Närpes Info maj 2016

NÄRPESINFO Närpes stads informationstidning nr 18

Samservice

till alla invånare

Besök även vår hemsida www.narpes.fi

maj 2016

2

NÄRPESINFO

LEDARE

Livskraft

Hans-Erik Lindqvist stadsdirektör

Det behövs många goda ingredienser i ett livskraftigt samhälle – arbete, bra service och meningsfulla fritidsaktiviteter. Det är ändå mest upp till oss själva hur vi har det i Närpesregionen.

Grundförutsättningarna är i dagsläget goda. De 4300 arbetsplatserna i staden gör Närpes till en inpendlingsort. Av dem som bor i Närpes och har ett arbete, jobbar 85 procent i hemstaden. Det är den näststörsta andelen i Österbotten. Arbetslöshetsgraden har på 2000-talet varit låg i Närpes. Under år 2015 var arbetslöshetsgraden 4,3 procent, vilket var det tredje lägsta årsmedeltalet i Österbottens arbetskraftsdistrikt och även i hela landet bortsett från Åland. Utbudet på arbetsplatser möjliggör en kraftig arbetskraftsinvandring, som kännetecknar ett dynamiskt samhälle. Vid utgången av fjolåret utgjorde andelen Närpesbor med annat modersmål än svenska eller finska 11,9 procent, medan andelen år 2000 var endast 1,7 procent.

Stillestånd betyder ofta i praktiken tillbakagång. Det är med tanke på arbetsplatserna viktigt att befintliga företag kan utvecklas, att generationsväxlingen fungerar och att

Närpes stads informationstidning

nya företag grundas. Det är glädjande att det bildades över 50 nya företag i Närpes ifjol. Trots att en del företag upphörde blev nettoökningen cirka 30 företag. Under entreprenörsgalan som arrangerades i februari detta år kunde man konstatera, att det finns många både yngre och äldre företagare som ser utvecklingspotential och är beredda att satsa på sina företag. Näringslivet står på flera ben. Företagen inom lantbruks- och trädgårdsnäringen har en stark ställning liksom metallindustrin, som alltmera bildar kluster med flera underleverantörer. Byggandet av bostäder och serviceinrättningar fortsätter med god fart. Då Närpes dessutom utvecklas som handelscentrum med nya affärsfastigheter är näringslivet allsidigt. Utbudet på privata och offentliga tjänster är fortfarande gott med tanke på ortens storlek.

En attraktiv ort kännetecknas av goda möjligheter till fritidsverksamhet. Närpesborna har även i detta fall genom egen aktivitet i olika föreningar inom kultur-, idrotts-, ungdoms- och hembygdsverksamhet skapat ett brett utbud av fritidssysselsättningar. För att Närpes ska vara livskraftigt även framöver bör vi fortsätta att främja framåtanda och en öppen och mottaglig atmosfär i vår vidsträckta stad.

Foto: Sara Bondegård

PÄÄKIRJOITUS Hans-Erik Lindqvist kaupunginjohtaja

Elinvoimaa Elinvoimainen yhteisö rakentuu monista aineksista – työstä, hyvistä palveluista ja mielekkäästä vapaa-ajantoiminnasta.

Närpiön seudun hyvinvointi riippuu paljolti meistä itsestämme.

Perusedellytykset ovat tällä hetkellä hyvät. Närpiön 4 300 työpaikkaa tekevät meistä työssäkäyntipaikkakunnan. Närpiössä asuvista työssäkäyvistä 85 prosenttia työskentelee kotikaupungissaan. Osuus on Pohjanmaan toiseksi suurin. Närpiön työttömyysaste on ollut alhainen koko 2000-luvun ajan. Vuonna 2015 työttömyysaste oli 4,3 prosenttia, mikä on Pohjanmaan työvoimapiirin, kuten myös koko maan kolmanneksi alhaisin vuosikeskiarvo Ahvenanmaata lukuun ottamatta. Työpaikkojen tarjonta mahdollistaa dynaamiselle yhteisölle tunnusomaisen voimakkaan tulomuuton. Viime vuoden lopulla muuta kuin ruotsia tai suomea äidinkielenään puhuvien närpiöläisten osuus oli 11,9 prosenttia verrattuna 1,7 prosentin osuuteen vuonna 2000.

Pysähtyneisyys merkitsee käytännössä usein taantumista. Työpaikkoja ajatellen on tärkeää, että olemassa olevat yritykset voivat kehittyä, että sukupolvenvaihdos toimii ja että perustetaan uusia yrityksiä.

On ilahduttavaa, että Närpiöön perustettiin viime vuonna yli 50 uutta yritystä. Osa lopetti toimintansa, mutta nettokasvu oli silti noin 30 yritystä. Helmikuisessa yrittäjägaalassa kaupungissa todettiin olevan runsaasti sekä nuorempia että vanhempia yrittäjiä, joilla on kehityspotentiaalia ja jotka ovat valmiita panostamaan yrityksiinsä. Elinkeinoelämä seisoo tukevalla perustalla. Maatalous- ja puutarha-alan yrityksillä on vahva asema, kuten myös metalliteollisuudella, joka muodostaa alihankkijoidensa kanssa yhä enemmän klustereita. Asuntojen ja palvelulaitosten rakentaminen on edelleen hyvässä vauhdissa.

Närpiö kehittyy myös kauppakeskuksena uusine liikekiinteistöineen, joten elinkeinoelämä on monipuolista. Yksityisten ja julkisten palvelujen tarjonta on edelleen hyvä paikkakunnan kokoon nähden.

Houkuttelevalle paikkakunnalle ovat tunnusomaisia hyvät vapaa-ajantoimintamahdollisuudet. Närpiöläiset ovat olleet tässäkin suhteessa aktiivisia ja luoneet kulttuuri-, urheilu-, nuoriso- ja kotiseutuyhdistyksineen monipuolisia harrastusmahdollisuuksia. Närpiön säilyttämiseksi houkuttelevana meidän on luotava uskoa tulevaisuuteen ja edistettävä avointa ja vastaanottavaista ilmapiiriä laajassa kaupungissamme.

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

3 Foto: Anna Sand

Från journalistik till offentlig förvaltning Sedan början av mars har Närpes stad ny förvaltningsdirektör. Björn Häggblom ska leda arbetet på förvaltningsavdelningen, bereda ärenden för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen samt fungera som stadsdirektörens ställföreträdare.

Text: Anna Sand/Kustmedia Ab

Björn Häggblom lämnade Närpes i mitten på 1990-talet för att studera statsvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa. Under hela studietiden arbetade han som vikarie och inhoppare på Vasabladet och fick sin politices magisterexamen 2002.

Tack vare de journalistiska erfarenheterna fick han då en tjänst som redaktör och korrespondent för YLE Nyheter på Åland.

– Det blev sist och slutligen ganska många år på Åland, konstaterar Björn.

Han fortsatte på Ålands Radio som politisk redaktör i några år, men lämnade sedan journalistiken för en tjänst som utredare vid regeringskansliet på Ålands landskapsregering.

– Det var så jag började jobba inom offentlig förvaltning,

förklarar Björn. De senaste sju åren hade jag rollen som landskapsregeringens chef för kommunikation och externa kontakter vilket innebar offentlig förvaltning men också arbete med fokus på externa kontakter till andra myndigheter, företag, massmedia och enskilda medborgare, tillägger han.

När tjänsten som förvaltningsdirektör i Närpes utannonserades blev tanken på att återvända aktuell.

– Med tanke på min utbildning och arbetsbakgrund kändes det här väldigt rätt. Föru-tom att det är ett intressant jobb, var det även roligt att komma tillbaka till hemtrakterna.

Den första tiden på den nya posten har gått bra och Björn är glad över det positiva välkomnande han fått.

– Både förtroendevalda och

personalen har varit välkomnande och hjälpsamma, konstaterar han.

Han ser Närpes som motorn i Sydösterbotten, rik på duktiga företagare och med ett betydligt mer mångkulturellt samhälle idag än då han flyttade härifrån.

– Det är viktigt att staden skapar förutsättningar för företag att verka och må bra här – det är de som lägger grunden för välfärden. Den statliga servicen minskar på de flesta orter och centralisering har skett kontinuerligt en längre tid nu, men jag anser ändå att man inom staden lyckats bibehålla en god servicenivå. Målet är förstås att fortsätta med det, trots de reformer som planeras på nationell nivå.

Just vård- och förvaltningsreformen ser Björn som det största orosmomentet just nu.

– Vi vet att det blir förändringar, men osäkerheten är ännu stor.

Björn ser sig som en lagspelare i det teamjobb som det innebär att leda staden tillsammans med de olika sektorerna.

– Samarbetet är viktigt, både internt och externt, säger han.

Samarbete är också något han är välbekant med ända sedan ungdoms- och studietiden, då fotbollen var en stor del av vardagen. Motion är fortfarande viktigt för Björn, och på fritiden försöker han hinna med en del löpning och gymträning.

– Det gäller att försöka hitta balans i livet. Sommartid vistas jag gärna på sommarstugan i Norrnäs, i båten eller i kajaken, ler Björn.

Flytten tillbaka har gått smidigt eftersom familj och vänner förstås fanns kvar sedan tidigare.

REDAKTIONSRUTA NÄRPES STADS INFORMATIONSTIDNING maj 2016 UTGIVARE: Närpes stad Kyrkvägen 2, 64200 Närpes

ANSVARIG UTGIVARE: Hans-Erik Lindqvist REDAKTIONSRÅD: Markus Norrback, Åsa Snickars Tony Pellfolk, Malin Haka ÖVERSÄTTNINGAR: Kustmedia Ab/ Riitta Gustafsson

TRYCKERI: Forsberg Tryckeri LAYOUT: Kustmedia Ab/Maria Lillås UPPLAGA: 5300 exemplar. Utkommer två gånger per år till alla hushåll i Närpes PÄRMBILD: Jennifer Ståhlgård, vikarierande servicerådgivare vid Samservicebyrån i Närpes.

FOTO: Lisbeth Bäck

4

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Jennifer Ståhlgård är vikarierande servicerådgivare i Närpes. Här betjänas Linda Fållbäck och lille Isac.

Nya samservicebyrån Samservice är ett sätt att erbjuda myndighetstjänster och andra tjänster koncentrerat från samma ställe. Samarbetet mellan kommunen och statliga serviceproducenter är ett sätt för att trygga mångsidiga tjänster av hög kvalitet.

Text: Tony Pellfolk

En samservicebyrå bygger på ”en lucka principen”, det vill säga att invånarna skall få hjälp eller kontakt med olika myndigheter från samma fysiska plats.

Runt om i Finland finns idag cirka 185 samservicekontor. Det finns en stor variation på vilken typ av tjänster som erbjuds på dessa samservicebyråer samt en variation i vilka statliga myndigheter som är med. Det kan vara exempelvis magistraten, polisen, FPA, skatteförvaltningen, TE-byrån och regionalförvaltningsverket. Det finns också en stor variation i vilken typ av kommunala tjänster som erbjuds vid de olika samservicebyråerna.

I Närpes stads samservicebyrå är FPA och TE-byrån med i initialskedet, men dörrarna är öppna för att även andra myndigheter kan ansluta sig framöver.

Stadsfullmäktige tog i samband med att budgeten behandlades beslut om att inrätta en samservicebyrå i Närpes stad under år 2016 i före detta ämbetsverkshuset, samt att en samservicerådgivare anställs på 80 procent av heltid. Samservicebyrån hör organisatoriskt under barn- och familjeservice, som finns i samma hus.

Vad får man för service?

Vid en samservicebyrå tar man emot och ger ut handlingar, ger råd om hur ett ärende inleds och om behandlingen av ärenden samt användarstöd för elektroniska tjänster som gäller ärenden till TE-byrån och Folkpensionsanstalten.

Samservicerådgivaren betjänar kunder, tar emot handlingar och guidar i användningen av e-tjänster. Under första året är samservicebyrån öppen varje vardag klockan 9-12 och klockan 13-15.

I samservicen i Närpes deltar Österbottens TE-byrån och FPA. FPA har personal på plats onsdag, torsdag och fredag klockan 9-12 och klockan 1315. Under förmiddagarna har de öppet utan tidsbokning och öppet med tidbokning på eftermiddagarna. TE-byrån har öppet utan tidsbokning på tisdagar klockan 9-12 och klockan 13-15, samt övriga dagar enligt tidsbokning.

Kontaktuppgifter Samservicebyrån finns på Närpesvägen 4, i fd ämbetsverkshuset. Öppethållningstiderna är vardagar mellan klockan 9-12 och klockan 13-15.

Under dessa tider är vår samservicerådgivare på plats och betjänar kunder.

Under juli månad håller samservicebyrån stängt.

Telefon: 040-1600 700 E-post: samservice@narpes.fi

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

5

Målet att underlätta för kunderna Foto: Anna Sand

Samservicen öppnade i Närpes i början av april. Hittills är FPA och TEbyrån med. De första diskussionerna om en samservicebyrå i Närpes hölls redan 2008.

Text: Anna Sand/Kustmedia Ab

Förverkligandet av samservicen har i praktiken planerats under de senaste två åren.

Helvi Riihimäki, direktör för Österbottens arbets- och näringsbyrå (TE-byrå), Tina Söderman, chef på FPA:s västra kundserviceenhet och Eveliina Kallio, gruppchef för Österbottens servicegrupp inom FPA är mycket glada att arrangemanget äntligen blivit verklighet.

Syftet med samservicebyrån är kort och gott att underlätta för kunderna. Nu kan de sköta flera ärenden på samma plats.

– Samarbetet mellan TEbyrån och FPA har redan innan fungerat bra och samservicebyrån påverkar inte personalmängden hos oss. Handläggare av ansökningsärenden för Västra försäkringsdistriktet arbetar på den gamla adressen i Närpes, men kundservicen ges vid samservicebyrån, förklarar Tina Söderman.

Utökad öppethållning Helvi Riihimäki är speciellt glad över att man från TE-byråns sida nu kan erbjuda service utan tidsbeställning fem dagar i veckan i Närpes, istället för som tidigare bara en. Även för FPA:s del innebär byrån att man kan erbjuda bättre service, då man tidigare haft öppet bara tre dagar i veckan.

– TE-byrån har brottats med

stora sparkrav och öppethållningstiderna har därför förkortats på alla orter. Tack vare den här lösningen kan vi nu erbjuda bättre service åt närpesborna, konstaterar Helvi.

Samservicebyrån håller öppet varje dag och samservicerådgivaren står till tjänst med bland annat tidsbokning, rådgivning om de elektroniska tjänsterna.

– Det är synd att inte också polisen kom med i verksamheten, men vi är ändå mycket nöjda och ser det här som den bästa lösningen just nu, konstaterar Tina och Helvi.

Staden har nytta av byrån Från FPA:s sida söker man nu ytterligare en ordinarie kundbetjänare till samservicebyrån, som ska bli en extra resurs för klienterna.

– Det här är förstås jätteroligt, tycker Tina.

Eveliina är den som haft hand om de praktiska arrangemangen och skött kontakterna till de anställda på byrån. Hon fungerar även som deras närmsta förman.

– Vi är glada att Närpes stad tog steget och grundade den här servicepunkten, konstaterar Eveliina. Det kommer att underlätta för alla.

Staden kommer även att ha nytta av servicepunkten och samservicerådgivaren, som kan ge information även för stadens del.

– Det är sedan upp till staden hur man vill utveckla de här möjligheterna, tillägger Tina.

Tina Söderman, Helvi Riihimäki samt Eveliina Kallio (sittande) har alla varit engagerade i förverkligandet av samservicebyrån i Närpes, och är mycket glada över att den äntligen öppnats.

Utvecklingsmöjligheter finns För nya möjligheter ger samservicebyrån helt klart upphov till, och om Helvi fick önska något vore det kanske ett ”Welcome Office” för alla nya invandrare till regionen, där deras ärenden kunde skötas.

Vid behov ordnar man från byråns sida med tolkning, eftersom det är så pass viktiga ärenden att allt måste bli kor-

rekt och inga missförstånd får ske.

– Dylika extrakostnader fördelas mer vettigt tack vare att tjänsterna kan samanvändas av både FPA och TE-byrån, tillägger Tina.

En annan service som ska utvecklas är även den till arbetsgivarna, som också är deras kunder.

– Speciellt småföretagare är i behov av rådgivning och hjälp, tror Tina.

NÄRPESINFO

6

Närpes stads informationstidning

Från stort underskott till litet ö För att motverka en alltför stor upplåning minskades även investeringsbudgeten för året med 1 miljon euro. Trots den stora nedskärningen steg det budgeterade underskottet till 1,4 miljoner euro. Hotet om ett stort underskott i ekonomin har drivit både förtroendevalda och personal till ett mycket effektivt spartalko under hela fjolåret.

När dessutom kostnaderna för köp av tjänster från samkommunerna understeg budgeten ordentligt fanns alla möjligheter att få ett mera balanserat resultat.

Text: Kent-Ole Qvisén

I början på år 2015 gjordes en nedskärning av stadens driftsbudget med 1,2 miljoner euro eftersom statsrådet inte kunde behandla stadens ansökan om tvåspråkig status.

Bortfallet i direkta statsandelar för år 2015 var 2,2 miljoner euro på grund av detta.

Verksamhetens intäkter visade en stigande trend under hela året och i bokslutet översteg intäkterna budgeten med hela 1,1 miljoner euro. Alla olika intäktsslag översteg budgeten.

De ökade försäljningsintäkterna beror främst på ersättningar från kommuner och samkommuner. Ökningen i avgiftsintäkterna kommer främst från utbildning och kultursektorn samt avgifter för samhällstjänster inom tekniska avdelningen.

Merintäkten för understöd och bidrag uppgick till hela 439 000 euro varav största delen beror på olika statsstöd samt övriga bidrag och understöd.

Till en del finns motsvarande projektkostnader bokförda under verksamhetens kostnader. Totalt sett uppgår intäkterna från verksamheten till 18,2 miljoner euro i bokslutet år 2015.

fjolåret en del av sitt överskott, därtill utbetalades en del av 2014 års överskott under år 2015.

Under året kunde således kostnadsslaget köp av tjänster från samkommuner, minskas via budgetändringar med knappt 0,5 miljoner euro. Detta gav ökade möjligheter att kompensera övriga kostnadsökningar genom att minska köptjänsterna.

På kostnadssidan har vi en inbesparing på totalt 0,7 miljoner euro. Personalkostnaderna underskred budgeten med hela 0,8 miljoner euro, cirka 0,2 miljoner euro av detta beror på mera personalersättningar från bland annat FPA än budgeterat.

Alla budgeterade tjänster har inte heller kunnat besättas under året varför en del merkostnader uppkommit genom köp av motsvarande tjänster.

Köp av tjänster underskred budgeten med 0,2 miljoner euro.

Alla samkommuner varifrån staden köper tjänster underskred sina budgeter och återbetalade en del av debiteringarna inför bokslutet. Vasa sjukvårdsdistrikt gjorde ett gott resultat för år 2015 och återbetalade redan på

Kostnadsslagen köp av material och förnödenheter, understöd och övriga verksamhetskostnader överstiger budgeten eftersom en del av kostnaderna beror på ökad projektverksamhet.

Verksamhetskostnaderna uppgår totalt till 70,3 miljoner euro, jämfört med år 2014 minskade kostnaderna med 1 procent. Ökade intäkter och minskade kostnader gör att stadens nettokostnader eller det så kallade verksamhetsbidraget uppgår till – 52,1 miljoner euro, en underskridning av budgeten med 1,8 miljoner euro eller 3,3 procent. Ökningen av nettokostnaderna är endast 0,7 procent eller 0,4 miljoner euro mellan

BOKSLUT FÖR ÅREN 2014-2015

År 2014 2015 2014-2015 (extern 1000 euro) Bokslut Bokslut Förändring

Verksamhetsintäkter 8 975 9 315 340 Verksamhetskostnader -60 726 -61 443 -717 Verksamhetsbidrag -51 751 -52 128 -377 Skatteinkomster 29 949 30 924 975 Statsandelar 24 117 23 540 -577 Finansiella kostnader o intäkter 429 296 -133 Årsbidrag 2 743 2 631 -112 Avskrivningar -2 672 -2 573 99 Resultat 71 58 -13 Förändr. av avskr.diff., reserv., fonder 159 158 -1 Periodens över/underskott 230 216 -14

Invånare, antal 9398 9393 -5 Skatteinkomster (€/inv.)

3187 3292 105 Statsandelar (€/inv.)

2566 2506 -60 Årsbidrag (€/inv.)

292 280 -12 Årsbidrag i % av avskrivningar 103 102 0 Lån totalt (milj. euro) 19,2 20,0 1 Lån (€./inv.)

2044 2132 88 Nettoinvesteringar (milj.€) 4,7 3,9 -1

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

överskott år 2015

åren 2014-2015. Staden har kunnat stanna upp ökningen av nettokostnaderna eftersom verksamhetsbidraget ökat med endast 100 000 euro mellan åren 2013-2015.

Tyvärr visade skatteintäkterna sämre utfall än väntat för året.

Närpes har vant sig vid relativt goda ökningar i debiteringarna men mellan åren 2013 - 2014 stannade ökningen upp och staden fick återbetala en del av förskotten för år 2015 som utbetalats från skattemyndigheterna. Debiteringen av kommunalskatt ökade med endast 0,1 procent i Närpes medan landets medeltal låg på 3,6 procent.

Skatteintäkterna steg totalt till 30,9 miljoner euro vilket kan jämföras med 29,9 miljoner år 2014. I kommunalskatt inflöt 26,2 miljoner eller cirka 0,5 miljoner euro mindre än budgeterat.

Jämfört med år 2014 ökade den erhållna kommunalskatten med endast 205 000 euro. Andelen i samfundsskatten ökade till 2,3 miljoner euro och överskred budgeten med 90 000 euro. År 2014 inflöt knappt 2,0 miljoner euro i samfundsskatt.

Fastighetsskatten uppgick till 2,3 miljoner euro, vilket var i nivå med budgeten men ökade med 400 000 euro jämfört med år 2014.

Totalt sett inflöt 0,4 miljoner euro i mindre skatteinkomster än den ändrade budgeten.

Stor osäkerhet rådde om statsandelarnas slutliga utfall eftersom statsandelslagen ändrades från och med 1.1.2015, därtill fortsatte statens medskärningar av dessa med oförminskad styrka. Efter en positiv rättelse av ”Övriga statsandelar för utbildning kultur” i slutet på dec. 2015 kunde slutligen budgeten överskridas med 240 000 euro.

Totalt sett inflöt 23,5 miljoner euro i statsandelar, en minskning med 600 000 euro från år 2014.

Trots en ökning i stadens lånebörda kunde räntekostnaderna minskas under året.

Stadens placeringar utvecklades fortsättningsvis bra under året varför det finansiella nettot landade på cirka 0,3 miljoner euro. Bokföringsvärdet på placeringarna ökade med 0,8 miljoner euro till 13,7 miljoner medan marknadsvärdet steg till 15,5 miljoner euro vid bokslutstidpunkten.

Eftersom ett bättre resultat än budgeterat var på kommande och endast vissa små överskridningar på investeringssidan på grund av snabbare tidtabeller var att vänta, kunde ökningen i lånebördan minimeras. Lånen ökade netto med 0,8 miljoner euro mot budgeterade 2 miljoner euro.

20 miljoner euro i lån per 31.12.2015 utgör 2 132 euro per person vilket klart underskrider landets medeltal.

Nettoinvesteringskostnaderna uppgick till 3,9 miljoner euro.

Största enskilda investeringen var saneringen och utbyggnaden av daghemmet Trollebo för 0,6 miljoner euro samt Skogsdungens daghem i Kalax för 1,1 miljoner euro.

Den stora bedriften att vända ett underskott på 1,4 miljoner euro till ett litet överskott på 216 000 euro skall tillskrivas personalen på alla enheter.

Utan deras goda kostnadsmedvetenhet och prioriteringsförmåga skulle bokslutet visat röda siffror.

Det goda samarbete och förtroende som råder mellan förtroendevalda och personalen bör förvaltas på bästa sätt, för att föra Närpes stad vidare genom det, förhoppningsvis, organiserade kaos som kommer att råda inom den kommunala sektorn under de kommande åren.

Regeringens nyligen presenterade riktlinjer för hur vård- och omsorgen skall organiseras och skötas fr.o.m. 1.1.2019 kommer nog att sätta både personal och förtroendevalda i en mycket svår situation den närmaste tiden.

MIN SPALT

Mot strålande tider!

Mikaela Björklund Fullmäktigeordförande

Nu kan vi redan njuta av långa ljusa vårdagar och de första vårblommorna som i sin färgprakt glatt trotsar fjolårets vissnade gräs. Ett annat säkert vårtecken är Närpes skolmusikkårs konserter, i vår i form av Ungdomsgalan. Evenemang som dessa visar vilka begåvade unga förmågor det finns i regionen och vad man tillsammans kan åstadkomma med frivilligt engagemang. Också inom idrottens område är det många som visat framfötterna på nationell nivå under det senaste året.

Vårljuset, blommorna, musicerande ungdomar och duktiga idrottare är goda exempel på att det lönar sig att satsa trots att utgångsläget inte alltid ser så enkelt ut. Om scillorna och blåsipporna skulle vänta på att terrängen ser inbjudande ut, skulle de inte vara vårblommor. Istället kommer de modigt upp varenda år och visar så att säga vägen för den övriga växtligheten. Så har många Närpesbor också på ett föredömligt sätt under det gångna året vågat sticka ut och visa solidaritet och knyta vänskapsband med de asylsökande som kommit till Sydösterbotten.

Samma råd skulle jag vilja ge de ungdomar som nu söker sig till fortsatta studier, eller söker sina första praktikplatser och jobb. Det kan kännas väldigt osäkert att stiga in i något helt nytt, men det är definitivt mödan värt att våga börja gå dit man vill, även om vägen så att säga ser stenig ut. Varje satsning ger nya erfarenheter och kunskaper som gör oss klokare om vi tar vara på dem. Dessutom är det som bekant så att det enda sättet att komma först är att gå där ingen gått förut.

Slutligen tror jag vi alla ibland kan behöva en liten påminnelse om att ta till vara och njuta av allt det goda vi sist och slutligen är omgivna av. Speciellt nu på våren finns det många saker att glädjas över bara vi tittar ut genom fönstret och oavsett årstid kan vi glädja oss över ett glatt leende, en hjälpsam granne eller något så prosaiskt som en riktig god kopp kaffe, även om jag som inbiten tedrickare förstås har litet svårt att förstå det sistnämnda. Det sägs att förmågan att dagligen värdesätta sådana här små glädjeämnen i livet håller oss bättre i balans och till och med friskare. Jag tycker det kan vara värt ett försök. Åtminstone fram till midsommar borde det inte vara allt för svårt att hävda att vi går mot strålande tider, eller hur.

7

NÄRPESINFO

8

Närpes stads informationstidning

Bilder från rehabiliteringsutrymmet vid HVC sjukhus. Ann-Christine Ekroos förevisar.

Rehabilitering på hvcEn grundläggande förutsättning för en god vård och en bra omsorg är att de äldre fortfarande förmår känna lust till livet. Den äldre måste ges förutsättningar att ha kontroll över sin livssituation och leva ett så aktivt liv som möjligt enligt individuella behov.

Text: Birgitta Udd

Genom att stimulera äldre till fortsatt hög aktivitetsnivå förbättras också de äldres delaktighet i det sociala livet.

Under senare år har intresset för rehabiliteringens hälsofrämjande effekt bland den äldre befolkningen ökat. En försämrad muskelfunktion kan väsentligen begränsa vardagliga aktiviteter och öka risken för exempelvis fallolyckor. Äldre människor får samma goda effekt av träning som yngre.

Samma träningsfysiologiska principer gäller för intensitet, frekvens och duration. Orken kanske inte räcker till på samma sätt utan den äldre ska ha möjlighet att vila under en eller flera perioder under dagen.

Aktivitet och rehabilitering stöder ett hälsosamt åldrande och hemmaboende.

Passiv blir aktiv Inom vården talar man om ett rehabiliterande arbetssätt där den äldre stimuleras att använda sin förmåga att klara

sig själv. Det handlar om en ändring från en passiverande (hjälpande) omsorg mot en aktiverande och stödjande rehabilitering med utgångspunkt från den enskilda individens förmåga att vara aktiv.

Det handlar mycket om vardagsrehabilitering där den äldre gör det man klarar av själv, De dagliga aktiviteterna är ett bra tillfälle att ”träna” för att behålla, bevara eller förbättra sin fysiska och psykiska kapacitet exempelvis vid påklädning, hygien, förflyttningar och i samband med måltid.

På avdelningen handlar det om att gå till duschen, tvätta sig själv, klä på sig i den omfattning som är möjligt.

Numera finns en liten matsal där patienterna samlas för gemensamma måltider i stället för att få en matbricka inburen på rummet. Varje vecka ordnas olika aktiviteter

såsom gruppgymnastik i dagsalen, högläsning, spelning av olika spel med mera med avsikt att stimulera på det fysiska, psykiska och sociala planet.

Alla dagar i veckan Patienter kommer in till avdelningen i samband med att funktionsförmågan försämras. Även lättare sjukdomstillstånd såsom infektioner kan få stora konsekvenser för förmågan att klara sig själva om man är fysiskt skör och bräcklig.

Därför är aktivitet, träning och rehabilitering extra viktigt.

All personal på hvc-sjukhus har fått utbildning i det rehabiliterande förhållningssättet.

Man har bland annat besökt rehabiliteringsavdelningen i Jakobstad och bäddavdelningen i Malax som båda profilerat sig i en välutvecklad rehabilitering.

Från början av detta år finns

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Foto: Stefanija AngeleskaDamevski

9

Söktjänst för lediga jobb Närpes stad har i februari 2016 tagit i bruk kommunsektorns rekryteringsprogram Kuntarekry, som är kommunsektorns riksomfattande söktjänst för lediga jobb.

Text: Helena Holmlund

-sjukhuset en rehabiliteringsskötare på heltid på avdelningen som förutom ger individuell träning även handleder personalen.

Nyopererade patienter som kommer i tidigt skede från specialsjukvården samt patienter med rehabiliteringspotential prioriteras när det gäller den mest intensiva träningen. Men utgångspunkten är att all personal har samma inställning till nödvändigheten av kontinuerlig träning i vardagen, alla dagar i veckan och vid varje vårdtillfälle.

Fina utrymmen Rehabiliteringsskötaren ger varje vecka träningstider åt patienterna i vilka anhöriga har möjlighet att delta med tanke på fortsatt hemmaboende. Att få med anhöriga i vården underlättar den fortsatta rehabiliteringen.

I dag finns ett rehabilite-

ringsrum på avdelningen där främst individuell träning sker.

Grundplåten till inredningen fick man av den lokala Lionsklubben som i samband med sitt 60-årsjubileum donerade pengar för rehabiliteringen.

Avdelningen har även tillgång till fysioterapins utrymmen och gymmet där regelbunden träning ges.

Före patienterna hemförlovas hålls vårdplaneringsmöten i vilka avdelningspersonal, läkare, socialarbetare, hemvård deltar för att trygga hemfärden.

Avdelningens rehabiliteringsskötare, som känner patienten gör både hembesök vid behov och efterkontroller. Inom hemservicen i Närpes finns två rehabiliteringshandledare som tillsammans med hemvårdspersonalen kan fortsätta hemrehabiliteringen. Korta vårdtider gynnar även ett fortsatt hemmaboende.

Numera görs alla arbetsansökningar till Närpes stad via www.kuntarekry.fi - såväl ansökan till ordinarie tjänster och befattningar som vikariat och inhopp. Lediga platser som utannonseras hittar man förutom på Kuntarekry även på stadens hemsida www. narpes.fi och i TE-byråns söktjänst www.te-tjanster.fi.

Ansökan sker alltid elektroniskt via www.kuntarekry.fi.

Ansökningar sänds alltså inte längre in per post.

För att använda Kuntarekry behövs inga bankkoder eller annan elektronisk identifikation, utan man registrerar sig som användare och kan därmed ansöka till platser som kommer upp på www.kuntarekry.fi.

För inhopp/kortvikariat har Kuntarekry en skild vikariere-

kryteringsmodul som sköts via mobiltelefon, vilket försnabbar processen att kontakta potentiella vikarier för akuta vikariebehov. Den som är återkommande vikarie, till exempel inom vården, barnomsorgen eller matservice får sina arbetserbjudanden via sms till sin telefon.

Man accepterar också erbjudna vikariat via sms.

Den som är intresserad av att vikariera i Närpes stad bör registrera sig på www.kuntarekry.fi och fylla i en ansökan till vikariat (arbetsnyckel 98869).

Den som är intresserad av eventuella längre arbetstillfällen kan ansöka med en öppen ansökan (arbetsnyckel 98657) även då det inte finns några lämpliga lediga platser. Över 200 kommunarbetsgivare använder redan Kuntarekry, och nu är Närpes stad en av dem.

10

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Kanslipersonal - om sina Carina Maris visste tidigt att hon ville ha ett administrativt arbete. Hon utbildade sig till merkonom och hann arbeta en kort tid i födelsekommunen Malax innan hon och Karl-Gustav bosatte sig i hans hemkommun Närpes. Närpes kommun sökte då sin första kanslist till tekniska avdelningen. Hon sökte och fick jobbet. Året var 1983.

Vid intervjutillfället sitter hon mittemellan datorn och den elektriska skrivmaskinen.

– Jag fick tillgång till en modern elektrisk skrivmaskin när jag började, skrattar hon. Du ska veta att det var stort och folk frågade om jag skulle börja använda den också.

– Senare kom datorerna med i bilden. Lite skräckslagen förtjusning var det för vi var väl alla lite rädda för att trycka fel. I början hämtade jag alla utskrifter från övre våningen där printern fanns.

– I dag skulle vi inte klara oss utan datorer men vi kommer inte bort från papper heller. Mycket printas ännu ut och man kan säga att vi har delvis både ett Ing-Mari Rosendahl fick tjänsten som kanslist vid högstadiet i Närpes år 1999. Hon var glad att hon då var drygt fyrtio, hade arbetserfarenhet, mognad och skinn på näsan. För det är väldigt mångsidiga arbetsuppgifter och hon betjänar såväl lärare och personal som elever och föräldrar.

Hon finns i skolans info och trivs med att hålla i många olika trådar.

– De funktioner jag sköter om är det mesta som rör högstadiets allmänna administration.

Jag servar rektorn, sköter post, fakturagranskning, budgetuppföljning och uppdaterar databaserna Kurre, Primus och Wilma, som bland annat är underlag för lärarnas betygsättning av eleverna.

– Jag sammanställer också många listor: elev-, klass-, tillvals- och personallistor. Statistik till statistikcentralen, ansökan om tjänstledigheter och lärarblanketter till bildningskansliet, avgångsbetyg, stipendiehantering och listor på hälsovårds-

Carina Maris • Kanslist på tekniska avdelningen

pappers- och ett digitalt arkiv.

Hon diarieför alla ärenden, arkiverar och när mapphyllorna är fyllda överflyttas de till huvudarkivet. Hon har kontroll och är avdelningens ”uppslagsverk” då hon har så lång arbetserfarenhet.

Carinas huvudsakliga arbetsuppgifter är att göra upp föredragningslistor till tekniska nämndens möten och skriva protokoll. Hon granskar inkom-

mande fakturor för tekniska direktören, vägmästaren, servicechefen och sammanställer löneunderlag för fastighetsskötare, några städare och för en del av kanslipersonalen på tekniska. Hon schemalägger fastighetsskötarnas arbete, upprätthåller avdelningens diarieföring och arkivering, bistår med att göra upp offerthandlingar vid upphandlingar och sköter diverse fakturering.

Ing-Mari Rosendahl • Kanslist på högstadiet

och tandläkartider för eleverna.

Närpes högstadieskola har 282 elever i år. När Ing-Mari började 1999 var det 365 elever.

– Jag har mycket elevkontakt. Det kan vara att de glömt nyckeln till sitt skåp eller att de vill prata med någon. Vårdnadshavare igen ringer och anmäler elevernas sjukfrånvaro om de inte gjort det i Wilmaprogrammet.

– En dag är inte den andra lik, ler hon. Ibland har jag svårt att svara på vad jag gör för det är så många olika saker. Åtminstone tittar jag inte på klockan, ler hon.

Varje dag har lärare och personal en gemensam rast och då är de ett tjugotal personer i lärarrummet.

Det är mycket ”brus” i skolan, speciellt på rasterna, så med åren tycker hon om att det är

– På höstarna är det en del jobb med väglagens redovisningar för enskilda vägar och utbetalning av bidrag till dessa.

Det gäller omkring 200 väglag.

Vart tredje år är det också upphandling av snöröjning, issandning, gatusopning och gräsklippning. Jordbruksarrenden ges ut vart femte år.

För några år sedan integrerades mat- och städservicen i avdelningen. I samband med det anställdes en kosthållschef, en städarbetsledare och en kanslist.

Carina och Karl-Gustav har två vuxna söner, Fredrik och Jonas, och tre barnbarn. Fritiden tillägnas familjen, som bor i norra Näsby, och sommartid är villan i Malax skärgård viktig.

– Jag är flitig motionär också, cyklar, går på gym eller simmar.

Hon tycker om sitt jobb.

– Vi är ett stort arbetslag med fin gemenskap. De flesta är män så det är liksom raka besked, ler hon. Men jag trivs och det finns mycket humor på min avdelning.

•

tyst när hon kommer hem.

Hemmet betyder mycket för henne liksom familjen som består av man, två vuxna döttrar med familj och tre barnbarn.

De bor i Finby och Ing-Mari flyttade till Närpes 1978. Hon är född och uppvuxen i Oravais.

Före det här jobbet arbetade hon med kontorsarbete både på Närko och vid Närpes bus�station.

– Sommartid är det trädgården och cykelturer som gäller, ett intresse jag delar med min man. Vi tycker också om att åka ut på dagsutflykter med båten i Närpes skärgård. Vi har ingen villa men gillar båtfärder, något vi började med när flickorna blev vuxna.

Hon ska arbeta några år till men närmar sig pensionsåldern. Hon noterade nyligen att hon nu börjar ha barn till föräldrar som var elever när hon började som kanslist.

– Jo, det är många som hejar på mig i Närpes och de flesta efternamn på eleverna minns jag men inte alla förnamn.

•

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

jobb – Mitt arbetsområde är i huvudsak inom äldreomsorgen, säger kanslist Anne Uppgård.

Jag fastställer avgifter, sköter fakturering, granskar räkningar, håller reda på papper, arkiverar och sådant. Jag sköter även lönerna för en enhet.

Vi är två kanslister på den här avdelningen i stadshuset.

Hon fungerar som sekreterare i vård- och omsorgsnämnden vilket betyder att hon sammanställer beredningar, skickar ut föredragningslistor, sitter på möten och skriver protokoll.

– Nämnden har ungefär åtta möten per år.

Att det skulle bli ett framtida jobb med siffror mognade under gymnasietiden för Anne, som är född och uppvuxen i Närpes. Efter studenten valde hon studier till ekonom vid Svenska Handelshögskolan i Vasa. Redan under studietiden började hon sköta ekonomiuppgifter inom församlingen i Kaskö, ett jobb hon fortsatte med efter examen och tills hon Helena Vide från Pörtom är anställd inom stadens ekonomiförvaltning som lönebokförare. Lönebokföraren är den sista länken i löneprocessen.

Det är när hon trycker enter som löner skickas till banken och kommer in på löntagarens bankkonto följande bankdag.

Att arbeta systematiskt, vara noggrann och stresstålig är goda egenskaper i Helena Vides dagliga arbete.

– Vi är tre lönebokförare på avdelningen och staden har fyra löneutbetalningsdagar per månad. Vi har delat upp arbetet så att vi har olika personalgrupper som ansvarsområde, berättar hon.

De flesta uppgifter för löneunderlag får Helena in digitalt men det förekommer också listor med till exempel redovisning över tillfälliga anställningar och resespecifikationer.

– Kanslisterna på olika enheter inom staden förser oss med löneuppgifter och reseräkningar. Jag matar in dem i systemet och sköter kontroll av

Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Anne Uppgård • Kanslist inom enheten vård och omsorg

började inom Närpes stad.

– Till hösten har jag jobbat fyra år här. Och jag trivs väldigt bra i den här arbetsgemenskapen.

Största förändringen i jobbet under de fyra åren är när hemvården tog i bruk det mobila systemet med taggning och redovisning av personalens besökstider hos klienterna.

– Om jag inte minns fel var det hösten 2013. Tidigare var

det papperslistor som skulle räknas igenom. Nu kommer de uppgifterna från hemvården elektroniskt direkt och det underlättar mycket, säger hon.

Anne sköter faktureringen av hemvården, de intensifierade serviceboendena och Frida och vartannat år uppdateras inkomstutredningar för alla klienter.

– Det är ett större projekt som är rätt tidskrävande, sä-

Helena Vide • Lönebokförare på ekonomiförvaltningen

inlämnade uppgifter, skatteprocenter och eventuella semestrar eller sjukledigheter. Varje löntagare behandlas specifikt vid varje löneutbetalning och det är förstås viktigt att allt blir rätt.

– De dataprogram vi använder fungerar relativt bra men det krävs ändå ett mänskligt öga som kontrollerar att allt stämmer. Även om hon håller reda på

11

många namn så har hon inte så mycket direkt kundkontakt.

– Personalen tar i första hand kontakt med sin förman eller kanslisten men visst händer det ibland att någon ringer och har frågor om exempelvis skatter eller behöver få löneintyg.

Helena är studentmerkonomen från Övermark som flyttade till Pörtom och bildade familj. Familjen består av man och tre barn. Hon har tidigare

ger Anne. Förövrigt går arbetet i vågor under ett arbetsår men någon egentlig högsäsong har jag inte.

– Jag har också en del kundkontakter med både klienter och anhöriga om exempelvis inkomstutredningar.

Jag samarbetar med de olika enheterna.

Familjen består av maken Peter och fyra flickor i åldern 13, 11, 8 och sex år.

– Ja, och så har vi en del djur på gården, skrattar hon och nämner hundar, närmare bestämt jakthundar, och kaniner.

De bor på Näveråsen, mitt emellan Näsby och Yttermark.

Hon har mera hobbyer än hon hinner med och barnen är aktiva inom skolmusikkåren, tar ridlektioner och deltar i gymnastikkurser.

– Jag tycker om trädgårdsarbete, att pyssla med olika saker och så tycker jag att det är viktigt att röra på sig och sköta vardagsmotionen.

•

jobbat inom tryckeribranschen och på bank. Anställningen på staden började med ett moderskapsvikariat för drygt två år sedan. Efter det var en pensionering aktuell på avdelningen och eftersom Helena jobbat som vikarie över ett år med motsvarande arbetsuppgifter kunde hon anställas som ordinarie.

På fritiden engagerar hon sig i barnens fritidssysselsättningar, går ibland på vuxeninstitutskurser och tycker om skärgårdsliv och trädgårdsarbete.

– Jag trivs bra med kontorsuppgifter. Det är ett självständigt arbete. På avdelningen arbetar ett tiotal personer och min chef är ekonomichef KentOle Qvisén.

Hon uppskattar möjligheten till flextid i jobbet eftersom det är viktigt att hon alltid har allt klart inför rätt lönedag.

– Lönebokförare har inte fyra veckor semester i följd sommartid utan vi delar upp veckorna för att löneutbetalningarna ska fungera också i juli.

•

NÄRPESINFO

12

Närpes stads informationstidning

Mats och Håkan Siggs växthus i Pjelax 1997. Foto från boken Fyrtio år med Närpes Grönsaker, utgiven 1997.

Börje Ivars växthus i Bäckli

Det röda guldets stad Grönsaksodlingen i Närpes fyller hundra år i år. En tillbakablick och allmän reflektion över näringens utveckling ger vid handen att den på många olika sätt har haft, och har, betydelse för bygden. En stor betydelse. Dynamos vd och kommunens tidigare näringsombudsman Håkan Westermark berättar.

Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

”

Grönsaksnäringen tog sin början redan 1916 men det dröjde fram tills 1926 innan de första riktiga växthusen anlades. Man började i liten skala. Krigsåren och efterkrigstiden kom emellan. Det var en tidsperiod med kortare och längre emigrationsvågor till utlandet. Hemmanen var små och växthusodling var ett bra komplement till jordbruken.

På 1950-talet började näringen visa sig ha större betydelse för regionen än det var tänkt från början. Nejdens största aktör inom förpackning och handel, Närpes Grönsaker, grundades 1957 och åstadkom bättre marknadsföring av produkterna än dittills.

Tomaten var inte känd som grönsak i Finland på den här tiden och det talas om folk som tog tåget från Finby ut i landet och bjöd på smakprov på tomater. Hederlig konsultverksamhet vill jag kalla det.

1960-talet var ett decennium av för-

söksverksamhet. En del familjer såg nya utkomstmöjligheter och en del återvände hem och byggde växthus på gården, mellan 150 och 500 kvadratmeter stort. Man testade nya metoder och lärde sig av försök och misstag. Kompetens och tillgången på kunskap var långt ifrån dagens mått. Det fanns lite facklitteratur, någon utbildad agrolog och en del översatta tidningsartiklar.

inriktning inom branschen fick känna av kringeffekterna, till exempel företag med tekniska tillbehör för växthusverksamhet: alarm eller elektronik.

Familjeväxthusens antal och storlek växte i nejden. Vi pratar förstås fortfarande om säsongsodling. Det var nu grönsaksodlingen var avgörande för många som stod inför valet att stanna i Närpes eller flytta till Sverige.

Närpes kommun såg kunskapsbehovet och i slutet av 1960-talet inleddes samarbete med ÖSL kring en trädgårdskonsulent som kunde bistå med rådgivningsverksamhet.

Det här tog kunnandet till en ny nivå där man lärde sig mer om växtsjukdomar, hämtade information från övriga Norden och Holland, inledde organiserad konsultverksamhet och ökade därmed medelskördarnas storlek.

Jag minns att Närpes basunerade ut en marknadsföringsslogan på 1980-talet som lydde: ”Flytta hem och bygg ett växthus!”. Nu såg man framtid i branschen och tack vare politiska beslut i Finland om begränsningar i importen av grönsaker var gurka och tomat inte så hårt utsatta i konkurrens från andra länder. Näringen hade chans att leva, överleva och utvecklas.

Jag vågar förresten påstå att ingen i fullmäktige ens trodde på 1980-talet att växthusodling året om i Närpes var möjligt.

Men kommunen stödde upp näringen på många sätt och jobbade för dess utveckling.

Försöksverksamheten vid Martens Trädgårdsstiftelse lik-

På 1970-talet började det hända saker. Man lärde sig ännu mer om odling och klimatstyrning. Nya värmesystem infördes, man införde stålkonstruktioner på växthusen och andra än företag med

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

13

Företagarpriset Andelslaget Närpes Grönsaker/Osuuskunta Närpiön Vihannes utsågs till mottagare av Närpes Stads företagarpris 2015 med följande motivering.

Sammanställning och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

den 2016. Foto: Anna Sand

1990-talet blev årtionden med stora förändringar. Vi pratar nu blockhus, större enheter och EU-inträde. Internet öppnar en ny värld till kunskapsinhämtning. Man reste utomlands och sökte nya rön för utvecklingen av den egna odlingen och odlingsdirektiv infördes.

Närpes var tidigt ute med att ta initiativ till den första grönsakslobbaren i Bryssel och var också med och finansierade Bo Linde för att han skulle kunna bevaka näringens intressen inom EU.

Näringen träder in i en ny era – med ledbelysning och Philips Finland kommer till Närpes på studiebesök och har representanter med sig från stora världen som vill se hur det fungerar. Vi är ett intressant pilotområde globalt sett.

Ja, lilla Närpes!

Tjockoljan har delvis ersatts av biobränsle.

I dag finns mellan hundra och hundrafemtio odlare i Närpes.

Förr var det över fyrahundra.

Det finns stora proffsiga enheter med personal med hög kompetensnivå. Det finns en grupp odlare med mindre enheter som odlar traditionellt under kort eller lång säsong.

Efter millennieskiftet 2000 inträder ”volymtänket” på allvar. Teknologin utvecklas och det odlas grönsaker under tak året om i regionen. Det har runnit mycket vatten under broarna sedan man enbart pratade om odlingsunderlag, planta och logistik. Det är ny tider, moderna tider och behovet av personal växer.

Krisen på Balkan ökade flyktingströmmarna till Finland, bland annat från Bosnien, och Närpes välkomnade dem.

Brandingen av Närpesregionen fokuserar på tomatriket som det röda guldets stad. Det vittnar om bra produkter men förpliktigar också att leva upp till brandet.

Arbetskraften i Närpes omfattar drygt 4000 personer. 1500 av dem arbetar inom grönsaksnäringen.

Grönsaksnäringen har en viktig betydelse för Närpes som sysselsättande samhälle. Det har den alltid haft. Gratulerar till de hundra åren!

som utvecklingsprojektet VEXA är sådant som staden hejat fram och delfinansierat.

Närpes Grönsaker har verkat sedan 1957 och har genom sin förmåga att anpassa verksamheten till marknadens förändringar, ekonomiska konjunkturer och konsumenternas konsumtionsbeteende upprätthållit en mycket betydande funktion och position för grönsaknäringen och näringslivet i Närpes.

Företaget har ständigt utvecklats och under de senaste åren har Andelslaget Närpes Grönsaker genomfört en stark förändrings- och utvecklingsverksamhet. Verksamheten har genomförts på olika nivåer och anpassats till marknadens och konsumenternas behov och önskemål. Genom ledningens och styrelsens modiga beslut har produktsortiment skapats för olika målgrupper och en viktig och betydande

varumärkesprofilering har påbörjats. Den synlighet som företaget ger regionen genom påskriften ”made in närpes” är mycket betydande i den allmänna regionala marknadsföringen av Närpes.

Företaget gör betydande investeringar inom produkthanteringen och genomför interna utbildningar i avsikt att garantera bästa möjliga livsmedelssäkerhet och kvalitativa produkter åt konsumenterna.

Närpes Grönsaker är ett modernt lyhört och målinriktat företag inom en verksamhetssektor med både nationell och internationell konkurrens. Genom företagets målinriktade och strategiska arbete kvarhåller man sin viktiga funktion på marknaden till stor nytta för både grönsaksnäringen och näringslivet i Närpes.

FAKTA Närpes Stad har under en lång rad av år delat ut företagarpris till välförtjänta företag/företagare.

Stadsstyrelsen har utsett pristagare efter att den blivit presenterad olika förslag. Förslagen har ofta getts av Dynamo i samarbete med Närpes Företagare rf. Årets utdelning av Närpes Stads företagarpris ingick som en programpunkt under Entreprenörsgalan den 20 februari 2016 i Frans Henriksson salen.

Representanter för Närpes Grönsaker, Börje Ivars och Stefan Skullbacka, mottar diplom och gratulationer av stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist och stadsstyrelsens ordförande Olav Sjögård från Närpes stad.

14

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Snyggt och modernt i Nygränd serviceenhet Ett omsorgsboende för Kårkulla samkommuns behov blir inflyttningsklart i Närpes på sensommaren. Kårkulla samkommun är beställare och hyresgäst, Närpes bostäder Ab byggherre och Edd Grahn på Närpes stad leder projektet.

Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Vård- och omsorgsnämnden i Närpes köper vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning av Kårkulla samkommun och samkommunens huvudsakliga uppgift är att erbjuda service och vård enligt omsorgslagen. Två av Kårkullas befintliga boenden i Närpes har varit eftersatta vad gäller säkerhet och därför påbörjades planeringen av en helt ny fastighet. Nygränds boende har byggts på bostadsområdet Kåtnäs norra, centralt beläget i Näsby.

Foto: Maria Lillås

De serviceenheter som idag finns i Närpes kommer att få ny struktur med anledning av nya boendet.

Nya boendet ersätter Häggvägens boende och Parkvägens boende.

Smart nyckelsystem Tommy Nickull, vd för Närpes bostäder Ab berättar att fastigheten består av två lägenheter, tio gruppboenderum och tre rum för korttidsvård.

– Arkitektbyrå Gerd Hytönen Ab står för ritningarna, som vi och Kårkulla planerat i enlighet med bidragsgivarens, den

Johanna Söderback tillsammans med två av de nya hyresgästerna; Hans Granström och Jonna Backlund.

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO Foto: Lisbeth Bäck

HÄLSOVÅRDEN VERKSAMHETEN SOMMAREN 2016

Nygränd serviceenhet blir inflyttningsklart i månadsskiftet augusti-september.

statliga bostadsfonden ARA, krav och rekommendationer.

Det blir nytt och snyggt, säger Tommy Nickull.

Han berättar att boendet kommer att ha stadens modernaste låssystem.

– Ett smart system. Nycklarna innehåller ett dataminne så att varje enskild nyckel kan programmeras enligt till vilka dörrar användaren ska ha behörighet. Systemet kallas iLOQ och jag tror att det kommer att tillämpas i fler fastigheter framöver.

För Närpes bostäder Ab är Nygränds boende ett relativt stort byggprojekt. Bolaget är kommunalägt till hundra procent av Närpes stad.

Boendet kommer att ha ett smart låssystem.

En milstolpe Närpes stads tekniska direktör Edd Grahn är projektledare för Nygränds boende.

Till uppgiften som byggnadsteknisk dragare hör det övergripande ansvaret: att leda projektet, sköta offerter och val av entreprenörer, hålla arbetsplatsmöten, följa upp byggnadsprocessen och i slutskedet sköta slutgranskningar.

– Nu är vi på målrakan, säger han. Det har gått bra och tidtabellen håller. Utrymmena blir ändamålsenliga och trivsamma. Sen är det resten kvar – tomten och utsidan.

Otto Domars är vikarierande regionchef för Kårkulla samkommun i mellersta och södra Österbotten för Kårkulla samkommun.

– Nybygget betyder fler boendeplatser i Närpes och vi kommer att få en bättre struktur där bostädernas och rummens säkerhet, de personella resurserna och logistiken gynnas på ett positivt sätt.

Nygränds boende har funnits med i planerna länge så det är en milstolpe för Kårkullas enheter i Närpes. Johanna Söderback blir enhetschef vid det nya boendet.

Läkare Receptförnyelser och telefontider som vanligt.

Akutmottagning Tisdag, onsdag och fredag kl 8-16, Måndag och torsdag kl 8-18, lördag och söndag stängt. Vårdbehovsbedömning alla vardagar kl 8-16 tfn 2249600. På basen av vårdbehov ges tider till vårdar- läkar- eller akutmottagningen.

Jour Samjour på VCS. Tidsbeställd mottagning Tidsbeställda mottagningarna är reducerade under tiden 22.6- 9.8.2015. På basen av vårdbehov ges tider till läkare via vårdbedömningen och vårdarmottagningen.

Laboratoriet Fungerar med reducerad personalstyrka. Provtagning kl 7.45-12, vid behov tas akuta blodprov efter kl 12. (personalen i jobb kl 7-15.00). Spirometriundersökningar görs endast vid behov.

Röntgen Fungerar med reducerad personalstyrka. Öppethållningstid kl 8-15. Personalen i jobb 7.45-15.00.

Kassa-växel Öppethållningstid kl 8-15.45 Sekreterare och arkiv Fungerar med reducerad personalstyrka mellan kl 7-15.30.

Diabetesmottagning Stängt 27.6.-24.7. Reducerad verksamhet i juni.

Fysioterapi Fungerar med reducerad personalstyrka. Telefontid må-fre kl 12-12.30.

Skolhälsovård Skolhälsovården stängd v 27-31 Barn-och mödrarådgivning Fungerar med reducerad personalstyrka.

Vårdarmottagningen Vårdarmottagningen fungerar normalt Hälsostationer Pörtom, Övermark och Töjby hälsostationer: fungerar med reducerad verksamhet v 23-32. Tidsbeställning via vårdbedömningen. Planerade kontroller ex INR och injektioner enligt behov och tidsbeställning. Hemsjukvården fungerar normalt.

Hemsjukvård Normal verksamhet, läkarhembesök vid behov. Hemsjukvårdsmöte enligt behov och läkarresurser Centralförråd Stängt 28.7-5.8.2016 Hjälpmedelsservice Normal verksamhet. Telefontid måndag-fredag kl 12.30- 13. Utdelning av hjälpmedel måndag-fredag kl.

13-14.

Socialarbetare Tillgång till socialarbetare hela sommaren Ekonomikansli Fungerar med reducerad personalstyrka Hvc-sjukhus Inga inskränkningar i verksamheten planeras.

Tandvård Mosebacke tandvårdsmottagning stängd v 26-32.

Verksamheten koncentreras från midsommar till början av augusti till hälsovårdscentralen i Närpes centrum, två tandläkare i jobb. Tandläkarjour vardagar kl. 8-15.45. Tandläkarjour på VCS övriga tider.

15

NÄRPESINFO

16

Närpes stads informationstidning

Ny läroplan involverar En förnyelseprocess pågår i skolvärlden. Hösten 2016 tas en ny läroplan i bruk inom förskolan, grundläggande utbildning och i gymnasiet. Läroplanen revideras för att skolan ska spegla samhällsutvecklingen.

Klasslärare Carola Ulfvens i Stenbackens skola har diskuterat med eleverna vad de behöver kunna i framtiden.

Text: Pia Nordin

Utbildningsstyrelsen har sammanställt nationella läroplansgrunder. Utgående från dem skriver Närpes en lokal läroplan, som kommer att finnas i elektronisk form från och med augusti. Verksamheten i skolan styrs av läroplanen. Den innehåller en allmän del som behandlar bland annat värdegrund, synen på lärande, verksamhetskultur, stöd, elevvård och bedömning samt en ämnesdel.

Eleverna delaktiga i skapandet Den nationella läroplanen har utarbetats utgående från en syn på lärande där eleven har en aktiv roll. I Lagen om grundläggande utbildning (1267/2013) poängteras att eleverna ska ges möjlighet att delta i beredningen av lä-

roplanen. Därför har eleverna i förskolorna och skolorna i Närpes deltagit i utformningen av den nya lokala läroplanen.

Förskolorna har arbetat kring följande två teman: • Värdegrunden: Vad tycker jag är viktigt för att trivas/må bra i förskolan?

• Olika sätt att lära: Hur lär jag mig bäst?

Barnen i förskolan har i grupp funderat på frågorna. Förskolelärarna har handlett diskussionerna. Sedan har barnen ritat och i viss mån skrivit ner sina tankar och idéer. Barnen ansåg till exempel att det är viktigt att de får vara sig själva, att alla får vara med samt att man lyssnar på varandra. Vidare att de lär sig bäst genom att bland annat träna, se på då någon visar, läsa eller använda surfplattan.

Vilka förmågor är viktiga för ditt barn i framtiden? (föräldradiskussion) På bilden åskådliggörs föräldrarnas svar i form av ordmoln. Ju större font desto fler föräldrar som anser att det är viktigt.

eGrunder https://eperusteet.opintopolku.fi/#/sv Här finns de nationella läroplansgrunderna. Från och med augusti 2016 finns även Närpes lokala läroplan tillgänglig elektroniskt i eGrunder.

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

17

elever och föräldrar Foto: Pia Nordin

I den nya läroplanen betonas att barnen ska bli medvetna om sitt eget lärande. Det här är ett exempel på hur man synliggör lärprocessen.

Skolorna har arbetat på olika sätt med delar av den nationella läroplanen. Frågor som de flesta har valt att ta upp är: • Hur är en bra skola, lärare, klasskamrat?

• Vad behöver jag lära mig i skolan för att klara mig i framtiden?

• Vad ger mig lust att lära?

• Hur ser framtidens skola ut?

• Hur lär jag mig bäst?

Majoriteten av föräldrarna anser att hemmets viktigaste uppgift är att bygga upp barnens självkännedom. Även i utvecklandet av barnens empatiska förmåga och sunda levnadsvanor har hemmet en mer central funktion än skolan, menar föräldrarna. Skolans mest angelägna uppgift är enligt de flesta föräldrarna att utveckla barnens samarbetsförmåga. Dessutom önskar föräldrarna att skolan ska arbeta mer än hemmen med att utveckla barnens kreativitet och kritiska tänkande.

Det har naturligtvis inkommit en hel del olika svar från eleverna. Efter en genomgång kunde några återkommande begrepp utkristalliseras. De är trygghet, delaktighet, tolerans och hänsyn. Dessutom lyfte många elever fram att de vill lära sig språk och använda digitala verktyg i skolan.

I Närpes finns en styrgrupp för det lokala läroplansarbetet. Styrgruppen har behandlat resultatet från föräldradiskussionen samt elevernas arbete med läroplanen. Resultatet som inkommit medverkar i formandet av den lokala läroplanen, speciellt delarna om värdegrund, synen på lärande och verksamhetskultur. Det har även varit värdefullt att ta del av vad skola och lärande betyder för föräldrar. För att skapa ett gott klimat i skolan och stöda elevens lärande är det viktigt att alla parter är delaktiga. I de nationella grunderna för läroplanen betonas även samverkan mellan skolan och hemmen.

Lärarna har arbetat med läroplanen både genom fortbildning och diskussioner kring främst värdegrund, synen på lärande och bedömning samt genom att tillsammans i ämnesgrupper arbeta fram mål, innehåll och bedömningsgrunder för de olika undervisningsämnena.

I juni ska Bildningsnämnden i Närpes godkänna den nya lokala läroplanen och i augusti fortsätter vi det gemensamma arbetet i skolorna. Gun Jakobsson, som är ledande rektor vid Vasa övningsskola, refererar i ett blogginlägg på skolans blogg till filosofen Lauri Järvilehto. Han menar att vi borde se skolan mindre som ett ställe där det arrangeras undervisning och mera som platsen som möjliggör lärande.

Föräldrar med i läroplansbygget Utbildningsstyrelsen har strävat till en öppen process då de utformat läroplanen. I det nationella läroplansarbetet har olika intressenter medverkat.

Målsättningen har varit att samma ska ske även på det lokala planet. Därför inbjöds i januari föräldrarna till barn i förskolan och årskurs 1-9 i Närpes till läroplansdiskussioner i skolorna. Föräldrarna fick i grupp diskutera följande frågor: • Vilka förmågor är viktiga för ditt barn i framtiden?

• Hur kan elevens motivation ökas?

• Hur ska förskolan/skolan vara för att alla ska trivas?

Föräldrarna ombads även att bedöma betydelsen av följande värdeord: självkännedom, samarbetsförmåga, hållbar livsstil, kulturell identitet, samhällsengagemang, empatisk förmåga, kreativitet, sunda levnadsvanor, kritiskt tänkande och globalt ansvar. Föräldrarna fick göra skilda bedömningar för skolan och hemmet.

Gemensamt arbete

Klasslärare Eva Grönlund jobbar tillsammans med åk 1 i Pjelax skola.

Eleverna i Pörtom har målat sitt läroplansprojekt på en vägg i skolan.

Eleverna i Västra Närpes skola har funderat på skoltrivsel och en bra skola.

NÄRPESINFO

18

Närpes stads informationstidning

Svenskfinland får skidskyttebana

Tiden från idé till handling var inte lång när tanken på skidskyttestadion i Närpes föddes för ett par år sedan.

I februari satte avverkningsarbetet igång och nu pågår jordbyggnadsarbetet.

Text: Anna Sand/Kustmedia Ab

Vid Vargberget byggs Svenskfinlands första och enda skidskyttestadion för året runt-användning. Två av eldsjälarna bakom projektet är Mattias Rönn och Stig-Erik Ingves, som själva har ett intresse för idrottsgrenen.

För tre år sedan beslöt man att bilda en skidskyttesektion, där Mattias nu är ordförande.

– Skidskytte är ett fint komplement till vanlig längdskidåkning – den ger ett mervärde och kan bidra till att hålla intresset för skidåkningen levande längre hos ungdomarna, tror Mattias.

De cirka 15 aktiva inom grenen i Närpes har hittills åkt landet runt för att träna och tävla på andra skidskyttebanor, och avståndet är långt till den närmsta.

Tanken på att bygga en egen på Vargberget föddes därför.

– Miljötillstånd beviljades i maj 2014 och det var det första stora steget att gå vidare med projektet. Sektionen har skött alla bidragsansökningar, offertrundor och planering, medan Vargbergets Fritidscentrum rf står som projektägare, eftersom de arrenderar marken av Närpes stad, förklarar Stig-Erik.

Budgeten låg på 170 000 euro, men för att kunna ansöka om bidrag från Aktion Österbotten var man tvungna att banta den till 150 000 euro och förminska planerna något.

Stadion kommer att bestå av tolv skjutbanor med skyttetavlor i containers som samlar upp kulorna, samt en asfalterad bana på cirka en kilometer.

– Stadion är den första i landet som byggs enligt de

Intresset för skidskytte är förhålland tiva unga i åldern 8-21 år har åkt lan vinter. Från vänster Anton Ingves, Je Bengs, William Granskog, Ina Ylsöbäc

Närpes stads informationstidning

NÄRPESINFO

19

Foto: Anna Sand

Karl-Gustav Byskata från Aktion Österbotten och Matias Rönn samt Stig-Erik Ingves, aktiva i skidskyttesektionen inom Kraft Skidförening.

Foto: Mattias Rönn

devis stort i Närpes, och cirka 15 akndet runt för att träna och tävla i eremias Bengs, Erika Ingves, Marius ck och William Rönn.

hårdare miljökraven. Asfalteringen gör att banan även kan användas av cyklister och rullskidare. De tränar nu längs riksvägen, vilket inte är det bästa ur säkerhetssynpunkt, konstaterar Mattias.

Tolv skjutbanor är tillräckligt för att nationella tävlingar ska kunna hållas här, och banan integreras med de övriga skidspåren på Vargberget, där servicenivån är förhållandevis hög.

– Vi har tio meter från spåret till bastun – det är fantastiskt, tycker trion.

Aktion Österbotten rf beviljade medel för projektet och Karl-Gustav Byskata ser stadion som ett bra modellexempel för övriga landet.

– Det bidrar till att utveckla landsbygdens attraktionskraft, det höjer servicenivån och främjar fritidsverksamheten – precis som ett projekt ska göra enligt landsbygdsprogrammet som ligger som grund för beviljande av finansiering, konstaterar han.

Andra villkor är att det ska vara ett allmännyttigt projekt, det vill säga att det kan nå ut till andra grupper samt att kostnaderna för projektet ligger på en skälig prisnivå.

– Utbetalning görs i efterhand på basen av redovisade kostnader, tillägger Karl-Gustav, som hoppas att dylika projekt på sikt kan bidra till både ökad inflyttning och minskad utflyttning.

En stor del av arbetet kommer att utföras på talko och den egna finansieringsandelen i ett Leaderprojekt, som ska utgör 50 procent av kostnaderna, får numera bestå helt och hållet av talkoarbete.

– Ju mer vi kan spara in på utgifterna, desto längre bana kan vi asfaltera, förklarar Mattias. Dessutom ska allt automatiseras – det ska bli en toppmodern bana, slår han fast.

Man har även fått betydande bidrag från andra aktörer och företag – hit hör bland andra Sparbanksstiftelsen, Finlandssvenska Skidstiftelsen, Närpes Trä & Metall, SiggPac och Sven Sigg Ab. Enligt tidtabellen ska stadion vara klar under 2017.

Såhär söker du Leader-finansiering Från idé till resultat – ansökningsprocessen steg för steg

1

3

4

7

9

2

Kontakta NTM-centralen eller Leadergruppen och presentera din idé.

Vidareutveckla idén. Du får hjälp av sakkunniga.

Gör upp en projektplan och en budget.

Sammanställ de bilagor som behövs.

5

6

Fyll i ansökan i ärendetjänsten Hyrrä.

8

Myndigheten behandlar din ansökan. Den poängsätts utgående från urvalskriterier. Om du ansöker om stöd via en Leadergrupp, behandlar gruppens styrelse din ansökan och ger ett utlåtande om den.

Du kan bli ombedd att lämna in ytterligare uppgifter.

Beakta tidsfristerna i beslutet när du genomför projektet och ansöker om utbetalning.

Du får ett meddelande när din ansökan har blivit anhängig. Då kan du börja genomföra projektet på egen risk, och projektkostnader kan börja uppkomma.

Du får beslutet. Läs noga igenom det.

Om beslutet är positivt, gå till punkt 9. Om beslutet är negativt, gå tillbaka till punkt 2.

10

Fundera redan på förhand ut hur resultaten av ditt projekt kan leva kvar efter projektet. Vilka insikter och lärdomar skulle kunna vara till nytta också för andra aktörer?

Ny folkhögskolelinje startar på Söff hösten 2016 Ett kreativt mellanår som ger dig möjlighet att utveckla din hobby dit du vill!

Mer information: www.narpes.fi/vuxeninstitutet

NÄRPESINFO

20

Närpes stads informationstidning

Närpes servicecenter N

Text: Tony Pellfolk

Behovet av boendeplatser inom äldreomsorgen Idag står vi inför en demografisk förändring med ett ökande antal och andel äldre, vilket även leder till ett ökande servicebehov inom äldreomsorgen.

Nationellt och i Närpes strävar vi efter att stöda äldres hemmaboende så länge som möjligt, men i ett visst skede, speciellt vid demenssjukdom, räcker inte våra tillgängliga resurser till för att säkra en trygg tillvaro i det egna hemmet.

I Närpes varierar medelåldern hos de äldre på boendeenheterna mellan 85-87 år (hela landet: 81-82 år). Vi

p ya

ark

erin g

e n här

kan idag erbjuda förutom vård och service till äldre hemmaboende, även seniorboende, serviceboende utan nattservice, samt boendeplats med service dygnet runt.

I Finland har man gett ut rekommendationer för hur strukturen inom äldreomsorgen borde se ut (Social- och hälsovårdsministeriet och kommunförbundet, 2001, 2008, 2013). Enligt rekommendation

ska andelen hemmaboende av de som fyllt 75 år vara 91-92 procent, det betyder att det ska finnas platser med dygnet runt service åt den resterande delen.

Kommande boendeplatser Enligt planen för Närpes servicecenter kommer det att finnas 110 boendeplatser fördelade på 8 olika enheter.

Behovet av boendeplatser med service dygnet runt tills 2040

2013 2015 2020 2025 2030 2040

Antal > 75 år

1321 1266 1374 1563 1683 1770

Behovet 9%+15% 137

131

143

162

174

183

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

21

– byggstart 2016 Foto: Lisbeth Bäck

Byggandet på området kommer att föranleda vissa utmaningar och vi ber om överseende med detta, säger Tony Pellfolk.

I 10 procent av dessa lägenheter kommer det att finnas möjlighet att bo två personer. På sikt kommer vi att vid samtliga dessa boendeplatser erbjuda vård och service dygnet runt.

Två nya enheter Planen innefattar byggande av två nya enheter som inleds 2016 och som färdigställs inom 2017. Då de nya enheterna är klara flyttar bland annat Alina in i de nya utrymmena, varefter Efraim renoveras och delvis byggs ut. Därefter renoveras och byggs nya delar till Alina och Solbacken.

Planen för Närpes servicecenter innebär att Frida som vårdinrättning tas ur bruk och nya platser bereds i de nya och renoverade boendena.

Efter allt är klart kommer vi att ha 8 enheter med mellan 13-14 boendeplatser vardera.

I de nya och renoverade utrymmena kommer vi att kunna erbjuda alla boenden egna rum med egen wc och dusch.

I de nya boendeenheterna kommer också att finnas ljusa och trevliga utrymmen för social samvaro och aktiviteter.

Vårdbehovet hos de boenden kommer att följas upp och antalet personal att dimensioneras i enlighet med det.

Nytt kök och ny parkering

Förutom själva boendeenheterna planeras också ett nytt kök med tillhörande matsal, samt en ny gemensam ingångsaula till boendeenheterna på norra sidan av området. Även parkeringen kommer att förstoras vid HVC området och därtill kommer en ny gemensam infart att byggas som betjänar både Närpes servicecenter, HVC och stadshuset.

Nya trafiklösningar Edd Grahn, teknisk direktör berättar om parkeringslösningar och hoppas på förståelse för de störningar som kommer att förekomma under byggtiden vid Närpes servicecenter.

Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

– En ny parkering kommer att ersätta den tidigare vid ”sjukhusbacken”, informerar Edd Grahn. Parkeringen är under arbete och den tas i bruk till midsommar. Den är belägen mellan stadshuset och hälsovårdscentralen och man kör in till parkeringen, som gäller personal, anhöriga och gäster antingen från Kyrkvägen eller från Claresundsvägen.

Staden arbetar med en projekttid om tio år vad gäller utbyggnaden av Närpes service-

center. De olika delprojekten förverkligas i etapper. Just nu pågår markarbete inför utbyggnaden av serviceboendet Holger och Rosa, som beräknas vara inflyttningsklara i oktober 2017.

– Den tidigare parkeringen kommer nu att vara en del av den räddningsväg och handikapp-parkering som färdigställs.

En ny ingångsaula till hela servicecentret ska byggas i anslutning till parkeringen.

22

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

Suuresta alijäämästä pieneen yli Teksti: Kent-Ole Qvisén

Kaupungin käyttötalouslaskelmaa supistettiin 1,2 miljoonaa euroa vuoden 2015 alussa, koska valtioneuvosto ei voinut käsitellä kaupungin kaksikielisyysanomusta.

Tämän johdosta kaupungilta jäi saamatta 2,2 miljoonaa euroa suoria valtionosuuksia vuonna 2015.

Liian suuren ottolainauksen välttämiseksi myös vuoden investointilaskelmaa supistettiin 1 miljoonalla eurolla. Leikkauksesta huolimatta budjetin alijäämä nousi 1,4 miljoonaan euroon.

Suuren alijäämän uhka pakotti niin luottamushenkilöt kuin henkilöstön tehokkaisiin säästötalkoisiin koko viime vuoden ajaksi.

Kun lisäksi kaikki ostopalvelukustannukset kuntayhtymiltä alittivat roimasti budjetoidun, meillä oli kaikki mahdollisuudet saada aikaan tasapainoisempi tulos.

Toimintatuotot olivat kasvusuunnassa koko vuoden ajan ja tilinpäätöksessä tuotot ylittivät budjetoidun kokonaiset 1,1, miljoonaa euroa. Kaikki eri tuottomuodot ylittivät budjetoidun. Myyntituottojen kasvu johtuu lähinnä kunnilta ja kuntayhtymiltä saaduista korvauksista.

Maksutuottojen kasvua oli lähinnä koulutus- ja kulttuurisektorilla sekä teknisen osaston yhdyskuntapalvelumaksuissa.

Tukien ja avustusten lisätuotto oli kokonaiset 439 000 euroa, mistä suurin osa johtuu erilaisista valtionavuista sekä muista tuista ja avustuksista.

Toimintakuluissa on osin vastaavia projektikustannuksia.

Toimintatuotot ovat yhteensä 18,2 miljoonaa euroa tilinpäätöksessä 2015.

Kustannuspuolella saavutettiin yhteensä 0,7 miljoonan euron säästö. Henkilöstökustannukset alittivat talousarvion kokonaiset 0,8 miljoonaa euroa, mistä noin 0,2 miljoonaa euroa johtuu budjetoitua suuremmista eläkekorvauksista mm. Kelalta.

Kaikkia budjetoituja virkoja ei myöskään voitu täyttää vuoden aikana, minkä johdosta palvelujen ostosta syntyi jonkin verran lisäkustannuksia.

Ostopalvelut alittivat talousarvion 0,2 miljoonalla eurolla.

Kaikki kuntayhtymät, joilta kaupunki ostaa palveluja, alittivat talousarvionsa ja palauttivat osan laskutuksesta ennen tilinpäätöstä. Vaasan sairaanhoitopiirin tulos oli hyvä vuonna 2015 ja sairaanhoitopiiri maksoi osan ylijäämästään jo viime vuonna.

Vuonna 2015 maksettiin lisäksi osa vuoden 2014 ylijäämästä.

Ostopalveluja kuntayhtymiltä voitiin siis vähentää talousarviomuutosten ansiosta vajaat 0,5 miljoonaa euroa, millä voitiin kompensoida muiden kustannusten kasvua.

Kustannuserät aineet ja tarvikkeet, avustukset ja muut toimintakustannukset ylittävät talousarvion osin projektitoiminnan lisäyksestä johtuen.

Toimintakulut ovat yhteensä 70,3 miljoonaa euroa. Vuoteen 2014 verrattuna kustannukset laskivat prosentin verran.

Tuottojen kasvun ja kustannusten laskun ansiosta kaupungin nettokustannukset tai nk. toimintakate on – 52,1 miljoonaa euroa, ja talousarvion alitus 1,8 miljoonaa euroa, eli 3,3 prosenttia. Nettokustannusten kasvu on vain 0,7 prosenttia, eli 0,4 miljoonaa euroa vuosina 20142015. Kaupunki on kyennyt pysäyttämään nettokustannusten kasvun, koska toimintakate on noussut vain 100 000 euroa vuosina 2013-2015.

Verotuotto oli valitettavasti odotettua huonompi. Närpiön on tottunut suhteellisen hyviin lukuihin, mutta vuosina 2013 - 2014 kasvu pysähtyi ja kaupunki joutui palauttamaan osan veroviranomaisten maksamista ennakoista vuodelta 2015. Närpiön kunnallisverokertymä kasvoi vain 0,1 prosenttia maan keskiarvon ollessa 3,6 prosenttia.

Verokertymä nousi yhteensä 30,9 miljoonaan euroon.

Vuonna 2014 summa oli 29,9 miljoonaa euroa. Kunnallisverokertymä oli 26,2 miljoonaa euroa eli noin 0,5 miljoonaa

euroa budjetoitua vähemmän.

Vuoteen 2014 verrattuna kunnallisverokertymä kasvoi vain 205 000 euroa. Yhteisöveroosuus nousi 2,3 miljoonaan euroon ylittäen budjetoidun 90 000 eurolla. Vuoden 2014 yhteisöverokertymä oli vajaat 2,0 miljoonaa euroa.

Kiinteistöverokertymä oli 2,3 miljoonaa euroa, mikä vastasi budjetoitua kasvun ollessa 400 000 euroa vuoteen 2014 verrattuna.

Kokonaisverotulokertymä oli 0,4 miljoonaa euroa alle muutetun talousarvion.

Lopullisesta valtionosuustoteumasta vallitsi suuri epävarmuus, koska valtionosuuslaki muuttui 1.1.2015 alkaen. Lisäksi valtionosuuksien supistaminen jatkui entiseen tahtiin.

Kun opetuksen ja kulttuurin muihin valtionosuuksiin saatiin myönteinen korjaus joulukuun 2015 lopulla, talousarvio ylittyi lopulta 240 000 euroa.

Valtionosuuskertymä oli yhteensä 23,5 miljoonaa euroa vähennyksen ollessa 600 000 euroa vuodesta 2014.

TILINPÄÄTÖS VUOSILLE 2014-2015

Vuosi 2014 2015 2014-2015 (ulkoiset 1000 euro) Tilinpäätös Tilinpäätös Muutos

Toimintatuotot 8 975 9 315 340 Toimintakulut -60 726 -61 443 -717 Toimintakate -51 751 -52 128 -377 Verotulot 29 949 30 924 975 Valtionosuudet 24 117 23 540 -577 Rahoituskustannukset ja tuotot 429 296 -133 Vuosikate 2 743 2 631 -112 Poistot -2 672 -2 573 99 Tulos 71 58 -13 Poistoeroon muut., varaukset, rahastot 159 158 -1 Kauden yli-/alijäämä 230 216 -14

Asukasmäärä 9398 9393 -5 Verotulot (€/asukas) 3187 3292 105 Valtionosuudet (€/asukas) 2566 2506 -60 Vuosikate (€/asukas) 292 280 -12 Vuosikate % poistoista 103 102 0 Lainat yhteensä (milj. euro) 19,2 20,0 1 Lainat (€./asukas) 2044 2132 88 Nettoinvestoinnit (milj. €) 4,7 3,9 -1

NÄRPESINFO

Närpes stads informationstidning

23 Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

ijäämään

Korkokustannuksia kyettiin vähentämään vuoden aikana, vaikka lainataakka kasvoikin. Kaupungin sijoitukset kehittyivät edelleen hyvin rahoitusneton ollessa noin 0,3 miljoonaa euroa. Sijoitusten kirjanpitoarvo kasvoi 0,8 miljoonalla eurolla 13,7 miljoonaan, ja markkina-arvo 15,5, miljoonaan euroon tilinpäätösajankohtana.

Koska odotettavissa oli budjetoitua parempi tulos, ja investointipuolella oli tulossa vain pieniä nopeista aikatauluista johtuvia ylityksiä, lainataakan kasvu kyettiin minimoimaan.

Lainojen kasvu oli 0,8 miljoonaa euroa netto budjetoidun summan ollessa 2 miljoonaa euroa.

Lainasumma oli 20 miljoonaa euroa per 31.12.2015, eli 2 132 euroa asukasta kohden, mikä selvästi alittaa maan keskiarvon.

Nettoinvestointikustannukset olivat 3,9 miljoonaa euroa.

Suurimmat yksittäiset investoinnit olivat Trollebo-päiväkodin korjaus ja laajennus 0,6 miljoonalla eurolla sekä Skogsdungen-päiväkoti Kalaxissa, 1,1 miljoonaa euroa.

1,4 miljoonan euron alijäämän kääntymisestä pieneksi 216 000 euron ylijäämäksi on kiittäminen kaikkien yksiköiden henkilöstöä. Ilman heidän hyvää kustannustietoisuuttaan ja priorisointikykyään tilinpäätös olisi punaisella.

Luottamushenkilöiden ja henkilöstön keskinäistä hyvää yhteistyötä ja luottamusta on vaalittava huolella, jotta Närpiö saadaan luotsattua läpi sen, toivon mukaan, järjestäytyneen kaaoksen, joka kunnallissektorilla tulee vallitsemaan tulevina vuosina. Hallituksen hiljakkoin esittelemät suuntaviivat sosiaali- ja terveysalan organisoimiseksi ja hoitamiseksi 1.1.2019 alkaen asettavat sekä henkilöstön että luottamushenkilöt lähivuosina hyvin vaikeaan tilanteeseen.

Jennifer Ståhlgård toimii Närpiön palveluneuvojan sijaisena. Kuvassa asiakkaina Linda Fållbäck ja pikku Isac

Yhteispalveluperiaate Yhteispalvelu on tapa tarjota viranomais- ja muita palveluja keskitetysti yhdestä paikasta. Kunnan ja valtion palveluntuottajien yhteistyö on keino turvata korkealaatuiset ja monipuoliset palvelut.

Teksti: Tony Pellfolk

Yhteispalvelutoimisto perustuu ”yhden luukun periaatteeseen”, ts. asukkaat saavat apua tai yhteyden eri viranomaisiin samasta fyysisestä paikasta.

Eri puolella Suomea on nykyisin noin 185 yhteispalvelutoimistoa. Näiden toimistojen palveluntarjonnassa on suuria eroja riippuen siitä, mitkä valtion viranomaiset niissä ovat mukana. Kyseessä voi olla esimerkiksi maistraatti, poliisi, Kela, verohallinto, TE-toimisto ja aluehallintovirasto. Myös

kunnallisten palvelujen tarjonta yhteispalvelupisteissä vaihtelee suuresti. Närpiön kaupungin yhteispalvelupisteessä ovat aluksi mukana Kela ja TE-toimisto, mutta ovet ovat avoinna myös muille viranomaisille.

Kaupunginvaltuusto päätti talousarviota käsiteltäessä perustaa Närpiön kaupungin entiseen virastotaloon yhteispalvelutoimiston vuoden 2016 aikana ja palkata yhteispalveluneuvojan, joka työskentelee 80 % kokopäiväisestä työajasta.

Yhteispalvelutoimisto lukeutuu hallinnollisesti samassa talossa toimivaan lapsi- ja perhepalveluyksikköön.

teispalvelussa ovat mukana Pohjanmaan TE-toimisto ja Kela. Kelan henkilökuntaa on paikalla keskiviikkona, torstaina ja perjantaina klo 9-12 ja 13-15. Aamupäivisin on vastaanotto ilman ajanvarausta ja iltapäivisin ajanvarauksella.

TE-toimisto on avoinna ilman ajanvarausta tiistaisin klo 9-12 ja 13-15, muina päivinä ajanvarauksella.

Mitä palvelua yhteispalvelupisteestä saa?

Yhteispalvelutoimisto on osoitteessa Närpiöntie 4, ent. virastotalo.

Yhteispalvelutoimistossa otetaan vastaan ja annetaan asiakirjoja, neuvotaan asian vireillepanossa ja asioiden käsittelyssä ja annetaan käyttäjätukea TE-toimiston ja kansaneläkelaitoksen sähköisiin palveluihin. Yhteispalveluneuvoja palvelee asiakkaita, vastaanottaa asiakirjoja ja opastaa sähköisten palvelujen käytössä. Ensimmäisenä vuonna yhteispalvelutoimisto on avoinna joka päivä klo 9-12 ja klo 13-15. Närpiön yh-

Info

Aukioloajat arkisin klo 9-12 ja 13-15. Yhteispalveluneuvoja palvelee asiakkaita näinä aikoina.

Heinäkuussa yhteispalvelutoimisto on suljettu.

Puhelin: 040 1600 700 Sähköposti: samservice@narpes.fi

K Posti Oy Posti Green

SOMMARKURSER

SOMMARKURSER

FÖR BARN

AKVARELLKURS 17.6 kl 17.30-21.00 och 18.6 kl 10.00-15.00 i Söff. Vi målar i akvarell både utomhus och inomhus enligt väder. Anmälan senast 8.6.

ABIFINSKA 7-9.6, 13-14.6, 20-21.6 kl 18.00-21.15 i gymnasiet. Vi repeterar och övar finska med sikte på studentskrivningarna. Anmälan senast 30.5

KORT ABIMATTE 1-4.8 kl 18.00-21.15, 20.8 kl 9.00-16.00 i gymnasiet. Vi repeterar och övar gymnasiets korta lärokurs i matematik med sikte på studentskrivningarna. Anmälan senast 23.6.

LÅNG ABIMATTE 8-11.8 kl 18.00-21.15, 21.8 kl 9.00-16.00 i gymnasiet. Vi repeterar och övar gymnasiets långa lärokurs i matematik med sikte på studentskrivningarna. Anmälan senast 23.6.

TACK

till alla kursdeltagare, föreläsare, timlärare och samarbetspartners för det gångna läsåret. Välkomna med igen nästa läsår!

Anmälan: 040-1600687 eller vuxeninstitutet@narpes.fi

KONTAKTUPPGIFTER

DANS

Kursnummer: 110518 (7-9 år), 110519 (10-13 år)

6-8.6 kl 16.00-18.15 i Skolcentrum. Vi dansar show- och streetdans.

Kursavgift 17 €. Anmälan senast 30.5.

FOTO

Kursnummer: 119808 (7-12 år)

9-10.6 kl 9.30-13.15 i Stadshuset. Vi övar på att ta bättre foton med vår kamera. Kursavgift 22 €. Anmälan senast 30.5.

FOTO

Kursnummer: 119809 (7-12 år)

16-17.6 kl 9.30-13.15 i Söff. Vi övar på att ta bättre foton med vår kamera.

Kursavgift 22 €. Anmälan senast 30.5.

KREATIV SOMMAR

Kursnummer : 110495 (7-12 år)

3-5.8 kl 10.00-14.00 i Söff Kom med och pröva på olika konstformer tillsammans med Jessica Lindgren och Sanna Ek. Kursavgift 22 €. Anmälan senast 23.6.

FOTBOLLSSKOLA

(barn födda 2010 och tidigare)

4-8.7 kl 9.30-13.15 vid Mosedal. Vi tränar bollkontroll, teknik, spelsinne och kondition för att bli bättre fotbollsspelare. Anmälan till Kraft f.f.

Anmälan: www.opistopalvelut.fi/narpes eller tel. 040-1600687

I årets nummer av Visit Närpes som utkommer vecka 20, får Du som vanligt ta del av vårt rika kulturliv. Vi tipsar också om olika besöksmål. Vi hoppas att årets utgåva ska ge Dig inspiration till många trevliga utflykter.

Visit Närpes Visit Närpes

NÄRPES TURISM EVENEMANGSTIDNING • NÄRPIÖN MATKAILUN TIEDOTUSLEHTI

1

2016

STADSHUSET Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Växel: 06-224 9111, Fax: 06-224 1285 e-post: staden@narpes.fi

ÖPPETHÅLLNING Må-fre kl. 8–15.45 Se närmare info stadens hemsida Sommarstängt 4-22.7

ÖVRIGA UPPGIFTER E-postadresser fornamn.efternamn@narpes.fi

www.narpes.fi

G EV EN EM AN TAPAHT UM AT

SEVÄRD HETER NÄHTÄVYYDET

ÖVERNATTNING YÖPYMINEN

RIN G MATS ER VE RUO KAPAIKAT

SHOPPIN G SHOPPING

www.visitnarpe s.fi

www.visitnarpes.fi