NÄRPESINFO Närpes stads informationstidning nr 16
april 2015
Invånarenkät - se mittuppslaget
Bokslutet 2014
- ett budgeterat underskott blev till överskott
2
LEDARE Hans-Erik Lindqvist stadsdirektör
NÄRPESINFO
Visioner om den framtida kommunen Några större reformer på det kommunala fältet har inte kunnat genomföras under den gångna riksdagsperioden trots storvulna planer. Målsättningen som regeringen hade i början av perioden var att bygga upp starka primärkommuner med ansvar för största delen av servicen till invånarna. Den grundtanken förföll och i stället kom man fram med olika versioner till omorganisering av social- och hälsovården, där uppgifterna flyttas allt längre bort från primärkommunerna. Förslagen stupade närmast på att de stred mot grundlagen. Den nya regering som bildas efter riksdagsvalet får så lov att fortsätta arbetet där den gamla slutade med social- och hälsovårdsreformen, gymnasieformen och så vidare.
Foto: Sara Bondegård
PÄÄKIRJOITUS Hans-Erik Lindqvist kaupunginjohtaja
Närpes stads informationstidning
På många håll har man samtidigt börjat diskutera vad som är visionen för den nya kommunen, ifall största delen av uppgifterna flyttar till en högre regional nivå. Förutom att sköta de få serviceuppgifter som kvarstår, syns det som primärkommunens roll skulle bli att värna om gamla traditioner och om närdemokratin så gott det går. Är det så vi vill ha det eller ska primärkommunen fortfarande ha hand om närservicen inom de olika sektorerna, till exempel socialvården?
Med tanke på eventuella nya roller för kommunerna och på den ansträngda offentliga ekonomin är det förnuftigt att ha alternativa planer för kommunens framtid. Som en sådan plan tjänar även den kommunindelningsutredning som gjorts av statliga utredare för tio kommuner i Vasaregionen och Sydösterbotten. För fullmäktigeförsamlingarna i de berörda kommunerna blir det utmanande att kunna ta ställning till utredningen. Att behålla nuvarande kommungränser kan inte vara ett självändamål. Det avgörande måste vara hur invånarna i Närpes och Sydösterbotten får de bästa förutsättningarna att kunna leva och bo i regionen. Det är fråga om tillgång till mångsidig service, god näringslivsutveckling och balanserad ekonomi i lokalsamhället samt möjligheter att vara delaktig i demokratiska beslut. Den enkät till kommuninvånarna som ingår i denna tidning är ett led i att öka invånarnas delaktighet i de kommunala besluten. Enkäten är rådgivande, men resultatet av svaren kommer att utgöra en del av beslutsunderlaget, då stadsfullmäktige och andra kommunala organ i Närpes fattar beslut i ärendena. Lycka till med att besvara enkäten!
Visioita tulevaisuuden kunnasta Kuluneella eduskuntakaudella ei kunnianhimoisista suunnitelmista huolimatta kyetty saamaan aikaan suurempia uudistuksia. Kauden alussa hallituksen tavoitteena oli rakentaa vahvoja peruskuntia vastaamaan suurimmasta osasta palveluja. Tämä perusajatus kaatui ja sen sijaan sosiaali- ja terveydenhuollon uudelleenjärjestämisessä päädyttiin erilaisiin versioihin, joissa tehtävät oli siirretty yhä kauemmas peruskunnista. Nämä ehdotukset kaatuivat lähinnä siihen, että ne olivat perustuslain vastaisia. Eduskuntavaalien jälkeen muodostettava uusi hallitus saa luvan jatkaa siitä, mihin vanha lopetti mm. sosiaali- ja terveydenhuollon uudistuksen ja lukiouudistuksen suhteen. Usealla taholla on samalla alettu keskustella siitä, mikä on uuden kunnan visio, jos suurin osa tehtävistä siirtyy aluetasolle. Jäljelle jäävien palvelutehtävien hoitamisen lisäksi peruskunnan rooliksi näyttäisi muodostuvan perinteiden ja lähidemokratian vaaliminen parhaan mukaan. Sitäkö me haluamme, vai tuleeko peruskunnan edelleen huolehtia eri sektoreiden lähipalveluista, esimerkiksi sosiaalihuollosta?
Kuntien mahdollisia uusia rooleja ja tiukkaa julkista taloutta ajatellen on järkevää, että kunnan tulevaisuuden varalle on vaihtoehtoisia suunnitelmia. Tällaisena suunnitelmana toimii myös valtion selvitysmiesten tekemä kuntajakoselvitys, joka koskee kymmentä Vaasan seudun ja Etelä-Pohjanmaan kuntaa. Näiden kuntien kunnanvaltuustojen haasteena on ottaa kantaa selvitykseen. Nykyisten kuntarajojen säilyttäminen ei voi olla itsetarkoitus. Ratkaisevaa täytyy olla se, miten Närpiön ja Etelä-Pohjanmaan asukkaat saavat parhaat edellytykset elää ja asua tällä seudulla. On kyse monipuolisten palvelujen saatavuudesta, hyvästä elinkeinokehityksestä, paikallisyhteisön tasapainoisesta taloudesta ja mahdollisuuksista osallistua demokraattiseen päätöksentekoon. Tähän lehteen sisältyvän kuntalaiskyselyn tarkoituksena on osaltaan lisätä asukkaiden osallisuutta kunnalliseen päätöksentekoon. Kysely on neuvoa antava, mutta tuloksia käytetään Närpiön kaupunginvaltuuston ja muiden kunnallisten toimielinten päätöksenteossa. Onnea kyselyyn!
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
3
Skogsdungens daghem tar form När våren gör entré går Skogsdungens daghem in i sin slutliga planeringsfas. Ritningarna är godkända och entreprenörer kommer att väljas ännu i vår. Under sommaren 2015 startar byggprocessen och målsättningen är att nybygget skall stå klart för inflyttning den 1 augusti 2016. Text: Åsa Snickars
Skogsdungens daghem inrymmer sex avdelningar. Totalt kommer det att finnas plats för närmare 90 barn. För att göra daghemmet mera familjärt och ta bort känslan av ett stort daghem finns det fyra in-
gångar och fyra våt-tamburer. Avdelningarna ligger bredvid varandra men är avgränsade så att man har sin egen enhet som man hör till och störs inte av de andra avdelningarnas aktiviteter.
Avdelningarna har planerats så att de kan användas relativt åldersflexibelt men det finns specialutrymmen för de allra minsta barnen (babyavdelningen) och för helg- och nattvården. Dagtid kommer avdelningen för nattvård att användas som en vanlig avdelning men med färre platser än vad som är brukligt. Detta kan vara bra för barn med särskilda behov eller för infektionskänsliga barn som behöver vistas i mindre barngrupper. Varje avdelning innehåller ett grupprum, mindre rum för delning av grupper/aktiviteter, sovsal, wc och ett litet kansli. Sovsalarna är numera designade så att man använder nedfällbara skåpsängar vilket frigör utrymmet i rummet då barnen
inte sover. Våtutrymmena delas mellan flera avdelningar för att maximera användningen av husets kvadrater. Gemensamma utrymmen har planerats för hela daghemmet. I dessa utrymmen kan barnen delta i vattenlek, bildkonst, drama och litteratur. Mitt i huset finns ett större utrymme (torg) som kan användas vid olika gemensamma tillställningar för hela daghemmet. Kanske får daghemmet besök av en teatergrupp, en musiker eller en sagoberättare. I den före detta skolan finns gymnastiksal som daghemmet kan disponera över dagtid. Uteområdet har planerats för att tillgodose alla åldrars lekbehov. Skogsdungen på området sparas och får vara ett naturligt lekområde för barnen vilket tränar deras grovmotorik och stimulerar till lek och rörelse. Dagvården fortsätter att expandera i Närpes och vi väntar med spänning på att få ta i bruk det nya daghemmet och välkomna barn och föräldrar till en småbarnsmiljö som stimulerar till lek och samvaro.
REDAKTIONSRUTA NÄRPES STADS INFORMATIONSTIDNING april 2015 UTGIVARE: Närpes stad Kyrkvägen 2, 64200 Närpes ANSVARIG UTGIVARE: Hans-Erik Lindqvist
REDAKTIONSRÅD: Markus Norrback, Åsa Snickars Tony Pellfolk, Malin Haka ÖVERSÄTTNINGAR: Kustmedia Ab/ Riitta Gustafsson TRYCKERI: Forsberg Tryckeri LAYOUT: Kustmedia Ab/Maria Lillås
UPPLAGA: 7300 exemplar Utkommer två gånger per år till alla hushåll i Närpes PÄRMBILD: Markus Norrback ADRESSKÄLLA: Befolkningsdatasystemet, Befolkningsregistercentralen, PB 123, 00531 HELSINGFORS. Teknisk dataleverans: Posti Oy, PB 7, 00011 POSTI
4
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
Ny läroplan 2016 Den 1:a augusti 2016 skall den grundläggande utbildningens nya läroplan tas i bruk. Läroplansgrunderna färdigställdes och godkändes nationellt i december 2014. Nu är det kommunens uppgift att skriva sin lokala läroplan.
Mångsidig kompetens
Att växa som människa och medborgare
Text: Åsa Snickars
Den nya läroplanen fokuserar på en helhetssyn på lärandet. Det finns fyra viktiga nycklar i läroplansreformen. Den första nyckeln är undervisningen där lärarens roll, synen på lärande, tvärfacklighet, samarbete och helhetsskapande är i fokus. Den andra nyckeln är eleven som i den nya läroplanen skall äga lärandet genom samverkan, delaktighet, undersökande och skapande arbete. Nyckel nummer tre utgörs av samhället med fokus på miljö, globalisering, ekonomi, arbetsliv, teknologi, mobilitet och ett mångfacetterat samhälle. Den fjärde nyckeln utgörs av synen på allmänbildning där kompetenser så som mångsidighet, etik, hållbarhet, lärandestrategier och informationsbehandling ingår. Läroplanen 2016 skall leda till en pedagogisk förnyelse där fokus skall vara på frågan HUR vi lär oss framom VAD. Det innebär att både synen på lärande, verksamhetskulturen, lärmiljöerna och arbetssätten samt bedömningen kommer att förändras. Läroplanen 2016 skall gynna det helhetsskapande lärandet
genom att man nu skall undervisa i mångvetenskapliga lärområden, årskurshelheter skall tas fram och det ämnesövergripande arbetet formaliseras. För att säkerställa att alla elever får ta del av mångvetenskapliga lärområden skall utbildningsanordnaren (Närpes stad i detta fall) se till att alla elevers studier varje år innehåller minst ett mångvetenskapligt lärområde. Undervisningen skall planeras så att eleverna
har tillräckligt med tid att fördjupa sig i innehållet och arbeta målinriktat, mångsidigt och uthålligt. Mångsidig kompetens lyfts starkt fram i de nya läroplansgrunderna. Mångsidig kompetens har delats in i sju så kallade kompetensområden (bild). De sju kompetenserna som genomsyrar hela den nya läroplanen återkommer i varje uppställt mål i den nya
Vi ska tänka om, tänka nytt och kasta oss ut bland kompetenser och målsättningar när vi tar oss an nya läroplansgrunderna.
läroplanen. Till exempel i modersmål och litteratur i åk 1-2 är en av målsättningarna att stödja eleven i att stärka sin förmåga att uttrycka sig och fungera i olika kommunikationssituationer. Denna målsättning skall förverkligas bland annat genom att ta i beaktande kompetenserna 1,2 och 3. Samma målsättning återkommer i detta ämne i åk 3-6 men skall då förverkligas genom kompetenserna 1,2 och 7. Så här ser det ut i varje ämne på alla stadier. Det kompetensområde som kanske begreppsmässigt är minst känt från tidigare är multilitteracitet. Med multilitteracitet avses förmågan att tolka, producera och värdera olika slag av texter i olika medier och miljöer. Med texter avses här olika slag av information som kommer till uttryck genom verbala, visuella, auditiva, numeriska eller kinestetiska symbolsystem eller genom kombinationer av dessa. Texterna kan tolkas och produceras till exempel i skriven, talad, tryckt, audiovisuell eller digital form. Denna kompetens kommer nog att bli oerhört viktig i morgondagens samhälle och det blir en utmaning att på ett för åldern lämpligt sätt verkställa detta kompetensområde i alla årskurser och ämnen. Det är med spänning, iver och nyfikenhet vi tar oss an de nya läroplansgrunderna. Skrivandet av läroplanen kommer att vara annorlunda denna gång, likaså utformningen av densamma. Men det är nog implementeringen som blir den allra största utmaningen för alla involverade. Vi måste tänka om, tänka nytt och kasta oss ut bland kompetenser och målsättningar för att säkerställa att elever i Närpes stad efter genomgången grundutbildning besitter sådan kunskap som undervisnings- och kulturministeriet avsett med denna läroplansreform.
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
5
Foto: Anna Sand
Aktiv inom föreningar och politiken Efter kommunalvalet 2012 blev Johan Sten ordförande i fritidsnämnden. Han har varit engagerad i UF-rörelsen många år och är väldigt idrottsintresserad. Drygt halvvägs in i mandatperioden tycker han att kommunalpolitiken är mer diplomatisk än han förställde sig – men att det också läggs för mycket tid på onödig byråkrati.
Johan Sten från Rangsby är ordförande för fritidsnämnden i Närpes. Till vardags jobbar han på DynamoNet, driver en liten rävfarm och är engagerad i ungdomsföreningen.
Text: Anna Sand/Kustmedia Ab
Johan Sten är hemma från och även bosatt i Rangsby, där han nyligen renoverat upp sina morföräldrars hus. Han arbetar till vardags som ICT-tekniker på Dynamo Net. Han återvände till Närpes och Österbotten 2008, efter tio år i Åbo, där han studerade informationsbehandling och även arbetade under några år. Även under åren i södra Finland var kontakten hem viktig, och Johan bibehöll sitt engagemang i ungdomsföreningen. – Jag har varit ordförande i Rangsby UF i många år. Idag är jag vice ordförande men ordförande i dotterföreningen Skärgårdens Vänner. Tidigare
spelade jag ishockey men nu blir det mest innebandy, och ibland tennis, på hobbynivå. Man kan väl kalla sig bänkidrottare, ler Johan. Han är även ordförande i föreningen Närpes Turism, och samhällsintresset har alltid funnits i bakgrunden. – Hemma diskuterade vi samhällsfrågor ofta, eftersom min pappa också varit kommunalpolitiskt engagerad. Även i studiekretsarna hade vi intressanta diskussioner, berättar han vidare. Det kändes därför naturligt att ställa upp i kommunalvalet när han blev tillfrågad. Johan blev invald och förutom medlem i stadsfullmäktige och ordförande i fritidsnämnden, är han även suppleant i stadsstyrelsen samt med-
lem i SFP:s lokalavdelnings styrelse. De första åren som kommunalpolitiker har varit ungefär som förväntat. – Trots olika åsikter är diskussionerna städade och diplomatiska. Inga stridigheter förekommer och alla är sams trots att man kanske inte är eniga. – Jag kan tycka att det läggs för mycket tid och medel på olika strategiska planer och utredningar. – Sparkraven är procentuellt högst för fritidsnämnden år 2015 när kommunens budget ska bantas. Det här drabbar främst föreningarna, som får mindre bidrag, och värst blir det för de föreningar som har fastigheter att underhålla och ha i drift. – Idrottssekreterartjänsten
blir en halvtidstjänst, vilket också är ett led i nedskärningarna. Det är beklagligt, men den kommunala spelplanen är liten nu – det är från statligt håll som något måste ske, anser Johan. Riksdagsvalet närmar sig och Johan hoppas på förändringar från statligt håll efter detta. När arbetet, politiken och föreningarna fått sitt blir det inte mycket fritid över för Johans del. Vid sidan om driver han även en liten rävfarm, som han tog över efter sina föräldrar för fyra år sedan. – Det är mest en hobby, men djuren ska skötas varje dag. Jag har tack och lov en pigg pensionär till pappa som fortfarande hjälper till med detta, ler Johan.
NÄRPESINFO
6
Närpes stads informationstidning
Ekonomin i balans år 2014 Text: Kent-Ole Qvisén
Trots den allmänna nedgången i ekonomin kan Närpes stad uppvisa ett bokslut i balans för år 2014. Intäkterna från verksamheten har ökat i stadig takt medan kostnaderna har kunnat hållas nere. För vissa kostnadsslag är utfallet år 2014 till och med lägre än för motsvarande kostnader i bokslutet för år 2013. Det förhållandevis goda resultatet på 0,2 miljoner euro, om man jämför med budgeten för året, beror på en mycket god budgetdisciplin i alla nämnder. Ser vi till intäkterna, överskrids budgeten med knappt 1 miljoner euro, totalt sett uppgår intäkterna från verksamheten till 17,1 miljoner euro i bokslutet år 2014. Den goda utvecklingen på intäktssidan beror på att stadens service har hållit en hög nivå som därtill har utnyttjats maximalt under året. På kostnadssidan har vi likaså en stor minskning jämfört med budgeten, 800 000 euro har
nämnderna sparat in. Största inbesparingen har skett på personalkostnaderna, där underskrids budgeten med 0,8 miljoner euro. Cirka 300 000 euro av detta kommer från mera personalersättningar från bland annat FPA. Personalen på alla enheter har eftersträvat att hålla nere vikariekostnader och om möjligt tagit någon dag tjänstledigt utan lön. Stadens köp av tjänster från andra samarbetspartners och samkommuner har även minskat under året. Tidigare år har specialsjukvårdskostnaderna ofta skenat i väg men under senaste år kunde budgeten minskas något, samma gällde också köp av tjänster från Kårkulla och K5. Vasa sjukvårdsdistrikt gjorde ett rekordresultat för år 2014 på drygt 7 miljoner euro. Av detta föreslår styrelsen för distriktet att 4 miljoner euro skall delas ut till kommunerna under år 2015 vilket hjälper till att balansera kostnaderna under år 2015 för stadens del. Totalt uppgick kostnaderna för stadens verksamhet till 68,9 miljoner euro år 2014, en ökning med endast 0,3 procent jämfört med år 2013.
Genom den goda utvecklingen på både inkomst- och utgiftssidan minskade nettokostnaderna (51,8 miljoner) med 0,4 procent år 2014 jämfört med år 2013. Trots en lovande start på året med skatteintäktsflöden som till och med överskred förväntningarna, vände utvecklingen under sommaren och nedgången i den finska ekonomin började märkas på inflödet av skatter till kommunerna. Närpes stad hade en god utveckling på debiteringen för kommunalskatten mellan åren 20122013 då ökningen uppgick till hela 5,8 procent, delvis beroende på höjningen av kommunalskatten med 0,5 procent inför år 2013. Trots denna stora ökning stannade kommunalskatten på samma nivå som år 2013 eller 26 miljoner euro. Både fastighetsskatten, 1,9 miljoner euro och samfundsskatten, 2 miljoner euro ökade men totalt sett underskred ändå skatteintäkterna budgeten med 0,6 miljoner euro. Statsandelarna är den andra stora finansieringskällan för kommunernas verksamhet.
Statsandelarna har beskurits under flera år men genom att mindre indexjusteringar ändå gjordes stannade statsandelarna endast 50 000 euro under nivån för år 2013 eller 24,1 miljoner euro. Stadens placeringar utvecklades bra under året och den utbetalda avkastningen uppgick till knappt 0,8 miljoner euro. Bokföringsvärdet ökade med 1,2 miljoner euro till 12,9 miljoner medan marknadsvärdet steg till 14,2 miljoner euro vid bokslutstidpunkten. Lånebördan ökade med 2 miljoner euro för att täcka nettoinvesteringskostnaderna på 4,7 miljoner euro. Största enskilda investeringen var saneringen och utbyggnaden av daghemmet Trollebo för 1,6 miljoner euro. Det goda resultatet för år 2014 gläder både förtroendevalda och personalen. Den politiska ledningen har genom goda beslut möjliggjort för personalen att göra ett gott arbete för att säkerställa att invånarna i Närpes får en god service.
BOKSLUT FÖR ÅREN 2013-2014
År 2013 2014 2013-2014 (extern/intern 1000 euro) Bokslut Bokslut Förändring Verksamhetsintäkter 16 683 17 101 418 Verksamhetskostnader -68 641 -68 852 -211 Verksamhetsbidrag -51 958 -51 751 207 Skatteinkomster 29 636 29 949 313 Statsandelar 24 166 24 117 -49 Finansiella kostnader o intäkter 552 428 -124 Årsbidrag 2 395 2 743 348 Avskrivningar -2 453 -2 672 -219 Resultat -58 71 129 Förändr. av avskr.diff., reserv., fonder 122 159 37 Periodens över/underskott 65 230 165 Invånare, antal 9341 9398 57 Skatteinkomster (€/inv.) 3173 3187 14 Statsandelar (€/inv.) 2587 2566 -21 Årsbidrag (€/inv.) 256 292 35 Årsbidrag i % av avskrivningar 98 103 5 Lån totalt (milj. euro) 17,2 19,2 2 Lån (€./inv.) 1838 2044 206 Nettoinvesteringar (milj.€) 1,8 4,7 3
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
Vårduppgifter lagras i Patientdataarkivet – kontrollera dina egna uppgifter på webben Närpes hälsovårdscentral tar i bruk Patientdataarkivet i april 2015. När dina uppgifter har lagrats i Patientdataarkivet, som hör till Kanta-tjänsterna, kan du själv gå in på webben och titta på dina egna uppgifter. Om du ger ditt samtycke kan uppgifterna användas inom hälso- och sjukvården också på andra håll i landet. Patientsäkerheten ökar när vårduppgifterna är uppdaterade och kan användas gemensamt av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården i hela landet. Kvaliteten på vården förbättras när det finns mer information att tillgå och när det är möjligt att utnyttja informationen vid alla vårdenheter där patienten får vård. På så sätt kan man utnyttja tidigare undersökningsresultat och undvika onödiga vårdåtgärder. Det här sparar in kostnader för medborgarna. Dina uppgifter i säkert förvar Patientuppgifterna lagras i tekniskt kompatibel form, vilket gör
det möjligt att föra över data mellan systemen samtidigt som det underlättar åtkomsten till uppgifter vid de verksamhetsenheter som deltar i vården av patienten. All överföring av data mellan hälso- och sjukvården och Patientdataarkivet sker i krypterad form. Se dina egna uppgifter I e-tjänsten Mina Kanta-sidor (www.kanta.fi/sv/omakanta) kan du när som helst se dina elektroniska recept och andra centrala hälso- och sjukvårdsuppgifter som registrerats efter att tjänsten tagits i bruk. Du loggar in med dina nätbankskoder, ditt mobilcertifikat eller ditt elektroniska identitetskort. I tjänsten Mina Kanta-sidor kan du kvittera att du läst informationen och ge ditt samtycke till att dina hälso- och sjukvårdsuppgifter får lämnas ut också till andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.
Ytterligare information på www.kanta.fi/sv
MIN SPALT Jämlikhet och god gymnasieutbildning också på landsbygden Text: Mikaela Björklund
Under riksdagens sista arbetsvecka fälldes de planerade nedskärningarna för andra stadiets utbildning. Förslaget gick ut på att finansieringen för gymnasier och yrkesskolor skulle minska med 260 miljoner på nationell nivå och att statlig finansiering av det fjärde studieåret skulle utebli helt. I praktiken skulle det ha inneburit att många av våra små gymnasier på den svenska landsbygden skulle ha svårt att fortsätta erbjuda en kvalitativt god utbildning. Då riksdagen förkastade beslutet gav det oss landsortskommuner en liten andhämtningspaus. Men mer än så blir det inte heller, eftersom de flesta politiska partier inför riksdagsvalet aviserat nedskärningar i samma storleksklass under nästa regeringsperiod. Med den lånebörda Finland har idag är det uppenbart att någon typ av nedskärning blir aktuell. Det som tyvärr saknats också i det här förslaget är en ordentlig värdediskussion om vad som avses med jämlikhet och kvalitet i gymnasieutbildningen. Utgångspunkten måste vara vad som gagnar ungdomarna bäst, inte vilken struktur eller summa som ser finast ut på papper. Åtminstone på landsbygden är gymnasiet idag en utbildning som dels förbereder för fortsatta högskolestudier och dels ger en bred grupp ungdomar möjlighet till allmänbildning och tid för mognad. En drastisk nedskärning av resurser riskerar att ge gymnasierna en mer elitistisk inriktning. Vill vi undvika att marginalisera fler ungdomar är det alltså inte önskvärt att utveckla gymnasierna i den riktningen. Istället måste vi söka andra möjligheter att upprätthålla ett tillräckligt tätt gymnasienät av god kvalitet i Österbotten. De lösningarna måste sökas tillsammans och kan innebära gemensam förvaltning av flera gymnasieenheter, utveckling av gemensamma kurser och nya undervisningsformer. En utredning som är gemensam för Kristinestad, Närpes, Malax, Korsholm och Vörå har nyligen presenterats. Den visar att det finns vilja till samarbete, men också brister i samsyn i regionen. Vidare visar den också hur viktigt samarbetet mellan grundläggande utbildning och gymnasium är i flera kommuner. Det är alltså inget enkelt pussel, men det är värt att göras grundligt. Just nu har vi möjlighet att här i Österbotten själva se över vårt gymnasienät och föreslå goda lösningar som garanterar en jämlik utbildning också på landsbygden.
7
8
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
Bakgrunden till kommuninv Stadsfullmäktige i Närpes beslöt på sitt sammanträde i februari 2015 att ordna en invånarenkät angående kommunindelningsutredningen i Vasaregionen och den språkliga statusen. I enkäten som nu verkställs ingår samtidigt frågor om den kommunala servicen i Närpes stad. Ifall man väljer att inte svara på alla frågor är det angeläget att åtminstone frågorna om kommunindelningen och den språkliga statusen besvaras. Text: Hans-Erik Lindqvist
Kommunindelning Kommunindelningsutredarna Jan-Erik Enestam och Ossi Repo föreslår att alla kommuner som varit föremål för utredningen i Vasaregionen och Sydösterbotten (Kaskö,
Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Laihela, Malax, Närpes, Storkyro, Vasa och Vörå) upplöses 31.12.2016 och av dem bildas en ny kommun 1.1.2017. Den nya kommunens namn skulle bli Vasa. Utredarnas förslag och arbetsgruppernas rapporter
finns på Närpes stads webbsida www.narpes.fi under rubriken aktuellt. I de tio kommunerna i utredningsområdet fanns sammanlagt 130 510 invånare 31.12.2013 och enligt statistikcentralens prognos kommer befolkning att öka till 150 000 personer fram till år 2040. Andelen finskspråkiga var 54,0 %, svenskspråkiga 40,5 % och övriga språk 5,5 % i slutet av år 2013. I utredarnas förslag ingår bland annat en modell med närfullmäktige för de olika delarna av den nya kommunen. För närfullmäktige skulle årligen reserveras anslag i stadens budget att användas för utvecklingsverksamhet och eventuell produktion av närservice i det egna området. I strategiarbetet för det nya Vasa skulle man satsa
på att stärka närdemokratin också genom att inrätta serviceproduktionsledning i Korsholm och en utvecklingsenhet för landsbygds- och skärgårdsärenden i Närpes. I utredningen granskades även ett alternativ där regionens tre sydligaste kommuner skulle bilda en egen ny kommun och de resterande sju en egen ny kommun. Enligt utredarna skulle en samgång mellan Kaskö, Kristinestad och Närpes inte göra området tillräckligt livskraftigt vad gäller folkmängd, demografisk utveckling och ekonomi. Närpes stads ekonomi och den språkliga statusen Under den gångna riksdagsperioden har fattats beslut om stora allmänna minskningar av statsandelarna till kommunerna. Dessutom har statsandelssystemet för-
Kuntalaiskysel Närpiön kaupunginvaltuusto päätti helmikuun 2015 kokouksessaan järjestää Vaasan seudun kuntajakoselvitystä ja kielellistä statusta koskevan kuntalaiskyselyn. Nyt toteutettava kysely sisältää myös kysymyksiä Närpiön kunnallisista palveluista. Toivomme vastausta etenkin kuntajakoa ja kielellistä statusta koskeviin kysymyksiin. Teksti: Hans-Erik Lindqvist
Kuntajako Kuntajakoselvittäjät Jan-Erik Enestam ja Ossi Repo esittävät, että kaikki Vaasan seudun ja Etelä-Pohjanmaan kohdekunnat (Isokyrö, Kaskinen, Korsnäs, Kristiinankaupunki,
Laihia, Maalahti, Mustasaari, Närpiö, Vaasa ja Vöyri) lakkautetaan 31.12.2016 ja että niistä muodostetaan uusi kunta 1.1.2017. Uuden kunnan nimeksi tulisi Vaasa. Selvitysmiesten esitys ja työryhmien raportit osoitteessa www.narpes.fi /Aktuellt. Selvitysalueen kymmenes-
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
9
vånarenkäten nyats. Närpes är en av de kommuner som förlorar på de ändrade kriterierna för utbetalning av statsandelar. De allmänna nedskärningarna och ändringarna i statsandelssystemet innebär enligt finansministeriets beräkningar minskad statsandel om sammanlagt cirka 3,7 miljoner euro per år för Närpes. Det utgör nästan tre procentenheter räknat som ökat tryck på kommunalskattesatsen. En följd av nedskärningarna är att Närpes stads budget 2015 även efter balanseringsåtgärder visar ett underskott på över 1,3 miljoner euro. Ett av kriterierna i det nya statsandelssystemet är kriteriet om tvåspråkighet, vilket ger tvåspråkiga kommuner högre statsandel än enspråkigt finska och svenska kommu-
ner. Stadsfullmäktige i Närpes beslöt 13.10.2014 främst av ekonomiska skäl att ansöka till statsrådet om frivillig tvåspråkig status från början av år 2015. Tioårsperioden för kommunernas frivilliga tvåspråkighet sträcker sig fram till slutet av år 2022. Eftersom beslutet i stadsfullmäktige inte vunnit laga kraft har statsrådet inte fattat beslut om tvåspråkig status för Närpes stad. Statsandelen för tvåspråkighet skulle år 2015 ha utgjort cirka 2,16 miljoner euro och är sannolikt i samma storleksklass under de närmaste åren, eftersom stora ändringar i statsandelssystemet inte görs ofta. En officiell tvåspråkig status medför tilläggskostnader, men nettointäkterna beräknas till cirka 2 miljoner euro per år. Det motsvarar drygt 1,5 procentenheter på kommunalskattesatsen.
lyn taustaa sä kunnassa oli yhteensä 130 510 asukasta 31.12.2013 ja Tilastokeskuksen ennusteen mukaan väestömäärä kasvaa 150 000 henkilöön vuoteen 2040 mennessä. Suomenkielisten osuus oli 54,0 %, ruotsinkielisten 40,5 % ja muiden 5,5 % vuoden 2013 lopussa. Selvitysmiesten esitykseen sisältyy mm. malli, jossa uuden kunnan eri osissa on lähivaltuusto. Kaupungin talousarvioon varattaisiin vuosittainen lähivaltuustomääräraha käytettäväksi kehittämistoimintaan ja mahdollisten lähipalvelujen tuottamiseen omalla alueella. Uuden Vaasan strategiatyössä panostettaisiin lähidemokratian vahvistamiseen myös perustamalla Mustasaareen palveluntuotantokeskus ja Närpiöön maaseutu- ja saa-
ristoasioiden kehittämisyksikkö. Selvityksessä tarkasteltiin myös vaihtoehtoa, jossa alueen kolme eteläisintä kuntaa muodostaisi oman uuden kunnan ja muut seitsemän kuntaa oman uuden kunnan. Selvittäjien mukaan Kaskisten, Kristiinankaupungin ja Närpiön liitos ei olisi riittävän elinvoimainen väestömäärän, demografisen kehityksen ja talouden suhteen. Närpiön kaupungin talous ja kielellinen status Kuluneen eduskuntakauden aikana on päätetty suurista kuntien valtionosuuksien supistuksista. Valtionosuusjärjestelmää on lisäksi uudistettu. Närpiö kuuluu kuntiin, jotka menettävät valtionosuuksia uusien maksukriteerien johdosta. Valtio-
varainministeriön laskelmien mukaan valtionosuusjärjestelmän yleiset leikkaukset ja muutokset merkitsevät, että Närpiön valtionosuudet laskevat yhteensä noin 3,7 miljoonaa euroa vuodessa, mikä kohdistaa kunnallisveroprosenttiin lähes kolmen prosenttiyksikön nostopaineen. Yksi leikkausten seurauksista on, että Närpiön kaupungin talousarvio 2015 on tasapainottamistoimenpiteiden jälkeenkin 1,3 miljoonaa euroa alijäämäinen. Yksi uuden valtionosuusjärjestelmän kriteereistä on kaksikielisyys, jonka myötä kaksikieliset kunnat saavat enemmän valtionosuuksia kuin yksikieliset suomen- ja ruotsinkieliset kunnat. Närpiön kaupunginvaltuusto päätti 13.10.2014 lähinnä taloudel-
lisista syistä hakea valtioneuvostolta vapaaehtoista kaksikielistä statusta vuoden 2015 alusta. Kuntien vapaaehtoisen kaksikielisyyden kymmenvuotiskausi ulottuu vuoden 2022 loppuun. Koska kaupunginvaltuuston päätös ei ole saanut lain voimaa, valtioneuvosto ei ole tehnyt päätöstä Närpiön kaupungin kaksikielisestä statuksesta. Kaksikielisyyden valtionosuus olisi ollut noin 2,16 miljoonaa euroa vuonna 2015, ja olisi todennäköisesti samaa suuruusluokkaa myös lähivuosina, koska valtionosuusjärjestelmään ei tehdä suuria muutoksia kovin usein. Virallisesta kaksikielisestä statuksesta aiheutuu lisäkustannuksia, mutta nettotuotoksi arvioidaan n. 2 miljoonaa euroa vuodessa, mikä vastaa yli puoltatoista kunnallisveroprosenttiyksikköä.
10
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
Vad händer sedan? När enkätsvaren postats eller levererats via webbenkäten blir det bråda tider för mig och mitt team, som ansvarar för kodning och analys. Text: Kjell Herberts
I praktiken går det till så att alla svar blir siffror i en datamatris, som behändigt kan analyseras av ett dataprogram. Har man möjlighet att svara på webbenkäten sparar man såväl postporto som kodningsarbete. De svar som ges på nätet kan nämligen användas direkt. ID-numret, som finns på svarskuvertet och som används i webbenkäten finns bara för att förhindra missbruk. Samma id kan inte användas flera gånger.
Ändå är svaren helt anonyma. Det förhoppningsvis digra och tillförlitliga materialet skall vara kodat och analyserat inom maj för att fullmäktige skall kunna ta del av medborgaropinionen om en eventuell kommunsammanslagning inför fullmäktigemötet den 15 juni 2015. Formuläret innehåller även frågor om den kommunala servicen. Dessa frågor kommer att kodas och analyseras senare. Det resultatet delges någon gång på sensommaren. Men nu kavlar jag upp ärmarna och väntar på svaren. Jag är beredd!
Miten työ etenee? Kun kyselyn vastaukset on postitettu tai toimitettu verkkokyselyn kautta, koodaus- ja analyysityöstä vastaavalle tiimilleni ja minulle koittavat kiireiset ajat. Teksti: Kjell Herberts
Käytännössä työ etenee siten, että kaikki vastaukset muutetaan tietokoneella analysoitavaksi numeromatriisiksi. Verkkokyselyyn vastatessasi säästät meiltä niin postimaksun kuin koodaustyön, sillä verkossa annettavat vastaukset ovat heti käytettävissämme. Vastauskuoren ja verkkokyselyn ID-numeron tarkoitus on vain estää väärinkäyttö. ID-numeroa voi käyttää vain kerran, ja vastaukset pysyvät täysin anonyymeinä.
Toivon mukaan runsas ja luotettava vastausaineisto on koodattava ja analysoitava toukokuun aikana, jotta kaupunginvaltuustolla on käytettävissään kansalaismielipide mahdollisesta kuntaliitoksesta 15. kesäkuuta 2015 kokouksessaan. Lomake sisältää myös kysymyksiä kunnallisista palveluista. Nämä vastaukset koodataan ja analysoidaan myöhemmin ja tuloksista kerrotaan kesän loppupuolella. Nyt kääritään hihat ja odotellaan vastauksia. Valmiina ollaan!
Kjell Herberts, tutkija Åbo Akademi.
Närpes stads informationstidning
NÄRPESINFO
11
Närpes är en föregångare inom jämställdhet Foto: Anna Sand
Sedan flera år tillbaka har Närpes stad en egen jämställdhetsplan för personalen. En uppdatering av den har varit aktuell under en tid. I spetsen för den nya planen på lokal nivå arbetar Marianne Nyqvist-Mannsén samt Helena Holmlund.
Text: Anna Sand/Kustmedia Ab
Frågan om att uppdatera jämställdhetsplanen kom på bordet när man från landskapsförbundets och Svenska Kvinnoförbundets sida kom med rekommendationen att alla kommuner ska underteckna den Europeiska deklarationen för jämställdhet. Helena är personalchef på Närpes stad medan Marianne, pensionerad lärare, är förtroendevald och kommunalpolitiker. Hon är engagerad i Svenska Kvinnoförbundet och var den som skrev motionen till Närpes stads fullmäktige om ett undertecknande av deklarationen. – Jämställdheten mellan kvinnor och män är ett av de viktigaste värdena i det finländska samhället – en grundläggande rättighet för alla. Kommunerna har en viktig roll då det gäller att främja jämställdheten, konstaterar Marianne. Kommunerna har också en lagstadgad skyldighet att stärka jämställdheten. För att den ska förverkligas är det viktigt att den, utöver att den erkänns i lag, också tillämpas effektivt på alla områden i beslutsfattandet. – Den Europeiska deklarationen för jämställdhet ger verktyg för staden att beakta främjandet av jämställdhet, följa upp och utvärdera framstegen. Många av principerna återfinns i Finlands lagar, och
genom att förverkliga deklarationen uppfyller kommunen sina lagstadgade skyldigheter och förstärker samtidigt demokratin och en god förvaltning, fortsätter Marianne. I beredningen av motionen tog Svenska Kvinnoförbundets styrelse med personalchefen i arbetet, eftersom man ville ha ärendet förankrat i kommunen. Samarbetet visade sig vara fruktbart, och motionen godkändes i stadsfullmäktige i september 2013. Deklarationen undertecknades av staden i januari 2014 och nu arbetar en särskilt tillsatt arbetsgrupp med att göra upp en ny jämställdhetsplan för staden – något som förutsätts i deklarationen. – I arbetsgruppen tar vi ner den abstrakta texten i deklarationen till en konkret nivå, förklarar Marianne, som är ordförande i gruppen. Deklarationen behandlar all verksamhet i kommunen och kommunens alla roller och är därför synnerligen omfattande. Vi har valt att plocka ut ett antal områden som vi jobbar mer fördjupande med, bland annat arbetsgivarrollen, den politiska rollen, utbildningen samt hälsa och social omsorg. I arbetsgruppen ingår nio personer från olika sektorer: Malin Haka och Leif Perus från tekniska avdelningen, Helena Holmlund från förvaltningsavdelningen, Lasse Eriksson från bildningsav-
Marianne Nyqvist-Mannsén är ordförande och personalchef Helena Holmlund är sekreterare i den arbetsgrupp som jobbar med att ta fram en ny jämställdhetsplan för Närpes stad.
delningen, Birgitta Udd och Yvonne Lindén från vårdoch omsorgsavdelningen samt som förtroendevaldas representanter Sven Jerkku, Marianne Nyqvist-Mannsén och Martin Westerberg. Helena fungerar som sekreterare. – Tack vare den goda spridningen på medlemmarna blir arbetet väl förankrat i verksamheten. Vi har fått en bra lösning och har hittills haft cirka sju möten, berättar hon. Med planen vill de få folk att se var man kan vidta åtgärder
för större jämställdhet, jämlikhet och lika behandling. – I den kommer att ingå både mål, åtgärdsförslag samt instruktioner om vem som är ansvarig för implementeringen och hur uppföljningen ska ske, berättar Helena. – Enligt deklarationen borde stadens egen jämställdhetsplan vara klar inom två år efter undertecknandet, och den tidsramen siktar vi på att hålla, betonar Marianne och Helena. När förslaget är klart ska det på remiss till de olika sektorerna och ska sedan slutligen godkännas av stadsfullmäktige.
NÄRPESINFO
12
Närpes stads informationstidning
Personal inom utbildning Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Andreas Stenfors arbetade fem år som timlärare i flera skolor i Närpes innan han landade vid Mosebacke skola. Nu är han klasslärare för årskurs fyra. – Det är första gången jag har en egen klass och det känns speciellt. Man får en annan kontakt med eleverna än då man jobbar som timlärare och det tycker jag bara är positivt. Som klasslärare har han de flesta ämnen med sin klass. Han har en stor klass nu med 24 elever, men det finns resurser till att dela gruppen i en del ämnen och det har betydelse. – Som lärare får man vara väldigt aktiv i jobbet. Det är omväxlande och vi arbetar med många olika personligheter. Mosebacke skola ligger i framkant vad gäller teknik och moderna lösningar. – Ändå underskattar jag inte alls att jobba med vanliga heder-
Ida Kauppila
Speciallärare Pjelax skola
Andreas Stenfors
Klasslärare Mosebacke skola
Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Ida Kauppila är Närpesbo (född Björkman) och bor tillsammans med sin familj i sin morfars hemgård i Pjelax. Hon är gift med Mikael, som har byggnadsfirma, och de har Signe, som snart är ett och ett halvt år. Till familjen hör även hästar, hund och katt. – Jag var tidigt intresserad av ett jobb som tangerar läraryrket. Att jag kom in på speciallärarutbildningen i Vasa på mitt första försök var så rätt och jag minns ännu hur glad jag blev. Efter fem års studier och examen på hand fick hon arbete i sin hemregion. Hon har varit i Kåtnäs skola, i Kristinestads högstadium och nu har hon fast tjänst i Pjelax skola. Elevgrupper i skolorna har i regel en klasslärare som undervisar hela gruppen så att målen i läroplanen uppfylls. – Som speciallärare tar jag vid
liga skolböcker. Eleverna tycker också om att vara kreativa genom att klippa och klistra. – Jag är själv tekniskt intresserad, fortsätter han, men när 24 elever ska komma igång med tekniska hjälpmedel är det mycket som kan krångla, skrattar han. – Vi har ett bra klimat i skolan och vårt läge ger också fina möjligheter till idrottsaktiviteter i närliggande simhall, ishall och idrottscenter. Skolan är viktig i de flestas ögon och det är viktigt att den fungerar bra. – Finland är känt för att ha bra skolsystem och vi ska hålla fast vid det som fungerar. Enligt min uppfattning bryr sig barnen om att läxorna är gjorda, de visar respekt och de flesta föräldrar känner engagemang. Tempot är högt i dagens samhälle, så också i skolan. Barnen har så mycket program och emellanåt saknas både tid och tålamod. Ibland önskar jag mera arbetsro faktiskt. Till exempel i matemati-
ken börjar vi ett nytt kapitel varje lektion – så var det nog inte på min tid som elev. Andreas ville bli lärare redan när han gick i lågstadiet. – Carl-Gustav Mangs var min lärare i Kåtnäs skola och jag såg mycket upp till honom. Han var bra. Andreas byggde själv på sin examen med masskommunikation som biämne och är också journalist. Han jobbade också en tid med journalistik. – Men lärarjobbets struktur passar mig bättre. Jag vill veta när mina arbetsdagar börjar och slutar, ler han. Han är sambo med Sara Eriksson och pappa till Valter, ett och ett halvt år. Familjen upptar största delen av fritiden men han hinner också med lite musik och med lite villaliv i Harrström. – Jag har nyligen varit pappaledig sex veckor. Det kändes bra att komma tillbaka till skolan efter den ”breaken”. Då trivs man i sitt jobb!
där elever behöver alternativa metoder för att inlärningen ska fungera. Det kan vara elever med till exempel läs- och skrivsvårigheter eller funktionsnedsättning. Man kan säga att jag fångar upp och slåss för de barn som faller emellan i skolans vanliga system. Ibland fungerar jag också som kompanjonlärare i klassen men inriktar mig också då på ”mina” elever. Enligt lagen om specialundervisning följer skolan en ”stödtrappa” i tre steg: Allmänt stöd, att eleven följer klassen, Intensifierat stöd, att eleven följer läroplanen men med kompletterande material och insatser och Särskilt stöd, det tredje trappsteget, där individuell läroplan och utökade stödinsatser ingår. Ida Kauppila arbetar främst med de två sistnämnda. – Tillsammans med barnen söker vi målmedvetet ett sätt att lära utan konventionella läromedel och ibland kontaktar jag föräldrarna och berättar om
vad vi har kommit på för knep så att de kan träna på samma sätt hemma. – Jag har ett så intressant och utmanande jobb. Och ja, jag fungerar bäst när saker nästan är lite för svåra, ler hon. Ida fick också möjlighet att vara med och starta upp en specialklass i Pjelax skola och nu har skolan även en klass för förberedande undervisning. Totalt har skolan 66 elever med förskolan inräknad. Hon berömmer stadens beslutfattare, som har gått in för att varje skola ska ha egen speciallärare, i de större skolorna till och med mera än en tjänst. – Det gör stor skillnad, intygar hon. Förkortningen NSPC står för Närpes specialpedagogiska center, som är en paraplyorganisation för speciallärare inom staden. – Mycket bra, säger Ida. Vi träffas en gång i månaden och byter erfarenheter.
Närpes stads informationstidning
NÄRPESINFO
- om sina jobb Annika Eklund
Administrativ daghemsledare Närpes
Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Målet för slöjdundervisningen i lågstadiet är att eleverna ska få kunskap om olika material, lära sig använda verktyg, träna motorik och skapa verkliga alster. – Både pojkar och flickor slöjdar, säger Anders Enlund. I högstadiet övergår eleverna till maskinell bearbetning och i åttan och nian är slöjd ett tillvalsämne. Anders Enlund har varit slöjdlärare i Närpes sedan 1996, då han började arbeta i högstadiet samt Övermark skola. Han jobbar som en av två slöjdlärare i högstadiet men båda ambulerar i andra skolor. Anders arbetar för nuvarande i högstadiet, Västra Närpes skola, Mosebacke skola och Övermark skola. Han trivs med sitt jobb och är nöjd med sitt yrkesval. – Det är ett skapande arbete, roligt att se elever utvecklas, roligt att jobba praktiskt men det är
Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Annika Eklund från Tjöck är administrativ daghemsledare i Närpes sedan janauri 2014. Det betyder att hon är ledare för tre daghem: Näsby daghem, Trollebo daghem och Pjelax gruppfamiljedaghem. Hon sköter administration, är förman för personalen och deltar i den pedagogiska planeringen tillsammans med daghemmens personal. Hon sitter fysiskt vid de olika daghemmen olika dagar i veckan. – Jag är i grunden barnskötare och barnträdgårdslärare. Jag har jobbat på daghem och förskola många år och tycker fortfarande att det är viktigt att ibland delta i barngrupperna. Annika tycker om att göra skillnad och därför tycker hon också så mycket om sitt arbete. – Ledarskap har alltid intresserat mig och möjligheten att
också ett tungt och krävande jobb. En slöjdlärare arbetar dagligen i buller. Det gäller att vara fokuserad på det som händer hela tiden. Anders undervisar i träslöjd, metallslöjd, elektronik och motorlära. – Jag har lyssnat till hammarslag och maskinbuller i över tjugo år. Ifjol var jag alterneringsledig och det gjorde mig gott att vila, motionera, renovera hemma i egen takt och utföra lite skogsarbete. – I det här jobbet ska man också ha tålamod. Har man inte det ska man inte vara slöjdlärare, ler han. Under de senaste åren har säkerheten i slöjdsalarna uppdaterats. Till exempel ska skyddet vara på när man startar borrmaskinen, träsvarven har fått skyddsutrustning och eleverna använder både ögon- och öronskydd. Skolornas slöjdutrymmen granskas regelbundet av myndigheter. – Det är bra men likväl kan det förekomma incidenter.
13
kunna påverka, göra skillnad. Jag brinner för att få inspirera personalen, ta itu med förändringar och utmaningar. jag tycker om känslan när jag ser resultat, i smått som i stort. Det värmer mitt hjärta. – En viktig sak för mig i mitt arbete är att satsa på det mest grundläggande. Att barnen ska känna sig trygga på dagis, trygga i vilosituationen, i matsituationen och tillsammans med kompisarna. Det är ingen vits att driva stora projekt om grunden inte fungerar. – Jag vill att dagis ska vara en plats där barnen känner att de hörs, syns och att personalen bryr sig. Det är sådant man minns när man blir stor. Inom dagvården i Närpes är det Annika som koordinerar verksamheten kring Folkhälsans kompisväska. Kompisväskan innehåller material som förebygger mobbning och all daghemspersonal i Närpes har fått utbildning i materialet.
Anders Enlund
Slöjdlärare Närpes
– Det är så min grej, ler hon. Hon förespråkar inte att dagis ska ta in digitala läromedel. Istället pratar hon varmt för att barnen ska leka i dagis. – Vi borde inte ha så bråttom hela tiden. Vart har vi bråttom? Det finns utmaningar inom dagvården i Närpes, inte minst med tanke på den stora arbetsinvandringen och behovet av att snabbt ordna dagvård emellanåt. – Jag tror att det balanseras upp när Trollebo daghem och Skogsdungens daghem blir färdigställda och kan tas i bruk fullt ut. Annika bor i Tjöck med sin man Tony och barnen Enrico och Emilio. De har renoverat före detta Påskmark skola till egnahemshus. Hon är föreningsaktiv inom Folkhälsan, hembygdsföreningen och Tjöck skolas direktion. Hon intresserar sig för en av sönernas fotbollsengagemang, hon läser gärna och hon rör på sig.
Slöjdläraren sköter också underhåll av utrustning och verktyg. – Jag slipade nyligen upp alla handhyvlar, berättar Anders. Den här sortens underhållsarbete gör vi på egen tid men vem vill jobba med ovassa och dåliga verktyg? Han tycker att Närpes stad satsar på sina skolor och han hoppas att det fortsätter så. En fungerande skola är en investering i barnen. Barnen tillbringar mycket tid i skolan och enligt Enlund är det viktigt att personalen mår bra och trivs. – Vi är vuxna förebilder i skolan. Anders är gift med Lillemor, bor i Norrnäs och har tre vuxna barn: Victor, Emilia och Petter. På fritiden snickrar han en del, sjunger i kör, motionerar och paret tycker om att resa. – Min dröm nu just är att genomföra ett maratonlopp. Jag har sprungit flera halvmaraton och nu vill jag pröva på ett längre lopp. Få se då när det blir...
NÄRPESINFO
14
Ny folkhögskolelinje startar hösten 2015
Närpes stads informationstidning
Äldreomsor
Nu ges ungdomar och vuxna möjligheten till att spendera ett kreativt mellanår vid Söff och utveckla sin hobby dit man själv vill. Den nya linjen, ArtSmart, riktar sig till unga som gått ut grundskolan eller gymnasiet, men är naturligtvis öppen för konst- och kulturintresserade i alla åldrar. Ett år vid ArtSmart-linjen ger dig tid att fundera på vad du vill göra i livet samtidigt som du får lära dig om och fördjupa dig i olika konstformer. De studerande orienterar sig igenom några av de skapande yrkena och ser på vad man kan jobba med inom den kreativa branschen. Under den första terminen får de studerande pröva på att fota, filma, dansa, spela teater, skriva och måla. Andra terminen ges chansen att specialisera sig inom ett eller flera konstområden som intresserar mest. Under läsåret kommer linjens studeranden att besöka olika utställningar, evenemang och arbetsplatser som jobbar med och inom den kreativa branschen. Studierna innehåller också projektkompetens där man går igenom hur man skriver projektansökningar, hur man startar upp ett projekt och förstås hur man avslutar ett. Hur får man sin idé att bli verklighet? I slutet av utbildningen ordnar de studerande tillsammans ett kulturevenemang där allmänheten får ta del av vad alla studerande skapat under läsåret. Vuxeninstitutet tar emot ansökningar till linjen senast 29.5. Mer information: www.narpes.fi/vuxeninstitutet
ART SMART KONST FILMDRAMA DANS SKRIVANDE
FOTO
Ny folkhögskolelinje startar hösten 2015 Ett kreativt mellanår som ger dig möjlighet att utveckla din hobby dit du vill! Ansökan och mer information: www.narpes.fi/vuxeninstitutet
För att klara av framtidens utmaningar i äldreomsorgen har vi påbörjat utvecklingsarbetet inom äldreomsorgen i Närpes, men ännu återstår en hel del arbete. Enligt de nationella rekommendationerna skall vi sträva efter en minskning av anstaltsplatserna och istället fokusera på hemvården samt förebyggande och rehabiliterande åtgärder för att förlänga äldres möjligheter att bo hemma. Text: Pirjo Wadén
Den nya äldrevårdslagen trädde i kraft år 2013 och innebar att kommunerna påfördes nya uppgifter för att trygga en högklassig vård och service för äldre. Enligt Äldrevårdsstrategin 2013-16 Värde i vardagen inom Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, K5, är visionen att den äldre befolkningen ska kunna åldras tryggt och värdigt. Målet är att personalen är kompetent, motiverad och visar respekt, samt att alla arbetar tillsammans för att stärka och bibehålla de äldres egna resurser och för-
måga till ett självständigt och innehållsrikt liv. I Närpes har vi sedan 2010 använt RAI-kvalitetsuppföljning som möjliggör en regelbunden uppföljning av t.ex. de äldres funktionsförmåga, förekomsten av fallolyckor, depression och medicinanvändning. Ett annat viktigt instrument för att förbättra kvaliteten är uppgörandet av egenkontrollplaner, som hjälper oss i att säkerställa och förbättra kvaliteten av vård och omsorg. Äldres delaktighet har stärkts på flera sätt. För det första har vi inom äldreomsorgen i Närpes inlett arbetet med att fråga klienterna, anhöriga och personalen
Närpes stads informationstidning
NÄRPESINFO
15
rgen i förändring Foto: Sara Bondegård
om vårdens tillräcklighet och kvalitet. Utvärderingen har startat inom serviceboendeenheterna och kommer att fortsätta under 2015 inom hemvården och boendeenheterna med dygnet runt vård. Äldrerådets roll och involvering i utvecklingsarbetet inom äldreomsorgen har också stärkts. Vi strävar även efter att förbättra klienternas och anhörigas aktiva deltagande i vård- och serviceplanering. Öppenvårdens förebyggande verksamhet har utökats med seniorrådgivningar i Pörtom, Övermark, Yttermark, Töjby och centrum (Ekebo), samt välfärdsfrämjande hembesök som erbjuds alla hemmaboende 75-åringar. Distansmedicinska specialisttjänster inom geriatrik har sedan tidigare använts inom två serviceboenden i Närpes. Försöket utvecklas nu med ett pilotprojekt för hemmaboende äldre. I pilotprojektet kommer Doctagons läkartjänster att prövas bland 30 äldre närpesbor som bor hemma och som bedöms ha behov av servicen. Samtidigt kan nämnas att även bäddavdelningen på hälsocentralen numera har tillgång till Doctagons läkarservice på
kvällar, nätter och veckoslut. Under 2015 har vi en fysioterapeut till förfogande inom öppenvården som tillsammans med rehabiliteringshandledaren utför rehabiliteringsbedömningar och planer. Inom våra samkommuner har man bland annat utvecklat en servicekedja för den geriatriska patienten. Därtill utreder man inom K5 möjligheten att via ett geriatriskt kunskapscenter kunna erbjuda invånarna specialistkunnande t.ex. ergoterapi, talterapi, näringsterapi samt geriatrik. Tjänster som idag erbjuds via K5 är minnesrådgivning där minnesskötarna gör hembesök till alla som behöver minnesrådgivning. Idag står vi i Finland och även i Närpes inför stora ekonomiska utmaningar med hur vi skall få resurserna att räcka till. Statsandelsreformen ledde till utmaningar med ekonomin och till ett behov av att balansera ekonomin. Trots utmaningarna har vi inom vård- och omsorgssektorn omfördelat budgeten för att kunna få ytterligare 22 serviceboendeplatser med dygnet runt vård. Denna förändring är ett exempel på de förändringar vi gjort inom äldreomsorgen ef-
Enligt de nationella kvalitetsrekommendationerna skall • • • • • •
minst 91 - 92 % bo hemma (91,9 %) 5 - 6 % erhåller närståendevård (4,9 %) 13 - 14 % omfattas av regelbunden hemvård (18,9 %) 5 - 6 % omfattas av effektiverat serviceboende (5,3 % i alla serviceboendeenheter) 2 % omfattas av åldringshem (2,8 %) högst 1 % omfattas av långtidsvård på hälsocentralens bäddavdelning (0 %)
Den riksomfattande kvalitetsrekommendationens målsättningar för äldreservicen för personer över 75 år uppfylls i Närpes (inom parentes Närpes andel år 2013)
ter regionalförvaltningsverkets utvärdering. Under hösten 2014 har regionförvaltningsverket utfört kontrollinspektioner vid boendeenheter för äldre inom Närpes. Enligt inspektionen är äldreomsorgen i Närpes bra ordnad, men det framkom också vissa brister gällande bl.a. verksamhetsutrymmena, beslutsprocesserna och personaldimensionering. I vårt svar till RFV finns också en plan för utvecklingen av boendeplatser med dygnet runt vård. Planen inbegriper en stor sanering och utbyggnad av serviceboende-
platserna i centrum, och innefattar, nuvarande Frida, Efraim och Solbacken. Enligt våra behovsutredningar kommer vi år 2025 ha behov av ca 110 boendeplatser med dygnet runt vård i centrum. Positivt i detta sammanhang är att Närpes stad erhållit beslut om statligt bidrag från ARA omfattande ca 1 miljon euro för byggandet av 28 boendeplatser för äldre i Närpes centrum. Det är mycket på gång inom äldrevården men det utmanande arbetet går hela tiden framåt.
16
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning Foto: Anna Sand
Vård- och omsorgsnämnden i Närpes söker stödpersoner och stödfamiljer för barn, unga och för personer som behöver extra stöd eller en extra vuxen i sin vardag. Det enda som behövs är empati, intresse och lite extra tid.
Elisa Risku-Åberg fungerade i flera år som stödperson, vilket hon tycker att fler kunde göra. - Det är berikande och alla har något att ge.
Fler stödpersoner och familjevårdare behövs Text: Anna Sand/Kustmedia Ab
Barnens och ungdomarnas välmående är allas vår sak. Barnfamiljernas vardag kan ibland vara krävande och utmanande för föräldrarna. Många familjer och föräldrar har inte tillgång till de naturliga, sociala nätverk som för några decennier sedan var självklara i samhället då mor- och farföräldrar fanns nära. Även andra släktingar fanns ofta till hands. Flyttrörelserna har förändrat utgångsläget och olika faktorer kan leda till att det börjar brista i föräldraskapet. – Barnskyddskostnaderna ökade markant för stadens del under fjolåret, berättar familjeomsorgschef Yvonne Lindén. För att ännu mera satsa på förebyggande insatser blir behovet av bland annat stödpersoner, stödfamiljer och familjevårdare
större. Idealet skulle vara om vi hade extra resurser att ta till alltid då det behövs. I första hand erbjuds förebyggande åtgärder, såsom hjälp med läxläsning, ekonomisk hjälp och hemvård, terapi och familjearbete samt stödpersoner och stödfamiljer. – Systemet med stödpersoner och stödfamiljer har vi använt oss av i Närpes länge och idag har vi ett tjugotal personer som fungerar som stödpersoner eller stödfamilj. Vi behöver fler, och den som känner att de vill ställa upp och har lite extra tid, intresse och utrymme, är välkommen att kontakta oss. Att vara stödperson eller stödfamilj innebär inga svåra saker. – Som stödperson är man med i barnets, tonåringens eller den handikappades vardag. Man kanske åker iväg på någon
aktivitet eller hobby och man finns där som någon att ringa till vid behov. Det behöver inte vara komplicerat eller krävande. En stödfamilj kan ta emot barnet eller syskonen under ett veckoslut i månaden och på så vis låta de biologiska föräldrarna samla krafter under tiden, förklarar socialarbetare Sofia Stoor. Yvonne och Sofia poängterar att det är en uppgift som inte enbart tar något från stödpersonerna, utan även ger mycket tillbaka. – Barnen eller tonåringarna får en extra vuxen i sin vardag, vilket ofta behövs. Att ha en extra mormor eller morfar på daghem och i skolor skulle därför gärna få utvecklas, anser Yvonne. Det ökade antalet invandrare i staden gör också att behovet av stödpersoner och stödfamiljer vuxit. – Invandrarna har ingen na-
turlig kontakt till Närpesborna och blir därför lätt isolerade inom sin egen grupp. Av den orsaken behövs stödpersoner även där, förklarar Sofia. Engagemang under lite längre tid är att föredra, och inför varje nytt uppdrag ordnas en gemensam träff med barnet eller ungdomen, familjen samt stödpersonerna och den socialarbetare som har kontakt med familjen. Då diskuteras förväntningar, önskemål och ett avtal görs upp. Samtidigt går man igenom omfattningen av stödet, vilket behov barnet och familjen har. – Stödpersonerna och stödfamiljerna behöver kunna ha en bra kontakt med de biologiska föräldrarna. I de flesta fall har det fungerat bra och responsen har varit positiv, konstaterar Yvonne. Om de förebyggande och öppna vårdåtgärderna inom barnskyddet inte visar sig vara
Närpes stads informationstidning
tillräckliga, så kan familjevård bli aktuellt. – Det innebär en omplacering av barnet eller syskonen till en annan familj för en kortare eller längre tid. Det handlar alltså om att hitta alternativ som är bättre för barnet än det egna hemmet just då, förklarar Yvonne. – Medan barnet bor hos familjevårdare arbetar vi vidare med de biologiska föräldrarna, eftersom målet alltid bör vara att barnen ska kunna flytta tillbaka hem till sina egna föräldrar igen när problemen är lösta, tillägger Sofia. Man undviker att splittra på syskon och även här är en god kontakt mellan familjevårdare och de biologiska föräldrarna en förutsättning. Som familjevårdare bör man ha extra utrymme och tid för barnen eller barnet samt naturligtvis egna, ordnade familjeförhållanden. Familjevårdare behöver även gå en förberedande utbildning innan de åtar sig sin uppgift. Detta gäller dock inte stödpersoner och stödfamiljer. – Barnen ska kunna känna sig välkomna i det nya hemmet. Det ska kännas som ett hem, poängterar Yvonne. Både stödpersoner, stödfamiljer och familjevårdare har rätt till kostnadsersättning och ett arvode för sitt åtagande, även om detta är symboliskt när det gäller stödpersoner och stödfamiljer. Elisa Risku-Åberg fungerade under flera års tid
NÄRPESINFO som stödperson åt ett antal barn och unga. Hon har enbart positiva erfarenheter av det. – Jag läste någonstans om barn som inte hade någonstans att fira jul och vände mig till staden för att höra om detta även förekommer här. Samtidigt anmälde jag mitt intresse att fungera som stödperson, berättar Elisa. Hon upplever att hon gjorde skillnad i barnens vardag, även om det inte krävde stora insatser. – Vi gick på pizza, på cirkus eller så fick de komma hem till oss på besök. När föräldrarna saknar ett socialt nätverk behövs det någon som familjen kan vända sig till, som gör att de inte känner sig helt ensamma, förklarar hon vidare. Yvonne och Sofia tillägger att barn nöjer sig med lite men förtjänar det bästa. Elisa har sett hur stort behovet av stöd är och fungerar fortfarande som en extra farmor eller mormor under barnens julfester och skolavslutningar. - Det betyder mycket för dem att veta att någon är där för bara deras skull, ler Elisa. Även jag tycker att det är roligt. Folk borde ge mer av sin tid till barnen – alla har något att ge. Det är berikande att investera sin tid i barn. Elisa konstaterar att Närpes stad är före sin tid som satsat på denna verksamhet. Yvonne och Sofiapoängterar att stödpersonerna och människor som Elisa är guld värda för barnen och familjerna. Foto: Anna Sand
KONTAKTUPPGIFTER FÖR FAMILJECENTRET Socialarbetarna: Carina Westberg, Sofia Stoor, Åsa Källberg, tel. 06-224 9111, tel.tid 9.30-10.30. Familjearbetare: Susanne Harf, Malin Rosendahl, tel. 06-224 9111 Familjeomsorgschef: Yvonne Lindén, tel. 06-224 9132 E-post: fornamn.efternamn@narpes.fi
KONTAKTUPPGIFTER FÖR HEMVÅRDEN OCH TJÄNSTER INOM ÄLDREOMSORGEN Hemvården (hemservice och hemsjukvård) har telefontid må-fr kl. 8.00-10.00 och telefonnumret är 06-2249451 • Kristina Maars, socialarbetare 050 350 2023 ti-fre • Ann-Katrin Lindström, rehab.handledare 050-4099363 • Valentina Rajkovic, fysioterapeut 040-1600752 • Berit Honga, palliativ sjukskötare 050-5920668 • Stina Bärnlund, minnesskötare 040-6486522 • Johanna Juthborg, minnesskötare 040-6764992
HÄLSOVÅRDEN Ändringar i sommarens öppethållning Pörtom, Övermark och Töjby hälsostationer har reducerad verksamhet v 23-32. Planerade kontroller enligt behov och tidsbeställning via vårdbedömningen tel 06-2249600. Hemsjukvården fungerar normalt. Centrallagret är stängt v 27 och v 30. Ingen materialutdelning. Tandvårdens mottagning på Mosebacke är stängd v 25- 32. Tandvården fungerar med reducerad kapacitet på hvc. Diabetespkl reducerad verksamhet v 25- 29. Skolhälsovården stängd v 26-31.
Socialarbetare Sofia Stoor och familjeomsorgschef Yvonne Lindén hoppas att fler anmäler sitt intresse som både stödpersoner, stödfamiljer och familjevårdare – för barnens och de ungas skull.
17
NÄRPESINFO
18
Närpes stads informationstidning
Talous tasapainossa 2014 Text: Kent-Ole Qvisén
Yleisestä laskusuhdanteesta huolimatta Närpiön kaupungin tilinpäätös 2014 on tasapainossa. Toimintatuotot ovat kasvaneet tasaisesti ja kustannukset on kyetty pitämään alhaisina. Joidenkin kustannuserien osalta vuoden 2014 tulos on jopa alhaisempi kuin tilinpäätöksessä 2013. Suhteellisen hyvä tulos, 0,2 miljoonaa euroa yli talousarvion, johtuu erittäin hyvästä talousarviokurista kaikissa lautakunnissa. Tuottojen osalta talousarvio ylittyy vajaat miljoona euroa. Toimintatuotot ovat yhteensä 17,1 miljoonaa euroa tilinpäätöksessä 2014. Tuottopuolen hyvä kehitys johtuu siitä, että kaupungin palvelut pysyivät hyvällä tasolla ja olivat lisäksi maksimaalisessa käytössä. Myös kustannuspuolella on suuri erotus talousarvioon verrattuna, sillä lautakunnat ovat säästäneet 800 000 eu-
roa. Suurin säästö saavutettiin henkilöstökustannuksissa, joiden talousarvio alittuu 0,8 miljoonaa euroa. Noin 300 000 euroa johtuu mm. Kelalta saatavista henkilöstökorvauksista. Kaikkien yksiköiden henkilökunta on pyrkinyt pitämään sijaiskustannukset alhaalla ja ottanut myös mahdollisuuksien mukaan palkatonta virkavapaata. Myös kaupungin ostopalvelut yhteistyökumppaneilta ja kuntayhtymiltä vähenivät. Aikaisempina vuosina erikoissairaanhoidon kustannukset ovat usein karanneet käsistä, mutta viime vuonna talousarviota saatettiin hieman supistaa. Sama koski myös ostopalveluja Kårkullalta ja K5:ltä. Vaasan sairaanhoitopiiri teki ennätystuloksen vuonna 2014, ts. runsaat 7 miljoonaa euroa, mistä sairaanhoitopiirin hallitus ehdottaa kunnille jaettavan 4 miljoonaa euroa vuonna 2015. Tämä auttaa tasapainottamaan kaupungin kustannuksia vuonna 2015. Kaupungin toimintakustannukset olivat yhteensä 68,9 miljoonaa euroa vuonna 2014.
Kasvua on vain 0,3 prosenttia vuoteen 2013 verrattuna. Hyvä kehitys sekä tulo- että menopuolella vähensi nettokustannuksia (51,8 miljoonaa) 0,4 prosenttia vuonna 2014 vuoteen 2013 verrattuna.
Valtionosuuksia on leikattu monena vuonna, mutta pienten indeksitarkistusten ansiosta valtionosuudet laskivat vain 50 000 euroa vuoteen 2013 verrattuna ollen 24,1 miljoonaa euroa.
Huolimatta lupaavasta alkuvuodesta, jolloin verotulot jopa ylittivät odotukset, kehitys kääntyi kesällä ja Suomen talouden alamäki alkoi näkyä kuntien verotulovirroissa. Närpiön kaupungin kunnallisverokehitys oli hyvä vuosina 2012-2013, jolloin kasvu oli kokonaista 5,8 prosenttia. Tämä johtui osittain siitä, että kunnallisvero nousi 0,5 prosenttia 2013. Kasvusta huolimatta kunnallisverokertymä jäi samalle tasolle kuin vuonna 2013 eli 26 miljoonaan euroon. Sekä kiinteistöverokertymä, 1,9 miljoonaa euroa, että yhteisövero, 2 miljoonaa euroa, kasvoivat, mutta kokonaisuutena ottaen verotulot alittivat kuitenkin talousarvion 0,6 miljoonalla eurolla.
Kaupungin sijoitukset kehittyivät hyvin vuoden 2014 aikana, ja tuotto oli vajaat 0,8 miljoonaa euroa. Kirjanpitoarvo kasvoi 1,2 miljoonalla eurolla 12,9 miljoonaan euroon ja markkina-arvo nousi kirjanpitoajankohtana 14,2 miljoonaan euroon.
Valtionosuudet ovat kunnan toinen suuri rahoituslähde.
Lainataakka kasvoi 2 miljoonaa euroa 4,7 miljoonan euron nettoinvestointikustannusten kattamiseksi. Suurin yksittäinen investointi oli Trollebo-päiväkodin korjaus ja laajennus 1,6 miljoonalla eurolla. Vuoden 2014 hyvä tulos ilahduttaa niin luottamushenkilöitä kuin henkilöstöä. Poliittinen johto mahdollisti hyvillä päätöksillään sen, että henkilöstö saattoi tehdä hyvää työtä hyvien palvelujen varmistamiseksi Närpiön asukkaille.
TILINPÄÄTÖS VUOSILLE 2013-2014
Vuosi 2013 2014 2013-2014 (ulkoiset/sisäiset 1000 euro) Tilinpäätös Tilinpäätös Muutos Toimintatuotot 16 683 17 101 418 Toimintakulut -68 641 -68 852 -211 Toimintakate -51 958 -51 751 207 Verotulot 29 636 29 949 313 Valtionosuudet 24 166 24 117 -49 Rahoituskustannukset ja tuotot 552 428 -124 Vuosikate 2 395 2 743 348 Poistot -2 453 -2 672 -219 Tulos -58 71 129 Poistoeroon muut., varaukset, rahastot 122 159 37 Kauden yli-/alijäämä 65 230 165 Asukasmäärä 9341 9398 57 Verotulot (€/asukas) 3173 3187 14 Valtionosuudet (€/asukas) 2587 2566 -21 Vuosikate (€/asukas) 256 292 35 Vuosikate % poistoista 98 103 5 Lainat yhteensä (milj. euro) 17,2 19,2 2 Lainat (€./asukas) 1838 2044 206 Nettoinvestoinnit (milj. €) 1,8 4,7 3
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
Hoitotiedot Potilastiedon arkistoon – tarkista omat tietosi netistä Närpiön terveyskeskus ottaa Potilastiedon arkiston käyttöön huhtikuussa. Kun tietojasi on tallennettu Kanta-palveluihin kuuluvaan Potilastiedon arkistoon, voit itse käydä katsomassa omia tietojasi internetistä. Tiedot ovat suostumuksellasi terveydenhuollon käytettävissä muuallakin. Potilasturvallisuus lisääntyy, kun hoitotiedot ovat ajan tasalla ja valtakunnallisesti terveydenhuollon ammattihenkilöiden yhteisessä käytössä. Potilaan hoidon laatu paranee, kun tietoa on enemmän ja sitä on mahdollista hyödyntää potilaan jokaisessa hoitopaikassa. Nyt voidaan helposti hyödyntää potilaan aikaisempia tutkimustuloksia ja välttää turhia hoitotoimenpiteitä. Uusi toimintatapa säästää siten myös kansalaisen kustannuksia.
Tietosi ovat turvassa Potilastiedot arkistoidaan teknisesti yhtenevässä muodossa, mikä mahdollistaa tietojen siirrettävyyden järjestelmästä toiseen ja parantaa tietojen saatavuutta potilaan hoitoon osallistuvissa toimintayksiköissä. Kaikki tiedonsiirto terveydenhuollon ja Potilastiedon arkiston välillä tapahtuu salattuna. Katso omia tietojasi Voit milloin tahansa katsoa sähköiset reseptisi ja muut palvelun käyttöönoton jälkeen kirjatut keskeiset terveystiedot Omakanta-palvelusta (www. omakanta.fi). Palveluun kirjaudut omilla pankkitunnuksillasi, mobiilivarmenteellasi tai sähköisellä henkilökortillasi. Voit käydä kuittaamassa informaation luetuksi ja antamassa suostumuksen terveystietojesi luovutukseen myös muille terveydenhuollon ammattilaisille Omakanta-palvelussa.
YHTEYSTIEDOT PERHEPALVELUKESKUS Sosiaalityöntekijät: Carina Westberg, Sofia Stoor, Åsa Källberg, puh. 06-224 9111, puh.aika 9.30-10.30. Perhetyöntekijät: Susanne Harf, Malin Rosendahl, puh. 06-224 9111 Perhepalvelupäällikkö: Yvonne Lindén, puh. 06-224 9132 Sähköposti: etunimi.sukunimi@narpes.fi
KOTIHOIDON JA VANHUSTENHUOLLON PALVELUJEN YHTEYSTIEDOT Kotihoito (kotipalvelu ja kotisairaanhoito), puhelinaika ma-pe klo 8.00-10.00 ja puhelinnumero on (06) 224 9451 • Kristina Maars, sosiaalityöntekijä 050 350 2023 ti-pe • Ann-Katrin Lindström, kuntoutusohjaaja 050 4099363 • Valentina Rajkovic, fysioterapeutti 040 1600752 • Berit Honga, palliatiivinen sairaanhoitaja 050 5920668 • Stina Bärnlund, muistihoitaja 040 6486522 • Johanna Juthborg, muistihoitaja 040 6764992
Lisäätietoja www.kanta.fi
TERVEYDENHOITO Uudet aukioloajat kesäaikana Pirttikylä, Övermark ja Töjby terveysasemat toimivat rajoitetusti viikoilla 23-32. Suunnitellut tarkastukset tarpeen mukaan ja ajanvaraus hoidon arvioinnista, puh. 06-224 9600. Kotisairaanhoito toimii normaalisti. Centrallagret suljettu v. 27 ja v. 30. Ei hoitotarvikkeiden jakoa. Mosebacken hammashoitola suljettu v. 25- 32. Terveyskeskuksen hammashoitola toimii rajoitetusti. Diabetesvastaanotto toimii rajoitetusti v. 25- 29. Kouluterveydenhoito suljettu v. 26-31.
19
K Posti Oy Posti Green
Vuxeninstitutets sommarkurser 2015 Sommardans för barn (7-14 år)
15-17.6 kl 16.00-18.15 i Gymnasiet och Mosebacke skola Vi dansar showdans och streetdans. Ta med vattenflaska och mjuka kläder att dansa i. Kursavgift 17 € Lärare: Anna Teir och Sandra Sundlin Anmälan senast 25.5
Inkvartering på Söff Vi erbjuder enkelrum eller dubbelrum med eget badrum och delat kök samt tillgång till Wifi. Rummen finns tillgängliga året runt.
Finska för barn (7-9 år)
15-18.6 kl 9.30-14.00 i Söff På ett lekfullt och roligt sätt övar vi att prata finska. Vi leker, spelar spel, bakar m.m. Ta med eget mellanmål. Kursavgift 27 € Lärare Mari-Sofi Bodman Anmälan senast 25.5
Abimatte
- Kort lärokurs: 8-11.6, 15-16.6 kl 14-17 samt 17.6 kl 14-20 - Lång lärokurs: 8-11.6, 15-16.6 kl 17.30-20.30 samt 18.6 kl 14-20 Vi repeterar gymnasiets lärokurs i matematik med sikte på studentskrivningarna. Ta med matematikböckerna, häfte och miniräknare. Kursen hålls i gymnasiet. Kursavgift 40 € Lärare: Ida Landgärds Anmälan senast 20.5
Abifinska
9-10.6, 29.6-2.7, 20-21.7 kl 18.00-21.00 i gymnasiet Vi repeterar gymnasiets lärokurs i finska med sikte på studentskrivningarna. Kursavgift 40 € Lärare: Sofia Toivonen Anmälan senast 20.5
Konstkurs för alla åldrar
13-14.7 kl 18.00-20.15 i Öjskogsparken Kom med och måla i valfri teknik. Vi inspireras av och tar motiv från naturen runt omkring oss. Vi träffas första kvällen i Öjskogsparken och kommer sedan överens om vart vi åker den andra kvällen. Kursavgift 17 € Lärare: Gunvor Ivars Anmälan senast 22.6
Bokning: 06-2249280 eller vuxeninstitutet@narpes.fi Adress: Vasavägen 764, 64220 Yttermark
Anmälan: vuxeninstitutet@narpes.fi eller 040-1600687 Sommarens kursutbud uppdateras under våren på www.narpes.fi
KONTAKTUPPGIFTER
I årets nummer av Visit Närpes som utkommer vecka 20, får Du som vanligt ta del av vårt rika kulturliv. Vi tipsar också om olika besöksmål. Vi hoppas att årets utgåva ska ge Dig inspiration till många trevliga utflykter.
Visit Närpes Visit Närpes
STADSHUSET
1
2015
Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Växel: 06-224 9111, Fax: 06-224 1285 e-post: staden@narpes.fi
ÖPPETHÅLLNING Må-fre kl. 8–15.45 Se närmare info stadens hemsida Sommarstängt 6-24.7
ÖVRIGA UPPGIFTER
• evenemang • sevärdheter • övernattning • matservering • shopping • • tapahtumat • nähtävyydet • yöpyminen • ruokapaikat • shopping •
E-postadresser fornamn.efternamn@narpes.fi
www.narpes.fi
www.visitnarpes.fi