Hem & skola

&

He m s k ola Nr 3/11 • Årgång 38 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

■■

■■

■■

■■

■■

Familjen Ryyti-Lindblad har datorfri vecka Långa kontrakt lugnar skolfotomarknaden ”Hem och Skola-dagen var självklar” Matsnack med Anders Slotte Gemensam rektor för flera skolor

Digitala spel kan vara bra

■■

2

Hem & skola ■■kolumnen

■■LEDAREN

Uppmuntran ■■Våra barn behöver uppmuntran – och det behöver vi som föräldrar också. Vi duger, fastän allt inte går som på räls och vi tycker att vi inte lever upp till alla förväntningar som vi själva och andra har på oss.

Barn går inte sönder särskilt lätt. De klarar av att vi har en dålig dag och vi fräser och är orättvisa mot dem. När situationen lugnat sig kan man ju faktiskt sätta sig ner och förklara och prata med sitt barn om varför propparna brann.

Det är inte lätt att leva upp till bilden av den perfekta föräldern, hon som hinner och kan allt, är snygg och välklädd och har lika perfekta väluppfostrade barn. De här mammorna läser vi om i damtidningarna. Men de mammorna har kanske mera pengar att röra sig med, har råd med barnvakt och ställtid och dessutom: Vad är det som säger att ytan inte krackelerar så fort reportern och fotografen stängt dörren till det välstädade, vackra huset med underbar inredning. Förljugenheten lever, men bilden finns kvar för oss vanliga dödliga att ta åt oss. Lika bra att låta bli blaskan … mikael nybacka

Glada barn ■■Barn är glada när vuxna i deras näromgivning kan kommunicera och samarbeta. Så enkelt är det naturligtvis inte. Egentligen är det lite surt när man som barn inte får sin vilja igenom då mamma talat med läraren och kommit fram till att inte alls alla andra gör si eller så. Men i det långa loppet är barnen glada.

Jag talar inte om att barnen är glada då reglerna i hemmet är exakt lika som i skolan. Tvärtom, hemma kan det finnas en annan kultur och andra regler, medan man i skolan skall respektera och följa gemensamma regler.

Jag talar om att det mellan dessa två världar måste finnas kommunikation.

Om kommunikationen mellan skolan och hemmet brister och barnet får agera tolk, är risken stor att barnet får mera makt än det ska ha.

■■När lärare och förälder delar värdegrund brukar kommunikationen och samarbetet vara lätt. Men när skillnaderna ökar blir även riskerna för missförstånd större, och då brukar det vara barnet som lider mest.

Det är alltså viktigt att samarbetet

mellan hemmet och skolan fungerar.

När Finlands svenska lärarförbund och Förbundet Hem och Skola tillsammans ger ut broschyren Glada barn, glada föräldrar, glada lärare handlar mycket om att ge vägkost för bra kommunikation mellan hemmet och skolan. Förbunden har inte velat gå så långt att man sätter upp regler för hur det ska gå till. Det handlar mera om att motivera och ge goda råd.

■■Men det väcker naturligtvis frågan om huruvida man borde göra upp regler och varför regler behövs? Regler behövs för att vi är människor. Det finns föräldrar och barn som relativt friktionsfritt går genom systemet och det finns de som inte gör det. Det finns bra lärare och pedagoger och det finns lärare som inte är sin uppgift mogna. När det på förhand görs klart hur man skall handla är det lättare att navigera.

Men regler behövs också när samarbetet och samförståndet slutar att funge­ra och det uppstår en konflikt. I en konflikt är kommunikationen på is och det behövs regler för hur man går framåt.

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Mikael Nybacka.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

■■Du har som förälder stora möjligheter att med följande regler göra båden barnen och lärarna glada: Intressera dig för barnets skolgång. Delta i föräldramöten och utvecklingssamtal. Våga fråga och ge konstruktiv respons åt läraren, men ring bara under givna telefontider.

Minns också att skolan är ett kollektiv där inget barns rättigheter får gå framför ett annat barns rättigheter. Det handlar om att hitta en balans.

Corinna Tammenmaa förbundsordförande

”Regler behövs också när samarbetet och samförståndet slutar att funge­ra och det uppstår en konflikt.”

■■Att man tampas med dåligt samvete ibland är ingenting att göra åt. Alla drabbas vi på något sätt. Men i stället för att anklaga oss själva, för det är vi snabba på, kan vi vända på det hela och uppmuntra oss själva – ifall ingen annan gör det. Jag är kanske inte så bra på det där, men jag är en hejare på att …

Räkna upp fem bra saker du är bra på och som dina barn tycker om, skriv upp dem på en lapp som du fäster på kylskåpsdörren. Byt ut den emellanåt och kom på andra bra saker. Om det finns negativa spiraler, så finns det väl positiva också. Det gäller att peppa sig själv. Se till att glaset är halvfullt, i stället för halvtomt.

Man lär ska kunna bygga upp nya spår i sin hjärna genom att övertyga och övertala sig själv om att man är bra. Så småningom är man det också. Försöka duger i alla fall.

■■Det galna är att allting i livet har blivit projekt, små lådor som vi bygger upp och som skall skötas på ett visst sätt. Också barnen ingår i livsprojektet och vi har en färdig bild av hur det skall se ut och vad det handlar om. Men livet är mer komplicerat än att det går att styra till hundra procent – och de gäller i synnerhet barnen.

I stället kan vi göra som Esbofamiljen, som presenteras längre fram i tidningen.

Stänga av alla elektroniska apparater och spel. De gör det under en hel vecka i månaden, vi kan ju börja med en dag. Det lär bli mycket tid över för umgänge med varandra, både för barnen och de vuxna.

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2011.

Upplaga: 37 000.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­vägen 8 D, 02200 Esbo.

Tfn 09 803 9553.

E-post: lisbet.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

Corinna tammenmaa ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör

Hem & skola

3

■■reportage

Långa kontrakt lugnar marknaden Vad är en skälig hyra att betala för ett skolfotograferingsföretag och hur skall betalningen ske? Efter en hetsig debatt i medierna har Utbildningsstyrelsen gett nya rekommendationer. Skolfoton är också det aktuella temat på skolbarn.fi Diskussionen om de tilläggsgåvor fotograferingsföretag lockar skolor med har under de senaste åren varit hetsig. Personliga gåvor till rektorer och kamerapaket till skolor har lett till att man talat om att företagen har mutat de ansvariga, för att de skulle skriva under långvariga kontrakt.

Det har lett till att Utbildningsstyrelsen i juni gav skolor och förskolor en rekommendation om hur fotograferingarna skall gå till. De personer som skriver under avtalet med företaget får inte ta emot gästfrihet som överskrider den normala nivån av företaget. Att ge en skälig driftsersättning för lokalerna som används vid fotograferingen är dock tillåten. Den skall betalas i pengar, inte i gåvor.

I augusti rapporterade Finska notisbyrån att en del av de många fotoföretagen ännu erbjuder skolorna extraförmåner, trots rekommendationen. Många skolor har ett ett avtal som ännu är i kraft med en fotofirma.

Nöjda med kontraktet – Vi har ett kontrakt med en firma och är nöjda med det. För fotograferingen får vi en provision för att vi upplåter lokaliteter åt fotoföretaget, samt planerar klassernas ordningsföljd och tidtabellen, säger rektor Anne Smolander från Kvarnbackens skola i Borgå.

Skolan har valt att inte ta emot någon extrabonus, utan har i stället dragit av en del av provisionen från fotopaketets pris. Resten har gått till skolans verksamhet.

GNURF

”Jag valde två fotografier av mig själv, klassfotografier och klisterbilderna.” derna på en server, där våra kunder kan se på dem och välja vilken bild de vill ha, berättar Teija Lahti, verkställande direktör för Kuvaverkko Oy. Företaget är tillsammans med Seppäläs skolfoto det dominerande på den inhemska skolfotograferingsmarknaden.

Billigare system

■■Victoria Riikonen från Lyceiparkens skola är nöjd över att hon kunde välja vilken bild som skickades hem.

Genom att kontraktet med fotoföretaget är i kraft, har det varit enkelt att säga nej åt övriga intressenter som kontaktat skolan i hopp om affärer. Fotograferingsreklam har också kommit per post men den har man ignorerat.

– Det är klokt att tänka på olika alternativ när det blir dags att göra nya kontrakt. För min del skulle jag gärna se att Hem och Skola-föreningen i framtiden skulle sköta saken och att pengarna gick direkt till något för skolbarnen. Även Lyceiparkens skola i Borgå har ett kontrakt som ännu är i kraft.

– Allt har fungerat väldigt bra och vi är nöjda med vårt kontrakt, säger rektor Carita Wahlroos.

Eleverna i Lyceiparkens skola fick på förhand välja hurdant paket med fotografier de ville ha.

– Jag valde två fotografier av mig själv, klassfotografier och klisterbilderna. Mer behöver jag inte, säger Victoria Riikonen som går i Lyceiparkens skola.

När fotograferingen var klar och innan fotografierna damp ner i postlådan kunde hon, med hjälp av en personlig kod, gå in på fotofirmans server och välja vilket foto hon ville ha. Både Victoria och hennes mamma är nöjda med bilderna som postades hem och de returnerade dem inte till fotoföretaget.

– För tillfället genomlever vi en stor förändring och håller på att nästan helt gå över till att ha bil-

■■Teija Lahti, vd för Kuvaverkko Oy, efter­lyser större öppenhet i branschen.

– På det här sättet slipper vi de dyra returneringarna samt att skicka de ratade bilderna till Ekokem, som tar betalt för att förstöra dem.

De digitala bilderna förvaras under skolåret på företagets server för att sedan raderas.

– Den negativa diskussionen i massmedier har stämplat alla i branschen och det har förekommit direkta felaktigheter, säger hon.

Företaget har under de senaste åren endast betalat skolorna hyra för platsen där fotograferingen sker, och en ersättning för att skolorna ordnar fotograferingsschemat. Rektorerna får sedan bestämma hur provisionen används.

Lahti efterlyser en större öppenhet i branschen och har inget emot att det i samband med att föräldrarna väljer fotopaket meddelas vad skolan får för provision för själva fotograferingen och hur den används. Provisionen är i medeltal två till tre euro per elev, beroende på skolans storlek.

Marit Björkbacka, Text och foto

4

Hem & skola

■■reportage

”Hem och Skoladagen var självklar” – God morgon, god morgon! I dag är en speciell dag. Vi firar Hem och Skola-dagen och därför har vi föräldrarna med oss. Och det är jätteroligt.

Klockan är halv tio och det är fredag morgon. Skolans elever finns samlade i gymnastiksalen och som rektor Siw Törnroos säger är det ingen alldeles vanlig dag. Sirkkala skola hör till de cirka 400 skolor som uppmärksammar Hem och Skola-dagen, som ordnas för första gången.

Syftet med dagen är att ordna positiva möten mellan lärare, föräldrar och elever och lyfta fram gemensamma mål som främjar barnets uppväxt och välmående.

Flera flugor i en smäll

15

Lomakeskus Pukkila – en ödemarkspärla i närheten av Helvetinjärvi nationalpark.

Trivsamma utrymmen och bra service för lägerskolor året om!

Parasta Lapsille ry www.lomakeskuspukkila.com www.parastalapsille.fi

Skolorna får själva bestämma hur de firar dagen utgående från sina egna behov. I Sirkkala har man valt att kombinera dagen med den årliga trafikdagen. Dessutom samlar man eleverna till morgonsamling och har bjudit in föräldrarna att närvara.

– För oss var det ganska självklart att ta del av det här. Då trafikveckan också infaller nu tänkte vi att vi slår alla flugor i en smäll, säger Törnroos.

Eftersom temat den här morgonen är trafik finns skolpolis Kurt Thiel, själv en före detta Sirkkalaelev, på plats för att berätta om vett och etikett i trafiken. Hans tips är riktade både till barn och föräldrar.

– Fastän skolvägen inte är lång ska föräldrarna gå igenom den tillsammans med barnen. Och kom ihåg, ju långsammare man kör i ett skolkvarter, desto bättre.

En av åhörarna är Jon Engström, pappa till Simon sju år.

– Jag fick en inbjudan och råkade ha tid den här morgonen. Det är både intressant och viktigt att veta vad som händer i skolan, säger han.

Intresserad är också Mats Lillhannus. Hans äldsta dotter Mirjam har bara gått i skola en månad och han har redan blivit vald till klasspappa.

– Sedan Mirjam började skolan har hon lärt sig något nytt varje dag. Det är så himla roligt att följa med. Jag tror också att det är viktigt för barnen att se att föräldrarna visar intresse. Som förälder måste man ge sig tid, säger Lillhannus.

Kunde ha varit fler Dessvärre är det inte så många föräldrar som har gett sig tid att delta i den öppna morgonsamlingen den här gången. Törnroos är medveten om att tiden är lite besvärlig,

■■Siw Törnroos och Mats Lillhannus tror på kontakten mellan hemmet och skolan.

■■Hem och Skola-dagen Den första riksomfattande Hem och Skola-dagen firades fredagen den 16 september 2011.

En inbjudan till firandet av temadagen skickades till alla grundskolor i Finland i april 2011.

400 skolor runt om i Finland anmälde sig.

Undervisningsminister Jukka Gustafsson var dagens beskyddare.

Republikens president Tarja Halonen skickade en officiell hälsning.

Bakom temadagen stod Utbildningsstyrelsen, Finlands Rektorer rf, Förbundet Hem och Skola i Finland och Suomen Vanhempainliitto. men hon hade ändå gärna sett fler föräldrar på plats.

–De flesta föräldrar som var här har barn på ettan, så det var roligt att de kom för att bekanta sig.

Mestadels är kontakten mellan lärare och föräldrar positiv.

Blir det vanligare att föräldrar lägger sig i lärarnas arbete?

– Det händer oftare nuförtiden, men det är fortfarande rätt sällan.

Och om det sker måste skolan säga ifrån och sätta gränser. Det här är vårt arbete. Men det är sällan det behövs. Oftast är det endast till fördel att vi är i kontakt med varandra, säger Siw Törnroos.

Traditioner Sirkkala har ett fungerande samarbete mellan hem och skola. Ett exempel är gårdsfesten som årskurs fyra årligen arrangerar. Den har ordnats i närmare tjugo år.

Föräldrarna håller i trådarna och står för en del av programmet.

– Det har blivit en återkommande händelse som inte är så svår att förverkliga. Kanske Hem och Skola-dagen också kan bli ett återkommande evenemang, säger Törnroos.

En januarilördag blir det öppet hus i Sirkkala där föräldrarna har möjlighet att följa undervisningen.

– Det är viktigt, också för eleverna, att föräldrarna bekantar sig med barnens skola.

Maria Thölix, Text och foto

Hem & skola

Kombinerade nytta med nöje – Får det vara en gris eller ett hjärta? Iklädda gula västar och utrustade med enorma varningstrianglar kan ingen undvika damerna i backen utanför Sirkkala skola.

Lena Hindström-Pesu och Anna Ehrström Björkroth har två uppgifter: De delar ut reflexer till alla barn och uppmärksammar de vuxna på att här finns barn.

Denna procedur äger rum en morgon varje höst. Men i år har skolan valt att ordna trafikdagen tidigare än vanligt, så att den sammanfaller med Hem och Skola-dagen.

Nya krafter Lena Hindström-Pesu är huvudklassförälder. Det betyder att hon koordinerar verksamheten då man ordnar fester, kampanjer och projekt i skolan.

– För Sirkkala är det givet att man uppmärksammar Hem och Skola-dagen, säger hon.

Nu går hennes yngsta barn i sexan. Det betyder att hon småningom ska överge sitt engagemang i skolan. Men en dag som denna ger henne gott mod.

”För Sirkkala är det givet att man uppmärksammar dagen.”

– Här är många föräldrar till ettor, så jag ser en kontinuitet i verksamheten.

Maria Thölix

■■Lena Hindström-Pesu och Anna Ehrström Björkroth är föräldrar som engagerar sig.

Luokka-amuletti Klassamulett GÅ IN OCH KOLLA MODELLERNA !

DET LÖNAR SEJ ATT GÅ IN OCH TRYCKA PÅ GILLA KNAPPEN PÅ Luokka-amuletti Klassamulett FB-sidan, FAST DU INTE BESTÄLLER NU, SÅ ÄR DU MED PÅ UTLOTTNING AV EN KLASSAMULET 2 GGR I ÅRET.

www.piawesterberg.fi

Ensemblen Bulleribock:

Krakel

Spektakel rdhuset I No

Beställningar: info@piawesterberg.fi

Musikskådespel för hela familjen, baserat på Lennart Hellsings berättelser. sö 9.10 kl. 15, 8 € Biljettförsäljning tfn (09) 310 12000 vuotalo.lipunmyynti@hel.fi och Biljettjänsten Nordhuset, Mosaiktorget 2, Nordsjö www.vuotalo.fi

Affärsgåvor ex. skoltröjor, pennor, kepsar m.m. tryckning och brodering

www.preprint.fi Tema nr 3/2011: Skolfoto

Hur mycket pengar lägger du på skolfoton?

Delta i undersökningen på skolbarn.fi och

vinn en digital fotoram!

Gå in på www.skolbarn.fi och delta i diskusionen! !RTIKLAR s &ORUM s 6IDEO s ,ËNKAR s 'ALLUP s &RÍGA EXPERTEN s 3TATISTIK

5

6

Hem & skola

■■intervju

Svårt locka nya styrelsemedlemmar Nadine Peltonen i Karis har tentaklerna ute överallt. Hon försöker med ljus och lykta få med nya föräldrar i föräldraföreningen. Resultatet har varit rätt klent.

– Min son är redan 14 år så jag borde för länge sedan ha slutat var aktiv i lågstadiets Hem och Skola-förening. Men eftersom det är så svårt att få med nya föräldrar har jag stannat kvar. Föreningen ansvarar också för eftisverksamheten, som har en fantastisk personal, så man kan inte lämna den vind för våg.

Men det räcker inte med lågstadiet. Nadine Peltonen är också med högstadiets föräldraförenings styrelse. Dessutom sitter hon med i förbundsstyrelsen.

Hon funderar över varför det är så svårt att få föräldrar att ställa upp.

– Man är engagerad i de egna barnen, men inte i andras.

Att få föräldrar att ställa upp

som klassombud är inte svårt, men att locka dem med i styrelsearbetet är en annan sak.

Byråkratin kan skrämma

■■Nadine Peltonen är aktiv i lågstadiets Hem och SKola-förening, trots att sonen redan är 14. Tua Ranninen

Peltonen undrar om det är själva formen, med regelrätta möten och protokoll, som skrämmer bort folk. De kanske tycker att det verkar för byråkratiskt.

– Jag tror att föräldrarna är rädda att de måste göra något och att det kommer att ta mycket tid. Men det gör det inte. Vi har sex möten per läsår och man får räkna med att det går omkring 20 timmar sammanlagt till dem. Det är inte mycket. Nu är vi en kärntrupp som alltid ställer upp. Om flera var med kunde vi också få nya idéer, säger hon.

I fjol samlade man ihop till en tea­terresa för hela lågstadiet. Årets projekt är att samla ihop till nya sportkläder till skolan.

Lågstadiets rektor förhåller sig positiv till Hem och Skola, medan man i högstadiet är mer passiv.

■■NADINE PELTONEN Bor: I Karis.

Hobby: Trädgården.

Hem och Skolas viktigaste uppgift: Att finnas till både för hemmet och skolan.

Bästa skolminne: Klasskompisar.

Värsta skolminne: Mobbning.

Jag med tre ord: Jag bryr mig.

Att vara förälder i dag: Berg och dal-bana.

”Jag tycker att det är viktigt att veta vad som händer i skolan. Genom att sitta i styrelsen får man en bättre uppfattning.”

– Jag tycker att det är viktigt att veta vad som händer i skolan. Genom att sitta i styrelsen får man en bättre uppfattning och får mera information, säger Nadine.

Personligen är hon bekymrad över att många ungdomar driver omkring på gatorna utan att någon håller efter dem.

– En del ungdomar har det väldigt bra, medan andras föräldrakrafter inte räcker till.

Andra inspirerar Att Nadine orkar vara positiv beror delvis på att hon får inspiration från förbundsstyrelsen.

– Vi märker att vi tampas med samma slags problem oberoende av var i Finland vi bor. Men man har olika lösningar på dem och man kan ta till sig andras sätt också. Kanslipersonalen gör ett strongt jobb och informerar oss om vad som är på gång. Vi försöker sedan föra informationen vidare.

Tua Ranninen

Hem & skola

■■kolumn

Vad är orimligt?

■■Jag jobbade som lärare i över tio år. Det är ett tag sedan dess, men inte en evighet. När jag i dag läser om hur allt fler föräldrar beter sig illa och ställer orimliga krav på skolan blir jag fundersam. Vad är ett orimligt krav och när uppfattas man som besvärlig?

Själv har jag egentligen bara ett minne som kanske kunde klassas som ett osakligt beteende från föräldrahåll. En lördag kväll, sent, ringer en mamma hem till mig. Jag tror hon är lite berusad.

Jag får mig en ordentlig utskällning för att avsnittet som flickan skall läsa till provet är alldeles för långt. Jag är ung, oerfaren.

Känner hur tårarna börjar rinna.

■■Men det är faktiskt bara en förälder på tio år. I skolan där jag jobbade fanns en rektor med ett starkt och tydligt ledarskap. Och budskapet beträffande samarbete med föräldrar var glasklart.

Föräldrar var våra viktigaste samarbetsparter, de skulle känna sig välkomna i skolan och vara välinformerade. Det var i den skolan jag för nästan 20 år sedan lärde mig att varje vecka sända hem veckobrev. På den tiden var det ingen självklarhet i alla skolor. Den framsynte rektorn visste hur viktigt det är att man i skolan har en samsyn kring samarbete med föräldrar. Vi borde kanske hellre kalla det partnerskap, för att markera att det handlar om en ömsesidighet och ett gemensamt ansvar för barnens bästa.

Och inte bara det egna barnets, utan alla barns.

■■Nu, som mamma till tre skolbarn, kan jag förstå den arga mamman bättre. I dag skulle jag inte börja gråta. I dag skulle jag säga: Det är bra att du ringer, jag förstår att du vill ditt barns bästa.

Just nu har jag inte möjlighet att tala med dig, men jag ringer dig genast på måndagen så kan vi prata mera om det här. I dag vet jag hur viktigt det är som förälder att bli bekräftad i det man gör för sitt barn och känna att man blir hörd och tagen på allvar.

Och nej, jag tycker inte det är rätt att ringa en lärare en sen lördag kväll, men det är knappast så många som gör det.

Jag ogillar skarpt termer som orimliga och besvärliga när det gäller våra barn och oss föräldrar.

Då vi använder oss av de här termerna skapar vi en rädsla för att göra fel, att inte våga ta kontakt också då det skulle behövas. När det kommer till kritan handlar det om hur vi ska kommunicera för att inte kränka eller bli kränkta. Det är mera sällan budskapet som gör oss ledsna, utan sättet hur något sägs.

Micaela Romantschuk

■■reportage

Matsnack med Anders I snabbköpen dignar hyllorna av färdigmat och halvfabrikat. Men vad är det egentligen vi äter och hur skall man få ungdomar att lära sig göra sunda matval?

– Vi frågade oss själva på vilket sätt vi kunde nå ut till ungdomar om sunda matvanor, eftersom de sällan bryr sig om vad de äter och inte riktigt orkar lyssna till föredrag i ämnet, säger Stina Forsberg.

Hon är verksamhetsledare för Ungmartha r.f. som tillsammans med Marthaförbundet och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund arrangerar skolturnén Matsnack med Anders Slotte.

Genom att Stina Forsberg kände till Anders Slotte och hans produktion föddes idén om ett ståuppföredrag.

Anders Slotte är skådespelare och skribent och har tidigare skrivit beställningspjäser för företag. Att skriva om mat var ändå nytt för honom och han läste in sig på ämnet. Bland böckerna han läste finns Mats-Eric Nilssons böcker och självklart storsäljaren Den hemlige kocken av samma författare.

– När man har läst den är det svårt att blunda för vad det är man egentligen äter.

På roligt sätt Information om sunda matvanor på ett roligt sätt, varvat med personliga anekdoter och en fri dialog med publiken, är stommen i ståuppföredraget. Under hösten turnerar föreställningen i ett tjugotal finlandsvenska gymnasier.

Dagens ungdom lever mitt i ett enormt informationsflöde där de måste sålla bort mycket. Därför måste de rätta metoderna för att nå fram till dem hittas.

– Jag brukar fråga dem ”Tänk om vi skulle vara lika slöa när vi köper musik som när vi köper mat”, säger Slotte.

Kanske det är just en sådan fråga som får dagens 16–17-åringar att vakna upp och ifrågasätta sina matval.

Slotte vill varken vara expert eller lärare, utan väljer att försöka hitta en gemensam våglängd med eleverna. Samspelet med publiken och att få åskådarna engagerade är viktigt. Därför tar Slotte gärna emot frågor och försöker svara på dem så gott det går under föreställningen. Om han inte vet svaret på en fråga bollar han den vidare till någon sakkunnig.

Med den cirka 45 minuter långa förställningen försöker Slotte få eleverna att ta sig en funderare på vad det egentligen är de äter och hur man gör goda val när man

■■Med ståuppföredraget vill Anders Slotte få eleverna att fundera på vad det egentligen är de äter. Kristoffer Björkbacka väljer mellanmål. För att förstärka budskapet får lärarna ett kompendium som de kan gå igenom med eleverna i klassrummet.

Marit Björkbacka

Lägerskola på Solvalla!

Kom och prova på Solvallas omtyckta LÄGERSKOLEPROGRAM. Även vintelägerskolevariant!

Vi har en massa olika grenar att testa på, populäraste just nu är stadskamp och repbana.

Pris: 76€/person/dygn. I priset ingår logi, 4 måltider, 5 h ledd aktivitet per dygn, 1 x strandbastu, klassrum, idrottsutrymmen.

Vinterlägerskola 1.11.2011–31.3.2012.

Pris: 60€/person/dygn.

Information och offertförfrågningar: Jimmy Lindfors tfn 09 867 8430, e-post: info@solvalla.fi

se också folkhalsan.fi

7

8

Hem & skola ■■reportage

■■Familjens favoritspel är strategispelet Blokus. Nya spel som Blokus och Carcassonne har i åratal sålt mer än till exempel Monopol och Afrikas stjärna. Benjamin Suomela

Datorfri vecka ger tid att umgås För två år sedan gick familjen Ryyti-Lindblad in för en elektronikfri vecka per månad. I dag ångrar ingen i familjen valet. Tvärtom. Trivselfaktorn är hög när familjen har tid att umgås.

Orsakerna till den e-fria veckan var många. Det fanns alltför lite tid för avslappnad samvaro på vardagskvällarna och barnen hade svårt att hitta på lekar som inte hade med dator eller tv att göra.

Specialläraren Tarja Ryyti och hennes man, försäljningschef Tomi Lindblad fick nog. De kände att elektroniska mojänger hade tagit över deras liv och bestämde sig för en elektronikfri vecka.

Från måndag till fredag. Ingen pardon för någon i familjen oberoende av omständigheterna, just den veckan.

– Vi använder spisen och telefonen, men vi spelar inte på datorn eller telefonen, säger Tarja.

Om det är helt oundvikligt får föräldrarna betala räkningar eller skicka e-poståterbud till fotbollsträningar eller en pianolektion

■■nio av tio uppkopplade I Finland är 9 procent av hushållen helt TV-fria, 51 procent har en TVapparat, 30 procent har två och 10 procent har tre eller fler.

Nästan 90 procent av befolkningen använder internet, av dem över 70 procent dagligen. Mest ökar nätanvändningen bland äldre. Alla unga är redan uppkopplade och två av tre unga och unga vuxna använder dagligen någon webbgemenskap. om ett barn är sjukt. Men först då barnen har lagt sig. Då och då är Tomi tvungen att använda sin arbetsdator korta stunder på kvällen.

Lugn och trivsel För mamma Tarja är lugnet viktigt i familjens vardag. Familjen består av Osmo, 10, Aila, 8 och Sini, 3 och Tomis dotter Meri, 11 från ett tidigare äktenskap. Meri bor hos Tarja och Tomi vartannat veckoslut.

– Barnen hittar på lekar mycket lättare när de inte har spelat

dataspel eller sett för mycket på tv. Trots åldersskillnaden på sju år kan Osmo till exempel bra leka med Sini. De bygger tågbana, brottas, jagar varandra eller leker med klossar.

Aila och Sini gillar att teckna eller pyssla tillsammans.

Vuxna ska inte smita Tarja tyckte det var lätt att låta bli tv och dator redan från första början. Barnen var ganska små då, så de protesterade inte. Också Tomi var genast med på noterna, trots att han gillar att följa med idrott och nyheter på tv.

Men visst har det varit svårt ibland. Som när pappa Tomi kom hem från jobbet under friidrottsVM i Daegu.

– Jag satt redan på soffan med fjärrkontrollen i högsta hugg, när alla tre barn ställde sig framför mig och unisont påminde mig om att vi har elektronikfri vecka, berättar han.

Det är viktigt att inte de vuxna försöker smita och hitta på undantag från reglerna, som att man får titta på nyheterna för att de är

så ”viktiga”. Då börjar barnen också kräva egna undantag för saker som de upplever som viktiga.

Vem säger att nyheterna är viktigare än BUU-klubben?

Barnen hinner leka Aila gillar den elektronikfria veckan för att hon hinner leka mycket. På lördags- och söndagsmorgnarna när det blir mycket tv känner hon sig trött.

Också Osmo tycker att han nästan somnar framför tv:n och sedan har svårt att gå ut. Osmo får datorspela en halv timme per dag och tycker att det är ganska jobbigt att vakta på tiden. Och så märker han att han kan bli arg och sucka högt under spelets gång.

Livets spelregler En viktig lite filosofisk poäng för Tomi är de olika spelreglerna som gäller i brädspel och i datorspel.

– I datorspel kan du alltid börja om från början eller byta spel om du inte vinner eller klarar dig.

Så är det inte i det verkliga livet.

Du måste klara av vissa situationer. Då är brädspel bättre, du spe-

lar en gång och kan då förlora och måste ta det.

Också andra föräldrar har blivit intresserade av den elektronikfria veckan. På Tomis jobb är kollegerna nyfikna och säger att de kanske också borde testa.

Tid att pussas – V eckan är också viktig för Tomis och min vuxensamvaro, säger Tarja.

Hon minns hur paret först hade varit överens om att bara ögna igenom tians nyhetsrubriker, men så småningom märkte att de regelbundet satt framför rutan hela nyhetssändningen. Det var lätt hänt att sportrutan sedan följde med liksom av bara farten.

– Nu har vi istället tid att sitta i soffan och prata. Eller lösa Sudoku, något vi båda gillar.

– Ja, eller pussas. För det brukar ni också göra, tillägger åttaåriga Aila rättframt och lite retsamt där vi sitter vid köksbordet i det stora köket i Mattby.

– Eller pussas, varför inte? tillstår Tarja småskrattande.

Nina Winquist

Hem & skola

■■intervju

Gemensam rektor för flera skolor Hur erbjuda sexorna en trygg­are övergång till högstadiet? Inspirera lärarna?

Ge skolledare mer tid för det dagliga arbetet i skolan? En lösning är den förvaltningsmodell som nu testas.

Projektet, som pågår 2009–2013, innebär att grundskolorna i västra distriktet i Helsingfors har en gemensam rektor och gemensam direktion. Skolorna är sammanslagna till en enda administrativ enhet, men de fyra lågstadieskolorna och högstadiet i distriktet har var sin biträdande rektor och sitt eget namn, och de fungerar som självständiga enheter.

Mia Förars-Pöytäniemi började som ledande rektor för väst­ra distriktet i höst.

– Allt som har att göra med administration är på mitt bord – större personalfrågor, budgetering, direktionsarbete, paragrafbeslut och fastighetsfrågor.

Projektet har ökat samarbetet mellan skolorna.

– Vi gör en massa saker lika, vi har till exempel samma ordningsregler i alla skolor, en enda verksamhetsplan, och rätt långt samma läroböcker i alla lågstadier.

Lågstadierna är också mer lika än tidigare. Elevernas skolgång är

besöker högstadielärarna lågstadieskolor när de har möjlighet.

– Det gör att ele­verna upplever att de har träffat sina nya lärare.

När de sedan kommer till högstadiet känns det mycket tryggare för dem. Vi har redan fått positiv res­ pons från både elever och föräldrar, säger Förars-Pöytäniemi.

■■Mia Förars-Pöytäniem sköter som ledande rektor i västra distriktet all administration. mer likvärdig, genom att hela distriktet följer samma läroplan.

– Vi är också fler som delar på jobbet och kan till exempel bilda arbetsgrupper för hela distriktet.

Tryggare start i högstadiet Skolorna i distriktet har ett intensifierat samarbete särskilt för eleverna i sexan. De träffas gans­ ka mycket redan under sin lågstadietid och känner därför igen ele­ ver från andra skolor och har också träffat deras lärare. Dessutom

Ett av målen med att centralisera administrationen var att underlätta för skolledarna i distriktet.

– Skolans biträdande rektor sköter om vardagen och ser till att allt rullar. Det är ett jättejobb. Biträdande rektorn sköter allt från lärarmöten till vikariatsarrangemang och elevvård, och har dessutom en hel del undervisning. Nu slipper de fundera på vissa saker, säger Förars-Pöytäniemi.

– Vi är inne på det tredje året på projektet och arbetsfördelningen verkar fungera. Alla ser fördelar med systemet, men en nackdel är att skolledarna känner att beslutsfattandet sker långt från dem.

Det ökade samarbetet mellan skolorna har bidragit till en större pedagogisk aktivitet.

– De har en vilja att utvecklas.

Och eleverna märker när personalen har en drive av det här slaget.

Leif Pietilä

Moby Dick på Svenska Teatern Kampen mellan gott och ont får sin uppgörelse i jakten efter Moby Dick. Hämndlystnad och profitbegär, medkänsla och humor – ansvar för naturen och havets varelser är aktuella teman som präglar och lyfts fram i denna berättelse, som fått sin nordiska urpremiär på Svenska Teatern.

Moby Dick är den mest berömda valen i hela världen med ett eget namn. Han är vit, slug, ofantligt stark, stridslysten – den största och mest skräckinjagande kaskelot som har rört sig över jordens hav. Ahabs enda mål är att fälla Moby Dick, eftersom den stora vita valen tagit hans ben.

Tre skådespelare gestaltar alla karaktärer och spelar själva sina instrument.

Teatern satsar också på ett aktivt publikarbete och bjuder på dramaverkstad för elever i åk 4–6.

Man kan följa med på en tidsresa till 1850-talet och en hamn där man förbereder sig inför en lång valfångstfärd. Det blir förberedel-

För närmare information se www.speres.fi

Havsgården

Ett skärgårdshemman på Åland

Avlasta och inspirera

■■teater

Dramaverkstad

SPERES är ett finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum och en viktig kontakt för dig som har ett barn i behov av stöd.

■■Niklas Åkerfelt, Kristofer Möller och Niklas Häggblom i Svenska Teatern uppsättning av Moby Dick. Valtteri Kantanen ser inför resan, konkreta uppgifter och även etik behandlas under den 75 minuter långa verkstaden.

Direkt efter verkstaden kan gruppen gå på föreställningen (utom 8.10). Verkstäderna är gratis för den som har en biljett till föreställningen Moby Dick. Max deltagarantal per verkstad 18 personer.

De öppna verkstäderna är riktade till alla, till exempel föräldrar eller mor-och farföräldrar med barn. Tidsresan leds av teaterns publikarbetare. Verkstäderna genomförs alltid i samband med en föreställning.

Kontakta teaterns publikarbetare för närmare information.

För kurser och läger Havsgården är ett skärgårdshemman i Kökars vackra skärgård. Havsgårdens värdpar har tiotals års erfarenhet av att ordna lägerskolar.

Lägerskoleprogrammen skräddarsys för varje enskild grupp enligt önskemål.

Gårdens husbonde kan berätta om öns fängslande historia genom 17 generationer. Vi ordnar båtutflykter till närbelägna öar t.ex. Kökars huvudö, Källskär, fårfarmen på Husö till Naturskyddsområden till Utö och Jurmo och naturligtvis också till Mariehamn. Med egna charterbåtar.

Vi har också ett fiskeprogram: Att lägga nät och rensa och röka fisk. Helpension med matsalens erkänt goda mat. Flera mötesutrymmen, bollplan mm.

Hemsida: www.havsgarden.com E-mail: havsgarden@aland.net Värdparet Markus och Satu Nordberg önskar er välkomna!

9

10 Hem & skola ■■i korthet

■■reportage

Bätter webbplatser Tonårselever för föreningarna får bokpaket ■■Det kommer att bli lättare att uppdatera föreningars webbplatser efter överföringen till en ny webbmiljö. Överföringen sker gradvis och de första fräscha sidorna har redan öppnats, se till exempel mansas.hemochskola.fi Överflyttningen kräver en aktiv insats från varje förenings sida. Närmare anvisningar hittas på www.hemochskola.fi/medlemsformaner. IT3 ger kostnadsfritt hjälp och stöd till förening­ arna i alla frågor som berör webbplatser och IT . Kontakta experterna på IT3, som samlat information på www.it3.fi.

IT3 handleder per telefon tisdagar och onsdagar kl.15–20 på tfn 010 320 2080.

Köp och sälj på Skolbok.fi ■■Skolbok.fi är en webbplats där man kan köpa och sälja begagnade gymnasieböcker. Finlands svenska skolungdomsförbund och Förbundet Hem och Skola står tillsammans bakom Skolbok.fi.

Sverige satsar på matte ■■Sverige satsar stort på matematikundervisning i skolan. Regeringen kommer att lägga 2,6 miljarder kronor på en matematiksatsning. Av pengarna ska 1,3 miljarder gå till att utveckla undervisningen hos lärarna.

■■Nyligen har 50 skolor i Svenskfinland med elever i åk 7–9 fått motta bokpaket på posten. Det är Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd som i samarbete med Förbundet Hem och Skola har stått för utskicket av över 1400 böcker till högstadieskolorna.

Syftet är att uppmuntra ungdomarnas läsande och erbjuda nya fräscha böcker för skolorna.

Bokpaketet består av klassuppsättningar på 10 exemplar av samma titel som skolans modersmålslärare valt. Lärarens val stod mellan nio olika boktitlar och antalet böcker som skolan fick välja mellan är beroende av antalet elever i skolan. Bokpaketen är en förmån som riktar sig till skolor som har en föräldraförening som är medlem i Förbundet Hem och Skola. Det är tredje gången bokpaketet riktar sig till högstadieelever.

Eos vill nå alla elever ■■Lågstadiebarn i Helsingfors och Jakobstad får höstens förs­ ta Eos-nummer gratis. Barntidningen Eos vill öka antalet prenumeranter genom att satsa på Nyland och Norra Österbotten.

Under de senaste tio åren har upplagan sjunkit med hälften och är nu nere i 3 500 exemplar.

Redaktionen efterlyser fler tips om artiklar från hela Svenskfinland. Barnen kan ge tips och idéer på adressen www.eos.nykter.fi

LÄGERSKOLA Till tunturi-Syöte –Till havsomspunna Karlö

Syötekeskus är ett av de 10 av undervisningsministeriet godkända ungdomscentrum. Ni kan tillsammans med våra lägerskolepedagoger skräddarsy en lägerskola som passar just er, ur vårt mångsidiga program.

Vi ordnar lägerskolor även på den havsomspunna Luotokeskus, på vårt sidoverksamhetsställe som finns på Marjaniemi på ön Karlö.

Bekanta dig närmare med Nuorisokeskus Syöte: www.pikkusyote.fi och med sidoverksamhetsstället på ön Karlö: www.luotokeskus.fi

Tel. (08) 815 4000 Fax (08) 815 4173 myyntipalvelu@pikkusyote.fi www.pikkusyote.fi

”Vi trivs bra med längre lektioner”

Debatten gick het då lektionerna i Kungsvägens skola skulle förlängas till 75 minuter, men tystnade när systemet väl togs i bruk.

Förändringar är inte alltid välkomna och när det som vid Kungsvägens skola i Nickby i Sibbo handlade om att förlänga de 45 minuter långa lektionerna till 75 satte sig många på bakhasorna. Förra läsåret var ett försöksår. Från skolstarten i augusti är 75-minuterslektionerna en permanent del av verksamheten.

– Vi trivs väldigt bra med dem. I en enkät kom det fram att över 80 procent av såväl lärare som elever var nöjda med förändringen, berättar rektor Annu Helling.

I praktiken innebär de längre lektionerna att eleverna har färre ämnen per dag och därför också mindre läxor. I och med att lektionerna är färre är skoldagen kortare. Oftast slutar eleverna klockan 14, om de inte har ett tillvalsämne.

Lugnare i skolan –Skolan har också blivit lugnare.

Det är mindre stressigt och det känns i hela huset. Fyra lektioner per dagen minskar på springet i korridorerna och det blir inte så

Kungsvägens skola är inte den första skolan i kommunen som går in för de längre lektionerna.

Först kom gymnasierna och den finskspråkiga yrkesskolan. Eftersom Kungsvägens skola delar lärare med gymnasiet uppstod behovet av en förändring.

Lär känna eleverna

■■Rektor Annu Helling och ämnesläraren Elisabeth Laaksonen gillar de långa lektionerna. Marit Björkbacka

många tråkiga incidenter på rasterna.

Både personal och elever i Kungsvägens skola är nöjda med förändringen. För ett par år sedan, då planerna introducerades, togs de inte väl emot och i lokalpressen debatterades det vilt.

– Det här var före min tid som rektor, men man upplevde det väl som ganska toppstyrt, som ett tvång.

Också nya lärare är glada över att kunna arbeta på ett helt nytt sätt.

– De säger att de får mycket mera gjort, samtidigt som de hinner lära känna eleverna bättre.

Något botemedel mot trötta elever eller oro i klassen är de längre lektionerna däremot inte.

Problem kvarstår, men nu har lärarna kanske bättre möjligheter att ta itu med dem.

Det finns avigsidor för eleverna. Rasterna är färre, och eftersom många kommer med buss till skolan går det heller inte att jämka med tiderna.

– Man måste komma ihåg att rasterna är elevernas sociala forum, säger Helling.

Nu får de nöja sig med mera fritid efter skolan och får på så sätt större möjligheter att delta i olika fritidsaktiviteter och umgås med sina vänner.

Marit Björkbacka

Färre läxor, kortare dagar För många av eleverna i Kungsvägens skola kändes tanken på 75 minuters lektioner skrämmande.

– Jag trodde att det skulle bli jätte­ tungt och svårt att sitta stilla så länge. Nu känns det redan naturligt. Vi har inte mera läxor i samma ämne än tidigare och man behöver inte bära av och an på så många olika böcker, säger nian Daniela Sandström.

Också Manu Rönkkö, nia och elevkårens ordförande, är nöjd med förändringen.

– Då man har längre lektioner hinner man gå igenom mer och får mera gjort, säger han.

Bryta mönster För skolans lärare innebär en längre lektion nya tag i undervisningen.

– Man kan inte stå framför klassen och prata hela tiden, utan måste bryta av lektionerna med pararbete eller något annat. Nu gör elever mycket på lektionerna av det de tidigare gjorde hemma, säger ämneslärare Elisabeth Laaksonen.

Hon är nöjd med förändringen.

■■Daniela Sandström och Manu Rönkkö trivs med längre lektioner som innebär mer fritid på eftermiddagarna. Marit Björkbacka – Som lärare hinner man nu lära känna eleverna mycket bättre.

Då man hade 45 minuters lektioner kunde en skoldag bestå av sju olika lektioner i olika klasser. Det var väldigt oroligt och ibland kändes det som om man bara flängde in och ut, säger hon.

I och med förändringen måste läraren ha tillräckligt med material att sysselsätta eleverna med för annars fungerar det inte.

Laaksonen undervisar i religion och historia, ämnen som kan bli tunga för eleverna under längre lektioner.

– Nu kan jag dela upp lektionerna i delmoment och se hur eleverna arbetar. De som jobbar snabbt får tilläggsuppgifter medan de som är långsammare får mera hjälp.

Marit Björkbacka

■■intervju

Digitala spel kan vara bra Spel på datorn, mobilen och webben är en bra hobby för barn och unga. När de digitala spelen är som bäst, kan de till och med utveckla de unga spelarna. Men det är viktigt att föräldrarna visar ett positivt intresse för den ungas spelande.

Digitala spel är inget ont i sig. Om barn och unga spelar de rätta spelen i rätt omfattning, kan spelen till och med stödja deras utveckling. Det säger projektchef Inka Silvennoinen. Hon arbetar vid Livet är det bästa ruset r. f. och har digitala spel som specialområde.

Samtidigt är det ett faktum att spelandet ibland kan gå överstyr.

– Man kan tala om problemspelande när spelandet börjar ta för mycket utrymme i livet, till exempel genom att den ungas sociala liv krymper eller den unga försummar sina vardagssysslor, sina skyldigheter, sin skolgång eller sig själv.

– Det finns inga absoluta standarder för problematiskt spelande, eftersom det är väldigt individuellt. Vissa kan spela mycket utan att det stör det övriga livet.

Andra kan däremot ha en tendens att fly in i spelen och bedöva sina känslor genom att spela, vilket i sin tur ökar risken för att det uppstår problem.

1SF] (MGO

■■– Debatten om de digitala spelen är i alltför hög grad fokuserad på problemen, säger Inka Silvennoinen på Livet är det bästa ruset r.f. leif pietilä

”Man kan tala om problemspelande när spelandet börjar ta för mycket utrymme i livet.”

Kolla dina attityder Det är också viktigt att föräldrarna ser över sina egna attityder.

– Om föräldrarna har en stark negativ uppfattning om digitala spel, kan det bli svårt att prata om spelandet med den unga. Därför uppmuntrar vi också föräldrarna att se över sina egna attityder. Då slipper familjerna många onödiga konflikter, säger Silvennoinen.

– Om den unga känner på sig att föräldrarna fördömer spelan-

det och att spelande är något förbjudet, dumt eller irriterande, kan det vara svårt att ta upp saken med föräldrarna till exempel om den unga råkar ut för problem i anslutning till spelandet.

– Det är viktigt att prata om spelandet i hemmen, helst i god tid innan det uppstår problem. Det kan till och med förhindra svårigheter.

Läs mer Mer information om unga och spelande finns i det nya materialpaketet Ungdomarna på spel, som har tagits fram av projektet Pelitaito vid Livet är det bästa ruset r.f. tillsammans med experter från Institutet för hälsa och välfärd THL. Materialet är avsett för lärare och föräldrar. Det omfattar en webbsajt med information bland annat om unga som spelare, riskerna med spelandet och hjälp med spelproblem. På webbplatsen finns också en nedladdningsbar broschyr. Materialet och webbsajten finns också på svenska. Mer information: www.nuoretpelissa.fi, www.pelitaito.fi och www.thl.fi/pelihaitat.

Leif Pietilä

Skillnadsgatan 5

Rekomme nder från 10 år, ad men även lämp lig för en vuxen pub lik

Visa intresse För att upptäcka och förebygga eventuella problem i tid, är det viktigt att föräldrarna håller koll på den ungas spelande: hur mycket den unga spelar, vilka tider av dygnet och hurdana spel.

Det är också bra att föräldrarna kontrollerar åldersrekommendationerna på spelboxen och tittar på spelets innehåll. Men det viktigaste är att föräldrarna visar ett positivt intresse för barnets spelande. De skall inte lämna barnet ensamt med spelen utan aktivt delta själva.

– Vi uppmuntrar därför föräldrarna att spela tillsammans med barnen, att testa spelen själva och visa intresse för deras spelande, förklarar Silvennoinen.

Den Lilla Skillnaden

4318 7001 2345 6789 MEDL EM MA R I A

12 Hem & skola

GLADA BARN

glada föräldrar & glada lärare