&
He m s k ola Nr 4/15 • Årgång 42 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf
■■ ”Lek tillsammans
med barnen” ■■Läs, läs, läs ■■Goda relationer
ökar motivationen ■■Ivriga syriska barn
vill lära sig ■■Ätstörningar: Vänta inte
alltför länge ■■Föräldramöte på nytt sätt ■■Hörselhunden lär barnen
att höra bullret
2
Hem & skola ■■LEDAREN
■■kolumnen
Två slag av föräldrar?
■■För ofta hör man både lärare och för äldrar mena att de föräldrar som bor de komma till föräldramöten inte gör det. Det är ett intressant påstående. Dels är undertonen i påståendet den att det finns två olika slag av föräldrar, de prop ra och de mindre propra. Faktum är att det finns lika många orsaker till ”no show” som det finns uteblivna föräld rar. Det finns också en hel del forskning kring temat om varför det finns föräld rar som inte dyker upp då skolan inbju der till möten. Att påstå att det endast beror på föräldrarna är att göra det en kelt för sig. I augusti träffades forskare från över 20 länder i Tromsö i Nordnorge för att dela med sig av sina forskningar om Föräldrar i skolan (Parents in Educa tion). I många länder har man under sökt varför föräldrar uteblir från föräld ramöten och hur man kunde nå alla. En orsak till att man uteblir är att man kän ner sig färdigt stigmatiserad av läraren (eller de andra föräldrarna). I en del länder undviker man det här problemet genom att skolan besöker hemmet i stället för tvärtom. I till exem pel Japan är det satt i system att klass läraren/föreståndaren årligen besöker sina elevers hem för att i barnets egen miljö samtala om barnets skolgång.I Korea ringer klassläraren eller klassfö reståndaren hem till sina elevers föräld rar en gång i månaden för att höra sig för hur föräldrarna upplever att barnet har det i skolan. En dansk forskare presenterade en metod i vilket man erbjöd en skola möj ligheten att delta i ett försök där lära ren besökte familjer som var svårnåba ra. De lärare som deltog konstaterade efteråt att deras egna förutfattade me ningar kom på skam och att de fann re surser hos familjerna som de tidigare inte varit medvetna om. De sade också att besöken i elevernas hem gav dem in spiration till att använda nya metoder i sin undervisning för att bättre motive ra sina elever. Särskilt i invandrarfamil jer mådde barnen bra av att få höra sina föräldrar tala med deras lärare. Hos oss verkar tiden inte ännu va ra mogen för hembesök, trots att ensta ka lärare i tysthet har infört det då de märkt att det stöder barnets inlärning och att det också ger dem stöd i deras ar bete. Hembesök är ändå inte något ovanligt i vårt samhälle. Vi har en lång tradition av hembesök från rådgivningen när för äldrarna kommit hem med sitt nyfödda
Varför blir vi som vi blir?
Foto: Vidar Lindqvist
barn från BB. I Helsingfors har man nu mera infört hembesök i alla svensksprå kiga daghem när barn ska börja på da gis. I början motsatte sig både en del av personalen, men också en del familjer tyckte att det kändes obekvämt. Nu har det visat sig att barnen känner sig myck et tryggare när de börjar på dagis och att både personal och föräldrar är nöj da med dessa besök. Det är inte sagt att hembesök är den enda saliggörande lös ningen för att nå ut till alla föräldrar.
Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.
Huvudsaken är att skolan anstränger sig att få kontakt med alla föräldrar och in te nöjer sig med en inbjudan som går ut till alla. Om majoriteten uteblir kan man fundera på själva upplägget och syftet med mötet. Föräldramöten behöver in te vara förutsägbara och tråkiga. Ett bra sätt att utveckla föräldraengagemang och metoderna kring det är att fundera på upplägget tillsammans. Micaela Romantschuk verksamhetsledare
■■När jag var liten bodde en liten argsint pojke i vår gård. Värsting skulle man säga i dag. Om han var ute på gården kunde man vara säker på att han knyckte min mössa el ler boll eller hindrade mig från att gå till andra trappan där min kompis bodde. Jag var jätterädd för honom, Ari-Pekka. En dag träffade min mamma honom ut anför mjölkbutiken. ”Vill du inte komma hem till oss och dricka lite kakao” frågade hon. Ari-Pekka blev förvånad över det vän liga tonfallet och kom. Väl hemma förklara de min mamma hur rädd jag var och undra de om han inte kunde sluta bråka med mig och de andra barnen. Det lovade han göra. Följande dag ringde det på dörren. Utan för stod Ari-Pekka med en docka som han hade knyckt av sin syster. Den ville han ge åt mig. Mamma lyckades avstyra det. Efter det var Ari-Pekka som en omvänd hand. Trevlig och tillgiven och kom ofta hem till oss och lekte. Jag har funderat på varför vi blir den vi blir. Tar vi frivilligt på oss vissa roller eller blir de oss givna? Våra gener kan vi inte gö ra så mycket åt, men mycket av vårt beteen de styrs av de omständigheter vi lever i. En liten gosse som har det svårt hemma och varken får kärlek eller positiv uppmärk samhet tar ut sitt illamående i skolan ge nom att retas med eller mobba sina skol kamrater. Han får snabbt på sig stämpeln värsting. Den onda cirkeln är i gång. Får man inte kärlek får man åtminstone upp märksamhet, även om den är negativ. I en klass finns också många andra roller: Den duktiga flickan, spelevinken, den tyst låtna pojken, det glada charmtrollet … När man har fått eller tagit på sig en roll cemen teras den snabbt och alla förväntar sig att man beter sig i enlighet med den. Men tänk om man inte alls vill ha den? Kanske kan lyhörda vuxna, som ser bar net bakom rollen, vända på beteendet ge nom överraskande manövrar och inte rea gera på agression med ilska? Små flickor uppmuntras till kvinnlighet och fåfänga genom att de ständigt få hö ra hur söta de är och hur fina kläder de har. Det är också ett sätt att cementera ett möns ter. I stället för att kommentera deras utse ende, borde man tala om vad de kan och är duktiga på. Och pojkar skall få gråta och va ra mjuka och måste inte tycka om fotboll, utan kan få tycka om att läsa och sticka! Men vi vuxna är så vana vid stereotypier na att vi inte ens märker att vi tilltalar bar nen. Först måste vi själva bli medvetna om hur vi behandlar barnen, innan det blir nå gon ändring. Försöka duger! Tua Ranninen
Tryckeri: KSF Media, Vanda 2015. Upplaga: 36 000. Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönnqvist Kb,
Ansvarig utgivare: Heidi Harju-Luukkainen, förbundsordförande. Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264. Layout: Pia Ahlberg. Pärmbild: Vidar Lindqvist. Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.
Sandbackavägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553. E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.
heidi harjuluukkainen ordförande
Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare
maarit westerén informatör
Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Helsingfors. Tfn: 09 565 7770. E-post: hemochskola@hemochskola.fi.
Tua Ranninen redaktör
Hem & skola
3
■■intervju
” Man är rädd för att man skall förstöra leken. Men det gör man inte om man gör det på barnens villkor. Och barn tycker i regel att det är kul om vuxna är med.”
■■Kommunicera rätt. Gå med i leken, säger Inger Pramlin.
”Lek tillsammans med barnen” – I Norden har vi en romantisk syn på barnen. Vi upplever att om man låter barnen leka så blir de lyckliga. Men riktigt så enkelt är det inte. Det säger Inger Pramlin, profes sor i förskolepedagogik vid Göte borgs universitet. Hon tycker att vi lägger för stor tilltro på att det är självutvecklande för barnet att leka. – Det är självutvecklande om barnet har goda förutsättningar. Men det har långt ifrån alla barn, säger Pramlin. – Det finns också mycket som inte är trevligt i barns lek. Jag har GNURF
upplevt 3-åringar som mobbar. Ett misstag i dagens förskola är att man allt för ofta skiljer på lä rande och lek, menar Inger Pram lin. Efter avklarat pedagogiskt ar betspass lämnar man barnen där hän för att leka. Man upplever att det är barnens värld. Ett mellanläge är att de vuxna skapar förutsättningar för bar nens lek genom att exempelvis hämta rekvisita till leken. Men allra helst ser Inger Pramlin att de vuxna går in i leken på bar nens villkor. – Om man frågar föräldrarna så är det också vad de vill, menar Pramlin. De vill se undervisnings
personal som är engagerade i de ras barn. Vi måste bryta trenden att leken är barnens värld. Varför har exempelvis dagvårdspersonal hög tröskel att gå in i leken? – Man är rädd för att man skall förstöra leken. Men det gör man inte om man gör det på barnens villkor. Och barn tycker i regel att det är kul om vuxna är med.
Sätt ord på vad du gör Inger Pramlin är också skeptisk till tesen ”learning by doing”. Att säga att barnen lär sig på egen hand genom sin lek är att göra det enkelt för sig. Hon menar att
kommunikation är mekanismen för inlärning. – Du lär dig när du kan sätta ord på vad du gör, säger Pramlin. Hur vi kommunicerar med barnen är nyckeln till inlärningen. Vi mås te skapa möjlighet till mera kom munikation. Pramlin upplever att man många gånger i förskolan är ängs lig för att använda riktiga ord. – Det blir mest ja eller nej-frå gor, menar hon. Och vad är det för kommunikation? Överlag flaggar Inger Pramlin för att satsningar inom utbild ningssektorn borde läggas på möjligast unga barn.
– Studier visar att en satsning på de små betalar sig otroligt snabbt tillbaka för samhället. Att säga att man inte har råd att satsa på de unga är ett argument som inte håller. Inger Pramlin skjuter i samma veva ner den rätt vedertagna upp fattningen att det är föräldrarnas utbildningsnivå och familjens bakgrund som är av avgörande betydelse för barnets framtid. – Det avgörande är inte vilken bakgrund man har, utan vad man gör med sina barn, säger Inger Pramlin. Mattias Fagerholm, text och foto
Många unga omotiverade ■■Var tionde tolvåring känner sig utmattad i skolan. Det framgår av en ny undersökning som gjor des av bland annat professor Katariina Salmena-Aro. Nästan hälften av tolvåringar na ansåg att skolans arbetssätt inte motsvarar deras sätt att ut nyttja digitaliseringen och den nya tekniken. Katariina SalmelaAro säger att vi håller på att få en generation av cyniska unga. – Det beror inte enbart på sko lorna. Tvärtom har mycket gjorts för att stärka trivseln, vilket ökar studiemotivationen. Men den förlamande och negativa atmos fären i samhället påverkar också ungdomarna.
4
Hem & skola ■■intervju
■■Vuxna är viktiga förebilder för barnens läsande. Gemensamma lässtunder betyder mycket. Foto: Malin Wikström
Läs, läs, läs Läs högt för ditt barn. Det är den bästa gåva du kan ge, en gåva som är till nytta och glädje hela livet. I dag är det de korta, snabba texterna som dominerar vardagen, men framtidens vinnare är de som kan ta till sig både korta och långa texter. Svenskfinlands läsambassadör Katarina von Numers-Ekman har kommit halvvägs i sitt treår iga värv. Hon träffar elever och lä rare i skolor och föräldrar på för äldrakvällar och talar om vikten av att läsa. – Hjärnforskarna är i dag be kymrade över att varken vuxna eller barn orkar koncentrera sig och ta till sig långa texter. Det gäl ler att träna på dem, för senare i li vet kommer man att behöva kun na fördjupa sig i dem, säger hon.
Böjas i tid Finland anses fortfarande vara ett mönsterland vad gäller ung as läsförståelse, men ändå har el va procent av eleverna som går ut grundskolan så svag läsförmåga, att de inte klarar av att studera vi dare på andra stadiet. Av dem är fyra femtedelar pojkar. – Det är otroligt viktigt att lä
sa högt för sina barn. På det sät tet får de ett större ordförråd och kan skapa egna bilder i huvudet. Skillnaderna mellan de sexåring ar som hört mycket sagor och be rättelser och de som inte gjort det kan vara 10 000 ord. Det säger sig självt att den som ”ammats” med litteratur klarar sig mycket bätt re i både matematik och läsning i skolan, säger Katarina von Nume rs-Ekman. Dessutom skall man inte under skatta betydelsen av att sitta till sammans i soffan och läsa. ”There is no app to replace your lap”, som engelsmannen säger. – Det går att öva upp fantasin genom högläsning och genom att prata med andra. Barn som tycker att det är be svärligt att läsa undviker därför att läsa. De fuskar och tittar till exempel bara på bilderna i Kalle Anka, men läser inte pratbubblor na. Men i synnerhet de här barnen borde läsa mera för att komma över besvärlighetströskeln. Katarina von Numers-Ekman säger att det är viktigt att barnen ser att vuxna läser, att det finns böcker och tidningar hemma. – Ofta är det mammorna som sköter högläsningen, men det vo re värdefullt om också papporna
■■Fakta
trädde fram. Och där det är möj ligt kan man gärna använda moroch farföräldrar till högläsning! Sluta inte heller läsa högt när barnet lärt sig läsa själv. Då håller man uppe intresset.
Motivationen viktig – I synnerhet pojkar kan man ”lu ra” att börja läsa, om man lyckas hitta böcker som de är intressera de av. Det är viktigt med intres santa texter. Här är bibliotekari erna till ovärderlig hjälp. De kan sin sak och hittar det som passar. Jag vill också gärna tala varmt för skönlitteratur. I den finns ett rikt språk, böckerna tar upp viktiga teman, är en startpunkt för goda samtal, ger möjlighet att leva sig in i en annan människas liv, ge staltar känslor, tränar förmågan att skapa intre bilder och tränar hjärnan i att läsa på djupet, räk nar Katarina von Numers-Ekman upp. Hon säger att man inte skall tjata på barnet att läsa, utan upp muntra det. – Läsandet skall vara en belö ning, inte ett stressmoment. När det gäller Hem och Skolaverksamheten finns det många möjligheter till samarbete kring läsande.
■■Läs med och för ditt barn, det är den bästa gåva du kan ge, säger Katarina von Numers-Ekman. foto: Tua Ranninen
– Som förälder har man inte alltid koll på vad eleven förväntas kunna på en viss årskurs. Fråga lä raren hur läsandet går för Pelle/ Stina. Signalera också att läsan det är viktigt både i skolan och på fritiden och skapa tillfällen där lä rare och föräldrar kan utbyta tan kar kring läsandet. Tua Ranninen
Idéer från Svenskfinland Ordna läskvällar eller -nätter i skolan eller läsmornar med föräldrar. Kampanjer (i stil med Unicef rundan). Ordna farsdags- eller morsdagskaffe i skolan där papporna/mammorna läser högt. Ha ett bokbytarbord i skolan för föräldrar och barn. Bjud in mor- och farföräldrar till skolan för att läsa för barnen. Ordna boklotterier bland ele verna. När alla ettor knäckt läskoden ordna en morgonsamling där de alla får skaka hand med rektorn och får en bok.
”Hjärnforskarna är i dag bekymrade över att varken vuxna eller barn orkar koncentrera sig och ta till sig långa texter.”
Hem & skola
5
■■recension
Nya sätt att läsa Läslust i hemmet kan uppstå på de mest osannolika sätt. En ny liten bok erbjuder hjälp på vägen.
gens digitala samhälle också stäl ler krav på förmågan att tyda sym boler.
Vi vet att det är viktigt att barn lä ser och att även föräldrar läser för sina barn. Men att på allvar följa med på resan in i denna värld kan för många vuxna ändå vara förknip pade men en viss osäkerhet i hur man gör rent praktiskt. Boken Läslust i hemmet har ut kommit enkom för det ändamå let, och innehåller en diger mängd tips och förslag på hur man kan gå till väga. Det som gör boken mer unik i sitt slag, är att författaren Carina Fast (lågstadielärare och fil.dr i pedagogik) valt att utvidga läsoch skrivbegreppet på ett mer ny danande och fördomsfritt sätt. Hon definierar föräldrarna som barns första lärare och språkliga barnmorskor, och betonar att läs ning handlar om mycket mera än avkodning av en viss text. Först och främst handlar läsan det om att kunna dela sina tankar med andra. Samtidigt som da
Boken lägger stor vikt vid själva språket, som är vårt främsta verk tyg för att skapa gemenskap med andra. Men lika viktigt som att lä sa för sina barn, är det att tala med dem. Det kan låta som en själv klarhet, men med hjälp av enkla tekniker kan man uppnå helt nya samtalsnivåer. Barn är känsliga för situationer som de uppfattar som ett förhör, och när man som föräldrar vill ve ta vad barnet gjort i skolan eller på kalaset, bemöts man inte sällan av ett ”Jag kommer inte ihåg”. För fattaren tipsar om att man i stäl let kan inleda samtalet med frå gor som väcker intresse: ”Visste du att …” (till exempel att fjärilen amiralen flyger hela vägen från Nordafrika… osv.). Också andra vuxna är välkom na med i samspelet. I ett kapi tel berättas det om en liten flicka som startade en ordsamlarklubb med en granntant. De hade varsin liten anteckningsbok där de sam
Teknik för att tala
■■Böcker Titel: Läslust i hemmet – så stöder du du ditt barns skriv-och läsutveckling. Författare: Carina Fast. Förlag: Natur & Kultur, 2015, 148 s.
lade alla motsatsord som de hit tade under en vecka. Sedan jäm förde de och samtalade med var andra. ”De är märkligt hur mycket som kan bli roligt om de inblan dade är engagerade”, skriver för fattaren.
Hur berättar man? Personligen har jag stor behåll ning av att läsa kapitlet som hand lar om muntligt berättande. Det är lätt att slentrianmässigt sät ta sig ner och högläsa, kanske till och med så att tankarna är någon annanstans, medan den fria be rättarkonsten känns mer främ mande i dagens värld. Hur gör man egentligen? Bokens konkreta tips känns an vändbara, och det går utmärkt att använda sig av väldigt enkla var dagsberättelser där barnet ingår, eller livsberättelser som inklude rar olika familjemedlemmar vid sidan om traditionella sagor och hjältesagor. Författaren ägnar även en del sidor åt den digitala utvecklingen, och vill försiktigt föra fram åsik ten om att spelvärlden inte nöd vändigtvis är enbart av ondo. Ock
”Personligen har jag stor behållning av att läsa kapitlet som handlar om muntligt berättande.” så här får barnen lära sig många nyttiga färdigheter, att tolka siff ror, avläsa karaktärer och som helhet lägga grunden för en digi tal utveckling som kan överföras också till övrigt skrivande och lä sande. Carina Fast påminner om att vuxna genom alla tider varit må na om att bromsa fenomen som de upplever att är skadliga för bar nen. I början av 1900-talet klaga de man ibland på att barn läste för mycket, vilket skulle ge dem dålig syn och lockas in i en drömvärld. På 1300-talet florerade tankar om att den som läste tyst för sig själv var besatt av trolldom. Camilla Lindberg
Samla in pengar snabbt och enkelt!
Moshos omtyckta kvalitetsprodukter innehåller hudvårdsprodukter för olika målgrupper. Det finns handtvålar, duschgeler, hudvårdskrämer m.m. Bekanta dig med våra härliga nya produkter på mosho.fi. Där kan du snabbt räkna ut hur ni kan nå ert mål utgående OCH LÖ från hur mycket pengar som behövs. ELT NS NK A
SH
O
IN
M
Förtjän s 5 €/pkt! t
MO
varainhankintaa | medelanskaffning
T! M
E
SPI
RE S O U R
TE
A
Din grupp säljer garanterat högklassiga hudvårdsprodukter. Alla produkter är parabenfria och innehåller ämnen som motverkar torr hud. De stilrena flaskorna är praktiska, hygieniska och enkla att använda och passar i alla badrum och kök. Mosho hör till Dermoshopkoncernen, som har erfarenhet av utveckling av hudvårdsprodukter för nordiska förhållanden sedan 1988.
6
Hem & skola ■■intervju
Foto: vidar Lindqvist
Goda relationer ökar motivationen Vad är viktigt i skolan, att man trivs eller får höga vitsord? Måste det ena utesluta det andra? Hur kan lärarna bidra till en trevligare skolmiljö? De danska lärarutbildarna Casper Rongsted och Rasmus Schillerup föreläste på Förbundet Hem och Skolas seminarium i Helsing fors och Vasa för några veckor se dan. De anser att man i skolan talar för mycket om mål, utan att defi niera vad målet är. – Goda relationer kunde vara
ett mål, säger Casper Rongsted och föreslår att man kunde plocka det bästa ur det de nordiska sko lorna står för, för att verkligen få till stånd en superskola. – Svenskarna är bra på att skapa gemenskap och har mycket perso nal. I Norge och Danmark är fri tidsverksamheten välutveck lad och Finland har en hög kun skapsnivå. I Danmark säger sig 97 procent av eleverna trivas i skolan, med an siffrorna är mer beklämman de i Finland. Här trivs 35 procent av flickorna och 40 procent av poj karna i åttan inte i skolan.
Däremot är lärarutbildningen på mycket hög nivå hos oss och läraryrket åtnjuter stor respekt.
Empati är ordet – Lärarna är samhällets grundpe lare. Men det finns mycket att gö ra för att att förbättra relationen mellan lärare och elever, säger Casper Rongsted. Han anser att det är viktigt att våga stiga ut ur sin lärarroll och möta eleven som människa till människa. – Vilka lärare kommer vi ihåg? Jo dem som kan aktivera och mo tivera sina elever, dem som kän
ner äkta empati och som respek terar att varje elev har sitt eget sätt att lära sig på. Det kräver en hund raprocentig närvaro, både fysiskt och psykiskt. Men att komma därhän är en ligt honom lättare sagt än gjort. – Det kräver att man vågar vara ödmjuk och erkänna att man inte vet och kan allt, och att man kan ha fel. Som Sören Kirkegaard sa: ”Att hjälpa är inte att dominera, utan att tjäna.” Det skall vara själen i vår pedagogik.
Vem finns bakom fasaden? Som lärare har man automatiskt en maktposition i förhållande till eleven. – Därför måste man vara upp märksam på sin ton, undertex ten. Det handlar om att våga bju da på sig själv. Tyvärr tror många lärare att de tappar sin auktoritet om de gör det. Men respekt hand lar inte om att hävda sin makt. Ut an en äkta relation uppstår ingen
respekt mellan lärare och elev. Elever som provocerar gör det för att de inte har en relation till sin lärare. De vill ha läraren ut ur sin roll och komma åt eller framför allt närmare människan bakom fasaden. Casper Rongstedt tar också upp vikten av att som lärare vara hem ma i sin egen kropp – för så myck et i all kommunikation sker ge nom kroppsspråket. – Det kan man träna. Han ber lärarna ställa sig frå gan: Hur påverkar jag eleven bäst – Genom att hen måste göra nå got, eller vill göra det? För att få syn på hur man under visar och kommunicerar med si na elever kan man be en kollega komma och titta på hur man job bar och det kan man göra turvis. – Det handlar inte om att kriti sera varandra, utan att reflekte ra över det man ser. Jag tycker att man skall fokusera på relationen, säger Casper Rongstedt. Tua Ranninen
Hem & skola
7
■■kolumn
Vi behöver galenpannorna ■■Det sägs att all you need is love, men jag är beredd att inklu dera inspiration på listan. Tillgången till, eller bristen på någon som inspirerar oss i rätt ögonblick, kan innebära skillnaden mellan Einstein och ingen Einstein. Astrid Lindgren och ingen Astrid Lindgren. Det är fars dag när jag skriver det här. Min far har varit död i tolv år nu, men jag ”Pappa kände honom knappt alls ens medan han levde. Jag sitter här och försöker minnas kunde vika saker som han lärde mig då för länge se flygplan dan, medan han ännu bodde med mam ma och mig, men kommer bara på en en bättre än da sak: Att vika en särskild sorts pappers någon anflygplan. Pappas pappersflygplan var ett riktigt nan.” fint litet plan som alltid flög mycket bätt re och gjorde snyggare loopar än de andra barnens. Det må vara ett blygsamt fadersarv, men det är bättre än ingenting, och ska man lära sin avkomma någonting, vad som helst, så kan man åtminstone göra det väl. Min far var en intelligent, kapabel man med en otrolig poten tial. Han kunde ha gjort så gott som vad som helst i livet, blivit vad som helst. Men det räcker inte alltid, speciellt inte, om de krafter inom en som vill riva ned, är starkare än krafterna som vill bygga upp. ■■“Om ej om i vägen vore, kossorna i luften fore”, brukade min mormor säga. Jag vet att jag ärvde min förmåga att uttrycka mig från pappas sida av släkten; både han och farfar var föd da ordbrukare, politiker och pratmakare. Men det kom till mig med generna. Krävde inget aktivt engagemang från deras sida. Det var mormor som gav mig orden och lärde mig hante ra dem. Mormor var lågstadielärare, eller ”lärarinna” som hon stolt titulerade sig själv. Det var hon som sjöng vaggvisorna, läs te Mio min Mio för mig, lärde mig bokstäverna och att kombine ra dem, och hon gjorde det väl. Jag kan aldrig vara tillräckligt tacksam för det. Om alla finländare hade en mormor som min så skulle våra pisaresultat gå genom taket. Men varken mormor, morfar, mamma eller någon annan i den nära släkten var vad man kunde kalla oliktänkare, bohe mer eller ens särskilt kulturella. Morfar lärde mig hantera ham mare och såg, vilket jag också är tacksam för, men museer och teatrar, det var inte vår grej helt enkelt.
■■Casper Rongstedt och Rasmus Schallerup uppmanar lärarna att visa sin mänsklighet. Foto: Maarit Westerén
Empatiska lärare sporrar elever Elever som har en empatisk lärare lär sig läsa,skriva och räkna bättre än elever som inte har det. Den slutsatsen dras i en färsk undersökning från Jyväskylä, Östra Finlands och Åbo universitet. Förutom inlärningen bidrar en positiv atmosfär i klassen också till att öka barnens motivation att lära sig. Tidigare har man inte under sökt vikten av att läraren bryr sig om sina elever. Den aktuella, om fattande undersökningen visar att samspelet mellan eleven och lära ren spelar en större roll för inlär ningsresultaten än till exempel lä romedlen eller klassens storlek. Enligt universitetslektor Martti Siekkinen är de första åren i lågstadiet en kritisk tid för ett barn och det är viktigt att hen kän ner sig trygg med sin lärare.
”En lärares värme och empati skyddar barnets jagbild som elev, och kan också motverka mobbning.”
– En lärares värme och empati skyddar barnets jagbild som elev, och kan också motverka mobb ning. Det är viktigt att vi får me ra kunskap om vilka mekanismer som uppmuntrar eleverna att del ta i skolgemenskapen, och vad som motiverar dem att sätta upp mål och sporrar dem till att uppnå dem – liksom att tro på sin förmåga. I tidigare undersökningar har man fäst uppmärksamhet vid empatins betydelse i barndomen, men nu drar man slutsatsen att den också kan spela en roll i de hö gre klasserna när kraven på elev erna ökar och växelverkan mellan lärare och elever kan bli mindre. – Nu tar vi reda på vilken bety delse relationen mellan elever och lärare under de senare grundsko leåren har för de utomordentliga Pisaresultat vi har i Finland, säger Martti Siekkinen. Tua Rannien
■■De finlandssvenska kulturkretsarna, författarna, studentradi kalerna, hippierna, de kunde lika väl ha suttit och druckit sitt röd vin i Sydney, så avlägsna var de sett från min lilla släkts horisont som befolkades av socialarbetare, byggmästare, konduktörer, skeppsbyggnadsingenjörer … Och så mormor förstås, lärarinnan. Jag menar, solida människor allesammans. Samhällets rygg rad. Jag älskar och respekterar var och en av dem. Jag går inte och suckar över att min barndom inte var som Tove Janssons, där hela det blivande persongalleriet från Mumindalen var ständiga middagsgäster. Men varje släkt borde ha åtminstone en bohem, en kreativ, inspirerande udda galning som lär sina brorsbarn om Charles Bukowski och Iggy Pop, som släpar dem på fotoutställningar, Frank Zappa-konserter och experimentell teater. Eller bygger en fungerande fusionsreaktor hemma i källaren. I brist på inspirerande galenpannor i släkten hade jag lärare som gjorde sitt bästa för att dra sitt strå till den kreativa stack en. Min modersmålslärare i gymnasiet var en av de där som det slog gnistor om, författaren som med sitt eget sprakande exem pel öppnade mina ögon för världslitteraturens klassiker och för science fiction, och därmed för vetenskap – och för skrivandet. ■■En annan lärare, en av mina bästa någonsin, brukade kasta si na träskor på oss grabbar längst bak i klassen. Och tro mig; hon siktade på huvudet. Skulle jag få unna varje barn en sak, förutom ett kärleksfullt hem och en bohem till farbror, så vore det en smått galen lärare. Inte alla! Anarki funkar bara om det är undantaget snarare än regeln. Men åtminstone en. Det är nämligen inte de som följde läroplanen till punkt och pricka som vi minns efteråt och som inspirerade oss till att bli de vi är. Det är de där andra. ”O captain, my captain”. Ni vet vilken typ jag menar. Marcus Rosenlund
8
Hem & skola ■■reportage
■■De syriska eleverna i Petalax är ivriga att lära sig, säger läraren Pernilla Smulter. Foto: Patrick Sjöholm
Ivriga syriska barn vill lära sig Tio ivriga och engagerade elever har svårt att sitta still på sina stolar. De sträcker på armarna, viftar energiskt och vill svara på lärarens frågor. Ibland blir otåligheten så stor att eleverna går fram för att peka på bilderna som projiceras på den vita tavlan.
Ett förberedande läsår innebär att eleverna ska lära sig svenska så bra som möjligt och integre ras i det finländska skolsystemet. I drygt två månader har de gått i skola och kan säga korta mening ar på svenska, aningen svårare är det med stavningen.
Motivation och vilja uppfyller full ständigt klassrummet just denna dag, då bland annat veckodagarna är en del av undervisningen. Det här är en språkklass med syriska elever som genomgår för beredande undervisning i Peta lax skola i Malax. Kommunen be slöt att ta emot kvotflyktingar och i september anlände 19 syrier till Petalax. Flyktingarna kommer från landsbygden i närheten av Alep po i Syrien. Innan de kom till Pe talax bodde de på flyktingläger i Egypten. De barn som går i sko la i Petalax har också gått i skola i hemlandet och senare även i flyk tinglägret. Som bäst översätts de ras betyg från arabiska med hjälp av tolk.
– Utmaningarna är stora, men det finns också oändliga möjlighe ter när det gäller undervisning en, säger klassens lärare Pernilla Smulter. Hon började sitt arbete från nästan noll. – De två första veckorna i sep tember ägnade jag all tid åt att pla nera och strukturera upp allt. För beredande undervisning har inte ordnats i kommunen tidigare, så jag var i kontakt med sådana som jobbat med det förut. Det hand lade mycket om att hitta böcker som kan användas som undervis ningsmaterial. Den förberedande undervis ningen saknar läroplan, vilket innebär att det skrivs en egen lokal läroplan gällande läsåret.
Utmaningar – möjligheter
Däremot finns det en läroplan för svenska som andra språk. Den an vänder Smulter som ett styrdoku ment. En grundtanke i hennes plane ring har varit att tänka ut vad hon själv skulle behöva lära sig om det var hon som kom som kvotflyk ting till ett nytt land med främ mande språk.
Språket ger trygghet – Det är viktigt att de känner sig trygga med att använda svens ka. Jag märker att de verkligen vill lära sig och också vågar prata svenska. Ordförrådet ökar hela ti den. Ingen förväntar sig att de ska skriva en uppsats före jul. Jag blir glad för alla framsteg de gör, sä ger Smulter. Inget finlandssvenskt under visningsmaterial finns att tillgå, vilket innebär att Smulter till sto ra delar använder pekplattor och Powerpoint-presentationer som hon gör själv. Undervisningsböck erna kommer från Sverige. Smul ter har också lärt sig lite arabiska för att kommunikationen ska lö pa bättre. Endast vid ett fåtal till
”Jag önskar att alla kunde få se den energi, iver och motivation som finns i språkklassen. De vill så otroligt gärna lära sig.” fällen har Smulter haft tillgång till tolk. Småningom integreras de sy riska barnen också i praktiska ämnen som bildkonst, gymnas tik och slöjd. Integreringen sker enligt ålder så att de äldre eleverna kommer till högstadiet i de praktiska äm nena.
Meningsfullt för alla Mikael Lattu, rektor för Petalax skola, är positivt inställd till sko lans språkklass. Skolans övriga
elever får nu möta barn från andra kulturer och de tvingas också att tänka efter mera. – Det här är en meningsfull upp gift för oss alla. Överlag har syrier na tagits väl emot av skolans ele ver och språkklassen tillför myck et till vår skola. Jag hoppas verk ligen att de vill bo kvar i Petalax också i framtiden. Här har vi en chans att ta hand om dem, säger Lattu. De syriska barnen är också ak tiva under rasterna – bland annat fotboll är populärt bland pojkar na. Att leka ochspela tillsammans ger också en trygghet. Nästa läsår ska de syriska bar nen vara redo för vanlig klass rumsundervisning på svenska. Det går till så att om eleven är 12 år placeras hen i årskurs 5 i stäl let för sexan, vilket vanligtvis vo re fallet. – Jag önskar att alla kunde få se den energi, iver och motivation som finns i språkklassen. De vill så otroligt gärna lära sig, säger Smulter. Patrick Sjöholm
Hem & skola
9
■■intervju
Ätstörningar: Vänta inte alltför länge Unga svenskspråkiga som vill utreda en eventuell ätstörning har möjlighet att kostnadsfritt besöka Ätstörningscentrum i Malm i Helsingfors tre gånger. Man får tid för det första besöket snabbt, kanske redan nästa dag, men senast om en vecka. – Tidigare har vi föreläst mycket i skolor, men nu vill vi vända oss direkt till föräldrar med informa tion om vilket stöd vi kan erbjuda på svenska om ätstörningar, säger verksamhetsledaren, psykologen och kognitiva psykoterpaueten Pia Charpentier. Charpentier är en av de grun dande medlemmarna till den ideella föreningen Elämän näl kään som inledde sin verksam het 2002. Ätstörningscentrum är landets enda icke-vinstbringan de klinik som är specialiserad på ätstörningar. I början var terapi enheten förlagd till Fredriksgatan i Helsingfors centrum, men sedan 2012 finns all verksamhet koncen trerad i den fräscha, ändamålsen liga lokalen precis invid tågstatio nen i Malm. Nu är det Stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne som backar upp verksamheten. Tidigare skötte Folkhälsan uppgiften. – Tröskeln ska vara låg för fa miljer att söka sig till oss. Det är alltid bättre att höra sig för än att stanna hemma och må dåligt för länge. Till oss kan både rådvilla föräldrar och ungdomar ringa, säger Charpentier.
Ingen remiss behövs Ulrica Jungerstam-Mattsson, politices magister inom utveck lingspsykologi, ansvarar för stöd samtalen tillsammans med häl
■■Verksamhetsledaren Pia Charpentier, pol.mag. Ulrica Jungerstam-Mattsson, näringsterapeuten Riikka Viljanen och hälsovårdaren Marie Nyqvist hör till det mångprofessionella teamet för svenskspråkiga unga på Ätstörningscentrum. sovårdaren Marie Nyqvist. Hon räknar upp de tjänster som er bjuds gratis på svenska: psyko terapi, regelbundna stödsamtal, näringsterapi och telefonrådgiv ning. – Ingen diagnos eller remiss be hövs för att få vård, säger hon. När man kommer till Ätstör ningscentrum får man disku tera sin situation med personal med lång erfarenhet. Man får in formation om vilken typ av vård som finns att få, om ätstörning ar, om sjukdomsförloppet och om hur man själv kan jobba på att minska symtomen. Efter det har
man möjlighet att fortsätta med stödsamtal på egen bekostnad. Det finns också en svenskspråkig psykiater, Stefan Schalin, att till gå om man så önskar. Marie Nyqvist säger att man in te ska avfärda problem med ma ten alltför lättvindigt och låta ti den gå. – Under de tre gratisbesöken re der vi ut läget så att det blir klart om problemet är något som verk ligen bör tas på allvar och förutsät ter stödåtgärder eller om det kan ske löser sig lättare med till exem pel kostråd, berättar Nyqvist. Näringsterapeuten Riikka Vil-
janen säger också att det kan va ra bra med ”psykoedukation”, det vill säga att man berättar vad som kan hända om man inte äter rätt. Det är bra om föräldrarna är med så att alla de berörda har samma kunskap. – De ungdomar jag pratar med säger ofta att de försökte börja äta hälsosammare, men att det hela sedan gick överstyr och de plöts ligt åt sig sjuka. Det vi gör är att vi lär de unga att äta på nytt små ningom, hela tiden parallellt med stödsamtal. Nina Winquist
■■fakta Med ätstörningar avses en fortgående störning i ätbeteendet som orsakar betydande skada på patientens fysiska och psykiska hälsa och sociala funktionsförmåga. Tips för närstående: Om du ser tecken på en ätstörning, ta upp saken på ett respektfullt och omtänksamt sätt och berätta vad det är som oroar dig. Den sjuka nekar ofta att det finns problem och kan bli arg. Säg att du vill hjälpa och stödja. Ta kontakt på 050 522 0077 eller info@syomishairiokeskus.fi.
Tove Ja nss o n
DET OSYNLIGA BARNET
Regi Mikaela Hasán På scenen Edith Holmström En dockteaterföreställning om utanförskap och om att bli sedd.
Föreställningen riktar sig till 4 åringar och äldre och kan beställas till dagiset / skolan / eftiset mm. Föreställningen kan även spelas på finska. Föreställningsrättigheter: Moomin characters / Agency North
09 440 224 viirus.fi
10 Hem & skola ■■intervju
Föräldramöte på nytt sätt
Foto: Vidar Lindqvist
Hur många av er såg fram emot att komma på föräldramöte? Vanligen är det inte många händer som räcks upp. Men så behöver det inte vara. Micaela Romantschuk, verk samhetsledare för Förbundet Hem och Skola beslöt sig för att ordna ett annorlunda föräldra möte i Karleby tidigare i höst. – Det är ledsamt om man bara kommer av plikt, det färgar också av sig på elevernas inställning till skolan. Vi vet att ju positivare in ställning föräldrarna har till sko lan, desto bättre klarar sig barnen – och ju bättre föräldrarna där känner varandra, desto bättre blir deras inställning till skolan. Sagt och gjort. Micaela Roman tschuk provade på ett nytt sätt. – Jag tog alla föräldrar i hand och presenterade mig. Därefter bad jag alla föräldrar gå runt i salen och prata med fem föräld rar som de inte kände. De skulle presentera sig, berätta vem deras barn är och säga en positiv sak om sitt barn. Genast uppstod ett sorl som på ett bättre cocktailparty och det hördes skratt och prat. – När föräldrarna går hem skall de känna att de fått något med sig från kvällen. Jag tycker också att
■■tio tips Intressera dig för ditt barns skolgång. Tro på ditt barns förmåga Hjälp ditt barn till goda läxrutiner. Läxor skall vara repetition för att ha en positiv inverkan på inlärning. Hjälp ditt barn att få tillräckligt med sömn. Ge ditt barn kärlek och tid. Ge ditt barn en god självkänsla. Visa intresse för ditt barns framtid. Skapa goda framtidsvisioner tillsammans. Håll kontakt med skolan om hur det går för ditt barn. Besök skolan också under skoltid. Ställ upp för hela klassen och skolan i mån av möjlighet.
det är viktigt att man uttalar vilka förväntningar (lärare och föräld rar) har på varandra, säger Mica ela Romantschuk. Hon delade in föräldrarna i små grupper. Det är lättare att uttrycka sina åsikter i dem än att stiga upp och tala inför ett större sällskap – och alla har åsikter om skolan! Hon påminner om att man för utom förväntningarna gärna skall säga något positivt om skolan och att lärarna också säger något trev
ligt om eleverna. – Det är viktigt att komma bort från att det alltid är lärarna som skall hålla i taktpinnen. Informel la möten skapar större lust. De for mella mötena kan dessutom ”ka pas” av föräldrar som är vana att ha makt och uttrycka sig. När föräldrarna får kontakt med varandra upplever de att för äldramötet är roligt. Små saker kan göra stor skillnad. – Om mötena är som de alltid
Lägerskola i Västerbottens skärgård
har varit krävs det mycket för att föräldrarna till sitt tredje barn i skolan skall uppleva dem som in tressanta och viktiga. Micaela Romantschuk tror att tiden nu är mogen för att tänka om kring föräldramötena. Det vi sade initiativet i Karleby. – Det kändes lättare att andas när kvällen var slut. Hon tror att det ändå kan vara krävande för en enskild lärare att stå för förändringen i kollegiet.
Grupptrycket kan vara stort och det är lätt att falla in i gamla mönster. Hon anser att man borde syste matisera en förändring på skol nivå. – Min dröm är att det skulle fin nas en lärare i varje skola som har ansvar för Hem och Skola-strate gin. Att man skulle skapa en rela tionsplan där det sociala kapitalet blir starkt kollegerna och föräld rarna emellan. Tua Ranninen
Understöd för år 2016 Ansökan om understöd för privat upprätthållen barndagvård, eftermiddagsverksamhet för skolelever i årskurserna 1-2, sommarrekreation för barn bör insändas inom januari månad. Verksamhetsunderstöd utdelas inte till kommunala daghem eller daghem som har köptjänstavtal med kommunen. OBS! Personliga understöd utdelas inte och inte heller understöd för lägerskolor. För år 2016 har alla svenska daghem och skolor möjlighet att ansöka om extra understöd för daghems- och skolgårdar. Den elektroniska ansökningsblanketten och närmare ansökningsinstruktioner finns på stiftelsens hemsida www.britamariarenlundsminne.fi fr.o.m. 1.1.2016. Ansökningstiden slutar 31.1.2016. Försenade ansökningar beaktas inte, inte heller ansökningar som inte skickats elektroniskt. Eventuella frågor kan riktas till VD Gun Sandberg-Wallin 0500 481025, eller Marianne Lindberg 0400 341814. Stiftelsens styrelse
Teambuilding för skolklasser Höghöjdsbana, segling, paddling, klättring och äventyr på Norrbyskär www.kfum.nu
www.hemochskola.fi
Hem & skola
”Stämningen blev avslappnad” Micaela Romantschuks nya grepp på ett föräldramöte togs emot med entusiasm av föräldrarna i Chydenius lågstadieskola i Karleby. – Vi hade omkring 100 föräldrar på plats och med enkla övningar lyckades Micaela få spänningen att släppa och skapa en avslapp nad, trevlig atmosfär. Hon gjor de korta inlägg och bjöd också på sig själv. Dessutom var hon lagom provokativ. Att föräldrarna ock så själva aktivt fick delta var väl kommet. Det höll dem mera aler ta. Folk är trötta på att bara sitta och ta emot, säger rektor Björn Sandbacka. Genom att göra saker tillsam mans, föräldrar, elever och lära re lär man känna varandra bättre och då minskar också risken för mobbning och atmosfären i klas sen blir bättre, var ett av Micaela Romantschuks råd.
11
www.annalapselleraitisjoulu.fi
”Vi hade omkring 100 föräldrar på plats och med enkla övningar lyckades Micaela få spänningen att släppa och skapa en avslappnad, trevlig armosfär.”
Slut på mastodontmöten Björn Sandbacka säger att man nu går in för att i stället för att hål la långa mastodontmöten för he la skolan i stället kommer att satsa på klassvisa föräldramöten. – Vi får ut så mycket informa tion på Wilma numera att det in te behövs sådana. Folk är trötta på långa föreläsningar. I Cydenius skola har man redan i fem års tid funderat på hur man kan skapa mer attraktiva föräld ramöten. – Det blir nog inga problem för lärare som försöker hitta nya for mer. Föräldramötena måste inte vara lärarledda, det beror lite på situationen. Vi kommer att invol vera föräldrarna mera i mötena. Tua Ranninen
d mig e m a T
■■Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för förbundet Hem och Skola beslöt sig för att ordna ett annorlunda föräldramöte i Karleby tidigare i höst.
på skolvä
ge n!
ASTRID LINDGRENS UNDERBARA PIPPI LÅNGSTRUMP INTAR STORA SCENEN MED BULLER OCH BÅNG OCH SÅNG.
Ge Eos i julklapp. Räcker hela året. Beställ före 15.12. så får ni årets julnummer på köpet. Pris 33 €/år (8 nummer). Tfn 06-318 0900.
www.eoswebben.fi
PREMIÄR16.3.2016 WASA TEATERS BILJETTKASSA
Sandögatan 7, 06-3209330 öppen må-lö kl 12-14.30 & 15-17 WWW.NETTICKET.FI WWW.WASATEATER.FI
www.hemochskola.fi
12 Hem & skola ■■intervju
■■Eleverna tycker att det är roligt med en vuxen i skolan som varken är lärare eller förälder. Som skolmormor eller -farfar får man vara precis den man är. Foto: vidar lindqvist
Tua Ranninen blir skolmormor Efter 28 år som redaktör för tidningen Hem och skola är det dags för Tua Ranninen att sätta pennan på hyllan och ta sig an nya utmaningar. – Jag började med tidningen, som då hette Vi och vår skola, när min äldsta dotter började skolan. Det har varit ett givande värv, som säkert också påverkat mig som mamma och fostrare. Som jour nalist får man träffa och för medla många intressanta perso ners tankar. Till exempel var jag djupt imponerad av den svenske sociologiprofessorn Gunnar Ad ler Karlsson som bland annat sa de: Det ni diskuterar vid middags bordet avgör ditt barns framtid. Han tyckte också att man borde ge alla 15-åringar ett par ordentli ga vandringsskor och skicka dem ut i världen. Efter det kommer de hem mognare och med en breda re syn på människor och kan bätt re ta ställning till vad de skall fort sätta med. Genom årens lopp har olika sa
ker betonats. En tid handlade det om vikten av att ge tillräckligt av sin tid till barnen, en annan om att sätta gränser och för kanske fem ton år sedan dök begreppet cur ling upp. – Där är vi fortfarande. Många, inte minst lärare, anser att dagens barn är för bortklemade och inte förmår ta hänsyn till andra, säger Tua Ranninen.
”Var vuxen” Ranninen anser att det är viktigt att föräldrarna beter sig som vux na och inte låter barnen bestäm ma sådant de inte skall bestäm ma över. – Det är stressande för ett barn att vara tvungen att ta ställning till frågor som är de vuxnas an svar, typ vad familjen skall äta till middag, vilka möbler famil jen skall köpa eller när hen skall lägga sig. – Sedan finns det förstås en hel del annat där barnens åsikter na turligtvis skall beaktas. Jag tror att det viktigaste för ett barn är
att känna sig trygg och respekte rad eller som författaren Sara Lid man sa: Kärlek lever av att kärlek se. Det är klart att man gör fel som förälder många gånger, men man är väl inte sämre människa än att man kan be om förlåtelse när man handlat fel! Tua Ranninen säger att det är bra att som förälder engagera sig i sina barns skolgång och lär kän na sina medföräldrar. – Genom att diskutera med andra får man nya synpunkter på fostran. Det finns inte ett rätt eller fel sätt att uppfostra sina barn, men man kan få bra tips av andra.
”Genom att diskutera med andra får man nya synpunkter på fostran. Det finns inte ett rätt eller fel sätt att uppfostra sina barn, men man kan få bra tips av andra.”
te fram och viskade: den här är till dig! Mormorskapet handlar inte om något annat än att vara sig själv och hjälpa till där det behövs. Det är klart att en lärare inte hinner med att förhöra läsläxan för tju go barn under en timme. – Då kan man låna sitt öra till det eller tillsammans med elever klura ut hur mattetalen skall räk nas. På rasterna är det roligt att vara ute och prata med eleverna. Man får många förtroenden och märker att en vuxen, som varken är förälder eller lärare, kan göra nytta bara genom att finnas till hands.
Fler vuxna behövs
Respekt för lärarna
Tua Ranninen ser nu en helt an nan sida av skolan, för hon har bli vit skolmormor i Österby skola i Ekenäs. – Det är helt underbart. Jag har aldrig fått så mycket kramar som nu, säger hon och visar en glän sande lemonadkork som en li ten pojke hemlighetsfullt sträck
Tua Ranninen har stor respekt för läraryrket, som kräver full kon centration och hundraprocentig output hela tiden. – Jag är i skolan en dag i veckan och är helt slut efter fem timmar, medan lärarna kör det här racet fem dagar per vecka, år efter år.
Hem & skola
13
■■intervju
Malin Wikström tar över – När jag själv fick skolbarn märkte jag hur avgörande det är att samarbetet mellan hemmet och skolan fungerar. Det inverkar på hur barnet trivs och klarar sig i skolan.
”Det är klart att man också kan vara passiv som förälder, men för ens egen skull underlättar det om man är aktiv.”
Malin Wikström, 38, blir ny re daktör för tidningen Hem & sko la från årsskiftet. – Det ser jag fram emot. Jag har skrivit några artiklar för tidning en tidigare och tycker det är gi vande. Målgruppen, föräldrar, är intressant. Jag har en lång lista på ämnen som jag vill ta upp, säger hon och tar som exempel de nya läroplanerna som träder i kraft nästa år, den digitala utveckling en, elever och lärare som lär sig koda och hur hantera fenomenet tweenies, det vill säga att flickor numera är så brådmogna. – Dessutom är värdefrågor vik tiga. Både föräldrar och lärare är villrådiga om hur man skall ta la om saker med barnen. Jag tän ker konkret på nyhetsflödet och allt som ploppar upp i det och till exempel porr, som till och med lågstadiebarn kan komma i kon takt med på nätet. Jag tror inte att man skall sopa besvärliga frågor under mattan. Försöker man ti ga ihjäl något snappar barnet upp det ändå och då blir det mer spän nande. Själv talar jag om allt med mitt barn, förstås anpassat till hennes ålder.
– Mycket har hänt i skolvärl den sedan jag själv började sko lan 1984. Den verkar vara myck et mer flexibel och har utvecklat en annan pedagogik där eleverna lär sig genom att göra själv, snara re än genom korvstopping.
Aktiv klassförälder
Uppvuxen i Ekenäs Malin Wikström har hunnit prova på många olika genrer inom jour nalistiken. Ursprungligen stu derade hon litteratur och svens ka vid Åbo Akademi och Köpen hamns universitet och är fil.mag. Som journalist har hon bland an nat arbetat på Radio Extrem och på Svenska Yle:s nyheter med bland annat Aktuellt 17 och TVnytt. – Jag var drygt sju år på Yle. Sedan var jag en kort sväng på Västra Nyland, jobbade med Peppar&Papper och har jobbat på KSF Media sedan 2008, både som webbproducent, med maga sinet för läsplattor HBL+ och skri vit featurereportage. Jag gillar det längre formatet. Malin Wikström är uppvux en i Ekenäs, men bor numera på Drumsö i Helsingfors, där hennes dotter går i skola.
■■Malin Wikström har en lång lista på idéer som hon vill förverkliga som ny redaktör för tidningen Hem och skola. foto: Julius Uusikylä
Malin Wikström tycker att dagens barn är väldigt aktiva och frågvi sa. – De vet en hel massa och lär sig ny teknologi snabbt. Det bety der inte att de alltid vet hur man ska hantera den eller informa tionsflödet. Fastän jag själv arbe tat med digital utveckling, som är spännande, tycker jag inte att bar nen skall vara uppkopplade hela tiden. Det skall finnas en balans i det hela. Både handgripliga böck er och papperstidningar tycker jag själv mycket mera om att läsa och min dotter norpar gärna tid ningen av mig. Malin Wikström tycker att sam arbetet mellan hemmen och sko lan fungerar bra i Drumsö låg stadieskola. Hon är själv en aktiv klassförälder. – Jag vill lära känna den mil jö där mitt barn vistas en stor del av dagen, annars blir man lätt dis tanserad. Tidigare hade jag inte tänkt på hur man kan bidra själv som förälder, alltså hur man pra tar om skolan, uppmuntrar bar net och tar kontakt med den när det behövs. Det är klart att man också kan vara passiv som föräld er, men för ens egen skull under lättar det om man är aktiv. I vår skola ordnas det en hel del pro gram där vi gör saker tillsam mans. I vår klass har vi startat en Facebookgrupp där vi diskuterar allt möjligt på ett kravlöst sätt. Se nast har diskussionen gått het om hur man blir av med löss. Tua Ranninen
■■profil Malin Wikström Ålder: 38. Bor: På Drumsö i Helsingfors. Familj: Sambo och en dotter. Jobb: Journalist på Hufvudstadsbladet.
Hobbyer: Att läsa, skriva och att springa. Musik, film, teater och konstupplevelser. Är gärna ute i naturen, helst i fjällen eller skärgården. Bästa skolminne: Jag hade en
fantastisk modersmålslärare i gymnasiet, Märta Uggla, som ordnade teaterresor inom ramen för modersmålskurserna. Vi åkte buss från Ekenäs till Helsingfors och såg en massa bra teater.
Värsta skolminne: Att se mobbning. Och religionstimmarna, jag har i flera repriser haft religionslärare som talat i tungor på lektionerna – skrämmande. Hem & skola: Ska vara en tidning
som alla föräldrar vill läsa och ha nytta av. Motto: Har inget. Men klyschan om att livet är ett äventyr kan jag hålla med om.
14 Hem & skola ■■reportage
Hunden Hasse lär barnen att höra bullret Hörselhunden Hasse är en välbekant gäst i en del daghem och skolor i Svenskfinland. När Hasse kommer på besök lyssnar barnen extra noga. Besöket handlar nämligen om att höra – eller inte höra. Hörselhunden Hasse sitter mitt på golvet i Landsängens förskola i Sibbo. Framför sig har Hasse en kappsäck uppslagen. I salen finns också ett bulleröra framsatt och i kappsäcken finns instrument och hörselskydd. Hasse berättar om hårcellerna, de som finns inne i örat och som kan vissna, ja rent av dö, om någon kommer för nä ra örat och skriker. Barnen minns tillfällen då de har varit med om att någon har skrikit i närheten av deras öra, och flera av barnen känner någon som har en hörap parat. Innanför hunddräkten svettas Nora Strömman, t.f. verksam hetsledare på Svenska hörselför bundet. Hon har klätt sig i hunddräkt redan i många år och åkt runt i daghem och skolor för att göra barnen uppmärksamma på hur man kan skydda sin hörsel. – Besöket görs inom ramen för
projektet Buller och Bång och tack vare Brita Maria Renlunds stiftel se har vi kunnat göra de här be söken sedan 2007, och det är helt gratis. Efter besöket lämnar vi kvar materialet i några veckor, då kan man bland annat mäta ljudni vån varje dag. Barnens hörsel testas genom att alla får blunda när Hörselhun den Hasse fäller en knappnål i gol vet. De som hör den får räcka upp handen. Några hör den, men inte alla. De flesta hör ändå knappen som Hasse släpper i golvet. Instrumenten plockas fram och skrammelorkestern sätter i gång. Bullerörat som mäter decibelni vån visar genast rött. Lyckligtvis finns det hörselskydd, med dem på låter skrammelorkestern be tydligt behagligare.
Gruppstorleken påverkar Barnen är med på noterna och ef teråt får de var sin liten hörsel
Hem & skola
15
Klassresa till Åland! Nu är det dags att boka nästa ürs klassresa till Åland. Allt ni behÜver gÜra är att kontakta oss sü hjälper vi er med allt frün bütresan, boende i alla olika prisklasser, mültider och de roliga programpunkterna som gÜr resan extra minnesvärd.
PaketfĂśrslag frĂĽn 59 â‚Ź per person
Priset inkluderar bütresor t/r Åbo–Mariehamn, Üvernattning med frukost samt middag pü ankomstdagen.
Hamngatan 7, 22100 Mariehamn • www.alandhotels.ďŹ tel. 018 15 555 • info@alandhotels.ďŹ
En mysig julpjäs fÜr hela familjen!
Findus och Pettsons
jul Text: Sven Nordqvist Regi: Christian Lindroos
Ett spännande musikäventyr
Längd 2 h (inkl. paus). Frün 6 ür uppüt.
FÖRESTÄLLNINGARNA FORTSÄTTER I FEBRUARI 2016! ‌ nügot av det bästa Unga Teatern visat fÜr allmänheten .‌bevis pü att man tar barnteater pü allvar. (ÖN, EG)
info och bokningar: 09 8620 8200 w w w. u n g a t e a t e r n . f i
hund i plast som de ska ta hand om hemma. Vi har lärt oss att man ska skydda sina Ăśron, säger Benny Forssell. – Barnen vet när ljudet bru kar bli hĂśgt. I skolans matsal är det myckt ljud, säger Anna Ingman. – Mina tvillingbrĂśder brukar skrika, det är hĂśgt ljud, säger Simon Martin. – Man fĂĽr inte skrika i nĂĽgon annans Ăśra, har Sara James lärt sig. Det där sista är nog lite svĂĽrt att komma ihĂĽg när man befin ner sig i en stor barngrupp. Det märker ocksĂĽ personalen av. När gruppstorleken Ăśkar blir ljudnivĂĽn ocksĂĽ automatiskt hĂśgÂre. – Vi har 32 fĂśrskolebarn här i ĂĽr, de brukar vara 10 färre. När man är mĂĽnga hĂśjs rĂśsten och jag ,som har nedsatt hĂśrsel, reaÂ
gerar pĂĽ det, säger Susanne An dersson. Att jobba i daghems-Âeller skol miljĂś innebär mycket stoj och rop. Efter jobbet fĂĽr det gärna va ra tyst en stund. – När jag kommer frĂĽn jobbet lyssnar jag inte pĂĽ musik, trots att jag annars gärna gĂśr det. – Efter jobbet vill jag gärna att det ska vara lite dämpat, säger Karin WadenstrĂśm, som har jobbat pĂĽ daghem i 25 ĂĽr. Hon har sett att HĂśrselhun dens besĂśk är viktigt fĂśr bar nen. – Jag jobbade tidigare i en lite mindre fĂśrskola och vi hade be sĂśk av HĂśrselhunden där. Bar nen reflekterade Ăśver ljudnivĂĽn under hela ĂĽret efter det och tog själva upp saken till diskussion. Men vi mĂĽste medvetet jobba pĂĽ att det inte ska bli sĂĽ hĂśg ljudni vĂĽ. Genom att dela in barnen i
■■fakta HÜrselhunden Hasse besÜker fÜrskolor och skolor. Buller och Büng är Svenska hÜrselfÜrbundets projekt. Mület är att informera om buller och hÜrsel
mindre grupper och vistas ute blir ljudnivün inte sü hÜg. Och hjälper inte det är det kanske skäl att kalla in HÜrselhunden Hasse. Det är bara att ta kontakt med Svenska hÜrselfÜrbundet fÜr att boka in ett besÜk. – Det har ofta blivit sü att vi üker till samma ställen ür efter ür, de som känner till projektet vill gärna att vi kommer och träf far en ny grupp varje ür, säger No ra StrÜmman. Malin WikstrÜm, text Julius Uusikylä, foto
Bränna vingarna – Erik Cainberg och hans värld
15,-
Henrik Knifs bok fÜljer den Nedervetil-fÜdde bildhuggaren Erik Cainberg (1771–1816) pü hans färd via Tobias Sergels ateljÊ i Stockholm till en lüng men improduktiv tid i Rom, och tillbaka till Åbo där hans kändaste verk ¿QQV L XQLYHUVLWHWHWV DNDGHPLVDO &DLQEHUJV VSOLWWUDGH liv placeras i kontexten av den oroliga tiden – en tid dü nationalitets- och identitetsperspektiv ännu inte domiQHUDGH YnU JHVWDOWQLQJ DY YlUOGHQ
Valdemar Nyman – �Allt liv är Ett� .DWDULQD *lGGQlV ELRJUD¿ EHVNULYHU SUlVWHQ 9DOGHPDU Nyman (1904–1998) som kom till FinstrÜm pü Åland pü 1930-talet, och som lüngt in pü 1990-talet bjÜd upp fÜrsamlingsborna till en svindlande dans i tanke, teologi, OLY RFK OLWWHUDWXU +DQ VNDSDGH NRUVGUDJ L WUnQJD NXOWXUNRUULGRUHU RFK LQVWlQJGD N\UNRU PHQ ¿FN RFNVn XWVWn hürd kritik büde frün fÜrsamling, kolleger och stiftsledQLQJ ,GDJ KDU GRFN PnQJD WDJLW KRQRP WLOO VLWW KMlUWD
www.sfv.fi/bok • Beställ pü redaktion@sfv.fi, tel. ��-���� ��� eller früga efter bÜckerna i bokhandeln
15,-
16 Hem & skola ■■intervju
”Skolandan viktigast” Hopslagning, nedskärning, utlokalisering, renovering … De svenskspråkiga gymnasierna i Helsingfors har fått stå ut med mycket under de senaste läsåren. Men trots alla omställningar kan gymnasietiden vara givande, och gemenskap är nyckeln till trivsel i skolan. Claudia Mishima, 19, blev stu dent från Brändö gymnasium i våras. Mishima var intresserad av många olika ämnen i gymnasiet och förutom den långa matema tiken skulle hon gärna också ha läst mera psykologi, naturveten skaper och språk. Mishima tycker att abitu rientåret var det allra bästa under gymnasietiden. – Då var det många som aktive rade sig och började arbeta för att höja skolandan. De två första åren var folk lite lata och ville inte en gagera sig, men sen insåg de hur trevligt det kan vara om man har en bra gemenskap. Det ska kän nas bra att komma till skolan. Nu studerar Mishima informa tionsteknik på Öppna Arcada. Vilket betyg skulle du ge din gymnasietid? – 8. Gymnasiet fungerade bra som helhet och jag lärde mig mycket under tiden där. Eftersom jag inte drack eller festade så hade jag lite svårt att passa in i början, men mot slutet var det bättre. Jag tror att om man har en öppen atti tyd från början så trivs man bra.
Antalet elever tredubblades Otto Pettersson, 19, hör till den sista årskullen som fick sin stu dentmössa från Tölö specialise ringsgymnasium. Det lilla gym nasiet vid Tölö torg slogs ihop med Norsen (Svenska Normally ceum) och började i höst sin verk samhet under det nya namnet Tölö gymnasium. De tre speciali seringslinjerna musik, bildkonst och humanekologi finns fortfa
”Sen insåg de hur trevligt det kan vara om man har en bra gemenskap. Det ska kännas bra att komma till skolan.”
rande kvar, men nu finns också en allmän linje och antalet elever i skolan har tredubblats. – Det känns lite vemodigt på sitt sätt. Vi hade en speciell anda i vår skola, och jag hoppas verkligen att den lever kvar i det nya gym nasiet. Helst skulle vi elever inte ha velat ha någon sammanslag ning, men viljan var så stark från stadens sida att det ändå blev av. Eleverna i Tölö specialiserings gymnasium ordnade en demons tration mot hopslagningen och beslutet diskuterades mycket i skolan, men Pettersson upple ver att eleverna fick vara delak tiga först när beslutet redan ha de fattats. – Vi fick vara med och planera hur den nya skolan skulle se ut, det formades arbetsgrupper som skulle göra upp nya ordningsreg ler och planera användning av skolans utrymmen. Fast, ja, ut rymmena blev inte riktigt som det var tänkt. Elevkårsrummet på nedre våningen blev ett mö tesrum, och det lovades att det skulle finnas utrymmen för ele ver i den andra byggnaden. Men så har det inte blivit. Det finns ing enting där. Pettersson är samhällsintresse rad och studerar statskunskap på Svenska social-och kommunal högskolan. Valet av huvudämne kändes för honom rätt självklart, men alla klasskamrater hade inte lika tydliga planer. – Jag har flera kompisar som in te studerar vidare nu efter gym nasiet. De vill studera, men de vet helt enkelt inte vad. Jag tycker att studiehandledningen borde va ra mer individuell, man kunde gå igenom studieteknik och tala om fortsatta studier. Resurserna där borde helt klart ökas. Vilket betyg skulle du ge din gymnasietid? – 9. Jag tycker de har varit de bästa studieåren hittills. Tölö var jättebra. Mi Helaskoski
”Vi hade en speciell anda i vår skola, och jag hoppas verkligen att den lever kvar i det nya gymnasiet.”
■■Gemenskapen är viktig., tycker Claudia Mishima och Otto Petterson, som båda är nöjda med sin gymnasietid. Foto: Mi Helaskoski
Hej du klasslärare! Vill du: x x x
Samarbeta men en kollega från en annan region i Svenskfinland ? Erbjuda dina elever ett äventyr och nya kamratrelationer ? Få in nya element i din undervisning ?
DÅ ÄR NÅGOT FÖR DIG! Skolkontakt går ut på att två klasser (åk 3-6) från olika regioner i Svenskfinland (Nyland, Åboland, Österbotten, Åland och språköarna) skapar en Skolkontakt som leder till ett möte på endera klassens hemort. Under mötet, som innefattar 1-2 övernattningar, spenderar klasserna tiden tillsammans med gemensamma aktiviteter.
Naturliga kontaktytor för att skapa en Skolkontakt är två lärare som studerat tillsammans, eller t.ex. en elevs gamla hemort. Skolkontakt står för resekostnaderna och en matpeng för den resande klassen samt lärare och föräldrar som deltar i resan. Projektet Skolkontakt finansieras av Svenska Kulturfonden och koordineras av Förbundet Hem och Skola.
Är du intresserad av att höra mera? Kolla in www.skolkontakt.fi eller ta kontakt! Heidi Lithén, projektledare skolkontakt@hemochskola.fi tfn 09-5657770 / 050 5146323