Hem&skola 2/2017

Nr 2/2017

hem & skola Pekka Strang om att ta med sig jobbet hem Sidan 16

”Unga behöver inte prestera hela tiden” Sidan 8

Positivt föräldraskap Sidan 22

Ledare

”

Skolan kan – och ska – fortfarande vara en aktör som bygger jämlikhet, som förmår lyfta upp dem som kräver det, som stöder dem som stöter på svårigheter.

Segregeringen syns också i grundskolan

■■I höstas i en incheckningskö på ett flygfält stötte jag på en amerikansk familj som reagerade på att jag var från Finland. ”Ni har ju världens bästa skola”, sade den lätt gråsprängda familjefadern från Austin, Texas, med entu­ siasm i blicken.

Det här är ingen ovanlig reaktion. Det har inte på länge varit Nokia eller Formel 1-förare vi är kända för utomlands, utan vår skola. Må vara att glorian kanske lite naggats i kan­ terna på sistone i takt med att Pisa-resultaten sjunkit, men ryktet består fortfarande.

För visst har den finländska grundskolan varit en fram­ gångssaga, uttryckligen för att den har gett en fungeran­ de, jämlik, grundläggande utbildning för alla. En god sko­ la, var du än bor, oberoende av din egen bakgrund – det har varit löftet.

Den här bilden är tyvärr inte längre helt förenlig med verkligheten. När jag tog steget från högstadiet till gymna­ siet på åttiotalet funderade jag inte för ett ögonblick på vil­ ken skola jag skulle välja. Det var aldrig en fråga om kvali­ tet, det att jag eller mina föräldrar skulle ha tänkt att olika gymnasier ger olika grund för fortsatta studier.

I dag är situationen inte längre densamma. Att välja gym­ nasium är vardagsmat. Vissa skolor kan ha bättre utrym­ men, vissa ett attraktivare urval ämnen och vissa kanske har mer engagerade lärare och en mer inspirerande lärmil­ jö som resultat av det.

Samma diversifiering – eller segregering om man vill kalla det så – syns i allt högre grad även i grundskolan. Ett barn som bor ute på landsbygden har knappast några valmöj­ ligheter, medan ett barn som bor i stan kan välja och vra­ ka mellan olika inriktningar. Det att man frångått nivåkur­ ser i olika ämnen i högstadiet har paradoxalt inte lett till en ökad jämlikhet utan snarare tvärtom. Om man vill ha mer krävande undervisning söker man sig i dag inte till en an­ nan grupp, utan till en annan skola.

Valmöjlighet är ju bra – och det att vi har många excep­ tionellt bra skolor ska väl inte vara ett problem? Men när vi också har skolor som helt klart släpar efter är det skäl att

2

• hem & skola • 2/2017

vara orolig. Enligt Pisa-undersökningen från år 2012 kan det finnas en skillnad på 2,5 år i läsfärdigheter mellan de bäs­ ta och de sämsta skolorna i landet. Det är en ofantligt stor skillnad som i praktiken betyder att alla barn inte bereds samma möjligheter att ta sig vidare på livets bana.

Skolan kan – och ska – fortfarande vara en aktör som byg­ ger jämlikhet, som förmår lyfta upp dem som kräver det, som stöder dem som stöter på svårigheter. Men som ock­ så klarar av att ge lite extra utmaningar till dem som vill ha dem, så att även de finner motivation och utmaningar och därför inte vill byta skola.

Hur får vi en lärostig som motverkar segregering, som möjliggör en jämn, god kvalitet från småbarnsfostran fram­ åt? Stigen är nyckelordet. Det att alla ska ha möjlighet till god pedagogik, det ska vara en subjektiv rätt – från små­ barnspedagogiken och framåt. I dag har vissa kommuner beslutit sig för att hål­ la kvar den subjektiva rätten till heldags­ vård, medan andra inte har gjort det.

Det leder till att stigen kan vara steni­ gare ända från början. Om ena föräl­ dern till exempel är arbetslös har inte barnet samma tillgång till möjligheter.

I skolan är det fråga om re­ surser – att skolan har möj­ lighet att också erbjuda utmaningar till dem som har andra behov, och stöd till dem som riskerar att halka efter. En smidig sko­ la som ser individen är det bästa sättet att bekämpa segregering.

Anders Adlercreutz ordförande för Hem och skola

I det här numret

Innehåll

Tala om svåra saker ■■Efter förra numret av tidningen fick vi in en hel del respons. Bland all positiv feedback fanns också de som inte var så förtjusta i att Hem och skola-tidningen skriver om ämnen som porr, i en tidning som bärs hem av eleverna, eftersom små barn kan läsa tidningen innan föräldrarna får den.

Det finns många saker som är svåra för oss föräldrar att prata om, saker som vi kanske själva in­ te riktigt vet hur vi ska förhålla oss till: våld, flyktingkrisen, orättvisor, pengar – olika värdefrågor. Hit hör också kroppsbild och ätstörningar: ett ämne som vi tar upp i det här numret av tidningen. Men trots att saker kan vara svåra att pra­ ta om är det nästan oundvikligt att barnen kommer att stöta på dem, i många fall skrämmande tidigt i jämförelse med vad vi som nu är skolbarnsföräldrar gjorde på vår tid. Vi hade ju inte tillgång till hela världen i en smarttelefon i fickan.

När vi tar upp de svåra ämnena i den här tidningen är det för att i bästa fall öppna upp en diskussion.

Kanske ge tips om hur man som för­ älder kan tackla frågorna.

Det är viktigt att barnen får prata tillsammans med vuxna. Hellre det än att barnen, kanske i varandras sällskap, lämnas ensamma med frå­ gor som de inte klarar av att han­ tera.

Malin Wikström redaktör redaktor@hemochskola.fi

Kroppshets och ätstörningar

4

Paulina Westin insjuknade i ätstörningar i tonåren. Nu, tio år senare, har hon flera viktiga råd att ge föräldrar för att, om möjligt, förebygga att barn och unga insjuknar.

Nytt lärarmaterial om porr

10

Suss Åhman arbetar som bäst med att sammanställa ett materialpaket för skolor och lärare med konkreta tips och råd för hur man kan prata om frågor kring sexualitet med barn.

Plock

12

Mördarens apa, Esters bokklubb och läger för ombildade familjer.

Fråga juristen

14

Är det rätt att ta betalt av eleverna, då grundskolan ska vara gratis?

Kolumn: Maria Österåker

15

“Skolan är inte tyst. Våra undervisningsmiljöer är inte tysta, våra undervisningsmetoder är inte tysta, våra raster är inte tysta. Så var finns tystnaden? Hemma?”

Pekka Strang

16

Skådespelaren och trebarnspappan Pekka Strang är aktuell i filmrollen som Finlands gayikon “Tom of Finland”. Han ser att dagens barn är betydligt öppnare och mer medvetna än barnen var på åttiotalet.

Recept: Müsli och vispgröt

20

Skolhundar – stor resurs i liten förpackning

26

I Pedersöre har man använt hundar i skolorna, både som rast- och som läshundar, med gott resultat.

Fem frågor

32

Hem och Skola-föreningen i Brändö lågstadieskola donerade en väggmålning med Östersjön som tema då skolhuset fyllde 100 år.

Hem & skola • 2/2017 •

3

Tema

”Prestationskrav kan ge kroppsstress” Sjukskötarna Julia Backman och Ira Zetterborg vid Ätstörningscentrum föreläser om kroppsbild och ätstörningar, bland annat i skolor. De uppmanar lärare och föräldrar att signalera till unga att de inte behöver prestera hela tiden.

”

Malin Wikström, Text och foto

■■Tack vare Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne fortsätter det svenska projektet vid Ätstörningscentrum i Helsingfors. Projek­ tet inleddes 2012, och projektledarna Julia Backman och Ira Zetterborg har jobbat med förebyggande arbete sedan dess.

– Vi åker runt och föreläser och har träf­ fat elever, föräldrar, elevvårdsteam, skolhäl­ sovårdare och idrottstränare, säger Ira Zet­ terborg.

Föreläsningarna handlar bland annat om hur man känner igen en ätstörning och vad man ska göra om man ser tecken på en så­ dan, men också om sociala medier.

– Det är ett nytt fenomen, och man har forskat i att det är en av de största enstaka orsakerna till kroppsmissnöje och kropps­ stress, att man är missnöjd med sitt utseen­ de, säger Julia Backman.

Det är också de sociala medierna som in­ tresserar eleverna.

– Man märker att de känner sig träffade när vi talar om Instagram-bilder på ultra­ hyperhälsosam mat och träning. Vi pratar om sanningen bakom de här bilderna. Det är ju en del av de större Instagram-profiler­ na som har berättat att det är mycket press på dem och man ser egentligen inte alls vad som händer bakom Instagram-bilderna, sä­ ger Ira Zetterborg.

Föräldrarna ställer ofta frågor om sina barns intresse för dieter.

– Många föräldrar har ställt frågor om ve­ ganism och säger att de skulle vilja veta me­ ra om det. Det här är också en trend som har ökat, vegantrenden, säger Backman.

– Det är också mycket diskussion om fit­ nesstrenden, många unga tränar mycket i dag, säger Zetterborg.

Behov redan i lägre klasser Det inte bara äldre barn och unga som fun­ derar över sin egen kroppsbild och kropps­ ideal. Tidigare har Ira Zetterborg och Julia

4

• hem & skola • 2/2017

Helt tydligt upp­ lever man också i skolorna att behovet finns redan i lågstadie­ åldern.

Backman främst pratat med äldre elever, men nu har de bjudits in till en skola för att diskutera med elever i fyran till sexan.

– Helt tydligt upplever man också i sko­ lorna att behovet finns redan i lågstadieål­ dern, säger Ira Zetterborg.

– Eftersom små barn har telefoner ser de också bilder på sociala medier ganska ti­ digt, säger Julia Backman.

Det kan vara svårt att veta vad som egent­ ligen är en ätstörning, – Det blir ätstört beteende då när mat inte bara är mat som man äter för att orka och för att det är gott, utan det blir något som styr ens liv.

– När maten kräver hemskt mycket pla­ nering och vikten väcker ångest, och om man börjar undvika situationer för att man måste äta något visst i den situationen, sä­ ger Ira Zetterborg.

När ska man då som förälder bli orolig över barnets ätande?

– Vår verksamhetsledare Pia Charpentier har varit med och skrivit boken Jag har redan ätit, som är jättebra och kan rekom­ menderas till alla föräldrar. Namnet kom­ mer från att den unga ofta börjar undvika måltider. Ofta när föräldrar ringer hit säger

de att de har en känsla, och då brukar vi sä­ ga att lyssna på den känslan, då ska det ut­ redas. Det är sällan det går fel.

För den som är orolig över sitt barns ätan­ de gäller det att söka hjälp.

– Skolhälsovårdaren är en jättebra kon­ takt, det är den kontakt som är närmast och lättast för föräldrar. Men om man redan är klart orolig och tror att det handlar om ät­ störning eller kanske handlar om en ätstör­ ning kan man boka en tid hit. Vi kan erbju­ da tre kostnadsfria besök hos någondera av oss, eller hos en näringsterapeut.

– För föräldrar kan vi också erbjuda tre kostnadsfria besök, om man vill börja med att komma och diskutera själv.

Och för föräldrar gäller det att själva vi­ sa gott exempel.

– Det är så många vuxna som har ett pro­ blematiskt förhållande till sin kropp, det skulle vara hemskt viktigt att från ung ål­ der lära sig att bygga upp det positiva för­ hållandet till kroppen.

Sänk kraven För att förebygga ätstörningar är det viktigt att vuxna inte bidrar till onödig stress.

– Det skulle vara bra om lärarna skulle framföra till eleverna att man inte behöver prestera hela tiden, säger Ira Zetterborg.

– Och att föräldrar inte sätter så stor press på sina barn, det är just sådant som skapar grund för ätstörningar, säger Julia Back­ man.

Det här gäller till exempel motion.

– Vi brukar framhäva på föreläsningarna att träning inte behöver vara så målinrik­ tad, det är jätteviktigt att det är något som man njuter av.

– Det är hälsosamt att röra på sig, men det behöver inte alltid vara x-kilometer nå­ gonting, man kan gå och lyssna på musik och gå ut med hunden eller något liknan­ de, säger Ira Zetterborg.

Fakta Ätstörningscentrum är Finlands enda privata, icke-vinst­bringande klinik, för behandling av ätstörningar. Ägs av Elämän Nälkään ry och leds av Pia Charpentier, föregånga­re inom ätstörningsvården i Finland.

Julia Backman och Ira Zetterborg jobbar med det svenska projektet vid Ätstörnings­ centrum i Helsing­ fors. De besöker skolor och pratar då bland annat om hur sociala medier kan ge upphov till kroppsstress.

Finns i Malm i Helsingfors.

der mångprofessionell vård.

Det svenska projektet inleddes 2012 i samarbete med Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.

Vid rehabiliterings- och vårdenheten­ ges dygnet runt-vård, dit patienterna kommer med remiss och betalnings­förbindelse, försäkring eller på egen bekostnad.

Centret ger svenskspråkig rådgivning via telefon och e-post och erbju-

➜ Läs mera

Hem & skola • 2/2017 •

5

Paulina förde en lång kamp mot anorexin Läs mera på nästa uppslag ➜

6

• hem & skola • 2/2017

Paulina Westin studerar till psykia­ trisk sjukskötare och är snart färdig med sina studier.

– Jag har på sätt och vis valt yrke med utgångspunkt i det jag har varit med om. Psyko­ terapin har också varit lite som en ut­ bildning för mig.

➜ Läs mera

Hem & skola • 2/2017 •

7

Tema

Paulina Westin insjuknade i anorexi som tonåring. I dag, drygt tio år senare, är hon frisk. Hon har flera råd att ge föräldrar, för att möjligen förhindra att flera drabbas. Föräldrar ska tänka på att inte bara berömma prestationer och föräldrarna ska uttrycka en positiv självbild.

Malin Wikström, text och Foto

■■Det är svårt för Paulina Westin att säga när ätstörningarna egentligen började, men det var i de sena tonåren. Hon bodde ännu hemma och studerade vid en yrkesskola.

– En ätstörning kommer ju inte mitt i allt, det är något som har pågått länge, och så händer något som utlöser det.

För Paulina Westins del handlade den utlösande faktorn eventuellt om föräldrar­ nas skilsmässa något år tidigare, att hon in­ te hade så många vänner just då, och att hon kände sig deprimerad. När ätstörning­ en väl hade utvecklats kretsade livet bara kring mat.

– Du funderar hela tiden på vad du har ätit, när du ska äta nästa gång och hur du ska förbruka det du har ätit. Du planerar si­ tuationer i förväg, tänker att ”i morgon ska jag träffa den här personen och gå på kaf­ fe: hur ska det då gå, vad ska jag göra för att inte behöva äta”.

För Paulinas del gick det så långt att hon blev intagen på sjukhus, och där blev hon medveten om hur mycket av tankarna som kretsade kring mat.

– Då när jag var intagen på avdelning var jag på kognitiva tester, med hjälp av dem såg man att mitt minne var mycket sämre än andras i min ålder.

Ett år på sjukhus Att få vård var inte det lättaste.

– Först gick jag till en poliklinik och sat­ tes då i kö till kliniken för ätstörningar på Lappvikens sjukhus, men det var jättelånga köer. Det tog ett halvår innan jag kom till polikliniken, sedan tog det ännu ett halv­ år innan jag kom till avdelningen. Till slut skickades jag dit med brådskande remiss, efter att jag hade klappat ihop. Då gick det på några dagar. Jag var så deprimerad, jag orkade inte leva och mina krafter var helt slut på alla vis.

Vårdtiden blev lång, först var Paulina in­ tagen på Lappvikens sjukhus ett halvt år, därefter vårdades hon på dagavdelningen i några månader.

– Då blev jag sämre igen, men då stäng­ de hela Lappviken och jag togs istället in på psykiatricentrum, där var jag också ett halv­

8

• hem & skola • 2/2017

Profil Namn: Paulina Westin. Ålder: 28.

Bor: I Helsingfors.

Familj: En 1,5-årig dotter.

Fritidsintressen: Går på gym när jag hinner.

år. Efter det vårdades jag på poliklinik och började må bättre.

Vad var det som g jorde att det vände?

– Jag hittade en som älskade mig, jag träf­ fade min man. Jag kunde vara mig själv med honom, jag kunde vara ledsen och arg, och han stod ut med allting. Det var en trygg­ het. Jag gick också i psykoterapi, det gör jag fortfarande, men ska småningom trap­ pa ner. Jag har bearbetat sakerna som låg bakom ätstörningen.

Nu är Paulina helt återställd.

– Jag är helt frisk, men det tog lång tid.

Länge hade jag fixa idéer och vissa saker som jag inte kunde äta, men jag tror att jag nu har ett sundare förhållningssätt till mat än vad många andra som inte har ätstör­ ningar har, sådana som har alla möjliga die­ ter hit och dit, som funderar på vad de har ätit och hur de ser ut.

Tvinga inte Enligt Paulinas erfarenhet är det värsta omgivningen kan göra att tvinga den sju­ ka att äta.

– Det jag skulle vilja att föräldrar skulle förstå är att ätstörningen är ett symptom på något annat. Ofta reagerar föräldrarna så att de säger åt barnet att det måste äta.

Föräldrarna gör jättestort nummer av ätan­ det, som redan är ett så stort nummer för den som är sjuk, det är ju det du funderar på hela tiden. Föräldrar borde istället frå­ ga hur barnet mår.

För att bli frisk räcker det inte med att börja äta.

– Det är en psykisk sjukdom, det hand­ lar inte bara om att du är undernärd, också om det är det som man på sjukhuset mås­ te ta itu med först, att öka vikten för att pa­ tienten ens ska orka tänka och bearbeta sa­ ker, säger Paulina.

Vad kan föräldrarna göra om de misstänker en ätstörning?

– Det skulle vara bra om det från att bar­ nen är små fanns en kultur där man talar om saker i familjen, att det är normalt att höra hur den andra mår. Det är svårt att börja med en sådan kultur när den andra blir sjuk.

Föräldrarna har också en annan viktig uppgift: att visa att de tycker om sig själva.

– Föräldrarna är en spegel för barnet. För­ äldrarna ska visa att de är nöjda med sig själva och inte kommentera sitt eget utse­ ende på ett negativt sätt, det är jätteviktigt.

Då visar de också åt barnet att det duger som det är.

Viktigt är också att sänka kraven.

– Föräldrar ska också poängtera andra sa­ ker än prestationer och utseende, lägg mär­ ke till egenskaper istället. Det är lätt att ba­ ra berömma då ett barn har gjort bra ifrån sig i skolan eller säga att det är vackert, det behövs också, men det känns kanske som om man inte duger om man inte presterar bra i skolan eller är vacker.

Paulina påpekar att om ett barn mår då­ ligt handlar det kanske inte alltid bara om barnets problem.

– Många föräldrar jobbar hemskt mycket, de kan kanske fundera på om de finns där tillräckligt för sina barn. Det är så lätt att tänka att det är något fel med barnet, istäl­ let för att fundera över sin egen roll.

Hem & skola • 2/2017 •

9

Aktuellt

Nytt material ska hjälpa lärare att prata om porr – Man behöver inte vara ett proffs, man behöver inte kunna uttrycka sig så jättesmidigt. Viktigast är att man har någon slags dialog kring kropp och sexualitet, säger Suss Åhman.

Pamela Friström, text • hanna rundell, foto

■■– Det är barnen som är de stora förlorar­ na när vuxna gömmer huvudet i sanden och tänker att porr är någonting som inte berör deras klass, eller deras barn. Faktum är att väldigt många barn i lågstadieåldern stö­ ter på porr, och om de uppfattar att det är någonting man inte diskuterar med vuxna, då har de inte heller redskap att förstå vad de sett eller bearbeta sina intryck och och mår lättare dåligt av det, säger Suss Åhman, som är sakkunnig i sexuell hälsa vid Folkhälsan. Åhman arbetar som bäst med att sam­ manställa ett materialpaket för skolor och lärare med konkreta tips och råd för hur man kan prata om frågor kring sexualitet med barn. I materialet ingår också lektions­ planer som kan printas ut och användas i undervisningen.

Varför behövs ett sådant här ma­ terial?

– Jag önskar ju att det inte skul­ le behöva vara så svårt att prata om de här sakerna, men det ver­

kar som om många vuxna är speciellt osäk­ ra på hur man ska prata om sex och porr med yngre barn, och det här materialet är utformat särskilt med tanke på att använ­ das i lågstadiet. Det är många lärare som har efterlyst den här typen av stödmateri­ al, säger Åhman.

Hur ska man prata om porr med barn?

– För att kunna prata om porr behöver barnen först en viss förståelse för vad sex är, och att det är någonting som vuxna inte gör bara för att tillverka bebisar. Man kan till exempel berätta att det är någonting vuxna gör för att de tycker att det är skönt, och att de då ligger alldeles nakna och pussas och smeker varandra på hela kroppen, också på snippan och snoppen. Och vill de, sätter de också in snoppen i snippan. Och så är det viktigt att berätta att sex är något ingen någonsin måste ha, man väl­ jer alltid själv om man vill.

– Efter det är det lätt att gå in på porr. Då kan man säga att en del vuxna vill se på bil­ der av sex, och att det finns sexfilmer som är gjorda bara för vuxna, som är helt förbjud­ na för barn. Det kan vara bilder av många människor som har sex med varandra, sex i konstiga ställningar, och det kan se ut som om någon gör en annan person illa. Man kan säga att det är lite som specialeffekter på film, att det är överdrivna saker som in­ te brukar hända i det vanliga livet.

– Till sist är det väldigt viktigt att ge bar­ nen redskap för hur de ska göra om de råkar stöta på porr. Att de helt enkelt kan stänga programmet, eller gå ut ur rummet. Och att det är viktigt att berätta för en vuxen om de ser någonting som är skrämmande eller svårt att förstå.

På Väestöliittos webbplats kan man ta del av tre miniföreläsningar på svenska med Suss Åhman om hur man kan prata om sexualitet med barn. Adressen är www. perheaikaa.fi/nettiluennot och skriv in Suss Åhman i sökfältet.

”

Jag förstår att föräldrar kan få en chock när barnet kommer hem med Hem och skolatidningen i väskan och frågar om porr.

Men jag hoppas att de tar vara på tillfället att öppna dialogen.

Enkät

Hur talar man om porr med sina barn?

Vi frågade några föräldrar. ➊ Har du pratat med dina barn om pornografi? ➋ Hur har du g jort det? ➌ Hur följer du med vad dina barn gör på internet?

Maarit Lorentz, Åbo ➊ Lite, ja. ➋ Vi har ju pratat med barnen om sex, och berättat att det också finns bilder av sex på nätet som vi inte vill att de ska se. Och att pornografi inte är samma sak som sex i det verkliga livet. ➌ Det är inget vi övervakar på något sys­ tematiskt sätt. Min 11-åriga dotter är gan­ ska känslig till sin natur, och kommer of­ ta självmant till mig och berättar om det är någonting hon tycker är obehagligt. Jag li­ tar på henne. Men det är klart att jag säger till om jag ser att barnen tittar på någonting olämpligt. Senast diskuterade vi vissa mu­ sikvideor på Youtube.

Mark Kilmer, Helsingfors

Jånna Koivunen, S:t Karins

➊ Ja, definitivt. ➋ Jag har försökt förklara hur porr fokuse­

➊ Jo. ➋ Jag har själv gått Folkhälsans Sexsnack-

rar känslor, som är normala och hälsosam­ ma, på en själv i stället för på en relation, vilket jag inte tycker är hälsosamt. Jag har jämfört det med spel. Det kan vara roligt att spela med vänner, men att det kan bli så uppslukande att man ignorerar sina vän­ ner och bara spelar. Att porrberoende kan få dem att känna sig ensamma och må dåligt. ➌ Vi använder en mobilapp som låter oss se hur våra barn använder nätet. Ibland tittar vi igenom webbhistoriken tillsammans, in­ te bara på grund av pornografi, utan för att vi är intresserade av vad de läser och tittar på. En gång gav det oss tillfälle att prata om en youtuber med antisemitiska åsikter.

utbildning, och en gång satte jag mig riktigt ner med mina barn och gick igenom mate­ rialet också med dem. Jag tror att de var 10 och 11 år gamla då. Jag jämförde pornogra­ fi med actionfilmer och förklarade att på samma sätt som slagsmål och biljakter fej­ kas och överdrivs på film motsvarar porno­ grafi inte heller verkligheten. ➌ Smarttelefonerna gör det definitivt myck­ et svårare. Ännu för några år sedan, före alla hade smarttelefoner, var det lätt att kolla på familjedatorn vad barnen hade googlat och vilka nätsidor de hade besökt. I dag är mi­ na tonåringar redan så stora och förhopp­ ningsvis förnuftiga att jag litar på dem.

Kattmusikalen

PELLE SVANSLoS Anneli Mäkelä–Ilkka Kuusisto–Lars Huldén Regi: Mika Fagerudd tor 8.6 lör 10.6 sön 11.6 mån 12.6 tis 13.6 ons 14.6

kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19

tor 15.6 lör 17.6 sön 18.6 mån 19.6 tis 20.6 mån 26.6

kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19

tis 27.6 kl. 19 ons 28.6 kl. 19 tor 29.6 kl. 19 lör 1.7 kl. 17 sön 2.7 kl. 17

Biljettpriser: Barn 8 euro (4–12 år), vuxna 15 euro (13 år –), specialpris för grupper. BILJETTER: www.netticket.fi fr.o.m. 15.3.2017 INFO & BILJETTER via EBUF: tfn 050 406 4244/Martina Gardberg, vard. kl. 9–16 040 510 3345/Iwe Ekström, producent, www.ebuf.org

29.9.2017

Finns sommarteater i Esbo 2017 Hem & skola • 2/2017 •

11

Foto: Petter Cohen

✏ plockAT

av Malin Wikström

Nya avsnitt av Bladen brinner ■■Den svenska podden Bladen brinner har fortsatt under våren. I vårens avsnitt kan man bland annat höra om hästböcker, en intervju med författaren Ulf Stark, om illustratörers skaparångest och en diskus­ sion om filosofi.

Bladen brinner är en podcast för vuxna om littera­ tur för barn och unga. Den görs av läraren och för­ fattaren Johanna Lindbäck och journalisten och för­ fattaren Lisa Bjärbo.

Läger för ombildade familjer

Projektet Mer än ord samlar in erfarenheter

■■Barnavårdsföreningens projekt för ombildade fa­ miljer, Pussel, ordnar två läger under våren och som­ maren. Den 20 till 21 maj ordnas ett läger för ombil­ dade familjer i Vasa, och den 5 till 8 juni ordnas ett dagsläger i Grankulla för lågstadiebarn som lever i en ombildad familj.

Pussel är ett projekt inom Barnavårdsföreningen som erbjuder lättillgängligt och kostnadsfritt stöd på svenska till familjer i hela Finland. Verksamhe­ ten riktar sig till barn, ungdomar och vuxna i famil­ jer där föräldrarna har separerat, barn, ungdomar och vuxna som lever i en ombildad familj, till nät­ verk kring skilsmässo- och ombildade familjer och till personal som möter de här familjerna i sitt yrke.

Mer information finns på www.bvif.fi/pussel

■■Har du känt oro för att ditt barn inte utvecklas el­ ler beter sig som ”alla andra”? Kanske ditt barn re­ dan har lotsats vidare mot utredningar eller har fått en diagnos. En webbsida för föräldrar som nyss fått besked om sitt barns funktionsnedsättning är under uppbyggnad. Vilken information skulle du vilja hit­ ta på den? FDUV:s projekt Mer än ord tar emot för­ slag och önskemål från föräldrar i hela Svenskfin­ land. Läs mer på www.fduv.fi/meranord eller kom med i projektets Facebookgrupp www.facebook.com/ groups/projektetmeranord/. Projektet förverkligas i samarbete med Autism- och Aspergerförbundet, Folkhälsan Välfärd, Kårkulla samkommun och Hem och Skola. Projektet finansieras av Social- och hälso­ organisationernas understödcentral, STEA.

Folkhälsan erbjuder talterapi också i Vasa med omnejd ■■Folkhälsan börjar erbjuda talterapi i Folkhälsan­ huset Wasa. Talterapeuterna åker också runt till kli­ enter som finns mellan Närpes i söder och Oravais i norr. Klienterna kan finnas i skolor, daghem och på boenden, talterapeuterna gör också hembesök. De gör utredningar, ger individuell terapi eller gruppte­ rapi, enligt behov. FPA, Korsholm, Vörå, Vasa och Va­ sa sjukvårdsdistrikt har avtal om betalningsförbin­ delse med Folkhälsan Rehab Wasa.

Sedan tidigare erbjuder Folkhälsan talterapi i hu­ vudstadsregionen, i Åboland och i Jakobstad med omnejd.

12

• hem & skola • 1/2017

Unga Teatern sätter upp Mördarens apa

■■Den andra säsongen av den finlandssvenska webbtv-serien Estrids bokklubb börjar sändas i slutet av augusti.

Estrids bokkblubb handlar om böcker och barns läsande ur barnens eget perspektiv, och i den nya säsongen är Milo Laurent (bilden), 10 år, ny pro­ gramledare tillsammans med Estrid Airas, 11. Bar­ nen intervjuar författare och illustratörer till de mest populära aktuella barnböckerna. En bokklubb, bestående av barn, diskuterar böckerna och illustra­ tionerna inför intervjuerna.

I den andra säsongen deltar författarna och illus­ tratörerna Tove Appelgren (bilden), Maija Hurme, Malin Kivelä, Minna Lindeberg, Kasper Strömman, Anna Härmälä, Sanna Tahvanainen och Martin Wid­ mark.

■■Unga Teatern sätter upp den populära barnboken Mördarens apa, skriven av författaren Jakob Wege­ lius, som pjäs på Lillklobb i Esbo. Urpremiär för pjä­ sen blir det den 9 september 2017. Pjäsen spelas på Lillklobb i september och oktober, därefter spelas den också på Victoriascenen i Helsingfors i januari 2018. Arn-Henrik Blomqvist står för regi och drama­ tisering och på scenen står Ylva Edlund, Mika Fage­ rudd, Daniela Fogelholm, Paul Olin, Frank Skog och Kristian Thulesius. Pjäsen riktar sig till barn över 7 år.

Mördarens apa är en fristående fortsättning på Legenden om Sally Jones, som kom 2008. Mördarens apa har belönats med Augustpriset 2014 och Nordis­ ka rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2015.

Foto: Nina Nordström

Estrids bokklubb tillbaka med ny säsong

Skolbiblioteken viktiga för elevers lärande ■■Enligt en ny svensk rapport, som publicerats av Kungliga biblioteket i Sverige inom ramen för den nationella biblioteksstrategin, spelar skolbibliote­ ken en viktig roll för elevernas lärande och presta­ tioner. Cecilia Gärdén vid Bibliotekshögskolan i Bor­ ås har gjort utredningen och skriver i rapporten att ”många års tvärvetenskaplig internationell forsk­ ning visar att bemannade skolbibliotek som samspe­ lar nära med ämnesundervisningen kan ge väsent­ liga bidrag till elevers lärande”. En lång lista på un­ dersökningar som visar på skolbibliotekens betydel­ se citeras, och i rapporten slås fast att flera studier visar på att välfungerande skolbibliotek med kvalifi­ cerad och motiverad personal bidrar till att eleverna blir kapabla och entusiastiska läsare.

Krisjouren för unga föreläser i skolor

Lätt att öka elevernas skolglädje

■■Krisjouren för ungas samarbete med skolor fort­ sätter under 2017. Krisjouren erbjuder både föreläs­ ningar och workshops i skolor och det är möjligt att göra studiebesök på Krisjouren. Personalen på Kris­ jouren kan också bjudas in till föräldramöten. Skol­ kontakterna sköts av den skolansvariga krisarbeta­ ren Oscar: oscar.lehtinen@helsinkimissio.fi.

Vem som helst mellan 12 och 29 år kan vända sig till Krisjouren för unga, som erbjuder avgiftsfritt och konfidentiellt samtalsstöd för unga och unga vuxna samt deras familjer. Krisjouren finns i Helsingfors, men man kan ta kontakt med jouren oavsett var i landet man befinner sig, på krisjouren@helsinki­ missio.fi. Jouren är en del av Helsingfors Mission, som är en organisation inom den sociala sektorn.

■■En doktorsavhandling vid Lapin yliopisto visar att positiv pedagogik har positiva effekter på elevernas upplevelse av skolglädje och arbetets meningsfullhet.

Det är Eliisa Leskisenoja som i sin avhandling Vuosi koulua, vuosi iloa: PERMA-teoriaan poh­jautuvat luokkakäytänteet kouluilon edistäjinä visar att man med små medel kan öka elevernas skolglädje.

Läraren är i nyckelposition då det gäller att ska­ pa välmående och en positiv stämning i klassen.

Les­kisenoja har tillämpat den positiva psykolo­ gins grundare, Martin Seligmans, teori i en skol­ klass. Med positiv skolgång menar Leskisenoja inte att sänka ambitionsnivån, utan att läraren kan göra skoldagarna inspirerande och roliga genom omväx­ lande arbetsmetoder, som stärker gemenskapen.

Hem & skola • 1/2017 •

13

Fråga juristen

Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga som du vill ha svar på – mejla redaktor@hemochskola.fi

Får skolan ta betalt av eleverna?

Fråga: När mitt barns skola har vin­ tersportdag får man välja mellan att åka terrängskidor eller slalom. Det kostar att åka slalom, och eleven måste själv beta­ la trots att det sker under skoltid. Är det rätt att ta betalt av eleverna, då grund­ skolan ska vara gratis?

Undrande förälder Svar: Var och en som är i läropliktsål­ dern har grundlagsstadgad rätt till av­ giftsfri grundläggande utbildning. Ele­ verna har därför rätt att varje arbetsdag få läroplansenlig undervisning utan att det kostar något. Grunderna för läropla­ nen innehåller inte detaljerade bestäm­

melser om exakt vilka idrottsgrenar som ska utövas, utan det handlar snarare om att eleverna ska lära sig att röra på sig ute i naturen, i snö och på is.

Om man erbjuder flera läroplansenli­ ga alternativ är det möjligt att ta en av­ gift motsvarande självkostnaden för vis­ sa aktiviteter så länge det finns fullvär­ diga alternativ som inte kostar. Eftersom slalom förutsätter utrustning som skolan normalt inte har tillgång till måste man hyra den på plats i den mån eleverna in­ te kan eller vill ta med egen utrustning, och också liftkort kostar. Vanliga längd­ skidor är däremot sådan utrustning som det typiskt finns tillräckligt av i skolans

ägo för att täcka behovet.

För att det ska vara okej att ta en avgift för vissa aktiviteter måste deltagandet i dessa aktiviteter vara frivilligt. De olika aktiviteter som erbjuds måste också vara något så när likvärdiga: alla elever får åka på samma vintersportdag och ta del av den gemensamma upplevelsen, men vil­ ken gren de utövar kan variera. Det skul­ le däremot vara en helt annan sak om al­ ternativen till exempel var att antingen betala för att åka på vintersportdag där alla åker slalom och grillar korv eller att stanna i skolan och ha vanliga gymnas­ tiklektioner.

Söker du efter sommarläger eller sommaraktiviteter för dina barn?

5QOOCTMQORCUUGP Ƃ

presenterar svenskspråkiga kurser, läger och andra aktiviteter under sommaren för barn och unga.

Gå in på UQOOCTMQORCUUGP Ƃ och följ med vad à B `iÀ -Ûi à w > ` à >Àt

SOMMARKOMPASSEN.FI

14

• hem & skola • 2/2017

”

Kolumn

Utvilade hjärnor som orkar tänka. Utvilade hjärnor som orkar prestera. Och när vilar hjärnan? När det är tyst.

Den värdefulla tystnaden ■■”Finns det i din skola ett ställe dit man kan gå om man vill ha det tyst på rasterna?” frågade jag min son. ”Ja”, svarade han så där fåordigt som bara tonårspojkar kan. Glatt överraskad ville jag naturligtvis veta var detta ut­ rymme fanns. ”Man kan stå i trappan längst bort i korridoren.” Samtidigt lät han med sitt tonfall mig förstå att tystnad inte är något som prioriteras under de korta raster eleverna har till sitt för­ fogande. Åtminstone inte av honom.

Men denna trappa borde vara smockfull. Forskning visar nämligen att möss som två timmar per dag vistas i ett tyst ut­ rymme utvecklar nya hjärnceller i hippocampus, den del av hjärnan som associeras med minnen, känslor och inlärning.

Tystnaden hjälper nya celler att förvandlas till nervceller och förstärker aktiviteten inom hippocampus, vilket bland annat främjar inlärningen. Sätt detta i relation till Kerstin Lillhan­ nus-Wikmans uttalande på en föreläsning kring morgonda­ gens arbetskraft om att friska hjärnor kommer att bli en brist­ vara i framtidens företag. Fokus ligger inte längre på effekti­ va och kreativa hjärnor. Nej, fokus ligger på friska, effektiva och kreativa hjärnor. Utvilade hjärnor som orkar tänka. Utvi­ lade hjärnor som orkar prestera. Och när vilar hjärnan? När det är tyst.

Skolan är inte tyst. Våra undervisningsmiljöer är inte tys­ ta, våra undervisningsmetoder är inte tysta, våra raster är in­ te tysta. Så var finns tystnaden? Hemma? Kan du direkt tän­ ka på en tidpunkt (förutom när familjen sover) eller en plats i ditt hem som är tyst?

Frågan blir om vi varje dag, på samma sätt som vi försöker uppmuntra motion, undvika socker och få barnen i säng i rätt tid, borde lära dem att mer naturligt söka tystnaden? Borde vi, på samma sätt som vi inför skärmtid, införa tystnad? Bor­ de vi diskutera fördelarna med att inte ständigt gå omkring med hörsnäckor i öronen? Studier har nämligen visat att någ­ ra minuters total tystnad är mer avslappnande och spän­ ningsbefriande än till och med avslappningsmusik. Barn och vuxna som inte har möjlighet att stänga ute oönskat ljud har en större mängd stresshormoner i kroppen, en högre mus­ kelspänning i kroppen och högre blodtryck. Få av oss klarar

av, såväl medvetet som omedvetet, att slappna av i en miljö full av (o)ljud.

I tystnaden slappnar vi av. Nu kan­ ske någon tänker att hen minsann inte mår bra när det är tyst, att tystnaden tvärtom står för nå­ got onaturligt och skrämmande.

Tänk att många av oss har vant oss av med något så natur­ ligt som tystnad. Tystnaden har blivit onaturlig. Så till den milda grad onatur­ lig att John Cages mu­ sikkomposition som i sin helhet består av fy­ ra minuter och tretti­ otre sekunders tyst­ nad (därav nam­ net 4’33’’) har blivit världsberömd.

Jag tror att da­ gens naturliga avsaknad av tyst­ nad ligger bakom många problem i skolan och samhäl­ let. Jag tror att nå­ got så naturligt som fler tysta rum kan göra oss mer utvila­ de, friska, koncentre­ rade, kreativa, vänli­ ga, glada och lyckliga.

Den stora frågan i dag är dock … står vi ut med tystnaden?

Maria Österåker författare och förälder

Hem & skola • 2/2017 •

15

”Miljön är det e hotet vi har”

16

• hem & skola • 2/2017

enda

Profil Namn: Pekka Strang. Ålder: 39.

Utbildning: Magister i teaterkonst.

Familj: Hustru och tre söner.

Bor: Norra Helsingfors.

Yrke: Skådespelare.

Hobby: Cykling.

➜ 17

Hem & skola • 2/2017 • Läs mera

Intervju

Skådespelaren och trebarnspappan Pekka Strang har stått i rampljuset den här våren i och med filmrollen som Finlands gayikon Tom of Finland. Men Strang tror inte att homosexualitet är en stor fråga för den generation som nu växer upp, däremot är miljön det.

Marcus Rosenlund, text och foto

E

tt kafé i södra Helsingfors, ett stenkast från Observato­ riebacken där Touko ”Tom of Finland” Laaksonen brukade söka herrsällskap i sin ungdom. Också jag har kommit hit för att träffa en man, Pekka Strang heter han.

Han skiner ikapp med vårsolen som glitt­ rar bland isflaken ute mot Sveaborg, och han har råd att skina. Det går bra för den 39-årige skådisen och före detta Lillan-che­ fen. Filmen Tom of Finland som handlar om, ja, gissa vem, fick tummen upp av kri­ tikerna och de flesta tycks vara överens om att Strangs rollprestation som Touko Laak­ sonen är det bästa med hela filmen.

Humöret blir ju inte sämre av att den jämställda äktenskapslagen trädde i kraft bara för ett par veckor sedan. Inte för att det berör Strang personligen, han är gift sedan länge och har tre söner (13, 9 och 3 år) men det är en principsak.

– Det handlar ju inte bara om rätten att få gifta sig. Det handlar om en legitimering av människovärdet.

Strang tror att Touko Laaksonen kanske inte skulle ha gift sig om han hade fått chan­ sen, men pappa blev han i alla fall aldrig.

– Nä, säger Strang, han hade syskonbarn och brorsbarn som älskade honom över allt, jag har träffat dem och de sade att han var deras absoluta favoritfarbror.

Ny öppenhet Har Strangs egna barn sett Tom of Finlandfilmen?

– Äldsta sonen och hans kompis var på väg för att se den, men sedan gick de och såg Kong i stället. Jag har inte tagit med dem, för det skulle vara lite pinsamt, bara att jag skulle vara med i salen skulle vara lite, det där … men sonen har nog sagt att han ska gå i något skede.

Hur förhåller sig Strang då till att bar­

18

• hem & skola • 2/2017

nen ser på när pappa pussar en annan man, undrar jag.

– Deras värdegrund är så pass stabil att de ser nog ingen skillnad mellan det och att pappa pussar en massa kvinnor på tv. Det kan hända att det senare till och med är svå­ rare för dem, för de skulle kanske relatera till sin mor då, till skillnad från att relatera till en arbetskompis.

Strang menar att det här inte är någon stor fråga nu längre, speciellt inte för den generationen. Varken i skolan eller hem­ ma.

– Jag påstår inte att världen skulle ha för­ ändrats över en natt, men jag märker helt klart på hur de här frågorna behandlas, bå­ de på lärarhåll och i nyheterna och sedan också hur barnen diskuterar sinsemellan.

Där finns en medvetenhet och en öppenhet som ser helt annorlunda ut än då jag gick i skolan på åttiotalet.

” En sak som jag brukar göra är att jag brukar sätta mig på bakgården och stirra.

Eller på den tiden när Touko Laaksonen sökte män att ha en intim stund med i par­ ken här intill, tänker jag. Kanske, trots all ondska i världen, vi ändå lämnar en lite bättre värld åt våra barn?

– I det här hänseendet, definitivt. Egent­ ligen tycker jag att man kunde börja använ­ da tiden till att diskutera viktigare saker, som miljöfrågor, som är det enda egentli­ ga hotet vi har, jag menar, flyktingpolitik

är en bisak, för att inte tala om språkfrågor.

Sånt här jåmsar man om år efter år, samti­ digt som man bara behöver titta ut genom fönstret för att inse att det håller på att ske en otroligt stor förändring.

Ta med jobbet hem Pekka Strang som familjefar då, hurdan är han? Händer det när man är skådis att rol­ lerna blir på när man går hem?

– Man är ju alltid sig själv så inte blir man plötsligt någon annan, men håller du på med ett större rollarbete börjar det på­ verka dig på något plan. Gör du en jävlig typ så måste du ju undersöka de sidorna av dig själv. Filmar du i tolv timmar och jobbar med de här känslorna, är det inte så att det klipper av direkt när du kommer hem, jag har ofta märkt att jag har varit burdus eller haft dåligt temperament då. Eller tvärtom, om jag har gjort en snäll roll så har jag va­ rit lite extra överseende där hemma. Men det är fråga om små skiftningar, och efter en tid så ebbar det ut.

Folk som jobbar inom kreativa branscher tycks ofta gilla relativt monotona, repetiti­ va fritidssysslor som att måla en vägg eller slipa en båt, så man kan koppla av hjärnan.

Har Strang någonting sådant som han an­ vänder för att zooma ut ett tag?

– Jag önskar att jag hade. Jag lagar mat dagligen, och det är ganska meditativt, man får inte komma och störa mig då. Heta pan­ nor och knivar och sånt där. En sak som jag brukar göra är att jag brukar sätta mig på bakgården och stirra. Det gjorde jag mycket förra våren mellan inspelningsdagarna. Det började med att jag köpte en gammal Nokia som man inte kunde läsa annat än sms med, inte ens lyssna på musik. Plötsligt märkte jag att jag hade en massa tid att göra ing­ enting. Så står man där och stirrar. Och det var ganska skönt. Nu har jag återgått till det gamla, men jag har tänkt att jag nog ska ta en till sådan där kur i något skede.

Hit till Observa­ to­rie­backen brukade Touko ”Tom of Finland” Laaksonen kom­ ma för att söka sällskap, berättar Pekka Strang.

Hem & skola • 2/2017 •

19

Recept

Müsli 4 dl 4 dl 1 dl 1 dl 1 dl 2 dl

1 dl 2 dl

3

havreflingor rågflingor vetekli solrosfrön pumpafrön nötter (t.ex. valnöt, pekannöt, hasselnöt, paranöt eller cashewnöt) mandelflarn torkade frukter (t.ex. russin, aprikos, fikon, dadlar, äpple, plommon, päron) msk flytande honung

1. Sätt ugnen på 175°C. 2. Krossa eller hacka nötterna i en matberedare eller med en mortel.

3. Sätt bakplåtspapper på en ugnsplåt.

4. Lägg flingor, vetekli, frön, de hackade nötterna och mandelflar­ nen på ugnsplåten.

5. Häll honungen jämt över blandningen, och blanda alltihop med hjälp av två matskedar.

6. Rosta i ugnen ungefär 15 minuter. Rör om då och då så att ing­ enting blir bränt.

7. Under tiden kan du skära den torkade frukten i små bitar.

8. Låt müslin svalna ordentligt när den är färdigt rostad. Blanda i den torkade frukten.

Tips Välj sådana ingredienser som du tycker om för müslin.

En sats blir ungefär 1 liter müsli. Det lönar sig att göra en större sats och förvara müslin i en burk med lock, men kom ihåg att låta den svalna ordentligt först.

Vispgröt 1 l 1,5 dl 3 dl 1,5 dl 1 nypa

vatten mannagryn lingon socker salt

1. Koka upp vattnet i en kastrull.

2. Vispa i mannagrynen och en nypa salt då vattnet börjar koka.

Vispa ordentligt med en handvisp så att det inte blir några klumpar.

3. Koka gröten på medelvärme i 10 minuter och rör om ibland med en träslev. Var försiktig så att gröten inte fastnar i botten av kastrullen.

4. Mosa bären i en mixer eller med en stavmixer.

5. Då gröten har kokat färdigt, häll i bärmoset och sockret och rör om.

6. Stäng av spisen och lyft kastrullen åt sidan. Häll gröten i en stor skål och låt den kallna ordentligt, i ungefär en timme.

7. Vispa gröten pösig med en elvisp. Servera med kall mjölk.

Tips! Du kan bra göra vispgröten av andra bär än lingon, t.ex. av jordgubbar, blåbär, svarta vinbär eller röda vinbär. Om du använ­ der söta bär så som jordgubbar eller blåbär räcker det bra med endast ½ dl socker.

Recept: UngMartha

20

• hem & skola • 2/2017

Tips Du kan bra göra vispgröten av andra bär än lingon

Lägerskola i naturen Gemenskap, upplevelser, äventyr

För allt du bryr dig om

Naturskolan Uttern erbjuder lärorik uteundervisning för er lägerskola.

Har du något som är extra viktigt och speciellt för FKI" 7KNNUCOOCPU ŭZCT XK FGP D¢UVC H´TU¢MTKPIUlösningen. Bekanta dig med våra försäkringar på YYY HQNMUCO ŭ

Ta kontakt och hör mer!

045 880 4480, lagerskola@naturochmiljo.fi www.naturochmiljo.fi

TYTYRIELAMYSKAIVOS.FI

visitlohja.fi

Hem & skola • 2/2017 •

21

Projekt

Var snäll mot dig själv och dina barn

V

ad handlar tidsbrist om? Mås­ te man vara så sträng mot sig själv?

– Vi vill vända svårigheter­ na till något positivt. Man kan tänka att ju mindre jag gör desto mera får jag gjort, sä­ ger grupphandledaren Nina Hongell-Ekholm.

Sedan hösten har hon, tillsammans med forskningsledaren Åse Fagerlund, lett kur­ ser i Helsingfors och Åboland. Målet med kurserna är att ge föräldrarna verktyg att bättre handskas med sig själva, sina barn och sin vardag.

– Föräldrar har mycket krav på sig i dag.

Arbetet tar mycket tid och kraft och många tycker att de varken har tid för sig själva, för varandra eller för barnen. Signalerna i hjärnan far hela tiden hit och dit och man är ovan vid att stilla sig. För en del är till och med fem minuters medveten närvaro med sitt barn en utmaning. Många känner sig också osäkra i sin föräldraroll, säger Åse Fagerlund.

Tänk omtänksamma tankar Föräldrarna träffas åtta gånger under kur­ sens gång. Varje träff har ett tema så som medveten närvaro, styrkor eller att ta vara på positiva känslor. För att förankra inne­ hållet i vardagen med barnen får föräldrar­ na uppgifter att göra hemma, mellan kurs­ tillfällena. Alla föräldrar gör också en egen hälsokartläggning före och efter kursen för att utvärdera gruppens effekt. I den ingår en kartläggning där man mäter stress, åter­ hämtning och välbefinnande.

Under kursen lär sig föräldrarna att stan­ na upp och fundera på sitt förhållningssätt till sig själv och sina nära.

– En övning går ut på att tänka omtänk­ samma tankar om sig själv och sina barn.

Forskning visar att det faktiskt kan stärka immunförsvaret om man gör det regelbun­ det. Inom forskningen i positiv psykologi har man gjort en kartläggning av den goda människan. Under kursen försöker föräld­ rarna, bland annat genom ett styrketräd hit­ ta styrkorna i sig själva och sina barn. Varje

Att stärka det goda och medmänskliga – det handlar positiv psykologi om.

Folk­hälsan har startat tre pilot­projekt som involverar föräldrar, barn och skolpersonal för att stärka barns välbefinnande genom metoder i positiv psykologi.

Tua Ranninen, text och foto

22

• hem & skola • 2/2017

Fakta Positiv psykologi handlar om att främ­ ja positiva känslor och upplevelser, mening, engagemang, prestationer och positiva relationer.

I de nya läroplansgrunderna betonas vikten av att skapa goda förutsättning­ ar för elevernas växande och välbefinnande.

Positivt föräldraskap strävar efter att öka föräldrarnas medvetenhet om sina egna och sina barns styrkor i vardagen, att öka föräldrarnas förmåga till medveten närvaro med sina barn samt öka förmå-

familjemedlem har en gren och på bladen skriver man upp vars och ens styrkor. Vid roten finns familjens värderingar.

Lyssnar bättre Åse Fagerlund medger att det är svårt att bryta vanor och tänkesätt.

– Men med små steg, motivation och hemuppgifter händer det saker småning­ om. Genom att fundera på vad man vill med sin familj, vilka värderingar man har och hur man vill tänka tillbaka på sin familj om några år, tror jag att man ändrar lite på sitt sätt att tänka och vara, säger hon.

– När ungefär halva tiden hade gått såg jag en stor förändring i gruppen. Föräldrar­ na blev lugnare, mindre stressade och kän­ de sig bättre till mods, säger Nina Hong­ ell-Ekholm.

Harriet och Jonas Sjöroos är väldigt nöjda över att de anmälde sig till kursen.

– Både på dagis och rådgivningen kunde man utbyta tankar kring fostran med andra vuxna, men sedan tog det slut och man har känt sig ganska ensam många gånger. Här har vi diskuterat mycket med de andra. När man ser att andra har det på samma sätt, blir problemen med ens mindre, säger Har­ riet Sjöroos.

– Jag har blivit lugnare och börjat foku­ sera mera på det positiva. När det nu upp­ står en situation stannar jag upp, funderar och avvaktar och säger inte genast nej eller blir irriterad som förut. Jag lyssnar bättre på barnen och har fått en del verktyg för hur jag skall gå tillväga, säger Jonas Sjöroos.

Han tycker att omgivningen ställer stora krav på hur man skall vara.

– Man hamnar i tankefällor. Man vet att det inte alltid är så lyckat hos andra, men tror i alla fall att det är det. Livet är gans­ ka krävande i sig. Vi har försökt skala bort mycket, men ändå snurrar tankarna kring vad allt man borde.

– Man vill göra allting rätt och vill in­ te misslyckas, men vet inte alltid hur man skall gå tillväga. Men här jag har lärt mig att man får vara snäll mot sig själv, säger Harriet Sjöroos.

gan att uppmärksamma både sina egna och barnens behov.

Folkhälsans studier involverar föräldrar, elever samt skol- och eftispersonal. Tanken är att engagera alla att använda metoderna och förankra programmen i skolans och familjens vardag.

På basis av resultaten av studierna sammanställs ett helhetsprogram för en skola i välbefinnande. Manualer skapas med elever, föräldrar och skola.

Syftet är att sprida programmet till skolor över hela Svenskfinland.

Åse Fagerlund och Nina Hongell-Ekholm betonar vikten av att se sina egna och sina barns styrkor och goda sidor.

Harriet och Jonas Sjöroos har tack vare kursen börjat fokusera på det positiva i familjen och på att inte gå på autopilot i umgänget med sina barn.

Hem & skola • 2/2017 •

23

Skolprojekt

Isabella Levonen, Jonne Raitala, Teddy Backman, William Bergman, Marek Berg och Walton Atrila utvecklar sina affärsidéer.

Tisdagen den 7 mars blev en annorlunda skoldag i Kyrkslätts gymnasium. I motsats till alla andra kvällar låstes inte dörrarna till natten. De hölls öppna för de 32 studerande som bestämt sig för att övernatta i skolan.

Lena Ray (nattvakt), text • Maria Ekman-Ekebom, foto

Blivande företagare övernattade ■■Inom ramen för skolans profileringslin­ je Ung företagsamhet ordnades en ordent­ lig kick-off, ett UF 24h-läger. Lägret funge­ rar som en introduktion till kursen UF Ett år som företagare och till skolans företa­ garlinje.

Vi startade redan klockan 17 på efter­ middagen. Vinterns sista snöstorm rasade utan­för. De blivande företagarna flyttade in i klassrummen som förvandlades till sovsa­ lar. Allt från lövtunna liggunderlag till upp­ blåsbara dubbelsängar breddes ut.

Under kvällen fick deltagarna träffa fö­ retagarna Mathias Dahlqvist och Betti-

24

• hem & skola • 2/2017

na Winqvist. Det är mycket värdefullt att få bolla sina företagsidéer med vuxna som redan arbetar inom företagsvärlden. Läger­ deltagarna handleddes också av sina skol­ kamrater, alltså av årets deltagare i kursen UF Ett år som företagare. De delade med sig sina erfarenheter och kunskaper i fö­ retagandet.

Själva arbetet bestod av att hitta på en fungerande affärsidé inklusive budget, pris­ förslag och styrelsens uppsättning. En pre­ sentation för följande dags seminarium för­ bereddes långt in på natten.

Arbetet avbröts av gemensam matlag­

ning. Det var jätteroligt att laga pizza och sallad tillsammans med 40 andra. Maten smakade gott i den mörka matsalen.

Vid midnatt var det läggdags. Förutom lärarna Maria, Marcus, Disa, Tanja och Le­ na fanns också Rafaela Nyholm från Kyrk­ slätts Ungdomsväsende på plats.

Följande morgon fanns ingen tid att ligga och dra sig. Skoldagen började som vanligt kl. 8.05. Grupperna förberedde sina presen­ tationer och gick sedan till biblioteket för att hålla slutseminarium.

Där lyssnade vi först på Marcus Kevin, företagare från Kyrkslätt, Eeva Korhonen

œ

> Â?

Mer info: Ç Ç Ç Í˜ĹŹĆľĹśĹ?Ć?ǀĂĹ?ÄžĹśÍ˜ÄŽ Anmälning pĂĽ nätet

2–9.5.2017

Stage Adaptation by DEAN PITCHFORD and WALTER BOBBIE Music by TOM SNOW Lyrics by DEAN PITCHFORD An amateur production by arrangement with R&H Theatricals Europe Ltd

Raseborgs Sommarteater presenterar

musikalen FrĂĽn 29.6 till 5.8 2017

KĂśp biljett pĂĽ webben www.netticket.fi Sommarteaterns kansli 019 241 5035 Luckan Raseborg 044 017 0176

www. raseborg.org

Fakta FÜretagar­ linjen är en antagningslinje till gymnasiet med 24 studieplatser.

i skolan frün Ung FÜretagsamhet hÜll ocksü ett an­ fÜrande.

Alla fÜretag presenterade proffsigt sina idÊer. Jurymedlemmarna rektor Maria Ekman-Ekebom, utbildningsdirektÜr Mikael Flemmich samt fÜretagaren Marcus Ke­ vin utsüg vinnare i olika kategorier.

ArrangÜr fÜr UF-lägret var lektor Tanja Ingelin som kunde konstatera att lägret va­ rit lyckat. I utvärderingen undrade flera del­ tagare redan när nästa läger kunde hüllas.

Tack till alla medverkande och ett speci­ ellt tack till Hem och Skola i Kyrkslätt fÜr delfinansiering.

Inom ramen fÜr programmet kan eleven starta upp och driva ett Üv­ ningsfÜretag under ett läsür.

Programmet bestür büde av allmänna gymnasiekurser i olika ämnen och gymnasiets egna special­ kurser inom fÜretagande.

Hem & skola • 2/2017 •

25

Aktuellt

Det sägs att hunden är människans bästa vän, men vad kan en hund göra i skolan egentligen? Frågan är avsiktligt provocerande, och Annica Keskitalo, skolhundsföretagare från Pedersöre tvekar inte då hon svarar. – Allt som inte vi kan. Åsa Broo, Text och foto

Skolhundar – stor resurs i liten förpackning

H

undar går till skolan och möter elever utan­ förutfattade me­ ningar, oberoende av papper och diagnoser, säger Annica Kes­kitalo på Finlands svenska terapihun­ dar. Hennes kollega Ann-Margret Hjulfors från Kållby håller med.

– De dömer inte hur du ser ut eller vad du har på dig, om du är ung eller gammal, ljus eller mörk, om du har lätt eller svårt att läsa. De behandlar alla lika, säger AnnMargret.

De två kompanjonerna träffades 2009 och 2013 startade de ett företag tillsam­ mans, Finlands svenska terapihundar.

Ann-Margret och Annica har båda till­ sammans med sina hundar genomgått en skolhundsutbildning i Sundsvall i Sverige, på Hundens hus. De blev färdiga med sina utbildningar 2015 och har sedan dess jobbat med elever i skolan i olika åldrar, både i lågoch högstadiet i Pedersöre kommun.

Åland som exempel Det var skoldirektör Rolf Sundqvist i Pe­ dersöre som fick inspirationen från Åland i och med att Elspeth Randelin föreläste om verksamheten på Åland på rektorsda­

26

• hem & skola • 2/2017

garna för något år sedan. Hon bjöds sen in till kommunen och fröet till skolhundsverk­ samheten var sått.

Våren 2016 hade man ett försök med läs­ hundar i årskurs 1 till 6 med elever som behövde öva läsningen i olika skolor i Pe­ dersöre.

– Vi fick så bra feedback från föräldrar som märkte att barnet var glatt efter bara några gånger med hunden. Och så gick ryk­ tet och personal i Sursik skola hörde av sig och ville också prova på verksamheten, be­ rättar Sundqvist glatt.

Rasthundsverksamheten föddes, och blev en succé i högstadiet och lockade många elever, upp till 20–30 stycken, trots att man inte gjorde extra reklam för verk­ samheten.

– Jag vet inte riktigt vad man ska kalla detta, säger Sundqvist. Kanske … Må gott.

Vi vet ju att många elever mår dåligt och kanske känner sig ensamma i dag, men med hunden får de bara vara, funderar Sund­ qvist.

Verksamheten har fått oväntat positiv re­ spons både från kuratorerna och eleverna.

Och efter att nämnden fått ta del av respon­ sen så vill också de att skolhundsbesöken

får en fortsättning i kommunen.

– Nu vill faktiskt också gymnasieelever ha den här verksamheten, säger Sundqvist.

Utbildade hundar Skolhundarna har utbildats och personlig­ hetstestats. Annicas hund Lowe är en samo­ jed på 5 år och Ann-Margret har två hun­ dar av rasen flatcoated retriever som båda är utbildade. Flinga är ännu ung med sina 2 år och Sandor lite på 5 år. Både Sandor och Flinga används lika ofta, men lite på olika uppdrag beroende på barnens ålder och si­ tuation. Efter att hundarna blivit godkän­ da och gått utbildningen kan de jobba bå­ de med yngre och äldre barn, men också med åldringar.

Olika elever kan få ut olika saker av att arbeta med en skolhund. Det kan vara över­ aktiva barn eller barn som behöver öva läs­ ning eller matematik. Också skoltrötta och ensamma barn kan ha nytta av att träffa en skolhund. Även barn med diagnoser kan få hjälp.

Det är alltid lärarna i skolorna som väljer ut vem som behöver få jobba med en tera­ pihund. Före hunden kommer till klassen kontrollerar man om det finns allergiska­

Linus Grankulla vill att Flinga ska titta honom i ögonen och inte på godiset som han håller i händerna, till en början nära och sen längre ifrån kroppen.

➜ Läs mera

Hem & skola • 2/2017 •

27

Aktuellt

Ann-Margret Hjulfors uppmuntrar och berömmer framför allt Linus Grankulla, då de gör olika övningar. Linus i sin tur ger instruktioner och får berömma Flinga med både ord, godis och beröring.

barn. I så fall funderar man ut lösningar, man kan exempelvis vara ute eller i speci­ ella utrymmen. Första gången träffas he­ la klassen och alla får hälsa på hunden och ställa frågor till hundföraren och hunden.

De följande träffarna blir det enskilda mö­ ten för varje elev, där fokus alltid ligger på hunden.

– Hunden är som en nyckel. Den låser upp alla dörrar och man kan alltid börja prata om hundar för alla har ett förhållande till dem, säger Annica.

Hur fungerar det?

Att terapihundarna gör skillnad vet både, Annica och Ann-Margret. Elever som delta­ git i exempelvis läshundsverksamheten be­ rättar ofta att det är en helt annan sak att läsa för en hund än för en lärare.

– Eleverna säger saker som att hunden in­ te är sträng och att de inte rättar om man läser fel, säger Annica. Detta är en lärdom vi alla kan ta till oss, fortsätter hon.

– Det här är som vilken annan terapiform som helst, allt passar inte alla och man ska inte förvänta sig att alla problem löses på en gång, säger Ann-Margret. Även om eleven kanske inte gått framåt

28

• hem & skola • 2/2017

inom något specifikt område märker ofta lä­ rare och föräldrar att något har hänt med eleven. Det kan vara allt från hållningen till att eleven kan berätta om saker de har fun­ derat på eller att de har blivit lugnare och kan koncentrera sig bättre bara efter någ­ ra träffar med en skolhund, berättar AnnMargret.

Läshundsverksamheten pågick i fyra låg­ stadieskolor i Pedersöre under hösttermi­ nen, utöver rasthundsverksamheten i Sur­ sik skola. Skolhundsverksamheten har ut­ värderats, och lärare och kuratorer har också rapporterat om sina upplevelser av verksamheten.

Positiv respons Responsen har varit överraskande positiv, också från föräldrahåll. Ann-Margret fick nyligen ett samtal av pappan Guy Grankulla, vars son Linus Grankulla har del­ tagit i läshundsverksamheten.

Linus går i Bäckby skola i Pedersöre och har träffat skolhunden Flinga fyra gånger.

Nu får han chansen att träffa Ann-Margret och Flinga ännu en gång tack vare den här intervjun.

– Först går vi och hämtar hunden, sedan

kommer vi in och börjar med kontaktöv­ ningar där Flinga ska få ögonkontakt med barnet, berättar Ann-Margret.

Därefter blir det olika övningar som att peka med nosen på post-it lappar el­ ler trampa med tassen, kasta tärning med mera. Ann-Margret påpekar att detta inte är någon krutuppfinning och att det inte handlar om att hunden ska kunna konster och trix.

– Det är närhet och kontakt som är det viktiga. Att få sitta och ha beröring med hunden. Då man rör katter, hundar och häs­ tars päls frigörs oxytocin i kroppen som gör att vi börjar må bra.

– Vi har också haft hund, men den blev biten av en huggorm och dog fast den blev opererad, berättar Lucas, medan hans hand ständigt söker sig in i Flingas päls.

Skoldirektör Rolf Sundqvist poängterar att det är viktigt att hundförarna och hun­ darna är utbildade och att man inte tar vil­ ken hund som helst till skolan. I övrig tyck­ er han att man ska våga pröva på att ha skol­ hundar som en del av skolvardagen.

– Man får gärna ta kontakt med oss om man funderar på vad vi gjort och vilka ef­ fekter det haft, säger Sundqvist.

JAKOB WEGELIUS

MÖRDARENS APA

Oändlig vals – OM KÄRLEK I NÖD OCH LUST MED TEATER NÄRA: Thomas Lundin, Annika Cleo,

Peter Hägerstrand, Julia Högnabba

MANUS: Annika Cleo || REGI : Seija Mertsärinne SÅNGER AV: Barbro Hörberg, Lars Forssell, Annika Cleo

Världsurpremiär 9 september 2017

Spelas på Lillklobb i Esbo i september och oktober 2017 och på Victoriascenen i Helsingfors i januari 2018. ungateatern.fi Tel: 09-8620 8200 Från 7 år och uppåt

Kom och upplev Lappland!

– Ordna er lägerskola hos oss.

ALLA BERÖRS av skilsmässa idag… Är det inte ens egen familj det handlar om, så är det bästa vännens, en nära släktings eller en kollegas. Många barn i en skolklass lever vecka-vecka eller varannanhelgliv med “bonusföräldrar” och nya syskon.

Vilka blindskär kunde undvikas om vi tittade på och talade om verkligheten som den ser ut idag? Tar vi föräldrar och skolan sitt ansvar?

TEATER NÄRAS AMBITION är att beröra och väcka frågor och vår

Vi hjälper gärna till med upplägg och program.

Stora allmänna utrymmen.

Förmånligt alternativ för skolklasser.

Priser från 62 euro/person/dygn. I priset ingår alltid logi och helpension med morgonmål, lunchmatsäck, middag och kvällsmål.

Bokningar & förfrågningar: 0400 126 830 info@raitismaja.fi www.raitismaja.fi

Norrvalla och Solvalla ordnar

Lägerskolor & Lärardagar

förhoppning är att barn, föräldrar, VNRO RFK GDJLVSHUVRQDO P Ŵ VNDOO möta varandra i en fördjupad dialog. Vi gör detta genom att erbjuda musikteaterföreställningarna Salias saga för 6–10 åringar och Oändlig vals för gymnasiet och vuxenpublik.

VI SAMARBETAR med Barnavårdsföreningen i Finland rf och ordnar panelsamtal i samband med Oändlig vals om så önskas.

FÖR BESTÄLLNING av föreställningarna och info kontakta oss på teaternara@gmail.com

Oändlig vals

https://youtu.be/p2hU7eD5aQQ

Norrvalla erbjuder

Solvalla erbjuder

Fina möjligheter till en variationsrik lägerskola med spännande program.

Hör av dig så skräddarsyr vi paketet just för dig.

Ordna din lärardag tillsammans med oss.

Varva din mötesdag med aktiviteter och avkoppling.

Vi erbjuder fartfyllda och spännande lägerskolor. Prova på nya aktiviteter med klasskompisarna. Pris från 110 €/person.

Starta din mötesdag i vår nya restaurang (öppnar i juni). Kombinera din mötesdag med paddling på Nouxträsket eller härlig grillstund i vår nya grillkota.

Tag kontakt: Nina Boström 050 358 4371 eller Victor Ohlis 050 345 8974, norrvalla@folkhalsan.fi.

Tag kontakt: Alexandra Kvist 044 757 8885 eller Jimmy Lindfors 040 166 2385, solvalla@folkhalsan.fi.

t

n.fi/idrot

halsa www.folk

Utbildning Ab Hem & skola • 2/2017 •

29

Läsambassadören tipsar

Katarina von Numers-Ekman är förälder, moders­ målslärare, barnboksförfattare och läsambassadör.

Här tipsar hon om tre böcker för olika åldrar.

Att läsa med de yngsta

Att läsa själv eller tillsammans

För ungdomar

Nu är det sent! och Snart blir det roligt med text och bild av Emma Ad­ båge (Rabén & Sjögren, 2015 och 2016)

Böckerna om Vesta-Linnéa med text av Tove Appelgren och bild av Salla Savolainen (Förlaget, 2016)

Älgbarnet av Meg Rosoff (Argasso bokförlag, 2014)

■■Emma Adbåges humoristiska bilder­

■■De både roliga och djupt allvarli­

böcker har mycket hög igenkännings­ faktor för både barn och vuxna. Au­ gustprisnominerade Nu är det sent! handlar om omöjligheten i att sova på beställning fast man vet att det är sent och om allt man kan hitta på för att skjuta upp sänggåendet. Uppföljaren Snart blir det roligt handlar om hur det känns när kalasförberedelserna är roli­ gare än själva kalaset och det hela inte riktigt går som man hade tänkt sig.

ga bilderböckerna om flickan Vesta-­ Linnéa och hennes familj hör till de po­ puläraste och mest översatta finlands­ svenska barnböckerna under det senas­ te decenniet. På sistone har det varit svårt att få tag i dem i bokaffärerna, men nu ges de ut i nyutgåva av Förlaget M. Hittills har Sov nu Vesta Linnéa!, Vesta-Linnéa och gosnosen samt Vesta-Linnéa och monstermamman kom­ mit ut.

■■Älgbarnet är en tunn och lättläst, men samtidigt komplex roman av den mångfaldigt prisbelönta amerikanska författaren Meg Rosoff. Berättelsen om sjuttonåriga Jess som föder en älgbebis är helt crazy och mycket humoristisk, men berättar samtidigt om hur svårt det är att vara tonårsförälder och hur det känns när livet inte alls blir som planerat. Att som läsare räkna ut hur den här historien kommer att sluta är verkligen inte lätt!

LÄGERSKOLOR PÅ ALBANUS

Hela skärgårdshavet inom vår aktionsradie med utgångshamn i Mariehamn eller till exempel Åbo.

Lärorika och intressanta äventyr till sjöss och till lands. Också kortare kryssningar.

Skeppsföreningen Albanus r.f Sjöfartskvarteret 22100 Mariehamn +358 (0)457 0450 013 albanus@aland.net

www.albanus.ax

30

• hem & skola • 2/2017

Välkommen med och njut av två oförglömliga dagar i Alberga, Esbo!

Det kommer att vara spring i benen veckoslutet 19.-20.5.2017

www.stafettkarnevalen.fi

Aktuellt från förbundet Ses på Stafettkarnevalen!

■■Förbundet Hem och Skola kommer att medverka på evene­ mangstorget under Stafettkarnevalen 19-20.5. Karnevalen ord­ nas den här gången i Alberga i Esbo. Delta i karnevalsyran och kom och hälsa på oss i vårt mässtält. Vi berättar om vad som är aktuellt på Hem och Skola-fronten och bjuder på nå­ got smått.

Hem och Skola-dagen firas i höst 29.9 ■■Som tidigare år firas den nationella Hem och Skola-dagen den sista fredagen i sep­ tember. Senaste år deltog tusen skolor i landet som valde att uppmärksamma sam­ arbetet mellan hemmen och skolan. Infor­ mation har sänts ut till skolans rektorer som kan anmäla att just er skola deltar.

Tidningen Hem & skola Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Ansvarig utgivare: Anders Adlercreutz, förbundsordförande.

Redaktör: Malin Wikström, tfn 044-7835888.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Marcus Rosenlund.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av ele­verna.

Tryckeri: KTMP, Korsholm 2017.

Upplaga: 36 000. Årgång: 44.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

Gratis sångbok till alla högstadieelever ■■Stiftelsen för självständighetsjubileets barnfond (ITLA) kommer i höst att skänka en sångbok till varje högstadieelev med anledning av att Finland fyller 100 år. Boken innehåller ord till många kända finländska sånger och en del av sångerna är på svenska. Syftet med boken är inspirera till sång och till­ fällen där både barn och äldre kan mötas i allsångens tecken.

Det finns ett elektroniskt stödmaterial för lärare som skicka­ des redan i början av året ut till skolorna.

Tack för riklig feedback om tidningen ■■Trevligt att över 120 personer ville berätta vad de tyckte om den förnyade tidningen Hem&skola. Den feedback ni gav var överväldigande positiv och visade klart att våra läsare upp­ skattar det nya magasinformatet. Tre Kånken-ryggsäckar är nu utlottade bland dem som gav respons och vinnarna har kon­ taktats personligen. Arbetet med att utveckla tidningen fort­ sätter så att läsarna också framöver upplever tidningen som läsvärd och intressant.

anders Adlercreutz ordförande

Micaela Romantschuk verksamhets­ledare

maarit westerén informatör

Malin wikström redaktör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter.

■■Förbundet Hem och Skola är en centralorganisation för för­ äldraföreningar. Vi har över 270 medlemsföreningar som ver­ kar vid svenskspråkiga skolor och dagis. Mera information finns på www.hemochskola.fi.

Gnurf

Hem & skola • 2/2017 •

31

Fem frågor

Hem och Skola-föreningen i Brändö lågstadieskola i Helsingfors har prioriterat klubbverksamheten och inlärningsmiljön i sin verksamhet, men har också bidragit med mycket annat, till exempel en väggmålning med Östersjön som tema..

Malin Wikström, text och foto

Föreningen donerade väggmålning ■■Brändö lågstadieskola är en skola med 120 elever i klasserna 1 till 6. Kitty Schulman har varit ordförande för Hem och Skola-föreningen i ett och ett halvt år.

– Sedan jag blev ordförande har vår viktigaste tanke varit att satsa på att ge eleverna meningsfull verksamhet under eftermiddagen, från det att skolan slutar tills föräldrarna kommer hem. Vi har ve­ lat satsat stort på klubbverksamhet.

– Vi har också velat ge möjligheter till en god inlärningsmiljö i skolan, eftersom resurserna är ganska små, all guldkant på tillvaron är välkommen. Det är näs­ tan alltid föreningen som betalar för al­ la bussar och nästan alla teaterbesök sko­ lan gör. Vi har också subventionerat lift­ kort när skolan har åkt slalom. I fjol när Stafettkarnevalen hölls i Vasa betalade vi största delen av utgifterna, buss och hotell och allting. Vi har skaffat materi­ al: gymnastikbollar och hörselskydd för de elever som behöver det. En jättesats­ ning var den konstgräsplan vi invigde i fjol, då skolhuset fyllde 100 år. Den har Hem och Skola finansierat helt och hål­ let. Vi har också donerat en klätterställ­ ning. Vi skulle vilja utveckla gården så att den skulle fungera bättre som en miljö för utomhuspedagogik och planerar att inreda ett uteklassrum. Vi har de ansök­ ningarna och offerterna på gång.

– Mycket av det vi gör är att ansöka om pengar, det ser jag som en av våra huvud­ uppgifter, också om det bara är ett in­ strument för att möjliggöra verksamhe­ ten. Det finns ju också så mycket fonder att söka pengar ifrån.

Hur har ni arrangerat klubb­ verksamheten?

– Vi har insett att våra resurser är be­ gränsade då det gäller hur mycket vi själva kan göra, eftersom alla föräldrar i princip jobbar. Därför har vi låtit dem som arrangerar kurserna ha hand om anmälningarna och avgifterna. Vi har sökt upp arrangörerna och sett till att de har utrymmen att jobba i och att de har försäkringarna i skick, de har fått sköta resten. Vi har fotoklubb, engelska- och

32

• hem & skola • 2/2017

Kitty Schulman, ordförande för Hem och Skola-föreningen, framför den Östersjö­ inspirerade väggmålning man donerade till skolan då skolhuset fyllde 100 år.

tyskaklubb, vi har en motions- och rörel­ se-klubb, konstklubb och seglingsklubb då det är säsong. Vi har länge försökt få en kodningsklubb, men vi har inte hittat någon arrangör för sådana på svenska. Vi hoppas att vi nästa höst också skulle ha en bollspelsklubb och en spanskaklubb.

Språkklubbarna har varit populära.

Ordnar ni annat program för elever och föräldrar?

– I veckan hade vi Duudsons antimobbnings-kampanj här, den ordnade vi tillsammans med skolans direktion och några lokala företagare. Och i maj kom­ mer vi att ha en föreläsning för föräldrar­ na med Hem och Skolas föreläsare.

– Det är mitt fel att vi inte har ordnat så mycket evenemang, sammankomster och infokvällar, men vi har haft så många enorma projekt, bland annat konstgräs­ planen, som har tagit så mycket tid. Ock­ så väggmålningen som gavs i gåva då skolhuset fyllde 100 år tog mycket av vår tid. Med väggmålningen ville vi att ele­ verna ska påminnas om Östersjön, som vi omges av här på vår ö, och att när de ser en säl på väggen varje gång de stiger in i skolhuset inser att det faktiskt finns sälar

precis här vid våra egna stränder. Vägg­ målningen har också använts i undervis­ ningen, i språk- och konstämnen.

Hur engagerar ni föräldrarna?

– En stor grej är vår julbasar, eller egentligen har vi frångått basaren och har ett stort lotteri i samband med jul­ festen. Föräldrarna är vanligtvis ganska upptagna och vi har velat ge dem som ordnar lägerskolan möjlighet att sköta själva försäljningen. Det är inte Hem och Skolas styrelsemedlemmar som står och bakar, utan klassen gör det själv. Föräld­ rarna är väldigt engagerade och alla häm­ tar lotterivinster. Folk är helt tydligt tack­ samma för det som Hem och Skola gör, vi får gott stöd av föräldrarna. Det är aldrig något problem att få folk att ställa upp för att till exempel sälja lotter.

Varför är du själv med?

– Jag är en obotlig ”föreningslivsjun­ kie”. Jag tycker att det är så jätteroligt att göra nytta, och det ger också ett socialt sammanhang på ett sätt. Mest är det för att jag tycker att det är roligt, och man ser konkreta resultat. Det har varit hemskt mycket jobb, men jag tycker att vi verkli­ gen har nått resultat.