Fossilfritt – från gruva till färdigt stål

Fossilfritt

Från gruva till färdigt stål

Den svenska järn- och stålindustrin tog ett jättesprång för 40 år sedan. Nu är det dags för nästa. Sverige är redan världsledande att ta fram stål av högsta kvalitet, även klimateffektiv i internationell jämförelse. Men

det räcker inte. TEXT PER-ÅKE HULTBERG Den innebär att masugnsprocessen, som använder kol och koks för att ta bort syret ur järnmalmen, ersätts med en direktreduktionsprocess. I den används fossilfri vätgas som framställs av vatten med el från fossilfria energikällor. Istället för koldioxid bildas vattenånga. Därmed skapas världens första fossilfria reduktion av järnmalm till järnsvamp, som är ett centralt steg för fossilfri järn- och ståltillverkning. Målsättningen är att SSAB:s masugnar ska börja tas ur drift redan 2026.

HYBRIT står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology.

Målet med HYBRIT är att i princip eliminera koldioxidutsläppen från tillverkningsprocessen av stål, genom att fullt ut använda fossilfria insatsvaror och fossilfri energi i värdekedjans samtliga delar. Bilden är från pilotanläggningen för direktreduktion i Luleå.

Målet är att Sverige ska bli världens första fossilfria land. Då måste järn- och stålindustrin, som står för cirka tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp, bidra.

Det fick industrijättarna SSAB, LKAB och Vattenfall att tillsammans initiera HY-

BRIT. Ett innovations- och utvecklingsprojekt med målet att skapa världens första fossilfria värdekedja, från gruva till färdigt stål, vidare ut i samhället. – Vi ville vara först, vi vill leda utvecklingen. Vi ersätter nu kol och koks med vätgas och räknar med att stänga de första masugnarna 2026, berättar Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, som var den som kläckte idén till HYBRIT-samarbetet och fossilfri framställning av stål. – När vi började testa våra idéer var de flesta skeptiska, tyckte att vi var lite galna, idealister från Skandinavien. Men vi såg framför oss en revolution, att det var möjligt. Och nu är plötsligt alla intresserade av vad vi gör, säger Martin Pei.

Han betonar betydelsen av att alltid blicka

framåt, att ha ett ständigt fokus att utvecklas och växa, att våga tänka nytt och att alltid vara öppen för innovationer. – Det är nyckeln till framgång. Att alltid tänka, vad är nästa steg? Den nuvarande stålproduktionen bygger på kol, importerad från Australien, USA och Ryssland. Det är naturligtvis inte långsiktigt hållbart. – Är det någonstans det finns förutsättningar för en verklig omställning så är det här i Sverige. Vi har en stark industritradition och har nu alla möjligheter att återta den positionen på global nivå, säger Lars Ydreskog, direktör för strategiska projekt på LKAB.

Här finns den mest högkvalitativa järnmalmen i världen, dessutom lokalt producerad fossilfri el. – Det är oerhört viktiga förutsättningar. Och vi har framför allt en tradition av att jobba tillsammans. Att driva utvecklingen framåt, snabbt och flexibelt, med syfte att skapa konkurrenskraftiga, framtida affärslösningar, poängterar Lars Ydreskog.

En grundförutsättning för att lyckas är givetvis god tillgång på järnmalm. Lars Ydreskog berättar att LKAB satsat 700 miljoner kronor i prospektering att hitta malm. – Vi har hittat mycket mer än vi förväntade oss. Vi har så det räcker åtminstone 50-60 år framåt. Idag är vi på 1 350 meters djup i en malmkropp som går ner 2 000 meter. Det är en stor utmaning, mer komplex ju djupare man går, konstaterar Lars Ydreskog.

Även här gäller därför ständig teknikutveckling, att helt enkelt vara bäst i världen. Även i själva gruvan är det givetvis fossilfritt som gäller. Det handlar om industriell samverkan på hög nivå, att med företag som ABB, Sandvik, Combitech och Atlas Copco, utveckla digitala framtidslösningar kring vätgasproduktion, automation och AI. – Här är det konkurrenter som samverkar. Det fungerar i Sverige men knappast någon annanstans i världen. Här är vi unika, säger Lars Ydreskog.

Andreas Regnell, som är chef för strategisk utveckling på Vattenfall Group, lyfter speciellt det faktum att det är lättare att framhärda, att vara modig när man som i fråga om HYBRIT är tre partners som verkligen litar på varandra. – Det vi gör idag handlar om att nå dit vi vill vara 2040. Vi ska dit. Det är vad HYBRIT handlar om, en övertygelse om att vi är på rätt väg. Och jag är lika övertygad om att industri efter industri kommer att följa efter. Men någon måste våga ta första steget, att trigga igång svenska och hela världens industrier till att ställa om.

Andreas Regnell jämför med bilindustrin. Det går inte att göra elbilar, sa man. Plötsligt fanns Tesla. Så småningom hakade Volkswagen på. – Då började alla andra få panik, vi måste också. Där är vi nu. Precis som Telsa har vi satt igång en global lavin.

En sak är säker, med det som nu pågår inom HYBRIT inser gruv- och stålindustrin världen över att fossilfri stålproduktion kommer och det på bred front. Här i Sverige går Volvokoncernen i spetsen, där SSAB och LKAB har inlett ett samarbete, för att nyttja det nya stålet i tunga fordon. – Vi ser framför oss en komplett omställning till en fossilfri värdekedja där lilla Sverige sätts på världskartan, säger Martin Pei och skrattar.

Andreas Ragnell menar för övrigt att det blir svårt för andra att rakt av kopiera HYBRIT. Av den enkla anledningen att elen överlag i världen är så fossilberoende. – Vår tillgång på fossilfri el är unik i världen. Det är svårt att få tag på så mycket fossilfri el som det här kräver. Vi har dessutom, som sagt, en lång och gedigen erfarenhet av samverkan. – Ja, det här är oerhört stort, poängterar Lars Ydreskog. Det stärker vår egen tillverkningsindustri, påverkar forskning, sysselsättning och hela vår välfärd. Industrin har länge uppfattats som omodern, ointressant och tråkig. Nu är det hett igen. Det är väldigt positivt. – Det här är det största vi tillsammans kan göra för klimatet, påpekar Andreas Regnell. När vi är klara har vi sänkt de globala koldioxidutsläppen med 35 miljoner ton per år. Det gör Hybrit till det enskilt största klimatinitiativet i Europa. Som sagt, vi har satt igång en global lavin, precis som Telsa gjort med elbilen.

Lars Ydreskog, direktör, strategiska projekt på LKAB.

Martin Pei, teknisk direktör, SSAB.

LULEÅ – Största utmaningen är att få människor att våga flytta hit

– Det är en ynnest att som kommunalråd i Luleå, praktiskt taget varje vecka, få förfrågningar från både stora och mindre företag, både internationella och svenska, om att etablera, alternativt bygga ut redan befintlig verksamhet. Det mesta med fokus på grön

omställning. TEXT PER-ÅKE HULTBERG

Det är ett jättetryck, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, som beskriver Luleå som den stora staden i norr med stark industri och handel sedan generationer. Nu kompletterad med bland annat IT- och konsultverksamheter och en växande besöksnäring. – Vi har en mycket stark arbetsmarknad, år efter år. Nya jobb tillkommer hela tiden.

Här finns ingen arbetslöshet. Tvärtom, vi har redan brist på arbetskraft. Därför har vi också en mycket låg segregation. Här finns inga utsatta områden, poängterar Carina Sammeli, som själv flyttade till Luleå från hemstaden Karlstad för 15 år sedan.

Men det var inte som många andra för att studera på Luleå tekniska universitet, som med sin forskning och utbildning har en stark dragningskraft. Nej, för Carinas del var det kärleken som drog, en kärlek som fått henne att både stanna och bli förälskad i både staden, regionen och dess befolkning. – Det är enkelt att bo här uppe. Norrbottningarna är raka och okomplicerade, utan krusiduller. Det gör att man vet var man har varandra. Det skapar tillit och förtroende. Men det är också enkelt och okomplicerat att få vardagen att fungera, säger Carina Sammeli och förklarar att Luleå är en stad för det enkla livet. – Det är en tät stad med korta avstånd.

Vi har storstadens utbud med småstadens närhet till allt. Luleå är också en fantastiskt vacker vattenstad, med hamn och äkta skärgårdsliv. Centrum ligger på en halvö och vi har Luleälv som rinner rakt igenom staden. – Något som verkligen sticker ut är isvägarna. Att åka spark på isen runt centrum och köra bil rakt ut i skärgården är en helt unik upplevelse som lockar besökare från hela världen. Att bara gå ut på isen, tillsammans med tusentals andra Lulebor en solig vinterdag, är en obeskrivligt härlig känsla. Mitt i allt detta positiva om Luleå, hur tacklar kommunen utmaningen att vara den stad i Norrbotten som förväntas ta emot flest antal nya invånare, tusentals bara under de närmaste åren? – Vi har redan idag betydligt fler som flyttar hit än man kanske tror, främst från länet och hemvändare. Nu gör vi oss beredda på att ta emot många, många fler.

Visst, det är en jätteutmaning, inte bara för oss utan även för Boden, som också har en spännande resa framför sig. Även regionens övriga städer planerar för befolkningsökning. De nyetableringar av företag vi nu ser här i Norrbotten är bara i början. För att klara kompetensförsörjningen måste vi växa, så är det bara. Bygga bostäder och allt annat som hör till.

Efter att ha legat efter med bostadsbyggande börjar Luleå nu komma i kapp med både mark, planer och nya byggprojekt. Under de närmaste tre åren ska 2 500 bostäder byggas, mest hyresrätter. Bland annat i bostadsområdet Kronan, ett gammalt militärområde med idag 2 000 boende, som ska förstärkas med nya bostäder för ytterligare 5 000 personer. – Men det är bara början. Några nya stadsdelar har inte byggts på 40 år, vi har bara byggt i de befintliga. Nu kommer helt nya områden med flerbostadshus samtidigt som vi skapar möjligheter till villaboende på landsbygden runt Luleå.

Den kanske största utmaningen är att är få människor i Stockholm och Mälardalen att våga flytta hit. – Vi måste få människor att ändra sin bild av norra Sverige. Det är här de framtida jobben finns, ja redan nu. Ett stort utbud av kvalificerade och högintressanta jobb, de flesta med fokus på klimatutmaningen, avslutar Carina Sammeli.

Två marknader. En etablering!

Gränslösa möjligheter väntar!

STOLT HUVUDSPONSOR

Sveriges största advokatbyrå

Sverig *Avser advokatbyråer som inte har kontor i Stockholm. Hör av er när ni behöver hjälp med att läsa det finstilta. Advokatbyrån Kaiding har cirka 70 medarbetare på orterna Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå, Skellefteå, Umeå och Östersund och är därmed Norrlands största advokatbyrå. Tack vare es vår storlek kan vi erbjuda specialiserad juridisk rådgivning inom en rad rättsområden. största advokat- byrå*

*Avser advokatbyråer som inte har kontor i Stockholm. Hör av er när ni behöver hjälp med att läsa det finstilta.

Advokatbyrån Kaiding har cirka 70 medarbetare på orterna Haparanda, Kalix, Luleå, Piteå, Skellefteå, Umeå, Östersund och Åre och är därmed Norrlands Sveriges största advokatbyrå. Tack vare vår storlek kan vi erbjuda specialiserad juridisk rådgivning inom en rad rättsområden. FÖR JURIDISK RÅDGIVNING, TA KONTAKT MED OSS PÅ KAIDING.SE största 5