Förnyade ByaNytt! Ny layout 2016

6 430030 490207 PRIS 5,50 € INKL. MOMS

03 2016

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN

Hur ska man försäkra båten?

Började med sitt eget bilmåleri

Sida 8

Sida 9

ISSN 0780-4555

KUSTMEDIA: BYANYTT, KUSTNYTT, KUNDTIDNINGAR OCH REKLAM.

I sitt rätta element – bilbranschen

Florina om vårens blommor

Sida 10-11

Sida 7

TEMA BILAR & BÅTAR

Ingen vinner på förhand!

Sida 14-15

AFF

För Dig som vill köpa el. sälja bostad/fastighet.

Kolla in våra framgångsrika FONDER – nu lönar det sig att börja spara.

Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E 361 0444 D. ÖRNDAHL www.primafastigheter.fi 0400 210 335

LÄS ÄVEN OM Gården där det händer i Replot Färgstarka skidminnen

Flytvästen – ett bra basplagg

En resa runt Svalbard

☎

www.sparbanken.fi • Tel 06-346 2111

Medalj för mod

Bybor tyckte till i Karperö – Singsby

Vackert med kalligrafi Välmående i Veikars

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Tfn (06) 344 1800 Fax (06) 344 1820 E-post: redaktionen@byanytt.fi

För mig är påsken färgglad och otvungen

VD Tomas Bäck, tfn 344 1814

B LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

YANYTT ÄR NY den här gången, även om själen i vår lokaltid­ ning är densamma som förr – lokal och människonära.

Tii Lähteenpää, vår medarbetare sedan flera år tillbaka, studerar grafisk design och förnyelsen av ByaNytt och KustNytt är en del av hennes slutarbete. Det är också hon som i praktiken har stått för den grafiska framställningen av den här ByaNytt. Vi tycker om det vi ser och vi är så glada att få samarbeta men någon som är så ambitiös och duktig som hon.

Nästa KustNytt kommer också att utkomma i förnyad form. Under våren ska vi landa i det nya och anefter ser vi hur de olika tillämp­ ningarna fungerar i praktiken.

DEN HÄR BYANYTT skickar vi också till alla hushåll med 65610 KORSHOLM som postnummer och som redan inte är prenu­ meranter. På sidan 20 finns pre­ numerationskupong för intres­ serade.

Melissa Horn kom till stan och gav konsert i Vasa Stadshus. Mycket bra! I publiken träffade jag Emma Ruuhinen från Karperö, Sofia Saarikko från Kvevlax och Ellinor Österåker från Singsby.

Och så här min hälsning till Selmer Hemming i Malax och alla andra jag känner. Glad Påsk!

Påskgräset är sått. Check.

En grovkornig variant som jag hoppas blir bra.

PÅSKEN ÄR TIDIG i år och jag tycker så mycket om påskhelgen!

Den känns färgglad och otvungen på något sätt. Den är tillräckligt kort för att man inte ska behöva ta till stora artilleriet med dekora­ tioner och mat. Men tillräckligt lång för att skapa tid och rum för olika program. Jo, jag tycker om påsken och det grovkorniga påskgräset är på odling hemma.

Fjädrarna ska också fram och memma ska inhandlas. Memma är som lutfisk. Man tycker om det eller så tycker man verkligen inte om det. Jag gillar memma. Och lutfisk också för den delen.

DET ÄR VÅR NU. Och på riktigt vår om en månad eller så. Solen känns efterlängtad. Vinterakti­ viteterna avtar i takt med att snön smälter. Det blir snart tid för trädgårdsentusiaster, villafarare och för dem som har fordon där försäkringarna endast är i kraft under sommarhalvåret.

Båtförsäkringar ingår i ett av reportagen här, liksom flytvästin­

formation och intervjuer med två som tycker om bilbranschen. Det här inom ramen för temat Bilar & Båtar.

DET VAR VÄLDIGT intressant att lyssna till bröderna Oskar och Nisse Back, Victor Lövdal och Sten-Ole Lund. Bröderna med sina minnen från deras skidåkarkarriär och Victor och Sten-Ole som berättade om hur det är idag. Vi skrattade gott åt Oskars första pris i en skidtäv­ ling – fyrtio höns. Eller historien om skidåkaren för länge sedan som mitt under pågående täv­ ling hamnade att ”uträtta saker” vid sidan av spåret och som fick avdrag om tretton sekunder för det när han kom i mål...

Jag önskar Er en fin månad tills nästa gång. Tipsa mig gärna om vad Du vill läsa om i ByaNytt!

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Pia Backman-Nord, Britt-Louise Granö, Anna Sand, Joakim Snickars, Sofia Isaacs, Viktoria Sten ANNONSFÖRSÄLJNING Nina Hägen, tfn 344 1818, nina@kustmedia.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Tii Lähteenpää PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.byanytt.fi Emilia Häggman, tfn 344 1816 prenumeration@byanytt.fi TRYCKERI Iprint, Seinäjoki 2015 UPPLAGA 5 200 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 51 €, EU 57 € Övriga världen 59 €

SMEDSBY DEN 18 MARS 2016

Ut med vintern och in med våren.

Det var det som det jobbades med på Smedsby torg en dag i mars.

I Norrskat, Köklot, pågår ett privat muddringsprojekt. Vatten har pumpats ur en vik, grävmaskinerna är på plats och till sommaren är kanalen i toppskick.

Intressant att betrakta hur isen ”faller ner” när vatten pumpas bort och hur isblock fungerar som förstärkt underlag för grävmaskinen. Häftigt och helt tåfft mycket blålera på platsen just nu.

Kvinnodagen till ära hade Tommy Lahti bakat gott till kaffe när jag var på ett möte till Korsholms kommun. Tack Tommy!

ANNONSPRISER 2015 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm.

KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5.

SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi.

Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-färger i JPG- eller TIFF-format (300 dpi-upplösning).

Fonter bifogas eller omvandlas till vektor-grafik (kurvor).

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad.

Medlem i Tidskrifternas förbund

KUSTMEDIA producerar tidning­ ar och reklam för print och webb.

Under eget namn ger vi ut två lokal­ tidningar: ByaNytt och KustNytt. Vår styrka är mångsidighet, flexibilitet, uppriktighet och tillgång till ny och avancerad teknik.

Kustmedia är delägare i webbyrån Eniti, som erbjuder lättanvända och förmånliga webbtjänster till småföretag.

Du kan anlita oss för de flesta tjänster inom print, webb, grafisk design, innehåll och försäljning. Kustmedia har två kontor, huvudkontoret i Korsholm och ett kontor i Närpes. Vi är lokalt place­ rade men arbetar över hela Finland.

3

Helsingby skola

Tölby-Vikby skola

I HELSINGBY SKOLA går detta läsår 62 elever, varav nio på årskurs ett. Christina Hammarström (till vänster) är klasslärare för dem och Eva Jansson (till höger) är assistent. Överst från vänster står Isak Lall, Ted Malmsten och Neo Råholm.

I soffan sitter efter Christina eleverna Juliet Luoma, Felicia Wikman samt Jonna Kaukola. Nederst sitter Alexander Björkgren, Viljami Martin samt Linus Lång.

Veckan efter sportlovet såg eleverna fram emot en sportdag i Solf och så småningom även påsklov. Redan innan sportlovet hann de tillverka påskpynt i form av häxorna som syns på bilden. Rasterna tillbringar de med att leka i snön och spela bandy på skolgården.

ÄVEN I TÖLBY-VIKBY SKOLA är ettorna i år nio till antalet, men tyvärr var en av dem sjuk när ByaNytt hälsade på. Överst från vänster står Einar Evijoki, Ida Koskinen, Isak Tallskog samt Wilma Prinkkilä. På andra raden har vi Felix Aura, Dorothea Wikström, Linus Peltokoski samt Lina Aura. Frånvarande var Ines Lervik och deras lärare heter Elisabet Still.

I Tölby-Vikby hade man också en skiddag på kommande efter sport­ lovet, för deras del vid Öjberget. En läskampanj på temat Astrid Lindgren blir också aktuell samt Pippi på teatern.

de rätta tävlings­svaren fanns på sidorna:

FRÅGA 1:

text och foto:

Anna Sand

I DEN HÄR TÄVLINGEN KAN ALLA DELTA! Svaren finns nämligen i detta nummer av ByaNytt.

STRYKBRÄDA FRÅGA 2: 6, 11, 11 OCH 14 FRÅGA 3: 7, 9, 13 OCH 15

Nina Söderberg från Västerhankmo.

sammanställning av tävlingssvaren:

FYRKLÖVERNVINNARE

Nina fick snöspaden!

Nina Söderberg från Västerhankmo vann huvud­vinsten i Fyrklövern, omgång 319. Tröstpriser fick Johanna Hurr i Kvevlax, Lindvi Lundström i Smedsby, Susanna Strandback i Södra Vallgrund och Saimi Smeds i Kvevlax. Gratulerar alla vinnare!

Nina Söderberg har vägarna förbi och hälsar på vid redaktionen för att ta emot sin vinst, en snöspade.

Hon är diplomingenjör till utbildningen och arbetar som projektinköpare på heltid vid Wärtsilä sedan ett år tillbaka. Men redan under studietiden blev hon bekant med företaget och deras verksamhet.

Hon bor i Västerhankmo med Dennis Sundvik och fritiden tillägnas motionsidrott och engagemang inom Västerhankmo UF. – Jag har varit aktiv i föreningen kanske tio år, och det här är mitt sjätte år som ordförande, berättar hon.

Föreningen är aktiv.

– För två veckor sedan var det pulkdag, förra hel­ gen pilktävling och nu är vårmiddagen på kommande.

Hon har alltid varit sportig och motionsidrottandet hänger med.

– Nu passar jag på att skida i Hankmospåren och så springer jag en del. Brukar också delta i motionslopp.

ByaNytt önskar en fin fortsättning på våren! text och foto:

FRÅGA 4: 11, 16, 19 OCH 20

Lisbeth Bäck

Lisbeth Bäck

1

SKRÄPKORG

Praktisk modell med bräda av spånskiva, benställning av stålrör och utdragbar strykjärnshållare.

Strykyta: 110x30 cm.

Reglerbar höjd i tre steg: 78/82/86 cm.

En skräpkorg i rost­ fritt stål som rym­ mer 12 liter. Locket öppnas med en fot­ pedal. Skräpkorgen är lätt att tömma eftersom den inuti har en inre behållare med handtag.

Markiser och screeng

ARBETSKLÄDER FRÅN 2 Fås med eller utan tryck.

I LAGER!

De här fyra detaljbilderna har vi plockat Mörkläggande rullga ur olika annonser i tidningen. Kan du SVETSOVERALLER lista ut på vilka sidor de finns?

Effektiv infravärm

Begär offert!

VINTERJACKOR VINTERBYXOR Fullständig begravningsservice

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

3

Lamellgardiner special-persienn

Kvalitetsprodukter Marknadsvägen 1 Smedsby Korsholm Mjölnaregatan 10, Vasa • Tel. 312 2899 med 5 års garanti!

Tel. (06) 322E-post: 2999tero.oling@ronn-backholm.fi • begravningsbyra.ingman@netikka.fi Fredsgatan 32, VASA • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8.30-17 • www Öppet vard. kl 9.00–16.30 Övriga tider 050-595 2772 inneh. Benita Ingman

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – De blommor som...

– Småbarn använder ofta...

– Med kasko kan...

– Parkloppen börjar komma...

4

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

Namn............................................................Tel.................................................

Adress................................................................................................................

Om jag vinner vill jag ha: Strykbräda Skräpkorg Omgång 320, B316

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 6 april 2016. Adressen är ByaNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen går det bra att kopiera kupongen.

4 ARBETSKLÄDER FRÅN

I LAGER!

Fås med eller utan tryck.

SVETSOVERALLER

Reparation av • bilar • traktorer • jordbruksmaskiner

Begär offert!

VINTERJACKOR

VINTERBYXOR

Mjölnaregatan 10, Vasa • Tel. 312 2899 E-post: tero.oling@ronn-backholm.fi

• gräsklippare

m.m.

Toby Bil & Traktor Ab

UPPBLÅSBAR BOJ

125€

med långt skaft

39,90€ OPTISAN KIKARE 7x50 automatisk inställn.

65520 Helsingby Tel. 0400-361 171

BOJTYNGD 36 kg

69€

Öppet: Vardagar 9-17 • Lö 10-14 Institutgatan 11 • 06-3620 888 • www.fantoy.fi

Gården där det händer!

Mitt i Replot ligger det prydliga röda huset till synes lugnt och stilla. Tar man en närmare titt hittar man liv och rörelse hos familjen ÖsterholmNiemi, deras fem barn, två hundar och en skara får, höns och kaniner.

Största delen av familjen Österholm-Niemi samlad. Från vänster Saara, Maija, Jan-Erik, Maria och Jari med hundvalpen Sampo. Saknas på bilden: Joonas och Anna.

N

ÄR MARIA ÖSTERHOLM var liten for familjen ofta ut till Replot skärgård när de ville uppleva naturen. Jari Niemi var inte heller främmande för området, efter att ha arbetat flera år som sjöbevakare i Södra Vall­grund. Och i skärgården fanns ju gott om plats för djur...

– I Singsby där vi bodde hade våra grannar får och vi blev inspi­

rerade. Men vårt hus började bli för litet för oss, berättar Maria.

– En annan orsak till att vi flyt­tade hit var att vi ville hålla på med jakt och fiske, berättar Jari, som numera är medlem i Replot jaktklubb.

Barnen är delaktiga Efter en bekräftelse från kom­ munen på att det inte skulle vara något problem att ha utedjur på

Maija, 4 år, är van vid att umgås med alla djuren på gården.

planetomten i Replot slog familjen till och byggde sitt hus. Det här var hösten 2010 och planen var att på djurfronten börja med tre får. Fem år senare, före senaste slakten, var antalet plötsligt uppe i fyrtio.

– Det blev nog för många.

Det ska ju vara roligt att ha dem, och man mister lätt den delen om verksamheten blir för omfattande, säger Maria.

Fåren är inte de enda djuren som har blivit fler efter hand. Ka­ ninerna skulle först vara några stycken som ”något trevligt för barnen”. Idag är de omkring 15, de flesta av den storväxta rasen fransk vädur, och familjen föder upp dem dels till försäljning men främst som köttdjur.

– Barnen har blivit vana vid att vi äter djuren. Sara sa att den ena kunde bli ett par fina handskar, skrattar Maria.

Maria och Jari tycker att det är viktigt att barnen förstår vad det innebär att föda upp djur och får vara delaktiga i hela processen.

De vill visa dem fördelarna med att som stor familj kunna vara åt­

minstone delvis självförsörjande.

Joonas tolv år, Saara tio år och Anna sju år var små när flytten till Replot skedde, medan Maija fyra år och Jan-Erik ett år är födda här. Intresset för djurhållningen varierar bland dem, men mellan varven hjälper de nog till med ”mammas intresse”.

– Det här med djuren har alltid varit min dröm, säger Maria.

– Jag ser mera realistiskt på saken. Jag jobbar och Maria njuter av livet, skämtar Jari.

Sampo – framtida polishund I praktiken ser arbetsfördelnin­ gen ungefär ut så att Jari sköter utvidgningen av byggnaderna och till stor del slakten, medan Maria är den som sköter det dagliga ar­ betet på gården. Jari arbetar till vardags som polis i Vasa. Även han har dock bidragit till att djuren på gården blivit fler. Jakthunden Ajax och den lilla labradorvalpen och framtida polishunden Sampo är hans investeringar.

– Jag har jobbat med hundar

förr inom sjöbevakningen och polisen. När det blev tal om en ny hund ville jag söka arbetet som hundförare, berättar han.

Sampo kommer att ha en vik­ tig roll som en av Finlands sju ”penga­hundar” och lära sig söka efter kontanter, droger och vapen, samt försvunna personer. Han får vara inomhus med familjen medan han ännu är så liten, men sedan ska han bo på gården tillsammans med Ajax och de övriga djuren.

Tak över huvudet finns för dem alla när de inte vill vistas under bar himmel, men inte inne i huset.

– Vi vill nog försöka hålla djuren utomhus, det blir så vilt annars, säger Maria.

Vi ångrar ingenting Vilt kan det i och för sig bli utom­ hus också. De fyra första fåren som införskaffades rymde efter bara någon vecka. Det var svettigt, men tack vare många hjälpsamma by­ bor kunde tre av dem infångas och det sista dök upp efter några veckor.

– Då tänkte jag nog, att det

5 NU ÄR DET TID ATT SERVA TRAKTORER OCH JORDBRUKSMASKINER INFÖR SOMMAREN

SOMMARDÄCK & FÄLGAR rensKonkur iga t kraf ! priser

ÄR SOMMARDÄCKEN I SKICK?

• Försäljning och service av Eberspächervärmare • Mera effekt, mindre förbrukning med Voimaa.com • Service och reparation av alla bilmärken www.sundombilel.fi Tel. 06-3571 422

Bruksgatan 383 • www.baggasbil.fi Tfn 010-3224 070 • 0500 157 917

www.rengasliikkeesi.fi

Oy K.LYTZ Ab Institutsg. 9, Vasa.

06 317 0961 • www.klytz.fi

Medalj för mod I En av gårdens yngre invånare är denna lilla kaninunge av rasen fransk vädur.

SARNA I VINTER har varit falska och oberäkneliga. Ett flertal olyckor har inträffat både med tragisk, men även med lycklig utgång. En av det senare slaget skedde den 16 janu­ ari i Södra Vallgrund, endast ett par hundra meter utanför Vall­ grund sjöbevakningsstation ut mot havet.

I olyckan hade en skoterföra­ re kört igenom isen och hade inte möjlighet att själv ta sig upp ur vaken.

Martin Snygg som bor i Som­

marösund och med utsikt över området, såg vad som hände och sprang till platsen utan tanke på att isläget var dåligt, med målet att försöka rädda skoterföraren som befann sig i isvaken.

Martin använde sin egen jacka och blev själv genomvåt, men lyckades få upp skoter­ föraren, innan också sjöbevak­ ningen kom till undsättning.

Skulle inte Martin agerat så snabbt skulle utgången av oly­ ckan förmodligen sluta riktigt olyck­ligt. Men tack vare hans rå­

diga insats omkom ingen.

Som tack för sin insats till­ delades Martin Gränsbevaknings­ väsendets plakett i brons, efter­ som han på ett förtjänstfullt sätt agerat till förmån för gränsbe­ vakningen.

Martin fick motta sin medalj och ett diplom vid Vallgrunds Sjöbevakningsstation.

text:

foto:

Viktoria Sten Johnny Sten

De efterlängtade hönsen kom till gården för ett år sedan.

På projektfronten är en sommarstuga på gång, och om Maria får bestämma blir det gärna några getter i framtiden. här inte kommer att bli lätt! Jag som alltid ville ha det lugnt och stillsamt, och så blev det så här! säger Jari.

Men familjen ÖsterholmNiemi lät sig inte avskräckas. De njuter av sin nya miljö med djur och plats för utomhusaktiviteter, och har numera sällskap av Mari­ as föräldrar som också har flyt­ tat till orten. På projektfronten är en sommarstuga på gång, och om Maria får bestämma blir det gärna några getter i framtiden. Oavsett vad, så är inspirationen fortfar­

ande på topp.

– Jag ångrar absolut ingen­ting, det har varit över förväntningarna, säger Jari och får medhåll av Ma­ ria– Det enda jag ångrar är att vi inte byggde ett tillräckligt stort grovkök för alla smutsiga stövlar!

•

text och foto: Pia-Backman Nord

Michael Nordlund, sjöbevakningsmästare och Seppo Penttilä, kaptenlöjtnant vid Vallgrund sjö­bevakningsstation förärade Martin Snygg sin medalj. Diplomet är undertecknat av Kommendören för Finlands Sjöbevakningssektion, Kommodor, Jukka Savolainen.

6 ÖPPET: vard. 9-18

J Frantz i målerifirma

• Målning inomoch utomhus • tapetsering

Bilreparationer - alla märken Bosch testutrustning J-E Backull, Lotlaxv.

398, 66600 Vörå

tfn: 044 5530882

✆ 050-554 9171

firma.jfrantz@gmail.com

Ja till skidspår, nej till höghus tyckte till inför nya delgeneralplanen för Karperö-Singsby bybor

Den landsbygdsaktiga stämningen i Karperö och Singsby bör bevaras. Några urbana höghus flaggas det inte för. Samtidigt önskar invånarna bland annat förbättrad service, förtätat byggande i olika områden och nya trafiklösningar.

U

PPSLUTNINGEN PÅ Norra Korsholms låg­ stadieskola var god när det arrangerades ett allmänt möte om den nya delgen­ eralplanen för Karperö-Singsby den 10 mars.

Det omfattande planerings­ arbetet är endast i inlednings­ skedet. Turerna kan bli många och versionerna flera innan kon­ kreta resultat nås. Enligt planerna ska den nya delgeneralplanen för Karperö-Singsby klubbas genom först under år 2019.

– Om man förväntar sig några färdiga ritningar i det här skedet blir man besviken. Vi hör in­ vånarna och samlar in åsikter och synpunkter på det här mötet, sade Barbara Påfs, planläggningschef på Korsholms kommun.

pektive smultronställen i KarperöSingsby.

Enkät på nätet

Det allmänna mötet om delgeneralplanen i Karperö-Singsby utmynnade i livliga diskussioner om bland annat rekreation, service, boende och trafiklösningar. Många förslag och synpunkter lades fram.

Inventeringar Preliminärt har kommunen bland annat gjort naturinventeringar samt inventeringar av kulturhis­ toriska värden och byggnader i Karperö-Singsby.

I området bor för närvarande 2012 personer (9.2.2016) varav 1322 i Karperö och 690 i Singsby.

Den finskspråkiga befolkningens andel är cirka 28 procent.

Kommunen räknar med att in­ vånarantalet i området kommer att öka ytterligare. Detta medför nya behov och utmaningar till ex­ empel vad gäller lokalt boende, service och arbetsplatser.

– Karperö är ett av de områden som växer kraftigast i kommunen för närvarande, sade Barbara Påfs.

Olika saker på önskelistan Mötesdeltagarna delades in i sex diskussionsgrupper som fick komma med och lägga fram önske­ mål, synpunkter och åsikter om utvecklingsmöjligheterna i Kar­ perö-Singsby.

Grupperna fick ta ställning till följande områden: rekreation, ser­ vice, boende, trafik, näringsliv och smultronställen.

På önskelistan finns till exem­ pel flera nya cykelvägsavsnitt.

Karperö växer mest just nu i Korsholm.

En ny tilltänkt led från Kla­ sos-området i Singsby via Holm­ skogsvägen i Karperö skulle för skolbarnens del resultera i tryg­ gare färder till och från skolan i Karperö.

Andra önskemål: En cykelväg från UF-lokalen i Singsby till Jung­ sund. En förlängning av cykelvä­ gen från Daliback i Karperö till Koskö.

Trivsamt boende Nära Trollkuniback i Singsby kan ett helt nytt bostadsområde en­ ligt planerna växa upp framledes.

Samma område skulle också kun­ na börja genomskäras av en ny väg som sträcker sig från Alskat­ vägen via Singsby och Böle ut till Smedsby (nära fabriksområdet på Karperövägen), påpekades det.

– Det blir säkert aktuellt att fundera på att bygga ut byarnas barndagvård framöver. Då räcker

ytorna på skolområdet i Karperö och daghemstomten i Singsby inte till, sade Karperöbon Caro­ line Holm.

Förtätat byggande föreslås till exempel i flera delar av Singsby.

Det handlar om områden som lig­ ger i riktning mot Jungsund och Karperö.

Caroline Holm önskar allmänt taget att möjligheterna till trivs­ amt boende i byarna tryggas och att man i första hand utnyttjar be­ fintliga bostadsområden.

Diskussionsgrupperna rekom­ menderade att det helst byggs små- och radhus i Karperö-Sings­ by i fortsättningen. Några höghus och betongkonstruktioner vill man inte veta av.

– Jag vill inte att det ska bli som i Smedsby. Jag önskar att landsbygdskänslan kan bevaras, sade Mikael Örn från Karperö.

– Möjligheter till att idka lant- och skogsbruk bör säkras, sade Roger Frants, även han från Karperö.

Återuppliva skidspåret Flera grupper vill återuppliva den skidspårstradition som tidigare har funnits både i Karperö och Singsby.

Det nya skidspåret bör helst anläg­ gas någonstans i närheten av låg­ stadiet med tanke på skolelevernas

behov, framhölls det. Ändå bybutik och grillverk­ samhet? Karperö har tidigare kun­ nat erbjuda båda serviceformerna.

Men inte under de senaste åren.

– Bybutikernas tid är nog ty­ värr definitivt förbi, betonade den Singsbybördige Kvevlaxbon Paul Ström. Åsikterna gick isär vad gäller det lokala behovet av en butik.

Någon grupp tyckte att man klarar sig bra med de S-Market-affärer som finns i Smedsby och Gerby.

– Det kunde byggas en affär på åkern mitt emot lågstadieskolan, föreslog en annan grupp.

Mötesdeltagarna ser gärna att byborna får tillgång till snabbmat igen. En grill kunde startas på privat initiativ, sades det. Strand­ området vid Carpella och längs Karperöfjärden är en speciell pärla som bör både skyddas och utvecklas, konstaterade mötes­ deltagarna.

– Karperöfjärden bör absolut muddras, löd ett konkret förslag.

Också det natursköna området i norra änden av Karperöfjärden och sandtagsområdet i Norrön skulle kunna användas på ett mera ändamålsenligt sätt, påpekade flera diskussionsgrupper.

Däremot var grupperna ovil­ liga att lägga ut texten om sina res­

Förutom mötet i Karperö har berörda invånare möjlighet att tycka till om delgeneralplanerin­ gen för Karperö-Singsby på inter­ net.

– Det handlar om den kart­ baserade invånarenkäten Hara­ va. Målet är att öppna enkäten i början av april. Undersökningen pågår i en månad, säger Barbara Påfs.

Barbara Påfs poängterar att det är ortsborna som är de verk­ liga experterna på byarna i sam­ manhanget. Därför är det viktigt att deras röster blir hörda.

– Vi planerar att arrangera ett nytt informationsmöte om delgeneral­planen om cirka ett år då vi har kommit lite längre på vägen, säger Påfs.

•

text och foto: Joakim Snickars

NYA DELGENERALPLANEN FÖR KAR­ PERÖ OCH SINGSBY • Ersätter den nuvarande delgeneralplanen från 1994. Planen är utan rättsverkan.

• Programmet för deltagande och bedömning (PDB) ska enligt planerna vara klart hösten 2016.

• Ett planeutkast beräknas vara klart under 2017.

Samma år räknar man med att ha ett slutligt utkast.

• Ett planeförslag ska lämnas under 2018.

• Den nya delgeneralplanen ska enligt planerna godkännas av kommunfullmäktige under 2019.

7

VASA ROSTSKYDD Fullständig begravningsservice Marknadsvägen 1 Smedsby Korsholm Tel. (06) 322 2999 • begravningsbyra.ingman@netikka.fi Öppet vard. kl 9.00–16.30 Övriga tider 050-595 2772 inneh. Benita Ingman

Toni Horttana

0500-660 217 Industrivägen 3 65610 KORSHOLM

www.vaasanruosteesto.fi

Hammarvägen 7 65350 Vasa ✆ 010 3210 100 www.repaint.fi www.tomtom.fi

Pärlhyacinter hör till de mer tåliga vårblommorna, som kan klara flera minusgrader.

Fint till påsk. Arrangemanget består av gerbera, vaxblomma, tulpaner, prärieklocka samt läder- och auraliablad.

Florina är inte stort till ytan, men fyllt av vackra växter och inredningsdetaljer.

– Det är tack vare alla trevliga kunder jag fortfarande står här, konstaterar Carina Ekholm efter 28 år på samma plats.

Florina om vårens blommor Carina “Florina” Ekholm i Solf har en viss erfarenhet då det kommer till blommor. I mars i år blev det 28 år sedan hon öppnade blomsterhandeln i Solf. Hon har sett hur branschen har ändrats och även blomsorterna komma och gå.

D

ET MESTA KOMMER från Holland och Dan­ mark. Jag kan se via datorn vad som är på kommande, och nu är det mycket nya fina sorter av vårlökar, berät­ tar Carina Ekholm, som driver Florina i Solf.

– De blommor som tål några minusgrader kan redan nu börja sättas ut, fortsätter hon.

– Krokus, pärlhyacinter och tassetter tål några minusgrader, likaså påskliljor. De är dock inte lika tåliga som de mest populära kruknarcisserna, som överlever ungefär åtta minusgrader. Vi­ oler hör också till de mer tåliga sorterna.

– Många sätter kruknarcis­ ser på gravarna till påsk. Påsken är tidig i år, så man måste se till hur kalla nätterna är, men överlag håller de bra.

Blombilarna kommer varje dag St. Paulia och Primula är krukväx­ ter som har bra åtgång på vårarna.

– Den mindre Primulan är inte lika hållbar som den stora, som går under namnet Primula Obconica.

Därför tar jag mest in den stora sorten. Dubbel Gloxinia är också väldigt omtyckt, den finns i flera färger. I övrigt har lättskötta grön­ växter blivit populära den senaste tiden, speciellt bland ungdomar.

Blombilarna kommer till Flo­ rina varje dag, dels med beställ­ ningsvaror men de har också ett grundsortiment som hon får välja bland.

– Vill man ha något speciellt är det bra att säga till i tid, efter­ som sortimentet alltid är störst på måndagar.

Sköt om krukorna Carina tipsar om att det kan vara bra att plantera om krukväxterna nu då solen börjar lysa på dem igen. Näring behöver de också ha, men inte direkt efter omplante­ ring, eftersom jorden också inne­ håller näring.

– Fast man behöver inte alltid byta till en större kruka, speciellt inte om man ger näring till blom-

Kanske något för minimalisten? En enkel mimosakvist är vacker i sig.

morna. Vissa blommor, som till exempel fredskalla, vill ha det trångt om rötterna. När man plan­ terar om blommor är det bra att riva lite i rötterna så att de lättare kan rota sig. Det är också bra att beskära på våren.

Man får minska på näringen på vintern, då växterna behöver vila. På våren och sommaren kan de dock behöva lite extra näring, eftersom de oftast blommar då.

Ger man för stark näringslösning kan man dock bränna rötterna.

Tiderna förändras Carina sätter ihop ett vackert påskarrangemang av gul gerbera, vaxblomma, tulpaner, prärie­ klocka och olika blad. Då hon öpp­ nade på 1980-talet såg marknaden lite annorlunda ut. Då fanns inte blommor att fås i varenda stor­ market. Tulpaner såldes styckevis för fyra mark, och då var momsen 14,5 procent. De var dubbla och i fina färger, men med dagens pres­ sade priser löns det inte att odla de fina lökar som finns.

– Men nu finns mycket fina

och hållbara tulpaner att fås från Singsby. De skördar två till tre gånger per dag enligt behov och kör ut till blomsterhandlarna. Det är alltid roligt att sälja kvalitets­ varor.

Fördelen med en blomsterhan­ del i jämförelse med en stormar­ ket är förstås betjäning, men även kvalitet och binderier.

– Säljer man blommor borde man åtminstone packa in dem åt kunden, tycker Carina.

Visst är det även lite trist att en del säljer till exempel vårblommor till inköpspris bara för att locka in kunder. Å andra sidan får Carina ofta höra att kunderna uppskat­ tar att ha en blomsterhandel på landet.

– Det är för att jag har väldigt trevliga kunder som jag har fort­ satt, understryker Carina. Det är därför jag orkar, annars skulle jag inte fortfarande stå här.

•

text och foto:

Sofia Isaacs

8 TEMA BILAR & BÅTAR

Om båtförsäkringar Inför en ny båtsäsong kan det vara läge att se över sin båtförsäkring. Malin Söderman på Vasa Andelsbanks i Smedsby centrum är kundrådgivare och jobbar med försäkring­ar för privatpersoner. Hon berättar om skillnaderna i de olika försäkringsnivåerna och vad det lönar sig att tänka på när man ser över sin försäkring.

B

ÅTENS STORLEK OCH VÄRDE samt vilka farvatten man rör sig på är avgörande för vilken skydds­ nivå man väljer. Det finns två typer av båtförsäkringar – småbåts- samt båt­ försäkringen. I den senare kan man välja mellan tre olika skyddsnivåer – superkasko, kasko eller delkasko, förklarar Malin, som är Karperöbo sedan tio år tillbaka och har job­ bat på Vasa Andelsbanks Smedsby-kontor sedan 2010.

sion, stormskador, skadegörelse, stöld och brand. Då det gäller stormskadorna ska vindstyrkan ha överstigit 15 meter/sekund vid tillfället.

– Med kasko kan man själv välja om man ska samla bonus eller inte. Utan bo­ nus är självriskerna högre än i försäkringar med bonus, men istället är rabatten på pre­ mierna större, förklarar Malin.

Oregistrerade småbåtar För mindre, oregistrerade båtar räcker det med en småbåtsförsäkring som ansluts till hemförsäkringen. Då ska båten och motorn vara skilt specificerade i den. Försäkrin­ gen täcker eldskador, stöld, skadegörelse, stormskador vid vind över 20 meter/sekund samt grundstötnings- och kollisonsskador.

– Båten ska vara fastlåst vid förvarings­ platsen om den är kortare än fem meter, annars gäller inte stöldförsäkringen, poäng­ terar Malin. Är det frågan om en båt vars to­ tala värde inte överstiger 1 500 euro, såsom en kanot eller en större gummibåt, behöver man inte teckna någon skild småbåts­ försäkring – då ingår den per automatik i hemförsäkringen, tillägger hon.

Tre nivåer För en registrerad båt blir det aningen mer komplicerat. Det första man ska ta ställning till är vilken av de tre skyddsnivåerna man behöver.

– Delkaskon, som är förmånligast, ersät­ ter stöld, skadegörelse och brand, men inte skador till följd av grundstötning, kollision eller storm. I den ingår inte heller någon bonusrätt, tillägger Malin.

Den mellersta nivån – kasko – är den mest allmänna och täcker de vanligaste färdriskerna såsom grundstötning, kolli­

Det första man ska ta ställning till är vilken av de tre skyddsnivåerna man behöver.

Den mest omfattande skyddsnivån – superkaskon, innehåller även en avbrotts­ försäkring för förlorade seglingsdagar vid olycka.

Väljer man att samla bonus med su­ perkasko kan den uppgå till 70 procent, precis som på en bilförsäkring, och det är lättare att få båten inlöst till dess nyvärde.

På vintern Båtförsäkringen gäller på alla farvatten inom Norden – ska man längre bort be­ höver man ett tillägg till sin försäkring. En annan detalj värd att beakta för de som har för vana att ta ut det sista ur säsongen och ta upp båten sent, är att skador som inträffat mellan 1 november och 31 mars innebär en tilläggssjälvrisk på 25 procent av skadebe­ loppet, minskat med grundsjälvrisken.

– Vintertid kan man sänka premien genom att under tiden för vinterförvaring av båten byta från superkasko eller kasko till delkasko, men då bör man vara med­ veten om att båtskadeskyddet inte gäller, poängterar Malin.

Det innebär att om taket på uthuset ram­ lar in där du förvarar din båt, så ersätter delkaskon inte dessa skador.

Malin Söderman, Karperö, betjänar i försäkringsärenden på Vasa Andelsbanks kontor Smedsby. OP Försäkringar erbjuder båtförsäkringar i tre olika nivåer.

sköts en eventuell skadeanmälan enkelt med Andelsbankernas egen mobilapp, där du kan fylla i nödvändiga uppgifter direkt från sommarstugan vid behov. Man kan också ringa in sin skadeanmälan.

Genom att årligen besiktiga sin båt får man 20 procent rabatt på premien för kasko och

superkasko. Ett medlemskap i Trossen inom Finlands Sjöräddningssällskap kan också löna sig, eftersom man då berättigas till kostnadsfri bogseringshjälp. Blir man utan bränsle på sjön, får motorhaveri eller dylikt, och det inte finns någon fara för människo­ liv, blir räddningstjänsten annars kostsam.

– Som försäkringskund hos oss får man rabatt på medlemstjänsten Trossen, berät­ tar Malin.

Som innehavare av en OP-försäkring

Vilken båt du har och vilket båtliv du lever avgör hurudan försäkring du behöver.

TROSSEN-MEDLEMSKAP skaffar du behändigt på Finlands Sjöräddningssällskaps hemsida www.meripelastus.fi

Besiktning och bogsering

•

text och foto:

Anna Sand

9 BILAR & BÅTAR TEMA

Christopher är helt och hållet självlärd inom billackering, och trots att tanken från början var att bara använda måleriet för den egna hobbyn, växte kundunderlaget snabbt tack vare hans goda rykte.

bilmåleri

CB Fix i Kvevlax

Hobbyn blev ett företag – Jag började med att montera lastbilspåbyggnader, men övergick sedan till att arbeta som mekaniker på St1 i samma veva som Tommy och Linus övertog stationen. Det är nu fyra år sedan, berättar Christopher Backholm från Kvevlax.

D

EN NYA service- och bränsles­ tationen St1 i Kvevlax har slagit upp sina dörrar. Den förstorade stationen, som drivs av Tommy Glasberg och Linus Pörtfors, har nu större kapacitet speciellt på servicesidan, som sys­ selsätter tre personer på heltid. En av dem är Tommys halvbror Christopher Backholm, som inte enbart jobbar som mekaniker utan även har eget företag på sidan om. Kvälls­ tid återfinns han för det mesta i det egna bilmåleriet CB Fix på andra sidan riksvägen.

Bilar har legat i fokus för Christophers del ända sedan barndomen. Han har skru­

vat och sedermera även målat sedan väl­ digt unga år. Efter grundskolan var biloch transportlinjen på yrkesakademin ett naturligt val, men efter en termin valde Christopher att gå ut i arbetslivet istället.

Självfallet inom samma bransch.

Byggde upp eget måleri Här sköter han allt från intervallservice till reservdelsbyten och numera även hjulvin­ kelinställningar och annat som stationen erbjuder sina kunder. Det som ligger honom varmast om hjärtat är ändå billackering, något som han är helt självlärd inom.

En bil färdig förberedd inför målning. Hur många varv bilen målas och lackas beror på från fall till fall, men det normala är två lager färg och ett lager lack.

– Redan för tre år sedan byggde jag om ett utrymme hemma på gården hos mina föräldrar till bilmåleri, med både målarbox och ett skilt utrymme där grundarbetet görs.

Från början var det i första hand tänkt som ett hobbymåleri, men kunderna blev allt fler, trots att jag aldrig marknadsfört mig på något vis, fortsätter Christopher.

Det goda kundunderlaget ledde till att han för två år sedan grundade företaget, som fick namnet CB Fix.

Olika typer av kunder och arbeten Kvällar och helger arbetar Christopher med måleriet, och kunderna kommer både från närområdet och mer långvägaifrån. De består av både privatpersoner, försäkrings­ bolag och andra företag och arbetena kan gälla allt från mindre repor i lackeringen på nya bilar till ommålning av hela projekt i form av gamla veteranbilar.

– Grundarbetet är A och O, men samti­ digt den minst intressanta delen av jobbet.

Med tanke på det är olika försäkringsar­ beten, där man får använda nya delar – ofta i plast numera – roligast och även de mest lönsamma, konstaterar Christopher.

Den stora utmaningen med billackering är att få den rätta ytan på slutresultatet.

Christopher utför alla moment på vägen

dit själv, från eventuellt plåtslageri till färg­ blandning och slutlackering.

– Numera är många bilfärger vatten­ baserade, men det krävs ändå en riktig målarbox för arbetet, tillägger han.

Gott om jobb Trots de dystra ekonomiska tiderna råder det ingen brist på arbete, och Christopher beskriver Österbottningarna som ett folk som är måna om sina bilar och vill hålla dem i skick.

– Förut var det vanligare att folk både servade och fixade med sina bilar själva, men allt fler väljer idag att lämna bort bilen också för de mindre reparationerna. Dels är det en fråga om tidsbrist, men även om kompetens, utrustning och kunskap, fun­ derar han.

För Christophers del består både arbete och fritid av bilar, och tanken är att någon gång i framtiden arbeta heltid med det egna företaget.

– Framtiden får utvisa om och när det blir, men får jag välja så målar jag nog hellre än jag skruvar, ler han.

•

text:

Anna Sand Anna Sand samt privat bild foto:

10 TEMA BILAR & BÅTAR

Bilbranschen är Eriks rätta element För Erik Ljungqvist från Solf var bilbranschen ett givet val efter grundskolan, och sedan han fick sin examen som fordonsmekaniker från yrkesakademin, har han hunnit pröva på ett antal olika jobb inom den. Sedan nio år tillbaka är arbetsplatsen dock den samma – ett tecken på att man trivs både med arbetsuppgifterna och arbetskamraterna vid Rinta-Jouppi.

E

RIK LJUNGQVIST, som är 36 år ung, hittade sitt första jobb efter yrkesskolan på en traktorverkstad i hembyn Solf. Där fick han även en tilläggsutbildning som lantbruksmaskins­ mekaniker. Efter det första året i arbetslivet blev det aktuellt med en flytt till Stockholm, där han först arbetade som lastbilsmontör i två år och sedan tre år som mekaniker på Saab.

Trivs med kundbetjäning – Eftersom jag själv kör en Saab 9-3 nu kan man kanske säga att cirkeln är sluten, ler Erik.

Efter flytten tillbaka till hemlandet blev det några månader på Formatic i Replot, in­ nan han fick tips om jobbet på Rinta-Jouppi, där han sedan dess blivit kvar. Här jobbar han i första hand med att betjäna kunder som beställer service och reservdelar, men även med leveransmottagning och lager­ sortering. Kundkontakterna är något Erik trivs bra med.

– Att försöka hjälpa folk så gott man kan och se till att de får sina delar så snabbt som möjligt, är givande. Ännu sent på kvällen kan man ha en bra känsla av det, konsta­ terar Erik.

Till viss del saknar han ibland ändå me­ kanikerarbetet, eftersom han även trivdes med ett mer fysiskt arbete.

Snabba leveranser viktigt Det förekommer fortfarande då och då att folk ser Rinta-Jouppi som ett ”Toyota-hus”, även om man idag även säljer flera andra bilmärken.

Erik har alltid flera projekt på gång hemma i garaget. Som vardagsbil använder han just nu en Saab 9-3.

– Toyota-delen har helt skild personal, service och separat lager. Jag jobbar med Honda, Skoda, Renault Dacia och numera även Kia, förklarar Erik.

Reservdelarna beställs i första hand från

märkesimportörens lager, som för Hondas del finns i Sverige och för de övriga märkena här i Finland. I vissa fall kan det vara frågan om delar som ska längre ifrån i Europa.

– Målet är alltid kortast möjliga le­ veranstid, så logistiken är otroligt viktig i branschen, konstaterar Erik.

Det är inte enbart privatpersoner som ska ha sina delar –även företagets egna montörer samt många andra verkstäder servas härifrån, och många delar är lager­ varor för att minska servicetiderna så långt det går.

Märkesservice kan löna sig

Erik betjänar kunder som behöver delar och service till Honda, Skoda, Renault Dacia samt Kia på Rinta-Jouppi i Vasa. Även företagets egna montörer ska förses med delar och många andra verkstäder likaså. Kundbetjäningen är något som Erik trivs bra med.

En märkbar skillnad jämfört med då Erik började för nio år sedan, är åtgången på tilläggsutrustning till de nya bilar som säljs.

– Då hade vi mycket mer extrautrust­ ning i lager, eftersom kunderna ville ha det.

Det är sådant folk sparar in på nu då det är sämre tider, konstaterar han, och nämner parkeringssensorer, ljudutrustning och styl­ ingpaket som exempel.

Trots lågkonjunkturen rullar det ändå på bra inom bilförsäljningen.

– Det finns alltid en viss kundgrupp som väljer att byta bil då garantitiden gått ut på den förra.

Bilarna blir ändå allt bättre vartefter utvecklingen går framåt, och serviceinter­ vallerna allt längre. En del väljer fortfar­ ande att själva serva och reparera sin bil – allt beror på hur händig man är och vilken utrustning man har hemma.

– Många väljer också att lämna bilen till en verkstad med lägre timtaxa än på märkesverkstad. Gäller det komplicerade felsökningar av till exempel ett elfel, kan det i slutändan ändå bli billigare att lämna den till märkesverkstaden, eftersom det finns mer erfarenhet och bättre mätutrustning här för de givna modellerna.

Mindre utsläpp, mer elektronik El är något det finns allt mer av i bilarna, och trenden går mot fler hybridmodeller och en strävan efter att minska utsläppen.

– Toyota och Honda utvecklar hybrider­ na medan Skoda valt att satsa på så kallad AdBlue för sina dieselmotorer för att få ner utsläppen, berättar Erik.

AdBlue är en färglös vätska som består av 32,5 procent karbamid och avmineraliserat vatten. Enkelt förklarat så sprutas AdBlue in i avgassystemet via en insprutningsventil som är kopplad till AdBluetanken, innan av­

11 Fullständig rostskyddsbehandling på person- och paketbilar.

Roy Kronholm, tel. 050 438 5874 t Helsingby t www.autorost.fi

PLUS TERVEYS OY TANDLÄKARNA

JAANA SIPPUS ★ EIJA RAASSINA MINNA KOSKINEN

AAA-Tandläkarna

Hovrättsesplanaden 20 B 65100 VASA Tel. 06-312 0300

EL-INSTALLATION

BOIJ & NORRGÅRD Folke Boij, 0500 266 221 Tunisgränd 4, 66600 VÖRÅ

Bilar är Eriks stora intresse, och han har bland annat byggt om en Toyota Supra, importerad från Japan, från att vara högerstyrd till vänsterstyrd. Bilderna säger något om vilket projekt detta var.

Hunden Diesel som syns på den första bilden, har varit med nästan alla gånger i garaget och följt med under resans gång.

AB SKINNARS VERKSTAD OY Reparationer och service USA-bilar Reservdelar Mjölnaregatan 15, Vasa Tel 3198 600 Fax 3198 601

Två Toyotor från 70-talet är också under ombyggnad just nu.

– Jag tror det är något speciellt just med de bilar som man körde då man var i 18-års åldern, funderar Erik.

gaserna och AdBlue når SCR-katalysatorn.

Väl inne i katalysatorn reduceras uppemot 90 procent av kväveoxiderna till vatten och kväve.

Inuti bilarna blir det allt mer elektronik – större displayytor med touch screens och möjlighet till ihopkoppling med mobiltele­ fon så man i bilen kan koppla upp sig till nätet.

– Det ger möjlighet till bland annat in­ ternetradio och visning av film och andra rörliga bilder på displayen – för föraren förstås med begränsad användningsmöj­ lighet under körning, tillägger Erik.

Egna projekt Det är inte bara på arbetstid han sysslar med bilar. Hemma i garaget står flera projekt som sysselsätter Erik på fritiden – två gamla Toyotor från 1970-talet samt en Supra – Toyotas sportbilsmodell – från 1994.

– Jag gillar att hobbymecka och bygga om bilar och har alltid något projekt på gång. Supran är importerad från Japan och den har jag byggt om från att vara höger­ styrd till vänsterstyrd. Jag har inte alltid något mål med projekten, jag gör det mest för att det är kul, ler Erik.

Toyota Carinan från 1974, som just

nu är ett tomt skal, ska dock blir klar så småningom. Det är en modell förknippad med många minnen från tiden efter att Erik och hans kamrater just hade fått körkortet, och nostalgin har sin givna roll i projektet.

– Jag tror det är något speciellt just med de bilar som man körde då man var i 18-års åldern, ler han.

Bra stämning Hur livet ser ut och var Erik jobbar om tio år har han svårt att säga, men chansen är stor att han finns kvar på samma plats.

– Jag trivs med arbetet – det är värde­ fullt att få hjälpa andra och en stor orsak till att jag är kvar är även umgänget på arbets­ platsen. Jag har haft tur med alla mina ar­ betsplatser – personalen har varit bra och därmed även stämningen – alla har kommit överens. Det är allas gemensamma ansvar att göra det till en trivsam arbetsplats, av­ slutar Erik.

•

Fastighetsservice Gårdsarbeten Gräsklippning Trädgårdsarbeten Mindre byggnadsarbeten ex. terrasser, trappor, staket & bryggor Grävmaskinsarbeten Traktorarbeten m.m. magnus.lerbacka@netikka. Försäljning av fyrhjulingar, crossar & mopeder SERVICE OCH REPARATIONER • Traktorer • Båtmotorer • Fyrhjulingar

• Lantbruksmaskiner • Snöskotrar • Mopeder

NY SERVICEPUNKT

Ken-Trak Service har öppnat

I VIKBY

Kenneth: 050-554 7907 Christer: 0500-265 318

www.traktorservice.fi text:

Anna Sand Anna Sand samt privata bilder foto:

Eklunds Traktorservice, Djupsund 263, Maxmo Ken-Trak Service, Järvvägen 10, Vikby

12 TEMA BILAR & BÅTAR Målningar Plåtskadereparationer Plastreparationer

Auto & Muovifix Handelsvägen 16, Fågelberget Tel. 041-467 4200 www.automuovifix.com

Anlita våra Utfyllnad

ANNONSÖRER!

VVS installation & service Jonas Holm

GITARRLEKTIONER?

TOMTER I VASSOR

Hos mig lär du dig ackorden du behöver genom att vi spelar och sjunger tillsammans.

Säljes 2 st mycket vackra, högt belägna tomter i Vassor.

Nära till kommunalteknik.

www.lukasmusic.

Ring 050-5054255

Inbjudan till öppethus vid Sabinas Stuga 4 april 2016

Vid vår nya enhet Sabinas Stuga så erbjuder vi boendeoch rehabiliteringstjänster för mentalvårds- och missbrukarklienter.

Mera information fås av: Jennie Rosengård tel. 044 4456 830 jennie.rosengard@mikeva.

P a r o • F A S T E R

Här i Österbotten hör flytvästen till sommarens basgarderob och med dagens utbud finns det utrymme att vara ganska kräsen – både då det gäller färg, form och modell. Mikael Fant på Fantoy i Vasa guidar oss genom flytplaggsdjungeln.

050 37 52 946

holmsvvs@gmail.com

Har du en favoritlåt som du gärna skulle lära dig spela på akustisk gitarr och sjunga till?

Välkommen att bekanta dig med Sabinas Stuga.

Vi håller kaffepannan varm!

Måndag 4.4.16 kl. 13-17 Sabinavägen 1, Korsholm.

Flytvästen – bra

• Båttillbehöroch service -Båttillbehör och-Bogpropellrar service • 4-hjulsinställningar -Ankarspel • Luftkonditionerings-Vattenrenare service -Landström m.m • Paketbilsinredningar • -Paketbilsinredningar Servicebilsinredningar •-Servicebilsinredningar Däckförsäljning • Alkolås -Alkolås

Firma M.Knip Påksholmsvägen 39 66530 Kvevlax 050-5616851 matias@knip.fi www.knip.fi

A M T • S u z u k i • S i l v e r • Te r h i

H o När det gäller n d a • Välkommen och se vårt urval M AKU släpvagnar o. båttrailers FÖRMÅNLIGT! e r Båtar från Korsnäs i 25 ÅR 1991-2016 c www.mrmotors . f i u Korsnäs 06-3641102 Vard 8-18 Lö 9-12 r y BÅTAR OCH MOTORER KÖPES KONTANT

BÅTAR & MOTORER

mr. motors

VÄLKOMMEN IN OCH BEKANTA DIG MED VÅRT NYA SORTIMENT!

E

N NY BÅTSÄSONG står för dörren och för mången båtägare innebär det ofta motorservice och vaxning samt kontroll av båtens utrustning innan det är dags för sjösättning. Till utrustningen hör självfallet flytplagg till alla båtens passagerare i någon form.

Det finns olika klasser av flytplagg och vilket man väljer beror förstås på användningsområdet. Är man seglare, paddlar man kajak, fiskar man med öppen båt eller vistas man mycket på sjön även under kall tidig vår och sen höst.

– Här i Österbotten har, av någon anledning, flytjackan varit väldigt omtyckt och något av en klassiker – till skillnad från i andra delar av landet och i Sverige, konstaterar Mikael.

Flytjackan populär i Österbotten Flytjackan skyddar förvisso mot köld både i båten och om du hamnar i vattnet, och för den som fiskar mycket men inte vill ha en flythalare, är den ofta det naturliga valet.

– Sedan brukar man komplettera med en flytväst för ”finkörningen”, eftersom flytjackan oftast är full av fiskfjäll, ler Mikael.

Den som istället för flytjackan väljer en flyt­ halare får samtidigt ett regnställ, eftersom söm­ marna är tejpade.

– Med en flythalare flyter även underkroppen upp, men den svänger dig inte, tillägger Mikael.

Den högsta klassen av flytplagg är räddnings­ dräkterna – en besättningsdräkt gjord för att man ska klara sig i nollgradigt vatten i upp till sex timmar. En sådan tar man på sig endast om man måste lämna båten.

Automatvästen en storsäljare För det vuxna klientelet har den klassiska, krag­ försedda räddningsvästen fallit bort och man väljer mellan flytjacka eller –halare, seglarväst eller automatväst.

– Automatvästen har varit storsäljare i flera år och mellan tillverkarna har det rått priskrig.

Nu märker man att marknaden börjar vara lite mättad. Modellen har trots sin litenhet en otrolig lyftkraft, så det är förståeligt att den blivit om­ tyckt, konstaterar Mikael.

Nackdelen med automatvästarna är att de kräver service – patronen ska bytas ut minst vart tredje år, och man ska akta sig för att förvara dem i fuktiga utrymmen, då mekanismen kan utlösas.

Barn ska ha räddningsväst

Hanna Wernings nya tapetserie Wonderland

Vasa Färg Ab

Smedsbyvägen 17, 65100 Vasa 06 3616300, www.vaasanvari.fi

För barn rekommenderas inte automatväst.

– Småbarn använder ofta västen när de leker vid vattnet och det säger sig själv att det inte fungerar i längden med en sådan väst då. Vi rekom­menderar alltid en så kallad räddnings­ väst åt barn, med krage och allt flytmaterial på framsidan. Då vänds barnet alltid på rygg om det hamnar i vattnet, vilket inte sker med en seglarväst, förklarar Mikael.

Vid vilken ålder man kan övergå till en mer

Flytjackan är ett populärt plagg på den Österbottniska kusten. Många komplet­ terar ändå med en annan flytväst för varmare dagar. bekväm flytväst, såsom en seglarväst, vill Mikael inte ge några rekommendationer om – det är simkunnigheten som är avgörande.

– Det är upp till föräldrarna att fatta beslutet, anser han.

Seglarvästen utvecklas När det gäller seglarvästar, eller flytvästar som inte klassas som räddningsvästar, har utbudet blivit allt större, både då det gäller färgerna och modellerna. Den klassiska seglarvästen har fått ett alternativ i en väst som ser ut som en lätt dunväst.

– Av någon anledning har den ännu inte slagit igenom här, men det kanske kommer, tror Mikael.

Samtidigt har även automatvästarna utveck­ lats – de finns numera i flera andra färger än rött eller mörkblått, och utformningen på dem har blivit mer ergonomisk.

– Idag finns modeller som är mer anpassade för att vila på axlarna istället för på nacken. De är mer formsydda och dessa vinner allt mer mark, även om priset är högre än på standardmodel­ lerna.

Enligt Mikael har alla tillverkare väldigt hög kvalitet på sina flytplagg idag och de kräver inte heller desto mer skötsel eller omvårdnad.

– Undviker man att förvara dem fuktigt håller flytplagget länge. En automatväst bör man årligen kontrollera genom att manuellt blåsa upp den och sedan släppa ut luften igen. Det påverkar inte patronens funktion på något vis.

•

text:

Anna Sand Anna Sand samt pressbilder från Baltic foto:

13 BILAR & BÅTAR TEMA

basplagg

VÅRHÄLSNINGAR FRÅN ÖSTERBOTTENS BÅTVARUHUS:

Båtsäsongen närmar sig - Nu är rätt tid att göra affärer! r Paketprise Flytvästar för vuxna finns idag i många modeller och färger – bland annat dessa som liknar lätta dunvästar.

fr.

FASTER 545 SC/CC

31 500€ Automatvästarna har kommit i mer formsydda, bekväma modeller och även i nya färger.

Silver Shark 580 & Honda BF 100 €

31 900

Nu rör bytesbörsen på sig, våra objekt hittar du på BÖRSEN - www.wikromarin.fi www.wikromarin.fi

AMT 215 PH & BF 115K1XU €

46 400

AMT 215 PH & BF 115K1XU €

28 200

Välkommen in! ÖPPET: vardagar 9-17 lördagar 10-14

Industrivägen 2, JAKOBSTAD tfn 781 6000

www.korsholm. • www.mustasaari.

Instrumentprovardag

Vid Korsholms musikinsƟtut (Centrumvägen 4, Smedsby) ordnas instrumentprovardag 13.04.2016 kl. 18.00-19.00.

Lärare nns på plats för aƩ instruera och hjälpa dig.

Anmälan behövs ej. Välkommen!

Ansökan Ɵll musik och dansstudier läsåret 2016-2017 Vill även du studera musik eller dans?

Anmäl dig inom april Ɵll nästa läsårs musik- och dansstudier vid Korsholms musikinsƟtut.

Barn behöver en räddningsväst med krage. Även de finns i många färger idag. När man kan uppdatera till en vanlig flytväst eller seglar­ väst, beror på simkunnigheten.

Mera informaƟon om studierna samt ansökningsblankeƩer nns på vår hemsida www.korsholm./musikinsƟtutet eller via ƞn 06-327 7154 (kansliet).

KORSHOLMS

MUSIKINSTITUT

MUSTASAAREN

MUSIIKKIOPISTO

NEWTONKLASSNING AV FLYT­ VÄSTAR OCH FLYTKLÄDER

Vi lotsar tryggt din bokföring mot en elektronisk framtid.

Ta kontakt!

• 50 NEWTON Flytvästar och flytkläder som håller en person flytande med god marginal men kräver simkunnighet eftersom de inte hjälper användaren till rygg­läge. För simkunnig person från 25 kg och uppåt.

• 100 NEWTON Räddningsvästar i 100Nklassen har flytkraften koncentrerad framtill och har stor krage. Västen hjälper en person till ryggläge. 100N-flytvästar är lämpliga för både simkunniga och icke simkunniga personer.

• 150 NEWTON Uppblåsbara räddningsvästar som när de är uppblåsta har god vändningsförmåga. Finns med automatisk eller manuell gasuppblåsning. Uppblåsbara räddningsvästar erbjuder i ouppblåst form inte någon bärförmåga. För personer från 40 kg.

• VILKEN STORLEK SKA DU HA? En flytväst ska passa! Det är viktigare att västen sitter stadigt och inte glider omkring på kroppen, än att det står exakt rätt vikt på etiketten.

Och barnen ska aldrig ha flytvästar ”att växa i”.

Handelsesplanaden 12 B, 65100 Vasa

wasatilit

Tel. 010-778844 Fax 010-7788499 www.wasatilit.fi

Även små företag

BLIR STORA

Auktoriserad medlem i Ekonomiadministrationsförbundet

Nina tar emot Din annonsbokning.

Utfyllnad Tel. 344 1818, nina@kustmedia.fi

med en annons i ByaNytt!

14

Ingen vinner på förhand!

Var det bättre förr? Eller är det bättre nu? ByaNytt möter skidveteranerna Oskar Back, Nisse Back, nu aktiva Femmanskidåkaren Victor Lövdal och Sten-Ole Lund, ordförande i IF Femmans skidsektion.

D

ET BLEV EN lång och intressant stund kring bordet hos Hildur och Oskar Back i Iskmo. Ett samtal om skidåkning förr och nu med bröderna Nisse och Oskar Back, aktiva skidåkaren Victor Lövdal och Sten-Ole Lund, ord­ förande i skidsektionen inom IF Femman. Bröderna berättar, Vic­ tor berättar, Sten-Ole fyller på med aktualiteter från Femman och Hil­ dur serverar kaffe med gott dopp.

Oskar Back är 83 år. Hans skidåkarkarriär började i ung­ domsåren och pågick till fyrtio års ålder.

Nisse Back är 73 idag, tio år yngre än sin bror. Han var aktiv tävlingsskidåkare tills efter mili­ tärtiden.

De tillhörde båda landseliten och representerade Finland i de internationella skidtävlingarna i Holmenkollen. Vi pratar om 1950och 1960-talet.

Victor Lövdal är 25 år. Han är i allra högsta grad aktiv skidåkare inom IF Femman och har, trots bes­ värliga skadeår, framtiden för sig.

M ISK O

Skidade varje skolrast Oskar och Nisse är uppvuxna i en stor familj med nio barn i Jung­ sund. Tidigt började de delta i ar­ betet på gården, med jordbruket och vid blocksågen. Det gav dem bra grundkondition. De fem bröderna blev aktiva idrottare och tillsammans deltog de bland annat i orienteringstävlingar med femmannalag.

Nisse berättar att det var mera regel än undantag att skolbarnen i Iskmo skidade varje rast, en liten runda i ett uppdraget spår på skolgården. På den tiden var det skolmästerskapen som lokalt var de stora tävlingarna och Femman hade många aktiva skidjuniorer.

Finlandssvenskar accepterades inte Oskar orienterade men skidade främst, från sexton års ålder på allvar i tävlingssammanhang. Han var ledstjärna för sin yngre bror och skördade framgång inom Fem­ man, inom ÖID och senare inom FSSM och Finländska mästerskap.

Oskar var liten, snabb, ta­ langfull, tuff och hade vinnar­ skalle. Det finns många, många medaljer, pokaler och minnen i

mängd. Både positiva och nega­ tiva. Härliga minnen från skidlopp som gick bra och så smolken i hans bägare: att han som finlandssvensk skidåkare i många fall inte accept­ erades inom skideliten i Finland.

– Jag, som är tio år yngre, har inte samma erfarenheter som Os­ kar, berättar Nisse. När jag var som mest aktiv var också organi­ sationen tio år yngre och med en annan attityd till oss finlandssven­ skar.

– Vi umgicks över språkgrän­ serna och det fungerade, men för Oskar var det kämpigt många gånger.

Höns som pris Oskar bildade familj, drev jord­ bruk, arbetade tidvis vid socker­ bruket i Vasa och utförde gräv­ maskinsarbete på entreprenad.

Skidkarriären fortsatte han fram till fyrtio års ålder, i mitten på 1960-talet.

Det var annorlunda förr. Os­ kar minns att hans pappa körde honom till skidtävlingar med häst och att han en gång fick 40 höns i pris. Skidorna var till en början det som fanns i huset, träskidor förstås, liksom kläder och skor.

– Vi drog upp skidspår här i Iskmoterrängen och valde backar upp och backar ner. Nisse och jag gjorde också upp en stig i skogen där vi löptränade minst en gång i veckan. I senior-FM-sammanhang var Oskar som bäst femma på 50 kilometer 1962. Två år tidigare hade han besegrat hela landseliten och norska åkare i Gamlakarle­ byspelen. Han vann både femton och trettio kilometer.

Bröderna var vida kända – Nisse var snabb i skidspåren.

Han var svår, säger Oskar.

Efter armétiden valde Nisse utbildning och avslutade täv­ lingsskidåkningen.

– Ett val jag inte ångrar alls, säger han. Jag skulle inte heller vilja vara utan skidåkningen. Den gav mig upplevelser, erfarenhet, god kondition och fina kamrater.

En bra livsstil och positiv bekräf­ telse.

Nisse reflekterar över dagens små marginaler inom skidsporten.

Han är ingen vän av mass-starter, där en del startar femtio, sextio meter efter toppfältet. Han tycker att intervallstarter är mera rättvist och redigt.

– Mass-starter är till nackdel för många.

Bröderna Back vad vida kända, representerade Finland vid de in­ ternationelle mästerskapen i Hol­ menkollen och lockade publik till skidmästerskap inom distriktet.

– Utrustningen spelar större roll nu än förr, hur skidorna är vallade, uppladdning, kost, räknar Nisse upp.

– Vi betalade 50 mark för ett skidpar idag mot butikspriset om 650 euro idag. När vi tävlade i Holmenkollen stod vi varsin knut med varsin vallatub och vallade skidorna. Vi tränade på egen hand, åt det som serverades hemma och uppladdningens vara eller inte vara berodde helt på vad slags ar­ bete som var aktuellt på gården, berättar de.

Victor Lövdal, som är aktiv idag, har tränaren Roland Will­ för, träningsprogram, mellan fem och tio par skidor, vallor som är värt... mycket, sponsorer och han laddar inför stora lopp både vad gäller vila, anpassad träning och kost.

– Skeitar du också, frågar Os­ kar.

– Ja, jag både skeitar och skidar diagonalt, svarar Victor.

– ”Hede skeitase ji int na skii­ das”, tycker Oskar.

Victor ser framåt Victor Lövdals morfar Sven Ivars från Kuni tog med Victor på Fem­ mancupen i Iskmo när han var i sju års ålder. Det är hans tidigaste skidåkarminne. Han friidrottade och skidade en del under låg­ stadieåldern men det var under högstadietiden som han fick sina första idrottsframgångar i löpn­ ing och orientering. När han var femton år slog han igenom inom skidåkningen i FM. – Under ett antal år både sprang och skidade jag. I tjugo års ålder beslöt jag mig för att satsa på skidåkning, berättar han.

Han studerade vid Vörå gym­ nasium där han utexaminerades 2011. Nu är han fjärde årets stud­ erande vid Hanken i Vasa.Han har haft otur med skador som krävt lång rehabiliteringstid men nu ser han framåt.

– I vinter finns fina trä­ ningsspår i närregionen och täv­ lingar som väntar i början av april är FM i Taivalkoski och femmilen i Ruka.

– Det är trevligt att du skidar inom Femman, säger Oskar till Victor.

– Jag var alltid Femman tro­ gen och jag njuter ännu av att se de gröna dräkterna, säger Oskar.

– Jag vill skida och tävla så länge jag har möjlighet. Bli ännu bättre, fortsätter Victor. På årsnivå tränar jag cirka 850 timmar, i snitt 16 timmar per vecka. Skidåkning och styrketräning vintertid och un­ der sommarhalvåret mera mångsi­ dig träning med löpning, styrket­

15 Från vänster Oskar Back, Victor Lövdal, Sten-Ole Lund och Nisse Back.

Med skidskor av yngre och äldre modell. Nisse håller i Oskars ”trästöd” som han trädde i skidskorna när de var våta och skulle torka.

en tävling jag minns...

VICTOR LÖVDAHL

räning, cykling och rullskidåkning.

Victor har tre medaljer på FMnivå från 23-årsklassen. Och i den allmänna herrklassen har han tre placeringar bland de tretton bästa herrarna i Finland.

Femman banar väg Sten-Ole Lund engagerade sig inom IF Femmans skidsektion när hans egna barn skidade men har fortsatt efter det. Han är ord­ förande i skidsektionen och även ordförande i ÖID:s skidsektion.

– Vi är glada att vi har Victor och många andra duktiga i våra led. Femman känner ansvar för föreningens aktiva. Vi tror på att det bör finnas en fungerande förening bakom varje idrottare.

Genom hjälp med träning, anmäl­ ningar till tävlingar och resear­ rangemang hjälper vi idrottaren och dennes familj. Vi har en egen tävlingsanmälningstjänst. För större tävlingar inom FSSM, Sil­ vertrissan och FM-tävlingar re­ serverar föreningen ofta boende ett år på förhand för att få de mest opitamala förhållandena. Vi job­ bar ideellt för att samla in pengar året om.

– Men de största sponsorerna för skidåkare idag är alltjämt deras föräldrar, säger Sten-Ole. Sten-Ole känner sig ännu obekväm med beslutet att lyfta bort konstsnökanonen till Botnia­ hallens skidspår ur den kommu­ nala budgeten för något år sedan.

– Vi gjorde allt för ett konst­ snöspår vid Botniahallen under tio års tid. Vi erbjöd oss att göra

konstsnö på talko som andra föreningar gör men det räknades inte.

Femman har 80-100 aktiva skidåkare med skidlicens idag.

Utöver dem som regelbundet tävlar finns 40-50 aktiva som del­ tar mera sporadiskt i exempelvis klubbtävlingar och skidkul.

– Vi skapar vettig fritidssys­ selsättning för barn och unga minst tio timmar per vecka. Tim­ mar som är bort från eventuellt mindre vettig sysselsättning. Det kan i alla fall ingen ta ifrån oss, säger han.

Fina erfarenheter Marginalerna är små i skidåkarvärlden och det enda man kan vara helt säker på är att man inte vinner guld på förhand. Väder och vallning är en utmaning inom skidsporten.

– En bra skidåkare ska ha vin­ narskalle, säger Oskar. Det ska vara mycket jävlaranamma och träna ”ryckar” ska man göra på förhand, inte under pågående täv­ ling, säger han, vis av erfarenhet.

– Jag tror att man töjer sina gränser ännu mera idag än vad vi gjorde när det gäller att ta ut det sista, tror Nisse.

Nisse och Oskar är nöjda bänkidrottare idag. Fast Oskar hade också paus från TV-sporten efter dopingskandalen i Lahtis för många år sedan. Han skakar på huvudet över hur det gick till.

Nisse tillägger.

– Vår egen skidåkarkarriär var en så fin tid. Vi lever på guld­

– Jag har två speciella tävlingar jag minns. Ett minne från 2012 då jag varit fotskadad och inte hade förväntningar alls vid FM. Skeitade 15 kilometer och hade ledning. 2,5 kilometer före mål föll jag i en nedförsbacke, kom upp igen och tyckte handen inte lydde när jag greppade staven. Skidade i mål som segrare och fick min första guldmedalj – men tummen var helt ur led.

– Det andra är Botnia Vasan 2013. Siktade på guld men såg två dagar före att OS-medaljören Iivo Niskanen skulle delta.

Vi var båda i täten tills jag ryck­te ungefär tio kilometer före målgång. Allt klaffade den dagen och min ryckning höll ända in i mål. En härlig känsla!

– Jag är inte säker på att jag orkat komma igen efter skadeåren om jag inte vunnit just det loppet.

OSKAR BACK – En FSSM-stafett i Jakobstad i mitten av 1960-talet där Nisse skidade första sträckan och blev omkullknuffad efter start. Vi låg långt efter och när jag gav mig ut på fjärde och sista etappen hade jag 1,5 – 2 minuter till ledning och tufft motstånd. Men jag var uppretad och förbannad. Skidade upp han som hade ledningen. Och skidade om honom.

– Låter som skryt nu – men gör om det!

NISSE BACK – Ett individuellt FM-brons i tjugoårsklassen år 1963.

Jag var tolv sekunder och trea efter segraren men kvalade in till mästerskapen i Holmenkollen, då gränsen var tretton sekunder.

– En seger för mig fast jag inte vann och ett bra lopp.

kornen. Det fanns nog sämre tävlingar också. Så Victor, när du tycker det är kämpigt nu får du tänka att när du är i vår ålder har du bara fina minnen kvar, ler han och klappar Victor på axeln. text och foto:

Lisbeth Bäck

Färgstarka minnen Bröderna Oskar och Nisse Back och Georg Glasberg bjöd på intressanta och lustiga anekdoter och minnen från 1950- och 1960-talens skidvärld vid en Kavata Kamrater-träff på Karperö UF. Kavata Kamrater, som riktar sig till Korsholmare över 65 år, samlas till träffar varannan onsdag.

P

Å DEN TIDEN fanns det inga dräkter med före­ ningsfärger att få tag på i sportaffärerna. Det fanns bara blå och grå dräkter. Jag minns att vår mamma köpte grönt tyg som vi förde till en kvinna i Karperö, Verna Strandberg. Det var hon som sydde våra grönvita IF Femman-dräkter, sade Nisse Back.

– Om vi åkte till en tvåda­ garstävling i Karleby eller Terjärv var det inte tal om att åka hem mellan tävlingarna. Vi fick istället gratis övernattning på orten. Upp till tre, fyra skidåkare kunde få logi och mat i ett privat hem. Det var trevligt, sade Georg.

– Eventuella pengar kom från föräldrarna. Vi var senare tvung­ na att ha heldagsjobb vid sidan av skidåkningen. Och några åtta timmars-dagar handlade det inte om, sade Oskar Back.

– Vi tävlade inte för pengar utan främst för det goda sällska­ pets och den starka lagandans skull. Vi hade också förmånen att vara våra egna herrar, betonade Nisse Back.

Hur var det med dopningen?

– Det fanns nog åkare som tog in olika slags stimulantia för att ef­ fektivare ta sig genom långlopp, sade Nisse Back.

– Det sades bland annat om att ämnen som användes som uppig­ gande medel under kriget skulle ha använts, tillade Oskar Back.

– Jag hade inte någon tränare under min karriär. Den enda le­ dare som gav mig råd som jag hade nytta av var Bertel Westman från Gamlakarleby. Jag var 16 år då, sade Oskar Back.

I början av 1960 hade Oskar slagit den dåtida långloppsprofilen Eero Kolehmainen i en tävling på Öjberget. Men det räckte ändå inte för en biljett till vinter-OS i Squaw Valley.

Oskar, Nisse och Georg fram­ höll under sitt framträdande att det kunde vara en klar nackdel att vara finlandssvensk i den na­ tionella skidvärlden på 1960-talet.

Speciellt om de egna kunskaperna i det finska språket inte var så bra.

– Vi kom oftast bra överens med de finskspråkiga skidåkarna.

Men med själva landslagslednin­ gen kunde kontakterna vara my­ cket dåliga, sade Nisse.

– Jag tror att situationen är an­ norlunda nuförtiden. De finlands­ svenska åkarna pratar i allmänhet bra finska. Som svenskspråkig blir man inte längre sidsteppad på gr­ und av sitt modersmål, sade Georg.

Georg Glasbergs skidkarriär tog fart efter att han kom ut från armén 1961. Han höll på aktivt i över tio år. Hans främsta individu­ ella prestationer är ett FSS-brons på 15 kilometer och ett DM-guld på 30 kilometer.

– Parkloppen började komma mer och mer i mitten på 1960-ta­ let. Jag minns speciellt bra ett lopp i Kurikka då det var smällkallt.

Man hade förkortat banan av den anledningen. Publiken hade kon­ sumerat en massa brännvin och tobak. Luften utanför målområdet var riktigt dimmig av allt de hade utandats, berättade Georg och log vid minnet.

Georg Glasberg, numera bo­ satt i Smedsby, berättar att han fortfarande tar en tur i det lokala skidspåret i Söderby då och då.

Under sitt aktiva arbetsliv har Georg bland annat arbetat på Vas­ abåtarna och Österbottens Kött.

text och foto: Joakim Snickars

Georg Glasberg hade med sig lite nostalgisk rekvisita: Peltonen-skidor av trä från mitten av 1960-talet samt en skidstav.

16

En resa runt Svalbard Resan tog sin början med flyg till Helsingfors och därifrån via Oslo till Longerbyen på Svalbard. Där väntade M/S Quest på oss. Fartyget är 50 meter långt, elva meter brett och djupgåendet är tre och en halv. Firman som sålde resan heter Polar Quest och finns i Göteborg.

M/S Quest.

Barentsburgs hamn med det gamla gröna huset, där gruvans kontor finns.

V

ÅR RESA FÖRETOGS i början av september. Temperaturen är då några grader plus men den hårda vinden höjer köldeffekten märkbart. Det är bara några veckor på hösten man kan segla runt Svalbard. Då har vårens is smultit och höstens har inte bildats. På tio dagar åkte vi 2 298 kilometer. Båten gick hela nätterna och på dagarna gjorde vi strandhugg på olika öar. Vi kunde gå iland i fjordarna där det var lä men på nätterna blåste det hårt, upp till orkanstyrka. En natt flög Jan-Erik ur sängen och jag åt sjösjuketabletter alla nätter. Inget för landkrabbor! Alla turister vill se fastisen runt Nordpolen och vi nådde polarisen på cirka 500 kilo­meters avstånd från Nordpolen, vilket betydde att vi körde långt för att nå fastis. Där tog de modigaste sig ett dopp och alla hade chans att med gum­ mibåt styra upp på ett isflak, som bar hela gruppen på 34 personer. För det behövdes tre gummibåtar, så kallade zodiaker.

Svalbards historia Öarna upptäcktes 1596 av den holländska sjöfararen Willem Barents. På 1600-talet kom de första jägarna till ögruppen. De var engelsmän och holländare, som jagade val med livet som insats. De vistades många månader i eländiga kojor och många dog. De som överlevde återvände till sina hemländer för att återuppta jakten nästa säsong. Dessa jägare behövde inte slåss med urinvånare för öarna var obebodda.

I mitten av 1700-talet kom pomorerna, ett folkslag från trakten av Vita havet till Svalbard. Deras historia på Svalbard varade cirka 100 år. De befolkade inte hela området och jägare från Norge blev småningom de mest inflytelserika. År 1920 blev Svalbard norskt genom ett internationellt avtal, den så kallade Spetsbergstraktaten. Spetsberget är den största ön i hela ögruppen.

Vid sidan av jakt och fiske har kolbryt­ ning varit den största inkomstkällan. Fort­

farande finns den ryska gruvan Barentsburg kvar. Som mest sysselsatte gruvan 9000 personer. Nu finns knappt 500 kvar och allt kol som bryts exporteras till Ryssland. I stället försöker man satsa på turism.

Svalbard har idag omkring 2000 in­ vånare och språket är norska. En stad finns och den heter Longeyerbyen. Där finns sjukhus, skolor och affärer, med andra ord ett fungerande samhälle. Många av invånar­ na är sysselsatta med forskning.

Djurlivet Alla som far till Svalbard drömmer om att se isbjörn. Vi såg björnar både på isflak och på en del öar. Isbjörnen är mycket farlig och om det finns isbjörn på en ö gick man inte i land.

Våra guider var beväpnade och en guide gick alltid först när vi tog våra promenader, en annan guide gick sist. Isbjörnarna vi såg på Storoya åt tång, som flutit iland. Jag har lärt mig att de äter kött men tydligen duger

17

VÄLKOMMEN IN! Vard 6-21, Lö 8-21, Sö 9-21

Café • Service • Biltvätt • Hyresvagnar

Få bilen vårtvättad i vår nya BILTVÄTT! Nyfikna renar.

Vår chefsguide Axel Broman i full mundering.

annat också. Valrossarna var nyfikna och samlades gärna runt våra zodiaker.

En valross äter 70 kilogram musslor på en dag och vilar i två veckor. Då ligger de i stora högar och rapar, kliar sig och fisar. Man känner på långt håll den obe­ hagliga lukten. Renarna på Svalbard har korta ben men springer mycket snabbt. De livnär sig på lavar och mossor. Då de betar följer en del småsten med och förorsakar magplågor och ibland renens död. Fågel­ livet är helt fantastiskt på sommaren men betydligt fattigare på hösten. Detsamma gäller blommorna. Vill man se fåglar och blommor ska man åka på sommaren men då är chansen att se isbjörn mindre efter­ som det inte finns is att röra sig på.

Isberg och glaciärer Isberg finns i alla former, i många färger och storlekar. Bergen är vita, blåa i alla nyanser och även svarta. Det beror på att

isen innehåller så mycket morän. Den sti­ gande temperaturen gör att glaciärerna glider ner och kan stänga en fjord helt.

I ett fall blev en fjord för några år sedan avstängd 15 kilometer från sin naturliga slutpunkt. Moränen värmer isen och då bildas grottor och kanaler där sötvatten rinner ut i fjorden under isen. Det är bäst att hålla sig på avstånd från glaciärerna för man vet inte när ett isberg lossar och kan sänka både större och mindre båtar.

Vi låg i längsta laget nära en glaciär men då lossnade endast små bitar av isen. Det är bara att lita på kaptenen. I vårt fall var han en pålitlig finlandssvensk.

Nya SOMMARDÄCK!

Från oss rätt ringar till rätt pris.

Alla vinterdäck i lager -25%

Kvevlax Service Karlebyv. 1134, 66530 Kvevlax Tel. 06-346 0151

•

Minireningsverk för avloppsvatten

text och foto:

Britt-Louise Granö

Ta gärna kontakt för mer information! År 1920 blev Svalbard norskt genom ett internationellt avtal, den så kallade Spetsbergstraktaten.

Jungsundvägen 604

65730 Jungsund

utmärkta reningsresultat komplett paket ingen slamsugning låga driftskostnader inhemsk avsedda för åretruntbruk i finländskt klimat

Slampåsar och kemikalier i lager! ÅTERFÖRSÄLJNING Korsholms Grundbyggnad Jungsundvägen 604, 65730 Jungsund Göran Burman, GSM 050 563 2543 Vi erbjuder allt från installation, ibruktagning till service! rvice!

www.wehoputs.com

Valrossar i vila.

Glaciär i närbild, så hög att fartyget sett ut som en eka intill (det kunde inte fotas utan man måste ta fantasin till hjälp).

Markiser och screengardiner Mörkläggande rullgardiner

Effektiv infravärmare

Lamellgardiner & special-persienner

Isbjörnar ätande tång.

Kvalitetsprodukter med 5 års garanti!

Fredsgatan 32, VASA • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8.30-17 • www.rullma.fi

18

Vackert med kalligrafi

revy

i Replot UF

“Friskt freda hälften förbodi!”

Wikipedias beskrivning av kalligrafi är att det är konst­ en att skriva vackert och den som utövar konsten kallas kalligraf. Carina Engblom i Smedsby skriver vackert och hennes handtextade arbeten är föremål för en utställning i kulturhuset i Korsholm, som pågår fram till 1 april 2016. Utställningen är tvådelad, utöver Engbloms kalligrafier ingår akvareller och pasteller av Marjanne Jåfs i utställningen.

Carina är dotter till Marjanne.

B

YANYTT SÅG UTSTÄLLNINGEN och tog samti­ digt tillfället i akt att fråga personalen vid Korsholms bibliotek vad de har för böcker som handlar om kalligrafi. De rekommen­ derar: ”Kalligrafiskolan” av Gaynor Goffe, ”Kalligrafi: en handbok” av Maryanne Grebenstein, ”Modern kalligrafi” av Cecilia Skogh och ”50 calligraphy projects” av Janet Me­ higan.

Vi tackar biblioteket och hoppas att deras böcker ska locka fler till att pröva på kalligrafi.

Carina Engbloms handtextade arbeten står för hög kvalitet och den inbjuder verkligen till inspiration!

text och foto:

Lisbeth Bäck

Tekniskt försprång med M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar. Ingen shoke och inga justeringar.

Stihl MS 241 CM motorsåg • Volym 42,6 cm3 • 2,2 kW/3,0 hk • 4,3 kg

De populära Stihl röjsågarna

Erbj.

599 €

Magnesiumram, lång serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och acceleration gör detta till dina drömsågar!

M-TRONIC - nu också på MS 261 CM & MS 201

Stihl MS 261 CM • Volym 50 cm3 • 2,8 kW • 5,2 kg

Stihl MS 201 CM

699 €

• Volym 35,2 cm3 • 1,8 kW • 3,9 kg

Erbj.

699 € Cirkelv. 15 Cirkelv 15, 65100 Vasa

Stihl FS 260 CE Finns även med Erbj.

699 €

värmehandtag!

Stihl FS 410 CEK Erbj.

799 €

Ultralätta motorsågar • Volym 30 cm3 • 4,2 kg

VVärldens lättaste proffssåg

SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER & SAMPOROSENLEW SKÖRDETRÖSKOR

999 €

Stihl MS 170 Stihl MS 180

• Volym 32 cm3 • 4,3 kg

229 € Erbj. 279 € Erbj.

tel. 06-318 2950 0500-364 688

www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

“Nu får e räck nu kåokare ut i byan Nu får e räck sluot fred all skåog å myran Vi vill skjöit vår egen mark a-allt e vårt Vi måst all va stark och förbud vi måst få bort Nu får e räck Nu ska vi nåo vis dom vi ska nåo stopp dom Alltför friskt di fredar så he måst vi förbjud politiker tjafsa, tjänstemännen myser Vi hittar int na vettit i teiras beslut...”

text och foto:

Viktoria Sten

DAGS FÖR EN NY HEMSIDA ELLER EN WEBBSHOP? Eniti är småföretagens webbyrå. På vår hemsida hittar du smarta tips för hemsidor, webbshopar, nyhetsbrev, AdWords, Facebook m.m. Besök www.eniti.fi.

Ring, mejla eller besök oss!

899 €

Stihl FS 469 CEMK Erbj.

Arbeta säkertt och användarrvänligt med STIHL skydds-utrustning!

text ur sången “nu får e räck”

Fråga efter paketpris.

Stihl FS 460 CEMK Erbj.

Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten Nya modelle r!

P

REMIÄR FÖR ÅRETS revyproduktion i Replot var den 19 mars i Replot UF-lokal. Många aktuella frågor tas upp, som vanligt. Till­ stånd skall sökas för det ena eller det andra - om det nu inte är helt förbjudet.

Hälsovårdens inbesparingar är i dessa tider ett tacksamt ämne på revyscenerna. Här gäller det att återanvända också gammal personal. Motståndsrörelse, ung­ domsrörelse, dagis, taxiskjutsar och hackspättarna som tar över...

I Replotrevyn hittar man de flesta av våra dagsaktuella problem här i skären, men även problem man kan känna igen sig i lite varstans.

I år är det fjorton spelglada ak­ törer som står på scenen. Johan­ na Karhulahti ansvarar för regin.

Utöver premiärföreställningen är två föreställningar inbokade i månadsskiftet mars/april.

De medverkande är: Cecilia Rönnkvist, Janina Ohls, Jenny Backström, Nicole Berlin, Vivian Johansson, Daniela Berlin, Re­ becca Ek, Carola Sjödahl, Stefan Erlands, Leif Moliis, Gabriella Karhulahti, Alexandra Moliis och Johanna Karhulahti. Medverkat i textskrivandet har förutom teater­ gänget också Mona Back gjort.

SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER & SKÖRDETRÖSKOR

ÅRETS MODELLER av körgräsklippare finns nu i lager Kylarreparationer för alla fordon Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning Moto-svärd och kedjor

Ring: 050 38 22 299 Mejla: info@eniti.fi Besök: Marknadsv. 3, Korsholm

Hur mycket kostar en hemsida?

Vi har listat kostnaderna för hemsidor.

19 Har ni fått barn? Vill ni vara med på bild i ByaNytt (och/eller KustNytt)?

Välkommen att skicka in bidrag till ”Läsarnas sida”!

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Mina kontakt­ uppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119.

Fotografier, texter och varför inte teckningar.

Bilder av barn, djur och vuxna människor.

Gratulationer, hälsningar, konstigt växta grönsaker, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Roliga foton och allvarliga foton.

Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress.

Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer. Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss. Gratulerar till babyn!

Lisbeth Bäck

Adressen till redaktionen är: ByaNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. E-postadressen är: lasarbidrag@byanytt.fi.

GRATULATIONER Skicka in gratulationer, gärna med foto, till ByaNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Klang & Jubel”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur. Du kan också skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@byanytt.fi.

Världens bästa söta tjej Mirjam Asplin i Tölby som fyller 9 år den 28 mars får massor med grattiskramar av lillasyster Marielle och Madeleine, mamma, pappa, kusin Alex, moster Jaana och Beni, mommo, moffa och faffa samt alla gosiga husdjuren.

Grattiskramar till Fanny Rönnqvist i Kvevlax på 10-årsdagen som är den 30 mars. Från farmor, farfar, Johan och Heidi, kusinerna Alina, Jacob och Jonathan.

Bidrag till nästa nummer av ByaNytt bör vara på redaktionen senast den 5 april 2016.

Alicia Wikars i Gerby. Älskade unge! Många försenade pussar o kramar på din 2-årsdag 3.3 från mommo, Janne, moster Amanda o morbror Joel.

Många försenade grattiskramar till vår idrottskille Lucas Nyström i Petalax som blev 9 år 12 januari. Vi som grattar är mamma, pappa, Casper, Melvin och Olivia.

Vad vill ni läsa om?

GLAD PÅSK!

Tipsa oss genom att fylla i och skicka in kupong­en. Ni kan också ringa Lisbeth 344 1813, eller gå in på vår hemsida www.kustmedia.fi

ÖNSKAR VI PÅ KUSTMEDIA

Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om: NAMN ELLER ÄMNE: TEL: ORT: MOTIVERING:

Kustmedia Ab Oy Avtalskod 5007656 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

TIPSARENS NAMN: TEL: ADRESS: JAG VILL VARA ANONYM TIPSARE (KRYSSA I).

20

Välmående i Veikars

Magdalena Lindroos kombinerar frisk luft och promenader i skogen, med insamling av vilda örter.

Att ordna må bra-dag i Veikars skola har visat sig vara ett lyckat koncept. På sportlovssöndagen ordnades den för tredje gången, med allt från lunchrestaurang och ekologiska örter till föreläsningar och alternativa behandlingsmetoder på programmet.

J

AG SER FRAM EMOT en söndag av harmoni när jag styr bilen norrut. Inne i Veikars skola är det full rulle och vi möts av Jenny Öist, kassör för byaföreningen i Älv­ byarna. Hennes listor på lediga tider till olika behandlingar bör­ jar redan vara fyllda, trots att det är flera timmar kvar av må braevenemanget.

– Det finns flera lokala företa­ gare inom må bra-området, och det här har varit en bra chans för dem att visa folk vad de sysslar med, berättar Jenny.

Finns mycket på egen gård Vi startar med en runda i ett större klassrum som har förvandlats till

torg för försäljning av mat och andra produkter. Här finns ekolo­ giska grönsaker, ägg från glada höns och många olika tesorter.

Jag stannar framför Magdalena Lindroos bord. Det ser trevligt och gammaldags ut, med papperspåsar fyllda av naturens torkade nyt­ tigheter. Kanske jag i förkylnings­ tider borde köpa ”Hostdämparen” innehållande rölleka, rödklöver och maskrosrot?

– Mitt intresse började egent­ ligen med att jag plockade nässlor, och insåg att det finns så mycket annat man kan ta vara på från egen gård. Sedan började jag gå olika kurser och på den vägen är det. Det handlar ju inte om något mystiskt, utan sådant som man förut förstod att ta vara på. Jag tycker om att vara ute i skogen, och samla örter är ett bra sätt att komma ut.

Magdalena har ingen om­ fattande försäljning av sina natur­ produkter, men tycker om att delta i evenemang där andra har samma intressen som hon själv. På så sätt får försäljarna utbyte också av var­ andras kunskap. Jag köper en påse torkade nässelfrön av Magdalena, och lovar mig själv att bli bättre på att ta tillvara ”ogräs” från min egen gård.

En träffpunkt i byn Jenny Öist testar Sanna Vikströms Bemerstol.

– Grundidén med evenemanget är att skapa en träffpunkt i byn så att folk ska få samlas. Många av oss

Prenumerera och du kan vinna en

iPad Air 2

aktiva i föreningen är dessutom själva intresserade av alternativa behandlingsmetoder och produk­ ter, berättar Jenny.

Hon informerar oss om att Eija Koski precis ska hålla föreläsning om alternativa cancerbehandlin­ gar inne i gymnastiksalen, så vi kikar in en stund. I salen är det aningen kallt, men byaföreningen har tänkt på allt och placerat ut värmande filtar här och där. Kor­ ridoren fortsätter förbi gymnas­ tiksalen och vidare uppför trap­ pan. Jag har så svårt att bestämma mig för om jag ska välja zonterapi, ljudterapi eller indisk huvudmas­ sage... men det slutar med att jag undviker beslutet och går till Röda Korsets bord för att mäta mitt blodtryck. Blodtrycket är på rätt nivå, roligt att höra.

Kroppens microcirkulation Jag vill ännu hinna prata med några företagare och i ett hörn står en så kallad Bemerstol, något som jag aldrig har hört om tidigare.

– Den påverkar olika delar av kroppen, till exempel det auto­ noma nervsystemet, genom att få igång mikrocirkulationen, berät­ tar Sanna Vikström, som själv an­ vänder sig av Bemer-teknologin.

Jag vilar i stolen medan Sanna sätter igång ett åttaminuterspro­ gram för mig och förklarar för mig varför det är viktigt att kroppens

Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot

Skicka in denna kupong eller fyll i på våra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi där kan du även gåvoprenumerera, eller ring Tomas 344 1814.

PANTONE HEXACHROME MAGENTA (ALETRNATIVELY PANTONE 225)

mikrocirkulation fungerar som den ska. Jag känner inte av be­ handlingen, men den ska få fart på blodflödet med hjälp av svaga elektromagnetiska impulser.

– NASA använder sig av sam­ ma teknologi i astronauternas rymddräkter, berättar Sanna.

Det var en intressant lärdom, men jag känner mig nu lite hun­ grig. Tyvärr har åtgången varit stor i pop-up-serveringen som Oravais­ restaurangen Ädelbragd erbjuder dagen till ära. Både den mustiga fisksoppan och den vegetariska rätten är uppäten.

Bra åtgång på mat

kocken Kenny Sundqvist.

Det enda som finns kvar av menyn är kaffet och Hemgårdens chokladpraliner. Inte illa det hel­ ler, men jag får se till att vara här i god tid nästa gång för att få smaka hela upplägget. Carita Öist intygar nämligen att båda sopporna var väldigt goda.

– Vi försöker att varje år förnya oss lite, samtidigt som vi håller kvar det som har varit väldigt pop­ ulärt. Det är också roligt att se att liknande evenemang har börjat ordnas på andra orter. Det visar att intresset finns, säger Jenny Öist och hälsar oss välkomna åter.

– På den historiska restaurangen vid Oravais slagfält serverar vi endast historisk, 1700-talsinspir­ erad mat, men idag har det varit modern mat på menyn, berättar

•

text och foto: Pia-Backman Nord

Tag chansen och prenumerera!

Klipp ur kupongen och skicka in, ring Tomas 344 1814 eller gå in på vår hemsida www.kustmedia.fi

C:0 M:100 Y:0 K:0

ByaNytt

KustNytt

10 nr/år: Finland 51 €, Norden 57 €, utanför Norden 59 €

ByaNytt & KustNytt 10 nr/år: Finland 94 €, Norden 106 €, utanför Norden 110 €

Kustmedia Ab Oy

NAMN:

Avtalskod 5007656

ADRESS:

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

TEL: E-POST: Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1-30.11.2016 deltar i utlottningen av resepresentkortet. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver således inte sända in kupongen.

Nästa nummer av Bya­Nytt utkommer den 20 april 2016.

TEMA: Fixa Festen