Hem & skola

&

He m s k ola

Temanummer 2011 • Årgång 38 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf

Visa att du tycker skolan är viktig ■■

”Mamma är mest nervös” ■■

Barn behöver förebilder i trafiken ■■

Skolstarten – en rolig tid ■■

”Prata mycket med ditt barn” ■■

Skolstarten kan ge fysiska symptom ■■

t em a: Börja skolan

2

Hem & skola ■■LEDAREN

■■kolumnen

Välment och positivt

”Ett nej är en vägg – inte en dörr”

■■Det här numret av tidningen Hem &­ skola är riktat till föräldrar med barn som börjat i ettan. På många sätt är det en ny början. Även om förskolan jämnat vägen inför skolstarten så ändras en hel del. I dagis och förskola träffar man morgon och eftermiddag de vuxna som tagit hand om barnet under dagen, men när barnet börjar skolan träffar man läraren betydligt mer sällan. Nu kommer också nya plikter som läxläsning. Tidigare fanns det kanske möjlighet till hemmadagar eller sovmornar då barnet är trött och ilsket, men det är slut på denna lyx i och med att läroplikten tar vid.

Att börja ettan är en ny start både för barnen och deras föräldrar. Skapa nya vanor tillsammans med barnet under läxläsningen. Ifall en gemensam middag inte hört till rutinerna kan ni försöka smyga in en sådan några kvällar i veckan.

Att gå och lägga sig i tid är ibland en underskattad vana som är livsviktig för både inlärning och fysisk hälsa.

Om ni nu kommit igång med att ändra rutiner så är det ännu en sak som går att ändra. Den stavas inställning.

När läraren tar kontakt så är det med

■■Tvinga dina barn att plugga så att de blir bäst i skolan – och låt dem aldrig spela dataspel eller se på TV. Låt dem inte heller övernatta hos kompisar, riv sönder deras morsdagskort om det är slarvigt gjort …

Den kinesisk-amerikanska författaren Amy Chua har verkligen fått fart på känslorna i västvärlden, den värld hon betraktar som mjäkig, full av losers. Nej, skall det bli något så får man ta till kinesisk barnuppfostran, som inte tål svaghet.

– Varför tror ni Asien går framåt i dag, jämfört med västländerna, undrar tigermamman Chua.

Också jag blev ordentligt provocerad – och ledsen och förbannad å hennes två döttrars vägnar, som till exempel tvingats sitta timtal vid pianot och inte ens fått gå på toaletten förrän de kunde sin läxa.

Visst finns det exempel på att föräldrar drillar sina barn också hos oss. Många lärare vittnar om att så kallade framgångsrika föräldrar vill att man redan i lågstadiet skall kräva ordentligt av barnen och ge dem läxor som känns.

Mikael Nybacka

■■Människor med gott självförtroende tenderar att tolka andra människors närmanden som välmenta och positiva. Är man säker på sig själv väntar man sig heller inte angrepp från andra.

Människor med dåligt självförtroende tenderar tyvärr att tolka andra människors utsagor och handlingar som kritik mot det egna jaget, även om just dessa människor skulle vara i behov av positiva signaler. I en värld där god kommunikation är lösningen på de flesta problem är det bra att vara medveten om hur man själv intuitivt reagerar på andra och hur olika andra människor kan reagerar på ens eget budskap.

Alla föräldrar önskar sina barn glada uppbyggande erfarenheter och ett gott självförtroende. Dessa två hänger faktiskt ihop. Ett bra exempel som vi som föräldrar kan ge våra barn är att kommunicera med läraren och andra föräldrar öppet och fördomsfritt. Barnets omgivning känns tryggare och mindre fientlig om den omges av vuxna som förhåller sig positiva till varandra. Dessutom tar barnen modell av sina föräldrar. Livet är betydligt trevligare för barn, föräldrar och lärare om man inte ser elakheter där de inte finns.

”Livet är betydligt trevligare för barn, föräldrar och lärare om man inte ser elakheter där de inte finns.” stor sannolikt välment. Om ett annat barn på skolvägen betett sig konstigt och visat miner så kan det bero

Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.

Ansvarig utgivare: Corinna Tammenmaa, förbundsordförande.

Redaktör: Tua Ranninen, tfn 040-7260 264.

Layout: Pia Ahlberg.

Pärmbild: Mikael Nybacka.

Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola.

Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.

av att det inte förmår att ta kontakt på ett lämpligare sätt, men ändå helst av allt vill vara med och leka. Att först och främst tolka andras gester som positiva är inte samma som att vara blåögd, det är en överlevnadsmekanism i en komplicerad värld där god kommunikation är en framgångsfaktor.

Det bästa med en positiv inställning är att man kan skaffa den själv och man kan ge den vidare till sina barn med lite medvetet arbete.

Corinna Tammenmaa förbundsordförande

■■I dagens skola försöker man allt mera se de individuella skillnaderna och hjälpa de enskilda barnen med vad just de behöver. Åtminstone i teorin. I praktiken finns det ofta alltför många ungar som behöver lärarens uppmärksamhet samtidigt.

Som föräldrar kan vi lyssna på våra barn, se vad de behöver. Vi känner dem bäst. Två syskon kan vara väldigt olika och att veta var man skall släppa efter på linan, var dra åt, är just precis det svåraste som finns.

Jag tror det är viktigt att våga ta föräldrarollen på allvar och att vara tydlig. Det hind­ rar en inte att vara lyhörd och mänsklig och respektera sitt barn. Men som Wittgenstein lär ha sagt: Ett nej skall vara som en vägg, inte som en dörr!

Det är klara besked och klarar man av det har man vunnit mycket. Då behöver barnet inte varje gång pröva om det där nejet.

Jag tror att man skall våga lita på sin intui­tion och inte snegla på trender. Det är bra att kunna diskutera fostran med andra föräldrar, ibland får man aha-upplevelser, saker kan göras på många olika sätt. Men man får lov att återvända till sin egen utgångspunk och göra det bästa man kan.

Men att som Amy Chua förolämpa sina barn – kalla dem lata, feta och odugliga – i syfte att få dem att bättra sig, är vidrigt.

Barn som möter kärlek lär sig älska, barn som möter respekt lär sig respektera. Och just det är något som världen behöver, oberoende av världsdel. tua ranninen

Tryckeri: KSF Media, Vanda 2011.

Upplaga: 37 000.

Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönn­qvist Kb, Sandbacka­ vägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553. E-post: lisbet.lonnqvist@ kolumbus.fi Annonspris: 1,50 e/spmm.

Corinna tammenmaa ordförande

Micaela Romantschukpietilä verksamhetsledare

maarit westerén informatör

Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Hel­singfors. Tfn: 09 565 7770, fax: 09 565 777 74.

E-post: hemochskola@hemochskola.fi.

Tua Ranninen redaktör

Hem & skola

3

■■intervju

■■Föräldrarnas röst

■■Det bästa du kan ge ditt barn är tid, säger Micaela Romantschuk , verksamhetsledare på Förbundet Hem och Skola. mikael nybacka

Förbundet Hem och Skola har drygt 40 år på nacken och har omkring 230 medlemsföreningar.

Förbundet ger ut en hel del material som är gratis för medlemsföreningar och kan beställas från kansliet. Det finns lättlästa fold­ rar som tar upp aktuella ämnen för föräldrar och barn, till exempel Skoldags, som handlar om hur du som förälder kan stödja ditt barns skolgång, en annan heter Läxor och inlärning. En folder handlar om tvåspråkiga familjer och en heter Lust att läsa. Det senaste tillskottet heter Matematik i familjen.

Tidningen Hem & skola, som förbunder ger ut, utkommer fyra gånger per år. Läraren delar ut tidningen i klassen. Nästa nummer kommer i början av oktober.

Den tidning du just nu läser är ett specialnummer som riktar sig till ettornas föräldrar.

På kansliet i Helsingfors arbetar förutom Micaela också informatören Maarit Westerén, ekonomen Katarina Michelsson och kansli­ sekreteraren Tove Lindqvist.

På www.hemochskola.fi finns en hel del material. På skolbarn.fi kan föräldrar diskutera anonymt.

”Visa att du tycker skolan är viktig” Vad du som förälder signalerar om skolan har en stor betydelse för hur barnet förhåller sig till den. För att ditt barn skall få en så bra skolstart som möjligt är det viktigt att du har en positiv och öppen attityd.

Micaela Romantschuk, verksamhetsledare på Förbundet Hem och Skola, är själv klasslärare i grunden och mamma till tre barn. Hon uppmanar föräldrarna att uppmuntra sina barn och signalera att det skall bli kul att börja skolan.

– Stöd barnets iver i det nya liv

GNURF

som skolan innebär. Om man får barnet att tycka om att gå i skolan så länge som möjligt är mycket vunnet. Förutsättningarna blir mycket bättre om man talar om skolan på ett positivt sätt, säger hon.

Det är också viktigt att du stöder och följer med skolgången och hjälper barnet med läxorna.

– Det betyder att du finns till hands och ger barnet mycket tid.

Då uppstår diskussioner spontant och du får veta en hel del om vad som är på gång. Om du börjar tenta barnet får du bara enstaviga svar, säger Romantschuk.

Hon påminner om att föräldrar

till barn i förs­ta klass har lagstadgad rätt att gå ned i arbetstid.

– Om du har råd är det värdefullt att ta den tillvara den här möjligheten.

Hon säger att det också är guld värt att lära känna de andra föräldrarna och barnen i klassen.

– Skolan ordnar ju föräldramöten, men man kan utöver dem ordna egna föräldraraträffar. När man känner fler familjer inser man att ens egen verklighet inte motsvarar den i andra familjer. Folk har olika värderingar, erfarenheter och bekymmer, men man utgår alltid från att man själv är norm. Det är intressant och vik-

tigt att diskutera fostran och höra vad andra tänker: När är det läggdags? Hur är det med lördagsgodis? Veckopengens storlek? Vad betyder ”alla andra”? Det finns mycket fundera på tillsammans.

Flera kan dela ansvaret Micaela Romantschuk säger att man inte skall vänta sig att allt serveras färdigt – man kan gärna ta initiativ själv också.

– Klassföräldrarna kan gärna vara flera än två. Då blir det flera som delar på ansvaret. Även om det i första hand är skolan som skall ta initiativ till samarbete med hemmet är det

”Det är intressant och viktigt att diskutera fostran och höra vad andra tänker.”

ingenting som hindrar att man själv försöker få till stånd en öppen och bra kommunikation med läraren och uppmuntrar läraren att ta kontakt också när allt är bra och positivt.

– Det är viktigt att berömma varandra och ta vara på allt som är bra. Man skall inte ringa upp bara när något tråkigt har hänt.

Hon säger att ju mer möten det finns mellan lärare och föräldrar, desto större blir tilliten.

– Och ju mer tillit det finns, des­ to mindre mobbning och större skolframgång bli det – det finns forskning som påvisar det. Det är relationerna som avgör hur bra eleverna mår och hur de lär sig. De yttre omständigheterna, stor eller liten skola, ny eller nedsliten, spelar ingen större roll.

Micaela Romantschuk hoppas att många nya ettors föräldrar går med i den egna Hem och Skola-föreningens styrelse.

– Det finns mycket man kan göra för att skapa ett gott förtroendekapital mellan hemmen och skolan. Roligt kan det också vara!

Tua Ranninen

4

Hem & skola

”Mamma är mest nervös” – Visst känns det som ett stort hopp, säger Maria Olin och tittar på sin blivande skolelev som hejdlöst cyklar omkring på en skateramp.

– Jag tycker egentligen inte att han blir så extra stor men han tar ett steg in i en stor värld där han utsätts för en större mängd intryck.

Det praktiska med skolan är att förskolan, som Zacharias har gått i, finns på samma gård.

– Kvarteret är bekant för honom och det känns tryggt. Dessutom blir det i år tre små ettor med 16– 17 elever i varje klass.

Det som däremot gör henne

nervös är att vuxennärvaron radikalt kommer att minska i och med att Zacharias börjar i ettan.

Sonens förskolevardag har varit fylld av fem vuxna, nu kommer de vuxna i klassen att bestå av en lärare och en assistent.

För snälla flickor?

– Jag är en person som funderar jättemycket på allt, erkänner Maria Olin.

Hon oroar sig över att det finländska skolsystemet bäst lämpar sig för snälla skolflickor. Hon är rädd att alla barn mer eller mindre stöps i samma form och att barnet som individ inte beaktas.

– Jag vet att jag har förutfattade meningar och skäms lite över det, men jag har ingen snäll flicka utan en mycket livlig pojke med fantastisk fantasi.

– Och det är något jag tycker om hos mitt barn, tillägger hon.

Samtidigt är hon tacksam för att hennes barn får ta del av ett skolsystem som många i världen beundrar.

– Hans farmor och farfar i Marocko kan inte läsa eller skriva.

Så visst håller jag på att spricka av lycka då jag tänker på att mina barn är födda i ett land där alla förutsättningar för en lysande framtid finns.

Då Zacharias gick i förskola började han halv nio på morgonen.

Nu börjar han skoldagar 9.20 vilket betyder förändrade tider för familjen.

Efter skoldagen ska han vara i eftis, en möjlighet som också finns på morgonen.

– Men just nu känns det inte som ett alternativ, jag hoppas kunna flexa med min arbetstid.

Stort ansvar I familjen Olin är det Maria som ensam bär ansvaret. Hon och barnens pappa separerade för fem år sedan.

– Med tanke på skolgången be-

kymrar jag mig inte. Deras pappa har inte funnits i deras vardag tidigare heller så det är inte något nytt. Jag är ensam med det här också.

Däremot försvinner inte känslan att hon ofta saknar en till vuxen i sitt och barnens liv, speciellt i besvärliga stunder.

En vacker och solig kväll som denna känns de besvärliga stunderna väldigt avlägsna.

Zacharias och hans lillebror cyklar fram och tillbaka, upp och ner för rampen och gör med jämna mellanrum en avstickare till mamma för att visa henne något eller krama henne en stund.

Hem & skola

5

■■intervju

Ida, Lilja, Benjamin, Linus, My och Casimir. Med lite hjälp av mamma räknar Zacharias Olin upp namnen på några barn som ska börja i samma klass som han. Barn som han har lekt med i förskolan och som han känner bra.

■■Maria Olin är glad över Zacharias livliga fantasi och hoppas att den inte blir kuvad.

Maria Thölix

”Det blir svårt att vara tyst” Redan första veckan i maj bekantade han sig med skolan han ska börja i.

Medan mammorna och papporna måste sitta stilla i en timme och lyssna på rektorn, fick barnen provsitta pulpeterna i klassrummet som de stora skolbarnen.

– Vi fick en lapp som vi skulle vika. Och så skulle alla skriva sitt namn på den.

Zacharias kan skriva sitt namn fast det är långt och lite krångligt och man säger ”k” fast man skriver ”ch”, förklarar han.

– Z-A-C-H-A-R-I-A-S. Jag skriver mitt namn som Topelius. Det har mamma sagt att jag ska säga till vuxna.

Gillar siffran sju

”Han tar ett steg in i en stor värld där han utsätts för en större mängd intryck.”

– Det känns tröstande att prata med bekanta som har lite äldre barn, då de berättar att det finns många duktiga lärare.

Under informationsmötet poängterades svenskan och föräldrarna uppmanades se till att barnen får en tillräckligt stor dos svenska.

– Tongångarna var hårda – vilket är bra, säger Maria Olin.

Trots att Zacharias talar arabiska med pappa, finska med mormor och förstår både franska och engelska är hon inte ett dugg orolig för sonens svenskkunskaper.

– Jag vet att han har en stark svenska och ett stort ordförråd.

Vi läser mycket och ser ganska lite på tv.

Cool gosse – Jag tror att jag är mera nervös än Zacharias, han verkar vara ganska cool, säger Maria Olin inför skolstarten.

Det är inte svårt tro där han sorglöst cyklar omkring med lillbrorsan i släptåg.

Både mor och son är förberedda på att mamma kommer att gråta under den första skoldagen.

– När det sker beror på i vilket skede föräldrarna måste lämna barnen, om det blir på gården eller i klassen eller om man får hänga där hela dagen, säger Maria.

Zacharias tror det känns bra för mamma då han börjar skolan: – För att jag har blivit en stor pojke.

Maria Thölix

Brandman. Det ska Zacharias bli då han blir stor. Han vill hjälpa andra och göra andra glada. Men först måste han gå i skola och lära sig läsa och skriva ännu bättre.

– I skolan lär man sig också matematik. Min favoritsiffra är sju.

Mycket annat nytt får skolele­ ver lära sig, men exakt vad vet han ännu inte.

Zacharias bekymras inte av skolstarten. Men en sak grämer honom. Det kan nog bli svårt att sitta tyst.

Varför det?

– Jag kan inte hålla tyst. Jag håller bara på och pratar och pratar.

Däremot vet han redan vad rast betyder och att det är något att se fram emot. Då ska han leka med Linus. Zacharias hoppas att de ska få sitta bredvid varandra. Månntro det ordnar sig?

– Han är en jättekiva kompis som har gått i samma dagis som jag och i samma förskola.

– Och hans lillasyster är min kompis, hojtar lillebror Elias.

5-åriga Elias är mer begeistrad av skolstarten än skoleleven själv.

Han ser med beundran upp till storebror, det är så tufft att ha en brorsa som går i skolan.

Maria Thölix

”I skolan lär man sig också matematik.

Min favoritsiffra är sju.”

■■Det blir svårast att sitta still, tror Zacharias. Maria Thölix

6

Hem & skola

■■intervju

■■Lägg inte alltför stort ansvar på barnen i trafiken. mikael nybacka

Barn behöver förebilder i trafiken – Var en bra och trovärdig förebild, uppdatera dina kunskaper om trafikregler och lägg inte alltför stort ansvar på barnen. Barn är barn, och även om de kan verka kapabla att ta ansvar i trafiken kan de helt plötsligt förvandlas till Stålmannen eller glömma allt omkring sig för en rolig vattenpöl.

Det är Janne Smeds råd till föräldrarna till nyblivna skolelever.

Han jobbar som trafikinstruktör vid Nykterhetsförbundet Hälsa & Trafik, och ägnar sig mycket åt trafikupplysning i skolor.

– Att gå igenom skolvägen tillsammans med barnet före skolstart borde alla göra, säger Smeds.

Då ska man se på vägen med barnets ögon, och uppmärksamma eventuella faromoment.

Men han betonar att man alltid måste tänka på att barn uppfattar trafiken annorlunda än en vuxen. Även om man går skolvägen tillsammans kan den upplevas på ett

Det stora ansvaret i trafiken ligger på oss vuxna, alla vuxna.

Har man inte tid och möjlighet att följa barnet till skolan varje morgon föreslår Janne Smeds att man gör upp ett schema med andra föräldrar och turas om. En förstaklassist är helt enkelt för liten att röra sig ensam i trafiken.

Farligt också på landsbygden

■■Gå igenom skolvägen tillsammans före skolstarten, råder trafik­ instruktören Janne Smeds. Anne Sjökvist annat sätt när barnet går ensam.

– Till exempel är barns synfält betydligt smalare än hos en vuxen, de har svårt att höra varifrån ljud kommer, de kan inte bedöma hastighet och avstånd och framför allt är de spontana och impul-

siva. Deras fokus kan snabbt skifta.

Hur mycket man än förbereder barnet kan ett djur, en lek eller vad som helst annat göra att barnet glömmer tid och rum. Och så ska det vara, barn ska få vara barn.

– Och det är absolut inte tryggare på landsbygden där det är mind­ re trafik. Tvärtom hör glest befolkade orter till de farligaste ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det beror förmodligen på ovana att röra sig i trafik.

De gula västarna som de flesta förstaklassister numera får är bra tycker Smeds, men ibland kan de inge både barn och föräldrar en falsk övertro på att barnet är skyddat. Visserligen syns det bättre i trafiken, men barnet inuti västen är fortfarande spontant och impulsivt.

Samma sak är det med övergångsställena. I en del länder har de tagits bort helt och hållet för

att det händer så mycket olyckor på dem.

–Att cykla ensam i trafiken är ett barn egentligen inte kapabelt till förrän de är tolv år. Först då kan de bedöma avstånd och avläsa trafiken på ett tillräckligt sätt, säger Janne Smeds.

Men finns det cykelväg till skolan är situationen en annan. Ett absolut måste är ändå cykelhjälm, och det är bra att de flesta skolor numera har hjälmtvång.

Folkhälsan har ända sedan 1970-talet bedrivit trafikupplysning för barn. De ordnar trafikskolor och kartlägger sedan 2005 årligen skolvägen vid fyra–fem skolor i Svenskfinland i samarbete med polisyrkeshögskolan.

För föräldrar kan kartläggningarna vara mycket upplysande läsning. Barnen kanske inte alls följer de rutter man som förälder tror. Folkhälsans trafikinstruktör Patrik Lindholm säger att man därför borde följa barnet på skolvägen då och då under de första åren.

Anne Sjökvist

Hem & skola

7

■■reportage

En fadderelev ger trygghet Skolstarten blir tryggare när man har en fadder i femman.

Skolgården med alla stora elever blir mindre ruskig och man kan till och med få hjälp med läxläsningen.

Emilia Sandvik lyser upp när hon får se Jasmin Rosenqvist i femman.

– Min fadder, ropar hon glatt och vinkar.

Vid Strandnäs skola i Mariehamn är femmorna faddrar för ettorna. Eftersom antalet ettor inte alltid är exakt det samma som antalet femmor läggs pusslet på olika sätt varje år – till exempel kan tre faddrar ha två gemensamma fadderbarn.

– Vi börjar höstterminen med en gemensam timme där faddrarna och fadderbarnen får träffas och lära känna varandra. Då försöker de också göra något tillsammans, faddrarna kan till exempel läsa sagor för sina fadderbarn eller pussla med dem, säger klassläraren Desirée Eriksson.

De gemensamma träffarna fortsätter sedan under skolåret, ungefär en gång i månaden. Faddrarna kan också hålla ett extra öga på sina ettor under rasterna och hjälpa dem att göra läxor.

– Mitt fadderbarn har fått åka på min rygg, berättar en av pojkarna i femman.

Inte så skrämmande Desirée Eriksson ser flera fördelar med systemet.

– Ettorna blir tryggare när de känner äldre elever, de äldre ter sig inte längre lika ”farliga”, säger hon.

De äldre lär sig också att ta ansvar för de yngre. Det märks bland annat under skolans aktivitetsdag som kallas skollympics. Då indelas skolans elever i grupper och i varje grupp ingår elever från samtliga klasser från 1 till 9. Det är särskilt tillsagt att faddrarna ska hålla koll på sina fadderbarn i gruppen och ta extra väl hand om dem. Under dagen har man olika övningar där samarbete tränas.

Det kan till exempel handla om att stå i en ring och hålla varandra i händerna och samtidigt försöka få en hula-hularing att ”vandra” från elev till elev.

– När eleverna går i fyran ser de fram emot att få bli faddrar. Då får de känna sig stora, säger Desirée Eriksson.

På olika sätt Det ingår i systemet att alla elever är olika. En del ettor tyr sig gärna till sin fadder även utanför de regelbundna träffarna och en del faddrar är mer omhändertagande och kan leka med sina fadderbarn på rasterna medan andra inte är lika engagerade.

”Ettorna blir tryggare när de känner äldre elever.”

– Jag har hört ettor säga att de slog sig på rasten och att de gick till sin fadder som tröstade, säger Desirée Eriksson som ett tecken på att systemet fungerar som man vill att det ska göra.

När femmorna blir sexor börjar

de i en annan skolbyggnad. Kontakterna mellan faddrar och fadderbarn blir därmed glesare. Men då har ettorna redan blivit tvåor och är vana skolelever.

Helena Forsgård

■■Faddrar gör livet lättare. Jasmin Rosenqvist håller ett vakande öga över sitt fadderbarn Emilia Sand­ vik. Helena Forsgård

8

Hem & skola

Hem & skola

9

■■intervju

Första skoldagen ett minne för livet Skolstarten är en viktig dag och alla minns den på lite olika sätt. För en del är skolan en rätt främmande plats man besökt tillsammans med sin förskolegrupp ett par gånger, för andra är den hemvan.

För elever som början på den sammanslagna ettan och tvåan i Per-

nå kyrkoby skola sker skolstarten i en välkänd byggnad. Förskolegruppen besöker nämligen den sammanslagna ettan och tvåan varannan vecka. De som förra läsåret gick på ettan är nu tvåor och får nu nya klasskamrater.

– Litet spännande var det nog att börja skolan berättar Christel Still.

– Det ringde in direkt när vi kom och vi gick in och fick våra namnlappar som läraren hade gjort.

Dem skulle vi ha på pulpeten, säger Christel.

Vid skolstarten kände hon alla ettor, medan de som gick på tvåan verkade litet främmande trots att förskolan besökt skolan så många gånger.

– Det var nog ganska svårt att skriva, minns Christel.

Om man är riktigt nervös inför skolstarten kan det vara klokt att ta sin mamma med in i klassen.

– Det var nog flera som var gans­ ka nervösa senaste höst och vi hade några mammor med men de var bara en stund här inne. Elever­ na är redan vana skolelever när

■■Lite nervöst först, tyckte Chris­ tel Still om att börja i ettan. de börjar och de kan huset, platsen och vännerna. Dessutom har många äldre syskon här, berättar Rina Tuominen, klasslärare för klasserna 1–2.

Marit Björkbacka, text Mikael Nybacka,foto

Skolstarten – en rolig tid När man börjar på ettan står man inför flera stora utmaningar. Allra bäst är det om man övat inför skolstarten.

Rina Tuominen är klasslärare för den blandade etta och tvåan i Pernå kyrkoby skola. För henne är det uppenbart att det krävs övning för att klara av de krav som skollivet ställer på barnet.

– Hur man fungerar i skolan och att sitta still är den största utmaningen för ettorna. Vi brukar ibland ta springpauser för att ettorna skall kunna röra sig litet och släppa ut myrorna ur kroppen, säger hon.

Det första skolåret börjar med ämnen som läsning, skrivning och matematik. Dessutom får eleverna pyssla, ägna sig åt bildkonst, lära sig miljö och natur, samt musicera. Ämnen som utmanar eleverna är främst modersmål och matematik.

Lär sig mycket i förskolan De flesta förskolebarnen känner igen bokstäver och klarar av att skriva sitt eget namn. Det är färdigheter som är bra att kunna när skolan börjar, men inget krav.

Att vara lärare för en etta innebär mycket ansvar.

Det första läsåret är ett viktigt år och har sina utmaningar. En av dem är att få en balans mellan regler och nöje. Det får inte bli för tungt för eleverna, samtidigt som skolan inte får bli en lekskola.

■■Första skoldagen var en spän­ nande dag, tycker Axel Henriks­ son, Sara Ekman, Axel Ahoranta och Lina Ahlberg.

”Vi brukar ibland ta springpauser för att ettorna skall kunna röra sig litet och släppa ut myrorna ur kroppen.”

– Eleverna måste lära sig att de måste göra sina uppgifter och läxor fastän de inte är så intresserade. Väskorna skall packas varje dag och de skall skriva upp vad de skall göra hemma. Ansvarstagande är viktigt och börjar redan på ettan.

Skolstarten innebär ett stort steg från förskolan och är en ansvarsfull, men också rolig tid för barnet.

– Om en elev inte gått i dagis eller i förskolan märks det främst i elevens sociala förmåga.

Han eller hon är kanske litet blygare och inte så van att hävda sin plats i en större grupp. Men elever­na lär sig ganska snabbt spelreglerna och anpassar sig till livet i klassen.

De nya skoleleverna bör inför skolstarten klara av att själva knyta sina skosnören, skala potatis och äta med gaffel och kniv. Det handlar om rätt så självklara saker, men om en nybliven elev inte klarar av det blir han eller hon alltid efter. Samtidigt betyder det mera jobb för läraren.

– Jag förväntar mig också ett gott uppförande, säger Tuominen.

Marit Björkbacka

■■Rina Tuominen förväntar sig ett gott uppförande av nya ettor. Hon är klasslärare för den sammanslagna ettan och tvåan i Pernå kyrkoby skola.

10 Hem & skola ■■intervju

”Prata mycket med ditt barn” Att tala med sitt barn är guld värt. Då vet föräldrarna hur barnet mår.

Varje höst brukar man välja ett par klassföräldrar i varje klass som har en viktig funktion. De blir den sammanbindande länken mellan skolan och de övriga föräldrarna.

– Språket har flera olika funktioner i skolan, säger professor Gunilla Holm, vid Helsingfors universitet.

Då läraren för första gången kommer i kontakt med sina ettor är den sociala funktionen viktig. Ett diskuterande barn, som uttrycker sina tankar lätt, anses mer kunnigt än ett barn som kanske sitter inne med kunskap men som inte kan uttrycka den i tal.

– Med klasskompisarna handlar språket om att umgås, lösa tvister och lära sig av varandra.

Ju bättre ett barn kan uttrycka sig, desto lättare har det att komma överens med andra och till exempel lösa tvister verbalt, i stället för att fly undan situationen eller börja slåss, säger Holm.

Förbundet Hem och Skola har satsat mycket på att utbilda nya föräldrar i klassföräldraskapets ädla konst. Det finns en hel del skriftligt material som hjälper klassföräldrarna att hitta sin position i det nya sammanhanget. Dessutom ordnas med jämna mellanrum lokala träffar för klassföräld­ rarna.

Det är de lokala föreningarna som skall se till att det finns klassföräldrar i skolan. Hur de sköter sin uppgift varierar väldigt mycket från skola till skola. Helst skall någon styrelsemedlem i skolans föräldraförening gå in i de olika klasserna i samband med det förs­ta gemensamma klassmötet och berätta om Hem- och Skolaverksamheten och varför det är så viktigt med aktiva föräldrar.

Under mötet väljer föräldrarna sedan vem som skall representera dem – det är inte lärarens sak att göra det.

Många betydelser – Språket har också en emotionell funktion. Föräldrar som pratar mycket med sina barn vet bättre hur det mår, och kan agera om barnet har problem med kompisarna eller lärarna i skolan.

Föräldrar kan förbereda sitt barn på skolan också med tanke på den verbala förmågan.

– Det är bra om föräldern använder sig av lite svårare ord och helt enkelt diskuterar mycket med barnen. Efterlys detaljer i samtalet och be barnet att motivera åsikter om skeenden i samhället.

Dela på ansvaret

Tala med vuxna Föräldern kan ställa följdfrågor så att barnet lär sej nyansera, sammanfatta och argumentera: ’Kan du förklara varför du tycker så? Kan man tycka eller kan det vara annorlunda? Vad leder det till?’

Ifall du läser en bok med barnet kan du till exempel gå utöver själva berättelsen i boken och diskutera själva boken och författaren.

Föräldrarna kan också vänja banret vid att tala med vuxna, så det blir lättare att våga svara läraren på timmarna.

– Låt barnet följa med då du själv har att göra med utomstående vuxna. Låt barnet själv ha att göra med andra vuxna genom till exempel hobbyer som musik, språk och sport, tipsar Gunilla Holm.

Självständigt tänkande Vad gäller läxorna kan föräldrar främja självständigt tänkande hos barnet.

– Om föräldern är stressad går det lätt så att man själv säger svaret eller hur uppgiften skall lösas. Men på sikt är det bättre att ge frågor som hjälper barnet att

Klass­ föräldrarna är viktiga

■■Prata mycket i vardagen så växer ordförrådet. Mikael Nybacka

”Det är bra om föräldern använder sig av lite svårare ord och helt enkelt diskuterar mycket med barnen. Efterlys detaljer i samtalet och be barnet att motivera.”

själv komma till ett svar. Vad tror du själv? Kan man göra det på ett annorlunda sätt? Kan du försöka gå via x i stället för via y? Då främjar man barnets kritiska tänkande, säger Holm.

Bind samman världar – Som förälder kan du i många olika situationer på fritiden koppla till skolan. Om du läser något i en bok eller tidning, om ni promenerar och ser flyttfåglar kan du koppla det till skolan. Bind samman den yttre världen med skolan, säger Holm.

Föräldrar måste vara klara av

att prata om barnets interssen, även om man själv inte är så intressedrad av samma saker.

– Den stora utmaningen för alla föräldrar är ju att vara lyhörda för barnet i de fall det inte beter sig som man själv skulle göra och inse att det är en egen, helt annan person än föräldern. Om barnet är intresserat av till exempel hästar och du inte är det, kan du försöka göra det mer intressant för dej och samtidigt utveckla barnets tankeförmåga. Tänk bara, hästraser handlar ju om genetik och arvsanlag.

Nina Winquist

Vanligen väljs en ”mamma ” och en ”pappa”, men det är fritt fram att välja flera stycken som kan dela på ansvaret. De som väljs skall inte behöva dra hela lasset, utan kan delegera uppgifter åt andra.

Alla kan hjälpa till med något.

– Fundera ut i förväg om du kan tänka dig att bli klassförälder. Det lönar sig att satsa ett eller några år på den här verksamheten. Man får bättre insikt i vad skolan som helhet handlar om, får naturliga kontakter till skolans personal och klassens övriga föräldrar.

Den som vill vara aktiv kan göra mycket för eleverna, föräldrarna och trivseln i skolan, säger förbundets verksamhetsledare Micaela Romantschuk.

Hon har inte hört om någon som skulle ha ångrat att den gått med.

Inte bara pengar Förutom diskussioner kan föräldrarna också ordna gemensamma aktiviteter i klassen. Man kan ha en sportdag, fest med ett tema, eller en biokväll.

– Allt behöver inte handla om att samla in pengar åt skolan. Lika viktigt är att skapa en god gemenskap i klassen, säger Micaela Romantschuk.

Läs mera om klassföräldraskap på www.hemochskola.fi Tua Ranninen

Hem & skola

■■i korthet

”Ta en aktivare roll i skolgången” Den finlandssvenska analysen av de nationella resultaten i Pisa-undersökningen 2009 har publicerats. Analysen visar att det finns skillnader i resultaten mellan de finsk- och svenskspråkiga skolorna. Finlandssvenska föräldrar måste ta en aktivare roll i skolgången.

– Vi kan som finlandssvensk föräldraorganisation inte acceptera att skillnaden är så stor, säger förbundsordföranden Corinna Tammenmaa.

Det är viktigt vi föräldrar är medvetna om vår roll som ett stöd för barnets inlärning.

En orsak till att finlandssvenska barn släpar efter i Pisa är sämre inlärningsteknik, som sammanhänger med läskunskap. Läslusten väcks ofta hemma och därför uppmanar Tammenmaa alla finlandssvenska föräldrar att läsa för och med sitt barn. Hem och Skola har ett material riktat till föräldrar som heter Lust att läsa.

Motion på recept Allt fler ungdomar är överviktiga. I Uppsala län i Sverige har man kommit på ett sätt att motverka det. Skolsköterskan kan skriva ut ett recept på motion för skolelever, skriver Uppsala Nya Tidning.

Receptet kan variera från promenader till att utöva någon särskild sport. Särskilda friskvårdslotsar skall hjälpa eleverna att komma i gång med träningen och få de stillasittande eleverna att börja röra på sig.

Experimentet pågår i tre år.

Rika barn gympa bäst Barn som har många vänner och välsituerade föräldrar gillar enligt en färsk doktorsavhandling av Päivi Berg skolgymnastiken bäst. Enligt Begr lyckas de barn som på fritiden utövar idrott i föreningar bäst i skolgymnastiken. Ofta kostar det en hel del att vara med i föreningar.

Vännernas betydelse lyfts fram då grupperna delas i lag.

Fördelningen går ofta till så att läraren utser kaptener som sedan turvis väljer spelare till sina lag. För den som blir sist kan skammen vara stor.

Kaptenerna som väljer spelare undviker att välja mobbade elever. Enligt Berg syns liknande situationer i tv, när reality-tv-domare avgör vem som faller bort. I dem hör det till att göra sig rolig över dem som misslyckas. Om samma mönster går igen i skolgymnastiken kan skammen enligt Berg kännas ännu värre.

11

■■reportage

Så föddes EinStein Goda idéer förtjänar att spridas. Därför arrangerade Förbundet Hem och Skola en tävling bland sina medlemsföreningar förra hösten med målet att inspirera till kreativa lösningar som stärker samarbetet mellan hem och skola.

Förbundet fick in 60 bidrag från 53 skolor. Av de olika bidragen belönades åtta Hem och Skola-föreningar med ett stipendium på 1 000 euro var. Dessutom fick fyra föreningar ett hedersomnämnande och 500 euro.

En av de åtta pristagarna är Pernå kyrkoby skola där Hem och Skola-föreningen Hosper i samarbete med skolan har skapat fenomenet EinStein.

– Vi behövde vind i seglen och funderade vad vi skulle sälja samtidigt som vi ville uppmuntra till egen företagaranda. En pappa föreslog att vi skulle sälja ”steinar” och där startade det, säger Denise Lindh föreståndare för skolan och klasslärare.

Det är också på äkta östnyländs­ ka som namnet EinStein skall uttalas och man kan nog konstatera att den fyndiga namnidén gav projektet fart. Ganska snart fick de lokala tidningarna nys om historien och när projektet vann utmaningen översteg det nyhetströsklarna också i större tidningar.

I fjol föll snön så tidigt över Pernå att man bara hann plocka omkring 200 stenar. Skolan förvandlades till en verkstad och stenarna tvättades, sorterades och fick en egen liten låda att bo i.

Pernåskolan säljer stenar av fem olika sorter. Synni vill ha kärlek och beröring, Gromi är kraftigt byggd och rund. Gabi är randig, är vanlgig i trakten och tycker om att bada. I den medföljande EinSteinmanualen påpekas att det kan löna sig att klä på den en flytväst så den inte försvinner under simturen. Ketsa är sällsynt, den är mörk, nästan svart och livlig. Granit är tuffare än de andra.

– Barnens fantasi har gett stenarna liv och personligheter, berättar Denise Lindh.

– EinStein är det perfekta husdjuret som inte kräver så mycket

för att må bra, säger Sophie Sjödal som har en liten Synni-sten hemma.

Marit Björkbacka

■■Linnea Henriksson och Sophie Sjödahl har båda varit med om att tvätta och packa de olika stenarna i Pernå kyrkoby skolas stenverk­ stad. Mikael Nybacka

Nationell Hem och skola-dag firas Fredagen den 16 september firar vi den första nationella Hem och Skola-dagen. På finska lanseras dagen som Kodin ja Koulun päivä. Tanken är att under den här dagen uppmärksamma samarbetet mellan skolan och hemmen både med tanke på elevernas skolframgång och trivsel.

Hem och Skola-dagen kan firas på många olika sätt. Redan beprövade metoder eller helt nya giv är möjliga för att ge fredagen den 16 september en särskild prägel. Ett gott alternativ är att konkret välkomna föräldrarna till skolan i samband med skoldagen och ge dem möjlighet att bekanta sig med skolans verksamhet.

Det är Utbildningsstyrelsen, Suomen Vanhempainliitto och Förbundet Hem och Skola tillsammans som står bakom initiativet att fira en speciell dag för samarbetet med hemmen.

SPERES är ett finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum och en viktig kontakt för dig som har ett barn i behov av stöd.

För närmare information se www.speres.fi/Händelsekalender.

12 Hem & skola ■■intervju

Ät gott och sov mycket Ett av de stora problemen bland skoleleverna i dag är att de sover för lite. Det är också viktigt att familjen med ett skolbarn i huset ser över sina matvanor.

Förr kanske man inte behövde bekymra sig om morgonmålet, det tog dagis hand om. Men nu är det viktigt att barnen äter hemma på morgonen.

– Föräldrarna måste se till att barnet går och lägger sig i tid.

En sjuåring borde sova minst tio timmar per natt. Man måste också väcka dem i så god tid att de hinner få lite aptit, säger Carola Ray på Folkhälsan.

Ray, magister i livsmedelsvetenskaper, anser att morgonmålet är en bra start på skoldagen. Timmarna fram till skollunchen är många och långa.

– Här är föräldrarnas exempel viktigt. Barn gör ju inte som man säger utan som man själv gör.

Hellre mjölk än juice – Den perfekta morgonmålet består av gröt, mysli, mjölkprodukter och frukt, men alla orkar inte äta så mycket på morgonen. En smörgås vore bra och att ersätta juicen med mjölk. Fruktjuicerna lyfter blodsockret raskt, men får det sedan att snabbt dala. Dessutom fräter mycket juicedrickande på emaljen. Man borde hellre äta en frukt, säger Ray. Också mellanmålet är viktigt. Se till att det finns vettiga alternativ i kylskåpet så att inte hela ansvaret vilar på sjuåringen. Frukt, grönsaker och smörgås med mjölk eller kakao till, är bättre än glass eller godis.

– Det är bra att diskutera hur mellanmålet skall se ut och varför man skall äta vettigt. Är barnen ensamma eller hos någon kompis börjar de lätt koka knäck eller laga chokladbollar. Man kan i stället uppmuntra barnen att laga hälsosamma lättlagade mellanmål.

Tua Ranninen

”Här är föräldrarnas exempel viktigt. Barn gör ju inte som man säger utan som man själv gör.”

■■Agneta Backman, hälsovårdare vid Övernäs skola, hälsogranskar varje höst alla nyblivna ettor. Ronja Anderssons blodtryck visar sig vara alldeles utmärkt. Helena Forsgård

Skolstarten kan ge fysiska symptom Skolstarten är ett stort steg och de nyblivna ettorna reagerar på olika sätt. Huvudvärk, ont i magen och orolig sömn kan förekomma.

Agneta Backman är hälsovårdare vid Övernäs skola i Mariehamn och van vid att ta hand om nyblivna förstaklassare. Hon gör en hälsogranskning där hon väger och mäter elevrna och kontrollerar syn, hörsel och blodtryck.

Helst ska en förälder vara med.

Hälsovårdaren vill gärna veta mer om det allmänna hälsotillståndet och det är inte alltid säkert att en sjuåring kan berätta allt.

– Finns det allergier eller sjukdomar i familjen? Det är bra att ha kontroll på det för att eleven ska få en så trygg skoltid som möjligt, säger Agneta Backman.

Synfel?

Förstaklassarna reagerar olika på sin skolstart – för en del går det väldigt smidigt medan andra kan

”Det är bra om föräldrarna är alerta och noterar hur deras barn mår. Ställ gärna konkreta frågor. ”

ren. Det gäller också om barnet ofta sover dåligt.

– Ständig huvudvärk kan exempelvis bero på synfel. I skolan måste man anstränga ögonen på ett annat sätt än man gjort tidigare och då kan det hända att ett eventuellt brytningsfel ger sig till känna.

Mat och sömn

få olika fysiska symptom.

– Det är bra om föräldrarna är alerta och noterar hur deras barn mår. Ställ gärna konkreta frågor.

Hur trivs du med din lärare? Har du några kompisar? Det är bättre än att fråga rent allmänt hur det är i skolan, säger Agneta Backman.

Huvudvärk eller ont i magen någon gång behöver inte ge upphov till vidare åtgärder, men om symtomen pågår under en längre tid bör man kontakta hälsovårda-

Tillräckligt med sömn, mat på regelbundna tider och tid för fri lek är A och O för nyblivna skolelever.

En förstaklassare ska sova 10–12 timmar per dygn. Ett morgonmål i lugn och ro rekommenderas, en sjuåring har svårt att skynda sig.

– Jag förstår att föräldrar kan ha det stressigt på morgnarna men det är bra om man kan tänka ur barnets perspektiv och försöka ge dem den tid de behöver, säger Agneta Backman.

Ett växande barn behöver mat på bestämda tider – men det är inte alltid säkert att eleven vill ha den mat som serveras i skolan.

– Våra lärare äter med eleverna och följer med deras matvanor. Om någon verkar äta dåligt brukar de kontakta mig och föräldrarna.

Det är också viktigt att barnen dricker tillräckligt. En aktiv sju­ åring som rasar runt varje rast behöver ett glas vatten då och då.

Någon schemalagd aktivitet per vecka är okej men inte för många.

Förstaklassarna behöver också tid för fria lekar med både fantasi och rörelse och det i sin tur medför en sak: Begränsa tv- och dator-användandet till högst någon timme per dag och låt inte barnet ha tv eller dator på sitt rum, säger Agneta Backman. Även om hälsogranskningen i skolan är lagstadgad finns det många kommuner som i brist på pengar och personal slarvar med den och inte låter barnen träffa en skolhälsovårdare varje år. En del hinner inte alls med ettorna.

Helena Forsgård

Hem & skola

13

■■intervju

■■För att du skall förstå ditt barns värld måste du behärska internet. Mikael Nybacka

”Alla måste kunna digitala medier” Det är vanskligt för föräldrar att resonera att de unga lever i en annan värld. Föräldrarna måste ha kunskap och beredskap att använda internet för att förstå barnens värld och för att kunna ge dem den kompetens de behöver i livet.

Vi genomgår en snabb samhällsförändring när det gäller de digitala medierna och i mitten av den finns barnen. Det här ställer stora krav på föräldrarna.

– Ju mer du vet, desto klokare beslut kan du göra, uppmanar Micke Gunnarsson.

Gunnarsson är en känd svensk samhällsentreprenör, bloggare och föreläsare om digitala medier. Han föreläste nyligen vid De ungas akademi i Helsingfors.

– Det är nya värderingar ute i samhället. I många sammanhang används internet som en svarsökare. Det leder till frågan om det i framtiden är viktigt om man kan eller inte kan en sak. Kanske det är viktigare att klara av att snabbt söka fram ett rätt svar när allt finns tillgängligt via internet. Det här är en självklarhet för barnen, men när jag själv gick i skolan kallades det för fusk.

”För tillfället används e-posten mest bland människor i åldern 45–64.”

■■Öka din it-kompetens så att du kan hjälpa ditt barn, råder Micke Gunnarsson, svensk föreläsare om digitala medier. Marit Björkbacka

Micke Gunnarsson oroar sig över de allt större generationsklyftorna i användningen av de digitala medierna. För många i dagens föräldrageneration är datorerna bara ett arbetsredskap som kan vara bra att ha till exempel för att kolla e-posten.

”Det var bättre förr” – Många tycker kanske att det var bättre förr och vägrar lära sig använda de digitala medierna, men jag säger att det är bättre att ha en teknik som man kan hantera. Vi föräldrar måste helt enkelt gilla läget!

Vi bör öka vår kompetens och samtidigt förstå funktionen eftersom samhällsutvecklingen inte kommer att ta ett steg tillbaka utan tvärtom snabbt kommer att fortsätta framåt.

– Vi skall föra in våra barn i morgondagens samhälle. Själv tänker jag på mina barn som små frön.

Jag ger dem kärlek, men bestämmer inte vad de skall bli, säger Gunnarsson och tillägger att vi kan skapa förutsättningar för våra barn att klara sig men får inte bestämma utan måste våga släppa taget!

Enligt undersökningen Unga svenskar på nätet har hälften av

barnen i fyraårsåldern redan varit ute på internet. Användningen av internet ökar med åldern och bland ungdomar i åldern 12–16 är 95 procent där varje dag.

E-post för medelålders – Barn mejlar inte varandra utan umgås direkt via sociala medier. För tillfället används e-posten mest bland människor i åldern 45–64.

Dagens unga måste kunna saker som kommunikation, nätverk och koncept för att hänga med den snabba utvecklingen.

– Föräldrarna har mycket lättare att engagera sig för saker som fotboll, medan de anser att datoranvändningen är negativ. Barnen ser det på ett annat sätt. De kommunicerar med andra, spelar spel och är interaktiva på många olika sätt.

Att hota med att ta bort tekniken eller med en ständig övervakning för att minska datoranvändningen hjälper inte.

– Det fiffigaste är att fixa förtroendet mellan barnet och föräldern innan barnet beger sig ut på nätet.

Marit Björkbacka

14 Hem & skola ■■intervju

■■Föräldrar skall inte planera en CV för sina barn, utan låta dem ha en avspänd fritid. mikael nybacka

Stressvarning för hobbyer En del barn upplever att de inte har någon fritid, eftersom deras hobbyer är alltför tävlings- och träningsinriktade. Andra igen har inte några fritidsaktiviteter alls.

Det visar enkäter som barnombudsmannens byrå har gjort.

– Finland har alltid klarat sig bra i Pisa-proven och vill inte halka ner på listan. Därför är inlärningsmålen i skolan ganska ambitiösa, säger Finlands barnombudsman Maria Kaisa Aula.

Samtidigt kan också barnens fritidsaktiviteter vara ganska prestationsinriktade.

– Vi har gjort undersökningar och frågat skoleleverna vilka positiva och negativa saker de upplever i sina liv. En liten del av barnen upplever att de helt enkelt har alldeles för lite fritid. När man sedan tittar på saken mer ingående, framgår det att de inte upplever sina fritidsaktiviteter som fritid, eftersom de är så prestationsinriktade, eller också ordnas det träningar så många gånger i veckan att barnen inte har tid att vara för annat, säger Aula.

– Ibland kan det kännas som om

■■Diskutera fritidsaktiviteterna med barnen, uppmanar Finlands barnombudsman Maria Kaisa Au­ la. leif Pietilä föräldrar ville börja bygga upp ett CV för barnen redan i lågstadiet.

Man försöker ordna så att barnen får alla möjliga nyttiga kunskaper och färdigheter som de sedan kan använda sig av i arbetslivet.

Utifrån barnombudsmannens enkäter kan man ändå inte sammanställa någon statistik för att uppskatta vilken andel av alla barn och unga i Finland problemet gäller, eller hur utbrett det är. Det handlar i varje fall om ett

rätt litet antal barn, säger Maria Kaisa Aula. Å andra sidan är detta ett tema som återkommer i svaren i de enkäter som hennes byrå gör, och därför anser hon att det är bra om frågan uppmärksammas.

– Min fingertoppskänsla är att det är en fråga som åtminstone borde diskuteras i större omfattning i huvudstadsregionen, där det finns ett stort utbud av alla möjliga fina, träningsinriktade aktiviteter, i vilka det är relativt lätt att till och med ta sig upp till nationell nivå. Här kan man i viss mening lätt gå till överdrifter, säger hon.

Och så finns naturligtvis en liten grupp barn med motsatta problem.

– En del barn önskar att de alls hade några hobbyer eller att hobbyerna inte skulle vara för dyra.

De här barnen kommer ofta från familjer där föräldrarna inte har möjlighet att bekosta aktiviteterna eller betraktar hobbyer som någon viktig sak.

Mer aktiviteter i skolorna En lösning till att skapa ett både regionalt och ekonomiskt mer

tillgängligt utbud av fritidsaktiviteter kunde vara att ordna dem i anslutning till skolorna.

– Skolorna borde ha mer eftermiddags- och klubbverksamhet.

Små och mellanstora kommuner skulle kunna ordna fritidsverksamhet av olika slag efter skoldagen i samarbete med medborgareller arbetarinstitutet, folkhögskolan, musikinstitutet eller olika organisationer.

Det kunde också vara en bra lösning med tanke på skoltransporterna. Om fritidsaktiviteterna ordnades direkt efter skoldagen, skulle dessutom fler barn som bor i glesbygden kunna delta.

– För dem är det ofta svårt att ta sig till kyrkbyn eller kommuncentret på nytt på kvällen, säger Aula.

Mera pyssel Här skulle också föräldrarnas varierande kunskaper och färdigheter komma väl till pass.

– Föräldrar kan leda klubbar av olika slag. Ur barnens perspektiv kan sådana klubbar vara alldeles lika bra som aktiviteter som leds av yrkesutbildat folk. Verksamheten behöver inte alltid vara så

hemskt märklig för att barnen ska uppleva den som meningsfull.

Aula ger föräldrar vars barn har många olika fritidsaktiviteter rådet att diskutera saken med sina barn vad som är rimligt och vad barnen själva vill.

– Det vore också bra om de som finansierar fritidsaktiviteter, alltså kommunerna och undervisnings- och kulturministeriet, i större omfattning finansierade aktiviteter som inte är så tävlingsinriktade, som är mer sysslande och pysslande.

Det gäller särskilt idrotten.

Unga i högstadiet som inte vill vara med i tävlings- och träningsinriktade idrottsaktiviteter faller lätt helt utanför motions- och idrottsverksamheten.

– Det finns inte tillräckligt med avspända gympakvällar, där man kan spela eller motionera tillsammans i en bra gemenskap, utan desto större ambitioner.

Tänker man på barnens trivsel i skolan i allmänhet, så kräver den främst att de vuxna är lyhörda för barnens önskemål. Det behöver nödvändigtvis inte heller bli särskilt dyrt, säger Aula.

Leif Pietilä

Hem & skola

â– â– kolumn

15

â– â– intervju

Till läraren

■■Tänkte att jag skulle sända dig ett brev sühär infÜr skolstarten. Det känns viktigt att etablera en kontakt med dig nu dü vi i vür familj skall sända vürt barn till skolan. FÜr oss blir det tredje güngen. Nu är det dags fÜr familjens minsting att inleda sin skolgüng.

Jag tror att jag känner som de flesta fÜräldrar när barnet bÜrjar skolan. Det viktigaste fÜr mig är att han ska fü vara en i gänget, trivas och ha det bra. Eller som nügon fÜrälder uttryckte det: Hela livets mening är att mitt barn har det bra. FÜrst pü andra plats kommer det där med att lära sig saker och ting, men jag tror att det fÜrsta hänger ihop med det andra. Trivs man sü lär man sig i regel ocksü bättre, eller hur? ■■Enligt en amerikansk undersÜkning sker endast 18,5 procent av inlärning i skolan, resten pü andra ställen i samhället. Och att vüra finländska barn lär sig, det behÜver vi inte tvivla pü.

Skolan i dag är sü mycket mer än att inhämta kunskap och det känns gott att veta att vür skola ocksü handlar om att stärka den sociala gemenskapen och jämlikheten, och att främja tolerans och fÜrstüelse fÜr andra människor och kulturer. Det behÜver vi mera än nügonsin.

Det ska det bli skoj att träffa de andra fÜräldrarna. Jag antar att jag kommer att hÜra till de lite äldre mammorna i klassen. Undrar om det kommer att ha nügon betydelse fÜr hur jag fÜrhüller mig till mitt barns skolgüng? Jag tror att vi fÜräldrar i olika üldrar har olika fÜrväntningar och olika erfarenheter som gÜr att vi al-

�Men en sak har vi alla gemensamt. Vi vill att det ska gü bra fÜr vüra barn. �

la har lite olika perspektiv pĂĽ skolan. Men en sak har vi alla gemensamt. Vi vill att det ska gĂĽ bra fĂśr vĂĽra barn.

Sü ge inte upp när det gäller oss fÜräldrar. Utgü frün att vi är intresserade av vüra barns skolgüng och att vi är büde villiga och fullt kapabla att ta ansvar fÜr vüra barn. Ibland kommer vi kanske att gÜra dig besviken, men du kommer inte vidare med fÜreställningen om den �hopplÜsa� fÜräldern. ■■Blir det problem nügon güng, vilket jag räknar med att det blir, vet jag att vi kommer lüngt om vi slür vüra kloka huvuden samman och diskuterar ihop oss. Det viktiga är att vi ser att det är problemet som är problem, inte mitt barn, inte heller du eller jag.

Se ocksü fÜräldragruppen som ditt stÜd och din närmaste samarbetspart. Tro inte pü pratet om att fÜräldrar i dag inte vill eller orkar samarbeta. Tro att alla människor har en inneboende kunskap till samverkan och säg det. Be om hjälp och var inte rädd fÜr att kontakta oss.

Ta hellre kontakt fÜr ofta en fÜr sällan. Och säg gärna att du tycker att vüra barn är fina, det mür vi fÜräldrar bra av.

Det ska bli roligt att lära känns dig, eleverna och mina medfÜräldrar. Jag ställer gärna upp som klassfÜrälder.

Med en vänlig hälsning

Johans mamma Micaela

■■I Haga skola i Vasa ordnar Hem och Skola-fÜreningen elevfest i maskeradstil en güng om üret.   Anne SjÜkvist

Skapar gemenskap – Om ni vill era barns bästa och jobba fÜr att trygga büde deras skolgüng och närmiljÜ sü rekommenderar jag verkligen att ni engagerar er i den lokala Hem och SkolafÜreningen.

Det hälsar Roland Bäck, engagerad ordfÜrande i fÜräldrafÜreningen i Haga skola i Vasa, fÜrstaklassarnas fÜräldrar.

Bäck har en dotter i fjärde klass och en i fÜrskolan. I fÜräldrafÜreningens styrelse har han suttit tre ür varav de tvü senaste som ordfÜrande. Under samma tid har han ocksü suttit i FÜrbundet Hem och Skolas styrelse. – Hem och Skola handlar om sü mycket mer än bara skolgüngen.

De flesta lever nufÜrtiden i urbaniserade samhällen där man inte nÜdvändigtvis har den trygghet i närmiljÜn som pü ett litet ställe där alla känner alla. En av Hem och Skola-fÜreningens viktigaste uppgifter är att skapa trygghet och välmüende.  Haga skolas fÜräldrafÜrening ordnar en müngsidig verksamhet fÜr att fü sü münga fÜräldrar som mÜjligt att delta och lära känna varandra. FÜreningen fick ocksü ett hedersomnämnande av FÜrbundet Hem och Skola i bÜrjan av april fÜr sin müngsidighet. – Vi har till exempel ordnat gemensamt vürjippo med den finska grannskolan. Bara det att fÜräldrarna efterüt känner igen varand­ ra och hälsar pü varandra i butiken och pü gatan är en trygghetsfaktor fÜr barn.

De flesta aktiviteterna riktar sig büde till fÜräldrar och barn, men

�Att ha Üppna diskussioner och fÜrsÜka fü med alla är den stora utmaningen fÜr skolan och fÜreningarna.�

Roland skulle gärna se att man ordnar kvällar där fÜräldrar och lärare träffas och diskuterar fritt.

Att träffas som vuxna och inte i rollerna som lärare och fÜräldrar skulle sänka trÜskeln att ta kontakt frün büda hüllen tror han. – Öppna diskussioner är väldigt viktiga, men de saknas ofta idag.

Elevernas familjer är inte alls är sü homogena som dü vi fÜräldrar själva gick i skolan. Det finns i dag till exempel olika slag av familjekonstellationer, och münga familjer har invandrarbakgrund. Att ha Üppna diskussioner och fÜrsÜka fü med alla är den verkligt sto-

ra utmaningen fĂśr skolan och fĂśreningarna.

Roland Bäck tror att fÜräldrafÜreningarnas betydelse kommer att Üka i takt med att skolornas resurser minskar. – Läraryrket är mer utmanande än fÜrut och fÜräldrafÜreningarna kan vara ett stÜd fÜr lärarna.

Han tycker att man borde hitta nya modeller fÜr ett fungerande Üppet samarbete. – Det finns hur mycket som helst att gÜra fÜr barnen och deras miljÜ. Det är bara fantasin och tidsbristen som sätter gränser.

Anne SjĂśkvist

!KTA DIG FyR iLGARNA

VESTA-LINNÉA! Text och regi: Tove Appelgren

Det rÜr pü sig hemma hos Vesta-LinnÊa; Freja borde lära sig att gü, Viktor skall resa utomlands, mamma ser ut som en trÜtt panda, Wendla bara pratar och pratar och Paul-Axel fÜrsÜker läsa sina läxor. Och Vesta-LinnÊa hon har huvudet fullt med tankar‌ vem är Alexandra, är hon en lütsaskompis eller nügot helt annat?

PÅ LILLKLOBB-SCEN 22.9.-19.11.2011 Klobbskogsvägen 9, 02630 Esbo, tfn 09 8620 8200 WWW UNGATEATERN l s BILJETTER `, gruppbiljetter till morgonfÜreställningar 8/9 `

16 Hem & skola ■■intervju

■■John Nordblad koordinerar Farfar i skolan-verksamheten i Österbotten. Eva Nordlund har i nio år varit klassmormor i Gerby skola i Vasa. Anne Sjökvist

Farfar och mormor behövs i skolan Projektet Farfar i skolan har varit en succé ända sedan starten. Runt om i Svenskfinland finns engagerade äldre som fungerar som hjälpande hand och lyssnande öra i skolornas vardag.

– I handarbete finns det alltid något jag kan hjälpa till med, men jag gör allt möjligt. I dag ska jag berätta om min resa till Israel för några veckor sedan.

Eva Nordlund har varit ”klassmommo” i Gerby skola i nio år, ända sedan projektet Farfar i skolan startade i Vasa 2002. En dag i veckan kommer hon till skolan och sin klass, som i år är en tvåa.

– Samma år jag blev pensionär blev jag också änka, och att komma hit till skolan en dag i veckan är härligt. Då vet jag vad jag gör den dagen.

Hon blev värvad av sitt barnbarn Malin som då gick på andra klass, men hur länge hon ska fortsätta vara ”klassmommo” vet hon inte.

– När de ringer då skolan börjar på hösten och vill ha mig tillbaka så kan jag inte låta bli. På det här sättet kan jag ännu bidra med något som känns meningsfullt.

John Nordblad, Folkhälsans samordnare för Farfar i skolan i Österbotten, inflikar att det ända till för några år sedan fanns en farbror född 1916 som varje vecka gick till skolan i Veikars från ål-

”Alla kan bidra med något och ofta med mer än man tror själv.”

derdomshemmet tvärs över vägen.

– Både han, lärarna och barnen tyckte det var jätteroligt. Över 100 skolor i Svenskfinland har i dag en eller flera ”farfäder” eller ”farmödrar” som regelbundet kommer dit som medfostrare, ett annat begrepp som används. Totalt är det drygt 200 äldre som på det här sättet förgyller skolbarnens, lärarnas och sin egen vardag. Men flera behövs.

– Jag önskar att pensionärsföreningarna skulle ta upp det här.

Där kunde man värva lämpliga personer. Många kanske tror att de inte ”duger”, att det är meningen att de ska vara något slags föreläsare, men så är det inte. Man hjälper till med det man kan, helt enkelt.

Något speciellt kriterium finns det inte för att bli medfostrare, förutom att man är intresserad förstås och tycker om att vara med barn.

– Och så måste personkemin

fungera. Man ska inte inkräkta på lärarens arbete. Här i Gerby brukar vi säga litet på skämt att enda kriteriet att fortsätta som farfar eller farmor är att man själv hittar hem från skolan efter skoldagen.

Vuxna behövs Tanken med farfar i skolan är att barnen får flera vuxna kring sig i skolan och kontakt med den äldre generationen. Det är inte en självklarhet för alla. De flesta medfostrare finns i de lägsta klasserna, ettorna och tvåorna, men speciellt i slöjd behövs det ofta hjälpande händer även i högre klasser.

De flesta medfostrarna kommer till skolan en dag i veckan, och vilken dag det är kommer de överens om med skolan. Hela verksamheten är skräddarsydd för att passa både medfostraren och klassen.

– Alla kan bidra med något och ofta med mer än man tror själv. ”Lönen” är skollunch och känslan av att känna sig behövd och uppskattad. Dessutom bjuder Folkhälsan på jullunch och vår­ avslutningsutfärd, och några föreläsningar och övriga träffar.

Folkhälsan har koordinerare i Nyland, Åboland och Österbotten, och deras uppgift är att ordna träffar, inspirationsdagar, fortbildning och i övrigt samordna verksamheten.

John Nordblad tog initiativ till Farfar i skolan i Gerby skola sedan han sett ett tv-program om verk-

samheten i Cygneus skola i Åbo.

– Som yrkesmilitär gick jag tidigt i pension och hade tid att ägna mig åt något annat. Jag var väldigt aktiv i föräldraföreningen i skolan när mina pojkar gick här och är fortfarande aktiv i Vasa IFK:s juniorsektion och en hel del annat, så det här passade bra för mig.

Verksamheten fungerar på olika sätt i olika regioner. I Vasa finns

det medfostrare i alla svenska skolor numera, i andra kommuner finns de inte i en enda.

För Eva är det också en extra bonus att alla de som hon tidigare varit ”klassmommo” åt hälsar på henne ute på stan.

– Men det är inte alltid så lätt att känna igen dem när de små förs­ taklassisterna växt upp till resliga ungdomar.

Anne Sjökvist