Hem & skola

&

He m s k ola Nr 1/13 • Årgång 40 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

Man ligger vaken på nätterna

kjell svenskberg

Ungdomsgarantin ställer krav på alla ■■Det är ingen överraskning att låg el­ ler ingen utbildning är en riskfaktor vad gäller arbetslöshet eller utslagning. Det som däremot alltid överraskar är att de som gått gymnasiet varken tycks ha be­ nägenhet att avbryta studierna särskilt ofta (4 procent) och att de även efter stu­ dierna sysselsätter sig bättre än unga som inte går eller har gått i gymnasiet.

Det handlar dels om socioekonomisk bakgrund, föräldrar som själv klarat sig ser till att barnen klarar sej minst li­ ka bra och helst bättre. Men dels kan­ ske det handlar om att de som går gym­ nasiet är under sina föräldrars vingar längre. Gymnasierna finns ofta närma­ re hemmet än yrkesskolan vilket gör att man kan bo kvar hemma. Det gör gott att ha en förälder som ser efter en, obe­ roende av vad man studerar.

■■Vår grundskola tar bra hand om ele­ verna. För det fåtal som inte får ett av­ gångsbetyg från grundskolan handlar det naturligtvis om en personlig trage­ di, men det är inte här som volymerna finns. Det är i övergångarna efter grund­ skolan som det blir kämpigt. Dels kan det vara svårt att få studieplats, dels kan det efter studierna vara svårt att få arbe­ te. Det finns betydligt fler unga som är helt utanför (57 800 år 2008) systemet än unga som är registrerade som arbets­ lösa (52 000).

Ungdomsgarantin, som trädde i kraft vid årsskiftet, kom som på beställning.

Under 30-åringar ska ha arbete eller en studieplats och de ska inte gå sysslolösa länge om garantin fungerar. Systemet baserar sig på Public-Private-PeoplePartnership-modellen, där de unga själ­ va är aktiva och formar sin egen fram­ tid. Men de behöver hjälp av kommu­ nerna och privata arbetsgivare som kan erbjuda det viktigaste, arbetsplatser.

För att den privata sektorn ska delta i talkot behövs en morot. Som morot er­ bjuder man ett stöd på högst 700 euro i månaden i högst 10 månaders tid. Det­ ta borde hjälpa en hel del unga, men det finns många som företagen av olika or­ sak inte vill ha. Dessa bistår man också med hjälp.

■■I boken Här under polstjärnan mora­ liserar byborna över karlar som efter en arbetssäsong i skogen eller på åkern bara levde om och latade sig tills löne­ pengarna var slut för att sedan arbeta en period och leva om igen. Förr fanns ar­ betsmarknad för unga män som hade svårt att anpassa sig, men den finns in­ te längre. Därför behövs ungdomsga­ rantin.

■■Vi föräldrar har svårt att påverka hur mycket pengar som i nästa års budget sätts på ungdomsgarantin. Däremot kan vi påverka vår kommun. Det är vik­ tigt eftersom kommunerna enbart är politiskt förpliktigade till att handla, men inte har fått pengar för att förverk­

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

liga något. Däremot har kommunerna i över 50 års tid gjort ungdomsarbete och de flesta kommunala beslutsfattarna har redan länge utlyst åtgärder för att bland annat komma åt ungdomsarbets­ lösheten i kommunen.

■■Det finns ett beredskapstest för kom­ muner och beslutsfattare om hur de kla­ rar av garantin. Man kan svara ja eller nej bland annat på påståendet: De unga är alltid med om att förbereda och ut­ veckla kommunens tjänster riktade till ungdomar. Eller: I vår kommun ut­ förs uppsökande ungdomsarbete. El­ ler: Vår kommun har förberett sig på att genomföra samhällsgarantin i enlig­ het med 4P-modellen (Public-PrivatePeople-Partnership) genom att ta med unga, aktörer inom den tredje sektorn, myndigheter, beslutsfattare och det lo­ kala näringslivet med i beredningen, genomförandet och utvärderingen av samhällsgarantin.

Ställ frågorna, det gäller våra gemen­ samma barn.

Corinna Tammenmaa förbundsordförande

”Förr fanns arbetsmarknad för unga män som hade svårt att anpassa sig, men den finns inte längre.”

■■Klass 9. Det är nu man skall göra ett val som känns stort, även om det kanske inte är det. Vilken andra stadiets utbildning skall man välja? Det är för många det första stora valet som man måste göra på egen hand.

Man stressar länge över det och ligger va­ ken med frågor som oavbrutet surrar om­ kring i huvudet på en. Skall man fortsätta i yrkesskola eller välja gymnasieutbildning?

Skall man välja att gå den väg kompisarna väljer eller skall man göra ett självständigt och modigt val?

För mig har det från början varit klart att det är till gymnasiet jag vill. Men vilket gym­ nasium var i början helt oklart. När jag skri­ ver detta har vi redan kommit till slutet av fe­ bruari och många av mina vänner vet ännu inte vart de skall söka.

■■Jag har bestämt mig för att välja ett gym­ nasium som mina kompisar inte väljer. Det är ett lite skrämmande val, men jag tycker att det är det bästa för mig. Hela min hög­ stadietid har jag fått höra hur viktigt det är att välja sin egen väg. Men det är många elever som ändå väljer samma sak som kompisarna.

Mina föräldrar har inte blandat sig i, men jag vet att det finns ungdomar vars föräldrar pressar dem till ett val de egentligen inte vill göra. Jag tycker att varje niondeklassare bor­ de bli betraktad som så pass vuxen att den klarar av att själv bestämma vad som känns bäst, om det så är yrkesskolans närvårdar­ linje eller bildkonstlinjen vid det närmaste gymnasiet. Föräldrar och lärare skall se per­ sonen i eleven och lita på hennes eller hans förmåga att själv veta hur valet påverkar den egna framtiden. Samtidigt som alla inte än­ nu vet vart de skall söka sig efter grundsko­ lan, är det de som gör det i slutändan.

■■Också intagningsgränserna kan för många vara ett problem, man försöker des­ perat höja vitsorden genom en slutspurt på vårterminen. Det är känslan av att tiden tar slut, att man inte längre kan påverka sitt medeltal och att vitsordet som kommer att finnas på avgångsbetyget inte räcker till för att göra det man vill.

Det är spännande att fatta att man avslutar den obligatoriska grundskolan och börjar si­ na vidarestudier frivilligt. Det är ens eget val och man gör det för sig själv och ingen an­ nan. Det är tid att bli vuxen och ta mera an­ svar.

Rebecka Holm

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2013.

Upplaga: 37 000.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb,

Ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande.

Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

E-post: lisbet.lonnqvist@kolumbus.fi

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Mikael Nybacka.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

Tfn 09 803 9553.

Annonspris: 1,50 e/spmm.

Corinna tammenmaa ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör

Hem & skola

3

■■intervju

Hur bra man läser viktig mätare Det är viktigt att fästa sig vid elevernas läsförmåga, för den har långtgående följder för skolframgången.

kjell svenskberg

Modersmålet pojkars akilleshäl Pojkarna är klart sämre än flickorna i modersmålsprovet i studentexamen. Och de finlandssvenska pojkarna är snäppet sämre än de finska pojkarna.

Den krassa sanningen levererar undervisningsrådet Erik Geber.

Han har för Svenska Kulturfon­ dens räkning tittat på hur de fin­ landssvenska gymnasieeleverna klarar sig i studentexamen jäm­ fört med de finska eleverna. Un­ dersökningen baserar sig på re­ sultat från studentexamen åren 2007 till 2012.

– En orsak till att pojkarna lig­ ger steget efter beror på undervis­ ningens inriktning, säger Geber.

Modersmålslärarna är en feminin lärarkår och också i läromedlen är texterna flickinriktade och tillta­ lar inte pojkarna. Det borde vara mer teknik och science fiction.

GNURF

Han viftar bort diskussionen om att studentexamensprovet skulle missgynna pojkarna. Tvärt­ om har man försökt anpassa pro­ vet till pojkarnas fördel.

Pojkarnas svaga modersmåls­ kunskaper gör också att de halkar efter i realämnena. Den trenden gäller i och för sig också för flick­ orna. När de gäller realen pres­ terar de finlandssvenska eleverna i medeltal ett halvt vitsord sämre än de finska eleverna i studentex­ amen.

– Det är oroande. Vi har ett be­ tydligt sämre utgångsläge i de na­ turvetenskapliga ämnena när det drar ihop sig till högskolornas in­ trädesprov.

Det är i första hand psykologi, religion och filosofi som skapar problem på finlandssvenskt håll.

Enligt Geber handlar det delvis om brist på behöriga lärare.

– Många lärare som undervisar

i ämnet har bara läst det som bi­ ämne och kan inte förutspå krav­ nivån i studentexamen. De finska lärarna har dessutom sina ämnes­ föreningar och ämnestidskrifter som saknas på svenskt håll. Där­ för är de finska lärarna bättre upp­ daterade.

Många finlandssvenska gym­ nasier är dessutom så små att eleverna inte räcker till för för­ djupande kurser. Därför flaggar Geber för mera samarbete gym­ nasierna emellan. Då skulle man kunna utnyttja lärarkrafterna på ett bättre sätt.

Bra på finska och engelska Trots att de finlandssvenska ele­ verna presterar sämre i realämne­ na vill Erik Geber inte kasta yxan i sjön. Det går att vända på trenden om man vidtar aktiva åtgärder.

– De finlandssvenska eleverna har till exempel blivit bättre på fy­

”Modersmålslärarna är en feminin lärarkår och också i läromedlen är texterna flickinriktade och tilltalar inte pojkarna.” sik tack vare lärarfortbildning och uppdaterade läromedel.

Erik Geber påminner också om att då man ser till studentexamen som helhet så klarar sig de fin­ landssvenska eleverna i medeltal bättre än de finska eleverna.

– De svenska eleverna är starka i det andra inhemska språket och i engelska.

Mattias Fagerholm

Det här kommer fram i den forsk­ ning som Anne-Mari Panula gjort för sin doktorsavhandling, som nyligen granskades vid Hel­ singfors universitet.

Panula har under nio års tid i en kommun i södra Finland följt med lässvårigheter hos elever, hur be­ stående de är och hur de inverkar på skolframgången och om elev­ erna fick specialundervisning på deltid.

Hon kom fram till att läskunnig­ heten är en mycket viktig mätare på skolframgång och är bekym­ rad över att i synnerhet pojkar har problem på det här området, vil­ ket kommer att ha långt gående följder för dem. Forskningen vi­ sar också att klassen och läraren kan stärka den tekniska läsförmå­ gan hos eleverna.

– Ännu i årskurs 9 har även tek­ nisk läskunnighet en positiv in­ verkan på skolframgången, säger Panula.

Vi har en modell för deltidsspe­ cialundervisning som även inter­ nationellt har lyfts fram som ett av det finländska skolsystemets po­ sitiva särdrag. Likaså tar man lätt itu med problem hos oss.

– Det här är bra. På det sättet kan man redan i de lägre klasser­ na med hjälp av specialundervis­ ning stödja elevernas läsförmå­ ga och därigenom förbättra deras skolframgång senare, säger An­ ne-Mari Panula.

Tua Ranninen

Nytt läromaterial för elever med inlärningsproblem ■■Lärare som undervisar elever med stora inlärningssvårigheter får tillgång till ett nytt läromate­ rial i dator- och internetkunska­ per. Materialet ges ut inom ra­ men för projektet Lättläst it, en­ ligt Tikas och omfattar två publi­ kationer; en lättläst lärobok om internet och en lärarhandbok som stöd för undervisningen.

Materialet finns till försäljning på Lärum-förlaget.

Lättläst it-Lärarhandbok utgör ett didaktiskt verktyg och stöd för lärare för IKT-undervisning och innehåller över 170 under­ visningsidéer.

Lättläst om internet är en lätt­ läst lärobok om hur man använ­ der internet. Eleven lär sig söka och ta del av information på in­ ternet och att använda sig av oli­ ka webbtjänster.

4

Hem & skola ■■reportage

■■Pernilla Lindroos och Annika Hitonen har sammanställt läromedlet Livskunskap. Eleverna Elida, Alex, Kristoffer, Clara, David och Mimmi i Lemlands skola gillar att jobba med det.

Lugnare skola med livskunskap – Skolans bästa ämne! Vi längtar till smurff-timmarna.

Det säger sex sjätteklassare i Lemlands skola om undervisningen i livskunskap som utformats av två av skolans lärare.

Klasslärarna Pernilla Lindroos och Annika Hitonen på Åland kände sig frustrerade i sin skol­

vardag. De skulle lösa konflikter och oroshärdar och skulle enligt läroplanen stärka elevernas själv­ bild och självkänsla – men hur skulle det gå till i praktiken?

– Det blev mest punktinsatser.

Man sprang från en brand till en annan och försökte släcka den så gott man kunde. Det blev en hel del tjat men sällan bestående för­ ändringar och man kände sig med

För mycket saker, för lite

utrymme!

(Känner Du igen situationen?)

Erbjuder ett tryggt förvaringsalternativ för Dig som behöver ett lagerutrymme för en kortare eller längre tid.

Åbo: Stor-Heikkilävägen 8, 20200 Åbo tel. 02-230 6651, fax 02-230 6652 Tammerfors: Laukontori 12, 33200 T.fors tel. 03-2233 220, fax. 03-2233 266

www.minivarasto.fi

tiden helt energilös, säger de bå­ da.

De ville förebygga problemen och få till stånd en förändring på längre sikt. De ville gå till kärnan i varje elev och stärka henne eller honom inifrån. De ville att ele­ verna skulle bli medvetna om sig själva.

– Det finns ingen bättre kon­ fliktlösning än att känna och för­ stå sig själv. Har man accepterat sig själv för den man är tillåter man andra att vara som de är, sä­ ger Lindroos och Hitonen.

Tre huvudmoment Det fanns dock ett problem. Det fanns inget läromedel att ha som stöd och då återstod en sak – att skapa det. De båda satte sig ner under lediga stunder och arbeta­ de utan att få en cent i bidrag.

Först lanserade de Livskunskap åk 3–6 som nu kompletterats med material anpassat för både för­ skolan och högstadiet.

Elva teman ingår, till exem­ pel självkänsla, självkännedom, känslor, familj, vänskap/mobb­ ning, värderingar och könsroller.

Materialet bygger på samtal och mental träning.

Lärarna behöver inga förkun­ skaper. Varje lektion är planerad med frågor, diskussionsämnen och övningar. I Lemlands skola har alla elever livskunskap eller smurff, som det kallas i skolan,

”Om vi någon vecka måste hoppa över smurff blir de besvikna.” på schemat – varannan vecka för flickorna i klassen och varannan vecka för pojkarna och var tred­ je vecka är alla i klassen tillsam­ mans.

– Kontinuiteten är viktig.

Smurff rullar på, år efter år. Det är inte en punktinsats som försvin­ ner i det allmänna bruset, säger Pernilla Lindroos.

Vi duger!

Elida, Clara, Alex, Mimmi, Kristoffer och David går på sexan och gillar smurff.

– Det är roligt, bäst i skolan, och vi lär oss mycket om oss själva. Al­ la är inte lika, alla är inte som mo­ dellerna i tidningar och teve, men man duger som man är och man ska inte heller döma andra för att de är som de är. Vi har blivit mog­ nare, säger eleverna.

De intygar att det är lätt att pra­ ta om de olika ämnena. Det blir inte pinsamt och den som vill va­ ra tyst får vara det. De får inte hel­ ler berätta för andra vad som sagts under smurff-timmarna.

I smurff ingår att varje elev har

en jag-bok som de skriver i, gär­ na ett par gånger i veckan. De ska bland annat skriva tre saker som de är tacksamma över.

– Tacksamhet är en rejält för­ summad känsla i dag, vi tänker mer på allt vi inte har i stället för att uppskatta allt vi har, säger för­ fattarna Lindroos och Hitonen.

– Man blir mer medveten. Det finns alltid något att vara tack­ sam över, säger eleverna och räk­ nar bland annat upp vänner, fa­ miljen, fotboll och den egna da­ torn.

Lugnare i skolan Johan Alén är nyanställd klasslä­ rare vid Lemlands grundskola och han har gärna smurff.

– Materialet är lätt att följa och eleverna är med på noterna. Om vi någon vecka måste hoppa över smurff blir de besvikna. Materia­ let har också gett mig nycklar för att lösa konflikter mellan elever­ na, säger han.

Pernilla Lindroos och Annika Hitonen säger att stämningen i skolan är lugnare, respekten och toleransen har ökat. Eleverna hål­ ler med.

– Det är lugnt i vår skola.

Läromedlet används i dag av ett 20-tal skolor på Åland. Det har även köpts av skolor i Nyland och Österbotten.

Helena Forsgård, Text och foto

Hem & skola

â– â– intervju

�Eleven har svaren�

Visst är studiehandledaren büde informatÜr och rüdgivare üt elever som skall vidare, men yrkesbilden är mycket bredare än sü.

En hel vetenskap WahlstrÜm, sedan 2009 rektor vid Gymnasiet Grankulla samskola, är en av de fü finlandssvens­ka lä­ rare – ja kanske rentav den enda – som efter att i ütta ür ha hand­ lett ungdomar utan formell kom­ petens beslÜt sig fÜr att skaffa sig en utbildning vid universitetet i Jyväskylä. – Där fick jag äta upp min hatt.

Jag trodde ju att jag kunde jobbet!

Det var helt fel. Det visade sig att handledning är en egen veten­ skap och det finns münga olika teorier om hur man kan närma sig ämnet.

Utbildningen vid Jyväskylän yliopisto gick ut pü nügot som kallas sociodynamisk handled­ ning och som utvecklats av ame­ rikanen R. Vance Peavy. – Kort sagt gür det ut pü att man genom fÜrberedda samtal, som är uppbyggda av vissa definiera­ de element, für den unga att själv hitta styrkorna i sitt eget liv.

pĂĽ SĂśff

Du kan välja mellan konst praktik svenska Ta gärna kontakt fÜr mer info!

Svenska Ă–sterbottens folkakademi tel. 06-2249 280

GRATIS

– Den moderna studiehandled­ ningen handlar inte sü myck­ et om att dela ut broschyrer, tip­ sa om infokvällar, mässor och webbplatser. Det viktigaste är att genom proffsigt ledda samtal fü individen att hitta sin egen väg och stü stadigt pü sina egna ben, säger Niklas WahlstrÜm, rektor och studiehandledare i Gymna­ siet Grankulla samskola.

Enligt honom är studiehand­ ledningen ocksü en viktig del av elevvürden. De som mür düligt stür i en desperat situation. – Genom de rätta frügorna kan handledaren hjälpa den unga att fü kontroll Üver sitt eget liv. De svü­ raste situationerna är att handle­ da ungdomar med orealistiska fÜrväntningar. Man ska till exem­ pel aldrig säga att �det här fixar du inte�, utan i stället säga att �du kan ha det lite jobbigt om du tittar pü dina betyg�.

10:an

■■Utan fÜrtroende, Üppenhet och ärlighet lyckas inte en studiehandledare vägleda unga, anser rektor Niklas WahlstrÜm. Nina Winquist

�Det är väsentligt att handledningen sätts in i ett sü tidigt skede som mÜjligt i gymnasiet.�

FÜr att fü till stünd ett bra sam­ tal säger WahlstrÜm att det müste skräddarsys.

En bra regel är att alltid avdra­ matisera mÜtet och att man inte für ge rüd utan hjälpa människan att komma till insikt. – Jag brukar inte gü rakt pü sak, utan bÜrjar med att kanske prata om en fotbollsmatch eller ett tvprogram. – Sü brukar jag fÜrsÜka fü den unga att slappna av genom att känna att den kan hjälpa mig med nügot, till exempel kan jag früga

hur man skickar ett multimedie­ meddelande.

Att sätta sig i den andras stol och gÜra ett litet rollspel fungerar ofta bra, likasü att sätta sig pü ett kafÊ och prata.

Rita upp en rutt!

WahlstrÜm brukar tillsammans med eleven rita en rutt med mület A fÜr exempelvis läkare. Rakaste spüret är till Medi, men man müs­ te vara fÜrberedd pü att ha alter­ nativa rutter. – Det är viktigt är att alla rut­ ter har samma mül, men man kan fÜrst prÜva pü Arcada eller nügot annat om det är svürt med Medi.

Peavys teori gür ut pü att män­ niskan själv har svar pü alla sina frügor. Men studiehandledaren har en viktig stÜdjande roll. – Och det är väsentligt att hand­ ledningen sätts in i ett sü tidigt skede som mÜjligt i gymnasiet, helst i samband med kursvalet pü vüren under det fÜrsta üret.

Nina Winquist

O S KU LD AV DEA LOHER REGI ERIK SĂ–DERBLOM

Kultur i skolan Har ditt barns skola ansĂśkt?

3VENSKA KULTURFONDEN ERBJUDER SKOLOR MÎJLIGHET ATT ENGAGERA EN KULTURARBETARE FÎR TIMMAR $ET KAN GŸLLA UNDERVISNING I T EX FOTO ÞLM LITTERATUR DRAMA KONST HANTVERK MUSIK MM BEVILJADES SAMMANLAGT _ TILL CA OLIKA SKOLOR 0½ WEBBEN ÞNNS FÎRTECKNING ÎVER KULTURARBETARE KOLLA ANSÎK P½ KULTURFONDEN Þ ELLER

www.kulturiskolan.fi

HĂ–STENS STORSATSNING Ă„R CHARLES DICKENS KLASSIKER

Oliver Twist

Terapeutiskt Enligt WahlstrÜm kallas den me­ tod som lärdes ut pü finska voimaannuttaminen, pü svenska när­ mast egenmakt. Enligt en defini­ tion handlar det om att �en in­ divid i en organisation, stat eller annan grupp skall känna att den­ ne har makt Üver sin egen situa­ tion, sina arbetsuppgifter och sin närmiljÜ.� – Det är inte terapi, men samta­ let har en terapeutisk verkan. Jag brukar säga att jag under ett sam­ tal som varar en timme kan se en människa växa till sig fem centi­ meter – hela skepnaden fÜränd­ ras.

Regi och dramatisering: Christian Lindroos

P R E M I Ä R 1 5.2.2 0 1 3 Ett samarbete mellan Viirus och Klockriketeatern BILJETTER 28/22/18 ₏ SPELAS 26.2–9.5.

Vürens turnÊfÜreställning: TRÖST – En monolog om tro och tvivel Regi: Akse Pettersson Pü scenen: Oskar PÜysti Premiär: 15.3

Viirus: (09) 440 224 v iirus@ v iirus.f i w w w.v iirus.f i

PREMIĂ„R PĂ… LILLKLOBB I ESBO 12.9.2013.

En berättelse om lurendrejare, bovar och banditer, men ocksü om vänskap, trohet och kärlek. En Üverväldigande pjäs med ett otroligt stort och rikt persongalleri.

Spelas fram till 26.10.2013, vardagar kl. 10.00, torsdagar kl. 18.00 och lĂśrdagar kl. 15.00

FĂśr mera information: 09 8620 8200 / www.ungateatern.fi

5

6

Hem & skola ■■reportage

■■Nicklas Risku är ungdomslots, Daniel Åkermark tf verksamhetsledare och Angelica Löfqvist administrativ sekreterare på Föregångarna.

Föregångarna hjälper Klockan är nio på morgonen och det är samling i ett av rummen på Föregångarna i Vasa. Daniel Olkola börjar dagen med en kopp kaffe.

Daniel Olkola och Emma von Wendt är två av de ungdomar som har skrivit kontrakt med Fö­ regångarna. De är arbetssökande och får hjälp med att söka jobb, förbereda arbetsintervjuer eller skriva öppna ansökningar.

– Jag har jobbat mycket med min CV, säger von Wendt.

Både hon och Olkola lotsades till Föregångarna från Arbetskrafts­ byrån. Här träffas de nu varje var­ dag mellan klockan 9 och 15.

De tycker att resurscentret hjäl­ per dem.

– Absolut, jag ska på intervju i morgon. Mig hjälper det också att få struktur på dagen, jag får mera gjort, säger von Wendt.

Hon har varit ute och rest inn­ an hon flyttade till Vasa. Det gör att hon fick börja om från början.

Hon hade inte heller många vän­ ner som bodde i stan. Samtidigt

som hon söker jobb försöker hon också bli klar med en påbörjad ut­ bildning.

Hon gillar att det uppstår en grupp- eller familjekänsla bland de arbetssökande.

– Jag tycker det är mysigt här, säger hon.

Olkola har varit arbetslös ett par månader och ville ta ett mellanår från skolan. Just nu går han i gym­ nasiet i Vasa Aftonläroverk, sam­ tidigt som han söker jobb.

Båda uppskattar vägledningen och att det är ganska fritt upp till var och en vad de jobbar med.

Föregångarna lyckas Resurscentret Föregångarna tror på individuell handledning. Det lyckas också. I fjol fick över 80 procent av dem som sökte syssel­ sättning hjälp.

Föregångarna är uppdelat i oli­ ka verksamhetsområden. Ett av dem är verksamheten för arbets­ sökande. Målet är att alla ska hit­ ta arbete, arbetspraktik, studie­ plats eller någon annan syssel­ sättning.

■■Föregångarna Är en arbetsverkstad som grundades i Vasa 2000.

Hjälper i första hand svenskspråkiga personer att hitta sin plats i arbetslivet, i studierna och i sociala sammanhang.

Den uppsökande ungdomsverksamheten vill fånga upp personer i åldern 16-29 som saknar arbete eller studieplats och lotsa dem vidare till relevant service.

Handleder arbetssökande i alla åldrar att hitta jobb eller studieplats.

Via Ramp hjälper till med skolgången, ordnar en tionde klass och att bli färdig med examen eller hitta en annan linje.

Mera info på www.foregangarna.fi

De arbetssökande kan vara in­ om alla branscher och i alla åld­ rar.

– Medelåldern är 24 år, säger tf verksamhetsledare Daniel Åkermark.

Föregångarna satsar på indi­ viduell handledning och det har också lyckats bra.

På Föregångarna kan man ock­ så få hjälp med skolgången via Ramp eller gå färdigt det tionde skolåret. Dessutom sysslar man med uppsökande ungdomsarbe­ te.

– Vi står för en väldigt person­ lig kontakt, säger ungdomslotsen Niclas Risku.

Han är en av dem som träffar alla som går på nian i Vasa och i grannkommunerna Korsholm, Vörå och Malax.

Det här gör att det är lättare för dem som behöver hjälp att ta kon­ takt när de vet vem som jobbar på Föregångarna.

– Jag träffar ungdomarna ock­ så när de kommit in till olika ut­ bildningslinjer och senare när de nästan är färdiga med andra sta­

diets utbildning. Pojkarna får ock­ så en fjärde träff i och med att Fö­ regångarna samarbetar med För­ svarsmakten och träffar dem på uppbåden.

I Österbotten börjar ungdomar­ na veta om att verkstaden finns.

Också den uppsökande verk­ samheten lyckas. I fjol hade man 107 kontakter, det vill säga unga personer under 29 år, som man hjälpte vidare.

– Det enda vi erbjuder är hopp om en bra framtid. Vi kan motive­ ra och väcka viljan att gå framåt, säger Risku.

Vivian Johansson, text Mikael Nybacka, foto

■■Emma von Wendt och Daniel Olkola är två av dem som söker jobb med hjälp av Föregångarna.

Båda studerar vid sidan av jobbsökandet. I bakgrunden syns meddelanden som besökarna på en mässa där Föregångarna var med fick skriva om vad man vill hinna med innan man dör.

Hem & skola

7

8

Hem & skola

�God undervisning.

God stämning.

Goda resultat. �

6IRKBY 'YMNASIUM +LOCKARGRiNDEN V irkby Lojo 4FN REKTOR ulrica.karell@lohja.fi LOHJA š % POST VERONICA SANDSTROM HEMSIDA WWW PEDA NET VERAJA LOHJA GYMNASIUM

Väx med oss!

Trivsel, Tradition, Trygghet och TillfĂśrsikt

Se oss Sn Ň•OP

Fyra enkla enkla ord, ord, som Fyra som beskriver beskriver Svenska samskolan iiTammerfors Tammerfors Svenska samskolan

Välkommen!

Välkommen!

ZZZ JJV Ă’

1895-201 1895-2007

Svenska samskolan ii Tammerfors Tammerfors Svenska samskolan Koulukatu 14 Skolgatan 14 33200 TAMMERFORS 33200 TAMMERFORS Tfn: 03-212 03-212 379 3794 www.samskolan.ďŹ Tfn: 050 4327189

Motion bra fÜr knoppen Det finns ett samband mellan ü ena sidan motion under skoldagen, mängden fysisk aktivitet och god uthüllighetskondition och ü andra sidan framgüng i skolan. – Vür undersÜkningen visar att motion inverkar positivt speciellt pü barnens kognitiva eller kun­ skapsmässiga aktiviteter, süsom minnet och aktivitetsstyrningen, säger Heidi Syväoja frün forsk­ ningsinstitutet Likes.

Med aktivitetsstyrning avses människans fÜrmüga att smidigt planera, styra och utvärdera sin verksamhet.

Enligt nya rÜn Ükar motion den elektriska aktiviteten i hjärnbar­ ken inom de omrüden som sva­ rar fÜr aktivitetsstyrningen. Hos barn i fysiskt gott skick uppmät­ tes stÜrre hjärnaktivitet än hos barn i fysiskt düligt skick. Fysisk ansträngning fÜre testet Ükade aktiviteten i hjärnbarken. – Regelbunden motion utveck­ lar strukturerna i hjärnan, spe­ ciellt volymen av hippocampus, som är centrum fÜr inlärningsoch minnesfunktionerna. God ut­ hüllighet fÜrefaller att ha en spe­ ciellt viktig betydelse fÜr den kog­ nitiva aktiviteten.

Motorik pĂĽverkar ocksĂĽ

NĂ–JD?

Unik mÜjlighet att studera hästskÜtsel, smüdjur eller jakt och fiske

www.kimitoon.fi/kog

i samarbete med Axxell Brusaby

Vad ska du bli när du blir stor?

BORGĂ… GYMNASIUM

- en skola fĂśr din framtid

• müngsidigt kursutbud ‡ ÀH[LEOD VWXGLHSURJUDP • utmärkta studentresultat • välfungerande handledning • trivsam, traditionsrik miljÜ • aktiv elevkürs- och tutorverksamhet ‡ GLSORPNXUVHU L PRGHUVPnO ELOGNRQVW RFK J\PQDVWLN 7IQ ‡ ZZZ SRUYRR ¿ ERUJDJ\PQDVLXP

Motion fÜrstärker stÜd- och rÜ­ relseorganen, minskar sympto­ men pü üngest och depression, fÜrbättrar den fysiska konditio­ nen och fÜrebygger münga sjuk­ domar.

I undersÜkningar har man hit­ tat indikationer pü att motion pü­ verkar inlärningen ocksü via de motoriska färdigheterna. Mo­ toriska färdigheter är till exem­ pel att krypa, gü, hoppa och kasta och inlärningen av dem gür hand i hand med inlärningen av barnets kognitiva färdigheter.

Socialt umgänge, skoltrivsel, självfÜrtroende och fÜrebyggan­ de av fetma är andra viktiga ef­ fekter som uppnüs genom mo­ tion. TR

BRÄNDÖ GYMNASIUM allmän linje nummer 0451 idrottslinje 0451-800 ansÜknings-

WWW.BRG.EDU.HEL.FI

Hem & skola

Ekenäs gymnasium 0452 - gymnasiet där du kan fÜrverkliga dina drÜmmar UtÜver det ordinära kan vi erbjuda EUHWW NXUVXWEXG EO D ¿QVND Sn WUH QLYnHU LQWHUQDWLRQHOOD SURMHNW RFK NXUVHU - samarbete med Raseborgs Idrottsakademi

www.edu.raseborg.fi/ekenasgymnasium

Intresserad Intresseradav av gymnasiestudier? gymnasiestudier? ...av med tvĂĽ tvĂĽsprĂĽk? sprĂĽk? ...aven en framtid framtid med

*< 01 $6,( 7 /

g5 .$ 1 35 (6

Välkommen stifta bekantskap gymnasiestudier vid Välkommen attatt stifta bekantskap med med gymnasiestudier vid Svenska Svenska Privatskolan i Uleüborg.

Vi kan erbjuda bl.a. nya, Privatskolan i Uleüborg. Vi kan erbjuda bl.a. nya, moderna moderna undervisningsutrymmen staden och smü underundervisningsutrymmen mitt i staden mitt och i smü undervisningsgrupper visningsgrupper med god atmosfär. med god atmosfär. Idrottsakademin är ett bra alternativ fÜr dig som bra mÜjligt alternativ fÜrstÜd dig fÜr som är toppidrotärIdrottsakademin toppidrottare. Detärärettäven att fü boende och resor tare.

Det är även mÜjligt att fü stÜd fÜr boende och resor melmellan hem och skola. Ta gärna kontakt med studiehandledare eller lan hem och skola. Ta gärna kontakt med studiehandledare rektor om Du vill besÜka skolan!

(1 7( 5$ 5

â&#x20AC;&#x153;en bra skolaâ&#x20AC;?

eller rektor om Du vill besĂśka skolan!

AnsÜkningar främst via den gemensamma ansÜkan till SPSU.

AnsÜkningar främst via den gemensamma ansÜkan till SPSU. AnsÜkningstid . - .

AnsĂśkningstid 28.2-18.3.2011 Studiehandledare Eva Ă&#x2026;strĂśm 040 - 8206016 Rektor Sampo Backman 044 - 5488260

040 - 8206016 studiehandledare Eva Ă&#x2026;strĂśm

HGX KHO IL Z Z Z ODUNDQ 6WRUP\UYĂ&#x192;JHQ

044 - 5488260 rektorSepänkatu Anders Wentin â&#x20AC;˘ Svenska Privatskolan i UleĂĽborg, 7, 90100 UleĂĽborg â&#x20AC;˘ www.spsu.fi

+HOVLQJIRUV

â&#x20AC;˘ Svenska Privatskolan i UleĂĽborg, Sepänkatu 7, 90100 UleĂĽborg â&#x20AC;˘ www.spsu.fi

6WHLQHUVNRORU RFK OHNVNRORU

9L ILQQV L 6YHQVNILQODQG (NHQÂ&#x201C;V

+HOVLQJIRUV

0DULHKDPQ

/HNVNRODQ 5RVHQJÂ&#x201D;UGHQ ÂĽULQJDU IÂśUVNROD

7IQ )ÂĽJHOVÂĽQJHQ

5XGROI 6WHLQHUVNRODQ L +HOVLQJIRUV

:DOGRUIEDUQWUÂ&#x201C;GJÂ&#x201D;UGHQ

)U¼Q IœUVNROD WLOO VWXGHQWH[DPHQ /¤UNWU¤GVY¤JHQ %UXQDN¤UU

7IQ

ZZZ VWHLQHU Ă&#x; LQIR#VWHLQHU Ă&#x;

)ÂśU EDUQ ÂĽU

0LNDHOVNRODQ 0LNDHOVNRODQ 9¤VWHUE\ *¼UG .ODVVHUQD 7IQ

ZZZ PLNDHOVNRODQ Ă&#x; LQIR#PLNDHOVNRODQ Ă&#x;

%RUJÂ&#x201D; /HNVNRODQ 5HJQEÂ&#x201D;JHQ 5XQHEHUJVJDWDQ 7IQ 6WHLQHU UDLQERZ#JPDLO FRP )RWRNROODJH .LUVL 6DORYDDUD

/HNVNRODQ 1Â&#x201C;FNURVHQ 3DUJDVY¤JHQ %UXQDN¤UU

7IQ ZZZ QDFNURVHQ Ă&#x; LQIR#QDFNURVHQ Ă&#x;

/HNVNRODQ *U\QLQJHQ 1\D %RUJÂĽY¤JHQ Â&#x2013;VWHUVXQGRP

7IQ

ZZZ JU\QLQJHQ Ă&#x;

5HJQEÂ&#x201D;JHQ :DOGRUIVNRODQ .ODVV *RGE\Y¤JHQ $ 0DULHKDPQ WIQ

VNRODQ

ZZZ ZDOGRUI D[

9DVD 'DJKHPPHW ,GXQD 9DOKDOODY¤JHQ % 9DVD 7IQ LQIR#VWHLQHULGXQD Ă&#x; ZZZ VWHLQHULGXQD Ă&#x;

9

10 Hem & skola â&#x2013; â&#x2013; reportage

NybÜrjarplatser 2013 Verkstadsmekaniker UnderhüllsmontÜr Plütslagare-svetsare Fordonsmekaniker ChauffÜr KombinationsfordonsfÜrare ElmontÜr/AutomationsmontÜr Husbyggare RÜrmontÜr Snickare Mülare n.fi mi de ka sa www.yrke Datanom Merkonom LandsbygdsfÜretagare SkogsmaskinsfÜrare Kock FrisÜr Närvürdare Musiker Bildartesan

m

ISO 9001

CERTIFIERAD ORGANISATION

Gemensam ansĂśkan 25.2â&#x20AC;&#x201C;15.3.2013 www.studieval.fi

YRKESAKADEMIN I Ă&#x2013;STERBOTTEN Ă&#x201E;R EN DEL AV SVENSKA Ă&#x2013;STERBOTTENS FĂ&#x2013;RBUND FĂ&#x2013;R UTBILDNING OCH KULTUR SKN

HAIKO Edelfeltsstigen 1 KombimationsforonsfĂśrare Fordonsmekaniker Verkstadsmekaniker Husbyggare ElmontĂśr/AutomationsmontĂśr Kock

CENT

CENTRUM Lundagatan 8 Artesan; Mode Bildartesan; Grafisk planering

ANSĂ&#x2013;KNINGSTID 25.2â&#x20AC;&#x201C;15.3 2013 Ă&#x2013;stra Nylands yrkesinstitut Inveon Edelfeltsstigen 1, 06400 BorgĂĽ Tfn. 02 07 09 200 info@inveon.fi www.inveon.fi

Lägerskola i unik miljÜ 8SSOHY HQ XQLN OlJHUVNROD YLG KDYHW 9L KDU SURJUDP RFK

DNWLYLWHWHU I|U DOOD 7LOO OlUDUH NDQ YL HUEMXGD PnQJVLGLJD UHNUHDWLRQVSURJUDP RFK 0n %UD GDJDU Kolla vĂĽra webbsidor, www.kvarnudden.fi, och ta kontakt.

.YDUQXGGHQ 3(51c Â&#x2021; ZZZ NYDUQXGGHQ IL

Nu ska biblioteket i Kvaba fyllas igen Nu fylls biblioteket i Kvarnbackens skola pü nytt med bÜcker efter att de gamla müste fÜrstÜras. Bokdonationen frün Lisi Wahls stiftelse skall användas till att bygga upp nya klassbibliotek fÜr femmorna.

Elever och personal i Kvarnback­ ens skola i Borgü fick i hÜstas, ef­ ter Üver ett ür i exil i baracker pü grund av allvarliga problem med inomhusluften, äntligen flytta tillbaka in i skolbyggnaden.

FĂśr att säkerställa att allt som fĂśrdes tillbaka till skolan frĂĽn ba­ rackerna blivit ordentligt rengjort tvingades man fĂśrstĂśra alla bĂśck­ er och annat porĂśst material som inte kunde rengĂśras till hundra procent. â&#x20AC;&#x201C; Jag fĂśrstod redan innan jag fick beskedet om att alla bĂśck­ er skulle kastas, att vi mĂĽste gĂśra oss av med en hel del material, sä­ ger Annika Gustafsson-Flinck, klasslärare fĂśr klass 5 C och ansva­ rig fĂśr skolans bibliotek.

DĂĽ det gick upp fĂśr henne att hon tvingades gĂśra sig av med bĂścker som endast hade hunnit vara ett halvt ĂĽr i skolan innan den evakuerades kändes det hĂĽrt. â&#x20AC;&#x201C; Det lĂĽter kanske lĂśjligt ,men när bĂśckerna skulle sättas i plast­ säckar fĂśr att slängas sĂĽ rann mi­ na tĂĽrar, säger hon.

Expert pü ansÜkningar Efter saneringen fick biblioteket ett nytt fräscht rum med stora fÜnster mot gürden. Hyllorna är ännu rätt tomma fÜr münga av de bÜcker som redan har anskaffats är utlünade.

Ett steg i arbetet med att byg­ ga upp bokbestĂĽndet i skolan har varit att ansĂśka om ett bokpaket frĂĽn Lisi Wahls Stiftelse fĂśr stu­ dieunderstĂśd frĂĽn Hem och Sko­ la. Skolan fick i bĂśrjan av janua­ ri ta emot tre bokpaket som skall gĂĽ till klassbibliotek, vilket gĂśr det mĂśjligt fĂśr eleverna i klass fem att studera bĂśckerna pĂĽ ett fĂśrdjupat plan. â&#x20AC;&#x201C; Det är meningen att de skall

â&#x2013; â&#x2013; Annika Gustafsson-Flinck, fĂĽr bygga upp ett nytt bibliotek i Kvarnbackens skola.â&#x20AC;&#x201A;Marit BjĂśrkbacka

â&#x20AC;?När bĂśckerna skulle sättas i plastsäckar fĂśr att slängas sĂĽ rann mina tĂĽrar.â&#x20AC;? använda bĂśckerna flitigt. Samti­ digt ger det oss en mĂśjlighet att ha smĂĽ bokcirklar i klasserna.

Gustafsson-Flinck har fĂĽtt

KYRKSLĂ&#x201E;TTS GYMNASIUM 0458 är gymnasiet som bryr sig, vi erbjuder: hĂśgklassig undervisning trygg, tolerant och trivsam skolmiljĂś mĂĽngsidig och personlig handledning

tfn 040 126 9377, 040 589 6913 GesterbybĂĽgen 3 www.kyrkslatt.fi/gymnasium

pengar till nya biblioteksbĂśck­ er genom donationer frĂĽn olika fonder. Skolans elevrĂĽd har ock­ sĂĽ deltagit genom att donera 500 euro fĂśr ändamĂĽlet. â&#x20AC;&#x201C; Jag bĂśrjar snart bli expert pĂĽ att gĂśra ansĂśkningar och har mĂśtt stor fĂśrstĂĽelse bland dem jag varit i kontakt med. Nu arbetar jag med en budget pĂĽ 10â&#x20AC;&#x2030;000 euro.

Skolan har i samband med flyt­ ten tillbaka till skolhuset gütt in fÜr elektronisk utlüning. FÜr ele­ verna betyder det att de müs­ te komma ihüg att ha sitt bibli­ otekskort tillhanda när de lünar bÜcker.

Rektor Anne Smolander be­ rättar att skolan nu ütergütt till vardagen efter baracküret och att man trivs i den nysanerade bygg­ naden.

Alla ytor är nymülade och klass­ rummen har delvis nya mÜbler.

Inneluften är ocksĂĽ god. â&#x20AC;&#x201C; Vi har inte haft nĂĽgra sjuk­ domsfall pĂĽ grund av misstankar om att inomhusluften skulle vara dĂĽlig, säger Smolander.

Marit BjĂśrkbacka

Hem & skola ■■reportage

Afrikas värme gjorde intryck Hur klär man sin Afrikaupplevelse i ord? Det har elever i Karleby svenska gymnasium funderat på efter sin resa till Kenya.

För de flesta av oss, 19 elever och två lärare, var det en förstagångs­ upplevelse att bo och leva i ett uland. För alla är värmen, omtan­ ken och gästvänligheten hos vå­ ra värdar något av det djupaste vi upplevt.

Bilderna vi tog berättar en del.

De beskriver människor, lands­ bygd, stad, naturen och djuren – med alla sina kontraster ifråga om färger, dofter och känslor.

Glädjen hos pojken som fick en fotboll. Auktoriteten hos lejon­ hannen som steg upp och sträck­ te på sig några meter från vår sa­ faribil. Dansen tillsammans med 1 500 andra kyrkobesökare på ny­ årsnatten. Stoltheten hos barn­ hemsbarnen när de visade sina kaniner. Glimten i ögat hos trum­ försäljaren på Mini Maasai Mar­ ket. Giraffens tunga som sling­ rar sig kring handen för att få me­ ra giraffgodis. Tebladsplockarna som får 1 euro lön för 10 kg löv.

Bilderna är många.

Lång planering Afrikaresan börjar långt före själ­ va avresan. När terminen inledsi augusti är gruppen bekräftad och klar. I september träffas vi med föräldrarna.Vad kommer resan att innebära? Vilka förväntning­ ar kan man ha? Mötet är samti­ digt startskottet för distansupp­ gifterna – och vaccinationspro­ grammet, som är digert.

Under september–december utför resenärerna uppgifter som ger dem bakgrundskunskap om Kenyas historia, samhällsskick, språk, religion och kultur. Den här gången är några av de stude­ rande utsedda att rätta sina kom­ pisars alster.

I början av december hålls en närstudiedag där uppgifterna kommenteras och presentatio­ nen om Finland, regionen, Karle­ by och vår skola förbereds.

Tillbaka till resan. Ämneslärare som rättar uppsatser har noterat att upplevelser som den i Afrika ger en rejäl skjuts ifråga om mog­ nad. Man börjar se på sitt eget liv och omvärlden med nya ögon. Det vore verkligt konstigt om man kunde delta oförändrad i ett så­ dant här projekt.

Bernt Klockars

■■Laura Pelander och ett av barnen i barnhemmet utanför barnhemmets gäststuga. Anita Asplund

Patrick åkte tillbaka som volontär Patrick Tiainen deltog i gymnasieprojektet till Kenya våren 2011. Sedan början av februari är han tillbaka i staden Kiambu som volontär. Mellan projektresan och avresan skrev han studenten och fullföljde sin militärtjänstgöring.

I Kenya kommer han till en början att bo hemma hos Joseph Mbeti, som stått värd för alla tre gym­ nasiegrupper som besökt staden Kiambu.

Han kommer att jobba med barnhemsbarnen i Mama Obed’s home.

Han arbetar med olika uppdrag för yrkesskolan Word of Faith Community College, han kommer att stödja och stötta i församlings­ arbetet bland speciellt unga samt eventuellt åta sig uppdrag i den lo­ kala brandkåren. Han har tio års erfarenhet av frivillig brandkå­ Kenya valdes för att projektledaren och Karleby svenska gymnasiums rektor Bernt Klockars sedan år 2005 varit med och byggt en yrkesskola, Word of Faith Community College, för ungdomar från fattiga familjer i staden Kiambu, 15 km

Vildmarksläger Vilka växter i naturen går att äta? Kan du göra upp eld utan tändstickor?

Lär dig mer om överlevnad i naturen. Upptäck djur- och växtlivet i skogen och vid sjöstranden. Vi lever vildmarksliv, bor i tält, vandrar i skogen, paddlar kanot och gör roliga undersökningar.

När? 3-6.6.2013 Var? Malarby natur i Tenala Vem? 11-14 år Pris: 140/170 € (rabatt för Natur och Miljös medlemmar)

Miljödetektivläger

■■I början av februari packade Patrick Tiainen sin ryggsäck inför avresan till Kenya. Patrick Tiainen ristverksamhet i Karleby.

Patrick planerar stanna i Ke­ nya i åtta månader, fram till okto­ ber 2013.

Bernt Klockars

■■återkommande projekt Bistånd i Afrika är den samlande rubriken för återkommande projekt inom gymnasieutbildningen i norra svenska Österbotten. Årets resa hade undertemat ”Finland vs.

Kenya” och gick till Kenya. Det är tredje gången Kenya är resemålet.

Natur och Miljös sommarläger 2013

nordost om Nairobi. Utan de kontakter som uppstått i det samarbetet skulle ett liknande projekt vara hart när omöjligt att genomföra. Årets projekt fylldes med studerande enbart från Karleby svenska gymnasium.

Kom med på äventyr i naturen! Hjälp oss att lösa ett roligt och spännande miljömysterium. Vi gör utfärder i naturskolans omgivning, undersöker växter och småkryp, simmar, pysslar, bakar pinnbröd och har det mysigt vid lägerelden.

När? 10-14.6.2013 Var? Naturskolan Uttern i Sjundeå Vem? 8-11 år Pris: 150/180 € (rabatt för Natur och Miljös medlemmar)

Djurläger Vem är det som jagar insekter i skymningen? Vem har borrat gångar under barken på trädet? På vårt djurläger iakttar och undersöker vi djur i naturen och sköter om djuren på en bondgård. Vi lär oss hur djuren lever och hur vi kan hjälpa till för att de ska må bra. Kom med och upplev mysigt lägerliv!

När? 17-20.6.2013 Var? Naturskolan Uttern i Sjundeå Vem? 8-11 år Pris: 130/160 € (rabatt för Natur och Miljös medlemmar) Information: Sista anmälningsdagen är den 6 maj.

Maria Aroluoma, tfn: 045 2700 312 e-post: maria.aroluoma@naturochmiljo.fi

www.naturochmiljo.fi

11

12 Hem & skola ■■gallup

”Unga är inte mer oroliga i dag” Lärare som besökte Educamässan i januari fick svara på frågan om ungdomar i dag är oroligare än för tio år sedan.

Maarit Westerén, Text och foto

S o lv e i g Å s t r ö m , klasslärare i Kyrkoby skola i Sibbo, åk 1-6.

– Nej, det tycker jag inte. Barnen har i sig inte förändrats. Jag tycker att dagens barn är mer frimodiga än förr och det tycker jag är bra.

Elisabeth Karp, rek­ tor i Tegengrens skola i Vörå, åk 7–9.

– Nej, det tycker jag in­ te. Det är ingen allmän trend att ungdomar i dag skulle vara me­ ra oroliga. Det är nog skillnaden mellan in­ dividerna som avgör.

Petter Wallenius, lek­ tor i historia och sam­ hällslära, Högstadie­ skolan Lönkan i Hel­ singfors, åk 7–9.

– Ja, ungdomar är oroligare idag. Det be­ ror mycket på smart­ telefonerna som de är upptagna av. Ungdo­ marna vill ständigt va­ ra uppkopplade.

Tuomas Anttila, aus­ kulterar för att bli äm­ neslärare i historia och religion, Helsingfors universitet.

– Nej, ungdomarna är ungefär lika som un­ der min egen skoltid. I samband med auskul­ teringen har jag be­ sökt många skolor och märkt att det finns sto­ ra skolvisa skillnader vad beträffar arbets­ ron.

Susanna Blomqvist, specialklasslärare i Zacharias Topelius­ skolan, Helsingfors, åk 1–6.

– Ja, jag tycker att de unga är oroligare i dag. Det som påver­ kar är datorernas in­ trång. Föräldrarna har inte heller lika mycket tid för sina barn som ti­ digare.

Per-Axel Karlsson, klasslärare i Centrum­ skolan i Oravais, åk 1–6.

– Nej, det tycker jag inte. Då jag gick i sko­ lan kom datorerna och då oroade man sig för att eleverna spelade på dem. I dag oroar man sig för att eleverna är uppkopplade via sina smarttelefoner. Ung­ domarna är nog som förr.

NÄRVÅRDARE MERKONOM EKOFRISÖR MAKE-UP ARTIST VISUELL MARKNADSFÖRARE

MODERN VUXENUTBILDNING I TIDEN

LEDARE FÖR SKOLGÅNG OCH MORGONOCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET KORTKURSER

ANSÖK IDAG

www.prakticum.fi

Hem & skola ■■reportage

Ingen lämnas ensam Ingen skall behöva gå ensam med problem då det finns hjälp att få både via Krisjouren för unga och Sluta panta.

Både Krisjouren för unga och Slu­ ta panta har funnit sina använ­ dare. Krisjouren för unga erbju­ der samtalshjälp för 12–29-åriga ungdomar, unga vuxna samt de­ ras föräldrar. Krisjouren har skol­ samarbete för att sprida informa­ tion om sin verksamhet genom morgonsamlingar. De erbjuder också workshopar och kurser för skolor med olika teman som främ­ jar hälsa och välmående.

– Det är vanligt att den unga är orolig för framtiden och det finns ett stort behov att få tala om si­ na problem, säger Camilla Laine, ansvarig krisarbetare på Kris­ jouren för unga.

För mer information se www.kredu.fi

Ensamhet och stress Orsakerna till att ta kontakt med Krisjouren varierar och kan vara allt från att man känner sig en­ sam, nedstämd, stressad eller har ångest eller panikkänslor el­ ler självdestruktiva tankar. Ing­ en lämnas dock ensam och efter att man kontaktat Krisjouren bo­ kas en besökstid. Under den kart­ läggs situationen utgående från klientens behov och man ställer upp mål att jobba mot.

– Då läget känns låst är det vik­ tigt att få en objektiv syn på sitt problem. Vi ger tid för reflektiva samtal, säger Laine.

Det kan krävas mellan 10 och 20 samtal för att bearbeta situa­ tionen.

För att sänka tröskeln för ung­ domarna att kontakta krisjour­ en kräver man inte att de skall be­ höva uppge sitt namn om de inte vill. Allt som sägs under samta­ len är konfidentiellt och servicen är kostnadsfri.

Chatta med Sluta panta Det går också att få hjälp genom chatt-tjänsten Sluta panta, som är en nationell stödtjänst som bjuder på fullständig anonymi­ tet för klienterna. Sluta panta har öppet måndag–onsdag och lördag klockan 19–22.

– Vi har i genomsnitt 20–30 unga per kväll på chatten, säger Frida Westerback, som är pro­ jektkoordinator för Sluta panta.

Westerback poängterar att det är viktigt att komma ihåg att en stor del av unga i dag mår bra.

– Sen finns det de som inte mår bra. För en del av dem kan det hän­ da att problemen hopar sig. Då man känner sig svag kan det vara svårt att söka hjälp och själv vara aktiv, säger hon.

Till våren planerar Sluta panta att ta steget ut till skolorna med såväl föreläsningar för persona­ len som temalektionspaket.

Marit Björkbacka

■■ Både flickor och pojkar kan ibland behöva hjälp med sina problem.

Det är lätt att kontakta både Krisjouren för unga och Sluta panta.

Marit Björkbacka

”Då läget känns låst är det viktigt att få en objektiv syn på sitt problem.”

■■ring eller e-posta Krisjourens telefontid är tisdagar till torsdagar klockan 10–13.

Tfn 045 3410 574. E-postadressen är krisjouren@helsinkimissio.fi Krisjouren har även en bloggportal www.krisjouren.blogspot.fi och tar gärna emot nya unga bloggare.

Sluta panta x3m.yle.fi/slutapanta

SPERES är ett finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum och en viktig kontakt för dig som har ett barn i behov av stöd.

För närmare information se www.speres.fi

ABIKURSER ŝ ĞŶŐĞůƐŬĂ͕ ĮŶƐŬĂ Θ ůĊŶŐ ŵĂƚĞŵĂƟŬ ϯͲϭϰͬϲ

MED SUBVENTIONERAD LOGI ǁǁǁ͘ŚĂŶŐŽƐŽŵŵĂƌƵŶŝ͘Į

13

14 Hem & skola

”Lärare är inte poliser”

Studera på Lärkkulla 26.8.2013–16.5.2014

POP&ROCK

Förbundet Hem och Skola anser att det är viktigt att nya medel för att trygga arbetsron i skolorna tillåts.

Du kan bl.a. studera trummor, gitarr, sång (cvt-teknik), piano, bas, studioteknik m.m. som ditt huvudinstrument. I vår nya, proffsiga studio får du göra bandningar med professionella studiotekniker.

Vi erbjuder även förberedande kantorsutbildning.

Läs mer på www.larkkulla.net eller kontakta Teddy Granroth tfn 044 570 0203, teddy.granroth@larkkulla.net

SPRÅKKUNSKAPER

Förbättra dina - studera t.ex. finska, engelska, eller ryska, i en internationell miljö.

Läs mer på www.larkkulla.net eller kontakta oss per tfn 044 7200 459, info@larkkulla.net. Studieavgift 440 €/månad, inkl. kost och logi Lärkkulla stiftsgård & folkakademi Lärkkullavägen 22, 10300 Karis tfn 019 275 7200, fax 019 275 7250 info@larkkulla.net, www.larkkulla.net

ÄR DU INTRESSERAD AV

MUSIK?

NG AGNI 13 T N A ELEV 29.5.20 – 27.5

Hos oss kan du: - spela ett instrument - sjunga i kör eller enskilt - spela i kammarmusikgrupper - spela i stråkorkester - spela i blåsorkester - spela i popband/jazzband/folkmusikband Mer info: www.kungsvagen.fi Vi har även musiklek (ej inträdestest).

ANMÄLNING: 4.4–17.5 på www.kungsvagen.fi FRÅGOR: tfn 867 8840 eller kansliet@kungsvagen.fi

/idrott Bli idrottsledare! Se folkhalsan.fi Ansökningstiden är 25.2–15.3

Musikutbildning på grund-och institutnivå KLASSISK- och POP/ROCKavdelning

MUSIKINSTITUTET KUNGSVÄGEN WWW.KUNGSVAGEN.FI

För mera information

www.folkhalsan.fi/idrott www.folkhalsan.fi/idrott norrvalla

100 95 75

25 5 0

hem och skola 10. joulukuuta 2012 21:12:37

Det är minst sagt skäligt att en elev som klottar eller förstör tving­ as städa upp efter sig. Det är ock­ så på tiden att kvarsittning som disciplinär åtgärd förnyas, efter­ som kvarsittning av många lära­ re och elever inte längre upplevs ha effekt.

Vad eleven kan åläggas att göra under en kvarsittning kräver dock noggrann eftertanke eftersom till exempel läxläsning inte ska upp­ fattas som straff. Däremot ser för­ bundet stora risker i Undervis­ ningsministeriets förslag om ut­ ökade polisiära befogenheter för lärarkåren.

På Förbundet Hem och Skola är man orolig över att de möjligheter ett intensifierat samarbete mellan hem och skola ger inte tagits med i förslaget. En fungerande kontakt till hemmen är det som bäst före­ bygger oro i skolan.

Från många håll har man ut­ tryckt oro för elevers fysiska trygg­ het i skolan och därför föreslås att lärare och rektor ges befogenhe­ ter att beslagta föremål av eleven även genom en ytlig genomgång av kläder och väskor.

Alla elever ska känna sig tryg­ ga i skolan. Till detta hör även för­ hindrande av mobbning. Rektorn bör ha möjligheter att ingripa om en elev med föremål eller annars förorsakar en känsla av otrygghet i skolan. Men om möjligheten för kroppsvisitation införs bör reg­ lerna vara mycket noggrant ut­ arbetade så att missbruk kan för­ hindras.

Corinna Tammenmaa Micaela Romantschuk

Hem & skola

15

■■reportage

Energidrycker gift för tänderna Frätskador i tänderna blir allt vanligare i och med ener­ gidryckernas popularitet.

Regelbundna måltider samt att man undviker att borsta tänderna då emaljen ännu är mjuk kan förebygga dem.

Vanan att hela tiden småäta håller på att förstöra finländarnas tän­ der. Det säger munhygienisten Linda Borgman som sedan mit­ ten av 90-talet arbetar för mun­ hälsovården i Sibbo.

En av orsakerna är det stän­ diga småsnaskandet. En annan att det har blivit allt populärare bland barn och unga att dricka sura ener­gidrycker. Dryckerna har ett lågt pH-värde som orsakar frätskador på tänderna.

– Det är sorgligt när man på måndag morgon ser barn köa i butikskassan med en burk energi­ dryck i handen, säger hon.

■■Munhygienisten Linda Borgman är oroad över ungas tänder. marit björkbacka

vatten och uppiggande ämnen som koffein, taurin och guarana, har Borgström svårt att se fascina­ tionen med dem. Hon konstaterar att det är mat barnen behöver för att orka, inte energidrycker. Som måltidsdryck eller som törstsläck­ are är vatten ett ypperligt val.

Ett bra sätt att stärka emaljen för att motverka frätskador är att regelbundet skölja munnen hem­ ma med fluorblandningar man kan köpa från apoteket.

– Fluorsköljningar kan stär­ ka emaljen men inte reparera frätskador, påpekar Borgman.

Frätskador kan leda till stora skador i emaljen, ilningar i tän­ derna eller att tanden slits och är mera utsatt för karies­angrepp.

Marit Björkbacka

Emaljen blir mjuk Under syraattacken som uppstår efter att man druckit en dryck med lågt pH-värde blir tandens yta mjukare. Om man äter eller dricker hela tiden och tänderna aldrig får vila bildas det frätska­ dor i emaljen.

En mild frätskada känns igen som millimeterbreda gropar i den skyddande emaljen på bak­ tändernas tuggyta. När frätska­ dorna blir värre förstörs emaljen och dentinen blottas, det vill säga det mjuka tandbenet som skyddas av emaljen.

Borgman tror att dagens föräld­ rar kanske inte inser hur mycket möda de måste sätta ned för att hjälpa barnen att få hela och star­ ka tänder. En orsak till det är att dagens föräldrageneration har rätt så bra tänder.

– När vi var unga fanns det re­ surser till regelbundna fluorskölj­ ningar i skolorna vilket ledde till att vi fick starkare tänder.

Färgat och syrat vatten Man räknar med att tänderna kla­ rar av omkring fem syraattacker per dag. För den som vill äta nå­ got sött eller dricka sura dryck­ er lönar det sig att göra det i sam­ band med maten och genast efter det tugga ett xylitoltuggummi i ett par tre minuter. Borgman re­ kommenderar också en ostbit ef­ ter en måltid.

– Kom ihåg att matrytmen är A och O för munhygienen. Det vik­ tigt att föräldrarna föregår med gott exempel och att man kom­ mer ihåg att inte borsta tänderna förrän en timme efter måltiden då syrabalansen är återställd.

Eftersom energidryckerna i hu­ vudsak består av färgat och syrat

Med skoj i mål !

Affärsgåvor ex. skoltröjor, pennor, kepsar m.m. tryckning och brodering

Ett effektivt och skojigt sätt att samla medel till lägerskolan eller klassresan.

Katalogförsäljning av produkter med 30% provision till klassen. Tre produktkategorier.

www.preprint.fi Motion & fritid

Utvecklade leksaker & spel

www.funraise.fi

Hem & hälsa

Tel 020 759 7150 Av Barbro Lindgren REGI, DRAMATISERING Jakob Höglund

Historien om en kamp för vänskap mellan en liten pojke och en blyg cirkushäst. En saga och cirkusföreställning för hela familjen, den liknar inget annat!

OBS! Familjelördagar 23.3 och 27.4 med teaterskoj och föreställning.

BILJETTKASSAN Sandögatan 7 | Tfn 06 320 9330, må-lö kl 12-14.30 & 15-17 boka eller köp också på WWW.WASATEATER.FI

www.folkhalsan.fi/

sommar Det är roligt att simma!

Äventyrsbanan i Mjölbolsta, Karis

Folkhälsan har under sommaren ett stort utbud av simverksamhet runt om i hela Svenskfinland i form av strandsimskolor och aktivitetsläger med tyngdpunkt på simning. Barn i åldern 4–12 år är den främsta målgruppen för Folkhälsans simskolor. Mera om Folkhälsans simskolor hittar du under adressen www.folkhalsan.fi/sim.

Äventyrsbanan har över 30 olika äventyrsmoment vilket gör det lätt för oss att göra upp ett program som passar just er.

Läger Häng med på en spännande och äventyrsfylld lägervecka i sommar!

Du kan välja ett läger som passar just dig, där du får dansa, lära dig om överlevnad i naturen, lösa spännande detektivgåtor, segla eller annars bara simma, sola och ha roligt med kompisar.

Lägren hålls på Breidablick i Hangö för barn i åldern 8–16 år under alla sommarlovsveckorna. Anmälan fr.o.m 26.3.2013 kl 9.00.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Sommarklubbar och dagläger Folkhälsan ordnar sommarklubbar och dagläger på olika håll i Svenskfinland under juni månad.

Sommarklubb med simskola ordnas både i juni och i augusti. Mera information om program och öppettider finns på www.folkhalsan.fi/sommar.

Sommarbarn – nya upplevelser och vänner Sommarbarnen (5–14 år) vistas hos svenskspråkiga värdfamiljer som bor eller tillbringar sommaren på landsbygden eller i skärgården.

Kostnadsersättningen till värdfamiljen är 15 €/dygn/barn. Vi välkomnar sommarbarn och värdfamiljer från hela Svenskfinland.

Mera information ger: sommarbarnskoordinator: Åsa Carlsson, 044 7881073, sommarbarn@folkhalsan.fi

Vi välkomnar skolklasser och ungdomar, stora och små företag, föreningar och privatpersoner. Hos oss kan man bl.a åka linbana, gunga i jättegungan, samarbeta med kluriga övningar, klättra i repstege, äta gott vid öppen eld samt bada bastu.

Mera information ger: ansvariga instruktören Frej Gottberg, tfn 050 5525345, frej.gottberg@folkhalsan.fi eller koordinator: Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Familjesemester Folkhälsan ordnar familjesemester för barnfamiljer från hela Svenskfinland. Semesterns längd är 5 dygn med helpension och ledd verksamhet.

Programmen är planerade så att en del är för hela familjen och en del speciellt för barnen. För semestern kan familjen beviljas semesterstöd (Penningautomatföreningen RAY). Sista ansökningsdag: 30.4.2013.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Skräddarsydd lägerskola Vi ordnar lägerskolor i maj, augusti och september enligt överenskommelse på lägergården Breidablick i Hangö samt på Mjölbolsta äventyrsbana. Kost, logi, äventyrsbana, segling, paddling och överlevnadsövningar i naturen m.m. Det mesta är möjligt! Fråga efter en paketlösning för just din skola.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 304 7642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Mera information om detta och mer därtill finns på www.folkhalsan.fi/sommar.

Vill du jobba som simlärare i sommar?

Folkhälsan arrangerar både hall- och strandsimskolor i hela Svenskfinland och på Åland. Att jobba som simlärare är roligt men också ett mycket ansvarsfullt jobb. Vi söker duktiga och engagerade simlärare. Vi ser till att du får fortbildning och är ajour med de senast rönen inom simverksamheten och simundervisningen. För att jobba som simlärare måste du ha ha gått simlärarutbildningen och vara minst 18 år.

Mera information ger: Nina Renlund, tfn 09 315 55 31, 050 430 60 91 eller nina.renlund@folkhalsan.fi

läger – simskolor – sommarbarn