NÄRPESINFO Närpes stads informationstidning nr 14
Byggandet i Närpes når nya höjder
maj 2014
2
LEDARE Hans-Erik Lindqvist stadsdirektör
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
Dynamik och öppenhet Då nya bestämmelser utfärdas från statligt håll gäller det att försöka göra det bästa av situationen och utnyttja de möjligheter som finns. Så är fallet för Närpes stads del i fråga om statsandelsreformen, som planeras träda i kraft i början av år 2015. I statsandelsreformen skulle Närpes stad förlora sammanlagt cirka 1,25 miljoner euro årligen i omfördelningen av statsandelarna mellan kommunerna. Summan motsvarar ca. en procentenhet räknat på kommunalskattesatsen. Minskningen beror bland annat på att staten med hänvisning till statistiska uppgifter sänker statsandelen för de äldsta åldersgrupperna samtidigt som sjukfrekvensen får större betydelse. Eftersom befolkningen i Närpes är äldre och friskare än medeltalet för hela landet förlorar Närpes stad på ändringarna. Närpes har tillsammans med de officiellt svenskspråkiga kommunerna protesterat kraftigt mot att dessa kommuner inte längre skulle få ersättning för den svenskspråkiga befolkningen som i nuvarande statsandelssystem. Genom en politisk kompromiss i samband med behandlingen av statsandelsreformen ges Närpes stad och
andra kommuner emellertid en möjlighet att bli tvåspråkiga. Regeringen har lovat öppna förordningen om kommunernas språkliga status som gäller för åren 20132022. Ifall Närpes stadsfullmäktige besluter att ansöka om att staden ska bli tvåspråkig och statsrådet godkänner ansökan, kan Närpes stad därefter räkna sig till godo ersättningen enligt tvåspråkighetskriteriet. Det skulle leda till att Närpes stad totalt sett inte förlorar statsandelar enligt det nya systemet i jämförelse med det nuvarande, trots att tvåspråkigheten medför kostnader i form av översättning, skyltning på två språk med mera. Dynamik och öppenhet är kännetecknande för Närpes. Det faller sig därför naturligt att Närpes stad även av dessa orsaker ansöker om att bli tvåspråkigt. De finskspråkiga invånarnas andel av befolkningen ligger stadigt kring cirka sex procent. Närpes stad ger redan nu en del service och information på finska. Samarbetet med andra kommuner och organisationer fungerar sedan länge på båda nationalspråken. För stadens och företagens del torde en tvåspråkig status ge fördelar i kundkontakter och personalrekrytering.
PÄÄKIRJOITUS
Dynaamisuutta ja avoimuutta
Hans-Erik Lindqvist kaupunginjohtaja
Valtiovallan taholta tuleviin uusiin määräyksiin on mukauduttava ja pyrittävä kääntämään tilanne niin hyväksi kuin mahdollista. Närpiön kannalta asia on näin vuoden 2015 alusta voimaan tulevaksi suunnitellun valtionosuusuudistuksen suhteen. Närpiön kaupunki menettäisi valtionosuusuudistuksessa n. 1,25 miljoonaa euroa vuodessa, eli yhtä kunnallisveroprosenttiyksikköä vastaavan summan. Menetys johtuu mm. siitä, että valtio laskee vanhimpien ikäryhmien valtionosuuksia ja nostaa sairastavuusindeksin merkitystä. Närpiö menettää näiden tilastotietoihin perustuvien muutosten johdosta valtionosuuksia, koska kaupungin väestö on maan keskiarvoa vanhempaa ja terveempää. Närpiö ja muut virallisesti ruotsinkieliset kunnat ovat vastustaneet voimakkaasti sitä, ettei ruotsinkielisestä väestöstä enää saisi korvausta kuten nykyisessä valtionosuusjärjestelmässä. Valtionosuusuudistuksen käsittelyn yhteydessä saavutetun poliittisen kompromissin ansiosta Närpiön
kaupungille ja muille kunnille tarjoutuu kuitenkin mahdollisuus muuttua kaksikielisiksi. Hallitus on luvannut avata asetuksen kuntien kielellisestä asemasta vuosina 2013-2022. Jos Närpiön kaupunginvaltuusto päättää anoa kaupungin muuttamista kaksikieliseksi ja valtioneuvosto hyväksyy anomuksen, Närpiön kaupunki saa korvausta kaksikielisyyskriteerien mukaan. Närpiö ei siten kokonaisuutena ottaen menettäisi valtionosuuksia nykyiseen verrattuna, vaikka kaksikielisyydestä aiheutuukin kustannuksia kääntämisen, kaksikielisen viitoituksen ym. muodossa. Närpiölle on tunnusomaista dynaamisuus ja avoimuus. On siksi luonnollista, että Närpiön kaupunki anoo kaksikielisyyttä myös näistä syistä. Suomenkielisten asukkaiden osuus väestöstä on vakaat kuutisen prosenttia. Närpiön kaupunki palvelee ja tiedottaa jo nyt suomeksi. Yhteistyö muiden kuntien ja järjestöjen kanssa on toiminut jo kauan kummallakin kotimaisella kielellä. Kaupungille ja yrittäjille kaksikielisyys tuottanee etua asiakaskontaktien ja henkilökunnan rekrytoinnin suhteen.
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
3
Sju frågor till Enestam Foto: Wikipedia
Jan-Erik Enestam har, tillsammans med Ossi Repo, utsetts till kommunindelningsutredare för Vasaregionen. Utredningen görs på uppdrag av Finansministeriet och som takorganisation fungerar Vasanejdens samarbetsdelegation. Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Vad går uppdraget ut på? – Vår uppgift är att utreda förutsättningar och effekter av samgång mellan kommunerna Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm och Vörå samt städerna Vasa, Kaskö, Kristinestad och Närpes. Sammanlagt tio kommuner/städer och samgång till en eller flera kommuner. – Därtill utreds förutsättningar för samgång mellan Närpes, Kaskö och Kristinestad som ett alternativ.
Hur jobbar ni? – Vi opererar med öppna kort och har inga förutfattade meningar. Vi utarbetar ett förslag som baserar sig på det vi kommer fram till under arbetets gång.
Hur ser tidtabellen ut? – Uppdraget inleddes den 7 april och pågår till utgången av det här året. Just nu skapar vi former för hur vi ska jobba. Arbetsgrupper tillsätts och informationsmöten hålls. Som bäst planeras också möten där alla invånare bjuds in till diskussion. I Närpes är det tillfället planerat till den 11 juni. – De olika arbetsgrupperna ska leverera sina rapporter den
sista september i höst. Vi analyserar och arbetar fram ett resultat av utredningen. Vi har tid på oss till sista december i år.
Du träffade Närpesfullmäktige i slutet av april. Hur var stämningarna? – Det var ett bra och konstruktivt möte med god atmosfär om jag uttrycker mig så. Bra diskussion med många frågor och kommentarer från Närpesborna. Jag presenterade vår tilltänkta arbetsgång. – För mig personligen var det trevligt att träffa bekanta ansikten i Närpes. Jag tyckte mig också märka att man faktiskt väntar på resultatet av vår utredning, som också genom de olika arbetsgrupperna kommer att förankras lokalt på ett bra sätt.
Vilka arbetsgrupper?
– Det har utsetts arbetsgrupper inom olika sektorer som ska fundera kring olika frågor. Alla kommuner/städer är representerade i grupperna. Kommun/stadsdirektörerna bildar en grupp, ekonomicheferna en, förtroendevalda en tredje grupp med uppgift att dryfta förvaltningsmodeller och närdemokrati. Därtill kommer fler grupper från de olika sektorerna i kommunerna/städerna att tillsättas.
– Det här innebär också ett ansvar. Till exempel de som är utsedda från Närpes bör informera staden och invånarna om vad som diskuteras i grupperna. På så sätt ökar vi genomskinligheten i arbetet.
Vilka frågor tycker du är extra viktiga inom utredningsarbetet i Vasaregionen?
Hur kan vi följa Ert arbete? – På Vasa stads hemsida, www. vasa.fi, finns en länk där var och en kan följa hur vårt arbete fortskrider och vad som händer. Jag kommer att ha mitt rum i ämbetshuset i Korsholm och Ossi Repo i Vasa.
– Språkfrågan, närdemokrati och samspelet stad och landsbygd/skärgård.
REDAKTIONSRUTA NÄRPES STADS INFORMATIONSTIDNING maj 2014 UTGIVARE: Närpes stad Kyrkvägen 2, 64200 Närpes ANSVARIG UTGIVARE: Hans-Erik Lindqvist
REDAKTIONSRÅD: Markus Norrback Åsa Snickars Tony Pellfolk Malin Haka Helena Böling ÖVERSÄTTNINGAR: Kustmedia Ab/ Riitta Gustafsson
TRYCKERI: Forsberg Tryckeri LAYOUT: Kustmedia Ab/Maria Lillås UPPLAGA: 4700 exemplar Utkommer två gånger per år till alla hushåll i Närpes PÄRMBILD: Markus Norrback
NÄRPESINFO
4
Närpes stads informationstidning
Byggarbeten ska meddelas till Skatteförvaltningen Text: Malin Haka/ Närpes stad
Ibruktagandet av skattenummer var den första åtgärden för att försöka komma åt den gråa ekonomin som finns inom byggbranschen. Nästa steg är att från och med den 1 juli måste företag och egenföretagare som beställer byggarbeten månatligen lämna uppgifter till Skatteförvaltningen om bygg entreprenader och personer som arbetar på byggarbetsplatsen. De nya reglerna innebär att företag och egenföretagare som beställer byggarbeten är skyldiga att varje månad meddela till Skatteförvaltningen om de byggnadsentreprenader som de köpt. Detta ska göras skilt för varje byggnadsarbetsplats. Dessutom är huvudentreprenören skyldig att varje månad lämna in uppgifter om de personer som arbetar på byggarbetsplatsen. De nya reglerna påverkar även privatpersoner till viss mån. Om man låter utföra ett byggarbete som kräver bygglov är man skyldig att anmäla till skattemyndigheten. Anmälan ska lämnas in före slutsyn och där ska förutom egna uppgifter anges bland annat var byggarbetet har utförts och namnet på företaget eller arbetstagaren som gjort arbetet. Därtill ska man även uppge summan som betalats åt företaget eller arbetstagaren. Det spelar ingen roll när bygglovet beviljats. Om slutsy-
Ifall man bygger allt själv eller på talko ska även det anmälas. Men då räcker det med att man anmäler att arbetet utförts på talko.
nen görs efter juli så ska anmälan göras till Skatteförvaltningen för de arbeten som utförs efter den 1 juli. Ifall man byggt allt själv eller med talko ska även det anmälas men det räcker att man anmäler att arbetet utförts på talko. Man behöver alltså inte lämna in uppgifter om alla talkoarbetare. Efter att anmälan gjorts får man ett intyg från skatteförvaltningen som ska visas för byggnadsinspektören vid slutsynen. Byggnadsinspektören är skyldig att meddela Skatteförvaltningen ifall man inte har något intyg och en försummelseavgift kan krävas in.
BYGGNADSTILLSYN •
Byggnadstillsynskansliet handhar bland annat bygglov, åtgärdstillstånd och bygganmälningar. Beredningen och övervakningen av marktäktsverksamheten hör även till byggnadstillsynen medan stadsstyrelsen beviljar tillstånd.
•
Tekniska nämndens sektion för byggnadstillsyn beviljar bygglov och andra tillstånd. Sektionen sammanträder i allmänhet en gång i månaden med undantag för juli månad. Det lönar sig att i god tid före man planerar att bygga ta kontakt med byggnadsinspektörerna för att få upplysningar om lov eller tillstånd som behövs. Vissa mindre tillstånd kan beviljas av byggnadsinspektören.
•
Till byggnadstillsynskansliet lämnas även anmälningar om rivning. Rivningslov behövs endast om byggnaden befinner sig inom detaljplaneområde. Det lönar sig att hålla sina tomter i skick och riva bort gamla förfulande byggnader eftersom en rivning kan påverka fastighetsskatten.
•
Byggnadstillsynskansliet sköter också om statens reparationsunderstöd för pensionärer. Ansökningstiden för dessa har i allmänhet varit i mars månad. Nästa ansökningsomgång blir troligen våren 2015.
•
Tveka inte att ta kontakt i fall du funderar på något i anslutning till byggande. Henrik Lilla tfn 040 030 8228 Maj-Len Ragvals tfn 040 016 7228
Fastställda priser för Kåtnäs Norra Stadsfullmäktige har 28.4.2014 fastställt följande priser: egnahemshus (AO småhus (AP) radhus (AR) social verksamhet
7,50 euro/m2 7,50 euro/m2 12,00 euro/m2 12,00 euro/m2
Tomterna kommer att utannonseras inom kort, se stadens hemsida eller lokalpressen.
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
5
Foto: Lisbeth Bäck
Se, lära och leda är mitt jobb Mona Göthelid är ny rektor i Pjelax skola. Hon trivs verkligen med sitt jobb. – Det är härligt att jobba med morgondagens framtid. Få ta del av barnens glöd i blicken, spontanitet och ärlighet.
Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Närpesfödda Mona Göthelid utbildade sig till klasslärare vid ”Peffan” i Vasa och resan fortsatte till Sibbo kommun 1993, där hon fick arbete i en lågstadieskola som lärare och sedan rektor. Familjen: maken Per och tvillingarna Anton och Linnea rotade sig väl men valde att flytta till Närpes år 2007, när de övertog hennes föräldrars affärsverksamhet. – Ett uppbrott var det ja, men nog är det också mycket jag uppskattar med att bo här nu. Nätverken underlättar vardagen om jag säger så, ler hon. – Jag var långt ifrån färdig som pedagog så jag började inte arbeta inom företaget. Jag fick jobb som lärare i en språkklass för invandrare vid Mosebackens skola. Intressant, lärorikt och nytt för mig. Klassen flyttades till Pjelax året därpå och jag följde med. Efter att språkklassen hade upphört blev hon timlärare i Pjelax skola och vid senaste årsskifte övertog hon rektorskapet av Gustav Sjögård, som gick i pension.
Hon var rektor i Sibbo de sista fyra åren och visste vad uppgiften innebar och vad som krävdes. – Som rektor leder man verksamheten och har det yttersta ansvaret. Några timmar per vecka är vikta för kansliarbete och resten fungerar jag som vanlig timlärare. – Jag är uppvuxen i en företagarfamilj, har ledaregenskaper, tycker om att organisera och fundera på visioner. Dessutom är de egna barnen större nu så jag tyckte livet tillät mig att anta utmaningen. – Min främsta uppgift är att se och uppmuntra varje elev och varje medarbetare. Mona Göthelid ler det bredaste av leenden när hon ska beskriva ”sin” skola. – När jag kom in här första gången för sex år sedan kände jag genast den fina stämningen. Här finns samhörighet och värme både bland barn och vuxna. Föräldrakontakten är god och alla hjälps åt för att få en bra och fungerande helhet. – Vardagen för ibland med sig svårare saker och då känns gemenskapen bra. Det är inte
givet på alla arbetsplatser. – Vi är en liten enhet, har 56 elever, tre basgrupper med sammansatta klasser, egen köksa, relativt nya utrymmen och egen speciallärare! I samma byggnad verkar även förskola samt morris & eftis. Skolan tar del av stadens sparkrav precis som andra enheter men då Göthelid har erfarenhet av mindre resurstilldelning är hon nöjd. – Vi har det bra här. I jämförelse med skolan i södra Finland hade vi en stramare timfördelning där. Barnen är lika medan jag tycker att jag hade fler diskussioner med föräldrar i Sibbo. Man ifrågasatte mer kanske, på gott och ont. Att hamna att motivera pedagogiken kan också ses som engagemang från vuxna. Utmaningar i verksamheten ser hon i att variera undervisningsmetoderna så att de passar alla barn. – Så att varje elev någon gång känner att de blir undervisade på ett sätt som passar just dem.
Hon fortsätter. – Jag tycker det är bra att skolvärlden ser till den lilla människan och individualiserar utifrån hennes behov och utvecklingsnivå. – Samhället överlag blir däremot mer fokuserat på individen och jag vet inte om jag tycker att det är så bra. Vi ska också lära oss att leva tillsammans, samarbeta, visa respekt och förståelse. Det behöver man inte om man sitter ensam framför sin datorskärm. Bra att tänka på när vi fostrar i skolan. Jag tror definitivt att vi blir starkare tillsammans. – Skolvärlden har blivit mera krävande och det gäller för oss att hänga med i utvecklingen. Hon beskriver sig själv som praktiker och tycker om att undervisa i bildkonst, modersmål och matematik. Fritiden upptas mest av familjeliv och fotbollsengagemang. Tidigare var hon också aktiv inom skolmusikkåren men har avsagt sig uppdraget. – Man får styra upp så att livet fungerar, ler hon.
NÄRPESINFO
6
Närpes stads informationstidning
Närpes stads bokslut för 2013 De närmaste åren kommer att föra med sig många intressanta utmaningar för kommunerna. Text: Kent-Ole Qvisén/ Närpes stad
Landets kommuner beräknas totalt sett visa upp ett litet överskott för år 2013. Mot bakgrunden av allt tal om krisen inom den offentliga sektorn kan detta vara aningen förvånande. Kommunerna har dock under alla tider till viss del kunnat anpassa sig efter rådande ekonomiska läge. Detta år har bland annat förändringar i redovisningstidpunkter och vissa förändringar i koefficienterna för skatteutbetalningar mellan stat och kommun, hjälpt kommunerna att visa bättre resultat än förväntats. Statens fortsatta nedskärningar av statsandelarna har dock fått svåra följder för vissa kommuner som inte förmått ändra sin verksamhet eller erhållit tilläggsin-
komster från något håll. Trots det förbättrade resultatet räcker inte förändringen till för att nämnvärt påverka kommunernas upplåning som fortsätter att öka kraftigt på grund av fortsatt stora investeringar. Trots att specialsjukvården krävde en ökning av budgeten med 700 000 euro under året, kunde staden visa upp ett litet överskott på 65 000 euro efter bokslutsdispositioner. Intäkterna från verksamheten ökade markant under året och uppgick totalt till 16,7 miljoner euro, 900 000 euro mera än i budgeten. Alla nämnder har lyckats öka sina verksamhetsintäkter under året och överträffar med marginal målsättningarna i budgeten. Försäljningsvinster från försäljningen av markområden och fastigheter uppgick till
0,7 miljoner euro och överskred budgeten med 0,3 miljoner euro. Försäljningarna lyckades enligt planerna och har stor andel i att bokslutet kunde vändas från ett budgeterat underskott på 0,7 miljoner euro till ett litet överskott. Inflödet av mera intäkter än beräknat tyder också på att stadens service utnyttjats effektivt under året. Verksamhetskostnaderna överskred budgeten med endast 0,1 miljoner euro. Personalkostnaderna underskred budgeten med 0,5 miljoner euro, cirka 0,2 miljoner euro av detta beror på mera sjukförsäkringsersättningar än budgeterat. Köp av tjänster överskred budgeten med 0,4 miljoner euro. Av detta kommer 260 000 euro från specialsjukvården som trots ökning av budgeten
med 0,7 miljoner euro överskreds. Saneringen av tomten där Mitt i Stanbygget pågår påverkade verksamhetskostnaderna med cirka 0,2 miljoner euro. Ansökan om ersättning från oljeskyddsfonden har inlämnats men ännu finns inga uppgifter om eventuella ersättningar. Verksamhetskostnaderna uppgår totalt till 68,6 miljoner euro. Verksamhetsbidraget (verksamhetens intäkter – utgifter) stannade på -52,0 miljoner euro vilket underskred budgeten med 0,9 miljoner euro. Jämfört med bokslutet 2012 var nettokostnadsökningen endast 1,9 procent vilket är den lägsta nettokostnadsökningen på flera år. Skatteintäkterna steg totalt till 29,6 miljoner euro vilket kan
1000 euro
Kassamedel, lån och investeringar 2009-2013
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
I statsandelarna inflöt 24,2 miljoner euro under året vilket var 0,2 miljoner euro mindre än budgeterat. Statsbidraget för utjämning av skatteinkomster låg på samma nivå som året tidigare men övriga statsandelar för undervisning och kulturverksamhet minskade med 0,3 miljoner euro jämfört med budgeten. Största orsaken till minskningen i denna post är minskat antal gymnasieelever. Totalt sett ökade statsandelarna med endast 50 000 euro från år 2012. Statens nedskärningar av statsandelarna börjar påverka utfallet på allvar och tyvärr är mera nedskärningar att vänta under kommande år. Nettot av de finansiella intäkterna och kostnaderna blev 0,6 miljoner euro och överskred budgeten med 150 000 euro. Avkastningen på placeringarna låg fortsättningsvis på en god nivå medan räntekostnaderna kunde minskas något trots ökad upplåning. Årsbidraget uppgick till 2 395 494,69 euro och överskred den ändrade budgeten med 0,9 miljoner euro. Räknat per invånare blev årsbidraget 256 euro och ligger i nivå med prognoserna för landets medeltal för kommuner av motsvarande storlek. Årsbidraget räckte nätt och jämt till för avskrivningarna på 2,4 miljoner euro. I bokslutet löstes också en investeringsreservering på 0,5 miljoner euro upp eftersom Bäckvägens stödboende färdigställts under hösten 2013 och tagits i bruk. Räkenskapsperiodens överskott blev 64 818,35 euro efter bokslutsdispositioner på netto 120
Ekonomisk utveckling 2009 - 2013
1000 euro
jämföras med 27,6 miljoner euro år 2012. I kommunalskatt inflöt 26 miljoner euro eller cirka 0,2 miljoner euro mera än budgeterat. Jämfört med år 2012 ökade den erhållna kommunalskatten med 1,9 miljoner euro. Andelen i samfundsskatten ökade till 1,8 miljoner euro men underskred budgeten med 0,1 miljoner euro. År 2012 inflöt 1,7 miljoner euro i samfundsskatt. Fastighetsskatten uppgick till 1,8 miljoner euro, vilket underskred budgeten med 8 000 euro men ökade med 50 000 euro jämfört med år 2012. Totalt sett inflöt 0,1 miljoner euro i mera skatteinkomster än den ändrade budgeten.
7
000 euro. Det budgeterade underskottet för året på 0,7 miljoner euro kunde således bytas mot ett litet överskott. Investeringarna uppgick brutto till 4,7 miljoner euro. Efter beräknade investeringsbidrag på 0,6 miljoner och försäljningar av fastigheter på 2,3 miljoner euro blev nettoinvesteringarna 1,8 miljoner euro. De största investeringsprojekten under året var färdigställandet av Bäckvägens serviceboende för 1,0 miljoner euro samt saneringen av Alvinahemmet för 0,7 miljoner euro. För byggandet av Bäckvägens boende på totalt 2,1 miljoner euro erhölls 0,6 miljoner euro i bidrag. De förverkligade bruttoinvesteringarna underskred totalt sett budgeten med 0,6 miljoner euro trots att investeringsbudgeten minskades på flera objekt redan tidigare, genom budgetändringen i november 2013 . Försäljningen av markområden och fastigheter har genomförts i planerad omfattning under året. Nettoinvesteringskostnaderna underskred budgeten med 0,8 miljoner euro. Lånestocken har netto ökat med 1,1 miljoner euro och uppgår till 17,2 miljoner euro vid årsskiftet eller 1 838 euro per invånare, landets medeltal beräknas till 2 553 euro per invånare. Finansiella värdepapprens
bokföringsvärde har ökat med 0,9 miljoner euro under året och uppgår till 11,8 miljoner euro i bokslutet. Marknadsvärdet för placeringarna låg på 12,4 miljoner euro per 31.12.2013. Sammanfattningsvis kan sägas att budgeten för verksamhetsintäkter/kostnader höll mycket bra med en nettoinbesparing på 0,9 miljoner euro. Minskningen i statsandelarna på 0,2 miljoner euro vägdes upp av något ökade skatteintäkter på 0,1 miljoner euro. samt ökat netto av finansiella intäkter och kostnaderna på 0,1 miljoner euro. Försäljningsvinsterna från fastighetsaffärerna skapade stabilitet i stadens ekonomi men samtidigt bör noteras att i framtiden kommer naturligtvis hyresinkomsterna att minska på grund av försäljningarna. Stadens avskrivningsplan är dock mycket stram varför avskrivningarna på fastigheterna har relativt stora i förhållandet till de erhållna hyresintäkterna. De måttfulla nettoinvesteringarna gjorde att upplåningen kunde hållas nere samtidigt som likviditeten ändå förbättrades. Personalens medverkan till det goda bokslutet bör betonas. Alla nämnder har hållit en mycket bra budgetdisciplin under året och på alla möjliga sätt medverkat till att hålla ekonomin i
balans. Sist och slutligen är det dock den enskilda arbetstagaren på arbetsplatserna som genom sina dagliga beslut har del i hur det totala utfallet blir för stadens ekonomi. De närmaste åren kommer att föra med sig många intressanta utmaningar för kommunerna. Statsandelarna fortsätter att minska, kommunindelningsutredningar skall genomföras mm. Tillsvidare skall dock alla de uppgifter som ålagts kommunerna utföras tills ändrade order kommer från statsmakten. Vi får hoppas att de förslag som sedan kommer från statligt håll är tillräckligt väl underbyggda med förankring i det verkliga livet eftersom det blir kommunerna som skall verkställa nedskärningarna. Den i fjol tillsatta parlamentariska kommittén bör fortsätta sitt arbete med att balansera stadens ekonomi, tillsammans med personalen bör nödvändiga åtgärder vidtas för att kunna möta de utmaningar som framtiden kommer att föra med sig. Ändringen i statsandelssystemet är en sådan utmaning, om inte staden ansöker om att bli tvåspråkig förloras ca 1,3 miljoner euro årligen. Det blir mycket svårt att klara en sådan minskning i finansieringen utan stora ingrepp i servicen eller en kraftig höjning av inkomstskattesatsen och fastighetsskattesatserna.
8
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
Välfärdsstrategi fram till år 2016
Modern, livskraftig och naturnära stad Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Närpes har ett välfärdsansvar gentemot sina invånare. Begreppet välfärd inbegriper sådant som påverkar människors välbefinnande: fysiskt, psykiskt, socialt, emotionellt och andligt. I slutet av förra året fastställdes Välfärdsstrategi i Närpes för åren 2013-2016. Staden har en lagstadgad skyldighet att en gång per fullmäktigeperiod ta fram en så kallad välfärdsstrategi – att göra ett dokument på hur man tänker utveckla och stärka fungerande strukturer för välfärd och hälsa. Varje år ska en rapport lämnas till fullmäktige över åtgärder som vidtagits. Utöver stadens eget välfärdsarbete finns koordinator inom K5samkommunen. Så här lyder stadens verksamhetsidé: ”Stadens uppgift är att på ett demokratiskt sätt, inom ramen för befintliga resurser, tillhandahålla kommunal samhällsservice som motsvarar befolkningens behov och prioriteringar. Verksamheten bör bedrivas så rationellt och effektivt som möjligt samtidigt som invånarnas trygghet och trivsel garanteras genom att Närpes utvecklas till en modern, livskraftig och naturnära stad”. Tyngdpunktsområden för 2013 – 2016 är välfärd för invånare i alla åldrar. Närpes vill nu och i framtiden bedriva en aktiv befolkningspolitik, där man försöker skapa nya arbetsplatser och påverka emigranter att återvända till sin hemort. Näringslivet ska
vara mångsidigt. Indikatorer är till exempel att invånarna ska ha jobb, tryggt boende, få basservice och möjlighet till fritidsaktiviteter. Varje sektor har gjort målformuleringar för välfärden. Det gäller insatser i smått som
i stort, också väldigt konkreta saker. Under rubriker som gäller barn och ungdomar, vuxna befolkningen och äldre sammanfattas målformuleringarna med styrkor, svagheter, möjligheter, hotbilder och åtgärdsförslag. Livsmiljön behandlas
också som en väsentlig del i strategin. Åtgärdsförslagen finns listade i det välfärdsdokument som finns att läsas på hemsidan: www.narpes.fi. Bekanta Er gärna med den!
Närpes stads informationstidning
NÄRPESINFO
Det elektroniska patientdataarkivet
MIN SPALT
Text: Birgitta Udd/ Närpes stad
Efter att det elektroniska receptet togs i bruk i Närpes i december 2012 påbörjades arbetet med att införa det elektroniska patientdataarkivet. Patientdataarkivet är en landsomfattande arkivtjänst i vilken hälso- och sjukvårdsenheterna, både offentliga och privata enheter, lagrar vårduppgifter om sina patienter. Arkivet gör det möjligt att centraliserat arkivera elektroniska patientuppgifter på ett datasäkert sätt och långtidsförvara uppgifterna samt har en central roll i förmedlingen av uppgifter mellan olika verksamhetsenheter. Utlämnande av patientuppgifter till andra tillhandahållare av hälso- och sjukvårdstjänster kräver patientens samtycke. Enligt gällande lag ska patientdataarkivet tas i bruk inom den offentliga hälso- och sjukvården senast 31.12.2014. Det elektroniska patientdataarkivet tas i bruk stegvis under flera år framåt och det nationella hälsoarkivet bildar i efterhand en elektronisk mapp med patientdata. Patientsäkerheten ökar, servicen
Språk blir bättre och vården underlättas om patientens hälsohistoria är känd. Patienten kan också läsa sina egna patientuppgifter i Mina Kanta-sidor efter att tjänsten tagits i bruk. Patienten väljer själv i vilken omfattning man vill dela med sig av uppgifterna till yrkespersonal som man har en vårdrelation till. Tjänsterna är i bruk oberoende var patienten bor och de kan användas av serviceproducenter inom både allmän och privat hälsovård i Finland. Personer över 18 år kan logga in på tjänsten med personliga bankkoder eller elektroniskt personkort och få information om patientdataarkivet. Redan nu kan man ge samtycke eller förbjuda utlämning av patientuppgifter fastän tjänsten inte är i bruk. När patientdataarkivet tas i bruk får patienten även information i samband med besök på hälsovårdscentralen.
som mervärde Text: Mikaela Björklund/ Stadsfullmäktiges ordförande
Enligt den senaste officiella statistiken har Närpes nu tillsammans med ett fåtal andra kommuner i Finland närmat sig tio procentgränsen för andelen invånare med annat modersmål än de inhemska. Dessutom kan vi i Närpes också vara stolta över att vi har en ovanligt livskraftig svensk dialekt. Till skillnad från många andra dialekter har Närpesdialekten rätt hög status, åtminstone som socialt umgängesspråk. Den språkliga mångfalden är alltså ett faktum, men frågan är hur vi väljer att utnyttja den. Här är Wärtsiläs Vasaenhet ett gott exempel. Där har den ursprungliga tvåspråkigheten utvecklats till en pragmatisk flerspråkighet i arbetet. Det har lett till att just Vasaenheten fick ta hand om koncernens internationella servicecenter. En lika fungerande flerspråkighet och god tillgång till språkkunnig personal kunde inte uppbådas vid någon av de andra enheterna. Flerspråkigheten har blivit en konkurrensfördel, som ytterligare stärker de anställdas behov och intresse för att utveckla sina språkkunskaper. En kommuns uppdrag och verksamhetsförutsättningar är förstås annorlunda, men liknande möjligheter finns också för en kommun att utveckla de språkliga särdragen till en styrka. Därför färdigställs som bäst en språkstrategi för Närpes stad. I den kartläggs den språkliga situationen och förslag ges på hur situationen ytterligare kan förbättras inom allmän förvaltning, vård och omsorg, bildning, fri bildning och näringsliv. Kartläggningen visar att staden har en stark svensk profil, samt att olika sektorer och det lokala näringslivet redan långt strävar efter att ge service främst på finska och i mån av möjlighet också på andra språk. Detta måste beaktas i fortbildning och nyrekrytering av personal och understryker i ännu högre grad än tidigare behovet av att våra unga kan tillägna sig goda språkkunskaper. Det finns alltså mycket goda förutsättningar för Närpes att utveckla en flerspråkighet med stort mervärde för så väl den enskilda individen, som den offentliga sektorn och det lokala näringslivet.
9
NÄRPESINFO
10
Närpes stads informationstidning
Foto Lisbeth Bäck
Yttermark skola får tilläggsutrymmen då förskolan flyttar in Yttermark skola är idag en enhet med stabilt elevunderlag på närmare 70 elever i åk 1-6. Därtill kommer förskolans elever, som läsårsvis varierar från cirka 5-20 elever och som hittills inte varit fysiskt inne i skolan.
Text: Åsa Snickars/ Närpes stad
Målsättningen att alla skolor i Närpes skall bestå av åk F-6 har funnits länge och den sista delen av cirkeln sluts nu hösten 2014 då en utbyggnad och renovering av Yttermark skola sker. Bygget påbörjas strax innan skolan slutar i vår och beräknas vara klart under höstterminen. Den pedagogiska idén med att ha skola och förskola i samma byggnad är att övergången från förskola till skola skall vara så
smidig som möjligt för eleverna. Detta poängteras i den nuvarande läroplanen för förskolan men kommer att accentueras ytterligare i den läroplan som träder i kraft hösten 2016. Övergången från förskola till skola tränas hos förskolebarnen genom gemensamma aktiviteter med framförallt åk 1 och åk 2. De äldre eleverna kan läsa för de yngre så att läslusten inspireras på ett naturligt sätt. Man kan ha gymnastik gemensamt med en skolklass, ha uteaktiviteter i skog och mark tillsammans eller varför
inte genomföra ett gemensamt ämnesövergripande projekt där alla jobbar på sin nivå. Samarbetet mellan förskollärare och klasslärare gynnar den enskilda eleven och beredskapen att ta emot eleverna i åk 1 underlättas då man är bekanta med varandra från förr. Tillbyggnaden i Yttermark skola kommer att inrymma förskola och eftis. Den så kallade vaktmästarbostaden kommer att göras om till klassrum för skolans räkning. Ytterligare inryms här ett gemensamt mot-
tagningsrum för skolkurator, skolhälsovårdare och specialbarnträdgårdslärare. På samma gång kommer uteområdet vid Yttermark skola delvis att göras om med bland annat nya lekredskap. Förutsättningarna för en god pedagogisk verksamhet sitter inte i väggarna men de fysiska utrymmenas utformning underlättar och inspirerar verksamheten och vi ser framemot det samarbete som nu på allvar kan ta fart mellan förskolan och åk 1-6 i Yttermark skola.
Ritningar Oy Byggbotnia Ab
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
11
På planläggningsavdelningen skapas framtidens Närpes
Växelverkan är målet
Foto: Anna Sand
Planläggningsingenjör Bo-Erik Liljedal är en av de tre personer som jobbar på planläggningsavdelningen. Under de senaste decennierna har byråkratin inom området ökat enormt och planläggningsprocesserna blivit mer utdragna – allt för att invånarna ska har större möjlighet till insyn och påverkan. Växelverkan är målet.
Text: Anna Sand/ Kustmedia Ab
– Sedan jag vidareutbildade mig från planläggningstekniker till ingenjör på 1990-talet, har stora ändringar gjorts i lagstiftningen. Syftet är att invånarna ska bli mer aktiva i planläggningen, men det innebär även att systemet blivit mer komplicerat. En planeprocess tar idag minst ett år i anspråk, berättar Bo-Erik Liljedal. Processen är den samma oberoende av planens storlek, och planen läggs fram för utlåtande i flera omgångar. Ett program för deltagande och bedömning görs alltid upp först. – För invånarna kan det vara svårt att förstå att det är för deras skull byråkratin ökat – men idag har de som verkligen vill påverka alla möjligheter till det. För 20 år sedan sattes oftast bara en annons i tidningen när en plan var framlagd till allmänt påseende – idag finns processen på nätet från början till slut,
markägare informeras med brev och flera hörandeskeden. Tyvärr är det inte så många som tar vara på möjligheterna att ge sina utlåtanden – man skulle önska att det vore fler. Och tyvärr är det ofta för sent att ”höra av sig” efteråt, konstaterar Bo-Erik. Det som engagerat invånarna mest är de olika vindkraftsparkerna – och planerna som är under arbete. En planläggare krävs i alla kommuner med fler än 6000 invånare, och i Närpes har man hittills klarat sig med tre personer, eftersom en hel del konsulttjänster även köps in utifrån. – Det är ett intressant arbete vi har. Vi får vara med och påverka framtiden – hur det ska se ut i vår omgivning, men å andra sidan är det inte alltid det lättaste att ha de rätta visionerna, konstaterar Bo-Erik. Och framför allt är det omöjligt att vara ”alla till lags”. Planläggningsavdelningens viktigaste uppgift är att se till
att det finns planerad tomtmark i kommunen, både för näringsoch affärslivet, industrin och för bostäder. – Det ska alltid finnas en viss tomtreserv och ingen ska behöva vänta på en tomt, det är vårt mål och hittills har vi också lyckats uppfylla det, konstaterar BoErik. När nya bostadsområden planerats annonseras tomterna alltid först ut i pressen, därefter finns de som ännu är lediga på vår hemsida. Planerna delas in i landskapsplaner, generalplaner samt detaljplaner. Landskapsplanen är en övergripande plan för områdesanvändningen och styr den kommunala planläggningen. Österbottens landskapsplan fastställdes 2010 av miljöministeriet. – Generalplanerna utarbetas av kommunen och syftet med dem är att styra samhällstrukturen och markanvändningen i kommunen samt samordna funktionerna, berättar han vi-
dare. I detaljplanerna anvisas områden för olika ändamål och genom dem styrs byggandet så som det bäst passar de lokala förhållandena. Mest arbetskrävande just nu är de fem olika vindkraftsparkerna som planeras. Delgeneralplanerna för dessa upptar mer än hälften av Bo-Eriks arbetstid för tillfället. – En ny delgeneralplan för Närpes centrum är också under uppgörande, och under året kommer uppgörande av en ny strategisk generalplan för hela kommunen att påbörjas. På detaljplaneområdet är planen för Högback industriområde aktuell under året samt en ändring av detaljplanen för Närpes centrum och torgkvarteret. – Dessutom ska en bedömning av detaljplanernas aktualitet göras under året, på de områden där detaljplanerna varit i kraft i 13 år, tillägger Bo-Erik. Du kan läsa mer om de aktuella planerna på följande uppslag.
NÄRPESINFO
12
Närpes stads informationstidning Foto: Anna Sand
Händer i centrum Byggandet i Närpes når nya höjder – precis som rubriken på tidningens paradsida lyder. Dess bredd och omfattning är heller inte att underskatta. Närpesgården rivs, ett flertal våningshus byggs eller är under planering och huset Mitt i stan växer fram. Bland annat. Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab Anna Sand/ Kustmedia Ab Ritningar och skisser från Närpes stad
Även om många byggnadsprojekt förverkligas just nu är det ingenting som kommit över en natt. De är var för sig resultat av ett långsiktigt arbete kring utveckling av torgkvarteret och centrumområdet. Centrumområdet har varit i behov av ändamålsenliga och långsiktiga lösningar i takt med att efterfrågan på både affärsutrymmen och bostäder har ökat. Planändringen för torgkvarteret godkändes i stadsfullmäktige i slutet av april.
– Målsättningen är att skapa ett rum av torget och bygga in det med nya fastigheter, berättar planläggningsingenjör Bo-Erik Liljedahl. – För tillfället är efterfrågan på bostadslägenheter stor i Närpes, uppger Bo-Erik Liljedal. Närpesgården rivs och Lemminkäinen uppför ett våningshus på västra sidan och ett på södra sidan av torget. Själva torget kommer däremot att kvarstå i befintlig form. Husen kommer att inrymma affärsutrymmen på markplan och bostäder i övriga våningar. Lemminkäinen Hus Ab är huvudentreprenör
och arkitekt är Gerd Hytönen Arkitektbyrå Ab. – Just nu väntar vi på att planändringen för torgkvarteret ska vinna laga kraft, säger projektutvecklingschef Stefan Forslund vid Lemminkäinen. Därefter börjar vi konkret jobba med de två husen i fyra våningar. Fastigheten som reser sig på andra sidan gatan, Mitt i stan, ska enligt planerna stå klart inom detta år och ska betjäna såväl unga som äldre. Här kommer många funktioner och företag att samsas under samma tak. Också här är Lemminkäinen Hus Ab huvudentreprenör och redan nu kan man se att Mitt i stan förändrar centrumbilden. Våningsytan blir ungefär 4 500 kvadratmeter och projektets totala investeringskostnad är cirka tio miljoner euro. – Tidtabellen håller. I juni firas taklagsfest. Samarbetet med Närpes stad fungerar bra, säger Michael Snellman, regiondirektör vid Lemminkäinen. I skede två, med början 2015, är planen att nuvarande hotellfastighet intill Mitt i stan kom-
mer att rivas och där planerar Folkhälsan ett hus. – På längre sikt kommer huvudgatan genom Närpes centrum att kantas av våningshus, informerar Liljedal. På före detta mejeriområdet har tre nya våningshustomter och en ny affärstomt planerats längs Nybrovägen. Detaljplanen färdigställdes vid årsskiftet och byggandet av första våningshuset har redan påbörjats. Det är Närpesföretaget RS Bygg & Schakt som bygger ett hus med sammanlagt nitton lokaler i fem våningar. – Pålnings- och grävarbetet har inletts, säger VD Ralf Ström. Efterfrågan har varit stor och alla lokaler är i princip reserverade. Huset ska enligt planerna vara klart nästa höst, hösten 2015. MR-byggarna uppför också tvåvåningshus i centrum. – Ängsgården, skede ett, med tolv bostäder är i slutskedet och Ängsgården, skede två, med tio bostäder är i startskedet, uppger Matias Wiik vid MR-Byggarna. – Som bäst håller vi på att
Närpes stads informationstidning
bilda bostadsbolag för Ängsgården två och vi har bra med reserveringar till lokalerna. Delgeneralplanen för Närpes centrum är ännu under arbete, och i den fäster man stor vikt vid trafiksäkerheten och placeringen av nya bostadsoch industriområden samt en stor detaljhandelsenhet. Nya
NÄRPESINFO
bostadsområden finns redan planerade, bland andra Kåtnäs norra samt Johannesberg i Finby, men i den här nya delgeneralplanen ska fler tillkomma, bland annat i södra Öjskogen. Planen kommer att läggas fram för allmänt påseende under året. – Syftet är att ta sikte på 2040 även här, och få till stånd markreserveringar för fram-
tida byggande. I takt med att bosättningen och näringslivet i centrum växer uppstår dock ett problem – trafiken – och trycket på en omfartsväg ökar. – Planerna på en sådan är klara, endast statliga medel fattas. En omfartsväg skulle lätta på trafiken i centrum och även öka trivseln här. Men tyvärr ligger inte beslutet längre på
13
stadens bord, konstaterar BoErik Liljedal. Årligen upprättas en planläggningsöversikt i staden över de ärenden som är aktuella under året. I den redogörs kortfattat planärendena och de skeden som planerna befinner sig i. Översikten finns tillgänglig på stadens hemsida och är ett dokument på knappt 20 sidor.
14
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning Foto: Lisbeth Bäck
Det fungerar bra
Momsfri socialvård Text: Anna Wadén/ Närpes stad
Om man på grund av sin funktionsförmåga, sjukdom eller hög ålder inte klarar av att sköta sin vardag självständigt är man berättigad till socialvård. Med socialvård avses omsorg av barn och ungdomar, äldreomsorg, omsorg av utvecklingsstörda eller handikappade, missbrukarvård eller annan motsvarande verksamhet. Det vanligaste är att socialvård ges via kommunen och det är också kommunen som i första hand ansvarar för socialvården i Finland. Man kan även köpa tjänster via privata serviceproducenter. Försäljning av tjänster inom socialvården kan enligt mervärdesskattelagen vara momsfri. Den socialvård kommunen producerar är alltid momsfri men också socialvård från privata serviceproducenter kan under vissa förutsättningar vara momsfri. Den vanligaste formen av privat socialvård är hemservice och stödtjänster inom hemservice. Stödtjänster inom hemservice betyder
till exempel städ-, måltids-, klädvårds-, bad- eller följeslagarservice samt tjänster som främjar socialt umgänge. I Närpes utför socialvården i regel inte städtjänster utan klienter som behöver hjälp med städningen hänvisas till privata serviceproducenter. Detta gäller också stadens serviceboenden Bostället, Efraim, Solgärdet och Pörtom servicecenter. För att man som kund ska kunna köpa momsfri socialvård krävs det att vissa förutsättningar uppfylls. Serviceproducenten måste ha gjort en anmälan om sin verksamhet och är registrerad antingen i kommunens eller i Valviras register över privata serviceproducenter. Behovet av socialvård ska vara baserat på att förmågan att sköta sin egen eller bostadens omvårdnad är försämrad. En serviceplan och ett serviceavtal ska vara gjorda. Vidare måste företaget utöva egenkontroll samtidigt som kommunen utövar tillsyn över säljarens verksamhet. Då dessa kriterier fylls kan företaget fakturera de erbjudna
tjänsterna från kunden momsfritt. Momsens andel av fakturan är cirka en femtedel, vilket betyder att kunden får en betydande inbesparing. Dessutom kan kunden utnyttja hushållsavdraget, som är 45 procent av priset på servicen. Exempel: en klient som är inskriven i hemvården eller bor på serviceboende har en försämrad funktionsförmåga och klarar inte att städa själv. Klienten blir av staden hänvisad att köpa städningen från en privat serviceproducent. Behovet av hjälp med städningen antecknas i klientens serviceplan i vilken också ingår en bedömning av funktionsförmågan. Klienten ingår ett serviceavtal och köper städtjänsten från ett företag som är registrerad i stadens register för stödtjänstföretagare eller i Valviras register för privata serviceproducenter i socialvården. Företaget informeras om att klienten behöver hjälp med städningen eftersom hans funktionsförmåga är försämrad. Företaget fakturerar arbetet momsfritt. Klienten gör i samband med skattedeklarationen anhållan om hushållsavdrag.
Nittioåriga Aila Skogberg vid Boställets serviceboende anlitar en städfirma en gång i månaden. Däremellan får hon hjälp av barnen och så städar hon själv så gott det går. – När firman kommer städar de grundligt. Och så sköter de fönstertvätt. Jag tycker att det fungerar bra och hjälp har jag också med pappersarbetet och räkningarna. Aila trivs på Bostället.
Mera information om momsfri socialvård och vilka privata serviceproducenter som har rätt att producera momsfria tjänster inom socialvården hittar man på Närpes stads hemsida under fliken vård- och omsorg. Man kan också kontakta hemvårdsledarna, ansvariga vårdarna på respektive serviceboende eller socialarbetarna för mera information och hjälp med praktiska frågor. Skattemyndigheten ger också mera information om rätten till momsfri service samt hushållsavdrag. Närpes stad har nyligen grundat ett register för företag som producerar endast hemservicens stödtjänster. Företag, som producerar tjänster inom hemservicens stödtjänster (städning, följeslagarservice etcetera) och som ännu inte är registrerade i stadens register över stödtjänstproducenter, kan kontakta äldreomsorgschefen för mera information om registreringen.
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
15
SENIORRÅDGIVNING Är du 65+ och vill diskutera med en hälsovårdare runt din hälsa och din livssituation? Är du närstående till någon som fyllt 65 år och orolig för dennes hälsa? Ta kontakt med seniorrådgivningen. Pörtom hälsostation Telefontid: måndag, onsdag, torsdag och fredag kl. 8.00-9.00 Telefon: 040 674 6073
Hav och fiskehörna vid Bostället Text: Kerstin Ivars/ Närpes stad
I samarbete med några ungdomar från föreningen Young Entertaintment har ett korridorutrymme planerats och inretts med tema hav och fiske vid Boställets serviceboende. Många boende är bekanta med havet och fiske sedan barnsben och tanken med projektet var att få en avskild lugn plats där minnen väcks till liv och att samtidigt kunna njuta av det vackra i gamla välanvända föremål. Idén föddes av Boställspersonalen då nät och fiskeredskap erhållits genom en dona-
tion till Närpes stad. Förslaget presenterades för ungdomarna och de tackade genast ja. De tyckte att det skulle bli trevligt och även värdefullt för dem att kunna göra en insats för trivsel i äldrevården. De förverkligade sin insats som talkoarbete. Hanna Lagerström har målat havsmotivet på väggen. Kim Påfs, Magnus Westerlund och Sandra Wester har bistått i målandet och införskaffandet av båten. Alla fyra har deltagit i både planering och placering av föremålen. Ett stort tack till personalen och till er duktiga, omtänksamma ungdomar! Foto: Johanna Nyberg
Övermark hälsostation Telefontid: måndag, tisdag och fredag kl. 8.00-9.00 Telefon: 040 674 6075 Töjby hälsostation Telefontid: måndag, torsdag och fredag kl. 8.30-9.00 Telefon: 040 674 6078 Yttermark, Jakobsgården Telefontid: måndag, torsdag och fredag kl. 8.30-9.00 Telefon: 040 674 6078 (Töjby hälsostation) Centrum, Hemvården Ekebo Telefontid: tisdag, onsdag och torsdag kl. 10.30-11.30 Telefon: 040 160 0623
Frivilliga sökes! På stadens serviceboenden och åldringshem är det ett uppskattat inslag i vardagen då någon kommer och besöker våra äldre. Det kan handla om en promenad ute, samtal, program eller annan fri samvaro med någon eller några äldre. Alla har inte anhöriga som besöker dem regelbundet. Vi söker Dig eller Er som kunde tänka sig att någon gång, regelbundet eller tillfälligt besöka stadens serviceboenden eller åldringshem och skänka en stund av samvaro och glädje till våra äldre. Varje insats tas tacksamt emot! För mera info kontakta tf äldreomsorgschef Anna Wadén, tfn 050 345 4947 eller anna.waden@narpes.fi Man kan också kontakta någon av boendeenheterna direkt. Text: Anna Wadén
Framför den nya hav och fiskehörnan från vänster är: Magnus Westerlund, Hanna Lagerström och Kim Påfs.
16
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
Äldrerådet behövs! Foto: Sven Backlund
Text: Gun Forsman/ Närpes Stad
I och med äldreomsorgslagen som trädde i kraft 2013 är äldreråden lagstadgade organ. Det betyder också att varje kommun har skyldighet att tillsätta äldreråd för att garantera de äldres möjligheter att delta och påverka i frågor som berör dem. Närpes tillsatte det första äldrerådet redan år 2002. Rådet väljs av stadsstyrelsen för två år åt gången. Äldrerådets viktigaste uppgift är att bevaka de äldres behov och intressen samt påverka och föra deras talan. Rådet ska ge utlåtanden om aktuella ärenden och göra framställningar gällande de äldres välbefinnande, funktionsförmåga och förutsättningar för att klara sig själva. Äldrerådet ska ges möjlighet att delta i utvärderingen av servicen.
Initiativ och utlåtanden Initiativ har tagits till bland annat: - att kartlägga behov och utreda förutsättningar att ordna nattpatrullverksamhet inom hemvården. - en utredning om användning av servicetrafik och färdtjänst för äldre och möjligheter att fortsätta denna viktiga stödservice för hemmaboende äldre.
Från vänster Bror Backholm, Sven Backlund, Kristina Maars, sekreterare och Gun Forsman, ordförande.
Medlemmar i äldrerådet 2013-2014 Gun Forsman, ordförande (Kurt Edman) Kerstin Berg, vice ordförande (Martin Westerberg)
Besök och inbjudna Äldrerådet besöker olika verksamhetspunkter för att få aktuell information om servicen till de äldre. Rådet har besökt hemvården Ekebo i centrum, Alvinahemmet och Solgärdet i Övermark samt Pörtom servicecenter. Vid nästa äldrerådsmöte besöks Frida och Efraim. I planerna ingår också ett studiebesök till Malax-Kornsäs hälsovårdscentral, som har en välutvecklad rehabilitering. Äldrerådet bjuder även in tjänstemän från olika sektorer till möten för information och diskussion. Inbjudna gäster har varit stadsdirektören, vård- och omsorgsdirektören, tekniska direktören samt Korsholms hemserviceledare.
Rolf Kalberg (Ritva Granholm)
Samarbete viktigt
Bror Backholm (Birgitta Bäcklund)
Under fjolåret bjöd äldrerådet in handikapprådet till ett gemensamt rådplägningstillfälle. Ett seminarium ordnades i början på detta år för äldreråden i K5 kommunerna med direktör Jarkko Pirttiperä och vikarierande vård- och omsorgschef Sonja Nybäck som föreläsare. Äldrerådet uppmanar alla pensionärer att ta kontakt med oss om sådant ni anser kunde fungera bättre eller komma med idéer och åsikter.
Sven Backman (Sture Häggblom) Maja Häggblom (Nils Westerholm) Sven Backlund (Birgit Söder)
- tillsammans med äldrerådet i Korsnäs inlämnades en resolution till respektive kommunstyrelse, K5-fullmäktige och en publikation i media med uppmaning till beslutsfattare på alla nivåer att aktivt
arbeta för samkommunen K5. Utlåtanden har getts om bland annat stadens välfärdsstrategi gällande äldrebefolkningen och livsmiljön samt om K5: s äldreomsorgsstrategi.
Stödperson och stödfamiljsverksamhet Text: Åsa Källberg och Carina Westberg/ Närpes stad
Barnfamiljernas vardag är händelserik och givande, men ibland också krävande och utmanande vad gäller föräldrarnas resurser. Många familjer får vid behov stöd i sin närmiljö, men alla har inte nätverk på nära håll till hjälp. Vård- och omsorgsnämnden i Närpes har idag ett tjugotal stödpersoner och stödfamiljer som har som uppgift att ge barn,
unga och handikappade extra stöd i vardagen. Stödpersonsverksamhet är en meningsfull uppgift där man har möjlighet att stöda en medmänniska. Utgångspunkt för stödpersonsverksamhet är den tid och närvaro som stödpersonen ger barnet, den unga eller den handikappade. Samvaron behöver inte handla om något speciellt eller speciella upplevelser, utan den kan bestå av helt vanliga och vardagliga saker, av naturliga gemensamma sysslor eller ofta
bara av att vara tillsammans. Som stödperson kan man träffa barnet/den unga i hans/ hennes egen levnadsmiljö till exempel i samband med gemensamma aktiviteter och hobbyer. Träffarna kan vara av varierande längd och antal utgående från stödpersonens och den ungas behov och önskemål. I stödfamiljsverksamhet deltar barnet/ den unga i stödfamiljens vardag och kan övernatta hos stödfamiljen till exempel under ett veckoslut per månad.
Stödpersonen är en vanlig pålitlig vuxen person med möjlighet att ge av sin tid åt ett barn, en ungdom eller handikappad i behov av stöd. Stödpersonen har tystnadsplikt. Vård- och omsorgsnämnden i Närpes söker kontinuerligt stödpersoner och stödfamiljer för barn, unga och handikappade som i vardagen behöver extra stöd. Är du intresserad? Ta kontakt med socialarbetare (06 224 9111) under telefontid klockan 9.30–10.30.
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
17
Biblioteken sommaren 2014 Text: Mia Nordström/ Närpes stad
Minnesrådgivning - och vårdkedjan för patienter med minnesstörningar Text: Petra Ollus/ K5
Vasa sjukvårdsdistrikts primärvårdsenhet har i samarbete med samarbetsområdena inom social- och hälsovård i Österbotten utvecklat en vårdkedja för patienter med framskridande minnestörningar. Vårdkedjan har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av representanter från Vasa sjukvårdsdistrikt samt representanter från samarbetsområdena för social- och primärhälsovård i Österbotten. Från K5:s samarbetsområde har hälsocentralläkare Jaana Sjökvist från Kristinestad samt minnesskötare Stina Bärnlund från K5 deltagit. Målet med vårdkedjan är att bland annat att aktivera den äldre så att denne kan använda sina egna resurser samt garantera en jämlik och kvalitativ vård. Med vårdkedjan vill man öka patientens och de anhörigas deltagande i planeringen och utförandet av vården. I vårdarbetet fokuserar man på att upprätthålla den äldres funktionsförmåga och minska risken för passivitet. Ekonomiskt sett har man med ibruktagandet av vårdkedjan som mål att optimera användningen av till buds stående resurser inom både den
offentliga och tredje sektorn samt att öka kostnadseffektiviteten genom att minska behovet av anstaltsvård, minska överlappande funktioner och samordna serviceprocesserna. En del av vårdkedjan är minnesrådgivningen, som är en del av K5:s verksamhet. Under 2013 anställdes två minnesskötare till K5-området: Johanna Juthborg, som har arbetsområdet Korsnäs, Malax och norra delen av Närpes samt Stina Bärnlund, som har arbetsområdet Kaskö, Kristinestad och södra Närpes. Johanna är stationerad i Korsnäs och Stina i Kaskö, men i huvudsak görs hembesök. Till minnesskötarens arbetsuppgifter hör diagnostiska utredningar vid misstanke om minnessjukdom, men också uppföljningsbesök till hemmaboende personer som insjuknat i en minnessjukdom. Målet med uppföljningsbesöken är att underlätta hemmaboende genom att ge stöd och handledning åt den minnessjuke samt anhöriga. Det behövs ingen remiss till minnesrådgivningen, utan man kan ta kontakt minnesskötarna direkt om man är oroad över sitt eget eller en anhörigs minne. Även vårdpersonal kan ta kontakt till minnesrådgivningen.
Johanna Juthborgs telefonnummer är: 040 676 4992, e-post johanna.juthborg@kfem.fi Stina Bärnlunds telefonnummer är: 040 648 6522, e-post stina.barnlund@kfem.fi
Biblioteken i Närpes kommer att ha semesterstängningar ungefär enligt tidigare år, tidpunkterna varierar och biblioteken stänger klockan 19 istället för klockan 20 på kvällarna. Endast huvudbiblioteket har öppet hela sommaren. Nytt för i år är att huvudbiblioteket kommer att ha kvällsöppet tre kvällar i veckan istället för fyra som det har varit under tidigare år. Måndagar, tisdagar och torsdagar kommer vi att ha öppet klockan 12-19. Onsdagar och fredagar är det öppet klockan 10-15.45. Under sommaren går det att pricka in ett biblioteksbesök på förmiddagen under två dagar i veckan istället för en. Sedan årsskiftet öppnar huvudbiblioteket klockan 10 på fredagar. Efter en rätt lugn start har flera nu upptäckt denna möjlighet och ett ökande antal kunder har börjat komma tidigare dessa dagar. Detta gläder oss och vi hoppas att intresset håller i sig. Från och med 7.5. kommer vi att ha en ny biblioteksfunktionär, Kristine Bärdén. Hon kommer att jobba vid huvudbiblioteket och vid Töjby bibliotek. Vi önskar alla en trevlig sommar och angenäma lässtunder!
ÖPPETTIDER 02.06. – 29.08.2014 Huvudbiblioteket måndag, tisdag 12-19 onsdag 10-15.45 torsdag 12-19 fredag 10-15.45 tidningsläsesalen öppnar 08.00 måndag-fredag Bokbussen kör inte 30.06. – 08.08. Pörtom bibliotek • stängt 07.07. – 08.08. måndag 14-19 onsdag 10-15 Töjby bibliotek • stängt 30.06. – 01.08. torsdag 14-19 Yttermark bibliotek • stängt 30.06. – 01.08. måndag, onsdag 14-19 Övermark bibliotek • stängt 07.07. – 08.08. tisdag 14-19 fredag 10-15
NÄRPESINFO
18
Närpes stads informationstidning
Vuxeninstitutets sommarkurser Sommarmix 9-12.6
Under kursen får du syssla med konst, foto och bakning samt träna finska. Kursen riktar sig till barn i åldern 9-12 år.
Danskurs 16-19.6
för barn (7-12 år) som vill pröva på olika dansstilar.
Kurser för abiturienter
Finska mån-tors 23.6-3.7 kl 18.00-21.15 Lång matematik mån-tors 7.7-17.7 kl 18.00-21.15 Kort matematik mån-tors 21.7-31.7 kl 18.00-21.15 Se hemsidan för mer information!
tel. 040-1600687 e-post: vuxeninstitutet@narpes.fi www.narpes.fi/vuxeninstitutet
Behöver du lära dig svenska? Invandrarlinjerna startar 1.9 på Söff i Yttermark! 1:an – grundkurs i svenska 9 mån. 2:an – fortsättningskurs 4–9 mån. Heltidsstudier: 5-6 lektioner per dag Ring lärare Annika Makarevitch tel: 040-1600626, vardagar (säkrast kl 14-16) för mer information och/eller anmäl dig senast 15.8 via TE-byrån (arbetskraftsbyrån).
tel. 06-2249 280 e-post: vuxeninstitutet@narpes.fi www.narpes.fi/vuxeninstitutet
10:an
på Söff
Höj dina vitsord samtidigt som du behåller dina antagningspoäng till andra stadiet!
PRAKTIK KONST SVENSKA Vilken väljer du? tel. 06-2249 280 e-post: 10an@narpes.fi www.narpes.fi/vuxeninstitutet
Skolnätet är daghemmen Samuel ”Sam” Lindén är ordförande i bildningsnämnden i Närpes. Han känner sin stad, av födsel och ohejdad vana, och mot bakgrunden att han är inne på sin femte period som fullmäktigeledamot. – Mycket av det som behandlas i bildningsnämnden är lagstadgat och mest är det pengar som styr. Inom ramen för det försöker vi möta behov, tänka långsiktigt och tänka smart.
– Bildningsnämndens uppgift är att se till att dagvård och skola fungerar på alla stadier, börjar Sam Lindén. – Grundskolnätet är för närvarande under kontroll och några förändringar där är knappast att vänta inom de närmaste åren. Trycket på dagvårdsplatser är däremot stort, en press utan like faktiskt för närvarande och speciellt i centrumområdet. Högstadiet behöver saneras/renoveras inom överskådlig framtid. Gymnasiet lockar nu fler studerande än tidigare år men här finns orosmoln över statens förslag om stora enheter för gymnasierna. Personalrekryteringen till skolsektorn fungerar väl och vi har inga problem med att få kompetent personal. Kommunstrukturreformen är ett öppet kort så hur den situationen ser ut i framtiden vet ingen än. – Ungefär så är läget, säger Sam på sitt lugna sätt.
facit i hand säger Lindén att staden inte, med dagens ekonomi, kunnat behålla alla skolor och att man blivit smidigare på att styra upp elevfördelningen mellan områden och skolor. – Det finns, och har alltid funnits, politisk vilja att sköta skola och undervisning på bästa sätt. I dag har vi till exempel prioriterat speciallärartjänster till alla skolor och luckrat upp gränserna för skolskjutsarna för smidigheten i syskonfamiljer. – Som frivillig verksamhet sköter staden om morgon- och eftermiddagsvård mot avgift. Inte lagstadgat men viktigt enligt oss. Utöver dagvård och skolor har vi beredskap för natt-dagis och har nära till SÖFF:s tionde skolår för ungdomar. Yrkesakademins enhet i Närpes är också en tillgång för regionen. – Det finns alla sorter inom bildningen: det som fungerar bra, det som bör utvecklas samtidigt som vi har sparkrav vi förväntas uppfylla, säger han.
Nämndens arbete har tidvis varit turbulent med svåra beslut om skolindragningar. Med
Daghemmen växer ur sina utrymmen i takt med att trycket på daghemsplatser ökar.
Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Närpes stads informationstidning
NÄRPESINFO
19
FAKTA
r ok men n svämmar över Foto: Lisbeth Bäck
Daghem: Näsby daghem Nämpnäs daghem Trollebo daghem Töjby daghem Yttermark daghem Pörtom daghem Övermark daghem
Familjedagvård: Antalet familjedagvårdare är mellan tio och femton och antalet gruppfamiljedaghem är fem.
Förskolor: Stenbackens förskola Mosebacke förskola Pjelax förskola Västra Närpes förskola Pörtom förskola Yttermark förskola Övermark förskola
Skolorna: Stenbackens skola Mosebacke skola Pjelax skola Pörtom skola Västra Närpes skola Yttermark skola Övermark skola
Morgon- och eftermiddagsvård:
Sam Lindén ser både hotbilder och möjligheter inom bildningssektorn i Närpes. - Men i stort sett har vi det bra, tycker han.
– Det är vår uppgift att erbjuda dagvård till barn mellan noll och sex år. Familjedagvårdarnas antal har minskat, föräldrar ger sig tidigare ut i arbetslivet och arbetskraftsinvandringen, där behoven ofta kommer med kort varsel, är stor. Det här är en tuff utmaning för oss och vi försöker möta dagvårdsbehovet så bra vi kan. Sam Lindén är kantor/organist inom Närpes församling sedan
1988. Då han kom hade han examen från Sibeliusakademin och två års erfarenhet av musiklärarjobb på Gotland. – Under de två åren lärde jag mig att musikläraryrket inte alls var min grej, ler han. Tid för engagemang inom både Närpes Musikskola och Legato har också funnits plus de olika förtroendeuppdrag som kommunalpolitiken för med sig. – Politik är intressant och
ansvaret växer med uppdragen. Nu har jag i alla fall sagt att det här är min sista period. Han bor i sin hemby Nämpnäs och familjen består av fru Gerd och fullvuxna Jessica, Johan och Jonas. Hans intressen sammanfaller till stor del med jobb och förtroendeuppdrag. De stunder han fritt kan välja vad han gör sätter han sig gärna med en bra deckare i soffan.
Mosebacke skola Pjelax skola Pörtom skola Stenbackens skola Västra Närpes skola Yttermark skola Övermark skola
Närpes högstadieskola Årskurs 7-9 gemensam för städerna Närpes och Kaskö
Närpes Gymnasium Gemensamt för städerna Närpes och Kaskö
20
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning Foto: Anna Sand
Positivt i långa lo Nya vindar blåser inom YA, Yrkesakademin i Österbotten. Från att fysiskt ha varit utspridd koncentreras nu verksamheten och utbildningen till Vasa och Närpes, medan enheterna i Kristinestad och Korsnäs faller bort. Kjell Langels är avdelningschef för de tekniska utbildningarna. Han berättar mer om omorganiseringen.
Text: Anna Sand/ Kustmedia Ab
Kjell Langels har arbetat inom YA i över 20 år, tidigare som metallärare, men sedan 2009 som avdelningschef för den tekniska utbildningen. Han fungerar som administrerare och problemlösare för utbildningarna, och har fortsättningsvis även en viss undervisningsprocent. Han finns vid enheten i Närpes och är den enda avdelningschefen på ort och ställe, vilket samtidigt innebär att han har vissa chefsfunktioner. – Som synts i pressen under våren så kommer en del omstruktureringar att ske inom YA. Tanken är att man ska koncentrera utbildningen till färre fastigheter och orter, vilket betyder att Kristinestad och Korsnäs blir utan enheter, konstaterar Kjell. Utbildningarna i Kristinestad, det vill säga vuxenutbildningen i metall samt närvårdarutbildningen flyttas i sin helhet till Närpes från och med hösten. Det samma gäller rekryterings-, invandrar- och vägledningsverksamheten samt näringslivstjänsterna. – Även vuxenutbildningen i metall som nu finns i Korsnäs flyttas hit, medan fotvårdsoch elutbildningen förläggs till Vasa. Datautbildningen spjälks upp så att en del kommer hit och en del till Vasa, berättar Kjell vidare. Å andra sidan flyttas kockutbildningen härifrån till Vasa, så att det nästa läsår endast finns treor här – inga nya elever tas in till den.
Från och med hösten 2014 startar en vindkraftsutbildning på YA i Närpes. I utbildningen ingår även första hjälp, livräddning, brandsäkerhet samt klättring, och en klättringsmast finns redan nu monterad vid enheten. - Utbildningen ska vara certifierad enligt GWO-standarden, varför vi inlett samarbete med danska Vestas samt svenska Rope Access, berättar Kjell Langels och Anders Wahlberg.
Det praktiska flyttningsarbetet har redan inletts och under sommaren kommer inre ombyggnationer att ske vid enheten i Närpes. Några tillbyggnader är dock inte aktuella i det här skedet. De sista ska flyttas under hösten.
Närpes stads informationstidning
NÄRPESINFO
21
Närpes Vatten Ab informerar
oppet – För vår del i Närpes betyder detta att enheten växer, och därmed också stärks, vilket är positivt ur vår synvinkel. – Att ungdoms- och vuxenutbildningen inom samma branscher förläggs till samma enhet ser jag som något positivt. Redan förut har ungdomsoch vuxenstuderande inom logistik samsats i Närpes, och det har fungerat väldigt bra. De studerande stöder varandra oavsett ålderskategori. Omstruktureringen innebär även att ny kunskap och nya människor kommer till huset, vilket alltid är positivt. – Det samma gäller utrustningen samt samanvändning av den, tillägger han. Från och med 2015 verkar alltså de fyra branscherna: logistik, metall, data och närvårda-
Avloppssystemets utbyggnad i glesbygden fortsätter på verksamhetsområdena enligt den av stadsfullmäktige fastställda tidtabellen. Ledningssystemet till de västra byarna: Kalax-Tjärlax-NämpnäsNorrnäs-Rangsby-Långviken-Töjby och Helenelund, tas i drift i vår i slutet på maj. re under samma tak i Närpes. För tillfället har Närpesenheten cirka 240 studerande, och efter omorganiseringen kommer antalet att öka med över 100 elever. Förändringar i personalorganisationen kan bli aktuella och för egen del vet inte Kjell vad som väntar efter 2015. – Personalen här ser ändå positivt på förändringarna och alla utbildningar kvarstår trots allt. Dessutom får vi från hösten en helt ny vindkraftsmontörsutbildning hit, och den kommer att gå i vuxenmetallutbildningens regi. Vi har inlett samarbete med danska Vestas, som är världens största vindkraftsföretag, samt det svenska företaget Rope Access med tanke på detta. De kommer att bli stabila stöttepelare i utvecklingen av utbildningskonceptet.
Fastigheterna i området kan börja koppla in avloppet från sina fastigheter till systemet i hela området från början på juni. Vi hoppas att så många som möjligt tar tillfället i akt och kopplar in avloppet till de nya ledningarna, så att systemet börjar fungera som planerat. Till nästa år, 2015, är det planerat att bygga ut avloppssystemet i Rangsby by. För år 2016 är planerna södra delen av kommunen: Gottböle-Böle och Pjelaxområdet. Tidtabellen för dessa anslutningar i området är beroende på hur byggandet av överföringsledningen från Teuva och Närpes till Kaskö framskrider, när systemet kan tas i drift. Norra delen av kommunen Övermark och Pörtom får avloppssystemet år 2017-2018. Alla är enligt lagen skyldiga att koppla in avloppet till det utbyggda systemet genast som det är möjligt om de inte erhållit befrielse av miljömyndigheten på grund av ringa belastning. Om ni behöver mera information eller hjälp med planeringen av anslutningen, är det bara att ta kontakt. Vi ger gratis stöd och hjälp med planeringen av anslutningsledningarna. Kontaktuppgifter Närpes Vatten, Rosenbackvägen 3. Tel 06-347 5500
Foto: Anna Sand
Besök gärna stadens hemsidor på www.narpes.fi På hemsidan finns nödvändig information, aktualiteter och kontaktuppgifter som berör stadens verksamhet.
Kjell Langels fungerar sedan 2009 som avdelningschef för de tekniska utbildningarna inom YA. Han ser positivt på omorganiseringen inom YA.
22
NÄRPESINFO
Närpiön Kaupungin tilinpäätös 2013 Teksti: Kent-Ole Qvisén/Närpiön Kaupunki
Toimintatuotot kasvoivat huomattavasti ollen yhteensä 16,7 milj. euroa, 900 000 euroa budjetoitua enemmän. Toimintakulut ylittivät budjetoidun vain 0,1 milj. eurolla. Toimintakulut olivat yhteensä 68,6 milj. euroa. Toimintakate (toimintatuotot – kulut) olivat -52,0 milj. euroa, mikä on 0,9 milj. euroa alle budjetoidun. Nettokustannusten kasvu oli vain 1,9 % vuoteen 2012 verrattuna. Verotuotot nousivat yhteensä 29,6 milj. euroon, verrattuna 27,6 milj. euroon vuonna 2012. Kunnallisverokertymä oli 26 milj.
euroa eli n. 0,2 milj. euroa budjetoitua enemmän. Yhteisövero-osuus nousi 1,8 milj. euroon, mutta alitti budjetoidun 0,1 milj. eurolla. Kiinteistöverokertymä oli 1,8 milj. euroa, mikä oli 8 000 euroa budjetoitua vähemmän. Valtionosuuksia saatiin 24,2 milj. euroa, mikä oli 0,2 milj. euroa budjetoitua vähemmän. Kokonaisuutena ottaen valtion-
osuudet kasvoivat vain 50 000 euroa vuodesta 2012. Nettorahoitustuotot ja -kulut olivat 0,6 milj. euroa ja alittivat budjetoidun 150 000 eurolla. Vuosikate oli 2 395 494,69 euroa ylittäen muutetun talousarvion 0,9 milj. eurolla. Vuosikate asukasta kohden oli 256 euroa. Tilikauden ylijäämäksi muodostui 64 818,35 euroa. Vuodelle 2013 budjetoitu 0,7 milj. euron
Närpes stads informationstidning
alijäämä vaihtui siis pieneen ylijäämään. Investoinnit olivat 4,7 milj. euroa brutto. Toteutuneiden 0,6 milj. euron investointiavustusten ja kiinteistöjen myynnistä saadun 2,3 milj. euron jälkeen nettoinvestointisummaksi muodostui 1,8 milj. euroa. Nettolainakanta kasvoi 1,1 milj. eurolla ollen vuodenvaihteessa 17,2 milj. euroa, eli 1 838 euroa asukasta kohden. Rahoitusarvopaperien kirjanpitoarvo kasvoi vuoden aikana 0,9 milj. euroa ollen tilinpäätöksessä 11,8 milj. euroa. Sijoitusten markkina-arvo oli 12,4 milj. euroa per 31.12.2013. Yhteenvetona voidaan todeta, että toimintatuotot/-kulut -budjetin pitäneen hyvin nettosäästön ollessa 0,9 milj. euroa. Kohtuullisten nettoinvestointien ansiosta lainaus voitiin pitää alhaisena maksuvalmiuden samalla parantuessa. Henkilökunnan osuutta hyvään tulokseen on syytä korostaa.
Seitsemän kysymystä Enestamille Jan-Erik Enestam on nimetty yhdessä Ossi Revon kanssa Vaasanseudun kuntajakoselvittäjäksi. Selvitys tehdään valtiovarainministeriön toimeksiannosta ja katto-organisaationa toimii Vaasanseudun yhteistyöneuvottelukunta. Jan-Erik Enestam vieraili Närpiön kunnanvaltuustossa huhtikuun lopulla. Teksti: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab
Mistä toimeksiannossa on kysymys?
– Tehtävämme on selvittää edellytykset Isonkyrön, Korsnäsin, Laihian, Maalahden, Mustasaaren ja Vöyrin kuntien sekä Vaasan, Kaskisten, Kristiinankaupungin ja Närpiön kaupunkien yhdistymiselle, ja myös yhdistymisen vaikutukset. Kyse on yhteensä kymmenen kunnan ja kaupungin yhdistymisestä yhdeksi tai useammaksi kunnaksi. - Lisäksi selvitetään yhtenä vaihtoehtona edellytykset Närpiön, Kaskisten ja Kristiinankaupungin yhdistymiselle.
Kuinka työskentelette? – Toimimme avoimin kortein ilman ennakkokäsityksiä. Tuleva ehdotuksemme perustuu työmme tuloksiin.
Mikä on aikataulu? – Työ aloitettiin 7. huhtikuuta ja jatkuu kuluvan vuoden loppuun. Juuri nyt luomme muotoja työskentelyllemme. Asetamme työryhmiä ja pidämme tiedotuskokouksia. Parhaillaan suunnitellaan myös kokouksia, joihin kutsutaan kaikki asukkaat keskustelemaan asiasta. Närpiön tilaisuus on suunniteltu pidettäväksi 11. kesäkuuta. – Eri työryhmät toimittavat raporttinsa syyskuun loppuun mennessä. Analysoimme raportit ja laadimme loppuselvityksen. Meillä on aikaa tämän vuoden loppuun.
Tapasit Närpiön kunnanvaltuuston huhtikuun lopulla. Missä tunnelmissa? – Kokous oli hyvä ja rakentava ja ilmapiiri oli hyvä. Käyty kes-
kustelu oli hyvä ja närpiöläiset esittivät paljon kysymyksiä ja kommentteja. Esittelin valtuustolle suunnitellun työjärjestyksemme. – Oli mukava tavata tuttuja kasvoja Närpiössä. Olin havaitsevinani, että selvityksemme tulosta todella odotetaan. Selvityshän on myös hyvin paikallinen eri työryhmien kautta.
Mitä työryhmiä? – Eri sektoreille on nimetty työryhmiä miettimään erilaisia kysymyksiä. Kaikki kunnat/ kaupungit ovat edustettuina näissä työryhmissä. Kunnan-/ kaupunginjohtajat muodostavat yhden ryhmän, talouspäälliköt toisen ja luottamushenkilöt kolmannen, jonka tehtävänä on arvioida hallintomalleja ja lähidemokratiaa. Työryhmiä asetetaan vielä lisää kuntien ja kaupunkien eri sektoreilta. – Työryhmän jäsenyys tarkoittaa myös vastuuta. Esimerkiksi Närpiöstä nimettyjen tehtävänä on informoida kaupunkia ja asukkaita siitä, mistä työryhmissä keskustellaan. Siten lisäämme työn läpinäkyvyyttä.
Mitä asioita pidät erityisen tärkeinä Vaasanseudun selvitystyössä? – Kielikysymystä, lähidemokratian toteutumista sekä kaupungin ja maaseudun/saariston yhteistoimintaa.
Miten voimme seurata työtänne? – Vaasan kaupungin kotisivulla, www.vasa.fi, on linkki, josta itse kukin voi seurata työmme edistymistä ja erilaisia tapahtumia. Minun työhuoneeni tulee olemaan Mustasaaren virastotalossa ja Ossi Revon Vaasassa.
NÄRPESINFO
Närpes stads informationstidning
23
Rakennustöistä on ilmoitettava Verohallinnolle Teksti: Malin Haka/ Närpiön Kaupunki
Veronumeron käyttöönotto oli ensimmäinen toimenpide rakennusalan harmaan talouden kitkemiseksi. Seuraavassa vaiheessa, heinäkuun alusta alkaen rakennustöitä tilaavien yritysten ja yrittäjien on ilmoitettava Verohallinnolle kuukausittain rakennusurakat ja rakennuspaikalla työskentelevät henkilöt. Uudet säännöt merkitsevät, että rakennustöitä tilaavat yritykset ja yrittäjät ovat velvollisia ilmoittamaan Verohallinnolle joka kuukausi ostamansa rakennusurakat. Tämä on tehtävä erikseen jokaisella rakennuspaikalla. Pääurakoitsija on lisäksi velvollinen jättämään kuukausittain tiedot rakennuspaikalla työskentelevistä henkilöistä. Uudet säännöt koskevat tietyssä määrin myös yksityishenkilöitä. Rakennuslupaa edellyttävän rakennustyön teettäjä on velvollinen ilmoittamaan asiasta veroviranomaiselle. Ilmoitus on jätettävä ennen lopputarkastusta ja omien tietojen lisäksi on ilmoitettava mm. missä rakennustyö on tehty sekä työn suorittaneen yrityksen tai työntekijän nimi. Lisäksi on ilmoitettava yritykselle tai työntekijälle maksettu summa. Rakennusluvan myöntämisajankohdalla ei ole merkitystä. Jos lopputarkastus suoritetaan heinäkuun jälkeen, Verohallinnolle on ilmoitettava 1. heinäkuuta jälkeen suoritettavat työt.
Verohallinnolle on ilmoitettava myös, jos on rakentanut kaiken itse tai talkoilla. Ilmoitus siitä, että työ on suoritettu talkoilla riittää; kaikkien talkoolaisten tietoja ei siis tarvitse ilmoittaa. Ilmoituksen jälkeen Verohallinnolta saa todistuksen esitettäväksi rakennustarkastajalle lopputarkastuksen yhteydessä. Rakennustarkastaja on velvollinen ilmoittamaan Verohallinnolle puuttuvasta todistuksesta, jolloin voidaan periä laiminlyöntimaksu.
RAKENNUSVALVONTA •
Rakennusvalvontatoimisto käsittelee mm. rakennusja toimenpideluvat sekä ilmoitukset. Rakennusvalvonnalle kuuluu myös maa-ainestoiminnan valmistelu ja valvonta, mutta luvat myöntää kaupunginhallitus.
•
Teknisen lautakunnan rakennusvalvontajaosto myöntää rakennus- ja muut luvat. Jaosto kokoontuu yleensä kerran kuukaudessa, ei kuitenkaan heinäkuussa. Rakentamista suunnittelevan kannattaa ottaa hyvissä ajoin yhteyttä rakennustarkastajiin saadakseen tietoa tarvittavista luvista. Rakennustarkastaja voi myöntää tiettyjä vähäisempiä lupia.
•
Rakennusvalvontatoimistoon jätetään myös purkuilmoitukset. Purkuilmoitus on tarpeen vain, jos rakennus sijaitsee asemakaava-alueella. Tontit kannattaa pitää kunnossa ja purkaa vanhat maisemaa rumentavat rakennukset, sillä purku saattaa vaikuttaa kiinteistöveron määrään.
•
Rakennusvalvontatoimisto vastaa myös valtion korjausavustuksista eläkeläisille. Hakuaika on yleensä maaliskuussa. Seuraava hakukierros on todennäköisesti keväällä 2015.
•
Ota epäröimättä yhteyttä, jos mietit jotakin rakentamiseen liittyvää.
Henrik Lilla, 040 030 8228
Maj-Len Ragvals, 040 016 7228
Vahvistetut hinnat - Kåtnäs Norra Kaupunginvaltuusto on 28.4.2014 vahvistanut seuraavat hinnat: omakotitalo (AO)
7,50 euro/m2
pientalo (AP)
7,50 euro/m2
rivitalo (AR)
12,00 euro/m2
sosiaalinen toiminta
12,00 euro/m2
Tontit tulevat myyntiin toukokuussa.
IK Itella Posten Ab Itella Green
I årets nummer av Sommaren i Närpes får Du som vanligt ta del av vårt rika kulturliv. Vi tipsar också om olika besöksmål. Vi hoppas att årets utgåva ska ge Dig inspiration till många trevliga utflykter.
Sommaren Narpe s 2014
Sommaren i Närpes
1
Ha en skön sommar! www.visitnarpes.fi
• evenemang • sevärdheter • övernattning • matservering • shopping •
4-5 Juli 2014
Väälkumi ti
Tomatkarnevalin! För mer information: www.narpes.fi/tomatkarnevalen
KONTAKTUPPGIFTER
STADSHUSET
Kyrkvägen 2, 64200 NÄRPES Växel: 06-224 9111, Fax: 06-224 1285
ÖPPETHÅLLNING
Må-fre kl. 8–15.45 Stängt 7-27.7.2014 Se närmare info i lokalpressen och stadens hemsida
LANDSBYGDSKANSLIET
Vasavägen 1599, 64610 ÖVERMARK Tel: 040-669 4716/040-669 4714 Fax: 06-224 9368
ÖPPETHÅLLNING
Må-fre kl. 8–12, 12.30–15.45
ÖVRIGA UPPGIFTER
E-postadresser fornamn.efternamn@narpes.fi
www.narpes.fi