Hem & skola

&

He m s k ola Nr 1/11 • Årgång 38 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

Projekt ska hjälpa nya lärare samarbeta med hemmen ■■

Ett skolhus utan mögel målet i Borgå ■■

Alla behövs på arbetsmarknaden ■■

Sibboväg för hal för skolbussen ■■

I Borgå saknar man skoldirektionerna ■■

t em a: Välja väg

2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

Vad ska jag bli?

■■Vid många middagsbord, kafésitsar med kompisarna och ensamma timmar vid datorn funderas det nu hårt på framtiden. Ett steg till in i vuxenlivet skall tas av alla de femtonåringar som nu går ut högstadiet. Är jag praktiskt lagd? Gillar jag att meka, baka, såga eller sy mer än att läsa och räkna? Borde jag gå gymnasiet för säkerhets skull? Allmänbildning är väl aldrig bortkastad …

Mikael Nybacka

Barn skall inte vara ensamma ■■I Finland är de små skolelevernas skoldagar korta i en internationell jämförelse. Samtidigt är de finländska föräldrarnas sysselsättningsgrad en av de högsta i OECD. Korta skoldagar och långa arbetsdagar betyder i praktiken många ensamma timmar för lågstadiebarn, ifall det inte finns ordnad eftermiddagsvård och klubbverksamhet som de kan delta i.

Barn under 12 år skall inte vara ensamma flera timmar per dag. Då vi dessutom vet att finländarna är ett ensamt folk, och lider av det, borde nästa regering ha som mål att aktivt sträva efter lösningar som minskar barnens ensamhet.

Förbundet Hem och Skola anser att nästa regeringsprogram borde innehålla en skrivning om att det blir obligatoriskt för kommunerna att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet för åk 1–2 och att klubbverksamhet för ele­ verna i tredje klass utvecklas ytterligare både i utbud och kvalitet.

■■Barnfamiljernas behov har ändrats en hel del under välfärdsstatens utveck-

ling. En av de viktigaste sakerna för en förälder är att ha möjlighet att sköta sitt arbete och sina barn på ett tillfredsställande sätt. Barnen mår bra när föräldrarna mår bra, och föräldrarna mår bra om de upplever att deras barn mår bra.

Jag har flera gånger påpekat att det är huvudlöst att barnen hänger ensamma hemma hela eftermiddagen, och att de, när föräldrarna kommer hem, skall rusa till olika hobbyer. Klubbverksamhet kan inte och skall inte ersätta alla hobbyer, men en hel del konst-, musik-, och idrottsaktiviteter kunde lika bra erbjudas i skolans utrymmen genast efter att skolan tagit slut på eftermiddagen. Det sker bäst om skolornas verksamhetsplaner även inbegriper klubbverksamheten.

skola. Ett av de områden som man velat lyfta fram är just skolornas klubbverksamhet. Det betyder att alla parter som är engagerade i barns skolgång inser hur viktigt detta verktyg är. I nästa riksdagsval avgörs om även resten av samhället inser hur stor sak det är för ett litet barn att inte behöva vara ensam.

Corinna Tammenmaa

■■Lärarfacket OAJ, Vanhempainliitto och Förbundet Hem och Skola med flera har gjort en appell inför riksdagsvalet som går under namnet En röst för skolan.

Syftet är att göra både väljare och kandidater uppmärksamma på förutsättningarna för en högklassig och trivsam

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

förbundsordförande

”Det är huvudlöst att barnen hänger ensam­ ma hemma hela efter­ middagen, och att de, när föräldrarna kom­ mer hem, skall rusa till olika hobbyer.”

■■Det är besvärliga frågor man måste ta ställning till i blomman av sin tonårsperiod, när det är helt andra saker som intresserar mycket mera, till exempel kompisar och det motsatta könet.

Man har varit på prao, går på studiebesök där den aktuella skolan presenteras vältaligt och positivt. Föräldrarna trycker kanske på. ”Alla i vår släkt har faktiskt blivit studenter. Du skulle nog ha kapacitet till det också. Försök anstränga och skärpa dig lite nu …”

Vad tänker kompisarna göra? Om ”alla andra” börjar i gymnasiet/yrkis varför skulle inte jag också göra det?

Det snurrar och snurrar. Man tänker att hela ens framtid nu vilar på det här beslutet. Man måste välja rätt.

Lyckligtvis är det inte så illa. Medan man studerar vidare mognar man, får fler infallsvinklar oberoende av vad man nu har råkat välja. Föräldrarna lugnar sig och börjar inse att det kanske inte behövs en arbetslös akademiker till när deras praktiskt lagda son/ dotter har goda möjligheter att komma in på arbetsmarknaden inom en bransch där han eller hon behövs.

■■Det goda med dagens finländska utbildningssystem är att det är jämlikt. Alla har möjlighet att studera oberoende av vad ens föräldrar gör eller hur mycket pengar de har. Alla kommer förstås inte in på vad de vill. Man måste vara motiverad och veta vad man vill. Det är förstås lättare sagt än gjort.

En annan god sak är att man inte är fast för evigt om man råkat välja fel. Man kan byta inriktning och bygga på sina studier.

Så det här stora beslutet som nu ligger framför en är inte så livsavgörande ändå.

Men visst skall man fundera och resonera över detta första viktiga beslut. Att diskutera med kompisar, lärare, studiehandledare och inte minst föräldrarna är viktigt.

Använd alla du kan som bollplank för dina tankar – och fatta sedan beslutet själv.

Tua Ranninen

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2011 Upplaga: 37 000.

Ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Mikael Nybacka.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svensk skola.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbackavägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553. E-post: lisbet.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

Corinna tammenmaa ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör

Hem & skola ■■intervju

■■i korthet

Projekt hjälper lärare samarbeta med hemmen ■■nordplus

Hur ska lärare och föräldrar samarbeta på bästa sätt?

Det har lärarfortbildaren och utbildningsplaneraren Margareta Bast-Gullberg vid Centret för livslångt lärande i Vasa undersökt genom att fråga föräldrar och lärare runtom i Svenskfinland.

– Studien gjordes i skolor där samarbetet fungerar väl och meningen är att lyfta fram goda exempel, säger Margareta BastGullberg.

Ur svaren kunde hon lyfta fram fyra byggstenar som samarbetet vilar på: Kontinuerligt, ömsesidigt lyssnande, skapande av respekt, skapande av förtroende samt dialog.

– Det handlar om att bygga upp samarbetet tillsammans och att sätta barnet i centrum.

I en del skolor bjuder man ibland in föräldrarna till en vanlig skoldag eller ett morgonmål.

Att sätta sig ner och lyssna på varand­ra är kanske ändå inte alltid så lätt, och det många föräldrar inte viss­te var att det är skolan som ska ta första steget.

Gör något tillsammans – Enligt läroplanen är det skolan som ska se till att föräldrarna inkluderas i samarbetet kring barnets bästa. Genom att bjuda in till öppet hus, infokvällar eller till exempel gemensamma volleybollkvällar lär föräldrarna och lärarna känna varandra. Då blir det också lättare att skapa dialog.

Både lärare och föräldrar uppskattar utvecklingssamtalen, men speciellt föräldrarna önskar att man kunde träffas någon annan gång också.

GNURF

3

Projektets syfte är att skapa fortbildningshelheter för lärare och ge dem verktyg att möta föräldrar på ett konstruktivt sätt.

Ur rapporten framgår att största delen av lärarna anser att skolorna borde ta ett större ansvar i att uppmuntra elever, föräldrar och lärare till samarbete.

Rapporten Byggstenar för samverkan mellan hemmet och skolan, finns att läsa på www.hemochskola.fi

”Det handlar om att bygga upp samar­ betet tillsammans och att sätta barnet i centrum.”

■■Öppenhet och dialog är viktiga för samarbetet mellan lärare och föräldrar, säger Margreta Bast-Gullberg. Anne Sjökvist De flesta som svarade var ense om att kontakten mellan skolan och hemmen blir sämre när barnet börjar högstadiet. Där ligger den verkliga utmaningen.

Hur prata?

– Lärarna efterlyser mera verktyg för att lära sig skapa en dialog och bygga upp ett förtroende. Det är något man inser först ute på fältet och därför behövs fortbildning speciellt bland unga lärare.

Skolor och kommuner kan svara på lärarnas önskemål om ett aktivare grepp i samarbetet mellan hem och skola genom att erbjuda lärare konkreta möjligheter att fortbilda sig i mötet med föräldrar. Undersökningen visade att det från lärarhåll finns en efterfrågan på utbildning i samtalsmetodik, gruppsykologi samt problem- och konfliktlösning.

De nio skolor som deltog i studien valdes ut i Nyland, Åboland

och Österbotten. Två högstadier och två lågstadier, ett litet och ett stort, valdes ut per region. Cirka 80 lärare och 500 föräldrar svarade.

Den aktuella undersökningen har Margareta Bast-Gullberg gjort inom ramen för ett samarbete med Förbundet Hem och Skola. Det är en del av ett större nordiskt projekt som koordineras av nordiska föräldraorganisationer och som erhållit ekonomiskt stöd via Nordiska Ministerrådets Nordplus-program.

Anne Sjökvist

Hem & skola Varsågod!

En gamling mår bra att fräscha upp sig ibland.

Vi och vår skola har tjänat länge och bra, men då man alltid fick ta lite sats för att säga namnet beslöt vi oss för att helt enkelt kalla tidningen Hem & skola.

Oberoende av namn är grundidén bakom tidningen den samma: Att hålla intresset för våra barn levande både hemma och i skolan, att beskriva skolverkligheten och arbeta för ett gott samarbete föräldrar och skola emellan.

Vi skriver också gärna om personer som inspirerar eller utmanar oss i form av vad de gör och vad de tänker. Dessutom sprider vi gärna goda idéer från fältet vidare. Det finns många, många föräldraföreningar som gör ett gott, ofta nyskapande arbete och många föräldrar som ger av sin tid och sitt arbete för hela skolans bästa. De är värda att lyftas fram.

Med hopp om att du skall trivas med det nya utseendet önskar redaktionen dig goda lässtunder!

Tua Ranninen

Lässtunder och läger­ skolor Hem och Skolas samarbete med Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd bidrar i år till lässtunder och lägerskolor.

I år var det lärarna i årskurs 5 som kunde anhålla om ett bokpaket med 10 olika böcker. Totalt har nu 160 bokpaket à 10 böcker nått sina mottagare.

Bland böckerna finns fyra titlar skrivna av finlandssvenska författare, nämligen Ellens annorlunda fest och Mor­ris, Leia och papporna av Monica Vikström-Jokela, Tsarens galejor av Yvonne Hoffman och Kalle Knaster, Miranda och Piraten som skrivits av Carina Wulff-Brandt.

Den svenska astronauten och författaren Christer Fuglesang tar den elvaårige läsaren i årskurs 5 med sig på Rymdresan.

Ett glädjande beslut om sammanlagt 76 000 euros understöd för lägerskolor har nu nått 134 klasser eller grupper i skolor i Svenskfinland.

Skolor som har en föräldraförening som är medlem i Förbundet Hem och Skola hade förra hösten möjlighet att ansöka om både lägerskolstipendiet och bokpaketet för 2011.

4

Hem & skola â– â– intervju

â– â– i korthet

Reformen hamnade i papperskorgen Den nya timfĂśrdelningsreformen, som stĂśtts och blĂśtts i flera ĂĽr, har hamnat i papperskorgen.

Centern hänvisade till dülig ekonomi och kunde inte godkänna att kommunerna üläggs att betala fÜr reformen. Partiet anser att grundskolan inte behÜver nya ämnen som drama. Tidigare skrotades fÜrslaget om att infÜra etik som ämne. Ocksü fÜrslaget att bredda sprükundervisningen urvattnades.

FrĂĽgan kommer sannolikt att diskuteras mycket infĂśr riksdagsvalet. Det blir den nya regeringens sak att planera vidare.

Färre besÜk hos tandläkare Skoleleverna kallas alltmer sällan till tandläkaren i Helsingfors.

FÜrut granskades barnens tänder ürskurs 1, nu kallas de till granskning som 9-üringar. FÜre det skÜts de av en tandhygienist eller tandskÜterska.

Den nya praxisen togs i bruk i hÜstas. Orsaken är att kÜerna till tandläkaren är väldigt lünga.

Tandläkarna är bekymrade och anser att tandskÜterskorna für ett fÜr stort ansvar. Ett svürt bettfel eller dold karies kan vara svüra att upptäcka.

JämfÜrt med fÜr fem ür sedan finns det fler barn med helt hülfria tänder. Däremot är allt fler av dem som behÜver brüdskande behandling under 18 ür. Numera müste man dra ut en tand pü barn nästan varje vecka, vilket var väldigt ovanligt pü 1990-talet.

Fattigdom gür i arv Fattiga fÜräldrar Ükar risken fÜr att barnen mür düligt, visar en studie inom forskningsprogrammet Utmaningar fÜr folkhälsan.

Skillnaderna syns redan i barnens fÜdelsevikt. Problem senare i livet, till exempel omhändertagande, psykiska problem, kriminalitet och utebliven utbildning tillspetsas med Ükade ekonomiska svürigheter hos fÜräldrarna.

Ocksü tonürsgraviditeter och klamydia hos flickor har ett samband med detta. Det är fÜräldrarnas svaga fÜrankring i samhället som skapar ett negativt socialt arv.

Studien visar att var femte finländare fÜdd 1987 hade fÜre 21 ürs ülder har fütt vürd fÜr psykiska problem och att 10 000 saknar examen efter grundskolan.

Andelen barn som lever i hushĂĽll med lĂĽga inkomster har trefaldigats pĂĽ femton ĂĽr.

Münga barn har sÜmnsvürigheter Ungefär hälften av barnen lider nügon güng av sÜmnsvürigheter.

SÜmnproblem kan fÜrsämra koncentrationsfÜrmügan, minnet, inlärningen och utvecklingen. Äldre barn kan sova düligt pü grund av stress, mobbning eller andra starka upplevelser. –Den nuvarande livsstilen favoriserar vakande. Barnen ska fü motion, men inte väldigt sent.

Kvällen borde fredas sü att det efter klockan sju pü kvällen inte blir till exempel tung fysisk träning, säger medicine licentiat Leena Pihlakoski.

Alla behÜvs pü arbets­ marknaden Arbetsmarknadsläget ser bra ut pü finlandssvenskt hüll och det kommer att behÜvas kompetent folk inom de flesta branscher framÜver.

Heidi Backman är undervisningsrüd pü Utbildningsstyrelsen och har fÜljt med trenderna inom utbildning och arbetsmarknad de senaste femton üren. Snart kommer resultatet av prognosen Yrke 2025 att publiceras.

Hon är glad Üver att yrkesutbildningen under de senaste üren blivit allt populärare bland unga.

I och med att pensionsboomen är sü kraftig behÜvs det människor i snart sagt alla branscher. – Mest skriande är behovet i vürdbranschen. Det behÜvs yrkeskunnigt folk som pü svenska kan skÜta vüra barn och üldringar.

Ocksü inom maskin- och metallbranschen behÜvs arbetskraft, framfÜr allt i Österbotten, liksom inom byggbranschen och transport. Numer krävs det en treürig yrkesutbildning fÜr att man skall kunna bli yrkeschauffÜr.

Osäkert kring it

ANSĂ–K! SE ARCADA.FI

En bransch där frügetecknen fÜr närvarande är stora är it-branschen. – Det finns ingen som med sä-

kerhet kan säga om Finland lyckas hävda sig pü det omrüdet eller inte.

Mat behÜvs alltid och det ser bra ut med sysselsättningen inom turism- och kosthüllsomrüdet. – Det kan hända att folk har trÜttnat pü industrimat och vill ha närproducerad mat i stället. Inom restaurangbranschen kan man inte utlova god sysselsättning, där­ emot nog inom storkÜk.

Kombinera yrken

�Till exempel när­ vürdare och frisÜr­ ska eller kosmeto­ log, sü man kan ge müngsidig service vid hembesÜk hos üldringar. Det lÜ­ nar sig Üver huvud taget att tänka i nya banor.�

Heidi Backman undervisningsrĂĽd

a!

svensk en pĂĽ oliga Ă„ntlig tr s lĂś jd e Den h

LEV HÖGSKOLAN FÖR LIVET Gemensam ansÜkan 7.3 –12.4.2011.

Det är dags att gÜra viktiga val fÜr framtiden. Teorier eller praktiska färdigheter? Arcada erbjuder dig en sprüngbräda till en lysande framtid och ett rikt liv.

Du kan avlägga en hĂśgskoleexamen i ekonomi, turism, teknik, media, idrott eller social- och hälsovĂĽrd. I en miljĂś där de unga är i centrum. Vi fĂśrsäkrar dig, pĂĽ Arcada är du aldrig ensam. Fyll i din ansĂśkan och kom till Arcada! www.arcada.ďŹ

Text: Timo Parvela Dram., regi och musik: Katriina Honkanen Ă–vers: Pasi Hiihtola

PĂ… DIANA-SCEN I HELSINGFORS 12.3.-7.5.

Ella har roliga vänner, en trevlig klass, och en konstig lärare. Allt skulle vara ganska bra, fÜrutom att Pate antagligen stannar pü klassen och läraren antagligen kommer att bli vräkt frün sin bostad.

Pate kan nämligen inte multiplikationstabellen, han anser att en blivande rockstjärna inte behÜver den.

Den kan ju hans manager lära sig istället. Läraren hotas att bli vräkt fÜr att hans hundar ylar pü natten, och disponenten pü dagen. Till all tur hittar Tompa pü lÜsningen. Tompa är ett geni.

4EATER Pk TVk SPRkK I TVk STiDER

UNGA TEATERN, DIANA-SCENEN Skillnadsgatan 7, 00130 Helsingfors INFO UNGATEATERN l s WWW UNGATEATERN l Biljetter: 12 `, gruppbiljetter till morgonfÜreställning 9/8 `, tfn (09) 8620 8200

Heidi Backman säger att det kan vara en god idÊ att kombinera olika utbildningar. – Till exempel närvürdare och frisÜrska eller kosmetolog, sü man kan ge müngsidig service vid hembesÜk hos üldringar. Det lÜnar sig Üver huvud taget att tänka i nya banor.

Det finns ändü branscher som det lÜnar sig att tänka efter tvü günger innan man ger sig in pü dem och det gäller kulturyrkena. – Situationen fÜr typiska frilansyrken som hantverkare och sküdespelare är knepig. Men det är klart att man skall fÜrsÜka om man är begüvad och brinner fÜr det, säger hon.

Ocksü inom den populära medie­utbildningen rüder ett visst Üverutbud. – Det kan lÜna sig att verkligen fundera om man vill jobba med det eller om man kan ha det som hobby eller komplement till nügot annat yrke.

När det gäller gymnasieutbildningen sü är det inte sü lätt att fü arbete som humanist eller statsvetare fÜr tillfället. Däremot behÜvs ingenjÜrer, diplomingenjÜrer, jurister och vissa ämneslärare liksom folk i vürdyrkena.

I sÜder är bristen pü kompetenta barnträdgürdslärare stor.

Arbetslivet ser olika ut pü olika hüll i Svenskfinland, men Heidi Backman tycker att utbildningen rätt väl är anpassad efter de olika behoven. – Som fÜrälder är det viktigt att lyssna till sitt barn och att uppmuntra det att sÜka till südana studier som ger honom eller henne lämpligt stora utmaningar. FÜr en del barn är det gymnasiet fÜr andra yrkesutbildning som gäller.

Alla yrkesgrupper kommer att behĂśvas.

Tua Ranninen

Hem & skola

”Tungt att vänta på besked” Gymnasium eller yrkesskola?

Valet beror lite på var du bor.

I huvudstadsregionen är intresset för att gå i gymnasium fortfarande större än på andra orter där yrkesskolan kan ses som ett lika gott alternativ.

– Men det har ändrat. Förut hade yrkesskolan en dålig klang, men nu är eleverna mer positivt inställda, säger studiehandledaren Helena Martin vid Mattlidens skola i Esbo.

Hon beräknar att lite över hälften av niorna söker till gymnasiet som finns i samma byggnad som högstadiet och är bekant för alla, medan tio procent söker till ett specialgymnasium och omkring tjugo procent till yrkesskolan Prakticum. För några är tionde klassen ett alternativ.

– Föräldrarnas inverkan på ele­ vernas val är nog stor. Det är kanske därför gymnasiebenägenheten är så stor i Helsingforsregionen. Som någon sade: Prakticum är nog bra, bara det är grannens barn som börjar där.

Enligt Martin har vuxna svårt att veta vad som är hög- och lågstatus bland ungdomarna.

– Skolvalet är en process. Det är viktigt att prata och fundera, men jag försöker säga att de skall välja själva.

Man skall kruxa för minst tre alternativ i ansökningen. Enligt Helena Martin är det svårast att veta vilket alternativ de skall sätta

främst för dem som har omkring sju i medeltal, eftersom det är svårt att komma in i gymnasiet.

– Man börjar taktikera. Sätter man yrkesskola på första plats ger det tre poäng. Men man vill kanske hellre till ett gymnasium. Det är hårt för eleverna, de måste fatta modiga beslut.

Lång väntan I Karis är det lika vanligt att man börjar i yrkesskola som i gymna-

sium. Båda skolorna finns på orten.

– Jag har skickat den gamla ansökningsblanketten på papper hem till eleverna och vårdnadshavarna skriver under. En del föräldrar påverkar elevens val gans­ ka mycket och det är nog bra att diskutera hemma, säger studiehandledaren Tove Gestranius i Karis högstadium.

För att komma in i gymnasiet i Karis krävs ett medeltal på 7,2.

– Det finns i samma byggnad som högstadiet så tröskeln är inte hög. Man känner nog också bra till vad Axell har att bjuda. Yrkesskolan har presenterat sig på många olika sätt och eleverna har kompisar som går där, säger Ges­ tranius.

Helena Martin säger att det är tungt för eleverna att vara tvungna att vänta i tre månader tills det klarnar var de kan börja.

Tua Ranninen

5

■■Ju fler man pratar med om sitt skolval desto klarare bild får man. mikael nybacka

■■studieval På webbplatserna studieinfo.fi och opintoluotsi. fi finns mycket information om utbildningar efter grundskolan.

Den 18 mars skall den gemensamma ansökan till gymnasie- och yrkesutbildningen vara inlämnad.

Ansökan sker elektroniskt på www. studieval.fi. Ansökningstiden börjar den 28 februari.

Ungdomsverkstaden SVEPS Ungdomsverkstaden Sveps riktar sig till 16-28 åringar som saknar studie- och arbetsplats. Sveps erbjuder ungdomarna alternativa, flexibla och individuella lösningar för framtiden.

Sveps målsättning är att förbättra svensktalande ungas möjligheter till studier och arbete, motarbeta skol- och studietrötthet samt förbättra ungdomarnas välmående. Sveps hjälper ungdomar att söka utbildning, och praktikplats eller arbetsplats. Ungdomsverkstaden har non-stop antagning, vilket innebär att man kan börja när som helst.

Sveps samarbetar aktivt med huvudstadsregionens kommuner, arbets- och näringsbyråer, utbildnings- och ungdomssektorn, socialsektorn, arbetsgivare samt andra aktuella samarbetspartners.

Det sektoröver-gripande samarbetet förebygger utanförskap och utslagning för ungdomar.

Sveps upprätthålls av Helsingfors, Esbo, Grankulla, Kyrkslätt, Vanda samt fonder.

För mera information ring 050-431 0226 eller gå till vår hemsida.

6

Hem & skola ■■intervju

Bästa klasspappa & -mamma!

Ett skolhus utan mögel målet i Borgå

Har din skola fått kulturpaket?

Kultur i skolan Svenska kulturfonden bjuder alla skolor (och dagisar) kulturpaket via www.kulturiskolan.fi. Man kan få en kulturarbetare inom teater, musik, bildkonst, osv till skolan för 10 h. Skolan kan få fyra paket á10h/år.

– Att fortsätta som förut skulle ha varit att spela rysk roulette med barnens hälsa, säger Hem och Skola-föreningens ordförande Birgitta Berg-Andersson om Kvarnbackens skola, som drabbats av mögel och fuktskador.

Kulturbonus Om skolan senaste läsår använt minst två kulturpaket inom Kultur i skolan, kan de få Kulturbonus (max 2000 e) för ett kulturevenemang (teater, konsert, museum, film, mm.) utanför skolan.

Nyhet! Kultur på eftis Läs mera på vår webbplats och kolla med din eftis, om de tänkt vara med! www.kulturfonden.fi

0

0

Kvarnbackens skola i Borgå med omkring 350 elever är en av de största lågstadiesskolorna i Svenskfinland. Under flera år har både lärare och elever klagat över olika symptom på grund av inomhusluften.

– När det i november år 2009 droppade in vatten i ett av klassrummen genom taket på en lärares bok blev situationen akut.

100 Lokalcentralen gjorde en undersökning av klassrummet och hit95tade bland annat mögel och strålsvamp, säger Berg-Andersson.

75 Det var starten på en kamp där både föräldraföreningen och lärarna jobbat för en skolmiljö där varken barn eller lärare far illa.

100 – På våren lämnade vi in en 25adress till stadsstyrelsen och kräv95de en totalrenovering av skolan.

Efter ett flertal möten krävde 5 hälsoskyddet att vissa reparatio75 0 ner skulle göras under sommaren år 2010. De hade inte önskad effekt och sjukanmälningar bland både elever och lärare fortsatte 25som tidigare.

5

Barnen bort

– Inom Kvarnbackens Hem och Skola har vi kämpat för att få ut 0 barnen från skolbyggnaden, säger Berg-Andersson.

Den 8 december i fjol tog stads-

■■Kvarnbackens Hem och Skola-förenings ordförande Birgitta BergAndersson är nöjd över att skolarbetet kan fortsätta i temporära skolhus. Marit Björkbacka fullmäktige äntligen upp ärendet.

– Pengarna beviljades och i början av januari fattades beslutet att barnen skall flytta ut till våren. Efter sportlovet studerar skoleleverna i temporära utrymmen i väntan på baracker. Klass 1–2 kommer att ha sina lektioner i Borgå Handelsläroverk. De övriga eleverna studerar i det så kallade WSOY-huset i Borgå centrum. Det är en gammal tryckeribyggnad som redan länge tillfälligt har använts av ett flertal skolor.

Det temporära arrangemanget har inte fallit alla i smaken. Det finns många öppna frågor bland annat angående skoltransporter och gymnastiktimmar.

– Känslorna är blandade. Alla förstår inte hur allvarlig förekomsten av mögel och strål-

svamp egentligen är. Kanske det ändå har talats för litet om hälsoeffekterna.

Birgitta Berg-Andersson säger att det känns jobbigt att alla inte är nöjda med arrange­mangen.

– Inom styrelsen är vi nöjda. Vi har alla jobbat för att få ut barnen så snabbt som möjligt.

Under processen har föräldraföreningen blivit väl bemött såväl av skolans personal som av staden.

– Vi har ännu ett mål kvar och det är att få barackbeställningen gjord så att utlokaliseringen av eleverna inte blir permanent.

– Då man trycker på från olika håll kan man påskynda processen. Det har säkert haft en inverkan, säger Berg-Andersson om resultatet av deras ansträngningar.

Marit Björkbacka

hbl hevosenkenkä Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 16. joulukuuta 2010 2:00:34

Vid Soc&kom kan du studera t +PVSOBMJTUJL t 4PDJBMU BSCFUF t 4PDJBMQTZLPMPHJ t 4PDJPMPHJ t 4UBUTLVOTLBQ t 3ÊUUTWFUFOTLBQ

ABITURIENTKURSER 6-17.6 2011 Engelska, finska och lång matematik Subventionerad logi, info av kansliet!

ANIMERA MED BARN OCH UNGA 20-21.8 2011 Kursledare Antonia Ringbom

Studera samhällsvetenskaper på svenska i Helsingfors Välkommen till vår nya byggnad på Helsingfors universitets centrumcampus

Besök våra webbsidor för att läsa mera http://sockom.helsinki.fi

Anmälningar till kansliet senast 19.5 Tfn 040 186 0131 eller kansli@hangosommaruni.fi

Hem & skola

info@fkf.fi

www.fkf.fi Triplautbildning 3 & STUDENT (173)

FKF 2011-2012 Ettåriga linjer (direktansökan) MIX!, MUSIK, VÅRD

Universitetsavdelningen Japanologi

Fria kristliga folkhögskolan (1891), PB 46, Kaserntorget 1, VASA. Tfn (06) 319 1500 Fax (06) 319 1510 Email kansli@fkf.fi

Tema nr 1/2011: Trafik

Hur länge sitter ditt barn i bilen?

Gå in på www.skolbarn.fi och delta i diskusionen! !RTIKLAR s &ORUM s 6IDEO s ,ËNKAR s 'ALLUP s &RÍGA EXPERTEN s 3TATISTIK

Delta i undersökningen på skolbarn.fi och

vinn biobiljetter!

Mångsidig utbildning i skärgården ! www.fiskeriskolan.fi 02-4546 300

Inveon, Edelfeltsstigen 1 ( Haiko ) Kombinationsfordonsförare Fordonsmekaniker Verkstadsmekaniker Husbyggare Elmontör/Automationsmontör ICT-montör Frisör Kock Yrkesstarten Inveon, Lundagatan 8 (centrum) Artesan; Miljöbygge Bildartesan; Grafisk planering Bildartesan; Skulptur/ Smyckekonst Ansökningstid 28.2 - 18.3.2011 Mera information om våra utbildningar hittar du Mera information om våra utbildningar hittar på www.inveon.fi du på www.inveon.fi

Kontakt: Östra Nylands yrkesinstitut Inveon, Edelfeltsstigen 1, 06400 Borgå Tfn. 02 07 09 200 info@inveon.fi

7

8

Hem & skola

Sibboväg för hal för skolbussen

Vad skall man göra om skolbussen inte kör? Den frågan fick elever i Boxby skola i Sibbo grunna över när buss­ chauffören meddelade att bussen inte kan köra dem ända hem på grund av en isig väg.

För flera av eleverna i Boxby skola i Sibbo började vårterminen litet annorlunda. Vädret slog om från kallt till varmt och vägarna var hala. När skoldagen var slut kom bussen som vanligt till skolan. Chauffören öppnade dörren och meddelade barnen att han inte kunde köra längs den krokiga Boxvägen eftersom den var alldeles för isig. Han erbjöd dem ändå att åka med till landsvägen mellan

Borgå och Helsingfors som ligger mindre än en kilometer från skolan.

– Han pratade bara finska och eftersom flera av barnen inte kunde ordentlig finska fick deras vänner tolka. Han borde ha meddelat mig om att han inte kunde ta med barnen och inte bara lämna dem vid en servicestation vid landsvägen. Om de hade stannat här hade jag beställt en taxi åt dem för

■■skolresan Högst två och en halv timme frår skolresorna ta per dag, inklusive väntetider.

Läs mera om barn och trafik på sajten skolbarn.fi.

Hem & skola

9

■■reportage

”Hur skall man kunna veta när det är för halt och skolbus­ sarna inte kör?”

■■Den krokiga och isiga Boxvägen är en utmaning för busschauffören om vintern.

de har rätt till sin skolskjuts, säger Anna-Karin Brunberg, rektor för Boxby skola.

Lyckligtvis kunde eleverna ringa till anhöriga för att be dem om skjuts. På det sättet kom alla hem utan problem.

– Min kompis ringde till sin mormor som kom och hämtade oss, berättar Andrea Österman, femteklassare i Box skola.

Krokig och isig skolväg Andreas skolväg går längs den krokiga Boxvägen. Vägen är inte graderad som farlig, men det är samma väg som busschauffören dömde ut som alldeles för isig för att kunna köra längs den dagen.

Frågan är om det är tryggt att lämna lågstadieelever vid vägkanten för att låta dem själva ta sig hem längs en sådan väg?

Vid bildningskansliet berättar Annika Lundström, ansvarig för skolskjutsarna, att Boxvägen varit ett problem ända sedan vägverket konkurrensutsatte underhållet av

vägarna. Underhållet gick till en privat företagare.

– Om bussen inte kommer på morgonen så skall man gå tillbaka hem och vänta och se om nästa buss kommer. Om den inte kan köra från skolan skall barnen ty sig till personalen i skolan som hjälper till att ringa vårdnadshavaren.

Skolskjutsarna längs Boxvägen sker med bussar i linjetrafik. Chauffören skall därför inte meddela skolan, men nog sin chef om det uppstår problem. Chefen meddelar sedan bildningskansliet. Något särkilt avtal mellan skolan och bussbolaget finns alltså inte.

■■Vanligen går bussen som den skall och Andrea Österman kommer tryggt hem med den.

skolan om det uppstår en liknande situation. Om bussen redan har hunnit köra en bit kör den tillbaka till skolan.

Det är chauffören som gör den sista bedömningen om det är tryggt att köra eller inte. Bedömningen görs från fall till fall ute på vägen.

För Andreas föräldrar har incidenten ändå lämnat en del frågetecken.

– Det känns litet osäkert. Hur skall man kunna veta när det är för halt och skolbussarna inte kör?

Det borde finnas en garanti för att barnen faktiskt får sin skjuts hem från skolan, säger Ingeborg Ös­ terman, Andreas mamma.

Ändrade regler

Efterlyser sunt förnuft

Trafikchef Dick Wallenius vid Borgå Trafik, som trafikerar linjen, berättar att det hela handlar om ett missförstånd från chaufförens sida.

– Vi har diskuterat saken och i framtiden lämnas barnen kvar i

Kurt Torsell efterlyser sunt förnuft eftersom det alltid är de vuxna som är ansvariga för barnen.

Han är sakkunnig i de svenskspråkiga undervisningsärendena vid kommunförbundet.

– Det naturliga skulle ju ha va-

rit att företaget meddelade skolan. Kontakten mellan skolan och skolskjutsarna är annars också livlig. Det kan gälla allt från ändrade skoltider till ledigheter.

I regel fungerar skolskjutsarna bra. Detta särskilt om man tar i beaktande att hela 25 procent av skolbarnen i hela landet är berättigade till skolskjuts.

Då vi lever i kommunala kristider dyker ofta frågan om dyra skolskjutsar upp i olika kommunfullmäktiges möteslistor.

Torsell fnyser åt kommunernas spariver. Han tycker att det är fel att spara genom att stänga skolor för att i stället se pengarna gå till de allt längre skolskjutsarna när elever från ett stort område körs med taxi till skolan.

– Här brukar vi säga att man skall räkna helhetspriset och inte spara en lärartjänst när medlen sedan brinner på taxiskjutsar.

Marit Björkbacka, text mikael nybacka, foto

■■Kim Österman och Ingeborg Österman hoppas att det inte blir några problem med skolskjutsarna i fortsättningen.

10 Hem & skola â– â– i korthet

KOTKA SVENSKA SAMSKOLA x IDROTTSLINJE med SĂśdra

Kymmenedalens Idrottsakademi

S:t Karins och Kervo für svenska skolor Büde i Kervo och i S:t Karins har fÜräldrarna i üratal kämpat fÜr att

fĂĽ en svensk skola i sina kommuner. Nu har kampen burit frukt.

Det svenska lĂĽgstadiet i S:t Karins har de facto redan funnits i fyra ĂĽr, men har administrerats av

x yrkesstudier och gymnasiekurser via GYNSAM och Nätteam Öst tel. 05-219 0800 www.kotkasamskola.com

HELSINGE GYMNASIUM Ett gymnasium där alla har mÜjlighet att synas och hÜras

.PEFSO CZHHOBE -FEBSTLBQ PDI HMPCBM LVOTLBQ

Jumilla - Spanien

�God undervisning.

God stämning.

Goda resultat. �

6IRKBY 'YMNASIUM +LOCKARGRiNDEN V irkby Lojo 4FN REKTOR ulrica.karell@lohja.fi LOHJA š % POST VERONICA SANDSTROM HEMSIDA WWW PEDA NET VERAJA LOHJA GYMNASIUM

Sirkkala skola i Åbo. Nu har politikerna ändü mognat till ett beslut. Fyra klasslärartjänster grundas och 22 nya ettor väntas inleda skolgüngen i hÜst. – Man inser att det är bra fÜr imagen med en svensk skola som växer. Om nügra ür kommer vi att ha lüngt Üver hundra elever, säger klassläraren Maria Engblom.

Den svenska skolan inledde sin verksamhet i ett allaktivitetshus fÜr fyra ür sedan. FÜr tvü ür sedan flyttade man in i en flygel i den finsksprükiga Hovirinnan koulu, som har omkring 300 elever. – Det har gütt väldigt bra. Personalen har varit mycket tillmÜtesgüende och tagit in oss i gemenskapen, säger Maria Engblom.

Ocksü i Kervo grundas ett svenskt lügstadium dü nybÜrjare och elever som tidigare har gütt i svensk skola i Sibbo i hÜst flyttar in i Kanniston koulu. – Det blir sammansatta klasser frün ürskurs 1–6. Vi hoppas fü ihop till tvü klasser och tvü lärare, säger verkchef Tiina Larsson.

Tua Ranninen

Jinan - Kina Rastatt - Tyskland

MĂ jligheternas gymnasium Toulon - Frankrike

Elevcentrerat Individuell handledning Bra anda Goda resultat Tel. (09) 2353 7170

Intresserad av gymnasiestudier?

Intresserad av gymnasiestudier?

Intresserad av gymnasiestudier? ...av en framtid med tvĂĽ sprĂĽk? ...av en framtid med tvĂĽ sprĂĽk? ...av en framtid med tvĂĽ sprĂĽk?

Välkommen att stifta bekantskap med gymnasiestudier vid Svenska Välkommen att stifta bekantskap gymnasiestudier Svenska Privatskolan i Uleüborg.

Vi kanmederbjuda bl.a. nya,vidmoderna Välkommen att stifta bekantskap med gymnasiestudier vid Svenska Privatskolan i Uleüborg.

Vi kan erbjuda bl.a. nya, moderna undervisningsutrymmen mitt i staden och smĂĽ undervisningsgrupper Privatskolan i UleĂĽborg.

Vi kan erbjuda bl.a. nya, moderna undervisningsutrymmen mitt i staden och smü undervisningsgrupper med god atmosfär. Idrottsakademin är ett bra alternativ fÜr dig som mitt mÜjligt i stadenatt smü undervisningsgrupper med god atmosfär. äroch ettstÜd bra fÜr alternativ digresor som ärundervisningsutrymmen toppidrottare.

Det Idrottsakademin är även fü boendefÜroch med god atmosfär.

Idrottsakademin är ett bra alternativ fÜr dig som är toppidrottare.

Det är även mÜjligt att fü stÜd fÜr boende och resor mellan hem och skola. Ta gärna kontakt med studiehandledare eller är toppidrottare.

Det är även mÜjligt att fü stÜd fÜr boende och resor mellanom hem skola. Ta gärna kontakt med studiehandledare eller rektor Du och vill besÜka skolan! mellanom hem skola. Ta gärna kontakt med studiehandledare eller rektor Duoch vill besÜka skolan! rektor om Du vill besÜka skolan!

AnsÜkningar främst via den gemensamma ansÜkan till SPSU. AnsÜkningar 28.2-18.3.2011 främst via den gemensamma ansÜkan till SPSU. AnsÜkningstid AnsÜkningar främst via den gemensamma ansÜkan till SPSU. AnsÜkningstid 28.2-18.3.2011 AnsÜkningstid 28.2-18.3.2011 040 - 8206016 studiehandledare Eva ÅstrÜm 040 - 8206016 studiehandledare Eva ÅstrÜm - 5488260 rektor Anders Wentin 040044 - 8206016 studiehandledare Eva ÅstrÜm 044 - 5488260 rektor Anders Wentin 044 - 5488260 rektor Anders Wentin

• Svenska Privatskolan i Uleüborg, Sepänkatu 7, 90100 Uleüborg • www.spsu.fi • Svenska Privatskolan i Uleüborg, Sepänkatu 7, 90100 Uleüborg • www.spsu.fi • Svenska Privatskolan i Uleüborg, Sepänkatu 7, 90100 Uleüborg • www.spsu.fi

http://www.sipoo.fi/sibbogymnasium/

Gymnasier i samarbete -fĂśr kvalitet -fĂśr kunskap -fĂśr flexibilitet

Kristinestads gymnasium

Närpes gymnasium Gymnasiet i Petalax Vasa gymnasium

-fĂśr framgĂĽng -fĂśr framtid -fĂśr Dig

Vasa Ăśvningsskolas gymnasium Korsholms gymnasium VĂśrĂĽ samgymnasium/ Idrottsgymnasiet idrottsgymnasium

Hem & skola

■■recension

Trivsel, Tradition, Trygghet och Tillförsikt

KYRKSLÄTTS GYMNASIUM

Fyra enkla enkla ord, ord, som Fyra som beskriver beskriver Svenska samskolan i Tammerfors Svenska samskolan i Tammerfors

erbjuder dig intressanta och högklassiga studier i trivsam miljö

Välkommen!

Välkommen!

Svenska samskolan ii Tammerfors Tammerfors Svenska samskolan Koulukatu 14 Skolgatan 14 33200 TAMMERFORS 33200 TAMMERFORS Tfn: 03-212 03-212 3794 Tfn: 03-212379 3794 www.samskolan.fi

tfn (09) 2967 2461, (09) 2967 2223 www.kyrkslatt.fi/gymnasium

■■Den bruna baskern spelar en viktig roll i föreställningen, säger Peppe Forsblom.

Att inte bli sedd Henrik är en grabb som vem som helst får ge sig på och slå utan orsak. Att vara en tönt är ingenting man väljer själv utan något andra utser en till.

Föreställningen med självupplevd verklighetbakgrund turnerar nu i skolorna.

Det är skådespelaren Peppe Forsblom som spelar Henrik, som redan i första klass i grundskolan blev mobbad och utsattes för mobbning ända till nian.

– Det fanns ingen orsak till mobbningen. Han var en nyinflyttad kille och de andra barnen kände varandra från det de var små. De kunde ha tagit med honom men valde att exkludera honom.

Föreställningen beskriver hur det känns att inte vara värd lika mycket som andra, och varken bli sedd eller hörd.

– Vi hade tänkt att målgruppen skulle vara åttan och nian, men den kan definitivt visas i hela högstadiet och till och med för sexor.

Alla vet vad det handlar om, säger Peppe Forsblom.

Trots det allvarliga temat är Henrik – en tönt inte en svår och tung pjäs.

– Den beskriver hur det var och det ingår mycket humor i den.

Eleverna får skratta åt dem som är elaka och det är många som gör det. Så finns det alltid några som inte skrattar, säger Peppe och avslöjar att slutet är mycket gripande. Henrik vinner kriget till slut.

Hittills har föreställningen tagits väl emot.

– Det brukar komma fram några elever efter föreställningen med tacksam blick som berättar lite om sig.

Antimobbningsprojektet Kiva skola pågår som bäst och föreställningen passar bra in i helheten. De skolor som är med i det försöker åtgärda problemet.

– Lärare säger att det inte går att bli av med mobbningen. Jag tycker inte det är en bra utgångspunkt.

Om ens bara en blir räddad så är det värt ansträngningen, säger en motiverad Peppe Forsblom.

Föreställningen spelas hela våren och nästa höst och kan beställas av Åbo Svenska Teater.

Tua Ranninen

11

1895-2010 1895-2007

Sikta mot stjärnorna!

Kronoby gymnasium epost: erland.slotte@kronoby.fi

TÖLÖ SPECIALISERINGSGYMNASIUM BILDKONST – HUMANEKOLOGI – MUSIK VUXENSTUDIER PÅ KVÄLLSTID Information om skolan hittar du på vår hemsida www.tsg.edu.hel.fi Sandelsgatan 3, 00260 Helsingfors, tel. 09-31087056

Ekenäs gymnasium 0452

hemsida: www.kronoby.fi/gymnasiet Flyglinje | Jakt och Natur | Musikperiod | Projekt (Polen, Afrika) Studieperioder i andra skolor

- gymnasiet där du kan förverkliga dina drömmar -

Tre bra orsaker för att ansöka om studieplats vid EG

- Brett kursutbud!

- Många internationella projekt!

- Samarbete med Raseborgs Idrottsakademi! www.edu.raseborg.fi/ekenasgymnasium

Borgå Gymnasium

Borgå Gymnasium - en skola för din framtid - en skola för din framtid

mångsidigt kursutbud

mångsidigt kursutbud flexibla studieprogram flexibla studieprogram utmärkta studentresultat utmärkta studentresultat trivsam, trivsam, traditionsrik miljö traditionsrik miljö aktiv elevkårs- och tutorverksamhet aktiv elevkårs- och tutorverksamhet öppet hus 7.3.2011 kl. 18.30-20.30 öppet hus 7.3.2011 kl. 18.30-20.30

Studiehelhet i nationelloch internationell ekonomi

Borgå Gymnasium

Tfn www.peda.net/veraja/porvoo/borgagymnasium - en0400-847778; skola för Tfn din framtid 0400-847778; www.peda.net/veraja/porvoo/borgagymnasium

mångsidigt kursutbud flexibla studieprogram Gymnasiet Grankulla samskola utmärkta studentresultat trivsam, traditionsrik miljö aktiv elevkårs- och tutorverksamhet öppet hus 7.3.2011 kl. 18.30-20.30

Tfn 0400-847778; www.peda.net/veraja/porvoo/borgagymnasium

www.edu.grankulla.fi/gymnasiet

*<0 1 $ 6, (7

/ g 5. $ 1 35(

6( 1 7( 5$ 5

“en bra skola”

Kimitoöns gymnasium med den nya möjligheten TÖLÖ SPECIALISERINGSGYMNASIUM att under gymnasietiden vid Axxell, Brusaby avlägga

BILDKONST – HUMANEKOLOGI – MUSIK studiehelheter (hästskötsel, VUXENSTUDIER PÅ smådjur) KVÄLLSTID som en del av gymnasiestudierna.

Information om skolan hittar du på vår hemsida tel. (02) 4260 336 eller (02) 4260 334 www.tsg.edu.hel.fi ben.johansson@kimitoon.fi (rektor)

anja.roering@kimitoon.fi (studiehandl.)

Sandelsgatan 3, 00260 Helsingfors, tel. 09-31087056

www.kimitoon.fi/kog

GX KHO IL Z Z Z ODUNDQ H6WRUP\UYÃJHQ

+HOVLQJIRUV

12 Hem & skola ■■intervju

När barnet är annorlunda Jenny Lexhed och hennes make var nyblivna företagare, kära och nygifta. Snart föddes Oscar.

– Det var ett mirakel att få barn.

Men Oscar skrek väldigt mycket och var svår att trösta. Jag kände mig otillräcklig, berättar Jenny.

Oscar ville inte titta på Jenny.

Han ville inte bli buren och när han blev lite äldre lekte han inte på samma sätt som de andra barnen. Inte med dem heller.

På inrådan av en logoped började Jenny läsa om autism.

– Ju mer jag läste, desto ledsnare blev jag. Det var så mycket som stämde.

Köerna till en neurologisk utredning var långa överallt.

– Jag fick tips om privata läkare, men min man var inte med på noterna. Han förstod inte varför Oscar behövde undersökas. Det tog tid att övertyga honom.

Särbehandla inte Oscar fick diagnosen autism.

– När man får ett sånt besked blir allt svart. Marken försvinner under en.

Jenny reagerade med vetgirighet. Hon ville veta allt om autism och sökte metoder för att kunna lära Oscar tala och leva tillsammans med andra. Hon läste böcker, surfade på nätet och chattade med andra föräldrar.

– Jag märkte att Oscar var visu-

Svår kamp blev bäst­ säljare ■■När man är annorlunda på insidan behöver det inte synas på utsidan. Det kan vara svårt att våga erkänna för sig själv att ens barn är annorlunda, säger Jenny Lexhed. Ingela West ellt stark och började kommunicera med bilder, berättar Jenny.

– Bilder visar på ett konkret sätt barnet vad det innebär att kunna kommunicera med andra. Målet är att barnet ska utveckla ett talat språk och bilden är ett bra stöd på vägen.

Enligt Jenny måste man som förälder våga sätta nya mål och gränser för sitt autistiska barn för att hjälpa det framåt. Det är viktigt att ställa krav, låta det få bli självständigt och ta eget ansvar i den utsträckning det är möjligt.

– Ge dem rätt förutsättningar och verktyg. Våga tro att barnet klarar av saker!

Utmattningspsykos Jenny gav allt för Oscar. Om dagarna var hon heltidsmor till två barn, studierna skedde kvällstid och nätterna blev korta.

– Hjärnan vilade inte, när jag sov drömde jag om pedagogikerna. Jag fick svårt att komma ihåg saker och gick omkring med anteckningsblock.

Omgivningen fick allt svårare

Natur och Miljös sommarläger 2011 Miljödetektivläger, 8-11 år Till nytta och nöje för ditt barn!

Mattekungen och Fyssakungen lockar ditt barn att lära sig matematik och fysik!

Lärandet är lätt och roligt.

Utmärkt sätt att träna matematik och fysik hemma!

Bekanta dig med våra roliga och lätthanterliga program och beställ i nätbutiken

www.mikrolinna.fi

Beställningar också per telefon 010 322 1232

På sommarlägret upptäcker vi vad som finns under vattenytan och vem som lurar i strandbrynet. Till lägerprogrammet hör också lekar, naturpyssel och mysigt lägerliv!

6-10.6 på Naturskolan Uttern i Sjundeå 13-17.6 på Naturskolan Uttern i Sjundeå 20-23.6 på Naturskolan Uttern i Sjundeå 13-17.6 på Sommarö Fort i Korsholm Avgift: 150 € för Natur och Miljös medlemmar, 180 € för övriga. För fyra dagars läger 130/160 €.

Miljöagentläger,12-15 år På lägret utforskar vi djur- och växtlivet i vattenmiljöer. Till lägerprogrammet hör också vildmarksliv och en spännande paddlingstur.

6-10.6 på Sommarö Fort i Korsholm 1-5.8 på Naturskolan Uttern i Sjundeå Avgift: 170 € för Natur och Miljös medlemmar, 200 € för övriga.

Anmälningar Sista anmälningsdag 10 maj.

Fyll i blanketten på vår webbsida eller kontakta Maria Aroluoma, tfn 045 2700 312, maria.aroluoma@naturochmiljo.fi.

www.naturochmiljo.fi

”Ju mer jag läste, des­ to ledsnare blev jag.

Det var så många saker som stämde.” att förstå Jenny och själv började hon tänka konspiratoriska tankar. Till slut blev Jenny tvångsintagen till psykiatrisk vård. Hon var utmattad och hade drabbats av en reaktiv psykos.

– Jag tror att det är ett vanligt problem, att man som mamma tar på sig allt ansvar. Men allt detta ledde hos oss till bra förändringar också. Min man tillbringa­ de mera tid hemma och fick en starkare relation till barnen.

I dag mår familjen bra. Oscar förstår och gör sig förstådd. Han har tränat intensivt med beteendeterapi IBT och använt tydliggörande pedagogik i olika former.

Han går i skola precis som andra barn. Han har vänner, går på klassfester, cyklar och åker tåg.

Jenny konstaterar sorgset att Oscars systrar ofta hamnat i skymundan.

– Syskon vill veta varför deras syskon är annorlunda och kräver så mycket.

Utomstående har ofta svårt att leva sig in i situationen när de träffar en autistisk person.

– Informera om det som gör ditt barn annorlunda. Vi berättar åt lärare, föräldrar och barn om hur man kan bemöta Oscar och hans autism. Det blir inte konstigt, Oscar får ett bättre bemötande. Det okända är alltid skrämmande.

Ingela West

Efter att svenska Jenny Lexhed fött sitt tredje barn beslutade hon sig för att ta en paus i arbetet. I stället skrev hon om Oscar och om sin egen kamp, men visste inte då att texten skulle bli en bok som så många ville läsa.

Lexhed skrev för sin egen skull, och för familjens. För att förklara.

– Ibland grät jag en skvätt för det var mycket känslor i skrivjobbet. Jag ville gärna att min mellandotter Emma skulle läsa boken när hon blev äldre, för hon kom ofta i skymundan, säger Lexhed.

Senare beslöt familjen att ge ut sin berättelse, för att kunna stödja andra föräldrar i samma situation. I dag har boken Det räcker inte med kärlek givits ut i hela Norden, i Tyskland och i Schweiz.

Jenny Lexhed är utbildad civilekonom, arbetar som kommunikationschef i sitt företag Talarforum och är själv en efterfrågad talare i hela Norden. Hon föreläser om autism och berättar sin personliga historia. Du kan läsa mer på jennylexhed.se.

– Boken blev ett sätt för mig att sätta punkt för det vi varit med om. Den har ökat kunskapen om autism och gett hopp till andra i samma situation. Det finns en framtid! ingela west

■■böcker Titel: Det räcker inte med kärlek : En mammas kamp för sin son.

Författare: Jenny Lexhed.

Förlag: Stockholm W&W. Utgiven: 2008.

Hem & skola ■■i korthet

Ålänningar har bra resultat i Pisa Åländska elever klarar sig mycket bra i både den nationella och internationella jämförelsen, och de åländska flickorna är speciellt duktiga. Könsgapet märks i många länder, men det är allra störst på Åland.

Men de 15-åriga åländska flickorna ligger långt före jämnåriga pojkar när det gäller läsning, läsförståelse och tolkning av det lästa.

Något svar på varför det är så vet man inte, men trenden är den samma i alla OECD-länder.

Den så kallade Pisa-undersökningen genomfördes ifjol bland

15-åringar i åländska, finlandssvenska, finländska, nordiska, europeiska och utomeuropeiska skolor. Undersökningen mäter kunskap och färdighet i läskunnighet samt matematiskt och naturvetenskapligt kunnande. Den här gången låg tyngdpunkten på läsning.

Ta chansen att utbilda Dig på Åland

Ålands hotell- och restaurangskola startar följande utbildningar i höst:

Hotell- och restaurangprogrammet (120 sv) * Servitör gymnasiebaserad (40 sv) Hotell- och konferenspersonal gymnasiebaserad (40 sv) För mer information och ansökan: Ålands hotell- och restaurangskola Kansliet tel. (018) 26044

www.ahrs.ax info@ahrs.ax

*Samåländsk antagning senast den 11 april 2011 Ansökningstiden för övriga utbildningar utgår den 6 juni 2011

VAD VILL DU BLI NU NÄR DU ÄR STOR? Fortbildningscentrum Prakticum erbjuder

MÅNGSIDIG VUXENUTBILDNING enligt dina behov

Hos oss kan Du studera via läroavtal, nätbaserat eller som närstudier. Till samtliga läroavtalsutbildningar har vi fortlöpande antagning. På www.prakticum.fi/vuxna hittar Du information om ansökningsförfarande till fortbildningscentrums samtliga utbildningar. Du kan även kontakta oss per e-post eller telefon. Vi hjälper Dig gärna hitta den utbildning som passar Dina behov bäst.

Stafettkarnevalen 50 år!

Stafettkarnevalen, Europas största skolidrottsevenemang, fyller i år 50 år. I år arrangeras Stafettkarnevalen veckoslutet 20-21.5.2011 och denna gång traditionsenligt på Olympiastadion.

Målsättningen är att fylla stadion med skolelever, föräldrar, hängivna supportrar och löpare från alla årtionden. Tillsammans skall vi göra Stafettkarnevalen, inte enbart till Europas största skolidrottsevenemang, utan till Svenskfinlands och Finlands största, bästa och roligaste kultur- och idrottsevenemang år 2011.

Jag vill ta tillfället i akt, att redan i detta skede rikta ett stort tack till alla lärare och skolornas ledning. Med ert engagemang och uppoffrande arbete gör ni det möjligt för skolungdomen, att delta i och njuta av den unika atmosfär, som Stafettkarnevalen bjuder på.

Hoppas att få se så många av er som möjligt på Olympiastadion.

Mer information om Stafettkarnevalen hittar ni på våra hemsidor www.stafettkarnevalen.fi Önskande en solig vår i Stafettkarnevalstecken!

Jan-Erik ”JEJE” Eklöf Stafettkarnevalen, projektkoordinator, jan-erik.eklof@idrott.fi, 040-184 6380

13

14 Hem & skola â&#x2013; â&#x2013; aktuellt

I BorgĂĽ saknar man skoldirektionerna

) DIALOG MED FĂ&#x161;RĂ&#x2039;LDRAR En utbildningshelhet pĂĽ tvĂĽ tillfällen fĂśr lärare, Ăśvrig skolpersonal och andra intresserade

Indragna skoldirektioner kräver nya kontaktnät mellan fÜräldrar och beslutsfattare.

Frügan är pü vilket sätt de skall byggas upp.

(VMETJUTFO

FÜreläsare: Magnus Waller och Tommy Jurdell frün Stockholm

Guldsitsen är en process som ger oss mÜjlighet att stanna upp och tänka efter: Hur vill vi att samarbetet ska vara?

Styrelserepresentanter frün flera av de tretton Hem och Skola-fÜreningarna i Borgü samlades i slutet av januari fÜr ett diskussionsmÜte i Näse skola. HÜgst pü agendan stod hur fÜräldrafÜr­ eningarna skall kunna skapa en ny kontaktyta mellan rektorer, beslutsfattare och fÜräldrar, dü skoldirektionerna i Borgüskolorna är indragna.

Skoldirektionernas framtid diskuterades redan fĂśr fyra ĂĽr sedan.

Trots att man pĂĽ finskt hĂĽll redan dĂĽ var villig att slopa dem beslĂśt staden att behĂĽlla dem. Men stadens ekonomi stĂśrtdĂśk och nu har ocksĂĽ skoldirektionerna slopats.

Helsingfors: 23.3.2011 kl. 15-19 (inkl. paus) Plats: SFV -salen, Nylandsgatan 17D, vĂĽn 5 Vasa: 24.3.2011 kl. 15-19 (inkl. paus) Plats: Tritonia, Aud. Nissi, Universitetsstranden 7

,PNNVOJLBUJPOFO NFMMBO TLPMB PDI IFN

FÜreläsare: Mona Forsskühl, professor, Tammerfors universitet

Hur strukturerar man och bygger upp ett bra samtal? Prioritera och fokusera pü det väsentliga.

Vasa: 5.5.2011 kl. 15-19 (inkl. paus) Plats: YrkeshĂśgskolan Novia, WolďŹ&#x20AC;skavägen 33, vĂĽn 4 Helsingfors: 12.5.2011 kl. 15-19 (inkl. paus) Plats: SFV-salen, Nylandsgatan 17D, vĂĽn 5 Utbildningshelheten är avgiftsfri, delďŹ nansieras av Svenska kulturfonden och Utbildningsstyrelsen. Utbildningen är ett samarbete mellan FĂśrbundet Hem och Skola och Centret fĂśr livslĂĽngt lärande vid Ă&#x2026;bo Akademi och YrkeshĂśgskolan Novia.

Gott samarbete â&#x20AC;&#x201C; I mĂĽnga skolor har direktioner med aktiva fĂśräldrar fungerat bra i samarbete med rektorerna, säger Johan Graeffe, initiativtagare till mĂśtet och styrelsemedlem och representant fĂśr Ă&#x2013;stra Nylands region i FĂśrbundet Hem och Skola.

Information kring innehĂĽll och anmälan hittar du under seminarier pĂĽ: www.fortbildning.novia.ďŹ Centret fĂśr livslĂĽngt lärande vid Ă&#x2026;bo Akademi och yrkeshĂśgskolan Novia | YrkeshĂśgskolan Novia, Pb 6, 65201 Vasa, tel. 06-328 5211|

FĂĽr det vara kunnig fĂśrmĂśgenhetsfĂśrvaltning?

Für det vara müngsidiga banktjänster?

â&#x2013; â&#x2013; Skoldirektionen

utfärdar ordningsreglerna i skolan. utfärdar regler fÜr elevküren och klubbarna. godkänner dispositionsplanen fÜr skolans budget. lägger fram fÜrslag till skolans läroplan och andra planer. godkänner planen fÜr läsürets verksamhet. anställer ordinarie lärare.

FĂśr fĂśräldrar kan skoldirektionen ge en inblick i skollivet. â&#x20AC;&#x201C; Jag har suttit i direktionen fĂśr Saxby skola och det har varit mycket givande. Man har kunnat vara aktiv pĂĽ ett helt annat sätt och kunnat ta del av planeringen av olika teman fĂśr terminerna, säger Sara WärnstrĂśm, ordfĂśrande fĂśr Saxby Hem och Skola. â&#x20AC;&#x201C; Vem skall nu intressera sig fĂśr enskilda skolors verksamhetsplaner och läroplaner? De har tidigare godkänts av direktionerna, men jag kan inte fĂśreställa mig att nĂĽgon nämnd läser igenom dem, säger Gunilla Träskelin, ordfĂśrande fĂśr Hem och Sko-

la i StrÜmborgs­ka skolan.

Med pĂĽ mĂśtet var fĂśrbundsordfĂśrande Corinna Tammenmaa.

Hon fĂśrde med sin en hälsning frĂĽn Undervisningsministeriet. â&#x20AC;&#x201C; Där anser man att skoldirektionerna inte bĂśr dras in eftersom fĂśräldrafĂśreningarnas verksamhet lider av det, säger hon.

Tammenmaa püminde ocksü om hur viktig fÜräldrakontakten till beslutsfattarna kan vara.

Med rätt att närvara Den finsksprükiga fÜräldrafÜr­ eningen i Borgü har uppvaktat staden med ett initiativ om att fÜreningens representanter für närvaranderätt pü den finsksprükiga utbildningssektionens mÜten.

Ett liknande arrangemang är Hem och skola-fĂśreningarna i BorgĂĽ ocksĂĽ intresserade av. â&#x20AC;&#x201C; Man mĂĽste hitta ett bra sätt att fĂśrverkliga det, säger Graeffe.

Pü mÜtet beslÜt man att ürligen ordna tvü träffar där skolornas Hem och Skola-medlemmar kan träffa varandra tillsammans med stadens representanter samt medlemmar frün bildningsnämnden.

Marit BjĂśrkbacka

SPERES är ett finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum och en viktig kontakt fÜr dig som har ett barn i behov av särskilt stÜd.

Für det vara professionella fÜrsäkringstjänster?

Ta gärna kontakt!

FÜr närmare information se www.speres.fi

FĂĽr det vara omfattande fastighetsfĂśrmedling?

+HOVLQJIRUV DUELV

AKTIA FRĂ&#x2026;N FINLAND, TREVLIGT ATT TRĂ&#x201E;FFAS! Hos oss fĂĽr du allt du behĂśver pĂĽ ett och samma ställe; banktjänster, fĂśrmĂśgenhetsfĂśrvaltning, fĂśrsäkringar och fastighetsfĂśrmedling. En personlig kundrĂĽdgivare stĂĽr till din tjänst i alla ekonomiska frĂĽgor om du vill.

.RP PHG Sn QnJRQ DY YnUD FD NXUVHU .XUVHU L VSUnN ELOGNRQVW KDQWYHUN IRUPJLYQLQJ LQIRUPDWLRQVWHNQLN PXVLN GDQV J\PQDVWLN PDWODJQLQJ QDWXU NXOWXU RFK VDPKlOOVlPQHQ 9L KDU NXUVHU I|U DELWXULHQWHU RFK NXUVHU LQRP gSSQD XQLYHUVLWHWHW .XUVHU I|U EDUQ L NHUDPLN NRQVWKDQWYHUN J\PQDVWLN FDSRHLUD GDQV PXVLN WHDWHU RFK PDWODJQLQJ )DPLOMHNXUVHU GlU EDUQ NDQ GHOWD WLOOVDPPDQV PHG HQ YX[HQ L J\PQDVWLN PXVLN RFK PDWODJQLQJ

$UELV KDU RFNVn I|UHOlVQLQJDU PDWGHPRQVWUDWLRQHU I|UIDWWDUJlVWHU RFK XWVWlOOQLQJDU .DIp ILQQV Sn 'DJPDUVJDWDQ L DQGUD YnQLQJHQ $UELV ELEOLRWHN KDU HWW VWRUW XUYDO LQWUHVVDQWD E|FNHU I|U YX[QD RFK EDUQ 6WXGLHUXPPHW HUEMXGHU XQGHU WHUPLQHUQD GDWRUHU I|U VMlOYVWXGLHU $UELV YHUNVDPKHW I|UVLJJnU Sn 'DJPDUVJDWDQ RFK EO D L $UELV gVWUD

Välkommen!

$UELV KDU VlNHUW QnJRW RFNVn I|U GLJ .2//$ .856(5 0(' /(',*$ 3/$76(5 5LQJ HOOHU WLWWD Sn ZHEEHQ

www.aktia.ďŹ Ser en människa i varje kund.

ZZZ KHO IL DUELV

Skolans direktion ingen gummistämpel En välfungerande direktion är ett starkt stöd för skolan och åstadkommer konkreta resultat. När skoldirektionerna läggs ned försämras föräldrarnas möjligheter till insyn och medverkan i skolan.

– En föräldraförening som saknar koppling till det kommunala beslutsfattandet kan inte ersätta en direktion. Direktionsmedlemmarna kan påverka, säger Johan Palmroos, förälder och direktionsordförande i Kyrkoby skola i Pedersöre. Vi diskuterar de frågor som finns på föredragningslistan och kan själva lägga till ärenden.

Skolan har valt att genomföra saker vi diskuterat.

– Direktionen har en stark koppling till kommunen genom att mötesprotokollen går till kommunens kansli och delas ut till tjänstemän och politiker.

Ett stöd för rektorn Direktionen i Kyrkoby skola arbetar för skolan, framhåller rektor Susanne Kackur.

– Vi träffas ju inte ofta, men på mötena tar vi upp viktiga saker. Vi på skolan upplever att vi har föräldrarnas stöd och att kommunikationen fungerar, säger hon.

Genom direktionen kan föräld-

rarna själva ta upp angelägna frågor, och samtidigt är direktionen till hjälp för skolans rektor.

– Jag har mera stöd i mitt budget­ äskande. Det är också en trygghet både för mig både som föräl­der och rektor att det finns ett organ som har befogenhet att diskutera problem under tystnadsplikt.

Susanne Kackur säger att skolans direktion och Hem och Skola-förening har olika uppgifter.

– Via Hem och Skola kan engagerade föräldrar komma med idéer och förslag till skolan. Direktionen är ett av kommunfullmäktige valt politiskt tillsatt organ med möjligheter att påverka kommunens beslut, understryker hon.

Dystra utsikter Micaela Romantschuk-Pietilä, verksamhetsledare för Hem och Skola i Finland r.f. är inne på samma linje som Kackur.

– Många kommuner slopade direktionerna då det blev möjligt på 1980-talet. I dag ser vi att ännu fler kommuner är färdiga att lägga ned sina direktioner och motiverar det med att systemet är dyrt.

Jag tycker man på det här sättet försvagar demokratin på lokalnivå och försämrar föräldrars möjlighet till medverkan i skolan.

Leif Pietilä

UTBILDAR FRAMTIDENS EXPERTER!

Sök till YA! 28.2–18.3.2011 via gemensam ansökan på www.studieval.fi För mer information om våra utbildningar besök www.yrkesakademin.fi

16 Hem & skola

www.folkhalsan.fi/

sommar Det är roligt att simma!

Äventyrsbanan i Mjölbolsta, Karis

Folkhälsan har under sommaren ett stort utbud av simverksamhet runt om i hela Svenskfinland i form av strandsimskolor och aktivitetsläger med tyngdpunkt på simning. Barn i åldern 4–12 år är den främsta målgruppen för Folkhälsans simskolor. Mera om Folkhälsans simskolor hittar du under adressen www.folkhalsan.fi/sim.

Äventyrsbanan har över 30 olika äventyrsmoment vilket gör det lätt för oss att göra upp ett program som passar just er.

Läger

Mera information ger: ansvariga instruktören Frej Gottberg, tfn 050 5525345, frej.gottberg@folkhalsan.fi eller koordinator: Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Häng med på en spännande och äventyrsfylld lägervecka i sommar!

Du kan välja ett läger som passar just dig, där du får dansa, lära dig om överlevnad i naturen, lösa spännande detektivgåtor, segla eller annars bara simma, sola och ha roligt med kompisar.

Lägren hålls på Breidablick i Hangö för barn i åldern 8–14 år under alla sommarlovsveckorna. Anmälan fr.o.m 28.3.2011 kl 9.00.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Sommarklubbar och dagläger Folkhälsan ordnar sommarklubbar och dagläger på olika håll i Svenskfinland under juni månad.

Sommarklubb med simskola ordnas både i juni och i augusti. Mera information om program och öppettider finns på www.folkhalsan.fi/sommar.

Sommarbarn – nya upplevelser och vänner Sommarbarnen (5–14 år) vistas hos svenskspråkiga värdfamiljer som bor eller tillbringar sommaren på landsbygden eller i skärgården.

Kostnadsersättningen till värdfamiljen är 15 €/dygn/barn. Vi välkomnar sommarbarn och värdfamiljer från hela Svenskfinland.

Mera information ger: sommarbarnskoordinator: Åsa Carlsson, 044 7881073, sommarbarn@folkhalsan.fi

Vi välkomnar skolklasser och ungdomar, stora och små företag, föreningar och privatpersoner. Hos oss kan man bl.a åka linbana, gunga i jättegungan, samarbeta med kluriga övningar, klättra i repstege, äta gott vid öppen eld samt bada bastu.

Familjesemester Folkhälsan ordnar familjesemester för barnfamiljer från hela Svenskfinland. Semesterns längd är 5 dygn med helpension och ledd verksamhet.

Programmen är planerade så att en del är för hela familjen och en del speciellt för barnen. För semestern kan familjen beviljas semesterstöd (Penningautomatföreningen RAY). Sista ansökningsdag: 30.4.2011.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 3047642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Skräddarsydd lägerskola Vi ordnar lägerskolor i maj, augusti och september enligt överenskommelse på lägergården Breidablick i Hangö samt på Mjölbolsta äventyrsbana. Kost, logi, äventyrsbana, segling, paddling och överlevnadsövningar i naturen m.m. Det mesta är möjligt! Fråga efter en paketlösning för just din skola.

Mera information ger: koordinator Susanna Stenman, tfn 050 304 7642, susanna.stenman@folkhalsan.fi

Mera information om detta och mer därtill finns på www.folkhalsan.fi/sommar.

Vill du jobba som simlärare i sommar?

Folkhälsan arrangerar både hall- och strandsimskolor i hela Svenskfinland och på Åland. Att jobba som simlärare är roligt men också ett mycket ansvarsfullt jobb. Vi söker duktiga och engagerade simlärare. Vi ser till att du får fortbildning och är ajour med de senast rönen inom simverksamheten och simundervisningen. För att jobba som simlärare måste du ha ha gått simlärarutbildningen och vara minst 18 år.

Mera information ger: Nina Renlund, tfn 09 315 55 31, 050 430 60 91 eller nina.renlund@folkhalsan.fi

läger – simskolor – sommarbarn