Hemochskola 1 2016

&

He m s k ola Nr 1/16 • Årgång 43 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

”Matcherna går alltid först”

Ishockeystjärnan Kasper Björkqvist har kunnat kombinera toppidrott med gymnasiestudier tack vare en flexibel skola och stöd hemifrån.

■■Sidorna 6–7

2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

Etiketter med förödande följder

Vitsord på jämlika grunder ■■I dag kan hemorten och skolan där ditt barn går påverka skolans bedömning mer än du kanske tror.

Forskare har visat att bedömningen varierar beroende på klassens eller skolans elevmaterial, trots att den hårdraget inte borde påverkas av vilken skolan är och var den geografiskt ligger. Vitsordet 8 på grundskolans avgångsbetyg i Malax borde motsvara en 8:a i Pargas eller Esbo. Det är så klart speciellt viktigt då man söker sig vidare till följande skolstadium efter grundskolan.

Frågan om bedömningen i skolan är knepig. I de nya läroplansgrunderna som träder i kraft under höstterminen 2016 tar man upp vikten av en god bedömningskultur. I den ingår ett gott samarbete med hemmen. Det här betyder att vi som föräldrar skall få ta del av alla mål för skolarbetet och skolans grunder för bedömning. Utan den information är det svårt att som förälder agera om något strular till sig. Ibland framskrider elevens skolarbete inte enligt förväntningarna och just därför är det viktigt att i god tid granska elevens helhetssituation tillsammans med föräldrarna.

Då har eleven möjlighet att få tillräckligt med stödundervisning, specialundervisning och övrigt behövligt stöd för att klara av grundskolan.

Bedömning i skolan skall ske fortlö-

pande under studiernas gång. Grundskolans slutbedömning görs, beroende på läroämnet, från årskurs 7 till årskurs 9. Den skall göras utifrån fastställda mål och kriterier för varje skolämne, som är gemensamma för alla skolor i hela landet. Det finns givna kriterier som beskriver den kunskaps­och färdighetsnivå som förutsätts för vitsordet åtta i varje läroämne. Kriterierna och målen finns till för att slutvitsordet skall ges på jämlika grunder, oberoende av var och i vilken skola man gått. Slutvitsordet skall inte ges på basis av medeltalet av elevens tidigare vitsord, utan i relation till kriterierna för slutbedömningen.

■■Principerna för bedömningen har alltså ändrats sedan vår egen tid i skolan då det räckte att klassens eller skolans interna resultat skall ha en viss spridning.

Enligt forskningen är en objektiv elevbedömning fortfarande en avlägsen dröm i vårt land. Bland annat påpekar forskaren Najat Ouakrim-­Soivio i sin doktorsavhandling från 2013 att slutbedömningen i Finland inte fungerar.

Enligt henne verkar det som om eleverna får slutvitsordet i relation till gruppens kompetensnivå och inte utgående från objektiva kriterier. Det här leder till en ojämlik slutbedömning då vitsordet

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Foto: julius uusikylä

varierar beroende på gruppens nivå. Jag medverkar själv som forskare i forskningsprojekt vid Jyväskylä och Helsingfors universitet där man har kunnat bekräfta det här. Det finns geografiska områden i Finland där eleverna med sämre kunnande får högre vitsord.

Konsekvensen blir då att eleven som bor på området A kommer lättare in till fortsatta studier än en elev som bor på området B, trots att deras kompetens i ett läroämne är densamma.

■■Lärarna har ett stort ansvar för bedömningen, i synnerhet då det är fråga om elevernas avgångsbetyg och så mycket gällande deras framtid står på spel. När man söker sig vidare till fortsatta studier på basis av slutbetyget är det ibland små marginaler som avgör om eleven kommer in eller inte. En jämlik slutbedömning är central med tanke på elevens framtid. Därför är det viktigt att skolan öppet kommunicerar med föräldrarna om bedömningskriterierna. I förlängningen är bedömningen en fråga om jämlikhet och rättvisa. Det är bra och välkommet att den nya läroplanen tar upp den här frågan, som är så viktig för våra barns framtid.

Heidi Harju-­Luukkainen

ordförande för Förbundet Hem och Skola PeD, forskare i pedagogik

■■Hör du till dem som brukar säga saker som ”jag kan inte sjunga”, ”jag har inte mattehuvud”, ”jag är inte tekniskt lagd” eller ”jag springer inte”? Det kan handla om bekvämlighet – i stället för att till exempel lära sig ny teknologi, kan det vara lättare att säga att man inte är ”tekniskt lagd”. Ibland handlar det om annat, att något på riktigt är utmanande eller att omgivningen signalerat att man inte kan en viss sak.

Alla behöver inte heller kunna allt, men för att våga testa på något nytt krävs ”Själv ett öppet sinne. Och för att har jag hjälpa våra barn på vägen levt med gäller det att se upp för vilka ”sanningar” vi själva odsanning­ lar och vilka färdigheter vi säger att vi inte har. För att en att kunna hjälpa barnen måsjag är te vi kunna ta reda på den bakomliggande orsaken usel på – varför säger de att de inmate­ te kan rita, varför tycker de inte om gymnastiken i skomatik.” lan eller varför säger de att de har svårt i matematik?

Själv har jag levt med sanningen att jag är usel på matematik. Så har det alltid varit och uppfattningen har förstärkts av mig själv och av min omgivning. Det hela kulminerade då min matematiklärare i gymnasiet på en lektion ropade ”Är du dum i huvu”, högt och ljudligt. Det visste jag att jag inte var, men att jag inte ”hade mattehuvud”, det stod ganska klart. Jag hade andra styrkor och jag valde att fokusera på dem, men ändå. Vetskapen om det usla mattehuvudet ledde inte precis till bättre prestationer, det ledde däremot till att jag begränsade mig själv i mina val.

I det här numret berättar ett par studiehandledare i Larsmo att de gärna skulle se att fler av eleverna skulle sikta mot stjärnorna. De tror att det bland deras elever kunde finnas läkare och annan vårdpersonal, om självförtroendet bara räckte till. I ett fem­årigt forskningsprojekt finansierat av bland annat Finlands Akademi har finländska och amerikanska forskare undersökt hur man skapar engagerande inlärningssituationer. Där kom det fram att flickor ofta får bättre betyg i naturvetenskapliga ämnen än pojkarna, men att flickorna litar mindre på sin förmåga.

När unga väljer utbildning och yrke borde de få göra val och fatta beslut utan att tyngas av begränsande uppfattningar och föreställningar om sig själva. För tänk om vi alla kände oss mer gränslösa, vad skulle vi inte kunna göra då?

Malin Wikström redaktör

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2016.

Upplaga: 36 000.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb,

Ansvarig utgivare: Heidi Harju-Luukkainen, förbundsordförande.

Redaktör: Malin Wikström, tfn 044-7835888.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Marcus Rosenlund.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo.

Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

heidi harjuluukkainen ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Malin wikström redaktör

Hem & skola

3

■■intervju

■■projektet Pussel erbjuder stöd i form av: • stödgrupper för föräldrar som separerat • stödgrupper för barn vars föräldrar separerat • stödgrupp på nätet för föräldrar som separerat • ett till fem kostnadsfria stödsamtal för enskilda föräldrar, par eller familjer • läger för ombildade familjer, nästa gång ordnas läger i april • rådgivning och stöd, också telefonkonsultation • föreläsningar och utbildning för personal som jobbar med barn • stödformer på nätet eftersom man vill nå hela Svenskfinland

■■Ingenting kommer helt gratis i en ombildad familj, säger Petra­ Willamo, projektansvarig för Pussel­. foto: Malin Wikström

Lätt att få stöd via Pussel I en ombildad familj gäller det att skapa relationer som automatiskt inte finns, det säger Petra Willamo, projektansvarig för Barnavårdsföreningens Pussel.

Via projektet erbjuder föreningen olika former av stöd, också åt ensamstående föräldrar, skilsmässofamiljer och personer som i sitt yrke jobbar med de här familjerna.

Av familjerna i Finland lever cirka tio procent i ombildade familjer. En definition på en ombildad familj är att där lever två vuxna, varav åtminstone den ena har barn från tidigare, en av de vuxna har alltså inte biologiska band till något av barnen som bor i familjen. Där kan också finnas barn

”Ur barnets syn­ vinkel är det väx­ elvisa boendet inte så lätt alla gånger och det här borde lärarkå­ ren hitta ett sätt att förhålla sig till.” som har biologiska band till varandra och barn som inte har det.

Dessutom kan där finnas barn som är biologiskt släkt till båda föräldrarna och alla barnen, alltså

den ombildade familjens gemensamma barn. Låter det krångligt?

Det kan det vara, speciellt som en del av barnen kanske bor i hemmet då och då, medan en del bor där på heltid.

– Det är jätteindividuellt hur utmanande det är att leva i en ombildad familj eftersom det finns så många olika livssituationer, men en gemensam nämnare är att det gäller att skapa relationer som automatiskt inte finns. Det kräver ganska mycket jobb, säger Petra Willamo, som är projektansvarig för Pussel och som själv lever i en ombildad familj.

Satsa på parförhållandet Trots utmaningarna finns goda förutsättningar för att familjen fungerar väl, om man bara är

medveten om vissa saker.

– Ingenting kommer helt gratis i en ombildad familj. I en kärnfamilj finns barnen alltid där som ett klister, men i en ombildad familj är det parförhållandet som är klistret. Utan parförhållandet finns ingen ny familj, därför är det väldigt viktigt att satsa på det. Alla borde satsa på parförhållandet, men det är speciellt viktigt i ombildade familjer.

Förutom parförhållandet är kommunikationen A och O i en ombildad familj.

– Många tänker kanske inte på det, men man måste uttala rutiner och regler eftersom det är två familjekulturer som ska förenas.

Alla ska få komma till tals och det är bra att ha regelbundna familjemöten.

Pusselprojektet finns till för att stöda ombildade familjer, men också ensamstående och skilsmässofamiljer. Dessutom riktar man sig till dem som jobbar med familjer av det här slaget, det finns vissa saker som till exempel lärarna gärna ska vara medvetna om.

– Ur barnets synvinkel är det växelvisa boendet inte så lätt alla gånger och det här borde lärarkåren hitta ett sätt att förhålla sig till. Det är också viktigt att skolan har kontakt med båda föräldrarna, och inte bara ger information till den ena. Ganska många barn lever inte i den traditionella familjen och det är viktigt att göra personal som jobbar med barn medvetna om det här.

Malin Wikström

GNURF

ABIKURSER ŝ ĞŶŐĞůƐŬĂ͕ ĮŶƐŬĂ Θ ůĊŶŐ ŵĂƚĞŵĂƟŬ ϲͲϭϳͬϲ och hälsokunskap ϲͲϭϬͬϲ ϮϬϭϲ

ǁǁǁ͘ŚĂŶŐŽƐŽŵŵĂƌƵŶŝ͘Į

4

Hem & skola ■■aktuellt

■■Roh Petas föreläser om jämställdhet och sexuella trakasserier. Foto: Johan Karrento

■■Katja Andreassons föreläsning handlar om flickors relationer.

■■Annika Tidströms föreläsning handlar om motsättningar och hur vi hanterar dem.

■■Maria Lingonblad talar om att förebygga kränkningar och mobbning bland barn.

Fyra nya föreläsare via Hem och Skola Från och med i år har förbundet fyra nya föreläsare som Hem och Skola-­föreningarna kan boka till föräldramöten.

Jämställdhet, sexuella trakasserier, kamratskap och mobbning, konflikthantering och barns sociala relationer är några av ämnena som föreläsningarna handlar om.

Roh Petas erbjuder två olika workshops, den ena handlar om jämställdhet i hemmen och skolorna och den andra om sexuella trakasserier. Båda är teman som finns med i den nya jämställdhetslagen som skolorna ska jobba

med. Från och med 1 januari nästa år ska också grundskolorna ha en jämställdhetsplan, många skolor håller alltså på att utforma en plan just nu.

– Eftersom skolorna ska jobba med de här frågorna är föräldrarnas stöd viktigt, det handlar ju om värderingar. Det räcker inte att endast skolorna jobbar med det här, utan också föräldrarna måste fundera på hur man stöder eller motverkar jämställdhet – vad finns det för uppfattningar om hur man ska vara som pojke eller flicka, uppfattningar som föräldrarna uppmuntrar till?

I workshopen om sexuella tra-

PREMIÄR 10.11.2016 En medryckande fantasifylld virvelvind för hela familjen!

WWW.ABOSVENSKATEATER.FI

kasserier ligger fokus på vad allt som kan räknas som sexuella trakasserier och vilka gråzonerna är.

– Föräldrarna behöver verktyg för att kunna stötta sina barn och sig själva när det gäller sexuella trakasserier. Det gäller också att som förälder stödja barnen så att de inte ger sig in i en kränkande jargong, att inte ge sitt tysta godkännande till sexuella trakasserier.

Roh Petas är öppen för att besöka skolor i hela Svenskfinland.

Komplicerade flickrelationer Katja Andreasson är mamma till två barn och jobbar som skolkurator vid Borgaregatans högstadium i Vasa. Hon föreläser i Österbotten under rubriken Flickor – i gränslandet mellan kamratskap och mobbning.

– I min föreläsning talar jag allmänt om mobbning, men med fokus på flickors ofta komplicerade vänskapsförhållanden. Inom flickgrupper finns ofta en stor förväntan på intimitet och lojalitet, man anförtror sej åt varandra, pratar känslor och delar hemligheter.

Baksidan av fenomenet är att det är både enkelt och effektivt att använda sig av sina nära relationer som vapen då man vill såra en kompis. Rivalitet, avundsjuka och popularitet spelar ofta in när vänskapen blir destruktiv.

– Faktum är att det finns ett starkt samband mellan flickors vänskap, bråk, konflikter och mobbning. Relationsdramer kan inte alltid definieras som mobbning, men eftersom det gör flick-

orna stressade och olyckliga är det önskvärt att vi hjälper flickorna att känna igen destruktiv vänskap och att skapa sunda kompisrelationer.

Förebygga mobbning Maria Lingonblad föreläser i Österbotten. Hon jobbar med mobbningförebyggande arbete på Folkhälsan, just nu är hon hemma med sitt tredje barn. Hon har också jobbat som kurator i olika repriser.

– Min föreläsning handlar om hur vi kan förebygga kränkningar och mobbning bland barn. I dag umgås barn och vuxna mycket via olika skärmar, därför pratar jag även om hur vi kan tänka förebyggande där. Mycket handlar det om att diskutera tillsammans, dela erfarenheter och hitta stöd av varandra.

Kan du ge några konkreta tips på hur vi kan stödja barnens sociala relationer i skolan och på nätet?

– Mina tips är säkert självklara för de flesta, men jag kan nämna tre. För det första: ta reda på vem ditt barn umgås med och vad hen gör med sina kompisar. Känner du kompisarna och deras föräldrar? Var finns ditt barn på sociala medier och hur funkar de sidor och forum där barnet brukar vara? Jag föreslår inte att man ska ”förhöra och spionera”, utan att genom naturliga frågor visa barnet att man är intresserad och vill veta. Då brukar det också vara lättare för barnet att berätta om det har uppstått problem.

– Mitt andra tips är att våga fråga. Om man som förälder märker att något bekymrar barnet är det

viktigt att man vågar fråga och vågar lyssna på det som barnet berättar. Ju tidigare problemen kommer fram, desto bättre för alla inblandade parter. Det tredje tipset är att man som förälder minns att man även i detta sammanhang är en förebild för sitt barn. Hur pratar vi om andra hemma? Behandlar vi varandra och andra med respekt, även i konfliktsituationer?

Olika barn har olika behov när det gäller vänskapsrelationer och relationerna kan ändras, även utan att det har varit problem.

Hantera motsättningar Annika Tidström är trebarnsmamma, ekonomie doktor, docent och biträdande professor vid Institutionen för ledarskap vid Vasa universitet. Hon jobbar också som utbildare i strategi i praktiken, konflikthantering, ledning av förändring och hur vi ska bemöta varandra på arbetsplatsen.

– Min föreläsning handlar om hur vi ska förstå motsättningar och hur vi kan hantera dem. Olika stilar för att hantera motsättningar presenteras. Vi koncentrerar oss främst på en samverkande stil. Jag betonar betydelsen av öppenhet, tydlighet och hur man ska fokusera på resultatet och samtala på rätt sätt. Deltagarna får konkreta och praktiska tips och råd som de kan använda sig av i vardagen, i relationen mellan hem och skola eller i relationerna på arbetsplatsen.

Annika Tidström föreläser främst i Österbotten och Åboland, men även i huvudstadsregionen.

Malin wikström

Hem & skola

%DUQOHGDUH

8QJGRPV RFK YX[HQXWELOGQLQJ

9X[HQXWELOGQLQJ

8WELOGQLQJ JHV L KHOD ODQGHW

.\UNYDNWPlVWDUH

ZZZ NUHGX IL

5

9L KDU HUIDUHQKHWHQ 9L JHU 'LJ NRPSHWHQVHQ

6NLOOD lU HQ HQKHW LQRP GHW VWDWOLJD 9$/7(5, FHQWUHW I|U OlUDQGH RFK NRPSHWHQV 9L HUEMXGHU VW|G I|U OlUDQGH RFK VNROJnQJ JHQRP KDQGOHGQLQJV RFK IRUWELOGQLQJVWMlQVWHU LQRP V\QQHGVlWWQLQJ K|UVHOQHGVlWWQLQJ VSUnNOLJD VYnULJKHWHU QHXURSV\NLDWULVND IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJDU XWYHFNOLQJVVW|UQLQJ

+RV RVV YHUNDU 9$/7(5, VNRODQ 6NLOOD VRP lU HQ VNROD I|U HOHYHU L EHKRY DY VlUVNLOW VW|G

%HV|N RVV Sn VNLOOD ZHEEKXVHW IL

Av Astrid Lindgren

PREMIร R 16.3

Astrid Lindgrens underbara Pippi Lรฅngstrump intar stora scenen med buller och bรฅng och sรฅng DRAMA/KONST/FOTO/SKRIVANDE/DANS/FILM

Ny folkhรถgskolelinje startar Sยก 6ยฒศผ KยฒVWHQ Ett kreativt mellanรฅr som ger dig mรถjlighet att utveckla din hobby dit du vill!

0HU LQIRUPDWLRQ ZZZ QDUSHV ศฝ YX[HQLQVWLWXWHW WASA TEATERS BILJETTKASSA Sandรถgatan 7, 06-3209330 รถppen mรฅ-lรถ kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI WWW.WASATEATER.FI

6

Hem & skola

Hem & skola

7

■■intervju

”Jag kan inte alltid sträva efter nior och tior” ”Vad har ni gjort på jullovet?” Det är en fråga som många lärare ställer sin klass efter nyåret. När Kasper Björkqvists lärare ställde den var svaret den här gången rätt originellt.

– Jag har blivit världsmästare i ishockey!

Det hade knappast undgått någon att de finska unglejonen fått hela Hockeyfinland i extas,och bara två dagar efter VM-guldet var det dags att återgå till vardagen igen.

Då satt Kasper Björkqvist återigen på skolbänken i Mattlidens gymnasium i Esbo.

Hur kändes det när läraren sade att ni skulle plocka fram matematikboken och slå upp sidan 25?

– Visst fanns känslan ”Hei, mä oon maailmanmestari, onks ihan pakko”. Skämt åsido, det var ganska lugnt. En del av killarna i lågstadiet viskade: ”Där är den där Björkqvist”, men inte var det några problem att återgå till vardagen, säger Kasper Björkqvist.

Ishockey dygnet runt Till vardags spelar 18-åriga Kasper Björkqvist för Esbo Blues A-juniorer. Där är han en av lagets bärande krafter.

– Det går helt okej, jag tror att jag leder poängligan, svarar Björkqvist anspråkslöst då jag frågar hur det går för honom.

Vi träffas i skolbiblioteket vid skoldagens slut. I vanliga fall skulle han redan vara på väg mot ishallen, men en lindrig skada håller honom tillfälligt borta från rinken. Tre dagar i veckan börjar han sin dag i hallen med morgonträning. Sedan fortsätter han till skolan, därefter är det igen träning på eftermiddagen. På fredag och lördag är det i regel matcher som gäller.

– Det här är en livsstil. Jag lever med hockeyn mer eller mind­ re 24/7.

Men den livsstilen skall kom-

■■ Kasper Björkqvist har fått mycket stöd hemifrån för att hänga med i skolan.

Foto: Marcus Rosenlund

■■profil Kasper Björkqvist Ålder: 18 år.

Lag: Esbo Blues, A-junioner, ungdomslandslaget­.

Spelposition: Vänsterytter.

Familj: Mamma från Terjärv och pappa från Nedervetil.

Civilstånd: Singel.

Favoritmat: Spagetti och köttfärssås­på matchdagen.

Medeltal i skolan: Cirka 8.

Språk eller matematik?

Matematik­.

Hobbyer: Spelar golf på sommaren­. Handicap: 20.

Kuriosa: Delägare i två travhästar.

Intresset kommer från morfar.

bineras med gymnasiestudierna.

Veckan efter att intervjun görs inleds studentskrivningarna, men det spänner sig Björkqvist inte för.

– Jag har hunnit stressa för mycket större saker, säger han, och syftar på VM-guldet.

Skola versus hockey Att kombinera skola och toppidrott har sina utmaningar. För Kasper har det ändå gått smärtfritt.

– Det måste ske i samarbete mellan lärare och tränare. Matcherna går alltid först, men jag kan inte komma på någon situation där det har blivit problem. Om man på ett sakligt sätt förklarar för lärarna hur det ligger till, brukar det ordna sig. Och det är klart att succén i VM inte har gjort det svårare, skrattar Kasper.

”Skolan är viktig, men ibland måste man kompro­ missa.”

Tack till studiehandledarna Då ishockeyn tar en så stor del av den vakna tiden som den gör gäller det att på förhand planera sin tidsanvändning.

– Jag är kanske inte den bästa på att planera, men jag har planerat mina kurser tillsammans med studiehandledarna. De ska ha ett stort tack för att det har gått så smidigt.

Skolan har varit flexibel, men visst krävs också att idrottaren tar ett eget ansvar för sin skola.

– Jag läser lång matematik, och efter att ha varit på landslagsläger en vecka var jag helt ute och cyklade. Men det ordnade sig, jag har fått mycket hjälp av mamma och pappa.

Ja, vad säger mamma då idrotten tar en så stor del av din tid?

– Ibland kan det bli gräl, men vi har nog samma syn på det här.

Skolan är viktig, men ibland måste man kompromissa.

Hur då kompromissa?

■■Snart lämnar Kasper Björkqvist Mattlidens gymnasium för att bege sig ut i världen och satsa på sin hockeykarriär. Foto: Marcus Rosenlund – Jag kan inte alltid sträva efter att få nior och tior. Ibland får jag nöja mig med en sjua eller åtta. Men jag har lärt mig att inte ta stress för det.

Vilket är ditt råd till ungdomar som försöker kombinera idrott och studier?

– Satsa hundra procent på det du gör i det läget. Du kommer inte att ha lika mycket tid som de andra, men fokusera på det du gör.

Utbildning på hockeyns villkor Den närmaste framtiden är det studentskrivningar och play offspel i mars som gäller för Kasper Björkqvist. Men efter det kommer

han att flyga över till USA för att utreda möjligheten att kombinera studier med ishockey. Planen är att spela i den så kallade NCAAligan (National Collegiate Athletic Assiciation) där hockeyn har högs­ta prioritet, men där det går att kombinera ishockey med universitetsstudier.

– Vad jag ska studera är ännu oklart, men gärna något som har med idrott att göra, till exempel marknadsföring. Men målet är att bli ishockeyproffs. NCAA är den serie som producerar flest NHLspelare. Studierna är min plan B. mattias fagerholm

8

Hem & skola ■■aktuellt

■■Enhetlig utbildning i digital kompetens krävs för att eleverna ska ha samma möjligheter då de går ut grundskolan, anser Jan­-Mikael Wikström och Annika Norrgård. foto: Stefanie Sirén

Oro för klyftor i digitalt språng Digitala läromedel i undervisningen får tummen upp av lärarna, det visar en ny utredning gjord av OAJ. Men risken är stor att vissa elever halkar av kälken i det digitala språnget och skillnaderna mellan skolorna bekymrar.

I höst ska skolorna och lärarna vara redo att inleda läsåret med en ny läroplan som innebär en klar målsättning att ge eleverna digital kompetens.

Största delen av lärarna är positivt inställda till att använda digitala medel i undervisningen, men fortbildningen haltar. Det visar en utredning som undervisningssektorns fackorganisation OAJ presenterade på Educa­mässan.

Enligt rapporten uppger i synnerhet lärare inom grundskolan och småbarnspedagogiken att de har fått mindre än en dag fortbildning i IKT. Det oroar Jan-­Mikael Wikström som är ombudsman på Finlands svenska lärarförbund, FSL. – Om man fått utbildning en dag under fem år – inte gör man ett digitalt språng med det. Det här handlar om ekonomi och hur olika kommuner satsar.

Men Kicki Häggblom, som jobbar med fortbildning av lärare på Centret för livslångt läran-

de vid Åbo Akademi, CLL, påpekar att utredningen visar på resultat från hela Finland.

– På finlandssvenskt håll har vi våra egna lösningar, jag upplever till exempel att vi har mycket fortbildning för lärare. Skulle alla få bestämma skulle det så klart finnas ännu mer.

Lärarna har rätt till tre fortbildningsdagar under året, varav två ofta går till planering och utvär­ dering.

Pedagogik för lärare Annika Norrgård hör till de lärare som både har fått fortbildning och har möjlighet att utnyttja digitala medel i undervisningen.

Eleverna och lärarna i skolan hon jobbar i, Malms skola i Pargas, har fått delta i programmering och fortbildning som en del av projektet Proffs, som arrangeras i samarbete med Åbo Akademi.

Skolans elever har individuella bärbara Chromebooks som de använder både som läromedel och för att lära sig koda.

– Tekniken går så fort framåt att fortbildningen borde vara kontinuerlig och så konkret som möjlig, säger hon.

I projektet satsar man på att låta lärarna pröva sig fram på egen hand och dela in utbildningen i mindre sjok.

– Det hjälper inte med det där ena utbildningstillfället på tre timmar, det lönar sig inte att pressa in en massa kunskap. Från arbetsgivarhåll krävs det att man sätter in fler fortbildningsdagar, säger Norrgård.

Både OAJ:s studie och en rapport gjord av FSL visar att det finns stora skillnader i tillgången till tekniska hjälpmedel, både bland lärarna och eleverna. Men hur den digitala undervisningen framskrider hänger inte bara på resurser.

– Det handlar om hur entusiastiska lärare det finns, som själva skaffat sig utbildning, drivit på och fått kommunen att inse att det här måste vi satsa på, säger Jan-Mikael Wikström.

Han får medhåll av Kicki Häggblom, den nya läroplanen betonar aktivt lärande hos eleverna – men det gäller också för lärarna.

– Det räcker inte att gå på kurs och tro att du kan. Du måste ha ett aktivt förhållningssätt, vara modig och våga börja. Vi pratar inte om robotar och stora hologram, det handlar sist och slutligen om ganska enkla verktyg.

Jämlikhet a och o Projektet som genomförs i den skola Annika Norrgård jobbar i kommer att utmynna i att en del

av de lärare som genomgått fortbildningen ska fungera som utbildare för andra, en modell som liknar den med digimentorer som OAJ:s rapport föreslår.

– Det är kanske ett billigare alternativ, men då får vi också in den pedagogiska delen av att en lärare lär en annan, och att du som lärare vågar ta in en annan lärare i klassrummet.

Föräldrarna är inte heller bortglömda i den digitala ekvationen – Häggblom, Norrgård och Wikström är alla överens om att föräldrarna bör visa intresse och våga lära sig av sitt barn.

Men varken alla föräldrar eller alla barn har samma förutsättningar för det här.

– Det är skolans roll att trygga att alla har jämlika möjligheter och att eleverna är på samma linje när de går ut grundskolan, oberoende av socioekonomisk bakgrund, påminner Jan-Mikael Wikström.

Kicki Häggblom är bekymrad över de skillnader som håller på att uppstå mellan kommuner där den digitala processen kommit i gång och de där den inte gjort det.

– Vi skulle inte få ha skillnader mellan skolorna – jämlikheten är grundbulten i det finländska skolsystemet, säger Häggblom.

Stefanie Sirén

■■digital kompetens Fortbildning för lärare sker på tre olika sätt: med medel direkt från staten via Utbildningsstyrelsen, utbildning finansierad av staten via kommunerna och genom kurser finansierade med privata medel från till exempel fonder.

Enligt OAJ:s rapport har 40 procent av lärarna i grundskolan inte en dator eller läsplatta i jobbet.

Skillnaderna mellan tillgången till IKT varierar stort bland eleverna i grundskolan, en tredjedel använder IKT i studierna en gång per månad eller mer sällan.

OAJ:s rapport föreslår satsningar på nationell styrning, fortbildning under arbetstid, digimentorer, tillgång till digitala verktyg och kvalitativa läromedel.

”Det räcker inte att gå på kurs och tro att du kan. Du måste ha ett aktivt förhållningssätt, vara modig och våga börja.”

Hem & skola

■■Läslust

LäsambassadÜren tipsar

Natur & SprĂĽk

Katarina von Numers­Ekman är fÜrälder, moders­mülslärare, barnboksfÜrfattare och läs­ ambassadÜr. Här tipsar hon om tre bÜcker fÜr olika üldrar.

NybÜrjarläsare

MellanĂĽldern

BokslukarĂĽldern

â– â– Doris drar av Pija Lindenbaum (Lilla PiratfĂśrlaget, 2015) Den underfundiga bilderboken Doris drar handlar om ett barn som ingen lyssnar pĂĽ ordentligt.

Mamman och hennes nya sambo är välmenande, men i sina fÜrsÜk att gÜra familjetillvaron mysig inser de inte varfÜr Doris är sü sur. I Lindenbaums bÜcker ger sig barnet ofta ut i det okända och mÜter olika känslor. Som titeln visar für ocksü Doris nog och rymmer. Hennes frustration symboliseras av det växande hüret som till slut exploderar i en kaskad.

FĂśrst dĂĽ inser de vuxna vad Doris behĂśver.

■■Yokos nattbok av Annika Sandelin med bilder av Linda Bondestam (Schildts & SÜderstrÜms, 2014) I Annika Sandelins kapitelbok fÜr mellanüldern skriver flickan Yoko om familjen, skolan och fritiden med vännerna Anna och Daniel i sin nattbok. Hon gür i fyran och funderar bland annat Üver hur vänskap och kärlek kan se ut pü olika sätt. Handlingen är ocksü full av pinsamheter med hÜg igenkänningsfaktor fÜr den som tillhÜr mülgruppen. Min dotter skrattade hÜgt när hon läste den.

■■Ishavspirater av Frida Nilsson med bilder av Alexander Jansson (Natur och kultur, 2015) Ishavspirater är den lünga och spännande berättelsen om storasyster Siri som müste ge sig ut pü Ishavet fÜr att leta efter sin lillasyster Miki. Hon har blivit bortrÜvad av den grymma piratkaptenen Vithuvud, som utnyttjar barn i sina gruvor pü en hemlig Ü. I denna arktiska fantasivärld sätts büde Siris mod och moral pü prov münga günger. En büde ruskig, berÜrande och aktuell berättelse fÜr lite äldre barn.

Vi sĂśker 9-13-ĂĽringar fĂśr en sommarvecka av vildmarksliv pĂĽ tvĂĽ sprĂĽk.

Info och anmälningar naturochmiljo.ďŹ /lager

____________________________________________________

Vüren 2016 Saftsalongerna är professionell scenkonst riktad till ung publik.

Efter fÜreställningen bjuder vi pü saft, kex samt grÜnsaksalternativ.

5.3 kl. 13.00 Lilla Robinsson pĂĽ dagis / Unga Teatern. 8QJD 7HDWHUQ SUHVHQWHUDU GHQ IMlUGH GHOHQ DY WXUQpI|UHVWlOOQLQJHQ RP GHQ VNRMIULVNH SRMNHQ 5RELQ RFK KDQV KXQG )UHGDJ /lQJG FD PLQ cOGHU nU 19.3 kl. 13 Kisse Lillas bland skuggorna / Mamia Company. )DPLOMHQ /LOODV KDU SDFNDW VLQD VDNHU I|U DWW nWHUYlQGD KHP WLOO VWDQ HIWHU HQ VRPPDU Sn ODQGHW , DOOW VWnKHM UnNDU GH JO|PPD ERUW NDWWHQ .LVVH /LOODV VRP KHOW HQVDP EOLU NYDU Sn L VWXJDQ 'HW lU E|UMDQ Sn .LVVHV GDQVWHDWHUlYHQW\U /lQJG FD PLQ nOGHU nU 16.4 kl. 13 Skrubiluttan Ă… Skrubilej / DĂŠsirĂŠe Saarela, Marianne Maans. )RONPXVLNNRQVHUW PHG WUROOHQ 6NUXELOXWWDQ c 6NUXELOHM I|U EDUQ RFK EDUQOLND PHG EnGH UROLJ U\WPLVN RFK VWlPQ LQJVIXOO PXVLN YDUYDG PHG WUROOHQV WDQNDU RFK IXQGHULQJDU /lQJG FD PLQ nOGHU nU XSSnW Biljetter kĂśps via Lippupiste.

Pris: 5â‚Ź fĂśr barn, 12,50â‚Ź vux med Kortet, 13,50â‚Ź vux.

Nu är sommarkompassen 2016 här, i digitalformat!

Sommarkompassen presenterar svensksprükiga kurser, läger och andra aktiviteter under sommaren fÜr barn och unga i üldern 7-29 nU *n LQ Sn VLGDQ VRPPDUNRPSDVVHQ ¿ RFK I|OM PHG YDG VRP KlQGHU L 6YHQVN¿QODQG L VRPPDU ____________________________________________________

%2. Ă€NRU YnUHQ I|U EDUQ RFK I|UlOGUDU Sn /LOOD/XFNDQ NO )|UIDWWDUHQ 0LQQD /LQGHEHUJ RFK LOOXVWUDW|UHQ /LQGD %RQGHVWDP OlVHU RFK EHUlWWDU IUnQ VLQ ERN ´%RJJDQ RFK .\|VWL .HNNRQHQÂľ De bĂĽda intervjuas om deras gemensamma arbete och barnen bjuds att gĂśra egna illustraWLRQHU )|UIDWWDUQD LQWHUYMXDV DY /DUULH *ULIÂżV 30.3.2016 kl. 17.00 - 18.30 BOKUTGIVNING “Nagu-Nalle pĂĽ GMXSD YDWWHQÂľ Henrika Anderssons läser hĂśgt ur sin nya bok om Nagu-Nalle.

HÜgläsningen fÜljs av en intervju och alla barn für gärna ta med VLQ HJHQ JRVHQDOOH )|UIDWWDUHQ LQWHUYMXDV DY /DUULH *ULI¿V

Adress: /LOOD/XFNDQ 6LPRQVJDWDQ +HOVLQJIRUV OLOODOXFNDQ Âż WHO H SRVW LQIR#OXFNDQ Âż

9

10 Hem & skola ■■i korthet

Brändö gymnasium

Trivsel, Tradition, Trygghet och Tillförsikt Fyra enkla enkla ord, ord, som Fyra som beskriver beskriver Svenska samskolan i Tammerfors Svenska samskolan i Tammerfors

Träning för livet

Välkommen!

Välkommen!

1895-201 1895-2007

Svenska samskolan ii Tammerfors Tammerfors Svenska samskolan Koulukatu 14 Skolgatan 14 33200 TAMMERFORS 33200 TAMMERFORS Tfn: 03-212 03-212 379 3794 www.samskolan.fi Tfn: 050 4327189

KYRKSLÄTTS GYMNASIUM är gymnasiet som bryr sig, vi erbjuder:

högklassig undervisning trygg, accepterande och trivsam skolmiljö mångsidig och personlig handledning för framtiden i tiden tfn 040 126 9377, 040 589 6913 Gesterbybågen 3 www.kyrkslattsgymnasium.com

KOTKA SVENSKA SAMSKOLA

 IDROTTSLINJE med Södra Kymmenedalens Idrottsakademi  gymnasiekurser kan studeras även via nätverket GNET tel. 05-219 0800 www.kotkasamskola.com

vetenskapen . människan . konsten Gymnasiestudier på fem linjer allmän, bildkonst, humanekologi, musik, vuxen

Flyglinje Jakt och natur Musikperiod Projektresor utomlands Studieperioder i andra skolor

■■Folkhälsans forskningsavdelning har inlett ett projekt som går ut på att öka det psykologiska välbefinnandet och de mentala resurserna hos finländska barn i lågstadieåldern genom en helhetsinriktad skol- och föräldraintervention. Syftet är också att öka välbefinnandet hos föräldrar och skolpersonal.

Metoderna i projektet baserar sig på ny forskning och utveckling av metoder inom området positiv psykologi.

Olika metoder används för utvärdering och analys, till exempel fysiologiska mätningar av stress och hälsa, mätningar av upplevelser och problemlösningsförmåga i nuet samt frågeformulär.

Förstaklassare får bokpaket

■■Förstaklassarna i 160 skolor i Svenskfinland fick ett bokpaket i början av vårterminen.

Det här är resultatet av ett samarbete mellan Förbundet Hem och Skola och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd. Bokpaketet delas ut i skolor där det finns en föräldraförening som är medlem i Förbundet Hem och Skola och där klassläraren har ansökt om det. Det innehåller tio titlar: Hur då sjuk? av Susann Gleisner, Kalle Knaster, Miranda och den magiska korpfjädern av Carina Wolff-Brandt, Boggan och Kyösti Kekkonen av Minna Lindeberg & Linda Bondestam, Den falska Bernice av Malin Klingenberg & Joanna Vikström Eklöv, Julius och mobbarna av Martin Svensson, Familjen monstersson, Monstermaskerad av Mats Wänblad, Jordens rekordbok av Jens Hansegård & Anders Nyberg, Jordens mystiska platser av Jens Hansegård, Fängelsemysteriet av Martin Widmark & Helena Willis samt Hej, Hello! av Helena Bross.

ǁǁǁ͘ŬƌŽŶŽďLJŐLJŵŶĂƐŝƵŵ͘Į

Projekt ska öka välbefinnandet

Sandelsgatan 3 00260 Helsingfors Tel. 09 310 87056 www.tsg.edu.hel.fi

Hem & skola

84 000 euro till lägerskolor

Ekenäs gymnasium

■■Inom ramen för samarbetet mellan Hem och Skola och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd beviljas 133 lägerskolstipendier på en summa av totalt 84 000 euro för lägerskolor som ordnas i år. Stipendiet kan beviljas till klasser eller grupper i grundskolan eller gymnasiet där det verkar en medlemsförening i Förbundet Hem och Skola.

WALL OF FAME!

- gymnasiet där du kan förverkliga dina drömmar Utöver det ordinära kan vi erbjuda - brett kursutbud, bl.a. finska på tre nivåer - internationella projekt och kurser - samarbete med Raseborgs Idrottsakademi www.edu.raseborg.fi/ekenasgymnasium

KARRIÄR VIA

KIMITOÖNS GYMNASIUM VÅRA TIDIGARE STUDERANDE BERÄTTAR

Se

under Wall of Fame

HUMANT INNOVATIVT KREATIVT http://webfronter.com/natteamost/sibbogymnasium/

IB World School

11

12 Hem & skola ■■reportage

■■– Studiebesöken borde äga rum innan jul. Nu förväntas vi snart fatta ett beslut men har inte ens varit på alla studiebesök än, säger Heidi Raudasoja, Rasmus Hjulfors, Zacharias Sjö, Josefin

Nervöst välja väg efter nian

Zacharias Sjö, Catja Grankulla, Kevin Björkman, Rasmus Hjulfors, Josefin Granholm och Heidi Raudasoja känner sig både säkra och osäkra inför vårens yrkes- och utbildningsval.

Cronhjelmskolan i Larsmo ligger skönt inbäddad i en barrskog i anslutning till ett omfattande idrottsområde. Kanhända har det influerat eleverna: Flertalet nior som jag träffar uppskattar nämligen ämnen som gymnastik samt äventyr och friluftsliv mest.

Zacharias Sjö, 15, har dyslexi och tycker om gymnastik för att han där får använda kroppen.

– Jag lär mig lättare genom att använda händerna men är också i övrigt träningsinriktad. Efter nian siktar jag på att studera till ungdoms- och fritidsinstruktör vid Optima i Jakobstad. Dessutom ska jag utbilda mig till per-

sonlig tränare, säger han.

Sjö drömmer om att öppna ett eget gym på en ort där konkurrensen inte är lika hård som i Jakobstad – kanske i Sverige, England eller USA. Han skulle även gärna jobba med ungdomar i samma ålder som han själv är i just nu.

– En del har svårt att komma i gång med sitt liv eller har upplevt svårigheter som mobbning.

Jag kunde handleda och hjälpa till med bland annat träning. Jag tror också att behovet av tränarstöd för överviktiga och undernärda kommer att öka.

Den gemensamma ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning-

Hem & skola

13

”Nuläget känns både säkert och osäkert. Man hop­ pas att man väljer rätt väg.”

bildningen, till exempel till tionde klass. Den ansökningstiden infaller mellan 24 maj och 26 juli.

Rasmus Hjulfors, 16, planerar ett tionde läsår vid Kronoby folkhögskola.

– Jag är lite skoltrött och vill förbättra mitt betyg. Jag funderar på att utbilda mig till säkerhetsvakt vid Vasa yrkesinstitut, därefter till polis. Jag tycker om att hålla ordning och reda. Men det kan bli svårt att få jobb som polis nu när de skär ner inom kåren.

Som stöd i tankeprocessen har eleverna fått ta del av Yrke 2025, den tredje upplagan av Utbildningsstyrelsens prognos över framtida behov av svenskspråkig arbetskraft. Å andra sidan verkar ingen hänga upp sitt yrkesval på utsikterna att få ett jobb.

Inte heller vad kompisarna gör har avgörande betydelse. Men visst spelar det in.

– Jag vill studera på innebandylinjen vid Jakobstads gymnasium. Jag hoppas få spela innebandy tillsammans med mina finskspråkiga vänner i Pietarsaaren lukio, som finns i samma byggnad som det svenska gymnasiet, säger Heidi Raudasoja, 16.

– Sedan kanske jag söker mig till Åbo Akademi. Det vore kul att jobba med djur. Kanske blir jag veterinär.

Josefin Granholm, 15, vill studera till merkonom vid Optima för att kunna arbeta i butik.

– Det har jag velat sedan jag var liten. Kanske jobbar jag som affärsbiträde i en kassa.

Räknar med jobb

Granholm, Kevin Björkman och Catja Grankulla. Foto: Jeanette Östman en infaller mellan den 23 februari och den 15 mars. När jag träffar niorna i slutet av januari har de ett par studiebesök kvar. De skulle helst se samtliga studiebesök äga rum innan jul.

– Nu förväntas vi snart fatta ett beslut, men har inte ens varit på alla studiebesök än, säger Catja Grankulla, 16, som planerar att kombinera närvårdarstudier vid Yrkesakademin i Österbotten med studier vid Pedersöre gymnasium.

– Min plan är att bli klar med studenten på två år och studera i Vasa under det tredje året. Målet är akutsjukvårdare. Efter det kan-

ske jag studerar vidare inom vården i Helsingfors och då behöver jag kombinationen av yrkes- och gymnasiestudier.

Kevin Björkman, 15, vill jobba inom tandvården eller bli psykolog – gymnasiet är givet. Frågan är bara på vilken ort.

– Miljön avgör. Skolan får inte vara för kaotisk. Jag har alltid velat hjälpa människor men alla vårdyrken passar inte eftersom jag har blodfobi.

Prognos som stöd Ungdomar som gick ut grundskolan i fjol eller går ut i år kan också söka in till den förberedande ut-

Så gott som alla har provsmakat på arbetslivet genom sommarjobb. Och åtminstone Zacharias Sjö, Catja Grankulla och Kevin Björkman är övertygade om att de kommer att ha jobb i framtiden.

Det behövs folk inom hälsa och sjukvård. Ändå känns det nervöst: Vad händer om de inte kommer in på den skolan som de vill? Det blir uppenbart att de också tänker på livet i stort.

– Nuläget känns både säkert och osäkert. Man hoppas att man väljer rätt väg. Det är svårt att säga vart livet kommer att ta en. Man kan råka ut för en bilolycka som förändrar ens liv, säger Zacharias Sjö.

– Dessutom ändrar man sig varannan dag. Det underlättar ju inte, tillägger Grankulla och får medhåll av de andra.

Jeanette Östman

■■– När vi frågar niorna om de känner sig redo att ta nästa steg svarar de flesta ja, säger studiehandledaren Anna Wik-Högnäs och rektorn Åsa Laxåback-Nyman vid Cronhjelmskolan i Larsmo.

Foto: Jeanette Östman

”Flera skulle få sikta mot stjärnorna” – Ända från sjuan tjatar vi på eleverna att de ska jobba för ett bra avgångsbetyg. Ändå verkar de inse det först kring julen när de går i nian, säger vikarierande studiehandledaren Anna Wik-Högnäs och t.f. rektorn Åsa Laxåback-Nyman vid Cronhjelmskolan i Larsmo.

I genomsnitt 25 till 30 procent av skolans nior brukar söka in till något av regionens gymnasier.

Resten fortsätter med ett tionde läsår eller en yrkesutbildning. Åsa Laxåback-Nyman, tillförordnad rektor och tidigare studiehandledare, och Anna Wik-Högnäs, vikarerande studiehandledare sedan den 1 augusti, skulle gärna se att flera väljer en gymnasieutbildning eller kombinerade yrkes- och gymnasiestudier.

– När jag ser vilka fina vitsord en del har och vilken utbildning de tänkt sig försöker jag tala mycket om gymnasiet. Flera skulle få sikta mot stjärnorna när de har förutsättningar för att kunna tillgodose sig den breda kunskapsgrund som gymnasiet ger, säger Wik-Högnäs.

Båda betonar att det inte handlar om att sätta olika värde på utbildningarna, utan om att så många som möjligt ska få en utbildning och möta arbetsmarknadens behov.

– Om en elev med höga vitsord väljer en yrkesutbildning, exempelvis husbyggarlinjen, tar hen platsen av en elev med lägre vitsord som kanske inte kommer in annanstans. Om eleven sedan söker sig till yrkeshögskola och blir byggnadsingenjör kvarstår bristen på markarbetskraft.

Vitsordskraven till olika utbildningar intresserar eleverna.

Samtidigt är frågan om vilket vitsord som krävs för en specifik linje svårbesvarad eftersom det beror på antalet sökande. Också populära yrkesutbildningar kräver höga vitsord.

– Jobbets karaktär avgör. Vi har aldrig hört en elev säga att hen vill jobba med en viss sak för att bli rik.

Samtidigt har Laxåback-Nyman ett konkret exempel på att medierna och det allmänna snacket inverkar.

– För fem sex år sedan sades det att båtbranschen är på utdöende. Efteråt var det ingen från Larsmo som sökte till båtbyggarlinjen på flera år. Jag försökte säga att trenden kommer att vända, men det hjälpte inte. Nu har vi brist på båtbyggare och industrin i nejden har startat egna utbildningsprogram.

I Österbotten råder det också brist på läkare och annan vårdpersonal.

– I fjol bjöd vi in överläkaren Markus Granholm från Malmska för att berätta hur man kan bli läkare. Jag tror det kunde finnas många läkare och annan sjukvårdspersonal bland våra elever bara självförtroendet räckte till. Också läkare är vanliga människor.

Jeanette Östman

”Vi har aldrig hört en elev säga att hen vill jobba med en viss sak för att bli rik.”

14 Hem & skola ■■reportage

Sveps ger en knuff i rätt riktning

Ungdomsverkstaden Sveps är ett alternativ för unga som av någon anledning inte hittat sin plats i samhället efter grundskolan. Här finns vuxna som lyssnar och vägleder.

Snöslasket piskar fönsterrutorna på Georgsgatan 18 i Helsingfors.

Tariku ”Tarre” Ahlfors, verksamhetsledare för ungdomsverkstaden Sveps, bränner av sitt bredaste smil och sitt hjärtligaste ”välkommen”. Ahlfors utstrålar ”vifixar-det-här” från topp till tå. Och det behövs. De som kommer hit är unga i åldern 16–29 år och som av en eller annan orsak hamnat på drift på livets hav. Det kan vara studierna som inte gick riktigt som i Strömsö eller att man inte kommer ur sängen om morgnarna.

– Då när man går i väggen, säger Tariku Ahlfors, och jag ramlar nästan av stolen.

Går i väggen? Som sjutton­ åring? Är det inte sådant som vi medelålders vrak sysslar med?

Går man i väggen som gymnasist numera? Jodå, säger Ahlfors.

– Klimatet har hårdnat enormt för de unga – man borde ha jobb, man borde ha hus, man borde si och man borde så, man ska se bra ut … Jag vet inte om det är de själva eller föräldrarna, men det finns en enorm stress där som har ökat enormt sedan jag var i samma ålder.

Tariku Ahlfors menar att det kommer som en överraskning för många att livet är så fullt av utmaningar. Plötsligt inser man att det

finns alla de här sakerna som man borde ha tagit itu med redan i högstadiet.

– Att sitta ned i samma rum som tio andra människor och diskutera, bara att klara av det det kan vara en jättestor utmaning för många.

Ringer och väcker En annan sak som orsakar problem är dygnsrytmen som är så skruvad på grund av nattligt spelande och skärmstirrande att man har råkat i totalt osynk med resten av samhället. Vad man gör då – ringer och väcker upp dem, säger Ahlfors.

■■sveps

VAL AT K ITETSS IER

TEM YS

■■För Julia Aminoff känns det bra att komma till Sveps, här har hon fått rutiner och arbetsmöjligheter.

CER TIF

Hem & skola

Sveps erbjuder • Gruppen Starten som går ut på social träning.

• Ungdomsverkstaden Nonstop: arbetsträning som utmynnar i ett avtal om arbetsprövning med arbets- och näringsbyrån och ger rätt till arbetsmarknadsstöd för prövotiden.

• Uppsökande ungdomsarbete för dem som inte arbetar eller studerar, eller som håller på att avbryta studierna.

■■Tariku Ahlfors ringer och väcker de unga som gärna sover långt in på eftermiddagarna. – Ganska bra • Jobbcoachning som lär ut arbrukar de lyda, för de vill ju det. betslivets spelregler.

KANSKE FORDONSMEKANIKER..?

Vad vill du bli när du blir stor?

YA erbjuder 18 olika alternativ till yrkesstudier.

Hela vårt utbud för unga hittar du på: www.yrkesakademin.fi

Du ansöker via gemensam ansökan under tiden 23.2–15.3.2016 på www.studieinfo.fi.

Välkommen till oss!

Klassresa till Åland!

Nu är det dags att boka årets klassresa till Åland.

Allt ni behöver göra är att kontakta oss så hjälper vi er med allt från båtresan, boende i alla olika prisklasser, måltider och de roliga programpunkterna som gör resan extra minnesvärd.

Paketförslag från 59 € per person

Priset inkluderar båtresor t/r Åbo–Mariehamn, övernattning med frukost samt middag på ankomstdagen.

Hamngatan 7, 22100 Mariehamn • www.alandhotels.fi tel. 018 15 555 • info@alandhotels.fi

– Just nu har jag till exempel fyra stycken som jag ringer och väcker om morgnarna. ”Gomorron gomorron, är du vaken, klockan är 8:30”. Sedan kollar jag igen efter tio – femton minuter: ”hej, har du stigit upp?” Och ganska bra brukar de lyda, för de vill ju det.

En av dem som vill få en nystart i livet är sjuttonåriga Julia Aminoff. I fjol avbröt hon sina studier vid kvällsgymnasiet – brist på motivation ledde till att det gick snett. Det här är hennes andra tur på Sveps.

– Efter två veckor har jag redan fått en servitriskurs avklarad, jag har fått två arbetsmöjligheter och till och med ett kontrakt med ett företag. Det är jättebra att man får stöd med att komma in i rutinerna, det känns bra att komma hit.

Ett av Julia Aminoffs stora pro-

blem var det där med dygnsrytmen.

– Före jag började här sov jag till klockan två eller tre på eftermiddagen och gick och lade mig ”god knows when”. Jag hade sömnsvårigheter och kände mig deprimerad. Nu vaknar jag i tid för att hinna hit till klockan nio.

Sparkrav hotar verksamheten Men alla positiva erfarenheter till trots ser mörka moln ut att hopa sig över Sveps, som upprätthålls av Folkhälsan Utbildning. Orsaken är den gamla vanliga.

Pengarna. Jag ringer upp Peter Rolin, utvecklingsledare för Sveps och systerföreningen Föregångarna i Vasa. Han säger att rege­ringens spariver har skapat ett gap i den statliga finansieringen, vilket innebär att man plötsligt har två miljoner mind­ re i budgeten. Just nu är finan-

sieringen tryggad till slutet av april.

– Det ser utmanande ut, speciellt för den uppsökande verksamheten som kan komma att drabbas av nedskärningar, säger Rolin och tillägger att förhandlingar pågår med kommunerna om ersättande pengar.

– Men det tar tid och kaffe. Det är allt jag kan säga just nu.

Marcus Rosenlund, text och foto

”Det är jättebra att man får stöd med att komma in i rutinerna, det känns bra att komma hit.”

15

16 Hem & skola ■■intervju

■■Nanna Sparv, klasslärare för klass tre i Smedsby-Böle skola, tycker rättstavning är viktigt, men att det finns bättre sätt än diktamen att stöda elevernas inlärning. foto: Vivian Johansson

”För ensidigt att skriva diktamen” ”Den tar tid.” ”Den är mer ett prov än ett stöd.” ”Den är för ensidig.” De som är kritiska till diktamen har svårt att se nyttan med den. − Jag är absolut ingen motståndare till diktamen, men jag tycker att det finns många andra sätt att jobba med språket på, säger Nanna Sparv, klasslärare för klass tre i Smedsby-Böle skola i Korsholm.

Hon tycker att rättstavning är viktigt, men att det är en utvecklande process.

– Det är viktigare att läsa och skriva mycket.

I stället för att ha diktamen tycker Nanna Sparv att man kan jobba med ord, till exempel gruppera ord enligt ljud, som ”å-o” eller ”e-ä” − eller gruppera orddelar enligt ljud, som till exempel leker, säger, åker. − Diktamen är inte ett arbetssätt utan ett slags prov.

Eftersom hon tillbringar så pass mycket tid tid med eleverna i klas-

■■läroplanen Enligt den nya läroplanen ska eleverna lära sig grundreglerna för rättstavning, medan fokus sätts på att: • Utveckla förmågan att uttrycka sig.

• Utvidga sitt ordförråd och utveckla­sin meningsbyggnad.

• Lära sig skriva flytande handskrift.

• Få erfarenhet av att producera olika slags texter.

• Använda textbehandling­s­ program.

• Planera sina texter med rubrik, inledning, handling och avslut.

• Skriva egna texter, meddelanden, brev, bildtexter och så vidare.

sen tycker hon just nu att hon också kan bedöma dem utan diktamen.

En form av kontroll − Det finns så många hjälpmedel i dag att stavningen kommer lite av sig själv. När eleverna skriver på datorn vill de att det ska vara rätt.

Att stava är också en mognadsfråga, säger Sparv.

Hon har också diskuterat diktamens vara eller inte vara med föräldrarna. − Det fanns de som tyckte att diktamen inte var så meningsfullt.

Modersmålsundervisningen håller på att ändras. I den nya läroplanen nämns stavningen mest i förbifarten, eleverna ska lära sig grundreglerna för rättstavning.

Betydligt mer fokus läggs till exempel på att eleverna ska våga och kunna bygga upp olika slags texter. − Diktamen stöder inte alltid rättskrivningen, utan är mer en form av kontroll, säger Anna

Slotte, universitetslektor i pedagogik vid Helsingfors universitet.

Slotte har varit med och arbetat fram den nya läroplanen och tycker, i enlighet med den, att det ska vara mer fokus på att skriva texter och förstå olika slags texter i större sammanhang, än på rättstavning. − Diktamen kan också få en för stor betydelse i bedömningen, precis som grammatikprov.

Anna Slotte anser att diktamen i sig inte nödvändigtvis stöder elevernas rättstavningsförmåga.

Det är övningen innan diktamen som är viktig, att öva sig i stavning kan göras på många olika sätt. − Och det tar mycket tid av en lektion.

Undersökande sätt I dag ska eleverna ha möjligheter att mer medvetet arbeta med texter i alla ämnen, de ska till exempel förstå skillnaden mellan utredande och instruerande texter. De ska lära sig att skriva olika typer av

texter, så som kemirapporter, recept i huslig ekonomi, meritförteckningar och så vidare. − Inom modersmålets didaktiska forskning talar man om ett funktionellt undervisningssätt, där man sätter saker i sitt sammanhang, säger Anna Slotte.

Vill man ha något som mera liknar en ”drillövning” finns det bland annat en hel del spel på nätet. Det som är bra med spelen är att eleven snabbt får veta svaret. − Man kan också använda ett mera undersökande sätt och ta upp stavningen bland annat i texten.

Det här kan man till exempel göra genom att leta efter ord i en text som börjar på samma bokstav, har dubbelkonsonanter eller som rimmar. Och eleverna ska förstås få lära sig använda stavningskontroll då de skriver digitala texter. − Skrivandet är så mycket mer än stavning. Diktamen är för ensidig.

Vivian Johansson

Hem & skola

17

■■kolumn

Jämställdhet, nu!

författare, litteraturkritiker och förälder

Visste du att Arbis har många familje-, barn- och ungdomskurser?

Sagomat 9.3, onsdag kl. 16.30–19.30 (25 €) Kalas med Blixten McQueen 18.3, fredag kl. 17.00–20.00 (25 €) Raspberry Pi 31.3–2.4, tors kl. 16.30–19.45 lör kl. 10.00–14.15 (17 €) Hygienpass för unga 3.3 eller 7.4, torsdag kl. 16.30–18.30 (30 €) Bygg en egen drake 1.4–9.4, fre kl. 17.30–20.30, lör kl. 10.00–16.00 fre kl. 17.30–20.30 (38 €)

Hantverk för 9–12-åringar 6.6–10.6, mån–fre kl. 10.00–14.30 (50 €) Knattefilm: Mamma Mu 12.3, lördag kl. 13.00–14.00 (fritt inträde) Förattarsamtal med Kaj Korkea-aho 18.3, fre kl. 09.30–11.00 (0) På biblioteket finns en barn-och ungdomsavdelning med både klassiker och nya böcker och tidningar. Där finns också leksaker och spel för de allra yngsta.

Välkommen!

Dagmarsgatan 3, tfn (09) 310 494 94, www.hel.fi/arbis ilmonet.fi

Sista våren på turnè

Tove Ja nsso n

DET OSYNLIGA BARNET En dockteaterföreställning om utanförskap och om att bli sedd

”De fartfyllda scenerna sitter precis rätt men kör aldrig över det intimt reflekterande grundstråket.” –YLE Regi Mikaela Hasán Skådespelare Edith Holmström

Föreställningen riktar sig till 4—9-åringar och kan beställas till dagiset / skolan / eftiset mm.

Sjötullsg ata n 33, 00170 Helsin gf ors 09 440 224 viirus.fi

Föreställningsrättigheter: Moomin characters/Agency North

■■Min erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar är bred. Jag har jobbat länge som ungdomsledare, jag har jobbat på olika daghem och har också vikarierat som lärare i högstadiet och gymnasiet. Inte minst är jag själv pappa till två barn, en nioåring och en trettonåring.

Det har hänt att jag sett jobbiga saker. Trettonåriga pojkar som juckar mot en flicka för att sedan vända sig mot sina pojkkompisar och skratta och ta emot hedersbetygelser. Fjortonåriga killar som hånat flickor i klassen som inte velat sitta i deras famn. Flickor som knappt har nått puberteten som har gaddat ihop sig i ett gäng och fryst ut en eller flera pojkar som inte har levt upp till deras föreställning om hur pojkar ska vara. Elvaåringar som har sökt fram kvinnoförnedrande porr på datorn.

Mobbning och utfrysning sker från båda hållen. Ingetdera könet, eller transungdomar för den delen, är ensamt offer respektive förövare. Jag vill inte peka ut den som gör fel, eftersom det inte är rimligt då det gäller barn och ungdomar. Snarare vill jag bredda samtalet till att gälla socia­la strukturer, de oerhört snäva och – vill jag påstå – skadliga könsrollsförväntningar som barn och ungdomar får dikterade för sig.

Jag dumpar inte över hela ansvaret och/eller skulden för det här på skolorna och daghemmen, även om mångas jäm”Som vuxen ställdhetsarbete minsann bör förbättras å det snarasär jag en te (det är smärtsamt att höförebild ra en dagisanställd fnysa åt en treårig flicka och säga för unga, att hon måste bli flickigare). Att föräldrar visar gott och jag vill exempel när det gäller jäminte vara ställdhet är avgörande. Jag påminner mig själv om att en förebild vara ödmjuk i förhållande som dö­ till de självständiga männi­ skor som mina barn en dag mer, låser kommer att vara. Jag ger in och stig­ också akt på hur jag talar då det gäller kön och gematiserar. nus. Som vuxen är jag en förebild för unga, och jag Tvärtom.” vill inte vara en förebild som dömer, låser in och stigmatiserar. Tvärtom.

Det lyckas givetvis inte alltid. Men om det lyckas ens en bråkdel av alla de gånger jag försöker är det kanske tillräckligt för att göra en liten skillnad, för någon, någonstans.

En av de många saker som gör mig stolt över min son är att han själv benämner sig som antisexist. I en skoluppgift i högstadiet som handlade om att argumentera för eller emot någonting valde han att argumentera mot sexism, något han blir mycket upprörd över. Jag har fått den stora glädjen att prata med honom om bland annat kvinnoförtryck och vad det innebär.

Jag kan inte minnas att jag någonsin ens har förklarat vad feminism är för mina barn, även om jag under de senaste åren visserligen har varit noga med att föra en ändamålsenlig dialog med dem om de föreställningar om ”pojkaktigt” respektive ”flickaktigt” beteende som jag har hört dem prata om.

Tolka mig rätt nu, det är inte jag som är en förträfflig pappa. Det handlar ju om att mina barn – liksom alla barn – är perceptiva, nyfikna och att de lär sig av det de ser omkring sig. Jag vill att de båda ska få leva i ett jämställt samhälle.

Mathias Rosenlund

18 Hem & skola ■■reportage

Eget eftis är guld värt I idylliska Västankvarns skola i Ingå drivs eftermiddagsverksamheten med privata krafter. Alla 39 barn, från förskolan till fjärde klass, får delta i den. Men vad innebär det för en föräldraförening att vara eftisarrangör?

Understödsföreningen Almus driver sedan flera år tillbaka eftis i skolan. Det betyder bland annat att styrelsen har arbetsgivaransvar, administrerar eftisavgifter och ordnar med vikarier. Det här läsåret har Ingå kommun gått in för att förenhetliga den lagstadgade eftermiddagsverksamheten, till exempel genom att införa samma avgifter i alla eftisar.

– Samarbetet med kommunen har gett verksamheten mer struktur. Det kommunala mellanmålet är ett plus, vi har tillgång till kommunens eftiskoordinator och våra ledare deltar i de kommunala ledarträffarna, men det innebär förstås också byråkrati och pappersarbete för att få allt att fungera, säger Mikaela Ståhl-Kokkola, som sitter i Almus styrelse.

Styrelsen kan också få stöd i arbetsgivarfrågor av kommunen.

– Det besvärligaste är kanske avtalen och lagarna, till exempel angående arbetshälsovård. Som arbetsgivare har vi många skyldigheter och en liten förening passar inte alltid in i de olika avtalssystem som finns. Vi finns inte heller på plats som arbetsgivare om någon av de två eftisledarna behöver stöd under dagen. Om någon blir sjuk måste vi också fixa vikarie, oftast med kort varsel, säger ordförande Nina Österlund.

Till utmaningarna hör också att engagera föräldrar från skolans 28 familjer till föreningens styrelse.

– Det krävs en hel del föräldraengagemang i en liten skola.

Vi samlar också in pengar för att kunna ge barnen en guldkant på vardagen, men den biten innebär trots allt mindre arbete än eftisansvaret.

Västankvarnfamiljerna har också blivit vana vid att ett privat, litet eftis kan ordna det mesta så att det passar allas behov. Det nya betalningssystemet, som utgår från det antal timmar barnen tillbringar på eftis per dag, är inte lika flexibelt.

– Oss ”här i skogen” skulle det passa bättre med betalning per verksamhetsdag, inte utgående från antalet timmar. Tidigare skräddarsydde vi ofta eftisarrangemang för alla familjer. Det var naturligtvis en stor förmån för familjerna, men medförde en hel del jobb för styrelsen, säger Nina.

Det är lätt att förstå att familjerna drar nytta av att ha ett eget ef-

■■Privat eftis Enligt Sydkustens landskapsförbund är ca 50 procent av eftisarna i Svenskfinland privata.

I hela landet är motsvarande siffra 35 procent.

Sydkusten utför som bäst en kartläggning av eftisverksamheten i Svenskfinland, den publiceras­inom april månad på www.eftis.fi Avgifterna för heltidseftermiddagsvård i Ingå kommun är 60, 80 eller 120 €/månad beroende på timantal (högst 3h, högst 4h eller över 4h per dag).

”Det krävs en hel del föräld­ raenga­ gemang i en liten skola.”

■■ Den stora skolgården inbjuder till lekar.

Idun Kawecki med en snö­ kanin som hon varit med och byggt. foto: Sophie Kawecki

tis. Västankvarn erbjuder en trygg miljö, den stora skolgården har fina platser att leka på och också inomhus får eftisbarnen använda både egna utrymmen och skolans lilla gymnastiksal och bibliotek.

Skolan ligger cirka 10 kilometer från Ingå centrum och utan det privata eftiset skulle kommu-

nen antagligen skjutsa barnen till eftermiddagsvård i centrum och helheten skola-eftis skulle splittras.

Det är därför styrelsen kämpar på.

– Att driva eftis kräver en hel del och man ska tänka på att vi i styrelsen är vanliga föräldrar med

egna jobb. Även om det är jobbigt ibland är det barnen och skolan vi försöker tänka på. Det skulle säkert vara enklare att engagera folk till styrelsen utan eftis, men … Vi kommer alltid fram till att eftis är värt att satsa på och betyder mycket för skolans familjer.

Sophie Kawecki

www.folkhalsan.fi/sommar Läger på Breidablick

Sommarverksamhet

Äventyrsbanan i Mjölbolsta

SOMMARLÄGER

Sommarverksamhet i Mattby Sommarverksamhet i Grankulla Sommarverksamhet i Brändö Målgrupp: barn i åk 1–3 (dvs. barn som har gått ut första klassen–tredje klassen) Tidpunkt: 6.6–23.6 Tid: mån–fre kl. 8.00–16.00

Folkhälsan har en äventyrsbana invid Mjölbolsta i Karis.

På äventyrsbanan _ nns många utmanande äventyrsmoment där man ibland rör sig 10 meter över marken.

Säkerheten garanteras genom ändamålsenlig utrustning (hjälm och sele) och utbildade instruktörer.

Läger 1 för nybörjare, 8–12-år .............................. 20.6–23.6 Läger 2 för 8–12-år ................................................... 4.7–9.7 Läger 3 för 8–12-år ................................................... 18.7–23.7

ROBINSONLÄGER Läger 1 för8–12-år .................................................... 6.6–11.6 Läger 2 för 13–16 år ................................................ 25.7–30.7 Läger 3 för 9–13-år ................................................... 8.8–13.8 DANSLÄGER för 8–12 år ......................................... 27.6–2.7

ACTIONLÄGER Läger 1 för nybörjare 8–12-år................................ 20.6–23.6 Läger 2 för 8–12-år ................................................... 18.7–23.7 Läger 3 för 9–13-år ................................................... 8.8–13.8 SKAPANDE LÄGER för 8–12-år ........................... 6.6–11.6 ÄVENTYRSLÄGER för pojkar, 9–13-år .............. 13.6–18.6 ÄVENTYRSLÄGER för flickor, 9–13-år .............. 13.6–18.6

Sommarverksamhet med simskola på simstadion Målgrupp: barn i åk 1–6 (dvs. barn som har gått ut första klassen–sjätte klassen) Tidpunkt: 6.6–23.6 och 1.8–12.8 Tid: mån–fre Grupp A: Simskola kl. 9.00–13.00 Grupp B: Simskola kl. 9.00–13.00 + sommarverksamhet kl. 13.00–16.00

SEGLINGSLÄGER Läger 1 för 8–12-år ................................................... 27.6–2.7 Läger 2 för 9–13 år ................................................... 11.7–16.7 Läger 3 för 11–14 år ................................................. 1.8–6.8 PIRATLÄGER för 8–12-år ....................................... 4.7–9.7 DETEKTIVLÄGER för 9–13-år .............................. 11.7–16.7 ÄVENTYRSLÄGER för 11–14 år............................ 1.8–6.8

Lägerskola på äventyrsbanan och i Breidablick För att hinna ta del av alla våra äventyr behövs två dagar.

Därför har vi byggt upp ett Lägerskolepaket med två dagars medryckande äventyr, bastukväll, kajakpaddling och övernattning i militärtält. Morgonmål, lunch, middag och korvgrillning runt öppen eld ingår naturligtvis.

En omtyckt variant är också att inleda lägerskolan på äventyrsbanan och fortsätta lägerskolan på vår lägergård Breidablick i Hangö.

Läs mer om möjligheterna: www.folkhalsan.fi/aventyrsbanan

För allt du bryr dig om redan i 90 år

Har du något som är extra viktigt och speciellt för dig?

Tillsammans fixar vi den bästa försäkringslösningen.

Ta kontakt. Ring 010 80 81 80* eller kom på besök.

Du hittar vårt närmaste kontor på adressen folksam.fi *Från fast linje 8,35 cent/samtal + 3,20 cent/min, från mobiltelefon 8,35 cent/samtal + 19,20 cent/min.

Äventyrsdag En äventyrsdag utomhus hos oss innehåller såväl utmaningar och samarbete, som motion och skoj.

Vi har i tio års tid utvecklat äventyrsbanan, som nu bjuder på ett brett sortiment av upplevelser för stora och små. Äventyrsdagen räcker drygt fyra timmar med en matpaus inräknad.

20Hem & skola ■■fem frågor

”Jag är en föreningsmänniska” Vad gör er förening?

– För andra året i rad ordnar vi ett hoppborgsevenemang, Hopsis. Vi hyr in hoppborgar och ordnar ett evenemang kring det. Det har varit jättepopulärt. Vi ordnar också disco fyra gånger i året, två på hösten och två på våren. De har också varit väldigt populära, av 170 ele­ver har ibland 120 deltagit. Det är styrelsen som är arrangörer, med hjälp av sjätteklassarna. Sexorna har bland annat skött inträdet, ordnat musiken och gjort ansiktsmålningar. De får en liten summa till klasskassan och de får känna sig lite stora samtidigt. Vi ordnar också kvällar då vi vässer skridskor i samband med något jippo och vi har haft en skidvallningskurs med en erfaren skidåkare som visar hur man vallar, det finns ju både lättare och svårare sätt att valla på.

Ni har också varit aktiva i diskussionen om åldersgränser på energidrycker i den lokala bybutiken – varför det?

– Det var byborna som frågade om man inte kan göra något åt att eleverna, så unga som tredje- och fjärdeklassare, går till bybutiken

■■fem frågor… …till Solf Hem och skola I den nya serien Fem frågor berättar olika Hem och Skola-föreningar runtom i Svenskfinland om sin verksamhet. Först ut är Solf Hem och Skolas ordförande Hanna Svarvar. och köper energidrycker. De tycker det är jättetufft och coolt. Därför tog vi initiativet till en namninsamling för att bybutiken skulle kräva att man ska vara 15 år för att få köpa energidrycker, det är den åldersgräns som Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar.

Men bybutiken hör till handelslaget KPO som inte ville införa någon åldersgräns. Jag tror ändå att det var bra att vi tog upp frågan, kanske folk har fått upp ögonen för problemet, det är ju trots allt föräldrarnas ansvar. På våra discon är energidryckerna fortfarande förbjudna.

Hur väljer ni vad föreningen satsar på?

– Vi har en jätteduktig styrelse som kommer med mycket goda idéer. Vi får också en del tips

och snappar upp saker från omgivningen.

Hur engagerar ni föräldrarna?

– Genom klassföräldersystemet, alltså att klassföräldrarna skickar ut e-post till elevernas föräldrar. Än så länge har vi inte ordnat något evenemang som skulle vara så stort att vi i styrelsen inte har klarat av att ordna det själva, men om vi behöver hjälp finns det flera föräldrar som sagt att de kan ställa upp som frivilliga. Styrelsen har möte en gång i månaden och gör upp planer, nu ska vi göra upp en ritning över hur skolgården kunde göras trevligare, det gör vi tillsammans med representanter från elev– och lärarkåren. Kommunen har inga pengar, vi måste ansöka om understöd på annat håll.

Varför är du med i Hem och skola?

– Jag är en föreningsmänniska och tycker att det är roligt att lära känna nya människor. Jag tycker det är roligt att få vara med och ordna evenemang för mina och andras barn, det här är en bra verksamhet på alla sätt. Jag fortsätter så länge jag får och orkar. malin wikström

■■Hanna Svarvar är ordförande för Solf Hem och Skola, en aktiv förening­som ordnar allt från kurser i skidvallning till hoppborgs­ evenemang. Foto: Privat

Samla in pengar snabbt och enkelt!

T! M

Moshos omtyckta kvalitetsprodukter får nu ett tillskott. Mosho Sensitive Handtvål som känns sammetsmjuk på huden och Sensitive Duschgel som ger ett behagligt lödder. Båda är speciellt utvecklade för personer med känslig hud, allergiker och små barn. Bekanta dig med hela vårt LT OCH LÖN KE SA sortiment på mosho.fi EN

SH

varainhankintaa | medelanskaffning

O

IN

M

MO

Förtjän s 5 €/pkt! t SPI

RE S O U R

TE

A

Din grupp säljer garanterat högklassiga hudvårdsprodukter. Alla produkter är parabenfria och innehåller ämnen som motverkar torr hud. De stilrena flaskorna är praktiska, hygieniska och enkla att använda och passar i alla badrum och kök. Mosho hör till Dermoshopkoncernen, som har erfarenhet av utveckling av hudvårdsprodukter för nordiska förhållanden sedan 1988.

Hem & skola

21

LANDETS BÄSTA YRKESUTBILDARE

1

TILL GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN

TILL YRKESINRIKTADE SPECIALUNDERVISNINGEN

Finns även studieplatser reserverade för studenter. www.optimaedu.fi/unga

www.optimaedu.fi/special

hösten 2016 söker du via www.studieinfo.fi 23.2-15.3.2016.

hösten 2016 söker du via www.studieinfo.fi 16.3-6.4.2016.

VÄLKOMMEN

TRÄDGÅRDSGATAN 30, JAKOBSTAD • LANNÄSLUND 1, JAKOBSTAD • ÅMINNEVÄGEN 2A, NYKARLEBY

FÖ R VILL

DIG S OM S TU D ER A

016

ing

ln mä

An

tet

p

en Kom till Solvalla med din klass på ! ola ersk minnesvärd läg

och aktiviteter.

Vi har ett brett utbud av olika grenar grenarna har a yckt omt t mes De Någonting för alla! varit Stadskamp och Repbana. n 18.4–27.5 Finns ännu lediga tider under våre samt för hösten 15.8–30.9.

M U S I K !

ä ån

!

Välkommen till Solvalla

5.2 –9.

2

Mer info: ZZZ NXQJVYDJHQ À

Studera musik på heltid i ett eller två år vid Lärkkulla-stiftelsens folkakademi i Karis!

Ansökningstiden för nästa läsår pågår 26.2-31.5 på www.larkkulla.net/poprock

idrottsföreningar Vi erbjuder också veckoslutspaket för itetsdagar och till ett bra pris. Vi arrangerar även aktiv födelsedagskalas.

2385, Ta kontakt: Jimmy Lindfors, 040 166 /idrott an.fi hals .folk www , .fi alsan solvalla@folkh

22 Hem & skola â– â– i korthet

Fyra av fem läser Hem & skola ■■I FÜräldra­och Lärarbarometern 2015 fanns tvü frügor om tidningen Hem & skola.

Sammanlagt 2 409 fÜräldrar och lärare svarade pü frügan om de känner till tidningen. Av dem säger nio av tio att de känner till den, och var tredje läser den regelbundet. Endast en av tio lüter bli att läsa den.

89 procent av lärarna och 67 procent av fÜräldrarna ger tidningen skolvitsordet 8 eller mera.

#arcadauas

arcada.ďŹ

FÜräldrar Lärare

2. Ja, jag läser den regelbundet 31 %

3. Ja, jag bläddrar igenom den ibland 50 %

630

4. Ja, men jag läser den aldrig 10 % 221

1. Nej 9 % 213 121

125

2

20

VĂĽra linjer 2016:

Musik Foto & IT Kreativt val SprĂĽk Till oss sĂśker du direkt via vĂĽr hemsida: www.efo.ďŹ Evangeliska folkhĂśgskolan i SvenskďŹ nland Vasa Campus, Strandgatan 21-22, 65100 VASA tfn: 010 327 1610, info@efo.ďŹ

w w w. e f o . f i

En länk till framtiden

Ser du fram emot en karriär som ett HIWHUWUDNWDW SURɣV? Hos oss avlägger du en hÜgskoleexamen inom ekonomi, teknik, media, kultur, idrott, social- och hälsovürd i en LQWHUQDWLRQHOO PLOM| 9L YHW DWW IUDPWLGHQ WLOOK|U GH Q\¿NQD

1077

1.

2.

3.

4.

Källa: FÜrbundet Hem och Skola, FÜräldraoch lärarbarometern 2015.

Š

STAY CURIOUS

Känner du till tidningen Hem & skola?

ÅshÜjden gÜr ungdomsmusikal ■■ÅshÜjdens hÜgstadium sätter upp en bearbetad version av Shakespears Romeo och Julia i form av en ungdomsmusikal med nyskriven musik. Premiären är den 10 mars i ÅshÜjdens grundskola, sammanlagt ges sex fÜreställningar. Pü scenen stür ungdomar frün ÅshÜjdens hÜgstadium och Norr om Stan rf stür fÜr produktionen.

Pjäsen är lämplig fÜr sjätteklassare och uppüt.

■■saxat ■■�Politiskt är valet i Helsingfors mellan tvüsprükighet pü Busholmen eller ensprükighet pü Bangatan svürt. Pedagogiskt är det enklare, fÜr den här güngen finns det genomtänkta undervisningsidÊer i det fÜrslag som stadens utbildningsverk tagit fram. Det genuint visionära är planerna pü en tvüsprükig skola, där undervisning ges pü büde finska och svenska. Det finns münga potentiella fÜrdelar: de tvüsprükiga elevernas kunskaper kan bli en erkänd resurs i stället fÜr ifrügasatt halvsprükighet, det lagstadgat tvüsprükiga samhället kan ge mÜjligheter att lära sig olika ämnen och innehüll pü samhällets büda sprük, och fler elever für Ükad och bättre kontakt med svenskan. Det leder till bättre sprükkunskaper, och till stÜrre fÜrstüelse fÜr och uppskattning av andra sprük än det egna. Pü individnivü finns alltsü uppenbara mÜjligheter.�

Fritjof SahlstrÜm, docent i pedagogik och lektor vid Institutionen fÜr Beteende­vetenskaper vid Helsingfors universitet, i HBL, 11.2.2016

DIN TID Ă„R NU. AVLĂ„GG EN EXAMEN AG D I K Ă– S N A k /fbc-anso

Utveckla din kompetens, skaffa en behÜrighet, avlägg en yrkesexamen. Vüra utbildningar är anpassade fÜr vuxna och att passa in i vardagspusslet. Det är din tid nu.

Vi erbjuder bl.a. fĂśljande utbildningar:

.fi

ticum www.prak

' ' ' '

Merkonom Barnledare Närvürdare Ledare fÜr skolgüng och morgon- och eftermiddagsverksamhet ' Visuell marknadsfÜrare ' EkofrisÜr ' Ekokosmetolog Läs mer om vüra vuxenutbildningar, kortkurser och tjänster pü vür hemsida prakticum.fi/vuxna.

Kom ihüg att vi även skräddarsyr utbildningar och fortbildningar enligt kundens behov. Ta kontakt sü hjälper vi er skapa en bra lÜsning fÜr ert behov.

Vüra aktuella kortkurser och fÜreläsningar hittar du alltid pü prakticum.fi/kurser

FrĂĽn och med 2016 bildar UngInfo och De Ungas Akademi en ny helhet inom ungdomsverksamheten vid FĂśreningen Luckan r.f.

VÅRENS PROGRAM 2.3 kl.12-16 Respektutbildning fÜr utbildare / Utbildningen introducerar det normkritiska materialet Respekt och deltagarna für ta del av praktiska Üvningar som kan användas med ungdomsgrupper. Anmäl dig senast 29.2.

3.3 kl. 16.30 18.30 Hygienpass / BehÜver du ett hygienpass? UngInfo och Arbis erbjuder mÜjligheten att avlägga testet pü Arbis i Helsingfors. $QPlOQLQJ VNHU YLD LOPRQHW ¿ NXUVNRG $

17.3 Kl. 14-16 Unga och ätstÜrningar / ÄtstÜrningscentrum ger praktiska rüd och tips om hur man kan arbeta med och stÜda en ung person som har en ätstÜrning samt berättar hur man kan känna igen varningsVLJQDOHU RFK YHP PDQ NDQ YlQGD VLJ WLOO $QPlO GLJ VHQDVW JHQRP DWW I\OOD L EODQNHWWHQ Sn ZZZ XQJLQIR ¿ NDOHQGHU 23.3 kl. 14-16 FÜreningslivet i Finland / Karl Norrbom frün Luckan presenterar Luckan som fÜrening samt vad som är bra att tänka pü dü man startar och driver en egen fÜrening. Anmäl dig senast 21.3 genom DWW I\OOD L EODQNHWWHQ Sn ZZZ XQJLQIR ¿ NDOHQGHU

svenska.yle.fi/sluta-panta

5.4 kl. 13-16 Maktsalongen - Stress och motstündskraft (Workshop) Georgsgatan 18 (G18), vün 2 (Festsalen). / Stress är inte att ses som en privatsak att hanteras av individen, utan bÜr snarare synas mot strukturella och organisatoriska faktorer. DärfÜr vill vi bjuda in er som arbetar inom det unga civilsamhället/tredje sektorn fÜr att diskutera hur man kunde lÜsa och skapa utrymme fÜr att lättare diskutera dessa IUnJRU Sn HUD DUEHWVSODWVHU )|U VW|UVW HIIHNW |QVNDU YL DWW ÀHUD SHUVRQHU frün varje organisation kan delta under eftermiddagen.

7.4 kl. 16.30 18.30 Hygienpass BehÜver du ett hygienpass? / UngInfo och Arbis erbjuder mÜjligheten att avlägga testet pü Arbis i HelsingIRUV $QPlOQLQJ VNHU YLD LOPRQHW ¿ NXUVNRG $

1.6. kl. 10-12 Projektarbete / Information om hur man startar projekt, KXU PDQ GULYHU GHP VDPW SUDNWLVND UnG RFK WLSV $QPlO GLJ VHQDVW JHQRP DWW I\OOD L EODQNHWWHQ Sn ZZZ XQJLQIR Âż NDOHQGHU

frĂĽga.fi

FÜr mera information om evenemnagen, VH XQJLQIR À NDOHQGHU RFK GXD À UngInfo – De Ungas Akademi erbjuder individuell handledning, ordnar evenemang, seminarier och kompetenshÜjande kurser fÜr unga genom normkritisk och kreativ pedagogik, fÜreläser och drar verkstäder i skolor samt arrangerar fortbildningar fÜr personal inom ungdomssektorn.

9HUNVDPKHWHQ ÀQDQVLHUDV DY Undervisnings- och kulturministeriet, Esbo Stad, Grankulla Stad, Helsingfors Stad, Vanda Stad, Svenska Kulturfonden, SFV, Stiftelsen Tre Smeder, Brobergska Skolans Vänner r.f., Caritasgruppen fÜr Frimurarlogerna i Helsingfors, Lisi Wahls stiftelse fÜr studieunderstÜd, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne

unginfo.fi

unginfo.fi - utvecklingscentral fĂśr ungdomsarbete / dua.fi - De Ungas Akademi

24Hem & skola ■■tips

Dags att lägga sommarlovspusslet Få arbetande föräldrar har möjlighet att vara lediga hela den tid då barnen har sommarlov. Det gäller därför att planera sommaren i god tid, om man vill undvika att barnet är ensamt hemma.

■■verksamhet på svenska Vecko/övernattningsläger • Folkhälsan • Natur och miljö • Ungdomsförbunden, t.ex. EBUF, ÅUF, Ålands ungdomsförbund • Röda Korset • Scouterna • Församlingarna • Sydkustens ordkonstskola • Barnavårdsföreningen • Finlands jägarförbund (Metso/Tjäderläger)

– Visst känns det tidigt att schemalägga sommaren redan i mars, men det är nödvändigt eftersom till exempel de populära lägren fylls snabbt, konstaterar Harriet Colliander.

Familjen Colliander har gemensam semester i juli, det är alltså från skolavslutning till midsommar samt i augusti innan skolstart, som det krävs specialarrangemang för Cedric och Cecilia. Morföräldrarna anlitas en vecka i taget. Nu när barnen är äldre går det också bra att komma överens om att de umgås med en kompis under de lediga sommardagarna.

En viktig del av pusslet är läger av olika slag, både dags-­ och övernattningsläger. Båda barnen brukar vara på Folkhälsans läger i Breidablick i Hangö och dessutom på olika dagsläger i hemknutarna.

– Tennis, ishockey, motionsläger, golfkurs … radar Harriet upp när jag frågar om dagslägren.

Varje sommar brukar det bli två till fyra läger per barn. Harriet vill undvika att barnen sitter hela sommardagar framför en tv­eller datorskärm, vilket det lätt blir om de är ensamma.

– Visst kan det bli en ansenlig kostnad att ha barnen på flera läger per sommar, men vi har tänkt att vi satsar på att barnen ska ha något positivt att göra, förklarar Harriet.

Dagsläger: • Idrottsföreningar • Församlingarna • Ungdomsförbunden • Museer, hembygdsföreningar­och motsvarande, till exempel Heureka, Stundars, Kurala bybacke • Finlands svenska 4H, Matskolorna • Marthaförbundet • Kommunernas ungdoms­byråer

”Visst kan det bli en ansenlig kost­ nad att ha barnen på flera läger per sommar, men vi har tänkt att vi satsar på att bar­ nen ska ha något positivt att göra.”

Lyssna på barnet Barnen Colliander är i dag något av lägerveteraner. När Cedric, nu fjorton, gick ut ettan och första sommarlovet var ett faktum, blev det både dags­och veckoläger. Den sommaren fanns inte samma kunskap och rutiner som i dag.

– Jag hörde om lämpliga sommaraktiviteter för barn av andra föräldrar, dessutom googlade jag med lämpliga söktermer såsom ”sommarläger, idrottsläger, läger för barn, Esbo sommarläger, seglingsläger...”, minns Harriet.

Det var många som hade något gott att säga om Folkhälsans vecko­läger, Cedric åkte därför till Breidablick och har sedan dess varit där varje sommar. Då kände han ingen annan som skulle på samma läger.

– Det kändes lite nervöst att lämna honom där, men när samtalen hem blev kortare och kortare märkte jag att han trivdes.

Senare har Cedric via sociala medier hållit kontakt med gamla lägerkompisar och kommit över-

■■En mörk vinterkväll är det roligt med sommarminnen. Harriet tittar på tygkassar som Cecilia har gjort på Folkhälsans sommarläger. foto: Anna Kujala ens om vilket läger de ska gå på.

När barnet deltagit i ett läger kommer man oftast med på en kontaktlista och får sedan automatiskt information om kommande verksamhet. En del arrangörer erbjuder också gratisplatser.

Harriet påpekar flera gånger under vårt samtal att det är viktigt att inte tvinga barnet.

– Om barnet säger nej till övernattningsläger behöver man inte göra så stor sak av det, utan satsa

på dagsläger nära hemmet i stället. Kanske blir det också enklare med övernattningen om man är på samma läger som en kompis.

Harriet har märkt att utbudet av sommarverksamhet ökat på senare år, vilket hon ser som positivt. Hon påpekar att mängden aktiviteter får anpassas efter barnets ålder och intressen.

– Vi har aktiva barn, men försöker ordna schemat så att de ibland är hemma olika tider och att de också har egen tid. Vi har även

anlitat barnvakter, oftast bekanta tonårsbarn, en vecka i taget. De har tagit barnen till stranden, på bio, till biblioteket eller på en promenad på stan.

För Cedric börjar sommarlägrens tid vara förbi, i stället är det aktuellt att söka första sommarjobbet.

– Men han funderar nog om det kanske ännu den här sommaren skulle vara möjligt att åka till Breidablick …

Anna Kujala