ByaNytt 7/2015 Sommar & Sol by Kustmedia OLD

6/2015

Pris 5,50 € inkl. moms

Korsholm Månadstidning Trettiotredje årgången

ISSN 0780-4555 Kustmedia: ByaNytt, KustNytt, kundtidningar och reklam.

tema

sommar & semester

Att dansa ger nya vänner

Värdefull bok om textilier

Till sjöss med segelbåt! Möt familjen Korpisaari

läs AFF

För Dig som vill köpa el. sälja bostad/fastighet. Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E 361 0444 D. ÖRNDAHL www.primafastigheter.fi 0400 210 335

☎

även om

Föräldrar som arbetar för byskola i Vallgrund * Dansa på Snäröiran i sommar * Aktiva pensionsärsföreningarna i Korsholm * Högstadiet donerade pengar till unga * Unik flasksamling i Karkmo * Räddningskväll vid Svedjehamnen * Barnen bjöd på Konstens Kväll *

Efterfråga på att kryssa i världsarvet

Det är positivt att leva här – längs Fjärdsvägen

6 430030 490207

2 Utgivare Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Tfn (06) 344 1800 Fax (06) 344 1820 E-post: redaktionen@byanytt.fi

ledare

sett från min horisont

Vd Tomas Bäck, tfn 344 1814

Mäktigt – både med unga och äldre

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi, www.kustmedia.fi

Dagen för ”Den blomstertid nu kommer”, den kom och gick för mig i år. Första året på knappt tjugo år som jag inte var med på en skolavslutning. Och när bilder publicerades på sociala medier av årets studentfirare, bakverk och studentrosor om vartannat kändes det märkunderligt längesen

– fast det faktiskt var så sent som ifjol som Julia blev student. Det var en fin dag, liksom två år tidigare när Fanny fick sin vita mössa. Vi publicerar som vanligt bild på årets studenter i Korsholms Gymnasium. Så stiliga de är med nyaste klänningar och kostymer – och med framtiden framför sig. Mäktigt. Mäktigt tycker jag ofta också att det är när jag träffar äldre människor, med det mesta av tiden bakom sig, som till exempel vid det äldreboende jag besökte i Replot. Sådan samlad erfarenhet av livet i samma samlingsrum, sådan klokhet och ödmjukhet. Händer som minner om hårt arbete och ögon som sett det mesta. Livsvisdom. Samtidigt som man inuti är den person man alltid varit.

Min egen mommo blev ju 95 år. I år är det tio år sedan hon dog. Hon var så rolig och hon var ju ”gammal” redan under min uppväxt. En gång upplyste hon mig om att hon, trots sin höga ålder, hamnade att sköta det som var viktigt: hålla reda på tv-licensen och sånt. ”För de här som sköter om mig minns ju inte”, sa hon om sina barn. Eller när jag köpt trendiga plagg som hon också tyckte att hon skulle kunna ha. Ja, hon var rolig på riktigt och det är med glädje jag minns henne. Det här är vår sista ByaNytt före sommaruppehållet. Nästa tidning utkommer i slutet av augusti. Igen har vi samlat intressanta människor och företeelser, hobbyer och företagsamhet mellan pärmarna. Det har varit en intensiv första halva på

året och nu väntar semester för hela personalen. Jag påminner er läsare om att inte sikta för högt – upplev också sommaren i svenska Österbotten. Den är inte att underskatta och programutbudet räcker till mer än väl. Jag ska över till Umeå, det blir längst bort på min semester i år – tror jag. Fånga dagen och fånga sommarkänsla!

Chefredaktör / ansvarig utgivare Lisbeth Bäck, tfn 0500 267 119 Redaktionella medarbetare Fanny Bäck, Johanna Granlund, Joakim Snickars,Viktoria Sten Annonsförsäljning Sabine Mickelsson, tfn 344 1812, sabine@kustmedia.fi Annonsombrytning Maria Lillås, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi Sidombrytning Heidi Hjerpe, tfn 344 1815 heidi@kustmedia.fi Prenumerationer / adressändringar www.byanytt.fi Tomas Bäck, tfn 344 1814 prenumeration@byanytt.fi Tryckeri Iprint, Seinäjoki 2015

Smedsby den 11 juni 2015

Upplaga 3 100 exemplar, 10 nr/år Prenumerationspriser Finland 49 €, EU 52 € Övriga världen 55 € Annonspriser 2015 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm. KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

GENOM LIBBIS LINS

Tidningens format Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5. Spaltbredd 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm Annonsmaterial PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi. Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-färger i JPG- eller TIFFformat (300 dpi-upplösning). Fonter bifogas eller omvandlas till vektorgrafik (kurvor). För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris.Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad. Medlem i Tidskrifternas förbund

Kustmediakvinnorna deltog också i år i Nice Run i Vasa. Vi sprang eller promenerade tillsammans med flera tusen andra kvinnor och picknickade efteråt på gräsmattan vid Sandviksvillan. En trevlig kväll!

19 311

Österbottens Företagarförening ordnade företagarkväll för sina medlemmar i Närpes. En av programpunkterna stod Maria Österåker från Veikars för. Hon höll ett intressant föredrag under rubriken ”Företagandets fem fällor och hemligheter”.

Statistikcentralen har publicerat förhandsuppgifter på folkmängden i slutet av mars 2015. I hela landet finns 5 473 465 invånare och i Korsholm finns 19 311.

Att återbruka är populärt och jag samlar på bilder. Den här gurkburken kan till exempel bli en riktigt fin lykta.

Vi är också delägare i det nya företaget Eniti, som erbjuder smidiga, lättanvända och förmånliga Internettjänster till småföretag. Kontakta oss på Kustmedia för hjälp med olika typer av trycksaker och reklam, eller personalen på Eniti för hjälp med t.ex. hemsidor och webbshop! Vi har kontor i Smedsby och Närpes.

Bra att veta för ibland får man frågan...

Guldstjärna till alla jag har omkring mig i jobbet för första delen av 2015. Tack för att ni finns!

Kustmedia Ab Oy producerar kundtidningar, reklam och trycksaker.Vi ger också ut två egna tidningar: ByaNytt och KustNytt.Vår styrka är mångsidighet, flexibilitet, uppriktighet och tillgång till ny och avancerad teknik.

Sommarblommorna på plats. Vita och minipetunia också i år.

Det är nu de är som vackrast... björklöven.

Nästa nummer av ByaNytt utkommer den 26 augusti 2015.Tema: Hus & hem

3 Minnenas skogsstig Som gammal nöjd pensionär vandrar jag på skogsstigen i den varma sommardagen. Skogsdoften av torkad barr minner mej om sommardagar då vi som barn sprang ner till simstranden. Jag minns det varma berget där vi låg och solade oss bruna mellan simturerna. Jag minns de svala kvällarna då vi fick bråttom hem trötta och hungriga efter dagens lekar. Jag vandrar vidare på minnenas skogsstig minns dagar med mor och far i de stora mossarna. Getporsen doftade stark vi plockade saftiga hjortron som sommaren bjöd. Jag stannar upp och tänker så mycket vi barn upplevde under sköna sommardagar. Många glada barndomsminnen kommer fram under vandringen på minnenas skogsstig en varm sommardag. Alvar Håkans önskar Skön sommar

Fyrklövernvinnare

Stavmixer till jordgubbarna

Fyrklövern Grillpanna

I den här tävlingen kan alla delta! Svaren finns nämligen i detta nummer av ByaNytt.

Filt

Grillpanna med grillränder. Den keramiska Excilon-ytbeläggningen tål slitage och temperaturer på upp till 300 grader. Nonstickbeläggningen och den värmeledande stommen av gjuten aluminium gör tillsammans stektiden kortare och sparar energi. Handtaget är av soft touch-material som inte blir hett och känns behagligt. Cerafin-pannorna passar alla spistyper. Handtvätt rekommenderas.

De rätta tävlingssvaren fanns på sidorna: Fråga 1:

Fråga 2: 8, 8, 15 och 17 Fråga 3: 4, 6, 9 och 13 Fråga 4: 5, 10, 14 och 16

Mysig bomullsfilt för kalla vinterkvällar. Svart med vita, grå och orange ränder. Storlek 260x280 cm. 85 % bomull, 15 % polyester.

Sammanställning av tävlingssvaren: Lisbeth Bäck

här fyra detaljbilderna har vi plockat 2 De ur olika annonser i tidningen. Kan du

& Sv

lista ut på vilka sidor de finns? Mamma Lisette, Kalle och storebror Emil Eriksson i Koskö.

Kalle Eriksson i Koskö är två och ett halvt år. Hans mommo Rosita Mannil i Vörå skickade in bidraget i hans namn och han vann en stavmixer i Fyrklövern. Föräldrarna är Lisette och Michael Eriksson. Och så har Kalle en storebror, Emil, som är nio år.

– Riktigt passligt, säger Lisette. Vår stavmixer gick sönder för en tid sedan. Nu får vi vänta på sommarens jordgubbar som vi kan mixa och äta med plättar och glass. Tycker du om plättar Kalle? – Jaa-a. Det varit en speciell dag. Han har varit och hälsat på till Kvevlax daghem, där han ska börja i höst. Och efter ByaNytts besök ska han på födelsedagskalas till Karperö. Grattis till vinsten och ha en bra sommar!

Text och foto: Lisbeth Bäck

görs ett uppe s möjlighet att

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

överens 30.6 M 1–31.7 11.7 So

nchrestau

✂

Kalle Eriksson i Koskö vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 312. Tröstepriser fick Monica Sjöberg i Söderfjärden, Gunilla Forsbacka i Kvevlax, Folke Hästbacka i Jakobstad och Gunnel Sandström i Vörå. Grattis till alla vinnare!

detta nummer har vi gömt fyra mi4 Iniatyrbilder (samma storlek som den

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Också yngre människor...

– Jag är inte så blyg...

– Christian har asfalterat...

– Ungefär 40 nationaliteter...

nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 12 augusti 2015. Adressen är ByaNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen går det bra att kopiera kupongen. Om jag vinner vill jag ha:

Namn....................................................................................Tel........................................................ Adress................................................................................................................................................

Grillpanna Filt Omgång 313, B615

Glad pensionär bjuder upp till dans Birgitta Kalander i Kvevlax är en dam med många intressen. Går hon inte ut och dansar kanske växthuset eller bakbordet lockar. Frågesporter förgyller vardagen och på sin cykel tar Birgitta sig nästan vart som helst. Birgitta Kalander placerar en skiva i spelaren och trycker på play. Fernandoz spelar upp en av sina populäraste låtar som i tiderna låg fyrtio veckor på topplistorna.

Alltid gillat dansbandsmusik Birgitta har alltid gillat dansbandsmusik. Hon räknar upp favoriterna: Streeplers, Matz Bladhs och Arvingarna. – Dessutom finns det många bra, lokala band som San Marino & Linda och Tommys, fortsätter hon. Varför har Birgitta fastnat för just dansband? – Kanske det är det där med hjärta och smärta, säger hon och skrattar. Dessutom tycker jag om takten och rytmen. Jag gillar tango också, finsk tango på dragspel. Det är så bra driv i tangon!

Danserna ger nya vänner Birgitta lyssnar inte bara på den svängiga musiken, hon dansar också. – Jag har tyckt om att dansa ända från att jag var ung. I min ungdom var det så att man måste gå

et, säger Birgitta med glimten i ögat. Jag brukar baka nästan allt mitt bröd själv, både råg- och vetebröd, och så olika kakor förstås. Det är intressant att prova nya recept. Hon är väldigt förtjust i frågesporter. Till morgonrutinerna hör Radio Vasas frågetävling klockan halv nio. Birgitta ringer in varje gång hon kan svaret och det har blivit flera priser vid det här laget. Hon har bland annat vunnit simhallsbiljetter och ett besök till frisören. – Om jag är hemma missar jag aldrig Postkodsmiljonären eller Vem vet mest på tv. Ofta kan jag svaren – men om jag var med och tävlade skulle jag säkert bli så nervös att det blev mycket svårare, funderar hon.

skriftskolan innan man fick fara på dans. Åminne var stort på den tiden, men vi brukade också cykla till Kolnebacken. Det var femton kilometer ena vägen, minns Birgitta som är uppvuxen i Malax. Vi cyklade glatt hela vägen, oberoende av vädret. Viktigast var att man fick fara dit. Hon minns också danser i Sundom och Solf, vid Solhem, Bygdegården och Strimman. Nuförtiden brukar Birgitta fara ut och dansa i sällskap med en väninna – men hon har heller inget emot att fara ensam om väninnan råkar ha förhinder. – Jag är inte så blyg av mig, så om jag ser någon annan ensam dam brukar jag börja tala med henne. Jag har fått flera vänner på det viset. Ibland då min dotter ser mig tala med någon främmande brukar hon fråga ”Känd du honde?”. ”Nej”, brukar jag svara, ”men jag känner henne nu!” Birgitta skrattar och man förstår att hon har lätt för att få nya bekanta. Nu i juni ska Brigitta och en av väninnorna som hon träffade på en dans resa till Höga Kusten tillsammans.

På cykel till Malax

Fullt dagsschema Birgitta kommer som sagt från Malax, men hon har bott på maken Svens hemgård i Kvevlax i fyrtiosju år. Hemmet är en röd bondstuga från 1904. För sju år sedan kunde Birgitta börja titulera sig pensionär. Innan pensioneringen arbetade hon som städerska, först vid Hänninens bageri och sedan vid Kvevlax sparbank. – Numera hinner jag inte med någonting, säger pensionären glatt. Dagarna fylls med program. Birgitta har tagit hand om barn-

Birgitta trivs ute i trädgården. Just nu blommar körsbärsträdet och hon hoppas på en stor skörd till hösten. barnet Emil under vardagarna ända från att han var liten. Nu är han nio år och brukar vara hos mormor en stund efter att skolan slutat för dagen. Birgittas man Sven dog då Emil var ett år gammal. Då var det en stor tröst för Birgitta att ha det lilla barnbarnet att ägna sig åt. Dagtid tar Birgitta dessutom hand om dotterns två hundar, som hon brukar kalla ”dagbarnen”. Både Birgittas dotter med familj och sonen med fru och de tre bonusbarnbarnen bor alldeles i närheten.

Odlar, bakar och matar fåglar

Dansbandsmusik står högt i kurs hos Birgitta. Hon bläddrar bland favoriterna i den stora skivsamlingen.

Om vintrarna eldar hon – och före det ska veden klyvas – och under sommarhalvåret odlar hon. – Egentligen har jag inte så mycket odlingar, konstaterar Birgitta om sin trädgård. Jag brukar ha en tomatplanta i växthuset varje sommar och så driver jag upp tagetes och andra blommor. Egna grönsaker odlar jag också.

Jag har alltid tyckt om dansbandsmusik. Kanske det är det där med hjärta och smärta... Dessutom tycker jag om takten och rytmen. Inomhus frodas krukväxterna under Birgittas omvårdnad. Under vintern tycker Birgitta om att mata fåglarna. – Jag har hört att domherrarna minskar men hos mig har jag haft sju stycken hela vintern. Jag matar dem långt in på våren för det är så roligt att se på dem. Bakning är ett annat intresse. – Problemet med det intresset är att man måste provsmaka så myck-

Hon har varken bil eller körkort, så då hon ska ta sig fram är det cykel som gäller. Hon cyklar gärna bara för nöjes skull. Kuni eller Österhankmo brukar vara lagom mål för cykelturerna. – Ibland brukar jag cykla till Toby för att hälsa på min kusin. Då blir det 22 kilometer ena vägen. Förr cyklade jag ofta in till stan men nu är det länge sedan jag har varit dit. Däremot far jag ofta på ärenden till Smedsby, berättar Birgitta. Då hon en gång är i Smedsby brukar hon passa på att gå på loppis. Det tycker hon är roligt. Auktioner lockar också. – Man behöver inte alltid ropa in något, ibland räcker det bara med att se på folk, säger hon med ett skratt. En lite längre cykeltur står på programmet i sommar. – Jag har tänkt cykla till Solf någon vacker och vindstilla dag för att hälsa på en kusin och en bekant. Sen fortsätter jag nog till Malax då jag en gång har kommit så långt på vägen. Jag har två systrar i Malax. Jag brukar ha med mig mat och förstås mycket att dricka och så får man pausa när man vill längs vägen, säger Birgitta. Flera resor hör till sommarplanerna, dels resan till Höga Kusten men också en endagsresa med pensionärsföreningen. Lite villaliv räknar Birgitta också med att det blir. – Sonen med familj har en villa i Tottesund som jag brukar följa med till då och då. Där brukar jag meta. Jag får några små idar och kanske någon abborre – fast fångsten är inte det viktigaste, det är roligt bara att sitta och se på flötet och vänta på att det ska nappa.

Text och foto: Johanna Granlund

På ett informationsmöte i Södra Vallgrund skola den 12 maj var bland annat slöjdsalsfrågan på tapeten.

Norra Vallgrund skola får rollen som skolcentrum för Vallgrund och Söderudden. Enligt prognoserna för åren 2016-2021 kommer skolan att ha cirka 60 elever hela tiden.

Föräldragrupp kämpar för byskola i Vallgrund

Tanken på gemensam skola har funnits länge Tiden med två skolor i Vallgrund lider mot sitt slut. Byborna ser helst att en gemensam lågstadieskola finns kvar i framtiden. Det finns också visioner om ett flerfunktionellt byacenter. Skolnätet i Korsholms skärgård har tunnats ut successivt under 2000-talet. Tidigare har både Söderudden och Björkö förlorat sina skolor. I en överskådlig framtid kommer också skolan i Södra Vallgrund att lägga lapp på luckan. Framöver kommer cirka 60 elever från Vallgrundbyarna och Söderudden att koncentreras till Norra Vallgrund skola. Att sammanslagningen blir av är bekräftat. Men tidpunkten är i skrivande stund oklar. Kommunen har pratat om en snabb omvandling redan till höstterminen 2015. Men det förslaget upplevs inte alls som realistiskt. Starten ligger snarare ett år i framtiden. Håller Norra Vallgrunds skola måttet för att inhysa elever från tre byar? – Ytorna i Norra Vallgrund skola räcker inte till. Man kan inte ha slöjdundervisningen där. Det kommer att behövas ett klassrum till, kommenterar Johan Rönn som är med i den lokala föräldragruppen ”En gemensam skola för Vallgrundbyarna”. På ett informationsmöte i Södra Vallgrund skola den 12 maj var bland annat slöjdsalsfrågan på tapeten. Ska barnen börja skjutsas till Replot eller ska man inrätta en slöjdsal i den intilliggande gamla butiksfastigheten Vallan? Föräldrarna till skolbarnen vill helst att slöjdundervisningen äger rum i den egna byn.

Linjebeslut i kommunen I ett linjebeslut om de framtida skolstrukturerna har Korsholms kom-

Lars-Johan Andersson, Maria Schauman, Johan Rönn och Jens Brokvist är aktiva inom föräldragruppen ”En gemensam skola för Vallgrund-byarna”. Lars-Johan är bosatt i Norra Vallgrund medan de tre övriga är från Södra Vallgrund. På bilden poserar kvartetten utanför Södra Vallgrunds skola. mun valt en modell med fem-sex större lärocenter. Det betyder att åtta mindre skolor i kommunen hotas av nedläggning. Övergångstidens längd är oklar. Det kan handla om upp till tio till femton år. – Eller så blir den här reformen aldrig av. Kommunkartan håller på att stöpas om och vilken indelning som gäller i framtiden är ovisst. Är Korsholm överhuvudtaget en självständig kommun om tio till femton år, framhölls det på informationsmötet i Södra Vallgrund.

Gemensam Vallgrundskola För skärgårdens del skulle en övergång till lärocentermodellen innebära att alla skolbarn kommer att börja transporteras till och undervisas i Replot.

Föräldragruppen i Vallgrund tycker inte alls om det utvecklingsscenariot. Gruppen vill ha kvar en gemensam skola i Vallgrund i framtiden. Dessutom ska den lokala undervisningen vara ämnad för elever i årskurs 1–6 och inte enbart för årskurserna 1–4 vilket kommunen tidigare har föreslagit. Att koncentrera allting till Replot medför förutom stegrande transportkostnader ett akut behov av att bygga ut och renovera Replot skola. Medlemmarna i föräldragruppen betonar också att effekterna på både befolkningsutvecklingen och den allmänna trivseln i närsamhället är klart negativa om båda skolorna läggs ner. – Kommunen har samtidigt sagt att kostnadseffektiva skolor inte bör läggas ner.

– Avstånden är långa i skärgården. Om en sjuåring från Söderudden har 30 kilometer till och från skolan är inte alls bra, säger Johan Rönn. – Om båda skolorna läggs ner försvinner också övrig verksamhet i fastigheterna såsom vuxeninstitutskurser. Skolbyggnaderna kommer att säljas på den privata marknaden, säger Maria Schauman. – För oss är det ett slags rättvisefråga. Som skattebetalare borde vi ha rätt till kommunal service. Det bör inte vara så att allting finns i Smedsby. Det kan påpekas i sammanhanget att vägen ut till byn är i mycket dåligt skick, säger LarsJohan Andersson.

Byacenter finns i tankarna Föräldragruppen ”En gemensam skola för Vallgrund-byarna” bilda-

des 2010 som ett arbets– och diskussionsforum med fokus på den framtida skolverksamheten i byn. Verksamheten uppstod ur hem– och skolaföreningen i Södra Vallgrund. – Redan i början av 1990-talet funderade byborna på att bygga en gemensam skola för Vallgrund. Man hade reserverat en tomt nära den idrottsplan som ligger på gränsen mellan byarna. Men idén blev inte av den gången, säger Lars-Johan Andersson. Han fortsätter: – 2012 sedan lade vi fram ett förslag om en gemensam skola. Utredningen innehöll en presentation av byggnadsytor, utrymmen och kostnadsberäkningar. Det hela fick profilen som medborgarinitiativ. Egentligen borde fullmäktige ha tagit ställning till initiativet. Men istället bollades det tillbaka till utbildningsnämnden. Föräldragruppen har samtidigt en vision om att bygga ett flerfunktionellt skol– och byacenter i Vallgrund. En alternativ byggplats vore den tomt som fortfarande finns tillgänglig nära idrottsplanen. – Förutom skola och daghem kunde det inrättas ett gym och hållas vuxeninstitutets kurser i fastigheten, säger Maria Schauman. – Likaså kunde det i centret finnas något slags matservice som framför allt äldre människor kan dra nytta av. Målet idag är ju att åldringar ska kunna bo hemma så länge som möjligt, säger LarsJohan. Gruppens ambition är att ge skol- och byacentret status som ett leaderprojekt. – Någon exakt tidtabell har vi inte. Men målet är att komma igång med projektet till att börja med och lämna in en ansökan om EU-medel. – Det behöver sist och slutligen inte bli så fruktansvärt dyrt att bygga det nya centret. Om man inte satsar på någon monumental byggnad torde man kunna hålla kostnaderna på en rimlig nivå, säger Lars Johan.

Text och foto: Joakim Snickars

J Frantz i målerifirma

• Målning inomoch utomhus • tapetsering

tfn: 044 5530882 firma.jfrantz@gmail.com

REA:n börjar

efter midsommar! Kom och fynda! Låt oss klä dig till vardag och fest! Må–to 10-18, fre 10-17, lö 10-14 GH-Shoppen, Marknadsv. 3, Smedsby www.gh-shoppen.fi • Tel. 040 724 0907

Hotell i centrum av Mariehamn med 79 trivsamma rum, restaurang och pub, bastu och pool samt konferensutrymmen.

Norra Esplanadgatan 3 tel. 018-14130 fax. 018-17130 e-mail parkhotel@vikingline.com www.parkalandiahotel.com

Plåtslageri D Jåfs - Takrännor, stuprör olika mod. o. färger - Brandstegar gal. o. färgade - Takbryggor o. snöhinder - Fönsterplåtar o. listar

Vikby Tel. 344 4608 el. 050-330 7937

Båt Båtturer till Valsörarna tis, tis,s tors, lörd 20.6–15.8. SveStart kl. 11.00 från i Björköby, 2Svedjehamn k 2kkm guidad vandring, kaffe och smörgåsar, tillbaka ca 16.00. 55 €/vuxen

Ring och boka:

050 355 3924 www.kvarkenturer.fi

Välkommen på lunch till stans nyaste lunchrestaurang!

Tfn 06-3344 311 panoramavasa.fi Folkhälsanhuset WASA, Rådhusgatan 23-25 Må–lö 10.30–14 (övr. tider mot best.)

Västerhankmo ungdomsförening laddar upp inför sommarens aktiviteter på Snäröiran. Man arrangerar skärgårdsdans där den 11 juli. Därmed återupplivas en tradition som varit i träda i cirka 30 år. Från vänster ses Bertel Sand, Sandra Bergfors, Sara Näsman, Nina Söderberg, Anders Kjellman och Tommy Holm.

Dansen på Snäröiran kommer tillbaka Holmen utanför Västerhankmo piffas upp via ett mångårigt projekt Västerhankmo ungdomsförening blåser nytt liv i en gammal lokal danstradition i sommar. Den 11 juli blir det återigen dans på holmen Snäröiran efter ett avbrott på drygt 30 år. Västerhankmo UF fyller jämna 110 år i år. Jubileet till ära vill föreningen hitta på någonting som är utöver det vanliga. Varför inte återuppliva den klassiska dansen på Snäröiran som var populär på 1970- och 1980-talen, tänkte UF-gänget. – Även om vi inte själva har upplevt det hela har vi ofta hört talas om det. Folk i byn pratar fortfarande om dansen på

Snäröiran trots att det är cirka 30 år sedan det senast begav sig, säger Nina Söderberg, ordförande för Västerhankmo UF. I det lokala julspexet i vintras var olika förvecklingar på dansen på Snäröiran i fokus.

parkeringsytorna vid gästhamnen är ganska begränsade, säger Sara Näsman. Besökarna bör åka till Snäröiran på egen hand eller helst samåka om

det är möjligt. Västerhankmo UF avstår från att ordna båttransporter. Det är för mycket byråkrati och ansvar om man går in för ett sådant arrangemang, framhåller UF-gänget.

Med naturen som dansbana Nu har ungdomsföreningen gjort slag i saken. Deras idé om att blåsa nytt liv i den insomnade danstraditionen i fager och enkel havsmiljö kommer att förverkligas. Lördagen den 11 juli dansas det igen på Snäröiran. För den musikaliska underhållningen svarar dansorkestern Gents. Holmen Snäröiran ligger drygt två kilometer eller drygt fem minuters avstånd utanför båthamnen i Västerhankmo. – Vi önskar att folk anländer i mindre båtar med tanke på att

– Traditionen fanns i cirka tio år fram till mitten av 1980-talet, säger Bertel Sand. Foto: Stefan Söderberg.

7 Vill förlänga vårdbiotopavtal Snäröiran är ett fredat natur– och rekreationsområde där det inte är möjligt att få byggrätt för större byggnader. Det enda som finns i byggnadsväg på holmen är två dass och ett grilltak. I tiderna har det också funnits fiskarbastu där. Västerhankmo ungdomsförening har engagerat sig för den allmänna skötseln och uppiffningen av holmen via ett mångårigt vårdbiotopavtal med NTM-centralen. För projektet erhålls medel från både staten och EU. Med hjälp av frivilliga arbetsinsatser under talkokvällar har föreningen svarat för muddringsarbeten, byggt bryggor och gjort röjningsjobb. Sommartid har man dessutom betande får att patrullera runt och rensa upp i terrängen. – Vi vill gärna fortsätta med det här stimulerande arbetet som har pågått i sju år. Vi har gjort upp en ny femårsplan. Nu ansöker vi om förlängning av avtalet, säger Nina Söderberg. Det handlar om att bevara och förbättra unik natur i närområdet, säger de. – På den södra delen av holmen är fågellivet fredat, säger Bertel Sand.

Välmående UF i Västerhankmo

Med hjälp av frivilliga arbetsinsatser under talkokvällar har föreningen svarat för muddringsarbeten, byggt bryggor och gjort röjningsjobb. Foto: Sara Näsman

Hur gör man då om man saknar båt och vill uppleva dansen? – Ställer man sig på bryggan vid hamnen torde det inte vara något problem att få båtskjuts, säger Sandra Bergfors. Det kommer att finnas en konstruerad scen med tak och vindskydd för orkestern. I övrigt är det den naturliga terrängen som är dansbanan. – Vi kommer också att ha ett serveringstält där man kan köpa pyttipanna, korv ,kaffe och andra förfriskningar. Något tillstånd att sälja alkoholhaltiga drycker har vi inte, säger Nina Söderberg. – Tidigare var dansområdet inte inhägnat och inträdet var frivilligt. Den här gången har vi märkt ut området och danskvällen är inträdesbelagd, säger Nina.

Nostalgifaktor hög När ByaNytt besöker Västerhankmo UF är Bertel Sand den enda närvarande medlemmen som har personliga hågkomster från danskväl-

larna på Snäröiran på 1970– och 1980-talen. – Traditionen fanns i cirka tio år fram till mitten av 1980-talet. Det var också uppehåll något år. Som mest hade man upp till 400-500 besökare. Folk kom från sommarstugor i värdbyn men också från Österhankmo, Petsmo, Maxmo och kanske Köklot, säger Bertel. – Jag vill minnas att dansaftnarna ordnades något senare på sommaren på den tiden. Kanske var det i slutet av juli. Det blev i alla fall ganska mörkt sent på kvällen, säger Bertel. UF-gänget i Västerhankmo är allmänt optimistiskt inför arrangemanget av Snäröiran-dansen som säkert drar stor nytta av den starka nostalgifaktorn. – Om inte vädret sätter käppar i hjulet för oss förstås, säger Nina Söderberg. – Vi har hört att det lokala intresset är stort. Alla danser som vi ordnat i UF-lokalen har brukat locka publik, tillägger Nina.

Gänget i Västerhankmo ungdomsförening är nöjd med den verksamhet som finns i deras hemby. Uppslutningen på föreningens talkokvällar brukar vara god och deltagarna har roligt, berättar man. Detta bryter mot trenden i en tid då många österbottniska byar präglas av allt svagare socialt engagemang och ungdomsföreningar kämpar hårt för sin överlevnad. – Västerhankmo har en av de yngsta UF-styrelserna i Korsholm, säger Tommy Holm. Att arrangera julfest med inkluderat spex hör till avdelningen återkommande evenemang liksom vårmiddag, farsdagsbrunch, byacykling tillsammans med grannföreningarna, pulkdag när vädret tillåter och så vidare. Till exempel ordnades det en bioföreställning i lokalen nyligen.

LARS SUND - ERIK NORDBERG REGI: WASKER LINDBLOM

o d a r o l o C Avenue FÖRESTÄLLNINGAR 11.7 14.7 16.7 17.7

kl. 19.00 kl. 19.00 kl. 19.00 kl. 19.00

21.7 23.7 24.7 25.7

kl. 19.00 kl. 19.00 kl. 19.00 kl. 19.00

bokning och information: www.narpes.fi/teater

Vasa Saluhall

Glad Sommar Tanka förmånligt hos oss!

Idylliskt läge Ungdomslokalen i Västerhankmo, vackert och idylliskt beläget uppe på en backe, är i ett allmänt gott skick. Sedan 2009 har föreningen gjort olika slags förbättrings– och renoveringsarbeten både utvändigt och invändigt. Dörrar har bytts ut och i sommar är en ommurning av lokalens skorsten ett aktuellt projekt. – Varje sommar brukar lokalen vara uthyrd ett par gånger. Det handlar om bröllopsfester och andra privata tillställningar, säger Nina Söderberg. Ska ni uppmärksamma 110-årsjubileet på något annat sätt än att återuppliva dansen på Snäröiran? – Eventuellt kan det bli fråga om en jubileumsfest med kaffe till hösten. Det kunde arrangeras i samarbete med den lokala hembygdsföreningen som i sin tur firar 20-årsjubileum i år, säger Nina.

Text och foto: Joakim Snickars

Företaget som sköter allt inom VVS. och konsultering

Tag kontakt: Jonas Hedman epost:

Årets studenter vid Korsholms Gymnasium Vi Gratulerar och publicerar här bild på årets studenter från Korsholms Gymnasium. ByaNytt önskar lycka till framöver! Studentdimisionen var den 30 maj och programmet innehöll tal, musik, dimission och stipendieutdelning. Under ordet fritt framförde jubilerande årgångar sin hälsning.

Studenterna i bokstavsordning: Asplund Viktoria, Back Rasmus, Backman Benjamin, Bengs Sara, Bertlin Tom, Björk Amanda, Björk William, Björkholm Amanda, Dahl Felicia, Dahlkar Jeanette, Edman Filip, Emaus Jannika, Engblom Julia, Engman Julieth, Enqvist Johan, Forsberg Lotta, Geisor Emma, Glader Johanna, Granberg Axel, Gädda Nina, Heir Emelie, Heir Madelen, Heir Ulrika,

HARRY’S TAXI 050-517 7243 H. Håkans Norra Vallgrund Personbil + Minibuss

TAGES TAXI

Holmberg Simon, Häggblom Victor, Hästbacka, Mathilda, Järvinen Verneri, Kutvonen Jasmin, Laaja Christoffer, Lindahl Dine, Lindell Isabella, Lindholm Ida, Lithén Michelle, Lithén Richard, Lund David, Lång Mattias, Malm Ebba, Mandell Mikael, Myllyviita Julia, Myllyviita Marcus, Myntti Jennifer, Nabb Camilla, Norrgrann Stefan, Nyström Louise, Pellas Madeleine, Pirttiperä Samuel, Rannanpää

TAXI PÖRN

050-542 6121 personbil, 1+8, 16 pers. buss

HELSINGBY

Karkmo-Korsholm

TAXI ROY ANDERSSON

4-20 pers.bilar, invataxi,

1+8, bårtaxi, invataxi

Klipp ur och sätt i plånboken!

F:MA KRISTER BÅSK’S TAXI

0500-263 730

Tage: 050-558 5984 Marcus: 0500-26 1194 Västerhankmo bårtransport

Andreas, Rautanen Alex, Remsu Jimmy, Råback Mikael, Salonen Evelina, Sandås Andrea, Silén My, Sirén Vilhelm, Sjöholm Erik, Sjöstrand Michelle, Skytte IdaMaria, Smedman Jesper, Smeds Amanda, Smeds Lucas, Smeds Patrik, Snickars Caj, Snickars Lina, Snåfs Ellinor, Stenbacka Daniel, Storm Linn, Sundman Måns, Sundqvist Cajsa, Tuure Brian, Wallén Oskar, Varhama

TAXI REPLOT

Willy, Vestlund Sandra, Wickström Ida, Wik Emilia, Wilkinson Olivia, Virtanen Filippa, Åkers Lina, Österholm Anton, Heir Christoffer och Klockars Jessica. De två sistnämnda är inte med på fotografiet.

Text: Lisbeth Bäck Foto: Studio Airaksinen/Camilla Ostberg

Behöver

DU skjuts i sommar?

Anders Möller

0500-36 8899

Till vardag och fest

VÖRÅ-MAXMO-ORAVAIS

044-332 0007 Replot 1+8 invautrustad, 1+6, 1+4

Ring oss!

9 tema

sommar och semester

Världsarvet fyller tio nästa år Som verksamhetsledare för världsarvet i Kvarken har Kenth Nedergård en koordinerande, marknadsförande och informerande roll. Att arbeta med världsarvsfrågor är ingenting nytt för honom. Det har varit en utmaning att vara med och arbeta in ett helt nytt begrepp, säger han.

Efterfrågan på världsarvskryssningar har ökat. Svedjehamn något av hjärtat i världsarvet, säger verksamhetsledaren Kenth Nedergård. Större övernattningskapacitet och ett campingområde med fullservice skulle gagna skärgårdsturismen. Det framhåller ”världarvsveteranen” Kenth Nedergård som just nu drar upp riktlinjer inför sommarsäsongen.

Många informationskanaler Solfbon Kenth Nedergård har arbetat med turism– och världsarvsfrågor i många år. Sedan årsskiftet har han en ny post som verksamhetsledare för föreningen Världsarvet i Kvarken. Hans kontor finns på turistbyrån i centrala Vasa. När ByaNytt hälsar på är Kenth fokuserad på att planera inför den annalkande sommarsäsongen. – Till mina arbetsuppgifter hör att koordinera, marknadsföra, sammanställa och informera om världsarvet. Det är olika företag och föreningar som ska hitta på och utveckla den konkreta verksamheten, säger han. – Det finns många olika informationskanaler. Vi ger fortfarande ut tryckt material men vi använder också till exempel Facebook flitigt. Materialet ges ut på svenska, finska och engelska. – Så här i början har jag varit kontorsbunden i stor utsträckning. Jag har fått sätta ner mycket tid på att strukturera och uppdatera

information. Till hösten hoppas jag kunna röra mig mera bland aktörerna på fältet, säger Kenth.

Jubileum på kommande Kenth säger att det har varit intressant och utmanande att vara med och arbeta in det nya världsarvsbegreppet. Han betonar också att det handlar om ett begrepp som statusmässigt väger tyngre utanför Finlands gränser. – Nästa år har världsarvet i Kvarken funnits i jämna tio år. Efter att jag planerat sommarsäsongen ska jag börja fundera på det kommande jubileet och dess program. Aktörerna i föreningen Världsarvet i Kvarken är Vasa, Korsholm, Malax, Vörå, Korsnäs samt Forststyrelsen.

Efterfråga på kryssningar – Vad gäller turismen i världsarvsområdet är det små steg framåt som gäller, säger Kenth Nedergård. – Det är små aktörer och småskalighet över hela linjen. Några större satsningar handlar det inte om. Han betonar att möjligheterna till mera långvarigt boende skulle kunna förbättras i skärgården. – En större övernattningskapacitet skulle bidra till att skapa alternativ till dagsutfärder. Efterfrågan på stugor är konstant stor. Likaså skulle ett campingområde med fullservice vara ett betydande steg framåt. Kenth efterlyser samtidigt fler kulturella och idrottsliga evenemang i området. – Kanske skulle det funka med en visfestival i speciell skärgårdsmiljö. På Holmöarna på svenska sidan har

man satsat på ett sådant koncept, funderar han. Kenth säger att turister, utländska företag och journalister intresserar sig för och söker sig till världsarvsområdet av olika orsaker. – Nyligen blev jag kontaktad av en grupp svenskar som hörde sig för om möjligheterna att paddla i skärgården, berättar han.

Hjärtat av världsarvet Av de olika skärgårdsbyarna har främst Björkö förstärkt sin position som en populär attraktion. – Man kan säga att Svedjehamn är hjärtat av världsarvet. Dit söker sig många turister. Till exempel besöker man gärna utsiktstornet Saltkaret. – Ungefär 40 nationaliteter finns representerade i den gästbok som finns i Svedjehamn. Men totalt sett är cirka 90 procent av besökarna finländare. Kenth säger vidare att efterfrågan på världsarvskryssningar från Björkö och Västerö till Valsörarna respektive Mickelsörarna har ökat på sistone.

– På Mickelsörarna sköter numera ett andelslag serviceverksamheten under hela sommaren. Man kan åka på dagskryssning eller övernatta i naturstationen en eller flera nätter. Under juli månad arrangeras det nio timmar långa fyrturer från Björkö till platser som Valsörarna, Utgrynnan, Strömmingsbådan, Rönnskär, Norrskär, Mickelsörarna, Rödgrynnorna och Ritgrund. Under den sista turen i juli är Nordvalen och Holmögadd destinationer på den svenska sidan.

Museidag i augusti Nu kan också billösa stadsbor effektivt ta sig ut till Björkö och världsarvet i sommar. Tre gånger i veckan trafikerar den så kallade världsarvsbussen Vasa-Björkö. Säsongen varar mellan 28 juni och 9 augusti. – Hela trippen tar cirka fem timmar. Man hinner bekanta sig med Svedjehamn, tornet och de Geer-moränerna. Man kan vandra runt, äta lite eller hyra en cykel och trampa runt i Björkö. I priset ingår en kryssning runt de Geermoränerna.

Bodvattnet runt i Björköby. Foto: Heidi Hjerpe

– Bristen på kollektivtrafik och förbindelser till världsarvsområdet har varit ett problem, säger Kenth. En nyhet i sommar är också arrangemanget av en museidag i Korsholmsarkipelagen den 8 augusti. – Projektet genomförs som ett samarbete mellan Kulturavdelningen i Korsholms kommun, Granösunds fiskeläge i Vallgrund, Replot hembygdsmuseum och Mårtes gårdsmuseum i Björkö. Överhuvudtaget har närområdets världsarvsstatus börjat uppmärksammas alltmer av aktörer i Vasa stad. Kenth omnämner att ett lokalt hotell har gått in för att erbjuda så kallade ”skärgårdsrum” och möteslokaler som stilmässigt är anpassade till temat.

Positiv utveckling Hur ser du på utvecklingen av Kvarkentrafiken? – Det har varit en positiv utveckling med Wasaline på sistone. Visserligen är det fler finländare som åker till Sverige än tvärtom. Men antalet rikssvenska besökare har också ökat. Jag stöder därtill planerna på en helt ny passagerarfärja. Till Kenths jobb hör också att aktivt marknadsföra världsarvsområdet utanför hemlandskapets gränser. Under första halvan av juni medverkade han i Pop up Österbottenevenemanget på Senatstorget i Helsingfors. Där hade besökarna bland annat tillfälle att ta del av en tredimensionell version av världsarvet i Kvarken.

Text och foto: Joakim Snickars

SOMMAREN I Ă&#x2026;MINNE Familjen Korpisa

30.6 Show med humorgruppen KAJ (1.7 slutsĂĽld) 5.7 Seniordans med Roxie (OBS! kl. 15.00-18.00) 10.7 Beach Party! 17.7 DanskvĂ¤ll med Lasse Stefanz och Carisma 22.7 Jack Vreeswijk och Fredrik Furu 29.7 ShowkvĂ¤ll med Rockbultarna 5.8 ShowkvĂ¤ll med Silver Beatles 9.8 Familjedag med Apan Ander & Lofus 15.8 Sensommardans med Scotts och Black Jack 28.8 Villaavslutning med Sky Disco 6.9 MĂĽ Bra-dag 19.9 Sen kvĂ¤ll i Ă&#x2026;minne med bl.a magikern John Martin

gĂ¤rna ivĂ¤g Kopplar gĂ¤rna av i yttre Ăśsterbottniska skĂ¤rgĂĽrden.

FĂśrkĂśp nu via Studio Ticket, NetTicket.fi, Luckorna och Pappadagis/Neste i Malax! FĂśrmĂĽnligt pĂĽ fĂśrkĂśp!

Dricksvatten

direkt ur havet AvsaltningsanlĂ¤ggningar MiljĂśvĂ¤nlig och naturlig metod - utan kemikalier Jonas Holm 050-375 2946 holmsvvs@gmail.com

Ăśppet alla dagar 22.6-15.8 kl. 11-16 och enl. Ăśverensk. r (VJEOJOH varje EaH kl. 12 & 15 r )VTEKVS QĂ&#x2021; mVTFJPNrĂ&#x2021;EFU r 1rPHrBN fĂ&#x2022;S CBSO

r )BOUverk r $BGĂ&#x160; r #VUJL

Hantverkardagar 5.7 och 2.8 Barnkalas 1.7

Harri och Mona Korpisaaris hemmahamn finns i Vasklot. FĂśr sex ĂĽr sedan kĂśpte de sin segelbĂĽt i Ăśstra Finland. Sedan dess har segling blivit ett stort fritidsintresse fĂśr hela familjen. BĂĽten har dĂśpts till Annina 2.

TFM

Minireningsverk fĂśr avloppsvatten

Ta gĂ¤rna kontakt fĂśr mer information! JungsundvĂ¤gen 604

65730 Jungsund

utmĂ¤rkta reningsresultat komplett paket ingen slamsugning lĂĽga driftskostnader inhemsk avsedda fĂśr ĂĽretruntbruk i finlĂ¤ndskt klimat

SlampĂĽsar och kemikalier i lager! Ă&#x2026;TERFĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;LJNING Korsholms Grundbyggnad JungsundvĂ¤gen 604, 65730 Jungsund GĂśran Burman, GSM 050 563 2543 Vi erbjuder allt frĂĽn installation, ibruktagning till service! rvice!

www.wehoputs.com

Det bĂśrjade fĂśr sex ĂĽr sedan. Sedan dess har segling blivit en stark passion fĂśr familjen Korpisaari i Solf.Till sommarens projekt hĂśr bland annat att segla till HĂśga Kusten. Havsâ&#x20AC;&#x201C; och segelsĂ¤songen har inte riktigt kommit igĂĽng pĂĽ allvar nĂ¤r jag trĂ¤ffar Harri och Mona Korpisaari pĂĽ segelfĂśreningens terrass i Vasklot. Det Ă¤r en solig men mĂĽttligt varm eftermiddag i slutet av maj. Harri och Monas Ă¤ldsta dotter Nina sliter sig frĂĽn jobbet pĂĽ restaurang Seglis en stund fĂśr att kunna delta i intervjun.

FĂśrsta turen till RĂśnnskĂ¤r Nere vid gĂ¤sthamnen finns familjens segelbĂĽt Annina 2, namngiven efter de bĂĽda dĂśttrarna, fĂśrankrad i en lĂĽng bĂĽtrad. â&#x20AC;&#x201C; FĂśrra lĂśrdagen var jag och Nina, Anna och deras pojkvĂ¤nner ut pĂĽ vĂĽrens fĂśrsta tur till CafĂŠ Arken i Replot. Vi tog en matbit dĂ¤r. Seglatsen tar ungefĂ¤r cirka tvĂĽ och en halv timme per vĂ¤g, sĂ¤ger Mona. â&#x20AC;&#x201C; SjĂ¤lv har jag inte gjort nĂĽgon utflykt i ĂĽr Ă¤nnu. Men mĂĽlet Ă¤r att ĂĽka en svĂ¤ng till RĂśnnskĂ¤r inom kort, sĂ¤ger Harri.

Nu vankas den sjĂ¤tte seglingssĂ¤songen fĂśr familjen Korpisaari som fĂśrutom Nina (25) ocksĂĽ bestĂĽr av Anna (21) och Thomas (18). â&#x20AC;&#x201C; Idag Ă¤r det fĂśr Ăśvrigt exakt fem ĂĽr sedan vi gjorde vĂĽr allra fĂśrsta seglats. Det var den 21 maj 2010. Vi for ut till RĂśnnskĂ¤r. â&#x20AC;&#x201C; Jag minns att det var kallt som tusan. Och det gick trĂśgt. PremiĂ¤rturen tog sju timmar vilket Ă¤r tvĂĽ timmar lĂ¤ngre Ă¤n normalt, sĂ¤ger Mona.

KĂśpte segelbĂĽt i Kuopiotrakten Att rĂśra sig till havs har lĂ¤nge varit ett intresse fĂśr Harri och Mona Korpisaari. Tidigare hade familjen en Ăśverbyggd motorbĂĽt av mĂ¤rket Bella 685 som farkost. Vanliga destinationer fĂśr deras utfĂ¤rder var StrĂśmmingsbĂĽdan, RĂśnnskĂ¤r, NorrskĂ¤r och MickelsĂśrarna. â&#x20AC;&#x201C; FĂśr sex ĂĽr sedan planerade vi att skaffa en stĂśrre motorbĂĽt. Jag surfade runt pĂĽ internet och kollade in utbudet. Av en slump bĂśrjade jag istĂ¤llet lĂ¤sa annonser om segelbĂĽtar. Jag fastnade fĂśr en intressant bĂĽt som fanns i Kuopiotrakten, sĂ¤ger Harri. En resa i Ăśsterledâ&#x20AC;&#x201C; till orten Tuusniemi nĂ¤rmare bestĂ¤mtâ&#x20AC;&#x201C; resulterade i att familjen Korpisaari blev segelbĂĽtsĂ¤gare. SĂ¤ljaren tog samtidigt deras motorbĂĽt i utbyte. â&#x20AC;&#x201C; Vi transporterade hem segelbĂĽten till Solf med lĂĽngtradare. FĂśljande vĂĽr sjĂśsatte vi den vid Wasa segelfĂśrenings gĂ¤sthamn i Vasklot.

Skeptisk i bĂśrjan Efterhand har seglingen blivit ett stort intresse fĂśr hela familjen. Harri och Mona seglar gĂ¤rna sĂĽ ofta de har tid och mĂśjlighet. Av barnen Ă¤r det framfĂśr allt dĂśttrarna Nina och Anna tycker om att ĂĽka ut och andas havsluft. OcksĂĽ dĂśttrarnas pojkvĂ¤nner har blivit seglingsintresserade, berĂ¤ttar de. Nina medger att hon var mycket skeptisk till en bĂśrjan. Hon var den familjemedlem som var mest irriterad Ăśver inkĂśpet av en segelbĂĽt. â&#x20AC;&#x201C; Jag tittade inte ens pĂĽ bĂĽten under hela den fĂśrsta vintern fastĂ¤n den stod hemma pĂĽ gĂĽrdsplanen i Solf, sĂ¤ger Nina. Med tiden har Nina Ă¤ndrat instĂ¤llning radikalt. Hon har blivit mycket fĂśrtjust i segling. Idag Ă¤r rentav hon den familjemedlem som Ă¤r mest begeistrad av aktiviteten. Ninas intresse fĂśr bĂĽtliv vaknade fĂśr Ăśvrigt ovanligt tidigt. Redan som 12-ĂĽring hade hon gĂĽtt en navigationskurs och kunde titulera sig skĂ¤rgĂĽrdsskeppare. â&#x20AC;&#x201C; Efter att vi skaffade segelbĂĽt har flickorna gĂĽtt en nybĂśrjarkurs i segling. SjĂ¤lva har vi lĂ¤rt oss mycket av Solfbon HĂĽkan Nyholm som sjĂ¤lv Ă¤r en erfaren och inbiten seglare. HĂĽkan har varit till stor hjĂ¤lp hela tiden, sĂ¤ger Harri.

Avkopplande hobby Vad Ă¤r det som inspirerar er att hĂĽlla pĂĽ med segling? â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r framfĂśr allt en trevlig och avkopplande sysselsĂ¤ttning.

aari seglar

TECH Stubbar i trädgården? Vi utför stubbfräsning! KOM IHÅG HUSHÅLLSAVDRAGET!

tema

sommar och semester

Har också seglat längs Höga Kusten och i Kroatien

M/S Tiira

Dagliga avgångar från inre hamnen i Vasa under tiden 20.6–9.8.

Under resan görs ett uppehåll 1 timme och 15 minuter på Granskär, där det ¿nns möjlighet att inta en måltid i Restaurang Jannes Saloon. Vuxna: 18 € • Pensionärer: 15 € • Barn under 12 år: 8 € Vasa Skärgårdsservice Ab Tel +358 (0)50 553 1236 • info@jannensaluuna.com www.jannensaluuna.com se cruise schema

Sveriges högsta ö Mjältön hör till de sevärdheter som familjen Korpisaari besökt vid Höga Kusten. (privat bild)

Ett sevärt utflyktsmål är Hembygds- och Berga glasbruksmuseum på Dahlbacken i Pörtom Öppet: 1–31.7 alla dagar kl. 12–17. I augusti endast mot beställning. För grupper även andra tider enligt överenskommelse. 30.6 MC-klubben Slowriders kl. 19.30 1–31.7 Konstutställning 11.7 Sommarmarknad kl. 10–15 29.7 Allsång prel. kl. 19

PÖRTOM HEMBYGDSFÖRENING, tel. 050–541 6092

Seglat längs Höga Kusten och i Kroatien Här vankas det snart seglats i vattnen utanför Split i Kroatien. Seglarna är förväntningsfulla. (privat bild)

Tidpunkt: 30.6–7.8.2015 tisdagar, onsdagar, torsdagar, fredagar o. lördagar. Start kl. 10 från Skärgårdsläget Varppi på Vesterö i Maxmo skärgård. På Mickelsörarna gör vi en guidad rundvandring och bekantar oss med yttre skärgårdens natur och historia. Vi avnjuter en smaklig lunch på naturstationen och stannar för kaffe och bulla på hemresan.

Strömmingsbådan är en skärgårdspärla på närmare håll. (privat bild) – Det var en otrolig upplevelse för oss. Naturen var så mäktig. Dit ska vi absolut åka igen, säger de. En annan inplanerad sommartripp är att segla norrut längs den österbottniska kusten, upp mot Jakobstads– och Karlebytrakten. – Jag har en kompis som är med i segelföreningen i Öja. Det vore roligt att åka dit och hälsa på, säger Nina. Nina säger vidare att hon inte har planer på att göra någon privat

världsomsegling. Däremot finns det flera inte helt fjärran skärgårdsområden som hon gärna skulle vilja bekanta sig med från segelbåtsperspektiv. – Det vore väldigt fint att få kryssa runt exempelvis i Stockholms skärgård och Åbolands skärgård, säger hon.

Text och foto: Joakim Snickars

£¤ ¡ Ń ´¡ ¢ ¨ £ ¢· ¢ ¨ £ ¢·

- café håller öppet dagligen 20.6–7.8 kl. 12–18 - 10 inkvarteringsrum - mat, förfriskningar, bastu, simstrand - programtjänster året om, guidning för grupper

Karle Vasa

Öppet K-Supermarket må-fr 9.00 - 18.00 lö 9.00 - 15.00 Självbetjäningen öppen till kl. 21

Centrumvägen 3, Smedsby Ingång från baksidan av Valloniahuset

by ➞

Vallonia

Här!

OBS! Vi ber om överseende medan parkeringsbygget pågår

n väge Torg

Harri, Mona och deras döttrar gör gärna avstickare med segelbåten till yttre skärgården när de har möjlighet. – Själv gillar också att ägna mig åt lite kvällssegling ibland. Att åka utåt från Vasklot via rundningsmärket Nagelprick brukar ta några timmar. Det är lagom, säger Harri. I sommar är familjens sikte inställt på två veckor vid Höga Kusten. Nina inflikar i samma veva att hon nöjer sig med en vecka där. – Vi har seglat vid Höga Kusten två gånger tidigare. Området är mycket populärt och attraherar varje år ett stort antal seglare från Sverige och Finland. Vi har brukat vistas där i tio dagar. – Miljön är mycket gästvänlig för segling och utbudet av service är stort. Det är också allmänt lättseglat eftersom vattnen inte är steniga. Välbesökta attraktioner vid Höga Kusten är Sveriges högsta ö Mjältön (280 meter över havet), Ulvön och Trysunda. – Man kan dessutom åka båt ända till centrum av Örnsköldsvik. Det är praktiskt, säger Harri. Till familjens utländska seglingsmeriter hör också en veckas segling längs den kroatiska kusten för två år sedan.

2015

Skärgårdskryssningar

➞

Man kan inte ha bråttom när man är ute och seglar. Det får ta den tid det tar, säger Harri och Mona. – Jag blir rastlös om tempot sjunker och blir alltför långsamt. Jag brukar ha tre knop som en fartgräns, medger Nina. En seglare bör ha gått en navigationskurs och ha allmänt bra koll på sjöreglerna, säger Harri som själv har rollen som båtbesiktningsman inom Wasa Segelförening för närvarande. Inför en seglats är det viktigt att rätta sig efter väder och vind. Det gäller att följa noggrant med väderprognoserna. Att exempelvis segla i åskväder är absolut inte att rekommendera. – Ska vi ge oss ut en lördag börjar vi ofta studera och följa med väderrapporterna redan på måndag, säger Harri. – Den allmänna säkerheten är för övrigt någonting som vi lägger mycket stor vikt vid. Vi använder flytvästar till 110 procent och har säkerhetslinor applicerade när vi rör oss i båten. Båten är därtill utrustad med radar och VHF-radio. Har ni någon gång råkat ut för problem? – Förra sommaren körde vi på grund en gång. Men ingenting hände. Några missöden har vi inte drabbats av, säger Harri.

Jens: 050 534 4033 • Thomas: 041 432 5373 • www.stubbtech.fi

en nväg Vallo

= ingångar

Blombutiken: 06-322 2544 Begravningsbyrån: 06-322 2744 • 050 313 8142 www.begravningsbyrafant.fi begravningsbyrafant@netikka.fi

Återväxten är god på Fjärdsvägen Flera barnfamiljer har sökt sig till lugnet och trivseln i Vallvik

kundkretsen hör både kommuner och privatpersoner. – Att få människor att orka bättre i sitt arbete är ett av de områden jag inriktar mig på som arbetshandledare i mental träning, berättar hon. Camillas man Keijo Ahokas är ursprungligen hemma från Esbo. Att arbeta och pyssla med olika projekt på hemgården har blivit en stimulerande hobby för honom. Att det finns gott om ytor att röra sig på är en klar fördel, säger han apropå den nya livsmiljön i Vallvik. Keijo jobbar som mentalvårdare i Vasa. Han har tidigare arbetat inom mentalvården på flera sjukhus i huvudstadsområdet.

Fotoutställning Att fotografera är ett stort fritidsintresse för Keijo. I sommar har han sin första fotoutställning någonsin. Platsen är Salteriet i Björkö. – Jag ställer främst ut skogs– och naturbilder. Jag är speciellt intresserad av gamla skogar och de biotoper som finns där. Keijo berättar att han var inställd på att han måste lära sig svenska när han flyttade till Vallvik. Han har dock kunnat konstatera att han klarar sig bra också på sitt modersmål i Kvevlaxområdet. – Det går att köpa mjölk och gå till tandläkaren också på finska. Inte heller i jobbet har jag behövt prata svenska så mycket, säger han.

Där pappas hemgård fanns

“Flöjtabron” kallas bron på Fjärdsvägen. Vattendraget kallas för “Kanalen”. Här går det bland annat att meta abborre. Från vänster Ann-Helen Örn-Johansson med dottern Tova, Mette Ahokas, Emilie Fant, Camilla Staffans och Axel Ahokas.

Ganska snart efter att jag har svängt in från riksåttan till Fjärdsvägen ser jag en vägskylt. En uppmaning att köra försiktigt på grund av lekande barn. Skylten kan sägas symbolisera utvecklingen i området som har kännetecknats av betydande inflyttning. Flera barnfamiljer har valt att rota sig här.

Staffans och Keijo Ahokas. Paret som har dottern Mette (snart tio år) och sonen Axel (snart fyra år) flyttade till Vallvik från Helsingfors 2007. Huset som familjen StaffansAhokas bor i är ett gult frontmannahus. Huset har uppförts av Camillas morfar Arne Backman 1947. Omgivningen och gårdsmiljön är allmänt lantlig, avslappnad och idyllisk. Familjen håller sig med höns, kaniner och katter. Till planerna hör också att skaffa får och kanske en gris framöver. – Det känns mycket positivt att leva här. Det är en fin gård som vi har renoverat endast marginellt. Samtidigt som vi kan bo lite på sidan om har vi många kompisar i byn, säger Camilla. – Vi kan odla vår egen mat och plocka bär. Vi kan leva i ett långsammare tempo. Och vi kan framför allt ge barnen en lugn och trygg uppväxtmiljö, fortsätter hon.

Positivt att leva här

Projekt på gården

Det är en småblåsig förmiddag i början av juni. Jag träffar en grupp invånare hemma hos Camilla

Camilla Staffans är uppvuxen i Mäkipää, Vörå. I cirka 18 år bodde hon i södra Finland. Först stude-

Längs Fjärdsvägen i Vallvik har befolkningsutvecklingen varit positiv under det senaste årtiondet. Inflyttningen har varit livlig och föryngringen är märkbar. Idag finns det närmare ett 20-tal lågstadiebarn i området.

rade hon till socionom i Borgå. Därefter har hon jobbat många år inom dagvården i Helsingfors.

Camilla är idag verksam som privatföretagare. Hon erbjuder mental träning och arbetshandledning. Till

Ann-Helen Örn-Johansson slog ner bopålarna på Fjärdsvägen för fem år sedan. Till hennes familj hör maken Joel Johansson och barnen Valter (9), Ludvig (5) och Tova (1,5). – Det är fördelarna med att bo i lugnet på landsbygden som lockar. Vi har byggt ett nytt hus på den tomt där pappas hemgård finns. Själv har jag vuxit upp i Gamla Vasa, säger Ann-Helen. – Det finns gott om barn längs Fjärdsvägen idag. Sammanlagt finns det närmare ett 20-tal barn i lågstadieåldern. – Vi har tidigare bott i Vasa och även några år i Helsingfors. Innan vi flyttade till Vallvik förberedde vi oss genom att bo ett tag i ett höghus i Kvevlax. För närvarande är Ann-Helen hemma med barnen om dagarna.

Fjärdsvägen i Vallvik har blivit ett populärt och barnrikt område. I främre raden från vänster Noah Fant, Jonah Bergvik, Axel Ahokas, Alicia Fant, Emilie Fant, Ludvig Johansson och Valter Johansson. I bakre graden Keijo Ahokas, Camilla Staffans, Mette Ahokas, Rigmor Hjortman, Ann-Helen Örn-Johansson med Tova Johansson.

13 Hon är barnträdgårdslärare till utbildningen. – Jag har också det egna företaget Åpps som gör illustrationer och hantverk. Det handlar till exempel om tavlor, vykort och bilder till barnböcker. Verksamheten är barnorienterad, säger Ann-Helen.

Många företagare Rigmor Hjortman har vuxit upp på Fjärdsvägen men är numera bosatt i Kvevlax. – Visst har området förändrats och växt mycket på sistone. Tidigare fanns det lite folk och nästan bara äldre personer. – Mina döttrar Martina och Camilla Hjortman bor med sina familjer på Fjärdsvägen. Martinas familj har tagit över min kusins hemgård. Camillas familj bor i min hemgård. Martina driver en egen bokföringsbyrå på hemmaplan, säger Rigmor.

Det känns mycket positivt att leva här. Överhuvudtaget duggar de lokala företagen tätt längs den drygt en och en halv kilometer långa Fjärdsvägen. Där finns till exempel frisörska, minkfarm, bokföringsbyrå och andra slags privatföretag. På en fotbollsplan spelas det fotboll i motionsserien mellan varven. De lokala lirarna kallar sig för BK Playboys. – Vintertid brukar kålodlaren Christian Häggblom dessutom dra upp ett skidspår här på åkrarna. Det är vi mycket tacksamma för. – Christian har asfalterat kring sin anläggning. Barnen brukar vara där och åka lite skateboard ibland, tillägger Camilla Staffans.

Önskemål i trafiken Camilla är allmänt nöjd med den service som finns i närområdet. Butikerna ligger inte så långt bort och hälsovårdsservicen fungerar bra. Att den kommunala bokbussen viker in till Fjärdsvägen regelbundet är också ett stort plus, säger hon. – Mette är till vardags elev i Kuni-Vassor skola. Axel är med i dagklubben vid Kvevlax församling. Ett minus i närmiljön är att trafiken till Fjärdsvägen inte riktigt är anpassad till den nuvarande barnmängden. Tunga fordon dundrar ofta förbi i hög hastighet. – När barnen går i lågstadiet kommer en skoltaxi hit och hämtar dem. Men när de börjar i högstadiet är de hänvisade till en busshållplats ute vid riksåttan. Det är något riskfyllt med tanke på den livliga trafiken på den stora leden. Vi har påpekat detta i en skrivelse till kommunen, säger Camilla.

Text och foto: Joakim Snickars

Jättegoda bullar! ”Malins nya mat – glutenfri mat för livsnjutare” är namnet på Malin Båtmästars andra kokbok. Boken utkom nyligen och innehåller många härliga recept, som alla är glutenfria. Boken är indelad i olika kapitel: magisk morgon, lätt lunch, finfika, mysmiddag och kvällskrubb. Här får man ta del av recept på både bakverk och maträtter som man kan äta antingen till frukost, lunch eller middag, till eftermiddagskaffet eller som snacks. Här kan man kan man också läsa om hur man gör sina egna glutenfria mjölblandningar och andra tips gällande glutenfria råvaror. ”Malins nya mat” är till för alla som uppskattar god mat och guldkanter i vardagen. Den passar både dem som äter glutenfritt på grund av glutenintolerans och de som vill äta glutenfritt av andra skäl.

En ny typ av mat Malin Båtmästar har tidigare drivit Malins café i Malax, där hon tillverkade och sålde bakverk och lunch i närområdet. Hennes första kokbok, ”Söta öde – recept och insikter från

Malins café”, publicerades 2013 tillsammans med systern Alexandra Wasberg. Idag driver Malin det egna företaget Foodie living och affären www.foodieliving.fi. Dessutom skriver hon matreportage och bloggar på adressen www.sweetlifeofmalins. com. I boken ”Malins nya mat” delar Malin med sig av sin historia om hur hon gick från caféägare till en ny karriär och en ny typ av mat.

Bullar och mjölk Undertecknad prövade att baka kanelbullarna som hittas i kapitlet ”Finfika”. De blev SÅ goda! Med ett kallt glas mjölk till – helt perfekt. Jag hade inget pärlsocker hemma så jag la lite solrosfrön ovanpå bullarna istället.

Text och foto: Fanny Bäck Så här skriver Malin om att lyckas med glutenfria bullar: ”Först måste du kapitulera inför det här att glutenfria degar inte knådas. Degen rörs snabbt ihop och den kladdiga degen ska sen bakas ut med lätt hand och formas till bullar. /.../ En annan otroligt viktig sak är att poängtera att glutenfria bullar inte äts för degen som en vetebulle. I det här fallet är degen bara ett skal för att hålla ihop den goda fyllningen. Så satsa på litet deg och mycket fyllning!”

r a m V Som T a e v S & ÖPPNING

RITA FAVO SE DIN AM FRÅN P RO G R I A A N T E N N EV SV E R I G

SveaTV-paketet Till parallellkortet 7,70 €/mån

14 90 mån

0€

Kanelbullar 75 g smör, rumstempererat. 2 dl mjölk 25 g jäst 1 msk psylliumfröskal 1 dl kvarg med vaniljsmak 1 dl socker 1 ägg 1 tsk kardemumma, stött 1 krm salt 400 gr glutenfri mjölblandning för bullar (mjölblandningen består av 5 dl ljust rismjöl, 1 dl mandelmjöl, 1 dl kokosmjöl, 3 dl potatismjöl) + ca 1 dl mjöl till utbakningen ägg till pensling Fyllning: 200 g rumstempererat smör 1 dl strösocker 1 dl kokossocker 2 tsk malen kanel Gör så här: Smula jästen i en bunke, häll över kall mjölk och tillsätt psyllium. Rör om. Låt svälla cirka tio minuter. Tillsätt rumstempererat smör, ägg, kvarg, kardemumma, socker och salt. Arbeta in mjölblandningen med händerna direkt i bunken. När degen blivit någorlunda hanterbar är den klar. Packa in degen i färskfolie och ställ den i frysen i en kvart. Kavla ut degen till en rektangel, men håll den lite tjockare än vad man gör då man bakar vetebullar.Vispa alla ingredienser till fyllningen till en fluffig kräm och bred ut den över degen. Rulla försiktigt ihop rektangeln från långsidan till en lång rulle och skär den i skivor. Lägg skivorna i pappersformar (eller rakt på plåten) med snittytan uppåt. Om din rulle har blivit för kompakt och dina bullar ser ut som små stubbar – ta bara och dra lite lätt i varje bulle så att lagren separeras från varandra samtidigt som du tummar bullen plattare. Låt bullarna jäsa på plåtarna täckta med plastfolie i en timme. Pensla med ägg och strö över pärlsocker. Grädda i 250 grader, 10 minuter mitt i ugnen.

www.panoramavasa.¿

Även små företag blir stora med en annons i ByaNytt!

Vasaesplanaden 16 Vasa Tfn 06-317 4163 Sabine tar emot Din annonsbokning tel. 344 1812, sabine@kustmedia.fi

Lunchbuffé vardagar 10-16,

Välkommen!

Kampanjtid 12.5–31.7.2015 (norm. 29 €)

Högklassiga TERHI BÅTAR från oss! | Sommarblommor | Trädgårdsprodukter Tänker du måla ditt hus? Vi har färg och goda råd! Pihla fönster - begär offert!

Du behöver: tv-antenn (UHF), digitalbox (DVB-T) och SveaTV-kanalkort. SveaTV-kanalkortets årsavgift 29 €. SveaTV-representanter: | Solf: Östmans Radio och TV | Vasa: Expert Vasa, Gigantti | Vörå: Lindholms TV-service

.anvia.ﬁ Beställ: www

/sommarsvea

Anvia Kundtjänst: må–fr 9–17 (06) 411 3300 | www.anvia.ﬁ

alu Äkta F g r Rödfä

ä Fisken

Maxmovägen 241, MAXMO | Tfn 06-345 0146 | info@sƟgin.Į

Pensionärsföreningarna i Korsholm och Kvevlax har mycket sommarprogram på gång

Pensionärerna - en växande grupp De äldre Korsholmarna har två föreningar som tillvaratar deras intressen. I sommar vankas det allsång, hemliga resor och sommardag på Carpella. Ungefär var fjärde Korsholmare är pensionär. Enligt färsk FPA-statistik har 3500-3600 av kommunens cirka 19 300 kommuninvånare nått så pass hög ålder att de lämnat arbetslivet. I takt med att människor av olika orsaker lever allt längre har pensionärerna blivit en växande grupp i samhället. – I Österbotten har pensionärernas andel av totalbefolkningen ökat i alla kommuner utom Vörå, säger Henrik Svarfvar, ordförande för aktivitets– och festkommittén i Korsholms pensionärsförening. – Att livslängden har ökat kan te sig förvånande med tanke på att den generation som har byggt upp landet efter kriget ofta har jobbat väldigt hårt fysiskt sett. Å andra sidan kan nutida arbeten i sin tur vara mycket psykiskt påfrestande, funderar Peter Sahlsten, ordförande för Kvevlaxnejdens pensionärsklubb. – Samtidigt har den tyngsta vårdtiden inte blivit längre. Men det har skett en förskjutning. Om människor tidigare behövde mest vård i åldern 75– 80 är det idag kanske 85-90 som gäller, fortsätter Henrik.

Träffas, sjunger och reser Tölbybon Henrik Svarfvar har valt att engagera sig för pensionärsfrågor på såväl lokal som regional och nationell nivå. Vid sidan av Korsholms pensionärsförening är han ordförande för Svenska pensionärsförbundet i Österbotten som har 26 föreningar och 8600 medlemmar. Han är också första vice ordförande i riksorganisationen Svenska pensionärsförbundet. – Jag brukar ägna mig åt organisatoriska uppdrag tre, fyra dagar i veckan. Nu är det dock en lugnare

Henrik Svarfvar och Peter Sahlsten leder pensionärsföreningarna i Korsholm och Kvevlax.Två gånger om året ger föreningarna ut tidningen Korsholms-senioren som en samproduktion.Tidningen görs helt och hållet med frivilliga insatser. Den är en viktig informationskälla för oss, säger Henrik. period i sikte fram till augusti, säger Henrik. – Och så säger man att pensionärer har mycket tid, skojar Peter i samma veva. Korsholms pensionärsförening och Kvevlaxnejdens pensionärsklubb har idag cirka 900 respektive 370 medlemmar i sina register. – Vi går in för nyrekrytering. Varje år sker det ett bortfall på fem till åtta procent på grund av naturliga avgångar. En del av de avgående medlemmarna behöver institutionsvård. Andra slutar för att de inte längre kan tillgodogöra sig föreningens utbud. Oftast beror det på demenssjukdomar, säger Henrik.

Sommaren aktiv period Under de kommande månaderna ordnas det hemliga resor vid flera

tillfällen. Kvevlax-föreningen åker ut den 24 juni medan Korsholmsföreningens hemliga resande sker 1 juli och 2 juli. – Resorna brukar bli fullbokade. Det handlar om endagstripper till destinationer som klarnar först under resans gång, säger Henrik. Den 23 juli arrangerar Kvevlaxnejdens pensionärsklubb en allsångskväll i ungdomslokalen i Kvevlax. Evenemanget riktar sig till pensionärer i hela kommunen. – Vi försöker vidtala Stig Snickars och Bengt Österåker som allsångsledare, säger Peter. Den 5 augusti samlas pensionärer från hela svenska Österbotten till sommardag på Carpella i Karperö. Mat, tal, musik och dans utlovas. Sommartillställningarna brukar locka 800-900 deltagare. Den 11 augusti får den årliga bussutflykten ”Känn ditt Korsholm”

en fortsättning. Den här gången är det byarna Västerhankmo, Petsmo, Koskö och Karperö som är i fokus. Arrangör är Korsholms pensionärsförening. – Representanter för byarna åker med i bussen och berättar om de respektive byarnas historia och andra intressanta saker. Det var Karperöbon Sven-Erik Glader som drog igång traditionen på 1970-talet. Sedan var det ett långt avbrott. Nu har traditionen återupplivats och evenemanget ordnas nu för fjärde gången. – Speciellt äldre billösa personer brukar uppskatta den här utflykten mycket. Tidigare har bussresenärerna fått lära känna till exempel Vikby, Tölby och Solf bättre. Efter detta år står bland annat Kvevlax kyrkby och Österhankmo i tur, säger Henrik.

Estland och Friskvårdsdag Den 16-20 augusti arrangerar pensionärsföreningarna i Korsholm och Kvevlax en Estlandsresa tillsammans med föreningen Vips från Vasa. Resan sträcker sig till orter som Ösel, Dagö, Pärnu och Hapsal. Estlandsresan är fullbokad för närvarande. Men det går att sätta upp sig på väntelistan, meddelas det. Måndagen den 28 september är det dags för friskvårdsdag för seniorer i Botniahallen. Populärt har efter hand blivit mycket populärt och har på sistone attraherat runt tvåtusen besökare. Det är kommunens äldreråd, olika föreningar och Folkhälsan som står för arrangemanget. – En nyhet för i år är att vi– om ekonomin tillåter– ordnar busstransporter från olika kommundelar–

15 troligtvis Veikars, skärgården och Solf– samt Vasa stad, säger Henrik.

Underrepresenterade i styrande organ Pensionärerna är en underrepresenterad grupp i såväl kommunalpolitiken som rikspolitiken. Även om äldreråd har blivit ett obligatoriskt fenomen i kommunerna har den äldre befolkningen svårt att göra sina röster hörda i politiska sammanhang. – Det vore viktigt att den rådande befolkningsstrukturen återspeglas i olika beslutande organ, säger Henrik. Henrik och Peter passar också på att påpeka det faktum att Korsholms kommun endast gett ringa ekonomiska bidrag till föreningarna på senare tid: 200 euro till Kvevlaxnejdens pensionärsklubb och 400 euro till Korsholms pensionärsförening. – Det är obetydliga summor med tanke på att närmare 1300 pensionärer är med i föreningarna, säger duon.

Upprätthåller pensionärshem Det är inte bara umgänge och resor som finns på pensionärsföreningarnas agenda. Till uppgifterna hör också att upprätthålla pensionärshemmen i Helsingby, Jungsund och Veikars. Sammanlagt handlar det om 60-70 bostäder. I Helsingby har man dessutom mattillverkning till en omfattning av 20 000 matportioner per år. – Också yngre människor kan få tillgång till de här bostäderna. Målet är att lägenheterna ska vara uthyrda. Men pensionärerna har förtur i sammanhanget, säger Henrik Svarfvar. Monica Sirén-Aura är ordförande för Korsholms pensionärsförening sedan två år. I och med att hon är medlem i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har hon rollen som en länk mellan föreningen och det kommunala beslutsfattandet. – Föreningen utför värdefullt arbete i och med att man upprätthåller pensionärshemmen. Vi försöker göra renoveringsarbeten framöver. Till exempel är hemmet i Helsingby 40 år gammalt. Världen ser annorlunda ut nu jämfört med för 40 år sedan, säger hon.

Trend att bo hemma – Trenden är att äldre människor ska bo hemma så länge som möjligt. Pensionärshemmen är dock ett bra alternativ om man inte behöver så jättemycket service i vardagen. Kan det bli aktuellt att bygga fler pensionärshem i kommunen? – Det kan säkert bli aktuellt. Åtminstone kommer de äldres antal att öka markant under de kommande tjugo åren, säger Monica. Det är visserligen frivilliga insatser som är grundstenen i pensionärsföreningarnas arbete. Men är inte kommunala bidrag på några hundra euro i minsta laget? – Själva upplägget med talkoarbete och direktioner för de olika hemmen är lite rörigt. Det håller jag med om. Vad gäller stödsummorna är den mycket ansträngda ekonomin i Korsholm en försvårande omständighet för närvarande. Man kunde dock undersöka om nya samarbetsmodeller kan hittas, säger Monica Sirén-Aura.

Text och foto: Joakim Snickars

Rektor Annika Snickars och elevkårsordförande Fanny Kesti överräcker Korsholmshögstadiets donation till Kirsi Vuori ungdomspsykiatriska polikliniken vid Vasa centralsjukhus.

Högstadiet donerade pengar till unga Korsholms högstadium firar i år. Eller skolbyggnaden firar – 50 år. Elevkårens styrelse stod värd för en fin välgörenhetsgala i högstadiet tidigare i vår. En helkväll där hela skolan var engagerad. Intäkterna från galan gick till välgörande ändamål.

Vid välgörenhetsgalan deltog över hundra av skolans elever för programinnehållet på scen med musik från olika årtionden, dans, akrobatik. Runt om i skolan fanns fina utställningar och i publiken satt familj och vänner – omkring 400.

Aktiv styrelse i år Styrelsen för elevkåren beslöt att donera intäkterna från kvällen: inträde, servering och försäljning av pysselprodukter till barnavdelningen och ungdomspsykiatriska polikliniken vid Vasa centralsjukhus. I mitten av maj överräcktes pengarna. Med var elevkårens styrelse,

Elevkårens styrelse, två lärare och rektorn bjöds på kaffe och dopp vid ungdomspsykiatriska polikliniken.

två handledande lärare: Lukas Myrskog och Kalle Granberg samt rektor Annika Snickars. Mottagare vid ungdomspsykiatrin var Kirsi Vuori. – Vi vill donera pengar till unga i vår ålder, säger Fanny Kesti, ordförande i Elevkårens styrelse. – Det här känns bra. Styrelsen består av representanter från alla tre årskurserna. I år har de varit verkligt aktiva och haft många aktiviteter. – Verksamhetsberättelsen blev ganska lång, säger en av dem. En del av kårens kassa tillägnades också avslutningslunch för niorna vid Strampen i Vasa.

Kanske cyklar och instrument Kirsi Vuori från ungdomspsykiatriska avdelningen är givetvis glad och tacksam vid tillfället då skolan överräckte summan, 3097 euro. – Det är mycket pengar. Vi har inte bestämt för vilka ändamål vi ska använda dem men vi funderar på sådant som cyklar, spel eller instrument. Sådant som unga tycker om, säger Kirsi.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Gymnastiklärare Sonja Deniel, som tog initiativet till välgörenhetsgalan, har tränat in akrobatikprogrammet. Foto: Ann-Sofi Kattilakoski

Värdefull dokumentation av textilier

Boende vid Aspgården och Björkliden ska i lugn och ro få bläddra i böckerna.

Kristina hälsar på sin moster Elin Lind. Kristina Back berättade om boken och gav två exemplar till Aspgården.Tacksamheten var stor.

Kristina Back i Södra Vallgrund har gjort ett jättearbete med att dokumentera och fotografera gamla textilier. Arbetet, som tagit två år i anspråk, har utmynnat i fotoboken: Broderat, virkat och vävt – Textilier i bystugan 2014.

Bildverkets 132 sidor rymmer smådukar, handdukstäckare, gardiner, mellanspetsar och uddspetsar, sjalar, näsdukar, kläder och hemvävda tyger. Till exempel.

Inspiration och minnen Föremålet för ByaNytts besök vid Aspgårdens boende i Replot var att de skulle få besök av marthor från Södra Vallgrund. Ordförande Kristina Back hade ett angeläget ärende. Hon hade med sig två böcker, en till Aspgården och en till Björkliden. – Jag har gjort det här dels som inspirationskälla och för att dagens ungdomar ska få se dåtidens kvinnors handarbeten och dels för att äldre idag ska få minnas och känna igen handarbeten: broderat, virkat, vävt och sytt. – Jag tänkte mig från början 36 sidor. Det blev 132, ler hon. Hela 250 objekt, varav det äldsta är en kyrkkant från 1965 som tillhört Fina Westergård.

I skymningsljuset – Boken är en hyllning till alla de fina alster som kvinnor gjort från början av 1800-talet och fram till 1960-talet. Det är helt otroligt vilket handlag och tålamod som ligger bakom textilierna i boken. – Lägg därtill att arbetet för det mesta gjordes i skenet av ljus eller

oljelampa. I Södra Vallgrund fick man elektricitet år 1946. Marita Gammelgård sitter bredvid mig vid kaffebordet. Hon berättar vad hennes mamma sa, och som hennes mamma sagt... – Man ville ha ”något vackert för ögonen” i de sena kvällarna. Ett sätt att orka med morgondagens bestyr. – Förr i tiden hade man både tid och tålamod. Handarbeten var lika fina på avigsidan som på rätsidan. Det fanns ont om material och man använde det sparsamt, lappade och tog allt tillvara. Man var också noggrann med hur handarbeten sköttes och de tvättades varsamt, berättar Kristina, som själv varit lärare i textilslöjd under sin yrkesverksamma tid.

Bevarat i Bystugan I Södra Vallgrund har marthorna en egen samling textilier i bystugan, sådant som donerats till föreningen under nästan hundra år, främst från Södra Vallgrund men också från andra byar som Norra Vallgrund och Replot. – Allt som fotograferats finns i Bystugan, berättar Inga Stolpe. Till sin hjälp har de haft Rakel Lindgren. Hon har bistått med sakkunskap och gett råd. För hela det här projektet föddes när marthorna funderade på hur de kan dokumentera och bevara textilsamlingen för eftervärlden – innan det är för sent. Bystugan är

inte uppvärmd vintertid och det mår inte textilier bra av.

Många foton och arbetstimmar Kristina Back har sorterat, strukit, ibland tvättat, studerat sömnadsteknik och nålat fast textilier mot mörk bakgrund. Hon har fotograferat och antecknat den information som hör ihop med varje textilarbete. Hon har också mätt längd och bredd på varje alster. Bland annat för att de som kan ”ta ut mönster”. Hon uppger att det rört sig om 2500 foton och 500 arbetstimmar. Nu finns det samlat i en värdefull dokumentation för eftervärlden. Boken har beställts i en mindre upplaga och saluförs antingen av marthaföreningen eller vid Sommaröhallen. Finns det ytterliga efterfråga beställs fler exemplar.

Trevligt vid Aspgården Vid Aspgården var det nästan feststämning inför dagens besök och de bjöd på kaffe och rulltårtsbakelse. Marthorna från Södra Vallgrund som kom var, utöver Kristina Back, Marita Gammelgård, Lene Back och Inga Stolpe. Bokprojektet har fått stöd från Aktiastiftelsen i Vallgrund och Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

Text och foto: Lisbeth Bäck

17 flasksamlingen lade han nytt golv och byggde om hyllorna, säger Vilhelms brorson Martin Svarfvar. – Själv brukade Vilhelm säga att han har förtärt under tio av de flaskor han hade i sin samling, säger Martin.

Så gott som intakt

Det finns omkring 900 flaskor i Vilhelm Svarfvars flasksamling.

Flasksamlingen ett arv efter Vilhelm Karkmobon Vilhelm Svarfvar byggde upp en imponerande flasksamling under sin levnad. Cirka 900 flaskor är prydligt uppradade i ett rum i ett gammalt häststall.

Inspirerad av en bekant från Sverige började han samla och spara flaskor och buteljer av alla de slag. Vurmen höll i sig i flera årtionden. Med tiden växte samlingen kraftigt. Vilhelm placerade sina flaskor i ett rum i sitt häststall mitt emot hemgården i Karkmo. Än idag finns det imponerande saldot kvar att betrakta. Omkring 900 flaskor av olika slag är snyggt uppradade i hyllor i det lilla rummet.

Jordbrukaren Vilhelm Svarfvar (1916–1999) från Karkmo hade från mitten av 1970-talet en speciell hobby.

Från olika epoker Jag kikar in i det privata flaskmuseet. Hyllsortimentet är påfallande

Redan för 25 år sedan uppmärksammade Bya Nytt Vilhelm Svarfvars flasksamlande för första gången. Martin Svarfvar och Anna Mäenpää visar uppslaget som ingick i Bya Nytt 3/1990.

Flasksamlingen blev känd på lokalt håll. Vilhelm brukade få flaskor av bybor, bekanta, släkt och vänner. rikt och ett stort antal spritmärken finns representerade där liksom olika öl– och lemonadsorter. När jag står nära dörröppningen finns klassiker som rysk vodka, polsk vodka, Jack Daniels med mera i synfältet. I takhöjd finns en mindre burksamling uppradad som ett komplement.

Det finns flaskor från olika epoker och även handblåsta exemplar i de här hyllorna. Det gäller också att röra sig försiktigt och koncentrerat i rummet som saknar överflödiga ytor. – Vilhelm var en ordningsam och händig person till sin karaktär. Enkom för det här rummet och

Också flaskor av äldre årgång finns i samlingen. Här visar Anna upp en gammal romflaska med en något gammaldags rasistisk etikett.

Enkom för det här rummet och flasksamlingen lade Vilhelm nytt golv och byggde om hyllorna.

I Vilhelm Svarfvars gamla hemgård bor numera Martins dotter Anna Mäenpää. Tidigare har även Martin bott i gården tillsammans med sina föräldrar. – Flasksamlingen blev känd på lokalt håll. Vilhelm brukade få flaskor av bybor, bekanta, släkt och vänner, säger Anna. – Jag minns också att min lågstadieklass kom hit på besök en gång. Vilhelm tog emot skolgrupper från dåvarande Karkmo skola och presenterade sin samling, tillägger Anna. Brukade den entusiastiske samlaren resa mycket och på så vis också importera en del flaskor från andra länder? – Vilhelm gjorde främst resor till grannländerna Sverige och Norge. Någon gång var han också ner till södern, säger Martin och Anna. Vilhelm brukade visa samlingen om någon så önskade. Men i övrigt var den inte profilerad som någon allmän attraktion. Vilhelm Svarfvar gick ur tiden för 16 år sedan. Hans flasksamling är så gott som intakt. Martin och Anna säger att de själva har bidragit endast med någon enstaka flaska under årens lopp.

Frispråkig och social person Flaskrummet ser ganska komplett ut. Hyllorna är välfyllda. Kan samlingen överhuvudtaget växa ytterligare? – Kanske finns det rum för ett par flaskor till, säger Martin. Vilhelm Svarfvar var känd som en frispråkig och social person i sin hemby. Han var gift men hade inga barn. Förutom flaskor samlade han även på krigsminnen, bruksföremål och verktyg. – Vilhelm var med både i vinterkriget och fortsättningskriget. Men han ville inte gärna prata om sina krigsupplevelser, säger Martin.

Text och foto: Joakim Snickars

Den här indianmasken skaffade Vilhelm under en av sina resor, säger Martin Svarfvar.

Räddningskväll vid Svedjehamnen Björkö frivilliga brandkår, Röda korsavdelningen i Björkö samt Björkö ungdomsförening arrangerade en räddnings kväll vid Svedjehamnen i början av juni.

– Vi fick förfrågan om information kring räddning och Första hjälpen-skolning från Gunilla på Café Salteriet. För deras personal i första hand och då tänkte vi att det är ett bra tillfälle att göra en räddningskväll och bjuda in alla som vill lära sig och uppdatera sina kunskaper, berättar Emma Dahl, som är aktiv både i ungdomsföreningen och Röda Korset.

Tomas Dahl vid brandbilen är medlem i Björkö frivilliga brandkår. Här övervakar han pumpen.

Viktig information Brandkåren och Röda Korset skötte om räddningsförevisning och -information medan ungdomsföreningen grillade korv och Hot Dog samt bjöd på saft. Brandkåren förevisade släckning med skum och vattensprutor, som man också själv fick pröva på genom att pricka ett hål på ett oljefat och fylla det. Brandsläckare som

Anders Bligt övar återupplivning. Ellen Dahl och Jenny Enlund instruerar. – På en vuxen person kan man göra hjärtmassage så där med båda händerna, men på ett mindre barn räcker det att man trycker med en hand säger Jenny. Det bästa är att man är två, en som blåser och en som trycker så orkar man längre och kan byta om.

Joel Holm förevisar hur man sprutar skum som kan användas när det till exempel är olika vätskor som brinner.

var datumutgångna stod till förfogande för alla som ville pröva hur det känns och går till att släcka med en släckare på riktigt. Viktigt att veta om hur det funderar i en nödsituation om man någon gång blir tvungen att dra ur sprinten och tömma en släckare. Röda Korset förevisade första hjälpen, hur man återupplivar med blåsteknik och hjärtmassage, hur man lägger förband vid till exempel

Emma Dahl och Charlotta Westerback visar hur man lägger mitella på Anna Dahl, som skadat sin arm.

armbrott och hur man placerar en person i framstupa sidoläge. De delade också ut kort med information bland annat om stroke, näsblod, främmande föremål i luftvägarna och blödande sår. Viktigt och bra att uppdatera och känna till inför sommaren med villa och båtliv.

Text och foto: Viktoria Sten

Jan-Anders Nord och Johan “Joss” Holm testar på att spruta vatten med brandkårens slangar.

19 nyfödda

välkommen till världen

Har ni fått barn? Vill ni vara med på bild i ByaNytt (och/eller KustNytt)? Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Mina kontaktuppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119. Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan skicka fotorekommendationer. Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss. Gratulerar till babyn!

Lisbeth Bäck

Välkommen att skicka in bidrag till ”Läsarnas sida”!

Fotografier, texter och varför inte teckningar. Bilder av barn, djur och vuxna människor. Gratulationer, hälsningar, konstigt växta grönsaker, naturbilder, generationsfotografier och så vidare. Roliga foton och allvarliga foton. Bland alla insända bidrag lottar vi ut en överraskning. Uppge därför namn och adress. Adressen till redaktionen är: ByaNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. E-postadressen är lasarbidrag@byanytt.fi. Björn fick en överraskningspresent. Grattis!

gratulationer

klang & jubel Skicka in gratulationer, gärna med foto, till ByaNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Klang & Jubel”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur. Du kan också skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@ byanytt.fi. Bidrag till nästa nummer av ByaNytt bör vara på redaktionen senast den12 augusti 2015.

Blivande skolpojken Joel Hägen i Viasgränden i Övermalax får många pussar och grattiskramar på 8-årsdagen 18 juni. Hälsar pappa, mamma och Amanda samt Ann-Sofie, Marcus, Alicia och Whisky voff. Många Bamsekramar till Joel Hägen i Viasgränden i Övermalax på 8-årsdagen 18 juni. Ha en bra daa hälsar mommo, moffa, Stefan och Eivor med familj.

Stort grattis till Amanda Rådman i Kuni som fyller 12 år den 29.7. Grattiskramar från mamma, pappa och Linnea.

Stort grattis till kusin Tobias som blir 10 år i juli. Kramar från kusinerna Amanda, Linnea, moster och Antti.

Stort grattis till Linnea Rådman i Kuni som fyller 10 år den 9.7. Grattiskramar från mamma, pappa och Amanda.

Många grattiskramar till lillprinsessan Emilia Dahl i Koskö på 5-årsdagen. Kramarna kommer från kusinerna Amanda, Linnea, mobbo samt Monica.

Vi vill gratulera Carola Storbacka i Levanger, Norge, som fyller den 1 juli. Vi som grattar är mamma, pappa, Johnny, Lena och Fia samt moster med familj.

Ett riktigt stort grattis i efterskott till Rasmus Stoor i Hankmo på 1-årsdagen den 26.5, kramar från kusinerna Amanda, Linnea, faster och Antti.

Vi vill gratulera Björn Rönning i Levanger, Norge, som fyller den 7 juli. Vi som grattar är Margareta, Jalle, Johnny, Lena och Fia sam Maj-Viol med familj.

Vad vill ni läsa om?

Tag chansen och prenumerera!

Tipsa oss genom att fylla i och skicka in kupongen. Ni kan också ringa Lisbeth 344 1813, eller gå in på vår hemsida www.kustmedia.fi

klipp ur kupongen och skicka in, ring Tomas 344 1814 eller gå in på vår hemsida www.kustmedia.fi

Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om:

Prenumerera och du kan vinna ett

Vastaanottaja maksaa postimaksun

Resepresentkort

Mottagaren betalar portot

från Ingves & Svanbäck

Värde 500 € Skicka in denna kupong eller fyll i på våra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi där kan du även gåvoprenumerera, eller ring Tomas 344 1814.

Namn eller Ämne: __________________________ _________________________________________

ByaNytt

Tel: ______________________________________ Ort: _____________________________________ Motivering:________________________________

KustNytt

10 nr/år: Finland 49 €, Norden 52 €, utanför Norden 55 €

Kustmedia Ab Oy

ByaNytt & KustNytt

_________________________________________ _________________________________________

Avtalskod 5007656

_________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Namn: _____________________________________ Adress:_____________________________________ ___________________________________________

Tipsarens namn:____________________________

Tel: ________________________________________

Tel: ______________________________________

E-post: _____________________________________

Adress:___________________________________ Jag vill vara anonym tipsare (kryssa i).

Kustmedia Ab Oy

10 nr/år: Finland 90 €, Norden 96 €, utanför Norden 102 €

Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1–30.11.2015 deltar i utlottningen av resepresentkortet. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver således inte sända in kupongen.

Avtalskod 5007656 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Konstens Kväll i Replot-Björkö skola Tisdagen den 12 maj bjöd man in till Konstens Kväll i ReplotBjörkö skola. Kvällen började med en gemensam samling utanför skolan, där vitklädda och utklädda figurer (lärare och skolpersonal) dansandes bjöd in alla till olika evenemang i skolan. Inomhus var det eleverna som stod för underhållningen och vernissage ägde rum för den konst som eleverna jobbat med under läsåret. Eleverna hade själva fritt fått komma med idéer om vad de ville uppträda med under kvällen. Flera nyskapade band spelade på scenen i gymnastiksalen där det också bjöds på teater, dikter, sång och akrobatik. Runt om i skolan fanns utställningar med konst med många olika teman och där eleverna jobbat med olika material. Tillställningen var öppen för alla och inträdet var fritt, med en frivillig slant fick besökare ge för serveringen. Eleverna bjöd med glädje och inspiration på sina framträdanden. Många riktigt duktiga musiker och sångartalanger fick visa sig på scen. Akrobaterna visade skicklighet, mod och vighet i sina framträdanden. Alla elever mellan årskurs 1-6 var med. De bjöd verkligen på sig själva och visade mod att våga uppträda inför publik. En riktigt lyckad kväll i konstens tecken!

Text och foto: Viktoria Sten

Vårdikt Sköna våren Snön har börjat smälta och blommorna slår ut Det doftar gott Sköna våren Allice

Vårdikter Jag tycker om våren för att jag får fiska och simma och åka båt Därför tycker jag om våren Selim

PANU FÄRG HITTAR DU HOS OSS! Vasa Färg AB Smedsbyv. 17 65100 Vasa