Hem & skola

&

He m s k ola Nr 1/12 • Årgång 39 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

■■ Hur skall gymnasie-

kartan se ut?

■■ Eleverna trivs

i Kvabarackerna ■■ Tänk i nya banor!

■■ Fem blev Ålands

yrkesgymnasium ■■ Hobbyer och skola

kan gå ihop

t em a: andra stadiet

2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

Välja skola

■■Redan i högstadiet börjar valkarusellen.

Det finns många olika kurser att välja mellan och barnens idéer om vad som är värt att satsa på går inte alltid ihop med föräldrarnas mer förnuftsinriktade tankar.

Det blir inte lättare när det är dags att välja vilken skola man skall fortsätta i efter högstadiet.

I många hem funderas det nu intensivt. Är det gymnasiet som är den rätta skolan, är jag tillräckligt teoretiskt intresserad? Eller skall jag satsa på den mer praktiskt inriktade yrkesskolan och ha ett färdigt yrke när kompisarna i gymnasiet står inför nästa val när det gäller studieinriktning?

■■Stort eller smått? Skolans storlek är inte avgörande för hur eleverna trivs eller hur bra de presterar. Kjell Svenskberg

Är stort i Svenskfinland stort?

■■I Finland pågår nu närhistoriens största debatt om vad som är tillräckligt stort. Människor delas upp i läger mellan dem som anser att stora lösningar tryggar välfärden och dem som anser att småskaliga lösningar tryggar den verkliga välfärden, den som sitter mellan öronen.

Kommunstrukturreformen är en byskolediskussion i megaformat och det glöms lätt bort varför man ursprungligen initierade en förändring.

Den illa förankrade reformen måste genomföras i snabb takt för att välfärd på lika villkor ska kunna tilldelas på alla håll i landet. Regeringen valde att behålla kommunerna och beslutandemakten i dem, genom att göra dem större. Alternativet är inte småskalighet, utan ännu större strukturer med dåligt fungerande demokrati.

Reformen, som de flesta förvaltningsreformer, handlar om att erbjuda bättre kvalitet i vård, utbildning, infrastruktur och räddningsväsendet med samma eller minskade resurser. Men diskussionen handlar om stort kontra litet.

Det samma händer med reformer av skolnätet. Utan att saliggöra reformmakarnas syften och metoder så handlar det även här om att hänga med i utvecklingen och att med ändliga resurser ge

barnen en så god utbildning som möjligt. Men även här handlar diskussionen snabbt om stort kontra litet.

■■Jag tycker om småskalighet. Min magkänsla säger att små enheter är trevligare och bättre för människan än stora. Men jag har börjat fundera över om vi har perspektivet rätt ställt i Svenskfinland när vi talar om stort kont­ra litet i skolvärlden.

I ett utvidgat perspektiv ser det ut som om vi inte talar om stort kontra litet, utan om litet kontra pyttelitet. Så litet att vi blir utan en del av det goda. Vi har gymnasier med lika många elever som i en indragningshotad byskola och vi har skolor med lika många elever som det normalt finns i en skolklass. Problemet är inte nödvändigtvis att skolan är liten, utan att skattebetalarna inte tycker att det är rättvist att deras eget barn får kosta 5 000 euro per år, medan ett annat kostar 15 000 euro per år. I synnerhet inte om deras gamla mamma ligger på långvården och ingen har tid att mata henne på grund av resursbrist.

■■Eftersom mina barn går i en skola som är stor ur finlandssvenskt perspektiv är det en lättnad att ta del av forskning som entydigt säger att skolans storlek

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Robert Jansson.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

inte är avgörande för hur barnen klarar sig, och inte i något annat avseende heller för den delen. Det betyder att stora skolor är bra, liksom också små skolor så länge man har resurser att upprätthålla dem ordentligt.

Det senaste året har bjudit på dåliga nyheter om elevernas framgång i svenskspråkiga skolor. Problemet är inte så enkelt att det genom ett trollslag kan lösas med strukturförändringar. Men där förändring föreslås beror det på att man vill använda resurserna på ett annorlunda sätt, så att lärarna får bättre verktyg och elevvården blir bättre. När det gäller Svenskfinland har vi mycket att oroa oss för, men inte för att vi skulle ha för stora skolor. Tvärtom, på vissa håll bör man göra ändringar för att inte bli ännu mindre än man varit.

Corinna Tammenmaa förbundsordförande

”I ett utvidgat perspektiv ser det ut som om vi inte talar om stort kontra litet, utan om litet kontra pyttelitet. ”

■■Frågorna är många och ungdomarna bombarderas med läckra broschyrer om olika skolor. Alla vill ha ungdomarna till sin skola. För många skolor är kampen om överlevnad reell och därför är varje elev, som hämtar statsbidrag, viktig.

Vad man än väljer blir det oftast bra på ett eller annat sätt. Ofta är det slumpen som styr. Det råkar bli en studieplats på en viss linje ledig, eller också lockar kompisarna med en till något man inte skulle ha tänkt på i första hand. Också föräldrarna kan trycka på. Typ: I vår familj har vi alltid …

Det är egentligen absurt att man skall vara tvungen att besluta om så viktiga saker som påverkar ens framtid när man är femton år. Lyckligtvis är skolsystemet uppbyggt så att det inte är hela världen om man väljer fel. Man får nya chanser och kan byta inriktning om det första valet känns oriktigt.

Dessutom kan man bygga på och gå vidare från praktiska studier till mer teoretiska.

■■Som föräldrar har vi en ganska stor påverkningsmöjlighet och kan styra våra barn. Ansvaret är alltså stort och därför är det bra om vi är medvetna om vad det är som påverkar våra motiv.

Hur mycket vet vi på egentligen om olika studiemöjligheter och inriktningar och hur mycket tror vi oss veta? Har vi kanske fördomar mot vissa yrken? Hur är det med det där med mans- och kvinnoyrken? Kan inte Pelle bli sjukskötare och Frida byggmästare?

Vi måste kunna argumentera tydligt för våra åsikter så att barnet kan ta ställning till dem med alla fakta på bordet.

Vilka yrken som kommer att finnas i framtiden är det ingen som vet. Vad vi kan göra är att uppmuntra våra barn att utbilda sig, för det ger en viss säkerhet. När det kärvar till sig på arbetsmarknaden är det de som har den lägsta utbildningen som får gå först. De har också svårast att omplacera sig på arbetsmarknaden.

Tua Ranninen

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2012.

Upplaga: 37 000.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo.

Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbet.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

Corinna tammenmaa ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör

Hem & skola

3

■■intervju

Strukturförändring

Hur skall gymnasiekartan se ut?

Antalet elever och pengarna i de svenska gymnasierna i Finland minskar kraftigt.

Därför är det nödvändigt att lägga om gymnasieutbildningen i Svenskfinland.

Här är problemet i ett nötskal: Årskullarna i gymnasieåldern minskar kraftigt i Svenskfinland under den följande tioårsperioden, vilket innebär att allt färre unga börjar i gymnasiet. När antalet elever minskar, krymper också de anslag som staten betalar till kommunerna per gymnasieelev.

Samtidigt vill staten spara ytterligare 30 miljoner euro i gymnasieanslag. Om kommunerna vill behålla samma strukturer som i dag, måste de därför vara beredda att skjuta in mer pengar till gymnasieutbildningen.

– Problemet är att många kommuner redan gör det i dag. Många har dessutom en så ansträngd ekonomi att de inte skulle kunna öka sina satsningar på gymnasierna även om de ville, eftersom de då skulle bli tvungna att ta pengar från andra grupper, säger Corinna Tammenmaa, projektchef för Kommunförbundets och Svenska kulturfondens gymnasieprojekt Studentexamen på lika villkor.

Tänk också på kvalitet – Svenska gymnasieelever klarar sig sämre i realämnena än fins­ ka elever, men kompenserar detta genom att vara bättre på språk.

Kursutbudet i de svenska gymnasierna är smalare än i de finska och de svenska gymnasierna erbjuder färre möjligheter att avlägga gymnasiediplom i olika praktiska och konstinriktade ämnen. Även resurserna inom elevvården är mindre på svenskt håll, konstaterar Corinna Tammenmaa.

Hon betonar att kvalitetsfrågan

■■Nu är det dags att forma en gemensam syn på hur gymnasierna skall se ut i framtiden, säger Corinna Tammenmaa. Leif Pietilä inte handlar om lärarnas eller den övriga personalens kompetens.

– Vi har jättebra lärare i våra skolor, men de har inte samma resurser och redskap till sitt förfogande som de finska kollegorna.

Alternativ Gymnasieprojektet, som började i september 2011 och slutförs i augusti 2012, drivs av Kommunförbundet och finansieras av Svenska Kulturfonden. Projektet har fyra utredare som just nu utreder läget på sex områden i Svenskfinland. Ole Norrback utreder Helsingforsregionen, Sibbo och Kyrkslätt, Bo Rosenberg tittar på Ös­ terbotten, Ann Sandelin sköter Västra Nyland och Åboland,

medan Jan Nybom svarar för Östra Nyland och språköarna. De ska ha arbetet klart om cirka tre månader.

– Målet är att presentera förslag till åtgärder som tryggar de svenska gymnasisternas möjligheter att få högklassig gymnasieutbildning på lika villkor och att hantera de ekonomiska och demografiska utmaningarna. Det vore viktigt att tillgängligheten på gymnasieutbildning på svenska inte försämrades på orter där den är dålig redan i dag, säger Corinna Tammenmaa.

– De förslag man kommer till är inte bindande för kommunerna.

Vårt mål är endast att ta fram fakta, skapa en bild av läget i Svensk-

finland och lämna förslag, för att genom detta hjälpa kommunerna att fatta egna beslut. Alternativen kan vara allt från regiongymnasier till ökad samordning och effektiverat samarbete.

Gemensam syn Corinna Tammenmaa välkomnar debatten om gymnasiefrågan.

– Nu ska diskussionen föras och en gemensam finlandssvensk syn på saken formas. Om vi inte kan göra det, fattar någon annan besluten åt oss, säger hon.

Enligt henne är debatten om för- och nackdelarna med stora eller små gymnasier dock något som vi gott kan glömma.

Alla undersökningar visar på

■■små överallt Svenskfinland har 34 gymnasier.

Mattlidens gymnasium i Esbo är störst med över 500 elever.

Femton gymnasier har mindre än 200 elever.

Sju gymnasier har mindre än 100 elever. att det inte finns några skillnader i kvaliteten på undervisningen vid små och stora gymnasier.

– Undervisningen håller samma kvalitet i små och stora gymnasier, men den är ekonomiskt mycket effektivare i större enheter.

Leif Pietilä

GNURF

Hem och Skolas årsmöte hålls i Åbo ■■Förbundet Hem och Skolas årsmöte hålls i Åbo lördagen den 14 april kl.11.30. Föreningarna kommer att få en inbjudan.

Information om årsmötet samlas på www.hemochskola.fi.

Efter årsmötet, ungefär klockan 13, inbjuds mötesdeltagarna och övriga intresserade till Improvisationsteater Stjärnfalls föreställning. Stjärnfall improviserar kring temat ”Tolerans och föräldraskap”.

Väl mött i Åbo!

4

Hem & skola ■■reportage

Fem blev Ålands yrkesgymnasium Yrkesutbildningen på Åland har genomgått en stor reform. Tidigare fanns fem självständiga skolor med yrkesutbildning, bland dem Ålands sjömansskola, Ålands yrkesskola och Ålands hotelloch restaurangskola.

Nu har de slagits ihop till en helhet – Ålands yrkesgymnasium som leds av en rektor.

Kvar som tidigare finns Ålands

lyceum som en studieförberedande skola.

Ökat samarbete På ytan är en hel del sig likt fortfarande. De olika skolbyggnaderna finns kvar och används som tidigare. Däremot har samarbetet mellan utbildningarna ökat. Det betyder bland annat att de studerande kan läsa in en yrkesutbildning och samtidigt avlägga studentexamen – om de vill.

För mycket saker, för lite

utrymme!

(Känner Du igen situationen?)

Erbjuder ett tryggt förvaringsalternativ för Dig som behöver ett lagerutrymme för en kortare eller längre tid.

Åbo: Stor-Heikkilävägen 8, 20200 Åbo tel. 0400-912000, fax 02-230 6652 Nådendal: Tullgatan 13 (vid torget) Uthyrning genom Åbo

Det kan också hända att både studerande och lärare får röra sig mellan de olika byggnaderna mera än tidigare. Numera kan fler ämnen vara gemensamma för studerande vid olika utbildningslinjer.

Samma utrymen Ålands hotell- och restaurangskola finns med andra ord inte längre på papperet. I dag ges utbildningen till kock och servitör vid hotell- och restaurangprofilen vid Ålands yrkesgymnasium. Men i praktiken håller man ändå mest till i sin skolbyggnad vid Strandgatan där man har stora övningskök och en övningsrestaurang som är öppen för allmänheten. Övriga utbildningsprofiler vid Ålands yrkesgymnasium är teknik, sjöfart, ekonomi och medier samt livsstil och hälsa.

Helena Forsgård

”På ytan är en hel del sig likt fortfarande. De olika skolbyggnaderna finns kvar och används som tidigare.”

www.minivarasto.fi

De är efterfrågade Biffar steks. Fruktportioner med maränggrädde tillreds.

Det är snart dags för skollunch för dem som studerar till kockar och servitörer på Åland – och här får alla hjälpa till.

De blivande kockarna lägger upp dagens lunch på tallrikar– gratinerade pizzabiffar med potatispuré och broccoli – och de som ska bli servitörer är redo att bära ut tallrikarna. I salen väntar lärare och studerande på maten.

De som studerar på hotell- och restaurangprofilen vid Ålands yrkesgymnasium får varje dag äta lunch som serveras vid borden i övningsrestaurangen.

– Ett bra sätt att öva jobbet i praktiken, konstaterar Johan Ulfsson, en av lärarna vid utbildningslinjen.

Populära linjer Utbildningen till kock och servitör är tillsammans med sjöfartsutbildningen de linjer på Åland som lockar flest studerande från fastlandet och Sverige.

En av dem är Otto Antman, 18 år, från Nagu som går sitt tredje och sista år på kocklinjen. För honom var valet efter högstadiet lätt. Han visste att han ville bli kock och han sökte till olika skolor.

– Men i första hand ville jag till Åland eftersom utbildningen här har gott rykte. Dessutom har jag släkt här, säger han.

Nu är han snart klar med sin kockutbildning och han är nöjd.

– Undervisningen är inspirerande och man får testa nya saker.

Den har motsvarat, ja till och med

Natur och Miljös sommarläger 2012 Miljödetektivläger, 8-11 år

Söndagsprogram:

Hans och Greta Bröderna Grimms klassiker i dockteatertappning. Vad händer när Hans och Greta tappar bort sig i skogen? Ålder 3+ sö 25.3 kl. 15, från 6/5 €.

Biljettförsäljning tfn (09) 310 12000 och Biljettjänsten Nordhuset, Mosaiktorget 2, Nordsjö, vuotalo.fi

Kom med på äventyr i skogen med Bella Barkborre!

Vi tittar på spännande småkryp och lär känna olika djur och växter som lever i skogen. Till programmet hör också mysigt lägerliv, många roliga lekar och naturpyssel! l 11-15.6 på Naturskolan Uttern i Sjundeå l 18-21.6 på Naturskolan Uttern i Sjundeå l 18-21.6 FMU:s Fritidsgård i Sundom, Vasa

Miljöagentläger,11-13 år Kom med och utforska djur- och växtlivet i skogen!

Vi går på utfärder, smakar på ätliga växter, prövar på att göra upp eld utan tändstickor och lever lägerliv. l 4-8.6 på Naturskolan Uttern i Sjundeå Anmälningar: Lägeravgiften för femdagars läger är 150 € för medlemmar, 180 € för övriga, för fyradagars läger 130/160 €. Bara 20 barn per läger ryms med så skynda på att anmäla dig, senast den 14 maj. Mera info: Maria Aroluoma, tfn 045 2700 312, lager@naturochmiljo.fi.

www.naturochmiljo.fi

överträffat mina förväntningar.

Det är en bra blandning av teori och praktik, säger han.

Otto Antman vill gärna jobba på olika restauranger i framtiden, både i Finland och utomlands, för att få erfarenhet.

– Målet är att en dag ha en egen restaurang, säger han.

Bättre möjligheter Kockutbildningen kan byggas på med en konditorlinje. Många kockar fortsätter också till servitörer. En av dem är Mathilda Englund från Mariehamn. Eftersom en del av grundutbildningen är den samma tar det bara ett år till för en kock att bli servitör.

– Med dubbelutbildning har man större möjligheter på arbetsmarknaden och kan få mer variation i jobbet, säger Mathilda.

Jan Sundström som är utbildningsledare vid linjen, säger att arbetsmarknaden ser bra ut för dem som går ut som kockar och servitörer.

– Man kan jobba i hela Europa och mer därtill med vår utbildning, säger han.

Helena Forsgård

Hem & skola

5

på arbetsmarknaden

ansokan.novia.fi | novia.fi

idrott Studera

■■Otto Antman förbereder dagens skollunch – köttfärsbiffar. robert jansson

Gör som Julian.

Bli idrottsledare Se folkhalsan.fi/idrott Ansökningstiden är 27.2–16.3.

lla på Norrvalla eller Solva

www.krfolk.fi

6

Hem & skola â– â– intervju

Vill du ha mera

Kultur

i skolan?

3VENSKA KULTURFONDENS FORTLÎPANDE STÎDORDNING o+ULTUR I SKOLANo GER SKOLOR MÎJLIGHET ATT ENGAGERA EN KULTURARBETARE FÎR ATT INTEGRERA KULTUR I SKOLARBETET 3TÎDET GŸLLER B½DE GRUNDSKOLAN OCH ANDRA STADIETS UTBILDNING 3TÎDET GŸLLER TIMMAR UNDERVISNING FÎR EN SKOLKLASS I SAMARBETE MED EN KULTURARBETARE INOM RAMEN FÎR DEN VANLIGA UNDER VISNINGEN 0½ V½R WEBBPLATS ÞNNS EN FÎRTECKNING ÎVER KULTURARBETARE SAMT ANMŸLNINGSFORMULŸR

www.kulturiskolan.fi

Inveon, Edelfeltsstigen 1 (Haiko) KombinationsfordonsfĂśrare Fordonsmekaniker Verkstadsmekaniker Husbyggare ElmontĂśr/AutomationsmontĂśr ICT-montĂśr RĂśrmontĂśr Kock Yrkesstarten Inveon, Lundagatan 8 (centrum) Artesan; Mode Bildartesan; Grafisk planering AnsĂśkningstid 27.2 - 16.3.2012 Mera information om vĂĽra utbildningar hittar du pĂĽ www.inveon.fi Kontakt: Ă–stra Nylands yrkesinstitut Inveon, Edelfeltsstigen 1, 06400 BorgĂĽ Tfn. 02 07 09 200 info@inveon.fi

�Tänk i nya banor�

Arbetsmarknadsläget ser bra ut pü finlandssvenskt hüll och det kommer att behÜvas kompetent folk inom de flesta branscher framÜver.

Heidi Backman är undervisningsrüd pü Utbildningsstyrelsen och har fÜljt med trenderna inom utbildning och arbetsmarknad de senaste femton üren. Nu har resultatet av prognosen Yrke 2025 publicerats pü edu.fi/yrke2025.

Hon är glad Üver att yrkesutbildningen under de senaste üren blivit populär bland allt fler ungdomar. I och med att pensionsboomen är sü kraftig behÜvs det människor i snart sagt alla branscher. – Mest skriande är behovet i vürdbranschen. Det behÜvs yrkeskunnigt folk som pü svenska kan skÜta vüra barn och üldringar.

Ocksü inom maskin- och metallbranschen behÜvs mycket arbetskraft, framfÜr allt i Österbotten, liksom inom bil- och transportbranschen. Numera krävs det en treürig yrkesutbildning fÜr att man skall kunna bli yrkeschauffÜr.

Osäkert kring it En bransch där frügetecknen just nu är stora är it-branschen. – Det finns ingen som med säkerhet kan säga om Finland lyckas hävda sig pü det omrüdet eller inte.

Mat behĂśvs alltid och det ser bra

�Mest skriande är behovet i vürdbranschen.�

■■Alla yrkesgrupper behÜvs i framtiden. Kjell Svenskberg ut med sysselsättningen inom turism- och kosthüllsomrüdet. – Det kan hända att folk har trÜttnat pü industrimat och vill ha närproducerad mat i stället. Inom restaurangbranschen kan man inte utlova god sysselsättning, där­ emot nog inom storkÜk.

Kombinera yrken Heidi Backman säger att det kan vara en god idÊ att kombinera olika utbildningar. – Till exempel närvürdare och frisÜrska eller kosmetolog, som skÜter den sidan dü de gÜr hembesÜk hos üldringar. Det lÜnar sig Üver huvud taget att tänka i nya banor.

Det finns ändü branscher som det lÜnar sig att tänka efter innan man ger sig in pü dem. En südan är kulturbranschen. – Situationen fÜr typiska frilansyrken som hantverkare och sküdespelare är knepig. Men det är klart att man skall fÜrsÜka om man är begüvad och brinner fÜr dem, säger hon.

Ocksü inom den populära medie­ utbildningen rüder ett visst Üverutbud. – Det kan lÜna sig att verkligen

fundera om man vill jobba med det eller om man kan ha det som hobby eller komplement till nĂĽgot annat yrke.

När det gäller gymnasieutbildningen sü är det inte lätt att fü arbete som humanist eller statsvetare fÜr tillfället. Däremot behÜvs vissa ingenjÜrer, diplomingenjÜrer, jurister och vissa yrkes- och ämneslärare liksom psykologer.

I sÜder är bristen pü kompetenta barnträdgürdslärare stor.

Arbetslivet ser olika ut pü olika hüll i Svenskfinland, men Heidi Backman tycker att utbildningen rätt väl är anpassad efter de olika behoven. – Som fÜrälder är det viktigt att lyssna till sitt barn och att uppmuntra det att sÜka till südana studier som ger honom eller henne lämpligt stora utmaningar. FÜr en del barn är det gymnasiet fÜr andra yrkesutbildning som gäller.

Alla yrkesgrupper kommer att behĂśvas.

Gü in pü edu.fi/yrke2025 och fliken fÜr utbildningssÜkande. Där kan du läsa mera om olika yrken och vilken kompetens de ger. Yrke 2025 finns ocksü pü Facebook.

Tua Ranninen

Kurser fÜr ungdomar Graffiti kurs 4–6/6 kl. 09–16 Rap/Hip Hop kurs 4–6/6 kl. 17–20 Abiturientkurser: Engelska, finska & lüng matematik 4–15/6 www.hangosommaruni.fi

Hem & skola ■■intervju

Tre små filmer om kontakt

10:an

– Vi har sett att det finns en efterfrågan bland lärarna på hur de kan förkovra sig när det gäller samarbetet med föräldrar. Det finns en liten handbok, och nu har vi kompletterat den med tre korta filmer på drygt tre minuter var. Filmerna kan fungera som diskussionsöppnare på till exempel lärarmöten, säger Micaela Romantschuk som är verksamhetsledare på Förbundet Hem och Skola.

Förbundet har tillsammans med centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi producerat filmerna.

I filmerna intervjuas Micaela Romantschuk, föräldern Kia Brummer, rektor Laila Andersson, undervisningsrådet Heidi Peltonen och direktören för centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Torbjörn Sandén.

– Även om videosnuttarna riktar sig till lärarna kan nog föräldrar också ha nytta av dem, säger Micaela Romantschuk.

I alla styrdokument står att det framför allt är lärarna som har ansvar för en god kommunikation med hemmen.

– Det är ingen idé att gnälla på föräldrar och tycka att allt var bättre förr. Rektor Laila Andersson säger att föräldrar är just som de skall vara nu. För skolan gäller det att ta det som den får och göra det bästa av det, säger Micaela Romantschuk, som menar att man får det man beställer.

– Tror man att föräldrarna är konstruktiva, så är de oftast det.

Misstror man dem, får man ofta besvärligt bemötande tillbaka.

Föräldrar vill veta vad som pågår i skolan, hur deras barn är och har det och hurdan stämningen är.

– Det är inga konstigheter. En lärare som är nyfiken på vad föräldrarna anser om skolan och vad skolan kan göra för deras barn får goda samarbetspartners. Den som bemöts med respekt är respektfull tillbaka, säger Micaela Romantschuk.

Videofilmerna finns på: vimeo. com/hemochskola. Där finns också två översatta filmer från Norge om hur man kan göra föräldramötena mer kreativa och vad man kan göra när förtroendet har kraschat.

Tua Ranninen

Du kan välja mellan konst praktik svenska Ta gärna kontakt för mer info!

Svenska Österbottens folkakademi tel. 06-2249 280

ÄR DU INTRESSERAD AV

MUSIK?

G N I N G A T N ELEVA 0.5.2012 28–3

Hos oss kan du: - spela ett instrument - sjunga i kör eller enskilt - spela i kammarmusikgrupper - spela i stråkorkester - spela i blåsorkester - spela i popband

Mer info: www.kungsvagen.fi Vi har även musiklek (ej inträdestest).

ANMÄLNING: 4.4–13.5 på www.kungsvagen.fi FRÅGOR: tfn 867 8840 eller mike@kungsvagen.fi

Musikutbildning på grund-och institutnivå KLASSISK- och POP/ROCKavdelning

MUSIKINSTITUTET KUNGSVÄGEN WWW.KUNGSVAGEN.FI

GRATIS

på Söff

Det är inte alltid samarbetet mellan hemmet och skolan går på räls. Ändå är det A och O för alla parter att kommunikationen mellan föräldrarna och lärarna är öppen.

Nu finns tre korta filmer som skall fungera som spelöppnare för lärarna.

7

8

Hem & skola

■■reportage

Eleverna trivs i ”Låt inte Rasmus gå förbi” (Nya Åland)

SPELAS PÅ STORA SCENEN 10.5, 11.5, 14.5!

Perfekt för vårens klassresor, kontakta gruppförsäljningen 02-277 7378/79 för mer info!

WWW.ABOSVENSKATEATER.FI

Kvarnbackens skola heter inofficiellt Kvabarackerna det här läsåret. Faktum är att skolan inte är uppbyggd av temporära paviljonger, utan av anspråkslösare baracker.

Att flytta 330 elever för ett helt läsår från en skolbyggnad till en skola av baracker kan låta våghalsigt. Kvarnbackens skola i Borgå var dock tvungen eftersom inomhusluften i skolan blev så dålig att både lärare och elever fick symptom.

Förutom under några dagar med iskalla klassrum, när kölden slog till som hårdast, har skolåret förlöpt ganska bra. Både lärare och elever trivs trots att de flesta nog längtar efter att få flytta tillbaka in i själva skolbyggnaden.

I klass 1 C som har 14 elever leder klasslärare Jessica Gillberg tillsammans med skolgångsbiträdet Gunilla Lindén en morgonstund. Eleverna är samlade i en ring kring sin lärare i ett trivsamt hörn av klassrummet och väntar ivrigt på att hon skall börja läsa. Klassrummet är rymligt och ser ut som vilken etta som helst, med väggar prydda av planscher på bokstäverna i alfabetet.

Nöjda med klassrummen – Vi är jättenöjda med lokalerna.

Att ha skolan i baracker är nog den bästa lösningen medan skolbyggnaden renoveras, säger Jessica Gillberg.

Eleverna trivs i sitt temporära klassrum och säger att det är mysigt. Samtidigt är de nyfikna på vad som händer i själva skolbyggnaden. Eftersom klassrummen i barackerna bara har en liten tam-

■■Ingen större skillnad på klassrummen i barackerna jämfört med en vanlig skola. Klassläraren Jessica Gillberg håller en morgonstund tillsammans med eleverna. bur och därifrån en direkt utgång till skolgården har ettorna aldrig hunnit uppleva hur det är att ha skolkorridorer.

– Nu måste vi klä på oss ytterkläderna och gå ut för att komma till

Optima öppnar möjligheter.

Sök till oss!

Möjligheter att lära - rätt att lyckas

Bäst på yrkesutbildning i Finland! www.optimaedu.fi

matsalen, säger Gillberg.

Systemet med ingångar direkt till klassrummen har både fördelar och nackdelar.

– Det är betydligt lugnare när eleverna går rakt in, men samtidigt har städningen med insläpad sand och snö blivit en utmaning, säger Anne Smolander, rektor.

Hon är ändå nöjd över att skolan finns i gemensamma lokaliteter. Det är bara skolans specialklass som finns på annat håll.

Barackerna bildar ett U Barackerna är placerade på skolans sportplan i U-form med en innergård där eleverna kan umgås under rasterna. Det gamla skolhusets gård är också i elevernas användning.

– Vissa olägenheter har rättats till sedan starten på höstterminen. Det ekade mycket i matsalen så staden satte upp akustikskivor och där det har varit kallt har man fått tilläggsbatterier. Från stadens sida vill de att vi har det bra, säger Smolander.

I barackerna finns också rum för specialämnen som handarbete, slöjd, musik och data, men gymnastiksal saknas. Det har lett till att eleverna har mycket utegymnastik eller har fått åka buss

Hem & skola

Kvabarackerna

Cancerfall oroar

Bland fÜräldrar och aktiva inom Kvarnbackens Hem och Skola-fÜrening i Borgü finns det münga frügetecken angüende renoveringen av skolbyggnaden. Behovet av information Ükade dü skolan informerade fÜräldrarna om att tre av kvinnorna i skolpersonalen drabbats av brÜstcancer.

■■Det är full fart pü skolgürden som till rektor Anne Smolanders glädje omgärdas av baracker. till en idrottshall nügra kilometer frün skolan. Skolan har ocksü samarbetat med andra skolor och kunnat använda deras gymnastiksalar.

Trots att skolan nu flyttat och allt frün den gamla skolan har ozonerats i tvü etapper fÜr att fü bort mÜgelsporer, har en del av personalen ännu symptom. Bland eleverna har endast ett fütal haft problem. – Vi kommer att vara hürdhänta i flytten och putsa alla hürda ytor. Soffor och andra mjuka saker müste slängas.

�Vi är jättenÜjda med lokalerna.�

Hur det skall gü med bÜckerna i det forna skolbiblioteket är Üppet.

Man kan inte garantera att de kan rengĂśras frĂĽn mĂśgelsporerna.

Anne Smolander konstaterar ändü att elevernas och personalens hälsa müste gü fÜre allt annat.

Marit BjĂśrkbacka, text och foto

– I den information vi fick ingick ett kort meddelande att fallen inte har nügot samband med den düliga inomhusluften i den gamla skolbyggnaden, säger Birgitta Berg-Andersson, ordfÜrande fÜr Kvarnbackens Hem och SkolafÜrening.

Bland fÜräldrarna finns münga som tycker att skolan borde ha rivits. Det finns ocksü ett missnÜje angüende den düliga informationen om saneringsütgärderna. – Informationen om cancerfallen väcker nya frügor och nya känslor bland oss fÜräldrar. Människan är ju funtad sü att om hon inte für information sü tror hon sig veta mer än hon vet. Vi müste fü veta mer, sü att vi slipper oroa oss fÜr vüra barns hälsa.

Birgitta Berg-Andersson hoppas själv pü att renoveringen skall lyckas och att skolan kan fortsätta verksamheten i den gamla skolbyggnaden. – Jag är realist och tror att de allra känsligaste ännu kanske kommer att reagera, men vill inte tro att renoveringen är dÜdsdÜmd.

Jag litar pĂĽ att experterna vet vad de gĂśr.

Det hon och münga andra nu Ünskar är att fü mera information av experter och en mÜjlighet fÜr büde HoS-styrelsen och de Üvriga fÜräldrarna att själva rikta sina frügor till dem, fÜr att pü sü sätt skingra den oro som nu rüder.

Nu har fÜräldrarna inbjudits till ett informationsmÜte torsdagen den 8 mars som skall klargÜra situationen.

Marit BjĂśrkbacka

â– â– OrdfĂśranden fĂśr Hem och Skola-fĂśreningen Birgitta Berg-Andersson hoppas oron skingras efter informationsmĂśtet.

�God undervisning.

God stämning.

Goda resultat. �

6IRKBY 'YMNASIUM +LOCKARGRiNDEN V irkby Lojo 4FN REKTOR ulrica.karell@lohja.fi LOHJA š % POST VERONICA SANDSTROM HEMSIDA WWW PEDA NET VERAJA LOHJA GYMNASIUM

KYRKSLĂ„TTS GYMNASIUM erbjuder dig intressanta och hĂśgklassiga studier i trivsam miljĂś tfn (09) 2967 2461, (09) 2967 2223 tfn 040-83 49 377, 040-12 69 378 www.kyrkslatt.fi/gymnasium

www.kyrkslatt.ďŹ /gymnasium

Ekenäs gymnasium 0452 - gymnasiet där du kan fÜrverkliga dina drÜmmar UtÜver det ordinära kan vi erbjuda - internationella projekt och kurser - samarbete med Raseborgs Idrottsakademi

KOTKA SVENSKA SAMSKOLA x IDROTTSLINJE med SĂśdra

Kymmenedalens Idrottsakademi

x yrkesstudier och gymnasiekurser via GYNSAM och Nätteam Öst tel. 05-219 0800 www.kotkasamskola.com

9

■■reportage

Vanligt med frånvaro TÄNKUTANFÖR LADAN

www.abo.fi/sok

Nya tider kräver annorlunda lösningar.

Kom och studera vid Åbo Akademi.

I dagens skola är det sällan alla i klassen är närvarande samtidigt. Det säger Thomas Öhman, rektor i Korsholms gymnasium. En del arbetar, andra har fritidsintressen som in­kräktar på skolarbetet.

– Den stora gruppen ”tvingas” resa med sina föräldrar, säger Thomas Öhman.

Många är idrottare som tränar också dagtid och ibland åker på

träningsläger.

– Vi försöker anpassa oss till dem och de till oss. Gymnasiet är en frivillig skola med obligatorisk närvaro, säger Öhman.

I Korsholms gymnasium är det flera elever som spelar ishockey.

En friidrottare och två simmare hör också till kategorin ”ofta frånvarande elever”. De sistnämnda hör också till Idrottsakademin.

Vasaregionens idrottsakademi är en organisation som riktar

Ta del av vårt utbildningsutbud på

www.yrkesakademin.

fi

Gemensam ansökan 27.2–16.3.2012 www.studieval.fi

Kultur nära till hands

YRKESAKADEMIN I ÖSTERBOTTEN ÄR EN DEL AV SVENSKA ÖSTERBOTTENS FÖRBUND FÖR UTBILDNING OCH KULTUR SKN

sig till elitidrottare som studerar i Vasaregionen. Den finns för att elever och studerande ska kunna satsa på både studier och elit­ idrott. Idrottsakademin samarbetar med flera högskolor, universitet och skolor inom andra stadiets utbildning. Öhman tycker att det ska vara möjligt att få välja vilken skola man går i även om man är elitidrottare, något som just nu diskuteras i regionen.

Tidiga träningar Också i grundskolan är det vanligt med frånvaro. Precis som i gymnasiet är den största gruppen de som reser.

– Det är omfattande, säger BoGustav Koskinen, rektor i Korsholms högstadium.

Bland högstadiets drygt 500 eleverna är det också flera som har ett fritidsintresse som gör att de ibland är borta från skolan .

– Det är marginellt, men vi har några, säger Koskinen.

I princip är alla idrottare. Oberoende av orsaken är det föräldrarna som anhåller om lov för att eleven ska få vara borta.

– Vi ger inte automatiskt lov, säger Koskinen.

Däremot förekommer det inte att elever i högstadiet arbetar och därför är borta.

– Nej, det är inte lagligt, säger Bo-Gustav Koskinen.

Eftersom vi har läroplikt i Finland går man antingen i skolan eller så ordnar man undervisningen på annat sätt, säger han.

Flaggar med frånvaro

U T BIL DNINGA R SOM

arbetsmarknaden efterfrågar Elmästare, Elingenjör, Programmerare, Systemutvecklare, Företagsekonom Hotellchef, Restaurangchef, Övermaskinmästare, Överstyrman, Sjöingenjör, Styrman, Sjökapten, Sjukskötare Ansökningstiden är 15 mars–16 april.

+358 (0)18 537 000, ansokan@ha.ax, www.ha.ax

Gymnasieeleverna arbetar där­ emot ibland, men för det mesta kan de anpassa sitt arbetsschema efter kurserna.

Någon gräns för hur mycket man får vara frånvarande finns inte i gymnasiet.

– Det är klart att det måste finnas rim och reson. Själva idén med skolan är att det är en undervisningssituation i samklang med en grupp som utvecklar undervisningen.

Han säger att frånvaron ingalunda tas med en klackspark. Har en elev varit frånvarande kollar läraren upp orsaken. Efter varningar kan eleven också avföras från en kurs. Kontrollen på varför en elev är frånvarande är viktig eftersom man genom frånvaron kan upptäcka exempelvis elever som har problem.

– De flaggar så att säga med sin frånvaro, säger Öhman.

Vivian Erlands

Hem & skola

11

Hobbyer och skola kan gå ihop Linnéa Hjerpe och Fanny Forss går i nian i Korsholms högstadium och de spelar fotboll på fritiden. De fick erbjudandet att komma med och träna två gånger i veckan tillsammans med eleverna i Vörå idrottsgymnasium. De tränar tisdagar och torsdagar klockan 8–9.30.

– Det fungerar ganska bra, säger Linnéa Hjerpe.

Den ena dagen är det en matematik-, respektive en finskalektion som de är borta ifrån, men de tycker inte att de halkar efter i undervisningen ändå.

Klasskompisarna accepterar också bra att de är borta, säger de.

Båda spelar med fotboll med Isk­mo bollklubbs B-flickor, födda 1996, i division 1. De spelar också med IBK:s damer i division 2. Ännu vet de inte vad de vill göra nästa år.

– Vi har inte bestämt oss riktigt ännu, säger Hjerpe.

Vörå idrottsgymnasium är ett av alternativen.

Tränar varje dag Kristoffer Smedman går sitt andra år i Korsholms gymnasium.

Han spelar ishockey på sin fritid och är ibland borta från skolan på grund av träningar och matcher. Själv tycker han inte att han är frånvarande särskilt ofta.

– Den här säsongen klarar jag mig bra, säger han.

Kristoffer Smedman säger att han i sjuan inte tränade så mycket, men att träningen i åttan och nian blev mera intensiv. Då kunde han ha träning på morgonen så att han missade en del av den förs­ta lektionen eller eftermiddagsträningar så att han måste gå tidigare från skolan.

Just nu tränar Kristoffer Smedman i princip varje dag.

– Måndagar kan vara lediga, tisdagar och torsdagar tränar vi två gånger per dag, en gång på morgon och en på eftermiddagen.

Ibland kan han också bli tvungen att korta av fredagens skoldag om laget ska resa längre till någon match. Smedman spelar med Vasa Sports B-juniorer i division ett.

Det betyder matcher varje helg och i hela Finland.

Spelarna i laget är födda 1994 och 1995. Smedman själv är född 1994 vilket gör att nästa steg – om han fortsätter med hockeyn – är att spela med A-juniorerna.

”Det kan ibland vara lite jobbigt med skolarbetet, eftersom jag måste ta igen det jag missat på egen hand.”

Kristoffer Smedman

– Det kan ibland vara lite jobbigt med skolarbetet, eftersom jag måste ta igen det jag missat på egen hand.

Kristoffer Smedman tycker det är bra att Korsholms gymnasium inte har provveckor, utan att de flesta proven blir schemalagda till slutet av en period. Tränarna är också flexibla och kan låta hockeyspelarna få ledigt från en träning om de har prov.

– Intresset måste nog finnas för att man ska orka, säger han.

a ll a lv Smo läger till so maren 2012!

I fjol hörde Kristoffer Smedman till Vasaregionens idrottsakademi och fick träna ishockey på skoltid.

På betyget kommer det att finnas tre gymnasiekurser i ishockey.

Han har tänkt ta studenten på tre år, sedan göra militärtjänstgöringen och efter det blir det kanske yrkeshögskola.

6 ........ 125 € Dagsläger .........................................4.6–8.

5.6 ... 190 € Innebandy & motionsläger ....11.6–1 5.6 ... 190 € Motionsläger för flickor ............11.6–1 21.6 ... 190 € Språkbad & motionsläger .......17.6– –21.6 ... 190 € Parcourläger ................................... 17.6

.6 ... 190 € Hip hop & motionsläger ...........17.6–19 –20.7 ... 190 € Handbollsläger 2 .......................... 16.7 –27.7 ... 190 € Handbollsläger 3 .......................... 23.7 .8 ...... 190 € .7–3 .....30 .........

Solvalla Challenge ......... .8 ...... 190 € .7–3 .....30 MTB-läger ....................................

95 75

25 5 0

6. helmikuuta 2012 15:09:42

Just nu är Kristoffer Smedman lite osäker på om han ska fortsätta med hockeyn.

– Ju äldre man blir desto mer tävlingsinriktat blir det och konkurrensen blir allt hårdare, säger han.

Vivian Erlands

Välkommen på

Konkurensen hårdnar

100

hem och skola-ilmoitus

■■Fanny Forss och Linnéa Hjerpe bor i Smedsby, Korsholm. De tycker inte att frånvaron påverkar skolarbetet alltför mycket.

Anmälningar och information: Christoffer Fagerstedt christoffer.fagerstedt@folkhalsan.fi, 040 352 91 02 För vuxna, kom på friluftsdag och njut av motion och god mat Mera information: Jimmy Lindfors, 040 166 23 85 www.folkhalsan.fi/idrott

12 Hem & skola â– â– recension

DrÜmmen om ett hem I Sverige upprÜrs münga just nu av Felicia Feldts självutlämnande barndomsskildring inom den nya litterära genren autofiktion. Här synliggÜr hon en annan sida av sin mor Anna Wahlgrens uppfostringsmetoder.

Juul, den kända danska familjeterapeuten och journalisten Monica Ă˜ien som rätt nyligen utkommit med den praktiska handledningen Ge plats fĂśr familjen – utveckla dina viktigaste relationer.

Den centrala frügan handlar om vad ett hem sist och slutligen är?

Den nästan kultfÜrklarade Barnaboken har ända sedan üttiotalet och fram till i dag utgjort en trygg bibel fÜr münga kunskapstÜrstande och vilsna fÜräldrar. Av Felicia Feldts skildring att dÜma var livet bakom pärmarna inte fullt sü rosenrÜda. Skillnaden mellan teori och verklighet kan som bekant vara avgrundsdjup.

Det uppmärksammade fallet fÜrtar dock inte betydelsen av god och vägledande litteratur inom barnfostran och pedagogik. Ingen teori kan ändü nügonsin ersätta sann kärlek och äkta dialog inom en familj.

Inne pü den linjen är Jesper

Viktig dialog Vilken fÜrälder har inte oftare fungerat som journalist i familjen istället fÜr att vara samtalspartner. Hur hade du det i skolan? Vad har du gjort i dag? Frügasvar-metoden Üppnar inte upp fÜr en kärleksfull dialog där man lär känna varandra pü djupet.

Det här genomsküdas, enligt Juul, redan av en sju-üttaüring.

Vilken partner skulle inte trÜttna om han dag efter dag tvingades redogÜra fÜr sina nio timmar borta när han ütervänder hem, i synnerhet om det är allt som intresserar motparten.

Juul ger münga tänkvärda fÜr-

slag pĂĽ frĂĽgor som Ăśppnar upp fĂśr en fĂśrdjupad och mer meningsfull dialog.

Dass-dagbok En grundregel är att i stÜrre utsträckning ta modell av goda samtal mellan vuxna. Fü skulle i en relation till sina vänner uthärda det som münga barn och inte minst spädbarn utsätts fÜr. Man für inte veta vem barnet är bara fÜr att man für svar pü sina frügor. FÜrtrolighet uppstür pü annat sätt.

Ett inte helt fÜrkastligt exempel är den dass-dagbok som en familj infÜrt i sitt hem. Det är en bok som ligger pü toaletten där var och en für uttrycka allt man tänker och tycker, positivt och negativt, men som inte nÜdvändigtvis kräver nügra kommentarer. Enligt Juul handlar det här om att �smida medan järnet är kallt�. Konflikter lÜser man sällan när det stormar som värst.

När man läser boken kan man

SjĂśfart

fÜrundra sig Üver hur likartade vardagsproblemen i vüra nordiska länder är. Enligt journalisten mÜter oss ocksü samma utmaningar när det gäller närvaro, ledarskap och äkthet oavsett om barnet är fyra münader gammalt eller tonüring.

Juul lyfter fram en intressant sak som han kallar �den stämningsskapande faktorn� i hemmet vilket inte är liktydigt med att ha det rent och prydligt omkring sig. De där osynliga �energierna� som slür emot en när man Üppnar dÜrren.

Utmaningarna varierar med sin tid, det Ükade antalet nyfamiljer har sin problematik där tidigare generationer inte kan erbjuda nügra lÜsningsmodeller. Här tar exempelvis Juul effektivt hül pü myten om att fÜräldrar som bor i skilda hushüll müste vara eniga och konsekventa. Nix, menar Juul.

En annan myt är samhällets allt mer konstruerade barnanpassade tillvaro, exempelvis semesterpaket och restauranger. Juul anser att om du själv gillar konstmuseer sü finns det ingenting som hindrar att du inte med din entusiasm kan gÜra en südan traditionellt icke-barnvänlig plats till den mest givande och spännande upplevelsen. Ditt barn blir samtidigt delaktig i ditt liv.

Huset som symbol Boken är uppbyggd med huset som metaforisk bild där rummens olika symboliska funktioner behandlas utifrün sin problematik. Badrummet fÜrknippas med frügor kring kroppsuppfattningar och sexualitet, kÜket behandlar matrelaterade frügor kring ätandet.

I boken finns även vardagsrummet med sin sociala funktion i motsats till tonüringens mer fredade rum. Vad gÜr man när tonüringen fütt fÜr sig att hemmet är ett hotell?

Här gür Juul enligt min uppfattning väl lüngt, när han menar att en tolvüring gott kan tvätta sina egna kläder, handla och laga sin egen mat och ta ansvar fÜr sina fÜrflyttningar hit och dit själv etc.

Finns det inte risk fÜr att alltfÜr stora krav pü självständighet (nu me-

Däcks- och maskinreparatÜr Ålands yrkesgymnasium utbildar framtidens sjÜfarare!

Utbildningsprogram fÜr: s Vaktstyrman s Vaktmaskinmästare s Fartygselektiker s $ËCKS oCH MASkinreparatÜr � De üländska sjÜskolorna har ett eget skolfartyg M/S Mikael Sars�

Hotell och restaurang Ålands yrkesgymnasium utbildar serviCekunniga oCH Internationellt orienterade yrkesmänniskor INOM HOtELL oCH restaurangbrANSCHEN Utbildningsprogram fÜr: s koCK MatserviCe s KundbETJËNING SevitÜr s HotELL oCH konferenspersonal, gymnasiebaserad 40 sv

â– â– BĂ–CKER Ge plats fĂśr familjen – utveckla dina viktigaste relationer Jesper Juul och Monica Ă˜ien Norstedts, 170 sidor.

nar jag inte rimligt ansvarstagande) leder till att familjen fÜrvandlas till ett kollektiv, där man berÜvas den sorglÜsa barntillvaron som ändü är fÜrsvinnande kort i en människas liv. Å andra sidan menar Juul att hela vürt samhälle omyndigfÜrklarar unga. FÜr inte en sü avlägsen tid sedan flyttade barn hem­ ifrün eller inträdde i fÜrvärvslivet när de kanske var tio ür gamla.

Men har allting bara blivit bättre? Det är enkelt att raljera Üver forna generationers ideal. Man kan i stället roa sig med att fundera Üver vad fÜräldrar av generation 2090 kommer att fÜrfasa sig Üver när de läser om dagens metoder inom fostran.

Kan det var avsaknaden av de vuxenfria rummen som vüra barn, enligt Juul, fÜrlorat under de senaste trettio üren. Rum där de tillsammans med enbart andra barn fÜr längre oavbrutna stunder fick utveckla sin sociala kompetens.

Det kunde vara en skog, ett träd, en plats ute pü gürden. Tillvaron är inrutad och där barn befinner sig finns nu fÜr tiden oftast ocksü en vuxen som vill lägga sig i.

Camilla Lindberg

Utbildningen har en egen Üvningsrestaurang �Hjorten�

FĂśr mer information, bESĂšK VĂ?R HEMSIDA

www.gymnasium.ax

SPERES är ett finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum och en viktig kontakt fÜr dig som har ett barn i behov av stÜd.

VĂ„LKOMMEN!

FÜr närmare information se www.speres.fi

ekofrisör

■■reportage

Nya böcker för ettorna

make-up artist

Läraren Bodil Westerlund i Esbo öppnar bokpaketet som nått klass 1b i Lagstads skola.

Klassen bekantar sig med de tio böcker Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd donerat.

Parvis får eleverna bläddra i en ny bok och tillsammans hitta en spännande illustration. Eleverna visar sina klasskamrater bilden och berättar varför just den bilden lockar dem att läsa boken.

För nybörjarläsarna är ofta illustrationerna det som får barnen att dyka in i böckernas värld.

Nicola Leppälahti i klass 1 b berättar att hon gillar ”hemska, roliga och skojiga böcker”. Speciellt tycker hon om böcker med dinosaurier och med Peter Pan. Tillsammans med sin klasskamrat Anton Rosas läser hon en av de nya böckerna klassen fått. Anton säger att han speciellt gillar sportböcker och Harry Potter, som hans mamma läser för honom.

Läraren Bodil Westerlund ansvarar också för Lagstads skolas nya skolbibliotek som har både lästält och sköna dynor för läsande elever. Efter att klassen under våren arbetar med böckerna i årets bokpaket, kommer de att föras till skolbiblioteket så att alla elever i skolan kan läsa dem. Bodil använder sig mycket av både skolbiblioteket och det kommunala biblioteket i sin undervisning. Läsningen stöder språkutvecklingen och vidgar ordförrådet.

– Det är viktigt att föräldrarna därhemma inser sin roll i läsinlärningen. En förälder som själv läser är en modell för barnen.

Läsgömmor – I åk 1 jobbar vi med läsgömmor.

För det ändamålet kommer jag att använda Annika Mannströms bok Anton idrottar som ingick i bokpaketet. Då skriver jag upp nya och kanske lite främmande ord på lappar som jag gömmer i en ask fylld med makaroner. Barnen får sedan fiska fram de små lapparna och arbeta med orden som de hittat i läsgömman. De kan skriva en mening som innehåller ordet, rita en bild eller hitta på ett rim.

Hem och Skola har länge samarbetat med Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd gällande bokpaketen som ettornas och femmornas klasslärare turvis kan ansöka om. Bokpaketen är en medlemsförmån till de skolor som har en föräldraförening som är medlem i Förbundet Hem och Skola. Nu beviljades totalt 195 bokpaket som alla innehöll tio böcker.

Lisi Wahls stiftelse och Hem och Skola samarbetar också kring lägerskolstipendier. Inalles 79 000 euro har fördelats på 132 klasser eller grupper som ordnar sin lägerskola i år.

Maarit Westerén

merkonom

■■Läraren Bodil Westerlund ser i den nya boken med Nicola Leppälahti och Anton Rosas. Maarit Westerén

visuell marknadsförare

MUSIK FÖR ALLA SINNEN DRAMA SOM INSPIRATION I MUSIKUNDERVISNINGEN Lär dig enkla dramaövningar och verktyg att tillämpa i musikundervisningen med dramalärare Lotta Ora. Kursen riktar sig till dig som är musiklärare eller klasslärare som undervisar i musik.

närvårdare äldreomsorg

Fredag 16 mars kl. 17-21 Lördag 17 mars kl 9-14:30 Nordsjö lgst, Helsingfors Anmälan senast 7.3 per eSRVW WLOO PDUWLQ#GXQN ¿

närvårdare

Kursavgift 50 €. Tilläggsinformation per telefon 040-715 46 97.

Med skoj i mål !

barn och unga

ledare för skolgång och morgon- och eftermiddagsverksamhet

www.prakticum.fi/vuxna www.facebook.com/fortbildningscentrum

14 Hem & skola ■■i korthet

Trivsel, Tradition, Trygghet och Tillförsikt Fyra enkla enkla ord, ord, som Fyra som beskriver beskriver Svenska samskolan i Tammerfors Svenska samskolan i Tammerfors

Välkommen!

Välkommen!

1895-2010 1895-2007

Svenska samskolan ii Tammerfors Tammerfors Svenska samskolan Koulukatu 14 Skolgatan 14 33200 TAMMERFORS 33200 TAMMERFORS Tfn: 03-212 03-212 379 3794 www.samskolan.fi Tfn: 050 4327189

Nätverk kring samarbete ■■Nu jobbas det på många fronter för att få samarbetet mellan hemmen och skolan att fungera.

Det senaste tillskottet är ett nätverk med representanter för både det finska och svenskspråkiga lärarfacket OAJ och FSL, Kerho­keskus, Suomen vanhempainliitto, Koululiikuntaliitto och Förbundet Hem och Skola.

– Vi funderar tillsammans på hur skolorna skall ha det bra. Det känns väldigt viktigt att få lärarfacken med och att vi tillsammans definierar vad ett gott samarbete går ut på, säger Micaela Romantschuk, som är verksamhetsledare för Förbundet Hem och Skola.

Hon anser också att det är bra att man definierar vilket ansvar skolan och lärarna har och vad föräldrarnas ansvar är för att

BORGÅ GYMNASIUM

Sikta mot stjärnorna!

• mångsidigt kursutbud • flexibla studieprogram • utmärkta studentresultat • trivsam, traditionsrik miljö • aktiv elevkårs- och tutorverksamhet • diplomkurser i modersmål, bildkonst och gymnastik

Kronoby gymnasium

- en skola för din framtid

Tfn 019-520 2582 • www.peda.net/veraja/porvoo/borgagymnasium

Glöm inte närskolan

epost: erland.slotte@kronoby.fi

Gymnasiet Svenska normallyceum

NORSEN Positiva och intresserade ungdomar, bra anda, ambitiös nivå på undervisningen, naturvetarprogram, goda studieresultat, flexibla arrangemang för idrottare, samarbete med skolor i Norden och Europa, aktiv elevkår, temadagar

www.gsn.edu.hel.fi

barnet skall må bra i skolan.

– I stället för komma med pekpinnar ställer vi frågor som skall få läsaren att reflektera över hur väl hon eller han känner till vad lagen och läroplanen förutsätter gällande samarbete och elevens välmående överlag.

Materialet Samarbetet mellan hemmet och skolan har publicerats på www.hemochskola.fi.

hemsida: www.kronoby.fi/gymnasiet Flyglinje | Jakt och Natur | Musikperiod | Projekt (Polen, Afrika) Studieperioder i andra skolor

■■Närskolorna behövs också i framtiden. Kommunreformen får inte hota dem och kvaliteten på undervisningen i dem.

Det fastslår finska lärarfacket, OAJ:s ordförande Olli Luukkainen, i tidningen Läraren.

– Om närskolan inte kan erbjuda undervisning av god kvalitet kan det leda till segregation, säger han.

Luukkainen anser att reformen måste trygga undervisningens närservice, det vill säga småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen.

– Tillgången till utbildning på andra stadiet, gymnasiet och yrkesutbildning, måste också finnas på rimligt avstånd. Gymnasienätet har direkt koppling till ämnesundervisningen i grundskolan, säger han.

BRÄNDÖ GYMNASIUM allmän linje nummer 0451 idrottslinje 0451-800 ansöknings-

HELSINGE GYMNASIUM Ett gymnasium där alla har möjlighet att synas och höras

.PEFSO CZHHOBE -FEBSTLBQ PDI HMPCBM LVOTLBQ

Gymnasier i samarbete -för kvalitet -för kunskap -för flexibilitet

Kristinestads gymnasium

Närpes gymnasium Jumilla - Spanien

Jinan - Kina Rastatt - Tyskland

Gymnasiet i Petalax Vasa gymnasium

Toulon - Frankrike

WWW.BRG.EDU.HEL.FI

-för framgång -för framtid -för Dig

Vasa övningsskolas gymnasium Korsholms gymnasium Vörå samgymnasium/ Idrottsgymnasiet idrottsgymnasium

Hem & skola

Allt kan inte mätas ■■– Utvärdering och rankinglistor utnyttjas hänsynslöst för att stärka bilden av att konkurrens mellan offentliga och privata skolor är till gagn för samhället. Politikerna tror att allt kan mätas och tror att mätningar leder till bättre inlärningsresultat, säger Susan Hopgood, ordförande för lärarnas världsorganisation, Education International, i tidningen Läraren.

Hon är imponerad av jämlikheten i det vårt skolsystem.

– För er är det kanske en självklarhet, men för många andra otroligt att få veta att i Finland kan en förälder räkna med att alla skolor är bra. Dessutom sköts undervisningen till största delen i kommunal regi. I många andra länder är det en önskedröm. Så håll fast vid jämlikheten!

Hon är också imponerad av att läraryrket är så attraktivt och att inlärningsresultaten är så goda.

– Det betyder ju att lärarna är bra.

*< 01 $6,( 7 /

g5 .$ 1 35 (6

HGX KHÃJHO Q IL

6WRUP\UY +HOVLQJIRUV

Med människan i fokus

SIBBO GYMNASIUM – skolan där alla trivs Telefonnummer: 09-2353 7110 E-post: sibbogymnasium@sipoo.fi

www.edu.grankulla.fi/gymnasiet

Kimitoöns gymnasium med den nya möjligheten TÖLÖ SPECIALISERINGSGYMNASIUM att under gymnasietiden vid Axxell, Brusaby avlägga

BILDKONST – HUMANEKOLOGI – MUSIK studiehelheter (hästskötsel, VUXENSTUDIER PÅ smådjur) KVÄLLSTID som en del av gymnasiestudierna.

Information om skolan hittar du på vår hemsida tel. (02) 4260 336 eller (02) 4260 334 www.tsg.edu.hel.fi ben.johansson@kimitoon.fi (rektor)

anja.roering@kimitoon.fi (studiehandl.)

Sandelsgatan 3, 00260 Helsingfors, tel. 09-31087056

www.kimitoon.fi/kog

(1 7( 5$ 5

“en bra skola”

Z Z Z ODUNDQ

GYMNASIET GRANKULLA SAMSKOLA

15

TÖLÖ SPECIALISERINGSGYMNASIUM

Intresserad Intresseradav av gymnasiestudier? gymnasiestudier? ...av med två tvåspråk? språk? ...aven en framtid framtid med

Välkommen stifta bekantskap gymnasiestudier vid Välkommen attatt stifta bekantskap med med gymnasiestudier vid Svenska Svenska Privatskolan i Uleåborg.

Vi kan erbjuda bl.a. nya, Privatskolan i Uleåborg. Vi kan erbjuda bl.a. nya, moderna moderna undervisningsutrymmen staden och små underundervisningsutrymmen mitt i staden mitt och i små undervisningsgrupper visningsgrupper med god atmosfär. med god atmosfär. Idrottsakademin är ett bra alternativ för dig som bra möjligt alternativ förstöd dig för som är toppidrotärIdrottsakademin toppidrottare. Detärärettäven att få boende och resor tare.

Det är även möjligt att få stöd för boende och resor melmellan hem och skola. Ta gärna kontakt med studiehandledare eller lan hem och skola. Ta gärna kontakt med studiehandledare rektor om Du vill besöka skolan! eller rektor om Du vill besöka skolan!

Ansökningar främst via den gemensamma ansökan till SPSU.

BILDKONST – HUMANEKOLOGI – MUSIK VUXENSTUDIER PÅ KVÄLLSTID

Ansökningar främst via den gemensamma ansökan till SPSU. Ansökningstid 27.2-16.3.2012 Ansökningstid 28.2-18.3.2011

Information om skolan hittar du på vår hemsida www.tsg.edu.hel.fi

Studiehandledare Eva Åström 040 - 8206016

Sandelsgatan 3, 00260 Helsingfors, tel. 09-31087056

044 - 5488260 rektorSepänkatu Anders Wentin • Svenska Privatskolan i Uleåborg, 7, 90100 Uleåborg • www.spsu.fi

Rektor Sampo Backman 044 - 5488260

040 - 8206016 studiehandledare Eva Åström

• Svenska Privatskolan i Uleåborg, Sepänkatu 7, 90100 Uleåborg • www.spsu.fi

www.folkhalsan.fi/

sommar Det är roligt att simma!

Äventyrsbanan i Mjölbolsta, Karis

Folkhälsan har under sommaren ett stort utbud av simverksamhet runt om i hela Svenskfinland i form av strandsimskolor och aktivitetsläger med tyngdpunkt på simning. Barn i åldern 4–12 år är den främsta målgruppen för Folkhälsans simskolor. Mera om Folkhälsans simskolor hittar du under adressen www.folkhalsan.fi/sim.

Äventyrsbanan har över 30 olika äventyrsmoment vilket gör det lätt för oss att göra upp ett program som passar just er.

Läger Häng med på en spännande och äventyrsfylld lägervecka i sommar!

Du kan välja ett läger som passar just dig, där du får dansa, lära dig om överlevnad i naturen, lösa spännande detektivgåtor, segla eller annars bara simma, sola och ha roligt med kompisar.

Lägren hålls på Breidablick i Hangö för barn i åldern 8–14 år under alla sommarlovsveckorna. Anmälan fr.o.m 27.3.2012 kl 9.00.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Sommarklubbar och dagläger Folkhälsan ordnar sommarklubbar och dagläger på olika håll i Svenskfinland under juni månad.

Sommarklubb med simskola ordnas både i juni och i augusti. Mera information om program och öppettider finns på www.folkhalsan.fi/sommar.

Sommarbarn – nya upplevelser och vänner Sommarbarnen (5–14 år) vistas hos svenskspråkiga värdfamiljer som bor eller tillbringar sommaren på landsbygden eller i skärgården.

Kostnadsersättningen till värdfamiljen är 15 €/dygn/barn. Vi välkomnar sommarbarn och värdfamiljer från hela Svenskfinland.

Mera information ger: sommarbarnskoordinator: Åsa Carlsson, 044 7881073, sommarbarn@folkhalsan.fi

Vi välkomnar skolklasser och ungdomar, stora och små företag, föreningar och privatpersoner. Hos oss kan man bl.a åka linbana, gunga i jättegungan, samarbeta med kluriga övningar, klättra i repstege, äta gott vid öppen eld samt bada bastu.

Mera information ger: ansvariga instruktören Frej Gottberg, tfn 050 5525345, frej.gottberg@folkhalsan.fi eller koordinator: Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Familjesemester Folkhälsan ordnar familjesemester för barnfamiljer från hela Svenskfinland. Semesterns längd är 5 dygn med helpension och ledd verksamhet.

Programmen är planerade så att en del är för hela familjen och en del speciellt för barnen. För semestern kan familjen beviljas semesterstöd (Penningautomatföreningen RAY). Sista ansökningsdag: 30.4.2012.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Skräddarsydd lägerskola Vi ordnar lägerskolor i maj, augusti och september enligt överenskommelse på lägergården Breidablick i Hangö samt på Mjölbolsta äventyrsbana. Kost, logi, äventyrsbana, segling, paddling och överlevnadsövningar i naturen m.m. Det mesta är möjligt! Fråga efter en paketlösning för just din skola.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 304 7642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Mera information om detta och mer därtill finns på www.folkhalsan.fi/sommar.

Vill du jobba som simlärare i sommar?

Folkhälsan arrangerar både hall- och strandsimskolor i hela Svenskfinland och på Åland. Att jobba som simlärare är roligt men också ett mycket ansvarsfullt jobb. Vi söker duktiga och engagerade simlärare. Vi ser till att du får fortbildning och är ajour med de senast rönen inom simverksamheten och simundervisningen. För att jobba som simlärare måste du ha ha gått simlärarutbildningen och vara minst 18 år.

Mera information ger: Nina Renlund, tfn 09 315 55 31, 050 430 60 91 eller nina.renlund@folkhalsan.fi

läger – simskolor – sommarbarn