Hemochskola 1 2017

Nr 1/2017

hem & skola

Pata Degerman – pappa och äventyrare Sidan 16

Prata med ditt barn om porr Sidan 4

Föräldrar fixade bibliotek Sidan 36

Ledare

”

Skolmiljön håller inte måttet ■■Varje dag lite över åtta pilar mina två yngsta barn ner till busshållplatsen där de stiger på bussen för att se­ dan ta sig till sin skola. Av en händelse är det samma sko­ la som jag började i för knappt 40 år sedan. Det är en me­ delstor byskola med en liten gård, några klätterställning­ ar och en skog som hundratals barn sedan femtiotalet fin­ kammat i jakt på dyrgripar: små magiska stenar eller fina käppar som man kan bygga en koja av. En god skolmil­ jö, helt enkelt. Ett ställe som jag tryggt kan skicka iväg mi­ na barn till, utan att för ett ögonblick fundera på om skol­ miljön kanske är hälsovådlig, om barnet kanske kommer hem med klåda i ögonen eller hosta för att inomhusluf­ ten är dålig.

I andra ändan av min kommun är situationen den mot­ satta. Där har vi en skolbyggnad som lider av uppenbara problem. Flera barn klarar inte av att gå i skola eftersom inomhusluften gör dem sjuka. Och de är inte ensamma om detta – man har likadana problem i hela Finland – det är inte alls ovanligt att en tredjedel av en kommuns barn går i skola i tillfälliga utrymmen eftersom skolbyggnader­ na renoveras. Ofta för andra eller tredje gången. Man ta­ lar inte utan orsak om en epidemi, så utbrett är proble­ met.

■■Vi har världens kanske bästa skola, vi har en nydanande läroplan, men vår skolmiljö håller inte alltid måttet. Det som borde vara en källa till inspiration kan i många fall vara en källa till sjukdom. Någonting som hindrar inlär­ ning, och det är inte ett litet problem.

Men det är ett problem som det är svårt att ibland hitta grundorsaken till, därför är de åtgärder man ofta gör ofta bristfälliga. En reparation följer på en annan, och proble­ men består. Vad beror de då på, är alltså den stora frågan.

Dels är det fråga om problematiska byggnadslösningar.

Vi vet att en del av de lösningar som tillämpades på 60-, 70- och 80-talen var direkt skadliga. Men det är också frå­ gan om annat – om felaktig fastighetsskötsel och felak­ tigt underhåll. Det är frågan om oklar ansvarsfördelning, om att ingen har ett helhetsansvar om fastighetens dagli­ ga underhåll. Det är fråga om frestelsen att välja den bil­ ligaste entreprenören eller planeraren när man bygger.

2

• hem & skola • 1/2017

Det kan vara fråga om att man endast gör små, kosmetis­ ka reparationer när det uppstår problem, i stället för att verkligen utreda problemens ursprung. Det kan också va­ ra fråga om en så liten faktor som att ventilationen vrids ner eller stängs av under veckoslutet, vilket lätt förvärrar situationen. Denna praxis håller man som tur nog på att frångå.

■■Samtidigt kan det vara svårt att få kommunerna att ta i problemen. Symptomen är ofta diffusa, och det kan va­ ra svårt att ställa en diagnos. Här kan Hem och Skola-för­ eningarna spela en viktig roll. Vi har kontakt med föräld­ rarna och kan samla in material om, och statistik på, pro­ blemen. Hem och Skola kan hjälpa till med bevisföringen och fungera som en budbärare mellan eleverna, familjer­ na och beslutsfattarna. Vi kan ordna informationskväl­ lar och föreläsningar som belyser problemen, eller till ex­ empel skriva insändare till lokaltidningen och den vägen tvinga fram åtgärder.

Våra barn förtjänar att glada i hå­ gen få kila iväg till en trygg, inspireran­ de skola – världens bästa skola – var­ je dag.

Anders Adlercreutz ordförande för Hem och Skola

I det här numret

Innehåll

Eleverna levererar ■■Utdelningen av den här tidning­ en är en utmaning. Det är många händer som ska komma ihåg att dela ut, ta emot, sätta i väskan, plocka upp ur väskan och slutli­ gen ge vidare till läsaren – en eller flera föräldrar. För att du som för­ älder ska få tidningen i din hand krävs att alla i kedjan gör sin an­ del. Kanske det är lättare om tid­ ningen är ett magasin: lite tjocka­ re – lite mindre risk att glömmas bort? Det var en av tankarna som vi i redaktionsrådet hade då vi vil­ le göra om tidningen. Förutom att den behövde fräschas upp ville vi göra en tidning som känns ange­ lägen och som inspirerar. Som ett led i förnyelsen utkommer tidning­ en två gånger under våren och en gång under höstterminen.

I det här numret får vi veta hur vi som föräldrar kan påverka huru­ dan skolmat som serveras i skolor­ na. Det är en bra påminnelse om att vi har val, vi kan välja att vara aktiva i en fråga som är viktig för oss. I Jakobstad saknade föräldrar­ na ett skolbibliotek, och fixa­de ett sådant – inom loppet av ett halvår.

Kanske kan artikeln om dem tjäna som ett inspirerande exempel för andra. För att tidningen ska kän­ nas viktig och värdefull hoppas jag att ni som läser hör av er och kom­ mer med tips och tankar – att ni vill vara med och påverka innehål­ let i tidningen som förhoppnings­ vis har landat i rätta händer.

Malin Wikström redaktör redaktor@hemochskola.fi

Prata om porr

4–7

De flesta barn kommer sannolikt att stöta på pornografi på nätet, därför är det klokt att prata om det på förhand, säger en expert..

Ny föreläsare

10

Katarina Alanko föreläser om skolmotiva­ tion och positiv pedagogik, och är expert på frågor som rör sexuell läggning och könsi­ dentitet.

Patrick ”Pata” DEGERMAN

16–19

Det går att kombinera yrket som upptäckts­ resande med familjeliv, säger Pata Deger­ man, nyss hemkommen från sin sjätte resa från Antarktis.

plock

14

Monster i klassen, skolmusik i Korsholm och ny app för svenskspråkiga unga.

Terrorövningar i skolan

22–24

I Frankrike är det obligatorisk för skolelever­ na att öva inför eventuella terrorangrepp.

Kolumn: anki Karhu

28

“Att vara förälder till två tonåringar är min­ sann inte tråkigt, det är som gå över ett min­ fält.”

Fråga juristen

26

Vad kan man som förälder göra om läka­ ren rekommenderar att barnet inte ska vis­ tas i skolans utrymmen på grund av starka symptom?

Åbo satsar på SKOLMATen

30

Det är viktigt med feedback från både barn och vuxna för att vi ska kunna göra skolma­ ten bättre, säger servicechef Paula Juvonen i Åbo..

Recept: BANANkaka

20

Fem frågor

35

I Oxhamns skola i Jakobstad har föräldra­ föreningen Triolen sett till att skolan fått ett skolbibliotek.

Hem & skola • 1/2017 •

3

”Pornografi är inte 4

• hem & skola • 1/2017

”

Jag förstår att föräldrar kan känna sig hjälplösa. Det är inte helt enkelt att tala med en tioåring om pornografi. Alla experter säger att man ska prata med barnen, men ingen berättar hur.

sexualfostran”

Hem & skola • 1/2017 •

5

Tips Skydda ditt barn från skadligt ma­ terial på nätet: Bekanta dig med filter och pro­ gram som spärrar olämpligt ma­ terial på nätet.

Prata med ditt barn om nät­ användning. Förklara att det finns material på nätet som är skad­ ligt för barn, och om man ser det kan man må dåligt av det länge efteråt.

Förklara hur barnet ska hand­ la när det stöter på skrämmande material: att det är bra att genast sluta titta, stänga browsern eller hela apparaten, och gå och prata med en vuxen som kan hjälpa att förstå och bearbeta det som bar­ net har sett.

Ju yngre ett barn är, desto viktiga­ re är det att surfa på nätet tillsam­ mans, i stället för att barnet gör det ensam. Äldre barn och ungdomar har ett större behov av integritet och självständighet. För i stället en fortsatt dialog med dem om ris­ kerna med internet och hur man kan vara nätsmart.

Källa: Mannerheims Barnskydds­ förbund

De flesta barn stöter förr eller senare på pornografi på nätet, av nyfikenhet eller av misstag. Det är material som i ett barns ögon kan te sig väldigt skrämmande, säger Tatjana Pajamäki från Mannerheims Barnskyddsförbund.

Pamela Friström, text och foto

6

• hem & skola • 1/2017

att sova.

– Det är svårt för ett barn att sätta ord på sina känslor, och de blir lätt ensamma med sina känslor, tankar och frågor.

När ett barn har tagit del av olämpligt medieinnehåll behöver hon eller han en vuxen att prata med, säger Pajamäki.

– Det är barnets rätt att få svar på sina frå­ gor. Vad är det som finns på nätet? Varför finns det där? Vilka känslor väcker det?

Prata på förhand Enligt Tatjana Pajamäki är pornografi nå­ gonting alla föräldrar borde prata om med sina barn redan på förhand.

– Jag förstår att föräldrar kan känna sig hjälplösa. Det är inte helt lätt att tala med en tioåring om pornografi. Alla experter sä­ ger att man ska prata med barnen, men ing­ en berättar hur.

Pajamäki har ändå några tips. Ett sätt är att ta upp det lite i förbigående när man gör någonting annat.

– Du kan be ditt barn visa ett spel eller nå­ gonting annat på sin telefon. Sedan kan du fråga om barnet vet att det finns bilder och filmer på nätet som inte är för barn.

– Man kan berätta att där också finns ma­ terial där människor är nakna, ensamma eller tillsammans. Att det är material som kan kännas spännande att titta på, men ock­ så väldigt obehagligt och förvirrande. Fråga om ditt barn någonsin stött på något sådant eller om deras kompisar har stött på det. Är det någonting de undrar över?

Pajamäki säger att man också kan kom­ ma överens om hur man gör i framtiden om barnet stöter på skrämmande material.

– Det är väldigt svårt för ett barn i lågsta­ dieåldern att rakt ut säga att ”jag såg bil­ der på nakna människor”. I stället kan man komma överens om att det räcker att bar­ net säger ”nu hände det där som vi prata­ de om då”. Då ska den vuxna kunna ta fas­ ta på den meningen.

Saknar vuxenperspektivet

A

udiovisuellt material påverkar barn på ett helt annat sätt än en enskild bild. Intryck som barn fått, till exempel av en pornogra­ fisk video på internet, kan stanna i ett barns sinne länge, säger Tatjana Pajamäki.

– Ju yngre ett barn är, desto svårare har det att hantera den här typen av intryck.

Pajamäki ansvarar för hjälptelefonlinjer­ na vid Mannerheims Barnskyddsförbund.

Förbundet tar årligen emot 30 000 samtal till sin telefonlinje för barn och unga, och en stor del av samtalen handlar om sexua­ litet eller sex.

– I de här samtalen kommer barns upple­ velser av pornografi ofta upp, säger hon.

Pajamäki betonar att Mannerheims Barn­ skyddsförbund inte tar ställning till porno­ grafi i sig, men däremot nog till vad det be­ tyder för barn.

– Där är experter ense, barn ska inte se pornografi.

Pajamäki berättar att pornografi kan väcka många motstridiga känslor i ett barn: rädsla, skam, ångest, upphetsning, nyfiken­ het och förvirring. Det kan leda till barnet blir ledset eller irriterat, vill dra sig undan, får koncentrationssvårigheter eller svårt

Pajamäki framhåller att barn inte har det perspektiv och de erfarenheter som vuxna har för att kunna bearbeta den här typen av intryck. De förstår inte att pornografi är tea­ter, att det ska sälja.

– Pornografi är inte sexualfostran. Porno­ grafi erbjuder en förvriden bild av sex, och är det den enda kanalen till information blir det också den enda verkligheten. Är ens barn intresserat av frågor kring sex och sexualitet är det viktigt att man i stället erbjuder annan, saklig information.

Bland annat på Befolkningsförbundets och Mannerheims Barnskyddsförbunds webb­ plats finns boktips och länktips. För infor­ mation på svenska kan man ta del av frå­ gor och svar kring sexualitet till exempel på Folkhälsans webbplats. Via stödtjänsten Sluta panta kan unga chatta på nätet med professionella handledare.

Hem & skola • 1/2017 •

7

Aktuellt

Ebban ska locka elever att läsa För en fast prenumerationsavgift kan elever få tillgång till Ebban, ett nyöppnat digitalt skolbibliotek. – Ebban ger en hel klass, eller skola, möjlighet att läsa samma e-bok samtidigt, säger projektledaren Erik Berglund.

Malin Wikström, text

■■För några månader sedan blev det di­ gitala skolbiblioteket Ebban tillgängligt för alla svenska skolor i Finland. Också språkbadsskolor och finska skolor som har svenskundervisning kan köpa användarrät­ tigheter till sina elever. Tjänsten hette från början E-skolan, och har utvecklats med stöd av fyra finlandssvenska fonder. Varje elev får en egen personlig inloggning, och kan läsa boken var som helst, hemma eller i skolan, på läsplatta, smarttelefon eller da­ tor. Det finns ingen begränsning på antalet böcker som eleven kan låna.

– Elever kan också bläddra i och provläsa en bok, utan att låna den. Det kan man inte om man lånar en bok till exempel via Elib, som är den bibliotekstjänst som främst

motsvarar Ebban. Alla kommuner har in­ te heller avtal med Elib, och där får använ­ daren bara låna ett begränsat antal böcker, säger Erik Berglund.

Ebban bygger på Elibs prenumerations­ tjänst för skolor, som har en friare och för­ månligare licensmodell, därför är Ebban bara tillgänglig för skolor.

Få finlandssvenska böcker När man loggar in möts man av olika kate­ gorier av böcker, man kan välja mellan äm­ nen eller ålder, till exempel böcker för 9- till 12-åringar. Man kan också välja rekommen­ derade böcker, nya böcker eller de böcker som har lästs mest.

– Vi har gjort det visuellt tilltalande för

eleverna genom att visa pärmbilderna, som – på gott och ont – har visat sig vara det sätt som barn väljer böcker på.

Ebban riktar sig till elever i åldern 6 till 19 år. En snabb koll i Ebban visar att det finns relativt få finlandssvenska böcker i bibliote­ ket, och storfavoriter som exempelvis Har­ ry Potter saknas också.

– Det är förlagen som bestämmer i vil­ ka kanaler deras böcker ska finnas. De fin­ landssvenska böcker som finns i Ebban har kommit dit för att de är utgivna på de riks­ svenska förlag som har avtal om skoldist­ ribution. Men det kommer att komma fler finlandssvenska böcker, åtminstone från ett förlag.

LANDETS BÄSTA YRKESUTBILDARE - 7 ÅR I RAD

För allt du bryr dig om

1

TILL GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

TILL YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN

hösten 2017 söker du via www.studieinfo.fi 21.2-14.3.2017.

Finns även studentplatser. www.optimaedu.fi/unga

hösten 2017 söker du via www.studieinfo.fi 15.3-5.4.2017. www.optimaedu.fi/special

VÄLKOMMEN

TRÄDGÅRDSGATAN 30, JAKOBSTAD • LANNÄSLUND 1, JAKOBSTAD • ÅMINNEVÄGEN 2A, NYKARLEBY

På turné

Har du något som är extra viktigt och speciellt för FKI" 7KNNUCOOCPU ŭZCT XK FGP D¢UVC H´TU¢MTKPIUlösningen. Bekanta dig med våra försäkringar på YYY HQNMUCO ŭ

Tre finurliga monsterforskare.

Ett klassrum. En klass.

MONSTER är ett lekfullt, interaktivt skådespel för åk 1-4.

Turnéperiod 14.2-13.4 Pris: 10 € /elev. Mer information och bokningar på viirus.fi.

8

• hem & skola • 1/2017

Barnkultur fĂśr stora och smĂĽ...

Ni missar väl inte Luckans nya satsningar fÜr barn. Vi arbetar aktivt fÜr att erbjuda vür unga publik ett sü brett utbud av kulturevenemang som mÜjligt. Välkomna in pü vür hemsida Luckan Barnkultur eller pü facebook och ta er en titt pü vad vi har att erbjuda.

BARNFESTEN

TILLSAMMANS 11.2.2017 kl. 11-15 Annegatan 30, Helsingfors cUHWV WHPD lU WLOOVDPPDQV Gn YL WLOOVDPPDQV ¿UDU Finlands 100 ür. Barnen für under festen ta del av bland annat fÜreställningar och konstverkstäder, samt multikulturella sagor och annat skoj. Barnfesten riktar sig till alla barn, dü alla arrangÜrer arbetar fÜr delaktighet och tillgänglig kultur.

0HUD LQIRUPDWLRQ KLWWDV Sn EDUQNXOWXU OXFNDQ ¿ välkomna med!

Bokklubben B.O.B.

Bokklubben B.O.B (BÜcker Och Bilder) har som syfte att Üka läsglädje bland barn och familjer. FÜr att vara medlem i bokklubben behÜvs ett medlemskort som füs i alla Luckorna runt om i Finland.

Medlemskortet är gratis och har en kampanjkod som ger medlemmarna 30 % rabatt pü Schildts & SÜderstrÜms nyaste barnbÜcker, vilka du hittar här KWWS OLWWHUDWXU VHWV ¿ VDPOLQJ ERNNOXEEHQ E R E Bokklubben B.O.B. bygger pü ett samarbete mellan Luckan barnkultur och Schildts & SÜderstrÜms.

Norrvalla och Solvalla ordnar

LĂ–RDAGSGODIS / LĂś kl. 13

4.3 SAFTSALONG: HANS OCH GRETA En rolig, fartfylld och barnvänlig version av den klassiska sagan. 5 ₏ fÜr barn, 10 ₏ fÜr vuxna. %LOMHWWHU YLD /LSSX ¿ HOOHU YLG HQWUpQ 18.3 BARNYOGA MED VIVIANNE SEEGE Under dagens verkstad für barnen bekanta sig med yoga där de i sagans värld träffar olika djur.

25.3 BOKBIO - JAGUAREN En mediefostrande pysselvarkstad baserad pĂĽ fĂśrfattaren Ulf Starks barnbok Jaguaren.

8.4 SAFTSALONG: PAR AVION 7Yn EDUQ HQ Ă€\NW HWW IUlPPDQGH ODQG 7ROHUDQV medmänsklighet, att acceptera det annorlunda. En fartfylld och humoristisk pĂĽ pjäs pĂĽ grĂśtrim. “Kaftaâ€? fĂśr barn. 5 â‚Ź fĂśr barn, 10 â‚Ź fĂśr vuxna. Biljetter via /LSSX Âż HOOHU YLG HQWUpQ 22.4 RIMJAM Rimjam är en stund med ledd rimlek som leds av tvĂĽ ordkonstnärer.

6.5 RASSEL PRASSEL POESI Barnen für skapa egna konstverk med hjälp av bilder och ord.

Lägerskolor & Lärardagar

FORTBILDNINGAR

fÜreläsningar om aktuella Ümnen och teman fÜr pedagoger, assistenter, instruktÜrer, lägerledare och andra som jobbar med barn.

Tecken som stÜd Mündagar 6/13/20/27.3 kl 14-15:30 Med Sandra Westerholm FÜreläsning om Lättläst Fredag, 24.3 kl. 13-15 Med Sabira Stühlberg FÜreläsning om regnbügsfamiljer Fredag, 21.4 kl. 13-15 Med Regnbügsankan FÜreläsning om smübarns sexualitet Fredag. 19.5 kl. 13-15 Med Susse Ingman-Friberg Alla fÜreläsningarna är gratis.

FÜr mer information VH EDUQNXOWXU OXFNDQ À

Norrvalla erbjuder

Solvalla erbjuder

Fina mÜjligheter till en variationsrik lägerskola med spännande program.

HÜr av dig sü skräddarsyr vi paketet just fÜr dig.

Ordna din lärardag tillsammans med oss.

Varva din mĂśtesdag med aktiviteter och avkoppling.

Vi erbjuder fartfyllda och spännande lägerskolor. Prova pü nya aktiviteter med klasskompisarna. Pris frün 110 ₏/person.

Starta din mÜtesdag i vür nya restaurang (Üppnar i juni). Kombinera din mÜtesdag med paddling pü Nouxträsket eller härlig grillstund i vür nya grillkota.

Tag kontakt: Nina BostrĂśm 050 358 4371 eller Victor Ohlis 050 345 8974, norrvalla@folkhalsan.fi.

Tag kontakt: Alexandra Kvist 044 757 8885 eller Jimmy Lindfors 040 166 2385, solvalla@folkhalsan.fi.

t

n.fi/idrot

halsa www.folk

Utbildning Ab Hem & skola • 1/2017 •

9

Aktuellt

Hem och Skolas nya föreläsare Katarina Alanko, jobbar till vardags som skolpsykolog i Hagelstamska skolan i Grankulla. Hon föreläser om skolmotivation och positiv pedagogik, och är expert på frågor som rör sexuell läggning och könsidentitet.

Malin Wikström, Text och foto

Katarina Alanko föreläser om hbtiq-frågor ■■Katarina Alanko föreläser inom ramar­ na för Förbundet Hem och Skolas föreläs­ ningsnätverk, och hon kan bokas främst i södra Finland. En av rubrikerna för före­ läsningarna är Utbildning för föräldrar om hbtiq-­frågor. Då får föräldrarna möjlighet att bekanta sig med frågor kring könsiden­ titet och sexuell läggning.

– Dagens föräldrar är redan ganska be­ kanta med variationer i sexuell läggning.

Det finns säkert frågor också om dem, men jag tror att det finns ännu mer frågor om könsidentitet. Mycket skulle man vinna på att öppna diskussionen med andra föräld­ rar, så att föräldrarna skulle få kamratstöd i frågor kring könsidentitet.

Hur ska man som förälder ta upp frågor kring könsidentitet med sitt barn?

– Det viktigaste är att man är respektfullt nyfiken, man kan fråga ”vad tänker du om ditt kön”, ”vilka ord skulle du använda för att beskriva det”, och ”vad menar du med det här ordet”. På så sätt förmedlar man som förälder att de orden som barnen eller den unga använder är okej, att ”vad du än upplever är du mitt barn ändå och jag äls­ kar dig oavsett”. Vi vet från forskningsre­ sultat att det att ett barn blir bekräftat som det är och inte får mycket styrning i hur det beter sig eller klär sig, det stöder bar­ net i dess utveckling, speciellt utveckling­ en av självkänslan och jagbilden. Vill man bli kallad för ett visst namn ska man få bli kallad för det.

Vad ska man som förälder inte göra då ett barn funderar på sin könsidentitet?

– Man ska inte säga att det är en fas, det är att förminska och inte se barnets be­ hov. Man ska inte tvinga ett barn att be­ te sig på ett visst sätt eller tvinga ett barn att klä sig i exempelvis kjolar till kon­ firmationsfester eller liknande, det blir jobbiga minnen i framtiden. Det är vik­ tigt att föräldrarna förmedlar att de inte

10

• hem & skola • 1/2017

”

Hem och Skolas nya föreläsare Katarina Alanko tror att många föräldrar som har frågor kring barns könsidentitet skulle vinna på att få kamratstöd av andra föräldrar.

Man ska inte tvinga ett barn att bete sig på ett visst sätt eller tvinga ett barn att klä sig i exempelvis kjolar till konfirmationsfester eller liknande.

skäms över barnet, och det tror jag att man gör om man gömmer eller försöker täcka över.

Hur kan skolan stödja ett barn i frågor som gäller sexuell läggning och könsidentitet?

– På jättemånga sätt. Skolan måste ha nolltolerans mot kränkande ord, och det är jättekämpigt eftersom de finns överallt, men man måste bara jobba konstant. Det är viktigt att ha mångfald som syns, till exem­ pel i skolböckerna. Som ung behöver man rollmodeller också i skolan. Det är viktigt att man som vuxen är öppen, till exempel om sin egen sexuella läggning, då kan man vara den rollmodell som den unga behöver.

Det ska också finnas okönade omklädnings­ rum och toaletter. Skolan ska inte använda ett språkbruk där man talar om flickor och pojkar. Skolan ska inte heller anta att någon är av ett visst kön, det kan bli jättefel.

Kirsi Siren:

LANTMUSEN OCH STADSMUSEN Regi: Kirsi Siren

STAY CURIOUS Ser du fram emot en karriär som ett eftertraktat proffs?

Hos oss avlägger du en hÜgskoleexamen inom ekonomi, teknik, media, kultur, idrott, social- och hälsovürd i en internationell miljÜ.

BesÜk DUFDGD ¿ fÜr att läsa om studielivet som väntar pü vürt grÜna campus i Arabiastranden!

arcada.ďŹ

AnsÜk 15.3.–5.4.2017

PREM 14.3. IĂ„R 2017 !

FÜreställningar pü hemmascenen pü Johannebacken i Esbo: on 15.3 kl. 10.00 lÜ 25.3 kl. 14.00 to 16.3 kl. 10.00 sÜ 26.3 kl. 15.00 on 22.3 kl. 9.30 ti 28.3 kl. 10.00 to 23.3 kl. 9.30 on 29.3 kl. 10.00 fr 24.3 kl. 9.30 lÜ 1.4 kl. 16.00 Hevosenkenkäs sagolika tolkning av berättelsen om lantmusen och stadsmusen likställer det nya och gamla, det farliga och lugna, och det välbekanta och främmande.

FĂśr barn i ĂĽldern 3 ĂĽr och uppĂĽt. Speltid 45 min.

Vi uppträder pü beställning pü daghem, skolor och andra evenemang med pjäserna; Lantmusen och Stadsmusen, Dunderdino, Guldlock och de tre bjÜrnarna, SpÜkstÜk och Kanin Dunboll.

FĂśrfrĂĽgningar och bokningar pĂĽ teaterns kontor vardagar kl. 8.00 – 16.00, tfn 09-4391 220, hevosenkenka.ďŹ , lippu.ďŹ , hevosenkenka@hevosenkenka.ďŹ

Johannebacken 2, 02200 ESBO

œ

> Â?

Mer info: Ç Ç Ç Í˜ĹŹĆľĹśĹ?Ć?ǀĂĹ?ÄžĹśÍ˜ÄŽ Anmälning pĂĽ nätet

2–9.5.2017

SÜker du efter sommarläger eller sommaraktiviteter fÜr dina barn?

5QOOCTMQORCUUGP Ć‚

presenterar svensksprükiga kurser, läger och andra aktiviteter under sommaren fÜr barn och unga.

GĂĽ in pĂĽ UQOOCTMQORCUUGP Ć‚ och fĂślj med vad ĂƒÂœÂ“ Â…B˜`iĂ€ ˆ -Ă›iÂ˜ĂƒÂŽw˜Â?>˜` ˆ ĂƒÂœÂ“Â“>Ă€t

SOMMARKOMPASSEN.FI

Hem & skola • 1/2017 •

11

Brändö gymnasium Träning för livet

HUMANT INNOVATIVT KREATIVT http://webfronter.com/natteamost/sibbogymnasium/

ǁǁǁ͘ŬƌŽŶŽďLJŐLJŵŶĂƐŝƵŵ͘Į Flyglinje Jakt och natur Musikperiod Projektresor utomlands Studieperioder i andra skolor

IB World School

12

• hem & skola • 1/2017

Trivsel, Tradition, Trygghet och Tillförsikt Fyra enkla enkla ord, ord, som Fyra som beskriver beskriver Svenska samskolan i Tammerfors Svenska samskolan i Tammerfors

Välkommen!

Välkommen!

Svenska samskolan ii Tammerfors Tammerfors Svenska samskolan Koulukatu 14 Skolgatan 14 33200 TAMMERFORS 33200 TAMMERFORS Tfn: 03-212 03-212 379 3794 www.samskolan.fi Tfn: 050 4327189

1895-201 1895-2007

Kom som du är, bli den du vill tillsammans i tiden mot framtiden

vi erbjuder:

• två antagningslinjer: Allmänna linjen Företagarlinjen • höglassig undervisning • inspirerande temakurser • mångsidig och personlig handledning Kansli tfn 040 126 9377 Rektor tfn 040 589 6913 Gesterbybågen 3 www.kyrkslattsgymnasium.com

Google Play

Så mycket mer Specialkurser i bland annat

KUNSKAP

modersmål, matematik, fysik och kemi Projektkurser i konst,

KREATIVITET WALL OF FAME!

KARRIÄR VIA

KIMITOÖNS GYMNASIUM VÅRA TIDIGARE STUDERANDE BERÄTTAR

Se länk

Wall of Fame

drama, musik och rörelse

Möjlighet att delta i internationell kulturresa, samt läger i hemlandet och utomlands

SJÄLVKÄNSLA

Studera i en tvåspråkig miljö med gemensam elevkår

Anta nya utmaningar och överträffa dig själv!

www.steiner.fi/gymnasiet Hem & skola • 1/2017 •

13

✏ plockAT

av Malin wikström

192

klasser i årskurs 5 fick i januari sammanlagt 2 000 böcker, tack vare samarbetet mellan Förbundet Hem och Skola och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd. Klasserna fick bokpaket med tio böcker, speciellt utvalda för att passa elvaåriga elever. Tanken är att böckerna ska bidra till barnens läsintresse, och att också föräldrarna involveras i att stödja läsningen. Det är läraren i årskurs 5 som har kunnat ansöka om bokpaket i de skolor där det finns en föräldraförening som är medlem i Förbundet Hem och Skola.

Ny mobilapp ska hjälpa unga att få stöd

Skolmusik 2017 lockar rekordmånga

■■En ny mobilapp, Unginfo, som riktar sig till svenskspråkiga unga i Nyland, ska göra det lätta­ re att snabbt och smidigt hitta svenskspråkiga stöd­ tjänster. Syftet med appen är att vägleda de unga till de tjänster som finns, så att stödtjänsterna utnyttjas mer effektivt och tröskeln att söka hjälp blir lägre.

Målet med stödtjänsterna är att förebygga mar­ ginalisering och utanförskap bland svenskspråki­ ga unga, att minska andelen avbrutna studier, att ef­ fektivera studerande att ta examen, samt att främja ungas hälsa och välmående. Appen har utvecklats av Föreningen Luckan där man hoppas på att appen yt­ terligare kan utvecklas och i framtiden omfatta hela Svenskfinland.

■■Skolmusik ordnas i år i Korsholm och i Vasa den 4 till 6 maj. 164 skolor och musikgrupper anmälde sig inom utsatt anmälningstid, allt som allt anmäldes 8048 deltagare.

– Att festivalen lockar så pass många deltagare är ingen slump. Många skolor har i år valt att delta i Skolmusik 2017 bland annat för att fira Finland 100 år. Som arrangör är jag också väldigt glad över att vi lyckats nå ut till många som inte tidigare deltagit i skolmusikfestivaler, säger verksamhetsledare Martin Enroth i ett pressmeddelande.

Foto: Cata Portin

Viirus kommer med monster till klassen ■■Teater Viirus turnépjäs Monster är en interaktiv föreställning som turnerar i de svenskspråkiga sko­ lorna ända fram till den 13 april. Pjäsen riktar sig till elever i klasserna 1 till 4 och den spelas i elev­ ernas eget klassrum. Föreställningen anpassas en­ ligt gruppen, för att det inte ska bli för skrämmande.

Tanken är alltså att skådespelarna, tillsammans med ele­verna, ska tämja monster, eller rädslor, som elev­ erna kanske går och bär på. Det hela görs inom ra­ marna för projektet Ung dramatik, Akse Pettersson regisserar och i pjäsen spelar Oskar Pöysti, Edith Holmström och Joonas Heikkinen. Elever i årskurs 4 i Kronohagens skola i Helsingfors har fungerat som referensgrupp.

14

• hem & skola • 1/2017

Infokväll om ätstörningar för föräldrar ■■Onsdagen den 15 mars ordnar Ätstörningscentrum en in­ formationskväll för föräldrar som är intresserade av ätstör­ ningsproblematik hos unga.

– Tanken är att i förebyggande syfte berätta om hur man känner igen ätstörningar och vad man ska göra om man misstänker en sådan. Vi talar också mycket om sociala me­ dier och unga och hur exempelvis bilder på Instagram på­ verkar kroppsbilden, säger Ira Zetterborg (bilden t.v.) som, tillsammans med Julia Backman (bilden t.h.), jobbar med den svenskpråkiga verksamheten på Ätstörningscentrum.

De är båda utbildade sjukskötare och föreläser om kropps­ bild, kroppsideal, träning, kost, ätstörningar och sociala me­ dier i skolor. Zetterborg och Backman har också patientmot­ tagning på kliniken. Ätstörningscentrum är en privatägd, icke-vinstbringande klinik som ägs av föreningen Elämän Nälkään. Den svensk­

Växelvist boende bäst vid skilsmässa ■■Ny svensk forskning visar att barn som bor växelvis hos båda föräldrarna efter en skilsmässa mår nästan lika bra som barn som bor med bå­ da föräldrarna, skriver sajten Forskning.se. Flera stora studier från CHESS, ett forskningscentrum vid Karolinska institutet och Stockholms univer­ sitet, visar att växelvist boende är det bästa för barnen vid en skilsmässa.

De barn som bor växelvis hos föräldrarna mår mycket bättre än de barn som bara ibland träffar den ena föräldern. Det växelvisa boendet ökar på många håll och är vanligt till exempel i Belgien, Holland, Danmark, men mindre vanligt i bland annat Finland, Tyskland och Storbritannien.

språkiga verksamheten finansieras av stiftelsen Brita Ma­ ria Renlunds minne.

Informationskvällen hålls den 15 mars mellan klockan 17.30 och 19, på Ätstörningscentrum, Malms handelsväg 26 i Helsingfors. Intresserade kan anmäla sig genom att mejla info@syomishairiokeskus.fi.

”

Tanken är att i förebyggande syfte berätta om hur man känner igen ätstörningar och vad man ska göra om man misstänker en sådan.

Alla åttor får testa konst ■■Svenska kulturfonden och Suomen Kulttuurirahasto ger alla åttondeklassare möjlighet att bekanta sig med konst i projektet Konsttestarna. Projektet genomförs åren 2017 till 2020, och tanken är att tre årskullar av åt­ tor ska få bekanta sig med två kultur­ evenemang. Fonder­ na betalar konst­ testarnas resor och inträdesbil­ jetter till kulture­ venemangen. Al­ la skolor kontaktas under våren 2017, och efter det kan skolorna anmäla sig som testare.

Hem & skola • 1/2017 •

15

16

• hem & skola • 1/2017

”Pappa spelar poker med huvudjägare”

Hem & skola • 1/2017 •

17

Välkommen till The Patcave, äventyraren Patrick ”Pata” Degermans prylgrotta i Helsingfors, där han förvarar de åtskilliga ton utrustning som han behöver på sina expeditioner. Degerman kom nyss hem från en expedition till Antarktis, hans sjätte resa till kontinenten.

Marcus Rosenlund, Text och foto

■■Här, mitt bland hundratals klättringsha­ kar, spritkök, djungelknivar och naturligt­ vis Finlands flagga, som han viftade med på nyss namngivna Mount Suomis topp på Antarktis, blir det fullständigt klart att här är det äventyraren Pata Degerman, inte äk­ ta mannen och tvåbarnspappan Pata som huserar.

Hur kombinerar man rollerna som upp­ täcktsresande och som pappa? Två roller som Degerman av allt att döma tar på störs­ ta allvar.

– Det har inte varit helt enkelt. Jag måste medge att det var ganska dramatiskt förs­ ta gången då jag åkte iväg till Antarktis. På flygplatsen, under det sista telefonsamtalet hem, berättar Katja att hon är gravid, sedan bryts samtalet.

Det här sker då ombordstigningen på pla­ net är i slutskedet. Degerman kräver att få ringa sin fru, men tiden tryter och klättrar­ kompisen Veikka Gustafsson får göra sitt yttersta för att övertyga Degerman om att ”det nog går bra”. Vilket det gjorde.

– Livet förändras ju fullständigt då du får barn, säger Degerman och hans permanen­ ta pojkaktiga solvargsleende blir för en kort stund till en min av eftertänksamt allvar.

Försvunnen i Alperna – Det visste vi om med frun att det aldrig finns någon riktigt bra tid att få barn. Så vi satte oss ned och funderade. Vill vi ha barn?

Jo! Bra, då börjar vi göra barn. Och vi hade tur, för det ”natsade” genast.

Det innebar vissa förändringar i parets liv.

– Sedan beslöt vi att livet anpassas efter barnen, och det gjorde det, också om jag märkte att jag lämnade Katja i en gans­ka knepig situation. Men hon var stark, hon kunde ta det, i synnerhet då när jag för­ svann på Mont Blanc i Alperna och blev dödförklarad.

Degerman säger att alla andra tog emot nyheten om att han var försvunnen med be­ störtning, men inte hustrun Katja. Åtmins­ tone visade hon inte sin oro, utan sade att ”äh, de sitter i någon snödriva och väntar på att stormen ska ta slut”. Vilket var exakt vad Degerman med kumpaner gjorde. Sju dagar senare ringde han hem. ”På tiden att du ringde”, konstaterade hon.

18

• hem & skola • 1/2017

Man hör på allvaret i Degermans röst att det inte alltid har varit helt lätt, men han och hans hustru är överens.

– Vi lever tillsammans, vi är gifta och har

ett bra förhållande, men vi är ändå gans­ka ensamma i det här livet. Vi kan hjälpa var­ andra, men vi kan inte leva genom varand­ ra. Men vi blickar åt samma håll i livet, det

– Det är helt okej att säga att ”jag gör inte det där, jag vänder om och far hem!”.

Det här, menar Degerman, har skapat en säkerhet som gör det möjligt att kom­ binera yrket med familjen. Dessutom har barnen numera börjat förstå exakt vad det är som pappa gör för levebrödet, att det är ganska coolt.

– När sonen började skolan berättade han i klassen om hur pappa satt i Borneos djungler och spelade poker med huvudjäga­ re. Läraren sade åt mig att ”ja, era barn har rätt så livlig fantasi”. Försök sedan förklara att jomen de talar sanning!

Missar vardagen

Profil

Namn: Patrick ”Pata” Degerman. Ålder: 48.

Bor: Munksnäs, Helsingfors.

Familj: Hustrun Katja, en son, 18, och en dotter, 15 Utbildning: Studerat formgivning vid Konstindustriella högskolan, Helsing­ fors.

Yrke: Äventyrare, upptäcktsresande och talare (mer än 100 föredrag per år).

gör att vi kan leva tillsammans.

Det som har underlättat saken, säger De­ german, är att han med åren har blivit tryg­ gare i sin roll, mindre dumdristig och våg­

halsig. Han vet numera att han inte behö­ ver bevisa någonting för någon, vilket gör att han utan att tveka säger nej till ett upp­ drag om det känns så.

Pata Degerman medger att hans ständiga resande oundvikligen betyder att han mis­ sar mycket av vardagssysslorna som kny­ ter samman en familj, så som matlagning.

Strax innan han skulle åka på sin senaste resa till Antarktis berättade dottern till ex­ empel att hon ska bli vegetarian.

– Fine, men vi andra vill i alla fall äta kött!

Det är inte så enkelt att ständigt göra två oli­ ka maträtter, och för att underlätta Katjas jobb när jag var borta gjorde jag så här: jag tillredde femtio rätter med vegemat och la­ de dem i frysen.

Men skulle Degerman bli orolig om hans son och dotter, aderton respektive femton år, meddelade att de också vill bli äventyra­ re och upptäcktsresande? Det här är utan tvivel någonting som har gett honom hu­ vudbry, medger Degerman, men å andra si­ dan oroar han sig redan nu. Hans dotter har nämligen hästar som sin hobby och Pa­ ta medger att han är rädd för hästar, varef­ ter han börjar räkna upp alla sätt som man kan göra sig illa på hästryggen.

– … hur många bäckenben som har bru­ tits och så vidare, och hur många som har sparkats i huvudet …

Men ärligt talat, nej, han skulle nog inte stå i vägen för barnens drömmar.

– Jag känner mina barn så väl att om jag skulle säga nej till någonting, skulle de helt säkert göra det. Så jag skulle säga jo, men om det handlar om bergsklättring åker jag gärna med dem i början för att se till att de får den rätta informationen. Jag vet nämli­ gen hur farligt det är. Men efter det får de ta hand om det själva.

Hem & skola • 1/2017 •

19

Recept

Banankaka i muffinsform Foto: Anna Nylund

Ingredienser 2 dl speltmjöl 1 dl havregryn 1 tsk bakpulver 3 dl mjölk 2 ägg 1 krm vaniljpulver 1 tsk kanel 1 mosad banan 1. Blanda mjöl, havregryn och bakpulver i en bunke.

2. Vispa i mjölk i mjölblandningen till en slät smet.

3. Knäck äggen och vispa ner dem med smeten.

4. Tillsätt vaniljpulver och kanel, rör om ordent­ ligt så att kryddorna fördelas i hela smeten.

5. Skala och mosa bananen och rör ner i smeten.

6. Häll över smeten i muffinsformar.

7. Grädda muffinsarna i 10–15 minuter i 225 gra­ der.

8. Låt dem svalna något innan servering.

Recept: UngMartha

20

• hem & skola • 1/2017

Tips

Servera muffinsarna med bär eller turkisk yoghurt.

JAKOB WEGELIUS

MÖRDARENS APA

Världsurpremiär 9 september 2017

LÄR DIG. UPPLEV. SPELA. UNDERSÖK. GÖR SJÄLV. RÖR PÅ DIG.

Spelas på Lillklobb i Esbo i september och oktober 2017 och på Victoriascenen i Helsingfors i januari 2018. ungateatern.fi Tel: 09-8620 8200 Från 7 år och uppåt

Skolan är out! Ute är in!

FRILUFTLIV. HÅLLBAR FRAMTID. NATURENS MÅNGFALD.

I Finland naturcentrum Haltias utställningar upplever du Finlands natur från fjällen till yttersta skärgården. Ute väntar Noux sjöplatås underverk.

Ta med din klass på ett av våra inspirerande och lärorika 1-5 timmars program!

Tfn 040 752 9811 haltia@metsa.fi www.haltia.com/naturskola Finlands naturcentrum Haltia är beläget invid Noux nationalpark i Esbo.

Din tid är nu!

Utveckla din kompetens, skaffa en behörighet, avlägg en yrkesexamen. Det är din tid nu. Våra utbildningar är anpassade för vuxna och för att passa in i vardagspusslet. Vi erbjuder bl.a. följande utbildningar:

U! ANSÖK N -ansok .fi/fbc

ticum www.prak

• • • •

MERKONOM BARNLEDARE NÄRVÅRDARE LEDARE FÖR MORGON-, SKOLGÅNG-, OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET • VISUELL MARKNADSFÖRARE • EKOFRISÖR • YRKESEXAMEN INOM MEDIEBRANSCHEN Läs mer om våra vuxenutbildningar, kortkurser och tjänster på vår hemsida prakticum.fi/vuxna Våra aktuella kortkurser och föreläsningar hittar du på prakticum.fi/kurser Ungdomsutbildningens utbud finns på prakticum.fi/unga

2017_1601_hemochskola.indd 1

21

7.2.2017 10:31

Hem & skola • 1/2017 •

Drakoniska säkerhetsregler i Frankrike tvingar finländska elever att delta i simulation av terrorangrepp. – Övningen har lärt oss elever att veta hur vi ska reagera om det skulle ske på riktigt, säger Victoria Gerster, 17.

Johan Tollgerdt, Text och foto

I franska skolor övar man inför terrordåd Visselpipan ljuder i skolan. En eller flera in­ kräktare har tagit sig in i lokalerna.

Genast måste eleverna barrikadera dör­ ren till klassrummet och lägga sig under skolbänken.

Detta är en tjugo minuter lång övning som är obligatorisk för skoleleverna i Frankrike, från första klass till studenten.

IS, den islamiska staten, har utfärdat var­ ningar mot att de kan komma att slå till mot skolor i Frankrike.

– Visserligen var övningen inte verklig­ het. Men när man ligger på golvet och det är dödstyst i klassen kommer tankarna. Det här kan faktisk ske i verkligheten, säger 17åriga Victoria Gerster och som går på Ly­ cée International, den Internationella gym­ nasieskolans svenska sektion i Saint-Ger­ main-en-Laye väster om Paris.

När personalen i korridoren ryckte häf­ tigt i handtaget för att kontrollera att dör­ ren verkligen var låst, blev det dödstyst i klassen.

– Ja, övningen kändes konstig, tycker 15årige brodern Arthur Gerster, som går i samma skola.

Olika larm för olika hot Det finns några hundratals finländska elev­ er i skolorna i Frankrike.

17-årige Benjamin Eriksson från Hel­ singfors går i Svenska skolans gymnasie­ sektion i Paris och även han har varit med om övningen.

– Det var riktigt kusligt.

Sedan attentatsvågen startade mot satir­

22

• hem & skola • 1/2017

” Visserligen var övningen inte verklighet. Men när man ligger på golvet och det är dödstyst i klassen kommer tankarna.

tidningen Charlie Hebdo i januari 2015 får eleverna inte längre bara öva på brandlarm, utan även på terrorangrepp och gaslarm.

Det gäller att lära sig vad varje larmsig­ nal betyder.

– Övningarna är så många att det är svårt att känna igen vilken det rör sig om, säger 18-åriga Marine von Renteln från Hel­ singfors.

Rektorn för den svenska sektionen på Ly­ cée International, Kattis Elfvin från Göte­ borg, förklarar att vid ett terrorangrepp ljuder en visselpipa, vid brand ljuder skol­ klockan och vid gaslarm tutar en mega­ fon.

– Jag tycker det är jättebra att man trä­

nar eleverna på att det värsta skulle kunna hända. Tyvärr tror jag att världen kommer att se lika hotfull ut under de närmaste tiotjugo åren, säger hon.

Får inte samlas vid utanför skolan Arthur har fått försvara den franska skolsä­ kerheten för sina kusiner i Finland.

– De tyckte inte det var klokt när de fick reda på att vi elever inte får samlas fram­ för skolan.

Vakterna har nämligen till uppgift att sja­ sa bort elever som hänger i klungor vid in­ gången.

– Ja, vi ska inte bli några lätta byten för terrorister som skulle vilja skjuta, förkla­ rar Victoria.

Innan läsårets slut ska ingången till var­ je fransk skola utrustas med kameror. Be­ sökande till skolan kontrolleras av utbilda­ de vakter vid entrén.

Attentaten i Paris påverkade Benjamin Erikssons studielust.

– Jag fick svårt att koncentrera mig på studierna. Tv:n stod ideligen på och det rådde en konstig stämning i Paris, berät­ tar han.

Fast Marine von Renteln tycker att säker­ hetskraven hör till vardagen nu.

– Ja, man bryr sig inte så mycket om dem längre, även om man ibland ser militärer patrullera med automatvapen på boulevar­ derna, säger hon.

Rektor Kattis Elfvin tror att de flesta av skolans elever känner sig trygga i skolan tack vare säkerhetsföreskrifterna.

Det finns några hundratals fin­ ländska elever i skolorna i Frankrike.

Några av dem är Arthur Ger­ ster, Marine von Renteln Hem & skola • 1/2017 23 och •Victoria Gerster.

Rektorn på Svenska skolans gymnasie­ sektion i Paris, Karin Gadelii, och eleven Benjamin Eriksson har erfarenhet av terror­övningar.

– Ja, vi uppmanar förstås eleverna att se upp, men samtidigt måste man försöka le­ va som vanligt, menar hon.

”En lång mardröm” Claude Halmos, en av Frankrikes mest kända psykoanalytiker, samarbetar med de franska myndigheterna i frågor som be­ rör barns och vuxnas känslor efter terror­ attackerna.

– För många har terrordåden blivit till en lång mardröm, säger hon när jag satt mig ned på hennes divan.

Skrämmer man inte upp skoleleverna med den förstärkta skolsäkerheten, blir en given följdfråga.

– Nej, det gör man inte, svarar hon be­ stämt.

– Attentat kan ske i vilket land som helst och även skoleleverna måste vara förbered­

24

• hem & skola • 1/2017

Kattis Elfving, rektor på Lycée Interna­ tionals svenska sektion, tycker det är jättebra att man tränar eleverna på att det värsta skulle kunna hända. da, menar hon.

På Lycée International finns även en skol­ sektion från första till nionde klass. Här an­ stränger lärarna sig noga för att inte sjåsa upp stämningen under till exempel giftgas­ övningen då tejp klistras för fönstren.

– Lärarna brukar säga att detta är en lek.

Annars är det lätt att vissa av de små ele­ verna börjar gråta, berättar Kattis.

Finns det då något så bra med den drako­ niska franska skolsäkerheten att den borde exporteras till skolor i Finland?

Syskonen Victoria och Arthur Gerster är födda i Parisförorten Versailles men har även erfarenhet av skolgång i en svensk­ språkig skola i Vasa.

– Det är lite lustigt att vem som helst kan ta sig in i skolans lokaler där. Det oroa­de oss ibland, säger de.

Benjamin Eriksson går längre och tänker

på skolskjutningar.

– Det skulle inte skada att alla elever i Fin­ land får simulera en attack. Inte bara terro­ rister, utan även sjuka personer kan tränga in i skolan för att skada elever och perso­ nal, säger han.

I flera skolor i Finland, bland annat i Hel­ singfors, har man börjat med så kallade in­ rymningsövningar. De är motsatsen till ut­ rymningsövningar, så som brandövningar.

Vid en inrymning finns det ett yttre hot som eleven måste skyddas från.

Karin Gadelii är rektor på Svenska Sko­ lans gymnasiesektion i Paris. Hon tycker att ökad skolsäkerhet är en tveeggad fråga.

– Det öppna samhället som Finland och det övriga Norden står för representerar något positivt och demokratiskt. Fast sam­ tidigt är världen inte lika fin som den var förr, säger hon.

du om den r e k c y t d a V ningen förnyade tid ?

Hem&skola

Östra Nylands yrkesinstitut

ZZZ KHPRFKVNROD ƅ UHVSRQV *H UHVSRQV RFK GHOWD L utlottningen av tre Fjällräven Kånkenryggsäckar.

Utlottningen sker 3.4 och vi kontaktar vinnarna SHUVRQOLJHQ

VALITET AT K SS IER

TEM YS

CER TIF

ANSÖKNINGSTID 21.2 - 14.3 2017

UTBILDNINGAR

Din väg till arbetslivet!

Bredda ditt kunnande med en yrkesutbildning. En yrkesutbildning är din väg framåt mot arbetslivet och ditt drömyrke!

Bekanta dig med vårt utbud på www.yrkesakademin.fi.

Alla våra utbildningar kan kombineras med studentexamen.

KOCK - FRISÖR - FORDONSMEKANIKER ARTESAN ; inredning & design VERKSTADSMEKANIKER - ELMONTÖR KOMBINATIONSFORDONSFÖRARE HUSBYGGARE

www.inveon.fi

inveon.fi

Du ansöker via gemensam ansökan under tiden 21.2–14.3.2017 på www.studieinfo.fi.

VI ERBJUDER STÖD I SKOLVARDAGEN 27.6-7.7 Huvudkursen Västra Nylands folkhögskola i Karis, Raseborg 5-9.6 Musikläger för barn och unga KREDU Kristliga folkhögskolan, Nykarleby

Skilla Skilla är den svenskspråkiga enheten inom det statliga Valteri center för lärande och kompetens.

7-11.6 Musik- och dansläger för barn Omnia Finns, Esbo

Vi erbjuder handlednings- och fortbildningstjänster inom: • synnedsättning • hörselnedsättning • språkliga svårigheter • neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • utvecklingsstörning

12-16.6 Blåsorkesterläger Lärkkulla i Karis, Raseborg 30.6-1.7 Fortbildning i rytmik Västra Nylands folkhögskola i Karis, Raseborg

@martinwegeliusinstitutet

Bild: Märt Haamer

Martin Wegelius-institutet

Hos oss verkar Valteri skolan Skilla som är en skola för elever i behov av särskilt stöd.

Besök oss på VNLOOD ZHEEKXVHW ¿ och YDOWHUL ¿

Hem & skola • 1/2017 •

25

Fråga juristen

Regionförvaltningsverkets jurist Thomas Sundell svarar på juridiska frågor som handlar om skolan. Om du har en fråga som du vill ha svar på – mejla redaktor@ hemochskola.fi

Fråga: Min dotter i årskurs 5 är myck­ et allergisk och får kraftiga symptom då hon vistas i skolans utrymmen. Nu re­ kommenderar läkaren att hon inte läng­ re skall vistas i skolans utrymmen då hon får så starka symptom. Vad kan jag gö­ ra som förälder? Vilka rättigheter till un­ dervisning och stöd har hon?

Mamma från Åboland Svar: Var och en som är i läropliktsål­ dern har grundlagsstadgad rätt till av­ giftsfri grundläggande utbildning. Kom­ munen ska enligt lagen om grundläggan­ de utbildning därför anvisa varje elev en närskola eller annan lämplig plats där eleven får gå i skola, och där har ele­ven rätt att under arbetsdagarna få undervis­ ning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår.

Problemet med allergier och andra symptom som kan ha samband med in­ omhusluften är att det ibland kan vara svårt att entydigt påvisa att det är själ­ va skolmiljön som orsakar symptomen.

Den första åtgärden om man kan kons­ tatera att skolmiljön påverkar en elevs hälsa kan vara att försöka tillrättalägga skolmiljön på olika sätt för att göra den mer allergivänlig, till exempel genom att

minska på dammsamlande textilier och möblera på ett sätt som underlättar städ­ ningen. Om det inte hjälper och det inte finns utrymmen i skolan där eleven kan vistas utan symptom måste kommunen hitta en annan skola där eleven kan gå.

I ett sådant fall handlar det om byte av närskola, inte en placering i sekundär­ skola, eftersom den skola som kommu­ nen erbjuder som förstahandsalternativ ska vara ett fungerande alternativ för ele­ ven. Det betyder att kommunen är skyl­ dig att ordna skolskjuts till den nya när­ skolan om den ligger mer än fem kilome­ ter från hemmet och i övrigt se till att alla förmåner och stödformer som ele­ven har rätt till fungerar. Det betyder också att det inte är vårdnadshavarnas sak att for­ mellt anhålla om en skolplats, utan kom­ munen ska anvisa en sådan.

I sista hand, om det inte finns någon skola där eleven kan gå, kan eleven an­ visas skolplats i hemmet eller på någon annan lämplig plats. Då hemmet anvi­ sas som skolplats av kommunen är det inte samma sak som så kallad hemun­ dervisning. Vid hemundervisning är ele­ ven nämligen inte inskriven i någon sko­ la, har inte rätt till några förmåner, kan inte studera enligt individualiserad läro­ kurs och får inget avgångsbetyg. Om un­

dervisningen däremot sker i hemmet för att kommunen har anvisat hemmet som skolplats har eleven i princip samma rätt som vilken annan elev som helst att få lä­ roplansenlig undervisning av en kommu­ nalt anställd lärare och har samma rätt till stöd, läromedel och andra förmåner som en elev som går i en skola. I praktiken kan det vara svårt att ordna likvärdig un­ dervisning i hemmet, men för att utbild­ ningsanordnaren ska kunna avvika från timfördelningen måste man fatta ett be­ slut om särskilda undervisningsarrange­ mang på grund av elevens hälsotillstånd.

Inför ett sådant beslut ska vårdnadsha­ varna höras, och om vårdnadshavarna är missnöjda med beslutet kan de söka änd­ ring hos regionförvaltningsverket.

Det är svårt att svara på vad frågestäl­ laren borde göra i det här fallet, eftersom det till exempel inte framgår vilka åtgär­ der som redan har vidtagits i skolan, hu­ ruvida eleven reagerar likadant överallt i skolan eller vad läkarens rekommenda­ tion baserar sig på. Men för att sätta i gång eventuella utredningar eller åtgär­ der borde vårdnadshavaren ta läkarutlå­ tandet till skolans rektor eller kommu­ nens skoldirektör och be att man hittar en lösning som möjliggör en så normal skolgång som möjligt.

Klassresa till Åland!

ABIKURSER 5-16/6 2017 ŶŐĞůƐŬĂ͕ ĮŶƐŬĂ͕ ůĊŶŐ ŵĂƚĞŵĂƟŬ ŶŵćůĂŶ͗ ǁǁǁ͘ŚĂŶŐŽƐŽŵŵĂƌƵŶŝ͘Į 26

• hem & skola • 1/2017

Nu är det dags att boka årets klassresa till Åland. Allt ni behöver göra är att kontakta oss så hjälper vi er med allt från båtresan, boende i alla olika prisklasser, måltider och de roliga programpunkterna som gör resan extra minnesvärd.

Paketförslag från 59 € per person

Priset inkluderar båtresor t/r Åbo–Mariehamn, övernattning med frukost samt middag på ankomstdagen.

www.alandhotels.fi tel. 018 15 555 • info@alandhotels.fi

TEATER TAIMINE

turnéteater för barn och ungdom

Turnerar i Österbotten vecka 38, 39 och 41

Svea & Finn En nyskriven komedi om vad som verkligen är finast med Finland 100 år.

Åk. 1-6

Regi Tove Appelgren

I alla roller CG Wentzel och Oskar Silén

Beställningar och förfrågningar 040 685 3939, info@taimine.fi, www.taimine.fi Hem & skola • 1/2017 •

27

Kolumn

”

Minorna byter plats och skepnad, så fort att man som medelålders förälder har svårt att hänga med.

Älskade ungar, ni driver mig till vanvett ■■Så brukar jag säga åt mina tonåringar ibland. Att vara för­ älder till två tonåringar är minsann inte tråkigt. Det är som gå över ett minfält. Ett ord, ett tonfall, en min eller en uppma­ ning för mycket och så är det kört.

Det som skulle bli ett konstruktivt samtal om vikten av att sova tillräckligt eller börja provläsningen i tid, kan på bråkde­ len av en sekund förvandlas till ett slagfält där det inte finns några vinnare. Oftast är det bäst ta ett steg tillbaka, räkna till tio, dra efter andan och börja på nytt. Det fina i kråksången är att när man väl hittat en trygg rutt, så kan man aldrig vara sä­ ker på att det går vägen mer än en gång. Minorna byter plats och skepnad, så fort att man som medelålders förälder har svårt att hänga med. Det som funkade i går, funkar inte nöd­ vändigtvis i dag och tvärtom. Att mina två filurer dessutom har helt olika minfält gör saken ännu mer intressant. Det som fungerar för den ena, kan ha helt motsatt effekt på den andra.

Men det där vet alla som har fler än ett barn.

■■Hur man än gör hittar man sig ibland stående bakom en stängd dörr. ”Hit men inte längre.” Där står man sedan med sin livserfarenhet och sina goda råd. Men med lite list och ett antal whatsapp-meddelanden brukar det lösa sig ändå.

Whatsapp? Visst känns det lite korkat att sitta och messa med en tjurig tonåring, men av någon anledning har de svå­ rare att ignorera dig på sina egna plattformar. Och telefo­ nen har de ju ändå alltid under näsan. Det är inte en och två gånger som knuten så småningom börjat lossna efter att vi suttit och messat på varsitt håll. Ibland är det lättare att skri­ va än att prata. Och inte sällan är det lättare att ta upp jobbi­ ga saker om man inte behöver titta den andra i ögonen och känna att man blir förhörd. Prata i bilen på väg till träningar­ na-knepet känner alla säkert till. Det här fungerar på motsva­ rande sätt.

■■Ett av de största misstagen jag har gjort är att köpa ordent­ liga hörlurar åt barnen. Ni vet sådana där som utestänger allt brus. Jepp. Ni förstår problemet. När lurarna åker på blir man tvåa. När man pekar och viftar och ber tonåringen ta av sig lurarna för att man vill prata, möts man av en anklagande blick och en djup suck. När lurarna väl åker av gäller det att

28

• hem & skola • 1/2017

vara snabb i vändningarna, för lurarna åker på igen ifall du glömde vad du tänkte säga.

■■Jag fascineras också av tonåringars tidsuppfattning. Säg den förälder som inte har gått på en nit när tonåringen lo­ var göra något ”helt just”. För den oinvigde kan jag avslöja att ”helt just” betyder ungefär ”jag hör vad du säger, men lyss­ nar inte, för jag har något viktigare för mig”. För tonåringar är den här specialbetydelsen av ”helt just” klar som korvspad.

Testa någon gång med att konstatera lako­ niskt ”helt just” när de ber om pengar el­ ler skjuts någonstans. Priceless.

På tal om pengar. När barnen väl har slutat tro på julgubben får de för sig att du har förvandlats till Joakim von Anka. All världens webbshoppar i kombination med icke fullt utveck­ lad impulskontroll kan väcka ett habegär som saknar motstycke. Att se­ dan som förälder och betalare kunna skilja på verkligt behov och ha-be­ gär är en konst i sig.

■■Att vara förälder till två ton­ åringar är tufft men absolut inte tråkigt. Jag kan inte sä­ ga att jag saknar någon av de tidigare utvecklingsfa­ serna och jag är ganska sä­ ker på att jag inte kommer att sakna den här tiden hel­ ler. Allt har sin tid. Älskade ungar ni är bäst just nu. <3 Anki Karhu är journalist och tvåbarnsmamma

% & %

' ' ' &

%

! % ' & $ (

GDDCP YGDDJWUGV Æ&#x201C; GDDCP Æ&#x201C; JQU

% (

PREMIÃ&#x201E;

R 15.3.2

017

VASALLEN & TURNE

EN FARTFYLLD FÃ&#x2013;RESTÃ&#x201E;LLNING MED MUSIK, MAGI OCH MYSTIK Ã&#x2013;PPNA FAMILJEFÃ&#x2013;RESTÃ&#x201E;LLNINGAR 14.3 KL 18 | 15.3 KL 18 | 29.3 KL 18 | 4.4 KL 18 | 8.4 KL 14 | 22.4 KL 14 | 27.4 KL 18 6.5 KL 14 | 10.5 KL 18

EN CLOWN

NING

R

7 01 R .2 6 Ã&#x2026; .5 N 11 RÃ&#x2026; â&#x20AC;&#x201C; SF .3 R A 14 E R ND A E EL MM SP EKO

FÃ&#x2013;RESTÃ&#x201E;L L

TURNÃ&#x2030;FÃ&#x2013;RESTÃ&#x201E;LLNING FÃ&#x2013;R HÃ&#x2013;GSTADIER OCH ANDRA STADIETS UTBILDNINGAR. SPELAR PÃ&#x2026; VASALLEN 22.2 | 7.3 | 8.3 | 9.3 KL 19 WASA TEATERS BILJETTKASSA SANDÃ&#x2013;GATAN 7 | 06-3209330 | Ã&#x2013;PPEN TIâ&#x20AC;&#x201C;LÃ&#x2013; KL 12-14.30 & 15-17 BILJETTER OCKSÃ&#x2026; FRÃ&#x2026;N STUDIOTICKET, NETTICKET.FI | WWW.WASATEATER.FI Hem & skola â&#x20AC;¢ 1/2017 â&#x20AC;¢

29

Intervju

Inhemskt på tallrikarna i Åbo Om regeringen får som den vill ska skolköken bli bättre på att utnyttja inhemska, närproducerade och ekologiska råvaror.

I Åbo har man länge jobbat för att få in så mycket finska råvaror i skolmaten som möjligt.

Pamela Friström, text och foto

30

• hem & skola • 1/2017

Tips Så här kan du påverka som förälder: • Lämna in en motion till kommunens fullmäktige om att öka användningen­av inhemsk och närproducerad mat i kommunen.

• Kontakta beslutsfattare i kommunen för att driva frågan.

• Engagera intresserade föräldrar att driva frågan.

• Diskutera med skolans kök, vilka möjligheter det egna skolköket har att öka andelen inhemskt eller närproducerat.

• Ta initiativ till ett diskussionstillfälle för att samla lokala aktörer för att komma i gång med en diskussion och mer konkreta åtgärder.

• Skriv insändare eller starta en namninsamling.

Källa: SLC

Varje dag hjälper sjät­ teklassarna i Cygnaeussko­ lan till med att ta emot disk och sortera bioavfallet.

I Cygnaeus skola i Åbo har man arbetat för att göra lunchen till skoldagens höjdpunkt.

Tanken är att måltiden ska vara en upp­ levelse där eleverna får äta i lugn och ro.

■■Klockan är några minuter före 11 och lunchserveringen har inletts i skolrestau­ rangen i Cygnaeus skola i Åbo. På menyn står köttsoppa med rågbröd och ost, och äpple till efterrätt.

– I dag är soppan till hundra procent in­ hemsk, likaså brödet och osten. Äpplena där­emot är utländska, säger servicechef Paula Juvonen på Arkea, som producerar maten i Åboskolorna.

I Åbo har man satsat på att höja andelen inhemska råvaror i skolbespisningen. Nu­ mera är allt kött, all potatis, alla rotfrukter, all pasta, allt bröd och alla mjölkprodukter inhemska. Bland fiskprodukterna finns in­ hemsk regnbågsforell, samt en närproduce­ rad fiskbiff gjord på mört eller braxen fång­ ad i Skärgårdshavet. Inhemska grönsaker används enligt säsong.

– Vi använder alltid inhemsk kål och in­ hemska morötter och de är grundkompo­ nenterna i salladsbaren, säger Juvonen.

Användningen av inhemska livsmedel i skolbespisningen varierar stort från kom­

mun till kommun. En utredning som Jordoch skogsbruksministeriet gjorde i fjol vi­ sade att inhemsk potatis och inhemska ägg används så gott som överallt, medan till ex­ empel användningen av inhemska bär eller inhemsk fisk varierar mycket.

Ministeriet undersökte också hur myck­ et närproducerad mat som serveras i de of­ fentliga köken. I Österbotten, som låg på topp i jämförelsen, kommer 40 procent av maten från närområdet. I Nyland, där läget var sämst, ligger den närproducerade ma­ tens andel under 10 procent.

Regeringen vill höja ribban Enligt regeringens mål ska de offentliga kö­ ken bli bättre på att utnyttja finska råvaror.

Enligt ett principbeslut som regeringen tog i somras ska man vid offentliga upphand­ lingar av måltidsservice ”beakta goda od­ lingsmetoder med tanke på miljön, djurens välbefinnande och hälsa samt livsmedels­ säkerhet”. I praktiken innebär det här mer inhemskt.

I Åbo stads avtal med Arkea nämns ing­ enting om vare sig inhemska eller närpro­ ducerade livsmedel, men Arkea, som ägs av Åbo stad, har självmant satsat på att an­ vända så mycket inhemska livsmedel som möjligt.

Päivi Seppä, som ansvarar för upphand­ lingarna av måltidsservice vid Åbo stad, sä­ ger att man som bäst bereder en ny upp­ handling av skolmaten, och där kommer kvalitetskriterierna att förnyas helt.

– Jag kan inte avslöja några detaljer inn­ an upphandlingen blir offentlig, men vi föl­ jer naturligtvis aktivt med den offentliga diskussionen, och Åbo stad har också egna mål rörande hållbar utveckling som kom­ mer att synas i upphandlingen.

Paula Juvonen framhåller att det är av all­ ra största vikt att man tar ställning till de här frågorna på så hög nivå som möjligt.

– Jag hoppas att Åbo stad kommer att ställa krav som främjar användningen av inhemskt och ekologiskt. Det ska bli spän­ nande att se hur upphandlingen utformas.

Hem & skola • 1/2017 •

31

Viktigt att föräldrarna är positiva till skolmaten I de nya rekommendationerna vill man bland annat få eleverna att äta upp skolmaten, trivas under måltiden, minska matsvinnet och äta mer vegetariskt.

Malin wikström, text

■■Vi äter och lär tillsammans heter de nya rekommendationerna för skolmåltider som Statens näringsdelegation gett ut. De upp­ daterade rekommendationerna ger sko­ lorna, tjänsteproducenterna, kommuner­ na och andra utbildningsanordnare anvis­ ningar om hur skolmåltiderna ska ordnas och utvecklas.

I rekommendationerna finns många kon­ kreta förslag på hur skolmåltiderna kan bli trevligare, maten nyttigare och mer vegeta­ risk och hur samarbetet mellan olika par­ ter kan förbättras.

Genom att göra eleverna mera delaktiga i arrangemangen kring måltiderna, till ex­ empel som servitörer, får man fler elever att

delta i måltiderna och ta ansvar för att skol­ måltiderna genomförs som planerat. Ele­ verna ska också kunna ge respons via öpp­ na och direkta system.

Hemmets stöd är viktigt, det är viktigt att föräldrarna är positivt inställda till skol­ maten och värdesätter den. De vuxna i sko­ lan ska föregå med gott exempel, det är en förutsättning för lyckade skolmåltider. Det är viktigt att skolorna tar med föräldrarna i utvärderingen och utvecklandet av skol­ måltiderna, och som verktyg för det före­ slås till exempel att föräldrarna ges möjlig­ het att bekanta sig med skolbespisningen i praktiken. Ett annat förslag är öppna re­ sponssystem och att föräldrarna regelbun­

det får skolmatsmeddelanden i Wilma el­ ler Helmi, där föräldrarna kan svara på en­ käter om maten.

Minst 30 minuter tid att äta skollunch re­ kommenderas, och helst ska eleverna ock­ så hinna med en 15 minuter lång paus före eller efter den. Helst ska det finnas ett ve­ getariskt alternativ varje dag, det främjar konsumtionen av vegetarisk mat. En helve­ getarisk dag i veckan rekommenderas ock­ så, då det kan serveras två olika vegetaris­ ka rätter. Eleverna borde ha möjlighet att inta xylitolprodukter efter måltiderna, och om lektionerna varar längre än tre timmar efter skollunchen borde eleverna få ett av­ giftsfritt närande mellanmål.

Välkommen hela familjen tillsammans

4318 7001 2345 6789 4318

MEDLEM MARIA HANDELSLAGET 1234 123456

sirkusfinlandia.fi 32

• hem & skola • 1/2017

Läsambassadören tipsar

Katarina von Numers-Ekman är förälder, modersmålslärare, barnboksförfattare och läsambassadör. Här tipsar hon om tre böcker för olika åldrar.

Högläsning

Mellanåldern

Ungdom

Böckerna om Vina Vina, text av Jujja Wieslander och illustrationer av Lotta Geffenblad (Rabén&Sjögren)

LasseMajas teaterbok, text av Martin Widmark och illustrationer av Helena Willis (Bonnier Carlsen, 2017)

Ja jag har mens, hur så? av Clara Henry (Bokförlaget Forum 2015, uppdaterad utgåva med nyskrivna texter 2016)

■■Ett riktigt naturbarn är han, den trol­ liknande pojken Vina Vina i de fem bilderböckerna i serien som utkom­ mit mellan 2013 och 2016. Tillsam­ mans med Varg (som kanske ändå är en hund) åker han skridskor, simmar i sjön och springer fortare än flugan.

Texten är knapp men träffsäker. Till­ sammans med de suggestiva illustra­ tionerna skapar den små äventyr som får de yngsta läsarna att hålla andan av spänning, tills en överraskande vänd­ ning inträffar och allt blir bra på slutet.

■■LasseMajas teaterbok är ett trevligt tillskott i den populära serien om den framgångsrika detektivbyrån i Valleby.

Boken, som vill inspirera till att spela teater både hemma och i skolan, inne­ håller manus till fyra pjäser som base­ rar sig på böckerna Tågmysteriet, Or­ kestermysteriet, Diamantmysteriet och Kärleksmysteriet. Dessutom ingår tips om hur man skapar kostymer och re­ kvisita och råd till skådespelare och andra viktiga personer som medverkar i en teaterföreställning.

■■Clara Henry är den svenska Youtubeprofilen och bloggaren som nått ut till många barn och unga också i Svensk­ finland. Hennes roliga, informativa och avdramatiserande bok riktar sig till den som väntar på sin första mens, till den som redan har fått den – och till al­ la andra som funderar över ämnet. Det handlar om allt från hur livmodern fungerar till hur man under historiens lopp förhållit sig till ämnet och om hur mens hänger ihop med jämställdhet.

Mens kan kännas pinsamt eller jobbigt, men är egentligen något att vara stolt och glad över.

Hem & skola • 1/2017 •

33

www.folkhalsan.fi/sommar

Läger på Breidablick

Sommarverksamhet

SOMMARLÃ&#x201E;GER Läger 1 för nybörjare, 8â&#x20AC;&#x201C;12-Ã¥r................................. 19.6â&#x20AC;&#x201C;22.6 Läger 2 för 9â&#x20AC;&#x201C;13-Ã¥r ........................................................... 3.7â&#x20AC;&#x201C;8.7 Läger 3 för 8â&#x20AC;&#x201C;12-Ã¥ringar ........................................... 17.7â&#x20AC;&#x201C;22.7

Sommarverksamhet i Esbo & Grankulla MÃ¥lgrupp: barn i Ã¥k 1â&#x20AC;&#x201C;3 (dvs. barn som har gÃ¥tt ut första klassenâ&#x20AC;&#x201C;tredje klassen) Tidpunkt: 5.6â&#x20AC;&#x201C;22.6 Tid: mÃ¥nâ&#x20AC;&#x201C;fre kl. 8.00â&#x20AC;&#x201C;16.00

ROBINSONLÃ&#x201E;GER Läger 1 för 8â&#x20AC;&#x201C;12-Ã¥r .........................................................5.6â&#x20AC;&#x201C;10.6 Läger 2 för 9â&#x20AC;&#x201C;13 Ã¥r ...................................................... 10.7â&#x20AC;&#x201C;15.7 Läger 3 för 9â&#x20AC;&#x201C;13-Ã¥ringar ..............................................7.8â&#x20AC;&#x201C;12.8 KONST OCH DESIGNLÃ&#x201E;GER för 8â&#x20AC;&#x201C;12-Ã¥r ..............5.6â&#x20AC;&#x201C;10.6 DANSLÃ&#x201E;GER Läger 1 för nybörjare, 8â&#x20AC;&#x201C;12 Ã¥r ....................................26.6â&#x20AC;&#x201C;1.7 ACTIONLÃ&#x201E;GER Läger 1 för nybörjare 8â&#x20AC;&#x201C;12-Ã¥r.................................. 19.6â&#x20AC;&#x201C;22.6 Läger 2 för 8â&#x20AC;&#x201C;12-Ã¥r ...................................................... 17.7â&#x20AC;&#x201C;22.7 Läger 3 för 9â&#x20AC;&#x201C;13-Ã¥r .........................................................7.8â&#x20AC;&#x201C;12.8

Sommarverksamhet med simskola pÃ¥ Simstadion i Helsingfors MÃ¥lgrupp: barn i Ã¥k 1â&#x20AC;&#x201C;6 (dvs. barn som har gÃ¥tt ut första klassenâ&#x20AC;&#x201C;sjätte klassen) Tidpunkt: 5.6â&#x20AC;&#x201C;22.6 och 31.7â&#x20AC;&#x201C;11.8 Tid: mÃ¥nâ&#x20AC;&#x201C;fre Grupp A: Simskola kl. 9.00â&#x20AC;&#x201C;13.00 Grupp B: Simskola kl. 9.00â&#x20AC;&#x201C;13.00 + sommarverksamhet kl. 13.00â&#x20AC;&#x201C;16.00

Ã&#x201E;VENTYRSLÃ&#x201E;GER för pojkar, 9â&#x20AC;&#x201C;13-Ã¥r ....................................................... 12.6â&#x20AC;&#x201C;17.6 för flickor, 9â&#x20AC;&#x201C;13 Ã¥r ........................................................ 12.6â&#x20AC;&#x201C;17.6 SEGLINGSLÃ&#x201E;GER Läger 1 för 8â&#x20AC;&#x201C;12-Ã¥r .........................................................26.6â&#x20AC;&#x201C;1.7 Läger 2 för 11â&#x20AC;&#x201C;14 Ã¥r .......................................................31.7â&#x20AC;&#x201C;5.8 PIRATLÃ&#x201E;GER för 8â&#x20AC;&#x201C;12-Ã¥r ............................................... 3.7â&#x20AC;&#x201C;8.7 DETEKTIVLÃ&#x201E;GER för 9â&#x20AC;&#x201C;13-Ã¥r ................................. 10.7â&#x20AC;&#x201C;15.7 Ã&#x201E;VENTYRSLÃ&#x201E;GER för 11â&#x20AC;&#x201C;14 Ã¥r.................................31.7â&#x20AC;&#x201C;5.8 UNGDOMSLÃ&#x201E;GER för 13â&#x20AC;&#x201C;16-Ã¥r ............................ 24.7â&#x20AC;&#x201C;29.7

GDDCP YGDDJWUGV Æ&#x201C;

34

â&#x20AC;¢ hem & skola â&#x20AC;¢ 1/2017

Aktuellt från förbundet ■■Mögelskolor och en trygg lärmiljö är temat under förbun­ dets årsmöte lördagen den 22 april i Helsingfors. Årsmöte ord­ nas i nya hotell Clarions utrymmen på Busholmen klockan 12.

Efter det, ca klockan 13, inleder Niklas Grönroos, engagerad förälder med sakkunskap i byggtekniska frågor, temat Mögel­ skolor och en trygg lärmiljö. Diskussionen leds av förbunds­ ordförande Anders Adlercreutz.

■■Vill er föräldraförening anlita en av förbundets föreläsare för en föräldrakväll? Bekanta er med vad vi kan erbjuda våra medlemsföreningar.

■■Är du lärare och intresse­ rad av att ordna föräldramö­ ten på ett nytt sätt? Förbundet har skapat en fortbildningshel­ het för att inspirera lärarkolle­ gium att testa interaktiva för­ äldramöten. Vi kan besöka er skola och leda en fortbildnings­ session för lärare på 2–3 tim­ mar. Kontakta Heidi Lithén (bilden) på Hem och Skola för mera information: heidi@he­ mochskola.fi

■■Förnya stadgar? Kom ihåg att förbundet har förhandsgran­ skade modellstadgar som föräldraföreningar gärna får använ­ da sig av. Det är både lättare och billigare att använda sig av förhandsgranskade stadgar. Kanske ni kan tänka er att väl­ komna dagisföräldrarna med i verksamheten? Det är en för­ ändring som är lätt att göra med hjälp av modellstadgarna.

■■Förbundet Hem och Skola är en centralorganisation för för­ äldraföreningar. Vi har över 270 medlemsföreningar som ver­ kar vid svenskspråkiga skolor och dagis.

Mera information finns på www.hemochskola.fi.

Tidningen Hem & skola Utgivare: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Ansvarig utgivare: Anders Adlercreutz, förbundsordförande.

Redaktör: Malin Wikström, tfn 044-7835888.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Miikka Pirinen.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av ele­verna.

Tryckeri: KTMP, Korsholm 2017.

Upplaga: 36 000. Årgång: 44.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

anders Adlercreutz ordförande

Micaela Romantschuk verksamhets­ledare

maarit westerén informatör

Malin wikström redaktör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter.

Gnurf

Hem & skola • 1/2017 •

35

Fem frågor

I Oxhamns skola i Jakobstad har föräldraföreningen Triolen haft ett produktivt år. Först ordnade föräldraföreningen en allaktivitetsplan och därefter ett skolbibliotek.

Malin Wikström, text • Anders Eklund, foto

Föräldrarna fixade bibliotek Annette Kronholm-Cederberg är ord­ förande för Triolen och förälder till två barn i skolan. Hon jobbar som moders­ målslärare i en annan skola, och hon har varit en av de drivande krafterna bakom ”Råbban”, Oxhamns skolas nya skolbib­ liotek. Oxhamns skola finns i Jakobstad, och är en skola med runt 500 elever i klas­ serna 6 till 9.

Vad har ni satsat på i er föräldraförening?

– Det har varit en ganska trist skolmil­ jö och skolgård när årskurs 6 till 9 slogs ihop. Föräldraföreningen har länge upp­ levt att skolmiljön har varit ett problem, därför har vi satsat mycket på att raster­ na ska bli trevligare, att det ska kännas bra att vistas på andra ställen än i klass­ rummen.

Hur kom det sig att ni började jobba för ett skolbiblioteket?

– Jakobstads sjukhus skulle lägga ner sitt bibliotek, och vi fick nys om att vi kunde få bokhyllorna. Veckan före mid­ sommar förra året sa de att vi får komma och hämta dem. Skolan saknade ett bib­ liotek, det fanns visserligen ett utrymme för ett bibliotek i ritningarna, men skol­ böckerna var utspridda i klasserna, och det tycker vi modersmålslärare inte att är ett bibliotek.

– Vi fick klartecken från skolan och började måla och fixa ytorna. Vi har haft jättestor hjälp av Ann-Charlotte Hästö och hennes arkitektbyrå. Hon har barn i skolan och tog sig an att rita utrymmet och planera möbler och färgsättning.

Det hade vi inte klarat av att göra själ­ va. Vi har haft en förälder som är grafi­ ker som har hjälpt oss med det visuella och gjort en logo. Vi har använt professi­ onella krafter bland föräldrarna, som är bra på olika saker och som alla har job­ bat gratis. Vi har samarbetat med yrkes­ skolan Optima, eftersom en i vår styrelse är lärare där, därifrån har vi beställt elev­ arbeten. Bibban har gjorts med minimal budget, med talkokrafter och med fören­

36

• hem & skola • 1/2017

ingens egna pengar, vi fick inga kommu­ nala medel.

– Vi hade aldrig kunnat göra det här om vi inte hade fått hyllorna från Jakob­ stads sjukhus. Vi är handlingskraftiga österbottningar och hela projektet ge­ nomfördes från slutet av maj till början på november. Biblioteket ska ännu kata­ logiseras och katalogen digitaliseras. Det ska staden bekosta, alltså dataprogram­ met och den tekniska utrustningen som behövs.

Vad annat gör ni i er förening?

– Vi har en bra kontakt med eleverna, samarbetar med elevkåren och hör vad eleverna vill ha. Nu har vi planer på att fixa ett skolkafé till en av de andra skol­ byggnaderna, på Oxhamns-sidan, där åt­ tan och nian finns.

– I ganska många år har vi ordnat en kick-off för femteklassarna i början av maj, de som ska börja sexan. Det är alltså sexorna som ordnar spöktunnel, laserba­ nor, sångtävling och frågesport. Det be­ tyder att sexor och femmor träffas och hinner umgås. Vi har också varit med på föräldramöten och visat upp oss, och då har föräldrarna fått betala medlemsav­ giften kontant, eller fått en räkning med sig hem. Det har varit ett mycket effek­ tivt sätt att få in medlemsavgifter, att stå

innanför dörren på mötena.

Hur engagerar ni föräldrar i er verksamhet?

– Vi har skapat en viss berättelse om oss, att vi är ganska aktiva och att det är ganska roligt att vara med och att det går att påverka. Jag upplever att folk är väl­ digt villiga att vara med, speciellt på de här talkona. När man ringer och frågar om någon kommer och skottar grus till planen, eller kommer och målar, så kom­ mer folk. Vi värvar föräldrar med barn som ska börja sexan till styrelsen, föräld­ rar som kanske har flera barn. Då kan man behålla föräldrarna under några år.

När barnen går i åttan eller nian är en­ gagemanget inte lika stort. Föräldrarna är också väldigt villiga att betala sin med­ lemsavgift, vi är mycket aktiva på sociala medier också, och visar vad vi gör.

Varför är du själv med?

– Jag är ju själv lärare, på gymnasiet, och jag har tre barn. Det att kommunens anslag bara minskar, att det skärs ned och det är så mycket eländesnyheter gör att jag vill vara med. Det är också av rent egoistiska skäl – för mina egna barn – men också att kunna göra en insats. När barnen var mindre hade jag inte riktigt krafter att vara med, men det har jag nu när de är äldre.