Den lilla sjöjungfrun tittade han och hans syster snällt på tills bandet slets ut och körde fast inne i bandspelaren. Möjligen avhjälpt av den smörgås som en gång också klämts in i samma apparat.

■■12 år senare måste vi medge att tiderna förändrats, och att vi inte på något sätt kan säga att vi har varit speciellt konsekventa med de syskonen som följde efter Axel. För varje barn har vi tänjt lite på reglerna, gett lite efter. Det som först känts som ett hot, ett irritationsmoment, har plötsligt blivit vardag. Vårt yngsta barn, Arik, tittar inte speciellt mycket på tv, men sitter nog sin beskärda del framför både dator och ipad. Har vi gett upp? Är spelet förlorat?

Kanske konsekvens är överskattat. Vi har fem barn, och alla har förhållit sig på olika sätt till digitala medier och apparater. Några har konsumerat, några primärt producerat. Och situationen har förändrats från år till år. En tid brukade barnen samlas framför datorn för att tillsammans göra stop-motion-filmer med legofigurer. Och då vill man ju inte att de skall sluta. Då får de sitta där hur länge de vill. Men emellanåt kan man inte undgå att bli frustrerad, som en mossig förälder ser det, då det aktiva producerandet övergår i en passiv konsumtionen av gapiga youtubers alster.

Och barnen skiljer sig också från varandra. Vår dotter är i allra högsta grad en producent. Om hon sätter sig framför datorn är det inte för att bara ta emot, utan i allra högsta grad för att ge.

Att göra filmer, att göra musik.

■■Är det kanske så, att vi i vår tro på att förhållandet mellan dator och barn är en enkelspårig gata inte ser interaktionen, det att barn ofta producerar, och än oftare lär sig när det sitter framför en ruta? Frågan är väl egentligen bara denna – vem styr, paddan eller barnet? Så länge det finns alternativ, så länge man

Vuxna på clownjakt ■■Det kan vara skrämmande med clowner, det har den här hösten visat. Då clownskräcken var som störst var det flera vuxna människor som i den lokala Facebook-gruppen tänkte gå på clownjakt med sina hundar. Och visst är det skrämmande med clowner som skrämmer andra, speciellt barn. Men vuxna människor som vill lösa saker med hårdhandskarna är minst lika skrämmande, oavsett om det bara är tomma ord.

I efterdyningarna av presidentvalet i USA har många vuxna reagerat starkt, Trump är det ena och det andra och världen kommer att gå under. Också många barn talar om valet tillsammans med sina kompisar.

Och det är skrämmande att inte veta vad som kommer att hända. Men, precis som i clowndiskussionen eller i mobbningsdiskussioner, kan vi vuxna inte överreagera eller överdramatisera – speciellt inte inför barnen. Barn lyssnar på vuxna, och vi måste kunna prata om svåra saker med dem, utan att skrämma upp dem.

foto: Marcus Rosenlund

kan koppla ner och av och göra något annat, är kanske mängden och sättet ändå en sekundär sak, någonting som kan vara individuellt och olika?

Alternativ, ja – om vi vill att det skall finnas alternativ måste vi också visa det själva. I min barndom minns jag hur jag mycket ofta såg mina föräldrar sitta i en stol och läsa. Det såg trevligt ut, och jag tyckte om synen. Följaktligen läste jag också mycket som barn, för att det fanns en förebild, ett exempel.

Här måste jag medge att jag själv sköter mig mycket sämre. Visst, jag läser – men ryckigt, och kanske okoncentrerat. Ofta handlar det inte om böcker, ut-

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

an om mitt arbete. Och allt oftare läser jag från en läsplatta. Om mina barn inte har en bild av att vuxna människor läser böcker, en bild av att det är något roligt, får jag kanske skylla mig själv. För exemplet har betydelse.

Och så tror jag det är bra att också medvetet dyka ner i barnens värld.

■■Kanske det är tid att ladda ner Pokémon Go på telefonen som nästa, och ta färjan ut till Sveaborg med honom. Jag har hört att Charizard synts där ute – och jag kan ju ta med en bok att läsa på båten.

Anders Adlercreutz

■■Den här hösten har jag läst många artiklar och inlägg om utbrändhet, både bland trettioåriga kvinnor och femtioåriga män.

Och jag har läst Christel Sundqvists bok Vonne och Marie, som handlar om just det – stress, för höga krav och att bränna ut sig.

Och det är bra att ämnet diskuteras, allt svårt ska kunna benämnas och uttalas. Men då det gäller stress och prestationer handlar det inte bara om ord.

Det finns otroligt många högpresterande barn, som också kämpar med stress och för höga krav. Men det hjälper inte att säga åt barnen att de ska ta det lite lugnt eller sänka sina ambitioner om vi som föräldrar inte gör det. Lika lite som det hjälper att vi föräldrar tror att man genom en app kan kontrollera barnens skärmvanor. Eller kontrollera kan man ju, men i vilken utsträckning hjälper förbud barn att förstå? Speciellt om våra egna skärmvanor fortsätter precis som förr.

Det är så svårt ibland, att sätta gränser för sig själv för att kunna visa exempel. Att sträva efter en tom tvättkorg, att göra sin sylt själv också om man egentligen inte har tid, eller att springa några maraton på semestern – det kan ge lite fel signaler. Kanske det är dags att införa hela pyjamasdagar tillsammans, dags att visa att man bara får vara, utan krav på nyttiga aktiviteter. Mindre stressade föräldrar kanske inte heller överreagerar då clowner kommer i deras väg. Clownerna fortsätter helt säkert att dyka upp, i olika skepnader, också i fortsättningen.

Malin Wikström

ordförande för Hem och Skola

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2016.

Upplaga: 36 000.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb,

Ansvarig utgivare: Anders Adlercreutz, förbundsordförande.

Redaktör: Malin Wikström, tfn 044-7835888.

Layout: Kim Malmberg.

Pärmbild: Miikka Pirinen.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo.

Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris:

anders Adlercreutz ordförande

Micaela Romantschuk verksamhetsledare

maarit westerén informatör

1,50 e/spmm.

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Malin wikström redaktör

Hem & skola

3

■■intervju

Om konsten att bemöta och mötas Det handlar om att lyssna och att känna in, att fokusera på det positiva, samt att kunna se förbi begränsningarna. I en välfungerande relation mellan skolan och hemmet föds de allra bästa förutsättningarna för ett barns skolgång.

Under seminariet How to meet a förälder, som arrangerades av Förbundet Hem och Skola och Finlands Svenska Lärarförbund, fick lärarstuderande i Vasa sig till livs om hur man samtalar med föräldrar.

– Konsten att föra ett konstruktivt samtal handlar om att fokusera på det positiva: berätta först om allt som är bra, lyft fram de unika färdigheter som just det här barnet besitter. Om det utöver det finns problem som behöver lyftas fram, betona att här finns en färdighet som vi skulle behöva öva mera på. Alla människor vill utvecklas, men ingen vill bli kritiserad, säger Ben Furman, barnpsykiater och familjeterapeut.

De blivande lärarna skrattar igenkännande när Furman jämför med hur flick- och pojkvänner brukar reagera på kritik som framförs i ett anklagande tonfall eller irriterat tonfall: – Brukar pojkvännen svara ”Oj tack, älskling, för att du hjälper mig med min personliga utveckling!”?

Nej, hur vi pratar med varandra är otroligt viktigt, och det gäller i alla relationer. Att gå rakt på problem gör att mottagaren låser sig i försvarsposition, och därifrån är det svårt att gå vidare. Det gäller att fundera på hur jag själv vill bli bemött som människa och vad som motiverar mig till samarbete.

Jobbar för öppenhet Robert Backman i Korsholm har 25 års erfarenhet av att arbeta som rektor på Norra Korsholms skola.

För honom är kontakten till hemmet och föräldrarna nyckeln till

■■Ida Kronholm är rektor för Kyrkostrands - Jungmans skola i Jakobstad, en skola som bedriver såväl allmän- som specialundervisning.

Kärnan i undervisningen är att utgå från individens förutsättningar.

■■Ben Furman är barnpsykiater, lösningsfokuserad familjeterapeut och föreläsare. Han betonar vikten av att det finns en välfungerande och välvillig kommunikation mellan skolan och hemmet.

den trygga atmosfären i skolan som i sig utgör grunden för själva inlärningen: – Jag strävar efter öppenhet och insyn i vårt arbete. Jag försöker möta alla föräldrar, och de viktigaste mötena går givetvis genom barnen. Det handlar om att rent konkret försöka träffa så många elever som möjligt varje dag, till att personligen närvara vid föräldramöten, bjuda in till Öppet hus-dagar och att skapa en vi-anda både bland personal och elever.

I mötet med föräldrar säger Backman att han har under årens lopp intagit en allt mer ödmjuk inställning.

alla former av funktionshinder.

När jag får frågan hur det är möjligt att kombinera allmän undervisning med alla dessa former av specialbehov svarar jag: är det inte så här världen ser ut? Vad som är normalt och anses som möjligt är inte relevant för oss, vi bygger istället upp möjligheter utgående från varje barns unika förutsättningar.

Att vara ung, kvinnlig rektor har inte alltid varit till Ida Kronholms fördel, det har ibland orsakat kollisioner i mötet med föräldrar från kulturer där kvinnans roll och uppgift är en annan.

– Jag har fått lära mig att kommunikationen ibland behöver va-

– Det handlar om att lyssna och om att respektera olikheter. Det kräver tålamod och eftertänksamhet, men också förmågan att vänta in rätt tidpunkt för ett samtal. Ska jag ringa föräldrarna under deras arbetstid, eller ska jag vänta till kvällen? Allt handlar om att skapa en positiv och konstruktiv anda.

Med varje barn i fokus Ida Kronholm är rektor för Kyrkostrands-Jungmans skola i Jakobstad, en skola som kombinerar allmän- och specialundervisning.

– Hos oss finns alla sorters barn, från alla möjliga kulturer och med

ra oerhört rak för att fungera, säger hon.

Kronholm poängterar också vikten av att aldrig ge upp, och att alltid kämpa för barnets rätt till jämlik utbildning och lika möjligheter, oavsett bakgrund eller förutsättningar.

– Utomhuspedagogik utgör till exempel ett viktigt inslag hos oss.

Att någon sitter i rullstol ska inte få vara ett hinder att delta i våra naturutflykter – kan man inte komma fram i rullstol, får vi hitta på ett annat sätt. Det handlar om att fokusera på möjligheterna istället för begränsningarna!

Sara Jungersten, Text och foto

GNURF

Kampanjen En nykter jul startar ■■Den riksomfattande kampanjen En nykter jul – för barnens skull ordnas för 19:e gången och understryker de vuxnas ansvar för barnens hälsa och välmående.

I finländska familjer upplevs situationer där vuxna uppträder betydligt berusade i barnens närvaro 2,2 miljoner gånger varje år, enligt kampanjen. Arrangörerna vädjar därför till alla vuxna att ge barnen en nykter jul.

Kampanjen syns i november–december i olika medier och verksamhetsmiljöer.

4

Hem & skola ■■reportage

Pojkar läser – men inte tillräckligt Pojkars läsförmåga halkar efter och var femte pojke är en svag läsare. Det är oroväckande, säger Mikko Toiviainen, som startade en kampanj i sociala medier för att tända läsintresset bland pojkar.

Allt började en dag i februari när Mikko Toiviainen tillsammans med några kolleger från förlaget där han arbetar var ute och sprang. De pratade om bokbranschen, och Toiviainen sade att han skulle vilja få fler unga män att intressera sig för böcker.

– Så varför gör du ingenting? tyckte en arbetskamrat.

Faktum är att finländska pojkars läsförmåga stadigt försämrats de senaste 15 åren, och det finns en växande klyfta mellan pojkars och flickors läsförmåga.

Statistik från Läscentrum visar att flickor i nian har ett försprång på i genomsnitt ett och ett halvt år jämfört med pojkar, en skillnad som börjar synas redan i lågstadiet.

Statistiken visar också att en femtedel av pojkarna är svaga läsare. Bland flickorna är motsvarande siffra fem procent. Fyra av fem svaga läsare är med andra ord pojkar. Läscentrum varnar för att pojkar hotar bli marginaliserade när det gäller läsning. På grund av svag läsförmåga riskerar de att inte klara sig i studier och arbetsliv.

När Mikko Toiviainen kom hem och sparkade av sig löpskorna publicerade han en kort video på sitt Instagram-konto, där han berättade att han det här året tänker jobba för att få fler killar att läsa.

Han lade till hashtaggen #pojatkinlukee.

– Det fick ett fantastiskt mottagande. Folk från bok- och biblioteksbranschen kommenterade att det här är en jättebra idé, att de också hänger på, och så började det växa.

Följande dag skapade han en Facebook-sida för kampanjen, och därefter konton på Instagram och Twitter. Inom kort hade kampanjen flera tusen följare.

■■Pojkar behöver fler läsförebilder: ishockeyspelare, artister, videobloggare som bryter stereotyper och visar att läsning är en bra grej, säger Mikko Toiviainen som jobbar inom förlags- och musikbranschen och själv är en aktiv bloggare. foto: Miikka pirinen

Läsförebilder efterlyses En av tankarna med kampanjen är att vara närvarande på sociala medier, där ungdomarna befinner sig.

– När jag pratar med pojkar får jag ofta höra att de skulle vilja läsa, men inte riktigt vet var de ska börja. Det är problematiskt, om det fina arbete som biblioteken gör och de fina böcker som förlagen ger ut, inte möter den här pub­liken, säger Mikko Toiviainen.

En idé skulle vara att bättre utnyttja internet och sociala medier för att kuratera intressanta böcker och synliggöra nyttan med läsning, menar han. En annan idé är fler läsförebilder.

– Bildning och bokvisdom är något som inte får särskilt mycket uppmärksamhet på sociala medier av personer pojkar ser upp till. Här behövs fler läsförebilder. Ishockeyspelare, artister, videobloggare som bryter stereotyper och visar att läsning är en bra grej.

■■Pojkar läser ofta andra texter, andra genrer och på andra sätt än flickor gör. Underskatta inte faktaböcker och seriealbum, säger bibliotekarierna Leena Pylkkö och Maria Österman. foto: Pamela Friström

Hem & skola

Toiviainen kommer att arbeta aktivt med kampanjen till årets slut, men hoppas att #pojatkin­ lukee blir en slogan som får ett eget liv, och som utnyttjas av alla som vill uppmuntra pojkar att läsa. På svenska kan man till exempel använda hashtaggarna #pojkarläserockså eller #pojkarläser.

All läsning är okej På barnavdelningen i huvudbiblioteket i Åbo har bibliotekarierna Leena Pylkkö och Maria Österman plockat böcker som brukar gå hem hos pojkar.

– Andreas Palmaers böcker, till exempel Varulvsboken eller Zombieboken. Korta och lättlästa, med fantasifulla illustrationer och roliga fakta. De handlar bland annat om hur du känner igen en varulv, eller hur du vet att din bror inte är en varulv, läser Pylkkö.

– Skräckböcker är alltid bra, säger Österman.

–Här har vi Drakherren, en fantasyserie som handlar om en pojke som dras in i det ena äventyret efter det andra. Den rekommenderar jag ofta åt sådana som inte ännu klarar av att läsa tjocka böcker, berättar Pylkkö.

– Eller vitsböcker, våra Bellmanböcker är alltid alldeles sönderlästa, säger Österman.

Enligt Pylkkö och Österman lånar pojkar kanske lite annorlunda böcker än flickor.

– Mycket faktaböcker, Minecraftböcker, Guinness rekord-böcker, Star Wars-böcker, serieböcker och sportböcker, rabblar Pylkkö upp. Österman och Pylkkö berättar att de ibland hör lärare säga till elever som till exempel valt ett seriealbum att låna ”riktiga böcker” i stället. Problemet är att lättlästa böcker ibland inte är tillräckligt spännande för att man ska ha intresse att läsa dem, medan böcker som är mer spännande ofta är

”När jag pratar med pojkar får jag ofta höra att de skulle vilja läsa, men inte riktigt vet var de ska börja.” mer krävande, förklarar de. Tecknade serier däremot är både lättlästa och spännande, och därför inte alls något dumt alternativ till svaga läsare.

– Vi tycker ju att all läsning är okej, säger Österman.

Fråga bibliotekarien Till alla osäkra läsare som inte vet var de ska börja uppmanar Öster-

5

man och Pylkkö att ge biblioteket en chans.

– Man kan alltid komma till biblioteket, och man kan alltid fråga bibliotekarien, säger Pylkkö.

För att locka nya besökare, och särskilt pokemonjägare, har man på huvudbiblioteket i Åbo riggat upp en station där besökare kan ladda sina telefoner. På barnavdelningen pågår en Pokémonfrågesport, med nya frågor varje vecka.

I slutet av november ordnas också ett större Pokémon-evenemang.

– Det har helt klart lockat hit en ny grupp kunder. När jag jobbade i går kväll kom en pojke fram till mig och frågade mig om jag visste vilka häftiga pokémon han hittat här, berättar Österman.

– När de väl är här märker man att de annars också ser sig lite nyfiket omkring, ler hon.

Pamela Friström

6

Hem & skola ■■reportage

”De behöver en positiv läsupplevelse” Ett gäng datanomstuderande sitter och tittar smått skeptiskt på när en medelålders fabo från Grankulla sitter vid katedern i Prakticum och spelar hårdrock så persiennerna vibrerar. Klockan är strax efter åtta en kylig morgon i oktober.

The bugle sounds as the charge begins / But on this battlefield no one wins / The smell of acrid smoke and horses breath / As you plunge into a certain death – Jag är här för att inspirera grabbarna att läsa, det gör jag genom att belysa hårdrockens litterära rötter. Till exempel, textraden ovan är från Iron Maidens The Trooper, inspirerad av Alfred Tennysons dikt The Charge of the Light Brigade, som handlar om slaget vid Balaklava under Krimkriget 1854.

– Låten fick i tiderna mig att låna boken med Tennysons dikt.

Samtidigt plockade jag upp Hemingways Klockan klämtar för dig, som inspirerade Metallica till låten For Whom the Bell Tolls.

Det är rätt så tomma miner i pulpeterna den här morgonen.

Kanske ingen lyssnar på hårdrock längre. Senare hör jag att grabbarna gillar hiphop och Justin Bieber.

Jag frågar Lucas Sjöberg, 18 år, vad läsning betyder för honom.

Inte mycket numera, svarar han, men: – Som liten läste jag jättemycket, serier och Narniaböckerna, jag lärde mig själv att läsa, men numera läser jag inte så mycket.

Sjöberg berättar att hans mamma brukade läsa för honom då han var liten. Om han mot förmodan skulle börja läsa nu så skulle

det vara en pappersbok.

– Jag tycker bara att det är jobbigt att hålla i nån ipad när man läser.

Nico Tarkkonen, 18, och Oscar Hellström, 19, håller med.

Deras mammor brukade läsa för dem när de var små, men numera läser de själva nästan inte alls, eventuellt nyheter, men definitivt ingen skönlitteratur.

Skulle de ta sig an en bok så skulle de alla välja en pappersbok. Datanomstuderande får väl tillräckligt med skärmtid i studierna, tänker jag. Och dessutom, som Hellström säger: – Papper är old school.

Jag frågar läsambassadören Katarina von Numers-Ekman vad hon tänker då hon hör grabbarnas svar.

– Nog är det ju lite bekymmersamt. Kanske de trots allt har till-

räckligt med läsflyt för att klara sig i arbetslivet. Det behöver inte betyda att de blir marginaliserade, men när man funderar på samhällsdebatten och vikten av att vara källkritisk och granska fakta, så känns det nog lite oroande, speciellt om man inte ens läser dagstidningar. von Numers-Ekman ser det hur som helst som ett positivt tecken att alla tre killar har fått ta del av högläsning som barn. Chansen att man hittar tillbaka till böckerna är högre då, tror hon.

– Men om du aldrig under din uppväxt har fått en positiv läsupplevelse så är det mera osannolikt att du hittar tillbaka till böckernas värld som vuxen. Inte omöjligt, men osannolikt.

Plötsligt hör jag ett eko från det förflutna, jag tror det var en äldre släkting till mig som sade lite

nedsättande om dem som valde yrkesskolan framför gymnasiet: ”De har inte läshuvud”.

Kan det faktiskt vara så att någon väljer att bli till exempel elmontör, inte för att den brinner för det utan för att den helt enkelt inte är av den sorten som läser?

– Jag tror att det inte alltid är så, men jag tror nog att det händer, säger Katarina von Numers-Ekman, som också är modersmålslärare, och lägger pannan i lika djupa veck som mina.

Jag måste ännu fråga Nico Tarkkonen att om han trots allt fick för sig att börja läsa en bok, en hurdan bok kunde det vara fråga om?

– Kanske någonting i stil med Lord of the Rings.

Jaaa! Den gamla Tolkien-diggarens hjärta blev med ens lite varmare. Det finns hopp trots allt.

Marcus Rosenlund

■■Lästips från pojkar ■■Pojkar lånar mycket spänning, faktaböcker, Minecraft-böcker, Guinness rekord-böcker, Star Warsböcker, vitsböcker, serieböcker och sportböcker, säger bibliotekarierna Lee­ na Pylkkö och Maria Österman. foto: Pamela Friström

Edvin, 6 år: Böckerna om Sixten och Blixten av Aino Havukainen och Sami Toivonen. ”De är jätteroliga och innehåller en massa fakta.”

Victor, 7 år: Viktor Banan av Jan Mogensen. ”För han åt bara apelsiner och vill inte ha något avlångt, gult och prickigt. Men sen åt han det ändå!”

Felix, 8 år: Böckerna om Risto Rappare av Sinikka Nopola och Tiina Nopola. ”De är roliga.”

Otto, 8 år: Böckerna om Harry Potter. ”De är bara såå bra!” Serien om Kapten Kalsong av Dav Pileky. ”Roliga!” Böcker om Star Wars. ”De är intressanta.”

Neeo, 9 år: Fem-böckerna av Enid Blyton.

”De är liksom spännande.”

Oscar, 9 år: Böckerna om Sune och Håkan Bråkan av Sören Olsson och Anders Jacobsson. ”För ibland gör de fel och pappan klantar sig. Håkan är så kul då han ska göra goda gärningar. Då går det dåligt.”

Jakob, 10 år: Serien Hur man tämjer sin drake av Cressida Cowell.

”Hicke kan allt om drakar och han klarar sig till sist.” Boken om andra världskriget av Peter Chrisp. ”En bra bok för alla som är intresserade av världskriget.”

Pietari, 10 år: Narnia-serien av C.S. Lewis. ”Jättebra och spännande!” Doktor Proktors pruttpulver av Jo Nesbø. ”Den är också spännande.”

Anton, 10 år: Dagbok för alla mina fans av Jeff Kinney. ”Roliga berättelser och bra bilder.”

Evert, 11 år: Böckerna om Lasse-Majas detektivbyrå av Martin Widmark. ”De är spännande.”

Robin, 11 år: Gretzkys självbiografi av Wayne Gretzky och Rick Reilly. ”För jag drömmer om att själv bli proffsidrottare!”

Hem & skola

■■Oscar Hellström, Nico Tarkkonen och Lucas Sjöberg studerar tredje året på datanomlinjen. De läser i stort sett ingen skönlitteratur längre, men då de var barn läste deras mammor för dem.

7

8

Hem & skola ■■intervju

”Lagstiftningen kring skolan luddig” I den nya spalten Fråga juristen har du som förälder möjlighet att ställa frågor. De besvaras av jurister på Regionförvaltningsverkets svenska enhet för bildningsväsendet.

De benar ut olika frågor som gäller lagstiftningen inom bildningen, en lagstiftning som de anser vara ganska luddig.

Thomas Sundell och Ira Vanne på Regionförvaltningsverket behandlar juridiska ärenden som gäller den svenskspråkiga utbildningen i hela fasta Finland. De handlägger bland annat klagomål som kan handla om alla laglighetsaspekter i skolan, och omprövningsbegäran av vissa beslut så som antagningsbeslut till skolor och beslut om särskilt stöd. De får också cirka 200 frågor per år via e-post och telefon. En stor del av jobbet handlar om att fortbilda personalen.

– Ofta när vi fortbildar gäller det att lära lärarna och rektorerna att tänka i rätt riktning, de måste ju fatta besluten själva. Den klassiska frågan är om tystnadsplikten: ”Vad får vi säga? Det kan inte jag som jurist svara på, det är bara ni som kan göra den bedömningen, jag kan säga att ungefär så här kan ni tänka”, säger Thomas Sundell.

Ett problem är att lagstiftningen inom bildningen är väldigt luddig.

– Det finns för få normer och väldigt luddiga formuleringar, till exempel formuleringar om när något är ”ändamålsenligt” eller ”barnens bästa”. Det gör ju att det inte finns ett bra svar på allting.

Den största diskussionen under de senaste åren har varit den om ■■Fråga: Mitt barn ska åka på lägerskola i höst. Sammanlagt kostar lägerskolan över 300 euro per elev.

Vi har ordnat kaffeserveringar och samlat in pengar på olika sätt. På ett föräldramöte uppgav skolan att det ännu saknas 90 euro per elev.

Då beslutades det att denna summa ska betalas av respektive familj.

Skolan sade att de familjer som inte har råd med detta kan vara i kontakt med skolan. Efter ett tag fick vi en räkning från kommunen på 90 euro. Är detta ok?

Undrar pappa som trodde att grundskolan var gratis

Svar: Enligt 16 § i Finlands grundlag har alla rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. Utgångspunkten är alltså att varje barn ska kunna delta i undervisningen på lika grunder utan att behöva betala något. En lägerskola utgör undervisning i och med att den är inskriven i läsårsplanen, och därför får det inte utgöra ett hinder för deltagande att en

■■Thomas Sundell och Ira Vanne svarar på juridiska frågor som anknyter till skolan i spalten Fråga juristen. foto: Malin Wikström

deltagandet i Stafettkarnevalen.

– Den fick nog hela Svenskfinland i uppror.

– Inget av våra tidigare beslut har väckt så mycket allmänt intresse.

Tydliga regler viktigt Något som juristerna lagt märke till är att då det händer något i skolan, då efterlyser många mer disciplin.

– Det var bättre förr, säger

■■fråga juristen Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga som du vill ha svar på – mejla redaktor@hemochskola.fi

många, ändå har det kommit mer disciplinära åtgärder i lagstiftningen jämfört med tidigare, säger Ira Vanne.

– Inläggen i debatten på sociala medier blir lätt att ”på min tid, ja då var det hårt – då skidade vi i uppförsbacke både till och från skolan, och nog blev det folk av oss också”. Man kan ju inte riktigt jämföra då och nu, säger Thomas Sundell.

Speciellt då det gäller disciplin viss familj inte har bidragit med pengar till kassan.

I princip ska skolan kunna finansiera all sin verksamhet med egna medel, men i praktiken deltar familjerna ofta i medelanskaffningen för att det ska vara möjligt att ordna större evenemang såsom lägerskolor. Så länge ingen elev lämnas utanför på grund av att familjen inte har bidragit med pengar i samma mån som andra är detta okej. Men rättviseaspekten gör naturligtvis att det är bra att man förvissar sig om att alla kan och vill bidra redan då man börjar planera en lägerskola eller liknande. Uppenbarligen är det den typen av kollektiv överenskommelse som gjorts i frågeställarens skola.

För att frågeställaren ska vara skyldig att betala krävs det att man kan anse att han har ingått ett giltigt avtal om betalning. Här finns två problem. För det första är det osäkert om ”beslutsfattandet” på ett föräldramöte har gått till på ett sådant sätt att varje deltagare kan

är det viktigt med tydlig reglering.

– Lärarna upplever att allt har tagits ifrån dem, men inga befogenheter har tagits ifrån dem – de har inte haft dem tidigare. De har bara gjort. Det som har hänt är att man mer och mer har börjat beakta lagbundenhetsprincipen – det som inte står i lagen får du inte göra. Det ligger i allas intresse att man har en tydlig reglering vad man får och inte får göra.

”I och med att medelanskaffning­ en helt och hållet bygger på frivil­ lighet från början till slut kan det vara skäl att redan i planeringsskedet ha en plan B för den händelse att alla familjer inte bidrar lika mycket till kassan.”

Nu står Ira Vanne och Thomas Sundell till föräldrarnas tjänst också i tidningen Hem & skola.

Riktigt alla frågor kan juristerna ändå inte ge svar på.

– Det är svårt att svara på vissa frågor som är väldigt mångfacetterade, till exempel om mögelproblematik. Det är bättre med avgränsade frågor. Det ska heller inte gå att känna igen vilken elev eller vilken skola frågan gäller.

Malin Wikström anses ha gjort en viljeyttring i förhållande till avtalet. Typiskt är det ju så att någon föreslår och många tiger, och alla familjer är inte heller nödvändigtvis representerade på det möte där överenskommelsen görs. För det andra får ett avtal inte strida mot lag eller god sed.

Eftersom den grundläggande utbildningen enligt grundlagen ska vara gratis är ett avtal som säger något annat i strid med lagen och därför sannolikt inte bindande på ett sådant sätt att skulden kunde drivas in. Det betyder dock inte i sig att det är fel att göra frivilliga överenskommelser om betalning – ett slags donation till det gemensamma ändamålet.

I och med att medelanskaffningen helt och hållet bygger på frivillighet från början till slut kan det vara skäl att redan i planeringsskedet ha en plan B för den händelse att alla familjer inte bidrar lika mycket till kassan, till exempel så att resmålet kan ändras eller att skolan kan skjuta till pengar.

+++++ HELSINGIN SANOMAT

�Allt är bäddat fÜr ett storslaget allüldersäventyr.�

YLE

Utnyttja familjepaketet

av Robert Louis Stevenson, dramatiserad av Bryony Lavery RegissĂśr: Paul Garrington Rekommenderas frĂĽn 7 ĂĽr och uppĂĽt

ON TO FR

7.12 8.12 9.12

kl. 18 kl. 18 kl. 12

LĂ– TI MĂ…

10.12 20.12 26.12

kl. 13 kl. 18 kl. 13

TI ON LĂś

27.12 28.12 7.1

kl. 18 kl. 12 kl. 18

MĂĽ Ti On

9.1 10.1 11.1

kl. 18 kl. 12 kl. 18

To Fr LĂś

12.1 13.1 14.1

kl. 18 kl. 18 kl. 13

Rätt till ändringar fÜrbehülles

Boka biljetter via Svenska Teatern eller lippu.fi Svenska Teaterns biljettkassa är Ăśppen mĂĽndag–lĂśrdag kl. 12–18 samt 1 h innan fĂśreställningen bĂśrjar, tel. (09) 6162 1411 *UXSSERNQLQJ RFK LQIR P§QGDJČ‚IUHGDJ NO Č‚ WHO Č? /LSSXSLVWH P§QGDJČ‚V¸QGDJ NO Č‚ WHO â‚Ź/min+lsa)

svenskateatern.fi

10 Hem & skola ■■reportage

■■Dani Helenius, Olivia Heerman, Charlotta Allamo, Olivia Pettersson, Oliver Lindström, Lucas Hellman och Kevin Määttä är överens om att Billnäs är en skola som satsar på att alla skall må bra

Gul f lagg – ett sätt att öka trivseln i skolan

Gul flagg är en metod som betonar vikten av att eleverna trivs i sin skolvardag och lär sig social kompetens. Det är också ett sätt att förebygga­mobbning. Konceptet kommer från Irland och har nu börjat­tillämpas i fyra Raseborgsskolor.

– Vi ville ha något mer än Kiva skola, där man under vissa timmar talar om anti-mobbning. I stället ville vi syresätta vackra ord som tolerans, respekt, vi-anda, ansvar för närsamhället och jämställdhet och göra dem till en naturlig del av vår vardag.

Det säger Charlotta Allamo, rektor för Billnäs skola i Raseborg, som är en av de fyra skolor i staden som implementerar gul flagg i praktiken.

De övriga är Snappertuna skola, Västerby skola och Pojo kyrkoby skola.

Alla i skolan jobbar målmedvetet för att alla ska må bra och tri-

vas. Det kräver mycket arbete och diskussioner.

– Du kan inte bara säga åt en elev att vara social, utan att ele­ ven förstår vad det betyder. I lärarkåren har vi fört många och långa diskussioner kring värdegrundsfrågor. Hela personalen måste stå bakom samma tankar och jobba för samma sak. Vi behöver ständigt återkommande träning, säger Charlotta Allamo.

För ett par år sedan var hon på Irland och bekantade sig där med gul flagg.

– Jag tände genast på det och tyckte att det mycket väl går att införa i vår skola, som i år har 46

elever. Vi har jobbat hårt för att komma igång med det och nu börjar bitarna falla på plats.

Till programmet hör att elever­ na får fylla i enkäter och sociogram. Genom dem får man veta hur eleverna förhåller sig till varandra, om de alla har någon kamrat att vara tillsammans med och hur de allmänt mår.

– Det kommer nästan alltid fram något som vi inte visste. Genom enkäterna får vi redskap att genast ta tag i problem och följa upp dem. Elevvårdsgruppen involveras också.

Föräldrarna känner också till vad gul flagg syftar till och skolan

Hem & skola

Klassresa till Ă…land!

Nu är det dags att boka ürets klassresa till Åland.

Allt ni behÜver gÜra är att kontakta oss sü hjälper vi er med allt frün bütresan, boende i alla olika prisklasser, mültider och de roliga programpunkterna som gÜr resan extra minnesvärd.

PaketfĂśrslag frĂĽn 59 â‚Ź per person

Priset inkluderar bütresor t/r Åbo–Mariehamn, Üvernattning med frukost samt middag pü ankomstdagen.

Hamngatan 7, 22100 Mariehamn • www.alandhotels.ďŹ tel. 018 15 555 • info@alandhotels.ďŹ

BLI SCOUT! FÜlj oss pü Facebook #partioscout ! '-?ŠN *O ! '-

a. foto: Tua Ranninen har en naturlig kontakt till fÜräldrarna. – Allt vi gÜr är Üppet och fÜräldrarna är när som helst välkomna att titta in och diskutera, säger Charlotta Allamo.

Eleverna hÜrs Eleverna är självfallet involverade. I skolan finns fyra rüd: Elevrüdet, miljÜrüdet, aktivitetsrüdet och it-expertisrüdet. Det finns elevrepresentanter med i alla de här rüden.

Elevrüdet har en stark ställning och für till exempel bestämma om temadagar och temaraster. Charlotta Allamo har tillsammans med lärarna Annika Madsen och Krista Halonen gjort ett studiebesÜk i Martti Ahtisaaren koulu i Kuopio och fick med sig kompismedling (pü finska Verso) i bagaget. Det har man där tillämpat med stor framgüng. – Det innebär att eleverna funge­rar som medlare i konflikt-

situationer. Lärarna finns med i bakgrunden och har ansvaret, men situationen klaras oftast upp pü ett bra sätt eleverna emellan. Vi bÜrjar med kompismedling senare i ür.

Kevin Määttä och Lucas Hellman gür i trean, Dani Helenius i femman och Olivia Heerman, Olivia Pettersson och Oliver LindstrÜm sexan. Att de trivs i sin skola fÜrsäkrar de med en mun.

FÜr dem är gul flagg en naturlig del av skolvardagen.  – Man skall inte lämna nügon ensam och sü skall man vara snälla mot varann. Vi har ocksü vänelever som vi äter med och de stora väneleverna läser fÜr de mind­ re och lär dem att använda läsplattan. – Det är bra att Billnäs är en liten skola. Här är inte sü münga som mobbar, de yngre kan leka med de äldre och lärarna hjälper.

Tua Ranninen

■■gul flagg Jobbar med anti-mobbning och att Üka trivseln och välfärden i skolan. Skolan arbetar fÜr en gemensam värdegrund, där fÜräldrar och elever involveras. Man arbetar fÜrebyggande och tar i problem genast när de uppstür. Samarbete med närsamhället är ocksü viktigt och eleverna jobbar med konkreta projekt fÜr att lära känna sin hembygds historia.

Kommer frün Irland där det skapats fÜr att motarbeta utanfÜrskap och fira müngfald. Är en metod i ütta steg som genomsyrar hela undervisningen.

Precis som grÜn flagg, där miljÜmedvetenheten betonas, müste vissa kriterier uppfyllas fÜr att man officiellt kan kalla sig en gul flaggskola. Det kan man ännu inte i Finland.

Läs mera pü yellowflag.ie.

11

12 Hem & skola ■■fem frågor

I Kyrkslätt fixar Hem och Skola första maj

Vad gör er förening?

– Ända sedan 1968 har föreningen ordnat ett jippo på första maj i Kyrkslätt centrum, det är jättepopulärt och det enda som händer i Kyrkslätt på första maj.

Det är vår största inkomstkälla. Vi ordnar också en gröt- och pysselkväll varje höst, då pysslar gymnasieeleverna med yngre elever. I fjol ordnade vi ett omtyckt läsjippo tillsammans med läsambassa-

Foto: Johan Lindholm

dören. Föräldrarna fick gå på föreläsning samtidigt som det ordnades parallellprogram för barnen.

Vi samarbetar också med den lokala biografen för att barnen ska få se svenskspråkiga filmer. På sommaren förnyades skolgården, i den processen var vi med på ett hörn. På gården fanns inte ens gungor tidigare, men med hjälp av bidrag från olika stiftelser har vi kunnat skaffat bland annat gungor och klätterställning.

Hur väljer ni vad föreningen ska satsa på?

– Det är antingen någon i styrelsen som har en idé, och så förverkligar vi den, eller så blir vi kontaktade av någon förening eller instans som har en idé och frågar om vi vill vara med. För att ta ett exempel: vi organiserar en mel-

lanmålskurs för klass 3 och 4 nu i november, och initiativet till den kom från Ungmartha.

Hur svårt är det att engagera både de yngsta och de äldsta i skolan?

– De flesta aktiviteterna riktar sig till de lägre klasserna. För gymnasieeleverna ordnar vi egentligen inte program, där handlar det mest om att ge bidrag, bland annat för teaterbesök.

Hur engagerar ni föräldrarna?

– Det är väldigt varierande hur mycket folk engagerar sig. En del deltar flitigt i jippot på första maj, många har själva upplevt det som barn och vill att traditionen ska fortsätta. Det är lättare att engagera lägre klassers föräldrar, i de högre klasserna blir det svårare.

Men, med tanke på antalet elever

DEN STORA FINLANDSSVENSKA

KRYSSNINGEN

3-4 FEBRUARI 2017

BENJAMIN

ARNE ALLIGATOR

”Det känns me­ ningsfullt och viktigt, och vi ser konkreta resul­ tat.” är det bara en bråkdel som betalar medlemsavgiften.

Varför är du själv med?

– Jag tycker att det är en vettig och givande verksamhet som bidrar till barnens skolvardag. Det känns meningsfullt och viktigt, och vi ser konkreta resultat – vi kan till exempel bidra till att göra klassrummen trivsammare. malin wikström

Luciamärket – det frivilliga engagemangets symbol!

Nu är luciamärket här igen och tusentals ivriga barn löser ut märken till försäljning. I första hand gör de det på sin egen skola där lärarna och frivilliga medarbetare i våra föreningar hjälper barnen i deras kanske första riktiga sociala uppdrag.

Många barn vill göra en god gärning och dessutom är det ett sätt att förtjäna lite fickpengar, eftersom försäljarna får en provision på 80 cent per sålt märke. Föräldrarnas tillstånd behövs för att ett barn ska få sälja märken.

Pengarna från luciamärkesförsäljningen används för hälsofrämjande verksamhet i Folkhälsans lokala föreningar, medan pengarna från den riksomfattande luciainsamlingen används för att stöda utsatta familjer, som har svårt att orka i vardagen.

LUCIAMÄRKET 2016 Luciamärket kostar 4 euro.

Försäljarens provision är 80 cent per märke.

ALFONS&MÅLLGAN

PLUS: FORK • SOFIA SIDA • FRIDA ANDERSSON • FREDRIK FURU • ALFRED BACKA • SINGELMINGEL • OCH MÅNGA, MÅNGA FLER Familjens minsta följer med gratis! 6-11-åringar: 10 euro, 12-17-åringar: 30 euro.

I priset ingår buffémiddag och sjöfrukost.

Sista chansen att se den mysiga julpjäsen om gubben Pettson & hans katt Findus julbestyr!

Sven Nordqvist

©Sven Nordqvist

Mira Strandberg är ny ordförande i Kyrkslätt Hem och Skola, en förening med medlemmar från grundskolans första klass till gymnasiet.

Föreningen är aktiv, och sysslar med allt från jippo på första maj till samarbete med den lokala biografen.

BOKA DIN PLATS PÅ WWW.KRYSSNINGEN.FI Tilläggsinformation kryssningen@bildningsforbundet.fi eller 040 703 6085 vardagar kl. 10-15

SVENSKA BILDNINGSFÖRBUNDET to fre

8.12 kl.18 9.12 kl.18

lö

10.12 kl.12

to

15.12 kl.10+18

fre 16.12 kl.10+18 lö

17.12 kl.15

ti

20.12 kl.10+18

BILJETTER: 8 € morgonförest.

14 € kväll och lörd.

ungateatern.fi

Tel: 09-8620 8200 Lillklobb, Klobbskogsvägen 9, Esbo

■■läslust

Läsambassadören tipsar

■■recept

Katarina von Numers-Ekman är förälder, modersmåls­ lärare, barnboksförfattare och läsambassadör. Här tipsar hon om tre böcker för olika åldrar.

Högläsning

Mellanåldern

Ungdom

■■Halsen rapar hjärtat slår – rim för 0-100 år! av Emma Adbåge och Lisen Adbåge (Natur och kultur, 2016) Den här rim- och ramsboken är de bilderboksskapande och kritikerrosade systrarna Adbåges första gemensamma bok. Den innehåller roliga och ibland riktigt knasiga verser på rim om allt från skateboardsvampen som åker fort till frågan om vad konst egentligen är för någonting. Här finns också fingerramsor, gungramsor och verser som man kan lära sig veckodagarna med. Illustrationerna är färggranna och uttrycksfulla och innehåller en massa detaljer att titta på och prata om.

■■Pinsamt och livsviktigt. Yokos nattbok av Annika Sandelin med bilder av Linda Bondestam (Förlaget, 2016) Här kommer del två till den populära Yokos nattbok (Schildts&Söderströms, 2014) där vi lär känna den tioåriga flickan Yoko som berättar om familjen, vännerna och skolan i sina nattliga anteckningar. Bara några dagar har hunnit förflyta sedan vi lämnade huvudpersonen i den första boken och Yoko går förstås fortfarande i klass 4B och tycker det är fruktansvärt pinsamt att hennes mamma fått jobb som bildkonstlärare i skolan. Annika Sandelin fortsätter att blanda vardagliga fnissigheter med djupt allvar på sitt alldeles speciella sätt.

■■Konsten att ha sjukt låga förväntningar av Åsa Asptjärn (Bonnier Carlsen, 2014) Den här ungdomsromanen handlar om femtonåriga Emmanuel Kent som längtar efter att få högre status i skolkretsarna. Han är finnig och spinkig och hänger mest med sin enda kompis, Tore med de gröna gummistövlarna.

När Tore är borta från skolan försöker Emmanuel ta chansen att bli någon annan än tönten han alltid varit, men det mesta går förstås på tok. Huvudpersonen talar rakt till läsaren med det uttalade syftet att hjälpa andra att inte begå samma pinsamma misstag som han själv.

Språket är enkelt, humoristiskt och vardagsfilosofiskt.

foto: Kaisa Nordlund

Müslikex De här kexen är jättegoda och dessutom glutenfria, mjölkfria och veganska. De passar alltså nästan alla!

Ingredienser: 6 dl glutenfria havreflingor 2 dl glutenfritt havremjöl

eller mjölblandning 1 dl russin 1 dl mandlar 2 dl socker 2 tsk kanel 1 tsk kardemumma 2 tsk ingefära ½ tsk bakpulver 1 krm salt 2 dl olja 2 dl vatten

TEATER TAIMINE turnéteater för barn och ungdom Tove Appelgrens nyskrivna pjäs

Svea & Finn En fartfylld komedi om vad som verkligen är finast med Finland 100 år.

Premiär 09.02.2017

Åk. 1-6

Regi Tove Appelgren

I alla roller CG Wentzel och Oskar Silén

Beställningar och förfrågningar 040 685 3939, info@taimine.fi, www.taimine.fi

Gör så här: ■■Sätt ugnen på 200°C. ■■Finhacka russinen och mandlarna, det går bra att använda en mixer.

■■Ta en stor skål och häll i de hackade mandlarna och russinen.

■■Blanda i resten av de torra ingredienserna. Kolla att du har med allting!

■■Tillsätt olja och vatten. Rör om ordentligt.

■■Ta fram två plåtar med bakplåtspapper.

■■Klicka ut cirka 20 runda kex.

Platta till ordentligt, till exempel med en gaffel.

■■Grädda i ugnen 12–15 min.

Recept: UngMartha

14 Hem & skola ■■reportage

■■Bildkonstlärare Jonas Grundvall funderar tillsammans med Kevwe Oke, Olga Järf och Max Pietikäinen på illustrationer till diktboken Hoplaxskolan ger ut i samarbete med Helsingfors Arbis. f

Helsingforselevernas poesi blir I Hoplaxskolan i Helsingfors har eleverna den här hösten jobbat med poesi. Alla skolans 380 elever deltar nämligen i en interaktiv antologi som ges ut i december.

– Avtryck är ordet som behöver illustreras. Vad är avtryck?

– Vattenfärger som inte torkat.

När man trycker papperet mot ett annat papper blir det ett avtryck.

– Tummen kan ge ett avtryck.

På Hoplaxskolans Hagaenhet i Helsingfors kläcker man idéer under bildkonstlärare Jonas Grundvalls ledning. I dag skapas de sis-

ta illustrationerna till diktantologin Avtryck – Dikter om allt och ingenting, där eleverna också skrivit dikterna. Antologin är interaktiv, med plats för läsarens egna dikter och med bilder som kan färgläggas.

– Jag har fått inspiration av en japansk konstnär, förklarar Olga Järf när hon visar upp sin teck-

ning med en färgglad pumpa och olika ornament.

Eleverna får använda högst fyra olika färger per teckning och alla arbetar med tuscher.

– Lite svårt har det varit, tycker Max Pietikäinen och Kevwe Oke. Kevwe har fyllt sitt papper med tecknade bokstäver medan Max

har skrivit ner siffror i olika färger – de behövs för rubriker och sidnummer i boken. Alla Hoplaxskolans cirka 380 lågstadieelever deltar i diktprojektet och alla deltar i den tryckta boken med något de har gjort.

Projektets initiativtagare är Helsingfors Arbis biträdande rektor Pamela Granskog, som också är aktiv i Hagaenhetens föräldraförening.

– Vi är ett ”Arbis för alla” och riktar oss därför också till unga.

Projektet är ett sätt att lyfta fram glädjen i att skriva och få sin text publicerad – någonting som jag

själv sett är oerhört motiverande och viktigt. Dessutom lyfts den biten också fram i den nya läroplanen, säger Pamela Granskog.

Svenska kulturfonden och Stiftelsen Tre smeder har bidragit med pengar till projektet.

De vackraste orden Dikterna har skrivits under ledning av författaren Jolin Slotte, som hållit tre lektioner med varje grupp.

– Dikt handlar om rytm, inte nödvändigtvis rim, men det finns ganska få barndikter som inte rimmar. Jag har försökt tona ner

Eirik Hornborg

– orädd sanningssägare och rättskämpe Eirik Hornborg (1879–1965) var en skolman, författare, publicist och retoriker, som starkt påverkade Finlands politiska och andliga liv. Han var historikern som under lång tid bidrog till att ge historiskt intresserade finlandssvenskar deras allmänbildning.

Han var den oförskräckta journalisten och sanningssägaren som aldrig tvekade att höja rösten då det gällde omistliga värden.

Och han var den äventyrslystne seglaren. $QQD /HQD %HQJHOVGRŬV ERN YLWWQDU RP ett märkligt och rikt människoöde, som fort farande kan lära oss mycket.

15,-

II upplagan 184 sidor, rikt illustrerad

Beställ på redaktion@sfv.fi eller 09-6844 570 Mer i SFV:s skriftserie: www.sfv.fi/bok Även i välsorterade bokhandlar

PREMIÄR 10.11.2016

PREMIÄR 10.11.2016 ÄLVSTOFT OCH VACKRA TANKAR GER DIG VINGAR OCH DU KAN FLYGA! WWW.ABOSVENSKATEATER.FI

foto: Anna Kujala

■■Smakprov på den färdiga boken.

På turné

interaktiv antologi rimmandet och i stället förmedlat att skriva dikter är att kommunicera en känsla i en komprimerad form, där varje detalj är viktig.

I antologin är dikterna indelade i fem teman: ögonblick, tecken, balans, riktning och puls.

– Vad som helst kan hända på ett ögonblick, det finns viktiga ögonblick och det finns ögonblick vi struntar i. På lektionerna har vi pratat till exempel om vad som gör oss glada eller börjat en mening med ”Jag blir arg när…” och på så vis behandlat ögonblick av glädje eller ilska.

Tanken är att alla får prestera på sin egen nivå och vara stolta över det.

– Den bästa feedbacken var när en av lärarna som deltog i lektionen berättade att hen blev chockad över hur bra eleverna skrivit.

Eleverna har arbetat både individuellt och i grupper.

– Det varierar hur eleverna har jobbat med det fria skrivandet – att skriva utgående från sina egna känslor är annat än de flesta varit vana vid.

En metod Slotte använt sig av var att på tavlan skriva de ord som gruppen tyckte är vackrast

i världen. Alla skulle sedan välja två ord som utgångspunkt för sin dikt.

– En elev tyckte inte att något av orden på tavlan var vackert.

Då frågade hens lärare och jag vilka ord eleven tyckte var fina, hen funderade en dryg kvart och dikten blev så här: Pokémon är go, Pikachu.

Den 1 december ges antologin ut, då blir det fest.

– Dikt skrivs för att läsas högt.

Jag har tänkt mig diktkörer, lite drama och performans på festen, säger Jolin Slotte.

Anna Kujala

— Ett klassrumsspektakel Tre skådespelare har samlat mod till sig och åkt ut på monsterjakt!

Har eleverna i er skola sett några monster? I klassen, i matsalen eller på skolgården?

Teaterns fantasi möter klassrummets verklighet och det hela blir både ruskigt spännande och roligt.

Regi Akse Pettersson Turnéperiod 14.2 - 7.4.2017 Spelas i klassrum för åk 1–4.

Mer information och bokningar på viirus.fi.

16 Hem & skola ■■intervju

■■Cita Nylund till höger vill bygga ett nätverk av föräldrar som vill ställa upp och arbeta mot mobbning. Johanna Häggblom som är ordförande i en Hem och Skola-förening på Åland. Helena Forsgård

Nätverk av vuxna mot mobbning Föräldrar på Åland vill vara mer närvarande i skolorna för att stävja mobbning.

finns en rad kanaler där unga kan mobbas och det som sägs har blivit allt grövre, säger hon.

Gea Jansén, biträdande rektor i en av skolorna i Mariehamn, säger att det är en positiv signal att vuxna bryr sig. Men det finns en del att reda ut innan skolorna öppnar sina dörrar för projektet.

Cita Nylund, förälder till tre barn, varav den yngsta går i högstadiet, och till vardags rådgivare vid Ålands demensförening, reagerade när hon läste i de åländska lokaltidningarna att mobbningen ökat i skolorna.

– Jag kan inte sitta i min soffa och inget göra. Jag vill vara med och bidra till en bättre situation om det finns något konkret jag kan göra. Som jag ser det har det blivit allt tuffare för de unga. Det

Snabba svar Nylund lade ut ett upprop på en föräldragrupp på Facebook. Är någon intresserad av att vara med och dra igång ett projekt där föräldrar blir mer synliga i skolmiljön?

– Många svarade snabbt och ett tjugotal sade sig vara redo att ställa upp. Flera hörde också av sig och berättade om egna upplevelser – både föräldrar till mobbade barn och elever som blivit mobbade och som mobbat andra, säger Cita Nylund.

Nästa steg var att ordna ett möte där tänkbara insatser diskuterades.

– Vad vill vi? Vilka möjligheter

”Det är viktigt att föräldrar håller reda på vad barn och ungdomar gör på sociala medier och vad de gör när de inte är i skolan.” finns och vilka problem?

Till det mötet kom bland andra Johanna Häggblom, som är ordförande för Hem och Skola-föreningen vid Lemlands grundskola och som även är regionrepresentant för Åland i förbundet Hem och Skolas styrelse.

– Ämnet är alltid aktuellt och

åtgärder mot mobbning finns i vårt program. Men i det här läget är jag med för att lyssna och se vilken roll vi eventuell kan ha i framtiden. Vi kan också fungera som bollplank, säger hon.

Härnäst ska en arbetsgrupp formulera en metod för eventuella insatser. Allt är med andra ord rätt löst i dag och Cita Nylund kan tänka sig olika modeller – från mer regelbunden närvaro till punktinsatser i olika skolor.

– Vi har också haft kontakt med Folkhälsan som driver projektet Farfar i skolan. Kanske vi kan samordna oss med det på något sätt, säger hon.

Ansvar och skyldigheter Gea Jansén är biträdande rektor och ansvarig för elevvården och antimobbningsprogrammet i Strandnäs skola i Mariehamn, en skola med cirka 400 elever i årskurserna 1–9. Hon säger att det i grunden är positivt att föräldrarna reagerar och vill agera. Men hon säger som de: – Det måste ske i organiserad form och kanske i samråd med befintliga föreningar som Folkhälsan eller Hem och Skola. Det

handlar om trygghet och säkerhet – vi i skolan måste veta vilka utomstående vuxna som rör sig här. De som ställer upp måste också vara medvetna om vad de får och inte får göra i skolmiljön, säger hon.

Annat ansikte Jansén säger att mobbningen i dag har ett annat ansikte än tidigare. I dag förekommer knuffar, glåpord och hårdare fysiska tag – det vill säga sådant som lättare upptäcks och som fler vuxna på skolgården direkt kan gripa in i – i mindre omfattning än tidigare, speciellt i de högre årskurserna.

– I dag sker en stor del av mobbningen på sociala medier.

Eller med andra ord – det kanske inte alltid är mest effektfullt att ha fler vuxna på skolgården för att stävja dagens mobbning.

– Däremot är det viktigt att föräldrar håller reda på vad barn och ungdomar gör på sociala medier och vad de gör när de inte är i skolan. Just nu känner vi faktiskt en stor oro för användningen av tobak och droger, säger Gea Jansén.

Helena Forsgård

Barnkultur för stora och små...

Ni missar väl inte Luckans nya satsningar för barn. Vi arbetar aktivt för att erbjuda vår unga publik ett så brett utbud av kulturevenemang som möjligt. Välkomna in på vår hemsida Luckan Barnkultur eller på facebook och ta er en titt på vad vi har att erbjuda.

Barnfesten TILLSAMMANS 11.2.2017 kl. 11-15 Annegatan 30, Helsingfors

BOKKLUBBEN B.O.B.

Barnfesten ordnas för sjätte året i rad och innehåller mängder av konst- och kulturaktiviteter. Årets tema är tillsammans, då vi tillsammans %RNNOXEEHQ % 2 % KDU VRP V\IWH DWW |ND OlVJOlGMH EODQG EDUQ RFK IDPLOMHU %RNNOXEEHQ % 2 % KDU VRP V\IWH DWW |ND OlVJOlGMH EODQG EDUQ RFK IDPLOMHU ¿UDU )LQODQGV MXELOHXPVnU %DUQHQ InU XQGHU IHVWHQ WD GHO DY EODQG % 2 % %|FNHU 2FK %LOGHU lU HQ ¿OXU VRP VWDUWDGH ERNNOXEEHQ I|U DWW In annat föreställningar och konstverkstäder, samt multikulturella sagor K|UD EDUQV WDQNDU RFK WLSV RP ROLND E|FNHU % 2 % YLOO RFNVn VH EDUQV RFK DQQDW VNRM %DUQIHVWHQ ULNWDU VLJ WLOO DOOD EDUQ Gn DOOD DUUDQJ|UHU ELOGHU RFK LQVSLUHUD GHP WLOO VNDSDQGH YHUNVDPKHW YLONHW GX NDQ OlVD PHU DUEHWDU I|U GHODNWLJKHW RFK WLOOJlQJOLJKHW Välkomna med!

RP Sn EDUQNXOWXU OXFNDQ ¿ )|U DWW YDUD PHGOHP L ERNNOXEEHQ EHK|YV HWW PHGOHPVNRUW VRP InV L DOOD /XFNRUQD UXQW RP L )LQODQG 0HGOHPVNRUWHW lU JUDWLV RFK KDU HQ NDPSDQMNRG VRP JHU PHGOHPPDUQD UDEDWW Sn 6FKLOGWV 6|GHUVWU|PV Q\DVWH EDUQE|FNHU YLOND GX KLWWDU KlU KWWS OLWWHUDWXU VHWV À VDPOLQJ ERNNOXEEHQ E R E

Mera information om Luckans Barnkultur och barnprogram på LillaLuckan i Helsingfors KLWWDV Sn EDUQNXOWXU OXFNDQ À

Bokklubben B.O.B. bygger på ett samarbete mellan Luckan barnkultur och Schildts & Söderströms. )|U PHU LQIRUPDWLRQ VH KWWS EDUQNXOWXU OXFNDQ ¿

Barnkulturen på Facebook: facebook.com/barnkultur

Planerar du en resa?

Efter många års erfarenhet av grupp- och konferensresor är du i goda händer när du får resan arrangerad av oss.

I vårt reseutbud finns bl.a. kryssningar, spa-resor, stads- och rundresor runtom i Baltikum och Europa.

VÄLKOMMEN ATT ARRANGERA NÄSTA GRUPPRESA MED OSS!

Vi betjänar dig på svenska, tel. 010 2323 202 • må-fre 9-16 Du kan även skicka din offertförfrågan per e-post: bokning@matkapojat.fi

18 Hem & skola ■■intervju

”Digitala verktyg kan sporra barnen” Barn kan träna sin kreativitet genom den digitaliserade leken. Men den digitaliserade leken medför också risker, och då gäller det för föräldrarna att sätta gränser.

Kristiina Kumpulainen är professor i pedagogik vid Helsingfors universitet, och hon är med i en forskargrupp som forskar i hur digitaliseringen påverkar barnens lek.

– Med digitala verktyg kan barnen använda sig av bland annat video och att skapa berättelser. Det sporrar dem att bli mer kreativa.

Forskningen visar att barnen också skapar sina egna lekar med verktygen, och enligt Kumpulainen har barnen lättare än sina föräldrar att använda digitala medier. De digitala verktygen kan fungera som lekobjekt för både äldre och yngre.

– Såväl barn som vuxna leker i någon form med mobiltelefoner och pekplattor.

Föräldrarna är förebilder Forskarna visar gärna positiva aspekter av digitaliseringen, men enligt Kumpulainen finns det även hotbilder. Hon nämner risken att de olika prylarna tar över barnens tid alltför mycket.

– Det kan leda till att hälsan blir sämre, barnen blir alltför passiva och rör på sig för lite. Därtill kan det orsaka sömnproblem, säger Kumpulainen Föräldrarna kan ändå förebygga risker. Det viktigaste är att föräldrarna ser till att verktygen inte tar över vardagen.

– De måste tillsammans med barnen pröva hur manickerna fungerar, och även ge regler om hur mycket de får använda dem.

■■Vid Pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet finns ett labb där digitala lekar testas. – Det har väckt intresse utomlands, säger Kristiina Kumpulainen, professor i pedagogik. Lars Sjöblom

Det berikar vardagen, säger Kumpulainen.

Hon vill lyfta fram att föräldrarna ska ta hand om sina egna vanor. Barnen ser ändå sina föräldrar som förebilder.

– Ett sätt är att använda böcker, speciellt när det sägs att barn inte läser mera. Det stärker också växelverkan.

Digitala färdigheter är viktiga i

den nya läroplanen och Kumpulainen ser att det finns stort intresse för att digitalisera undervisningen. Skolorna i Finland prövar olika sätt att omsätta digital inlärning i praktiken, och de olika parterna delar med sig av positiva erfarenheter. Det är ändå viktigt att stärka jämlikheten mellan skolor.

– Det finns skolor som har stör-

re resurser att utnyttja digitaliseringen, medan det även finns skolor som kämpar med att använda digitala medier på ett effektivt sätt. Visserligen är det något man diskuterar, säger Kristiina Kumpulainen.

Vidare är hon inte heller främmande för virtuell verklighet, en skenvärld där användaren med hjälp av datorteknik kan uppleva

och agera. Även där finns det möjligheter som kan stärka den digitala undervisningen.

– Bland annat get det möjlighet att göra dramalekar mer interaktiva. Äldre barn kan även få möjlighet att med hjälp av en virtuell miljö pröva på olika yrken, säger Kumpulainen.

Lars Sjöblom

4H vill sammanföra barn över språkgränsen I 4H vill man genom projektet Vår gemensamma vardag få svensk- och finskspråkiga 4H-föreningar att träffas och bekanta sig med varandras vardag, språk och traditioner.

Tanken är att barn i lågstadieåldern ska få en chans att umgås och lära känna varandra under gemensamma aktiviteter.

– Vi vill erbjuda barn en positiv miljö att träffas och lära känna varandra, och på det sättet bidra till en större öppenhet och nyfikenhet inför sådant som kanske inte känns så bekant. Det finns många enspråkigt svensk- eller finsktalande barn som inte nöd-

vändigtvis kommer i kontakt med barn från den andra språkgruppen på ett naturligt sätt, säger Petra Ingo, informatör på Finlands svenska 4H. Under träffarna får barnen laga mat, baka, pyssla, göra utflykter och samtidigt reflektera över olikheter och likheter i vardagen.

Tjugotre 4H-föreningar i Ös­ terbotten, Åland och Nyland är med i projektet, som pågår till slutet av år 2017. Finlands svenska 4H samarbetar med Suomen 4H-liitto, Flerspråkighetsinstitutet vid Vasa universitet och Förbundet Pohjola-Norden i projektet.

Hem & skola

19

â– â– kolumn

�Här vilar Marcus, han hatade skolgymnastik� ■■I amerikanska collegekomedier är pojkarna grovt uppdelade i tvü kategorier: jocks och nerds.

Atleten och plugghästen. Atleten är stilig och populär och für vilken tjej han än vill. NÜrden är fet eller mager som en streckgubbe, für stryk, skratt och glüpord och gür ensam till prom-dansen.

Men nÜrden drar pü nügot sätt ändü det längre strüet till slut, atleten blir fÜrÜdmjukad och nÜrden für tjejen och cabriolet-Mustangen som de skrattande kÜr i mot solnedgüngen medan ZZ Top spelar i bakgrunden. �Vaddü für nÜrden tjejen? Har hon ingenting att säga till om?� Kräv inte fÜr mycket nu, vi snackar amerikanska üttiotals-dussinkomedier. Filmmakarna hade trillat ned frün trädet fÜr en halvtimme sedan eller sü.

Nu har skolan säkert gütt framüt sedan dess, men pü min tid (du vet att du är gammal när du bÜrjar använda uttryck som �pü min tid�) var det ungefär sü här det funkade ocksü i Grankulla.

Vi hade de coola killarna som spelade hockey och ükte slalom, killarna som valdes fÜrst när vi skulle delas in i lag pü gymnastiktimmen.

Och sedan hade vi, tja, de Üvriga. Jag och en handfull andra. Bottenskrapet. Jag har alltsü pü riktigt varit med om att tvü lag bokstavligen slogs om vem som �Man var blev tvungen att ta mig i sitt ju hur som lag. Är nügon fÜrvünad om jag helst ung säger att upplevelser som den och odÜd­ här liksom angav tonen fÜr resten av livet? Gymnastik lig. Tills blev till ett fult ord fÜr mig. Än i denna dag blir jag kallen dag dü svettig när jag gür in i en gymman inte nastiksal, till exempel under mina sÜners skolavslutning. längre är Jag hade en period dü jag det.� fÜrsÜkte mig pü att gü till gymet, men omedelbart dü jag steg in där var jag sexton igen och folk skrattade üt mina bilringar. Inbillade jag mig. Tillbaka gick jag hur som helst inte.

Nu är jag fyrtiosju och fortfarande Üverviktig, har hjärtproblem, hÜgt blodtryck och blodsocker, och jag vet att jag kommer att dÜ i fÜrtid pü grund av mitt attitydproblem när det kommer till motion.

FÜr det är ju det som det handlade om: attityd. �Jaha, är det pü det här sättet vi ska ha det? Fine!

Ni vill inte ha mig, sü jag vill inte ha er.� Man var ju hur som helst ung och odÜdlig. Tills en dag dü man inte längre är det.

Om Doc Brown kom svepande i sin DeLorean och tog mig, Marcus McFly, tillbaka till 1985, vad skulle jag säga üt mitt hÜgstadie-jag dü? �KÜp Nokia, men sälj fÜre 2008!�

Nej. Jag skulle säga: �Du müste inte älska gympaläraren eller dina klasskamrater. Du gÜr inte det fÜr dem! När startskottet gür, spring üt motsatta hüllet om du vill. Sü länge du springer. Hämta en egen fotboll om ingen vill passa till dig. Sü länge du rÜr pü dig. Sü länge du skjuter mot mület.�

FÜr mület är inte här och nu, det är sü lüngt borta att inte ens jag har sett det ännu. Det är ditt barnbarn pü sin fÜrsta trehjuling. Du kommer att fü en massiv hjärtattack när hon trampar pü och du fÜrsÜker komma ikapp.

Det skulle vara fint att gĂĽ pĂĽ hennes skolavslutning, eller hur? Att se henne Ăśppna sina julklappar? Att se henne, punkt. Eller hur?

Det där, gott folk, är vad man kallar en retorisk früga. marcus rosenlund

KOM MED PÅ ETT MAGISKT OCH ROLIGT ÄVENTYR, FÖR BÅDE SMÅ OCH STORA! Nünstans i Österlandet pü en fattig bakgata leker den sorglÜsa Aladdin. VarfÜr arbeta när man für allt man drÜmmer om med hjälp av magi?! "Ge mig ett palats prytt av guld och ädelstenar!"

"Ska bli, herre", svarar genast lampans ande.

Wasa Teaters "Aladdin och den magiska lampan" utgür frün sagan i "Tusen och en natt", och blir en fÜreställning fylld av fart, musik, humor och mystik.

PREMIĂ„R 15.3.2017

STORA SCENEN

WASA TEATERS BILJETTKASSA | SANDÖGATAN 7 | 06-3209330 | ÖPPEN TI–LÖ KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÅ FRÅN STUDIOTICKET, NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI

ARBIS JULVAKA 25.11 kl.17–21

Julgodis Furoshikin-paketering Forntidsverkstad Marsipanfigurer LjusstÜpning Julkort Rimverkstad Koda en julhälsning Smällkarameller 0DWHULDO WLŚ VM¼OYNRVWQDGVSULV HQGDVW NRQWDQW

+HOVLQJIRUV DUELV

6WXUHJDWDQ ZZZ KHO IL DUELV

20Hem & skola ■■intervju

■■Klimatet är en av de saker som Heidi Harju-Luukkainen njuter av efter flytten till Kalifornien. Familjen flyttade dit på grund av makens jobb, och stortrivs. Foto: Privat

”Aldrig mer finländsk skola” Att som trebarnsfamilj flytta till ett nytt land med en ny kultur och nytt språk kan vara en utmaning, men Heidi Harju-Luukkainen säger att både hon och familjen anpassat sig mer än väl till Kalifornien. Det enda negativa är egentligen klassklyftorna.

En vanlig fredag förmiddag i oktober är temperaturen närmare trettio än tjugofem, och Stilla havet ligger precis så stilla som namnet indikerar. Hem och Skolas tidigare ordförande, Heidi HarjuLuukkainen, säger att hon verkligen njuter av klimatet i sin nya hemstad.

– De två bästa sakerna med Santa Monica är klimatet och den positiva attityden hos människorna. Jag håller inte alls med om att folk är ytliga här, jag har bara erfarenhet av genuint trevliga männi­ skor. Vi har fått ett otroligt varmt välkomnande. Under de första dagarna fick vi möbler och leksaker av människor vi precis hade träffat.

Heidi har i skrivande stund bott i Kalifornien i fem månader. Hon och hennes man, Aki Luukkainen, hade under en längre tid pratat om att flytta utomlands.

■■profil Namn: Heidi Harju-Luukkainen. Ålder: 39.

Familj: Aki, Linnea, Freja och Saga.

Yrke: Forskare. Var ordförande för Hem och Skola mellan 2014 och 2016.

Bäst med USA: Vädret i Santa Monica, arbetsmöjligheterna, samt glada och positiva människor.

Saknar i Finland: Vänner, släkt, rågbröd och min trygga fungerande vardag.

” Jag håller inte alls med om att folk är ytliga här, jag har bara erfa­ renhet av genuint trevliga männi­ skor. Vi har fått ett otroligt varmt välkomnande.”

När Aki fick ett erbjudande om en diplomattjänst på Finlands generalkonsulat i Los Angeles beslöt familjen att flytta. Sedan gick det blixtsnabbt. Heidi blev tjänstledig från sin universitetslärartjänst vid den svenska barnträdgårdsutbildningen vid Helsingfors universitet. Två månader efter att Aki hade åkt flyttade Heidi och barnen honom.

– Att manövrera en heltidstjänst vid Helsingfors universitet, olika projekt på andra universitet i Norden och Finland, samt tre barn ensam var minst sagt krävande. Jag minns att jag kände en enorm lättnad när vi väl satt vid gaten på flygplatsen.

Överlevnadsengelska Döttrarna Linnéa, Freja och Saga är nio, sju och tre år gamla har anpassat sig mer än väl till sitt nya hemland.

– Innan vi flyttade lärde jag barnen ”överlevnadsengelska” så att de kunde säga vad de hette och vad deras föräldrar hette på engelska. När de väl börjat skolan här i Santa Monica tog det inte längre än en vecka förrän Linnéa och Freja talade det nya skolspråket.

Heidi säger att det antagligen hjälpte en del att barnen var två-

språkiga. Hemma pratar de svenska med sin mamma och finska med sin pappa. Barnen går i en privat montessoriskola, klasserna är små och förutom läraren finns det alltid en assistent och ofta också en förälder som jobbar frivilligt.

– Linnéa kom hem efter förs­ ta skoldagen och sa att hon aldrig mer vill gå i en finländsk skola. Hon sa lärarna i den nya skolan verkligen lyssnar på henne och tar till sig hennes åsikter. Dessutom var det lugnt i klassen. Hemma i Finland fanns det inte en enda behörig lärare under det första året i hennes lågstadieskola.

Chockad över dagisavgifterna I Santa Monica är inlärningsresultaten de högsta i hela Kalifornien.

På andra områden är det mycket sämre. En stor skillnad mellan USA och Finland är ojämlikheten. De dyrare områdena har bra skolor och de fattigare kan ha riktigt usla. Även om det finns kommunala skolor som till synes inte har en terminsavgift dyker det hela tiden upp omkostnader.

– Nu ordnas det till exempel ett övernattningsläger på barnens skola. Det är inte obligatoriskt, men av sociala skäl vill vi

att barnen ska få gå på aktiviteter som ordnas. Lägret kostar 350 dollar per barn och för många familjer kan det vara ganska mycket pengar.

Att ha barn under skolåldern är inte heller gratis.

– På tal om ojämlikhet blev jag lite chockad över hur dyrt det är med dagvård här. Saga går ungefär sju timmar om dagen på dagis och det kostar 1 500 dollar i månaden. Jag som är van vid de finländs­ka daghemsavgifterna tycker att det är otroligt mycket pengar.

Hittills trivs familjen mer än väl, men flyttar man till ett nytt land flyttar man samtidigt in i en ny kultur.

– Det finns en massa osynliga regler som man inte kan lära sig förrän man lever här. Jag har till exempel alltid gått rakt in på dagiset när jag ska hämta Saga på eftermiddagen. Senare fick jag veta att föräldrar inte ska storma in, utan att de väntar utanför på att undervisningen ska sluta. Men på skolan vet de att jag är pedagogie doktor och från Finland, så personalen vågar säkert därför inte ifrågasätta alla dumheter som jag gör, skrattar Heidi.

Jeanette Öhman