NÄRPESINFO Närpes stads informationstidning nr 20
maj 2017
Stadens fastighetsskötare gör ett viktigt jobb! Finland fyller 100 år Närpes ekonomi i gott skick
NÄRPESINFO
2
Framtidens kommun
LEDARE
Foto: Jessica Lindgren
Hans-Erik Lindqvist stadsdirektör
PÄÄKIRJOITUS Hans-Erik Lindqvist kaupunginjohtaja
Närpes stads informationstidning
Om vården- och omsorgen flyttar från kommunerna till landskapet enligt nuvarande reformplaner förändras deras roll radikalt. Som självstyrande enheter med folkvalda organ kommer kommunerna ändå att vara viktiga aktörer framöver och ha en stor betydelse för den lokala gemenskapen. En avgörande faktor är hur kommuninvånarna kan bli engagerade att delta i utvecklingen av orten. Bildningssektorn är ett centralt verksamhetsområde för framtidens kommun. Att ansvara för småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen är intressanta men krävande uppgifter för kommunerna. I Närpesregionen är det viktigt att andra stadiets utbildning, både gymnasie- och yrkesutbildningen, kan fortsätta att utvecklas i nära samarbete med det omgivande samhället. Samtidigt ökar vuxenutbildningens betydelse ständigt. En grunduppgift som kvarstår är att tillsammans med landskapet främja invånarnas hälsa och välfärd. Det förutsätter ett tvärsektoriellt samarbete och berör förutom vård och utbildning frågor som livsmiljö, planläggning, infrastruktur och möjligheter till mångsidiga fritidsintressen.
I en mellanrapport från den parlamentariska gruppen om ”Framtidens kommun” redogörs för olika scenarier och visioner. Kommunen bör aktivt stöda utvecklingen av ortens attraktionskraft och främja näringslivet. Kommunen måste kunna göra strategiska val med fokus på egna styrkor och med beaktande av kommuninvånarnas önskemål och behov. I hotscenariot ”Uppgiven kommun” har kommunen inte någon vision eller strategi och passiviteten leder till en förtvinande spiral. Ekonomin är så svag att den räcker endast till att ordna den lagstadgade servicen. Den kommunen vill ingen ha, där den sista som går endast har som uppgift att släcka ljuset och stänga dörren. I stället bör målsättningen för Närpes vara en ”Engagerande livskraftskommun” där god gemenskap skapar livskraft med åtföljande framgång och tillväxt. I framgångskonceptet ingår långsiktig planering av ekonomin, modiga investeringar, skapande av attraktiva arbetsplatser och meningsfull fritid. På det sättet får kommunen engagerade och lyckliga invånare.
Tulevaisuuden kunta Jos sosiaali- ja terveydenhuolto siirtyy kunnista maakunnille nykyisten uudistussuunnitelmien mukaisesti, kuntien rooli muuttuu radikaalisti. Itsenäisinä ja kansanvaltaisine toimielimineen kunnat ovat kuitenkin tärkeitä toimijoita tulevaisuudessakin, ja niillä on suuri merkitys paikalliselle yhteisöllisyydelle. Ratkaisevaa, miten kuntalaiset saadaan osallistumaan paikkakunnan kehittämiseen. Sivistyssektori on tulevaisuuden kunnan keskeinen toimialue. Vastuu varhaiskasvatuksesta ja perusopetuksesta on kunnille mielenkiintoinen, mutta vaativa tehtävä. Närpiön seudulla on tärkeää, että toisen asteen koulutus, niin lukio- kuin ammattikoulutus, jatkuu ja kehittyy läheisessä yhteistyössä ympäröivän yhteiskunnan kanssa. Myös aikuiskasvatuksen merkitys kasvaa jatkuvasti. Kunnalle jäävä perustehtävä on edistää asukkaiden terveyttä ja hyvinvointia yhdessä maakunnan kanssa. Tehtävä edellyttää sektorirajat ylittävää yhteistyötä ja koskee hoidon ja koulutuksen lisäksi elinympäristöä, kaavoitusta, infrastruktuuria sekä monipuolisia vapaa-ajanviettomahdollisuuksia.
Parlamentaarisen ”Tulevaisuuden kunta” -työryhmän väliraportissa käsitellään erilaisia skenaarioita ja visioita. Kunnan tulee aktiivisesti tukea paikkakunnan vetovoiman kehitystä ja edistää elinkeinoelämää. Kunnan täytyy tehdä strategisia valintoja keskittyen omiin vahvuuksiinsa kuntalaisten toiveet ja tarpeet huomioon ottaen. Uhkaskenaariossa ”Lannistunut kunta” kunnalla ei ole mitään visiota tai srategiaa ja passiivisuus johtaa näivettymisen kierteeseen. Talous on niin heikko, että se riittää kattamaan vain lakisääteiset palvelut.Kukaan ei halua kuntaa, jossa viimeksi lähtevän tehtävänä on vain sammuttaa valot ja sulkea ovi. Närpiön tavoitteena tuleekin olla ”Innostava elinvoimakunta”, jossa hyvän yhteisöllisyyden luoma elinvoima tuottaa menestystä ja kasvua. Tulevaisuuskonseptiin sisältyy talouden suunnittelu pitkällä aikavälillä, rohkeita investointeja, houkuttelevien työpaikkojen luomista ja mielekästä vapaa-aikaa. Siten kunta saa osallistuvia ja onnellisia asukkaita.
Ny 2012 2012 18 18 17 17
Närpes stads informationstidning
Ny Ny Omvald Omvald
NÄRPESINFO 2017 2017 14 14 21 Ny 21 Omvald
Omvald 3
2012 18 17
2017 14 21
49 %
Fler Närpesbor röstade och fullmäktige föryngrades 51 %
2012 2012 2012
När årets kommunalval nu är avslutat kan man konstatera att valdeltagandet hade ökat från föregående kommunalval 2012.
Ny Ny
49 % 49 %
det räckte inte till något mandat. Om man ser på ålder och kön är fördelningen i stort sett samma som i föregående val. Medelåldern på fullmäktigeledamöterna har sjunkit med två år från 48 år i valet 2012 till 46 år i årets val. Fördelningen mellan könen år 2012 var 40 procent kvinnor och 60 procent män medan det nu blev 43 procent kvinnor och 57 procent män. Av de invalda ledamöterna är 40 procent nya vilket är en minskning från förra kommunalvalet då hela 51 procent var nya ledamöter.
Ny Ny
Omvald Omvald
Text: Malin Haka
I år röstade 68,6 procent av de röstberättigade i jämförelse med 64,1 procent år 2012. Ökningen har inte skett inom något speciellt röstningsområde utan den är fördelad över alla områden. Den största procentuella ökningen stod Norrnäs för, där är ökningen hela 12,5 procentenheter. Då det gäller stödet för de olika partierna har SDP gått framåt med 3,1 procentenheter på bekostnad av SFP och KD. Det är många år sedan Gröna förbundet senast haft kandidater uppställda i Närpes. De fick 0,8 procent av rösterna men
2017 2012 2017
Omvald Omvald
40 % 49 % 60 %
51 % 51 %
51 %
VALDELTAGANDET I KOMMUNALVALEN 2012 & 2017 ENLIGT RÖSTNINGSOMRÅDE 2017 2017 2017 2012 2017 Ny Omvald Böle 61,1 66,9 Ny Omvald Ny Omvald Finby 68,1 72,1 Kalax 71,3 77,2 Kåtnäs 56,4 62,3 Norrnäs 40 % 62,9 75,4 40 % Nämpnäs 40 % 73,0 75,9 56,2 57,0 60Näsby % 60Pjelax % 72,8 60 % 73,0 Pörtom 64,6 71,4 Rangsby 75,4 80,1 Töjby 70,2 73,5 Yttermark 63,1 70,1 Övermark 64,1 69,9
•
PARTI RÖSTER PROCENT MANDAT 2017 2012 2017 2012 2017 2012 SFP
4620
4449
88,1 %
90,6 %
32
32
SDP
481
299
9,2 %
6,1 %
3
2
KD
102
164
1,9 %
3,3 %
0
1
Gröna
41
0
0,8 %
0,0 %
0
0
REDAKTIONSRUTA NÄRPES STADS INFORMATIONSTIDNING maj 2017 UTGIVARE: Närpes stad Kyrkvägen 2, 64200 Närpes
ANSVARIG UTGIVARE: Hans-Erik Lindqvist REDAKTIONSRÅD: Åsa Snickars, Malin Haka, Joakim Bäcklund, Markus Norrback
TRYCKERI: FRAM LAYOUT: Kustmedia Ab/Maria Lillås UPPLAGA: 5300 exemplar. Utkommer två gånger per år till alla hushåll i Närpes
ÖVERSÄTTNINGAR: Kustmedia Ab/ Riitta Gustafsson
PÄRMBILD: Kaj Backfolk FOTO: Kustmedia Ab/Anna Sand
NÄRPESINFO
4
Närpes stads informationstidning
Foto: Jessica Lindgren
Att anlägga en tjärdal är en lång procedur.
Finland fyller 100 år Foto: Jessica Lindgren
Innevarande år fyller vårt kära fosterland Finland 100 år. Jubileumsåret uppmärksammas på olika sätt i nationen. Jag vågar påstå att man i alla kommuner genomför en massa trevliga aktiviteter för att fira Finland.
Text: Lasse Eriksson
I Närpes firas Finlands 100årsjubileum på olika sätt. Många skolor, föreningar och organisationer arrangerar aktiviteter som uppmärksammar vårt land på ett mångsidigt sätt. Det absolut största evenemanget i Närpes är Tjärbrännarveckan den 12 – 19 juli 2017. Initiativ till denna vecka togs inom Övermark-Yttermark Lions Club vintern 2013. Man ville återuppliva den gamla tjärbränningstraditionen, som
var vanlig i Österbotten på 1600- och 1700-talen. Det brändes tjära i regionen ännu på 1940-talet fast då i mycket mindre omfattning än tidigare. Projektet startade med att en organisationskommitté bildades. I kommittén finns representanter från Närpes stad samt från föreningslivet i Övermark och Yttermark.
Tjärbränning Att anlägga en tjärdal är en lång procedur. Man började
År 2013 barkades 300 tallstammar.
Närpes stads informationstidning
NÄRPESINFO
5
Foto: Maria del Carmen/pressbild
redan år 2013 med att barka 300 tallstammar på Närpes kyrkliga samfälligheters mark. Man började med att barka stammarna upp till två meters höjd. Andra barkningen skedde året 2014 och tredje barkningen 2015. Våren 2016 klövs virket med en speciell klyvare. En del klövs förstås också på traditionellt sätt, det vill säga med yxa, precis som förr i tiden. Själva tjärdalen byggdes på hösten 2016. Dalen är tolv meter i diameter och djupet är 1,5 meter på det djupaste stället. – Det är mycket viktigt att allt är ordentligt gjort, säger projektledaren Sven Eklund.
Biskopen på besök Tjärbrännarveckan arrangeras på Högåsen i Övermark i bästa högsommartid och förberedelserna har pågått i fem års tid. Tjärbrännarveckan innehåller många och varierande programpunkter. Mjukstart blir det redan fredagen den 7 juli under Tomatkarnevalen då Erica Back, Monica Groop, Robert Näse samt pianisten Aura Go ger en konsert i Frans Henriksonssalen. Tjärdalen tänds onsdagen den 12 juli då tjärbrännarveckan inleds. Program blir det alla dagar under hela veckan. Det blir musikprogram, allsång, marknader, utställningar, demonstrationer av gamla arbetsredskap, Tjärloppet med mera. Biskop Björn Vikström kommer att medverka vid fältgudstjänsten den 16 juli.
Lokalsamhället i hundraårigt Finland Lokalsamhället i hundraårigt Finland - så heter den programserie som När-TV och
Janne Widjeskog sammanställer och belyser Närpes under de 100 år som gått sedan Finland blev självständigt. Programmen skall belysa ett lokalsamhälles liv och utveckling i ett självständigt europeiskt land. I programserien får vi ta del av bakgrunden till självständighetssträvandena. I serien belyses också skyddskåren, vardagsliv, emigration, krig, efterkrigstid, vardagsliv, jordbrukets utveckling med mera. Under tomatkarnevalen kommer Janne Widjeskog att visa en del av materialet i Frans Henriksonssalen den 8 juli. Programserien visas under hösten i När-TV.
Historiker Herman Lindqvist från Sverige kommer på besök till Närpes.
Välkommen Herman Lindqvist Veckoslutet 21 – 22 oktober kommer journalisten, författaren och historikern Herman Lindqvist från Sverige på besök till Närpes. Det arrangeras då en huvudfest i Simhallens festsal med musikprogram. Vi informerar mera om denna tillställning i tidningspressen. Den 24 november får Närpes besök av över 100 sångare i oratoriet ”Skymning Gryning” som är specialskrivet för Finlands 100-års jubileum. Bakom projektet står Thomas Enroth och Thomas Lundin. Platsen för konserten är Simhallens festsal. Detta är några axplock från vad som händer i Närpes under Finlands 100-års firande. Men det händer mycket mera både i skolor och föreningsliv. Så håll ögonen öppna för alla de aktiviteter som arrangeras. Ha en bra sommar!
•
”Skymning Gryning” är specialskrivet för Finlands 100års jubileum.
NÄRPESINFO
6
Närpes stads informationstidning
Anna Uusimäki och Ann-Katrin Lindström är rehabiliteringshandledare på Närpes stad. De är stationerade på hälsovårdscentralen men deras dagar går oftast ut på att göra hembesök hos äldre i rehabiliteringssyfte. I första hand jobbar de med individuella träningsprogram, men till klienternas hjälp finns även olika hjälpmedel att låna.
Rehabilitering hemma De flesta äldre har en önskan om att få bo kvar hemma så länge som möjligt, och staden har gått in för samma mål och princip. Ett led i det här arbetet är att bistå de äldre med nödvändig rehabilitering – ofta i hemmet – så att de bibehåller bästa möjliga förmåga att klara sig på egen hand. Text: Anna Sand/Kustmedia Ab
Hembesök i fokus
Rehabiliteringshandledarna Ann-Katrin Lindström och Anna Uusimäki jobbar inom hemvården under äldreomsorgen i Närpes stad. Ann-Katrin har fungerat som rehabiliteringshandledare i tio år och har en bakgrund som både primär- och konditionsskötare. Anna är närvårdare till utbildningen och tillsammans utgör de, i nära samarbete med hemvården och servicekoordinatorn, stadens team för rehabilitering av äldre i hemmamiljö.
– Vår huvuduppgift är att göra hembesök och tillsammans med klienten fundera på vilka åtgärder som behövs och göra upp en handlingsplan. Fokus ligger på hembesöken, som i de flesta fall bl flera innan klienten kan fortsätta träningen på egen hand eller i grupp, berättar AnnKatrin. Klienterna är i de flesta fall äldre, allt mellan 65 och 100 år, men ibland även yngre, då det oftast rör sig om att rehabilitering efter en sjukdomsattack eller dylikt.
– De flesta av våra klienter är 80 eller äldre, ofta ensamma och bor ute på landsbygden i egen stuga, konstaterar Anna. Det kan vara långt till service, man kanske inte har några anhöriga på orten och vardagen blir allt svårare att klara av på egen hand.
Inget misslyckande Sällan är det ändå klienten själv som initierar rehabiliteringen och den första kontakten till rehabiliteringshandledarna. – Vi har många samarbetspartners och kontaktlänkar – oftast är det hemservicen eller servicekoordinatorn som kontaktar oss och påvisar behovet. Även fysioterapin här på hälsovårdscentralen och på bäddavdelningen samt seniorrådgivaren kan ta initiativet. Tyvärr är det få klienter som själv väljer att göra det, eftersom det av någon orsak oftast förknippas med skamkänslor och misslyckande av att behöva be om hjälp. Så borde det absolut inte vara – alla
behöver vi någon gång hjälp – och i de flesta fall får klienten en aha-upplevelse efter vårt första besök, berättar Ann-Katrin och Anna vidare.
Vardagssysslorna Efter den första kontakten försöker Ann-Katrin eller Anna rycka ut så fort som möjligt. – Det första bemötandet är jätteviktigt. Vi åker hem till klienterna och möter dem i deras hemmiljö. Att inge förtroende och visa respekt är A och O, poängterar Ann-Katrin. Tillsammans med klienten går hon eller Anna igenom vardagen och hur den fungerar – från uppstigning till tvätt, påklädning och matlagning samt utevistelse. – Många äldre går inte alls ut under vinterhalvåret eftersom de är rädda för halkan. Att sitta inomhus i flera månader blir förstås jobbigt, och utan fysisk aktivitet försvinner muskelstyrka och fysisk kapacitet snabbt, fortsätter Anna.
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
7 Foto: Anna Sand/Kustmedia Ab
Det är motiverande för de äldre att se hur snabba resultat och förbättringar de kan få genom regelbunden träning och rehabilitering. Här instrueras en grupp seniorer som har cirkelträning på hälsovårdscentralen.
Syftet med hemmarehabiliteringen är att de äldre så småningom ska kunna fortsätta träna på egen hand eller i grupp.
gör stor skillnad Individuella program Utgående från diskussionen med klienten gör Anna eller Ann-Katrin sedan upp ett träningsprogram i syfte att göra klienten mera rörlig eller stark, beroende på den individuella situationen. – Vi försöker göra rehabiliteringen så realistisk och enkel som möjligt, så att den faktiskt blir gjord, samtidigt som vi försöker motivera klienterna och förklara vilken konkret nytta de har av varje övning i vardagen. Det kan vara en sådan enkel sak som att bara sätta sig upp och ner ett antal gånger – men som gör just den saken enklare tack vare träning. Oftast blir klienterna mycket motiverade då de märker vilken skillnad träningen gör, och hur snabbt resultaten visar sig.
På egen hand Hembesöken är effektiva och brukar bli mellan tre och fem till antalet, innan klienten kan
fortsätta träna på egen hand eller i någon av alla de olika seniorgrupperna som finns ute i byarna eller i centrum. Vissa klienter fortsätter hemvården aktivera enligt deras möjligheter. – Det finns olika grupper att välja mellan – cirkelträning, strokegrupp, seniorgymnastik och så vidare. Ofta är det väldigt blandade grupper med deltagare som har allt från hjärtproblem till Parkinsons sjukdom, berättar Anna och Ann-Katrin. Att delta i grupprehabilitering förbättrar inte enbart den fysiska förmågan och styrkan, utan fungerar ofta också som ett tillfälle för social samvaro, som inte ska underskattas.
Hjälpmedel Vid behov kan Ann-Katrin och Anna även ordna med nödvändiga hjälpmedel för att klienten ska klara vardagen hemma på egen hand. Hit hör bland annat uppresningsstöd och
sängförhöjare, käppar och duschstolar, förhöjningskuddar och –klossar samt även rullatorer och sjukhussängar, som också kan underlätta för de hemmaboende. – Hjälpmedel ska dock inte användas enbart för sakens skull - det ska finnas ett realistiskt behov av dem, tillägger Ann-Katrin. Hon fungerar med Anna även som ett viktigt stöd till närståendevårdarna, som också ingår i nätverket av samarbetspartners. De gör en jättestor insats och vi stöder dem för att orka med vardagen så gott det går.
Fysisk aktivitet Anna och Ann-Katrin beskriver sitt arbete som intressant och omväxlande, där den största utmaningen är att hitta och nå ut till de som behöver hjälp. – Man får gärna kontakta oss direkt, även om man inte har hemvård ännu – vi finns till
för det och det ska på inga sätt kännas som ett misslyckande, poängterar de. Kontakten med alla människor är det som de uppskattar mest med arbetet, där de kontinuerligt även vidareutbildar sig. – Tack vare ett treårigt projekt kring mentorskap har vi fått utbildning i att utbilda frivilliga motionskompisledare och utevistelsevänner, berättar Ann-Katrin. Detta för att få fler frivilligarbetare som kan ägna tid åt våra klienter. Att hålla sig fysiskt aktiv är nyckeln till att kunna klara sig själv hemma så länge som möjligt, och Ann-Katrin och Anna uppmuntrar alla att hålla sig aktiva och fortsätta med sina fritidsintressen även efter pensionen. – Det finns många olika gruppaktiviteter att välja mellan, och det finns ingen orsak till att börja sitta hemma bara för att man blir äldre, avslutar Anna.
•
8
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
EKONOMIN I BALANS Närpes stads ekonomi utvecklades fortsatt positivt under året Text: Kent-Ole Qvisén
Hård budgetdisciplin har rått under året och nettobudgetändringar på endast 7 000 euro på driftskostnadssidan godkändes. Nämnderna har varit tvungna att anpassa sin ekonomi så långt som möjligt efter den fastställda budgeten. Nämnderna har gjort ett utomordentligt arbete med att hålla nere kostnaderna och maximera intäkterna. Verksamhetsintäkterna uppgår till totalt ca 18,9 milj. euro, vilket är 1 milj. euro (6 %) mera än i budgeten. Alla intäktsslag överskred budgeten vilket avspeglar att stadens service utnyttjats maximalt under året. De ökade försäljningsintäkterna beror främst på ersättningar från kommuner och samkommuner och övriga försäljningsintäkter av olika slag. Merintäkten för understöd och bidrag beror på att flera olika ersättningar från bl.a. staten som överskridits. Hyresintäkter från både bostäder och övriga fastigheter har kommit in mera än budgeterat liksom övriga intäkter av olika slag. Verksamhetskostnaderna på 71,3 milj. euro, underskred budgeten med 1,5 milj. €. Personalkostnaderna underskred budgeten med hela 0,5 milj. euro, knappt 0,2 milj. beror på mera personalersättningar från bl.a. FPA än budgeterat. P.g.a. nedskärningen av semesterpenningen med 30 % för den kommunala sektorn år 2017-2019 så minskade även semesterlönereserveringarna i bokslutet med 150 000 euro. Köp av tjänster underskred budgeten med 1,2 milj. euro. Alla samkommuner där staden köper tjänster underskred sina budgeter och återbetalade en del av debiteringarna inför
bokslutet. Vasa sjukvårdsdistrikt gjorde ett gott resultat för år 2016 och återbetalade redan på fjolåret nästan hela sitt överskott. Kostnaderna för specialsjukvården underskred budgeten med 1 milj. euro. Kostnaderna för bl.a. livsmedel ökade något, men kompenserades via ökade intäkter från försäljningen av matservice till olika enheter, men också till utomstående. Kostnaderna för understöd av olika slag underskrider budgeten medan övriga verksamhetskostnader något överskrider den. Verksamhetsbidraget stannar på -52,4 milj. euro vilket underskrider budgeten med 2,5 milj. euro eller 4,6 %. Jämfört med bokslutet 2015 ökade dock nettokostnaderna med 0,5 %, eller 0,3 milj. euro.
nästan exakt samma nivå som år 2015. I kommunalskatt inflöt 26 milj. eller endast 10 000 mindre än budgeterat. Jämfört med år 2015 minskade den erhållna kommunalskatten med 0,2 milj. euro. Andelen i samfundsskatten ökade till 2,2 milj. euro och överskred budgeten med 0,2 milj. euro. År 2015 inflöt 2,3 milj. euro i samfundsskatt. Fastighetsskatten uppgick till 2,7 milj. euro, vilket var något över budgeten, en ökning
med drygt 0,3 milj. euro jämfört med år 2015. Trots att statsandelarna genom budgetändringar under året ökades med 0,7 milj. euro
Skatteintäkterna stiger totalt till 30,9 milj. milj. euro eller
BOKSLUT FÖR ÅREN 2015-2016
År 2015 2016 2015-2016 (extern 1000 euro) Bokslut Bokslut Förändring Verksamhetsintäkter 9 315 9 691 376 Verksamhetskostnader -61 443 -62 096 -653 Verksamhetsbidrag -52 128 -52 405 -277 Skatteinkomster 30 924 30 875 -49 Statsandelar 23 540 27 754 4 214 Finansiella kostnader och intäkter 296 552 256 Årsbidrag 2 631 6 777 4 146 Avskrivningar -2 573 -2 688 -115 Resultat 58 4 089 4 031 Förändr. av avskr.diff. 158 162 4 Ökning/minskning av reserveringar -3 000 -3 000 Periodens över/underskott 216 1 251 1 035 Invånare, antal 9393 9443 50 Skatteinkomster (€/inv.) 3292 3270 -23 Statsandelar (€/inv.) 2506 2939 433 Årsbidrag (€/inv.) 280 718 438 Årsbidrag i % av avskrivningar 102 252 150 Lån totalt (milj. euro) 20,0 19,7 -0,3 Lån (€./inv.) 2132 2081 -51 Nettoinvesteringar (milj.€) 3,9 5,0 1,1
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
ÅR 2016
överskred de slutliga utfallet budgeten med 0,2 milj. euro. Totalt inflöt 27,8 milj. euro under året och ökade med hela 4,2 milj. euro jämfört med år 2015. Av denna summa erhölls 2,2 milj. euro p.g.a. språkstatusändringen som trädde i kraft 1.1.2016. Minskade räntekostnader och relativt bra avkastning på placeringarna gjorde att även nettot av finansiella intäkter och kostnader blev knappt 0,4 milj. euro bättre än budgeterat. Bokslutet för år 2016 visar ett årsbidrag på hela 6,8 milj. euro. Årsbidraget är ca 3,3 milj. euro bättre än budgeterat. Räkenskapsperiodens överskott uppgår till 1,3 milj. euro efter att en investeringsreservering på 3 milj. euro och en minskning av avskrivningsdifferensen 160 000 euro gjorts. Jämfört med budgeterat överskott på 1,0 milj. euro är resultatet 0,3 milj. euro bättre än budgeten. I bokslutsprognoserna för år 2016 beräknas medeltalet för årsbidraget i kommuner med 5 000-20 000 invånare ligga på ca 380 euro per invånare. Närpes stads årsbidrag uppgår till 718 euro per invånare. Således ett synnerligen gott resultat.
Investeringarna uppgick brutto till 6,0 milj. euro. Efter beräknade investeringsbidrag av olika slag på 0,5 milj. och försäljningar av fastig heter på 0,4 milj. euro blev nettoinvesteringarna 5,0 milj. euro. De största investeringsprojekten under året var byggandet av Skogsdungens daghem för 1,7 milj. euro och nybyggnaden av Villa Rosa och Villa Holger för 2,2 milj.
euro. Knappt 1 milj. euro satsades i dagvattenledningar, gång- och cykelbanor, byggande och beläggning av vägar och gator. Lösegendom anskaffades för 0,7 milj. euro medan ökningen av samkommunernas andelar uppgick till endast 4 000 euro detta år, eftersom redan betalda finansieringsandelar till Vasa sjukvårdsdistrikt återbetalades under hösten. Nettoinvesteringskostnaden totalt sett underskrider budgeten med 0,6 milj. euro. Långfristiga lån har amorterats med 3,5 milj. euro under året. Lånestocken har totalt sett minskat med 0,4 milj. euro och uppgår till 19,7 milj. euro vid årsskiftet eller 2 081 euro per invånare. Landets medeltal beräknas till 2 930 euro. Finansiella värdepapprens bokföringsvärde uppgår till 14 milj. euro eller en ökning med 0,3 milj. euro jämfört med bokslutet för år 2015. Marknadsvärdet för placeringarna uppgår till 16,0 milj. euro i bokslutet, en ökning med 0,6 milj. jämfört med år 2015. Stadens ekonomi utvecklades således mycket positivt under året. Alla investeringar kunde utföras med egen finansiering och lånebördan t.o.m. sänkas med knappt 0,4 milj. euro. Stadens förtroendevalda har gjort goda beslut för att stabilisera ekonomin och personalen har uppvisat en mycket bra kostnadsmedvetenhet under året. Stadens ackumulerade överskott uppgår till 4,4 milj. euro och utgör en buffert om något dramatiskt skulle hända i kommunernas ekonomi under den närmaste framtiden.
•
9
MIN SPALT
Håkan Westermark VD Företagshuset Dynamo
Bra företagsklimat - en viktig förutsättning för tillväxt och sysselsättning Jag har haft förmånen att jobba med näringslivs- och utvecklingsfrågor i Närpes under tre decennier. Jag slutar aldrig att fascineras över den kunskap, energi, motivation, arbetsmoral och öppenhet som finns hos våra företagare och entreprenörer. Antalet företag per invånare i Närpes ligger bland de högsta i landet och det är ett bevis på företagaranda och en vilja att reda sig själv om inte passande arbetstillfälle finns att tillgå. Detta är värt allt beröm och skall ges allt stöd för en fortsättning. Det är glädjande att notera förändringar i våra företag gällande utveckling och tillväxt. På senare år har antalet nätverk och samarbeten mellan olika branschspecifika företag ökat. Det är även hedervärt att en starkare underleverantörsverksamhet vuxit fram i Närpes under de senaste åren. I Närpes finns det många ”doldisföretag”! Det är företag som verkar inom en rad varierande verksamhetsområden och skapar många värdefulla arbetstillfällen. De förändringar och utvecklingsprocesser som sker i världen och i vårt eget samhälle skapar förutsättningar för nya verksamma företag och entreprenörer inom moderna och tidsenliga branscher. Det krävs ett både innovativt och offensivt arbete på alla nivåer - för att ge dessa nya företag de bästa verksamhetsförutsättningarna på landsbygden och i vår region. Konkurrensen med miljöer för ”startup – företag” är utmanande sett ur ett landsbygdsperspektiv! Vi måste skapa förutsättningar och hitta metoder för att klara oss i den konkurrensen både vad det gäller verksamhetsmiljöer, nätverk och kunskapsförsörjningen. Vi tar framtida offensiva tag!
NÄRPESINFO
10
Närpes stads informationstidning Foto: Anna Sand/Kustmedia Ab
Jim Eriksson har efter tolv år på Åland återvänt till Österbotten och hemorten Närpes, där han sedan mitten av mars är ny vårddirektör.
Nya vårddirektören återvände hem Staden har fått en ny vård och omsorgsdirektör då Närpesbördige Jim Eriksson efterträdde Tony Pellfolk. Att tillträda som vårddirektör i en tid av förändring och ovisshet innebär både utmaningar och osäkerhet, men Jim tvekade inte inför uppdraget. Text: Anna Sand/Kustmedia Ab
Jim, som är utbildad politice licentiat från Åbo Akademi i Vasa, kommer närmast från en tjänst som förbundsdi-
rektör för samkommunen Oasens boende- och vårdcenter i Jomala. Innan dess var han kommundirektör på Kumlinge – en skärgårdskommun med inte fler än
När allt fler av mina sydösterbottniska vänner på Åland valde att flytta tillbaka, började tanken gro allt starkare även i mig.
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
cirka 330 invånare – mellan åren 2005 och 2014.
Jobbat mitt i vårdverksamheten – Mitt nya arbete som vårddirektör innebär att jag nu jobbar i en betydligt större förvaltning än jag gjorde på Åland. Här tillkommer en nivå som saknades där - på kommunkansliet i Kumlinge var vi till exempel som mest fem personer, berättar Jim. Det var just arbetet som kommundirektör som förde honom till Åland, efter att ha jobbat som frilansjournalist och assistent för Håkan Nordman i riksdagen under en tid efter studierna. – De små enheterna på Åland gör att man kom väldigt nära den konkreta verksamheten, vilket har varit väldigt lärorikt. Tack vare det har jag fått insyn i vårdarbete då jag jobbade mitt i vårdverksamheten som förbundsdirektör på Oasen boende- och vårdcenter, förtydligar Jim.
En utmaning Under tiden på Åland fanns inga direkta planer på att återvända till Österbotten, men däremot en diffus tanke i bakhuvudet. – Jag hade ingen konkret plan för hur livet skulle gestalta sig, men när allt fler av mina sydösterbottniska vänner på Åland valde att flytta tillbaka, började tanken gro allt starkare även i mig. Det startade en känslomässig process som gjorde att dragningen tillbaka till Österbotten blev allt starkare, konstaterar Jim. Trots detta sökte han ändå inte aktivt efter nytt jobb, men när möjligheten öppnade sig för att bli ny vårddirektör i den gamla hemstaden, var valet givet. – Jag visste direkt att jag skulle söka, och tvekade aldrig inför uppdraget då jag fick det. Det var en självklarhet, även om det är en stor utmaning med tanke på den reform vi har framför oss.
Alla nya utmaningar antas med blandade känslor, och faktum är att jag inte vet hur min arbetsplats ser ut om två år, tillägger Jim.
Goda förutsättningar Han säger sig ha blivit väl mottagen i Närpes och har ägnat den första tiden på posten åt att bekanta sig med verksamheten, de olika enheterna och personalen på dem. – Samarbetet med områdescheferna är viktigt för mig – de besitter mycket kunskap. Till arbetsuppgifterna hör att förbereda ärenden för vårdnämnden och fungera som föredragande tjänsteman i den. – Jag deltar också i olika forum där vårdreformen förbereds, och det är mitt ansvar att hålla mig ajour med utvecklingen och vara med och förverkliga reformen. Jim hoppas att övergången ska kunna ske så smidigt som möjligt för personalen, och är övertygad om att Närpes har goda förutsättningar att erbjuda ett brett och bra vårdutbud även i framtiden. – Vi utgör en centralort i Sydösterbotten och lokalerna är i gott skick tack vare de renoveringar och utbyggnader som görs. Även om andra aktörer än de offentliga ska bedriva vårdverksamhet, torde det vara attraktivt att verka här.
Idrott och motion
Sedan Jim lämnade Österbotten har Närpes utvecklats i en positiv riktning och han nämner både nya invånare och nya byggnader som exempel. – På Åland är möjligheterna till olika typer av fritidssysselsättning väldigt goda, så även här. Jag hade flertalet idrottsliga förtroendeuppdrag där och kanske dyker även något sådant upp här i Närpes, funderar Jim, som gärna tränar och läser böcker på fritiden.
•
11
NÄRPES SAMSERVICEBYRÅ Besöksadress: Närpesvägen 4, 64200 Närpes (Ämbetsverkshuset) Öppet: vardagar 9-12 och 13-15 Tfn 040 1600 700 E-postadress: samservice@narpes.fi Vid samservicebyrån erbjuder Fpa, Österbottens TE-byrå och JobCenter sina tjänster. Folkpensionsanstalten (FPA) Onsdagar kl. 9-12 Utan tidsbokning Kl. 13-15 Utan tidsbokning Torsdagar-Fredagar kl. 9-12 Utan tidsbokning kl. 13-15 Bara med tidsbokning Boka tid www.fpa.fi/tidsbokning TE-tjänster / Österbottens Arbets- och näringsbyrå Öppet: tisdagar kl. 9-12 och 13-15 Inled jobbsökningen och meddela om förändringar: www.te-tjanster.fi Telefonservice kl. 9-16.15: Personkunder: 0295 025 510 Arbetsgivare: 0295 056 001 JobCenter JobCenter är service för ungdomar under 29 år. JobCenter erbjuder individuell handledning i jobbsökning, i utredning av utbildningsmöjligheter samt ger stöd i vardagen för ungdomar under 29 år. JobCenter erbjuder även uppsökartjänster. Kontakta: Individuell handledare tfn 040 036 4036, Uppsökande ungdomsarbetare tfn 040 511 3070
SOMMARSTÄNGT Kontaktuppgifter under stadshusets semesterstängning 10.7-7.8 Utpålningar och andra byggärenden Vecka 28 Vecka 29 Vecka 31
Patrik Groop tfn 0400-167228 Yngve Storsved tfn 050-4440762 Björn Snickars tfn 040-1600629
Socialarbetarna Socialarbetarna nås på telefon 050-4440764 alla dagar 08-15.45 och övriga tider kontaktas socialjouren 06-3252347.
NÄRPESINFO
12
Närpes stads informationstidning
Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Från vänster Elisabeth Asplund, Gunnel Weegar, Mats Åbonde och Doris Palmgren.
Vi uppskattar Vi uppskattar servicetrafiken! servicetrafiken! Servicetrafik är benämningen på den taxi som kör från byarna till Närpes centrum tre dagar per vecka. En service som kommunen erbjuder invånare sedan många år tillbaka. Servicetrafiken är tillgänglig för alla och taxin är handikappanpassad. Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Det är en vanlig fredagsmorgon i Pörtom och klockan är nio. Chaufför Mats Åbonde kör servicetrafiktaxin den här dagen och han plockar upp dem som anmält sig, antingen längs vägen eller så hämtar han dem vid behov från egen trappa. Han känner kunderna och de känner honom.
– God Morgon. Är allt bra i dag, frågar han när en ny kund kliver in i taxin. Det hejas på varandra och så ställs frågan ”men vem är hison gröbbon” om NärpesINFO:s utsända. Den här aktuella fredagen är det fem personer som beställt plats i taxin. – Antalet passagerare varierar från gång till gång men
flera ryms med så det är bra att servicen uppmärksammas i tidningen, säger Åbonde. Folk kan ännu säga att de inte vetat om möjligheten. Det här är en bra service från staden som alla i byarna kan använda sig av. – Avgiften från Pörtom till Näsby tur retur är tolv euro och mindre ju närmare centrum man stiger på desto billigare blir det: tio från Övermark och åtta från Yttermark om vi pratar om fredagslinjen, säger Mats. Rutterna är utformade enligt ett grundschema men kan variera enligt kundernas behov. För närvarande är det Ingves Taxi som sköter verksamheten. Det är också dit man ringer när man vill använda sig av servicetrafiken.
Passagerare berömmer systemet
Doris, Gunnel, Iris, Ines och Elisabeth är passagerare i dag. De ska utföra olika slags ärenden i Näsby. De nämner bankärenden, jordsäckar, handarbetsaffären, m.m. Under resnas gång funderas det på hur Mats ska köra, var de stiger på under returresan och vilka tider som gäller. De som är med berömmer systemet, chaufförerna och möjligheten. – Vi värdesätter den här servicen stort och tycker att flera kunde använda tjänsten, säger en av dem. – För mig är det här bästa som finns, säger en annan.
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
Tre dagar per vecka
Servicetaxin trafikerar tre dagar per vecka. Tisdagar från Övermark och Yttermark, torsdagar från Närpes västra byar med start i Rangsby och fredagar från Pörtom. Resorna sker på förmiddagarna, med start omkring klockan nio och med returresa från centrum halv tolv. – Resan mellan Pörtom och Näsby tar en timme i anspråk då vi hämtar kunderna från egen trappa och med andra hämtningar inberäknade. Tiden för kunderna att uträtta ärenden i Näsby är då en och en halv timme, berättar Mats Åbonde. Chauffören sköter också annan trafik under resorna – under fredagslinjen kan det bland annat vara post, material till hvc:s utlåning, apoteksvaror, eller blodprov till hvc. Exempelvis från Pörtehemmet och Övermark apotek till Alvinahemmet, hälsovårdscentralen eller till Solgärdet.
Trevlig samvaro Samvaron i taxin är god. Det pratas om vardagliga saker, om vädret, om förr och om nu. Det skrattas och det funderas. Det är riktigt trevligt och man slås av tanken att de här resorna också fyller en viktig social uppgift. Spelar stor roll gör de dessutom för dem som inte själva är bilburna och som bor i de byar där servicepunkter upphört och där allmänna bussturer dragits in. Ines Malm från Pörtmossen har anlitat servicetrafiken under många år. Ett mycket bra system tycker hon. Hon berättar också att hon gjort memma
till påsk i år, liksom många andra år. Kan ni tänka er att hon fått sitt memmarecept av sin mans farmor! Då Ines själv är över 90 år pratar vi alltså om ett memmarecept från 1800-talet.
Servicetrafikens tidtabell I en faktaruta här intill reportaget publiceras servicetrafikens tidtabell. Fredagslinjen från och till Pörtom har ändrats lite för att den är populär och för att chauffören ska hinna hantera de andra skickningarna och försändelserna den veckodagen. I rutan finns också telefonnummer till Ingves Taxi där man anmäler sig. – Jag hörde en kommentar om att det är omständigt att ringa och anmäla sig. Men det är det faktiskt inte alls, säger en av damerna.
Flera ryms med Från stadens sida önskar man att fler Närpesbor tar tillfället i akt att anlita servicetrafiken till centrum. Besöket i centrum är, som tidigare nämnts, en och en halv timme. En passlig stund för att antingen uträtta ärenden i affärer eller besöka exempelvis tandläkare, hvc, myndigheter eller massör. Har man inga speciella ärenden att uträtta kan man med fördel hälsa på bekanta eller besöka café i Näsby. Fotografierna från Närpes INFO:s tur med servicetrafiken får tala för sig själv. Mats Åbonde hjälper till, sköter apoteksleveranser, kunderna är nöjda, priset moderat och tjänsten uppskattad.
•
SERVICETRAFIK Närpes stads servicetrafik från och med vecka 22 (29.5-31.12.2017) Servicetrafiken är tillgänglig för såväl handikappade (rullstol, rullator), äldre och övriga intresserade. Servicetrafikens rutter är utformade enligt ett grundschema men kan variera enligt kundernas behov. Tidtabell: Trafiken sköts med ett handikappanpassat fordon TISDAG Klockan Näveråsen 08:45 Yttermark centrum 08:50 Övermark centrum 09:00 Östra linjen (Granliden) 09:20 Molnmossvägen 09:30 Karlå (beställs vid behov) Viiti (beställs vid behov) Näsby centrum 10:00 TORSDAG Klockan Rangsby (Fagerö vägskäl) 08:50 Töjby (banken) 09:00 Träskböle Rangsby (banken) 09:20 Rangsbyvägen Strandvägen Norrnäs (Närköp) 09:30 Nämpnäs (beställs vid behov) Tjärlax (beställs vid behov) Kalax 09:55 Näsby centrum 10:00 FREDAG Klockan Pörtom (Uf-lokalen-centrum) 09:20 Pörtmossen 09:30 Näsby centrum 10:30 Retur sker tisdagar och torsdagar kl. 11:30 och fredagar kl. 12:00 från busstation samt via den servicepunkt i centrum som kunden önskat. För skjutsar som avviker från grundrutterna gäller att dessa bör bokas senast dagen före resan på trafikantens telefon 040-19 64 315/Ingves taxi. Närpesbor i centrum av Närpes har möjlighet att, tisdag och torsdag då servicetaxin befinner sig i centrum kl 10.00 – 11.30 och fredag kl. 10.30 – 12.00, anropa servicetrafiken för ärendetrafik i centrumområdet. Kunderna betalar en passageraravgift som baseras på kommunikationsministeriets taxa för linjetrafik. Ytterligare information ger Ingves Taxi (telefonnummer enligt ovan).
13
NÄRPESINFO
14
Närpes stads informationstidning
Fastighetsskötare
Gustav Bränn sköter om stadens fastigheter i Pörtom. Han uppskattar att arbetet är så omväxlande.
Vid Närpes HVC möter Kaj Backholm upp. Han har fungerat som fastighetsskötare för samtliga fastigheter på ”sjukhusbacken” sedan 2013. Kaj är ursprungligen hemma från Korsholm, men flyttade till Närpes 1998 där han med sin familj renoverat svärfars gamla hemgård. – Innan flytten hit jobbade jag också med fastighetsskötsel för Korsholms kommun. De första tio åren i Närpes jobbade jag på Närko, och därefter för staden på Mosedals idrottsområde. – När det för fyra år sedan behövdes mer personal här, flyttade jag hit för en tid och trivdes så bra att jag blev kvar, berättar Kaj. Han delar på arbetet med tre andra personer, varav en jobbar deltid. Till ansvarsområdet hör förutom hälsovårdscentralen även bäddavdel-
I Pörtom hör Gustav Bränn nästan till inventarierna på Prästhagen och Veterinärgården, där han fungerat som fastighetsskötare sedan 1983 – i 34 år, samt på Pörtehemmet sedan 1992. Till hans ansvar hör även parkområdet i Pörtom. – Jag skulle ha det här jobbet i några år men jag vet inte riktigt när de åren tar slut, skrattar Gustav Bränn. Fastigheterna jag skött har varierat, men arbetsuppgifterna är de samma. Ändå är inte två dagar lika och det tycker jag är bra. Jag skulle inte trivas om det vore för ensidigt. Förutom rutinarbeten beror arbetsdagarna mycket på personalens behov och önskemål – patientalarm ska underhållas, apparater kopplas och så vidare. – Idag har jag bland annat instruerat ny personal i hur de ska göra vid brandalarm
ningen, Fridahemmet, Efraim, Alina samt Solbacken. – Ingen dag är den andra lik, vilket är en stor fördel. Det uppstår alltid nya situationer, och man får alltid lära sig något nytt. Personalen kan ringa om nästan vad som helst och förutom den normala fastighetsskötseln reparerar vi en del olika vårdoch patienthjälpmedel, såsom rullstolar och sängar, fortsätter Kaj. Det hör till hans vardag att uppfinna nya lösningar på olika problem, vid sidan av standarduppgifterna. Precis som övriga fastighetsskötare inom staden tillhör han dejoursringen som är i tjänst kvällstid, nattetid och på helgerna dygnet runt var fjärde vecka. Till skillnad från de som ansvarar för fastigheter där verksamhet främst sker dagtid, har Kaj skiftesarbete.
och så har jag börjat räfsa, berättar Gustav. På vårarna går mera tid åt till utomhusarbetet. – Buskar ska klippas, sand ska sopas bort och gårdarna ska vårstädas. Det är helt klart mest jobb under sommarhalvåret, konstaterar Gustav. Han bedömer att arbetsmängden överlag ökat sedan han började vad gäller det praktiska. Dessutom har det tillkommit larm- och dataprogram för uppvärmningen, som blivit mer avancerad. – Förut var det enbart fastigheterna jag skulle sköta och inget annat. Idag är det inte riktigt så. Istället har mobiltelefonerna underlättat enormt, konstaterar Gustav, som fick sin första mobila arbetstelefon redan i slutet av 1980-talet, eftersom han som skötare av reningsverket inte fick vara ensam i jobb utan telefon
Kaj Backholm är en av fyra fastighetsskötare på sjukhusområdet i Närpes.
som säkerhetsåtgärd.Gustav uppskattar både variationen och flexibiliteten i sitt jobb. – Behöver jag åka på ett eget ärende mitt på dagen, kan jag jobba in den arbetstiden på kvällen istället eller ta övertid som kommer med dejouren, förklarar Gustav, som också ingår i en av stadens två dejoursringar. – Det är ett bra system. Då man är ledig är man helt ledig. Å andra sidan är det förstås svårt att känna alla andras fastigheter lika bra som sina ”egna”, men vid behov kan vi ringa varandra och det går nog bra att svara i telefon fastän man är ledig, anser Gustav. När han är ledig återfinns han ofta vid broderns verkstad eller på branddepån i Pörtom, som han är ansvarig för. – Då man har eget hus finns det också alltid något att göra, avslutar Gustav.
•
– Jag jobbar varannan dag från sju till halv fyra, varannan dag från halv tolv till åtta. Detta eftersom här finns folk hela tiden, dygnet runt, vilket betyder att det också behövs fastighetspersonal under en längre tid av dygnet. Vissa ställen passar det bättre att jobba i kvällstid, så som i köket, tandläkar- samt läkarrum. Kaj beskriver sitt arbete som socialt och omväxlande där man har förmånen att träffa många olika typer av människor. När han är ledig tillbringar han gärna tid på villan, även den i Närpes, eller i skogen – antingen med jakt eller skogsarbete. – En hel del tid går åt till olika renoverings- och byggnadsprojekt. – Just nu håller vi på att bygga bastu i en gammal lillstuga på gården, avslutar Kaj.
•
Närpes stads informationstidning
NÄRPESINFO
15
- om sina jobb John-Erik Nybacka från Övermark är ett välbekant ansikte vid Alvinahemmet i Övermark. Med nästan 40 års erfarenhet av sitt arbete, går det mesta på rutin. Han är fastighetsskötare för Alvinahemmet, Solgärdet samt Övermark skola och har haft sin tjänst sedan 1979. – Visst kommer det ny teknik och nya saker hela tiden, men fastighetsunderhållet är detsamma, konstaterar JohnErik Nybacka. Han ställer sina arbetsdagar utgående efter vad som behöver göras vid de olika fastigheterna - ett vattenläckage är förstås alltid viktigare att åtgärda än en tavla som ska hängas upp. Listorna på vad som ska göras görs upp av personalen och kompletteras av John-Eriks vana öga. – Jag trivs och är för gammal för att byta jobb nu. Man är lite av sin ”egen chef” även
Sven Rönnkvist har jobbat som fastighetsskötare för stadshuset, Stenbackens skola, Skogsdungens daghem samt Bäckvägens boende sedan 2012 och trivs mycket bra. Han var tidigare egen företagare inom växthusbranschen – ett arbete som han inte saknar. – Vi har ett välfungerande system här med fasta arbetstider och dejour var fjärde vecka och helg, då vi inom dejoursringen turas om att ansvara för varandras fastigheter. Tack vare de välfungerande alarmsystemen för både ventilation och värme, brand och inbrott, kan man undvika onödigt spring, konstaterar Sven, som är med i båda dejoursringarna som staden har. – Under dejoursveckan måste man helt klart räkna med att jobba en del kvällstid
John-Erik Nybacka är fastighetsskötare vid Alvinahemmet i Övermark.
och på helgen också. Alltid är det något som händer, och då gäller det att fixa det mest nödvändiga så att verksamheten kan fortsätta till nästa vardag åtminstone. Som fastighetsskötare ansvarar han för underhållet i samtliga hus, värmen och ventilationen, gräsklippning, sandning och snöskottning där traktorerna inte kan röra sig samt sköter småreparationer av olika slag. – Det kan vara allt från klockor som stannat, lysrör som gått sönder, handtag som lossnat, hyllor som ska flyttas eller dylikt. Det är ett väldigt varierande arbete. Från datorn i sitt arbetsutrymme i stadshusets källare kan han följa med läget vid de olika fastigheterna, justera värmen och så vidare. – Datorn ger en god överblick av det viktigaste – sedan kompletterar personalen vid
om man är anställd och också har 60 kvinnor som chefer, skrattar han. Dejourssystemet som infördes för fem år sedan är uppskattat även av John-Erik, och innebär att det numera inte är så mycket extra spring vid fastigheterna. Även de moderna alarmsystemen sparar mycket tid. – Nu får man sms om något behöver åtgärdas, och är det flaggdag sköter dejourerna om flaggningen vi alla fastigheter, istället för att alla fastighetsskötare ska ut på en söndag. En nackdel med arbetet är att tunga saker ofta ska flyttas, vilket kan vara svårt när man är ensam. – När jag började för 38 år sedan var vi fyra fastighetsskötare i Övermark – idag är jag ensam. Som kompensation har vi bättre uppvärmningssystem med flis och bergvärme, och använder endast olja som re-
fastigheterna med listor på vad som behöver åtgärdas. Jag betar av punkterna på listorna vartefter. Här i arbetsrummet har han även ett litet lager med verktyg och det nödvändigaste för mindre reparationer. Han besöker inte alla fastigheter varje dag, utan kan själv avgöra prioritetsordningen på det som behöver göras. – Det sker alltid nya saker och arbetet går därför inte på rutin, men det är också det som gör det roligt, anser Sven. Mest jobb är det sommartid, då gräsklippningen tar en hel del tid i anspråk. – Då blir man ofta tvungen att skjuta upp andra saker på framtiden. Våren är istället en lugnare period – före alla utomhusarbeten börjar, konstaterar Sven, som gärna ägnar sin lediga tid åt att motionera.
•
Text och foto: Anna Sand/Kustmedia Ab
serv. Fliscentralen sköts dessutom på entreprenad, tillägger han. Största delen av sin arbetstid tillbringar John-Erik vid Alvinahemmet och Solgärdet, eftersom det pågår verksamhet här dygnet runt. – Arbetsmängden varierar i de olika fastigheterna beroende på olika verksamhetsformer. Verksamhet som är i gång 365 dagar i året dygnet runt kräver en större arbetsinsats. När han inte jobbar är han sysselsatt med det egna företaget Övermark Glas, samt även med uppdraget som stationsansvarig vid Övermark branddepå. – Jag har varit engagerad i brandkårsverksamheten sedan 1973 och dejourerade framtill januari 2017 som enhetschef vid Närpes brandstation, berättar John-Erik, som bor på villan i Norrnäs en stor del av året.
•
Sven Rönnkvist är fastighetsskötare vid bland annat Närpes stadshus sedan 2012.
NÄRPESINFO
16
Närpes stads informationstidning
Ny plan för småbarns
Bilden visar barnens funderingar på ett av stadens daghem.
Småbarnspedagogiken är en del av det finländska utbildningssystemet. Förskolan och skolan fick ifjol nya läroplaner. För att få en enhetlig lärstig pågår nu en förnyelseprocess inom dagvården. Text:Ann-Christin Häggblom (barnomsorgschef) och Pia Nordin (pedagogisk koordinator).
Hösten 2017 tas en ny plan för småbarnspedagogik i bruk. På detta sätt bildas en röd tråd från dagvård till högstadium. Utbildningsstyrelsen har sammanställt nationella grunder för planen. Utgående från dem skriver Närpes en ny lokal plan, som kommer att finnas i elektronisk form på stadens hemsida från och med augusti. Staden har även tidigare haft riktlinjer för hur småbarnsfostran skall genomföras. Det nya är att planen nu blir en norm, vilket innebär att verksamheten inom dagvården
skall styras av planen. I planen behandlas bland annat hurudan värdegrund, syn på lärande och verksamhetskultur vi skall ha i daghem, gruppfamiljedaghem och hos familjedagvårdare. Verksamheten skall bestå av undervisning, fostran och lek. Det som poängteras mera i den nya planen är barnens och föräldrarnas delaktighet.
Delaktighet Närpes driver tillsammans med Korsnäs och Malax projektet ”Tillsammans – med småbarnspedagogiken i fokus”. Genom projektet ordnas bland annat fortbildning för personalen kring nya planen. Närpes har en egen styrgrupp med
Dialogduk. Baserar sig på Folkhälsans material omarbetat av barnomsorgen i Korsnäs kommun.
representanter från olika yrkeskategorier inom dagvården. All personal inom dagvården har sedan hösten 2016 arbetat med planen kapitel för kapitel. Utgående från personalens prioriteringsförslag har styrgruppen sammanställt den lokala planen. Föräldrarna har varit delaktiga genom att de fått fylla i en enkät där de ombads bedöma bety-
delsen av följande värdeord: Självkännedom, samarbetsförmåga, hållbar livsstil, empatisk förmåga, jämlikhet, kreativitet, mångfald, respekt och trygghet. Majoriteten av föräldrarna anser att både hemmets och dagvårdens viktigaste uppgift är att ge barnen trygghet och respekt. Föräldrarna anser att dagvården skall arbeta med att utveckla barnens samarbetsförmåga,
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
pedagogik medan man i hemmet jobbar mera med självkännedom.
Infokvällar Även informations- och diskussionskvällar ordnades där föräldrarna fick allmän information om den nya planen. Därefter fick föräldrarna i grupp diskutera kring en dialogduk (bland annat på vilket sätt de önskar vara delaktiga i verksamheten. Här kom det till exempel fram att föräldrarna önskar mera information både om vad som pågår i verksamheten samt hur dagen har gått för barnet. Fö-räldrarna vill veta vad som planeras och händer, men vill inte själva bestämma över verksamheten utan bidrar gärna med tips och idéer. De föreslår även gruppvisa föräldramöten så att alla föräldrar lär känna varandra.
Barnens funderingar Barnen har gjorts delaktiga i processen genom att tre till femåringar har diskuterat och arbetat kring olika värdegrundsfrågor som till exempel Hur är en bra kompis/personal? Hur skall dagis vara för att alla skall trivas? Vad gör mig ledsen/glad?
Barnets plan för småbarnspedagogik
En annan nyhet i planen är att alla barn skall ha en individuell plan där bland annat barnets styrkor då det gäller utveckling och lärande, intressen samt eventuella behov av stöd. Underlaget för planen görs upp gemensamt med Malax och Korsnäs.
Kompetenscirkeln Dessutom ingår fem olika kompetenser som barnen skall tillägna sig i dagvården. Dessa är: 1. Förmågan att tänka och lära sig, 2. Kulturell och kommunikativ kompetens, 3. Vardagskompetens, 4. Multilitteracitet och digital kompetens samt 5. Förmåga att delta och påverka. Med mångsidig kompetens avses en helhet som består av kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och vilja. En bild av kompetenscirkeln finns här under. I maj/juni ska bildningsnämnden i Närpes godkänna den nya lokala planen och i augusti fortsätter vi det gemensamma arbetet inom småbarnspedagogiken.
•
NÄRPES SIMHALL
Simhallens normala öppethållningstider är må-fre 16-21 och lö-sö 12-16*. * fredagar kl 15-21 fram till 2.6. Söndagsöppet 1.10 - 25.3. Drop-In vattengymnastik måndagar och torsdagar kl 19:30-20:15 tillsvidare (uppehåll på Kristihimmelsfärd). Simskola ordnas 5.6 - 1.7 kl 9-16 Avvikelser i maj-juni till följd av helgdagar: 25.5 Kristihimmelsfärd. Simhallen stängd 2.6 Skolavslutning. Simhallen stängd 23.6 Midsommarafton. Simhallen stängd 24.6 Midsommardagen. Simhallen stängd 30.6 Sista dagen öppet för allmänheten. Simhallen öppnar igen i slutet av vecka 33 eller vecka 34, normala öppethållningstider. Exakt datum meddelas i början av augusti, på bland annat Simhallens hemsida.
BYGGNADSTILLSYNEN AKTUELLT INOM BYGGNADSTILLSYNEN Enligt lagen om bedömning av den strukturella säkerheten hos byggnader med stor spännvidd (20.3.2015/300) ska byggnadens ägare se till att en kvalificerad och sakkunnig person bedömer byggnaden, personen får inte vara samma som varit projekterare för byggnadens bärande konstruktioner. Bedömningsskyldigheten gäller sådana byggnader med stor spännvidd som beviljats bygglov före 1.4.2015 och som används i huvudsak för idrotts-, rekreations- eller fritidsverksamhet, tillhandahållande av handelstjänster eller motsvarande sammankomster eller som djurstall, och som dessutom har följande egenskaper: 1. I byggnaden finns det någon del som har en stor spännvidd och en våningsyta som i någon våning är minst 1000 kvadratmeter 2. Byggnadens bärande takkonstruktion är: a. Fabrikstillverkad och har en spännvidd på minst 18 meter b. Tillverkad på plats och har en spännvidd på minst 15 meter.
Likadan kompetenscirkeln finns i förskolans och skolans läroplan. De bygger på varandra.
Det finns två olika tidsfrister för bedömningen: • Före 1.4.2017 ska byggnader bedömas där de som ansvarat för konstruktionsplanerna och byggandet varit beroende av varandra eller beroende av den som levererat stommen. • Före 1.4.2019 ska byggnader bedömas där de som ansvarat för konstruktionsplanerna, de som ansvarat för byggandet samt de som ansvarat för leveransen av stommen varit oberoende av varandra.
17
18
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
Ny linje för vuxna startar vid SÖFF i höst
Grundläggande utbildning
Studerandena på Söff kommer från olika världsdelar. Foto Anna Teir
Inkommande höst startar en ny linje för heltidsstudier på Söff. Denna linje skall ge vuxna som passerat läropliktsåldern möjlighet att fullgöra den grundläggande utbildningen.
Ansök senast 30.6.2017 via www.narpes.fi eller kontakta Söff, 06-2249280 Utbildningen inleds 28.8.2017
Text: Annica Eklund
De senaste åren har rekordmånga studerat på Invandrarlinjen vid Söff och lärt sig svenska. Det har visat sig finnas ett behov av och en efterfråga på grundläggande utbildning för vuxna. Nu kan vi tillgodose behovet och erbjuder denna möjlighet från hösten.
GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING
Dessa behov finns
Personer som har behov av grundläggande utbildning för vuxna är: • ungdomar som flyttat till Finland i slutskedet av den grundläggande utbildningen och inte hunnit få avgångsbetyg från den finländska grundskolan under läropliktstiden, eller
Omfattning: 1-2 läsår, eventuellt längre beroende på dina tidigare kunskaper. Dagstudier: 6 lektioner/dag Undervisningsspråk: svenska språkkunskaper som motsvarar språknivå A2 Kostnader: undervisningen är avgiftsfri
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
19
De studerandena ges en personlig studieplan då de genomför hela lärokursen för klasserna 7-9 den som gått ut den grundläggande utbildningen med svaga kunskaper och färdigheter kan nu komplettera sin utbildning. • 17-25 åringar med invandrarbakgrund, som på grund av sin ålder inte kan delta i utbildningen för läropliktiga men som behöver ett avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen och studiefärdigheter för att fortsätta studera på andra stadiet. • Övriga vuxna med invandrarbakgrund, som på grund av sin svaga grundutbildning har behov av ett avgångsbetyg för att kunna söka till fortsatta studier. • Personer som avbrutit den grundläggande utbildningen under läropliktstiden.
Omfattning och upplägg Utgångspunkten i den grundläggande utbildningen är att den vuxna studerande bygger vidare på sina tidigare kunskaper och färdigheter och sin livserfarenhet. Studierna består av obligatoriska och valfria kurser i olika läroämnen och ämnesgrupper. Den grundläggande utbildningens lärokurs omfattar minst 44 kurser och en kurs varar i genomsnitt 28 timmar. Folkhögskolan erbjuder undervisning motsvarande grundskolans årsklasser 7-9. Undervisning erbjuds också för studerande med ett främmande språk, men svenska språkkunskaper som motsvarar språknivå A2 rekommenderas för att kunna fullgöra utbildningen. Undervisningen i folkhögskolan ges dagtid och enligt Finlands grundlag har alla rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. Den grundläggande utbildningen för vuxna är en del av
den allmänbildande utbildningen, en del av vuxenutbildningen och en del av integrationsutbildningen för invandrare. Den grundläggande utbildningen ger de studerande möjlighet att inhämta grundläggande kunskaper och bredda sin allmänbildning. Utbildningen ger förutsättningar och behörighet för studier på andra stadiet. Att få avgångsbetyg från den finländska grundskolan ger de studerande bättre utgångspunkt vid ansökan till fortsatt utbildning. De studerande ges en personlig studieplan då de genomför den grundläggande utbildningens hela lärokurs som huvudsakligen täcker lärokursen för klasserna 7-9 i grundskolan. Läroämnen är modersmålet/svenska, andra inhemska språket/finska, främmande språk, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi, religion/livsåskådningskunskap samt andra ämnen eller ämneshelheter som lämpar sig för grundläggande utbildning.
Studerandena följer individuella studieplaner. Foto Sara Bondegård
Kunskaper och färdigheter När hela lärokursen är avlagd med godkända vitsord får den studerande ett avgångsbetyg. Läraren bedömer kunskaperna och färdigheterna i slutet av varje kurs.
Ansökan till folkhögskolan Det finns inga formella inträdeskrav. Studierna kan inledas i vilken ålder som helst efter att hen fyllt 16 år. Det finns ingen övre åldersgräns. Ansökan om studieplats görs via Närpes stads hemsida eller genom att kontakta folkhögskolan senast 30.6.2017.
•
IT är en viktig del av undervisningen. Foto Anna Teir
NÄRPESINFO
20
Närpes stads informationstidning
Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Man kan boka tid till laboratoriet vid Närpes hvc genom att gå till webbsidan www. narpes.fi/weblab eller så går man in på stadens hemsida där det uppe till höger finns en direktlänk till tidsbokningen.
Från vänster Annastina Sandvik, Margaretha Ståhl och Johanna Bergström. – Att boka laboratorietid via webben gynnar våra kunder som då inte behöver vänta så länge på sin tur.
Boka tid som passar Dig! Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
– Det fanns ett behov av den här tjänsten, säger ansvariga skötaren Margaretha Ståhl vid Närpes hvc. Nu kan man boka tid, komma hit, bli inropad på sitt namn, få sin provtagning gjord och saken är klar. Det är mycket uppskattat av till exempel människor som ogärna mister arbetstid eller har små barn. – Precis som tidigare kan man också komma som vanligt, ta en kölapp och vänta på sin tur, tillägger hon. Ibland kan någon med könummer höra sin stolsgranne i väntrummet bli inropad och bli konfunderad. Men det beror på att denne har bokat tid på webben på förhand.
dan när man öppnar www.narpes.fi finns en ruta att klicka på och gå vidare till bokningen. Ett tidsschema visar lediga tider i skärmen. Orange rutor är lediga tider, man registrerar sig med namn, personbeteckning och mobiltelefonnummer. – Ett bokningsnummer fås också som sms om du fyller i din mobiltelefonnummer. – Det är jätteviktigt att lägga +358 framför telefonnumret så
att det fungerar. Du får ett sms som svar, säger de. Bokningsnumret gör att du kan gå in och ändra tid eller avboka om det behövs. Bokningsbara tider är i regel mellan halv åtta och tolv på vardagar. – Bokningsprogrammet finns på svenska och finska. I framtiden kan det ju också bli aktuellt med engelska som valbart språk, tillägger Annastina. Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Orange rutor är lediga tider Annastina Sandvik är IT-huvudansvarig inom vård och omsorg. – Man går in via stadens hemsida och genast på startsi-
www.narpes.fi/weblab
Mervärde för kunden
Systemet, som också är mobilanpassat, är smidigt och har hittills fungerat bra. Det bekräftar också Johanna Bergström, bioanalytiker på laboratoriet och hon som matar in nya tider. – Det gynnar oss i planeringen men mest gynnar det kunden, som undviker att sitta länge med sin kölapp i handen. Systemet gäller alla provtagningar som har remiss. – Det kan vara sockerbelastnings- eller kolesterolprov, årskontroller som kräver liten blodbild, EKG eller sköldkörtelprov, säger Johanna och uppger att i detta nu bokas en tredjedel av remisserna via webben. De rekommenderar tidsbokningen och intygar att det är enkla steg att följa i bokningsprogrammet. – Den som inte själv har datavana har kanske någon nära som kan hjälpa till när man bokar första gången.
•
Närpes stads informationstidning
NÄRPESINFO
21
Till hjälp vid cancer Foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Sjukskötare Carina Svens är palliativskötare/cancerskötare vid Närpes hvc. Hon finns där för dem som vid en cancerdiagnos behöver fortsatt hjälp efter att vården avslutats vid Vasa centralsjukhus. Hon finns också där för dem vill prata, för människorna bakom diagnosen och för deras anhöriga.
Sjukskötare Carina Svens har olika uppgifter i sitt jobb. En av dem är att hon är cancerskötare och har mottagning en dag per vecka, onsdagar. – Vid behov även övriga dagar och ringbud kan lämnas varje dag, säger hon.
Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Remiss till Carina
Så medmänskligt och så fint att det finns en person att vända sig vid Närpes hvc för dem som har en cancerdiagnos. Verksamheten startade 2012 och sker i nära samarbete med Berit Honga vid Österbottens Cancerförening, med läkarkåren, olika enheter vid VCS, socialarbetare, hemvården och den lokala cancerklubben. – Berit Honga är en klippa och en verklig resurs för oss andra cancerskötare i regionen. Hon arbetar själv aktivt på fältet och besöker patienter inom hemvården i Närpes medan jag sköter om dem som kan komma till hvc. Carina berömmer även den lokala cancerklubben i Närpes, som på många sätt kan hjälpa och stöda, också rent konkret genom möjligheten till utlåning av hjälpmedel.
Patienter eller anhöriga kommer till Carina från vårdmottagning, akutmottagning, bäddavdelning, VCS, servicehem eller från sitt eget hem. De flesta patienterna har bröst- eller prostatacancerdiagnos. För det mesta vänder sig människor till Carina efter vård i Vasa. Men det händer att hon är med från början. När en patient får ett cancerbesked blir det ofta blockerade och chockade och kan behöva ha någon att vända sig till. – Då kan patienten komma till mig för en stund där de får smälta det beskedet, fråga och prata – ha ett bollpland. Efter att patienter avslutat sin vård vid Vasa centralsjukhus kommer en remiss till hvc, Carina, som sköter kontroller, injektioner, fusioner, venportsspolningar eller tarmcanceruppföljningar.
– Tanken är att det ska vara lätt att kontakt hit igen då det behövs.
Många lever länge med diagnos Hon har varit vårdare i 30 år och genom åren har byggt på sin kompetens med bland annat studier inom cancervård och smärtbehandling i livets slutskede. Cancer är en folksjukdom i dag och många lever länge med sin diagnos. Många blir också friskförklarade. Men inte alla. Carina vill att tröskeln för att kontakta henne ska vara låg. – Ett cancerbesked ger många frågor. Viktiga frågor för dem som drabbas. – Min uppgift är mångfacetterad. Vi pratar om sjukdomen, jag upplyser om förmåner, tolkar dokument, förklarar hur olika slags vård går till. Vi pratar om nu
och om sen. Det finns personer som känner det svårt att prata med anhöriga och då kan jag vara länk till dem. – Hos oss kan man också göra upp vårdtestamente och lista begravningsönskemål.
Viktigt att lyssna Carina säger att många Närpesbor är otroligt tacksamma över den här tjänsten och hjälpen lokalt. På vilket sätt kan du trösta? – Jag lyssnar. Vågar prata om situationen. Vågar – när det är dags – möta patienten vid livets slut. Jag frågar om det finns något jag kan göra för att den sista tiden i livet ska bli bra. – Många gånger finns anledning till glädje också, säger hon. I det här rummet händer det att vi fäller tårar gemensamt både när sjukdomen tar över och när patienten fått beskedet friskförklarad.
•
22
Närpes stads informationstidning
TALOUS TASAPAINOS
Närpiön kaupungin talouskehitys jatkui edelleen myönteisenä Teksti: Kent-Ole Qvisén
Vuoden aikana vallitsi tiukka talousarviokuri ja käyttökustannuspuolella hyväksyttiin vain 7 000 euron talousarviomuutoksia netto. Lautakunnat joutuivat sopeuttamaan taloutensa vahvistetun talousarvion mukaan. Lautakunnat tekivät erinomaista työtä kustannusten minimoimiseksi ja tuottojen maksimoimiseksi. Toimintatuotot olivat yhteensä n. 18,9 milj. euroa, mikä on 1 milj. euroa (6 %) budjetoitua enemmän. Kaikki tulolajit ylittivät talousarvion, mikä osoittaa, että kaupungin palveluja käytettiin maksimaalisesti vuoden aikana. Myyntitulojen kasvu johtuu lähinnä korvauksista kunnilta ja kuntayhtymiltä ja erilaisista muista myyntituloista. Tukien ja avustusten lisätulot johtuvat siitä, että useat, mm. valtiolta saatavat korvaukset ylittyivät. Vuokratulot asunnoista ja muista kiinteistöistä ylittivät budjetoidun kuten myös erilaiset muut tulot.
Toimintakulut olivat 71,3 milj. euroa ja alittivat budjetin 1,5 milj. eurolla. Henkilöstökustannukset alittivat budjetoidun jopa 0,5 milj. eurolla, mistä vajaat 0,2 milj. euroa johtuu siitä, että mm. KELAlta saatiin budjetoitua enemmän henkilöstökorvauksia. Kuntasektorin lomarahan leikkaus 30 prosentilla vuosina 2017-2019 laski myös tilinpäätöksen lomapalkkavarauksia 150 000 eurolla. Ostopalvelut alittivat budjetoidun 1,2 milj. eurolla. Kaikki kuntayhtymät, joilta kaupunki ostaa palveluja, alittivat budjettinsa ja palauttivat osan laskuttamistaan summista ennen tilinpäätöstä. Vaasan sairaanhoitopiiri teki hyvän tuloksen 2016 ja palautti
NÄRPESINFO
jo viime vuonna lähes koko ylijäämänsä. Erikoissairaanhoidon kustannukset alittivat budjetoidun 1 milj. eurolla. Mm. elintarvikekustannukset kasvoivat hieman, mutta ateriapalvelujen myynnistä yksiköille ja myös ulkopuolisille saatujen tulojen lisäys korvasi kasvun. Erilaisten avustusten kustannukset alittavat budjetoidun, mutta muut toimintakulut ylittivät budjetoidun jonkin verran.
kunnallisverokertymä laski 0,2 milj. euroa. Yhteisövero-osuus nousi 2,2 milj. euroon ja ylitti budjetoidun 0,2 milj. eurolla. Vuoden 2015
yhteisöverokertymä oli 2,3 milj. euroa. Kiinteistöverokertymä oli 2,7 milj. euroa, eli hieman yli budjetoidun kasvun ollessa runsaat
Toimintakate on -52,4 milj. euroa, mikä alittaa budjetin 2,5 milj. eurolla eli 4,6 prosentilla. Tilinpäätökseen 2015 verrattuna nettokustannukset kasvoivat kuitenkin 0,5 prosenttia eli 0,3 milj. euroa. Verotulot nousivat yhteensä 30,9 milj. euroon eli lähes samalle tasolle kuin vuonna 2015. Kunnallisverokertymä oli 26 milj. euroa eli vain 10 000 € alle budjetoidun. Vuoteen 2015 verrattuna
TILINPÄÄTÖS VUOSILLE 2015-2016
Vuosi 2015 2016 2015-2016 (ulkoiset 1000 euro) Tilinpäätös Tilinpäätös Muutos Toimintatuotot 9 315 9 691 376 Toimintakulut -61 443 -62 096 -653 Toimintakate -52 128 -52 405 -277 Verotulot 30 924 30 875 -49 Valtionosuudet 23 540 27 754 4 214 Rahoituskustannukset ja tuotot 296 552 256 Vuosikate 2 631 6 777 4 146 Poistot -2 573 -2 688 -115 Tulos 58 4 089 4 031 Poistoeroon muut. 158 162 4 Kauden yli-/alijäämä 216 1 251 1 035 Asukasmäärä 9393 9443 50 Verotulot (€/asukas) 3292 3270 -23 Valtionosuudet (€/asukas) 2506 2939 433 Vuosikate (€/asukas) 280 718 438 Vuosikate % poistoista 102 252 150 Lainat yhteensä (milj. euro) 20,0 19,7 -0,3 Lainat (€./asukas) 2132 2081 -51 Nettoinvestoinnit (milj. €) 3,9 5,0 1,1
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
SSA 2016
0,3 milj. euroa vuoteen 2015 verrattuna. Valtionosuudet kasvoivat vuoden aikana tehtyjen talousarviomuutosten myötä 0,7 milj. eurolla, mutta lopullinen toteuma ylitti budjetoidun 0,2 milj. eurolla. Valtionosuudet olivat yhteensä 27,8 milj. euroa kasvun ollessa kokonaiset 4,2 milj. euroa vuoteen 2015 verrattuna. Tästä summasta 2,2 milj. euroa perustuu 1.1.2016 voimaan tulleesta kielistatuksen muutoksesta. Korkokustannusten laskun ja suhteellisen hyvän sijoitustuoton johdosta myös rahoitustuottojen ja kulujen netto muodostui vajaat 0,4 milj. euroa budjetoitua paremmaksi. Tilinpäätöksen 2016 vuosikate on kokonaiset 6,8 milj. euroa. Vuosikate on n. 3,3 milj. euroa budjetoitua parempi. Tilikauden ylijäämä on 1,3 milj. euroa 3 milj. euron investointivarauksen ja 160 000 euron poistoerotuksen jälkeen. Budjetoituun 1,0 milj. euron ylijäämään verrattuna tulos on 0,3 milj. euroa budjetoitua parempi. Vuoden 2016 talousarvioennusteissa arvioidaan 5 000-20 000 asukkaan kuntien vuosikatteen keskiarvon olevan n. 380 euroa asukasta kohden. Närpiön kaupungin vuosikate on 718 euroa asukasta kohden. Erittäin hyvä tulos siis.
Investoinnit olivat 6,0 milj. euroa brutto. Erilaisten 0,5 milj. euron investointiavustusten ja 0,4 milj. euron kiinteistömyynnin jälkeen nettoinvestoinnit olivat 5,0 milj. euroa. Suurimmista investointihankkeista mainittakoon Skogsdungens daghem, 1,7
23
NÄRPIÖN YHTEISPALVELUTOIMISTO Käyntiosoite: Närpiöntie 4, 64200 Närpiö (Virastotalo) Avoinna: arkisin 9-12 ja 13-15 Puh. 040 1600 700 Sähköpostiosoite: samservice@narpes.fi
milj. euroa sekä Villa Rosa ja Villa Holger, 2,2 milj. euroa. Vajaat 1 milj. euroa panostettiin hulevesijohtoihin, kevyen liikenteen väyliin sekä teiden ja katujen rakentamiseen ja päällystämiseen. Irtainta omaisuutta hankittiin 0,7 milj. eurolla. Kuntayhtymäosuuksien kasvu oli tänä vuonna vain 4 000 euroa, koska Vaasan sairaanhoitopiirille jo maksetut rahoitusosuudet palautettiin syksyllä. Kokonaisnettoinvestointikustannukset alittavat talousarvion 0,6 milj. eurolla. Pitkäaikaisia lainoja lyhennettiin 3,5 milj. eurolla vuoden aikana. Lainakanta laski kokonaisuutena ottaen 0,4 milj. euroa ollen vuodenvaihteessa 19,7 milj. euroa, eli 2 081 euroa asukasta kohden. Maan keskiarvoksi arvioidaan 2 930 euroa. Rahoitusarvopaperien kirjanpitoarvo on 14 milj. euroa, eli kasvua on 0,3 milj. euroa tilinpäätökseen 2015 verrattuna. Sijoitusten markkina-arvo on tilinpäätöksessä 16,0 milj. euroa kasvun ollessa 0,6 milj. euroa vuoteen 2015 verrattuna. Kaupungin talous kehittyi siis hyvin myönteisesti vuoden aikana. Kaikki investoinnit voitiin suorittaa omalla rahoituksella ja lainakantaa jopa alentaa vajaat 0,4 milj. euroa. Kaupungin luottamushenkilöt tekivät hyviä päätöksiä talouden tasapainottamiseksi ja henkilöstö osoitti erittäin hyvää kustannustietoisuutta vuoden aikana. Kaupungin ylijäämäkertymä on 4,4 milj. euroa, ja muodostaa puskurin siltä varalta, että kunnan taloudessa tapahtuisi jotakin dramaattista lähiaikoina.
•
Yhteispalvelutoimistossa KELAn, Pohjanmaan TE-toimiston ja JobCenterin palvelut. Kansaneläkelaitos (KELA) Keskiviikko klo 9-12 Ilman ajanvarausta klo 13-15 Ilman ajanvarausta Torstai-Perjantai klo 9-12 Ilman ajanvarausta klo 13-15 Vain ajanvarauksella Varaa aika: www.kela.fi/ajanvaraus TE-palvelut / Pohjanmaan työ- ja elinkeinotoimisto Avoinna: tiistaisin klo 9-12 ja 13-15 Aloita työnhaku ja ilmoita muutoksista: www.te-palvelut.fi Puhelinpalvelu klo 9-16.15: Henkilöasiakkaat: 0295 025 510 Työnantajat: 0295 056 001 JobCenter JobCenter on alle 29-vuotiaille nuorille suunnattu palvelu. JobCenter tarjoaa henkilökohtaista ohjausta työnhaussa ja koulutusmahdollisuuksien selvittelyssä ja tukee nuoria arjessa. JobCenter tarjoaa myös etsivän nuorisotyöntekijän palveluja. Ota yhteyttä: Henkilökohtainen ohjaaja, puh. 040 036 4036 Etsivä nuorisotyöntekijä, puh. 040 511 3070
Laboratorion nettiajanvaraus Varaa aika laboratorioon ja vältä jonot! Varaa!
www.narpio.fi/weblab
K Posti Oy Posti Green I årets nummer av Visit Närpes, som utkommer vecka 21, får Du som vanligt ta del av vårt rika kulturliv. Vi tipsar också om olika besöksmål. Vi hoppas att årets utgåva ska ge Dig inspiration till många trevliga utflykter. K - Posti Oy Posti Green
angskalender
rpes 2017
MED RESERVATION FÖR FÖRÄNDRINGAR
. 12.30
15 15 15 15-19 16 16 17 18 18 18 18 19 20 20 21 22 21-23 23 23 23 25 27 28 29 29 29-31 30
Allsång och första Tjärtappning, Högåsen kl 17.00 Närpes Kraft I – JJK Villiketut, Mosedal kl 17:00 Grisfest Fagerö kl.21.00 Loppis Nämpnäs Paviljong Kyrko- och hembygdsdag vid Högåsen från 11.00 Norrnäsdagen vid Verkan 13.00 Tjärtappning vid Högåsen kl. 17.00 Tjärloppet & Familjedag, Högåsen kl. 16.00 Gravgårdsvandring i Pörtom, guidning på finska kl. 18 Närpesboan, Närpes Teater kl. 19.00 Berättarcafé, Öjskogsparken Avslutningsdag Högåsen Närpesboan, Närpes Teater kl. 19.00 Mat 1917, Öjskogsparken Närpesboan, Närpes Teater kl. 19.00 Närpes Kraft I – PK-37, Mosedal kl. 17:00 Gåshällanveckoslut, Naturstation Gåshällan Fiskefest Öskata Fiskehamn 12.00 Söndagsdans, Rörgrund kl. 20.00 Rangsbydagen på Fagerö Förevisning av Närpes kyrka och kyrkogård kl. 18 Guidad rundtur med buss till Sydvästra Närpes DM för 14/15/17/19 år, Mosedal kl. 18.30 DM för 14/15/17/19 år, Mosedal kl. 12.00 Öppet hus med diplomutdelning på Gåshällan Skärgårdsloppis Fagerö Söndagsdans, Rörgrund kl. 20.00
Visit Närpes EVENEMANGSTIDNING - närpes turism
2017
,
3 6 6 10 12 17 17-20 18 19 - 20 20 24 31
Skärgårdsloppis i Fagerö ”Drömmar i bild” i konsthallen, konstnärlig ledare Lilli Sukula-Lindblom Musik i Augustikvällen i Pörtom kyrka kl. 20.00 Närpes Kraft I – KuFu98 kl. 18.30 på Mosedal Fredsljus tänds på Hiroshimadagen kl 21.00 Musik i Augustikvällen, Pörtom kyrka kl. 20.00 Fagerö Rockabilly 21.00 Musik i Augustikvällen, Pörtom kyrka kl. 20.00 Mangsveckan, Frank Mangs Center Dans i Rörgrund Konstrundan med öppen ateljé hos Karin Lipkin-Forsén Närpes Kraft I – OTP Mosedal kl. 18.30 Musik i Augustikvällen, Pörtom kyrka kl. 20.00 Musik i Augustikvällen, Pörtom kyrka kl. 20.00
SEPTEMBER
en kl. 12.00 15.00
1-30 2 3 8 9 17 24 30
Utställning av Jan-Erik Vidjeskog i konsthallen Svenska Adventkyrkans Sympatikonsert Närpes Kraft I – JBK, Mosedal kl. 18.30 Slättens mat&Mystik Dans i Fagerö kl. 21.00 Närpes Kraft I – GBK, Mosedal kl. 15:00 Närpes Kraft I – TP-47, Mosedal kl. 15:00 Höstdans i Fagerö kl. 21.00
. 18.30
SOMMARPYSSEL FÖR BARN 5-8.6 KL 10-14 I SÖFF SVENSKA 1 - INTENSIV 5-9.6 KL 9.15-14.15 I SÖFF FOTBOLLSSKOLAN 3-7.7 KL 9.30-13.15 LÄR DIG BUGGA, NYBÖRJARE FRE 9.6 KL 18.30-20, LÖR 10.6 KL 10-11.30 I FAGERÖ LÄR DIG BUGGA, FORTSÄTTNING FRE 16.6 KL 18.30-20, LÖR 17.6 KL 10-11.30 I FAGERÖ PREPKURS INFÖR SVENSKA 2 MÅN OCH ONS 7.8-30.8 KL 18-20.15 I GYMNASIET
AUGUSTI
1-2 1-31
SOMMARKURSER
MER INFO: WWW.OPISTOPALVELUT.FI/NARPES
TJÄRBRÄNNARVECKA 12-19 JULI Ett femårigt projekt kulminerar i Tjärbrännarveckan på Högåsen i Övermark i juli. Tjärdalen tänds på onsdag och på lördag börjar tjäran tappas.
Mer info på www.visitnarpes.fi
ww w.v isit nar
pes .fi
MATSERVERING
SEVÄRDHETER SHOPPING
EVENEMANG ÖVERNATTNING
www.visitnarpes.fi
KONTAKTUPPGIFTER
GLAD SOMMAR! VUXENINSTITUTET TACKAR ALLA KURSDELTAGARE, TIMLÄRARE, FÖRELÄSARE OCH SAMARBETSPARTNERS FÖR DET GÅNGNA LÄSÅRET. VI ÖNSKAR ER EN AVKOPPLANDE OCH NJUTNINGSFULL SOMMAR OCH HÄLSAR ER VÄLKOMNA MED I VÅR VERKSAMHET IGEN I HÖST! KURSPROGRAMMET DELAS UT I SLUTET PÅ AUGUSTI OCH KURSERNA STARTAR I MITTEN PÅ SEPTEMBER.
STADSHUSET Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Växel: 06-224 9111, Fax: 06-224 1285 e-post: staden@narpes.fi
ÖPPETHÅLLNING
VÄLKOMMEN ATT STUDERA PÅ SÖFF!
Må-fre kl. 8–15.45 Se närmare info stadens hemsida Sommarstängt 10.7-7.8
PÅ SÖFF ERBJUDS FÖLJANDE HELTIDSSTUDIER LÄSÅRET 2017-2018:
ÖVRIGA UPPGIFTER
INVANDRARLINJEN 2 - STUDIER I SVENSKA PÅ FORTSÄTTNINGSNIVÅ
E-postadresser fornamn.efternamn@narpes.fi
www.narpes.fi
INVANDRARLINJEN 1 - STUDIER I SVENSKA PÅ NYBÖRJARNIVÅ
GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING FÖR VUXNA - FÖR ATT FÅ AVÅNGSBETYG FRÅN GRUNDSKOLAN ANSÖK SENAST 30.6: WWW.NARPES.FI ELLER 06-2249280