Närpesinfo december 2014 by Kustmedia OLD

NÄRPESINFO Närpes stads informationstidning nr 15

december 2014

Mittistan

Möjligheternas hus

LEDARE Hans-Erik Lindqvist stadsdirektör

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Byggboomen i Närpes fortsätter År 2014 går till historien som ett av de år då det investerats allra mest i Närpes. Investeringarna har fördelat sig över ett brett spektrum av objekt och det bådar gått inför framtiden. Invigningen av en modern vindkraftspark med fem kraftverk under hösten kan vara början på en sällan skådad investeringsaktivitet med tanke på alla vindkraftsområden som planeras i våra trakter. Utbyggnaden av vindkraft kräver stort kapital och även lokalsamhället gynnas. Under byggnadsskedet finns mycket arbete för entreprenörer och deras anställda. Senare kommer skötsel av områden, konstruktioner och turbiner att ge arbetsmöjligheter. Inkomster i form av arrenden för markägarna, fastighetsskatt och andra skatter till kommunen skapar välmåga i samhället. Utgående från en hållbar utveckling är det speciellt viktigt för Närpes, som har näringar med relativt stor energiförbrukning, att förnyelsebar energi produceras här.

Under året har nya växthus och utrymmen för industrin kommit till. Växthus och karosseri visar som två traditionellt starka näringsgrenar i Närpes på framtidstro och stärker positionerna inom sina branscher. Det är glädjande att också handeln satsar på framtiden och att bygglov för en stor utbyggnad av affärsutrymmen på industriområdet nyligen beviljats. För Närpes stad är de största investeringsobjekten de följande åren om- och utbyggnad av daghem och äldreboendeenheter i centrum. Efter en intensiv byggnadsperiod står fastigheten Mittistan i Närpes centrum nu klar att användas. Närpesborna har redan under byggnadsskedet visat stort intresse för detta hus och förhoppningsvis blir Mittistan en av mittpunkterna i Närpes – en samlingsarena för yngre och äldre. Jag tillönskar alla läsare en Fridfull Jul!

Foto: Sara Bondegård

PÄÄKIRJOITUS Hans-Erik Lindqvist kaupunginjohtaja

Rakennusbuumi Närpiössä jatkuu Vuosi 2014 jää historiaan vuotena, jolloin Närpiössä on investoitu kaikkein eniten. Investoinnit jakautuivat moniin erilaisiin kohteisiin, mikä tietää hyvää tulevaisuutta ajatellen. Syksyllä vihittiin käyttöön moderni viiden voimalan tuulivoimapuisto, mikä saattaa olla alku ennennäkemättömälle investointiaktiivisuudelle, koska suunnitteilla on useita tuulivoima-alueita. Tuulivoiman laajentaminen vaatii paljon pääomaa ja hyödyttää myös paikallisyhteisöä. Rakennusvaiheessa työtä riittää urakoitsijoille ja heidän työntekijöilleen. Myöhemmin työmahdollisuuksia tuo alueiden, rakenteiden ja turbiinien hoito. Lisäksi maanomistajat saavat vuokratuloja ja kunta kiinteistö- ja muita veroja, mikä lisää yhteiskunnallista hyvinvointia. Kestävää kehitystä ajatellen on erityisen tärkeää, että Närpiössä, jonka elinkeinojen energiankulutus on suhteellisen korkea, tuotetaan uusiutuvaa energiaa.

Kuluneen vuoden aikana on rakennettu uusia kasvihuoneita ja teollisuustiloja. Närpiön perinteisesti vahvat elinkeinonalat, kasvihuoneviljely ja korinrakennus vahvistavat asemiaan ja edustavat uskoa tulevaisuuteen. On ilahduttavaa, että myös kauppa panostaa tulevaisuuteen. Äskettäin myönnettiin rakennuslupa teollisuusalueelle tulevalle suurelle liiketilalaajennukselle. Närpiön kaupungin lähivuosien suurimmat investointihankkeet koskevat keskustan päiväkotien ja vanhusasumisyksikköjen muutos- ja laajennustöitä. Intensiivisen rakennusjakson jälkeen Mittistan Närpiön keskustassa on nyt käyttövalmis. Närpiöläiset ovat jo rakennusvaiheessa osoittaneet suurta kiinnostusta tätä rakennusta kohtaan. Toivottavasti Mittistan-talosta tulee yksi Närpiön keskipisteistä – kohtauspaikka kaikenikäisille. Toivotan kaikille lukijoille Rauhallista Joulua!

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

3 Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Närpes stads språkliga status Att ansöka om ändrad språkstatus till tvåspråkig kommun är ur ekonomisk synvinkel det mest förnuftiga som man kan göra just nu. Det anser största delen av dem som besluter i stadsstyrelse och – fullmäktige i Närpes. Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Marianne Nyqvist-Mannsén är ordförande för SFP:s fullmäktigegrupp i Närpes och Peter Sjökvist är ordförande för Socialdemokraternas fullmäktigegrupp. Vi skriver mitten av november 2014. Statsandelarna till kommunerna räknas från den 1 januari 2015 enligt nya kriterier. Tidigare har enspråkigt svenska och tvåspråkiga kommuner fått språktillägg för de svenskspråkiga i kommunen. Enligt det nya systemet beräk-

nas språktillägget på ett annat sätt och betalas enbart för den svenskspråkiga befolkningen i tvåspråkiga kommuner. Det handlar om pengar och för Närpes handlar det om miljoner. Stadsfullmäktige i Närpes beslöt den 13 oktober att Närpes stad begär att statsrådet bestämmer att Närpes stad ska bli tvåspråkig. – Vi diskuterade ärendet på gruppmötet utan gemensam koncensus. Det fanns olika syn på saken. Efter omröstning i

fullmäktige stod rösterna 25 för, åtta emot samt två nedlagda, säger Nyqvist-Mannsén. – Socialdemokraterna förde diskussioner inom föreningen i Närpes, samt backades upp vid FSD-kongressen att ställa sig positiv och enad till en ändrad språkstatus. Alla får det bättre om jag uttrycker mig så. Svenskans ställning ändrar inte i Närpes och invånare med finska som modersmål får bättre betjäning än tidigare, säger Sjökvist. Framförallt får alla invånare bättre basservice! – Ibland behövs vettiga kompromisser, fyller Marianne i. Höstens budgetarbete har haft två scenarier. Vi har sett betydelsen av om vi får språktillägget eller inte. Ett besvär om att fullmäktigebeslutet tillkommit i felaktig ordning, inlämnades till Vasa Förvaltningsdomstol.

Både Marianne och Peter betonar att den som vill protestera emot beredningen av den nya lagen om statsandelar borde rikta udden av protesten till det organ som berett ärendet, alltså staten – och inte som nu skett att det är befolkningen i Närpes som indirekt får ta de negativa konsekvenserna. Dagen efter samtalet med Marianne och Peter gav stadsstyrelsen, efter att man från stadens sida haft kontakt med juridisk expertis i kommunalrätt, sitt bemötande på besväret till Förvaltningsdomstolen. Staden anser att det inte finns besvärsrätt mot beslutet och att domstolen bör lämna ärendet oprövat. Stadsstyrelsen beslöt också att staden verkställer stadsfullmäktiges beslut från den 13 oktober 2014.

REDAKTIONSRUTA NÄRPES STADS INFORMATIONSTIDNING december 2014 UTGIVARE: Närpes stad Kyrkvägen 2, 64200 Närpes ANSVARIG UTGIVARE: Hans-Erik Lindqvist

REDAKTIONSRÅD: Markus Norrback Åsa Snickars Tony Pellfolk Malin Haka Helena Böling ÖVERSÄTTNINGAR: Kustmedia Ab/ Riitta Gustafsson

TRYCKERI: Forsberg Tryckeri LAYOUT: Kustmedia Ab/Maria Lillås UPPLAGA: 4900 exemplar Utkommer två gånger per år till alla hushåll i Närpes PÄRMBILD: Lisbeth Bäck

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Ny grafisk profil och ny hemsida Närpes stad har en ny grafisk profil som du som läser denna tidning kan notera genom en ny logo, nya grafiska element och nya färger. Den grafiska profilen kommer att bli synlig genom annonsering, ny hemsida, infotidningen, nya brevbottnar med mera.

Text: Markus Norrback

Tanken med den nya grafiska profilen är att skapa ett enhetligt visuellt uttryck för Närpes stad och för att ge staden en bättre synlighet i dagens mediebrus. Vi har redan testat den nya grafiska profilen i det tidigare numret av stadens infotidning, utan att göra desto mera väsen av det, och reaktionerna har varit positiva. Därför kommer vi att utvidga användningen av den grafiska profilen stegvis vilket vi till en början gör med en helt ny hemsida. I början av december publiceras den nya hemsidan med fokus på nytt och mera aktuellt innehåll samt en förbättrad layout. Stadens gamla hemsida

har vuxit och innehållit stora mängder med information, vilket gjort att den bitvis varit svårnavigerad och dessutom

Den nya hemsidan hittar du precis som tidigare på www.narpes.fi har den inte varit anpassad för mobila enheter. Den nya sidan är anpassad för att passa i alla enheter och trots att det fortsättningsvis finns en stor mängd information har vi försökt göra den mera lättnavigerad.

Sökfunktionen är ändå det kanske effektivaste och snabbaste sättet att hitta information. Den nya pärmsidan är också tänkt att ska ge ett flöde av aktuella händelser och relevant information där du lätt kan filtrera olika händelser för att hitta just det som du söker. Den nya kommunallagen som börjar gälla från årsskiftet ställer också nya krav på hur kommunerna ska informera sina invånare och med den nya hemsidan är Närpes stad väl förberedda på detta. Då sidan publiceras har vi valt att koncentrera oss på funktionaliteten och den svenska versionen. Efter hand strävar vi till att aktivt öka innehållet både på de finska och engelska sidorna.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Foto: Anna Sand

Intressant och tidskrävande uppdrag Han har många järn i elden – tekniska nämndens ordförande Göran Gjäls. Och ett stort samhällsintresse. Ända sedan ungdomstiden har han varit politiskt intresserad, och sedan 2012 är han ledamot i Närpes stadsfullmäktige samt ordförande för tekniska nämnden.

Text: Anna Sand/Kustmedia Ab

Till vardags är Göran lantbrukare - han och hustrun Marina har både höns- och rävfarm, och även spannmålsodling. Till familjen hör även tre vuxna söner som flyttat hemifrån. Görans politiska intresse vaknade på 1970-talet. – Då var uppdelningarna inom politiken klar – det var antingen höger eller vänster, kapitalist eller kommunist. Jag fick rösträtt 1978 och röstade då på Konstitutionella högerpartiet i protest mot de starka vänstervindarna som då blåste genom landet, minns Göran. Barn, arbete och livet kom emellan, men i slutet av 1990-talet fick Göran frågan om han ville ingå i styrelsen för SFP:s lokalavdelning i Närpes. – Det var så mitt engage-

mang i kommunalpolitiken började. I kommunalvalet i oktober 2012 valdes han in i fullmäktige och fungerar sedan januari 2013 som ordförande för tekniska nämnden. – Jag hade tidigare suttit i sektionen för byggnadstillsyn och enbart fungerat som suppleant i tekniska nämnden, så det var en ganska stor förändring, konstaterar Göran i efterhand. De två år som snart gått sedan dess har gett honom en hel del nya insikter. Han beskriver uppdraget som intressant och något som han upplevt som övervägande positivt, även om det handlar om att ge och ta i politiken. – Det är oundvikligen så att det tar väldigt mycket tid. Ordförandeposten innebär en hel del extramöten utöver de normala nämndemötena, som hålls sju till nio gånger

per år. Periodvis har jag möten fem kvällar i veckan och även något möte dagtid. Ungefär samtidigt valdes han även in i styrelsen för Österbottens Skogsvårdsförening samt till ÖSP:s skogsutskott och bioenergiutskott, vilket innebär ytterligare möten. – Det blev en form av ketch upeffekt, och just nu har jag mer än tillräckligt på agendan, konstaterar Göran. På nämndens bord ligger för tillfället bland annat ärenden som rör daghemssituationen i Närpes. – Trollebobygget är bra på väg och nu är Kalax nya daghem under planering. På sjukhusbacken finns stora utmaningar framöver – fastigheterna ska moderniseras under de närmaste tio åren. Ett akut ärende är lätttrafikleden till Stenbackens skola, där trafiksituationen för cyklister och fotgängare

är väldigt dålig. Även läktaren på Mosedal måste åtgärdas snarast. Just infrastruktur, kommunala fastigheter såsom skolor, daghem och vårdanstalter samt även vindkraftsplaneringen är ärenden som handhas av tekniska nämnden. – För skötseln av avloppsnätet, fjärrvärme och dylikt har staden bildat skilda bolag – i annat fall vore den tekniska sektorn kolossal, säger Göran. Han konstaterar att det idag ställs höga krav på allt – enkla lösningar går sällan igenom, vilket gör att allt också kostar mer. – Grunden till välståndet i regionen idag ligger helt klart i jordbruket, och här även i växthusnäringen. – Utan primärnäringarna skulle Närpes vara illa ute, med tanke på alla kringeffekter.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Närpes Stads ekonomiska utveckling Text: Kent-Ole Qvisén

Budgeten 2014 har hållit förhållandevis bra. Vård- och omsorgsnämnden har äskat om förändringar då kostnaderna för bland annat barnskyddet ökat kraftigt under året. Specialsjukvårdens kostnadstryck har minskat.Enligt nuvarande prognos kommer budgeten att underskridas något, vilket ger möjlighet att flytta medel på 200 000 euro från specialsjukvård till bland annat familjeservice. Kommunalskatten kommer att underskrida budgeten på 26,6 miljoner euro, varför denna justeras ner med 100 000 euro, vilket täcks upp med försäljningsvinster från värdepapper på motsvarande summa. Tyvärr inflyter inte statsandelarna enligt beräkningarna så en minskning på 0,4 miljoner euro bör göras. Detta gör att budgetunderskottet ökar till cirka 740 000 euro för året. Personalen har på alla sätt försökt effektivera verksamheten vilket syns i budgetuppföljningarna för nämnderna.

Budget 2015

Budgetförslaget har varit svårt att göra upp på grund av osäkerheten inom den kommunala ekonomin. De fortsatta nedskärningarna av statsandelarna till kommunerna har lett till växande underskott, ökad låneupptagning och skattesatshöjningar. Nedskärningarna under perioden 2012-2017 kommer för Närpes stad att betyda cirka 2,6 miljoner euro i minskade statsandelar på årsbasis. Därtill har ytterligare en nedskärning på 1,2 miljoner euro under åren 2015-2017, på grund av ändrat statsandelssystem, hotat Närpes stads ekonomi. Denna nedskärning kan nu ändras i en positivare riktning eftersom stadsfullmäktige ansökt om att staden blir tvåspråkig från och med 31.12.2014, vilket enligt fastslaget enhetspris skulle ge 2,15 miljoner euro redan år 2015 enligt propositionstexten till det lagförslag som regeringen avlåtit till riksdagen. Budgeten för år 2015 är uppbyggd enligt detta. 2,1 miljoner

genom ändrad språkstatus betyder att statsandelarna i stället för att minska med 1,1 miljoner, kan beräknas öka med 1,0 miljoner euro. Den parlamentarisk tillsatta kommittén har även behandlat nämndernas budgetförslag och genom balanseringsåtgärder minskat äskandena med 500 000 euro. För att ytterligare stabilisera ekonomin föreslås även att kommunalskattesatsen höjs med 0,5 procent till 21 procent vilket ger cirka 600 000 euro i ökade skatteintäkter. Staten har även förespråkat att kommunerna skall höja avkastningen från fastighetsskatten. Genom att höja den nedre gränsen för den allmänna fastighetsskattesatsen från 0,6 till 0,8 procent ökar sådana kommuners fastighetsskatteintäkter som legat under denna nivå. Tyvärr tar staten denna gång bort hela denna tilläggsinkomst, som för Närpes del uppgår till 270 000 euro, genom att minska statsandelen med exakt motsvarande summa.

Trots höjningar och balanseringsåtgärder uppvisar budgetförslaget ett underskott på 0,6 miljoner euro. Underskottet minskar under de kommande planeåren 2016-2017 till 0,2 miljoner euro årligen. Nettoinvesteringarna uppgår under åren 2015 och 2016 till 4,6 miljoner euro för att sedan sjunka till 3,5 miljoner år 2017. Budgetlånen kommer att öka under perioden så att lånebördan uppgår till 2 277 euro per invånare per 31.12.2015. Mot bakgrund av den svåra ekonomiska situation som den offentliga ekonomin befinner sig i kan situationen i Närpes ändå anses vara under kontroll. Situationen blir dock helt en annan om de utlovade språkstatuspengarna av någon orsak skulle utebli, då kommer underskottet i stadens budget för år 2015 att uppgå till cirka 2,2 miljoner euro. Detta skulle kraftigt påverka serviceutbudet till invånarna samt skjuta fram de planerade investeringarna i bland annat Närpes servicecenter.

EKONOMISK ÖVERSIKT FÖR ÅREN 2013-2017

År 2013 2014 2015 2016 2017 (extern/intern 1000 euro) Bokslut Budget Budget Ekon.plan Ekon.plan Verksamhetsintäkter 16 683 16 120 17 099 17 441 17 790 Verksamhetskostnader -68 641 -69 644 -72 257 -72 912 -73 568 Verksamhetsbidrag -51 958 -53 524 -55 158 -55 471 -55 778 Skatteinkomster 29 636 30 500 31 880 32 520 33 170 Statsandelar 24 166 24 100 25 150 25 000 24 800 Finansiella kostnader o intäkter 552 394 215 207 171 Årsbidrag 2 395 1 470 2 087 2 256 2 363 Avskrivningar -2 453 -2 380 -2 816 -2 650 -2 750 Resultat -58 -910 -729 -394 -387 Förändr. av avskr.diff., reserv., fonder 122 170 170 170 170 Periodens över/underskott 65 -740 -559 -224 -217 Invånare, antal 9341 9341 9341 9341 9341 Skatteinkomster (€/inv.) 3173 3265 3413 3481 3551 Statsandelar (€/inv.) 2587 2580 2692 2676 2655 Årsbidrag (€/inv.) 256 157 223 242 253 Årsbidrag i % av avskrivningar 98 62 74 85 86 Lån totalt (milj. euro) 17,2 19,3 21,3 23,3 24,3 Lån (€./inv.) 1838 2063 2277 2491 2598 Nettoinvesteringar (milj.€) 1,8 4,8 4,6 4,6 3,5

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Psykosociala enheten utvecklar

nya verksamhetsformer Inom K5:s psykosociala enhet utvecklar man som bäst nya vårdmodeller. Från de traditionella individuella terapisamtalen går trenden mot familje- och nätverkscentrerade interventioner.

Inom enheten fungerar redan grupper där man får psykoedukation: information om sin sjukdom eller sina symptom. Man lär sig hur man kan hantera problemen i vardagen. Det kan handla om sömnstörningar, ångest eller depression. Brukarmedvetande, det egna ansvaret för hälsan och välmående, betonas. I en kamratstödsgrupp kan deltagarna med liknande erfarenheter stöda och hjälpa varandra.

K5 kommuner är välkomna till gruppen. I stödgruppen pratar man kring olika teman gällande skilsmässa. Det är fråga om en målinriktad verksamhet som strävar till att stöda barn och föräldrar. Gruppverksamheten bygger på kunskap och medvetenhet om risk- och skyddsfaktorer för barn som växer upp i skilsmässofamiljer. Övningsuppgifter och diskussioner varvas med mellanmålsstunder och lek. Under kursträffarna går man igenom deltagarnas egna erfarenheter och speglar dem mot forskningsresultat för att man ska förstå skilsmässoprocessen bättre. Deltagarna kan också dela med sig och ge tips på hur man kan agera i olika situationer och lära sig använda sina egna sociala nätverk för att få stöd. Kursträffarna är planerade att hållas sent på eftermiddagen. Barnen träffas i en grupp samtidigt som föräldrarna träffas i sin egen grupp. Åtta olika teman diskuteras, till exempel livet före och efter skilsmässan, kommunikationen i familjen och att förstå sina känslor bättre.

Ett exempel på en ny kamratstödsgrupp inom K5 är den kurs för föräldrar och barn som genomgått separation i familjen, som planerats gemensamt med K5, Malax-Korsnäs hvc och Malax kommun. Deltagare från alla

Inom missbruksvården har man redan under flera års tid, med goda resultat, ordnat kamratstödsgrupper i USM:s (Understödsföreningen för svenska missbrukare) regi för barn till föräldrar som missbrukar alkohol eller droger.

Text: Avdelningsskötare Mikaela Granfors och ledande psykolog Elizabet Knip-Häggqvist

Modern mental- och missbruksvård är öppenvårdsbetonad och samarbete med olika intresseorganisationer inom tredje sektorn utökas allt mera, exempelvis med Psykosociala förbundet, Föreningen för mental hälsa, vänstugorna och understödsföreningar för missbrukare. Man strävar också efter att användarna, eller ”brukare”, av psykosociala tjänster skall höras mera och på ett aktivare sätt delta i sin egen vård.

FAKTA • Kamratstödsgrupper bygger på idén om hjälp till självhjälp • Inom kamratstödet är gemenskapen med andra viktig. Gemenskapen kännetecknas av ömsesidig respekt och solidaritet • Deltagarna lär av varandra och känner sig hörda och förstådda, när de kan dela sina upplevelser med män niskor i liknande situation • Verksamheten är målinriktad med specifika diskussionsteman • Stunder av lek och aktivitet som skapar glädje och gemenskap ingår • Kamratstöd kan ha terapeutisk/helande inverkan på deltagarna • Information om kamratstödsgrupper och psykoedukationsgrupper fås från de psykiatriska sjukskötarna vid hälsocentralerna. Samtliga sjukskötare kan nås via Psykosociala enhetens växel: 224 1831.

Föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD och autismspektrumstörningar har också uttryckt behov av att få träffa familjer i liknande situation och diskutera utmaningar och möjligheter i vardagen. Sådan gruppverksamhet finns också med i planerna. Strukturella förändringar inom specialsjukvården har återverkningar också på öppenvården. När psykiatriska

avdelningar vid Vasa centralsjukhus stängs och omändras till poliklinikverksamhet blir det en utmaning för öppenvården i alla K5:s kommuner att svara på detta vårdbehov. Det gäller främst stängningen av dygnet-runt-vård på en av rehabiliteringsavdelningarna. Psykosociala enheten har med i sin verksamhetsplan för 2015 att utveckla öppenvården med grupper även för människor med behov av rehabiliterande intervallvård.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Smarta familjen – en vägledningsmetod Våren 2014 tog personalen inom mödra- och barnrådgivningen samt skolhälsovården i bruk vägledningsmetoden Smarta familjen för att uppmuntra familjer till hälsosamma levnadsvanor.

Målet med smarta familjen är att upprätthålla och främja goda motions- och matvanor i barnfamiljer och att förebygga övervikt. Vägledningsmetoden baserar sig på nationella kostoch motionsrekommendationer som främjar hälsan och stöder barnets normala tillväxt och utveckling.

till följd av mindre hälsosamma levnadsvanor. Materialet består av ett familjekort samt en bildmapp. Blivande föräldrar får inom ramen för mödrarådgivningen ett familjekort som följer familjen under hela barnrådgivningstiden. Åt familjer med barn i lågstadieåldern ges en annan variant av familjekortet, lågstadiebarnen kan själv fylla i sina hälsovanor men även här beaktas hela familjen.

Materialet är utarbetat av Finlands hjärtförbund som ett led i att förebygga livsstilssjukdomar

Familjekortet fungerar som ett stöd i hälsodiskussionen mellan familjen och rådgiva-

Text: Carola Antfolk

ren. Inom familjen skall man gemensamt fylla i kortet och därmed fundera över och bli medvetna om sina egna hälsovanor. Smarta familjen-materialet skall vara ett medel för familjerna att inse sina egna resurser och brister gällande hälsovalen, men framförallt att stärka de goda hälsovanorna och de positiva hälsovalen som redan finns inom familjen. Om familjen känner sig redo att göra en positiv beteendeförändring skall rådgivaren fungera som stöd för familjen att klara av förändringen.

Den nya elev- och studerandev En ny lag om elev- och studerandevård trädde i kraft 1.8.2014. Lagen omfattar hela skolgången från förskolan till andra stadiet. Text: Katarina Källberg, skolkurator Johanna Aspelin-Wikman, skolkurator Inger Nybacka, skolhälsovårdare

Den nya lagen betonar starkare än tidigare elevens och vårdnadshavarnas ställning. Tjänster inom elevhälsan är frivilliga och skall genomföras i samverkan med och med samtycke av eleven och vid behov hans eller hennes vårdnadshavare. Vårdnadshavarna har inte rätt att förbjuda att en

minderårig anlitar elevhälsans tjänster, medan en elev kan förbjuda att vårdnadshavarna deltar i behandlingen av ett elevhälsoärende (under vissa förutsättningar). Den nya lagen gör en tydligare gränsdragning mellan elevvård och undervisning. Elevvård, eller elevhälsa som är det nya begreppet i lagen, indelas i allmän och individuell elevhälsa. Allmänt inriktad elevhälsa handlar om förebyggande åtgärder och kan handla om

olika åtgärdsprogram, vänelevsverksamhet, trivselregler, temadagar och så vidare. All personal inom undervisningen samt elevvårdspersonal (skolkurator, -psykolog och skolhälsovårdare) är ansvarig för den allmänt inriktade elevhälsan. Till individuellt inriktad elevhälsa räknas skol- och studerandehälsovårdstjänster samt kurators- och psykologtjänster för en enskild elev. Elevvårdspersonalen är ansvarig för den individuellt inriktade elevhälsan. Dessutom har en enskild elev rätt att få sitt ärende behandlat i en sektoröverskridande expertgrupp. Experter får utnämnas till medlemmar i gruppen bara med samtycke av eleven eller vårdnadshavaren och medlemmarna i grup-

pen tillsätts från fall till fall. Expertgruppen utreder en enskild elevs behov av stöd. Enligt nya lagen om elev och studerandevård bör det även finnas elevhälsogrupper som ansvarar för den allmänna planeringen, utvecklingen, styrningen och utvärderingen av elevhälsan. I Närpes finns det en sektorsövergripande styrgrupp för elevhälsan som bär det yttersta ansvaret för elevhälsan i Närpes stads grundskolor och gymnasiet. Styrgruppen leds av bildningsdirektören. Därtill bör varje skola ha en egen elevhälsogrupp som styr den allmänna elevhälsan vid den enskilda skolan. I ovannämnda grupper behandlas inga enskilda elevärenden.

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

MIN SPALT En smart familj är en familj som har goda levnadsvanor, eller en familj som enligt sina resurser vill upprätthålla eller främja goda levnadsvanor.

Smarta familjen används inom ramen för de redan etablerade besöken inom rådgivning och skolhälsovård. Med hjälp av materialet blir handledningen gällande närings- och levnadsvanorna mera konkret, i bildmappen finns bland annat exempel på måltidsmodeller och motionstips. Barns hälsovanor formas redan under tidiga barndomen och detta avspeglar i sin tur hälsan genom hela livet, därför är det viktigt att redan blivande föräldrar gör hälsosamma val.

vårdslagen

Statliga reformiverns år Text: Olav Sjögård / Stadsstyrelsens ordförande

Bästa Närpesbor! År 2014 blev året då statens dåliga ekonomi började märkas även i Närpes. Statsandelsreformen gjorde att vi mister mera i statsandelar än genomsnittet i Österbotten. I Närpes har vi många äldre som har mycket bra hälsa vilket är ju bra på alla sätt. Men i den nya reformen mister vi statsandelar när man räknar ut sjukdomsindex, konstigt nog för att vi har haft en bra förebyggande hälsovård och friska äldre personer. Att vi mister alla de statsandelar som vi fått för vår svenskspråkighet är ett annat stort slag för vår ekonomi. Det försökte vi på alla sätt påverka med flera uppvaktningar i Helsingfors, tyvärr utan framgång. Som ett alternativ gavs Närpes stad möjlighet att anhålla om tvåspråkig status. Detta skulle innebära att Närpes får samma statsandelar för den svenskspråkiga befolkningen som våra grannkommuner. Det har nu behandlats i styrelse och i fullmäktige och godkänts att vi anhåller till statsrådet om att vi får tvåspråkig status. Detta skulle innebära att vi får 2,1 miljoner mera i statsandelar per år, enligt propositionen redan 2015. Det är ungefär samma summa som gymnasiet och förskolan kostar per år. I dessa tider när vår ekonomi är mycket pressad är den summan livsviktig för vårt Närpes. Den kan till och med bli avgörande för att vi skall kunna fortsätta som en självständig stad. Med det kommer vi osökt in på de bägge andra reformerna. Vi ser med mycket stor oro på beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Om den förverkligas i nuvarande form kommer den att bli mycket ödesdiger för landsbygden. Hur kommunreformen går vidare beror mycket på hur de två övriga reformerna utvecklas. Men jag kan intyga, trots de mörka moln som finns, att vi alla förtroendevalda och tjänstemän känner ett stort ansvar och skall kämpa och göra vårt allra bästa för Närpes!

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Säsongsinfluensa vaccinationer 2014 Den som ännu inte vaccinerat sig mot säsongsinfluensa för vinterperioden 2014-2015 har ännu möjlighet att låta vaccinera sig. Man kan vaccinera sig ända tills influensaepidemin börjat, men gärna före utgången av december. Text: Carola Antfolk

Seniorrådgivningen KONTAKT Pörtom hälsostation Centrumvägen 13 A Telefontid: måndag, onsdag, torsdag och fredag kl. 8.00-9.00 Telefon: 040-6746073 Övermark hälsostation Vasavägen 1599 F Telefontid: måndag, tisdag och fredag kl. 8.00-9.00 Telefon: 040-6746075 Töjby hälsostation Blaxnäsvägen 5 Telefontid: måndag, torsdag och fredag kl. 8.30-9.00 Telefon: 040-6746078 Yttermark, Jakobsgården Vasavägen 764 Telefontid: måndag, torsdag och fredag kl. 8.30-9.00 Telefon: 040-6746078 (Töjby hälsostation) Centrum, Hemvården Ekebo Närpesvägen 5 Telefontid: tisdag, onsdag och torsdag kl. 10.30-11.30 Telefon: 040-1600623

Text: Harriet Harf

Efter pensioneringen kan du få rådgivningstjänster via seniorrådgivningen. Rådgivningstjänsterna för hemmaboende seniorer är lätta att nå och finns på samma plats som hälsostationerna eller hemvårdsenheterna. Målsättningen med seniorrådgivningens verksamhet är att ge stöd och uppmuntran för upprätthållande av de äldres funktionsförmåga, hälsa och välmående för att på lång sikt öka tiden man kan bo hemma. Om du har frågor runt ditt hälsotillstånd kan du beställa tid för ett besök på seniorrådgivningen. Det år du fyller 70 år erbjuds du en hälsoträff på seniorrådgivningen och det år du fyller 75 år erbjuds du ett välfärdsfrämjande hembesök av hälsovårdaren. Är du orolig för en närstående äldres hälsa eller vardagssituation kan du också ta kontakt med seniorrådgivningen för att diskutera läget. Det är frivilligt att ta del av seniorrådgivningens tjänster och ingen avgift uppbärs för besök hos hälsovårdarna.

Säsongsinfluensan stoppas allra effektivast genom att befolkningen aktivt låter vaccinera sig. Genom att vaccinera sig skyddar man inte enbart sig själv utan även personer i omgivningen, tack vare att man inte är smittobärare. Speciellt hos riskgrupperna kan influensan ge svåra symtom och besvärliga följdsjukdomar som bland annat lunginflammation, öroninflammation och bihåleinflammation. Största delen av dem som tar vaccinet undgår influensa. Om en vaccinerad person trots allt insjuknar i influensa är influensan i allmänhet lindrigare och personen tillfrisknar snabbare. Säsongsinfluensa är inte detsamma som förkylning och vaccinet skyddar därför inte mot vanliga förkylningar.

Alla som hör till någon av följande riskgrupper får vaccinet gratis: • alla 65 år fyllda • gravida kvinnor • barn i åldern 6-35 månader • den som hör till riskgrupp på grund av sjukdom eller vård • närmaste kretsen till personer som löper risk att få allvarlig influensa • social- och hälsovårdspersonal samt personal inom läkemedelsförsörjningen • män som rycker in i beväringstjänst och kvinnor i frivillig militärtjänst För vaccinering kontakta familjecentret i Närpes eller hälsostationerna i Övermark, Pörtom eller Töjby på respektive telefontider. Den som inte har rätt till gratis vaccin men önskar vaccinera sig kan köpa vaccin från apoteket.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Stolt kulturbärare Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

– Närpes har ett rikt kulturliv, säger Lasse Eriksson. Det är något jag är stolt över och visst är det hög tid att vi får en kultursal och en ny konsthall. Han syftar förstås på de nya faciliteterna i Mitti stan.

Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Mötet med Lasse Eriksson sker först i hans arbetsrum i Stadshuset, det rum han förövrigt haft sedan 1981. Han anställdes som kultursekreterare 1977. – Så är det, säger han. Och de gånger jag blivit erbjuden ett större rum har jag tackat nej. Kulturverksamheten lyder under Fritidsnämnden och de flesta kulturyttringar finns representerade inom stadens kulturliv. Då man formulerar sina uppgifter inom kulturverksamheten lyder det så här: Närpes befrämjar kulturlivet med såväl ekonomiska som personella resurser, erbjuder ändamålsenliga utrymmen och skapar verksamhetsförutsättningar, stöder lokalhistorisk forskning och samarbetar kring olika konst-, musik-, litteratur- och teaterprojekt med andra aktörer.

– Jag har svårt att tänka mig att det finns ett mera omväxlande arbete än det jag har. Det är ett privilegium att få jobba med det kulturfält som jag själv delar intresset med, att få vara den del av de produkter som växer fram och att stöda kulturutövare på olika sätt. Därför har jag inte heller behövt titta på klockan och fundera över när arbetspasset är slut, ler han. I sin jämförelse med ”förr” är projektlivet utmärkande. – Projekt är nutidens sätt att finansiera verksamhet. Jag ser det som en viktig uppgift i mitt arbete att stöda och uppmuntra kulturaktiva till att söka externa bidrag och driva projekt. Fritidsnämnden beviljar årligen verksamhetsbidrag till föreningar och sammanslutningar men det räcker inte långt för dem som vill satsa och utvecklas. – Kulturverksamhet gene-

rerar pengar, bekräftar han. Ta till exempel Närpes Teater med sina tusentals besökare årligen som samtidigt äter, tankar bilen och kanske övernattar i Närpes. Han skiner upp när vi pratar om Mittistan. – Ett möjligheternas hus. Modernt, anpassningsbart och med senaste teknik. Vad gäller kulturtillställningar har vi varit hänvisade till befintliga lokaler. Bra så men utvecklingen går framåt. Konsthallen är mera än välkommen. Vi har haft begränsade och provisoriska utrymmen för utställningar i biblioteket och Logens källarvåning. Det vi nu kan erbjuda skapar nya möjligheter, både för stadens egna konstutövare och för gästande konstnärer utifrån. – Kultursalen och restaurangen är toppmoderna för tillställningar, mässor, kongresser, seminarier, konser-

ter eller bio, räknar han upp. Huset kan anpassas för små och stora besökarskaror. Här finns till och med ett green room och sociala utrymmen för programaktörer. – Nu är ingenting omöjligt mera. Från och med nu är det mesta möjligt! Mittistan är nytt – för alla – och det kommer att ta en tid innan arbetsfördelning och koordinering fallit på plats. Innan vi beger oss på rundtur till Mittistan säger Lasse en bra sak: – Det är naturligt att det finns olika åsiktsyttringar om ett bygge i tiomiljoner eurosklassen. Men jag är övertygad om att många av nutidens och framtidens Närpesbor kommer att tycka att det var bra – att vi byggde ett Mittistan – och att vi gjorde det nu!

NÄRPESINFO

Ann-Christine Grönholm, VD för hotell Red & Green, får positiv respons, blommor och gratulationer.

Konsthallen lämpar sig väl också för andra ändamål än utställningsverksamhet.

Närpes stads informationstidning

Personal från Dynamonet i sitt nya kontor strax före inflyttningen. Från vänster Janne Bernas och Johan Sten.

- Jag är tacksam för det förRonald Jansson har anlitats som inredningstroende jag har fått, säger Ray- arkitekt i restaurangen och hotellets utrymmond Wesander. men.

Arena för ung och gamm En milstolpe. Ett landmärke i fem våningar. Mittistan är färdigt, så när som på småsaker och en stor del av huset är redan i användning. Så fint det blev. Så ändamålsenligt och så modernt! Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Att bygga ett Mittistan var ingen ny tanke i Närpes. När kommunen firade 650-årsjubileum år 1981 beslöt man att bygga kulturhus. Nu, 2014, är det klart. De konkreta planerna tog fart år 2011 inom ramen för

ett utvecklingsprojekt inom Företagshuset Dynamo och med Närpes stad som projektägare. ”Mittistan – en arena för ung och gammal” löd projektets namn och till projektledare kallades Raymond Wesander. Planeringen utmynnade i konceptet Mittistan som skede ett. Och som

skede två ett Folkhälsanhus med seniorboende och eventuellt daghem. Byggnadstiden har varit intensiv. Grundstensmurningen ägde rum 11.11 2013. Involverade och ansvariga under byggtiden får beröm för sina insatser. – Arkitektbyrå Gerd Hytönen, huvudentreprenören Lemminkäinen, underentreprenörer, byggherrefunktionerna som köpts av stadens tekniska avdelning med Edd Grahn och kontrollant Roger Stuns i spetsen, räknar förvaltningsdirektör Peter Andersén upp. Han är ordförande i fastighetsbolaget för Mittistan. – Vi är i mål och jag är nöjd. Absolut, tillägger Andersén.

Läkarcentralen Sydmedi Ab, dotterbolag till Promedi, stod i beråd att etablera sig i Närpes och behövde utrymmen. I dag äger de dryga tio procent av fastigheten. Närpes stad har nästan 90 procent av aktiestocken i fastighetsbolaget. Lars Gästgivars och Ann-Christine, ”Cisse”, Grönholm kom med som krögare och restaurangägare i Hotel Red & Green. De hyr sina utrymmen av staden. – Det här är ett vardagsrum för Närpesbor och andra. Här är rött och grönt och mycket närproducerade livsmedel i vår mat. Det här är ännu bättre än jag kunde föreställa mig, säger Cisse. Våning ett består av Red & Green:s restaurang, reception, kultursal och konsthall.

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

Madelene Vikstrand, Tommi Kaivo-oja och Daniel Wilson arbetar i restaurangens kök. Tre av ett femtontal personer på Red & Greens arbetslista.

Lasse Eriksson tar en papplåda till hjälp och bokar in evenemang i kultursalen.

Peter Andersén tycker att en milstolpe är nådd i Närpes.

Filippa Sundlin är nyanställd eventkoordinator.

Hotellet inrymmer 28 dubbelrum, ett singelrum och två sviter. Splitternya rum i klassiska färger.

mal – mitt i stan! Våning två har två sviter och resten är inrett som kontorsutrymme där nya hyresgäster flyttar in: företaget Pool Interactive Ab som ägs av Magnus Pått, samt Dynamonet. I våning tre huserar Sydmedis läkarcentral med läkarmottagning och företagshälsovård som sköts av ett tiotal anställda. – Det känns så bra att vi är igång på riktigt nu, säger enhetschef Majvor Wärn vid Sydmedi. Här finns även friskvårdsavdelning. KBF Medi drivs av läkare Björn Forsén och hans dotter Kajsa Forsén. Tandläkarmottagningen City Dental drivs av Veronica Lindqvist och Katrina Viklund-Andtfolk.

Rosanna Rosenholm och Joanna Åström är systrarna som tillsammans har Wellnes Fysio medan gymmet i samma våning tillhör företaget MG Depån och Muhamed Gutic. Våning fyra fylls av hotellrum, och längst ner, under första våningen finns green room, sminkloger, sociala utrymmen och bastuavdelning. Därtill finns fyra konferensrum i olika storlekar. Huset har sammanlagt 4 500 kvadratmeter yta till priset av cirka tio miljoner euro. Peter Andersén uppger att utbildnings- och kulturministeriet stått för 0,5 miljoner euro, Svenska kulturfonden för 270 000 euro och Filmstiftelsen för 120 000 euro.

Den här artikeln framställs i skarven, just före och just efter hotellets invigning i mitten av november. I Mittistan är allt nytt. Utöver att allt ska hitta sin plats rent fysiskt i huset behövs en inkörningsperiod över vem som sköter vad när det gäller bokningar, marknadsföring och praktiska arrangemang kring olika tillställningar. Kultursalen är så fin, så fin. Toppmodern utrustning för ljud, ljus och filmvisning, med flexibel scen, mobil publikläktare och biografanläggning. Maximalt rymmer salen uppemot 220 personer. Salen har fått namnet Frans Henrikson-salen efter det generösa bidraget från hans fond för kulturella ändamål i Sydös-

terbotten. Många evenemang och festligheter är redan bokade. Hyran för kultursalen är moderat och inbegriper professionell hjälp med ljud och ljus. Den officiella invigningen äger rum i början av januari 2015. – Invigningen kommer att räcka en hel vecka, säger kultursekreterare Lasse Eriksson och informerar om att det kommer att anordnas program under hela veckan. Konsthallen gränsar till Kultursalen och är, förutom ett ändamålsenligt utställningsutrymme, även en perfekt mingel- eller utställningskorridor vid festligheter och evenemang.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Här passar olika tillställningar: konferenser och möten, workshops, mässor, konserter, teaterföreställningar, danskvällar, familjehögtidsdagar och egentligen är det bara fantasin som sätter gränser.

Filippa Sundlin är nyanställd eventsekreterare vid Företagshuset Dynamo. Hon jobbar med marknadsföring, utveckling och koordinering av både befintliga och nya evenemang i Närpes – också det som händer vid Mittistan. Restaurangen betjänar grupper i allt från små avgränsade kabinett med glasväggar till stora ytor där uppemot 500 sittande gäster kan serveras. Det möjliggörs då även andra delar av huset används. Restaurangen som sådan har 155 platser. Det finns också en fin uteservering. Raymond Wesander har varit med under hela resan med Mittistan. Och längre tillbaks än så. – Jag hade mitt första jobb på den här platsen, berättar han. Som bensinförsäljare på Shell. Nu är cirkeln sluten.

Läs mera om det som händer på mittistan.fi – De första penndragen till skiss och min första vision stämmer bra överens med hur det blev. Lägg därtill Folkhälsans kommande hus och utvecklingen av torget. Jag trodde på idén men mötte en del motstånd i början. – Jag kan huset utan och innan och jag vet varför vissa saker är på ett visst sätt, säger Raymond Wesander. Wesanders uppgift var att visa på modeller och lösningar. Efter projekttidens slut

har Raymond anlitats genom köptjänster. – Jag är stolt över huset och jag är nöjd över att ha fått vara en del av projektet, att jag fått göra något bra för Närpes. Jag kommer ännu att finnas till förfogande, hjälpa till med marknadsföring och se huset ”landa”. Sen ska jag börja med något nytt projekt, ler han. Den arena för ung och gammal som länge alltså var en vision, tog fart när det stod klart att Hotell Logen skulle rivas. Man såg behovet av en ny restaurang efter Logen, ett hotell för hemvändare, för näringslivet och turister, en kultursal, en biograf och en konsthall. Projektet är i hamn så här långt. Närpes har något som ingen annan har. Mittistan.

Det var en fröjd att få sitta i publiken då kvinnliga företagare nyligen samlades i kultursalen. Allt fungerade. Det blev första evenemanget i kultursalen.

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

Samjouren betjänar Den nya samjouren vid Vasa Centralsjukhus öppnades den 1 oktober och samtidigt trädde en hel del förändringar i kraft, gällande var du ska söka vård.

Sammanställning: Anna Sand/Kustmedia Ab

All akutvård koncentreras nu på kvällar, nätter och veckoslut till Vasa centralsjukhus nya Y-byggnad. Från och med 1.10.2014 tas jourpatienter emot vardagskvällar, nattetid och veckoslut på den nya, moderna samjouren på Vasa centralsjukhus. På vardagar betjänar Närpes hälsovårdscentral på måndagar och torsdagar mellan kl 08.00-18.00, samt på tisdagar, onsdagar och fredagar mellan kl 08-00-16.00. Samtidigt öppnades även samjourens rådgivningstelefon, på telefonnummer 06 213 1001. Där får man råd gällande sina symtom och får veta om de kräver brådskande vård. Rådgivningstelefonen betjänar vardagar kl. 15-08 samt veckoslut och helgdagar.

Samjouren vid Vasa Centralsjukhus. Akuten YA

Patienter som behöver akut hjälp, så som olycksoffer och personer som drabbats av infarkt, tas fortsättningsvis emot vid samjouren på Vasa centralsjukhus under alla tider på dygnet. Om ditt tillstånd inte kräver brådskande vård och kan vänta till morgonen ska du söka dig till din egen hälsovårdscentral för vård.

Provtagning B1

Infarten till samjouren sker via Sanmarksgatan invid simhallen. En patient som ska besöka samjouren kan avlämnas vid Y-byggnadens ingång, men bilen måste parkeras en bit ifrån, antingen på sjukhusets stora parkeringsplats eller i sjukhusets parkeringshus. Framför Y-byggnaden finns enbart enstaka parkeringsplatser för korttidsparkering. Samjourens ingång är markerad med en stor, röd korssymbol.

Akuten

Måndag till fredag kl. 8-16, samt måndag och torsdag kl. 16-18 ska du ringa till Närpes Hälsovårdscentral på telefonnummer 06 224 9600. Under övriga tiderkontaktar du samjouren på centralsjukhuset. För ytterligare information vänligen se Närpes stads hemsida på www.narpes.fi

I T

Sanmarksgatan

Huvudingång Info A–F, T

E D

B C

JK S

Sandviksgatan

Vasa centralsjukhus · tel 06 213 1111 · Sandviksgatan 2–4, 65130 Vasa

NÄRPES HÄLSOVÅRDSCENTRAL Akutmottagningen har öppet - måndag och torsdag kl. 08.00-18.00 - tisdag, onsdag och fredag kl. 08.00-16.00 Tel. (06) 2249 600 Övriga tider: Vasa Centralsjukhus tel. (06) 2131 310 - råd i sjukvårdsfrågor kl. 15.00-08.00 Tel. (06) 2131 001 Akut sjuktransport tel. 112

Akuten YA Allmänsjukhuspsykiatr Barnneurologi E Barnpsykiatri H Barnsjukdomar E Gynekologi A Hudsjukdomar S Hörselstation A Inremedicin D Kirurgi T Lungsjukdomar E Mun- och käksjukdoma Mödrapoliklinik A Neurologi S Onkologi Q Preoperativ YA Smärtpoliklinik T Ögonenhet A Öron-, näs- och strupsjukdomar A

Undersöknings- oc åtgärdsenheter

Q G

Körrutt

Info T1

Polikliniker

Fler P-platser

På samjouren vårdas patienterna i skyndsamhetsordning. Det betyder alltså att om dina symtom inte är allvarliga kan du bli tvungen att vänta länge eftersom personer med allvarligare symtom går före i kön. Allvarligt sjuka och skadade patienter anländer till samjouren via ambulansingången, så du förbigås eventuellt av olycksoffer eller människor som drabbats av infarkt.

Röntgen F1

Dagkirurgi YB Dialys E Ergoterapi D Fysiatri T Förlossningssal B Hjärtstation F Klinisk fysiologi och nukleärmedicin C Kliniska laboratoriet B Klinisk neurofysiologi J Medicinsk rehabiliterin Patologi D Provtagning B Röntgen F Strålbehandling Q

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Markus handleder de nya Den första oktober inrättades en ny tjänst i form av en flyktingkoordinator på Närpes stad. Tjänsten tillsattes av Markus Blomqvist, Nu är det hans uppgift att ta emot, handleda och introducera de fyra sudans ka familjerna som anländer till Närpes i november.

Text: Anna Sand/Kustmedia Ab

Markus är utbildad statsvetare från Åbo Akademi i Vasa. Hans erfarenhet från sitt tidigare arbete kommer väl till pass i hans nya, som rent fysiskt är på stadens Welcome Office i stadshuset. I praktiken befinner sig Markus ofta ute på fältet, för att hjälpa de nyanlända flyktingarna. Han är hemma från Kristinestad, där han innan arbetat med ett utbildningsprojekt för asylsökande och kvotflyktingar. – Jag är stadens kontaktperson mellan myndigheterna och flyktingarna och ansvarar för allt det praktiska som har med flyktingarna att göra. Det gäller allt från att inreda deras lägenheter, ta emot dem på flygfältet, se till att de har mat och andra nödvändigheter samt hjälpa dem komma in i det finländska samhället, berättar han. Närpes stad tar emot 20 sudanska kvotflyktingar, fördelat på fyra familjer. Det yngsta barnet är två år och det äldsta har hunnit fylla 18. Samtliga anländer till Finland från ett flyktingläger i Kairo i Egypten, där de tillbringat de senaste tio åren med att vänta – och vänta. – Krisen mellan nord och syd i Sudan är orsaken till deras flykt. De bodde så att säga mitt emellan, i konfliktområdet, och var därför tvungna att lämna sitt hemland för tio år sedan, förklarar Markus.

Flyktingkoordinator Markus Blomqvist är glad över alla donationer de fått till de nya flyktingarnas hem – här bland annat en matta.

Enligt planerna skulle de två första familjerna anlända i slutet av november. Så blev dock inte fallet, utan med fem dagars varsel fick Markus veta att de skulle landa i Vasa redan den 5 november. – Det blev lite bråttom med de sista förberedelserna. När

jag tillträdde min tjänst var dock deras lägenheter färdigt reserverade – tre här i centrum och en i Yttermark – så den biten var klar. Sedan har vi sett till att där finns sängar, lite andra möbler samt mat i kylen när de anländer. – Det enda de har med sig när de kommer är en väska med lite kläder i – resten ska så att säga byggas upp här. Vi har fått en hel del donationer i form av husgeråd, möbler, mattor och dylikt, vilket vi förstås är väldigt tacksamma för. Första veckan i november anlände alltså de nio första flyktingarna, som var glada men trötta när de kom. Dagen efter var det första som stod på programmet att åka till magistraten för att skaffa socialskyddssignum åt dem. – Utan socialskyddssignum kommer man inte långt i Finland – inte heller utan bankkonto, vilket är nästa punkt på listan. De ska även få ett så kallat flyktingpass, men eftersom de är kvotflyktingar har de redan beviljats uppehållstillstånd i landet, vilket innebär att de har samma rättigheter och skyldigheter som alla andra finländare. När alla papper är ordnade och den allra första anpassningen är gjord, ska barnen börja i grundskolan och de vuxna på språkutbildningen vid Söff i Yttermark. – Deras första arbete i landet är att lära sig språket, vilket jag också poängterar för dem. Vill de sedan börja studera krävs förstås att de kan språket mycket bra. Är de nöjda med ett mer praktiskt arbete klarar de sig med lite mindre svenska. De sudanska flyktingarna talar arabiska, men några av dem behärskar även engelska, vilket förenklat arbetet för Markus. Till sin hjälp i arbetet

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

flyktingarna har han ändå en tolk, hemma från Sudan men bosatt i Finland sedan tio år tillbaka, samt socialarbetare. – Allt är nytt för dem när de kommer, så självklart är de lite oroliga och bekymrade. Bara en sådan sak som att använda elspis kan vara ett problem för dem, eftersom de bara är vana vid gas. Man måste vara öppen, kunna lyssna, men även kunna säga nej och förklara varför saker fungerar som de gör här i landet. Markus första månad på sitt nya jobb har varit rolig men också hektisk. – Det svåraste är helt klart att få tiden att räcka till, kon-

staterar han. Det gäller att vara flexibel, kunna rycka ut med kort varsel och ta tag i olika praktiska saker. Processen med att integrera flyktingarna i vårt samhälle är lång, men efter ett år ska de kunna börja klara sig relativt bra på egen hand. Helt självständiga blir de inte före om cirka tre år, uppskattar han. Ur flyktingarnas synvinkel är det positivt att Närpes idag är en mångkulturell stad med många nationaliteter. – Tack vare det minskar risken att nya flyktingar ska känna sig ensamma och annorlunda, tror Markus.

FAKTA INVANDRINGEN I NÄRPES Flyktingmottagningen för 23 år sedan blev startskottet till dagens situation. Ungefär tio procent av Närpes befolkning är av utländskt ursprung idag. Senast Närpes stad tog emot kvotflyktingar var 2002. Kostnaderna som staden har för att ta emot kvotflyktingar ersätts av staten under de tre första åren. •

1988-1992 Vietnameser

•

1992-2002 Bosnier

•

2002 Serbiska kroater

•

2000-talet: Många arbetskraftsinvandrare

•

2014 Sudanska kvotflyktingar, 20 personer/ fyra familjer

FINLANDS FLYKTINGMOTTAGNING 2014 •

Statsrådets beslut höja flyktingkvoten från 700 till 1050 för år 2014.

•

Syriska flyktingar från Jordanien, Libanon, Egypten, Irak och Turkiet 500 personer.

•

Afghanska flyktingar i Iran 150 personer.

•

Kongolesiska flyktingar i södra Afrika 150 personer.

•

Sudanesiska flyktingar i Egypten 150 personer.

•

Nödfall från olika länder 100 personer.

Uppesittarkväll tisdag 9.12 på Söff

kl 17-18 Julgröt kl 18.00 Musik och dansuppträndanden kl 18-20 Workshops

Välkomna!

Se hemsidan för mer info

Julkonsert med Norakören

torsdagen den 11.12 kl 19.00 i Frans Henrikson-salen

Solist: Erica Back Ackompanjatör: Karolin Wargh Damkvartett: Nice Noise

Välkommen!

Biljetter: 15 € vuxna, 5 € barn under 13år

vuxeninstitut tackar alla NärpesNärpes vuxenistitut tackar kursdeltagare och kursledare för det gångna året och önskar alla

God Jul och Gott Nytt År!

Årets julklappstips: Biljetter till föreläsning med

Aron Andersson 19.2

Aron Andersson fick cancer då han var 7 år och hamnade i rullstol. Anderssons inspirations och motivationsföreläsning lämnar ingen oberörd och ger motivation och verktyg både privat och i arbetslivet. Se mer info på hemsidan.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Personal inom vården Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

– Som infektionsskötare ger jag svar på infektionsprover och Marevanvärden, är kontaktperson för reumatiker och hanterar de laboratoriesvar som kräver ordinering av medicin av läkare.

Jennie Yrjans

Jennie Yrjans arbetar heltid som sjukskötare men ena halvan av tjänsten som infektionsskötare. – Arbetet passar mig utmärkt. Det är självständigt, ansvarsfullt och mångsidigt. Jag styr själv upp arbetet och har kontroll helt enkelt, säger hon nöjt. Hennes arbetsdag börjar med att hon går igenom en lista laboratoriesvar. Hon kontaktar patienter, kvitterar de svar som är ok och behandlar de övriga. Hon har telefontid mellan halv ett och ett och de patienter som inte nått fram men lämnat ring-

Carina Rofhök

Biträdande avdelningsskötare vid Pörtehemmet i Pörtom

Hälsovårdare och infektionsskötare vid hälsovårdscentralen i Närpes

Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

– Jag vill svänga på trenden. Att jobba inom äldrevården ÄR ett intressant och givande arbete. Det vill jag gärna förmedla till unga vårdstuderande. Pörtehemmet är ett intensifierat serviceboende för 25 åldringar. Det betyder omsorg dygnet runt och ett hem till livets slut. – En vanlig dag innehåller grundvård, måltider, rehabilitering, minnesträning, stimulans och utevistelse. Så ofta vi kan sätter vi guldkant på dagen/ stunden åt dem som bor här. – En del av arbetstiden går åt till dokumentation och vi ingår i Doctagons läkarsystem. Det är vi mycket nöjda med. Våra läkare finns i Helsingfors. Vi har regelbundna telefon- och besöksronder och kan nå dem dygnet runt. Med eget medicinlager och apparatur för EKG-,

bud kontaktar hon före och efter den öppna telefontiden. – Varje eftermiddag har jag konsultationstid med läkare, som bedömer vårdbehov och medicinering utifrån mina handlingar. Han undertecknar recept och jag meddelar patienten om det. – Det här gäller så kallade ”klara fall”: urinvägsinfektioner, positiva streptokocksvar, körtelfeber, mykoplasma och dylikt, fortsätter hon. Alla oklara fall går den vanliga vägen med läkarbesök men det här systemet är både rationellt och omtyckt av invånarna. Jennie har mottagning för Marevanpatienter, som regelbundet tar blodprov och även reumatiker som behöver kontrollera sina värden regelbundet. Hon sköter också en del informationsverksamhet i daghem och skolor och inom sin andra tjänstehalva betjänar hon vårdarmottagningen eller ger läkarassistans. Sårvård är ett

CRP-, Hemoglobinmätningar och blodprovstagningar vilar större ansvar på oss men våra boende behöver inte skickas till sjukhus, ibland i onödan. Personalen, uppemot tjugo personer, är varandras stöd i arbetet. – Ibland har jag tänkt att jag borde söka jobb närmare hemmet i Finby men jag tycker om vår policy med mycket rehabilitering och mindre mediciner. Vi är restriktiva med mediciner överlag, vi har bra rutiner och ett bra arbetsklimat. Vem vill byta jobb då? – Arbetet är både fysiskt och psykiskt tungt men vi har hjälpmedel, som också används, exempelvis ståliftar. – Vår ideologi bygger på individuell helhetsvård. Vi tillmötesgår våra boendes ”joånår” hemifrån om det finns sådana. En ömsesidig kontakt med anhöriga är viktig och nu har vi infört egenvårdarsystem, som

- Jag uppdaterar mig gärna vid skolningstillfällen som berör mitt jobb. Tjänsten som infektionsskötare är inte ny som sådan, förtydligar hon. Jag efterträdde den tidigare sjukskötaren som gick i pension. Och jag är glad att jag fick jobbet, för jag trivs så bra. Hinner du med allt? – Nä, skrattar hon. Det är ett brett område som innehåller många olika uppgifter. Nu har infektionsskötardelen utökats med en timme per dag och det behövs. Hon bor med sin sambo i Näsby och hennes mage är rätt stor vid besöket. I januari väntar de sitt första barn. – Ja, det är så spännande! – Jag tycker om att pyssla, sköta trädgården och egnahemshuset - arbeta med händerna alltså. Och så vill jag gärna umgås med familj och vänner.

betyder tätare kontakt med anhöriga och anhörigträffar. I planeringen ingår renovering och anpassning av rummen för en person med eget wc. – Vi önskar en ändamålsenlig uteplats där alla boende kan vistas. Att vårda dementa personer och icke dementa i samma utrymmen är också krävande på många sätt. Vi gör vårt bästa. Carina har byggt på sin kompetens med specialiseringsutbildning inom geriatrik och ledarskap. För tillfället är hon vikarierande föreståndare. – Vi blir alla äldre. Hur vill vi själva bli bemötta och vårdade på vår ålders höst? Hon har sjukskötarexamen och har arbetat tio år vid Pörtehemmet. Före det var hon bosatt i Sverige, där hon arbetade inom vårdbranschen. Fritiden tillägnar hon familjen, sina två barn, sin hund och motionerar gärna ute i friska luften.

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

– om sina jobb Annika Pada

Hälsovårdare på barnrådgivningen vid Familjecentret i Närpes

Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab Foto: Napra-Rehab

Närpes HVC sjukhus, tidigare bäddavdelningen, har 31 patientplatser. Sjukhuset erbjuder huvudsakligen rehabilitering, sjukvård, eftervård och terminalvård. Tove Guldén från Yttermark arbetar här sedan 2003. – Det är ett omväxlande arbete med en lämplig dos utmaningar då våra patienter är i alla åldrar och med olika vårdbehov. Även om det finns dagliga rutiner är varje dag ny. Dagtid delar vi sjukskötare mediciner, går rond med läkare och är med i vårdarbetet med allt vad det innebär. Kvällstid kan det vara lugnare men vi skriver in patienter dygnet runt och ofta kommer nya patienter från sjukhuset i Vasa kvällstid. – Jag har ansvar för diabetesvården på avdelningen och vid

Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

det inte är något speciellt som behöver följas upp.

– Mitt arbete är positivt på många sätt. Ett barn handlar om ett nytt liv som jag får följa från att de är nyfödda tills de börjar skolan. Tänk det!

Föräldrar av idag är medvetna och söker ofta information på internet men Annika upplever att tröskeln är låg till att ta kontakt när det finns frågor eller funderingar. Det är bra. – Jag följer barnets tillväxt och utveckling. Men inte bara babyns, jag vill gärna veta hur hela familjen mår. Det är viktigt att helheten fungerar. Familjer med annan nationalitet är ibland en utmaning med tanke på kulturskillnader och språk. – Mestadels går det ändå bra tycker jag. En del av våra flyktingar och arbetsinvandrare kommer från platser där det finns ett system med någon form av barnrådgivning.

Annika Pada utbildade sig först till barnmorska och sedan till hälsovårdare. Hon har arbetat både på mödra- och barnrådgivning och inom skolhälsovården men sedan fem år tillbaka är hon enbart på barnrådgivningen i Närpes. – När en baby är ungefär två veckor skrivs det in här hos mig eller hos min kollega Mia Bondén. Vi räknade nyligen ut att vi har omkring 620 barn ”hos oss”. Under ett år föds uppemot 90 barn i Närpes. Vi följer upp och stöder barnens psykiska, fysiska och sociala utveckling. Den första tiden är det tätare besök och när de växer till sig kommer de mera sällan om

behov vikarierar jag diabetesskötaren Susanne Söderback vid diabetespolikliniken. Ett intressant komplement till vanliga jobbet. Även om jag inte vill byta bort skiftesarbetet är det skönt med åtta till fyra jobb emellanåt. – Rehabilitering har fått allt mer utrymme i vården. Vi jobbar på ett annorlunda sätt än förr och hjälper patienterna att träna sina egna funktioner. Därför att man i dagens vård satsar allt mer på att man ska kunna bo hemma så länge som det är möjligt. Vi har en egen fysioterapeut nu också till hjälp inom rehabiliteringen. – För mig var yrkesvalet givet. Min mamma säger att jag varit sjuksköterska sedan jag var tre år, skrattar hon. Innan jag började arbeta här var jag anställd på ålderdomshem i Närpes och vid en rehabiliteringsavdelning i Umeå.

För ett och ett halvt år sedan flyttades rådgivningen från hälsovårdscentralen till Familjecentret. I Familjecentret verkar

Tove Guldén

Sjukskötare med diabetesansvar Vid HVC sjukhus i Närpes

också mödrarådgivning, hälsovården med årsgranskningar och vaccinationer, social- och familjearbetare, och i våningen ovanför talterapeut och den psykosociala enheten. – Mycket bra, tycker vi som jobbar här. Vi är ett team nu, närmare varandra och samarbetet löper mycket smidigare än förr. – Personal från oss har också barnrådgivning vid hälsostationerna i Pörtom och Övermark. Annika är Pörtombo och familjen består av man och tre barn. Och så hunden förstås, som hon gärna pysslar om. Hon sjunger i kör och läser en del. – Nu har jag gått ner i arbetstid och har en ledig dag i veckan. Det känns riktigt bra. – Jag tycker om mitt arbete. Om jag får frågan vad jag hellre skulle vilja jobba med – har jag faktiskt inget svar på det, ler hon.

Hon har också vidareutbildat sig till diabetesskötare i Tammerfors. – Då jag började här ingick ansvaret för diabetes i tjänsten. Det passade mig bra då jag haft intresse för just det området ända sedan studietiden. Tove betonar vikten av att se människan i jobbet och att tänka sig situationer utifrån patientens läge. Att vara flexibel och lugn är en bra egenskap i vårdyrket, tycker hon. Hemma i Yttermark har hon familj: man, och fyra barn mellan tre och femton år. Hon berättar att de bor i en gammal bondgård, som de flyttat från en annan plats och renoverat. – Vi renoverar ännu i den takt vi hinner, i gammal stil, och jag tycker om att restaurera möbler. Men i det här skedet av livet är det barnen som främst upptar min tid.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning Foto: Tom Sörhannus

Klar kvinnlig övervikt var det vid fotograferingsögonblicket, men även män besöker Vänstugan Svalboet. Runt bordet sitter till vänster Marianne Lindén, Sofia Rosenqvist, vikarierande verksamhetsledare, Liisa Mansikkaniemi och Gun Knape, och till höger Ritva Sund, Carin Dahlström, Camilla Kauppila och Eva Holm. Stående handledaren Christer Rönnlund.

Vänstugan - en plats öppen för alla - Alla vet att Vänstugan finns här, men få vet vad vi gör. Det säger Sofia Rosenqvist, vikarierande verksamhetsledare vid Vänstugan Svalboet, som ligger mittemot bus�stationen i Närpes centrum. Vänstugan är en mötesplats dit vem som helst är välkommen. Text: Tom Sörhannus

– Många tror att det är en plats för dag- och arbetsverksamhet, men i första hand bedriver vi en lågtröskelverksamhet. Vår viktigaste uppgift är att vara ett ställe dit män niskor kan komma, en plats för medmänsklighet, säger Rosenqvist.

Hon vill öka medvetenheten om Vänstugan. – Här ges möjlighet att vara med i ett socialt sammanhang och att bli accepterad. Mat och kaffe serveras till självkostnadspris. Antalet besökare på Vänstugan är i snitt 25-30 per dag. – Ensamheten i samhället

har ökat, och hos oss får man en chans till social samvaro. Många skulle kanske inte läsa dagstidningar eller träffa vänner om inte Vänstugan fanns, säger Rosenqvist. Vänstugan Svalboet drivs av psykosociala föreningen Svalan, som även driver Vänstugan Primula i Kristinestad. Åtminstone fram till årsskiftet då enheten i Kristinestad troligen bildar egen förening. Totalt hade Svalan i början på oktober 315 medlemmar. Svalan är också medlemsförening i det landsomfattande Psykosociala förbundet. Föreningens verksamhet finansieras till största delen med medel från Penningautomatföreningen, men också

med kommunala medel och stöd från fonder och stiftelser. – Privata donationer är också viktiga. Vi får bland annat hantverksmaterial, hushållsartiklar och annat som vi kan använda i verksamheten, säger Rosenqvist. Verksamheten består till största delen av handarbete, hantverk och snickeri. Några personer är även här på arbetsavtal. – Det ger meningsfull sysselsättning för dem som kommer hit, säger Rosenqvist. – Tidigare hade vi också underleverantörsarbeten, men det har fallit bort och det är något vi verkligen saknar. Vi tar gärna emot sådana arbetsuppdrag, säger Christer Rönnlund, som arbetar

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

Närpes Vatten Ab informerar Vid Närpes Vatten Ab:s styrelsemöte den 23 september beslöts att bibehålla de flesta av anslutningsavgifterna och konsumtionsavgifterna under nästa år. Avgifterna för vattenanslutningar lämnas oförändrade medan avloppsanslutningarna stiger med 100 euro. Anslutningsavgifterna för ett egnahemshus har tre nivåer enligt våningsyta. För en normal bostad blir avloppsanslutningen 4500 euro. Vattenanslutningsavgiften för fastigheter på fritidsbosättningsområden i skärgården stiger även med 100 euro till 4200 euro. Anslutningsavgifter är momsfria eftersom de är flyttbara till en ny fastighetsägare och återbetalningsbara om behovet av anslutningen till verket upphör. Konsumtionspriserna för vatten och avlopp kvarstår oförändrade med undantag för grundavgiften för en vattenanslutning, vilken höjs från 60 euro till 70 euro per år. Grundavgiften för avlopp är 80 euro per år. Det allmänna vattenpriset är 0,70 euro per kubikmeter och avloppsvattentaxan är 1,80 euro per kubikmeter. Till dessa priser kommer 24 procent moms. Utbyggnaden av avloppsnätet fortsätter denna vinter med sju km vatten- och avloppsledningar i Rangsby jämte en 2,4 km lång vattenledning mellan Norrnäs och Rangsby. Efter många förfrågningar om avloppsanslutningar i Nämpnäs skärgård skall de 22 km långa avloppsledningarna, som grävdes ner där i samband med vattenledningar 2010 och 2011, göras driftsklara till nästa sommar. Dessa befinner sig utanför fastställt verksamhetsområde för avlopp. Mera om pris och anslutningsinfo finns på våra hemsidor: www.narpesvatten.fi Kontaktuppgifter: Närpes Vatten, Rosenbackvägen 3. Tel. 06-347 5500

NÄRPES SIMHALL

Närpes Simhall Tfn 040 1600698

Simhallens normala öppethållningstider är må-fr 16-21 och lö-sö 12-16 Avvikelser i december och januari till följd av helgdagar: Fr 5.12 Öppet 14-18 Lö 6.12 Stängt Sö 7.12 Öppet 12-16 Må-Ti 22-23.12 Öppet 14-21 On 24.12 - Fr 26.12 Stängt Lö-Sö 27-28.12 Öppet 12-16 Må-Ti 29-30.12 Öppet 14-21 On 31.12 Öppet 12-16 To 1.1 Stängt Fr. 2.1 Öppet 14-21 Lö-Sö 3-4.1 Öppet 12-16 Må 5.1 Öppet 14-18 Ti-To 6-8.1 Servicestängt Fr. 9.1 och framåt Normal öppethållning Ljussim fredag 12.12 kl. 18-21. Kom och koppla av i skenet av levande ljus samt stillsam musik. Åldersgräns 18 år. Drop In vattengymnastik kl. 19.30-20.15 ti 9.12, to 11.12, ti 16.12, to 18.12 och ti 30.12. Ingen förhandsanmälan. Normal simavgift.

Biblioteksnytt Text: Mia Nordström

som handledare på Svalboet. Man utför gärna även reparationsarbeten inom sömnad och snickeri. Rönnlund, som också är ordförande för Psykosociala förbundet, har arbetat på Svalboet i drygt 10 år. Arbetet med att främja den psykiska hälsan har gått framåt, men fortfarande finns det mycket fördomar. På Svalboet har man också mycket gruppverksamhet, inom motion, välmående, väncirkel med mera. – Vi försöker ha många olika grupper, så att alla kan hitta något som passar dem, säger Rosenqvist. Den som söker en orsak att besöka Svalboet kan till exem-

pel passa på fredagen den 12 december då det ordnas en julklappsdag med bland annat hantverk och bakverk till salu. – Även annars är man välkommen att komma och bekanta sig med vad vi gör här, hälsar Sofia Rosenqvist och Christer Rönnlund, som är Svalboets anställda på hel- respektive deltid. Vänstugan Svalboet har öppet varje vardag mellan åtta och tre, med reservation för vissa avvikelser. Den som önskar bli medlem eller annars stöda föreningen kan ta kontakt via e-post, vanstugan@svalboet.inet.fi, eller telefon 040 829 3012. Man kan även besöka hemsidan www.svalan.fi eller vänstugans facebooksida.

I oktober 2014 togs Fredrikabibliotekens nya webbplats i bruk och bibliotekets hemsida flyttade dit samtidigt. Adressen till de nya Fredrikasidorna är www.fredrikabiblioteken.fi/. Fredrika innehåller nu flera nya funktioner som saknades i den gamla versionen. Användarna kan betygsätta böcker, göra listor på böcker som de vill läsa eller har läst. Nu kan man då man söker en bok också få fram en pärmbild och lite information om boken. Man kan också ta del av boktips som folk delar med sig. Under hösten har biblioteket haft en hel del evenemang. Vi var med bokbussen på Slättens mystik och vi har bokpratat för flera skolklasser och andra grupper. Daghemmen besöker oss regelbundet till vår stora glädje. Det har ordnats Sagoäventyr för barnen i flera bibliotek och de har varit välbesökta. Dessa äventyr kommer nog att återkomma i någon form. Ännu detta år ska vi ha Sagoäventyr på huvudbiblioteket och planer finns också på en pysselkväll i början av december. Numera finns biblioteket också på facebook, sök på Stadsbiblioteket i Närpes så hittar ni oss. Passa på och gilla oss samtidigt! Om ni har tips, idéer och önskemål är det bara att kontakta något bibliotek så skall vi se vad vi hittar på tillsammans.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Närpiön kaupungin taloudellinen kehitys Teksti: Kent-Ole Qvisén

Kaupungin talousarvio 2014 piti suhteellisen hyvin. Hoitoja hoivalautakunta on anonut muutoksia, koska mm. lastensuojelukustannukset kasvoivat voimakkaasti vuoden aikana. Erikoissairaanhoidon kustannuspaine laski ja tämänhetkisen ennusteen mukaan talousarvio alittuu jonkin verran, jolloin lautakunnan sisällä voidaan siirtää 200 000 euroa talousarviomäärärahaa erikoissairaanhoidosta mm. perhepalveluihin. Kunnallisverokertymä alittaa budjetoidun 26,6 miljoonaa euroa, joten sitä kirjataan alas 100 000 euroa, mikä katetaan vastaavilla arvopaperien myyntivoitoilla. Valtionosuuksia ei valitettavasti kerry laskelmien mukaisesti, joten on tehtävä 0,4 miljoonan euron vähennys. Vuoden talousarvioalijäämä nousee siten n. 740 000 euroon. Lopullinen tulos voi kohentua eri tulosalueiden säästöillä. Henkilöstö on kaikin tavoin pyrkinyt tehostamaan

toimintaa, mikä on havaittavissa lautakuntien talousarvioseurannoissa.

Talousarvio 2015 Talousarvioesityksen laatiminen on ollut hankalaa kunnallistalouden epävarmuuden vuoksi. Jatkuvat kuntien valtionosuuksien leikkaukset ovat johtaneet alijäämän ja lainanoton kasvuun ja veroprosenttien korotuksiin. Leikkaukset kaudella 2012-2017 merkitsevät Närpiön osalta, että vuotuiset valtionosuudet laskevat n. 2,6 miljoonaa euroa. Närpiön kaupungin taloutta on lisäksi uhannut valtionosuusjärjestelmän muutoksesta johtuva 1,2 miljoonan euron lisäleikkaus vuosina 2015-2017. Tämä voidaan nyt kääntää myönteisempään suuntaan, koska kaupunginvaltuusto on anonut kaupungin statuksen muuttamista kaksikieliseksi 31.12.2014 alkaen. Vahvistetun yksikköhinnan mukaan antaisi kaksikielinen status 2,15 miljoonaa euroa jo vuonna 2015 hal-

lituksen eduskunnalle antaman lakiesityksen mukaan.

roa, vähentämällä valtionosuutta juuri vastaavalla summalla.

Talousarvio 2015 rakentuu tälle pohjalle. Kielistatuksen muutoksen tuoma 2,1 miljoonaa euroa merkitsee, että valtionosuuksien voidaan arvioida kasvavan 1,0 miljoonaa euroa 1,1 miljoonan euron vähennyksen sijasta. Parlamentaarisesti asetettu komitea on myös käsitellyt lautakuntien talousarvioesitykset ja vähentänyt määrärahaesityksiä 500 000 eurolla tasapainotustoimenpiteiden avulla.

Korotuksista ja tasapainotustoimenpiteistä huolimatta talousarvioesitys on 0,6 miljoonaa euroa alijäämäinen. Alijäämä supistuu vuosittain 0,2 miljoonaa euroa tulevina suunnitelmavuosina 20162017. Nettoinvestoinnit ovat 4,6 miljoonaa euroa vuosina 2015 ja 2016 ja laskevat 3,5 miljoonaan euroon vuonna 2017. Talousarviolainat kasvavat kauden aikana siten, että lainataakka on 2 277 euroa asukasta kohden 31.12.2015.

Talouden tasapainottamiseksi ehdotetaan myös, että kunnallisveroprosenttia nostetaan 0,5 prosentilla 21 prosenttiin, mikä lisää verotuloja n 600 000 euroa. Valtio on myös suositellut, että kunnat lisäävät kiinteistöveron tuottoa. Yleisen kiinteistöveroprosentin alarajan nosto 0,6:sta 0,8:aan prosenttiin lisää tämän tason alla olleiden kuntien kiinteistöverotuottoja. Valitettavasti valtio myös vie tämän lisätulon, Närpiön osalta 270 000 eu-

Julkisen talouden vaikeaan tilanteeseen nähden Närpiön tilanteen voidaan kuitenkin katsoa olevan hallinnassa. Tilanne on kuitenkin aivan toinen, jos luvassa olevat kielistatusrahat jostakin syystä jäisivät saamatta. Kaupungin talousarvion alijäämä on siinä tapauksessa n. 2,2 miljoonaa euroa vuonna 2015. Se vaikuttaisi voimakkaasti kuntalaisten palvelutarjontaan ja siirtäisi suunniteltuja investointeja mm. Närpiön palvelukeskusta.

TALOUDELLINEN KATSAUS VUOSILLE 2013-2017

Vuosi 2013 2014 2015 2016 2017 (ulkoiset/sisäiset 1000 euro) Tilinpäätös Talousarvio Talousarvio Tal.suun. Tal.suun. Toimintatuotot 16 683 16 120 17 099 17 441 17 790 Toimintakulut -68 641 -69 644 -72 257 -72 912 -73 568 Toimintakate -51 958 -53 524 -55 158 -55 471 -55 778 Verotulot 29 636 30 500 31 880 32 520 33 170 Valtionosuudet 24 166 24 100 25 150 25 000 24 800 Rahoituskustannukset ja tuotot 552 394 215 207 171 Vuosikate 2 395 1 470 2 087 2 256 2 363 Poistot -2 453 -2 380 -2 816 -2 650 -2 750 Tulos -58 -910 -729 -394 -387 Poistoeroon muut., varaukset, rahastot 122 170 170 170 170 Kauden yli-/alijäämä 65 -740 -559 -224 -217 Asukasmäärä 9341 9341 9341 9341 9341 Verotulot (€/asukas) 3173 3265 3413 3481 3551 Valtionosuudet (€/asukas) 2587 2580 2692 2676 2655 Vuosikate (€/asukas) 256 157 223 242 253 Vuosikate % poistoista 98 62 74 85 86 Lainat yhteensä (milj. €) 17,2 19,3 21,3 23,3 24,3 Lainat (€/asukas) 1838 2063 2277 2491 2598 Nettoinvestoinnit (milj. €) 1,8 4,8 4,6 4,6 3,5

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Närpiön kielistatus Anomus kunnan kielistatuksen muuttamisesta kaksikieliseksi on taloudellisesti järkevintä jättää juuri nyt. Tätä mieltä on suurin osa Närpiön kaupunginhallituksen ja -valtuuston päätöksentekijöistä.

Teksti: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Marianne Nyqvist-Mannsén on Närpiön RKP:n valtuustoryhmän puheenjohtaja ja Peter Sjökvist SDP-valtuustoryhmän puheenjohtaja. Eletään marraskuun puoliväliä 2014. Kuntien valtionosuudet lasketaan 1. tammikuuta 2015 alkaen uusien kriteerien mukaan. Aikaisemmin ruotsinkieliset ja kaksikieliset kunnat saivat kielilisää kunnan ruotsinkielisille asukkaille. Uuden järjestelmän mukaan kielilisä lasketaan uudella tavalla ja

sitä maksetaan vain kaksikielisten kuntien ruotsinkieliselle väestölle. Kyse on rahasta ja Närpiön osalta miljoonista. Närpiön kaupunginvaltuusto päätti 13. lokakuuta, että Närpiö pyytää valtioneuvostoa tekemään päätöksen Närpiön kaupungin muuttamisesta kaksikieliseksi. – Keskustelimme asiasta ryhmäkokouksessa ilman mitään konsensusta. Mielipiteet asiasta vaihtelivat. Valtuustoäänestyksessä äänet jakau-

Kirjastouutisia Teksti: Mia Nordström

Fredrika-kirjastojen uusi verkkosivusto otettiin käyttöön lokakuussa 2014. Närpiön kirjaston kotisivu siirtyi sivustolle samassa yhteydessä. Uusien Fredrika-sivujen osoite on https://www.fredrikabiblioteken.fi/ Fredrikassa on nyt useita uusia toimintoja. Käyttäjä voi pisteyttää kirjoja ja laatia listoja toivomistaan ja lukemistaan kirjoista. Kirjahaussa saa esiin kansikuvan ja tietoja kirjasta. Lisäksi voi tutustua muiden käyttäjien kirjavinkkeihin.

tuivat 25 puolesta, kahdeksan vastaan ja kaksi tyhjää, kertoo Nyqvist-Mannsén. – Sosiaalidemokraattien Närpiön yhdistys kävi keskusteluja asiasta, ja Finlands Svenska Socialdemokrater -kongressissa kehotettiin suhtautumaan kielistatuksen muutokseen yksimielisen myönteisesti. Kaikkien olot paranevat, niin sanoakseni. Ruotsin asema ei muutu ja äidinkieleltään suomenkieliset asukkaat saavat Närpiössä entistä parempaa palvelua, sanoo Sjökvist. Ennen kaikkea kaikki asukkaat saavat parempaa peruspalvelua! – Joskus tarvitaan järkeviä kompromisseja, täydentää Marianne. Syksyn talousarviotyössä on ollut esillä kaksi skenaariota. Olemme nähneet, mikä vaikutus kielilisän saamisella olisi. Vaasan hallinto-oikeudelle jätettiin valitus, jonka mukaan

valtuuston päätös syntyi virheellisessä järjestyksessä. Marianne ja Peter korostavat, että sen, joka haluaa protestoida uuden valtionosuuslain valmistelua vastaan, tulisi suunnata protestinsa asian valmistelleeseen toimielimeen, siis valtioon – eikä niin, että kielteiset vaikutukset kohdistuvat epäsuorasti närpiöläisiin. Mariannen ja Peterin kanssa käydyn keskustelun jälkeisenä päivänä kaupunginhallitus antoi vastineensa hallinto-oikeudelle jätettyyn valitukseen kaupungin oltua yhteydessä kunnallislainsäädännön asiantuntijaan. Kaupunki katsoo, ettei päätöksestä ole valitusoikeutta, ja että tuomioistuimen tulee jättää asia käsittelemättä. Kaupunginhallitus päätti myös panna kaupunginvaltuuston 13.10.2014 päätöksen täytäntöön.

NÄRPIÖN TERVEYSKESKUS Päivystysvastaanotto on avoinna • maanantaisin ja torstaisin klo 08.00-18.00 • tiistai, keskiviikko ja perjantai klo 08.00-16.00 Puh. (06) 2249 600 Muina aikoina: Vaasan Keskussairaala puh. (06) 2131 310 • neuvoja sairaanhoidollisissa kysymyksissä klo 15.00-08.00 Puh. (06) 2131 001 Sairaankuljetus puh. 112

IK Itella Posten Ab Itella Green

Närpes stad tillönskar alla invånare och vänner av Närpes en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År 2015!

Libbi kaupunki fixar om staden inte harkaikille förslag. Närpiön toivottaa asukkailleen ja ystävilleen oikein Hyvää Joulua ja Hyvää Uutta Vuotta 2015!

KONTAKTUPPGIFTER

STADSHUSET Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Växel: 06-224 9111, Fax: 06-224 1285

ÖPPETHÅLLNING Må-fre kl. 8–15.45 Se närmare info stadens hemsida

ÖVRIGA UPPGIFTER E-postadresser fornamn.efternamn@narpes.fi