ByaNytt 6/2017 by Kustmedia OLD

6 430030 490207

6/2017

PRIS 5,50 € INKL. MOMS

KORSHOLM MÅNADSTIDNING

TRETTIOFEMTE ÅRGÅNGEN

Tusen nya remmare!

ISSN 0780-4555

TEMA: SOMMAR & SEMESTER

Visionen om världsarvsölet blir sann

Båtklubbar sköter farleder på talko

Brinner för att fota arkipelagen

Eget spinneri i gammal skola

PROMENADER I SMEDSBY Johannes i Kvevlax skola har forskat i världsarv

LÄS ÄVEN OM

SKÖT DINA BANKÄRENDEN MED VÅR MOBILBANK, FRÅN STUGAN, BÅTEN ELLER STRANDEN! AFF

För Dig som vill köpa el. sälja bostad/fastighet. Även värderingar, köpebrev och offentligt köpevittne

HANDELSESPLANADEN 16 E 361 0444 D. ÖRNDAHL www.primafastigheter.fi 0400 210 335

☎

Kvevlax Sparbank | tel 06-346 2111 | sparbanken.fi

Grattis till studenterna i Korsholms gymnasium _ Tjugo år med Replotbron Hunden Elvira som fostermor Sommaren 1957 i Turenki av Britt-Louise Granö _

Byafest i Hankmo –

Från Kanada till Kalvholm med Henry och Elis _ Vancouvergäst på Stundars _

2 UTGIVARE Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Tfn 010 311 1900 E-post: redaktionen@byanytt.fi

Låt det bli en världsarvsaktig sommar

BLAND TROR MAN att - saker eller väder eller vad man nu planerat - inte ska bli…färdiga, att det inte ska bli sommar eller varmt. Det blir heller inte alltid som man tänkt sig. Men det blir ju liksom något i alla fall. Till exempel idag lyser sommarsolen och ja, vem skulle ha trott på en sådan här för någon vecka sedan. Jag hoppas att det, med fördröjning, ska bli en varm och skön sommar.

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi www.kustmedia.fi

PÅ MITT DATASKRIVBORD på jobbet har jag en bild av ett citat på engelska som fritt översatt är ”en del saker verkar omöjligt – tills de är gjorda”. Och på mitt dataskrivbord hemma har jag ett citat som lyder ”man måste ingenting”. Snärtiga ordspråk visst! SOMMARENS BYANYTT BLEV, omedvetet från planeringsstarten, ganska världsarvsaktig. Och bra så. Världsarvet kommer att få sitt eget öl innan sommaren är slut och vi önskar trion Tore Björkman, Patrik Björkman och Patrik

Willför lycka till med det. ByaNytt har träffat fyra skärgårdsbor som reflekterar kring att det är tjugo år sedan Replotbron byggdes, Vincent Westberg från Karperö fotograferar skärgården och publicerar motiven för oss alla andra att se på ”Kvarkenpictures”. Vidare skriver vi om Solrutten och båtklubbarna i Korsholm som på ett förtjänstfullt sätt sköter farleder, bland annat i världsarvsvattnet och så har Kvevlax skola haft ett projekt i vår inom ramen för världsarvet. Kvevlaxskolans rektor Ulrica Nyström berättade att valet av projektrubrik kom till av att vi som bor här, mitt i naturarvet, kanske inte riktigt vet vad det inbegriper och vad som finns. Jag uppmanar alla oss, inte enbart besökare utifrån, att göra bekantskap med världsarvet. Varför vi egentligen har ett sådant och vad det inbjuder till. Ja, vara lite mera världsarvsaktiga. Det finns sju världsarv i Finland av vilka ett är naturarv: Kvarkens skärgård. De övriga är Sveaborg, Gamla

VD Tomas Bäck, tfn 010 311 1902

Raumo, Petäjävesi gamla kyrka, Verla träsliperi och pappfabrik, Sammallahdenmäki och Struves kedja. PÅ KUSTMEDIA HAR vi sedvanligt sommaruppehåll i juli då personalen är på semester. Men det går bra att ringa mig i Kustmedia-ärenden, för bäst som det är kan det passa i alla fall. Jag önskar Er alla läsare härliga veckor tills nästa gång ByaNytt utkommer – i slutet av augusti. Sköt om Er riktigt mycket!

CHEFREDAKTÖR / ANSVARIG UTGIVARE Lisbeth Bäck, tfn 010 311 1901 REDAKTIONELLA MEDARBETARE Anna Sand, Joakim Snickars, Anders Westergård, Britt-Louise Granö ANNONSFÖRSÄLJNING Emilia Häggman, tfn 010 311 1903 emilia@kustmedia.fi ANNONSOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 010 311 1913 maria@kustmedia.fi SIDOMBRYTNING Maria Lillås, tfn 010 311 1913 PRENUMERATIONER / ADRESSÄNDRINGAR www.byanytt.fi Emma Friberg, tfn 010 311 1910 prenumeration@byanytt.fi TRYCKERI Botnia Print, 2017

Smedsby den 15 juni 2017

UPPLAGA 2800 exemplar, 10 nr/år PRENUMERATIONSPRISER Finland 52 €, EU 57 € Övriga världen 59 € ANNONSPRISER 2017 ByaNytt: 1,49 € per sp.mm. KustNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3,5 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser. Upprepningsrabatt enligt överenskommelse. TIDNINGENS FORMAT Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 374 mm, spaltantal 5. SPALTBREDD 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm ANNONSMATERIAL PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi. Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-färger i JPG- eller TIFF-format (300 dpi-upplösning). Fonter bifogas eller omvandlas till vektor-grafik (kurvor).

Ja. Svarta petunior vid Sundom Handelsträdgård i år. Svarta och med en yta av sammet…

Suomi Finland 100 år – syns på olika sätt i Korsholm och jag gillar speciellt blomsterarrangemanget – som en installation – intill Kulturhusets entré i Smedsby. En enkel idé i sig men väldigt fin och med ett synligt budskap. Grönområdesansvarige Alf Rosendahl på Korsholm kommun berättar att det är trädgårdsmästare Irma Hannus idé. Snyggt! De har också lyft fram jubileumstemat på andra platser i kommunen, bland annat på Smedsby torg där ett blomsterarrangemang, en flagga, lyser blåvitt.

Leve tredje sektorn och deras förmåga att samlas kring talkoarbete. I Österhankmo målas föreningshuset. Och vid vägkanten stod talkotiderna skrivna på en skylt. Lycka till med projektet och så fint det kommer att bli när det blir färdigmålat.

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad. Medlem i Tidskrifternas förbund

KUSTMEDIA producerar tidning ar och reklam för print och webb. Under eget namn ger vi ut två lokal tidningar: ByaNytt och KustNytt. Vår styrka är mångsidighet, flexibilitet, uppriktighet och tillgång till ny och avancerad teknik. Kustmedia är delägare i webbyrån Eniti, som erbjuder lättanvända och förmånliga webbtjänster till småföretag.

…fast jag köpte vita i år också – precis som jag brukar.

Kustmedia skänkte bort lite kontorsinredning på findit. Högstadiet blev glada åt en skärm och den hämtades av lärare Therese Rosenberg-Hiekkanen och eleven Isabella Nylund från Kvevlax.

Jag är ganska ensam längs vägen under mina morgonpromenader men ibland har jag sällskap av någon ur fasanfamiljen på Lisavägen. Här mamma fasan.

Du kan anlita oss för de flesta tjänster inom print, webb, grafisk design, innehåll och försäljning. Kustmedia har två kontor, huvudkontoret i Korsholm och ett kontor i Närpes. Vi är lokalt place rade men arbetar över hela Finland.

Korsholms gymnasium studenter våren 2017

NYA NUMMER!

ByaNytt gratulerar de 69 studerande som fick studentexamen i Korsholm den 3 juni 2017! Här namnen i alfabetisk ordning och fotot bär Foto Airaksinen och fotograf Camilla Ostbergs signatur.

Från 1.7.2017 Kustmedia växel: 010 311 1900 Prenumerationer: 010 311 1910

Sammanställning: Lisbeth Bäck

Ahlskog Hugo Ali Abdulgadir Andersson Emma Antus William Aspgård Jonas Back Filip Bengs Isabella Bergvik Alina Björk Alexander Bonn André Enqvist Kim Eriksson Sebastian

Eriksson Viktoria Forsman Jessika Forsman Simon Granholm Oscar Gustafsson Amanda Holm Cassandra Holmback Anton Holmqvist Tobias Håkans Sanna Håkans Sara Hästö Oliver Häyhä Simo

Mattbäck Angelina Mikander Melanie Moliis Alexandra Nyberg Henrika Nylund Christian Nylund Hanna Nylund William Nystrand Jenna Orava Rasmus Pollari Janina Rantamäki Oskar Rautell Emilia

Högfors Madeleine Jacobson Lukas Karlsson Mikael Karlsson Robin Karp Josefine Koski Kim Kupi Kalle Laaja Nico Lasén Alexander Lifflander Mirko Malm Cajsa Mattas Simon

de rätta tävlingssvaren fanns på sidorna:

FRÅGA 1:

Rönnkvist Pia Rönnqvist William Salomäki Emma Sandvik Tony Sarin Alexander Skoglund Oskar Smeds Joel Snickars Ida Snygg Felicia Strand Johannes Strömbäck Alexandra Sund Isac

I DEN HÄR TÄVLINGEN KAN ALLA DELTA! Svaren finns nämligen i detta nummer av ByaNytt.

TRÄNINGSREDSKAP Total door gym är ett mångsidigt motionsredskap med justerbara gummiband. Utmärkt för muskelkonditionsträning. Man kan utföra effektiva och enkla övningar för hela kroppen.

FRÅGA 2: 7, 11, 17 OCH 17 FRÅGA 3: 7, 9, 12 OCH 14 FRÅGA 4: 7, 11, 14 OCH 20 sammanställning av tävlingssvaren:

FYRKLÖVERNVINNARE

Lisbeth Bäck

Grattis Saimi! Saimi Smeds i Kvevlax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 332. Tröstpriser fick Stefan Söderberg i Västerhankmo, Torsten Lerstrand i Kvevlax, Jarl Skog i Norra Vallgrund och Alissa Mickelsson i Österhankmo. Gratulerar alla vinnare! Saimi har så fina liljekonaljer på bordet. De är ”hemifrån” Torrvik. Saimi från Lillkyro gifte sig med Tor-Erik, han som grundade Smeds bilskrot i Torrvik. – Vi bodde där tills vi flyttade hit till Kvevlax för sju år sedan. Här trivs jag och vi blev så välkomnade hit. Med hit menar hon höghusen bakom Kvevlax Sparbank. Nu är hon änka sedan ett och ett halvt år. Barnen är två, barnbarnen fem och barnbarnsbarnen sex. Dagarna går åt till hemmasysslor, familjen, vänner, handarbete och motion. – I dag har jag varit på gym till exempel. Det finns nog program så det räcker, ler hon. Hon blev så glad och tackade för vinsten, en smörgåsgrill. Trevlig sommar Saimi och tack för kaffet! text och foto:

Lisbeth Bäck

Alla kontaktuppgifter på www.kustmedia.

Sund Nina Svartsjö Eric Tallgren Ida West Malin Wik Jakob Wik Zacharias Virtanen Oliver Vähäkangas Filip Östman Victor

RYGGSÄCK Retki outdoor ryggsäck med ergonomiskt bärsystem. Telefonfickor, och genom framfickan finns ett hål för hörlursladdar. Skilda förvaringsfickor för nycklar, plånbok mm.

VI LEVERERAR FISK OCH FISKPRO VASA MED OMNEJD - KONTAKTA OSS GÄRNA

De här fyraLasse detaljbilderna har vi plockat 050 5272306 2306 Yvonne 3173806 Jonas ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns? Vi s

SNICKARS

Strandgränd 1 snickars.

I den här bilden finns det fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar inne i tidningen och ringa in de fyra felen!

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Den västra rutten... – Tanken är att...

I detta nummer har vi gömt fyra miniatyrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

– Jag var nyfiken... – Jag hade en vision...

Namn............................................................Tel................................................. Adress................................................................................................................

Om jag vinner vill jag ha: Träningsredskap Ryggsäck Omgång 333, B517

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 16 augusti 2017. Adressen är ByaNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen går det bra att kopiera kupongen.

Patrik Björkman och Patrik Willför mal kornmalt inför första bryggningen.

Världsarvets eget öl snart i butik Efter ett halvår av förberedelser kan nu ölbryggningen starta ute på Klobbskat, där Kvarken Brewery ska producera skärgårdsöl vid kommunens enda ölbryggeri. Patrik Björkmans vision om ett världsarvsöl blev sann. Innan sommaren är slut ska fyra olika skärgårdsöl finnas tillgängliga.

YANYTT TRÄFFAR DE tre delägarna i bryggeriet – Patrik Björkman och hans far Tore, hemma från Norra Vallgrund, samt Vasabon Patrik Willför. De sista förberedelserna pågår och dagarna ska det slutgiltiga beskedet från skattemyndigheterna komma. Därefter kan bryggningen starta på riktigt.

Gemensamt intresse – Byråkratins kvarnar mal långsamt, och det har varit en process på fyra månader innan alla tillstånd blev klara, berättar Tore, som beskriver sin roll i företaget främst som en hjälpreda.

Sonen Patrik är den som kommer att arbeta heltid i bryggeriet, medan Willför är den som står för ölkunskapen i trion. Hans intresse för öl är stort och han har provsmakat omkring 27 000 olika sorter från hela världen. Dessutom har han själv bryggt öl hemma i sju års tid, och det var genom en kurs han höll i ämnet, som han och Patrik träffades. – Jag har också haft ett visst bryggarintresse ända sedan studietiden. Jag gjorde eget vin av vinbär som jag plockade på farmors buskar, och prövade att brygga eget öl med mindre lyckat resultat, berättar Patrik. Eftersom jag var arbetslös ifjol då jag gick

Tore Björkman, Patrik Björkman samt Patrik Willför är trion som gått samman och grundat Kvarken Brewery med säte ute på Klobbskat. Allt är klart för start inne i bryggeriet och de första flaskorna ska finnas i butik i mitten av juli.

Ute på Klobbskat hittade trion en lämplig plats för bryggeriet, där den fiskförädlingshall som kommunen en gång byggde och idag är i privat ägo, var färdigt anpassad för livsmedelshantering.

Kontakta en lokal taxichaufför Taxi Replot Anders Möller Till vardag och fest

044-332 0007 Replot

1+8 invautrustad, 1+6, 1+4

The Smuggler. Although illegal, smugglers have existed to bring things to society that either are banned or hard to get. And here by the coast with all the islands of the archipelago things were no different. During prohibition small boats filled with cargo kept coming into national waters after loading up from bigger vessels on international seas. And who knows, deep in the bushes on the archipelago might still lie some of their precious treasures. This golden ale resembles, apart from the Smuggler's Gold, the dawning of the day, when the smuggler got to take his night cap and have a rest after a hard night out.

kursen som Willför höll, frågade jag om han var intresserad av att starta upp ett bryggeri tillsammans med mig.

Skärgårdsidentiteten viktig Trion började leta efter en lämplig plats för verksamheten. Att det skulle vara ute i skärgården var något av en självklarhet. – Jag hade en vision om ett världsarvsöl och grundidén ligger alltså i ölets skärgårdsidentitet. Våra fyra ölsorter, som vi nu inleder med, är alla döpta och kopplade till världsarvet på något vis, berättar Patrik. Pale Alen har fått namnen Tax Relief och syftar på den svenska kungens skattelättnader. Den är samtidigt en hyllning till postrodden och Björköby. Portern heter kort och gott Porter och är bryggeriets hamnöl, med syfte på Klobbskat och hemmahamnen. Bryggeriets Golden Ale är en smugglaröl med namnet The Smuggler, och berättar historien om smugglingen vid Bulleråsen. Pilsern är en hyllning till Norrskär och dess fyr och har fått namnet Watchman, efter fyrvaktarna. – Alla etiketter förses med en lokal historia om dess namn, och illustrationer av Sampo Rintanen. Den grafiska designen är gjord av Magnus Lindström, berättar Patrik vidare.

Ingen brist på idéer Variationerna på de olika ölsorterna fås fram med olika proportioner av ölets fyra ingredienser – humle, malt, jäst och vatten – i detta fall Björkövatten. – Det finns 70 olika maltsorter. I huvudsak använder man kornmalt vid bryggning, men även malt av råg och vete. Rostad malt och chokladmalt är andra typer, berättar Willför. Bland humlen finns över 300 olika sorter att välja mellan, så variationsmöjligheterna är stora. – Vi börjar med dessa fyra sorter, men utvecklingsplaner finns det gott om och jag har hur många idéer som helst på olika exklusivare öl och säsongsöl som kunde bryggas, tillägger Willför.

Hoppas på ny lagstiftning Bryggningen sker med ny 500 liter stor bryggare, där bryggningens tre olika skeden sker i samma maskin. Provbryggt har de gjort i ett års tid i en mindre bryggare och målet är att det första året komma upp i 50 000 liter öl, vilket skulle betyda 1 000 liter i veckan. – Ölet kommer i första hand att finnas på några restauranger i Vasa och i nejden, men förhoppningsvis även i butik från och med mitten av juli, berättar Tore. Trion hoppas också på en förändring i lagtstiftningen framöver.

– Den nya alkohollagen skulle ha gett även mikrobryggerierna möjlighet till gårdsförsäljning, precis som på vingårdar, vilket vore viktigt för oss. Det var många bryggare som hade hoppats på en sådan förändring, konstaterar Patrik.

Hantverkarölet en trend Hantverkarölet har under det senaste decenniet fått ett rejält uppsving i hela världen, även om Finland – som vanligt – ligger efter. – I Sverige finns idag cirka 300 småbryggerier – i Finland endast 80. Av dem grundades hela 30 under fjolåret, berättar Willför. – Det är en glädjande utveckling – en rekyl på den tradition som fanns här på 1960-talet, då de flesta städer hade eget litet bryggeri, såsom Bock´s i Vasa, fortsätter Tore. Efter att de alla köptes upp av de stora bryggerierna, uppstår nu nya, små istället. Själva har de enbart fått positiv respons på sin satsning och alla som de mött ser fram emot att ta del av produkterna. Och det är väl självklart att världsarvet och Kvarkens skärgård ska ha ett ”eget” öl! Text och foto: Anna Sand

Taxi Pörn 0500-263 730 Helsingby

Taxi Roy Andersson 0500-36 8899 Vörå-Maxmo-Oravais 1+8, bårtaxi, invataxi

F:ma Krister Båsk’s Taxi

050-542 6121

Karkmo-Korsholm

personbil, 1+8, 19 pers. buss

Tages Taxi 0500-26 1194 Västerhankmo

4-20 pers. bilar, invataxi, bårtransport

Tryggt & bekvämt Till vardag & fest Klipp ur och spar!



6 Plåtslageri D Jåfs

REA:N börjar må 26.6. kl 10!

Vi klär dig till vardag och fest!

- Takrännor och stuprör i olika modeller och färger - Brandstegar galvaniserade och färgade - Takbryggor och snöhinder - Fönsterplåtar och -lister Vikby Tel. 344 4608 Mob. 050-330 7937

”Utan bron skulle ha bott i Replot”

Må–to 10-18, fre 10-17, lö 10-14

GH-Shoppen, Marknadsv. 3, Smedsby www.gh-shoppen.fi • Tel. 040 724 0907

FLYTTAT?

Kom ihåg att göra adressändring!

När du behöver grustransporter. Christian Hjorth Tel. 0500-860 960

• Bröllop • Familjefester • Catering • Möten & konferenser

Tel. 010-3210959 www.hemmer.fi info@hemmer.fi

Replotbron fyller jämna 20 år i slutet av augusti. En kvartett Replotbor som ByaNytt har pratat med skulle definitivt inte vilja återvända till färjornas tidevarv. De negativa samhälleliga förändringar som många varnade för i samband med brobygget har heller inte slagit in.

D Pålitlig bokföringsbyrå som hjälper Er med allt inom bokföring • löneuträkningar • fakturering • bolagsbildningar • m.m. Även t.ex. bokföring och fakturering enligt tim-arvode vid Ert kontor/ verksamhetsställe någon timme per vecka eller per månad. Vi hämtar även bokföringsmaterial från kunden inom Vasa-Jakobstads-nejden. Ta kontakt med Camilla så hittar vi en lösning för just Era behov. Telefon 040-5926446 eller e-post oravaisfs@gmail.com

KVALITET • SÄKERHET • MILJÖ Byggnadsarbeten Timmermän, målare, murare, kakel- och mattläggare.

Markarbeten

Bandgrävmaskiner, dumpertraktor, teleskåplastare, lastbil.

Elarbeten m.m.

Nyinstallationer, renoveringar och försäljning av elmaterial.

Projekt

Vi har en gedigen erfarenhet att ta helhetsansvar för ditt projekt. Allt från kalkyl till slutstädning.

En adress, flera möjligheter KORSHOLM 0400 660 549

EN 27 AUGUSTI 1997 invigdes den efterlängtade Replotbron under pompa och ståt. Flera tusen åskådare ville inte missa det historiska ögonblicket. Bland de närvarande gästerna återfanns dåvarande presidenten Martti Ahtisaari och Islands dåvarande president Olafur Ragnar Grimsson. Dagen och kvällen till ära ordnades det en folklig danskväll i den nya bromiljön. – Vi har framför allt mångårige kommunalpolitikern Elis Backström och dåvarande ministern Ole Norrback att tacka för Replotbron. Replotbon Backström började i tidigt skede tala och arbeta för ett brobygge, säger Tomas Berg nästan 20 år senare. Varken Tomas Berg eller KarlGustav Nabb och Kenth Nabb skulle idag kunna tänka sig att skruva tillbaka klockan till tiderna före den 1045 meter långa förbindelsen till fastlandet- ett megaprojekt som kostade 200 miljoner mark (cirka 34 milj. euro) på den tiden. – Trafiken ut till skärgården har bara ökat med åren. Det

skulle vara intressant att veta hur mycket pengar man har sparat genom den här bron, säger KarlGustav Nabb. Tomas Berg, Karl-Gustav Nabb och Kenth Nabb är alla infödda Replotbor. Charlotta Asplund har i sin tur bott i Replot i tio år. Hennes familj har sin nuvarande adress längs den gamla färjfästvägen. – Utan Replotbrons tillkomst skulle jag inte överhuvudtaget ha velat bosätta mig i skärgården. En annan förutsättning är att jag inte behöver arbetspendla till någon annan ort, säger Veikarsbördiga Charlotta som arbetar på Sale i Replot. – Samtidigt har jag starka släktband till Replot. Så helt främmande kändes det ju inte att flytta till skärgården, tillägger Charlotta.

Kunde vänta upp till två timmar Den manliga trion i det intervjuade gänget ser allmänt nostalgisk ut under ByaNytt-intervjun. De lägger gärna ut texten om Replotfärjornas tidevarv och ventilerar olika

minnen om den trafik som de inte direkt saknar. – Jag var sex år gammal när den första Replotfärjan togs i bruk julen 1952. Färjan var inte färdigt målad när den började användas. Min pappa Emil Nabb anlitades för att göra det resterande måleriarbetet, säger Karl-Gustav Nabb. Under 45 år var sammanlagt ett halvt dussin färjor i användning inom Replottrafiken. Några färjor skickades sedermera vidare till trafikändamål i andra inhemska skärgårdssamhällen: Bergö, Hailuoto och Gustavs. – Jag är uppvuxen med färjan och kommer ihåg när man övergick till vajerfärja 1974. Jag åkte färja under högstadietiden och senare hann jag använda färjan både som motorcykel- och bilförare, minns Tomas Berg. Det kunde vara omständligt och opraktiskt att röra sig mellan skärgården och fastlandet i forna dagar. Skulle man åka färja mitt i natten på 1960-talet fick man först lov att ringa och väcka manskapet. Det var först efter vajerfärjans tillkomst som egentlig dygnet runt-trafik blev aktuellt. – På söndagseftermiddagar kunde kön ut till färjfästet ringla mycket lång- som längst upp till 1,5-2 kilometer lång. Sommarstugegästerna skulle åka tillbaka. Man kunde i värsta fall få vänta upp till två timmar, minns Kenth Nabb.

Inte någon byggboom Inför Replotbrons tillkomst målade skeptiker upp en massa hotbilder om hur skärgården skulle drabbas

jag inte

Elvira även fostermamma Elvira Renkonen i Miekka är en dansk-svensk gårdshund. Hon är relativt nybliven mamma till två valpar och det häftiga är att hon under något över två veckor också var fostermamma till ett par jämthundsvalpar.

Replotbron fyller 20 år i slutet av augusti. Replotborna Tomas Berg, Karl-Gustav Nabb, Kenth Nabb och Charlotta Asplund skulle ha svårt att tänka sig en tillvaro utan denna viktiga förbindelse mellan skärgården och fastlandet.

av negativa effekter: bland annat ökad kriminalitet, förfinskning, överbefolkning och olika miljöproblem. Med facit i hand kan det konstateras att de uppblåsta farhågorna inte alls har besannats i praktiken. – Det blev ingen stark byggboom och ökad tomtförsäljning i skärgården, säger pensionären Karl-Gustav Nabb som tidigare arbetat på Wärtsilä och Korsholms kommun. Befolkningsökningen i skärgården har dessutom varit mycket moderat mellan 1997 och 2017. Skillnaden är endast ett par tiotal personer. – Men utan bron hade befolkningen antagligen minskat, kontrar Karl-Gustav. – Ungdomarna i skärgården skulle ha flyttat bort i hög grad. Nu har många av dem fått jobb och stannat kvar i hemtrakten, säger den pensionerade sjöbevakaren Kenth Nabb. Tomas Berg, till vardags anställd på Wärtsilä, sammanfattar att bygget av Replotbron överlag är en positiv historia- inte minst på grund av att till exempel arbetspendlande till fastlandet och sjuktransporter underlättas betydligt. – Bron är dessutom i mycket bra skick tjugo år efter invigningen. Den har varit stängd tillfälligt bara vid ett fåtal tillfällen på grund av snöstorm och mycket hårda vindar, säger Tomas. – Jag är med i den lokala FBKverksamheten. En gång körde våra fordon i konvoj för att leda trafiken över bron i hårt väder, minns Tomas.

Kenth Nabb betonar i sin tur att ett försämrat fågelliv i vattnen nära Replotbron är ett minus i sammanhanget. Tusentals knipor, sjöorrar och andra sjöfåglar har lyst med sin frånvaro efter brobygget. – Fåglar av det här slaget återkom till trakterna kring Ölandsbron sju år efter det bygget. Ännu 20 år efter Replotbrons tillkomst har fåglarna inte återvänt till det här området, säger han. Överlag har den samhälleliga servicen försämrats mycket i Korsholms skärgård på sistone, exempelvis har tre skolor lagts ner hittills och flera bybutiker är numera ett minne blott.

Inväntar världsarvsvägen Med undantag av Aktias kontor i Norra Vallgrund- som enligt uppgift är på fallrepet - har dessutom alla tidigare bank- och försäkringskontor försvunnit ur bilden. Att skärgården är klassat som världsarvsområde sedan elva år tillbaka har inte heller bidragit till att höja områdets profil i någon större utsträckning. Skärgårdsborna önskar att byggandet av den så kallade världsarvsvägen kunde påskyndas. Vägsträckningen mellan Vistan och Björkö kunde underlätta den dagliga trafiken både för lokala invånare och turister.

Text och foto: Joakim Snickars

USFOLKET HOS HUNDEN Elvira i Miekka är familjen Renkonen: AnnChristin och Nisse; Elviras ägare dottern Lina bor inte mer hemma. Till familjen hör också en annan hund, Vanilla, som är en blandning mellan en labrador och tysk vaktel.

Gick jättebra! Nisse Renkonen berättar. – Elvira fick två valpar den 29 april 2017. Allt gick bra och efter att (ryktet gått om denna valpkull) (fotografier hade florerat i sociala medier) tog en av bröderna Korpela, Jari, från Hankmo kontakt. De hade nämligen en jämthund som en vecka senare hade fått tretton valpar. Tretton! Med tio spenar var det tufft att mätta tretton magar så de frågade om Elvira tillfälligt kunde bli ”mjölkmamma”. Vi sa att vi kan testa hur det går. – När de kom med valparna beslöt vi först att ingen träffas, inte hundägarna och inte hundarna. Vi förde ut Elviras bädd, valparna ”gnuggades” mot den och så förde vi in den på nytt till Elvira med den nya valparna. – Det fungerade bra. Hon accepterade jämthundarna direkt och behandlade dem som egna,

Nisse Renkonen med familjens andra hund Vanilla

Elvira med sina egna två valpar och så de två jämthundsvalparna från Hankmo. t.o.m. så att hon var mer bekymrad över de nya. När ByaNytt besöker Renkonens har jämthundarna varit här två veckor, efter några dagar ska de flytta hem till Hankmo igen. – På det här sättet får de en bättre start i livet. Från början kom tre hit, men de tog en liten stackare tillbaks, som senare inte klarade livhanken. Men han hade varit ynklig hela vägen så det berodde inte på maten.

Sällskapshund Familjen köpte Elvira för drygt åtta år sedan och då fanns det inte många dansk-svenska gårdshundar i Finland. Numera är de mera kända här och det finns också flera kennlar i landet. – Rasen användes ursprungligen som råttjägare på bondgårdar. Och tro mig, Elvira är hård på sorkar här på åkern, säger Nisse. Elvira är sällskapshund. Hon hade också en valpkull för fyra, fem år sedan. Hon är registrerad och deltog också tidigare i någon utställning.

Elvira

Jämthundsvalp, cirka 5 veckor.

Den nya valpkullen består av en flicka och en pojke. Hundpappan bor i Vanda. Tids nog ska de hitta nya hem. – Vi har ”alltid” haft hund, säger Nisse och räknar upp: först en blandras, sen collien och så den korthåriga vorsteh före den svarta labradoren. Och så Elvira och Vanilla…

Jämthundarna då? – Jå, säger Janne Korpela i Hankmo. De har det bra alla tolv och det är livat i hagen. – När vi hade hämtat valparna från Renkonens höll vi öga på dem första kvällen. Men det fungerade jättebra och de var välkomna hem igen. Han berättar att jämthundsmamman är en av de bästa älghundarna de haft och att hon har mycket bra bruksegenskaper. – Hon är född 2013 och det här är hennes andra valpkull. Förra gången fick hon tolv valpar.

Text och foto: Lisbeth Bäck

8 TEMA SOMMAR & SEMESTER

Längs Söderbyrutten, som är fyra kilometer lång, finns många platser av historisk betydelse. Rundan är naturskön och för den som inte känner Smedsby så väl framstår Söderbyn som en riktig landsbygdsidyll.

Lära känna Smedsby med Folkhälsans nya promenadguider Syftet med de nya promenadguiderna, gjorda av och för seniorer, är att inspirera, väcka nyfikenhet och uppmuntra till promenader i Smedsbyomgivningen. Bakom guiderna står en grupp frivilliga på cirka tio personer, som inom ramen för Folkhälsans Förbund och i samarbete med Korsholms kommun utarbetat guiderna.

RUNDIDÉN ÄR ATT det i anknytning till varje Folkhälsan-hus, ska finnas dylika promenadrutter med tillhörande guider. Detta för att väcka de äldres motivation till att upptäcka sin närmiljö, komma ut i friska luften, motionera och röra på sig, förklarar Pia Nabb, Folkhälsans koordinator för äldre- och närståendevård i Österbotten.

Frivillig arbetsgrupp Pia har varit med i arbetsgruppen som representant för förbundet. – Det har varit jättegivande, speciellt att se historien bakom de platserna och rutterna växa fram, ler hon. Den första promenadguiden gjordes i Helsingfors 2013 och i Vasa startade arbetet 2014. Tack vare Ari-Pekka Toivari, verksamhetsledare för Folkhälsan i Öster-

• Promenadguiderna ska

inspirera, väcka nyfikenhet och uppmuntra till promenader i Smedsbyomgivningen.

• Man har två rutter att

välja mellan, ” Karanamnsrundan, två kilometer och Söderbyrutten, fyra kilometer. Med guiden i handen upplever man en del av Smedsby historia, minns gammalt och upplever nytt samtidigt som man rör sig bland historiska platser.

• Guiderna har producer-

ats av Folkhälsans Förbund i samarbete med Korsholms kommun och finns att fås från Folkhälsanhuset på Niklasvägen och från ämbetshusets informationspunkt.

Några av stavgångarna som inte drog sig för att gå ut i stormen var Kurt Gref, Kjell Staffans och Birger Backman.

Promenadguiderna invigdes den 2 juni av Folkhälsans stavgångsgrupper. Här instruerar Pia Nabb, Folkhälsans koordinator för äldre- och närståendevård i Österbotten, stavgångarna i användningen av guiderna.

botten, fick man förutsättningar att göra guider även utgående från Folkhälsans hus i Korsholm, och arbetsgruppen inledde sitt jobb i mars 2016. John Nordblad har fungerat som ordförande för gruppen, medan Elisabeth Weijola har varit sekreterare. – Alla deltagare har varit med på frivillig grund – även våra fotografer Inger Nyqvist och Håkan Wikström. Tack vare dem har vi inte behövt anlita externa fotografer, vilket vi är speciellt glada och stolta över, poängterar Elisabeth.

Gått som en dans Arbetsgruppen har jobbat med stor entusiasm och John tycker det hela gått som en dans. – Det har varit både roligt och intressant. Rutterna har vi gemensamt diskuterat oss fram till och det finns en kortare och en längre att välja på.

Med i arbetsgruppen finns även Peter Sahlsten, som är Kvevlaxbo och inte tidigare kände till Smedsby desto bättre. – För mig är guiderna en gudagåva då jag ska bege mig ut på promenad här. Jag och förhoppningsvis många andra kommer att ha stor nytta av dem, konstaterar han. Han får medhåll av de andra i arbetsgruppen, där alla verkar vara överens om att det varit ett både lärorikt och trevligt arbete.

Lär känna din närmiljö Guiderna beskriver förutom själva rutterna även olika platser längs vägen, och historien bakom den. Gamla bilder, tagna ur hembygdsföreningens böcker, ger guiderna ett mervärde och gamla kartor gör det möjligt att jämföra bebyggelsen i området förr och nu.

Arbetsgruppens ordförande John Nordblad på ”Skolstuback”, där boden med klockstapelns och barnskolans minnessten finns. Smedsby och Böles gemensamma barnskola stod på intilliggande tomt och byggdes 1833 av byns bönder. Idag finns skolhuset på Stundars. I boden förvarades byns brandsläckarutrustning.

– Smedsby har utvecklats enormt mycket de senaste 50 åren och väldigt många äldre har valt att flytta hit. Det är speciellt till dem vi riktar oss med guiderna. I Vasa rönte promenadguiderna stor framgång, inte enbart bland seniorerna, utan även i skolorna, som använt sig av dem i historieundervisningen. – Tanken är att speciellt högstadieleverna ska få samma möjlighet här i Korsholm, berättar Annica Reini, kultursekreterare på kommunen. Främst Söderbyrundan är av historiskt intresse och det finns många ungdomar som inte känner sin närmiljö idag.

Delar av arbetsgruppen samlade framför ”Kluvistein” i Söderbyn. Från vänster arbetsgruppens ordförande John Nordblad, Elisabeth Weijola, Peter Sahlsten, Gun-Britt Pörn, Krister Holm, Gretel Sandberg och Sonja Mäenpää.

Invigning i blåst och regn Tusen exemplar av vardera har tryckts upp och beroende på hur mottagandet blir, kan det bli aktuellt med en tredje guide nästa år. – Det skulle i så fall bli en uppföljning på Karanamnsrundan, med andra ord en Kvinnonamnsrunda, berättar John. De två guiderna delades för första gången ut i början av juni till stavgångsgrupperna vid Folkhälsan i Korsholm, som fick äran att inviga rutterna under försommarens kallaste och blåsigaste dag och ByaNytt hängde med på ett hörn. Den som är intresserad av att gå rundorna kan hämta sitt eget exemplar av guiderna från Folkhälsanhuset på Niklasvägen eller från ämbetshusets informationspunkt. Text och foto: Anna Sand Illustrationer från guiderna

Anne-Maj Hagman, Siv Wistbacka och Gertrud Björkman valde att gå Söderbyrundan, stormen till trots.

Gunvi Lahti, Vivi-Anna Ahlskog, Regina Hakala och Carita Lundberg pausar uppe på ”Herrgos” eller ”Storgård” för att ta en titt i guiden. – Regina är mest insatt av oss i omgivningen och får vara vår lokala guide idag, berättar de. Det är bekanta omgivningar vi rör oss i men historierna är delvis nya, och vi ska läsa mer hemma i lugn och ro.

Brinner för att dokumentera arkipelagen Fotografering en långvarig huvudhobby för marinbiologen Vincent Westberg

Att fotografera och dokumentera skärgården är ett kärt intresse för Karperöbon Vincent Westberg. Hans aktuella bildkollektion ”Kvarkenpictures” på Instagram har följare från i princip hela världen.

AV OCH SKÄRGÅRD har varit en stark passion för fotoentusiasten Vincent Westberg ända sedan barnsben. – Det är ett långvarigt intresse som jag odlade redan under uppväxten då jag vistades mycket i skärgården om somrarna. Det var mycket båtliv och tältande på olika holmar. Vi rörde oss mycket kring till exempel Mickelsörarna, Ritgrund och Rödgrynnorna, säger Vincent.

Kameror på mera seriöst vis Vincent utbildade sig sedermera till marinbiolog. Fotografering har varit hans främsta hobby sedan 15-årsåldern då han började traktera kameror på mera seriöst vis. – Det var bland annat filmkamera, diabilder och svartvita bilder som gällde på 1980-talet. Kring millennieskiftet hade jag en svacka som varade i fem, sex, sju år. På den tiden var jag ganska

trött på det omständliga framkallningsarbetet. Samtidigt hade digitalkamerorna inte slagit genom på allvar ännu. – Kring 2005-2006 hade utmärkta digitala systemkameror kommit ut på marknaden. Men de var jättedyra till att börja med. Jag fick låna en sådan kamera i samband med ett bröllop och blev begeistrad. Den snabba digitala utvecklingen i början av 2000-talet bidrog till att blåsa nytt liv i Vincent Westbergs starka vurm för fotografering. Vissa arv från det analoga tidevarvet lever samtidigt kvar. – Jag föredrar olika manuella inställningar när jag fotograferartill exempel vad gäller inställning av bländare, ISO-känslighet och exponeringstider, säger Vincent i samma veva.

Instagrams trognaste följare Vincent Westberg har på senare tid profilerat sig som en flitig do-

kumenterare av miljöer och fenomen i arkipelagen i världarvsområdet. – Det är inte bara naturen som tilltalar mig. Jag är också intresserad av skärgårdens olika kulturhistoriska yttringar- till exempel fyrar, gamla sjömärken, fiskestödjepunkter och jungfrudanser, säger han. För ungefär fem år sedan inledde Vincent bygget av den omfattande bildsamlingen ”Kvarkenpictures”. För några år sedan valde han dessutom att börja publicera fotografier på Instagram. – Jag försöker sätta ut en ny bild varje dag. För närvarande har sajten cirka 2900 följare. Förutom Finland och Skandinavien kommer följarna från hela världen- till exempel från USA, Ryssland, Japan och Sydamerika. Den trognaste följaren är för övrigt bosatt på Nya Zeeland. – Idag kommer dock merparten av följarna från skandinaviska länder, preciserar Vincent. – Syftet med det här Instagramkontot är inte att locka turister till Kvarkens världsarvsområde. Men det oaktat har jag läst kommentarer från utländska följare som berättar att de besökt Kvarken. De tycker att området är ännu vackrare i verkligheten. Det handlar om folk från Italien, Polen och Storbritannien. – Jag vet dock inte om deras resande är en konsekvens av mina utlagda bilder, tillägger Vincent ödmjukt.

Fotoentusiasten och skärgårdsdokumenteraren Vincent Westberg från Karperö.

öppet alla dagar 26.6-15.8 kl 11-16 och enl. överenskommelse Museet lever år 1917 hela sommaren! ❀ ”Bybor” anno 1917 ❀ Dramavandringar i juli ❀ Husdjur på museiområdet ❀ Program för barn Ett axplock ur Vincent Westbergs bildkollektion på sajten Kvarkenpictures. (Foto: Vincent Westberg)

Vincent Westbergs arkipelagbilder är tillgängliga på sajterna www.kvarkenpictures.com och www.instagram.com/kvarkenpictures

Barnkalas 5.7 Hantverkardagar 8.7 och 5.8

Tel. (06) 344 2200 www.stundars.fi

Fastighetsservice Gårdsarbeten Gräsklippning Trädgårdsarbeten Mindre byggnadsarbeten ex. terrasser, trappor, staket & bryggor Grävmaskinsarbeten Traktorarbeten m.m. magnus.lerbacka@netikka.

Väljer lämpliga platser Det är framför allt kombinationen av avancerad teknik och konstnärlighet i fotograferingens värld som fascinerar Vincent Westberg. – Tekniken till trots har den konstnärliga sidan en dominerande roll. En bild som är tekniskt misslyckad till sin karaktär kan ändå vara mycket tilltalande och estetisk, säger Vincent. I sitt eget fotograferande är Vincent mån om att välja ut lämpliga platser. – Exempelvis gillar jag att ta bilder nära vattenytan med anledning av den speciella bildvinkeln. – Vad gäller ljusförhållanden är morgnar och kvällar ofta mera idealiska tidpunkter som erbjuder konstraster till mera platt dagsljus. Av årstiderna är vintern speciell med tanke på det skymningsljus som råder en stor del av dygnet, säger Vincent. Tiden från första maj fram till midsommar är en favoritperiod för Vincent som tilltalas av naturens allmänna pånyttfödelse efter islossningen på våren. – En annan bra fotograferingsmånad är augusti. Skärgården är allmänt taget öppnare och friare efter att fåglarna har häckat färdigt. Samtidigt innebär naturfotograferandet också ett personligt ansvarstagande i relation till dem som bor och verkar i skärgården, säger Vincent.

Knäppisarna och Ibis Själv har Vincent på sin fritid tillgång till en sommarstuga på

Replotlandet. Han håller också på att bygga en bastu på Lillön, Iskmo, berättar han. I föreningssammanhang engagerar sig Vincent Westberg i den lokala fotograferingsklubben Knäppisarna. Han är också ordförande för föreningen bakom fotogalleriet Ibis i Vasa. – Ibis har en aktiv styrelse. Varje år arrangerar vi sju till åtta utställningar efter att ha gått genom inkomna ansökningar och bestämt vilka som kommer ifråga. Det handlar om både natur- och konstbilder. – I år fyller Ibis 20 år jämnt. Vi firar genom att arrangera en större utställning i Vasa konsthall sommaren 2018. Vanligtvis har vi tillgång till ett rum i konsthallen. Men i samband med den kommande jubileumsutställningen har vi hela hallen till vårt förfogande, säger Vincent.

Arbetar på NTM-centralen Vincent Westberg är uppvuxen i Vasa men sedan 15 år tillbaka bosatt med sin familj i Karperö. Till vardags är han verksam som specialplanerare på Södra Österbottens NTM-central. Hans yrkesmässiga gebit är att fokusera på olika typer av vattenvårdsfrågor i västra Finland. – I princip sträcker sig mitt arbetsområde från Hangö i söder till Himango i norr, förklarar han. Hur mår vattendragen i Österbotten för närvarande?

– Tyvärr inte så bra. De sämsta vattendragen i Finland finns faktiskt i Österbotten och sydvästra Finland. På många håll är vattnet surt och fiskbeståndet svagt. Kvaliteten på vattnet är klart sämre än i norra och östra Finland. Detta beror delvis på att landets befolkning är mera koncentrerad till väst och söder. Trycket från mänskligheten är alltså allmänt taget större. – Andra orsaker är de sura sulfatjordar som finns i den här delen av Finland och hård belastning av näringsämnen från bland annat jord- och skogsbruksverksamheter. Klimatförändringarna och dess konsekvenser inverkar också negativt- bland annat det högre vattenflödet om vintrarna är besvärligt. På senare år har det förekommit översvämningar i januari. – Framsteg har dock inte saknats helt på sistone. Till exempel har den totala näringsämnesbelastningen minskat i Kyro älv. Man har även gått in för att restaurera en del vattendrag och till exempel bygga lekbottnar för fisk, tillägger Vincent Westberg.

kväll

Hasse Andersson 28.7

Show

Fröken Elvis i Åminne 5.7! Förköp nu!

5.7 Fröken Elvis • 7.7 Black Ingvars & 2 Blyga Läppar • 12.7 Allsång 14.7 Skumparty & På veijin • 21.7 Lasse Stefanz & Tomas Fantz • 28.7 Hasse ”Kvinnaböske” Andersson & Nilzons • 1.8 Steve n Seagulls 5.8 Mikael Wiehe • 11.8 Pökerz, Stompin´Shoes & Cotton Eye Joe Show • 13.8 Sirocco • 23.9 Donnez & Engdahls • 7.10 Sen kväll i Åminne Text och foto: Joakim Snickars

Förköp till alla våra evenemang via Studio Ticket,

12 TEMA SOMMAR & SEMESTER

Säkrare och tydligare farleder

Tack vare solrutten I maj utkom Trafikverkets nya utgåva av F-sjökortsserien för Kvarkens skärgård. Det här är något av en milstolpe för Solrutten-projektet, där man i flera år arbetat med att djupsäkra och märka ut såväl gamla som många nya farleder längs den österbottniska kusten. Otaliga talkotimmar har lagts ned på arbetet, och ByaNytt träffade några av de engagerade.

EDAN UNDER 1970 -1990-talet drevs ett flertal farledsprojekt under begreppet Solrutten. Många båtklubbar aktiverade sig genom att organiserat utföra utremningen av lokala motorbåtsleder och bland annat byggdes en god båtrutt till Mickelsörarna, som dock först nu djupsäkrats och klassats upp.

Gamla farlederna – Mycket nytt skapades men de flesta rutter som byggdes hade det gemensamt att de inte djupsäkrades även om ett flertal trots detta infördes i farledsregistret, berättar John Erickson, Sundombo och ordförande för andelslaget Solrutten, som bildades 2014. John har varit den drivande kraften i det omfattande arbetet, dels genom sitt medlemskap i Wasa Segelförening och aktiv seglare, dels också som engagerad i landskapsförbundets sekretariat och i världsarvsdelegationen. I samarbete med farledsenheten på Trafikverket i Vasa, har man undersökt och säkrat omkring 500 kilometer djupare båtrutter i syfte att kunna uppgradera dem till djupsäkrade allmänna lokala farleder i klass fem till dess att det nya sjökortet skulle tryckas våren 2017. – Sjökortet finns nu i butik, informerar John, som anser att man alltid ska ha med sig ett papperssjökort – dels ur säkerhetssynpunkt, dels för att de ger en bättre översikt än elektroniska sjökort.

Tusen nya remmare Rent konkret har man i arbetet utgått från de farledsplaner som Wasa Segelförening tog på sig att göra upp, och som på kommunernas ansökan sedan fastlogs vid Regionförvaltningsverket och Trafikverket. Totalt drygt 1000 nya

Alf Norrgård, farledsansvarig i Petsmo Båtklubb, vid en av de minsta vikter på 240 kg som används för remmarna i inre skärgården. För havsremmarna används vikter på över ett ton. Tre nya havsremmare placeras i år ut utanför Hanklot vid Håpörarna.

remmare har placerats ut, fördelat på cirka 90 farleder i området från Kristinestad upp till Karleby. Vissa farleder har uppgraderats, vissa är helt nya. Andelslaget koordinerar det praktiska arbetet, som sker med talkokrafter av lokala båtklubbar, hamnföreningar och navigationsklubbar. Alla medlemmar i andelslaget har rätt att använda sig av arbetsbåten som man införskaffat för ändamålet, och som är helt nödvändig för att man ska kunna hantera de stora remmarna och vikterna på 1200 kg. Hittills har projektet kostat omkring tre miljoner euro, och bland finansiärerna finns, förutom Wasa Segelförening, Bergö Fiskargille och ett 20-tal andra båtföreningar, även alla kustkommuner, NTMcentralen samt Europeiska strukturfonden för befrämjande av turistleder. – Trafikverket i Vasa kom på ett förtjänstfullt sätt också med i projektet, tillägger John.

Kontroll varje vår Förutom de materiella kostnaderna har även otaliga talkotimmar lagts ned på projektet, och här spelar de lokala båtklubbarna en avgörande roll. I Södra Vallgrunds båtklubb har Ole Rönn varit ordförande i tiotals år, och tillsammans med Bo Westman, Mathias Rönn samt Leo Hjerpe är han den som varje vår kontrollerar remmarnas plats efter islossningen på deras vatten. – Vi har placerat ut åtskilliga nya remmare i och med Solruttenprojektet, och de står ute året runt. Tidigare tog vi alltid upp remmarna varje höst, och att slippa detta arbete är en lättnad för klubben. Å andra sidan gör havet och isen ofta åverkan på remmarna, så deras koordinater ska noggrant kontrolleras varje år. I vår var vi klara

Den nya sjökortsserien F för Kvarkens skärgård utkom i maj i år och finns att köpa exempelvis på Fantoy i Vasa. I Det nya sjökortet finns alla nya farleder gjorda inom Solrutten utmärkta.

13 25 ĂĽr SĂśdra Vallgrund â&#x20AC;˘ Tel. 06-3527 830

HANTVERK OCH HEMBAKAT CAFĂ&#x2030; OCH INVA WC

Ă&#x2013;ppet alla dagar t.o.m. 27.8 VeckoslutsĂśppet 28.8â&#x20AC;&#x201C;24.9

Sommartorg 8.7 Vard. 11â&#x20AC;&#x201C;19, lĂśrd. och sĂśnd. 11â&#x20AC;&#x201C;18

Ska Ni ha

fest?

Nu Ă¤r det dags att gĂśra Era bestĂ¤llningar infĂśr vĂĽrens och sommarens festtillfĂ¤llen! Ring eller kom in!

HĂ¤r Ă¤r SĂśdra Vallgrund bĂĽtklubb ut och kontrollerar remmarpositioner vid KorsĂś samt lĂ¤gger ut remmare vid GranĂśren. Foto: Mathias RĂśnn

med arbetet redan i mitten av maj, berĂ¤ttar Ole.

Talkoanda viktig

Ole RĂśnn, ordfĂśrande fĂśr SĂśdra Vallgrunds bĂĽtklubb, har deltagit i talkoarbetet med farlederna i tiotals ĂĽr. â&#x20AC;&#x201C; Lokalbefolkningen Ă¤r tacksam fĂśr det arbete vi gĂśr, konstaterar han.

PĂĽ bĂĽtklubbens omrĂĽde har man nu djupsĂ¤krade och mĂ¤rkta farleder frĂĽn KorsĂśren till Replot Bro via DunkasĂśren och vidare till Vasa, in till BullerĂĽsen och SommarĂśsund, in till Fort SommarĂś och Norra Vallgrund hamn samt in till Kalvholmen och bĂĽthamnen dĂ¤r. â&#x20AC;&#x201C; Den vĂ¤stra rutten in hit Ă¤r ny fĂśr i ĂĽr, tillĂ¤gger Ole. Utremningsarbetet sker utgĂĽende frĂĽn de koordinater man fĂĽr frĂĽn Mapteam, som stĂĽtt fĂśr trallningen av farlederna. En fungerande talkoanda inom klubbarna Ă¤r viktigt fĂśr att arbetet ska fungera â&#x20AC;&#x201C; farledsunderhĂĽllet Ă¤r klubbarnas viktigaste uppgift men ocksĂĽ en betungande sĂĽdan. â&#x20AC;&#x201C; Utan talkokrafter skulle vi inte fĂĽ nĂĽgot till stĂĽnd, konstaterar Ole.

Farliga vatten

John Erickson Ă¤r ordfĂśrande fĂśr andelslaget Solrutten och beskrivs som en visionĂ¤r och strateg som lyckats fĂĽ alla aktĂśrer att dra i samma rep, i syfte att fĂĽ sĂ¤krare och bĂ¤ttre farleder.

Han fĂĽr medhĂĽll av Alf NorrgĂĽrd, farledsansvarig i Petsmo BĂĽtklubb. â&#x20AC;&#x201C; VĂĽr skĂ¤rgĂĽrd Ă¤r hĂ¤nsynslĂśs med grunda vatten och sten pĂĽ sten som Ăśgat inte ser. OfĂśrsiktighet och bristande kunskap kan fĂĽ tragiska fĂśljder. Bra och tydligt uppmĂ¤rkta farleder Ă¤r av stĂśrre betydelse Ă¤n man kanske slentrianmĂ¤ssigt funderat Ăśver. Utan talkoinsatser av folk med genuint intresse fĂśr bĂĽtliv och omtanke om sjĂśfararens sĂ¤kerhet skulle vi aldrig ha kommit sĂĽ hĂ¤r lĂĽngt, konstaterar Alf. Han lyfter fram John som en avgĂśrande visionĂ¤r och strateg med fĂśrmĂĽga att fĂĽ alla att dra i samma rep. â&#x20AC;&#x201C; Det Ă¤r inte utan orsak som den moderna remmarbĂĽten med avancerad teknologi och utrustning fĂĽtt namnet John. Han lyckades skaffa nĂśdvĂ¤ndiga resurser och fĂĽ

myndigheter och bĂĽtklubbar att arbeta tillsammans mot samma mĂĽl och skulle det finnas en guldremmare att dela ut skulle den gĂĽ till John, fortsĂ¤tter Alf.

Mera service Bland de uppgraderade och nya farlederna utanfĂśr Petsmo och Hankmo finns farleden till KummelskĂ¤r samt till Ritgrund och farleden dĂ¤remellan, farleden till SnĂ¤rĂśrarna och till Kastet och VĂ¤rlax-Hankmo bĂĽtrutt. Genom BjĂśrkĂś BĂĽtklubbs aktiviteter har ĂĽtskilliga bĂĽtrutter uppgraderats till farleder och i nu i vĂĽr har Ă¤ntligen den enskilda rutten in till ValsĂśrarna restaurerats. Remmarna har varit vind fĂśr vĂĽg dĂ¤r ute i ĂĽtskilliga ĂĽr. De flesta av farlederna som ingĂĽr i projektet Ă¤r nu fullstĂ¤ndigt utmĂ¤rkta, och fĂśljande skede Ă¤r att bĂśrja jobba fĂśr en bĂ¤ttre service i besĂśkshamnarna â&#x20AC;&#x201C; men allt hĂ¤nger pĂĽ att man fĂĽr resurser till det. â&#x20AC;&#x201C; Det finns mĂĽnga hamnar och bryggor som borde restaureras, och hĂ¤r Ă¤r de enskilda aktĂśrernas medverkan avgĂśrande. Ă&#x201E;ven Forststyrelsen Ă¤r en viktig part i frĂĽgan. â&#x20AC;&#x201C; Vinterns projekt har bestĂĽtt i att fundera pĂĽ just olika hamnoch bryggprojekt, samt att fĂśra diskussioner med Forststyrelsen. Deras attityd Ă¤r helt avgĂśrande, eftersom de idag Ă¤ger och fĂśrvaltar merparten av alla besĂśksmĂĽl i yttre skĂ¤rgĂĽrden, som Ă¤r de punkter som de facto lockar hit bĂĽtturisterna, avslutar John.

Text: Anna Sand Foto: Anna Sand samt privata bilder av Mathias RĂśnn och Stefan RĂĽback

PĂĽksholmsvĂ¤gen 3, Kvevlax Tel. 06-3460 820 CafĂŠ Rosetten (Smedsby) Tel. 050 373 9071 Wasa Konditori (Saluhallen) Tel. 050 594 3034 www.netikka.net/andreasknip

%nWBĂĽtturer till ValsĂśrarna tis, tors, lĂśrd, 27.6-19.8 WLV V start kl. 11.00 frĂĽn Svedjehamn i BjĂśrkĂśby 6YH N2 km guidad vandring Nkaffe och smĂśrgĂĽsar tillbaka ca 16.00 55 â&#x201A;Ź/vuxen

Ring och boka:

050 355 3924 www.kvarkenturer.ďŹ N

Ă&#x2013;sterbottens

Pohjanmaan Farmaripalvelu

NĂ¤r du behĂśver hjĂ¤lp pĂĽ din tomt eller i din trĂ¤dgĂĽrd, kontakta oss. â&#x20AC;˘ GrĂ¤smattsarbeten â&#x20AC;˘ TrĂ¤dfĂ¤llning â&#x20AC;˘ TrĂ¤dgĂĽrdsarbeten â&#x20AC;˘ Byggnadsarbeten â&#x20AC;˘ GrĂ¤varbeten â&#x20AC;˘ MĂĽlningsarbeten â&#x20AC;˘ Byggnad och reparation av bryggor och terrasser Andreas NĂ¤sman tel. 0500-567171

nasmanandreas@hotmail.com

14 VI LEVERERAR FISK OCH FISKPRODUKTER TILL VASA MED OMNEJD - KONTAKTA OSS GÄRNA! Lasse 050 5272306 2306 Yvonne 3173806 Jonas 050 5417392

Vi svarar dygnet runt - vardag som helg

SNICKARS FISKAFFÄR AB

Strandgränd 11, Norra Vallgrund snickars.fiskaffar@netikka.fi

VI TAR HAND OM DINA FÖTTER

• Medicinsk fotvård • Även hembesök • Presentkort Ann-Katrine 050-5946391 & Britt-Susann 050-5632535

Britt-Louise Granö

Sommaren 1957 i Turenki

Marknadsvägen 1 bst. 2 b 65610 KORSHOLM

Dricksvatten

VAR LIGGER TURENKI? STRAX UTANFÖR TAVASTEHUS. VAD GJORDE JAG DÄR? SKULLE BLI BÄTTRE I FINSKA.

Avsaltningsanläggningar Miljövänlig och naturlig metod - utan kemikalier

Jag hade fått kontakt med familjen Ahla av en klasskamrat, som inte ville åka på ”finnbete”. Vi gick båda i sexan som det då hette. I dag är det årskurs 1 i gymnasiet. Jag åkte tåg till Tavastehus och grät halva vägen över att jag skulle missa en hel del danser på hemmaplan. På stationen var familjen emot mig. Fadern i huset var inte med. Han var hovrättsråd och arbetade i Helsingfors. Huset i Turenki var deras sommarresidens. I övrigt bestod familjen av Urpu som var magister i statsvetenskap, Terhi som studerade till läkare och Juhani som blivit student på våren.

direkt ur havet Jonas Holm 050-375 2946 holmsvvs@gmail.com

Vi önskar alla våra kunder en Glad Sommar!

GRÄV KAIVU Göran Burman 050-5632543 Simon Burman 050-3490108 Ab Gräv BBJ Kaivu Oy www.bbj.fi | info@bbj.fi

Jungsundvägen 604, 65730 JUNGSUND

GRUSTERMINALEN.FI Tel. +358 50 3074932 info@grusterminalen. Karperövägen 60

Vi säljer Teuvan Mökki- ja Sorvituote Stugor Kom och bekanta er!

Korsholms Grundbyggnad sköter allt inom avlopp!

Kontakta Göran på tel. 050-5632543

FÖRSTA DAGEN Min första dag i familjen åkte vi ut till deras sommarstuga med båt. Alla ungdomar var med. Jag fick uppfattningen att det skulle bli ganska ”lepot”. Så blev det inte riktigt under resten av vistelsen. Så mycket av dagen minns jag inte men naturen var skön och solen sken. Och jag protesterade då jag uppmanades ”laittaa” smörgåsar. Lyckligtvis förstod frun i huset att det berodde på missförstånd. Det visar hur stressad och blockerad man blir av att använda ett språk man inte är van att tala. I skolan hade jag säkert använt verbet många hundra gånger men bara i skrift. Dagen tog slut och vi återvände hem. Nästa dag tog arbetet vid. Det bestod utan undantag av grovarbete i potatisland, trädgårdsland och vedlider. Jag var van så mig störde det inte. Mera därom senare. BOENDET Till gården hörde också ett bostadshus där någon form av anställd bodde. Jag inkvarterades på vinden. Jag fick en stor nyckel till rummet men kunde inte begripa varför det skulle låsas för där fanns inga dyrbarheter. Efter ett par veckor förstod jag. Frun i huset hade under min arbetsdag varit där och grävt igenom mina tillhörigheter, också kappsäcken! Min öljästburk var försvunnen. Jag bryggde inte öl i lönndom utan åt den för min akne. Då jag frågade vart den tagit vägen ojade hon sig över att hon trodde det var hennes mans! Då var tjuven fast men vad hennes man använde jästen till vet jag inte. Den smakade förfärligt men burken fick jag i retur. Frun steg inte i min aktning, inte heller då jag alltid fick för lite pengar när jag sändes till butiken. För säkerhets skull började ta med av mina egna. Då herrn kom hem till helgen klagade jag och då var det

slut på problemet. Han var helt annorlunda och talade dessutom flytande svenska. MINA ARBETSUPPGIFTER Golvet i vedlidret hade ingen skrapat av de senaste årtiondena. Lagret var minst en meter tjockt. Det mockade jag ut och körde bort med skottkärra. Potatislandet rensade jag. Blasten var höga och jag minns med förskräckelse hur jag hajade till när en kvinna reste sig upp i andra ändan av landet. Hon sade ingenting, hon var ingen skönhet och led av en enorm utväxt på halsen, troligen struma. Det var enda gången jag såg henne. Utearbetet bestod också av att hålla den stora trädgården i skick. Juhani körde hela sommaren omkring i en stor, blå bil. Han gjorde inte ett handtag och kallades av sin mamma Luomakunnan kruunu – Skapelsens krona. Höjdpunkten under dagen var lunchen. Den var alltid god och salladssåsen var gudomlig. Tyvärr frågade jag inte efter receptet men så god salladssås har jag inte ätit sedan dess och inte tidigare heller. ANDRA SYSSELSÄTTNINGAR Varje dag satt frun och jag cirka en timme i trädgården med en bok. Jag läste och hur det framkom om jag begrep något minns jag inte. Jag kunde ha sagt vad som helst för hon kunde ingen svenska. Några lustiga episoder av våra samtal kommer jag ihåg. En dag då jag tvättade herrns löskragar sa hon - Giv den vara. Av gesterna framgick att jag skulle låta kragen vara. Ett ljus gick upp för mig långt efteråt för ”Anna sen olla” heter det på finska. Den frasen hjälpte till att jag inte gjorde det 9 poängsfelet då uttrycket behövdes i finska skrivningar i skolan. Då jag sade saksoset i stället för sakset höll hon på att skratta sig fördärvad. Det var inte god pedagogik. Då hon frågade om jag dansat med många pojkar då jag svängt runt i brandkårshuset som låg nära, svarade jag tietysti och det upprepade hon och tyckte det var lite näsvist men det var det enda finska ord jag kom på och det motsvarade väl verkligheten. Så väl att hon frågade Urpu om inte hon också skulle följa med på dans. Urpu var 26 år och blev helt bestört, vilket jag väl förstår. Tydligen tyckte mamma att dottern borde bjuda till för att få sig en fästman. Min reflektion över sommaren på finska visar tydligt på hur mycket enklare det är för dagens barn och ungdom att lära sig finska tack vare bättre undervisningsmetoder i skolan, nya massmedier och lättare att i praktiken knyta kontakter språkgrupperna emellan.

15 Kosköbon Alicia Trezise-Segervall vill erbjuda kvalitetsprodukter av ekologisk ull

Eget spinneri i gammal skola Till hösten hoppas Alicia Trezise-Segervall ha kommit igång med sitt nya företagsprojekt. Hon är på god väg att förverkliga sin dröm om ett eget spinneri. Att tillverka garn och kardad ull är för övrigt en liten vetenskap för sig.

EN GAMLA FOLKSKOLEBYGGNADEN i Koskö blir säte för spinneriverksamhet och garnproduktion från och med i höst. Den blivande företagaren Alicia Trezise-Segervall har redan installerat sju kompakta maskiner varav den längsta- spinningsmaskinen- är hela sju meter lång. – Jag har lika många reservdelmaskiner i lager hemma. Via information på nätet hittade och köpte jag den här maskinparken i Larsmo. De tjeckiska maskinerna härstammar från 1950-talet och de har tidigare varit i användning i Laihela, berättar Alicia.

Spinnerier växer inte på träd Det blivande spinneriet är resultat av en idé som Alicia TreziseSegervall ursprungligen fick när hon erfor att dylika företag inte precis växer på träd i Vasatrakten och Österbotten. Närmaste verksamma spinneri finns i Ylistaro, säger hon. – Det började med att jag själv hade en säck ull som skulle kardas. Men det var svårt att hitta ett ställe som utförde jobbet. Jag började diskutera problemet med folk och till slut beslöt jag starta egen verksamhet. – Jag tycker att Koskö och folkskolan är en lämplig miljö för det här spinneriet. Jag hyr in mig i företagslokalen. Det är till exempel med tanke på fuktighetsgraden mera idealiskt att ha spinneriet i ett trähus än i en cementbyggnad. – Än så länge saknar spinneriet ett namn och det återstår en del byråkrati innan starten. Jag saknar till exempel ett företagsnummer, säger Alicia som har gått på kurs för att lära sig mera om det administrativa pappers-

arbete som företagare är förpliktigade att utföra.

Ekologiskt och närproducerat Att förädla ull till kardad ull och garn är en komplicerad tillverkningshistoria med många steg. Alicia förklarar processen i korthet så här: – Först ska ull rivas varefter det kardas, kardas på finare vis, spinns och slutligen tvinnas. För de olika processerna används olika maskiner. Alicia Trezise-Segervalls ambition och affärsidé är att tillverka och erbjuda kvalitetsprodukter utifrån närproducerad fårull som köps in inom en radie av 100 kilometer- varav det mesta är ekologiskt. – Avsikten är att börja bedriva både direktförsäljning och näthandel. De fårgårdar som vi anlitar ska också ha möjlighet att få tillverkat garn tillbaka. – För att lära mig mera om själva framställningsarbetet kontaktade och anlitade jag en rutinerade spinnmästare-en engelsman som är bosatt i Sverige. Han har varit på besök här i Koskö-spinneriet i två omgångar, berättar Alicia. Alicia siktar på att spinneriet ska vara åtminstone en deltidssyssla för henne framöver. – Jag försöker klara av det mesta av arbetet på egen hand. Om det behövs har jag hjälp av min man Matts Segervall som är en händig person. Jag har också tillgång till ytterligare en person som vid behov kan hoppa in och assistera, säger hon.

I den gamla folkskolan i Koskö inreder Alicia Trezise-Segervall ett eget spinneri. Den voluminösa maskinparken har Alicia köpt i Larsmo. Ambitionen är att inleda produktion av garn och kardad ull i höst. Här Alicia vid den sju meter långa spinningsmaskinen. Spinningsmomentet är den nästsista fasen i tillverkningsprocessen.

ten Matts Segervall från Nykarleby. Vid det här laget har Alicia bott i Finland i 15 år. Hon pratar numera en flytande svenska och har tidigare arbetat både på Wärtsilä och Logset. På det förstnämnda företaget har hon varit reservdelsförsäljare. Hon har också studerat internationell handel och affärsadministration. – På sistone har jag varit mammaledig, säger hon. – I början var det nog svårt att anpassa sig till det nya landet Finland. I början fick jag ett sommarjobb i Åminne. Det var inte alls bra eftersom jag kunde svenska så dåligt på den tiden, säger Alicia och skrattar lite vid minnet.

Skilda världar

Från Sydney till Koskö Alicia Trezise-Segervall är uppvuxen i den australiska metropolen Sydney där hon sedermera träffade sin man, utbytesstuden-

Det här ekologiska fårullet kommer från Björkö, säger Alicia.

Sydney och Koskö är helt skilda världar. Alicia föredrar dock numera den lugna och naturnära miljön i lilla Korsholmsbyn där hon är bosatt med man och två mindre barn.

– Vi har funderat på att bo i Australien. Men att bo i en mångmiljonstad som Sydney skulle vara svårt praktiskt sett. Allting måste planeras så noggrant och hur kul är det egentligen att sitta i trafiken flera timmar om dagen på väg till och från jobbet, frågar sig Alicia. –Vi sökte ett hus i Vasatrakten i två års tid. Till slut fann vi ett lämpligt hem i Koskö. Min man vill helst inte bo söder om Vasa med tanke på att han är hemma från Nykarleby där hans föräldrar är bosatta. – Jag tycker om att vistas i naturen och plocka bär. På somrarna brukar vi åka båt från Koskö upp till Grisselören, Socklot, säger Alicia. – En sak som dock är mindre bra i Koskö är den hårdare trafikerade skolvägen till Karperö. Skriv det, tillägger Alicia.

Text och foto: Joakim Snickars

Henry var den förste att flytta till Kanada. Broder Elis följde efter. Till Finland har de återvänt 10–12 gånger.

Tvillingarna Henry och Elis på besök i hembygden

Från Kanada till Kalvholm – Det bästa här är att få träffa släktingar och jämngamla, barndomsvänner och grannar, säger Elis och Henry Snickars. Tvillingarna från Kalvholm fyller 87 i juli och har levt mer än 60 år i Kanada.

ENRY VAR FÖRST ut – eller egentligen var det Elis. – Det syns väl på längden, skojar storebror. – Han tog mycket plats redan från början, skrattar lillebror Henry. Tvillingfödslar var inte vardagsmat år 1930, men pappa lyckades få fatt på barnmorskan. – Hon kom direkt från Köklot, där det faktiskt fötts två tvillingflickor dagen innan. Barnmorskan kom vägen förbi oss och pappa gick ut och väntade in henne, berättar Elis.

De två 86-åringarna sitter på terrassen hos Mary Andrén-Pada och Tor Wik i Smedsby och blickar tillbaka på sina händelserika år. Kontakten till hemtrakterna har de månat om, trots att det är mer än 60 år sedan de flyttade till Kanada. Under två juniveckor har de gästat släkt och vänner i bland annat Nykarleby, Vörå, Kristinestad – och Björköby, där brödernas mamma växte upp. – Jag bodde där några månader under kriget, hos mormor och morfar, minns Henry. – Det var kanske inte lugnare där, men jag fick mera mat. Och

så såg jag hur bilarna kom körande över isen från Sverige.

På fiskafänge i ”Slåmpon”

Den storslagna naturen gör att bröderna trivs i Kanada. Här en del av bergskedjan Coast Mountain Range intill kusten.

Elis har byggt en miniatyr av hemgården i Kalvholm som finns på hedersplats i trädgården. Här med barnbarnen Eli och Bianca, som nu är vuxna.

Hemma i Kalvholm, med den två år äldre brodern John i familjen, var det också intressant att röra sig vid vattnet. – ”Vi jåol såm all aar, vi fåor ti Slåmpon å meita nåssan. Di va gåod ti steik”, säger Elis. Dialekten flyter bättre än högsvenskan i brödernas munnar, med något engelskt ord som krydda – och ja, det var nors som de fångade vid hamnen, Slumpvik. – Norsarna var på väg till Karperöfjärden för att leka och vi la ”lippon”, håven i strömmen. En gång, då vi var 15 år, fick vi en hel jolle full med fisk, minns Elis. Samma år började han jobba, vid metallsvarven på Strömberg, där Henry gjorde honom sällskap ett halvår senare. Militärtjänsten

17 gjorde bröderna samtidigt, efter att ha åkt till Dragsvik med godsvagn. Sen bar det av till Sverige. – Jag och en kamrat från Kalvholm åkte till Torshälla, jobbade några månader och fick råd att köpa var sin velociped – ja, cykel – och nya kläder innan vi åkte hem, berättar Elis. Henry tog kurs på Södertälje och Scania, men hade redan vidare vyer. – Jag ansökte om pass i Stockholm och efter tre till fyra veckor fick jag klartecken att resa till Kanada. – Jag hade läst om hur bra allt var i Nordamerika, guldländerna. I Kanada kunde du bara gå ut till vägen så hittade du en bil och kunde börja köra, hade jag hört. Hemma i Kalvholm hade ingen bil på den tiden. Jag var nyfiken och ville resa, förklarar Henry.

kilometer från havet i Kanadas sydvästra hörn. Elis bor i Burnaby, där han hunnit bygga två hus. Efter pensioneringen i början av 1990-talet har han ägnat mycket tid åt trädgården. Han och Nancy har också varit aktiva i Finlandia Order of Runeberg, föreningen för österbottniska emigranter. – På 1970-talet hade vi en storsamling med medlemmar från Jakobstad till Kristinestad hos oss, men nu finns ingen verksamhet. De som engagerat sig mest kom till Kanada på 1920-talet eller tidigare och av dem finns ingen kvar. Henry och Maj-Lis bor i Surrey, 40–50 kilometer från brodern. Sedan tre år bor de i en community, ett samhälle med större och mindre hus för sammanlagt 78 familjer där de har all service. Området är inhägnat, men öppet för alla.

Tunnelbygge vid Niagarafallen

Snider pingviner

Året var 1951 och hans första mål blev delstaten Ontario, där mamma hade en bekant. Efter ett år på pappersbruk flyttade han till Niagarafallen, där han var med och grävde en åtta kilometer lång tunnel. – Våren 1954 körde jag från Ontario till Vancouver och började lägga parkettgolv. Chefen var svensk och där jobbade många finlandssvenskar som tidigare huggit i skogen. Jag hörde mig för om Elis kunde få plats där också och sände bud till Finland, berättar Henry. Elis var inte sen att nappa på. I juni 1955 gifte han sig med Nancy Fransholm från Karperö – och en dryg vecka senare reste de till Kanada. – Jag var nyfiken och tänkte att jag kunde förtjäna så jag kunde bygga hus i Finland. Det första året var värst, då jag inte kunde språket. Sen gick det lättare, säger Elis, som blev kanadensare liksom brodern. Henry gifte sig 1965 med Maj-Lis Ström, som han träffade i Vancouver. Hon är uppväxt i Jeppo och Hemstrand.

Byggare i Vancouver Elis var golvläggare fram till slutet av 1960-talet, då han sadlade om till byggarbetare. Han har varit med om många husbyggen, först i Whistler – som stod värd för de olympiska vinterspelen 2010 – och senare i miljonstaden Vancouver. Det högsta hus han varit med om att resa har över 30 våningar. Henry bytte bransch, drev en bensinstation och blev sedan teknisk representant för Volvo i Kanada, med flera delstater på sitt ansvar. När dottern Lisa föddes beslöt han sluta resa och tog anställning i en sportaffär, där också Maj-Lis började arbeta. Lisa är i dag lärare för barn med autism. Elis och Nancy har två barn och fyra barnbarn. Dottern Carole jobbar inom Royal Canadian Mountain Police, kungliga kanadensiska bergspolisen, och sonen Rudy är polis i Vancouver. Familjerna har levt småstadsliv i var sin förort till Vancouver, några

Henrys fritid har bland annat gått till frimurarna – och till att skapa träskulpturer. – Jag snider dem i gult cederträ och målar dem, berättar han och visar bilder på pingviner, skor och klockor i fotoalbumet som han har med sig. Elis bläddrar fram en bild på familjens trädgård, där barnbarnet Eli sitter intill en miniatyrmodell av släktgården i Kalvholm som Elis gjort. Hemgården finns inte kvar i dag – men en del av barndomsvännerna och grannarna har bröderna fått träffa under Finlandsbesöket. För Elis är Finlandsresan den tolfte under hans tid i Kanada, för Henry är det – kanske – den tionde. Och nu är det första gången tvillingarna reser tillsammans. Det har gått bra. – Fast de smågnabbas lite hela tiden, ler Mary Andrén-Pada som är deras värd. Elis fru Nancy är Marys moster. – Det här är som ett femstjärnigt hotell, med fin mat och allt du behöver, tackar Henry. Brorsonen Leif i Kalvholm har lånat ut sin bil till bröderna, som tar sig fram på egen hand. – Det är gott att se hur allt förändrats på 60 år. Nu finns här fina hus och två, tre bilar på gårdarna, säger Elis. Och vad är det bästa med Kanada? – Freedomen, säger Henry: Friheten. Om du vill arbeta tar du nog dig fram. Och där finns vänliga människor. – Well, börjar Elis: Naturen är enastående. Och några hälsningar till dagens unga i hemtrakten? – Vi får väl tacka alla som följt oss via Marys facebook-uppdateringar. Första dan lär det ha varit över 100, säger Elis. – Fast ni kunde tala och texta mindre i telefon och se er omkring bland människorna. Då blir det lättare att få nära vänner, tipsar Henry. Text och foto: Anders Vestergård + privata bilder

Vancouvergäst på Stundars Ateljén i Groska huset, den röda huvudbyggnaden på Stundars, har också en gäst från Kanada i sommar. Jo Ann Kronquist, med österbottniska rötter, binder böcker och fångar själen i det lokala landskapet.

IN MAMMA KOM från Viborg och pappa från Larsmo, så det lockade mig till Finland, berättar Jo Ann. Föräldrarna möttes nära Vancouver, där Jo Ann bott under största delen av sitt liv. Då hon besökte Finland år 2013 fick hon upp ögonen för Stundars och byggnaderna där. – Jag älskar rödmylla. För mig är det både skönhet och kvalitet. I maj och juni är Jo Ann gästkonstnär på Stundars. Hennes värd är KulturÖsterbotten, en del av Österbottens förbund för utbildning och kultur. De står för logi i ett radhus intill och ersätter materialkostnader.

Fotar i svartvitt Jo Ann Kronquist är utbildad fotograf och undervisar i fotografering, inramning och bokbindning. Hon inledde sin vistelse med att binda böcker, en konst som hon också visat upp på hantverkardagar för barn. I ateljén på Groska husets vind har hon en färggrann samling. – Titta, den här boken kan du börja läsa från båda hållen. Den är gjord för fler kulturer än vår.

En svensk 1970-talskamera är gästkonstnären Jo Ann Kronqvists käraste arbetsredskap

Så bär det av ut på museiområdet, med stativ och en svensk Hasselblad från 1970-talet. – Det är kamerornas Cadillac, förklarar Jo Ann, som föredrar att fotografera i svartvitt.

Söker sisu Hon bär med sig en kappsäck och en skylt, som hör hemma i var sin bildserie. Den första, där kappsäcken ingår, heter View to the horizon, Utsikt mot horisonten. – Den handlar om våra föränderliga inre och yttre landskap. Den andra bildserien heter Searching for sisu – Jakten på sisu. – Jag har alltid varit nyfiken på sisu, kanske för att min mamma hade mycket av det i sig. Jag tycker om ordet sisu – och det är en del av det finländska folklynnet, säger Jo Ann. Hon har med sig skyltar med texten Sisu och ber människor hon träffar att posera med dem.

Öppet hus 27/6 På vägarna tar sig Jo Ann fram på en cykel, som hon hyrt via sin kusin Ann-Britt Kronqvist i Vasa. Det har blivit flera turer in till stan. – Det går lätt att cykla här jämfört med hemma. Vancouver är väldigt backigt. Innan Jo Ann Kronquist reser hem vill hon visa sina böcker och bilder för alla intresserade. Tisdagen den 27 juni klockan 19.30 är det öppet hus i ateljén på Stundars. Samma kväll invigs två andra utställningar. I Hemmersgården öppnar bildkonstnärerna Assol Agaidarova från Vasa, Mattias Löfqvist från Vasa och Michael Linder från Sundom sin utställning och i Fähuset ställer bildkonstnären Sylvia Javén, sommargäst i Vassor, ut sina verk. Text och foto: Anders Vestergård

Trädgårdsmaskiner från oss! STIGA Nya Multiclip 47-modeller

fr.

STIGA VoltAge ackudriven GRÄSKLIPPARE

225 € fr.

P k 120 STIGA Park FRONTKLIPPARE

fr.

199 €

2595

€

299 €

469 € Som standard 3 bett, röjsåg, trimmer samt sele.

479 € Stihl MS170

Midjestyrning Hydrostatisk kraftöverföring aftöverföringg

Stihl FS90 Röjsåg

Viking MB2 MB2R 2R

Stihl Högtryckstvätt RE 129 Plus

399 €

Ultralätta motorsågar

Stihl FS38 Trimmer

199 €

Service av alla maskiner, stora som små. Vi levererar alla maskiner ihopmonterade och provkörda.

Cirkelv. 15, 65100 Vasa

tel. 06-318 2950 0500-364 688

www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Också laddbara grästrimmers

Kvevlax skola och världsarvet Clas Holm och Sigrid Cederberg, ordförande och sekreterare i föreningen MUG rf. Foto: privat

MUSIKER UTAN GRÄNSER MUG står för MUSIKER UTAN GRÄNSER rf. En förening med hemort Korsholm och där syftet är att ideellt och ekonomiskt stöda olika välgörande ändamål men i huvudsak Finlands Röda Kors Katastroffond. – Det här gör vi genom att anordna evenemang, musikevenemang och andra aktiviteter, berättar föreningens grundare Clas Holm och Sigrid Cederberg. – Vårt nätverk av musiker är stort och det finns många som är beredda att medverka, dela med sig av sina talanger för en god sak. Dessa människor plus deras publik gör att föreningen kan jobba för sitt syfte, berättar Clas och tillägger att de också samarbetar med föreningen Norden. Föreningens beskyddare är Ulla-Maj Wideroos från Närpes. Föreningen är relativt nygrundad men redan i sommar kommer ”keikkor” att arrangeras både vid Bock´s i Vasa och vid Arken i Replot. Musiker som engageras är Patrick Linman, Nalle Schauman, Vörå Spelmanslag och Linda med San Marino. – Det är välgörenhet från början till slut och även om vi speciellt stöder Röda Korset har vi möjlighet att också jobba för andra goda ändamål. Clas, med rötter i Singsby, och hans Sigrid bor på Teneriffa vintertid men när det blir vår kommer de till stugan i Petsmo, där de tillbringar sommarmånaderna. Det är också i Petsmo som MUG har sin hemadress. – Vi utmanar företag, musiker och andra att stöda oss via medlemskap eller donationer. Och förstås önskar vi ännu fler musiker som vill omvandla sin talang till medel för behövande. Till sist: Nej, man behöver inte vara musiker för att vara medlem. Alla som vill hjälpa är välkomna! Text: Lisbeth Bäck

Under våren har Kvevlax skola drivit sitt eget världsarvsprojekt och när klasserna visade för varandra vad man gjort var det en härlig bukett av program. – Tänk att man kan göra så många olika saker inom ramen för samma rubrik, sa rektor Ulrica Nyström.

Sången om världsarvet framförs.

N VANLIG SKOLDAG mot slutet av terminen inleds med att hela skolan samlas i gymnastiksalen där det var presentation av världsarvsprojektet. Ulrica Nyström berättar. – Enligt den nya läroplanen ska alla klasser ha ett så kallat mångvetenskapligt projekt som ska omfatta lika många timmar som klassernas veckotimmar, mellan 20 och 28 i vårt fall och genomföras inom de ämnen som läraren valt. – Vi valde rubriken Kvarkens världsarv för hela skolan och en tolkning av det – för att vi kände att man kanske trots allt inte vet så mycket om vårt unika världsarv, fortsätter hon. Hela skolan har engagerat sig och det blev ett riktigt fint samarbetsprojekt mellan elever, årskurser och personal. Många ämnen har tangerats i de olika klassernas projekt.

Olika program kring samma tema

Max Marius Humberset.

Hela skolan samlad.

Johannes Rosenqvist från årskurs sex tycker att projektet har varit intressant och lärorikt.

Kvevlax skola har haft 152 elever under läsåret. Tidigare i vår samlades elever och personal till gemensam start för projektet. De såg en film om världsarvet Kvarken/Höga Kusten och lyssnade till världsarvssången. Efter det var det upp till klasserna att besluta sig för hur man jobbar kring temat. Dessutom har skolan besökt världsarvet och Saltkaret i Björköby. Rektor Ulrica Nyström.

Ettorna har jobbat med världsarvslogon. Tvåorna har skrivit om sina upplevelser i världsarvet. Därtill har ettorna och tvåorna tillsammans skapat bilder av naturmaterial med tillhörande berättelse och skapat urtidsdjur i snön. Treorna och fyrorna inledde presentationsfesten med att sjunga sången om Kvarkens världsarv. De presenterade också sina grupparbeten där de framställt en världsarvsmiljö i miniatyr med olika element de tycker hör ihop med ett naturarv. Femmorna kommer att fortsätta projektet i höst och förlägger sin lägerskola till världsarvet. Sexorna har bl a gjort en forskning av sten- och bergarter i Kvarkenområdet och de antog också utmaningen att

sammanställa information om alla världsarv i Finland: Sveaborg, Gamla Raumo, Petäjävesi gamla kyrka, Verla träsliperi och pappfabrik, Sammallahdenmäki, Struves kedja och Kvarkens Skärgård. De har också besökt Björköby och gått Panikeleden plus lite till så det blev sammanlagt fjorton kilometer. Eleverna hade varit så duktiga i sitt projektarbete och de var så härligt frimodiga i sin presentation inför alla andra i skolan. Nu återstår att önska ett bra sommarlov!

Text och foto: Lisbeth Bäck

Sommarpsalm Så vacker ängen blommar nu smyckad liksom till brud Så vacker är vår sommartid en skänk av Herren Gud. Han väcker alltid vår natur till liv år efter år, han ger efter en vinter kall en ny och solig vår.

Kvevlaxbygdens dialektforskare på sommarfest i Koskö

Han omsorg om var blomma har om än så liten späd, och uti vårens tid han ger skir grönska åt vart träd. Om oss han också omsorg har ser nådigt till oss ner, han i sin egen son så kär förlåtelse oss ger. Vi tackar glad vår Gud och Far för sommartiden ljud, för sol som lyser varm och klar för sommarbäckens brus. När höstens vind sen blåser kall och sommarn blommat ut Vi har ett löfte om ett land där sommar ej tar slut. Alvar Håkans

Ett sextiotal dialektforskare slöt upp till sommarfest i Koskö samlingshus den 11 juni. Allsång under ledning av Ulla-Maj Salin hörde till programmet.

DET VAR ALLDELES smockfullt på parkeringsplatsen utanför samlingshuset i Koskö då Kvevlaxbygdens dialektforskare samlades till sommarfest den 11 juni 2017. I programmet på eftermiddagsfesten ”Såmarhippon” ingick allsång under ledning av Ulla-Maj Salin och Holger Nybäck (dragspel) och en rad anföranden. Mångårige tjänstemannen Birger Ingman höll ett föredrag där han bland annat fokuserade på storskiftet i Kvevlaxbyarna under 1700-talet.

Uppslutningen på sommarfesten var stor och stämningen var det inget fel på. Ett sextiotal deltagare bespisades med köttsoppa under eftermiddagen. Hur har det gått med försäljningen av dialektboken ”Kvevlaxbygden- åm byyan å hu vi segär”? – Hittills har vi sålt cirka 850 böcker. Det är en bra siffra. Vi har 160 exemplar kvar, säger Kosköprofilen Alf Burman. Text och foto: Joakim Snickars

LÄSARBIDRAG GRATTIS! Skicka in gratulationer, gärna med foto, till ByaNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Klang & Jubel”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha fotot i retur. Du kan också skicka in hälsningen per e-post till adressen grattis@byanytt.fi.

Många försenade Grattis kramar till Stina Österbro i Korsnäs som fyllde jämnt 17 juni. Hälsar gör Agneta, Janne, Amanda o Joel.

Den 22 maj skänkte marthorna från Björköby en rullstol till Björklidens pensionärshem i Replot. I rullstolen sitter här Onni Ström. Från vänster: Doris Smeds-Granér, Julita Nystrand, Agnetha Ferm, Elly Nyström, Katarina Nyström, Gretel Berg, Siv Nybond, och Maj-Britt Ljung. Tack för bidraget till ByaNytt!

Bidrag till nästa nummer av ByaNytt bör vara på redaktionen senast den 7 juni 2017.

Carola Storbacka i Levanger, Norge, får många gratulationer på födelsedagen den 1 juli av mamma, pappa, Johnny, Lena och Fia samt moster med familj.

Många försenade Grattis kramar till vår händige Joel Hägen i Viasgränden i Övermalax som fyllde 10 år 18 juni. Kram från pappa, mamma o Amanda samt Ann-Sofie, Marcus, Alicia o Whisky voff

Björn Rönning i Levanger, Norge, får många gratulationer på födelsedagen den 7 juli av Margareta, Jalle, Johnny, Lena och Fia samt Maj-Viol med familj.

Många försenade Bamse kramar till Joel Hägen i Övermalax som blev 10 år 18 juni. Hälsar gör mommo, fammo o faffa samt resten av gänget.

Byafest med Finlandstema

Unga och äldre firade i Österhankmo. Lilla Hampus Östman, hans mamma Malin Nyström och Marta Björklund.

Från vänster marthorna Rose-Maj Sandström, ordförande Eivor Östman och Berit Wiklund.

Publiken i Hankmo.

Barbro och Tore Örn.

TT HUNDRATAL I publiken firade Finland 100 på fest vid Österhankmo byagård den 4 juni 2017. För arrangemangen svarade Österhankmo Marthaförening och Österhankmo UF/HF. Festligheterna i Österhankmo den 4 juni började med fisksoppa klockan tolv. Den som ville fick ge en frivillig avgift för maten och intäkterna gick oavkortat till föreningen Korsholms krigsveteraner.

Efter maten kunde man prata med andra eller ta del av andra aktiviteter som snabblotteri, utställning i museet på vinden, ett bildspel med mera. Som en brygga till programdelen fungerade Greta Sundström med sitt dragspel. Hon började spela, pratade med publiken och gästerna sökte sig sittplatser. Programmet räckte ungefär en timme. Anita Sundman höll festtalet och pratade kring krigs-

Anita Sundman.

tid, soldaternas situation och om självständigheten. Kvevlax pensionärsklubbs sånggrupp uppträdde, Lisen Nyström läste en dikt, Henrik Westerback kåserade och däremellan spelade Greta Sundström på dragspel. Publiken deltog med att sjunga allsång och under ordet fritt tackade Alf Burman, ordförande för Korsholms krigsveteraner ödmjukt och varmt för bidraget till föreningen.

Eivor Östman, ordförande för byns marthaförening riktade också ett stort tack till medfinansiärerna byasamfälligheten, fiskargillet, Kvevlax Sparbank och Korsholms kommun. Till kaffet, som serverades efter programmet, serverades Mannerheimbakelse, som marthorna hade bakat. Verkligen goda! Österhankmo Marthaförening har 15 medlemmar. De är aktiva och uträttar mycket för

byn och för andra. Ett bord i festsalen är fyllt med stickade små verk i blåvitt, handarbeten som ska skänkas till behövande små barn.

Text och foto: Lisbeth Bäck

Prenumerera på ByaNytt!

Tipsa oss om vad Du vill läsa!

Fyll i kupongen och skicka in! Du kan också ringa Emma 010 311 1910 eller gå in på vår hemsida www.byanytt.fi

Fyll i och skicka in kupongen invid eller sänd ett e-mail på adress: tipsa@byanytt.fi. Du kan också tipsa via vår hemsida www.byanytt.fi

Prenumerera och du kan vinna en

Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot

iPad Air

NAMN ELLER ÄMNE: ________________________________ _____________________________________________________

C:0 M:100 Y:0 K:0

ByaNytt

KustNytt

TEL: ________________________________________________

10 nr/år: Finland 52 €, Norden 57 €, utanför Norden 59 €

ByaNytt & KustNytt 10 nr/år: Finland 94 €, Norden 106 €, utanför Norden 110 €

Mottagaren betalar portot

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om:

Skicka in denna kupong eller fyll i på våra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi där kan du även gåvoprenumerera, eller ring Emma 010 311 1910. PANTONE HEXACHROME MAGENTA (ALETRNATIVELY PANTONE 225)

Vastaanottaja maksaa postimaksun

ORT: ________________________________________________

Kustmedia Ab Oy

MOTIVERING: _______________________________________ _____________________________________________________

Kustmedia Ab Oy

NAMN: ________________________________________________

Avtalskod 5007656

_____________________________________________________

Avtalskod 5007656

ADRESS: _______________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

_____________________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

________________________________________________________ TEL: ___________________________________________________

TIPSARENS NAMN: __________________________________

E-POST: _________________________________ ______________

TEL: ________________________________________________

Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1–30.11.2017 deltar i utlottningen av surfplattan. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver således inte sända in kupongen.

ADRESS: ____________________________________________ JAG VILL VARA ANONYM TIPSARE (KRYSSA I).