Hem&skola nr 2 2015

&

He m s k ola Nr 2/15 • Årgång 42 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

■■Våra barn – allas ungar ■■Det är inne att vara ute ■■Nätexpert: Vuxna

måste hjälpas åt ■■Naturen – en lyx

för många stadsbarn ■■Berättar om Linda

för att rädda andra ■■När läraren flippar ■■Hur tala om sex?

2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

KiVa räcker inte

Familje­hemligheter

■■Mobbning förekommer i alla skolor.

För att råda bot på det krävs en handlingskraftig insats. Att en skola enbart anmäler att de följer till exempel mobbningsförebyggande KiVa-programmet räcker inte för att stoppa den. Det behövs engagemang och professionalism från hela skolsamfundet för att få stopp på den.

Vi vet att mobbning förekommer redan bland barn i dagisåldern. Då handlar det ofta om att alla inte får vara med i leken, att en eller flera utesluts.

■■Det finns i alla familjer – saker man inte talar om. Släkthemlighetena kan ligga flera generationer tillbaka och kanske har detaljerna och vem som gjorde vad glömts bort.

Men det som aldrig fått komma upp i ljuset ruvar kvar, mörkt och obehagligt och går vidare till nästa släktled. Och de påverkar i det fördolda.

Nyligen visades släkteposet Fosterlandet, som handlade om krigsbarn i Sverige, på Svenska Teatern. Världshistoriens största barnförflyttning ägde rum då över 70 000 barn skickades till Sverige undan fattigdom, svält och krig – med barnens bästa för ögonen. Omkring 15 000 stannade kvar.

Men hur kändes det för en mor att överge sitt barn? Hur kändes det för barnet att utan språk anpassas till en ny verklighet och familj?

Många har tigit om det. Men nu vill deras barn veta mera om vad det är som skaver, vad som känns fel, utan att man kan sätta fingret på det.

■■Ju äldre barn blir, desto bättre blir de på att dölja saker för oss vuxna. Det kan vara svårt att som vuxen känna igen situationer där det förekommer mobbning eller att bedöma vad som är det.

Mobbning kan fortsätta efter skoldagen och kan få fula uttryck till exempel på nätet.

Det viktigaste mobbningsförebyggande arbetet är hur vi vuxna ser på problemet. Vi behöver tala öppet och förstå hur långvariga konsekvenser mobbning kan ha för den enskilda individen. Våra attityder avspeglas i slutändan just i barnets beteende. Vi måste gå till oss själva och fundera på hurdana rollmodeller vi är, då vi talar om våra arbetskamrater eller till exempel medtrafikanter.

■■Mobbning är kriminaliserat i Finland.

I lagen om den grundläggande utbildningen finns det förordnat att det skall finnas en handlingsplan mot mobbning i skolan och på förskolan för att skydda eleven mot våld, mobbning och trakasserier.

Det finns redskap som hjälper skolorna att konkret motverka problemet. Kring 90 procent av skolorna i Finland har anslutit sig till KiVa skola-programmet. Det visar att man har tagit saken och dess konsekvenser på allvar. I KiVa skolas kvalitetsrekommendationer skall det i varje skola finnas ett KiVateam som utreder mobbningsfall och dokumenterar behandlingsprocessen.

Skolan organiserar också uppföljningsdiskussioner för att försäkra sig om att mobbningen inte fortsätter. Under läsåret får även föräldrarna ta del av informationen kring KiVa skolas verksamhet och eleverna delta i olika KiVa-spel som förebygger mobbning. Trots det förekommer mobbning i alla skolor.

■■Frågor om skoldagen och om kompisrelationer är viktiga redskap för oss för-

■■Vi finländare har fortfarande kriget i kroppen, i form av de trauman som aldrig bearbetades då. Efter kriget skulle man vara stark. De mentala problem som många av männen återvände med, tystades ner. Men priset fick både de och deras familjer betala i form av våld, spritmissbruk och ordlöshet.

I allt fler familjer råder arbetslöshet,vilket innebär problem. Hur skall pengarna räcka till? Skammen lägger sig som en våt filt över familjen. Man isolerar sig, man pratar inte om det. Men när varbölden blir tillräckligt stor, spricker den. Skilsmässa och bitterhet är vanliga följder. Vem betalar det högsta priset? Jo, barnen.

vidar lindqvist

äldrar. Barns svar ger oss information om hur det går i skolan. Att vi ställer frågor signalerar också att vi bryr oss. Det svåra, men värdefulla, ligger i att ta sig tid att lyssna på svaret och också fundera på vad som blir osagt. Som förälder är det bra att försöka få till stånd en dialog i stället för att nöja sig med rutinfrågor och svar. Risken finns att ett mobbat barn anser att mobbningen är hens eget fel och inte vill tala om det.

Tiden både på dagis och i skolan är

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

viktig med tanke på barnets uppväxt, utveckling och inlärning. Om vi vuxna kring barnen har viljan, men också kompetensen, kan vi tillsammans förhindra social utslagning och bryta negativa cykler. Men att endast lättvindigt hänvisa till KiVa-programmet räcker inte. Alla vuxna har ett ansvar, inte bara skolans KiVa-team.

Heidi Harju-Luukkainen Förbundsordförande

■■Men barnen far inte illa av att de inte har lika mycket världsliga ting som alla andra.

De far illa av att man inte sätter ord på känslorna, att man inte förklarar att det varken är deras eller föräldrarnas fel.

Den som aldrig har lärt sig att sätta ord på känslor är handikappad. Man vet inte var man skall börja och man är fruktansvärt rädd. Att våga prata är ett stort steg och man kan behöva hjälp för att börja. Men det finns hjälp att få.

Ord har en förunderlig makt. När det svåra har kommit upp i ljuset smälter det. I stället för att låta det svåra snurra på i det egna huvudet kan man bearbeta det, när det är formulerat. Att våga prata skapar trygghet, förtroende och gemenskap. Det vinner vi alla på både som individer och samhälle.

Och våra barn mår bättre.

Tua Ranninen

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2015.

Upplaga: 36 000.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb,

Ansvarig utgivare: Heidi Harju-Luukkainen, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Kim Malmberg.

Pärmbild: Marcus Rosenlund.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo.

Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

heidi harjuluukkainen ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör

Hem & skola

3

■■intervju

”Kör inte över föräldrarna”

GNURF

■■Det finns mycket att jobba med kring attityder, diskussionsklimat och deltagande i Finland, anser Kennert Orlenius.

Mattias Fagerholm

”Värdegrunds­ kritikerna säger att sunt förnuft räcker. Men tyvärr vet vi det att det sunda förnuftet inte alltid funge­ rar i praktiken.”

– Det är skuldbeläggande att bara tala om vad föräldrarna bör göra. Man måste utgå från den konkreta pedagogiska vardagen. Hur förhåller man sig praktiskt till målsättningarna i läroplanen?

Konflikter finns Att det finns värdekonflikter är uppenbart. Frågan är hur man balanserar då det i en klass kanske finns många föräldrar med vitt skilda uppfattningar om hur skolans värdegrund borde definieras.Dessutom finns skolans definierade uppdrag. Att sammanjämka alla viljor är en utmaning, säger Orlenius.

www.tytyrinkaivos.fi

Boka din klass en minnesvärd utfärd 100 meter under marken!

Skolelever 8 € per elev Lärare gratis med sin grupp Minimipris per grupp minst 100 €

Bokningar och tilläggsinformation: Lojo Turistservicecentrum 044 369 1309 tourist@lohja.fi

P å r e s a m e d ex p e r t e n

rsk e g 2015

ola

Kennert Orlenius är professor i pedagogiskt arbete vid Högkolan i Borås. Han skall för Förbundet Hem och Skolas räkning utforma ett diskussionsunderlag för läroplansarbetet.

– På det retoriska planet är alla överens om att det här är viktigt.

Men problemet är att mycket tas för givet. Värdegrundskritikerna säger att sunt förnuft räcker. Men tyvärr vet vi det att det sunda förnuftet inte alltid fungerar i praktiken, säger Orlenius.

Varför är det viktigt att få med föräldrarna i processen?

– Ytterst för våra barns skull.

Ett konstruktivt samtal och ett föräldrasamarbete skapar trygghet i skolan. Men för de barn som växer upp med värderingar i hemmet som står i kontrast med skolans uppdrag, kan det bli konfliktfyllt att hantera.

Enligt Kennert Orlenius finns det två vägar att gå om det inte fungerar. Man kan ta den juridiska vägen och skapa lagar och förordningar. Eller att göra elever och föräldrar och de som jobbar i skolan medvetna om det personliga ansvaret.

– Ju sämre ställt det är med etiken, desto större är behovet av juridiken, säger Orlenius.

Att engagera föräldrarna i värdegrundsarbetet är inte helt okomplicerat. Ett problem är att de föräldrar man vill nå ofta inte kommer till skolan i de här sammanhangen. De upplever lätt att man pratar ovanför deras huvuden.

Hur undviker man det?

– Det är inte bara föräldrar som har olika uppfattning. Också inom lärarkåren finns olika viljor.

Men förutsättningen för demokrati är ju egentligen oenighet.

Demokratin utvecklas genom olika uppfattningar. Det samma gäller i skolan. Vi behöver inte vara överens om allt. Problemen kommer om respekten saknas för varandras uppfattning.

Vad skall man göra då?

– Kommunikationen är viktig, liksom att poängtera att vissa saker inte är förhandlingsbara. Till exempel skall elever aldrig behöva utsättas för kränkningar. Här måste skolan vara tydlig.

Vem skall sätta ner foten om det behövs?

– Rektor har det yttersta ansvaret. Men normalt löser man det här genom samtal. När föräldrar känner att de blir överkörda och att de inte blir hörda sker en polarisering. Då måste skolan förklara och motivera vad som gäller.

Vad säger du till lärare som inte tycker att man skall ta med föräl­ drarna i processen?

– Om jag var rektor skulle jag säga att det inte är förhandlingsbart.

Hur ser du på de finländ­ ska lärarnas förmåga att ta med föräld­rarna?

– I Finland är man bra på att väva samman det fostrande uppdraget och synen på kunskap och lärande. Det borde ge goda för förutsättningar att hantera den här typens frågor.

Men det finns problem. Finland slår de flesta länder i olika kunskapstest. Men när man ser till attityder, diskussionsklimat och deltagande ligger Finland i botten. I värdefrågor finns alltså mycket att jobba med.

– Värdefrågorna har blivit en del av sidoverksamheten, inte en del av kärnverksamheten. Man kan tycka en massa saker, men man måste ställa frågan: Vad har vi för grund för vårt tyckande, säger Kennert Orlenius.

Mattias Fagerholm

Lä

Vilken värdegrund skall vår skola stå på? Det är en viktig fråga i den förnyelseprocess som skolan genomgår just nu.

En ny läroplan för grundskolan tas i bruk från och med hösten 2016. Läroplansarbetet pågår i kommunerna och skolans gemensamma värdegrund är något som skall skissas på i samarbete med föräldrarna.

Lomalinja har över 20 års erfarenhet av att organisera lägerskolor och det är ett tryggt och enkelt alternativ att boka resan av oss. Våren är en aktiv planeringstid och bifogat finns några exempel på vårt utbud. Ni kan hitta mera på adressen www.lomalinja.fi Som ansvarskännande researrangör ansvarar vi för alla researrangemang, vilket garanterar mera tid för läraren att koncentrera sig på andra frågor som har att göra med en lyckad lägerskola. Ifall ni inte kan hitta ett lämpligt alternativ som passar er, kan vi skräddarsy resan enligt era önskemål.

Borgå, 2 dgr fr.

215 €/pers.

Åland 4 dgr fr.

420 €/pers.

Berlin, Stockholm4 dgr Uppsala, 4 dgr fr. fr.

420 €/pers. 310 €/pers.

London, 4 dgr fr.

595 €/pers.

Pärnu, 4 dgr fr.

455 €/pers.

Ta modigt kontakt och fråga mera!

Offertanbud: anu.piiroinen@lomalinja.fi tel. 010 289 8110 eller leena.siukola@lomalinja.fi tel. 010 289 8112

4

Hem & skola ■■reportage

Våra barn – allas ungar Våra barn – allas ungar är inte bara titeln på Anne Eskelins bok, utan också en tanke om att fostran av barn och unga i en by eller stadsdel inte enbart är föräldrarnas ansvar utan hela byns.

I Sundom i Vasa har föreningar och föräldrar ordnat en tredelad föreläsningsserie runt fostran.

– Det var inget speciellt som hände utan allt började med att min son upplevde oroligheter vid bybutiken, säger Elisabet Henriksson, som är initiativtagare till föreläsningsserien.

Som ordförande i Sundom ungdomsförening träffar hon också många unga i ungdomslokalen, bland annat på fredagskvällarna när det ordnas tonårsträffar.

– De får komma till lokalen och till exempel sitta och prata, dricka kaffe, se på tv eller spela pingis. De är ofta kring 30, ibland upp till 40 personer. Det finns verkligen ett behov av mötesplatser för dem, säger Henriksson.

Av en slump fick Henriksson Anne Eskelins bok i sin hand och ungefär samtidigt tog Sundom Hem och Skolas ordförande Mattias Levälahti initiativet till att få vuxna att röra sig i byn på kvällarna, för att ha lite koll på var ungdomarna håller till och vad de gör.

En som kände till boken och idén om att det krävs en hel by för att fostra ett barn var bybutiken KStens butiksföreståndare Tomas Träskelin.

– Jag var med om samma sak i grannbyn i början av 1990-talet.

Då var familjens barn i lågstadieåldern och föräldrarna i byn införde tanken om att det var okej att säga till också andras barn om det behövdes.

            

■■Ansvar och respekt är honnörsord. Den tredje och avslutande träffen i föreläsningsserien ”Våra barn - allas ungar” leddes av Elisabeth Henriksson, ordförande i Sundom UF. De vuxna diskuterade kring vad de vill ha för regler i byn, på arbetsplatsen, hemma och så vidare.

■■”Våra barn – allas ungar” En föreläsningsserie i Sundom.

Bland föreläsarna fanns Eskelin (om boken och ”Laukas-modellen”), hälsovårdare Margareta Håkans (”Våga vara förälder”), butiksföreståndare Tomas Träskelin och en polis.

Arrangörer var Sundom Hem och Skola, Sundom skola, Vasa stads ungdomsavdelning, Sundom ungdomsförening, Sundom kapellförening och Sundom områdeskommitté.

Arbetet fortsätter troligen i skolan, i samband med KiVa-skola.

– Jag upplevde att föräldrarna växte och kände att det blev legitimt att fostra också andras barn, säger Träskelin.

Lugnat ner sig Träskelin upplever det så att föräldrar måste föra en diskussion med sina barn från att de är små, kring exempelvis vad som är rätt och fel.

I butiken har det blivit lugnare efter att Sundomborna haft sin föreläsningsserie.

– Jag märker redan nu en stor skillnad. Tidigare kunde många barn och ungdomar komma in samtidigt i butiken. Det blev oroligt med mycket spring. De satt också ofta i klungor framför dör-

          

ren, vilket en del äldre kunder upplevde som otryggt.

Också utomhus var det oroligt, med en del skadegörelse och mycket liv och rörelse på parkeringen.

– Jag tog upp det till diskussion när jag föreläste, just det här med trafiksäkerheten.

Rätt och fel Också snatteri förekommer, men Träskelin säger att den ekonomiska förlusten inte är det primära. Det viktiga är att han kan vara med och stödja föräldrarna så att de kan förklara för sina barn att det är fel.

– På min förra arbetsplats blev jag utskälld när jag ringde till en

förälder och berättade att barnet hade snattat.

Nu har han frågat Sundomföräldrarna hur de ser på saken, kan han ringa dem utan att bli utskälld?

– De sa ”jo, jo, det är inga problem”.

De två första föreläsningskvällarna, i januari och februari, samlades 60–70 föräldrar och till den avslutande träffen i mars kom 30– 40 personer som satt och funderade kring regler och riktlinjer för byns invånare.

Hälsa på varandra Slutresultatet var att de flesta önskar ansvar och respekt – från både barn och vuxna. Konkret föreslogs bland annat enkla saker som att hälsa på varandra i byn även om man inte känner den andra bra, att inte skräpa ner och att plocka upp skräp från marken.

En del tyckte att byns föräldrar kunde få några gemensamma regler, en del ansåg att ”regler” var fel väg, utan att man borde närma sig föräldrarna på annat sätt.

– Jag vände på det och funderade på hur man ska få föräldrarna att lyssna, säger Henriksson.

Tillsammans med Levälahti beslöt de att de vill försöka nå alla genom barnen. De kontaktade en lärare i Sundom skola, som kom att tänka på KiVa-skola-projektet.

Nu är planen att diskutera ansvar och respekt i klassrummet.

– Vad skulle vara bättre än att en skolelev kommer hem och säger till mamma och pappa att ”nu vet jag vad respekt är. Jag vill visa dig respekt och jag vill att du ska visa mig respekt”? säger Henriksson.

Vivian Johansson

Hem & skola

1.5

HEINOLA

13.00 och 17.00

2.-2.5

LAHTIS

LÖ 17.00, SÖ 13.00 och 17.00

4.5

JÄMSÄ

18.30

5.5

MÄNTTÄ

18.30

6.5

KEURUU

18.30

7.5

VIRDOIS

18.30

8.5

JALASJÄRVI

18.30

9.5

LAPUA

15.30

11.5

ALAJÄRVI

18.30

12.5

ALAVUS

18.30

13.5

ETSERI

18.30

14.5

SAARIJÄRVI

17.00

15.5

ÄÄNEKOSKI

18.30

16.-17.5

S:T MICHEL

LÖ 17.00, SÖ 13.00 och 17.00

18.5

PIEKSÄMÄKI

18.30

19.5

VARKAUS

18.30

20.5

LEPPÄVIRTA

18.30

21.5

SUONENJOKI

18.30

22.5

SIILINJÄRVI

15.30 och 18.30

23.5

LAPINLAX

17.00

24.5

IISALMI

17.00

25.5

KIURUVESI

18.30

26.5

KAJANA

18.30

28.5

JÄÄLI

18.30

29.5

KEMI

18.30

31.5

TORNEÅ

13.00 och 17.00

2.-7.6

ROVANIEMI

TI-FR 18.30, LÖ-SÖ 17.00

8.6

KITTILÄ

18.30

9.6

SODANKYLÄ

18.30

10.6 12.6

IVALO KEMIJÄRVI

18.30 18.30

13.6

KUUSAMO

17.00

14.6

ÄMMÄNSAARI

17.00

15.6

SOTKAMO

18.30

Find us on Facebook Badge

4318 7001 2345 6789 4318

MEDLEM MARIA H AN D E L S L AGE T 1 2 3 4 1 2 3 4 5 6

Välkommen till hela familjen tillsammans

CMYK / .ai

5

6

Hem & skola ■■reportage

Det är inne att vara ute Att sitta i klassrummet är ett föråldrat koncept – nu är det inne att vara ute, anser läraren Johanna Pipping-Arrakoski som förespråkar inlärning utomhus.

En grupp femteklassare med färgglada jackor och spring i benen har kommit ut på gården i Mattlidens skola i Esbo. Det är mulet och lite kallt ute, men eleverna tjattrar glatt där de står. Klasslärare Johanna Pipping-Arrakoski samlar gruppen runt sig: det är dags att börja dagens lektion i historia.

– Vi börjar med Trettiosex-leken, säger Pipping-Arrakoski.

Eleverna delar vant in sig i grupper. De ska kasta en tärning, svara på frågor om det romerska riket och samla poäng med sina rätta svar tills de kommer till talet 36. De numrerade lapparna med frågor har fästs vid ett staket på andra sidan skolgården och allteftersom övningen framskrider blir eleverna allt ivrigare – kinder blir röda, de färgglada jackorna flyger av och springtävlingarna till och från staketet blir mer och mer intensiva.

– Vad heter klädesplagget romarna gick klädda i? frågar Pipping-Arrakoski och eleverna funderar.

– Det börjar på bokstaven T, hjälper hon då det rätta svaret låter vänta på sig. Till slut kommer en i gruppen på ordet alla letar efter.

– Toga!

Hand, huvud, hjärta Johanna Pipping-Arrakoski blev intresserad av utomhuspedagogik efter att Mattlidens skola deltog i Europeiska unionens Comenius-program, som efterlyste nya idéer för hur man kunde utnyttja skolgården för undervisning i matematik.

– Efter projektet märkte jag att man inte behöver ha bara matematik ute på skolgården. Man kan ha vilket ämne som helst!

Johanna Pipping-Arrakoski själv brukar planera in utomhusövningar i ämnen som modersmål, historia och geografi, men

■■Det sociala är en viktig aspekt i utomhuspedagogiken, säger läraren Johanna Pipping-Arrakoski.

”Det är fråga om grupparbete här ute hela tiden.

Man måste komma överens med andra och sam­ arbeta.” tillägger att flera av övningarna kan överskrida ämnesgränserna.

– Till exempel Trettiosex-leken använde vi först som matematikövning, men den går också att använda i undervisningen i historia. Man får räkna, tala och beskriva, så det blir en mångsidig helhet.

Det finns inget färdigstrukturerat program för inlärning utomhus, utan Pipping-Arrakoski söker själv fram övningar som går att använda på lektionerna. Som nyckelord har hon hand, huvud och hjärta: tre H:n som ele­verna måste utnyttja då de är ute på gården.

Frisk luft och samarbete En utomhuslektion aktiverar ele­ vernas alla sinnen och låter dem lära sig genom att göra själv – inte bara sitta och lyssna. Barnen får ett tillfälle göra av med överlopps energi och de orkar koncentrera

■■Klassrum på skolgården. Frisk luft ger syre åt hjärnan och man lär sig medan man springer. sig bättre på de lektionerna som hålls inomhus. Johanna PippingArrakoski tycker dessutom att utomhuslektionerna har en viktig social funktion.

– Det är fråga om grupparbete här ute hela tiden. Man måste komma överens med andra och samarbeta. Just den här klassen har haft svårt med samarbete, men det har faktiskt skett en stor förändring i sammanhållningen, säger hon.

Den största fördelen är ändå, enligt henne, själva utomhusvistelsen.

– Här får man röra på sig, vi sitter inte inne och är stilla. Vi kommer ut och andas frisk luft och mår bra efter den här lektionen!

Mi Helaskoski, text och foto

Hem & skola

Åland kallar!

Nu är det dags att boka nästa års klassresa till Åland.

Allt ni behöver göra är att kontakta oss så hjälper vi er med allt från båtresan, boende i alla olika prisklasser, måltider och de roliga programpunkterna som gör resan extra minnesvärd.

Paketförslag från 59 € per person

Priset inkluderar båtresor t/r Åbo–Mariehamn, övernattning med frukost samt middag på ankomstdagen.

=Vbc\ViVc ,! ''&%% BVg^Z]Vbc lll#VaVcY]diZah#Ñ iZa# %&- &* )%% ^c[d5VaVcY]diZah#Ñ

www.sealife.fi

”Det bästa är när vi leker ute, och kanske har frågeuppgifter som vi ska hitta på svaren själv.

Det enda dåliga med utomhuslektioner är om det regnar.”

Robin Winqvist, 11

”Vi brukar ha lekar ute som handlar till exempel om historia eller matematik. En gång skulle vi byta namn med varandra. Vi har utomhuslektioner i modersmål och historia, biologi ibland.”

”Vi har lektioner oftast en gång i veckan, ibland med två veckors mellanrum. Jag tycker om att vara ute bara det inte regnar eller är kallt. Vi är alltid ute om det finns något att göra.”

Aurora Kapanen, 11

Vivi Haapamäki, 11

Kika in i Sköldpaddsnästet!

7

8

Hem & skola ■■intervju

Natur på båda språken Det kan – och ska helst – vara roligt att lära sig språk. Därför ordnar Natur och Miljö i år sommarläger över språkgränserna. Där får deltagarna både nosa på naturen och samtidigt utveckla sina språkkunskaper.

– I tvåspråkiga familjer är barnens ena språk ofta det starkare, medan barn som lever i helt enspråkiga miljöer ofta har svårt för det andra inhemska och till och med är rädda för det, säger projektkordinatorn Martina Uotinen från Natur och Miljö.

Med hjälp av lägren vill man

främja en naturlig tvåspråkighet och naturliga möten mellan språkgrupperna.

– Man lär sig ett språk när man använder det. När man är ute i naturen och leker och simmar glömmer man bort språket och lär sig så att säga av misstag, utan att man tänker på det, säger Martina Uotinen.

Man hinner förstås inte lära sig så mycket under de fem dagar lägren pågår, men man badar ordentligt i varandras språk och får förhoppningsvis en mer avslappnad inställning till det andra inhemska. Lekarna går på både fins­ka och svenska. Var och en får ta-

Ska ni på utfärd med klassen eller hela skolan? Kom då till

Sagalunds Museum – ett mångsidigt friluftsmuseum mitt på Kimitoön.

Vi erbjuder upplevelserika specialprogram, som gammaldags skoldag, hantverk och lekar för just din skola! Vi har program för alla åldrar.

Ring 02 -421738 eller skriv till info@ sagalund.fi eller ta en titt på vår egen sida www.sagalund.fi

la sitt eget språk, men hör samtidigt hur det låter på det andra inhemska.

Forskning samtidigt De fem läger, som ordnas i sommar arrangeras i samarbete med Helsingfors universitet och hålls på olika håll i Svenskfinland, från Replot i Österbotten till Nådendal, Tenala, Biskopsö och Borgå.

– Det är Anna Slotte, som är expert på två- och flerspråkighet, som planerar det språkpedagogiska upplägget för materia­ let på lägren, tillsammans med forskningskollegan Fritjof Sahlström, båda från Helsingfors universitet. Där kommer att finnas en forskningsassistent som videofilmar och samtalar med barnen och ledarna. På hösten utvärderas resultatet för att se vad som fungerar och vad som borde göras annorlunda till nästa sommar.

Ledarna på lägren har, förutom att de kan naturen, också fått utbildning i språkinriktat arbete och kan båda språken.

– Tanken är att sprida kunskapen om hur man kan verka två-

språkigt på ett naturligt och språkmedvetet sätt. Det behovet finns också i många fritidsklubbar.

Klubbarna är ett ypperligt ställe att sprida den naturliga tvåspråkigheten, men ledarna borde få mera utbildning i hur man bäst går till väga. Det material som nu vaskas fram på lägren kan senare bli till nytta i de sammanhangen.

Martina Uotinen säger att naturklubben i S:t Karins är mycket intresserad och också i scoutkåren finns det intresse för tvåspråkig verksamhet.

Ett av lägren är ett tvåspråkigt familjeläger, de övriga riktar sig antingen till 8–10-åringar eller 10–13-åringar.

Natur- och språklägren ordnas första gången i sommar, men det blir en fortsättning de två följande somrarna då också fler läger ordnas. De finansieras av Svenska kulturfonden.

Anmälningstiden går ut den 3 maj, men finns det plats går det att fylla upp dem senare också. Gå in på www.naturochmiljö.fi för anmälning och mera information.

Tua Ranninen

■■Naturlig tvåspråkighet borde spridas till fritidsklubbar, men ledarna borde få utbildning i hur man bäst går till väga, säger Martina Uotinen på Natur och Miljö. Tua Ranninen

”När man är ute i naturen och leker och simmar glömmer man bort språket och lär sig så att säga av misstag.”

Tornio IHC B-juniorer tjänade 4 500 € på endast en försäljning!

Tjäna pengar på ett tryggt sätt!

Newbody erbjuder det bästa och enklaste sättet att tjäna pengar – nämligen att sälja produkter som alla vill ha.

Våra strumpor och underkläder är populära, vilket gör det både lätt och roligt att tjäna pengar till ert mål.

På en enda försäljning tjänar ni enkelt 1000-tals euro och vår supportavdelning finns med er hela vägen.

Kanske är det just därför som vi är marknadsledande i Sverige och fått förtroendet att hjälpa skolklasser och föreningar att förverkliga sina drömmar sedan 1987.

Ska ni åka på skolresa? Starta en försäljning med oss – så når ni ert mål snabbt och enkelt.

Läs mer på newbody.fi eller kontakta oss på 09-478 92 088 Kaikki myyntimateriaalit löytyvät suomeksi ja ruotsiksi!

Riskfritt

Inga utlägg

Tryggt

Hem & skola

9

■■intervju

Nätexpert: Vuxna måste hjälpas åt!

Svenska nätexperten Olle Cox talar mycket om kränkningar och mobbning på nätet.

– Men nätet erbjuder också en massa roligheter. Det mesta som sker är positivt eller neutralt, inte negativt. Precis som på skolgården.

Att Olle Cox föreläser mycket om just negativa nätfenomen beror på att han leder projektet Schysst på nätet som drivs av organisationen Friends.

Cox är lite avundsjuk på dagens ungdomar som har tillgång till allt det skojiga nätet erbjuder och alla de fantastiska nya sätt att umgås med kompisarna som dagens unga har.

– Jag hade älskat nätet som 13åring!

Men tillbaka till uppdraget.

Enligt uppgifter i Friends Nätrapport 2015 har var tredje ung blivit utsatt för kräkningar på nätet. Appen Kik och spelvärlden är de platser där flest blir utsatta.

– Vårt arbete är att utbilda förskolor, skolor och idrottsföreningar i det förebyggande arbetet mot mobbning Hur går det till?

– Genom att sprida kunskap och värderingar. Det som händer på nätet glider helt mellan fritid och skoltid så alla vuxna,både föräldrar och lärare, måste hjälpas åt.

Det är sällan kränkningar sker isolerat bara i skolan eller på nätet.

En kränkning på nätet mellan exempelvis två 13-åringar hänger oftast ihop med något som händer utanför nätet.

Hur kan vuxna skaffa sig kun­ skap?

– Nätet och mobilen är en social plats som för en tonåring är lika viktig att hänga på som vilken

■■Lär dig känna nätrummen. För de unga är nätet lika verkligt som vilken fysisk plats som helst, säger Olle Cox. Christin Philipson fysisk plats som helst. Du vet säkert hur barnets rum, klassrum och skola ser ut. Men känner du till rummen på nätet? Prata om dem. Ställ frågor, var nyfiken, visa att du bryr dig!

– Det finns forskning som visar att barn och ungdomar inte vänder sig till vuxna om de tror att de vuxna inte har kunskap. Då försöker de hellre lösa problemen själva.

Agera vuxet – Så erbjud ditt stöd och överreagera inte. Säg istället: Jag lovar

Martin Widmark – Helena Willis Manus: Håkan Bäck Musik: Mats Sundin Regi: Mika Fagerudd Koreografi: Anne Pihlström Sånginstud.: Vesa Mäkinen Scenografi: Janne Siltavuori to 4.6 kl. 19, prem. lö 6.6 kl. 17 sö 7.6 kl. 17 må 8.6 kl. 19 ti 9.6 kl. 19 on 10.6 kl. 19

to lö sö må ti on

11.6 13.6 14.6 15.6 16.6 17.6

KvÅ! kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19

må ti on to lö sö

22.6 23.6 24.6 25.6 27.6 28.6

att jag inte blir arg och att jag inte skall förbjuda. Som motprestation till att den unga litar på dig ska du agera vuxet. Du kan prata med de inblandade: Hur är man mot varandra på nätet? Vad händer om någon skriver något taskigt? Samma värdearbete som man gör in real life i skolkorridorerna eller på skolgården gäller.

Hur är man mot andra mänskor, med kompisar, i familjen, på fotbollsträningen?

Om något händer hur kan man agera då? Vilka är bra strategier att handskas med?

Dräkter: Sussy Räihä Byggare: Joakim Sjöroos

kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 17 kl. 17

Barn (4–12 år) 8 €, (även yngre med egen sittplats), vuxna 15 € (13 år–) Biljetter via Netticket eller EBUF, vard. kl. 9–16, tfn 050 406 4244, www.ebuf.org

Finns sommarteater i Esbo 2015

Hur definierar man nätmobb­ ning?

– För att en handling skall klassas som nätmobbning skall den vara upprepad, avsiktlig och så skall det finnas en maktobalans mellan den eller dem som utsätter och den eller de som är utsatta, säger Olle Cox. – Nätkränkning är ett mycket vidare begrepp eftersom det egentligen räcker med ett fall och det är upplevelsen hos mottagaren, alltså känslan, som räknas.

Kränkning och mobbning är delvis samma sak, jag brukar använda båda begreppen hullerombuller, säger Cox. Skiljer sig nätmobbning från an­ nan sorts mobbning?

– Vissa aspekter av nätmobbningen är specifika: Möjligheten att vara anonym på nätet.

Genom nätet kan saker få mycket större och snabbare spridning.

Det är också mycket svårare att få paus från mobbningen, den kan fortsätta via mobilen, spelet eller på Facebook.

De osynliga åskådarna är en fjärde aspekt; om en taskig bild av mig läggs ut på nätet känner

jag mig osäker hela tiden för jag vet inte vem som har sett den och vem inte.

Vilka är de positiva sidorna med nätet för unga?

– Möjligheten att vara anonym i kill- och tjejjourernas chattar gör att unga kan ställa frågor som vi tidigare aldrig hade vågat ställa någon vuxen, om kroppen, känslor och sexualitet.

Och om du vill arbeta för till exempel att hjälpa utvisningshotade flyktingbarn så kan du starta en rörelse på nätet som får en enorm spridning.

Och så går saker att ”bevisa”…

– Precis. I mobbning utanför nätet går det inte alltid att veta vem som har sagt vad. Men på nätet har du, så att säga, svart på vitt. Ord står inte mot ord utan man kan härleda kedjan. Det gjorde man för två år sedan i Göteborg under det som kallades Ins­ tagramupploppen. De två skyldiga flickorna fick betala jätteböter för förtal och kränkning.

Nina Winquist ■■Olle Cox föreläste på ett seminarium för lärare i Helsingfors tidigare i vår.

www.visitraseborg.com WRXULVW RI¿FH#UDVHERUJ ¿

Naturen – en lyx för En skara uppspelta femteoch sjätteklassare från Åshöjdens skola i Helsingfors sitter på gröna kuddar på golvet i naturcentret Haltia.

– Vad är skogen bra för, frågar naturpedagogen Maria Aroluoma. Förslagen börjar hagla. ”Man kan göra trä och papper”, ”Man kan plocka kantareller”, ”Man kan springa i skogen. Eller dö!”

Vi klär oss varmt, det är en solig men kylig vårdag, och snart vandrar vi längs en av Noux många skogsstigar. Maria Aroluoma delar in barnen i lag. Det ska lekas ”näringskedja”. Vissa av barnen är växter, andra är växtäta-

re och några är rovdjur. Växterna springer och gömmer sig, strax därpå springer växtätarna för att leta upp och ”äta” växterna, rovdjuren i sin tur följer växtätarna för att fånga dem.

Vad är syftet med de här skogs­ naturdagarna som Haltia ordnar fyra dagar i veckan?

– Att ge barnen naturupplevelser som de minns. Man kommer bättre ihåg saker som man upplever, saker som man ser på riktigt i naturen och inte bara på bild, säger Aroluoma.

Näringskedja-nataleken slutar inte så väl för ”växterna”. Bara tre överlevde.

– Jag åt två växter men sedan blev jag trött i benen och orkade

inte springa undan, förklarar en av ”växtätarna” som blev fångad av ett ”rovdjur”.

– Ett annat syfte med lekarna är att lära barnen samarbeta och fördela uppgifter.

Det här betonas i naturbingon­ som spelas härnäst. Barnen spring­ er i väg för att fylla sina bingokuponger med träd och växter som de iaktagit.

Maria Aroluoma gör sitt bästa för att få de syreberusade barnen att lyssna, med varierande framgång. Hon trivs uppenbart med sitt jobb.

– Det bästa med det här är att man får vara ute i naturen och se när barnen blir så ivriga.

Hon säger att de flesta har er-

farenhet av skogsnaturen, men långt ifrån alla.

– Jag stöter ofta på sådana som tydligt är fjärmade från naturen och skogen. Det märks också när vi gör upp en brasa, medan vi äter vår matsäck. En del blir förvånade, de tycks aldrig ha upplevt rök från en lägereld.

Skogen är lyx Vikarierande läraren Isa Grönholm bekräftar att många av barnen inte får den naturkontakt som de behöver.

– De är stadsbarn från Vallgård och Berghäll i Helsingfors.

För många är natur lika med stadens parker. Man märker det tydligt på dem här i skogen, vissa är

”Man kommer bättre ihåg saker som man upplever, saker som man ser på riktigt i naturen och inte bara på bild.” vana, andra är som yra höns, säger Isa Grönholm och understryker hur viktiga sådana här skogsutflykter är. Dessvärre är de något av en lyx.

– Det blir för dyrt. Busstranspor-

Hem & skola

11

■■Fin upplevelse. Naturskolan ger goda minnen åt eleverna som här i Nouxskogen får känna, röra och dofta på det vilda.

många stadsbarn terna kostar, säger Grönholm och skickar en hälsning till de kommunala beslutsfattarna.

– Kom överens om ett gemensamt respass som klasserna kan använda för skogsutflykter. Då slipper vi de sura blickarna från busschaufförerna när vartenda ett barns biljett ska stämplas separat, tillägger hon.

Dessvärre tror Isa Grönholm att skogsutflykter blir sällsyntare i framtiden när kommunerna skär ned.

– Det är guldkanterna som ryker, när skolan sparar.

Efter att matsäckens innehåll avnjutits leker barnen ännu ”trädkramare”. Parvis turas de om att leda sin kompis, vars ögon är för-

bundna, till ett träd som hen kramar och gissar vilket trädslag det är, baserat på hur det känns. Det är en uppenbar hit bland eleverna vars stojande når sin kulmen.

Vad tycker barnen själva om sin dag?

– Jättekiva, säger Benji Nyberg.

– Jätteroligt och intressant att få lära sig nya saker om naturen, tycker Berta Simojoki.

Ronja Aromaa sammanfattar: – Helt awesome! Det bästa med skogen är att man kan bara vara, ta en promenad eller bygga en koja, eller kanske övernatta på sommaren. Skogen är en fin och bra sak.

Marcus Rosenlund, Text och foto

■■Finlands natur under ett tak Haltia är ett nytt naturcentrum i Noux och Långträsket i Esbo.

Byggnaden, dess lokaler och utställningarna gör att du upplever naturen på riktigt nära håll, inpå bara kroppen. Du kan ströva omkring på egen hand på stigarna nära Haltia eller på de längre vandringslederna i Noux nationalpark. Rullstol är inget hinder för att göra en utflykt.

Den primära målgruppen för Haltias naturskola är elever i årskurs 5–9. I maj och september har alla skolor möjlighet att reservera en dag i naturskolan. Specialtema i maj: Fåglarnas vår! Övriga tider betjänar naturskolan endast

skolorna i huvudstadsregionens kommuner. Ansökningen till dessa naturskoldagar under läsåret 2015–2016 inleds 23.4.2015.

Naturskolan erbjuder även kurser och workshopar för lärare och småbarnsfostrare. Som stöd för att göra naturutfärder på egen hand lånar naturskolan ut bl.a. naturstigsryggsäckar och friluftsutrustning till lärare. I Haltias natur- och kulturbibliotek finns litteratur med anknytning till miljöfostran. I ett senare skede kommer ett virtuellt bibliotek med läromedel och stödmaterial att upprättas på Haltias webbplats.

Vill du veta mera om natursko-

lans verksamhet på svenska? Kontakta naturpedagog Maria Aro­ luoma, maria.aroluoma(at)metsa. fi, tfn 040 753 8087.

För privata tillställningar har Haltia mångsidiga och anpassningsbara lokaler för olika användningsändamål. Dessutom kan man göra guidade naturexkursioner, paddlingsturer och snöskovandringar i environgerna.

I auditoriet kan man ordna möten, presentationer, konserter och filmvisningar. Dragspelsläktaren i auditoriet kan vid behov tas bort så att rummet till exempel kan agera som utställningssal. www.haltia.fi

12 Hem & skola ■■intervju

■■På varje skolgård finns det någon som känner att hen inte får vara med. Niina Junttila uppmanar läararna att oftare gå ut å skolgården och iakta vad som försiggår. Vidar Lindqvist

Den onda cirkeln kan brytas På varje skolgård under varje rast står det någon ett stycke från de andra och känner att hen inte får vara med, inte duger, att ingen ser och ingen bryr sig om hur hen har det.

Tio procent av befolkningen känner sig ensam mest hela tiden och dubbelt fler som gör det ibland­.

Ensamheten är ett tema som får allt större uppmärksamhet.

Ensamheten har bytt skepnad under den tid Niina Junttila vid Turun yliopisto har forskat i ämnet med början år 1999.

– Då tyckte man att det mera var individens problem. Nu anser man att den är en samverkan mellan miljö och individ.

Ensamhet är en känsla som drabbar såväl barn i socialt välmående familjer, där föräldrarna kanske jobbar så mycket att de sällan har tid för sitt barn, som barn i familjer med många problem.

Också i nyfamiljer kan ett barn känna sig utanför.

Sätta ord på känslor Ensamheten är inte direkt genetisk, men kan gå i arv från far till son, eftersom barn tar till sig de modeller de får med sig hem­ ifrån.

– Efter kriget talade man inte om vad som hade hänt på fronten, och en stor del av soldaterna bar på trauman resten av sitt liv.

De har sedan gått vidare till följande generationer, ofta i form av en oförmåga att sätta ord på sina känslor och en känsla av utanförskap,säger Niina Junttila.

Ensamhet är inte objektivt mätbart, utan handlar om en känsla.

Det finns inga normer hur det borde vara. Man kan vara mycket gladare över att ha en god vän, än att ha 500 vänner på Facebook.

Enligt en forskning som baserar sig på mätningar av ögonrörelser finns det något som ensamma personer har gemensamt: De är benägna att fastna vid negativa saker. De tror att ingen ser dem och vill vara med dem och tolkar

ra med i till exempel en fiskeklubb så kan en känsla av gemenskap uppstå. Mycket hänger på hur väl ledaren lyckas få alla att känna sig välkomna.

gester och ögonkast från andra i den riktningen. Det här blir sedan en självförstärkande ond cirkel.

Pratar mera om den Niina Junttila säger att man under senare år fäst allt större uppmärksamhet vid ensamhetsproblematiken. Den diskuteras i både forskargrupper, på seminarier och i kommittéer.

– Om inte den negativa spiralen bryts kan det småningom leda till depressioner eller ätstörningar och i förlängningen ännu mer drastiska saker som självmordsförsök eller självmord. Den radikalisering som skett bland ungdomar på senare tid kan också bottna i ensamhet.

– Lärarna i skolan ser inte alltid om någon är utanför. En fjärdedel av skoldagen består av raster och där kan det gå rått till. Om lärarna ens ett par dagar i veckan skulle följa med vad som sker på skolgården och med klassen diskutera vikten av att ingen lämnas utanför, skulle det sprida en bättre stämning i klassen också.

Vi kan alla hjälpa

■■Ensamhetsproblematiken uppmärksammas allt mer, säger forskaren Niina Junttila. Tua Ranninen

”En fjärdedel av skoldagen består av raster och där kan det gå rått till.

Låt pojkar göra Niina Junttila oroar sig framför allt över de ensamma pojkarna, som ofta har svårare att tala om sina känslor än flickorna.

– Det vore viktigt att få pojkarna

med i olika klubbar där man gör saker tillsammans. Pojkar vill inte nödvändigtvis sitta i en ring och prata om sina bekymmer, men om de får meka med moppen eller va-

Det finns en del metoder man kan använda för att hjälpa barn att inte skall bli utanför. Niina Junttila räknar upp dem: 1. Man kan öva upp barnets sociala förmåga så att det kan och vågar komma med i leken.

2. Man kan diskutera i grupp hur också de som är annorlunda får vara med.

3. Se till att barnen får vara med i klubbar där man gör något tillsammans.

4. Lära barnet med hjälp av kognitiv terapi hur det skall komma ifrån negativa tankar.

– De sista är inte så lätt, men lyckas om man går framåt med små steg i gången.

Eftersom ensamhetstemat har lyfts upp på agendan, tror Niina Junttila att man småningom kan komma på allt bättre sätt att lösa problematiken.

Men sist och slutligen handlar mycket om hur vi som medmänniskor ser på varandra och också bryr oss om de som är annorlunda.

Tua Ranninen

Hem & skola

13

■■i korthet

Matdag skapar gemenskap ■■Övermalax Hem och Skolaförening ordnade en traditionsenlig matdag söndagen den 12 april. Den besöktes av omkring 400 matglada gäster. Samtidigt

kunde man fynda i det stora bokloppiset och delta i ett lotteri. Både elever, föräldrar och lärare hjälpte till med att ordna den stora vårhappeningen.

I Övermalax skola går 97 ele­ ver, åk 1–6. Alla intäkter från dagen går oavkortade till skolans

elever i form av bland annat tea­ ter- och simhallsbesök samt uteleksaker till skolan.

Dagen är ett viktigt arrangemang i Hem och Skolas verksamhet och stärker kontakten mellan hemmen och skolan.

Mobbningen minskar

Hem och Skola fick ny styrelse

■■Skolmobbningen har klart minskat de senaste åren.

Enligt projektet KiVa skolas senaste undersökning har de elever i grundskolan som gång på gång mobbar andra minskat med en tredjedel under de senaste fem åren, skriver tidningen Keskisuomalainen. Ännu år 2011 uppgav 11,3 procent av eleverna att de mobbar andra, medan siffran i fjol hade sjunkit till 6,7 procent. Samtidigt har de som utsatts för mobbning minskat från 16,5 procent till 12,8 procent.

Omkring 1 500 skolor, det vill säga 90 procent av de finländska grunskolorna, använder KiVaskola programmet för att motverka mobbning.

Doktor Virpi Pöyhönen som är med i KiVa-skolaprojektet beror den minskade mobbningen på att atmosfären i skolorna har förbättrats. Genom att man lyckats förändra attityderna är mobbning inte längre ett sätt att nå popularitet i gruppen.

– Ingen mobbar ensam. Mobbningen minskar när mobbaren inte längre belönas för vad hen gör, säger Pöyhönen.

■■Förbundet Hem och Skola är en centralorganisation för fristående föräldraföreningar i skolor och på daghem. Under förbundets årsmöte den 18 april valdes tre nya personer in i förbundets styrelse. Styrelsemedlemmarna är också kontaktpersoner i regionerna.

Förbundsstyrelsens sammansättning under 2015–2017: Heidi Harju-Luukkainen, förbundsordförande, Helsingfors.

Helsingfors: Harry Lunabba, Helsingfors (ny). Mellannyland: Carina Granholm, Kyrkslätt, Sonja Gummerus, Vanda (omvald), Norra Österbotten: Johan Granlund, Pedersöre, Camilla Palén, Pedersöre (ny). Södra Österbotten: Peter Kallio, Korsholm, Cilla Nyman, Vasa. Väst­ ra Nyland: Katarina Hanell, Karis, Åboland: Annette Palanen, Åbo (ny), Åland: Sanna Söderlund, Eckerö, Östra Nyland: Nina Saarela, Borgå, Laura Nyman, Sibbo (omvald).

Mera information ger ordförande Heidi Harju-Luukkainen tfn 040-847 72 25 eller verksamhetsledare Micaela Romantschuk tfn 050-336 20 16.

DET FINNS INGEN GENVÄG TILL NATURLIGHET.

Utan tillsatsämnen, endast naturliga råvaror.

14 Hem & skola ■■intervju

Berättar för att rädda andra Linda Grönlund blev 20 år.

Hon hängde sig efter flera års missbruk av olika droger.

Hennes mamma Gunilla har valt att berätta öppet om Lindas liv och besöker ofta skolor.

– Om jag kan rädda en enda från att hamna i missbruk är det värt det, säger hon.

I filmen Den maktlösa kampen, som gjorts om Linda Grönlunds liv och som Gunilla Grönlund alltid visar vid sina skolbesök, beskrivs Grönlunds på Åland ”som vilken annan familj som helst”.

En familj med tre döttrar, Linda i mitten, som gjorde mycket och hittade på en massa saker tillsammans. Pappan var jordbrukare, mamman körde taxi.

Linda beskrivs som en framåt och glad tjej som också var envis, tuff och kaxig. Hon klarade sig bra i skolan, sjöng i kör och valdes till kommunens lucia.

Gunilla har funderat mycket på det i efterhand – när gick det fel?

Men trots att hon periodvis ältar frågan dygnet runt kan hon inte peka på en given punkt eller händelse.

Tråkigt liv När Linda gick i högstadiet hittade Gunilla tomma höljen av värkoch insomningstabletter i Lindas sopor. Pappan hade skadat foten och hade tabletter hemma.

– Hon förklarade att livet var så tråkigt, hon ville bara sova, och då hade en kille i gänget föreslagit att hon skulle ta tabletter.

Det blev början till ett missbruk som varade i sex år. Under den tiden levde familjen i en ständig oro. Ibland tändes hoppet när Linda var ren en tid, sedan slocknade det när Linda fick ett återfall.

Under sin sista tid i livet missbrukade hon amfetamin, i sin dagbok skrev hon att hon varit vaken 18 dygn i ett sträck. Men hon skrev också att drogerna inte hjälpte henne länge. Hon blev inte glad av dem.

Som mamma Gunilla Grönlund, som av nykterhetsförbundet Hälsa och trafik nyligen utsett till årets drogförebyggare i Svenskfinland, säger att hon möter sina åhörare som mamma. Bakom varje narkoman finns föräldrar och ofta syskon som drabbas otroligt hårt.

– Många som föreläser om missbruk är knarkare som lyckats bli rena. Många unga kan förledas att tro att det går att testa och sedan sluta. Men jag vill visa att det finns en annan sida. En stor del blir aldrig rena och dör i förtid.

Hon säger att man aldrig kan veta vem som fastnar i ett beroende.

Därför är det lätt att ge ett råd.

”Många som föreläser om missbruk är knarkare som lyckats bli rena.

Många unga kan förledas att tro att det går att testa och sedan sluta.”

– Testa inte! Om man börjar med en drog leder den lätt till nästa. Vi vuxna måste våga sätta gränser och ta diskussionen med ungdomarna om de kommer hem påverkade. Vi måste också bli mer uppmärksamma och söka hjälp i ett tidigt skede om vi märker att barn och ungdomar inte mår bra. Om det är något som skaver kan det bli lättare för dem att testa droger som självmedicinering.

Gunilla talar gärna för både elever och föräldrar, men helst skilt för sig. Då blir det mer frågor

av olika slag, eleverna hämmas ofta om föräldrar sitter med.

Förändrad personlighet Linda firade jul med sin familj 2006. Men, säger hennes syster Johanna i filmen, hon var ändå inte där. Det var inte Linda, det var hemskt att se vad drogerna gjort med henne.

I februari året därpå hängde hon sig. Hon lämnade inget avskedsbrev efter sig, däremot en fullskriven dagbok.

– Jag väljer att tro att hon inte

■■Årets drogförebyggare. Gunilla Grönlund besöker skolor och föreningar och berättar om dottern Lindas missbruk som ledde till döden. Linda ler på fotot, men när det togs var hon redan en tung missbrukare.

visste vad hon gjorde, hennes personlighet var helt förändrad, säger Gunilla Grönlund.

Helena Forsgård, Text och foto

Hem & skola

15

â– â– intervju

■■Goda krafter har bidragit till att den trükiga grusplanen snart fÜrvandlas till en multiarena.  tua ranninen

Multiarena till Westerby skola Westerby skola utan fÜr Ekenäs i Västnyland har ingen gymnastiksal och bara en grusgürd utanfÜr skolan. I münga ür har fÜreningen Hem och Skola sÜkt om anslag frün olika hüll fÜr att fü en arena utanfÜr skolan, men fÜrgäves – tills allt plÜtsligt klaffade. – FÜr en güngs skull gick det som pü StrÜmsÜ. Jag rükade se en liten notis i S-gruppens tidning Samarbete i hÜstas om att man kunde ansÜka om att fü en multiarena av Finlands bollfÜrbund, som de samarbetar med. Sagt och gjort, vi skickade in papperen och anhÜll om pengar fÜr projektet, säger fÜreningens viceordfÜrande Johanna WikstrÜm-Flemmich.

Resten är sü att säga historia. Nu har man fütt ihop pengar büde av S-gruppen, bollfÜrbundet och en fond, sammanlagt 40 000 euro och väntar pü besked frün staden Raseborg om den kan bidra med 5 000 euro fÜr det grundarbete som behÜver gÜras innan arenan sätts ihop.

Multiarenan bestür av en  trärink med en konstgräsmatta innanfÜr, där man kommer att utÜva olika bollsporter och kunna üka skridskor pü vintern.

Gott samarbete – Vi är sü glada. Westerby skola  var fÜr nügra ür sedan indragnings-

hotad och vi kämpade hürt fÜr att den skulle bevaras. Lyckligt­vis insüg staden att vüra cirka 50 elever inte skulle rymmas i Österby skola här intill, sü pü den fronten är det lugnt just nu, säger Johanna WikstrÜm-Flemmich.

Skolans Hem och Skola-fÜrening är aktiv och samarbetet med skolan som har fyra heltidsanställda lärare och en timlärare är

gott. Bland annat har Hem och Skoladagen, som här firas pü en lÜrdag, alltid samlat mycket folk till skolan. – Det här är en väldigt mysig liten skola, där man har tid fÜr varje enskild elev. Den ligger lite utanfÜr centrum och har en fantastisk natur inpü knutarna och münga lektioner, inte bara gymnastik och idrott, hülls utomhus.

PREMIĂ„R 19 SEPTEMBER 2015

Christian Lindroos Sofia Finnilä

Ett musikaliskt svampäventyr

Det är aldrig fel att barnen für frisk luft, rÜr pü sig och samtidigt lär sig nya saker.

FÜr att säkra pengar till grundarbetet har Hem och Skola haft ett fÜrsäljningsprojekt av nya kläder, som hämtat in en bra slant. – FÜräldrarna deltar frivilligt efter sin fÜrmüga, men de har varit duktiga och sült mycket. Om pengarna inte behÜvs till arenan

kĂśper vi ishockeyklubbor och bollar fĂśr dem.

När multiarenan väl är klar, man hoppas pü invigning den 15 maj, stür den till hela byns fÜrfogande. – Visst skall barnen fü använda den pü fritiden ocksü. Om nügon fÜrälder vill leda en klubb där, är hen hjärtligt välkommen.

Tua Ranninen

Lägerskola i Lappland!

Vi hjälper gärna till med upplägg och program. Stora allmänna utrymmen.

FĂśrmĂĽnligt alternativ fĂśr skolklasser.

Priser frĂĽn 59 euro/person/dygn.

I priset ingür alltid logi och helpension med morgonmül, lunchmatsäck, middag och kvällsmül.

FrĂĽn 5 ĂĽr uppĂĽt Speltid 2 h inkl. paus

FJÄLLGÅRD MED FULL SERVICE Klobbskogsvägen 9, 02630 Esbo WWW UNGATEATERN FI s INFO UNGATEATERN FI 09-86208200

Bokningar & fĂśrfrĂĽgningar: 0400 126 830 info@raitismaja.fi www.raitismaja.fi

16 Hem & skola ■■reportage

När läraren flippar Det är inte så skrämmande som det låter. Fysiklärare Matias Särs i Kyrkslätt har använt sig av undervisningsmetoden Flipped Classroom eller det omvända klassrummet i ett år. Tanken är att eleverna före lektionen bekantar sig med dagens stoff via en videofilm på Youtube.

Under lektionerna har de då mera tid att pröva och testa det de lärt sig på förhand.

Eleverna i klass 7F i Winellska skolan i Kyrkslätt samlas till en lektion i fysik en tidig tisdag morgon.

Eleverna har kollat in dagens tema via lärarens blogg. På den har fysikläraren Matias Särs ofta satt upp ett videoklipp som presenterar den kommande lektionens tema. Ibland är det en video han själv filmat eller också använder han sig av ett videoklipp som någon annan lärare laddat upp på Youtube.

Klippet är ganska kort, cirka 3–7 minuter.

Tanken är att eleverna därhemma skall se igenom det och stanna och spela upp delar av klippet flera gånger tills de förstår innehållet. Eleverna skall sedan besvara två eller tre frågor via webben.

Den vägen kan läraren följa upp att eleverna sett filmen och förstått innehållet.

Det viktiga är att läraren ser hur eleven tänkte då uppgiften skulle lösas. Lektionstiden används för att tillämpa det man lärt sig i praktiken, i det här fallet värmeläran. Under lektionen laborerar klassens ele­ver i små grupper och löser uppgifter tillsammans.

koppling. Det är viktigt att föräldrarna har förståelse för att barnen ibland faktiskt gör skolarbete när de sitter vid datorn, surfplattan eller smarttelefonen.

– Det är också bra att sätta sig ner med sitt barn och se på ett videoklipp tillsammans så att man som förälder ser hur det fungerar, säger Särs.

Metoden har en utjämnande effekt så att det stöd som eleven får därhemma inte är lika beroende av hur väl föräldrarna själva är insatta i skolämnet.

”Helt ok”

■■Läraren Matias Särs prövar på nya undervisningsmetoder.

Daniel Barker är en lärare i Sverige som är föregångare inom metoden Flipped Classroom. Våren 2014 besökte han Åbo och efter att ha hört om Daniel Barkers erfarenheter valde Matias Särs att testa hur det hela fungerade.

Han använde några sommarveckor till att skapa några egna videoklipp för sin undervisning. I snart ett läsår har han använt sig av metoden i fysikundervisningen i åk 7–9 i Winellska skolan i Kyrkslätt och tycker att det ger en bra krydda till undervisningen.

Emilia Kontula, Carl-Philippe Råtts och Max Koivumäki tycker att det är bra att skoldagen innehåller varierande lektioner.

De tycker att Flipped Classroom är helt ok.

– Det gäller att var förberedd inför timmen, annars kan det vara svårt att hänga med. Vilket ämne som behandlas i videofilmen avgör långt hur intressant filmen är, tycker de.

Maarit Westerén, Text Katarina Michelsson, foto

Metod för svaga elever Passar den här metoden då bara duktiga och redan motiverade elever?

Matias Särs tycker inte det.

– Traditionell katederundervisning gynnar redan starka elever som vågar fråga då något är oklart.

Genom att se en video därhemma kan en svagare elev se filmen många gånger och återkomma till den inför provet, säger Särs.

För en elev som har svårigheter med läsförståelsen är det bra att ha ett videoklipp om temat som tillägg till kapitlen i boken. Den blyga och tysta eleven kan visa vad hon/han går för genom att ge svar och våga ställa frågor till läraren via webbuppgifterna som är knutna till videon.

Också läxor på datorn Metoden Flipped Classroom aktiverar eleverna och förutsätter att de förbereder sig inför varje lektion och funderar på stoffet. För den elev som helst sitter passiv och vill bli underhållen under en

■■Flipped Classroom • Kallas också för det omvända klassrummet • Global föregångare Khan Academy 2004 • Föregångare i Sverige läraren Daniel Barker vid Norra Real i Stockholm • Läraren Jan Alin vid Vasa Övningsskola flippar i matematik • Metoden kan användas i olika skolämnen

■■Gemensam problemlösning i klass 7F i Winellska skolan. lektion rubbar metoden onekligen lugnet.

Enligt Matias Särs är aktiviteten i hjärnan lägre när en elev lyssnar på en monolog från katedern än då han/hon sover. Det här är något han vill komma åt genom att aktivera eleverna under lektio-

nerna via till exempel försök och laborationer. Då får de en djupare förståelse för ämnet fysik.

Föräldrarnas roll är viktig och det är bra att de känner till idén bakom metoden Flipped Classroom. I de allra flesta hem finns tillräcklig teknik med nätupp-

”Traditionell katederundervisning gynnar redan starka elever som vågar fråga då något är oklart.”

■■Under laborationerna testas det man lärt sig före timmen.

Hem & skola

17

Kom på lägerskola

TA KONTAKT OCH HÖR MER OM PROGRAMMET: Naturskollärare Emilia Nordling, 045 880 4480 lagerskola@naturochmiljo.fi

www.naturochmiljo.fi

Välkommen med och njut av två oförglömliga dagar på Olympiastadion!

Det kommer att vara spring i benen veckoslutet 22.-23.5.2015

www.stafettkarnevalen.fi

Hej!

ůůĂ ŐĞŶ ĮƌĂƐ Ğ Ŷ Ž Ă ŶĂƟ ĂͲĚ ĞŶ ŽĐŚ ^ŬŽů

,Ğŵ 2015 ra 25.9. vi gö ůŝŐ n a k ns Ƃŵ mma ĨƂƌŐů Tillsa Ŷ Ɵůů ĞŶ Ž ĞůƐĞ͘ Ě ĚĂŐĞ ŝŬƟŐ ŚćŶ ƉƐ ĨƂƌ ǀ

Ś Ś ŽĐ ƌŝĂů ŽĐ Ɵ Ċ ŶćƚĞƚ͗ DĂƚĞ Ŷ ŚŝƩĂƐ Ɖ ĚĂŐĞ

25.9.2015 • • • • • • •

www.hemochskola.fi/dagen

Utbildningsstyrelsen Finlands rektorer Finlands föräldraförbund Förbundet Hem och Skola i Finland Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ Specialister för Undervisnings- och bildningsväsendet OPSIA rf Finlands Svenska Lärarförbund FSL

18 Hem & skola ■■reportage

Hur tala om sex?

– I en lekmans öron låter det absurt att diskutera 0–2 åringars sexualfostran, men forskning kring barn och sexualitet handlar om att förstå vad allt som från tidigaste åldern stöder eller stävjar ungas sexuella uppfostran.

Barnmorskan Susanne IngmanFriberg är en i teamet bakom Befolkningsförbundets (Väestöliitto) nya utförliga webbsidor Lapsi ja seksuaalisuus (Barn och sexualitet). Som bas ligger bland annat WHO:s europeiska standard för sexualfostran. Nu utvärderas möjligheten till att skapa svensk-

språkigt material och samarbete kring temat.

Webbsidorna ska fungera som stöd främst för föräldrar. Innehållet är lättillgängligt, tydligt indelat, och väldigt digert på 52 sidor.

Tonen är positiv, Din kropp är värdefull och webbpaketets sympatiska bildsättningen styrker budskapet att här pratar vi om helt vardagliga, naturliga saker.

Sexualundervisning handlar alltså inte om explicita förklaringar utan att kunna svara på frågor och ändå låta barnen vara

barn – barn som grubblar, känner och iakttar.

Vad funderar barn på?

– På kroppen och dess olika funktioner, på känslor, förälskelse och parförhållande, på hälsa och hygien, och ibland fortplantning, säger barnpsykiatern Raisa Cacciatore.

Förstår tidigt I den forskning som ligger bakom webbsidorna kommer det tydligt fram att barn ofta från riktigt tidig ålder förstår att kroppen har integritet och att sexualitet är något privat. Men ibland behöver till exempel dagvårdspersonal råd om och metoder för hur man kan vägleda barnen på ett respektfullt sätt när barnet vill uttrycka sin sexualitet. Ett litet barn är ivrigt, positivt och nyfiket på allt kroppen klarar av.

– Om vi bara kunde bibehålla en del av denna oskuldsfulla iver till vuxendomen, säger Raisa Cacciatore.

■■på nätet www.vaestoliitto.fi/lapsija­ seksuaalisuus

”Om vi bara kunde bibehålla en del av denna oskuldsfulla iver till vuxendomen.”

Webbsidorna ska hjälpa föräldrar och övriga vårdare att välja ord och uttryck när det handlar om sexualfostran. Sidorna klargör också sexualitetens olika faser, från födseln framåt, både kroppsligt och ur beteendesynvinkel.

Eftersom barn får information från så många olika håll, och allt inte går att styra, vill Väestöliitto ge instrument och metoder att möta barnen i det som kan kännas som svåra frågor, eller i situationer där närstående är oroade över hur barnet egentligen mår. Idén är att sidbesökarna lätt ska hitta både allmän och detaljerad information som baserar sig på långvarig forskning och erfarenhet både i Finland och övriga Europa.

Betty Marschan

Hem & skola

19

■■kolumn

Får man lugga sitt barn?

■■På vägen till skolan minns barnet plötsligt det viktiga hon skulle berätta. Det var om ett annat barn vars mamma brukar ta i örat då barnet inte lyder. Att en förälder kan göra så väcker frågor och båda undrar vi varför.

Några dagar senare råkar jag snubbla över en diskussion om barnaga på Facebook. Också där finns det de som utan att blinka hävdar att man måste få visa var gränsen går, man får lugga ett barn som inte lyder eller ge en örfil åt en ton­ åring som säger fula saker.

■■ Sedan barnaga förbjöds 1984 godkänner allt färre kroppslig bestraffning, men fortfarande tycker en femtedel av finländarna att det är okej att lugga eller knäppa till ett barn i uppfostringssyfte.

Det här är en känslig fråga i Europa. Bara 27 av Europarådets 47 medlemsländer har infört förbud mot barnaga. De nordiska länderna har varit föregångare här, Sverige var det första landet i världen där barnaga förbjöds 1979. Det här ger upphov till kraftiga kulturkrockar då och då.

Någon minns kanske fallet från 2011 då en italiensk pappa enligt svensk lag dömdes till böter för att hårdhänt ha luggat sin son under familjens semester i Stockholm.

■■Men fortfarande finns det alltså också en del finländare som godkänner barnaga. Att fysiskt bestraffa barn, också i mild form, har kanske mer långtgående konsekvenser än man skulle tro. I februari i år publicerades resultaten från en undersökning i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka. Drygt 3 000 föräldrar till barn under 13 år svarade på frågor om våld. ”Att fysiskt De flesta som svarade var bestraffa mammor. Av dem uppgav sex procent att de använbarn, också der grövre våld mot sina i mild form, barn. Forskarna som gjorde undersökningen kom har kanske fram till att mammor som mer långtanvänder mild kroppslig aga mot barn (lugga, ta i örgående at) har större benägenhet konsekvenatt använda grövre våld mot ser än man barn (sparka, slå och skaka).

De mammor som använskulle tro. ” der våld har också själva blivit agade som barn. Andra riskfaktorer är stress och brist på stöd i föräldraskapet. I tidigare forskningslitteratur har socioekonomiska faktorer uppfattats ligga bakom barnaga, men det vill forskarna bakom den här undersökningen alltså ifrågasätta.

På olika diskussionsforum finns det också de föräldrar som undrar om de är barnmisshandlare om de luggar sitt barn? Svaren är oftast jakande, de som ger sig på sina barn uppmanas söka hjälp.

De som fortfarande tycker att det är okej att uppfostra barn genom fysisk bestraffning, kanske med ursäkten att de själva ”minsann inte har tagit någon skada av det”, måste förstå hur illa de gör sina barn. Lika lite som en vuxen ska behöva leva i rädsla ska ett barn behöva göra det.

Väldigt få tillrättavisar sin partner eller sin egen mamma genom att ta dem i örat, då de inte uppvisar önskvärt beteende. Det finns andra sätt att straffa vuxna på: med isande tystnad, sexvägran eller hot om skilsmässa. Men i de fallen kan den vuxna välja att gå, att lämna sin partner och en dålig relation. Det kan däremot inte ett barn.

Malin Wikström

DANSLÄGER FÖR BARN 5 – 12 ÅR ordnas sommaren 2015 på följande platser: 1–5.6 8–12.6 15–19.6 3–7.8

KRONOBY och INGÅ MARIEHAMN, ESBO och PETALAX TENALA VASA, EKENÄS och BORGÅ

Pris: 50€, syskonrabatt 10€ (inkl.

ett lätt mellanmål under dagen)

Alla läger hålls måndag-fredag kl. 9-13.

Minimideltagarantal är 16 barn.

Bindande anmälningar för juni-lägren senast 13.5 och till augusti-lägren senast 11.6. till Folkdansringens kansli tel. 040-3523 688 eller e-post: folkdansringen@folkdans.fi

På lägret bekantar vi oss med olika sorters dansstilar med betoning på sällskaps-, folk- och pardanser. Tyngdpunkten ligger i det sociala dansandet och att skapa tillsammans.

Inga förhandskunskaper behövs! KOM SOM DU ÄR! Arrangör: Finlands Svenska Folkdansring r.f. / www.folkdans.fi

TILL 20.9.2015

GÅ UNDER JORDEN LÄR DIG OM GEOLOGI, GRUVOR OCH UNDERJORDISKT BYGGANDE PÅ ETT MÅNGSIDIGT SÄTT. TILL UTSTÄLLNINGEN HÖR OCKSÅ ETT SPELAKTIGT MOBILT LÄROSTOFF.

TILLÄGGSINFORMATION OCH BOKNINGAR: WWW.HEUREKA.FI/skolor KOULUTIEDOTTAJA@HEUREKA.FI

20Hem & skola ■■gallup

■■Annika Mattson.

■■Anna-Maria Rosenqvist.

■■Johan Lindberg.

■■Andreas Sandholm.

■■Rina Varjonen.

Kommer ni att fira Hem och Skola-dagen i höst?

Den nationella Hem och Skola-­dagen firas den 25 september. Förra året uppmärksammades dagen i tusen grundskolor nationellt, över 120 av dem svenskspråkiga. I samband med Hem och Skola kastar loss-konferensen tillfrågades aktiva i Hem och Skola hur man firat dagen och vilka planerna är i år.

Annika Mattson styrelsemedlem i Kållby-Heimbacka Hem & Skola i Pedersöre: – Jag vet inte ännu om vi kommer att fira dagen i höst. Måste kolla upp det! Senaste år kombinerade vi firandet av dagen med

en höstvandring ute i naturen. Det blev en succé, alla hundra elever deltog och säkert lika många föräldrar. Vi hade en bana som ele­ verna och föräldrarna fick följa och tillsammans besvara frågor om byn, skolan och lärarna. Hem och Skola-föreningen tog en aktiv roll med korvgrillning och annat.

Det var lyckat!

Anna-Maria Rosenqvist, rektor för Drumsö skola i Helsingfors: – På hösten kommer vi att ha Hem och Skola-vecka enligt samma modell som senaste år. Senaste höst inbjöd vi föräldrar till många aktiviteter som kulminerade i den nationella Hem och

Skola-dagen. Vi höll öppet hus under hela veckan och uppmanade föräldrar att besöka klasserna och berätta om jobb, hobbyer eller intressanta resor de gjort. På programmet fanns en föreläsningskväll för föräldrarna, Hem och Skolas årsmöte och morgonmål i de enskilda klasserna för föräldrar och elever. Vi tycker att allt vi vill göra inte ryms under en dag så därför väljer vi att göra det utspritt under en vecka i stället.

Johan Lindberg, sekreterare i Norra Paipis Hem och Skola i Sibbo: – Jag känner inte riktigt till om planerna för hösten, men senas-

Klassresa till Åland!

Upplev spännande äventyr på klassresan till Åland! Paddla kajak, klättra i berg, spela äventyrsgolf och ta del av Ålands intressanta historia – ett härligt gemensamt äventyr för hela klassen.

MA NAN D E V AH ÅLAN Beställ vår katalog på ZZZ DODQGVUHVRU ¿ VY NDWDORJ

A

Grundpaket 2 dagar från 80 € /person Läs mer på www.alandsresor.fi/skolresor

5 Tel. 018-28 040. www.alandsresor.fi 201 Rekommenderas till lägerskolan

te år lyckades Hem och Skola-dagen väl hos oss i Norra Paipis. Det var rektorn och lärarna som koordinerade det hela och inbjöd ele­ vernas föräldrar till morgonmål i skolan. Hela matsalen var full!

Hem och Skola-föreningen var på plats och deltog i programmet.

Andreas Sandholm, ordförande för Taklax Hem och Skola i Korsnäs: – Nej, vi kommer inte att uppmärksamma dagen. Jag har nog hört mig för och frågat om vi skall göra det i höst, men svaret var nej.

-Hur man kunde få skolans lärarkår att haka på det är nog i vårt fall en 1 000 euros fråga. Vår sko-

la i Taklax är en liten trelärarskola med 23 elever och vi lever under ett hot att skolan kommer att läggas ner.

Rina Varjonen, sekreterare i Cygnaeus sektion av Hem och Skola i Åbo: – Vi funderade just hur vi kommer att fira dagen i höst. Senaste år hade vi öppet hus i skolan och kombinerade dagen med en klassföräldrafest på kvällen som Hem och Skola arrangerade. Jag tycker att det skulle vara en god idé att göra på samma sätt i år.

Maarit westerén, text och foto

För dig som jobbar i skolan: Har du tankar och funderingar

kring samarbetet med hemmen och vårdnadshavarna?

Boka då in den 28 eller den

29 september 2015

i din kalender för att under en seminariedag med kolleger RFK VDNNXQQLJD UHÁHNWHUD WLOOsammans!

Seminariedagen

Med eleven i fokus – ett samarbete med utgångspunkt i relationer och rättigheter

ordnas på två orter: i Helsingfors den 28.9 och i Vasa den 29.9. Under dagen funderar vi kring vårdnadshavarnas betydelse inom elevvårdsarbetet och hur man kan jobba med relationerna till hemmen.

Föreläsningar, samtal i soffan, workshop och teaterföreställning utlovas.

Mera information samt program kommer du snart att hitta på http://www.cll.fi/pedagogik-och-lararfortbildning/ och www.hemochskola.fi