KLÖVAR & TIMOTEJ Österbottens Kötts informationstidning 1 • 2015
Chaufför Träsk s. 8–9
Gårdsmärkning s. 6–7
Matskola s. 22–23
Innehåll
Grillfester
Tom Åstrand: Ledare ............................................................. 3 Fullmäktiges ordinarie möte ................................................ 4 Emma och Sören betjänar...................................................... 5 Spårbarhet................................................................................ 6-7 Chaufförens vardag................................................................. 8-9
Vi har äran att inbjuda Dig och Din familj till en trevlig grillfest! Grillfesten arrangeras på två alternativa ställen och datum, så vi hoppas att någon av kvällarna passar Er! Tid:
båda kvällarna kl. 19.00–23.00 (maten serveras från kl. 19.00)
Plats:
Tisdag 7 juli vid Molpe UF (Sjövägen 298, Molpe) Torsdag 9 juli i Forsby På Toppen (Forsbyvägen, 68920 Forsby)
Biffakademin skolar................................................................ 10-11 E-märkning ............................................................................... 12 Immunokastrering .................................................................. 13 Henrik Holm ............................................................................. 14-15 Producentresa till Holland..................................................... 16-17 Investerings- och startstöd .................................................. 18-19 Hälsningar från A-Foder ........................................................ 20-21 Matskola.................................................................................... 22-23
Ni kan anmäla Er per e-post till emma.rasivirta@atria.fi eller på tel. (06) 3239 411 HJÄRTLIGT VÄLKOMMEN! ANDELSLAGET ÖSTERBOTTENS KÖTT VD Tom Åstrand
Ur programmet: • • • • • •
Postadress: PB 173, 65101 VASA Besöksadress: Flygfältsvägen 2 Tel. (06) 323 9411 Fax (06) 312 9449 www.osterbottenskott.fi
Ansvarig utgivare: Andelslaget Österbottens Kött Adress: PB 173, 65101 VASA Besöksadress: Flygfältsvägen 2, Vasa Tel: (06) 323 9411 Fax: (06) 312 9449 Internet: www.osterbottenskott.fi Chefredaktör:Tom Åstrand / Österbottens Kött Ombrytning: Maria Lillås / Kustmedia Ab Oy Upplaga: 1000 st Tryck: Fram 2015 Pärmbild: Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab ISSN 1798-7539 (Print) ISSN 2342-5644 (Online)
2
Välkomsthälsning Mat från grillen hela kvällen Kaffeservering Trubadur Hoppslott, ballonger för barnen Utlottning av en cykel och två kylväskor
Österbottens Kött Postadress: PB 173 65101 Vasa växel: 06-323 9411 fax: 06-312 9449 www.osterbottenskott.fi fornamn.efternamn@atria.fi Telefon Verkställande direktör Tom Åstrand 040 630 8510 Ekonomichef Åsa Frants 040 635 2623 Anskaffningschef nöt Marcus Skullbacka 040 724 4043 0400 287 236 Anskaffningschef svin Daniel Klockars Logistikplanering Joni Staffas 040 643 1929 Peter Backlund 040 643 1599 / Djurförmedling / 06 323 9412 Foder Sekreterare Helén Jåfs 06 323 9411 Djurlikvider Karita Taxell 06 323 9429 Emma Rasivirta 06 323 9411 Slakttransporter Enqvist S-O Transport Ab (nöt) Enqvist S-O Transport Ab (svin) Ab Nasstrans Oy (svin)
0400 265 734 0400 265 733 0400 265 731
Djurförmedlingstransport Ab Nasstrans Oy (grisar) Ab Nasstrans Oy (kalvar)
050 4016 891 0400 363 800
Ledare
Bästa läsare
A
ndelslaget Österbottens Kött har precis firat sitt 80:e verksamhetsår i både arbetets och förändringens tecken. På personalsidan kan man jämföra förändringarna med en generationsväxling. Andelslagets “grand old man”, ekonomichef Bengt Höstman, gick i pension efter 28 år av förtjänstfullt arbete och Stefan Saaristo övergick i A-Foders tjänst efter tolv år som andelslagets VD. Under deras operativa ledarskap har ÖK:s verksamhet kontinuerligt utvecklats i enlighet med fastslagna strategier för köttproducenternas bästa – och det arbetet fortsätter. Vart är vi på väg? Det är en fråga jag ofta fått av våra producenter under året som gått och diskussionen är då vanligtvis inne på marknadsläget, producentpriser och framtidstro. En diskussion som har sitt ursprung i fjolårets turbulens på såväl den inhemska som de europeiska och globala köttmarknaderna. En osäkerhet förorsakad av ryska importstopp på grund av afrikanska svinpesten, EUsanktioner till följd krisen i Ukraina och en allmän global ekonomisk osäkerhet. Man hoppades att störningarna skulle vara tillfälliga och övergående men ett år senare är osäkerheten fortsättningsvis påtaglig. Frågan är nu närmast hur man på bästa sätt kan anpassa sig till rådande förhållanden. Vad tänker du göra åt saken? Det brukar vara följdfrågan i diskussionen med producenterna. Det är då jag känner att ansvaret och utmaningen börjar. Tron på framtiden prövas som mest när osäkerheten är stor och bekanta vägval inte längre är självklara. Framtidstro är en av de viktigaste byggstenarna och kittet för varje köttproducents möjlighet att utveckla sin verksamhet och göra investeringar. Enligt en undersökning gjord av TNS Gallup sommaren 2014, gällande ÖK
producenters inställning till sin produktion, framkom att våra producenter har en högre tilltro till framtiden och en mera utpräglad företagaranda än genomsnittet i Finland. Det överensstämmer bra med de berättelser jag får från ÖK:s anskaffningschefer och personal när vi diskuterar erfarenheterna från fältet. Det finns en grundmurad tro på den egna produktionen och framtiden. Helt avgörande i en tid och omgivning som kanske mer än tidigare kräver fokusering på den egna gårdens verksamhet och produktion. Därför måste ÖK, via rådgivning, utbildning och producentkontakter prioritera arbetet med att skapa förutsättningar som stöder varje producents framtidstro. Förutom att ÖK ska arbeta med visioner, strategier och utveckling på lång sikt får vi inte glömma arbetet i vardagen i form av samarbete mellan producenter, ÖK:s personal, chaufförer och slakteri. Det är lätt hänt att ta för givet att det fungerar av sig självt men servicekedjan kräver hela tiden ett aktivt grepp och ett ömsesidigt samarbete, vare sig det gäller slakt och förmedlingsplanering, transporter, likvider eller finansiering.
Andelslagets styrka består av bra producenter, en engagerad personal och samarbetsparter som alla tar ansvar för sitt arbete. Ni gör alla ett gott arbete! I skrivandets stund är jag nyss hemkommen från ÖK:s senaste styrelsemöte där man beslöt att ÖK deltar som en av huvudsponsorerna i det nationella Matskolan-Ruokakoulu 2015 projektet. Matskolan är ett dagläger för barn mellan åtta och tolv år, där barnen själva tillreder sina måltider och lär sig om matens ursprung, inhemsk köttproduktion samt bekantar sig med lantbrukarens yrke och vardag via gårdsbesök. I år presenteras köttets, mjölkens och brödets väg från jord till bord. Matskolorna ordnas av lokala 4H-föreningar på 16 orter i Svenskfinland med sammanlagt 350 anmälda barn. ÖK stöder med råvaror till varje tillfälle och därtill får varje barn ett Atria produktpaket med sig hem till familjen. Det är en investering för framtiden – och det känns helt rätt. Trevlig sommar!
Tom Åstrand
3
Fullmäktiges ordinarie möte ÖK höll ordinarie fullmäktigemöte den 20 april i Vasa. Över fyrtio personer deltog: fullmäktigemedlemmar, förvaltningsrådsmedlemmar, styrelsemedlemmar och tjänstemän. Därtill Sinikka Hassinen från Atria Nöt som presenterade branschaktualiteter. Mötet inleddes av förvaltningsrådets ordförande Henrik Holm och som mötesordförande verkade Peter Thölix. Senare under mötet valdes Johan Backlund till viceordförande för fullmäktige med mandatperiod fram till nästa ordinarie stämma. Han efterträder Henrik Pott som blivit styrelsemedlem. Sinikka Hassinen från Atria Nöt redogjorde för aktualiteter kring världsläget inom branschen: importkött, slaktmängder, A-Foders försäljning till Atrias kunder, Biffakademin och investeringsstöd. Atrias produktionsinriktningar inom nöt är för närvarande 4500 mjölkgårdar, 600 dikogårdar, 40 kalvstationer och 800 slutuppfödare.
Bokslutet godkändes Bokslutet för 2014, vars handlingar föredrogs av Tom Åstrand, Åsa Frants och Henrik Holm, fastställdes. Styrelsen, förvaltningsrådets ledamöter och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet. – ÖK:s anskaffning under 2014 uppgick till sammanlagt 16,6 miljoner kilogram
4
svin- och nötkött. Anskaffningen av svinkött uppgick till sammanlagt 13,96 miljoner kilogram, informerade verkställande direktören Tom Åstrand. – Den totala anskaffningen av nötkött uppgick till 8 562 djur, vilket var en ökning med tre procent. Och den totala nötanskaffningen ökade och uppgick till 2,76 miljoner kilogram, fortsatte han. Det nya slakteriet i Kauhajoki har hög driftssäkerhet som gynnar både leveranser av färdiga produkter och slaktavhämtningar.
Ränta till ägarmedlemmar Andelslagets omsättning under 2014 uppgick till sammanlagt 13,11 miljoner euro vilket är en minskning med 8,6 procent jämfört med föregående år. Resultatet för 2014, före bokslutsdispositioner och skatter, uppgår till 545 tusen euro. Balansomslutningen uppgår till 16 miljoner euro och soliditeten är hög, hela 83,97 procent. Fullmäktige beslöt i enlighet med förvaltningsrådets förslag att andelslaget, från räkenskapsperiodens
vinst, betalar ut ränta på andelskapitalet om 12 procent till ägarmedlemmarna.
Aktuella läget Genom val fick förvaltningsrådet följande sammansättning för det kommande året: Mats Storgård, Kennet Lindén, Peter Hellström, Per Sandbacka, Fredrik Backlund, Kenneth Dahlkar, Henrik Holm, Mats Ingves, Johan Snickars, Markus Strömsnäs, Ola Sandberg och Mikael Vidlund. Efter därtill några sedvanliga ärenden presenterade personalen det aktuella läget inom ÖK. Marknadsöversikten framfördes av Tom Åstrand, ekonomiprocessen av Åsa Frants, aktuellt från nötanskaffningen av Marcus Skullbacka och aktuellt från svinanskaffningen av Daniel Klockars.
Tre dimensioner ÖK fortsätter, i egenskap av marknadsledare på sitt område, att utveckla och effektivera sin anskaffningsverksamhet. – Verksamheten styrs och förverkligas enligt ÖK 2020-strategins tre centrala dimensioner: operativ effektivitet, producentnärhet och konceptledarskap, säger Tom Åstrand. Text:
Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Emma och Sören betjänar vid ÖK Emma Rasivirta och Sören Stenroos trivs på ÖK:s kansli. Sören utför studiepraktik till slutet av augusti och Emma har jobb resten av året vid sidan av sina studier. Emma Rasivirta sommarjobbade på ÖK:s kansli redan ifjol, fick fortsättning på deltid under vintern och är nu på heltid igen. Hon har ett kontrakt som löper ut vid årsskiftet. Annars studerar hon företagsekonomi och ekonomiförvaltning vid Vasa Yrkeshögskola. Sören Stenroos studerar till agrolog i Ekenäs och har två års studier kvar till examen enligt planerna. Han sommararbetar på ÖK:s kontor som en del av sin studiepraktik. Han är bonde också. Övertog familjens jordbruk av föräldrarna Karita och Alf i Övermalax år 2011.
Emma sköter kanslifunktioner Emma sköter kanslifunktioner och har mera att göra med övriga personalen än med producenterna på fältet. – Mest sköter jag djurlikvider och det nya CRM-programmet, som är ett dataprogram för hantering av kundregister och kunduppföljning. – Jag kommer inte från en jordbrukarfamilj så allt jag lärt mig om ÖK har jag lärt mig här. Men jag kommer ju från ”lande” och mina föräldrars granne var svinfarmare, ler hon. Emma trivs bra och tycker om att det alltid finns uppgifter att ta itu med. I bagaget har hon studentexamen och ett halvt års utbytesstudier i Tyskland.
Sören sköter djurförmedling Sören är född och uppvuxen med svinfarm och spannmålsodling på gården. Han är utbildad husbyggare och har arbetat inom byggnadsbranschen
närmare tio år. Under tiden har han övertagit familjejordbruket, numera med enbart spannmålsodling, vuxenstuderat till lantbruksföretagare och är nu inne på sitt andra studieår till agrolog inom ramen för vuxenstudier i Ekenäs. Praktiktiden på ÖK inleddes 11 maj och slutar 31 augusti. – Det har varit mycket inskolning och i huvudsak kommer jag att sköta djurförmedling och foderförsäljning under ordinarie personalens semestrar. Det verkar intressant. – Jag visste en hel del om ÖK när jag började och känner folk här i området. I sommar får jag också bli bekant producenter från södra- och norra Österbotten. Jag kommer att ha mycket kontakt med producenterna.
Text:
Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Emma Rasivirta, hemma från Nedervetil och Sören Stenroos från Malax jobbar på ÖK.
5
Spårbarhet visar köttets ursprung Som första finländska köttföretag tillämpar Atria gårdsmärkning så att konsumenter kan läsa på förpackningen från vilka gårdar köttet kommer. Broilersidan har varit föregångare, på nötsidan finns redan en hel del gårdsmärkt och gårdsmärkta svinköttsprodukter ökar. Nassab Gård i Österby, Vörå, är en svingård som är med.
Poängen med spårbarhet är att visa på ansvar och öppenhet inom livsmedelsproduktionen. Konsumenternas intresse för matens ursprung ökar och genom att gårdsmärka Atrias produkter kan kunden via en kod på paketet gå in på Atrias hemsida, där producenterna själva berättar om sitt arbete och sin verksamhet.
Jan-Erik Stenroos, Johan Häggblom och Johan Backlund är svinproducenter vid Nassab Gård. Sedan två år tillbaka är deras produkter gårdsmärkta.
Behövs leveranskapacitet Nassab Gård Ab i Österby, Vörå, har gårdsmärkta produkter sedan två år tillbaka. Johan Häggblom, Johan Backlund och Jan-Erik Stenroos berättar. – I dagens läge behövs viss leveranskapacitet för att kunna delta i projektet. Det har att göra med att slakteriet slaktar en serie på samma dag som sedan gårdsmärks. Minst 150 djur ska levereras per gång. Det innebär planering och mera ”passas” med anmälningar och avhämtningstider. – Annars sköter vi produktionen precis lika noggrant som förr, säger Nassabfolket. – Vi får inte mera betalt för köttet men visst har gårdsmärkningen ändå en psykologisk effekt. Vi har blivit mera noga med att ha våra yttre områden städade. Ifall någon konsument, som köpt produkter från vår gård, vill komma och hälsa på eller kör förbi önskar vi att de tycker att vi har städat och snyggt.
– Det känns förstås bra, säger de. En sporre som höjer vår egen profil och ger mervärde åt hela näringen, säger Johan Häggblom. – Det här är framtiden, tillägger Johan Backlund. Genomskinlighet och kvalitet ska genomsyra hela produktionskedjan. Närvaro och mycket jobb i anläggningen, bra spannmål och dikesrenarna ska vara som en tavelram, uttrycker han sig.
Kompanjonskap en styrka
Mervärde åt hela näringen Själva har de ännu inte råkat se sina paket i butiken men de har fått sig bilder tillsända från dem som hittat deras namn på produkter. Någon har sett Nassabmärkt julskinka i Närpes och någon har sett paket i hyllorna i Malax, exemplifierar de.
6
– Spårbarheten är ett sätt för konsumenterna att lägga fokus på inhemska köttprodukter. Det är viktigast, tycker Jan-Erik Stenroos. Fler svingårdar inom ÖK:s område har visat intresse för gårdsmärkning och det finns efterfråga från affärerna. – Nästa steg är att kunna återföra en producents kött till sitt eget närområde, berättar Daniel Klockars, anskaffningschef vid ÖK. Det är inte ännu så men det jobbas på det.
Ett foto som en bekant skickade åt Johan Häggblom. – Visst känner man sig lite stolt när man får se ett paket, säger han.
Nassab Gård är en av de större svinanläggningarna inom ÖK:s område och drivs av familjerna Häggblom, Backlund och Stenroos. År 1996 uppfördes den första anläggningen och 2003 utvidgade de. Antalet slaktsvinplatser är 4000 och till sin hjälp har de en arbetstagare. Själva turas de om att bära ansvaret två veckor åt gången. Under sina lediga veckor brukar de ändå komma till Nassab av rent intresse, för att göra något speciellt eller diskutera med de andra. – Det är definitivt en styrka att ha kompanjoner. Någon att samarbeta och diskutera med, avslutar de. Text och foto:
Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Viktig information till AtriaNöt-gård Vårt gårdsnamn på köttförpackningen?
Bästa nötproducent! Allt kött som säljs under märket Atria är alltid 100 % finländskt och det är något som vi i år också vill föra fram i Finland. TV-reklamkampanjen och utomhusreklamen är delvis redan gjorda, men i tidningarna fortsätter kampanjen ännu. Förutom reklam och kommunikation är gårdsmärkningen på produkterna ett bra sätt att visa konsumenterna att köttet som de köper garanterat är inhemskt. Broilerprodukter har varit spårbara redan flera år och värdedelar av biff och ekologisk nötkött och några grisköttsprodukter för två år. Responsen har varit god, intresset för gårdsmärkta produkter är högt och konsumenterna köper gärna produkterna flera gånger. Senare i år blir även nötkött av mjölkras spårbart.
Ert gårdsnamn på köttförpackningen? Nu ber vi om tillåtelse att använda ert gårdsnamn på köttförpackningen. I praktiken innebär detta att det gårdsnamn och den ort ni anmält blir synliga på de produkter som framställts av djur som ni producerat. I början syns märkningen på filéer och stekar och beroende på efterfrågan möjligtvis även på andra produkter. Ert gårdsnamn används endast på köttförpackningar. För marknadsföring och annan kommunikation ber vi skilt om lov.
Sinikka Hassinen Direktör AtriaNöt
Angår det även vår gård? Ja. Avsikten är att köttet ska ha gårdsmärkning oberoende om det är en nöteller mjölkgård som står för produktionen.
Vilket namn trycks på förpackningen? De bästa alternativen är efternamnet på gårdens ägare eller gårdens namn. Till exempel blir Matti och Maija Virtanens Ylimäki gård från Pihtipudas: ”Virtanens gård, Pihtipudas” eller ”Ylimäki gård, Pihtipudas” Vi önskar att jordbrukssammanslutningar och gårdar i bolagsform väljer ett av de ovanstående alternativen. Ge er samtycke och namnet ni valt här: www.bit.ly/nimipakkaukseen (sidan är på finska).
Var finns tilläggsinformation? Vi har samlat mer info om gårdsmärkningen i en broschyr som hittas här: www.bit.ly/gardsnamnbroschyr Tilläggsinformation fås även av Marcus Skullbacka, tel. 040 724 4043. Bland de som anmält sig före 10.4. lottar vi ut fem paket som innehåller två jackor. På jackorna finns texten ”Suomalainen liha tulee meiltä” samt den egna gårdens namn. Mer info om jackorna finns i A-butiken: http://www.a-kauppa.fi/product_info.php?cPath=64_79_171&products_ id=4497 Vi hoppas att ni anser detta vara lika viktigt som vi tycker!
Du kan anmäla namnet på Er gård via internet på adressen
7
Chaufförens vardag Thomas Träsk är 26 år och hemma från Veikars. Han har varit chaufför sen 2008 och de senaste åren som anställd åt Enqvist S-O Transport Ab i Pedersöre. – Jag trivs verkligen bra. Det är ett självständigt arbete och jag har att göras med bra folk. Producenterna har framtidstro trots branschläget. Jag är van med djur, kan läsa av dem och så är jag ganska lugn. Det ska man vara i det här jobbet. Familjen består av fru Anna och Liam, som är två år. Fritiden tillägnar han dem, familjejordbruket, husvagnsliv och efter nytt hus finns det en del att göra på tomten... Text och foto:
Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
5:40. Thomas Träsk anländer punktligt där vi kommit överens om att träffas, vid St1/”Flada”. Han äter vanligen sin morgongröt runt fyratiden och i allmänhet vet han två dagar på förhand vad han har för dagsrutt.
05:58. Morgonens första lastning av två suggor och fyra gyltor vid Westfarm i Malax. Utlastningsutrymme och separat lastbrygga är till stor fördel för chauffören och lastningen går lugnt till. Tomas Träsk ”visslar in” djuren i bilen.
06:18. Andra lastningen, 110 slaktsvin, från Tomas Långgård i Övermalax påbörjas. Tjugo minuter senare är hälften av djuren lastade.Träsk kör slaktsvin inom området Lappfjärd-Oravais. Enqvist har en annan bil för nötslakt.
Bilen rymmer 125 slaktsvin, 15 per box, i två våningar. Fordonet är långt, tungt och stort. Styraxeln på vagnen, som han manövrerar på en joystick skulle han inte vilja vara utan.
Tomas Långgård kvitterar dagens leverans. Thomas Träsk uppskattar kontakten till producenterna och berömmer dem som är villiga att skotta och sanda när det behövs.
En slät kopp kaffe vid St 1 /”Flada” och resan om 85 kilometer fortsätter mot slakteriet i Nurmo. Djuren sover för det mesta under transporten. Förutseende körning gäller enligt årstid.
8
Ankomst till slakteriet. Under resorna brukar Thomas prata med Joni Staffas på ÖK som planerar lastningen, följande producent, de andra chaufförerna eller så lyssnar han på radio.
Vid lastbryggan skriver Thomas först ut en rapport på vad som levereras som lämnas till slakteriet innan han öppnar bakdörrarna på bilen.
08:59 Lossningen klar vid slakteriet. Det gick bra och Thomas behövde inte vänta alls den här morgonen utan kunde direkt backa till en ledig dörr.
Efter varje lass tvättas och desinficeras bilen. Ett arbete som utförs en till tre gånger per dag och tar drygt en halv timme i anspråk.
09:37 Nytt spån strös ut och bilen är klar för nästa last. Träsk ringer upp nästa ställe i Vörå och meddelar vilken tid han kommer. Då Träsk inte får arbetstid (1314h/d) och vilotid (9h/d) att synkronisera på färdskrivarkortet rycker Andreas Enqvist in.
Nytt lass betyder ny och ren halare, som Thomas byter om till i Ylistaro, där han ska äta dagens lunch. Efter lunch kör han till Vörå och tre svingårdar: Back, Svens och Östman. Sedan åter till Nurmo och samma procedur. Hem till Veikars kommer han sextiden på kvällen.
Till sist. Under en arbetsdag spolar Thomas av sina stövlar många gånger... En normal dag med två resor till Nurmo tar tolv timmar och han jobbar fyra till fem dagar per vecka. Fredagar är ledig dag men chaufförerna turas om att vid behov köra på söndagar.
9
Biffakademin skolar Biffakademisterna besökte Köttriksdagen i Sunne ÖK ordnade en resa för deltagarna i biffakademin till Köttriksdagen som ordnades i Sunne, Sverige, i november 2014. Köttriksdagen ordnas av Hushållningssällskapet i Värmland och är ett årligt återkommande nötköttsseminarium, som i tur och ordning ordnas av de regionala Hushållningssällskapen. Seminariet 2015 kommer att ordnas av Östergötlands Hushållningssällskap. Dagen före seminariet ordnades det möjlighet att besöka gårdar som
höll öppet hus i närområdet. Efter att biffakademisterna landat i Karlstad hann man besöka tre gårdar, en slutuppfödningsgård och två gårdar med dikor, en redan etablerad och ett stall som byggts av två producenter tillsammans. Många intressanta diskussioner uppkom under besöken. Under själva seminariedagarna ordnades ett digert program med många intressanta föreläsningar och mycket matnyttigt för nötköttsuppfödarna. En
jämförelse mellan nötköttsproduktionerna i Sverige, Norge och Finland presenterades också, jämförelsen hittas i tabellen nedan. Under dagarna knöts många goda kontakter mellan seminariedeltagarna. Mera material från seminariet finns under sidan http:// hushallningssallskapet.se/kottriksdagen-2014/ Text och foto:
Marcus Skullbacka
JÄMFÖRELSE SVERIGE - NORGE - FINLAND
10
Klevens gård
Här driver Anders och Kjell Carlsson ungtjuruppfödning i spaltstall med cirka 250 levererade mjölkrastjurar per år. Nytt mottagningsstall byggdes för ett par år sedan och man tar även emot en del två veckors kalvar i den före detta mjölkladugården. Anders och Kjell är kända för att vara noggranna och duktiga och är utsedda till Årets nötköttsproducenter i Värmland 2014.
Prästbol, Vålberg
Anskaffningsöversikt på nötsidan Januari-maj 2015 Nötanskaffningen har utvecklats positivt under början av året, slakten har förlöpt jämt hela tiden, främst slakten av kor har ökat och slaktavhämtningsservicen har varit på en mycket hög nivå. Inga väntetider har förekommit. Den totala köttnötsanskaffningen visar på en ökning med knappt 4 procent jämfört med samma period 2014. Samma takt förväntas under de kommande månaderna med ökande mängder mot hösten. Förmedlingen har ökat avsevärt under början av året och en rekordmängd kalvar har förmedlats tack vare nya kalvleverantörer och att nya slaktstall färdigställts. Totalt har spädkalvsförmedlingen ökat med 16 procent och den totala kalvförmedlingen visar på en ökning med 26 procent jämfört med 2014. Under perioden april-maj har antalet mjölkraskalvar som borde ha fötts enligt semineringsstatistiken varit 6 procent lägre än året innan och än under början av året. Detta har också visat sig i väntetider speciellt på spädkalvar under maj månad. Mängden kalvar som väntas födas under juni och framöver visar igen på större månadsmängder än hittills vilket borde jämna upp situationen relativt snabbt. Totalt räknar man med en oförändrad mängd mjölkraskalvar på landnivå i år medan biffkalvarna förväntas med 3 procent. Text:
Marcus Skullbacka
Biffakademins Valldagar vid Polaris En av Sveriges största charolaisbesättningar finns hos Jan Johansson på Prästbol. Den består av cirka 200 kalvande charolaiskor. På gården finns också ett fyrtiotal limousinkor. Jan är väldigt avelsintresserad och säljer avelsdjur av båda raserna. Utöver det köper han in en del tjurkalvar från andra avelsbesättningar för uppfödning till liv eller slakt. Odlingen består av 250-300 hektar spannmål och majs och cirka 200 hektar vall.
Torsby
Biffakademin ordnade den 16 april 2015 en Valldag på Hotell Polaris, med föreläsningar och diskussion om vallodling och ensilage kvaliteten i nötuppfödning. Stefan Dahlvik från Yara berättade om vikten i näringsunderhållet i vallen och hur en ökning i vallens kvalitet och mängd inverkar sänkande på produktionskostnaderna. Jan-Olof Johnsson berättade om vilka krav vi bör ställa på ett bra vallfoder till köttnötsuppfödningen. Under dagen diskuterades också mera ingående om vallens betydelse i köttnötens produktionskostnader. Tabellen nedan visar tjurars tillväxt med olika D-värdes ensilage och olika stor kraftfodergiva. Text:
Marcus Skullbacka
Sven Täppers och Mats Eriksson är precis färdiga med sitt nybyggda köttdjursstall. Det är i grunden två besättningar som byggt tillsammans i ett driftsbolag. Stallet är därför inte byggt på någons gård utan mitt i skogen och kommer att inrymma deras cirka 100 dikor med ungdjur, samt en del inköpta dikalvar, totalt omkring 300 djur.
11
Om E-märkning AtriaNöt jobbade i tiderna hårt för att få E-märkningen godkänd i Finland vilket man också lyckades med. Tanken var att man i framtiden skulle kunna använda sig av möjligheten att läsa av öronmärken elektroniskt på förmedlingsbilen, slaktbilen och slakterierna. Och att producenterna själva skulle kunna dra nytta av en elektronisk dataöverföring och minimera mänskliga fel som många gånger uppstår med ett visuellt och manuellt förfarande.
Märkning av kalvar med E-tag, eller så kallad elektroniskt avläsbart öronmärke, har tacksamt ökat och i samband med detta kommer också områden att öka framdels där man kan utnyttja E-märket. Redan nu har många kalvstationer, som tar emot spädkalvar, möjlighet att låta mjölkamman läsa av E-märket. Med varje leverans av märken följer instruktioner om hur kalvarna märks rätt. Det finns dock kalvar som kommer till förmedlingen med E-märket i fel öra, vilket försvårar installerad avläsningsapparatur att läsa av E-märket. Vi vill
Fastsättningsinstruktioner för öronmärken HÖGER ÖRA
VÄNSTER ÖRA
påminna om vikten i att man märker kalvarna rätt, se instruktionerna nedan. Sätter man E-märket i fel öra fungerar till exempel inte avläsningen i mjölkautomaterna som den ska. ÖK börjar från och med den 1 augusti i år beakta felmärkning på spädkalvar som saknar E-märke och det innebär att inget E-märkestillägg betalas till kalvar med E-märke i fel öra!
Text:
Marcus Skullbacka
•
Öronmärkena placeras mitt i örat mellan venerna.
•
Han-delen med pigg placeras på baksidan av örat och hon-delen (med röda lås) på insidan av örat.
!
elapp och andra eMärken fastsätts ALLTID I VÄNSTER ÖRA
huvudMärke (streckkod) i höger öra
eMärke alltid i vänster öra
Var aktsam när öronmärkena sätts fast: • Använd antingen Caisley-tång eller röd Allflex-tång, i vilken är fastsatt motsvarande nål som passar märket (Caisley). •
• Öronmärkena placeras mitt i örat mellan venerna • Han-delen med pigg placeras på baksidan av örat och hon-delen (med röda lås) på insidan av örat.
!
eLapp och andra eMärken fastsätts ALLTID I VÄNSTER ÖRA
• Vara aktsam när öronmärkena sätts fast: – Använd antingen Caisley –tång eller röd Allflex -tång, i vilken är fastsatt motsvarande nål som passar märket (Caisley)
12
– Felaktig eller bristfällig fastsättning kan skada kalvens öra
Felaktig eller bristfällig fastsättning kan skada kalvens öra.
Atria kan inte ta emot grisar som immunokastreras Foto: ÖK/Arkiv
Från och med i år kan slaktsvin kastreras med vaccin. En åtgärd som finns med som ett alternativ inom ramen för djurens välfärd. Men i praktiken kan Atria inte ta emot grisar som immunokastreras. Bolagets veterinär Taneli Tirkkonen rekommenderar därmed traditionell kirurgisk kastrering. Veterinär Taneli Tirkkonen.
Förbindelsevillkoren för ersättning för djurens välbefinnande 2015-2016 bjuder på en rad olika möjligheter för producenterna. För svin finns en ny åtgärd som ett alternativ till kirurgisk kastrering – immunokastrering av slaktsvin (2.6a). Det vill säga att slaktsvinen kastreras två gånger genom vaccinering.
Svårt att säkerställa På papperet låter det som bra åtgärd som ersätts med 81 euro per djurenhet. Men i praktiken kommer metoden inte att fungera för stora förädlingsbolag som Atria. - Tanken med åtgärden är god men som det är nu kan inte Atria ta emot slaktsvin som kastreras genom vaccinering. Om det finns avtalsproducenter som funderar på att ta åtgärden bör de kontakta Atria genast, men hittills har vi inte hört om någon som planerar att ta åtgärden, säger Taneli Tirkkonen, veterinär vid Österbottens Kött. Orsaken till varför Atria inte kan ta emot grisar som immunokastreras är flera. En är att proceduren innehåller en del osäkerhetsmoment, enligt Tirkkonen. - Proceduren går ut på att slaktsvinen vaccineras två gånger och det är svårt att säkerställa att alla djur har fått två doser och rätt mängd. Det finns alltså en risk att okastrerade djur kommer till slakt, säger han.
Hänvisar till tester Han hänvisar till Atrias egna experiment av vaccinet ifråga. Tester gjordes för några år sedan på och resultaten visar att en liten procentandel galtar kommer igenom processen. - Det var fråga om en stor volym och som våra tester visar att vaccineringen, som alltså utförs av producenterna själva, inte är helt tillförlitlig ännu. På grund av risken skulle grisar som immunokastrerats vara tvungen att ha skilda transporter och logistik. - Det skulle behövas speciallogistik och större bemanning vid slaktlinjen för att undgå risken. Kropparna skulle hanteras skilt beroende på hur de har kastrerats och det skulle helt enkelt bli för dyrt, menar Tirkkonen.
En viktig fråga Djuren kastreras för att ta bort lukten av galt. Okastrerade djur kan bidra till en lukt i köttet och det är alltså för konsumenternas skull som djuren kastreras. Han konstaterar att det i slutändan är en konsumentfråga för Atria. - Trots att det inte handlar om hormoner eller dylikt finns det en risk att konsumenterna börjar tro det trots att vi informerar. Det finns en uppenbar risk för att det blir missförstånd och därigenom skulle Atrias försäljning kunna påverkas.
- För Atria är det här en viktig fråga, konstaterar Tirkkonen. Enligt honom framförde Atria de potentiella utmaningarna med immunokastrering. Men trots det genomfördes ersättningen. - Vi måste försöka arbeta vidare med det här och se om vi kan nå en lösning, säger han.
På kirurgisk väg Han rekommenderar därför ÖK:s avtalsproducenter att fortsätta som tidigare, det vill säga att kastrera smågrisar på kirurgisk väg. Här rekommenderar han ett annat alternativ inom välfärdsstödet som producenterna nu kan ansöka om. Det gäller smärtlindring för smågrisar av hankön både före och efter kirurgisk kastrering (2.6a). Inom Atria har producenterna frivilligt gett smågrisarna värkmedicin före ingreppet. Nu är det alltså möjligt att få ett stöd för att ge värkmedicin efter den kirurgiska kastreringen. - Den här åtgärden kan alla som vill ansöka om. Det är en bra åtgärd, säger Tirkkonen. Ersättningen för åtgärden baseras på merarbetet, läkemedelskostnaderna och inkomstbortfallet. Text:
Christoffer Thomasfolk
christoffer.thomasfolk@slc.fi
13
Förtroende med ansvar
- Jag företräder mina uppdragsgivare i mina förtroendeuppdrag. Bryr mig och viker tid för att föra ÖK-medlemmarnas talan, säger Henrik Holm.
Henrik Holm från Hirvlax, Nykarleby, är ÖK-medlem sedan början av 1990-talet. Han är svinproducent, förtroendevald och familjefar. Inom ÖK och Atria har han erfarenhet, stort kontaktnät och han kan organisationerna. Han är en av länkarna mellan andelslagets medlemmar och Atria.
Samtalet med Henrik Holm äger rum en tidig förmiddag vid köksbordet hemma hos familjen Holm mitt under årets sådd. Nej, han har inte tid. Han tar sig tid. Och det passar för det har regnat så pass mycket under natten att dagen inte bjöd på möjlighet att så.
Jag bryr mig Henrik blev ÖK-medlem och invald i fullmäktige 1993. Familjejordbruket började han driva 1995, samma år som han valdes in i ÖK:s förvaltningsråd. Han är förvaltningsrådets ordförande sedan 2003, medlem i Atrias förvaltningsråd och ledamot i A-Producenters styrelse.
14
Han är ursprungen ur producentrörelsen med början i ungdomsklubben för producenter i Nykarleby och då talar vi 1980-tal. Varför? – Jag bryr mig och känner ansvar. Har det ”i blodet”. Är beredd att jobba för andra, förvaltar det förtroende som uppdragsgivare har gett mig. Jag vill utveckla och föra saker framåt. – Fördelarna tillskriver jag det breda kontaktnät och gemenskapen man får som förtroendevald, att ha fått förtroende att sitta runt borden där beslut fattas. Och tillfredsställelsen när jag kommer hem från ett möte och känner att min insats spelar roll.
– Sen känns det väl inte alla gånger så bra att dra på sig skjortan och åka på möte när tröskan står på åkern och solen skiner, ler han men blir allvarlig igen. – Som förtroendevald inom ÖK representerar man inte bara sig själv. Man talar för alla medlemmar och de olika produktionsinriktningarna. – Man kan vara kritisk till förslag och höja rösten på möten men efter att ett beslut har fattats och klubban har fallit är det viktigt att omfatta beslutet och jobba enligt hur det blev. Den som soloåker efter det riskerar tappa förtroendet. Han erkänner att han tänkt slänga handskarna i bordet och sluta mera än en gång. Men - lojalitet är ett tecken på professionalitet. – I sådana lägen har det helt enkelt inte varit läge att, mitt under behandling av stora och svåra ärenden, stiga av och flytta över bekymren till andra. Jag känner mitt ansvar. – Det är också viktigt att man ser skillnad på sak och person och det allra viktigaste, det är att man tror själva saken, tror på andelslaget nytta.
” Ett andelslag blir inte föråldrat. En enskild producent är liten utan andelslaget enligt min åsikt. ÖK har existensberättigande och är ett bra redskap för medlemmarna. Vi ska stärka gårdarna, ge rådgivning, inneha den kompentens som tillför gårdarna något, bevaka språket och skapa kontakter. Det är vi som ska upprätthålla andelslagsprinciperna” – Henrik Holm i ÖK:s 75 års historik
Viktiga beslut Henrik Holm är övertygad om att ÖK inte funnits idag om inte beslutet om att gå med i Atria hade fattats när det fattades. – ÖK har stått för utveckling och framåtanda. Enligt mig hade vi inte haft ens femtio procent av den köttproduktion vi har idag i svenska Österbotten om vi inte gått med i Atria och att ÖK funnits. Andelslagets medlemmar har sporrat varandra. Till exempel suggringarna, som ÖK tog initiativ till, lärde oss stordrift. Före det var det omöjligt för oss att tänka att en och samma bonde skulle ha mellan 500 och 1000 suggor på gården. I dag är den sortens anläggningar ganska vanliga. – Vi kan inte stoppa utvecklingen. Alla branscher drivs av effektivitet idag.
Trovärdighet och argument ÖK har bra inflytande i Atria. I början, efter inträdet, hade ÖK ingen ordinarie plats i Atrias styrelse. I dag har man det, en styrelseplats som först innehades av Runar Lillandt och nu av Kjell-Göran Paxal. – Det tar tid att bygga upp förtroende och är man inte störst i klassen gäller det att ha argument som håller och vara insatt i ärenden. ÖK har representerats av duktigt folk och trots att vi är ett litet bolag har man varit lyhörd för våra förslag. Vi är trovärdiga och engagerade. Av förekommen anledning diskuteras priser mycket inom förtroendeorganen.
– Ändå är det priset vi förtroendevalda kan påverka minst, konstaterar han. Världsmarknaden styr. Europamarknaden styr och för oss gäller det att lita på den operativa ledningen och dem som har hand om försäljningen inom företaget.
Back up på hemmaplan Henrik avsätter mycket tid för sina uppdrag. Till det behövs förståelse och back up på hemmaplan. – Jag förkovrar mig i ärenden och diskuterar med dem som har bekymmer. Så gott som dagligen pratar jag med någon om ÖK-ärenden även om tröskeln är låg för medlemmarna att ta kontakt direkt till kontoret. När det gäller personval tycker jag också att det är viktigt att vara insatt innan beslut fattas. – ÖK har en stabil producentkår, bra personal och trafikanter, ung förtroendemannaorganisation som är vana att driva och förändra snabbt. Bra! Det är också positivt att vi är några med lång erfarenhet av organisationen och pejl på hur förändringar påverkar verksamheten och hur det tas emot av producenter.
Beställning på ÖK Han tycker att det är bra att det finns valutskott som ”mäter” och frågar kandidater på förhand. – Ibland är det omröstning vid val och det betyder att det finns intresse av att vara med i ÖK:s förtroendeorgan.
Henrik hoppas att det i framtiden finns medlemmar som är beredda att vika tid åt förtroendeuppdrag. – Även om tiderna förändras finns beställning på att ÖK lever vidare som andelslag. Jag tror på att jobba tillsammans i andelslagsanda. En medlem – en röst. Vi ska ”blåsa på samma kol” och ha en organisation inom vilken man kan diskutera och jobba med framtidsstrategier. – Då det går bra kan alla vara sin lyckas smed men när det är kärvt är det en styrka att ha varandra och branschkunniga att prata med.
Medlemmarna bygger ÖK Henrik Holm har egen svinfarm i Hirvlax och så är han delägare i Westfarm i Malax. – Jag tror på samarbete, att ha någon att dela ansvaret med. Höjer på hatten för de familjer som i egen regi driver stora svinoch nötköttsgårdar. Det är stora beslut som enskilda producenter ska fatta idag och hos ÖK får man personlig service och rådgivning. För ÖK igen gäller det att fånga upp ärenden på fältet, att ”hållas vaken” och hela tiden jobba nära producenterna. – För mig personligen skulle det inte räcka att leverera direkt till köttfabriken. Jag vill ha mer än så. Medlemmarna bygger ÖK. Utan medlemmar är ÖK ingenting. Atria, som marknadsför köttet, är inte heller något utan producenter. Branschen står inför utmaningar. – Ja. Ska vi ha köttproduktion i framtiden i Finland krävs åtgärder för att hålla den vid liv – ganska snart eller nu – för att producenterna ska överleva. Går det inte att få lönsamhet i näringen avvecklas den. Är det så vi vill ha det?
Förtroende som förpliktigar
Henrik driver sin hemgård. Familjen består av fru och två barn – och så den här söta och lurviga hunden som heter Isa.
Ordförandeskapet i förvaltningsrådet väljs för ett år i gången. – Hittills har jag blivit vidfrågad varje år. Och känt mig driven att fortsätta. Som jag sagt känner jag att förtroendet förpliktigar. Medlemmarnas förtroende avgör om man fortsätter. Själv får man ju alltid inför ett nytt val avväga om man ställer upp och ingen är oersättlig. Text och foto:
Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab
15
ön
Deltagarna från ÖK samlade.
Producentresa till Holland ÖK ordnade en resa för producenter till Holland i april inom ramen för Baconakademin. På programmet stod intressanta besök till svinrelaterade företag. – Tretton ÖK-producenter deltog i resan, berättar anskaffningschef Daniel Klockars, som stod för researrangemangen. Gruppen besökte bland annat Försöksgården Sterksel, som sysslar med forskning och branschutveckling i Holland. Vid Sterksel delade man med sig av nya rön inom svinnäringen produktionsmässigt. – Bland annat experimenterar de med att inte kupera svansar. I Holland kuperas svansar till 99 procent för att undvika svansbitning. I Finland tillåter vi inte svanskupering och de var förstås intresserade av att höra hur vi fixar det. – Så, fortsätter Daniel, vi bjöd in deras driftsledare på besök till ÖK så kan vi berätta hur vi gör, ler han. ÖK-gruppen fick ta del av forskningen vid de olika avdelningarna. Många av deras funderingar är också tillämpbara här. – Och för oss är det så hälsosamt att få intryck från andra länder och platser.
Staten reglerar hårt Holland är ett litet land. Fyra gånger mindre än Finland. Och svinproduktio-
16
nen är tiofalt större än i Finland. Deras självförsörjningsgrad på svinkött är 180 procent vilket betyder att nästan hälften av deras produktion ska exporteras. Staten reglerar näringen hårt. – Sväm är ett stort problem för dem i jämförelse med här. Här betalar man till en bonde för deras anläggnings sväm, ser det som ett mervärde för jorden och i gengäld behöver man inte köpa så mycket gödsel. – I Holland finns det helt enkelt inte spridningsyta för sväm vilket gör att en stor del ska skeppas ut ur landet. För det betalar bonden hela 16 euro/kubik. Helt otroliga summor, säger Klockars. Nyligen hörde jag därtill att det nu är uppe i 20 kubik. – Det här faktumet, liksom statens pålagor, gör att deras merkostnad för att föda upp en gris är stor om jag jämför med Finländska förhållanden. De säljer köttet under vårt pris och ändå tror bönderna på framtiden och tycker om vad de gör.
Tillväxtboxar i våningar
Halmhäck. Grisarna drar strån från häcken istället för att det strös på golvet. På det här sättet blir halmen drygare och därtill har grisarna sysselsättning.
ÖK-folket fick också tillfälle att träffa avelsföretag och höra föreläsningar om avel och galtstationsverksamhet. – De har större valmöjligheter på avelssidan än vad vi har. De tar också största delen av genetiken från Danmark, som vi gör.
Anskaffningsöversikt på svinsidan Januari-april 2015 Året har anskaffningsmässigt börjat riktigt fint på ÖK:s område. Svinslakten ökade de fyra första månaderna med 5,4 % jämfört med samma period 2014. Förmedlade smågrisar ökade likaså med hela 13,6 % mer förmedlade grisar än 2014. Medelvikten på inkörda slaktsvin har hållit sig kring 88,8 kilogram. Det var intressant för Österbottningarna att se Holländarnas rön kring boxsystem och leksaker för djuren.
Modell av tillväxtbox som ger mer utrymme.
Schippers anläggning besöktes liksom Bart van Osch, som är ett stort företag som utvecklar och saluför olika inventarier till svingårdar och därtill leksaker åt djuren, tvättmedel med mera. – Det pratades mycket kring frigrisning kontra fixering och storleken på boxarna. En metod är att ha ett golv som höjs upp när suggan stiger upp, då slipper inte smågrisarna under henne och smågrisdöden minskar. – Andra försök under utveckling vi fick se var en prototyp på att ha suggor med smågrisar i boxar, som transporterades på tågräls till behandlingsrummen. Sugga och smågrisar behandlades i boxen och flyttas inte före suggan flyttas bort från grisarna. Ett sätt att minimera sjukdomar och smittor. – Att lagra djuren i våningar kräver hälften mindre byggnadsyta och det kan slå ut väl till exempel i Japan, där man är van att bygga på höjden.
att resan är en följd av Baconakademins besök av experten Bo Sörensen från Danmark i fjol. – Framförallt ser vi vår fördel av att vi har friska djur och fördelarna med det. Vid Stärksel har de en tillväxt på 860 gram per dag på slaktsvin, vilket de var stolta över. – Vi har över tusen gram tillväxt per dag för att vi inte har samma sjukdomstryck som de har. Det här bevisar hur viktigt det är att vi har sjukdomsläget under kontroll och tar biosäkerheten på allvar. – I Finland har vi nolltolerans på salmonella. I Holland har slakterierna olika skalor för salmonella, de som överstiger skalan får avdrag på priset. – Så, avslutar Klockars, vi ska välja vårt inhemska kött!
Efterfråga på smågrisar har varit god och balansen likaså. Efterfrågan har överstigit utbudet under större delen av året. Omloppshastigheterna har förbättrats på de flesta slaktsvinsgårdarna vilket gjort att det varit en stor efterfrågan på smågrisar. 13,6% mera förmedlade smågrisar på ÖK:s område har således placerats snabbt ut i slaktsvinstallen och vi har inte behövt uppleva något överskott på smågrissidan. Nya genetiken på modersidan (Danavl eller Norrsvin) har burit frukt och det märks tydligt ute på suggårdarna att levande födda smågrisar ökat det senaste halvåret. Nya fadersrasen (Dansk Duroc) i kombination med moderrasen har visat sig ge ett gott foderutnyttjande på trerasgrisen. Tillväxten på slaktsvinen har även den ökat markant det senaste året. Text:
Daniel Klockars
Text:
Välj inhemskt!
Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Daniel Klockars tycker att det var en mycket intressant resa. Han berättar
Foto:
Daniel Klockars
17
Ansökan om investeringsoch startstöd är igång Investerings- och startstöden förnyades när den nya perioden började. Vad har förändrats och vad finns kvar? Startstöd för unga jordbrukare kan ansökas från NTM-centralen liksom också investeringsbidrag. Beslut på ansökningarna kan förväntas först i slutet av augusti. Investeringar får fortfarande bidrag, räntebidrag på lån samt statsgaranti. De tidigare stödvillkoren, såväl som stödbeloppen, har genomgått en hel del förändringar. Investeringsprojekt får inte påbörjas förrän beslut om bidrag gjorts vid NTMcentralen. En ung jordbrukare söker bidrag med ett utkast på köpebrevet. Ett slutligt köp kan göras då bidragsansökan är under behandling.
Stöd även för ersättningsinvesteringar Djurhållningsplatser är fortfarande prioriterade i frågan om investeringsstöd. Nytt är att stöd nu också kan fås till grundrenoveringsprojekt utan krav på utvidgning av verksamheten. Hittills har det krävts åtminstone en fjärdedels ökning i produktionsmängderna. Bidraget för byggprojekt på nöt- och svingårdar har höjts något.
Andra ändamål Andra byggnader som får stöd är bl.a. förråd och maskinhallar som för första gången beviljas bidrag. Täckdikningar får mera bidrag än tidigare och beviljandet av bidrag begränsas inte av företagarinkomstens mängd. Av skördemaskiner är det endast anskaffning av potatis- och sockerbetsupptagare som kan finansieras. Även då beviljas stöd endast för gemensamma maskiner. Villkoren för energiprojekt är att förnybara energikällor används i dem. Torv övervägs ifall det i värmecentralen kan användas en del förnybar energi. Den producerade energin bör användas till jordbrukets egna ändamål. Investeringar i djurens välmående och förbättring av miljön understöds med ett 30 % bidrag.
Bidragens maximibelopp och villkor Bidragens maximibelopp har höjts. Nu kan investeringsstöd beviljas upp till 1,5 miljoner euro per gård i tre års perioder. Villkoren för sökanden har underlättats i det nya systemet. Den nedre åldersgränsen är fortfarande 18 år för investeringsbidraget, men en övre åldersgräns finns inte längre så hurtiga jordbrukare kan ännu som äldre söka stöd. Sökande av startbidrag kan vid ansökningstillfället vara 40 år men dock under 41 år. Inkomster utanför jordbruket begränsas inte heller längre. Hittills har jordbrukets företagarinkomst behövt vara åtminstone en fjärdedel av alla nettointäkter. Nu räcker det att jordbruket på gården är så pass lönsamt att kraven uppfylls.
NYA STÖDPROCENTER FÖR DJURHÅLLNINGSINVESTERINGAR Nya stödprocenter för djurhållningsinvesteringar
Räntestöd %
Bidrag AB-område %
Bidrag C-område %
Mjölk- och nötgårdar 60
10
40
35
Svingårdar
65
10
30
30
Fjäderfägårdar
65
10
20
20
Får- och getgårdar
60
10
40
35
18
Räntestöds- lån %
Vi Gratulerar! Yrkeskunskap krävs fortfarande. För investeringar räcker det med minst tre års erfarenhet, om produktionsinriktning inte byts. Investeringens storlek påverkar inte detta krav. För startbidraget krävs åtminstone 20 studieveckor utbildning. En allt större företagarinkomst, dvs. nettoinkomst, förväntas av jordbruken. Nu är nedre gränsen 25 000 euro medan den förut var 17 000 euro. Företagarinkomsten behövs dock inte räknas vid täckdikningar, anskaffning av skördemaskiner, bi- eller miljöanskaffningar.
AtriaSvin premierar årligen sina bästa producenter inom svinnäringen på basen av produktionsresultat. I år är det resultaten för 2014 som belönas. Det är ingen tävling utan ska ses som ett erkännande för framgång i arbetet. Vi Gratulerar smågrisproducenterna Maria och Mats Nyqvist i Kantlax, Nykarleby, till första priset! Premieringen av Årets smågrisproducent ägde rum vid ett tillfälle i Vuokatti i mitten av februari.
Affärsplan Gårdens verksamhets- och utvecklingsmöjligheter framförs i en affärsplan, där information om gårdens resurser och nya utvecklingsåtgärder sammanställs. I planen bifogas också ekonomiska kalkyler på gårdens lönsamhet och likviditet. Utgifter för framställandet av affärsplanen kan läggas till i projektets kostnader. Affärsplan behövs inte vid täckdikningsprojekt, anskaffning av skördemaskiner eller bi- och miljöprojekt.
Poängsättning av bidragsansökningar Bidragsansökningarnas projekt kommer att poängsättas enligt olika kriterier. Det finns sex kriterier som beaktas, bl.a. inverkan på företagets ekonomi, konkurrensförmåga och på miljön. Högsta poäng som kan fås är tre och det krävs minst 1,1 poäng i NTMcentralens bedömning för att stödet ska kunna beviljas. Om det finns fler ansökningar än tillgängliga medel, beviljas bidrag enligt poängsättningen av projekten så långt som pengarna räcker.
Ansökning Investerings- och startbidrag kan sökas hela tiden men NTM-centralen fattar besluten under förutbestämda tider, fyra gånger om året. Även investerings- och startbidragens ansökning blir elektroniskt. För detta har e-tjänsten Hyrrä utvecklats. Vid behov kan ansökan göras till pappers och blanketterna hittas på webbplatsen suomi.fi. Text:
Esa Ala-Kantti
Nytt system för kunduppgifter Emma Rasivirta vid ÖK:s kontor berättar att ÖK nu til�lämpar ett nytt CRM-system. Det är ett administrativt dataprogram för kunduppgifter: kontaktuppgifter, information om djurmängder, anteckningar från gårdsbesök och så vidare. – Det nya programmet har utarbetats i Seinäjoki, berättar Emma. Det är specialanpassat för vår verksamhet och uppgifterna har nu flyttats över från vårt gamla system. Vi lär oss som bäst att använda programmet. – Om producenterna märker att det är något som spökar, det var till exempel någon som hade problem att göra djuranmälan en dag, då är det bara att ta kontakt med oss. Det gäller att hänga med i utvecklingen och enligt Emma är det här ett steg för att bättre kunna följa upp verksamheten. – Nu har vi alla uppgifter på ett och samma ställe och det gynnar både personal och producenter, säger hon. Text och foto: Lisbeth Bäck/ Kustmedia Ab
19
Hälsningar från A-Foder Larsmo Luoto © Maanmittauslaitos JAKOBSTAD PIETARSAARI Kronoby Kruunupy Pedersöre Pedersören kunta
Andelslaget Maitosuomi och A-Foder samarbetar inom foderhandeln
A-Foder fyllde tio år under förra året. Minstingen i Atriafamiljen har varit en framgångshistoria inom den finska foderindustrin redan i flera årtionden. A-Foder har sina rötter i foderbolag som ägdes av Itikka Lihakunta och Österbottens Kött och som i mitten av 2000 talet gick samman med Atria till ett regelrätt bolag.
Andelslaget Maitosuomi och A-Foder samarbetar inom foderhandeln VAASA VASA
NYKARLEBY UUSIKAARLEPYY Larsmo Luoto JAKOBSTAD PIETARSAARI
Vörå Vöyri
© Maanmittauslaitos
Kronoby Kruunupy Pedersöre Pedersören kunta
NYKARLEBY UUSIKAARLEPYY
Malax Maalahti
VAASA VASA
Vörå Vöyri
Malax Maalahti
NÄRPES NÄRPIÖ
NÄRPES NÄRPIÖ
KASKINEN KASKÖ KASKINEN
KRISTINESTAD KASKÖ KRISTIINANKAUPUNKI KRISTINESTAD KRISTIINANKAUPUNKI
A-Foder
Jordbrukets verksamhetsmiljö har genomgått en enorm strukturförändring under det senaste årtiondet både i hemlandet och globalt. Världsvitt sett pågår det i vår affärsverksamhetsmiljö fortfarande stora förändringar som på lång sikt påverkar också funktionerna i hemlandet. Den största enskilda förändringen är befolkningsökningen som skapar utmaningar för den världsomfattande livsmedelsförsörjningen. Enligt uppskattningar fram till år 2030 ska produktionen av fjäderfäkött i världen ökas med 60 procent, svinköttproduktionen med 42 procent och nötköttproduktionen med 25 procent för att proteinbehovet i hela världen kan tillfredsställas. Detta innebär också att efterfrågan på foderråvaror ökar markant. Trots att förändringarna i världen verkar avlägsna ska man komma ihåg att de har betydelse också för vår verksamhet. Till exempel handeln med aminosyror och proteinfoder är internationell. AFoder ska kunna tolka dessa stora framtida trendförändringar. Vi ska utveckla vår verksamhet målmedvetet och se till att vi kan erbjuda konkurrenskraftiga och fungerande foderlösningar också i fortsättningen. Därför har vår kedja igång många utvecklingsprojekt där också primärproduktion och köttindustri är starkt med. Under tio år har A-Foder har vuxit till en betydande trendsättare inom den finska marknaden. En historisk milstolpe uppnåddes förra året då A-Foders egen tillverkning av industriella fodersorter för första gången översteg 200 miljoner kilo. Bakom den betydande tillväxten och framgången finns tusentals nöjda
20
A-Foder
Inom Maitosuomis område står AtriaNöt-kundcheferna till förfogande i alla utfodringsärenden.
Inom Maitosuomis områdeDestår AtriaNöt-kundcheferna till förfogande uppgör också en mjölkande utfodringsplan till er gård. i alla utfodringsärenden. Rutnimässiga såsom foderbeställningar skötstill smidigt De uppgör ocksåärenden, en mjölkande utfodringsplan er gård. via producentservicen eller via nätsidorna www.a-kauppa.fi. Rutnimässiga ärenden, såsom foderbeställningar sköts smidigt När du köper foder från A-foder har du nu möjlighet till att låta fakturan gå via producentservicen via nätsidorna viaeller Andelslaget Maitosuomi, www.a-kauppa.fi. meddela dettahar alltid foderbeställning. När du köper foder från A-foder duvidnu möjlighet till att låta fakturan gå A-Foders A-Finansiering ochAndelslaget fakturering viaMaitosuomi, mjölk-andelslaget går ej att kombinera. via meddela detta alltid vid foderbeställning. I foderärenden betjänas duvia påmjölk-andelslaget Maitosuomis område A-Foders A-Finansiering och fakturering går ejav: att kombinera.
I foderärenden betjänas du på Maitosuomis område av: ett Lasse ypperligt tillfälle att säkra skörden Åbergden kommande säsongen. Om du under 0400 865 923 är intresserad av avtalsodling ta kontakt Foderbeställningar: med A-Foders spannmålsanskaffning, så I takt med att fodertillverkningen ökat Marcus Lasse vi gärna mera. har A-Foder också blivit en betydande berättar Skullbacka Åberg marknadskanal för inhemskt spann040 724 4043 0400 865 923 mål. I samarbete med gårdarna har vi A-Kauppas utbud har utvidgats under Peter för avsikt att vidareutveckla regelrätt åren. A-Kauppa erbjuder ett brett utBacklund Foderbeställningar: 040 643 1599 spannmålsanskaffning och -förmedling. bud förnödenheter för både husdjursInom prissättningen har vi strävat till lägenheter och växtodlingar också i att produktion av kvalitativ skörd lönar fortsättningen. A-Kauppas nätbutik sig för alla parter i kedjan. Nu finns det är en flexibel plats att handla dygnet runt. Genom A-Kauppas e-postbrev Peter får du information om våra månatliga Backlund 040 643 1599 marknadserbjudanden. Om du inte ännu får vårt marknadsbrev, meddela oss så ordnar vi med det snarast. inhemska husdjurslägenheter. EttMarcus stort Skullbacka tack till er alla för detta. 040 724 4043
Hur går vi framåt? Vi har skapat en stark position inom den finska marknaden. Det är bra att fortsätta från detta. Säkert är att vi fortsättningsvis tänker öka på den finska marknaden genom att erbjuda fungerande och kostnadseffektiva utfordringsalternativ för svin-, nöt-, och fjäderfäkedjan. Med en ödmjuk attityd, lyhördhet och vilja att betjäna våra kunder garanterar vi att producenterna inom vår egen inhemska foderindustri når framgångar också i fortsättningen. En god fortsättning på sommaren.
Stefan Saaristo.
Stefan Saaristo
Ägd av producenten för producenternas bästa: Maitosuomi och A-Foder erbjuder producenterna ett bra inhemskt alternativ för utfodring av mjölkkor.
Du får 20 kg AlkuRehu kalvfoder att testa åt dina kalvar när du ber Marcus komma på besök. På samma gång kan vi se igenom hela gårdens utfodringsbehov! A-Foder
21
Deltagarna i matskolorna får lära sig mer om köttproduktion och kött som råvara, bland annat genom ett besök till en djurgård.
Matskolan ger barnen matglädje Sedan 2012 arrangeras varje år ett tiotal matskolor runt om i landet, i syfte att låta barn få uppleva matglädje med alla sina sinnen. ÖK stöder i år matskolans svenskspråkiga verksamhet på 16 orter med råvaror till varje tillfälle och därtill får varje barn ett Atria produktpaket med sig hem till familjen. Matskolan - Ruokakoulu är ett nationellt samarbetsprojekt och administreras av 4H-organisationerna. Verksamheten har sedan starten vuxit stadigt. – Mottagandet har varit mycket positivt och verksamheten uppskattas av såväl barn som föräldrar samt samarbetspartners, berättar projektledare Bettina Lindfors.
Antalet fördubblas I år arrangeras totalt 40 matskolor och antalet kommer att fördubblas till 2016. De lokala 4H-föreningarna ansvarar för de praktiska arrangemangen tillsammans med lokala parter. – Matskolan ordnas som ett dagläger för barn mellan 8-12 år och de pågår 4-5 dagar, berättar Bettina. Till varje matskoledag hör frukost, lunch och mellanmål, som barnen själva tillreder. Dessutom ordnas dagliga
22
Matskolan erbjuder fyra till fem dagar rolig och meningsfull sysselsättning för barnen under skolloven. De tillreder sin egen mat och lär sig mer om hälsosam kost och motion.
Atrias produktförsäljning för ÖK:s producenter
Foto: Matskolans egna bilder
motionspass och diskussionsstunder. Höjdpunkten under matskolan är oftast besöket till en bondgård. – Vi vill förmedla sann matglädje. Familjens matval, måltidssituationer och –attityder har en central roll i formandet av barnens egna matvanor.
Samarbetsnätverket stort Barnens kunskap om både matlagning, motion och kost ökar under matskolan. – De lär känna den finländska livsmedelskedjan, lär sig uppskatta god mat, använda råvaror enligt säsong och aspekterna av ansvarsfull matproduktion och konsumtion. Dessutom lär de sig förstå vikten av hälsosam kost samt motion, fortsätter Bettina. Matskolans samarbetsgrund utgörs av Finlands Svenska 4H, Suomen 4H-liitto, Maa- ja metsä-taloustuottajain Keskusliitto MTK, Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC, Folkhälsan samt Mjölk och Hälsa rf. Därtill medverkar ett stort antal nationella intresseaktörer.
ÖK erbjuder sina producenter möjlighet att beställa ett urval av Atrias produkter. Karita Taxell på ÖK:s kontor tar emot beställningar och varorna levereras till producentens egen närbutik. – Eller så kan man komma hit till ÖK och hämta sina varor, säger Karita. Atria har en lista med aktuella erbjudanden som finns på ÖK:s hemsida. – Den är publicerad bakom producenternas lösenord. Systemet har funnits länge och antalet beställningar varierar från år till år. – Nu tycker jag att det har varit ett uppsving igen med beställningar. – Det finns också möjlighet att ta tillbaka kött från gårdens eget djur, berättar hon. Producenterna informerar chauffören om returen som sedan ringer in beställningen åt mig och jag matar in den in systemet. Avgiften för produktpaketen dras av från producentens ÖK-likvid.
Beställningar görs till Karita Taxell per e-post till karita.taxell@atria.fi eller per telefon: 06 323 9429
Nya ljusskyltar vid ÖK
ÖK stöder med kött I år stöder Andelslaget Österbottens Kött (ÖK) Matskolans svenskspråkiga verksamhet på 16 orter i Svenskfinland. Syftet är att främja kännedomen om den inhemska köttproduktionen. – Samarbetet innebär i praktiken såväl råvaror till tillagningen som särskilda Atria-produktpaket till deltagarna. Vi är glada över att kunna samla matkedjans olika aktörer runt matfostran för barn, konstaterar Bettina. Text/Kustmedia Ab:
Anna Sand
Skyltarna vid Österbottens Kötts kontor i Runsor har uppdaterats. De har förnyats i enlighet med ÖK:s grafiska profil. Text och foto:
Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
23
Postadress: PB 173, 65101 VASA Besöksadress: Flygfältsvägen 2 Tel. (06) 323 9411 Fax (06) 312 9449 www.osterbottenskott.fi