&
He m s k ola Nr 2/16 • Årgång 43 • Utgiven av Förbundet Hem och Skola i Finland rf
”Genom att göra saker lär man sig” – Tack och lov är den tiden förbi när man trodde att läraren skulle hälla in kunskap i eleverna, säger en av världens bästa lärare, matematikläraren Maarit Rossi. ■■Sidorna 10–11
2
Hem & skola ■■LEDAREN
■■kolumnen
Sänk ribban och gå med
Hem och Skola – mera än man tror ■■Det har varit en ära att under de senaste två åren ha fått fungera som ordförande för Förbundet Hem och Skola. Förbundet verkar som en centralorganisation för föräldraföreningar i svenskspråkiga skolor och daghem i Finland, men jag upplever att arbetet inom Hem och Skola också har en nordisk och en europeisk dimension. Vi talar inte så ofta om vår nordiska och internationella aktivitet, även om det är något som vi borde vara stolta över. Det är nämligen internationellt sett ingen självklarhet att föräldrar ses som en viktig del av skolvärlden. Det är ett resultat av målmedvetet och långsiktigt arbete av föräldraorganisationerna i respektive land. I vissa länder har man kommit längre med att anamma de här tankegångarna än i andra. Beslutsfattarnas helhetssyn på skolan är viktig och det är viktigt att föräldrar hörs i besluten som berör skolan och skolsamfundet. Detta betonas också extra mycket i den nya läroplanen. Mycket frivilligarbete läggs ner på det lokala planet av oss enskilda föräldrar. I dag ses föräldrarna i Finland som en resurs för skolarbetet och föräldrarnas status i skolan är definierad i olika styrdokument. Detta har också lett till att bland annat lärarutbildningen i Finland beaktar det här i sin undervisning och informerar om vikten av ett gott föräldrasamarbete. De nya lärarna blir alltså utexaminerade med det nyaste kunnandet inom området. Det är något som ger är en fin grogrund för framtiden. Under mina två år som ordförande har jag haft möjlighet att träffa människor från olika länder i Europa. Dessa möten har gett mig ett perspektiv på varför samarbetet med hemmen och skolan är ytterst viktigt, men också hur det kan vara när det inte existerar. På en konferens för föräldraorganisationer i Europa hade jag möjlighet att intervjua föräldrar från olika länder. Jag ställde alla samma fråga om vad de önskade sig av samarbetet mellan hemmet och skolan. Något som överraskade mig var att svaren var väldigt lika, oberoende av land. Högst på listan stod öm-
foto: Malin Wikström
sesidig respekt och acceptans. Många jag talade med tyckte att det, trots fina ord nedskrivna till pappers, fortfarande finns mycket att göra för att föräldrarnas grundläggande rättigheter skall märkas i praktiken. I sommar flyttar vår familj till Kalifornien för att jobba. Det är en stor utmaning att flytta över Atlanten med barn och att anpassa sig till en helt ny miljö. Ett av de första möten vi kommer att ha i USA är ett möte med skolan. Skolan tar inte enbart emot våra barn för att ge undervisning, utan den förmedlar också en bild av samhället och dess värderingar. Skolan är i nyckelposition i hur vi som familj anpassar oss i vår nya vardag och hur vi uppfattar vår roll som föräldrar och samarbetspartners. Hur skulle du känna dig som förälder om du inte var välkommen in i skolbyggnaden eller om du inte kunde ta del av ditt barns liv i skolan? Något som vi i Finland tar för givet är inte självklart ute i världen, kanske inte heller överallt i Norden. Föräldrarnas status i skolvärlden ser annorlunda ut, till exempel i vårt grannland Sverige. Där jobbar man för tillfället med att bygga upp en
Tidning utgiven av: Förbundet Hem och Skola i Finland rf.
centralorganisation för föräldrar. Ingen landsomfattande föräldraorganisation, i den bemärkelsen vi förstår det, existerar. Föräldrasamarbetet är inte heller definierat i styrdokument på samma sätt som i Finland. I Norge däremot styrs samarbetet av deras utbildningsstyrelse och formellt utser kungen dess ledning. Ett fungerande koncept det också, men inte på samma sätt föräldrastyrt som vi har det i Finland. Att aktiva föräldrar bildar och upprätthåller en landsomfattande föräldraorganisation med kontakter till lokala skolor är inte så vanligt som man kunde tänka sig. Kanske det här kunde vara något som vi kunde vara stolta över? Till slut vill jag ödmjukt tacka för dessa lärorika år i Förbundet Hem och Skola då jag nu träder tillbaka som förbundsordförande. Det har varit en ära att verka som förbundsordförande och att få vara en del av den historiska kedja som jobbat målmedvetet för ett gott samarbete mellan hemmen och skolan – något som vi inte får ta som en självklarhet. Heidi Harju-Luukkainen
■■På hösten vid det första mötet för skolans klassföräldrar reagerade jag på att majoriteten av oss som satt runt bordet var kvinnor. Någon enstaka klasspappa fanns med, men könsfördelningen var slående skev. Samtidigt läste jag en diskussionstråd på Facebook där en förälder i en annan skola hade reagerat på samma sak. I diskussionen som följde var det flera som höll med, men där fanns också undantag – det finns så klart aktiva pappor också. Det här med att ställa upp och jobba frivilligt är knepigt i dag när livet på många plan är krävande. Vi har alla bara 24 timmar i dygnet och många har ett jobb som kräver mycket, speciellt då samarbetsförhandlingarna duggar tätt. Vi ska också hinna med familjen, parrelationen, släkt och vänner, kanske föräldrarna börjar bli gamla och behöver hjälp, kanske någon i familjen har specialbehov som ska tas hand om och kanske vi också ska hinna med oss själva: motionera och hålla oss friska. I ljuset av det här är det förståeligt att alla inte hinner vara aktiva i Hem och Skola eller ställa upp som klassföräldrar. Men å andra sidan. Att engagera sig i sitt barns skolvardag kanske inte behöver vara så betungande. Det är ett uppdrag som inte kräver, eller det ska inte kräva, enorma insatser och en stor del av en förälders tid. Att lära känna lärare och andra föräldrar och den skola som barnet går i är enbart positivt. I den undersökning bland skolelevers föräldrar som gjordes i fjol, Föräldrabarometern, var majoriteten av dem som svarade mammor. De svarade att det oftast är mammorna som sköter kontakten till skolan. Varför är skolan fortfarande mer mammas område? Vad är det som gör att pappor inte engagerar sig i samma utsträckning? Är papporna i stället aktiva i sonens fotbollslag eller fungerar som dotterns handbollstränare? Eller är det så att männen inte hittar sin plats och känner sig hemma i skolvärlden eller Hem och Skola-föreningarna? Jag har många frågor och få svar. Men en sak har jag lärt mig under året som gått. Man behöver inte ha oceaner av tid för att som förälder ställa upp i skolsammanhang, man behöver inte vara den mest välorganiserade, man behöver (förhoppningsvis) inte göra saker så som de alltid har gjorts. Det är helt okej att bidra med det man kan och bara gå med och göra, barnen verkar i alla fall uppskatta det. Malin wikström
Tidigare förbundsordförande, 2014–2016
Tryckeri: KSF Media, Vanda 2016. Upplaga: 36 000. Annonsförsäljning: Ky Lisbeth Lönnqvist Kb,
Ansvarig utgivare: Anders Adlercreutz, förbundsordförande. Redaktör: Malin Wikström, tfn 044-7835888. Layout: Pia Ahlberg. Pärmbild: Julius Uusikylä. Målgrupp: Föräldrar med barn i svenskspråkig skola. Distribution: Delas ut i klassen och bärs hem av eleverna.
Sandbackavägen 8 D, 02200 Esbo. Tfn 09 803 9553. E-post: lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi Annonspris:
anders Adlercreutz ordförande
Micaela Romantschuk verksamhetsledare
maarit westerén informatör
1,50 e/spmm. Kansliet: Förbundet Hem och Skola i Finland rf, Nylandsgatan 17 D, 00120 Helsingfors. Tfn: 09 565 7770. E-post: hemochskola@hemochskola.fi.
Malin wikström redaktör
Hem & skola
3
■■reportage
Elever lär sig snabbt hur man räddar Roligt att lära sig och bra att kunna. Det säger sjätteklassaren Emma Larsén som numera kan ge hjärt- och lungräddning. Hon och hennes klasskamrater ingår i ett pilotprojekt på Åland och ekvationen är enkel. Om alla elever lär sig detta blir Åland på sikt ett mer hjärtsäkert samhälle. Barn är nyfikna och har lätt för att lära sig nya saker. Därför är det idealiskt att lära ut hjärt- och lungräddning redan i grundskolan. Eleverna i sexan i Vikingaåsens skola på Åland har deltagit i en utbildning på tre timmar. Små övningsdockor, så kallade Mini-Anne, ligger på golvet i klassrummet. Här syns också defibrillatorer eller så kallade hjärtstartare. Sussi Sjövall, till vardags avdelningssköterska vid akuten vid Ålands centralsjukhus, är en av instruktörerna. – Eleverna är jätteduktiga, de suger åt sig kunskapen som svampar, säger hon.
Hårdare än man tror Emma Larsén vet hur hon ska göra om hon råkar på en livlös person. Först kallar man på hjälp och ringer larmnumret 112. Sedan kontrollerar man om personen har puls. Om inte börjar man ge hjärt- och lungräddning. – 30 tryck på bröstet med raka armar. Man ska trycka hårdare än man tror, det gör nästan lite ont i händerna. Sedan två inblåsningar. Man ska hålla på tills ambulansen kommer, säger hon. Sussi Sjövall ger ett tips: – Byt av varandra om ni är flera som kan ge hjärt- och lungräddning. Då orkar man bättre. Vid det första kurstillfället var även ambulanssjukvårdaren Peter Johansson med. Han ger tummen upp för projektet. – Allt är hemåt. Även en liten 12åring kan hålla igång en viss cirkulation på en stor person. Det
GNURF
viktiga är att få bort rädslan, att få folk att våga ingripa. Man kan inte göra mycket fel. Det värsta är att stå med händerna i byxfickorna, säger han.
På sikt för alla Även några lärare vid skolan ska utbildas till instruktörer. På så sätt blir skolan självgående. Lärarna kan utbilda nästa års sexor och även övrig personal vid skolan. Aktörerna bakom pilotprojektet – bland dem Hjärtstartarprojektet, föreningen Vårt Hjärta och Ålands hälso- och sjukvård – har en klar strategi bakom satsningen. – Vi hoppas givetvis på en fortsättning så att alla sjätteklassare på hela Åland får del av skolningen och att de får en repetitionskurs i nian. På sikt har vi ett Åland där en stor del av den vuxna befolkningen kan hjärt- och lungräddning, säger Gunilla G Nordlund som är ledare för Hjärtstartarprojektet.
Minuter avgörande Petter Westerberg, akutläkare och klinikchef vid Ålands hälso- och sjukvård, ger allt sitt stöd till projektet. Han säger att plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus står för 10 till 15 procent av dödsfallen i i-länder. 5 till 10 personer per 10 000 drabbas varje år. För den som drabbas handlar det om minuter. För varje minut som går minskar chanserna till överlevnad med 10 procent. – Efter 8–10 minuter med hjärtstopp utan hjälpinsatser är prognosen mycket dålig, säger han. Upp till 80 procent av hjärtstoppen observeras av personer i närheten men endast en minoritet vågar ingripa. Det här vill man ändra på. – Med omedelbara och adekvata åtgärder kan över 50 procent av de drabbade räddas, säger Petter Westerberg. Helena Forsgård, Text och foto
■■Emma Larsén, elev i sexan, övar sig på att ge bröstkompressioner på dockan Mini-Anne. Kursledaren Sussi Sjövall berömmer eleverna. – De lär sig snabbt, säger hon.
4
Hem & skola ■■fem frågor
”Vi jobbar hårt för att få stipendier”
Sören Olsson och Anders Jacobsson
Sunes sommar Dramatisering: Pekka Sonck Regi: Mika Fagerudd Scenograf: Lasse Idman Koreograf: Sari Marin Sång & musik: Sofia Finnilä Sånginstudering: Annika Blomqvist Musikinspelning: Robi de Godzinsky
PREMIÄR tor 9.6 lör 11.6 sön 12.6 mån 13.6 tis 14.6 ons 15.6
kl. 19 kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19
lör 18.6 sön 19.6 mån 20.6 tis 21.6 ons 22.6 mån 27.6
kl. 17 kl. 17 kl. 19 kl. 19 kl. 19 kl. 19
tis 28.6 kl. 19 ons 29.6 kl. 19 tor 30.6 kl. 19 lör 2.7 kl. 17 sön 3.7 kl. 17
Sedan förra hösten är Juha Hartvik ordförande för Hem och Skola-föreningen vid Sundom skola i Vasa. För eningen ordnar återkommande program, men har satsat speciellt på skolgården och en föreläsningsserie om gemensam byuppfostran.
Biljettpriser: Barn 8 euro (4–12 år), vuxna 15 euro (13 år-). BILJETTER: www.netticket.fi INFO & BILJETTER via EBUF: www.ebuf.org, tfn 050 406 4244/Martina Gardberg, vard. kl. 9–16.
Finns sommarteater i Esbo 2016
Sirkus Finlandias föreställningar i svenskbygderna sommaren 2016 2.8 - 3.8 4.8 7.8 8.8 - 11.8 24.8 - 28.8 16.9 17.9 - 18.9 24.9. 25.9 26.9 - 27.9 29.9 - 30.10
Kokkola Jakobstad Kristinestad Vasa Åbo Kuppis Sibbo Borgå Lojo Kyrkslätt Grankulla Sahara Helsingfors Kaisaniemi
För mera information och biljettköp besök vår hemsida
sirkusfinlandia.fi
4318 7001 2345 6789 4318
ME D L E M MA R I A HANDELSLAGET 1234 123456
Find us on Facebook Badge
CMYK / .ai
Vad gör er förening? – Vi uppmärksammar alltid Hem och Skola-dagen och vi ordnar en bokbytardag. Nytt för i år har varit att återuppliva soppdagstraditionen. Här i Österbotten brukar det ordnas soppdagar där det bjuds på traditionell klimpsoppa. Vi ordnade en soppdag inför fastlagssöndagen och bjöd in föräldrar, elever och bybor. Det handlar naturligtvis om att få in pengar till föreningen, men också om att föra en gammal tradition vidare. Vi ska ordna en filmkväll i maj och funderar på ett knattedisco till hösten. Skolbyggnaden renoverades 2008 men skolgården blev halvfärdig, därför har vi satsat stort på den. Vi har skaffat olika redskap, i år utebord och en basketställning, och vi har planer på en linbana. Mycket av det vi ordnat har gynnat skolgården och vi har också fått stöd av olika stiftelser. En av de viktigaste uppgifterna för Hem och Skola-föreningen är att ansöka om stipendier, vi har därför två stipendieansvariga i styrelsen som jobbar jättemycket med det. I fjol ordnade er förening en tredelad föreläsningsserie, Våra barn och allas ungar, varför gjorde ni det? – Det var ett samarbete mellan flera föreningar där vi var med, bakgrunden var att vi i byn hade haft en våg av skadegörelse med klotter och liknande. Tanken var att informera och engagera föräldrarna genom att lyfta fram och diskutera det gemensamma ansvaret. Det behövs en hel by för att fostra barn och unga, det var tanken. Nu ordnas en uppföljning i kampanjen Rakt – tillsammans ut i livet. Hur väljer ni vad föreningen ska satsa på? – Mest är det traditionen som styr, men vi har en aktiv styrelse som möter upp och diskuterar. Vi hör också vad andra aktiva föreningar runtomkring gör. Hur gör ni för att engagera föräldrarna? – Vi får nog med dem, men det finns alltid rum för fler. Vi har
■■Juha Hartvik är ordförande för Sundom Hem och skola. Foto: Privat
”Mest är det traditionen som styr, men vi har en aktiv styrelse som möter upp och diskuterar. Vi hör också vad andra aktiva föreningar runtomkring gör.” en medlemsavgift som är 10 euro per förälder och på hösten går vi ut och gör reklam och berättar vad vi gör. Vi i styrelsen gör gans ka mycket praktiska grejer själva. Om vi ber andra föräldrar ställa upp gör de oftast det. Varför är du själv med i Hem och Skola? – Det var ”stundens dumhet” (skratt). Jag tackade nej först, men sedan hörde jag rykten om att det var jättesvårt att få någon att ställa upp. Jag jobbar med lärarutbildning till vardags och tänkte att det här kanske är mitt sätt att bidra eftersom jag inte är exempelvis knattetränare i något idrottslag. De gånger man får skicka ut info om att Hem och Skola-föreningen sponsrar en händelse som ele verna får ta del av känns det speciellt bra, vi kan bidra med det där lilla extra. Malin wikström
Hem & skola â– â– intervju
Fembarnspappa ny ordfÜrande Anders Adlercreutz är lokalpolitiker, fÜretagare, riksdagsledamot, fembarnspappa och pinfärsk ordfÜrande fÜr Hem och Skola. – Via mina tidigare erfarenheter som aktiv i Bobäck Hem och Skola vet jag att fÜreningarna gÜr ett enormt viktigt arbete. Nu när skolan stür infÜr stora utmaningar kommer fÜräldrarnas och frivilligorganisationernas roll att bli stÜrre. När de äldsta barnen bÜrjade i Bobäck lügstadieskola i Kyrkslätt, samma skola som Anders Adlercreutz själv har gütt i, var det självklart att han ville dra sitt strü till stacken och vara aktiv i Hem och Skola-fÜreningen. – Jag ville arbeta fÜr skolan och visa att lärarnas arbete är viktigt och värdefullt. Det är ganska smü saker som Hem och Skola-fÜr eningarna kan bidra med, men de är betydelsefulla fÜr barnen. Av de fem barnen är den äldsta 18 och den yngsta 6. Bland annat den erfarenheten kan han bidra med som ordfÜrande. – Jag har sprungit pü vürfester i lügstadiet sedan 2004 och konstaterade precis att vürt sista lügstadiebarn har sin sista vürfest i lügstadiet 2022. Som arkitekt vet jag hur samhället fungerar och att kunna en kreativ process kan vara nyttigt i münga fall. Politiken ger ett kontaktnät, men ocksü information och kan Üppna vissa kanaler fÜr organisationen.
Barnen trivs när man är med I och med att Anders Adlercreutz är aktiv och har münga uppdrag blir vardagspusslet ibland svürt att lägga. – Inte für jag det alltid att gü ihop. Men eftersom vi har flera barn i olika ülder har de kunnat ta hand om varandra, mina fÜräldrar bor hundra meter ifrün oss och mina systrar bor pü nügra kilometers avstünd. Om man frügar vüra barn hur det funkar säger de kanske att servicen här hemma inte är sü jättebra och ibland har de inte de saker med sig som de borde ha haft, till exempel till fÜrskolan, men dü har man Üverseende med det där. Man kan inte ha allting perfekt. Münga fÜräldrar har i dag en krävande livssituation, hur ska man fü folk att engagera sig i Hem och Skola? – Det som det ger är att man kommer üt att diskutera med andra fÜräldrar och kan utbyta erfarenheter. Barnen uppskattar storligen det som Hem och Skola ordnar, vüra barn har uttryckligen velat att vi ska vara med. Det
Välkommen med och njut av tvü ofÜrglÜmliga dagar pü Karlsplan i Vasa! Det kommer att vara spring i benen veckoslutet 20.-21.5.2016
www.stafettkarnevalen.fi
■■– Barnen uppskattar storligen det som Hem och Skola ordnar, vüra barn har uttryckligen velat att vi ska vara med, säger Anders Adlercreutz.  Foto: Malin WikstrÜm
ger en mÜjlighet att pü en viss nivü lära känna skolvardagen sü att kommunikationen inte bara gür via Helmi eller Wilma. Anders Adlercreutz tror att Hem och Skolas roll blir allt viktigare dü skolan stür infÜr stora utmaningar. Münga kommuner kämpar med att fü resurserna att räcka till och det här syns konkret i klassrummet. – Ofta är skolassistenterna de fÜrsta som ryker och dü är det barn som inte für det stÜd de behÜver. När klasserna växer Ükar lärarnas arbetsbÜrda. När man tänker pü fÜrhüllandet mellan Hem och Skola och lärarna müste det därfÜr finnas en Üppen dialog, det müste finnas tillit och fÜrtroende. Han blev invald i riksdagen fÜr ett drygt ür sedan och sitter ocksü i kommunfullmäktige i Kyrkslätt. Det här är inget problem, säger Adlercreutz, trots att Hem och skola är en politiskt obunden fÜrening. – Utbildning och barn- och familjefrügor stür mitt politikerjag nära, jag müste kanske hülla tungan rätt i mun här. Men jag vill tro att det inte ska vara ett bekymmer och samtidigt ser jag att det kan tillfÜra organisationen nügot. Jag vet vad som händer inom politiken och pü det sättet kan det vara enklare att vinkla ställningstaganden och se helheten. Malin wikstrÜm
■■Profil Namn: Anders Adlercreutz Ålder: 45. Familj: Fru Ia och fem barn: Axel 18, Ilon 16, Alvar 12, Ivar 10 och Arik 6. Jobbar med: Riksdagsledamot, arkitekt och fÜretagare. Fritidsintressen: Musik – spelar själv cello, landsvägscykling, vindsurfning och lÜpning (när jag har tid), matlagning och att hänga med pü ungarnas hobbyer. Motto: Det är kanske inte ett motto, men det lÜnar sig att ta itu med jobbiga saker genast.
�När man tänker pü fÜrhüllandet mellan Hem och Skola och lärarna müste det därfÜr finnas en Üppen dialog, det müste finnas tillit och fÜrtroende.�
! ! ! "#$%&" ''""
5
6
Hem & skola ■■aktuellt
■■Att ordna ett loppmarknad visade sig vara en lyckad idé. Resan till Stafettkarnevalen bekostas dels med bidrag ur klasskassorna och dels med fondbidrag, men det är intäkterna från loppmarknaden som i sista hand gör det möjligt att åka. Foto: Cia Hedberg
När skolans pengar inte räcker ställer föräldrarna upp För många elever utgör Stafettkarnevalen en av vårterminens höjdpunkter. I många skolor är det ändå ingen självklarhet att skolans egna medel räcker till för den typen av verksamhet. I S:t Karins är det föräldraföreningen som betalar. Löparbanan på centralidrottsplanen i S:t Karins har precis torkat, och de första träningarna inför Stafettkarnevalen är i gång. Essi Heinonen som går i årskurs sex i S:t Karins svenska skola har besökt Stafettkarnevalen två gånger tidigare, men i år är förväntningarna extra uppskruvade. – Vi är en liten grupp från en liten skola, och vi vinner aldrig. I år
skulle det vara roligt att äntligen vinna. Eleverna har fått vänta in i det sista på besked om de kommer att kunna delta, men Ulla Leveelahti, ordförande för Hem och Skola i S:t Karins, är förhoppningsfull. Det ser ut som om föreningen lyckats skrapa ihop de 2 500 euro som behövs för att årskurserna fyra, fem och sex ska kunna åka.
På grund av stadens sparkrav stod det i höstas klart att skolan varken kan eller får betala för resan till Stafettkarnevalen. – När skolan vände sig till föräldraföreningen för att fråga om vi eventuellt kunde hitta finansiering hade vi ingen aning om vi skulle lyckas skulle samla ihop pengarna. Men vi diskuterade saken och det kändes självklart att vi
ville försöka, säger Leveelahti. På grund av sparåtgärder betalar Hem och Skola-föreningen i år också för femteklassarnas lägerskola i sin helhet. Tidigare har staden bidragit med en del. Klasserna i S:t Karins svenska skola har samlat in pengar till lägerskolan under flera år, genom insamlingar och under den årliga Svenska dagen-festen. Frågan var hur man skulle få pengarna att räcka också till Stafettkarnevalen.
Loppmarknad lätt att ordna Det var klassmamman Annika Johansson som kom på idén att ordna en loppmarknad för att
samla in pengar till Stafettkarnevalen. – Det visade sig vara ett ganska lyckat koncept, och sist och slutligen ganska lätt att genomföra. En förälder formgav en affisch på både svenska och finska som man med gemensamma krafter distribuerade till olika anslagstavlor i området. Man skapade också ett Facebook-evenemang som delades på sociala medier. Loppmarknaden organiserades så att man dels hyrde ut försäljningsbord till intresserade försäljare för 10 euro, och dels samlade in donationer till Hem och Skolaföreningens egna bord. Förening
Hem & skola
7
■■Eleverna från årskurserna 5 och 6 från S:t Karins svenska skola tränar inför Stafettkarnevalen. Foto: Pamela Friström
en hade på förhand delat upp borden i olika prisklasser, och de som ville donera saker uppmanades att på förhand sortera dem i påsar märkta med 1, 2 respektive 3 euro och leverera sakerna till skolan på loppmarknadsdagens morgon. – På det sättet behövde vi inte sortera eller prissätta någonting på förhand, och ingen behövde heller stå och fundera ut priser under själva loppmarknaden, säger Johansson. Enligt Johansson är det viktigt att ordna tillställningar där man gör det så lätt som möjligt för alla att hjälpa till. – Föräldrar behöver inte alltid
baka eller stå och sälja om de inte vill, utan här kunde de som ville i stället komma med en liten påse grejer som de hade samlat ihop hemma. Och alla som har barn har extra grejer! Flera elever hjälpte också till under loppmarknaden. Alla saker som blev över donerades till välgörande ändamål, bland annat till SOS-barnbyn i S:t Karins. Skolan fick också ta emot en del överblivna skridskor och pjäxor, och en mängd böcker och spel donerades till förskolan. – Det här var första gången vi ordnade loppmarknad, och vi visste inte alls hur det skulle lyckas,
men vi samlade in en så pass trevlig summa att det möjliggör vår resa till Stafettkarnevalen, säger Ulla Leveelahti.
Variationer bland skolorna En rundringning bland skolor i Svenskfinland visar att resorna till Stafettkarnevalen bekostas på varierande sätt. I Lovisa åker eleverna från stadens svenskspråkiga skolor i år med två gemensamma bussar och skolan står för kostnaderna. – Vår utgångspunkt är den att skolan betalar, och än så länge har pengarna räckt till. Vi sparar i stället på annat, säger t.f. rektor
Lotta Juslin vid Generalshagens skola. I Sjundeå kommer merparten av reskassan utifrån. Hem och Skola-föreningen bidrar med en del pengar och skolan har också ansökt om fondbidrag. I och med att färden i år går till Österbotten kommer Sjundeåeleverna att stanna en dag längre och kombinera Stafettkarnevalsbesöket med en utflykt till Jakobstad. – Vi gör det till en skolutfärd samtidigt, säger t.f. rektor Katarina Lodenius. Centralskolan i Kronoby hoppas i år kunna skicka årskurserna 3 till 6 till Stafettkarnevalen,
vilket är betydligt fler än vanligt. Resan bekostas dels med skolans egna medel, dels förhoppningsvis med bidrag från Hem och Skola, säger rektor Mats-Erik Käld. Tidigare år när evenemanget ägt rum i Helsingfors har tre Kronobyskolor delat på en buss, och då har enbart 16 till 18 elever från varje skola deltagit. I Centralskolan har man då gjort så att de femmor och sexor som varit intresserade fått åka. – Det är inte billigt att skicka en buss med elever till Helsingfors för två dagar, visst är det pengarna som avgör, säger Käld. Pamela Friström
8
Hem & skola ■■aktuellt
Riktlinjer för karnevalen kommer i maj En arbetsgrupp, sammankallad av Utbildningsstyrelsen, har under våren funderat på rekommendationer för hur skolor ska agera i situationer där man är tvungen att begränsa antalet deltagare i evenemang som Stafettkarnevalen, och också vem som egentligen ska stå för kostnaderna. Thomas Sundell, jurist vid Regionförvaltningsverket, och Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och Skola, sitter båda med i arbetsgruppen. Enligt Romantschuk har arbetsgruppens arbete lett till att Regionförvaltningsverket utformar vissa riktlinjer och förslag på modeller för hur man kan handla. – De slutliga besluten fattas ändå på lokal nivå, och där är det väldigt viktigt med öppenhet och dialog, och att alla inblandade
upplever att de blir hörda när man diskuterar de här frågorna, säger Romantschuk.
Tidigare i vår gav Regionförvaltningsverket ett utlåtande där man framhöll att alla elever mås-
pektiv och ett juridiskt perspektiv är det viktiga att ingen elev utesluts på grund av att hon eller han inte har betalat. Man kan förstås diskutera rättvisan i att föreningen betalar och bara ett fåtal elever deltar, säger Sundell. Men om alternativet är att man inte alls åker? – Hur trevligt evenemang Stafettkarnevalen än må vara, är det inte fråga om någon lagstadgad verksamhet. Man kan inte argumentera att alla inte får åka bara för att pengarna inte räcker. Finns det inte pengar borde man kanske inte åka alls, säger Thomas Sundell. Enligt Micaela Romantschuk, får det inte bli så att föräldraföreningen känner sig tvingad att betala bara för att skolan inte kan. Regionförvaltningsverket kommer med sina rekommendationer i maj. Pamela Friström
Ska ni på utfärd med klassen eller hela skolan? Kom då till
I REN
N
TEATER
G r. f.
N VA DA
FÖ
■■En arbetsgrupp ska ta fram riktlinjer och förslag på modeller för hur skolorna ska gå till väga då det gäller evenemang som Stafettkarne valen. Foto: Pamela Friström
te ha möjlighet att på lika grunder delta i skolans verksamhet, också när det gäller Stafettkarnevalen. Elever får exempelvis inte uteslutas på grund av att de inte presterat tillräckligt väl i löptest. Enligt Regionförvaltningsverket ska alla elever som befinner sig i samma situation, till exempel på samma årskurs, ha möjlighet att åka. Thomas Sundell säger att ansvaret inom den avgiftsfria grundläggande utbildningen i sista hand ligger på skolan. – Man kan ta in frivilliga avgifter, men de får inte utgöra något villkor för att någon ska delta. Om det finns elever som inte vill eller kan betala måste de ändå få åka. Det är samma princip som gäller för till exempel lägerskolor. I många finlandssvenska skolor är det i praktiken delvis eller helt Hem och Skola-föreningen som betalar. Är det okej? – Utgående från ett elevpers
Sagalunds Museum – ett mångsidigt friluftsmuseum mitt på Kimitoön. Vi erbjuder upplevelserika specialprogram, som gammaldags skoldag, hantverk och lekar för just din skola! Vi har program för alla åldrar. Ring 02 -421738 eller skriv till info@ sagalund.fi eller ta en titt på vår egen sida www.sagalund.fi
Hem & skola
9
■■läslust
LäsambassadÜren tipsar Katarina von Numers-Ekman är fÜrälder, modersmüls lärare, barnboksfÜrfattare och läsambassadÜr. Här tipsar hon om tre bÜcker fÜr olika üldrar.
www.visitraseborg.com WRXULVW RIÂżFH#UDVHERUJ Âż
HÜgläsning
MellanĂĽldern
Ungdom
■■Nagu-Nalle pü djupa vatten, text av Henrika Andersson och illustrationer av Christel RÜnns (Schildts & SÜderstrÜms, 2016) I den tredje boken om Nagunalle blir den fantasifulla och süngglada mjukisbjÜrnen tvungen att rymma dü den lÜmska katten Morris flyttar in hos familjen. Tillsammans med leoparden Lala, ormen Olle och marsvinet Frille tar han sig ut genom fÜnstret och leder expeditionen frün stan till sommarstället i Nagu. Pü vägen für läsaren njuta av oväntade mÜten, härliga havsmiljÜer och roliga ordlekar.
■■Katitzi & Katitzi och Swing, text av Katarina Taikon och illustrationer av Joanna Hellgren (Natur och Kultur, 2015) De självbiografiska bÜckerna om den romska flickan Katitzi kommer nu i nyutgüva. Den frimodiga huvudpersonens liv präglas av det fÜrtryck romerna utsattes fÜr i Sverige pü 40och 50-talet. Den fattiga familjen tvingas till ett kringflackande liv och mÜts av münga fÜrdomar i ett samhälle där romska barn inte für gü i skolan. Läsaren kan inte undgü att bli berÜrd och inse hur aktuella bÜckerna fortfarande är.
■■RÜd som blod av Salla Simukka (RabÊn SjÜgren, 2014) I den fÜrsta delen i trilogin som blivit en världssuccÊ lär vi känna sjuttonüriga Lumikki Andersson, som har flyttat hemifrün och gür pü gymnasiet i Tammerfors. När hon hittar tvättade sedlar i skolans mÜrkrum dras hon motvilligt in i en narkotikahärva och tvingas upprepade günger fly undan de hürdhudade brottslingar som jagar henne genom den vintriga staden. En mycket spännande och välskriven triller som gür djupt under ytan pü sin huvudperson.
Korkein luottoluokitus ŠSoliditet
2013
www.tytyrinkaivos.fi $ (( % 0( ", ! % ! 0 0 *%"0 ## )0 '.!0 0 0 0 * 0 /,& 0) %0 ! 0 " ! ! 0 - % -0) !0 0 0 0 0 0
Boka din klass en minnesvärd utfärd 100 meter under marken! Skolelever 8 ₏ per elev Lärare gratis med sin grupp Minimipris per grupp minst 100 ₏
Bokningar och tilläggsinformation: Lojo Turistservicecentrum 044 369 1309 tourist@lohja.fi
10 Hem & skola ■■intervju
Maarit Rossi är en av världens bästa lärare ■■Profil
Maarit Rossi är matematik läraren som blev både riksoch världskändis över en natt då hon för några månader sedan valdes till en av de tio bästa lärarna i världen. Hennestes är att matematik ska vara roligt. Det är mycket tryck på matematiken överallt i världen, nu måste något börja hända. Att år ut och år in bolla med siffror, utan att förankra dem i verkligheten och visa vad de har för konkret betydelse, dödar kreativiteten och får många att avsky matematik. Den här attityden vill Maarit Rossi ändra på. – Matematik är roligt och det är vår uppgift som pedagoger att få eleverna att inse det. Det är genom att göra saker som man lär sig. Tack och lov är den tiden förbi när man trodde att läraren skulle hälla in kunskap i eleverna! Att jobba i grupp ger eleverna sociala färdigheter, något som också de som är bra i matematik måste kunna i arbetslivet. Maarit Rossi säger att barn är intresserade av matematik i vardagen. Hon arbetar med olika teman som utgångspunkt. – Vi har till exempel undersökt hur avfallshanteringen i en stad fungerar. Räknat ut hur mycket avfall en familj producerar och hur mycket avfall det blir sammanlagt i staden. Hur många bilar behövs det för att köra det till soptippen och hur stor måste den vara? Det blir roligt när du konkret kan tillämpa olika matematiska uträkningar. Du förstår världen bättre om du kan lite matte, säger Rossi. Hon förstår väl att matematik kan bli ett dödstråkigt ämne, om det bara år ut och år in handlar
Familj: Make. Bor: I Sjundeå. Aktuell med: En av de tio finalisterna i tävlingen Global Teacher Prize, även kallad undervisningens Nobel. Nästan 8 000 lärare från 148 länder deltog. Karriär: Lektor i Kyrkslätt i matematik, fysik och kemi 1980– 1995. projektchef vid Taloudellinen tietotoimisto( Ekonomiska informationsbyrån) 1995–1999, rektor i Kirkkoharjun koulu 1999– 2013, Timlärare i Kartanonrannan koulu 2015 –. Viktigast i skolan: Att bjuda elevernapå en inspirerade inlärningsmiljö. Matematik: Viktigt för alla elever, ett roligt och bra verktyg för det egnalivet. Jag i tre ord: Passion för mate matikpedagogik. Motto: Ge aldrig upp! ■■– Ta vara på elevernas naturliga nyfikenhet och få dem att inse att matematiken finns överallt i vardagen
och att det är roligt att räkna ut praktiska saker, säger läraren Maarit Rossi. foto: julius uusikylä om att rada upp siffror efter varandra. – Det är bara fem till tio procent av eleverna som har glädje av nuvarande inlärningsstilar, medan många blir frustrerade, känner sig dumma och tappar självförtroendet. Maarit Rossis metod har gett gnistan också åt flickor, som vanligen presterar sämre i matematik. – De gillar att få diskutera tillsammans och konkret göra saker. Teamarbete och att tillsammans lösa problem bygger upp självförtroendet. Man måste få lyckas. Även om eleverna är på olika nivå i matematik, drar de duktiga med sig de svagare eleverna. Alla
kan få olika uppgifter när de övar självständigt och de begåvade får lösa mer avancerade uppgifter på dem.
Priset ger synlighet Maarit Rossi är glad över det internationella erkännandet eftersom det synliggör en ny syn på inlärning. Tack vare nomineringen till priset bloggar hon nu också tillsammans med tio andra lärare på Huffington Post. Hon utvecklade sina metoder redan på 90-talet och började utbilda lärare vid millennieskiftet. Hon har också skrivit nio matematikböcker och e-läromedel, men de blev ingen större succé.
– Jag var nog besviken, men tiden var tydligen inte mogen då ännu. De nya läroplanerna som börjar tillämpas i höst stöder däremot mina tankar om att eleven skall vara i centrum. Tillsammans med den amerikanska läraren Cecilia Villabona har hon utvecklat läromedlet Paths to Math, som nu används i amerikanska skolor. Under de två senaste åren, som hon egentligen varit pensionerad, har hon utvecklat idén vidare. – Nu har Rovio startat en sidobusiness, Fun Academy, som håller på att utarbeta en global inlärningsbas från årskurs ett till nio och de vill att jag skall göra den
matematiska delen. Själv har jag ju mest jobbat med högstadieelever och nu går jag här i Kartanonnrannan koulu, där jag är timlärare, ner i årskurserna för att kunna göra ett material som passar dem. Ju yngre elever man har desto konkretare måste man vara. Maarit Rossi är övertygad om att nya vindar inom undervisningen småningom börjar blåsa. – I Finland har vi alla förutsättningar för att de skall ta fart. Vi är ett litet land och har en välutbildad och mycket duktig lärarkår. Nu behövs bara bra undervisningsmaterial och lite stöd och uppmuntran. tua ranninen
”Det man gör minns man” Det är liv och rörelse på Maarit Rossis matematiktimmar. Eleverna jobbar tillsammans i grupp, går ut och beräknar avstånd och ser på former. Småningom inser de att matematiken inte bara är siffror, utan finns överallt i vardagen och att det är roligt att räkna. – Vi gör mycket konkret på Maarits timmar och då förstår man och minns bättre. Om man har
svårt för matematik blir det lättare att förstå när man gör saker på riktigt. Eleverna Oliver Kostamo, Petja Nissilä, Minni Wennerkoski och Sinna Kari som går i årskurs 6 i Kartanonrannan koulu i Sundsbyberg är entusiastiska. – En gång hade vi en glasburk och makaroner och skulle bedöma hur många makaroner som rymdes i den. En annan gång mätte vi hur många elever som rymdes i en
kub på en gånger en meter. – På vintern mätte vi pi genom att med livsmedelsfärg göra en cirkel i snön. Eleverna tycker om att arbeta i grupp. – Man blir aktivare och de som inte förstår får hjälp av andra. De tror att man kunde tillämpa Maarit Rossis (aktivt deltagande) metoder också i andra ämnen. – Att lärarna inte gör det beror kanske på att de är vana vid att ar-
beta på ett visst sätt. Eller så tror de att man inte kan lära sig på det här sättet. – De kanske också är rädda för att det blir för mycket prat i klassen och att de som har svårt att sitta still börjar härja. – Det är jättefint att Maarit har blivit nominerad till det här stora priset. På det sättet ökar uppskattningen av lärarna och hennes metoder får en större spridning. tua ranninen
■■Oliver Kostamo, Petja Nissilä, Minni Wennerkoski och Sinna Karigår alla i sexan och lär sig gärnagenom att göra saker i praktiken. foto: julius uusikylä
Hem & skola
11
12 Hem & skola â– â– aktuellt
Ny läroplan – det här handlar det om I hÜst tas den nya läroplanen i bruk och i skolorna runt om i Svenskfinland pügür ett intensivt arbete med de lokala läroplanerna. Men varfÜr skall jag som fÜrälder intressera mig fÜr den nya läroplanen? Är läroplanen bara ett internt styrdokument som avhandlas pü lärarmÜtena? Pü vilket sätt fÜrändras skolan? Bob Karlsson, tidigare direktÜr fÜr den svensksprükiga utbildningen vid Utbildningsstyrelsen, lyfter fram tre poänger som det kan vara bra fÜr varje fÜrälder att känna till. – Frün vad till hur. Det är den nya läroplanen i ett nÜtskal, säger Bob Karlsson, som numera är rektor fÜr Ekenäs hÜgstadieskola.
1. Ökad delaktighet I den nya läroplanen betonas att alla elever skall gÜras delaktiga i skolans verksamhet. Inte bara vad gäller den egna undervisningen utan ocksü i frügor som berÜr skolan i stÜrre utsträckning. – Hur skall man involvera och
engagera eleverna i det man gÜr är en central früga, säger Karlsson. I planering, i val av arbetssätt och i nügon mün ocksü innehüllsval. Det här är ett bra sätt att fü eleverna mer medvetna om vad och varfÜr vi gÜr olika saker i skolan. I hÜgstadiet ifrügasätter eleverna ofta det vi gÜr. Vi müste vüga gü in i den här diskussionen och det är en ny bit fÜr münga lärare. Ocksü fÜräldrarna skall involveras i skolarbetet i en stÜrre utsträckning än tidigare. – En mer diskuterande skolkultur är en stor bit av den nya läroplanen, säger Bob Karlsson. Det är lättare fÜr fÜräldrarna att hemma hjälpa sina barn om de är bekanta med upplägget i skolan. Läroplanen är inte nügot som berÜr �bara skolan�. Den berÜr i allra hÜgsta grad eleverna och därigenom ocksü fÜräldrarna. Kan man säga att fÜräldrarna für ett stÜrre inflytande i och med den nya läroplanen? – Enligt den nya läroplanen skall fÜräldrarna involveras i diskussioner kring mülsättningar och arbetssätt. Det är en viktig bit
�Läroplanen är inte nügot som berÜr ’bara skolan’. Den berÜr i allra hÜgsta grad eleverna och därigenom ocksü fÜräldrarna.�
som tidigare kanske har fÜrsummats i all annan brüdska. Fortfarande är det kommunen som slür fast läroplanen, men en Ükad växelverkan mellan skola, elever och fÜräldrar är mülsättningen.
2. StÜrre helheter En mülsättning med undervisningen är att skapa stÜrre helheter i lärandet. Det kommer att kräva mer samarbete bland lärarna. – Temadagar har i alla tider hüllits i skolorna. Men nu skall lärandet vara i fokus, säger Karlsson. Bob Karlsson lyfter fram den i hela Västnyland kända hÜstmarknaden i Ekenäs som ett exempel. Ekenäs hÜgstadieskola har i münga ür medverkat i marknaden. Nügot fÜrenklat kan man säga att man tidigare brydde sig endast om hur mycket plus det blev i kassan. Nu skall men se till hela processen hur pengarna hamnar i kassan. – FÜr lärarna kommer det här att innebära att man müste sätta sitt eget ämne üt sidan och tänka i stÜrre cirklar, säger Karlsson. Det kan bli krävande.
3. FÜrändrad bedÜmning Den nya läroplanen utgür frün att bedÜmningen skall vara müngsidig och stärka lärandet. Tidigare kunde man troligen räkna med att om man fick en ütta i det skriftliga provet sü kunde man räkna med en ütta ocksü pü betyget. – En fÜrändring sker i bedÜmningskulturen. Den skall stÜdja lärandet, den skall vara sporrande och uppmuntrande. BedÜmningen skall vara müngsidig och det är exempelvis inte ett skriftligt prov som skall vara avgÜrande. Är läroplanen en produktbeskrivning av framtidens skola? – Kanske snarare en mülbeskrivning. Det här är mület, det här vill vi gÜra, det här fÜrsÜker vi uppnü. Den skola i Finland som till alla delar lyckas leva upp till det som stür i läroplanen är värd ett stort pris. Inte kommer man att lyckas till hundra procent med alla bitar, men fÜrenklat kan man säga att det här är vad skolan stür fÜr och det här är vad skolan skall vara. Vi fÜrsÜker komma sü nära som mÜjligt. Mattias Fagerholm
* TBNBSCFUF NFE
Hem & skola
13
■■enkät
Mammorna håller kontakten med skolan Enligt den Föräldrabarometer som Hem och Skola skickade ut i fjol är det fortfarande mammorna som håller kontakten med skolan. Forskare Ritva Mertaniemi tror att det tar länge innan mammorna och papporna är lika aktiva i skolsammanhang. Av de föräldrar som besvarade Föräldrabarometern i fjol var det främst mammor som svarade. En motsvarande undersökning gjordes 2013 och då var det aningen färre pappor som deltog. – Precis som 2013 är det mammorna som oftast svarar att de håller kontakten till skolan. Vi har en lång tradition av att barnen har varit kvinnornas domän, och det här syns fortfarande. Då det gäller läxläsningen säger nästan 60 procent att båda föräldrarna hjälper barnen med läxorna. Men 30 procent svarar att det är mamma som hjälper och bara 3,6 procent säger att det bara är pappa som gör det, säger Ritva Mertaniemi, som arbetar som koordinator för det forskningsbaserade skolutvecklingsprojektet Skutt. Varför det oftare är mamman som håller kontakten till skolan, ja, det ger inte barometern svar på. – Man kunde kanske inkludera en öppen fråga till både föräldrar och lärare och fråga varför de tänker att det är så. Men man kan fundera på vem det är som går på utvecklingssamtalet med barnet? Om det är mamman etablerar hon en relation till läraren och kanske läraren då automatiskt tar kontakt med henne. Skillnaderna i aktivitet mellan mammor och pappor kan bero på övrig arbetsfördelning i hemmen. Vi ska kom-
na som en resurs i skolan, men av någon orsak upplever föräldrarna det inte i lika hög grad.
Aktiva föräldrar som svarar
Julius Uusikylä, grafik
ma i håg att de flesta som besvarade undersökningen är mellan 40 och 49 år och kanske har vuxit upp med en mer traditionell arbetsfördelning. Kvinnorna kom ut på arbetsmarknaden i högre grad på sextiotalet, men det betydde inte att arbetsfördelningen plötsligt blev en annan. Det är en lång process innan jämställdheten syns i skolsammanhang, säger Mertaniemi. Det finns andra skillnader i hur mammorna och papporna har svarat i enkäten. – Kvinnorna har svarat något mer kritiskt på frågor om hur föräldrarna erbjudits möjlighet att påverka i exempelvis skoldagens uppbyggnad, utformande av ordningsregler, utvecklande av skollunch och elevvård. De har oftare svarat att de sällan eller aldrig har involverats i jämförelse med männen.
Överlag känner sig föräldrarna inte särskilt involverade i skolans innehållsarbete. – Generellt när man tittar på det här materialet tycks det vara så att föräldrarna upplever att de oftare har blivit tillfrågade då det handlar om att arrangera temadagar, skolans fester, utfärder, lägerskolor och att samla in medel. Det som har med innehållet i skolan att göra hålls mer inom lärarkåren, föräldrarna upplever sig inte bli aktiverade i det i samma utsträckning. Däremot svarar lärarna i en motsvarande undersökning, Lärarbarometern, att de upplever att de har gett föräldrarna möjlighet att delta i skolans arbete. – Man borde titta lite närmare på diskrepansen mellan lärarnas och föräldrarnas upplevelse och se vilken punkt det fallerar på. Jag tror att lärarna ser föräldrar-
foto: Martina Uthardt
En härlig ny bok om pyssel med växter! Kan du gamla växtpyssel som barkbåtar, maskroskransar och att vissla på gräs? Boken berättar hur du gör dem och nya roligheter, t.ex. vasspennor och dekorerade käppar, blåsrör (med pilar), lönnbladskronor och spetsmönstrade löv. Gör också ett godisträd åt de riktigt små. Roligt med växter har 190 sidor, över 350 färgfoton och över 120 växtpyssel. Den kommer ut i maj 2016. Köp boken från bokhandeln eller direkt av författaren: http://www.henriettes-herb.com/sv/rol-vaxt.html ISBN 978-952-68025-6-5
Precis som två år tidigare har majoriteten av dem som besvarade enkäten en högskoleexamen. – Det här visar att det är de högutbildade föräldrarna som är aktiva. Vi vet från tidigare att föräldrarnas, och särskilt moderns, utbildningsnivå har betydelse för barnens skolframgång. Vi hör ofta från lärare att det är en grupp aktiva föräldrar som deltar i skolans föräldramöten och annan verksamhet, men att det finns en hel del föräldrar som man inte når. Det är en utmaning och en viktig uppgift för skolan att nå alla föräldrar. Att det är de aktiva föräldrarna som har svarat syns. – Fortfarande är det bara en bråkdel av föräldrarna överlag som är aktiva i Hem och Skolaföreningar, men av dem som har svarat är nästan hälften aktiva eller har varit aktiva i en förening. Resulten i enkäten är riktgivande, med tanke på att det är de aktiva föräldrarna som svarat. – På det stora hela visar Föräldrabarometern att det finns en positiv föräldrakår som deltar och upplever att de får möjlighet att delta. Men det är en stor grupp föräldrar som inte har svarat och en stor utmaning är hur de här föräldrarna ska nås. Man kunde fundera på metoden, kunde man ställa några frågor under utvecklingssamtalet eller låta föräldrarna besvara enkäten under ett föräldramöte? Skolan kan också förmedla att föräldrarnas synpunkter är värdefulla för dem i arbetet och därför uppmana föräldrarna att svara. Malin Wikström
14 Hem & skola ■■intervju
Klassresa till Åland! Nu är det dags att boka årets klassresa till Åland. Allt ni behöver göra är att kontakta oss så hjälper vi er med allt från båtresan, boende i alla olika prisklasser, måltider och de roliga programpunkterna som gör resan extra minnesvärd.
Paketförslag från 59 € per person
Priset inkluderar båtresor t/r Åbo–Mariehamn, övernattning med frukost samt middag på ankomstdagen.
Hamngatan 7, 22100 Mariehamn • www.alandhotels.fi tel. 018 15 555 • info@alandhotels.fi
6NLOOD lU HQ HQKHW LQRP GHW VWDWOLJD 9$/7(5, FHQWUHW I|U OlUDQGH RFK NRPSHWHQV 9L HUEMXGHU VW|G I|U OlUDQGH RFK VNROJnQJ JHQRP KDQGOHGQLQJV RFK IRUWELOGQLQJVWMlQVWHU LQRP V\QQHGVlWWQLQJ K|UVHOQHGVlWWQLQJ VSUnNOLJD VYnULJKHWHU QHXURSV\NLDWULVND IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJDU XWYHFNOLQJVVW|UQLQJ +RV RVV YHUNDU 9$/7(5, VNRODQ 6NLOOD VRP lU HQ VNROD I|U HOHYHU L EHKRY DY VlUVNLOW VW|G %HV|N RVV Sn VNLOOD ZHEEKXVHW IL
Music by RICHARD RODGERS Lyrics by OSCAR HAMMERSTEIN II Book by HOWARD LINDSAY and RUSSEL CROUSE Suggested by “The Trapp Family Singers” by Maria Augusta Trapp | An amateur production by arrangement with R&H Theatricals Europe
Raseborgs Sommarteater presenterar
Regi: Sven Sid Från 22 juni till 4 augusti 2016 Gfk K¹ Gfk Lg D¹
22.6 26.6 29.6 30.6 2.7
cd& )1 cd& ). cd& )1 cd& )1 cd& ).
K¹ Gfk Lg D¹ K¹
3.7 6.7 7.7 9.7 10.7
cd& ). cd& )1 cd& )1 cd& ). cd& ).
Köp biljett på webben www.netticket.fi NetTicket 0600 399 499 (1,00 Φ/min + LNA/MSA) Luckan Raseborg 044 017 0176 VNUR:s kansli 019 241 5035
Gfk Lg Gfk Lg D¹
13.7 14.7 20.7 21.7 23.7
cd& )1 cd& )1 cd& )1 cd& )1 cd& ).
K¹ 24.7 cd& ). Gfk 27.7 cd& )1 Lg 28.7 cd& )1 Gfk 3.8 cd& )1 Lg 4.8 cd& )1
www.raseborg.org
”Barnen blir säkrare i köket” Ungmarthas målsättning är att lära barn och unga mer om mat, hushåll, ekonomi och en hållbar livsstil. Det här gör man på läger, och kurser som ordnas och resultatet syns i glada barn.
Den gemensamma nämnaren för all verksamhet som Ungmartha är inblandad i är barn och unga. Färdigheter som att hantera sin ekonomi, att lära sig mer om en hållbar livsstil och att laga mat är viktiga, men barnen får också lära sig att framföra sin egen åsikt och att ta plats. – Enligt föräldrarna vågar barnen ta plats i köket på ett helt nytt sätt efter våra kurser, säger t.f. verksamhetsledare Muluken Cederborg. –Vi har till exempel så kallade M-klubbar som drivs av frivilliga i Marthaföreningar och som får understöd av oss. Vi är alltid glada över nya klubbar, men eftersom de drivs av frivilliga krafter, som är något av en bristvara i dagens samhälle, är det svårt att få kontinuitet i verksamheten. Det finns också enskilda popup-evenemang som kan leda till att det uppstår en M-klubb. – Ett exempel är Petalax Marthaförening som ville göra något för kvotflyktingarna och ordnade ett pop-up-evenemang, i sådana lägen kan vi bidra med pengar, men vi önskar i slutändan att evenemanget leder till en bestående klubb. Andra verksamhetsformer är olika typer av läger och mellanmålskurser.
■■Kostnaden ska inte få vara en avgörande fråga för att man ska kunna delta i Ungmarthas verksamhet, tankenär att så många som möjligt ska kunna delta, säger Muluken Cederborg, t.f. verksamhetsledare. foto: malin wikström
■■Ungmartha är Finlands svenska Martha förbunds barn- och ungdoms organisation riktar sig främst till under 16 årigabarn och unga i hela Svenskfinland har också verksamhet för unga vuxna upp till 29 års ålder är ett av Marthaförbundets 13 distrikt hade 1 529 medlemmar år 2015 har 11 aktiva M-klubbar
– Vi har hushållskurser för gymnasieelever för att motverka nyhjälplöshet, kurserna skulle också behövas för dem som går i yrkesskola. Många yngre människor har inte grundläggande kunskaper i hur man planerar inköp, tvättar och stryker. Nu utreder vi om eleverna kunde få studiepoäng för de här kurserna. Ungmartha samarbetar med olika samarbetspartners och lokala sportföreningar, till exempel handbollslag för flickor. – Vi erbjuder kunskap och inspiration om sunda matvanor och om vikten av en mångsidig och näringsrik kost ur en idrottande ung människas perspektiv. Det finns också högstadier som är intresserade av att vi kommer och håller en lektion i hälsokunskap. Sedan 2012 ordnar Ungmartha en recepttävling för högstadieelever, tävlingen har samma årliga tema som Ungmartha har. I fjol var det potatis och i år är det buskbär. – I fjol fick vi in 27 recept och det var elever från Vasa övningsskolas högstadium som vann en trerättersmiddag på Gustav Wasa. Ungmarthas verksamhet rullar på tack vare statliga verksamhetsbidrag och privata bidrag. – En stor del av mitt jobb går till att söka bidrag, man hoppas ju alltid att det ordnar sig så att vi kan fortsätta. ■■Fotnot: Från och med det här numret kommer Ungmartha att bidra med enkla recept i tidningen.
Malin Wikström
■■recept Scones (ca 10 st.) 3 dl vetemjöl 3 dl havregryn 1 msk bakpulver 1 tsk salt 1 tsk socker 75 g bakmargarin eller smör 200g kvark (en burk) Gör så här: ■■Sätt ugnen på 225 grader. ■■Klä en ugnsplåt med bakplåtspapper. ■■Blanda mjöl, havregryn, bakpulver, salt och socker i en djup skål. ■■Smula smöret i blandningen och rör om ordentligt så att det blir en grynig massa. ■■Rulla 10 lika stora runda bollar, platta till dem en aning. ■■Grädda i mitten av ugnen 20 minuter. ■■Låt dem svalna före du serverar dem.
Recept: Ungmartha
■■Tips! Ät sconesen som de är, lägg på ditt favoritpålägg eller en liten klick sylt. Eller varför inte breda på lite färskost? Foto: Anna Nylund
av Robert Louis Stevenson, dramatiserad av Bryony Lavery
HÜstens stora familjeäventyr PREMIÄR PÅ STORA SCENEN DEN 7 SEPTEMBER Misa Lommi, Niklas Åkerfelt, Simon Häger m.fl.
Utnyttja familjepaketet
Rekommenderas frĂĽn 7 ĂĽr
Boka biljetter via Svenska Teatern eller lippu.fi Svenska Teaterns biljettkassa är Ăśppen mĂĽndag–fredag kl. 10–18, lĂśrdag kl. 12–16 samt 1 h innan fĂśreställningen bĂśrjar, tel. (09) 6162 1411 *UXSSERNQLQJ RFK LQIR P§QGDJČ‚IUHGDJ NO Č‚ WHO Č? /LSSXSLVWH P§QGDJČ‚V¸QGDJ NO Č‚ WHO â‚Ź/min+lsa)
svenskateatern.fi
16 Hem & skola ■■intervju
Våga fråga – våga reagera Terrorism, mänsklig nöd, flyktingar, rasism. Det oroliga världspolitiska läget syns i vår vardag, inte minst via medierna. Men hur ska vi ta upp dessa frågor med våra barn? En del barn och ungdomar reagerar starkt på krisrapportering, andra fäster ingen uppmärksamhet vid nyheterna. Att barnet påverkats av krisrapporteringen kan ta sig uttryck i att hen får mardrömmar, är oroad eller att lekarna påverkas. Verkar barnet ha ångest eller leken bli tvångsmässig är det tecken på att föräldern bör reagera. – När en människa, oberoende av ålder, är rädd är det allra viktigast att hen känner sig trygg. Tröst och trygghet och allt vad det inbegriper kommer först, sedan pratet, säger Nina Vaaranen-Valkonen, socialpsykolog och sakkunnig på Rädda Barnens enhet Barn och digitala medier. En vuxen ger trygghet genom att vara lugn och närvarande. När rädslan avtar går det att prata logiskt, utifrån barnets ålder. – Det är viktigt att inte ljuga, men man kan öka trygghetskänslan genom att själv hålla sig lugn och ge sakliga svar lämpliga för barnets ålder. Gäller rädslan en terrorattack kan man till exempel berätta att Finland är ett tryggt land och risken för en terrorattack liten. På sin webbplats har Rädda Barnen publicerat en lista med tio punkter om hur man kan stöda ett barn i en krissituation.
Var intresserad En bra metod för att hålla sig à jour med vad barnet grubblar på är att ställa frågor om vad barnet tän-
■■Nina Vaaranen-Valkonen vid Rädda Barnen uppmanar föräldrar att regelbundet fråga barnen vad de tänker på. En fråga signalerar att barnen har lov att prata om allting, till exempel skrämmande saker som de stött på i olika medier. Foto: Anna Kujala
ker på eller oroar sig över. Frågorna behöver inte bli ett förhör, snarare en del av det vardagliga pratet. Genom att fråga ger man tillåtelse att prata om svåra saker. – Om en förälder aldrig tar upp svåra frågor med sitt barn lämnas
barnet ganska ensamt. Man kan också berätta hur man själv reagerat på en hemsk händelse. – Jag blev illa berörd av bilderna från flygplatsen i Bryssel efter terrorattacken i mars. Det kunde jag säga åt mitt barn och fråga hur hon upplevt saken, säger Vaaranen-Valkonen, som är fyrabarnsmamma.
Mediekunnighet ska övas Tekniken går framåt, men människans hjärna har inte utvecklats i samma takt. Barn och ungdomar kan misstolka informationen de stöter på. Även för tonåringar kan medieläskunnigheten vara en utmaning. – Från en saklig nyhetssida kan man efter ett antal klickningar hamna på en sida med osaklig propaganda. Det är inte självklart att barnet inser det. Spärrprogram, som ska hindra besök på vissa webbsidor kan visserligen fungera för yngre barn, men föräldern ska inte räkna med att de ersätter diskussionerna med barnet. – Föräldraskapet kan inte utlokaliseras och inget program kan ersätta diskussion, handledning, hjälp och råd från föräldern. Enligt Vaaranen-Valkonen är det nästan oundvikligt att dagens
ungdomar stöter på obehagliga saker på internet eller i sociala medier. Därför borde föräldrarna försöka ta reda på vad barnet sett – men inte genom att spionera eller undersöka i smyg utan genom att fråga och samtala. – Undvik att skuldbelägga, om du bestraffar eller skäller ut för att barnet till exempel sett en video där en människa avrättas, är chansen stor att hen nästa gång undviker att prata om saken med dig. Rädda Barnen har tillsammans med polisen och brottsofferjouren nyligen lanserat mobilappen Help.some. Genom appen kan barn chatta med en sakkunnig eller ställa frågor om saker som de inte kan eller vågar prata om annars. Appen finns för tillfället för androidtelefoner.
Mot rasism Tonåringar är ofta svartvita i sina åsikter. Dessutom spelar kompisarnas åsikter en stor roll. Hur kan man resonera med en tonåring om man märker att tonåringen har rasistiska åsikter? Nina Vaaranen-Valkonen föreslår att man utmanar till diskussion. – Ta och häll vatten i en colaflaska och säg åt barnet att ta en klunk cola från flaskan. Tonåringen sva-
■■tips Om du ser ett barn utsättas för trakasserier, till exempel rasism: • Påtala det rasistiska: ”Det där var verkligen orätt sagt/gjort, det där är rasism”. • Fråga barnet om hen är okej. Säg att du inte tänker på samma sätt som den som trakasserar. • Tydliggör rasismen genom att tala så högt att de som sett händelsen hör det. • Håll dig lugn, då lugnar du också barnet som trakasserats. • Om barnet är ensamt, utan vuxna, försäkra dig om att barnet klarar sig trygg ur situationen. • I nödfall ring 112.
rar säkert att ”det är ju vatten i flaskan”. Du kan svara att på etiketten står det ju att det är cola … Det här är ett enkelt exempel på hur man kunde få till stånd en djupare diskussion om att döma någon utgående från utseendet. – Det är bra att minnas att det inte enbart är det du säger som barnet fäster uppmärksamhet vid, utan även det du gör. Anna Kujala