Hem och skola

Tidningen för föräldrar / 3 2018

hem och skola

Eleverna lär sig sjövett Hem och Skolaföreningen i nagu skaffade båtar Sidan 30

”Folk ropar n-ordet”

Ninette och Niklas Bahne upplever rasism i vardagen Sidan 14

”Gymnastiken räcker inte” Skolan i rörelse sätter fart på barnen sidan 8

Ledare

I det här numret

”

Det är viktigt att bli hörd och få upplevelser av att man kan påverka. Den upplevelsen leder till att man vill bära ansvar.

Den som får påverka bär ansvar ■■När jag var i mina sena tonår åkte mina föräldrar iväg på en resa för några dagar. Av någon anledning beslöt min flickvän och jag oss för att vi under tiden kunde passa på att piffa upp husets nedre toalett. Det här var sent åttiotal och vi bodde i ett gammalt trähus, det fanns inte några kakel utan skivor på väggarna. Vi tyckte att vi kunde åstadkomma en hel del med lite målfärg. I skjulet hittade vi dessutom några påbörjade målburkar – gult och grönt.

Sagt och gjort. Väggarna blev gröna och de synliga vatten- och avloppsrören målade vi gula. Ganska snyggt och till och med lite häftigt, på ett industriellt vis, tyckte vi. Lite loftkänsla i ett gammalt trähus i Jorvas är ju aldrig fel, eller vad!

Nåväl, mina föräldrar kom hem och blev lite förvånade över förändringen, men lät på intet sätt förstå att det var någonting negativt, vilket jag senare har förundrat mig över. För det var verkligen inte snyggt. Intressant – men inte snyggt. Jag har i efterskott tänkt att de, resultatet till trots, uppskattade initiativet och såg att det kom ur en uppriktig vilja att göra någonting bra, att förbättra toaletten. Senare, när vi som trettioåringar köpte huset av mina föräldrar och flyttade in var toaletten det första utrymmet vi åtgärdade.

■■Att kunna påverka sin miljö, att få lämna sitt spår i sin omgivning är viktigt. Det här är en vedertagen princip när vi planerar nya områden. Invånarna skall bli delaktiga och höras.

Om man får säga sin åsikt och blir hörd känner man att det här är något eget, någonting som också görs för mig. Det har sedan följder, inte bara för hur planeringsprocessen går vidare, utan också för hur området uppskattas, respekteras och sköts om när det väl har blivit färdigt.

Skolan skiljer sig inte i detta hänseende från samhället i övrigt. Skolan är inte ett rum enbart för lärare utan också för resten av personalen, eleverna och deras föräldrar. Det är viktigt att alla upplever att de är delaktiga i miljön och hur den utformas.

2 • hem & skola • 3/2018

■■Vanliga arbetsdagar sitter jag i riksdagen och har där ofta glädjen att ta emot elevgrupper. För några månader sedan fick jag besök av en grupp elever från min hemkommun. I slutet av besöket kom en elev upp till mig och berättade om ett ini­ tiativ som de har gjort – de upplevde att avfall inte sorterades ändamålsenligt i deras skola. Eller rättare sagt – det sorterades rätt, men sopföretaget som samlade upp avfallet slängde allt i ett och samma kärl. Det här ville Tessa, Veronica och Ira råda bot på. För att övertyga beslutsfattarna hade de samlat in namnunderskrifter av hundratals elever i skolan.

Eleverna uppskattade sin skola, men tyckte att skolan kunde vara en bättre aktör i samhället. Ele­vernas initiativ behandlas som bäst i kommunen och kommer rimligtvis att leda till att saken korrigeras. I det skedet har ele­ verna konkret fått ett bevis på att det lönar sig att bära ansvar, och att några få individer kan åstadkomma förändring.

Det är viktigt att bli hörd och få upplevelser av att man kan påverka. Den upplevelsen leder till att man vill bära ansvar. Fast det ibland kan gå lite fel – som det trots allt kanske gick med min barndoms gulmålade avloppsrör.

Anders Adlercreutz ordförande för Hem och Skola

Vad är ditt barns roll?

■■Från årets skörd av sommarprat var det särskilt ett som fastnade hos mig. Rafael Donner tog upp maskulinitetsnormer och hur pojkar fostras in en roll som enligt Donners beskrivning är ganska obehaglig. Det är ett sommarprat värt att lyssna på, också om man inte är direkt berörd.

Donner tog också upp våld i skolan, våld som under hans uppväxt var helt normaliserat. Fysiskt våld i form av slag, knuffar och slagsmål, precis som psykiskt våld i form av mobbning, förekommer fortfarande i hög utsträckning i skolan. Tanken slog mig – tänk om vi vuxna varje dag skulle tvingas riskera att utsätta oss för samma typ av våld när vi går till jobbet?

Det finns visserligen de som är utsatta för både våld och mobbning på arbetsplatsen. Finlands svenska lärarförbund gick till exempel i början av hösten ut med ett upprop om sakligt bemötande i skolan. Många i undervisningspersonalen får utstå osakligt bemötande och mobbning på sin arbetsplats.

I det här numret av tidningen uppmanar ett föräldrapar oss andra föräldrar att prata med våra barn om hudfärg. Det ska vi ta på allvar. Vi ska prata med våra barn om hur de uppför sig i skolan och utanför, eftersom det är vårt ansvar. Vi måste ha en öppen dialog med barnen och ta reda på vad deras roll är. Är de offer, är de förövare, hör de till de tysta som passivt ser på eller till dem som reagerar? Det är den dialogen som kan leda till förändring.

Innehåll Prins Daniel fick se Skolan i rörelse 8 – Det finns de som har mera möjligheter att röra på sig på sin fritid och att ha olika hobbyer, men det har inte alla möjlighet till. För dem är de här extra sextio minuterna motion per dag väldigt viktiga.

Plockat

12

Barnavårdsföreningen ger ut e-boken S som i skilsmässa, N som i nyfamilj som en del av sitt jubileumsår. Föreningen vill fästa uppmärksamhet vid barnen och barnens välmående i skilsmässosituationer.

Ninette och Niklas Bahne

14

– Det har ju hänt att folk har kört förbi och ropat n-ordet till barnen där de cyklat hem från mommo och moffa. Barnen blir ju väldigt fundersamma och det känns jätteotryggt.

Nytt projekt ska locka föräldrar

18

I Hem och Skolas nya projekt är målet att hitta metoder och modeller med vilka man kan ringa in och stödja ”osynliga” föräldrar, det vill säga de föräldrar som vanligtvis inte syns i skolsammanhang.

Recept

21

Spenatvåfflor

Fråga juristen

24

Åldersgränser – definitiva eller riktgivande?

Malin Wikström

Intervju: Mirjam Kalland

redaktör redaktor@hemochskola.fi

“Jag önskar att barnen skulle ses som en resurs, inte bara en kostnad. Jag tror att en av orsakerna till att det föds färre barn är att familjepolitiken har lyst med sin frånvaro i Finland.”

Kolumn: Mårten Wallendahl

26

29

”Våra barn har gått i fyra skolor, på fyra språk, i tre världsdelar. Grundskolan i Finland var i princip till belåtenhet. Men världsbäst?”

Fem frågor

30

Nagu Hem och Skola skaffade tre båtar.

– Vi bor i den unika skärgården och vi vill att skärgårdsprofilen ska kunna stärkas genom att ha en stark utomhuspedagogik.

Hem & skola • 3/2018 •

3

tema

Hur man gör fjortonåringar till

samhällsförbättrare När Gutsy Go kommer till en skola engageras en hel årskurs för att skapa projekt som förbättrar samhället. Det är inte frågan om en brainstormingsession, idéerna ska genomföras så fort som möjligt.

– Det är inte en individmetod, och det är inte en målgruppsmetod. Det är en kollektiv metod, en kollektiv intervention, säger Aram Aflatuni.

Det han beskriver är Gutsy Go, som han har varit med och grundat och är ansvarig producent för. Ett annat sätt att beskriva det är ”en bank för modiga handlingar” eller en metod ”som ger unga i utsatta områden verktyg att göra sin närmiljö bättre”. Citaten har använts i sammanhanget Sekelskaparna, en tävling som Gutsy Go vann under hösten 2017.

Tävlingen, som finansieras av 44 finländska stiftelser, sökte lösningar för hur unga kan bygga en bättre framtid.

– Gutsy grundades för att skapa Gutsy-projekt, alltså modiga projekt som förändrar världen. Som verktyg använder vi historieberättande och medier, säger Aram.

Skolan som demokratiskt verktyg

Gutsy Go arbetar med skolor av en enkel orsak, alla är där.

– Grundskolan är ett stort demokratiskt verktyg. Vi har inget system med privatskolor i Finland, alla är där oberoende av bakgrund eller situation, säger Aram. Även om det inte är fråga om en målgrupps­ metod, är det speciellt en grupp som är den aktiva komponenten i projektet – fjorton­åringar.

4 • hem & skola • 3/2018

Fakta Gutsy Go vann innovationstävlingen Sekelskaparna under hösten 2017 och tog då hem 1,5 miljoner euro för att kunna utveckla och jobba vidare med verksamheten. Är en del av Gutsy Media.

Gutsy Go förverkligades på fyra orter under det första året och i samband med det föddes över 40 olika ”fredsinnovationer”.

Varje tillfälle har engagerat mellan 100 och 250 skolungdomar.

Hittills har man utbildat över 50 coacher.

Aram berättar om statistik från det Finska Läkarföreningen Duodecim. Enligt statistiken fördubblas negativiteten hos unga så fort de lämnar grundskolan.

– Vi ser att i högstadieåldern finns den största potentialen att nyttja. De unga har alla förutsättningar för handling. De är unga nog för att se att allt fortfarande är möjligt.

Fem interventioner

Under det senaste året har Gutsy Go genomfört fem så kallade interventioner, bland annat på skolcentret Nickbys hjärta i Sibbo, där man tog över i en vecka i mars. Det innebar att alla elever i årskurs åtta, både från svenskspråkiga Kungsvägens skola och finskspråkiga Sipoonjoen koulu, frigjordes i en vecka för att skapa så kallade fredsprojekt. I Sibbos fall blev det tjugo olika projekt som genomfördes på två språk i blandade grupper med hjälp av tjugo Gutsy Go-utbildade coacher.

Processen förklaras i detalj av Gutsy Goproducenten Veera Ikonen.

läs mer på nästa uppslag

»

Pedram Aflatuni ingår i Gutsy Go:s medieteam och filmar en av åttondeklassarna, som nyss delat ut sponsorerade bullar.

Hem & skola • 3/2018 •

5

Tema

Våga be om stöd

Isabella Bruce-Sund hade en lång pratstund i bussen med Kristina Sjöström, som till vardags bor på en boendeserviceenhet i centrala Nickby. Foto: Christian Bertell

– Vi startade på måndag morgon och fick ihop hela årskullen med fjortonåringar i Nickby i Sibbo. De visste inte själva heller vad som skulle hända, men redan efter några timmar hade de utvecklat de första idéerna om hur de ville påverka människors liv på ett positivt sätt i området.

Måndag eftermiddag användes för att utveckla idéerna vidare och på tisdagen påbörjades livlig telefontrafik för att skapa förutsättningarna för att genomföra idéerna.

– Det var häftigt att se hur hela Sibbo gick in för att stödja de ungas idéer. Det är också häftigt att följa med när det går upp för ele­ verna att det på riktigt blir av, redan nästa dag, säger Veera.

På onsdagen genomfördes samtliga fredsprojekt, och resten av veckan användes för att gå igenom vad som gjorts, hur projekten kunde fortsätta och hur man når ut med dem till traditionella medier. Sedan sammanställdes bild- och videomaterial som samlats in av Gutsy Go:s medieteam och eleverna själva, och slutligen hölls en presentation inför alla. De flesta filmer kan ses via Gutsy Gos youtube-­ kanal. Meningen är att filmerna ska inspirera andra till liknande stordåd.

Busstur genom Sibbo

En av idéerna som genomfördes under veckan i Sibbo var en guidad busstur för åldringar från boendeserviceenheterna i Nickby cent­ rum. Tanken var enkel, åk runt och umgås. I turen ingick en kaffepaus nere vid hamnen i Kalkstrand med sponsorerade bullar från ett lokalt bageri.

Det visade sig ändå inte vara så lätt att få med åldringar, många är så gamla att de har

6 • hem & skola • 3/2018

svårt att röra på sig. En av dem som ändå tog mod till sig var Kristina Sjöström.

– Det har varit roligt, gemytligt, vänligt, alla har varit glada och jag har fått sådan hjälp som jag inte trodde jag skulle få, säger hon.

Isabella Bruce-Sund, en av åttorna som medverkade i projektet, satt en lång stund och samtalade med Kristina i bussen. De talade bland annat om Kristinas barn, om hur hon kände igen vägen de åkte längs från förr och hur annorlunda den var nu.

Två dagar tidigare hade Isabella ännu ingen aning om vad Gutsy Go innebär.

– Jag tyckte de var lite underliga. De skulle bara komma hit och tar över. Men det är en bra sak de gör, det var roligt att åka ut och få tala med Kristina, säger hon.

Många vill med

Just nu är det många lärare och skolor som kontaktat Gutsy Go i hopp om samarbete, men det som behövs är att kommunen kommer med som en samarbetspartner.

– Det är en stor insats som kräver att kommunen kommer med och hjälper till med finansieringen, säger Aram.

I viss mån har Gutsy Go kunnat subventioneras med hjälp av de pengar som kom från tävlingen Sekelskaparna, förutsatt att kommunen stått för sin del.

Men hur är det om en helt svenskspråkig skola ville vara med, är det möjligt?

– Det ska nog lyckas. Vi har tvåspråkiga coacher, och en del som kan svenska på en skaplig nivå. Det blir nog inte ett problem.

■■Ensam är stark, bra karl reder sig själv, själv är bäste dräng. När jag tänker efter finns det många ordspråk som låter påskina att målet är att man skall klara sig själv för att duga. Också jag själv som ung nyutbildad lärare gick in i klassrummet och trodde att jag lyckats om jag fixade allt utan utomstående hjälp. En äldre lärare berättade att budet under hans studietid var att man som lärare i alla lägen skull hålla god min och låtsas veta trots att man saknade expertis. Det är väl bara att konstatera; det var inte bättre förr!

I det här numret av vår tidning får vi läsa om både Gutsy go och Skolan i rörelse. De är båda exempel på hur man på ett fiffigt sätt i skolan i dag inbjuder experter som står till tjänst med kunskap och nya impulser för att bidra till att eleverna i skolan ska ha det bra.

I dag finns det en uppsjö aktörer som erbjuder olika slag av stöd och tjänster åt skolan och man får fundera på vilka man från skolhåll vill prioritera. Men det här är något positivt. Skolan, precis som alla andra arbetsplatser, behöver stöd och impulser utifrån, annars är risken överhängande att man stagnerar.

Vi föräldrar kan vara de som helt konkret bidrar till att hjälpa till i skolan. I stället för att endast vara passiva betraktare kan vi till exempel besöka skolan under en vanlig skoldag. Fråga modigt när du är välkommen och berätta vad du själv kan bidra med.

Till dig som är lärare: Tänk på att föräldrarna har resurser och våga bjuda in dem till olika tillfällen och för olika uppdrag. Utgå ifrån att föräldrar är intresserade, positiva förväntningar kan ha häpnadsväckande effekt.

Micaela Romantschuk

9L ÀQQV GlU EDUQHQ ÀQQV – också i skolan!

EYLI À VNROD

Norrvalla och Solvalla ordnar

Lägerskolor & Lärardagar

Norrvalla erbjuder

Solvalla erbjuder

Fina möjligheter till en variationsrik lägerskola med spännande program.

Hör av dig så skräddarsyr vi paketet just för dig.

Ordna din lärardag tillsammans med oss. Varva din mötesdag med aktiviteter och avkoppling.

Vi erbjuder fartfyllda och spännande lägerskolor samt aktivitets- och inspirationsdagar. Kom och prova på nya aktiviteter med klasskompisarna.

Starta din mötesdag i vår restaurang.

Kombinera din mötesdag med paddling på Nouxträsket eller härlig grillstund i vår nya grillkota.

Tag kontakt: Nina Boström ��� ��� ����, Victor Ohlis ��� ��� ����, Jessica Havulehto ��� ��� ����, norrvalla@folkhalsan.fi.

Tag kontakt: Mats Almqvist ��� ��� ����, Jimmy Lindfors ��� ��� ����, Karoliina Laaksoharju ��� ��� ����, solvalla@folkhalsan.fi.

tt /idro

h .folk www

n.fi alsa

Förbundet Hem och Skolas verksamhetsledare

Text och foto: Christian Bertell Hem & skola • 3/2018 •

7

tema

Kungligt kul när skolan sätter

sprutt på eleverna En kulen dag i april besökte Sveriges prins Daniel Finland för att ta en närmare titt på Skolan i rörelse, ett projekt som slår tre flugor i en smäll: får barnen att röra på sig, bättrar på inlärningen och ökar jämlikheten i samhället.

– Är det där han som steg ut ur bilen? Prins Daniel?

– Siisti! Men var är alla hans bodyguards?

Det är många små uppspärrade ögonpar som följer Hans Kungliga Höghet prins Daniel då han och hans entourage banar vägen upp för Drumsö lågstadieskolas trappa, till kulturminister Sampo Terho som väntar på att få skaka hand.

Men mycket snart är den stumma förtrollningen utbytt mot full kakofoni och explosiv action då barnen demonstrerar pulsträning för prinsen i en av skolans korridorer.

– Gud vad ni springer, man blir andfådd bara av att se på er, konstaterar prinsen med ett skratt.

Patrik Ansa, en av lärarna, menar att korta, snabba motionspass inne i korridorerna kan ge mycket mer än en hel rast utomhus.

– Här tror jag att mycket fler elever rör på sig än de skulle göra ute på gården.

Inlärning och rörelseträning

Skolan i rörelse är ett landsomfattande projekt där de deltagande skolorna strävar efter att uppmuntra till rörelseglädje för att garantera att alla elever rör på sig minst 60 minuter under skoldagen. Det här innefattar bland annat aktivering under rasterna och att man väver in fysisk aktivitet i undervisningen, till exempel genom att göra en sida matte, och sedan ta ett snabbt sprintpass genom korridoren.

Just nu deltar 87 procent av de finländska grundskolorna i programmet som alltså nu har nått den förre idrottspedagogen och personliga tränaren prins Daniels öron – och nu också ögon.

8 • hem & skola • 3/2018

En blågul kunglighet och en blå kultur­ minister inspekterade Drumsöelevernas rörelseträning.

Patrik Ansa har personlig erfarenhet av skillnaden mellan ett klassrum där eleverna har rört på sig innan, eller under, lektionen och ett där de inte har gjort det.

– Det är en tydlig skillnad. Man märker att många elever har ett behov av att ge utlopp för sin energi. Det att man får röra på sig på det här sättet gör helt klart att man kan koncentrera sig bättre under lektionen.

Eleverna Emilia Siggberg och Aleksi Kariola, som jag bokstavligen talar med i flykten medan vi halvspringer efter prinsens entourage genom skolans vindlande gångar, kan bekräfta det här med att för mycket stillasittande inte är bra för huvudet: – Man känner sig trött, säger Aleksi.

– Jag får ont i huvudet, säger Emilia.

Sambandet mellan fysisk aktivitet och förbättrad inlärning har under de senaste åren varit föremål för allt intensivare internationella

studier, och resultaten talar sitt tydliga språk.

90 minuter mer motion per vecka, indelad i tio minuters snabba motionspass mellan lektionerna, ledde enligt en studie till märkbara förbättringar i elevernas testresultat i läsning, rättstavning och matematik I en annan studie fick 7- till 11-åriga ele­ ver delta i en motionsklubb efter varje skoldag med 70 minuter uthållighets- och muskelträning. Barnen som deltog i den fysiska aktiviteten klarade sig bättre i minnestester, medan prestationerna förblev oförändrade för de barn som inte deltog i motionsklubben. De kognitiva prestationerna förbättrades mest när det kom till de allra svåraste minnestesterna.

Johanna Berlin är klasslärare och har lång erfarenhet av att få elever att röra på sig. Hon har jobbat med aktiverande undervisningsmetoder sedan hon hade sin första klass hösten 2002, och var med och tog fram projektet Koululaiset liikkeelle som var ett första steg mot en mera fysisk aktiv verksamhetskultur.

Hon säger att Skolan i rörelse innebär att arbeta för ett mer jämlikt samhälle.

– Det finns de som har mera möjligheter att röra på sig på sin fritid och att ha olika hobbyer, men det har inte alla möjlighet till. För dem är de här extra sextio minuterna motion per dag väldigt viktiga.

Mamma och pappa, skjutsa inte!

Berlin understryker att Skolan i rörelse-aktiveringen utförs utöver skolgymnastiken, vars

läs mer på nästa sida

»

Hem & skola • 3/2018 •

9

tema

tema

Föräldrarna är nöjda över mer rörelse i skolan Nina Myhrberg och Rufus Wahén har båda barn i klass 5 i Drumsö lågstadieskola där Skolan i rörelse är en del av vardagen. De är mer än nöjda.

Rufus Wahéns första tanke var att Skolan i rörelse är ytterligare ett projekt i raden, men han ändrade snabbt uppfattning.

– Jag måste säga att jag var imponerad när jag förstod vad det handlade om. Det stora är ju lärarna, det är inte en slump att det är de här grupperna som så aktivt är med i Skolan i rörelse-projektet. Det kräver så mycket av lärarna för att få det här att funka – att hela tiden röra på sig under lektionerna, att göra långa cykelutfärder och liknande. Jag har stor respekt för alla lärare, men de här är speciellt aktiva.

– Det de gör är att de mellan uppgifterna har till exempel pausgymnastik. De behöver inte sitta vid pulpeterna utan får röra på sig, de kan till exempel sitta under pulpeten och göra matematikuppgifter eller så kan de stå. Man pekas inte ut som en elev som inte kan sitta stilla, och alla har tillåtelse att röra på sig, säger Nina Myhrberg.

Klassen där Wahéns och Myhrbergs barn går har gjort längre cykelutfärder inom Helsingfors.

– Mest imponerad är jag av inställningen att också om det händer olyckor under skolans cykelutfärd blir de inte rädda. De får punktering och fixar det, de hyr en stadscykel och fortsätter cykelfärden, säger Rufus Wahén.

Motionsambassadörerna Aleksi Kariola och Emilia Siggberg överräckte inspirerande läsning åt prinsen. I boken har eleverna skrivit ner sina tankar om välmående.

Skolan i rörelse Skolan i rörelse började utvecklas under åren 2010 till 2012.

Drumsö lågstadieskola registrerades som en Skola i rörelse hösten 2014.

Hösten 2016 skulle samtliga skolor i Helsingfors vara registrerade som Skolor i rörelse.

Kärnidé: aktivare och trivsammare skoldagar – en välmående elev. Mer fysisk aktivitet och mindre sittande främjar inlärningen.

Tar eleverna med i planeringen, beslutsfattandet, verksamheten och bedömningen i skolan.

Varje skola utformar på sitt eget sätt skoldagarna så att de innehåller mer motion.

Påverkar inlärningen

Som stöd för verksamheten får skolorna bland annat färdiga materialpaket, konkreta idéer för skoldagen samt verktyg för att planera och värdera verksamheten.

Han tror att rörelse också påverkar inlärningen.

– Mitt enda minne av att röra på sig i skolan är från när jag gick i femman. Jag hade en lärare som bad oss sätta matteboken på golvet,

Källa: liikkuvakoulu.fi/svenska

Pulsträning mellan matteövningarna.

främsta syfte är att inspirera barnen och låta dem utforska och bekanta sig med idrottsgrenar och motionsformer som kunde tänkas passa just dem. Skolgymnastiken räcker enligt Berlin inte.

Det är här som Skolan i rörelse-projektet kommer in. Där tar man en titt på alla transportsträckor som skoldagen är full av och hjälper barnen att få ut den största möjliga mängden rörelseträning från dem. Börjande från själva skolresan, där man går igenom trygga rutter till skolan på Drumsö.

– Allt för att uppmuntra till att inte föräldrarna skjutsar eleverna till och från skolan.

Under rasterna bjuder skolan på organise-

10 • hem & skola • 3/2018

rade rastlekar ute på gården, men också själva skolans innandömen har gjorts till en del av projektet, säger Berlin.

– Det blir många förflyttningar under en skoldag. Korridorerna är många och långa, och då har vi funderat på vad man kan göra i de korridorerna.

Ett svar på den frågan är sprintstafetten, den som prins Daniel fick stifta bekantskap med, som är avsedd att höja elevernas puls.

– Just det här kommenterade prinsen med ”Oj! Vilket fint sätt att bryta stillasittandet, att minska och variera stillasittandet!”

Var det då någon speciell fråga som prins Daniel var speciellt intresserad av?

– Prinsen ville veta hur man kan garantera att alla får de där 60 minuterna.

Johanna Berlin säger att prinsen letade efter två saker under sitt besök: inspiration och nya sätt att tillämpa jämlikhet i praktiken. Det sistnämnda är enligt Berlin något som skolan har unika möjligheter till eftersom det är platsen dit alla kommer, oberoende av bakgrund.

Förutom inspiration att ta med sig hem gav Drumsö lågstadieskola också en bok till prinsen där eleverna delade med sig av sina tankar kring välmående. Och så en badboll. Blåvit, naturligtvis.

Text och foto: Marcus Rosenlund

Lägerskola i naturen

Rufus Wahén och Nina Myhrberg har båda barn i Drumsö lågstadieskola där man har satsat mycket på att eleverna ska röra på sig under skoldagen. De tror att rörelse förbättrar inlärningen.

och så skulle vi stiga upp, slå upp sidan 14 och hoppa över boken. Sedan fick vi ta upp boken och sätta oss igen, och slå upp sidan 16. Då hade vi hoppat över sidan 15. Jag tror att man minns de här sakerna, man minns mycket mer i till exempel biologi om man har cyklat iväg någonstans och varit ute.

Nina Myhrberg håller med.

– Jag tror att rörelsen påverkar inlärningen, till exempel genom ”springdiktamen”. I stället för att du sitter där på en plats och läraren läser upp diktamen, går eleven och läser texten från en lapp på väggen och går sedan tillbaka till sin plats och skriver ner den.

Barnen har reagerat positivt och de negativa reaktionerna har varit väldigt få. Också föräldrarna får pröva på hur Skolan i rörelse fungerar.

På föräldramötena ska föräldrarna stiga upp då de svarar jakande på en fråga som ställs.

– Jag har inte varit på ett enda föräldramöte sedan det första, säger Wahén och skrattar.

På allvar kändes det som om man var utanför sin egen bekvämlighetszon, också om det gäller något så litet som att bara stiga upp och sitta ner framför andra vuxna, i stället för att bara trycka stilla i sitt hörn, säger han.

Nina Myhrberg har märkt en förändring hemma efter att klassen började röra på sig mer i skolan.

– Läxläsningen kan ske på golvet eller på en gympaboll, rörelsen i skolan har motiverat att göra på lite nya sätt.

Text och foto: Malin Wikström På resa med experten

Gemenskap, upplevelser, äventyr Naturskolan Uttern erbjuder lärorik uteundervisning för er lägerskola.

Färdiga lägerskolpaket eller program för enskilda dagar.

Ta kontakt och hör mer!

045 880 4480, lagerskola@naturochmiljo.fi

ATT UPPLEVA OCH GÖRA TILLSAMMANS V¸² u³ÊßuÆÊ«z³³u³ Æ Ê uÆÆu³ ¼Æ Ê«Æz uÆÊâÆ 9¸²u­ ³¨u Ãu« Ð ¸ Ê«¼Ð Æ ¸² u­­u Æ Ê uÆÆu³ ²u³ ² ¼ß Æ čĉ ~ÆÊ Æ uÆ ³ Ð͋ $~ ³ Ã~ ß~Æu ³zÐÊ ¸Æ zÆ Ô ÐÐuÆ Ð ÃÊ ¸ á ²Ã ­ Ã~ ¸­ «u Ãu« Ð ¸ ¸² ³ ¸ ÆÐ͈ Åland, Vuokatti, Borgå, Barcelona, Berlin, London, Paris...

LOMALINJA.FI/LEIRIKOULUT www.naturochmiljo.fi

På resa med experten

OFFERTANBUD ­¸²u­ ³¨uΏ­¸²u­ ³¨u͋ê * Ð ­͋ ĉĊĉ ċđĒ đĊĉĉ Samtal 8,35 c/samtal + 17,17 c/min. Serviceavgift 26 €/bokning

Hem & skola • 3/2018 •

11

✏ plockAT Läsklanen ska främja läsning

■■Finska kulturfondens och Kopiostos gemensamma projekt Läsklanen vill uppmuntra till läsning och läsecirklar. Det här gör man genom att dela ut bokpaket till lågstadie- och enhetsskolor. Med paketet finns också en handbok för lärarna, som hjälp för att komma igång med läsecirklar. Handboken fungerar som ett underlag för hur bokpaketet kan användas. Bokpaketet delades ut till över 200 svenskspråkiga skolor i augusti.

Nytt projekt ska stödja Tweens ■■Projektet Tweens är ett nytt projekt för att stödja ungdomar och föräldrar i vardagen, med hjälp av praktiska verktyg och nya forskningsbaserade metoder från positiv psykologi.

En kurs för unga i åldern 11 till 14 år, och deras föräldrar, startar i oktober-november i Folkhälsans utrymmen på Topeliusgatan i Helsingfors. Kursen riktar sig inte till unga med en diagnos, utan till dem som upplever stress, nedstämdhet eller oro. Ungdomarna lär sig att komma igen då de stöter på svårigheter, och lär sig hur man kan öka och ta vara på en positiv sinnesstämning. Ungdomarna och föräldrarna träffas samtidigt, men i skilda grupper. Kursen organiseras av Folkhälsan, och dras av två ledare från Folkhälsan. Vid frågor eller för att anmäla sig, kontakta Irene Henriksson på irene. henriksson@folkhalsan.fi eller 044 788 1033.

Treåringar får kokbok som gåva

■■Finlands svenska Marthaförbund har tillsammans med stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, som i år firar 100-års jubileum, gjort en illustrerad kokbok för hela familjen. Kokboken skickades ut till alla svensk- och tvåspråkiga treåringar i Finland under sommaren, som en gåva med anledning av Brita Maria Renlunds jubileum.

– Boken är tänkt som inspiration i matvardagen för familjer, men också som ett hjälpmedel för att involvera hela familjen i måltiden. Att låta barnen vara med vid tillredningen av maten och bekanta sig med och smaka på råvaror innan måltiden brukar vara en bra metod för att väcka barnens intresse för maten som serveras, säger Sofia Grynngärds, projektledare för projektet Tack för maten! på Marthaförbundet.

Boken innehåller 25 recept indelade i kategorierna vardagsmat, fredagsmys, helgfrukost och utflykt.

12 • hem & skola • 3/2018

HelsingforsMission ordnar dagsverksinsamling ■■HelsingforsMission bjuder in skolor för att påverka, genom att delta i dagsverksinsamlingen. Genom att delta i insamlingen kan eleverna konkret minska ungdomars och seniorers ensamhet. Skolan kan välja att stödja antingen seniorhjälpen, krisarbetet med ungdomar eller båda. Skolorna kan själva välja tidpunkten för dagsverket. Alla skolor som deltar får sitt namn publicerat på HelsingforsMissions webbplats, dessutom informeras medierna om skolornas insats och ställningstagande.

Varje elev får ett personligt diplom som tack för det viktiga arbetet och skolan eller klassen får ett gemensamt hedersintyg att hänga på väggen.

Anvisningarna för att ordna dagsverket finns på helsingforsmission.fi/dagsverke

Vårdnadshavarnas engagemang i skolan bör ökas ■■Enligt en undersökning som Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd, THL, har gjort har olika former av verksamhet som främjar välbefinnande, hälsa och gemenskap i grundskolarna utvecklats i en positiv riktning. Verksamhet som sporrar till fysiskt aktivitet under skoldagen har blivit vanligare och elever uppmuntras att röra på sig i skolarbetet. Elevernas delaktighet och tillgången till elevvårdstjänster i skolorna har också förbättrats. Däremot har vårdnadshavarnas deltagande i planering och utvärdering av skolans verksamhet inte ökat märkbart och där behöver man vidta åtgärder, skriver Utbildningsstyrelsen och THL i ett pressmeddelande. Endast då det gäller utarbetandet av ordningsregler har det skett en ökning, knappt hälften av skolorna hade lyckats locka föräldrarna att delta.

Högstadieelever får hobbypass

■■Undervisnings- och kulturministeriet har kört igång ett projekt där man planerar ett nytt, riksomfattande Hobbypass för alla högstadieelever. Målet är att unga från och med nästa år ska kunna ladda ner Hobbypassappen på sina smarttelefoner.

– Hobbypasset möjliggör också att man kan prova på olika motionsgrenar och kulturhobbyer samt besök på till exempel museer, biografer eller varför inte ishockeymatcher, säger Europa-, kultur- och idrottsminister Sampo Terho.

Syftet med hobbypasset är att alla unga ska ha samma möjligheter, familjens ekonomiska situation ska inte utgöra ett hinder för hobbyverksamheten. Kommuner, företag, stiftelser, socialväsendet och samfund kan ladda ner ett visst antal gånger som den unga får delta gratis i olika hobbyer, eller ladda ner inträdesbiljetter.

Ny handbok om föräldrars stöd till högstadieelever ■■Suomen Vanhempainliitto och Förbundet Hem och Skola har gett ut en ny handbok om övergången till högstadiet, Välkommen till högstadiet – Guide för föräldrar till elever i åk 7. Organisationerna önskar att materialet delas ut i samband med föräldramöten och att frågan om samarbete mellan hemmet och skolan presenteras på ett sådant sätt så att föräldrarna upplever att de känner sig välkomna till skolan. Organisationerna poängterar att ett fungerande och tillitsfullt samarbete mellan hemmet och skolan är viktigt också i högstadiet. Handboken hittas bland annat på Hem och Skolas webbplats under fliken ”material”.

Ny bok om skilsmässa och nyfamiljer ■■Barnavårdsföreningen ger ut e-boken S som i skilsmässa, N som i nyfamilj som en del av sitt jubileumsår.Föreningen vill fästa uppmärksamhet vid barnen och barnens välmående i skilsmässosituationer. I boken hörs experter och föräldrar, och barnperspektivet synliggörs genom texter skrivna ur ett barnperspektiv.

Målgruppen för boken är föräldrar som är frånskilda eller föräldrar som lever i en ombildad familj, och experter som möter barn och vuxna i skilsmässo- eller ombildade familjer.

Boken går att ladda ner på Barnavårdsföreningens webbplats, under fliken Material.

Lärarförbundet uppmanar till positiv dialog

Avhandling: Begränsa tillgången på ohälsosam mat

■■Finlands Svenska Lärarförbund uppmanade inför skolstarten till en positiv dialog mellan personal, ele­ver och vårdnadshavare.

– Feedback ska man rikta direkt till läraren eller rektorn, inte skriva i Wilma eller på sociala medier, säger Christer Holmlund, förbundsordförande för Finlands Svenska Lärarförbund, i ett pressmeddelande. Enligt en undersökning från Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ har 42 procent av lärarna och skolledarna inom den grundläggande utbildningen fått utstå osakligt bemötande eller mobbning i skolan.

– FSL deltar gärna i en diskussion med intresseorganisationer som Finlands Svenska Skolungdomsförbund och Hem och Skola kring hur vi kunde skapa en ännu bättre skolvardag för alla, säger Holmlund.

■■Enligt en färsk doktorsavhandling vid Helsingfors universitet är det viktigt att barn och familjer uppmuntras till hälsosamma matvanor, eftersom matvanorna under barndomen kan hänga med in i vuxenlivet.

– Resultaten visar att tillgången på ohälsosam mat borde begränsas i hemmen. Istället borde man satsa på hur man lägger fram maten och satsa på till exempel färggranna grönsaker, bär och frukter, säger Henna Vepsäläinen, som disputerade i juni.

Avhandlingen visar att trots att det också finns hälsosam mat i hemmen, kullkastas inte effekten av den ohälsosamma maten helt. I avhandlingen användes data från den finländska Dagis-undersökningen och från Iscoleundersökningen, som görs i 12 länder och som undersöker bidragande faktorer kring fetma hos 9–11-åringar.

Hem & skola • 3/2018 •

13

intervju

Profil Namn: Ninette och Niklas Bahne. Ålder: 44 respektive 45 år.

Bor: På Gamla malmen i Pargas.

Gör: Niklas är affärskonsult, Ninette är psykolog och skribent, och bloggar på adressen ninettebahne.com På fritiden: ”Promenerar och renoverar vi.”

Det här vet google inte om er: ”Att hela familjen gillar att spelar Pokemon.

Ninette är uppe i level 40.”

Säg ifrån varje gång någon säger någonting rasistiskt, fast det blir dålig stämning. Skoja inte om n-ordet när det bjuds chokladbollar eller chokladkyssar. År 2018 måste man veta bättre, säger Ninette och Niklas Bahne.

”Tala med barnen om hudfärg”

14 • hem & skola • 3/2018

»

läs mer

Hem & skola • 3/2017 •

15

intervju

Aktuellt

Nytt material om sexuella trakasserier

‒ Trots att finlandssvenskarna i teorin tillhÜr en minoritet har de flesta finlandssvenskar ingen aning om hur det är att vara annorlunda.

Jag har själv mÜtt fÜrdomar fÜr att jag har pratat svenska, men det är inget jag behÜver vara rädd fÜr i vardagen. Men fÜr vüra mÜrkhyade barn är det vardag, säger Ninette Bahne.

Niklas och Ninette Bahne bor mitt i den finlandssvenska idyllen i Pargas tillsammans med sina tre barn ‒ ett biologiskt och tvü adopterade frün Sydafrika.

Vi ska tala om rasism. ‒ Det har ju hänt att folk har kÜrt fÜrbi och ropat n-ordet till barnen där de cyklat hem frün mommo och moffa, säger Niklas. Barnen blir ju väldigt fundersamma och det känns jätteotryggt.

FÜrbundet Hem och Skola ger ut ett nytt material som ska hjälpa fÜräldrar att tala med sina barn om sexuella trakasserier.

Bakgrunden till att FÜrbundet Hem och Skola har skapat materialet, i samarbete med likabehandlingskonsult Malin Gustavsson frün Ekvalita, är #metoo-debatten. I samband med debatten kontaktades Hem och Skola-kansliet av fÜräldrar, som Ünskade att organisationen skulle uppmuntra skolor att i hÜgre grad ta upp frügan i skolorna. – Vi fick en ocksü positiva signaler frün Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne om att stiftelsen gärna ekonomiskt stÜder ansÜkningar som aktualiserar temat, säger fÜrbundets informatÜr Maarit WesterÊn.

Frügorna som riktades till fÜrbundet handlade om att det ocksü i skolmiljÜ fÜrekommer sexuella trakasserier. – Hur kan vi som fÜräldrar fostra vüra barn sü att de är sü trygga att de vügar säga nej el-

Erkänn strukturerna

Fruktansvärt som det är med skinheads och svastikor, är det ändü rasism som är enkel att identifiera och fÜrdÜma, framhüller Ninette.

Det är südant som vem som helst tycker är rasistiskt. Svürare är det med den stora massan välmenande människor som blundar fÜr den strukturella rasismen. ‒ Det är barnens klasskompisars fÜräldrar, det är släktingar, och vilt främmande männi­ skor vi träffar pü gatan som hävdar att �de aldrig gÜr skillnad pü folk� och att �de inte ser färg�. De är jättesvüra att ha att gÜra med, säger Ninette.

Vill man gÜra nügonting üt rasismen är det viktigt att fÜrstü att vi alla ingür i ett samhälle med diskriminerande strukturer, fÜrklarar Ninette. Det har forskning ocksü visat, güng pü güng. Det är inte vürt fel att det är sü här, men om vi vill ändra pü strukturerna är fÜrsta steget att erkänna att det är sü här. ‒ Att insistera pü att man inte gÜr skillnad pü folk är att blunda fÜr problemen. Det hjälper inte nügon, säger Niklas.

Läs pü – lyssna

Ninette berättar om när familjens adopterade barn var smü, och hon fick frügan om de var tvillingar, trots att det ena barnet bara var en nügra münader gammal baby och det andra en livlig ettüring. ‒ Samma früga kom hundratals günger, trots att babyn lüg i vagnen och ettüringen gick bredvid. Man märkte att folk bara süg tvü svarta barn, och drog fÜrenklade slutsater. ‒ �Oj, sü gulliga de är, südana där�, har vi ju fütt hÜra ibland, säger Niklas. Och att folk ofta är väldigt müna om att fÜrklara hur jättesÜt vür dotter är. Efter tillräckligt münga günger bÜrjar man ju tänka att det outtalade är �trots att hon är svart�. ‒ En güng gav en bekant pengar üt vüra mÜrkhyade barn, men däremot inte till deras ljushyade storebror. FÜr att inte tala om alla miljoner människor som vill känna pü deras hür. Det är det vi menar med de sü kallade välmenande rasisterna, säger Ninette. ‒ De vill visa att de är fÜrdomsfria, fast det egentligen handlar om den historia de vill be-

16 • hem & skola • 3/2018

ler berätta om de blir utsatta fÜr kränkningar?

Hur kan vi som fÜräldrar fostra vüra barn sü att de inte kränker varandra sexuellt? Den här typen av frügor har vi fütt.

FÜreläsare erbjuds

Materialet är skrivet fÜr fÜräldrar som ett stÜd dü man tar upp frügor om vüld, kÜn och sexua­ litet med sitt barn. – Det kan kännas svürt att ta upp frügorna, men det är viktigt att vüga tala om dem.

Det är Malin Gustavsson frün Ekvalita som har skrivit materialet, där det bland annat tas upp vad sexuella trakasserier är och vad man ska gÜra dü man blivit utsatt. – I texten finns ocksü tips om hur man som fÜrälder kan ta upp temat om respekt fÜr andras kroppar och sexualitet pü ett bra sätt. Tanken är ju att fÜräldrarnas uppgift är att stÜdja barnen och ge en positiv syn pü sin egen sexualitet.

Materialet kan laddas ner frĂĽn Hem och Skolas webbplats. I en del skolor kommer materialet att delas ut i tryckt form.

Hur kommer Hem och Skola att jobba vidare med de här frügorna? – Under läsüret kommer vi att erbjuda vüra

fÜräldrafÜreningar mÜjlighet att anlita en fÜreläsare frün Ekvalita under ett fÜräldramÜte fÜr att tala om temat sexu­ella trakasserier. Vür tanke är att vi fÜräldrar kan stÜdja varandra i att ta upp temat hemma. Här tänker vi att en fÜräldrakväll som arrangeras av ens egen fÜräldrafÜrening kan vara en bra start.

Text: Malin WikstrĂśm

H.C.Andersen

Det pratas alldeles fÜr lite om rasism, säger Niklas och Ninette Bahne.

rätta üt sig själva, som skvallrar om det rakt motsatta, säger Niklas.

Pü samma sätt som metoo-rÜrelsen var en ÜgonÜppnare fÜr münga, pü samma sätt är det med rasism, säger Ninette. Genom att läsa pü, och framfÜr allt lyssna pü vüra mÜrkhyade vänners erfarenheter, kan vi som hÜr till majoriteten fü stÜrre kunskap och fÜrstüelse fÜr deras perspektiv.

Ge barnen termer

Tala med barnen om olikheter, om hudfärg, uppmanar Niklas och Ninette. Ge barnen termer. ‒ BÜrja med att själv läsa pü om strukturell rasism, om rasistiska stereotyper eller sü kallad white fragility, och fundera pü hur du själv tänker. Prata sedan med barnen. Om barnet pekar och frügar behÜver man inte hyssja ner dem, utan säg helt enkelt att �jo, den där personen har en südan hudfärg�. FÜrklara att det

här kan vara en familj fast barnen har en annan hudfärg än fÜräldrarna. Det behÜver inte bli pinsamt, säger Ninette.

Säg ifrün varje güng nügon säger nügonting rasistiskt, framhüller Niklas. Fast det blir dülig stämning. Skoja inte om n-ordet när det bjuds chokladbollar eller chokladkyssar. Att �man inte menar illa� är ingen ursäkt. ‒ Det här är 2018, vi lär oss nya ord hela tiden. Twitter. Snapchat. Vem som helst klarar av att lära sig att tala respektfullt, säger han. ‒ Sist och slutligen hänger allt ihop med tolerans, säger Ninette. Lüt dina barn fÜrstü att det är okej att vara annorlunda. Det är münga vuxna som säger det, men i praktiken inte gÜr det, som är okej med CP- eller bÜgvitsar eller südant. Om vi uppfostrar toleranta barn avhjälper vi ocksü problemet med rasism tänker jag.

Text och foto: Pamela FristrĂśm

KLASSRESA TILL ÅLAND! Frün 65 ₏/person I priset ingür bütresor Åbo–Mariehamn t/r, hotell, frukost & middag.

Kontakta oss sü hjälper vi er med allt; bütresorna, mültiderna och ett minnesvärt program.

En flersprükig danssaga Monikielinen tanssisatu Premiär 2.11.2018 Ensi-ilta

WWW.ABOSVENSKATEATER.FI

ù LQIR#DODQGKRWHOV IL ù ŒODQGKRWHOV IL Hem & skola • 3/2018 •

17

Aktuellt Fakta Projektet Varje förälder är en resurs för sitt barn ska hitta nya metoder att utveckla daghems, förskolors och skolors samarbete med föräldrar.

Pågår från 2018 till 2021 i Österbotten, men ska skapa metoder som kan användas överallt.

Pilotskolorna och -daghemmen ska vara minst fyra, men max åtta till antalet.

Finansieras med medel från Veikkaus.

Petra Högnäs och Linda Björkgård håller i Hem och Skolas treåriga projekt Varje förälder är en resurs för sitt barn från det nya kansliet i Vasa.

Föräldrar behövs – men

hur får man alla med?

Hem och Skolas nya projekt ska utveckla metoder för att hitta föräldrar som inte syns och ge dem stöd.

18 • hem & skola • 3/2018

I nya, fräscha lokaler i det anrika Hartmanshuset i centrala Vasa finns Hem och Skolas nyaste utrymmen, och där sitter Linda Björkgård och Petra Högnäs. Båda har lärarbakgrund, men nu jobbar de heltid med Hem och Skolas treåriga projekt Varje förälder är en resurs för sitt barn. Målet är att hitta metoder och modeller med vilka man kan ringa in och stödja ”osynliga” föräldrar, det vill säga de föräldrar som vanligtvis inte syns i skolsammanhang.

Det knepiga blir att hitta dem.

– Det är förstås vår största utmaning i det här projektet, men vi resonerar som så att den gemensamma nämnaren mellan skola och föräldrar är barnen, säger Linda.

Hon menar att även om föräldern inte skulle intressera sig för skola och utbildning, och kanske till och med ha dåliga erfarenheter från sin egen skolgång, är man med stor sannolikhet ändå intresserad av sitt eget barn. Det som ens eget barn gör är både intressant och viktigt, och då kan barnet vara vägen att nå föräldern.

Linda och Petra närmade sig problematiken i våras genom att åka till fyra olika högstadieskolor för att träffa niorna. Med hjälp av dis-

Styrgruppen hjälper till med insikter och idéer för projektets fortsatta arbete. I den ingår Erika Fogelberg, Robert Backman, Daniel Byskata, Christoph Treier, Jens Frödig och Petra Willamo.

kussion och enkäter ville de se vad elever som är i slutrakan av sin grundskola har för åsikt om samarbetet mellan skola och föräldrar.

– De visade sig vara jättepositiva. Vi träffade över 150 elever och fyra femtedelar tyckte det var viktigt att skolan och hemmet håller kontakt, säger Linda.

Ett engagemang i sitt barns skolgång behöver inte betyda att man är klassförälder eller kassör i en lokal Hem och Skola-förening.

Det kan vara så enkelt som att man väcker sina barn och ser till att de är färdiga för skolan varje dag.

Någon att resonera med

Helt ensamma behöver Linda och Petra inte vara med sin utmanande uppgift, för de har en styrgrupp till sitt förfogande.

– Den fungerar som en typ av referensgrupp också. Där finns föräldrar och föreningsaktiva, från skolor och dagis, vi får alltså resonera med sådana som ingår i målgruppen, säger Petra.

En av medlemmarna i styrgruppen är trebarnspappan Daniel Byskata, bosatt i Smedsby, Korsholm och ingenjör till yrket. Han har ingen egentlig erfarenhet av föräldraverksam-

het inom skolans ramar från förr, utöver att han har varit på föräldramöten. Han deltog i styrgruppens första möte i augusti.

– Det var nog riktigt intressanta diskussioner som vi hade, speciellt för mig som har ingenjörsbakgrund och kommer in i den här pedagogiska världen, säger Daniel.

För honom är det en rätt så främmande värld.

– Vi i referensgruppen behöver förstås inte göra projektet i sig, men jag hade ganska många frågor om hur man ska genomföra det rent praktiskt. Det är ju svåra frågor. Hur aktiverar man folk?

Pilotskolor

Nästa stora steg för projektet sker i höst då pilotskolor ska utses.

– Vi söker minst fyra, men max åtta skolor eller daghem, och utöver dem Hem och Skola-föreningarna, säger Petra.

Rent geografisk gäller urvalet bara Österbotten till en början, men efter tre år är tanken att man ska ha modeller som kan användas överallt. Urvalet kan också påverkas av vilka behov varje skola och daghem har.

Projektet tar också hänsyn till rapporter om att det ofta är mammor som engagerar sig i skolan. Ett exempel som kan nämnas i sammanhanget är Föräldrabarometern 2018, över 87 procent av dem som svarade på enkäten var kvinnor.

Daniel Byskata upplever personligen inte att endast mammor engagerar sig, inte i hans näromgivning åtminstone, där det verkar vara ganska jämnt uppdelat.

– Men det beror säkert mycket på vilken del av landet man är i, kanske också vilken by eller stad.

En av poängerna med att också ta med daghem är att redan i ett tidigt skede uppmärksamma hur viktigt det är att alla föräldrar är med.

– Inom Hem och Skola-verksamheten har vi redan nu aktiva pappor som engagerar sig och vi hoppas att vi tillsammans med förening­ arna kan hitta nya former för samarbete så att allt fler föräldrar känner sig manade att vara med, säger Petra.

Text: Christian Bertell Foto: Ann-Britt Pada Hem & skola • 3/2018 •

19

aktuellt

Recept

barnens skärmtid oroar Föräldrar Föräldrar oroar sig över att barnen tillbringar för mycket tid vid sina skärmar. Det här kommer fram i en gemensam undersökning som Förbundet Hem och Skola och Suomen Vanhempainliitto har låtit göra.

Det är första gången som de två förbunden låter göra undersökningen Föräldrabarometern tillsammans, Förbundet Hem och Skola har tidigare genomfört undersökningen två gånger och Suomen Vanhempainliitto fem. I Föräldrabarometern ställs frågor om barnets välmående, skolgång, den nya läroplanen och om samarbetet mellan hemmet och skolan.

I Föräldrabarometern 2018 frågades bland annat vad föräldrarna är oroliga över då det gäller barnet.

– De oroar sig över tiden som barnen använder vid skärmar, det här var inte nödvändigtvis knutet till skolan, utan mer till fritiden.

Föräldrarna är också oroliga då barnen inte rör på sig utan tillbringar långa tider vid skärmen, och en del nämnde också att skärmtiden kunde synas som en allmän brist på motivation och närvaro i vardagen, säger Ritva Mertaniemi, som har analyserat resultaten.

Men också i svaren på frågorna som gällde hur digitala verktyg används i skolan kom oron för barnens skärmtid fram, åtminstone hos en del av föräldrarna.

– Där kom det fram i kommentarer att eftersom ”barnen ändå bara är på skärmen på fritiden, borde de inte sitta vid en skärm i skolan också”. Men det fanns många föräldrar som tycker att användningen av digitala verktyg är dagens melodi, och att kunskaper i digitala verktyg ger barnen färdigheter för framtiden.

Det var liksom två skolor när det gällde användningen i skolan.

Delaktiga genom insamlingar

Föräldrarna fick frågor om hur den nya läroplanen syns i skolans vardag. En stor majoritet av dem upplevde att den syns bland annat genom man använder mångsidiga undervisningsmetoder, att utvärderingen av inlärningen har blivit mångsidigare och att användningen av digitala verktyg har ökat.

Trots att den nya läroplanen betonar föräldrarnas delaktighet upplevde endast en fjärdedel av lågstadieelevernas och en femtedel av högstadieelevernas föräldrar att delaktigheten hade ökat.

– Betoningen i läroplanen har inte märkts bland en stor del av dem som svarade.

20 • hem & skola • 3/2018

siga som rör skolan upplever färre att de är inbjudna till.

Det fanns också önskemål om att föräldramötena skulle vara mera interaktiva och inte enbart går ut på att en lärare eller rektor står framför föräldrarna och pratar.

– En del föräldrar upplever att de blir bjudna till skolan, men ges inte möjlighet att lära känna varandra eller diskutera. Mer interaktion, en mer autentisk eller öppen, möjliggjord dia­ log och inte en envägskommunikation efterlystes i många av de öppna frågorna.

Många föräldrar önskade att de skulle få föräldramötenas agenda i förväg. Föräldrarna ville inte heller ha information som de kan få via mejl eller Wilma under föräldramötena.

Homogen grupp föräldrar

Ritva Mertaniemi har analyserat svaren i Föräldrabrometern 2018. Resultaten publiceras i en rapport på förbundens webbplatser den 1 oktober. Foto: Martina Uthardt

Föräldrabarometern Förbundet Hem och Skola och Suomen Vanhempainliitto utförde Föräldrabarometern tillsammans för första gången.

Sammanlagt svarade 9 842 föräldrar.

81 procent av föräldrarna hade barn med finska som skolspråk.

18 procent hade barn med svenska som skolspråk.

87,3 procent av föräldrarna som svarade var kvinnor.

12,5 procent var män.

En tredjedel av de som svarade hade högskole- eller universitetsutbildning.

Majoriteten, 83,5 procent, levde i familjer med två föräldrar.

En rapport där resultaten från Föräldra­ barometern presenteras publiceras den 1.10 och finns att läsa på förbundens webbplatser.

Föräldrarna svarade, så som tidigare, att de främst är delaktiga då det gäller vissa teman i skolan.

– På frågan om hur skolan har bjudit in föräldrarna att vara delaktiga, handlade det långt om det praktiska: att samla in pengar, ordna fester och temadagar. Det mer innehållsmäs-

De föräldrar som har barn i svenskspråkiga skolor var något aktivare än föräldrarna med barn i finskspråkig skola då det gällde att svara på enkäten.

– Det är intressant att på finskt håll tycks barometern aktivera föräldrar i hela landet, me­ dan över hälften av de svenskspråkiga ele­vernas föräldrar kommer från Nyland.

Ett rekordantal föräldrar svarade på Föräldrabarometern den här gången, över 9 000.

Trots det stora antalet förblir svarsprocenten under två.

– Undersökningen är åtminstone inte representativ för den grupp föräldrar som vi har i våra skolor i dag. När man tittar på bakgrundsfaktorerna är gruppen som har svarat ganska homogen. Av dem som har svarat har nästan 60 procent examen från antingen yrkeshögskola eller universitet. Det motsvarar inte befolkningens utbildningsnivå, och det betyder att de högutbildade är överrepresenterade i materialet. Det här har varit en trend också i tidigare undersökningar.

Ritva Mertaniemi föreslår att enkäten borde utföras i samband med evalueringssamtal för att få en mer nyanserad bild av hur flera föräldrar resonerar kring skolan.

– På det stora hela är resultatet väldigt positivt, och en stor del av föräldrarna tycker att skolvardagen fungerar bra. Men det skulle vara intressant att veta vad de som inte valde att svara på enkäten skulle ha svarat. Hurudana önskemål och förslag på utvecklingen av samarbetet mellan hemmet och skolan skulle de ha?

Högst troligt skulle en stor del ha svarat i likhet med resultaten, men det kan finnas en grupp föräldrar som kanske inte upplever skolan så positiv som det här materialet visar. Det som är viktigt att minnas är att oavsett om man har svarat på enkäten eller inte, eller om man deltar aktivt i skolsamarbetet eller inte, är barnets bästa det allra viktigaste för en förälder.

Text: Malin Wikström

Foto: Karin Lindroos

Spenatvåfflor 150 g upptinad frusen spenat 3 dl mjölk 1–1,5 dl vichyvatten 50 g smält smör 4 dl vetemjöl 3 msk vete- eller havrekli 1 tsk bakpulver 2 ägg Fyllning 200 g kallrökt lax 1 inhemskt äpple ½ rödlök 1 tsk riven pepparrot 1 krm svartpeppar 1 dl creme fraiche Våfflor 1. Lägg de torra ingredienserna i en bunke.

2. Blanda i mjölken till en klumpfri smet.

3. Bland i ägg, spenat och smör. Blanda sist i vichyvattnet­.

4. Kontrollera konsistensen innan du gräddar.

Blir smeten för tjock, späd ut med lite vichy.

5. Grädda våfflorna i våffeljärn.

Exempel på fyllning 6. Skala och hacka rödlök fint.

7. Skär äpplet och laxen i små bitar.

8. Blanda alla ingredienser.

9. Fördela fyllningen på våfflorna.

10. Servera våfflorna uppklippta som snittar eller hela som förrätt, lätt lunch eller mellanmål!

Tips!

Du kan servera våfflorna med nästan vilken fyllning som helst. Rör ihop din egen favorit!

Text: Ungmartha

Gåva till alla prenumeranter!

Eos ger Planschbi laga

Gåva till pren umer alla ante r

läsglädje hela året!

8 nr / 28€

ƉƌĞŶƵŵĞƌĞƌĂ͗ ǁǁǁ͘ĞŽƐǁĞďďĞŶ͘Į

Läger vid hav och sandstrand!

Pörkenäs lägergård, Pörkenäsvägen 565, 68620 JAKOBSTAD tel. 0500 369 690, info@porkenas.net

Hem & skola • 3/2018 •

21

Aktuellt

89%

Varför är man klassförälder?

Förbundet Hem och Skola efterlyste erfarenheter av klassföräldraskap genom att samla in klassföräldrars erfarenheter under våren.

De som har erfarenhet av att vara klassföräld­ rar uppmanades berätta om sina erfarenheter, samt svara på frågan varför de skulle uppmana andra föräldrar att ställa upp som klassföräldrar.

Svaren samlades in i mars 2018, och här presenteras några av de 85 svar som kom in. Bland alla dem som svarade lottades ett presentkort på 300 euro till Nådendals spa ut. Vinnaren blev Monica Björkell-Ruhl. Här har vi samlat ett utdrag av svaren. ”Att vara klassförälder är en uppgift som tillfört stor glädje. Att lära känna föräldrarna till klasskamraterna, inte bara barnets närmaste vänner utan alla, gör ju att man är mera delaktig i barnets liv. Likaså får man en naturlig anknytning till skolan och läraren som gör att man känner sig delaktig i barnets vardag.” ”Att inte vara överambitiös och arrangera tillsammans och inte ensam försöka stå för allt.” ”Mina egna barn älskar att mamma ställer upp.” ”Det kräver så lite och ger så otroligt mycket till-

LÄGERSKOLOR PÅ ALBANUS

Hela skärgårdshavet inom vår aktionsradie med utgångshamn i Mariehamn eller till exempel Åbo.

Lärorika och intressanta äventyr till sjöss och till lands. Också kortare kryssningar.

Skeppsföreningen Albanus r.f Sjöfartskvarteret 22100 Mariehamn +358 (0)457 0450 013 albanus@aland.net

www.albanus.ax

22 • hem & skola • 3/2018

baka! Innan man är klassförälder kan man tro att det tar mera än det ger, men så är det verkligen inte!” ”Vågar även påstå att det att familjerna träffas också ibland på fritiden gör mycket gott för sammanhållningen i klassen. Det är otroligt bra att känna eleverna och deras föräldrar i samma klass.” ”Barnen njuter av att ha vuxna runt sig. Våga vara vuxen med ditt barns kompisar. Barn ger mer än de tar.” ”Genom att vara klassförälder bygger du upp ditt skyddsnät. Sen vill jag poängtera glädjen! Dom här underbara busarna ger så mycket glädje i ens vardag. Barnen är fulla av energi, det skulle vara viktigt att vi föräldrar stannar upp och lyssnar vad de har att säga. Jag kan säga att jag har lärt mig mycket genom att vara klassmamma. Jag har SUPER många gånger rört mig utanför min bekvämlighetszon. Men det är just det som har gjort att man tycker att det här är roligt. Slutresultatet har alltid blivit jättebra.”

av våra kunder ger oss utmärkt vitsord för vår betjäning.

”

För att barnen lär sig att vi är bättre då vi gör saker tillsammans för allas bästa. Föräldrarna visar med sitt exempel att skolan är viktig.

Välj ett försäkringbolag,

som även andra 3

gillar.

Folksam är ett trevligt och smidigt försäkringsbolag som har exceptionellt nöjda kunder. Vi erbjuder ett brett sortiment av försäkringar till både privat- och företagskunder. Vi betjänar dig på nätet, per telefon eller på våra kontor. www.folksam.fi

STÖDTJÄNSTER FÖR UNGA OCH UNGA VUXNA OÛ ®Ã§ï®¨v®

èËÈv½v®Èvƛï

Àv vƛï

mån tis.& fre kl.19-22 psykolog på chatten hela hösten 2018

ingen fråga är för stor eller för liten

Skolbesök, workshoppar & face to face handledning

UNGDOMSAKADEMIN.FI 3³­½ È ®Ã ®ÈÀ È $¶À ® ® ® 4Ë §v® Àƛ ƛ Ãv­vÀ È ­ $³¨§ {¨Ãv®Ã $¶À Ë® ­ ï®v®Ã À ® À ® V® ÀÛ Ã® ® Ãư ³ §Ë¨ÈËÀ­ ® ÃÈ À È

Hem & skola • 3/2018 •

23

FrĂĽga juristen

VI ERBJUDER STĂ–D I SKOLVARDAGEN

SAMPO

RegionfÜrvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar pü juridiska frügor som handlar om skolan. Om du har en früga – mejla redaktor@hemochskola.fi

en vintersaga Skilla är den svensksprükiga enheten inom det statliga Valteri center fÜr lärande och kompetens.

üldersgräns – definitiv eller riktgivande?

Früga: Läraren fÜr mitt barns klass planerar att eleverna ska gü pü bio under skoltid fÜr att se en film som är fÜrbjuden fÜr barn under 12 ür. Till historien hÜr att det är früga om en klass i ürskurs 5, vilket betyder att eleverna är 10 eller 11 ür gamla. Är bekymrad Üver detta dü min dotter är känslig och ofta reagerar starkt pü büde bÜcker och berÜrande filmer. Är det ok frün skolans sida att flexa gällande üldersgränserna? �Fundersam far�

Svar: Den som deltar i utbildning har enligt lagen om grundläggande utbildning rätt till en trygg studiemiljÜ, till vilken ocksü hÜr att barnet inte ska behÜva ta del av südant bildmaterial som objektivt har kons­taterats vara

skadligt fÜr alltfÜr unga barn. Enligt lagen om bildprogram finns det fyra olika üldersgränser: 7, 12, 16 och 18 ür, och ett bildprogram anses skadligt fÜr barn om det pü grund av vüldsinslag, sexuellt innehüll eller genom att skapa üngest eller pü nügot annat jämfÜrbart sätt kan ha skadlig inverkan pü barns utveckling. Gränsen pü 18 ür är ovillkorlig, men fÜr de andra üldersgränserna finns ett undantag: om barnet är i sällskap med en person som fyllt 18 ür für ett bildprogram visas offentligt fÜr barn som är hÜgst tre ür yngre än den 7, 12 eller 16 ürs üldersgräns som klassificerats fÜr programmet. Tanken är att ett barns vürdnadshavare eller nügon annan vuxen ges mÜjlighet att ta hänsyn till att barn utvecklas i olika takt

som individer. I lagens fÜrarbeten nämns ocksü att undantaget behÜvs fÜr att barn i samma skolklass kan ha olika ülder, sü att till exempel en del men inte ännu alla i klassen har fyllt 12 ür. Däremot är det knappast tänkt att användas sü att samtliga barn i klassen ligger under üldersrekommendationen, vilket är fallet i frügeställarens situation. En lärare som har hand om en hel skolklass pü bio har inte samma mÜjlighet som barnets egen vürdnadshavare att vara tillgänglig fÜr varje barn under och efter fÜreställningen fÜr att vid behov hjälpa barnet att bearbeta innehüllet. DärfÜr kan man säga att ett tummande pü üldersgränserna pü det sätt som beskrivs i frügan inte är fÜrenligt med rätten till en trygg studiemiljÜ.

23-28.11 pü Lillklobb i Esbo 7-28.12 gästspel pü Viirus i Hfrs

Valteri center fÜr lärande och kompetens stÜder närskolprincipen genom att erbjuda müngsidiga tjänster fÜr EHKRYHQ LQRP DOOPlQW LQWHQVL¿HUDW RFK särskilt stÜd.

Valteriskolan Skilla erbjuder elevplats till barn och unga i behov av särskilt stÜd samt mÜjligheten till att studera och erhülla habilitering som stÜd fÜr lärande under skoldagen.

%HV|N RVV Sn YDOWHUL Âż VY

10 ₏ morgon / 14 ₏ lÜrdag & kväll 09-86208200, ungateatern.fi, lippu.fi

I en situation där nügon annan har makten Üver ditt liv och du har fÜrlorat det mesta finns det nügot du har kvar: – din mÜjlighet att uttrycka dig genom sprüket, fÜrsvara din rätt och gÜra avtryck.

Precis som Topelius kan du skriva in dig i historien.

SOMMARMYSTERIERNA AV MARTIN WIDMARK

PREMIĂ„R: 1.3.19 SMEDSBY UF

TURNERAR I Ă…RSKURS 4-7 UNDER HĂ–STEN 2018 WWW.WASATEATER.FI

Illustration: Helena Willis

24 • hem & skola • 3/2018

ETT TURNERANDE TEATER I UNDERVISNINGEN-PROJEKT INSPIRERAT AV ZACHARIAS TOPELIUS BJÖRKEN OCH STJÄRNAN. Hem & skola • 3/2018 •

25

intervju

”Dagvård och pedagogik ska

stödja varandra” Helsingfors universitet har sedan början av augusti en ny professor i småbarnspedagogik, Mirjam Kalland. Visionen är en studielinje på magisternivå för småbarnspedagoger vid Helsingfors universitet.

En av höstens aktuella frågor är den nya lagen om småbarnspedagogik som trädde i kraft den 1 september. Lagen ska bland annat förbättra småbarnspedagogikens kvalitet genom att personalens utbildningsnivå höjs.

– Den nya lagen erbjuder utrymme för nya lösningar. Den ska absolut inte leda till splittring mellan personalen. Alla yrkesgrupper inom småbarnspedagogiken är viktiga, säger Mirjam Kalland.

Frågan om huruvida pedagogiken nu kommer in på bekostnad av barnens välbefinnande har väckt diskussion. Kalland poängterar att dagvård och pedagogik inte ska stå i konflikt med varandra.

– Forskning visar att daghemspersonalens utbildningsnivå har stor inverkan på barns välbefinnande. Redan i tidig ålder måste vuxna kunna stödja barnen, möta deras behov och stimulera deras nyfikenhet genom att svara på frågor.

Kallands vision är att det inom tre till fem år ska finnas en studielinje på magisternivå för småbarnspedagoger vid Helsingfors universitet.

– Vi måste lösa problemet som har uppstått med barnträdgårdslärare och socionomer. Det går att utveckla en lösning som gör det möjligt att studera vidare på magisternivå också med en examen från yrkeshögskola.

Gap mellan teori och praktik

Kalland ser många utmaningar inom småbarnspedagogiken i Finland. Det finns ett stort gap mellan teori och praktik.

– Forskarna är ense om att barnen är väldigt formbara i de tidiga åren. Det är där vi borde sätta in insatser. Men satsningarna syns inte i praktiken, småbarn värderas inte i vårt samhälle, konstaterar Kalland.

26 • hem & skola • 3/2018

Profil Namn: Mirjam Kalland.

Gör: Professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet sedan augusti 2018.

Bakgrund: Tidigare rektor för Svenska social- och kommunalhögskolan.

På fritiden: Joggar, cyklar, skidar, fot­ vandrar och seglar. Gillar klassisk musik och skönlitteratur.

Viktigaste frågan inom småbarnspedagogiken: Att utveckla kvaliteten så att den ännu bättre stöder barns utveckling och uppmärksammar barn med olika bakgrund och individuella behov.

Ett exempel på en sak som gått snett är enligt Kalland beslutet att begränsa den subjektiva rätten till dagvård då det gäller arbetslösa föräldrar.

– Det här beslutet går emot all forskning.

Man försvårar situationen för familjer som redan är i en ansträngd situation. Barnet blir utan daghemmets stöd just då hen skulle behöva det som mest.

Var är familjepolitiken?

Jämfört med våra nordiska grannar Sverige och Norge är diskussionsklimatet i Finland väldigt annorlunda.

– Ingen i Sverige eller Norge ifrågasätter dagvård eller förskola. Det är helt självklart att barn är med i den typen av verksamhet, säger Kalland.

Sverige och Norge har också varit bättre än Finland på att hitta lösningar för att kombinera jobb och familjevardag.

Dagis

– Inställningen här borde ändras. Jag önskar att barnen skulle ses som en resurs, inte bara en kostnad. Jag tror att en av orsakerna till att det föds färre barn är att familjepolitiken har lyst med sin frånvaro i Finland.

Ställ krav på dagvården

En evighetsfråga är i vilken ålder barnet gynnas av att gå på dagis. Någon absolut sanning finns enligt Kalland inte, barnets och familjens individuella situation måste alltid beaktas.

– Det är viktigt att inte ställa daghem och hemmet mot varandra. Den avgörande frågan är inte när, utan under vilka omständigheter.

Om kvaliteten på dagvården är god kan också individuella behov beaktas, påminner Kalland. Ända till skolåldern skulle hon ändå inte vänta.

– Om barnet möter en grupp först vid skolstarten kan det vara svårt. Jag skulle säga att senast i förskoleåldern är lämpligt, men barn gillar nog grupper redan tidigare.

Enligt Kalland gäller det för föräldrarna att ställa krav på kvaliteten. De vuxna inom dagvården måste kunna trygga barnets start på dagis och föräldrarna i sin tur ska kunna känna tillit.

Idén om att förskoleundervisningen skulle pågå i två år istället för ett ställer sig Kalland skeptisk till.

– Jag har inte stött på någon forskning som skulle visa att femåringar skulle behöva strukturerad undervisning. Ifall det blir aktuellt att införa förskoleundervisning i tidigare ålder måste vi diskutera vad inlärning och förskola skulle betyda för yngre barn.

Text och foto: Jenni von Frenckell Hem & skola • 3/2018 •

27

bibliotekarien tipsar Mikaela Wickström är tidningen Hem och Skolas läsinspiratör.

Hon är också förälder och bibliotekarie på Nordisk kulturkontakt, en nordisk kulturinstitution som har sitt bibliotek i Helsingfors.

Här tipsar hon om fyra böcker för olika åldrar.

Bilderbok

Högläsning

Kapitelbok

Ungdomsbok

Maija & Anssi Hurme, Skuggorna, Schildts & Söderströms, 2018.

Karin Erlandsson, Pärlfiskaren, Schildts & Söderströms, 2017.

Malin Klingenberg, Älgflickan, Schildts & Söderströms, 2018.

■■Skuggorna är en bilderbok om längtan och sorg som berör men som också ger hopp. Ett litet barn saknar sin mamma. Vi vet inte var mamma är, eller om hon kommer tillbaka. Men längtan finns där i form av en liten figur som ingen kan se, men som följer med barnet som en skugga.

Denna längtan föder känslor som rädsla, sorg, ilska och irritation hos barnet och hindrar det från att äta och leka. Snart är skuggan så stor att den inte får plats i huset. Så småningom blir skuggorna en del av pappans och barnets liv. Ibland är de helt och hållet borta, men båda vet att de ibland kan knacka på och komma på besök. Skuggorna är ett fint exempel på en bilderbok där text och illustrationer samspelar perfekt! Boken är översatt från finska.

■■Ingen har någonsin funnit ögonstenen, denna mytomspunna pärla. Det sägs att den som finner ögonstenen aldrig behöver längta mer. Pärlfiskaren Miranda är en av dem vars längtan efter ögonstenen blir oöverkomlig, trots att hon vet att många som begett sig på jakt efter ögonstenen aldrig återvänt. Eftersom Miranda vill ha berömmelse och bli ihågkommen för den som fann ögonstenen, är det med motvilja hon tar med Syrsa, ett barn som hon tror hon inte kan ha nytta av. Tillsammans beger de sig på ett spännande äventyr i olika miljöer. De möter människor vars berättelser hjälper dem vidare på färden, men också människor som försöker stoppa dem. Miljöbeskrivningarna, dofterna, känslorna och stämningarna vid sidan om den spännande berättelsen gör att det är omöjligt att sluta läsa.

Pärlfiskaren är den första delen i serien om Legenden om ögonstenen. Boken finns översatt till finska.

Dan Höjer, Cirkusdeckarna och gruvmysteriet, illustrationer av Stina Lövkvist, Bokförlaget Semic, 2018.

28 • hem & skola • 3/2018

■■Cirkusdeckarna-serien är perfekt läsning för barn i slukaråldern. Hittills har det givits ut 18 böcker i serien, där läsaren får följa med de 11-åriga tvillingarna Kaspar och Katinka på spännande, fartfyllda äventyr i olika delar av Sverige. Cirkus Pommery, där tvillingarna bott hela sitt liv, skall denna gång ha föreställningar i staden Sala, som är känd för sin silvergruva. Barnen vill gärna se den av dykare funna värdefulla silverskatten och besöker gruvmuseet. Där får de lära sig om silvergruvans historia, se gamla föremål och till slut även silverskatten, som är stor som en fotboll. Plötsligt är skatten försvunnen och tvillingarna är inne i ett mysterium där de tvingas springa för sina liv i mörka, farliga gruvgångar. För att klara sig med livet i behåll, behöver de både tur och skicklighet!

■■Ingenting är som förr nu när Johanna börjat högstadiet. Flickorna i klassen, inklusive hennes bästis Sandra, har blivit tonåringar med allt vad det innebär.

Hon känner inte längre någon samhörighet med dem utan trivs fortfarande i sin flickvärld där kojor och lekar är det naturliga. Trots att hon inte är en del av gänget, finns det aldrig någon tvekan att Johanna inte skulle klara sig själv. I Älgflickan varvas tonåringarnas vardagsliv, sociala engagemang och bekymmer med kärlek med humor. Därtill förmedlas en underbar samhörighet med naturen i Johannas vackra och berörande möten med älgarna.

”

Kolumn

Att som ett mantra upprepa hur världsbäst skolan är, gör den inte bättre. Däremot finns det utrymme att utveckla skolan för att möta framtida behov.

Världens bästa skola?

■■”Är ni från Finland?! Ni har visst världens bästa skola? Men, vad är det som är bra med den?”. Under våra år utomlands har frågorna om finländsk utbildning varit vanliga, men jag har ofta saknat bra svar.

Våra barn har gått i fyra skolor, på fyra språk, i tre världs­ delar. Grundskolan i Finland var i princip till belåtenhet.

Men världsbäst? Jag har sagt att finländsk skola är bäst genom att vara jämlik. Alla ges samma goda utbildning. Elever som utmanas mera, hjälps till en tillräcklig nivå. Däremot har det länge saknats tillräckliga utmaningar och uppmuntran för de talangfulla.

I Sydamerika där vi bodde förut, och i Afrika där vi bor nu, är högklassig utbildning ingen självklarhet. En bra skola kostar. En riktigt bra skola kostar massor. De med knappa resurser kan till och med begå brott för att finansiera sina barns skolgång. Vi finländare är bortskämda då till och med våra universitet är gratis.

Utbildningen i Finland bekostas med skattemedel, drygt 7 000 euro per grundskoleår och elev. Många privata internationella skolor kostar mångfalt mera – medan föräldrarna (eller ofta arbetsgivarna) betalar. Men höga avgifter höjer också standarden: personliga surfplattor, tillräckligt med assistenter, omfattande hobbyverksamhet och otroliga exkursioner. Mera resurser ger mera möjligheter.

■■Bäst är ändå den personliga anpassningen. Svagare elever hjälps till rätt nivå, medan starka elever guidas att prestera ännu bättre. I appar och webbtjänster summeras veckans framsteg för föräldrarna. Lärarkontakten är tät. Betygen är utförliga, med siffror samt klara besked om framsteg och utmaningar. Eleven får en grundlig analys av sin förmåga att exempelvis lösa olika matteproblem, vilka utmaningar egen forskning medfört, eller hur crawldragen förbättrats under simningen.

Oavsett resurserna finns det också skillnader i mentalitet.

I utvecklingsländer är utbildning A och O. Därför värdesätter elever och föräldrar skolan. I utvecklingsländerna bäddar en internationell utbildning för bättre jobb. En internationell

skola lär också barnen globalt tänk, tolerans och social anpassning. Jag tror att detta banar väg för både framtida jobb och goda medborgare.

■■Den finländska skolan har utvecklats mycket sedan jag på åttiotalet var elev. Den har utvecklats sedan 00-talet då jag studerade pedagogik. Och den fortsätter att förändras. Ny läroplan och nya lärare reformerar utbildningen med modern och progressiv inlärning. Men ännu känns det som om världens bästa skola har en del att lära.

Pisa-mätningar visar att elever och lärare fortfarande håller hög akademisk standard. Men kanske kunde eleverna hög­ re värdesätta världens bästa skola. Att som ett mantra upprepa hur världsbäst skolan är, gör den inte bättre. Däremot finns det utrymme att utveckla skolan för att möta framtida behov. Kanske man borde satsa mera på sånt som inte mäts i Pisa-resultaten. Pisaindexet mäter kanske inte vem som faktiskt klarar sig i morgondagens värld.

Mårten Wallendahl lärarutbildad journalist, bosatt i Kenya.

Hem & skola • 3/2018 •

29

Fem frågor

I Nagu får eleverna lära sig sjövett Hem och Skola i Nagu har tillsammans med Kyrkbackens skola velat stärka utomhuspedagogiken i skärgårdsskolan. Det här har man gjort genom att införskaffa tre motorbåtar.

Kyrkbackens skola i Nagu är en enhetsskola med 98 elever fördelade mellan förskolan och nionde klass. Hem och Skola-föreningen är en aktiv förening som främst satsar på att få in pengar via ekonomiskt understöd.

– Vi försöker skapa guldkanter dels i skolvardagen, men också helt praktiskt hjälpa till med utvecklingsområden som kanske inte direkt hör till den normala undervisningen, men som vi ser att kunde ge ett mervärde. Det är därför som vi har införskaffat båtarna, med hjälp av understöd från Sparbanksstiftelsen i Nagu. Det är tre mindre snurrebåtar som alla från förskolan till nian ska ha tillgång till.

Vi bor i den unika skärgården och vi vill att skärgårdsprofilen ska kunna stärkas genom att ha en stark utomhuspedagogik, säger Petra Palmroos, tidigare ordförande i föreningen, numera styrelsemedlem.

Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Ansvarig utgivare: Anders Adlercreutz, förbundsordförande.

Redaktör: Malin Wikström, tfn 044-7835888.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Petra Palmroos.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola och dagis.

Distribution: Delas ut i klassen och på dagis.

Tryckeri: UPC, Vasa 2018.

Upplaga: 38 500. Årgång: 45.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

■■Förbundet Hem och Skola har kommit ut med ett nytt material kallat ”Tala med ditt barn – om sexuella trakasserier” som skolorna erbjudits att beställa för föräldrar. Förbundet erbjuder sina medlemsföreningar föräldraföreläsningar hur man som förälder kan ta upp sexuella trakasserier till tals med sitt barn. Föreningarna kan boka föreläsningar för föräldrar med likabehandlingskonsult Malin Gustavsson eller någon annan från Ekvalita. Projektet har förverkligats med medel från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Materialet hittas i elektronisk form på hemochskola.fi.

Hem och Skola-föreningen införskaffade båtarna Vinden, Vågen och Brisen. Båtarna ska användas­i alla ämnen där det bara är möjligt. Foto: Petra Palmroos Fot

Att klara av att hantera en båt och att klara sig på sjön och kunna navigera – det kan inte alla.

Därför vill vi lyfta fram det, och ge alla möjlighet att få den kunskapen.

ar. Vi har alltså ett kunnande på plats och ställe, och vi vill förmedla kunskapen och intresset också till våra elever. Det är kanske nästa vinters projekt: att få in företagsbiten och också producentskapet i skolan.

Hem och Skola-föreningen stödjer skolans film- och teaterresor till närliggande städer, men jippon och talkon har man i stort sett valt bort.

– Vi ordnar väldigt lite jippon. Vi försöker istället att ansöka om bidrag och vi har ett samarbete med stiftelserna här. Skolan ordnar gårdsfest där det finns olika programpunkter, och den klass som står i tur att ordna lägerskola får sälja sina korvar eller kaffe och liknande där. Men vi försöker undvika att föräldrarna ska stå och baka, eftersom vi står och bakar jämt på små ställen som Nagu, där man är så involverad i allt som händer.

Föräldrarna engageras i verksamheten vid behov.

– Styrelsen gör grovjobbet, men till exempel för två år sedan köpte vi nya fotbollsmål och andra saker till skolgården, och då hade vi ett skolgårdstalko där vi fick föräldrar att hjälpa till med att plocka upp utrustningen. Sådana tillfällen har vi ibland och vi har en bra anda.

Varför är du själv aktiv i föreningen?

– Av eget intresse och för att jag själv har barn i skolan. Det är absolut värt den tid det tar, varenda sekund när man ser glädjen och hur saker går framåt.

Petra Palmroos

Text: Malin Wikström

o: Ar ti

lm Pa roo s

30 • hem & skola • 3/2018

Tidningen Hem & skola

Ny föreläsningshelhet ”Tala med ditt barn – om sexuella trakasserier”

us

Nu när båtprojektet är rott i land kommer föreningen att satsa på närproducerad mat.

– Vi har många goda producenter och mathantverkare som har deltagit i diverse tävling-

■■Som klassförälder kan du på ett konkret sätt bidra till elevernas trivsel och stämningen i klassen. Aktiva klassföräldrar kan ordna program och aktiviteter som stärker samhörigheten i klassen. Kolla in Klassföräldraguiden på vår webbplats, för inspiration och konkreta idéer om vad du kan göra som klassförälder.

■■Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd lediganslår stipendier för lägerskolor som ordnas under 2019. Grupper och klasser har möjlighet att anhålla om stipendiet senast 16.10 via www.hemochskola.fi/lagerskolblankett. En representant för gruppen som planerar lägerskolan, som kan vara antingen en förälder eller lärare, kan fylla i ansökningsformuläret.

m

Undviker baktalkon

Grattis till nyvalda klassföräldrar

Lägerskolstipendier lediganslås

Alla har inte båt

Trots att Nagu är en skärgårdskommun är det inte alls en självklarhet att alla har tillgång till båt, eller klarar sig på sjön.

– Det är det inte, i synnerhet att klara av att hantera en båt och att klara sig på sjön och kunna navigera – det kan inte alla. Därför vill vi lyfta fram det, och ge alla möjlighet att få den kunskapen. Det kommer också att finnas ett tillvalsblock i skolan som heter Skärgårdskunskap, och där har ju båtarna en naturlig roll. Men båtarna ska användas i alla ämnen där det bara är möjligt. Alla ämnen kan man i princip lyfta långt ut i naturen och på sjön.

Båtarna ger också skolan en helt annan rörelsefrihet.

– Om båtarna behöver användas för att ta sig ut till en specifik holme ska det vara möjligt. Skolan ligger nära vattnet, och förut har man varit beroende av förbindelsetaxi eller busstransporter, men med båtarna kommer man nästan lika långt sjövägen. Det här ger mer flexibilitet och frihet, att flytta sig runt i vår närmiljö.

Det är inte bara under båtsäsongen som båtarna kommer att utnyttjas.

– Vi kommer inte att köpa in service av båtmotorer, i tekniska slöjden ska det där­emot ingå att eleverna lär sig underhålla båtmotorerna. På så sätt blir det ett kretslopp och en total kunskap för eleverna, att både hantera båtarna på sjön men också se till att de fungerar rent tekniskt.

Aktuellt från förbundet

”

Förälder till barn i högstadiet

■■”Välkommen till högstadiet - Guide för föräldrar till elever i åk 7” är ett informationspaket för de nya högstadieelevernas föräldrar. Din roll som förälder blir inte mindre då ditt barn börjar i högstadiet, utan en aktiv föräldrainsats behövs för att stöda också äldre elevers skolgång.

anders Adlercreutz ordförande

Micaela Romantschuk verksamhets­ledare

maarit westerén informatör

Malin wikström redaktör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter.

■■Förbundet Hem och Skola är en centralorganisation för föräldraföreningar. Vi har nära 280 medlemsföreningar som verkar vid svenskspråkiga skolor och dagis. Mera information finns på www.hemochskola.fi.

Gnurf

Hem & skola • 3/2018 •

31

EN MUSIKALISK KARAMELLBOMB FÖR HELA FAMILJEN

av LUCY KIRKWOOD i samarbete med Katie Mitchell med musik av Paul Clark

Premiär 27.10.2018 på Stora scenen Fortsätter våren 2019

På scen: RIKO EKLUNDH som Hans ANNA HULTIN som Greta

MARCUS GROTH, DENNIS NYLUND, CECILIA PAUL, HELLEN WILLBERG, ANNA WILKMAN (musiker)

Regi och koreografi JAKOB HÖGLUND • Scenografi SVEN HARALDSSON • Kostym HEIDI WIKAR BOKA BILJETTER VIA SVENSKA TEATERN l࢟m7-]ŋѴक़u7-] hѴĺ ƐƑŋƐѶķ m ŐƏƖő ѵƐѵƑ ƐƓƐƐ Ŏ " ;mvh- $;-|;umv 0bѴf; h-vv- ࢜u क़rr;m l࢟m7-]ŋѴक़u7-] hѴĺ ƐƑŋƐѶķ v-l| Ɛ _ bmm-m =क़u;v|࢜ѴѴmbm];m 0क़uf-u Ŏ क़r 0bѴf; ;u 7 ]m;| u m| r࢟ Ѵbrr ĺC

svenskateatern.fi