KustNytt 7/2015 Hus & Hem

7/2015

Pris: 5,50 € inkl. moms

Malax-Korsnäs Månadstidning Trettionde årgången ISSN 0784-283X

tema

Kustmedia: ByaNytt, KustNytt, kundtidningar och reklam.

hus och hem

Om och med Janne Sjöström

Jessica har nytt hem vid havet

Britt-Mari är Årets Bergöbo

Hela stora Pimmas släkten

läs

I kraft 31.7.15

Magasinvägen 2 B, Malax, 010 322 4062 Fast linje 8,35 cent/samtal + 6,00 cent/min, mobil 8,35 cent/samtal + 17,17 cent/min

www.brillo.fi

även om

Raggardagen för äldre i Korsnäs * Lys upp ditt hus och din trädgård * Kolumnen ”Sommarfinal i stor stil” av Carita Nyström * Harrströms nya stolthet: Skepp och Skoj * Mötet med trafiklärare Christel Lassfolk om hänsyn och eftertanke i trafiken * Traditionella Lantdagen i Korsnäs och om Gun-Marie som vill hjälpa inom sitt företag Alternativhälsan

Målmedvetna Sofie blir veterinär

6 430030 490108

2 Utgivare Kustmedia Ab Oy, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM

ledare

sett från min horisont

Telefon (06) 344 1800 Fax (06) 344 1820

Vad säger ni om Libbisvägen?

Hemsida www.kustmedia.fi E-post redaktionen@kustnytt.fi

LISBETH BÄCK lisbeth@kustmedia.fi

Bästa läsare, välkommen till en ny höst, hösten 2015. Vädermässigt var sommaren lite ruskig från början men så fint det blev till sist.

Sommartid är utmärkelsernas tid. I den här tidningen läser vi att Janne Sjöström blev Årets

Stojetar i Malax i sommar, BrittMari Söderholm utsågs till Årets Bergöbo och Daniela Lindström blev Årets kulturbärare i Korsnäs.

Vid premiären av Ur Bykiston vid Arstu överräckte Finlands svenska hembygdsförbund sin högsta utmärkelse – hembygdsmedaljen i silver – till Martin Nordman i Petalax.

Kanhända har andra premieringar skett inom KustNytt-området som jag inte känner till.

De har var och en på sitt sätt gjort bra ifrån sig, arbetat för hembygden och inte sparat på sig själva och sin tid för de goda ändamålen. Att uppmärksammas betyder att andra också uppskattar det man gör och den känslan sitter bra.

På många år har jag inte fått något pris alls, men jag fick faktiskt Svenska kulturfondens ungdomspris när jag var ung och jag minns ännu hur stort det kändes.

Jag träffade Janne Sjöström och samtalet med och om honom finns att läsas längre fram i tidningen.

Jag sa åt honom att jag också vill bli Stojetar och att jag också vill ha en väg uppkallad efter mig i Malax – som Fredrik Smulter har.

Enligt Janne finns det två sätt att få en egen väg. Han sa: för det första måste du flytta till Malax tillbaks och för det andra måste du utmärka dig på något sätt. Antingen gör du något stort som gör att du förtjänar det eller så kör du i diket på samma ställe tre gånger. Då kanske det stället börjar kallas ”Libbis kurvo”.

Ok. Jag förstår. Och tänker på att det också finns en sten på Åminnefjärden som kallas ”Nyback”. Stenen är numera utmärkt och upplyst så den syns långa vägar men innan det lär det vara så att en vid namn Nyback i tiderna körde på stenen med båt och därför fick stenen det namnet.

Medge ändå att Libbisvägen låter lite snärtigt...

Flera av våra planerade artiklar till temat Hus och Hem utgick eller flyttades fram av olika anledningar så det känns mindre temarelaterat än vanligt. Däremot annonserar många branschrelaterade företag. Anlita lokala entreprenörer och serviceinrättningar.

Jessica Rönnlunds nya hus vid havet finns presenterat på mittuppslaget. Oj så fint det blev Jessica!

Det är nästan precis det där jag önskar mig. Likväl är jag rätt nöjd med det som är.

Ha en fin början på hösten alla. Ta vara på dagarna och ta vara på varandra.

Vd Tomas Bäck, tfn 344 1814 Chefredaktör och ansvarig utgivare Lisbeth Bäck, tfn 344 1813 Redaktionella medarbetare Julia Bäck, Carina NordmanByskata, Carita Nyström, Anna Sand, Joakim Snickars Annonsförsäljning Sabine Mickelsson, tfn 344 1812 annons@kustmedia.fi Annonsombrytning Maria Lillås, tfn 344 1830 maria@kustmedia.fi Sidombrytning Heidi Hjerpe, tfn 344 1830 heidi@kustmedia.fi Prenumerationer / adressändringar www.kustnytt.fi Tomas Bäck, tfn 344 1814 prenumeration@kustnytt.fi Tryckeri I-print, Seinäjoki 2015

Smedsby den 3 september 2015 Upplaga 2 600 exemplar KustNytt utkommer med 10 nr/år Prenumerationspriser Finland 49 € EU 52 € Övriga världen 55 €

GENOM LIBBIS LINS

Annonspriser 2015 KustNytt: 1,49 € per sp.mm.

ByaNytt: 1,49 € per sp.mm. ”Kombiannons” (samma annons i KustNytt o. ByaNytt): 20 % rabatt Blickhörnan (50x50 mm): 125 € Faktureringstillägg: 3 € Moms 24 % tillkommer på samtliga priser.

Upprepningsrabatt enligt överenskommelse.

Tidningens format Tryckyta: sidans bredd 254 mm, sidans höjd 360 mm, spaltantal 5.

På Finlandsbåten träffade jag den fulltaliga syjuntan ”Evigt Unga” från Malax. De skulle se Diggiloo i Umeå.

– Eller som vi säger numera, evigt tunga...

Från vänster Solveig, Maggi, Anita, Sonja, Siri och Helena. Roligt att se er!

En av Österbottens Kött:s årliga grillfester ordnades i Molpe i början av juli. Maskotarna Rosa och Nasse i förgrunden och några Malaxbor i bakgrunden: Mikael Dahlgren, Johan Snickars och Clas Smulter.

Hallon från eget skogsskifte. Underbart.

Hemma drygades de ut med röda vinbär och kokades till sylt.

Den här tavlan såg jag på nya COMBO vid flygfältsvägen.

Jag köpte den inte men visst är den lite snärtig...

Spaltbredd 1 sp. = 47 mm, 2 sp. = 99 mm 3 sp. = 150 mm, 4 sp. = 202 mm 5 sp. = 254 mm Annonsmaterial EPS-, PDF-, eller TIFF-format i 300 dpi. Program: FreeHand, InDesign och PhotoShop. Bifogade bilder och logon i CMYK-färger i JPG- eller TIFF-format (300 dpi-upplösning).

Fonter bifogas eller omvandlas till vektorgrafik (kurvor).

För insänt ej beställt material ansvaras ej. För felaktighet i annons uppgår tidningens ansvar högst till annonsens pris. Eventuella anmärkningar bör göras senast 8 dagar från fakturans ankomst.Vid eventuell beskattning av tävlingsvinster står vinnaren själv för denna kostnad. Övriga produkter från Kustmedia ByaNytt, kundtidningar, reklam och trycksaker.

Medlem i Tidskrifternas förbund

Swimrun ordnades i Åminne också i år och här delar AnnLouise Sjöstrand och Ralf Runonen ut pris. Själv fick jag både medalj och pokal. Tack Roy för samarbetet!

Glada frivilligarbetare i Åminne. Janette och Ebba Antell. Den här kvällen gästades folkparken av SilverBeatles.

...det här fatet köpte jag däremot och guldfärgen blev kopparfärg.

Nästa nummer av KustNytt utkommer den 14 oktober 2015. Tema: Resor och fritid

3

Bergö skola

Vi i ettan på Bergö år 1988 Under det här läsåret kommer vi att publicera en tidigare publicerad ”Vi i ettan” i varje nummer. Från den skola som vi besökt i år.

Det här är från KustNytt 3/1988 och förstaklassisterna då i Bergö skola.

Beklagar bildkvaliteten men namnen framkommer i alla fall.

I väntan på den nya skolan, som förhoppningsvis ska stå inflyttningsklar till vårterminen, finns Bergö skola inhyst i ett radhus intill nybygget. Skolan har i år 25 elever, varav fyra på årskurs ett. De är alla pojkar och från vänster sitter Elias West, Alex West, Victor Sjöberg samt Viggo Westman-Enroth.

Anna-Lena West är deras klasslärare.

Pojkarna var överens om att skolstarten gått bra. Redan på terminens femte dag hade de börjat med bokstaven A, haft några läxor och fått böcker att plasta in. Dessutom hade de hunnit med ett besök vid skolbygget.

Text och foto: Anna Sand

Fyrklövernvinnare

Verktygslåda till Per-Ole

Fyrklövern Personvåg

Text och foto: Lisbeth Bäck

Fråga 2: 5, 10, 11 och 12 Fråga 3: 5, 8, 11 och 17 Fråga 4: 8, 11, 13 och 19 Sammanställning av tävlingssvar: Julia Bäck

här fyra detaljbilderna har vi plockat 2 De ur olika annonser i tidningen. Kan du lista ut på vilka sidor de finns?

Nu inled ett nytt parhusprojekt i naturskö Emaus, Ma

rnativ

alningsalte

✂

Det blomstrar så fint i trädgården hos Carita och Per-Ole Ek i Petalax. Det är hennes stora intresse och Per-Ole hjälper till.

– Mest på befallning, skrattar han.

Vi sitter i deras inglasade uterum och pratar.

– Det här är vårt bästa rum, tycker de.

Per-Ole drev pälsfarm i 47 år. Började efter medborgarskolan och avvecklade farmen år 2010. Från och till har han genom åren hoppat in i sin

Fråga 1:

Den optiska brandvarnaren reagerar snabbt med stark signal. Drivs med 9V batteri. Innehåller fästplatta, skruvar och monteringsanvisning. Brandfiltens storlek är 120 x 180 cm.

1 pappa Alvars företag, Petalax Snickeri.

Till familjen hör vuxna barnen Linda med familj, Lena och barnbarnen Marius och Noel.

Sina pensionärsdagar tillbringar Per-Ole ofta i skogen.

Han är självverksam i egen skog och använder flis som värmekälla i egnahemshuset.

Villalivet tilltalar och vid skäristugan i Molpe vistas de mycket.

– Den ser stor ut, verktygslådan som jag vann. Den behöver jag. Carita tycker inte jag har så värst bra ordning på mina verktyg, ler han.

En trevlig stund var det hos Ek:s. Jag önskar er en riktigt fin höst!

De rätta svaren fanns på sidorna:

Brandfilt och brandvarnare

En våg med stor display, 30 mm. Kapacitet 150 kg. Glasyta som är lätt att torka av.

Vågen är endast 22 mm hög.

Per-Ole Ek i Petalax vann huvudvinsten i Fyrklövern, omgång 275.

Tröstepriser fick Louise Smedback i Malax, Birgitta Wiik i Petalax, Kerstin Rosendahl i Korsnäs och Margareta West på Bergö. Vi gratulerar alla vinnare!

I den här tävlingen kan alla delta!

Svaren finns nämligen i detta nummer av KustNytt.

I den här detaljbilden har det smugit sig in fyra fel. Jämför med originalbilden som du hittar i tidningen och ringa in de fyra felen?

3

På vilka sidor kan man läsa följande fyra uttalanden: – Modellen vi...

detta nummer har vi gömt fyra minia4 Ityrbilder (samma storlek som den nedan) av Kustmedias logo. På vilka sidor finns de? (Räkna ej med denna.)

– Befolkningsmängden ligger...

– För några årtionden...

– Det som i folkmun...

Svaren vill vi ha på redaktionen senast den 30 september 2015. Adressen är KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet "Fyrklövern". Du kan sända in alla bidrag till tidningen i samma kuvert. Om du inte vill klippa i tidningen går det bra att kopiera kupongen.

Om jag vinner vill jag ha:

Namn....................................................................................Tel........................................................

Personvåg

Adress................................................................................................................................................

Brandfilt Omgång 276, K715

4

Britt-Mari är Årets Bergöbo På dagis i Bergö har Britt-Mari Söderholm just anlänt till jobbet när vi dyker upp. Hon har, som hon uttrycker det, ”förmånen” att få jobba på Bergö, och är därmed inte dagligen beroende av färjan.

Britt-Mari är Årets Bergöbo.

Britt-Mari Söderholms hjärta brinner för hembyn och det är också orsaken till hennes breda engagemang i både föreningar och kommunalpolitik – vilket också gjorde att hon valdes till Årets Bergöbo 2105.

Motiveringarna till valet var hennes många kommunala uppdrag och engagemang för att få ett äldreboende till byn, hennes arbete för Bergöbornas och Bergös bästa samt att hon alltid ställer upp för allt och alla.

Byborna nominerar – kommitté väljer – Visst blev jag glad av utmärkelsen – det är roligt att få uppskattning för det man gör, även om jag gör det för att det är roligt och för att byn ligger mig varmt om hjärtat, poängterar Britt-Mari. Årets Bergöbo utses av en kommitté som består av representanter från fem olika föreningar i byn.

En representant från Bergö öråd finns alltid med, de övriga föreningarna varierar och valet sker på basen av de nomineringar som byborna själva fått göra före valet.

Utmärkelsen, som rent konkret består av ett diplom och en träfågel som Lars-Göran Söderholm gjort, delades ut på den allsångskväll som örådet arrangerade den 19 juli vid badstranden på Bergö.

– Eftersom jag själv råkar vara ordförande för örådet, var jag medveten om saken på förhand. Men före valet skulle ske visste jag inte att jag hade blivit nominerad, tillägger Britt-Mari.

Många uppdrag Hennes engagemang har vuxit med åren.

– Föreningslivet har jag alltid deltagit i, men erbjudandet att komma med i kommunalpolitiken tackade jag ja till först när barnen blev äldre, berättar Britt-Mari, som har två utflugna barn.

Bland sina föreningsuppdrag räknar hon förutom ordförandeskapet i örådet också upp ordförandeposten i Bergö Röda Kors-avdelning, styrelsen i pensionärshemsföreningen, skärgårdsmarknadskommittén, äldreboendets planeringsgrupp samt kyrkorådet.

– Jag sitter andra perioden i Malax kommunfullmäktige och är även medlem i vård– och omsorgs-

Britt-Mari Söderholm valdes till Årets Bergöbo 2015. Hon jobbar på Bergö daghem och är engagerad i både föreningslivet och i politiken. Just nu jobbar hon intensivt med att få till stånd ett äldreboende på Bergö. nämnden, äldrerådet och i skolans byggkommitté. Dessutom är jag en av medlemmarna i K5-styrelsen, tillägger hon.

Ett äldreboende behövs Britt-Mari har, som man förstår, ett stort samhällsintresse och vill vara med och utveckla både kommunen och byn. Just arbetet med att få till stånd ett äldreboende på Bergö, som man nu ser ut att lyckas med, har varit speciellt viktigt för henne.

– Det är viktigt för både de äldre och för deras anhöriga att de kan stanna kvar här på ön. Då har man möjlighet att besöka dem en stund varje dag om man så vill. Ska man in till Malax får man däremot räkna med att det tar tre timmar varje gång, och då blir det ofta långt mellan besöken, förklarar Britt-Mari.

– När man själv haft anhöriga som varit tvungna att flytta till

Malax, ser man betydelsen av det hela än mer, tillägger hon.

Stabil utveckling Planen är nu att ett äldreboende för tio personer ska byggas i anslutning till den nya skolan, som ska stå klar till årsskiftet.

– Bergö öråd kommer att stå för byggnaden och kommunen för personalen, enligt det beslut som redan tagits. Ett aktiebolag har bildats för ändamålet, ritningarna är godkända och vi jobbar som bäst för att få bland annat de ekonomiska kalkylerna godkända av statliga ARA för att få ut det bidrag som redan beviljats villkorligt.

Förhoppningsvis kan vi få till en byggstart under våren, hoppas Britt-Mari.

Den nya skolan är något som man också gläder sig åt i byn och elevprognoserna ser positiva ut.

– Befolkningsmängden ligger idag på cirka 470 personer här

och läget är stabilt. Vi har många barn i byn, men även många äldre.

Den grupp som kanske saknas är de unga vuxna, konstaterar BrittMari.

Föreningslivet har ändå vuxit under de senaste decennierna och talkoandan är god i byn.

– Vi har ett eget gym, simstranden har fått en grillkåta, bastu och minigolfbana och dagis har numera två avdelningar. Vi har butik, postombud och bank. Den service som kanske försämrats är hälsovården, konstaterar Britt-Mari.

Naturmänniska Hon beskriver sig själv som en naturmänniska som allra helst är nära havet. Hon trivs med småskaligheten i byn och det faktum att alla känner alla. Paradiset är sommarstugan, som ligger ute vid Nörrstenarna.

– Där är vi så ofta som möjligt – nästan varje helg fram till oktober, berättar Britt-Mari.

Skärilivet och alla engagemang tar det mesta av hennes fritid, och familjens hund kräver sina kilometrar varje dag. Britt-Mari försöker även hinna träna på skärgårdsgymmet regelbundet.

– Sedan försöker jag umgås med min familj så ofta som möjligt.

Dottern bor i Vasa och sonen här på Bergö, och jag är väldigt glad över att de är så nära, ler hon.

Matservering på önskelistan Kärleken till Bergö är dock inget hinder för att då och då ta sig ut i världen och se andra platser också.

– Vi försöker göra en resa om året. Nu senast var vi till Tallinn, och det räcker riktigt bra. Rom var en upplevelse, likaså Tunisien, fortsätter Britt-Mari.

Ibland är det värmen som lockar, men lika ofta storstäder och kulturella platser. Skulle Britt-Mari få önska sig något nytt till Bergö, vore det ett matställe med övernattningsmöjligheter.

– Där finns utrymme för en privat företagare, tror hon.

Text: Anna Sand Foto: Anna Sand samt privat bild

Utmärkelsen delades ut på örådets allsångskväll i juli, som hölls vid simstranden på Bergö.

Britt-Mari är en naturmänniska som trivs allra bäst vid havet och tillbringar så mycket tid som möjligt på sommarstugan.

5 Sakkunnig inhemsk service!

!

Gratis 2015frå n

Transport av jordprov tten bo lantbruksaffärer i Öster c! de ptse

06-347 4250 ZZZ KRUWLODE À 6H NRPSHWHQVRPUnGH ZZZ ¿QDV ¿

Raggardag för äldre

Janne Nordlund är ordförande för föreningen American Cars Route 673 i Korsnäs och en av initiativtagarna till programdagen vid Lärknäs och Annahemmet.

Föreningen har 43 medlemmar och de flesta har egen/egna veteranfordon.

– Det föddes en idé om att vi skulle förgylla dagen för dem som bor här. Många av dem har själva

suttit i en sådan här bil i sin ungdom. För någon annan kanske det var första gången.

Mellan tio och femton bilar stod på rad på parkeringen. De äldre tittade, ojade sig förtjust över hur fina bilarna var och flertalet valde ut vilken bil de ville ta en tur med.

En bil var på väg ända till färjfästet vid Bredskär för att passagerarna skulle få se havet, några bilar tog ett varv runt centrum i Korsnäs och en bil skulle till Bjurbäck en vända.

Till exempel.

Efter rundkörningen väntade kaffe, rödlimonad, färska grisar och grill-

korv i trädgården vid Lärknäs.

Demensföreningen Trivas hade sponsorerat rödlimonad och grisar och boende vid Buketten i Korsnäs var också inbjudna.

Mats Österberg äger en Cadilac från 1966.

– Vart vill tjejerna åka idag? frågar han damerna i baksätet, och de skrattar så gott.

Det blev en tur runt byn.

Glädje!

Text och foto: Lisbeth Bäck

MALAX KOMMUN Välkommen till Malax!

Stora tomter, bra läge och infrastruktur. Förmånliga priser.

Ta kontakt med Berndt Simons på tekniska avdelningen för personlig visning.

Reservera DIN tomt hos oss!

www.malax.fi

Vilken häftig eftermiddag boende vid Lärknäs, Annahemmet och Buketten i Korsnäs fick i somras! Det var rena feststämningen då blanka amerikanska veteranfordon rullade in på parkeringen och hemmens boende fick välja vilken bil de ville ta en åktur med. Efteråt var det servering och samvaro i trädgården.

Elinstallation & planering kent-elservice@netikka.fi

Malax kommun, Tekniska avdelningen, Malmgatan 5, 66100 MALAX Tel. (06) 347 7111 malax@malax.fi

VI BYGGER DET MESTA Kontakta oss för t.ex.

• Grundarbeten • Dörr-, fönster- och takbyten • Renoverings- och fasadarbeten • Våtrumsarbeten • Uppförande av elementhus, egnahemshus, stockvillor och industrihallar • Ritningsarbeten

Byggnadsbyrå B Ravald Ab Ulf: 0500-861355 bygg@ravald.fi

LUFTVÄRMEPUMPAR

- försäljning och installation KYL- OCH HUSHÅLLSMASKINSERVICE - garantiservice

m.fl. m.fl.

Ring Dan Kanto 045 122 0310 M ttl ti 1,1 66100 Malax, M l info@electrocool.fi i f @ l t l fi Mattlarsstigen

M. Nylund Jordbyggnad -

utför sprängningsarbeten husgrunder dikningsarbeten dräneringsarbeten samt cementpikning med minigrävare - transport av matjord m.m.

Tel. 0500-166 494 Petalax med omnejd

6

Ingen är lustig utan publikens respons KustNytt möter Malax Stojetar, Årets Malaxbo 2015 - Janne Sjöström.

Det här handlar om hans kulturella gärningar, hans skriverier och om att leva med en 85 procentig synskada mitt i livet.

Det har hänt rätt mycket sedan Janne Sjöström var sexton år och gick ut högstadiet i Petalax. Han har bland annat varit kock, handelslagsföreståndare och företagare. På fritiden har han konsumerat kultur och utövat kultur. Han har varit folkparkschef vid Åminne Folkpark, ordförande i Kulturnämnden, är en omtyckt kåsör och skrivit många texter för revy- och andra programproduktioner.

I år utsåg Lions Club Malax honom till Stojetar med motiveringen: ”Har med glimten i ögat gett oss finurligt roliga texter och upplevelser med en genuin framtoning som roat publiken och gett inspiration till ungdomsverksamheten i bygden samt aktivt deltagit i föreningslivet på orten”.

ringspunkter med den målgrupp jag ska möta.

Att skriva en text tar allt från ett par timmar till flera veckor.

– Kör jag fast kan jag alltid vända mig till de vänner jag har som anser sig vara lustiga och kan bidra, skrattar han.

Föreningsaktiv och idéspruta – Allt det här är roligt. Att skriva och att underhålla. Men utan publik och respons från dem går det inte att vara särskilt lustig. Det betyder att Stojetartiteln även kan tillägnas alla

dem som lyssnat på mina kåserier och tagit till sig mina idéer.

Som aktiv inom Malax ungdomsförening, Åminne Folkpark, Lions Club Malax och kommunens dåvarande kulturnämnd har han kunnat plantera in idéer. Som till exempel idén till Aanacko och Malax Stojetar-premieringen.

– Det är jag stolt över. Idén till Aanacko gav jag först till Vasabladet men de var inte intresserade.

Eftersom jag då var aktiv inom Lions frågade jag dem. De började samarbeta med museiföreningen och jag tycker om när föreningar kan samarbeta och förenas. Tyvärr är det inte så mera med Aanacko,

men den lever och utkommer enbart i museiföreningens regi varje år.

Aanacko är en lokalbetonad årskalender med gamla bilder som samtidigt är en värdefull dokumentation. Liknande kalendrar utges numera också på andra håll i Österbotten.

Konceptet med Malax Stojetari lanserade han inom kulturnämnden. Men eftersom Stojetari var förankrad enbart i primärMalax fungerade det inte att kommunen skulle handha premieringen. Bollen gick därför den här gången också till Lions.

I tjugo år har Malax Stojetari premierats, till en början med all-

Som förr men ändå inte

Med havet som granne Det doftar nybakt ”sössobryö” vid ankomsten och jag äter minst fyra skivor med mycket smör på till kaffet. Janne är nyligen hemkommen från en några dagars vistelse i Sverige och berättar om Stefan Sauk-föreställningen, om syster Stina i Järna och om miljöerna i Södermalm i Stockholm.

Nu är han tillbaka vid Skarpudden på Sidlandet i Malax, riktigt vid havet. ”Sössobrössbaket” lyckades bra idag, en katt trillar runt fötterna och på strandlinjen ett stenkast från huset speglar sig solen i vattnet.

Blev rolig ganska tidigt Humortalangen och förmågan att skriva underfundiga texter är troligen nedärvd från pappa KarlJohan Sjöström och den fick näring när Janne for med honom till Bygdegården och såg på när Vikingrevyerna arbetades fram i slutet av 1960-talet.

Janne blev nämligen rolig ganska tidigt. Han medverkade i lågstadiets julfestprogram, han var med i Malaxrevyerna på 1980-talet och 2000-talet, har skrivit manus för programproduktioner och för egna kåserier.

– Jag skriver på beställning, inte för skrivbordslådan. Söker berö-

män omröstning och senare med val inom Malax Lions Club.

– Man bär titeln ”Årets Stojetar” för ett år, förklarar Janne. Och den tilldelas personer som gjort något för bygden och satt Malax på kartan.

Den allra första Stojetarstatyetten, diplomet, blommorna och äran tilldelades Leif Sjöström, Jannes bror. Dockstatyetten som föreställer Stojetari bär också Leif Sjöströms signatur.

– Pappa premierades år 2006 och nu fick jag den. Så visst sätter det lite press på syster Stina, skrattar han.

Janne är tacksam för den fina gesten och för den uppskattning som visats honom i och med premieringen.

– Fast när jag blev uppringd och gratulerad sa jag att det borde ha varit förr. Nu lever jag ett lite annat liv i mindre rampljus.

Janne Sjöström började tidigt odla sin humoristiska ådra genom att skriva material och vara rolig inför publik. Mest minns vi revyerna och hans eget kåserande. I år bär han titeln Malax Stojetari.

Det blev annorlunda för Janne. Det är som förr men ändå inte. Han har en allvarlig synskada och är blind till 85 procent.

Orsaken är en genetisk sjukdom som han burit på hela livet, men som började ge sig till känna ordentligt för kanske sex, sju år sedan. Diagnosen PXE betyder att man bär på ett protein som kroppen inte kan bryta ner. Ett av symptomen är att sjukdomen kan skada gula fläcken i ögonen, ett annat är sömnproblem som orsakas av att kroppen konstant, dygnet runt, jobbar med att försöka bryta ner proteinet.

– Synen försämrades snabbt och jag märkte att jag förlorade mörkerseende. På sjön såg Anna-Lena och barnen remmare och sjömärken, men det gjorde inte jag. I skymningsljus började allt flyta ihop.

Efter upprepade undersökningar, många läkarbesök och ännu sämre syn konstaterades sjukdomen PXE, som det finns ett femtontal kända fall av i Finland.

– Bästa hjälpen fick jag av ögonläkare Kenneth Santala vid Vasa Centralsjukhus. Han engagerade sig i mitt fall, tog sig tid och kunde ringa mig privat över veckoslut och fråga hur jag mådde. Han började misstänka PXE och sände mig till Nordens bästa ögonläkare – där diagnosen kunde fastställas och faktumet var fullbordat.

– Då sattes bromsmediciner i form av och ögoninjektioner in.

Han förklarar.

– Mina ögon kan inte reglera ljus.

Därför är det svårt att se i skymningsljus eller starkt solljus. En solig dag kan vara jobbig med starkt ljus och många skuggor. Skuggor där allt är svart och solljus där allt är för ljust.

7 Om Janne...

– 50 + i ålder – Hemma från Svennas goala i Malax.

– Pappa är framlidne Karl-Johan. Mamma Gunnel bor i föräldrahemmet. Brodern Leif dog alldeles för tidigt och systern Stina bor i Järna, Sverige med sin familj.

– Gift med Anna-Lena och har två vuxna barn: Anna och Elin.

– Lärde sig läsa och skriva i Köpings skola.

– Efter högstadiet direkt till Yrkesskolan och kocklinjen. Blev färdig kock 1978.

– Fick kockarbete på Åland, bland annat på Viking Sally, sedermera Estonia.

– Ville hem till Österbotten igen och blev chef över köttdisken på Malax Handelslag, S-Market Köpings.

– Utbildade sig till merkonom vid Handelsläroverket i Vasa och utexaminerades 1988.

– Sökte en ledig tjänst på KustNytt och fick den. Redaktionen fanns då i Malax och hade tre anställda: Stig Björkas, Berit Dahlin-Wilson och Janne.

– Något år senare blev han föreståndare på det handelslag där han tidigare jobbat. Ett arbete han hade cirka tio år.

– Fru Anna-Lena hade grundat företaget Almanda och Janne började arbeta där.

– Tillsammans drev de Almanda femton år fram till ifjol när de sålde företaget.

– I dag blev limporna bra, säger Janne.

Ett sätt för en synskadad att lyckas med brödbaket är att slaviskt följa recept, jästider och gräddtider.

Knappnålshuvud stora fält Jag sitter mittemot honom vid köksbordet.

– När jag tittar på ditt ansikte ser jag en grå massa, säger han. Och så urskiljer jag kontrasterna svart och vitt på dina kläder. När jag tittar in i vardagsrummet ser jag inte tv:n, inte soffan, inte blommorna även om jag vet att de finns där. Jag kan inte köra bil, inte läsa en tidning eller en bok utan hjälpmedel som förstoringsglas eller läs-TV. Jag krockar med en skåpdörr om den står öppen.

– Däremot kan jag ännu se med skärpa på väldigt nära håll. Jag har ett par, tre knappnålshuvud stora fält i ögat som har full synskärpa.

Resten är skadat.

Han berömmer de tekniska hjälpmedel som finns, till exempel talsyntes till dator och telefon.

– Jag fungerar bra i bekanta miljöer. Stapplar inte på stegen.

Fokuserar på var jag sätter ner fötterna och vet i regel var jag lägger saker eftersom jag är inte så bra på att leta efter dem. Jag klipper gräs,

lagar mat, bakar, städar och ”nåssar”. Försöker så gott jag kan.

Han lyssnar på ljudböcker, tar kikaren med på teater och deras relativt nya hus är anpassat enligt synskadeförbundets rekommendationer för synskadade.

– Att man utvecklar andra sinnen tror jag är en myt. Jag har inte börjat höra bättre för att jag ser sämre.

Men man skärper andra sinnen, det gör man. Jag kan ha registrerat ljud som ingen annan i familjen hört.

– Han vill också betona att det han förklarat handlar om hans sjukdomsbild. PXE tar sig uttryck i många olika former.

Försöker leva i acceptans Familjeföretaget Almanda, specialiserat på broderingstjänster, såldes för drygt ett år sedan och Anna-Lena jobbar idag med annat. Janne är hemma.

En stor omställning efter över trettio år i arbetslivet. Till en del en frustration över att inte längre kunna göra vanliga saker som han gjort hela livet.

– Jag försöker leva i acceptans.

Inte vara bitter. Och det går bättre.

– Idag sjukpensionär på grund av synskada men rik av arbetserfarenhet och kunskap – och kan riktigt bra tänka sig ett deltidsjobb som passar hans situation.

också upp till mig att skapa program. Vi har också valt att bo på ett ställe där man är mera ensam än på andra ställen.

– Här är det inte många som kör via om jag uttrycker mig så, skrattar han.

Roligt att skapa i grupp

Det finns fina tekniska hjälpmedel som gör att Janne till exempel kan jobba vid datorn.

I början var det värre. Jag trodde att det inte kunde hända mig. Ibland tänkte jag ”att det säkert är bättre i morgon bitti när jag vaknar”. Det var det inte.

– I dag lever jag med sjukdomen och kan inte nog vara tacksam över familj och vänner som hjälper, stöder och har förståelse för min situation.

– Ibland saknar jag socialt umgänge vanliga dagar men det är

Kör jag fast kan jag alltid vända mig till de vänner jag har som anser sig vara lustiga och kan bidra.

Exempel på hans favoritsysselsättning just nu. Ordkonst.

Han skriver också. Fast mindre än förr. Snart ska han i alla fall prata vid Baltikumvännernas årliga tillställning i Solhem, Övermalax. Det är den 27 september.

– Mitt sätt att skapa texter, att först skriva allt, sedan börja redigera och till sist göra talspråk av det– den processen tar längre tid numera. Att flytta textstycken fram och tillbaka är krävande eftersom jag inte har samma helhetssyn på skärmen utan endast kan fokusera på en liten del av texten.

– Jag jobbar med bilder och ordkonst men aldrig långa stunder.

Det tröttar ut och är ansträngande för ögonen.

– Det jag uppskattar numera är att arbeta i grupp. Det är grymt roligt. Att spåna idéer och skratta sig fram till projekt som någon annan skriver ut...

Grattis till utmärkelsen!

Under samtalet med Janne pratade vi också om gruppen han medverkade i så där i tjugo års ålder och som gjorde framträdanden. Det var Janne, ”Boggen” Laxell och Jacke Jakobsson. Om underhållningssällskapet TUT, om tiden som folkparkschef och om när han jobbade på KustNytt och företaget skaffade en mac-holk för ombrytning av tidningen. En liten apparat som det tog väldigt länge att utföra arbete på. Han berättade också om hans idéer kring hur Stojetarkonceptet kunde exploateras på andra saker och mycket mer som inte utrymmet här tillåter.

Men du Janne– Grattis till utmärkelsen!

Text och foto: Lisbeth Bäck

Malaxborna kallas ”stojetare” (storätare) och här följer historien om hur det kom sig: En husbonde från Antbägg i Övermalax skulle vara en vecka i Ribäcken för att barka tjärved.

Han åt ett rejält morgonmål, sedan gick han iväg med sin masäck och surmjölkskagg, mat som skulle räcka hela veckan.

Halvvägs satte han sig för att vila och kom på att han skulle smaka en bit av sötsurbrödet, som var 15 tum brett och 6 tum tjockt. Plötsligt var allt uppätet. ”Nu måste jag ta det försiktigt”, mumlade han för sig själv. Han var hela veckan i Ribäcken utan mat.

När han kom hem berättade han historien för hustrun, hon kunde ju inte hålla tyst, så folket började kalla oss för stojetare.

En malaxbo är ärlig, arbetsam, en smula barsk men artig. De bryr sig om varandra och vet att det är maten som arbetar.

(På malaxdialekt– malaxspråtche) E va i håssbånd froån Antbägg i Överbyiji såm sku va i viek i Riibättji å bark törve.

A oåt i räidit måronmoål, å knalla i vieg me mattsätji å suurmjölkskaddji, såm sku reck häila veko.

Halvvägs sesst a å viil, å tå håxa a he a sku smaak i smuöl oå sössobryö, såm va 15 tuum på viddä å 6 tuum tjockt. Innan a veta åole oå så va allt oppjiti. ”E bjier ti fälas sakta nö” grynt a fö se schölv. A va häila veko i Reibättji uta maat, men tå a kååm häim birätta a historjo fö tjärinje, å ho kona int haald monni, så fåltje börja kall oss fö stojetare.

I Malaxbåu ji ääli, arrbetsam, na lete besck men höövli.

Di måånar åm varaar å di väit he ji maati såm arrbetar.

Källa: www.malax.fi

ELĮrma Antell Leif • installaƟon • elmaterialförsäljning • planering

050-5235391

leif.antell@pp.malax.Į

8

Vaasa / Vasa Kivihaantie / Stenhagavägen 2 65300 Vaasa / Vasa Vaihde / Växel 093 541 4600 Avoinna / Öppet: ma–pe klo / mån–fre kl 7–19 la klo / lö kl 9–15

Kokkola / Karleby Topparinmäentie / Topparbacksvägen 2 67600 Kokkola / Karleby Vaihde / Växel 093 541 7200 Avoinna / Öppet: ma–pe klo / mån–fre kl 7–18

9 tema

hus och hem

Hans personliga val då det gäller fasadbelysning, är de facto att inte alls ha några synliga armaturer på fasaden. Han visar en bild som exempel, där fasaden är upplyst med hjälp av markspotlights och entrén framhävs med en ljusslinga upptill, som inte syns.

– En LED-slinga har den nackdelen att den ger ett ganska platt och tråkigt ljus utan skuggor. Därför har vi här kompletterat med en spot, som riktas uppifrån mot själva dörren. Vi får ett intressantare skuggspel och dessutom framhävs dörren kring själva entrén ytterligare, förklarar han.

Markspottar användbara

Ett exempel på en välplanerad utebelysning. Björkarna markeras med markspottar och fasaden likaså. Pollarna sprider ett behagligt sken som inte bländar. Foto: BEMI/Tommy Westergård

Lys upp ditt hus och din trädgård När kvällarna återigen blir mörkare, kan det vara läge att fundera över sin utebelysning. Ljuset har stor betydelse – inte enbart en praktisk sådan – det påverkar även vår sinnesstämning. Rätt ljussättning tycks helt enkelt göra oss gladare.

Men var börjar man då, och vad ska man tänka på? Vi tog oss en pratstund med Michael Bendtsen, ägare av planeringsbyrån Bemi i Vasa. Michael erbjuder belysnings-, el-, och KNX-planering och kan kort och gott benämnas belysningsexpert. Han jobbar både inom den offentliga och den privata sektorn

med nybyggen, renoveringar och trädgårdsbelysning.

Synlig ljuskälla största felet – För några årtionden sedan var utebelysningen inget man tänkte desto

Michael Bendtsen driver planeringsbyrån Bemi i Vasa, som specialiserat sig på belysning. Här visar han en pollaren Lumo L2 från Ketonen i Vasa, som ger bra spridning på ljuset och som döljer den egentliga ljuskällan.

mer på när man byggde hus, men det blir allt mer vanligt att man satsar större summor på den, konstaterar Michael.

– På hus byggda på 1970-, 1980– och även 1990-talet, är det vanligt med traditionella, lyktformade lampor där ljuskällan syns– vilket är katastrofalt på flera sätt. Det gör att lampan bländar, vilket förstör mörkerseendet. De flesta tror däremot att ljuskällan är för svag, och byter till en starkare lampa – som bländar ännu mer, istället för att lysa upp området du ska röra dig på, förklarar Michael vidare.

Rätt form av utebelysning ska med andra ord inte blända utan ge ledljus – men också framhäva entrén

Markspottar är en god investering, både då man ska lysa upp husfasaden samt träd, buskar och stenar.

på ditt hus, lysa upp dess fasad på ett bra sätt och även utvalda objekt i din trädgård.

En tanke bakom allt Även om många nybyggare förstått det här och väljer fler armaturer utomhus idag, är det inte helt lätt att placera dem rätt.

– Trenden idag ligger ganska långt vid timglasarmaturer – sådana som kastar ljus både uppåt och nedåt på fasaden, och som inte bländar. De finns i ett otal olika modeller och ger ofta ett fint ljus. Men det ska ändå finnas en tanke bakom varje armatur – man ska inte bara ”klatscha” på, poängterar Michael.

Timglasarmaturer som lyser upp fasaden både uppåt och nedåt ger ett fint sken och finns i många olika modeller.

Fasadbelysningen ska vara relativt lågmäld och markera längden på huset.

– Jag föredrar markspotlights framom takmonterade spottar som lyser nedåt. Husets hörn markeras med fördel med en markspot på varje sida om varje hörn – effekten av det här är stor, fortsätter Michael.

Trädbelysning har blivit populärt men här ska det också finnas en tanke bakom det hela.

– För att få rätt ljus ska man satsa i kraftiga markspottar gjorda för just trädbelsyning – det lönar sig inte att snåla och köpa byggstrålkastare istället, eftersom det ljuset är helt annorlunda, varnar Michael.

Dessutom gäller att skapa nyanser och dynamik i belysningen, och har man inte experthjälp här måste man prova sig fram.

Råd på vägen Några råd på vägen kan Michael ändå ge åt dem som vill ta tag i sin befintliga utebelysning och förbättra den.

– Markspottar med jordspett är mycket användbara, och det lönar sig att investera i ett antal sådana för att lyfta fram fasaden, träd och buskar eller stenar i trädgården. De finns i olika kvalitets– och prisklasser – hur länge de sedan håller beror förstås på vilken man valt.

Med spottarna kan man skapa skuggspel vid buskar och stenar – inte enbart lysa upp dem.

– Det fungerar på samma sätt som med en ficklampa. Lyser du den rakt i ditt ansikte är effekten mindre intressant än om du placerar ficklampan under hakan, förklarar Michael.

Rätt färg på ljuset Vidare ska man byta ut alla armaturer där ljuskällan syns. Vilka lampor man väljer har även betydelse – ska man ha ett kallt eller varmt ljus?

– Man bör välja olika beroende på vad det är man vill lysa upp, anser Michael. Är det en grå sten ska man välja ett kallare ljus, så att graniten eller det gråa inte ser gult ut.

Vidare bör man välja armaturer som passar med husets stil och färg, och som med så mycket annat så gäller även ”lagom är bäst” då man pratar om utebelysning. Den som söker inspiration kan göra ett besök i parken efter Brändö bro i slutet på november, då Bemi med flera årligen deltar i projektet Vasa by Light.

Text: Anna Sand Foto:Anna Sand samt bilder från Bemi, Konstsmide och Nordlux

10 MOTORBRÄNNOLJOR OCH DIESELOLJOR TILL MYCKET KONKURRENSKRAFTIGA PRISER! rnativ!

lningsalte

Olika beta

Snabba och säkra transporter! Kolla våra torkvillkor!

Bränsletjänst Kent 050-321 3799 Gashäll var ett självklart val för Jessica.

Istället för gräsmatta satsar Jessica på terrasser med olika växter på båda sidorna om spången. Övriga markytor täcks med sten.

Lador av hyvlat trä Timmer 8 m2 och 12 m2 Även hyvlade lister och golv i gammaldags stil

Tel. 050-514 9905

Tuvasvägen 12, 66100 Malax

PERSIENNER

SCREENGARDINER

Praktiska, förmånliga och hållbara.

Screenväv med vädertålig perforerad väv.

Perfekt för t.ex. inglasade uterum!

Väven finns i olika tätheter och färger.

ecialist!

Regionens sp

Det runda fönstret i vardagsrummet är en specialdetalj. Fönstret fanns i familjens ägo från tidigare och ritades in enligt Jessicas önskemål.

Fondtapeten i rött återfinns också i köket, där Jessica valde glasvägg istället för kakel mellan köksskåpen.

Jag vil lättstäd hus. D märkv sätt, m jag vil

Gilla oss på Facebook!

Fredsgatan 32, VASA • Tel. 06-317 3908 • Vard. 8.30-17 • www.rullma.fi

Elinstallationer / Butik Mjölnaregatan 26 B, Vasa / 317 7900

Grått och vitt dominerar i inredningen. Jessica valde ett modernt kök med högblanka luckor.

Kök och vardagsrum ligger i linje med varan vare fronten i glas.

Ett nytt hem vid h

HUSBYGGARE OCH RENOVERARE! Hushållsmaskinerna från oss, vi har allt till hemmet, många märken, förmånliga priser!

Gratis hemleverans!

SOLF Tel. 344 0240 www.ostmansradiotv.fi

Entrén och framsidan av huset, som ligger mot vägen och mot norr, avslöjar inget om utsikten på andra sidan och ljuset som flödar in tack vare den bakre väggen, som är nästan helt i glas. Jessica Rönnlunds nya hus är litet, modernt och med en sjöutsikt som många bara drömmer om.

Jessica, som fram tills för några veckor sedan hette Reinilä i efternamn, har tillbringat första som-

maren i sitt nya hem och ser fram emot en mysig höst och vinter ute i Öjna. Mörkret är inget hon räds och att tomten låg avsides var inget hon funderade på när hon beslöt sig för att bygga eget hus efter skilsmässan.

Modernt och lättskött ett krav – Jag har alltid drömt om att bo vid vattnet, och de senaste åren hade vi tillbringat allt mer tid här på den gamla sommarstugan, som jag ärvt efter mina morföräldrar, berättar Jessica.

Sommarstugan, som låg alldeles intill den lilla båthamnen på Öjna, har varit familjens andra hem i 20 års tid, och de fem senaste åren nästan hela sommarhalvåret.

– När vi gick skilda vägar för snart två år sedan kom tanken först renovera och även bygga ut villan, eftersom jag inte ville bo i någon lä-

genhet. Vi kom dock snabbt fram till att det inte skulle löna sig, eftersom stugan saknade en ordentlig grund och inte var vinterbonad.

Jessica kontaktade Lindberg Constructions i Malax och tillsammans började de skissa på ett helt nytt hus. En modell att utgå ifrån hittade Jessica på Design Talos hemsidor, efter att ha surfat runt ett tag.

– Eftersom mitt förra hem var en gammal bondstuga från 1800-talet, renoverad och inredd i gammaldags, lantlig stil, visste jag att jag ville ha något modernt och helt annorlunda nu. Eftersom alla tre barnen är utflugna behövde det inte heller vara stort – tvärtom ville jag ha ett litet, lättstädat och lättskött hus.

Nyckeln i hand Att fasaden mot sjön skulle ha fönster från golv till tak var en viktig utgångspunkt, liksom att vardagsrum och kök skulle ligga i linje med

11

JORDBYGGNADSARBETEN JORDBYGGNADSARBETEN • • • •

Vatten- och avloppsanslutningar gar Sprängningsarbeten Dumpertransporter Täckdikning

Jens Bjurbäck, Taklax

050-5984 795

jens.bjurback@netikka.fi

TRAFIKANT KENNETH SKINNARS Försäljning och transport av: bergskross, täckdikningsgrus, jord, dekorationsstenar m.m.

le ha ett litet, dat och lättskött Det är inte ärdigt på något men det är som le ha det.

ndra med utsikt mot havet tack

Grävmaskinsarbeten • Husgrunder från början till slut • Säljer och installerar avloppsreningsverk • Avvägningar med laser

Kranarbeten Lavettransporter Specialtransporter Förbils- och trafikdirigerartjänster Även dumpertjänster

Ta kontakt! tel. 0500-264425 / 06-3470490 email: kenneth.skinnars@netikka.fi

Jessica (f.d. Reinilä) Rönnlund valde att riva den gamla sommarstugan på tomten hon ärvt i Öjna, och bygga ett nytt hus. Resultatet är ett ljust, modernt och lättskött hus med fantastisk utsikt.

havet

VÄLKOMMEN IN OCH BEKANTA DIG MED VÅRT NYA SORTIMENT!

tema

hus och hem

5.9- Lördagsöppet 9–14 17, 65100 Vasa Vasa Färg Ab Smedsbyvägen 06 3616300, www.vaasanvari.fi

öppen planlösning med utsikt mot havet.

– Sovrummen är istället placerade mot vägen, vilket gör att de hålls svala sommartid, förklarar Jessica.

I övrigt omfattar huset även ett större badrum – dock ingen bastu, eftersom en separat sådan finns nere vid stranden sedan tidigare. Totalt är huset 90 kvadratmeter stort och kompletteras med en stor terrass utanför glasväggen mot sjön.

– Modellen vi utgick ifrån var ett tvåplanshus som Lindberg ritade om åt mig. De byggde elementen i sin hall, monterade dem i julveckan och hade sedan också hand om att färdigställa huset invändigt. Man kan på sätt och vis kalla det för ett nyckeln i hand hus, konstaterar Jessica, som äntligen kunde flytta in i maj.

Grått och vitt dominerar När undantagslovet var beviljat och byggprocessen väl kunde starta, har

det mesta löpt smidigt. Inga överraskningar har dykt upp på vägen och Jessica berättar att hon knappt behövt städa på bygget – allt har skötts till stor belåtenhet.

– Ytmaterialen valde jag förstås själv, liksom köksinredning och dylikt, men annars har jag inte gjort något av det praktiska arbetet – med undantag av utomhusmålningen.

Huset är målat i en ljusgrå nyans med mörkgråa foder och knutbrädor. Även insidan är mestadels inredd i grått samt vitt och en del svart. En röd fondtapet bryter av både i vardagsrummet och bakom glasskivan som finns mellan köksskåpen, istället för det traditionella kaklet. Köksluckorna är vita och högblanka, vitvarorna rostfria och en gashäll med fyra plattor utgör kronan på verket.

– Det är inte märkvärdigt på något sätt, men det är som jag ville ha det. Nu gäller det bara att få tomten klar också, tillägger Jessica.

Ingen gräsmatta Någon gräsmatta blir det inte – istället har Jessica anlagt ordlingsterrasser med hjälp av de gamla ”kilastenarna” som tidigare fanns vid strandkanten. På odlingsytorna har hon planterat olika växter, som så småningom ska bre ut sig och täcka ytan med flis som nu finns mellan dem. Mellan de båda terrasserna löper en spång ner till stranden, där Jessica är sysselsatt med ett stenläggningsprojekt utanför bastun.

– Bastun fixade vi upp invändigt för några år sedan, så den är helt funktionsduglig som sådan.

Plåttaket ska dock målas för att passa ihop bättre med huset, men det är ett framtida projekt, konstaterar Jessica.

Text och foto: Anna Sand

Förmånliga BRÄNNOLJOR för farmartanken eller hustanken.

Flera olika betalnings- Torkpåfyllning Betalningstid 16.11 alternativ.

Thomas Smeds, Petalax Ring tel. 0400-568 947

BEMA LYFTDÖRRAR Lösningar optimerade enligt dina behov och mått, snabba och flexibla leveranser.

06-225 82 30 • 050-331 09 34 Algotsvägen 9, 62400 Närpes www.bemasystem.fi • info@bemasystem.fi

12 VI BYGGER I ELEMENT

gröna

Med kvalitet och till konkurrenskraftiga priser.

Fågelberget, KORSHOLM Tel. 322 3500, Fax. 322 5320 www.vallviktraelement.fi

hörnan

• VVS- installationer • Reparationer • Lagerförsäljning av all slags VVS-apparatur • Ventilation • NIBE värmepumpar

MJ-Rör

050 - 5663 175, 06 - 3470 140 mj-ror@bob.fi Tistronhagavägen 32, 66240 Petalax

Sommarfinal i stor stil

Går Du i byggtankar?

Behöver Du hjälp med förverkligandet av Din dröm?

Ta kontakt så fixar vi det!

AB

BYGGBOTNIA

OY

• Ritar och planerar!

Närpesvägen 19, tel. 224 3101

EKO-JORDKÄLLARE

bästa möjliga förvaringsplats för rotsaker, EN MINITRÄDGÅRD I BETONG

Tredelad betongkruka för händig och ergonomisk växtodling. Idealisk för sallad, dill, persilja och blom-arrangemang. Tål kyla. Spillkornas omkretsar 176cm, 123cm, 71cm. Den fristående krukans höjd är 47cm.

Industriv. 62, 66930 Kovjoki 06 722 5192 / 040 0160053 info@kovjokielement.Į www.kovjokielement.Į

HUSBYGGARE/RENOVERARE SE HIT SÖKER NI VVS-TJÄNSTER? VVS-INSTALLATIONER & SERVICE NYBYGGEN OCH RENOVERINGAR FÖRSÄLJNING AV VVS PRODUKTER VERKSAMHETSOMRÅDE: MALAX, KORSHOLM OCH VASA TA KONTAKT PÅ NR: 045-3409061 E-MAIL malax.ror@gmail.com

MALAX RÖR Högklassiga

RADHUSBOSTÄDER i centrum av Malax

IRIS I , Malmgränd 2 2st 3R + K + b 73,5 m2 inkl biltaksplats 2st 2R + K + b 47,5 m2 inkl biltaksplats Inflyttningsklara från dec. 2015 All service på gångavstånd • Hög standard • Möjligt att påverka ytmaterialen

Ring för närmare information: 0500-263 007

STIG DAMSTÉN stig.damsten@netikka.fi

byggkonsult kb rak.konsultti ky

E

fter sommarmånader, knappt värda namnet, uppvisade augusti sista veckor en ”grande finale” med soliga varma dagar och vänliga fläktar.

Det var bara att ta emot och njuta. Mina tankar gick dock till alla skolbarn, som var tvungna att sitta inne, medan solen gassade och himlen var klarblå. Jag hoppas ändå att några lärare var kloka nog att flytta sina lektioner utomhus. Där finns ju så mycket, som kan ge skjuts åt kunskapsinhämtningen.

Mina äppelträd dignar, men ännu har jag inte börjat skörda. Dessutom väntar jag på att få plocka ner mina första egna päron. Bärbuskarna har också gett god avkastning. Så det artar sig till ett gott år i trädgården trots den klena starten.

Min asiatiska Mizuna-sallat och min rucola har gått i blom, den första i gult och den andra i vitt. Också blommorna smakar bra i sallader, som ätbar prydnad på toppen.

Vattenkrassen som jag sådde i en uttjänt skottkärra har jag skördat peppriga blad av, nu dominerar dess starkt oranga blommor, också goda att inmundiga. Där lyser också färgglada tagetes, den randiga sorten ”Jolly Roger”, så den nedgångna kärran har så fått ett nytt liv.

Vintersquascharna, Turk´s Turban och Blue Hubbard, som frodas i en av mina odlingslådor, har svällande frukter. Jag har påtat in skydd, en pappbit eller hopvikt odlingsväv, under dem, så de ej skadas av jord och fukt. Blir det frostnätter får jag försöka komma ihåg att täcka över dem. Det fina med dessa vinterpumpor är att de, efter att ha skördats, kan förvaras hela vintern i rumstemperatur. De blir lika goda senare i soppor eller pajer.

Mina dahlior blommar, både de övervintrade samt ett par nya, gåvor av vänliga vänner. De ger praktfull färgsättning åt trädgården tillsammans med vissa rosenbuskar som ännu blommar! Från mitt skrivbord ser jag den lettiska Ritausma, som har välfyllda rosa blommor. Mellan redan vissna blommor gungar ännu några rosa skönheter i vinden. Försöker hinna klippa bort de vissna, de stjäl onödigt mycket energi, då nyponen bildas.

Detsamma är viktigt för teresiarosen som även den ännu blommar. Är jag flitig med att klippa bort det vissna brukar den ge blomst ända in i oktober!

Min asiatiska Mizuna-sallat och min rucola har gått i blom, den första i gult och den andra i vitt.

Också blommorna smakar bra i sallader, som ätbar prydnad på toppen.

Flera rosor, som vresrosen, låter jag dock bilda nypon, dels för att nyponen är vackra, dels för att jag kan ta dem tillvara och koka lite nyponmarmelad, gott och mycket nyttigt. Den för mig okända ros, som tog över (från roten), då min honungsros ”Lykkefund” intill verandan frös ner för något år sedan, växer sig allt större. Den blommar ymnigt med ljusrosa enkla blommor och får vackra långsmala nypon. Också de sparar jag, mest till pynt.

Nu väntar jag på att min första lökbeställning skall komma. Jag skrev för säkerhets skull in platsen för dem på den utprintade beställningssidan, som ett nödvändigt stöd för minnet. Jag beställde en extra stor sats av kungsängsliljan, den sirliga lilla rutiga klockan, jag vill att den skall täcka hela slänten ner mot min jungfrudans. Som en påminnelse om den imponerande blomningen på kungshögarna i Gamla Uppsala.

Det blir en lite hisnande historisk kombination: jungfrudans och kungshögsminne.

Carita Nyström

13

Ny stolthet i Harrström Byborna har satsat många talkotimmar på bygget Harrström höjer profilen med ett nytt rekreationscentrum. På drygt ett år har en åker intill UF-lokalen förvandlats till en brokig aktivitetspark. Officiell invigning blir det i vår.

En solig sensommarkväll är det flitig talkoafton på gång vid den nya aktivitetsparken i Harrström.

När jag anländer strax före klockan sex är det öde på parkeringen vid UF-lokalen. Men på nolltid anländer uppskattningsvis ett 20-tal bybor i en strid ström för att dra sitt strå till stacken.

– Arbetet med parken har pågått i snart ett år. Jag har själv inte varit med så många gånger. Först jobbade man en gång i veckan– på söndagar.

Men på senare tid har man kört med två kvällar i veckan– på måndagar och torsdagar, säger Matias Backholm strax innan han sätter igång med kvällens arbete.

En stund senare är Matias bänkad bakom traktorratten. Han lastar och fraktar ut mindre jordlass till parken.

Till den här kvällens program hör bland annat att anlägga några gräsmattsplättar och planera en jungfrudans.

Snart komplett Bortom en grönklädd kulle i ena hörnet av parken ska en mängd stenar placeras ut i ett slingrande labyrintmönster. Det är en gammal tradition på olika håll i Österbotten.

– Föreningen har gjort några studietripper och tagit modell av de jungfrudanser som finns i Korsnäs och Norrnäs, säger Linda AspöMattans.

I princip börjar aktivitetsparken i Harrström vara komplett. Det är en park som riktar sig till invånare i alla åldrar.

En iögonenfallande attraktion i parken är det stora skeppet med tillhörande rutschbana. Det finns också gungor, klätterställningar, sandlådor och sittbänkar att ta del av.

För något äldre besökare har man installerat motions- och styrketräningsredskap. Det finns också ett motionsspår kring området.

Ida Granholm, Marika Blomberg, Linnea Granholm och Sofia MittsBjörkblom i färd med krattningsarbeten.

Stora skeppet med tillhörande rutschbana är en av attraktionerna i Harrström aktivitetspark.

– Det är tänkt att parken ska kunna byggas ut ytterligare framöver vid behov, säger Sofia MittsBjörkblom.

53 personer på talkokväll Johanna Juthborg är en av fem personer som sitter med i Harrström ungdoms– och byaförenings ledningsgrupp för parkprojektet.

– Vi kom igång med projektet i slutet av 2013. Vi lämnade då in ansökningar om bidrag. Våren och sommaren 2014 gjordes det inledande markarbeten.

– Vi vill skapa en samlingsplats för både yngre och äldre bybor.

Tanken är också att parken som ligger invid Strandvägen ska kunna locka in förbipasserande resenärer till byn, säger Johanna.

Aktivitetsparken har byggts helt och hållet med frivilliga insatser.

Antalet deltagare i arbetspassen har brukat variera mellan tio och tjugo.

– Harrströmsbor i alla åldrar har ställt upp lojalt. En av de äldsta

Allt inom fasta inredningar i hemmet Vasavägen 865, 64220 Yttermark, Tel. 06 2256 620, www.reno.fi

kök badrum garderober

knegarna är min svärfar som är 76 år fyllda.

– Förra veckan skulle du ha varit här. Då var hela 53 personer på plats. Det är inte illa för en by med 234 personer. Den här kvällen bjöd vi på mjukglass och det lockade många yngre bybor till parken, säger Johanna.

Tomas Hansson berättar att aktivitetsparken har en budget på 63 000 euro men att de totala kostnaderna i praktiken närmar sig 70 000 euro.

– Parkbygget genomförs som ett Leader-projekt och hälften av pengarna kommer från Aktion Österbotten. Vi har också fått bidrag från svenska kulturfonden. Är det enbart Harrströmbor som ägnat sig åt det här bygget?

– I princip är det så. Vi har dock haft en deltagare från grannbyn och gränsbyn Helenelund, säger Tomas.

Invigning till våren Det var meningen att Harrström aktivitetspark skulle ha fått en

Matias Backholm fraktade gräsmattsjord under talkokvällen.

officiell invigning i mitten av augusti.

Den regniga och kalla våren och sommaren har dock satt käppar i hjulet för de planerna.

– Tidigare i år gick det trögt med bygget. När det var som värst i våras var området en enda leråker.

Arbetet stod i princip stilla, säger Matias Backholm.

I skrivande stund– när hösten står för dörren– ser det klart bättre ut. Sofia Mitts-Björkblom säger att målet är att fortsätta samlas till talkoträffar så länge vädret bara tillåter det.

I fortsättningen samlas talkogänget enbart på torsdagskvällar.

Ambitionen är nu att inviga parken någon gång nästa vår. Parken har för närvarande det preliminära “arbetsnamnet” Skepp och skoj.

Under den officiella invigningen ska parken presenteras för allmänheten. Tanken är också att eventuellt ha något dragplåster på plats, säger Sofia.

Nu inleds ett nytt parhusprojekt i natursköna Emaus, Malax Ring 0500-324120 för mer info!

BYGGER • RENOVERAR • FASTIGHETSSERVICE

Båthuset vid hamnen Parallellt med aktivitetsparken har ungdoms– och byaföreningen också byggt ett nytt samlingshus nere vid byhamnen. Huset kallas “båthuset” eftersom det har formen av ett båthus för att smidigare passa in i omgivningen.

Som ett praktiskt komplement till “båthuset” har föreningen byggt ett andra “båthus” där det finns såväl kök som toalett.

I nära anslutning till aktivitetsparken planeras ytterligare ansiktslyftningar framöver. Harrströms ungdomslokal– främst den nedre delen av huset– är i behov av renovering framöver.

– I höst är det dessutom tänkt att det ska börja byggas en hockeyrinken på granntomten till UF-lokalen.

Rinken ska kunna användas som tennisplan sommartid, säger Sofia Mitts-Björkblom.

Text och foto: Joakim Snickars

Molpe massage & träningsrådgivning Thomas Ramstedt Tel: 050-328 2819

14

Släktbanden är viktiga för oss!

I juli träffades ättlingar till Matts Johansson Smeds och Beata Jakobsdotter Bjurnäs, ”Pimmas”, för fjärde gången i Petalax.

KustNytt träffade två av arrangörerna, som berättar vad det betyder för dem att träffa sina släktingar och att göra historiska tillbakablickar.

– År 1992 gav Fjalar Smeds ut en släktbok, inleder Margareta Lindell.

Då gick han tillbaka till år 1821 i sin släktutredning. Sex år senare, år 1998, träffades Pimmas släktingar för första gången.

Tanken var att ordna återkommande släktträffar vart femte år, men nu blev det sju år mellan tredje och fjärde sammankomsten. Vid det här laget finns omfattande släktutredningar tillbaka till 1500-talet.

Fasson var språkkunnig Beata, som kallades för ”fasson”, föddes år 1823 i Kråkträsk, Petalax.

Fadern och hans släktingar talade finska, så fasson kom framöver att röna stor respekt för sin förmåga att tala det för byborna svårförståeliga språket. På den tiden fanns det många finsktalande i Kråkträsk.

– Det var vanligt att finskspråkiga gårdfarihandlare övernattade hos Pimmas när de kom till Petalax, berättar Margareta. Fassons humör och pratglada sätt underlättade säkert många affärsuppgörelser. Även om fasson också talade svenska– och i synnerhet dialekt– helt flytande tog hon ofta till finskan när hon blev ivrig eller förargad.

Och varje gång hon fick chans att diskutera på finska så sade hon nöjt att hon hade fått ”taal monin räin”.

Mats Häggvik och Margareta Lindell bläddrar i dokument som beskriver Pimmas släkten. – Att hålla kontakt med sina släktingar blir viktigare när man själv får barn, tror Mats. – Jag har å andra sidan alltid varit intresserad av släktforskning, säger Margareta.

till det släkte som idag omfattar hundratals ättlingar i sju släktled.

Fasson dog år 1910, men det är oklart var hon och fassin samt de barn som dog i späd ålder är begravda. Troligen på gamla kyrkogården på Kvarnholmsbacken.

Värdesätter det som timat förr Margareta har släktforskat sedan hon var riktigt ung och är fascinerad av människoödena i historien. Mest

har hon sökt uppgifter genom att läsa kyrkböcker, men även urklipp i gamla gömmor och genom att delta i träffar med gruppen Aktiv närkultur.

– I och med att jag har upplevt att min egen familj varit liten har det

Tidigt ut i arbete Beata tvingades ta arbete som piga i ung ålder, då hennes far i misstag blev ihjälslagen vid en uppgörelse i Molpe. Det var egentligen hans bror som hade något otalat i grannbyn.

– Hon blev alltså piga i byn och kom småningom i kontakt med familjen Grägg, där fadern var kyrkvärd. Beata kom småningom att gifta sig med en av sönerna, Matts.

Paret fick tio barn, varav sju levde till vuxen ålder och gav upphov

skapat ett behov hos mig att känna tillhörighet till släkten.

Hon skrattar lite generat och erkänner att hon liksom börjat lära känna människorna på gamla fotografier i takt med att hon får veta mer om deras liv och hur de levde.

Hon harmas lite idag då hon tänker tillbaka på när äldre släktingar samlades då hon var barn och berättade om människor, skeenden och anekdoter från förr.

– Då tyckte man mest att de äldre bara tjatade om gamla saker.

Men idag när de äldre har dött finns det mycket som jag gärna skulle vilja fråga upp och ta reda på. Det var en värdefull skatt att människor förr berättade för varandra och för den yngre generationen!

Släkten blev förening

Det här gruppfotot är taget av Foto Airaksinen vid Pimmas senaste släktträff i juli 2015.

– Pimmas släkten är idag också en registrerad förening, förklarar Mats Häggvik.

Han bor med sin familj i fassons hus, som flyttades till sin nuvarande plats på Torrback år 1905. Det ver-

15

Det finns flera böcker med släktutredningar om Pimmas, som man nu går igenom och kompletterar. Den första sammanställningen gavs ut av Fjalar Smeds år 1992.

Lindberg Construction Tel 0500–733 701 • bygger hus • renoverar • snickeridetaljer • gör element för hus, villor, garage www.lindbergconstruction.fi

På detta fotografi står fasson, Beata Jakobsdotter Bjurnäs, längst till vänster.

Det är roligt att fler och fler yngre släktingar vill komma till våra träffar. kar som att gården ursprungligen är byggd i slutet av 1700-talet. Även Mats är intresserad av och kunnig om släktforskning. Han har strukturerat släktdata och sparat i elektroniskt format, skapat hemsidor på Internet och även grundat en sluten Facebook-grupp för Pimmas släktingar.

Vid sommarens släktträff kunde 145 personer delta, fördelat åldersmässigt mellan ett och 98 år. De flesta bor runtom i Österbotten, men även exempelvis i Raisio, på Iniö, på Åland och i Sverige.

– Det är roligt att fler och fler yngre släktingar vill komma till våra träffar, säger Margareta. Och för oss som arrangerar träffarna är det en sådan glädje att dela gemenskapen med alla som kommer!

Arbetsgrupp planerar Det finns en arbetsgrupp som återkommande träffas och framförallt planerar kommande släktträff. Förutom Margareta och Mats är Jan Björklund, Yngve Lolax, Liliann Lolax, Roger Häggblom och Ann-Helen Ståhl med i arbetsgruppen.

MÅNGSIDIGT OCH PROFESSIONELLT UTBUD

Margareta berättar att det nu finns två volymer med släktutredningar nedskrivna som ska korrigeras och kompletteras.

– Vi märker att framför allt de yngre släktingarna uppskattar kontakt via sociala media och att data finns tillgängligt i elektronisk form. Då krymper de geografiska avstånden direkt!

Företagshuset Dynamo är näringslivets puls och betjänar företagare i småƩ som i stort.

Näringslivsbolaget erbjuder olika tjänster vid bland annat etablering, personalrekrytering och utveckling.

Träffas, prata och umgås Den huvudsakliga målsättningen för släktträffarna är att människor får träffas och prata med varandra.

Först äter man traditionell mat, sedan ett släktrelaterat program och tid för minnen och diskussioner.

Vid årets träff berättades bland annat om sytningskontraktet som lagades åt fasson och fassin. Så förs alltid rosor till gravgårdarna där fasson och fassin samt deras barn vilar.

– Vi har många olika förmågor i släkten och en del bjuder frimodigt på sig själva, berömmer Margareta. Det har sällan varit något problem att hitta släktingar som vill bidra med programpunkter vid våra träffar. Så har vi ju en egen orkester! Dessutom har Kjell Lolax, en av släktingarna, komponerat en egen fanfar till Pimmas.

Slutligen: Varifrån kommer då släktbenämningen ”Pimmas”? Var det ett smeknamn på någon anfader, en gårdsgrupp eller geografisk plats? Margareta och Mats skakar lite på sina huvuden och tillstår att det faktiskt inte vet. Kanske kan någon av KustNytts läsare bidra med insikter nu när du läser den här texten?

Text och foto: Carina Nordman-Byskata

Närpesvägen 2 • 64200 Närpes • Tel. 06-2243620 dynamo@dynamohouse.fi • www.dynamohouse.fi

Tekniskt försprång med M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar. Ingen shoke och inga justeringar.

Stihl MS 241 CM motorsåg • Volym 42,6 cm3 • 2,2 kW/3,0 hk • 4,3 kg

De populära Stihl röjsågarna

Erbj.

659 €

Magnesiumram, lång serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och acceleration gör detta till dina drömsågar!

M-TRONIC - nu också på MS 261 CM & MS 201

Stihl MS 261 CM • Volym 50 cm3 • 2,8 kW • 5,2 kg

Stihl MS 201

699 €

• Volym 35,2 cm3 • 1,8 kW • 3,9 kg

Erbj.

699 € Cirkelv 15 Cirkelv.

15, 65100 Vasa

699 €

Stihl FS 410 CEK Erbj.

799 €

Fråga efter paketpris.

Stihl FS 460 CEMK Erbj.

899 €

SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER & SAMPOROSENLEW SKÖRDETRÖSKOR

Stihl FS 469 CEMK Erbj.

999 €

Ultralätta motorsågar Stihl MS 170 D

• Volym 30 cm • 4,2 kg 3

Stihl MS 180 VVärldens lättaste proffssåg

Arbeta säkertt roch användarvänligt med STIHL skydds-utrustning!

Stihl FS 260 CE Erbj.

Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten Nya modelle r!

• Volym 32 cm3 • 4,3 kg

199 € Erbj. 249 € Erbj.

tel. 06-318 2950 0500-364 688

www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER & SKÖRDETRÖSKOR KOM IHÅG! Försäljning av STIGA & VIKING trädgårdsmaskiner m.m.

Kylarreparationer för alla fordon Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning Moto-svärd och kedjor

16 scooter eller automatväxlad moped, påpekar Christel. Vespa är ett märke bland andra märken av olika automatväxlade tvåhjuliga mopeder.

Om man tar personbilskörkort med en automatväxlad bil får föraren endast köra just automatväxlade bilar. Däremot får den som framfört hanteringsprovet på en automatväxlad moped även tillstånd att köra en manuellt växlad moped.

– En direkt följd av att det infördes krav på körkort för mopedförare år 2011 var att olyckorna på två år minskade med 40 procent. Den positiva trenden fortsätter, vilket innebär att det är en bra investering att både teoretiskt och praktiskt ha kunskap om sitt fordon och trafikregler.

Idiotiskt att trimma en moped

Trafikskolan har en splitterny Toyota Avensis, som dels utgör Christels rullande kontor och dels är ämnad för eleverna att övningsköra med. Ibland får hon av unga elever höra sanningar om hur deras föräldrar har betett sig i trafiken.

– Föräldrar är ju direkta modeller för sitt barn, påminner hon.

Hänsyn och eftertanke i trafiken

Mopeder och mopedbilar får framföras i högst 45 km/h, oavsett förarens ålder eller uppfattning om sin körförmåga. Tyvärr uppfattar en del förare att de vill köra snabbare. Det blir en dyr affär, både ekonomiskt och ur säkerhetssynvinkel.

– Påföljden då man ertappas med att köra en trimmad moped är att föraren förlorar sitt körkort, om föraren är minderårig får både barnet och föräldern dryga böter samt betalningsanmärkning, eftersom man ej har betalat rätt skatt för sitt fordon. Det innebär att den unga framöver kan ha svårt att få lyfta ett lån. Därtill framskjuts tidpunkten för när en ung förare får ta bilkörkort.

Det spelar ingen roll om föraren, eller en förälder, försäkrar att man inte avsett att köra i överhastighet.

Om fordonet kan framföras i högre hastighet än 45 km/h anses mopeden eller mopedbilen vara trimmad.

Ett drömyrke

Trafikskola Rune har verkat i Malax länge, men under den gångna sommaren har stora förändringar skett: totalt renoverade utrymmen med ny inredning, ny personal och möjlighet att börja ta körkort för moped och mopedbil.

– Trafikskola Rune i Malax övergick i Trafikskola Rönn Ab:s ägo våren 2006. Före det har man kunnat ta teorilektioner på vinden till Bygdegården och delvis kunnat övningsköra med personbil i Malax under flera årtionden, summerar trafiklärare Christel Lassfolk.

Körkort för personbil Ett vanligt personbilskort kallas för ett B-kort. Man kan börja undervisningen, ta teorilektioner och övningsköra, tidigast ett år innan man fyller 18.

– Nu kan eleverna börja sin träning i att hantera bilen exempelvis vid gymnasiet i Petalax eller i Malax, tipsar Christel.

Idag är det vanligt i städerna att man inte tar bilkörkort direkt man fyllt arton, i synnerhet om man smidigt kan förflytta sig med buss. På landsbygden kan det däremot finnas

Trafikskolans utrymme finns på övre våningen i Bygdegården västra sida. Under sommaren har utrymmet helrenoverats och all inredning är splitterny. ett annat behov av att ta sig med bil till olika ställen.

tigt gör en inbromsning av någon anledning.

Tänka efter före

Moped och lätt fyrhjuling

– Det absolut viktigaste för en ny bilist är att anpassa hastigheten till situationen. Även om trafikmärket anger den högsta tillåtna hastigheten bör föraren även beakta miljön, väglaget och det fordon som manövreras. Även att hålla ett säkert avstånd till framförvarande bil är viktigt!

Om man kör i en hastighet på 80 km/h färdas bilen 22 m/sekund.

– Vi människor har en reaktionstid på cirka 1-1,5 sekunder om vi är fokuserade. Detta betyder att om vi inte har ett säkerhetsavstånd på minst fyra sekunder då vi kör på landsväg, så hinner vi heller inte rädda oss ur en farlig situation, som att den framförvarande bilen kraf-

Den som önskar köra moped eller lätt fyrhjuling (det vi ofta kallar för

Det är varje bilförares plikt att vara uppmärksamma på medtrafikanternas hastighet.

en mopedbil) måste idag avlägga ett teoriprov efter att man erhållit sex timmar teoriundervisning. Man sitter framför en datorskärm där olika situationer förevisas. Frågor ställs i anknytning till situationerna, men testar även att man känner trafikmärken och kan regler för trafiken.

Teoriprovet får man skriva en månad innan man fyller 15 år.

– Därefter får man tre övningslektioner: en lektion då man tränar på att hantera sitt fordon och två lektioner i trafiken, förklarar Christel. Vi övar krypkörning, att trafiksäkert göra en ordentlig inbromsning i en hastighet om 35 km/h samt att kunna ta kurvor genom att köra runt portar i en hastighet om 30 km/h. Körlektionerna får påbörjas den dagen man fyller 15 år.

För att få mopedkort krävs slutligen ett godkänt hanteringsprov, medan den som kör med mopedbil ska avlägga ett vanligt B-prov i trafiken.

– Det är varje bilförares plikt att vara uppmärksamma på medtrafikanternas hastighet, liksom det är förarens plikt att se till att den stora varningstriangeln bakpå en mopedbil ska vara väl synlig, påminner Christel. Samarbete och respekt för alla som rör sig i trafiken, oavsett ålder och fordon. På så vis kan alla ta sig fram tryggt i trafiken.

Christel har uppfattat trafiklärarens arbete som ett drömyrke ända sedan hon själv tog bilkörkort. Hon har haft förmånen att få gå sin utbildning på svenska i Vasa.

– Sammanlagt har det omfattat fyra månader med teoretiska studier. Övrig träning har jag fått göra under hela utbildningen i trafiken.

Vartefter jag avklarat de fyra examensdelarna har jag först undervisat med en handledare och successivt på egen hand när handledaren gett klartecken.

Christel fick sin slutexamen den 13:e juli, men har redan arbetat över ett år som trafiklärare.

– Arbetet omfattar mer än att endast träna blivande förare. Jag har ett fint samarbete med Yttermalax skola kring trafiksäkerhet för eleverna. Vid ungdomsgården Sockenstugan har jag också konkret i mörkerkörning visat ungdomarna hur viktigt det är att använda reflex som fotgängare eller cyklist.

Avslutningsvis lyfter Christel fram att vi vuxna måste ta ansvar för hur barn och unga börjar bete sig i trafiken. Vi är deras modeller, både när vi hanterar fordon och tolkar regler i trafiken. Se till att barnet alltid sitter tryggt bältad i bilen. Håll hastighetsbegränsningarna och gör inga onödiga omkörningar. Föregå alltid med gott exempel.

Automatväxlad moped

Text och foto: Carina Nordman-Byskata

– Det som i folkmun felaktigt benämns ”vespa” heter egentligen

17 tema

sommar och semester

På god väg mot drömyrket Sofie Svenns är inne på nästsista året i sin veterinärutbildning Att arbeta med djur har länge varit en dröm och ambition för Sofie Svenns. Den 25-åriga Malaxbon siktar på att kunna titulera sig veterinär våren 2017.

Jag har lärt mig termerna på finska, säger Sofie inför sejouren i Sverige.

Nästa sommar är Sofie behörig att arbeta som vikarierande veterinär. Hon går in för att hitta ett lämpligt jobb någonstans i hemtrakten.

– Under den gångna sommaren har jag jobbat som djurskötare på djurklinik Johanna i Malax. Det har handlat om smådjur som hundar och katter, berättar hon.

Det sjätte studieåret består av valbara kurser och studier i livsmedelshygien. För veterinärexamen fordras också ett utfört licentiatarbete.

Måndagen efter villaavslutningen sitter Sofie Svenns i föräldrahemmets trädgård i Tuvas.

Sensommarvärmen är allmänt behaglig den här eftermiddagen. Vi har nått fram till den sista augusti.

Sofie har inlett femte året i den sexåriga utbildningen vid veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Några timmar efter KustNytt-intervjun ska hon ta tåget ner till Helsingfors för att återgå till studievardagen.

Vill bo i Österbotten

Hunden Zipper hänger med Sofie kan med fog sägas vara djurvän ut i fingerspetsarna. Under uppväxten i Malax har hon haft en egen häst i elva år. Ridning har varit en kär hobby för henne. Hon har också haft till exempel katter och kaniner omkring sig.

I sin studielya i huvudstaden har Sofie Zipper med sig som sällskap.

Den sjuåriga fjärilshunden– till storleken knappt större än en katt– forsar piggt fram kring trädgårdsbordet medan vi sitter och pratar.

– Jag brukar gå ut och promenera med Zipper. Man kan säga att den här hunden är berest. Den har bott med mig på flera studieorter. Redan i slutet av gymnasiet insåg jag att jag vill ha ett husdjur i knutarna när jag studerar.

Hur är det att åka tåg med hunden?

– Zipper brukar sova under nästan hela resan, säger Sofie.

Tredje försöket bar frukt Att bli antagen till veterinärutbildningen i Helsingfors– som är den enda i sitt slag i landet– är inte någon enkel match. Årligen konkurrerar cirka 500 aspiranter om ett 70-tal platser.

Det betyder att cirka 14 procent får grönt ljus för studier. Tålamod och envishet är alltså nödvändiga egenskaper i sammanhanget.

Det krävdes tre försök innan Sofie lyckades kvalificera sig till veterinärutbildningen år 2011.

Under väntetiden mellan gymnasiet och veterinärutbildningen hade Sofie två mellanår på olika studieorter.

– Efter att ha skrivit studenten våren 2009 gick jag först en sex veckors prepkurs i Helsingfors. Jag tog ändå inte det första inträdes-

Hästar har alltid varit en stor passion för veterinärstuderande Sofie Svenns. För närvarande har hon inte en någon egen häst. Men hon hälsar gärna på Elviira, Karkki och Pipsa i grannskapet i Tuvas. Djuren tillhör Ulrika Granfors.

förhöret på så stort allvar. Jag ville främst vara med och se vad det gick ut på.

– Därefter blev det en ettårig prepkurs för veterinärutbildningen vid Västra Nylands folkhögskola i Karis. Där läste vi ämnen som fysik, kemi, biologi och matematik. Också studerande som skulle söka in till läkar– och tandläkarutbildningar gick kursen.

I det andra inträdesprovet året innan var Sofie blott fem poäng från att kamma hem en studieplats.

– Följande år studerade jag cellbiologi vid Åbo Akademi i Åbo. Det var en tillfällig lösning.

Efter året i Åbo lyckades Sofie så bli antagen till veterinärmedicinska fakulteten. Tredje gången gillt, kan man säga.

Sofie berättar att det inför inträdesprovet till veterinärutbildningen gällde att förkovra sig i människans biologi.

– Som tentlitteratur hade vi en 500 sidor tjock bok om människans biologi. Det är samma bok som läkar– och tandläkaraspiranterna läser. Ända sedan barnsben har Sofie velat ha ett yrke där hon kan arbeta med djur. Veterinär är hennes drömyrke. Någon gång i högstadieåldern var hon dock lite tveksam till

studier på grund av kraven på goda insikter i fysik och kemi.

– Jag har haft en plan B i bakfickan. Hade jag inte kunnat bli veterinär hade jag kunnat tänka mig att studera till farmaceut vid Åbo Akademi.

Endast fyra svenskspråkiga Veterinärutbildningen är stationerad i Vik nordost om Helsingfors.

Studiemiljön är lugn och lantlig med skogsområden tätt in på knutarna.

Samtidigt tar det bara tio minuter att köra in till affärerna i Östra Centrum.

Utbildningen går helt och hållet på finska. Av 70 studerande på Sofies klass är bara fyra svenskspråkiga. Svenskösterbottniska kollegor som Sofie umgås med till vardags är Sarah Rosendahl från Närpes och Nina Haglund (född Raukko) från Västervik.

– Min finska är inte så perfekt.

Visst var det svårt i början. Men efter att man har lärt sig finskspråkiga facktermer går det relativt bra. Lite knepigt lär det också bli att sköta kommunikationen med djurägare på finska under praktikperioderna.

Men man lär sig, säger Sofie.

– Jag är inte någon storstadsmänniska. Jag åker ofta hem till Österbotten under ledigheter och lov. Jag vill absolut flytta tillbaka till landskapet efter avslutade studier, säger Sofie apropå hennes framtidsplaner.

Sofie har numera sin hemvist i Sundom där hon bor i husmiljö med sambon Mikael Sjölund.

Eftersom utbildade veterinärer inte växer på träd torde det inte vara någon omöjlighet att hitta jobb framöver.

Veterinäryrket är ansvarsfullt och omväxlande till sin karaktär.

Förutom de praktiska sysslor är det också en hel del byråkrati och pappersarbete att hålla reda på.

– En veterinär bör därtill vara social till sin natur. Man ska ha lätt för att prata och diskutera med djurägarna.

Teori och praktik Eftersom Helsingfors universitet är tvåspråkigt har svenskspråkiga studerande rätt att använda sitt modersmål i samband med tentamina och skrivarbeten.

– De fyra första åren har bestått av teoretiska studier. Det har varit övningar, grupparbeten och läskurser. Inledningsvis har vi studerat hur ett friskt djur fungerar anatomiskt och fysiologiskt. Därefter har vi fokuserat på olika sjukdomar.

Det innevarande studieåret är det praktik för hela slanten som gäller, säger Sofie.

I höst handlar det om rotation mellan olika djursjukhus: smådjurssjukhuset och hästsjukhuset i Vik och sjukhuset för produktionsdjur i Mäntsälä som ligger 60 kilometer från huvudstaden.

Utbytesstudier i Sverige Efter nyår styr Sofie kosan till grannlandet i väster.

– Mellan januari och april ska jag vara utbytesstuderande vid veterinärutbildningen i Uppsala.

– Trots att jag talar svenska kommer de svenskspråkiga facktermerna att vara en viss utmaning för mig. Jag kan dem inte automatiskt.

Bred erfarenhet Huruvida Sofie kommer att sikta på den privata marknaden eller på en kommunal tjänst är inte glasklart i det här skedet.

– Antalet smådjurskliniker torde öka i framtiden. Samtidigt skulle ett kommunalt arbete också vara en merit, säger hon.

– Jag har arbetat på en mink– och rävfarm många somrar. Så jag har bred erfarenhet av djurvärlden.

Några andra jobb har jag för övrigt inte haft förutom årets sommarjobb på djurkliniken, tillägger Sofie.

Vid sidan av sina studier engagerar sig Sofie på fritiden gärna åt studentikost föreningsliv med österbottnisk anknytning.

Hon är med både i Vasa nation och Agro-Forst. Den senare föreningen är primärt ämnad för studerande vid agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. Men också veterinärer är välkomna i sammanhanget.

– Jag sitter inte med i någon styrelse eller så. Kretsarna är små och stämningen är allmänt familjär och trevlig, säger Sofie.

Text och foto: Joakim Snickars

18

Traditionell lantdag i Korsnäs Även denna sommar fick vi strålande sol när Korsnäsborna ställde till med marknad och tillhörande program den andra lördagen i augusti. Lokala produkter och hantverk förevisades och fanns till salu. Besökarna kunde äta traditionell köttsoppa på gräsmattan invid muséet eller plockastek vid Stenbrytaren. I prästgårdens café sålde Julia Lindholm bakverk som var såväl underbart goda som utsökt dekorerade.

Lantdagen tilltalar besökare i alla åldrar. Medan de yngre får klappa kaninungar, se på hästar eller rida på en ponny strosar de äldre runt och hälsar på bekanta och hör sig för hur sommaren varit. Ofta ses en äldre person tålmodigt visa och förklara något med en liten barnahand i sin.

De flesta av oss hade minst en påse under armen efter att vi bekantat oss med utbudet på de olika marknadsborden.

Text och foto: Carina Nordman-Byskata

Anita Ismark, nybliven pensionär och kommunalråd, överräckte pris till årets kulturbärare Daniella Lindström, som är en mångsidig sångerska.

I gassande sol klev hembygdsföreningens modeller fram på catwalken och visade upp olika designer och varianter på Korsnäströjan. Foto: Helena Höglund-Rusk

Hembygdsföreningens Benita Bernas och Britta Westerlund var några av dem som hade förberett bröddegen och handledde både små och stora bagare.

Den alldeles nytillträdda kommundirektören Christina Båssar förvarnade åhörarna att detta var det längsta tal hon skrivit hittills.

Hennes uppskattade festtal fokuserade på anekdoter och minnen från Maxmo, bland annat att man än idag firar att Jean Sibelius och fru Aino gifte sig i Tottesunds herrgård.

I den mörka och stämningsfulla smedjan hettade Bjarne Hofman upp järn på glöden i den öppna spisen och visade Victoria Klemets från Sundom och Petalaxbördiga mamma Lotta Östman-Klemets hur han bearbetar metallen. ”Jag frågade goda råd av Joel Lenlund hur ässjan ska pareras med rätt eldningsmaterial och lagom mängd luft ur bälgen på sidan om spisen!” berättar Bjarne.

Jasmine Nedergård studerar musik vid Åbo Akademi och framförde sånger där hon smidigt ackompanjerade sig själv på piano.

Närmare trettio jenkarbilar var så noggrant polerade att kromen glänste i solskenet.

Wilmer Sjöstrand och farfar Boris passade på att kavla ut och grädda sitt eget bröd på en järnåldersugn. ”Gott!” sammanfattar Wilmer, där han sitter och mumsar på sitt bröd med nykärnat smör.

19 gratulationer

Har ni fått barn? Vill ni vara med på bild i KustNytt/ByaNytt?

hipp hurra Skicka in Dina gratulationer, gärna med foto, till KustNytt, Marknadsvägen 3, 65610 KORSHOLM. Märk kuvertet ”Grattis”. Sänd med ett frankerat kuvert om Du vill ha foto i retur. Du kan också skicka in din gratulation per e-post till grattis@kustnytt.fi. Bidrag till nästa nummer av KustNytt bör vara på redaktionen senast den 30.9.2015.

Bland alla bidrag till Läsarnas sida lottar vi ut en present.

Meddela därför också adressen till den person som gratuleras så att vi kan överraska vinnaren.

Kontakta mig så kommer vi överens om fotografering. Mina kontaktuppgifter är: lisbeth@kustmedia.fi eller 0500 267 119. Det går också bra att ta eget foto och skicka in, men det är viktigt att ni kontaktar mig först så jag får uppgifter och kan ge fotorekommendationer.

Alla som sänder in eget foto belönas med en gåva från oss. Gratulerar till babyn!

Lisbeth Bäck

Gratulerar Martin Nordman!

Finlands svenska hembygdsförbund har tilldelat förbundets högsta utmärkelse: Hembygdsmedaljen i silver, till Martin Nordman i Petalax. Han har allt sedan Bykiston-starten 1983 och fram till år 2004 skrivit och regisserat teaterproduktionerna vid Arstu. Också sentida uppsättningar bygger på Martin Nordmans manus. Utöver det har han deltagit som aktör och har på ett avgörande sätt satt sin prägel på den dokumentära hembygdsskildring från forna dag som Ur Bykiston står för.

Produktionerna representerar inte enbart Petalax lokalhistoria utan belyser i vidare perspektiv hela svenska Österbottens historia.

I egenskap av hedersordförande för Finlands svenska hembygdsförbund hade Brage Räfsbäck äran att överräcka diplom och hederstecken till Martin vid premiären den 3 juli.

Korsordsvinnare Eivor Brommels i Närpes.

Vi gratulerar och skickar en överraskningsvinst på post till Dig. Ha en fin höst!

Redaktionen O

T

Martin Nordman får hembygdsmedaljen. Brage Räfsbäck och Kerstin Nordman förrättar överräckningen.

N

Y

F

I

K

E

N

F

Å

G

A

V

F

R

O

S

T

A

D

E

T

A

R

O

T

L

E

K

*

L

U

*

A

N

T

I

*

T

A

K

R

P

*

I

*

G

E

O

*

O

*

A

U

E

R

*

T

*

T

R

I

M M

B

E

V

A

R

I

N

G

S

P

R

O

J

E

K

T

*

N

Y

L

Ä

*

E

F

T

A

*

P

I

S

*

L

E

E

N

D

E

S

T

E

G

A

D

*

O

T

A

L

S

*

K

E

R

R

*

I

R

N

Det är sig likt på Arstu i Nyby. Det är romantik, sånger, intriger, gammeldags och roligt.

Premiären på årets upplaga av Bykiston var i början av juli. För manusbearbetning och regi svarade Rafael Frans och Jonathan Bonn skötte dragspelsmusiken. Innehållet baserade sig på ”russin” från tidigare pjäser uppförda på 1980- och 1990-talet. Ett trettiotal aktörer och medhjälpare i olika åldrar förgyllde publikens kvällar vid åtta föreställningar. Tack för det!

Text och foto: Lisbeth Bäck

M

2015 ©

K

UR BYKISTON MMXV

Avslutningssång vid premiären och ”tappadreck” till publiken. Precis som det brukar vara.

B

RHS

N

*

E

*

V

E

H

O

*

U

T

E

G

Å

N

G

S

F

*

U

G

S

F

I

*

Ä

R

R

A

*

V

R

*

U

R

T

Ö

M

M

A

A

N

K

E

L

*

A

N

*

E

U

*

K

A

I

R

O

*

N

N

A

*

F

L

Y

D

D

*

L

N

G

*

F

N

B

*

R

S

S

T

R

E

A

M

*

E

S

S

D

U

R

I

*

U

N

I

K

K

T

Ä

M

N

E

*

L

I

E

*

T

Ö

S

*

D

Y

K

A

A

A

T

Ä

*

R

*

A

R

A

V

A

*

T

U

*

S

S

N

F

D

*

R

K

*

Ä

R

E

V

A

R

V

E

T

*

Ö

Å

Ä

F

E

Z

*

O

R

M

*

N

V

*

*

Ä

N

*

A

K

T

R

N

*

S

T

R

A

N

D

V

Ä

G

E

N

*

T

I

T

T

A

I

N

T

A

S

*

E

H

A

R

R

S

T

R

Ö

M

*

A

*

N

*

Å

L

N

A

T

E

*

D

Ö

D

S

N

A

C

K

N

G

G

U

L

D

Ä

G

G

*

O

E

T

*

A

A

R

*

O

R

O

N

*

I

B

R

E

D

D

*

A

L

L

*

*

S

N

Ö

S

Y

M

B

O

L

F

Ö

R

S

K

A

P

A

R

E

N

D RHS 2015 ©

Tipsa oss om vad Du vill läsa!

Prenumerera på Kustnytt!

Fyll i och skicka in kupongen invid eller sänd ett e-mail på adress: tipsa@kustnytt.fi. Du kan också tipsa via vår hemsida www.kustnytt.fi

Fyll i kupongen och skicka in! Du kan också ringa Tomas 344 1814 eller gå in på vår hemsida www.kustnytt.fi

Vastaanottaja maksaa postimaksun Mottagaren betalar portot

Jag tycker att ni ska intervjua / skriva om:

Resepresentkort från Ingves & Svanbäck

ByaNytt

Tel: ______________________________________

KustNytt

10 nr/år: Finland 49 €, Norden 52 €, utanför Norden 55 €

Ort: _____________________________________

Kustmedia Ab Oy

_________________________________________

ByaNytt & KustNytt

Kustmedia Ab Oy

10 nr/år: Finland 90 €, Norden 96 €, utanför Norden 102 €

_________________________________________

Avtalskod 5007656

_________________________________________

00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Namn: _____________________________________ Adress:_____________________________________ ___________________________________________

Tipsarens namn:____________________________

Tel: ________________________________________

Tel: ______________________________________

E-post: _____________________________________

Jag vill vara anonym tipsare (kryssa i).

Mottagaren betalar portot

Skicka in denna kupong eller fyll i på våra hemsidor www.byanytt.fi eller www.kustnytt.fi där kan du även gåvoprenumerera, eller ring Tomas 344 1814.

_________________________________________

Adress:___________________________________

Vastaanottaja maksaa postimaksun

Värde 500 €

Namn eller Ämne: __________________________

Motivering:________________________________

Prenumerera och du kan vinna ett

Alla som förnyar eller betalar en ny prenumeration under tiden 1.1–30.11.2015 deltar i utlottningen av resepresentkortet. Du som redan prenumererar deltar automatiskt och behöver således inte sända in kupongen.

Avtalskod 5007656 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

20

Gun-Marie vill hjälpa Gun-Marie Nordling i Petalax arbetade som sjukskötare när hon drabbades av utmattningssyndrom. Under nästan ett års tid var hon helt utbränd innan hon småningom började kämpa sig tillbaka.

– Det som gläder mig mest idag är då jag hör att jag kunnat hjälpa någon medmänniska att börja må mycket bättre!

Ansiktet och kroppen Gun-Marie ger ansiktsbehandlingar med Rosenseriens produkter. Hon plockar och färgar ögonbryn, färgar ögonfransar och masserar ansiktet.

Ett lyft utan kirurgiskt ingrepp görs då hon injicerar hyaluronsyra för att minska rynkor, ge fylligare läppar och lyfta ”sura” mungipor.

– En metod som kallas microneedling bygger på att jag pickar sönder huden med pyttesmå nålar och stimulerar därigenom bildandet av kollagen i huden. Resultatet blir att rynkor minskar eller att ärr och bristningar bleknar eller försvinner efter några veckor.

Hon tar bort oönskad hårväxt med varmt vax. En avslappnande massage med heta stenar ger avslappning, välbefinnande och stimulerar blodcirkulationen.

Gun-Marie var ensamstående mamma till tre flickor när hon började utbilda sig till hälsovårdare.

Till julen 1995 fick hon examen och började vikariera på en kirurgisk avdelning vid centralsjukhuset i Vasa.

Tre år senare kompletterade hon sin utbildning till sjukskötare med inriktning på medicin och kirurgi och fick 2003 en sjukskötartjänst.

– Tempot var högt, kraven ökade och jag kämpade på, men så blev jag utbränd fyra år senare. Jag var sjukskriven i tio månader och fick klart för mig att det var dags att radikalt ändra mitt liv, minns Gun-Marie.

Kinesisk traditionell medicin Akupunkturen var dock den behandlingsform som Gun-Marie först blev intresserad av. De pyttesmå nålarna sätts ytligt i huden i förhållande till de meridianer som påverkar den åkomma som ska behandlas.

– Mest behandlar jag migrän, onda axlar och knän, tennisarmbåge och hälsporre med akupunkturnålarna, säger Gun-Marie. Ibland är blodcirkulationen så dålig att jag kombinerar nålarna med radiofrekvenser som ger värme och därigenom ökar syrsättningen till musklerna.

Gun-Marie berättar att i synnerhet människor som lidit av migrän har blivit hjälpta av akupunkturbehandlingar, men det krävs flera behandlingar innan hon successivt kan trappa ner till en eller två uppehållsbehandlingar i året för att hålla attackerna borta.

Utbildning i akupunktur – En dag ringde min mamma och berättade att det fanns en annons i Vasabladet att man skulle börja utbilda akupunktörer vid Kronoby folkhögskola. Jag sökte och blev antagen till studierna som började år 2009.

Det handlade om distansstudier, så Gun-Marie kunde samtidigt arbeta som hälsovårdare några timmar i veckan först och småningom några dagar i veckan.

– Det ingick en månads praktik i Nanchang, Kina, där vi fick se på hur läkarna som hade utbildning i traditionell kinesisk medicin gav olika akupunkturbehandlingar. Vi hade en tolk, som översatte till engelska så att vi bättre kunde förstå hur behandlingarna var uppbyggda.

Gun-Marie berättar att ansiktsförlamning var den vanligaste orsaken till akupunktur bland kineser.

Det beror på att det inte finns glas i fönstren i bostäderna, så draget orsakar ansiktsförlamning.

Bredda sin verksamhet – När jag kom hem igen från Kina kände jag att jag ville komplettera akupunkturen med något mer, förklarar Gun-Marie. Då passade jag på att gå en distansutbildning i Östersund, Sverige, till hud– och spavårdsterapeut.

Hon for även ett veckoslut till en privat laserterapeut i Stockholm och lärde sig om laserbehandling.

Livet ska levas idag

Gun-Marie Nordlings företag Alternativhälsan i Petalax har precis firat sitt femårsjubileum.

– År 2010 grundade jag min firma, Alternativhälsan, som nu precis firat fem årsjubileum! Jag har min mottagning i anslutning till vårt hem, mitt i Petalax.

Ta bort tatueringar – Jag får ständigt nya förfrågningar av människor som vill ta bort sin tatuering, berättar Gun-Marie. Det gör ganska ont, lasern snärtar till i huden när jag skjuter sönder tatueringen för att spjälka upp färgen.

Därför brukar jag tipsa att kunden kan sätta på bedövningssalva före behandlingarna.

Kunden får laserbehandling på det tatuerade området var åttonde

vecka och däremellan får kroppen tid att forsla bort färgen från huden.

En riktigt stor tatuering kan ta 1½ år att ta bort.

– Svårast är det att ta bort röd, gul och blå färg, medan grå färg och skuggor försvinner lättast.

Om det handlar om exempelvis en hel rygg med tatueringar måste Gun-Marie behandla ett område i taget. Efter att tatueringen tagits bort är huden rödflammig i början, men återfår småningom en frisk hudton.

Behandlar hud och hår Med hjälp av pulserande ljus kan Gun-Marie skjuta laserstrålar för

att minska hårväxt. Det kan vara enstaka hårstrån eller behåringen i armhålor eller på underben.

– Jag kan ta bort ytliga kärl eller rodnader i ansiktet med laser. Då koagulerar hemoglobinet, vilket gör att kärlet drar ihop sig. Även acne och solskadad hud kan behandlas på detta sätt.

Lasern kan även föryngra huden, minska rynkor och strama åt. Även grova porer, ärr från acne och åldersfläckar på huden kan blekas.

– Jag kan också bleka eller ta bort missprydande födelsemärken.

Om födelsemärket är upphöjt eller oregelbundet bör kunden dock först visa pigmenteringen åt en läkare.

Gun-Marie vikarierar inte längre vid hälsovårdscentralen i Malax, utan siktar nu på att driva sitt företag och erbjuda alternativa sätt att få folk att må bra. Samtidigt har hon tänkt upprätthålla sin sjukskötarkunskap genom att arbeta några dagar per månad i Sverige via ett bemanningsföretag för vården.

– När jag var utbränd gav min man Kent pengar till en häst åt mig, med avsikt att den skulle bli en terapi att få orken och livsgnistan tillbaka. I början orkade jag inte annat än fara och se på min häst Topi.

Idag betyder ridningen och möten med hästen tre-fyra gånger i veckan stor glädje och livskvalitet Stor lycka ger även de tre döttrarna och de båda barnbarnen. Aliyah är nio år och häromveckan blev GunMarie mormor till lille William.

– Den bästa lönen för min möda är att jag kan hjälpa en medmänniska!

Text och foto: Carina Nordman-Byskata