SkogsÄgaren 2/2017 by Kustmedia OLD

SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning

www.skogsvardsforeningen.fi

Maj • 2 / 2017

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN sid 4

Barrmassaved på export sid 7

Välkommen på Skogsägardans! sid 8

Vägen till skogen med John-Ivar sid 10

Förmedling för välgörenhet sid 16-17

Kemerastöden i skogen sid 17

Kolumn av Axel Åhman sid 18-19

Skogsavdraget är värdefullt

Skogsmaskinsförare och student i ett slag sid 3

SkogsÄgaren 2/2017 Kenneth Påhls Styrelsens ordförande

LEDAREN

Bästa skogsägare

i går mot ljusare tider. Vintern som gått har i stort varit en bra skogsvinter. Stövelskaften har räckt till i snötäcket som ändå varit tillräckligt. De flesta skogsarbeten som varit planerade, har kunnat utföras och för den självverksamme skogsägaren har det varit möjligt att både röja och avverka. Avsättningen för virke, speciellt klenvirke och massaved, har avsevärt förbättrats under den senaste tiden. Den målmedvetna satsningen på anskaffning och förmedling av energived, ur våra medlemmars skogar, bär nu frukt. Dagligen anländer åtta till tio fyllda lastbilsekipage med energived till EPV Voimas kraftvärmeverk på Vasklot. Våra maskinentreprenörer har kunnat köra på under hela säsongen. Föreningen har under året avtalat om ökande leveransmängder och kan på så sätt hålla hjulen rullande i våra skogar. I början av april lade den första båten med tallmassaved ut från Björnö hamn i Kristinestad. Föreningen har fått till stånd ett flerårigt leveranskontrakt för tallmassaved till Sverige och under de närmaste åren kommer 50 000 kubikmeter att skeppas ut. Då det inte gått att hitta köpare på inhemska virkesmarknaden har vi hit-

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN Skogsvårdsföreningen är skogsägarnas egna förening i Österbotten. Hos oss behandlas alla skogsägare jämlikt. Du som medlem kan alltid be om råd i anknytning till din skog, det må sedan gälla virkeshandel, skogsvård, skogsbeskattning, fastighetsförmedling eller naturskydd. Vi arbetar nära dig och sysselsätter lokalt, våra skogsfackmän, skogsarbetare och lokala entreprenörer känner väl till ditt område. Privatskogar: Skogsmark Tvinmark Impediment el. mots. Skogsfast. medelareal Totalvolym: I medeltal på skogsmark: Medeltillväxt: Avverkningsvolym: Försäljningsvolym:

490 700 ha 454 700 ha 14 900 ha 16 700 ha 23 ha 55,951 milj. m3 121,9 m3/ha 2,82 milj.m3/år 1,2 milj.m3/år 1,0 milj.m3

SkogsÄgaren Utgivare: Skogsvårdsföreningen Österbotten Redaktionsråd: Dan Kullman, Jan Slotte, Ann-Mari Snickars, John Berg, Tom Finnilä och Lisbeth Bäck Ombrytning: Maria Lillås, Kustmedia Pärmbild: Anna Sand Upplaga: 16 900 exemplar Tryckeri: I-Print, Seinäjoki 2017 Distribution: Svenskspråkiga skogsägare i landskapet Österbotten och Karleby stad. (källa: Skogscentralens kundregister)

tat alternativ på annat håll. Detta är nog den största enskilda åtgärden, inom en överskådlig framtid, med att förbättra avsättningen för våra medlemmars virke. Speciellt i Sydösterbotten kommer effekten att vara märkbar. Exporten kommer också att stöda de satsningar på underhållsdikningar och beståndsvårdande avverkningar på torvmarker, där virkesutfallet till stor del är tallmassaved. Vi hoppas att detta direkt skall synas i skogsägarnas ekonomi. Sett ur större perspektiv är läget på virkesmarknaden ljusare än på länge. Användningen av skogsråvaror i Finland beräknas öka med upp till 8 procent under innevarande år. Samma prognoser visar också att värdet på virkeshandeln kommer att stiga med mellan 2-5 procent beroende på virkesslag. Framdels lönar det sig att hålla sig ajour med virkesmarknaden. Våra skogsfackmän har bra koll på läget. Nyligen öppnades också ansökningarna om bidrag ur Kemera-medlen. Under de två första dagarna från öppnandet av bidragsansökan lämnades cirka 5000 ansökningar in. Intresset för ungskogsvård är stort och behovet av bidrag är märkbart, så jag uppmanar dem

som har lämpliga ungskogsobjekt att göra slag i saken nu så länge medel finns att söka. Till sist vill jag tacka våra medlemmar som troget anlitar föreningen och bidrar till att hålla verksamheten levande och lokalt förankrad. Genom en aktiv medlemskår kan föreningen utvecklas och svara mot de behov som finns i det Österbottniska skogsbruket. Om du inte ännu är medlem kan du ändå gärna kontakta våra kunniga skogsfackmän för att få råd och information i saker som berör skog och skogsanvändning. Jag önskar en god fortsättning på våren och hoppas att Du kan ta dig tid att gå ut i skog och mark.

Delta och vinn! Ni som har artikel-önskemål och/eller funderingar angående tidningens innehåll, tveka inte att ta kontakt med oss genom att fylla i kupongen här nertill på sidan. Vinnare i SkogsÄgaren 1-2017 blev Gunnel Härtull i Kvevlax och Johannes Byggmästar i Kronoby. Gratulerar till er båda och vinster till er kommer med posten.

Vad var mest intressant att läsa i detta nummer? ________________________________________________ ________________________________________________ ________________________________________________

Portot är betalt

Tips till nästa nummer av Skogsägaren? ________________________________________________ ________________________________________________ ________________________________________________ ________________________________________________ Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen. Namn __________________________________________ Adress _________________________________________ Tel _____________________________________________

SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbotten rf Avtalskod 5018366 Info 65100 00003 Svarsförsändelse

SkogsÄgaren 2/2017

Familjen har egen skördare och skotare och William är uppvuxen med skogsbruket. Hans föräldrar heter Sonja Håkans och Björn Snygg. Studieinriktningen var därmed naturlig och William är nöjd med sitt val. – Studierna har varit väldigt mångsidiga, konstaterar han.

Skogsmaskinsförare och student i ett slag I Vistan, Söderudden, bor 19-årige William Snygg som om några veckor utexamineras som både skogsmaskinsförare och student från YA. Valet av studieriktning var givet för William, som är uppvuxen med skogsbruk och tillbringar en stor del av sin fritid i familjens egna skogsmaskiner. De treåriga studierna är avslutade och nu har William några lugnare veckor i väntan på dimissionen och senare i sommar inledandet av militärtjänstgöringen i Dragsvik. Trots att han valde att kombinera skogsmaskinsförarstudierna med gymnasiestudier, tycker William inte att det varit några problem. – Visst har det varit mycket emellanåt, men det har gått bra, konstaterar han.

För eget bruk och försäljning Familjen, som äger en hel del skog både ute i Vistan och i Södra Vallgrund, har haft egen skördare sedan William bör-

jade i högstadiet. Skotaren köptes några år senare, och att hantera maskinerna var därför inte något nytt för William då han började studera på Yrkesakademin i Gamla Vasa. – Jag deltog i skogsarbetet även innan, med både röjsåg och motorsåg. Eftersom vi eldar med ved här hemma behövs det en hel del, och min farbror och farfar elda med flis så till dem tar vi ut energived. Utöver det gallrar och avverkar vi också för försäljning, och utgår från den skogsbruksplan vi har, berättar William. Största delen av skogsarbetet utförs vintertid, under helgerna och som en fritidssyssla.

gymnasiekurser i långmatematik, finska, engelska, modersmål samt gymnastik, berättar William. Under andra året kom maskinteknik, elektronik och hydraulik in på schemat och de studerande fick då också lära sig att både avverka och lasta. – Det tredje året betod främst av praktik, som jag utförde på Syketec i Replot, berättar William vidare. Största delen av studietiden har han bott på internat, och pendlat med mopedbil in till Vasa för gymnasiestudierna vid Vasa Aftonläroverk, medan det under praktiktiden varit smidigare att bo hemma i Vistan.

Kombinerade studier

Nöjd med resultaten

Mot den bakgrunden är det inte svårt att förstå Williams studieval, som enligt honom själv var helt självklart. På frågan varför han också valde att ta studentexamen samtidigt, svarar han: – Det kan vara bra att ha. Det första studieåret handlade främst om att lära sig mer om olika skogs- och marktyper, hur de olika trädslagen ska skötas och hur man hanterar en motorsåg och röjsåg. – Under varje termin ingick en sex veckor lång kombiperiod då jag läste

Eftersom William valde att läsa långmatematik har han varit tvungen att genomföra en del av de kurserna helt på egen hand, eftersom den normala studietiden inte räckte till. Av rent intresse läste han dessutom alla gymnasiekurser i både fysik och kemi utöver detta. Han tycker att kombinationen av de båda examina fungerat bra. – Min handledare har gjort ett bra jobb med att pussla ihop studierna och jag är riktigt nöjd med resultaten i studentskrivningarna också. Engelskan

skrev jag redan andra året, i höstas skrev jag finska och modersmål och nu i vår långmatematik, berättar William, som var den enda på sin klass som valde att även ta studenten.

Förenar teknik och skogsbruk Den speciella studentmössan för hans kombiexamen är inköpt men något större firande önskar William sig inte. Han har sökt vidare för fortsatta studier till skogsbruksingenjör och agrolog i Ekenäs, men först väntar armén. – Jag rycker in i början av juli och hoppas kunna bli chaufför inom armén. Genom studierna fick jag lastbilskörkortet och jag skulle gärna komplettera med E-kortet. Om det lyckas är det ett års tjänstgöringstid som gäller, konstaterar William. Någon klar bild av det framtida drömjobbet har han ännu inte, men en kombination av både naturbruk och teknik vore det ultimata. – Skogen finns ju kvar hemma, och eftersom jag är ganska teknikintresserad skulle jag gärna jobba lite mer åt det hållet om möjligt, avslutar William. Text och foto: Anna Sand/Kustmedia

SkogsÄgaren 2/2017

Virkeshandeln

En båt lastad med barrmassaved. M/V Silva vid kajen i Kristinestad i början av april. Foto: Jens Helenelund

Barrmassaved på export

Gynnsam konjunktur förutspås

För att minska det rådande överutbudet på tallmassaved i Sydösterbotten har skogsvårdsföreningen inlett barrmassavedsexport till Sverige för att uppnå en bättre jämnvikt på marknaden. Exporten omfattar barrmassaved, huvudsakligen tall, som tas ut från skogarna i Sydösterbotten. Det första fartyget lastades med cirka 4500 kubikmeter virke och på årsbasis kommer det att handla om en ansenlig mängd barrmassaved som exporteras till Sverige. Verksamheten på Björnö kommer att vara kontinuerlig och fartyg av olika storlek kommer att avgå med en till två månaders mellanrum. Nästa fartyg beräknas avgå före midsommar. Merparten av massaveden kommer från dikeslinjer som har rensats i samband med iståndsättningsdikningar. Under sommarmånaderna är verksamheten inriktad på beståndsvårdande avverkningar det vill säga gallringar. På kort sikt lättar exporten på trycket gällande barrmassaved i regionen och på längre sikt hoppas vi också att det har en positiv inverkan på priserna.

Den finska ekonomin har de senaste månaderna visat tecken på återhämtning. Finlands ställning som attraktiv miljö för investeringar som ökar virkesanvändningen har förhoppningsvis förstärkts ytterligare av den anledningen. Detta läge måste också kunna nyttjas för att få planer förverkligade. Pellervo forskningsinstitut publicerade sin traditionella konjunkturprognos för skogssektorn för åren 2017 och 2018. Rekordmängder cellulosa, kartong och sågvaror exporters från Finland i år. Kapacitetsökningen ökar exporten av cellulosa och kartong. Produktionen och exporten av papper fortsätter minska. Behovet av träprodukter för byggande ökar såväl på den inhemska marknaden som på den viktigaste exportmarknaden i Europa. PTT förutspår att Kinas betydelse för sågindustrin ökar ytterligare.

Virkesanvändning ökar enligt PTT i och med de investeringar som skogsindustrin gör, främst i ökad sågkapacitet för gransågvaror. Användningen uppnår inte den nivå som rådde under toppåren under de första fem åren på 2000-talet. Exportvirkets andel av har på ett årtionde minskat från en fjärdedel till under en tiondel. Virkesdrivningen i landet kommer med andra ord att vara livlig de kommande åren. Enligt PTT ökar virkeshandelsvolymerna i år med åtta procent och nästa år med ytterligare tre procent. De nominella priserna för tall- och grantimmer stiger med 2-5 procent. Den ökade efterfrågan höjer medelpriset på tallmassaved med 2-4 procent. PTT förutspår att rotintäkterna i nästa år ökar med anledning av stigande priser och ökande mängder till 1,9 miljarder, eller ganska nära år 2007 års rekord på över två miljarder euro.

Text: Jan Slotte

Text: Erno Järvinen, forskningschef på MTK

VIRKESPRISER Medelpriserna per avverkningssätt, senast tillgängliga. I statistiken ingår den virkesmängd som skogsindustrin och de större privata sågarna köpt från privatskogarna. Källa: Luke

I-GALLRING, rotpriser (mars 2017), €/m3 Område Södra Österbotten Mellersta Finland Hela landet

TIMMER Tall Gran Björk - - - - - - 40,79 40,95 -

MASSAVED Tall Gran Björk 12,61 - 13,87 12,06 12,35 11,71 11,82 11,37 11,60

FÖRNYELSE, rotpriser (mars 2017), €/m3

Prisområdena i skogsforskningsinstitutets statistik

Område Södra Österbotten Mellersta Finland Hela landet

TIMMER MASSAVED Tall Gran Björk Tall Gran Björk 56,05 56,37 - 18,53 18,65 17,89 56,94 58,19 42,59 18,01 19,17 17,48 55,92 57,62 43,26 17,84 18,98 17,07

SMÅSTOCK Tall Gran 26,68 26,26 24,45 26,15 25,61 25,61

LEVERANSPRISER (vecka 17), €/m3 Område Södra Österbotten Mellersta Finland Hela landet

TIMMER Tall Gran Björk 52,79 50,99 - 55,95 55,50 42,95 56,08 55,75 46,60

MASSAVED Tall Gran Björk 27,19 - 26,74 27,92 29,46 27,78 27,56 29,09 27,88

SMÅSTOCK Tall Gran - - - - -

(-) innebär att ingen statistik finns tillgänglig på grund av en för liten såld mängd

ENERGIVIRKESPRISER rot och leverans, 4-2016

Pris €/m3

GROT HELTRÄD KVISTADE SLANOR Rotpriser

Södra Österbotten

3,33

9,46

Mellersta Finland

3,11

2,33

6,82

Hela landet

3,53

2,57

4,57

Leveranspriser Södra Österbotten

12,90

16,86

22,82

Mellersta Finland

14,63

20,08

18,06

Hela landet

14,90

19,66

22,43

SkogsÄgaren 2/2017

NY FÖRORDNING!

Lättare att få ersättning för älgskador En ny förordning gällande ersättning för hjortdjursskador godkändes av regeringen den 4 maj och träder ikraft 15 maj i år.

Karl-Henrik Langels slutar som skogsvårdsinstruktör på Närpeskontoret och intresset för att bli hans efterträdare har varit stort.

Ett bra arbete! Det drar ihop sig till pension för skogsvårdsinstruktör Karl-Henrik Langels i Närpes. Ett år i förtid och självvalt av honom. Han säger att det helt enkelt beror på att han inte hinner arbeta mera. – Precis så är det. Jag har svårt att få tiden att räcka till för allt det jag vill och borde göra. – Men jag har haft ett bra arbete! Karl-Henrik, Kalle, Langels kommer att avgå med pension från sitt arbete som skogsvårdsinstruktör vid områdeskontoret i Närpes i höst. – Jag blir 62 i år och slutar den 1 september. – Fast jag nästan ångrade mig när jag skulle skriva under pappren, skrattar han. För jag trivs med jobbet, med arbetskamraterna, arbetsgivaren, skogsägarna och entreprenörerna. Det är jag som kokar första kaffepannan klockan sju på kontoret, pratar med entreprenörer och skogsägare. Jag kommer att sakna jobbet men annars är beslutet helt genomtänkt.

Hela tiden inom skogsbranschen Hans bror var målare och efter högstadiet började Kalle måla tillsammans med honom. Så kom armétiden emellan och när han blev civil funderade han på om han skulle fortsätta måla eller göra annat. – Då sökte jag till Forstinstitutet i Ekenäs. Min pappa var virkesköpare så jag kände till branschen. Det är förövrigt den enda tiden, fem år, som jag varit bortflyttad från Nämpnäs by. Blev utexaminerad skogsbruksingenjör i början av 1980-talet och arbetade åt Närpes skogsvårdsförening mellan åren 1981-1990. – Då blev det virkesstrejk och sämre tider inom föreningen. Vi var tre anställda på kontoret och det var en för mycket. Samtidigt var det en karl på Skogscentralen, som det hette då, som gick i pension och vi tyckte det skulle passa bra att jag skulle söka det jobbet. Jag gjorde det och fick tjänsten.

lemmar och skogsägare ska få ekonomi i sitt skogsbruk. Föreningen delar inte ut dividender utan det återinvesteras i verksamheten.

Inga små projekt som väntar

Han spiller i kaffe och fortsätter. – Ett år, tänkte jag då. Det blev tjugofyra år på Otsos kontor i Närpes. För två och ett halvt år sedan slöts cirkeln och Langels var tillbaka i skogsvårdsföreningens tjänst, med ansvar för vägar, diken i området mellan Korsnäs och Sideby. Han planerar väg- och dikesprojekt samt sköter väglagsservice och gödslingsprojekt. Han verkställer projekt, sköter kontakten till entreprenörer hjälper skogsägare med att ansöka om Kemeramedel. – Arbetet är konstant. Det behövs nya vägar och redan befintliga ska underhållas. För närvarande har vi ett större dikningsprojekt på gång i Yttermark, andra i Pjelax, Tjärlax och Lappfjärd.

En ny tid väntar Kalle. Han är folklig och trevlig. Skojar och har nära till skratt. – Hela livet har jag drömt om att bli fiskare i Nämpnäs. Undrar om jag får mera tid för fiskeintresset nu? Frun, som är yngre än mig och i jobb, ser fram emot att börja komma till dukat bord, skrattar han. Rosita och Kalle har två vuxna barn, också bosatta i Närpes, och två barnbarn. Det är faktiskt inga små projekt som väntar Langels de närmaste åren. Det ska uppföras ett nytt hus vid deras sommarställe i Nämpnäs efter att sonen övertagit deras egnahemshus i byn. – Efter det ska det byggas uthus. Vi har en del egen skog som ska skötas och vi har två barnbarn som vi ställer upp som barnvakter åt. Älghunden står på gården och väntar på att få börja träna, jag tycker om jakt och ja, så är det ju fisket. Dessutom tycker frun om att resa, ler han.

Det återinvesteras

Ska skola efterträdare

Arbetet passar den som tycker om att vistas utomhus och vara tillsammans med folk. – Arbetsveckorna är fyllda av samtal, överenskommelser och kompromisser. Bäst är det om man inte någonsin blir arg och att man inte är rädd för regnskurar eller sämre väder. Han berömmer föreningen som arbetsgivare. – Jag har haft en bra chef i Jan Slotte. Han är kunnig och han ger ansvar åt personalen. Sedan affärsverksamheten blev en del av föreningens verksamhet har jobbet förändrats och våra tjänster utvidgats. Alltjämt verkar vi för skogens och skogsägarnas bästa. För att våra med-

Langels befattning har varit lediganslagen och vem som blir hans efterträdare står klar i slutet av maj, början av juni. Kalle Langels donar på som vanligt, har semester i juli och i augusti ska han arbeta sida vid sida med sin efterträdare. Den 1 september blir han pensionär på papper. Vi träffas vid deras sommarställe i Nämpnäs. På fastlandet men vid stranden. Släktens gamla ställe med en gammal röd stuga, en nyare stockstuga och så den färdiga grunden för det nya huset. Veden är snyggt radad i en rundad trave, den treårige gråhunden Henna känns mera kramgod än jakthund och i sjön finns gott om fisk. Jo, här blir det gott att vara framöver Langels! Text och foto: Lisbeth Bäck

Den här förändringen har länge drivits på från markägarsidan. I stora drag ger den en tredjedel högre ersättning jämfört med tidigare skadevärderingar. Dessutom kommer förändringar i skogscentralens anvisningar för skadevärderingarna i terrängen, vilket borde göra ersättningarna mer rättvisa. Den viktigaste förändringen gäller ersättande trädslag som finns på skadeområdet. Som ersättande trädslag godkänns nu enbart trädslagen enligt råd i god skogsvård. Till exempel granplantor i en tallplantering på torr momark räknas inte med emedan marken anses för mager för gran. Likaså minskar inte en ännu outförd plantskogsröjning på ersättningen, vilket har skett tidigare. Förändringarna gör att plantskogar med lindrigare skador än tidigare når upp till självriskens gräns som är 170 euro. Den större ersättningsnivån åt skogsägarna uppvägs delvis med att kostnaderna för uppgörandet av skadevärderingarna sjunker då värderingen förenklas. Kostnaderna för både värderingen och skogsersättningen betalas med de licensavgifter som jägarna betalar in för att fälla älgar och hjortar. Det är skäl att skogsägarna nu, än mer än under tidigare vårar, går och tittar över sina planteringar och söker om ersättning för skador som överskrider självrisken. Det är inte bara viktigt ur den enskilda skogsägarens perspektiv utan också för att få en riktigare bild av totala hjortdjursskadorna i skogarna. Det är till skogscentralen som ersättningar om älgskador riktas. Likaså är det bara skogscentralen som får göra skadevärderingen. Råd kan också fås av skogsvårdsföreningens områdesansvariga. Text: John Berg

SkogsÄgaren 2/2017

KOLUMNEN

Skogsägarna Österbotten – professionella och jordnära

åren har kommit, huggormarna har krupit fram och jag har hälften av årets brännved ståendes orörd på vedbacken. Men jag har redan klart med ved inför kommande vinter men som alla vet skall den torka två år innan man brukar den. Men då jag förbrukar en 60 - 70 kubikmeter (lös mått) per år så är det en hel del arbete ännu innan vi skriver första juni. På det idrottsliga planet har jag haft en vinter där jag nog styrketränat och även vunnit FM i bänkpress och således kvalat in mig i landslaget. Men formen har varit några procent sämre än då jag är som bäst. Orsaken har varit att jag varit huvudtränare för Malax IF representationslag

i ishockey vilket tagit en hel del energi. Men faktum är att även om jag var lite svagare under vintern så har jag den senaste månaden tränat upp mig riktigt bra och faktiskt är jag just nu starkare än någonsin. Så den mentala och fysiska vilan som ishockeysäsongen bidrog med så har varit till stor nytta. Följande tävling är Europamästerskapen i bänkpress i augusti som de facto avgörs i Övertorneå på finska sidan. Jag siktar som alltid på guld och rekord. Jag hoppas jag får en bra träningssommar. En bidragande orsak till att jag trots arbete och andra saker kan hålla en hög nivå inom lyftningen, är ett fungerande samarbete med

DEN HÄR LASTBILEN KÖR PÅ SKOGSSTIFTELSEAVGIFTER OCH BIOBRÄNSLE

SKOGSNÄRINGEN – MOT EN LJUS FRAMTID

min huvudsponsor Skogsägarna Österbotten. Förutom det ekonomiska stödet så fungerar det praktiska samarbetet med deras personal på ett jordnära och fungerande sätt. Och den bilden har jag även fått av deras verksamhet som de har för skogsägarna runt om i Österbotten. Professionellt men ändå jordnära. Jag önskar er alla läsare en trevlig och varm sommar. Arbeta, träna, semestra och kom ihåg det viktigaste av allt - ta hand om era nära och kära.

Freddi Smulter

Turnén med lastbilen Bioaika är skogsbranschens gemensamma gåva till det 100-åriga Finlands ungdomar. Lastbilen besöker 60 orter under hösten 2017. Finlands Skogsstiftelse och Metsämiesten Säätiö är huvudsponsorer. Forststyrelsens vetenskapscenter Pilke arrangerar Bioaika turnén. Hoppa in! bioaika.fi

SkogsÄgaren 2/2017

Vi välkomnar hela familjen på

SKOGSÄGARDANS I egenskap av medlem i Skogsvårdsföreningen Österbotten inbjuds Ni till dansen. Speciellt mycket önskar vi välkomna Dig som liten och blivande skogsägare till vår kväll. Bland alla barn som deltar lottar vi ut 100 fågelholk-byggsatser per dans.

18.8 - Åminne, Malax 19.8 - Emet, Kronoby Portarna öppnas preliminärt 18:00

PROGRAM - för stor och liten

Magi KIMMO ERKKILÄ Spännande underhållning för hela familjen. De allra minsta får ballongfigurer med sig hem.

Rörelseglädje HOPSIS finns på plats och aktiverar barnen med Bungytrampolinen och hoppborgen Rock-n-Roll.

Övrigt: KENNETH PÅHLS - Vår styrelseordförande festtalar GENERATIONSVÄXLINGSINFO SAMARBETSPARTNERS - Förevisar sina produkter/tjänster NÅGOT MÄTTANDE - Vi bjuder på lite salt och lite sött

OBS! ANMÄLAN SENAST 4.8

Av praktiska skäl önskar vi att Ni anmäler Ert deltagande via www.svf.fi eller skicka epost till aminne@svf.fi eller emet@ svf.fi. Uppge antal vuxna resp. barn

Lekfull teknik SKOGSMASKINSSIMULATOR Stor eller liten, vem är en bättre skogsmaskinsförare? Kom och prova YA:s motosimulator.

Skoglig urkraft FREDDI SMULTER Stark, starkare, starkast. Finns det starka och modiga skogsägare som vågar utmana vår starke vän?

För musiken står: Åminne - Tomas Fantz

Emet - Guns Rosor

SkogsÄgaren 2/2017

Vägen till skogen Thomas Åman har hand om Karlebyskogarna sedan två år tillbaka då han började som skogsvårdsinstruktör på skogsvårdsföreningen Österbotten. Thomas har arbetat inom privatskogsbruket snart i 20 års tid och han är välbekant med sitt område.

som enligt honom skulle ha varit svårt att genomföra i Sverige. – Dikning har redan under längre tid kämpat i motvind i Sverige och det har lett till att kunskapen om det praktiska har glömts bort i och med att de som varit med tidigare har slutat och gått i pension, säger han. Thomas håller med och säger att han har fått dela med sina kunskaper åt svenska kolleger redan tidigare och han är på väg till Sverige igen i sommar för att visa dem hur dikningen ska gå till i praktiken.

En tidig februari morgon sitter vi i bilen med Thomas på väg att träffa en skogsägare. Inget speciellt med det förutom att vi är på väg mot Ullava som varit en del av Karleby stad sedan kommunsammanslagningen 2009. Ullava är utanför Thomas vanliga arbetsområde.

Uppskattar service på svenska

Jag behöver en väg Vi svänger in på en skogsbilväg och fortsätter färden tills vi svänger in på en nyligen byggd väg. Längs vägen ser vi en skogsmaskin. Vägen slingrar sig genom skogen och över torvmarken till andra sidan av skiftet som tidigare varit svårtillgängligt. Väl framme vid svängplatsen hör vi motorsågsljud en bit in i skogen. Skogsägaren håller på och gallrar sin skog när vi träffar honom. John-Ivar Nordin är van med skogsarbete. Han började med skogsarbete redan vid 16 års ålder. John-Ivar tar en paus i arbetet och bjuder oss på kaffe. Tillsammans beundrar vi hans nybyggda väg som underlättar skötseln av skogen. – Det var tur att vi träffades med Thomas för utan honom skulle jag inte ha vägen här idag, säger John-Ivar. – Det var Thomas som föreslog att jag skulle bygga en väg och det hade han rätt i. Jag behöver en väg.

Thomas överlät planen Det började med att John-Ivar hade beställt en skogsbruksplan av Thomas

– Skogen är en livsstil för mig, säger John-Ivar Nordin, till höger. Till vänster skogsvårdsinstruktör Thomas Åman.

kollega så länge Thomas arbetade i sitt tidigare arbete. När planen var färdig frågade kollegan av Thomas om han kunde överlåta planen åt John-Ivar. Thomas tog emot uppdraget och det var början till det som vi ser här idag. Skogsmaskinen vi såg längs vägen när vi kom håller på att avverka dikeslinjer och gallrar. – Någon mindre förnyelseyta blir det också säger John-Ivar. Själv håller han på och gallrar en torvmarksskog nedanför backen. Upp på backen ser vi en präktig tallskog som han redan gallrat. Torvmarkskogarna ska gödslas med aska och plantering till sommaren står på listan över arbeten som närmast ska utföras.

Skillnader mellan Finland och Sverige John-Ivar äger skog även i Sverige och skogen i Finland fick han köpa av sina svärföräldrar. Han och hans fru är bosatta i Sverige där John-Ivar har arbetat på sågverk som kontrollmätare i 16 år. Sedan en tid tillbaka har han sadlat om och är numera skogsbrukare på heltid. Som en kunnig skogsägare har JohnIvar utfört skogsvårdsarbeten även i Finland och i skogsfrågor vänder han sig till Thomas för att få hjälp med det praktiska. John-Ivar berättar om skogsbrukets skillnader mellan Finland och Sverige. Som exempel tar han dikningsprojektet

TA HAND OM DIN SKOG Skogen är värdefull egendom som det lönar sig att sköta väl. Med en bra skogsskötsel kan man hålla skogen i gott skick men ibland kan det uppstå skador som det lönar sig att försäkra sig mot. Ta kontakt med oss i Österbotten på tel 06 534 2000 och låt oss berätta mer!

Tjänsteleverantörer: LokalTapiola Ömsesidigt Försäkringsbolag och LokalTapiolas regionbolag.

Stöden för skogsvård diskuteras och John-Ivar tycker det är bra att det finns ett system som sporrar till skogsvård i Finland. I Sverige avskaffades bidraget för röjning redan 1993 och enligt John-Ivar syns det i intresset att utföra röjningar än idag. John-Ivar uppskattar den service han får från skogsvårdsföreningen. När Thomas började i sitt nuvarande arbete som områdesansvarig på skogsvårdsföreningen var det ett lätt beslut för John-Ivar att bli medlem i föreningen. John-Ivars skog är utanför Skogsvårdsföreningens verksamhetsområde men i och med skogsvårdsföreningslagsreformen blev det möjligt att välja vilken förening man vill höra till. – Jag uppskattar att jag får service på mitt eget modersmål, annars blir det lätt missförstånd när man inte har ett gemensamt språk, säger John-Ivar. John-Ivar ställde även upp i skogsvårdsföreningens fullmäktigeval i vintras eftersom han tyckte att även skogsägare som bor utomlands behövde ha en egen kandidat. – Skogen är en livsstil för mig, säger John-Ivar och tillägger att hans målsättningar med skogsbruket är främst ekonomiska men även rekreationen har betydelse för honom. Text och foto: Tom Finnilä

SkogsÄgaren 2/2017

Skogsvårdsföreningens tjänster populära bland skogsägare

NYTTA ELLER NÖJE – allt via en kabel!

Foto: privat

En beranslutning från Dynamo Net är en klok investering vars värde bara växer.

ANDRÉ ERIKSSON, MARIEHAMN 1) Via skogsvårdsföreningen får vi tillgång till en sak och expertiskunskap samt hjälp i skogsvårdsfrågorna. 2) Hittills har vi främst nyttjat skogsvårdsinstruktören Anders Hjortman som bollplank och via honom säkert utnyttjat flera av era tjänster. Därtill är vi aktiva användare av minskog.fi vilket är ett bra sett att enkelt och bekvämt följa sin skog och dess skötsel hemifrån. 3) Vi känner ett stort ansvar att sköta skogen efter de skötselförslag vi får via er. Eftersom vi äger skog på distans väljer vi att köpa de flesta arbetstjänster. De känslomässiga värderingarna kommer ofta före de ekonomiska, fast bägge är förstås viktiga i beslut kring skötseln. 4) Vi äger skog i min mors barndomsområde som är Replot eller närmare bestämt Södra Vallgrund och Norra Vallgrund. 5) Heimskogen är helt obekant för oss, men efter att ha läst på vad det är kan det helt klart vara intressant att utforska mera. Vi brukar nu och då gå igenom våra skiften för se hur det mår och fräscha upp minnet om hur det verkligen ser ut.

Foto: Anders Kaivo-Oja

www.dynamonet.

Närpesvägen 16 • Tel. 0440-22 42 43 info@dynamonet. • www.dynamonet.

BYGG MED STOLPAR Finns i längder från 1,5-15m i olika dimensioner för olika ändamål

Foto: privat

ROGER BJÖRKNÄS, LAPPFJÄRD

JOHAN BERGQVIST, SVARVAR

1) För att man kan anlita föreningens tjänster och så finns det andra förmåner. 2) Jo jag anlitar nog föreningen till något skogsjobb varje år. 3)Stabilt. 4) Hemkommunen och grannkommunen. 5) Nej, jag har ingen aning om vad det är.

1) Kan säga att det gick i arv. 2) Ja 3)Sköta skogen så väl att också nästa generation har nytta och glädje av den. 4) Norra Pörtom samt Övermalax. 5) Nej. Har i kraft varande skogsbruksplan men inte ännu tagit i bruk Heimskogen. Sammanställning: Stina Sabel

SPARROR i dimensionerna

100x100,125x125,150x150,175x175,200x200 i olika längder

Ab PÅRAS Oy www.paras.fi

Torgarevägen 3 KRONOBY (06) 8231 400

Ett nät - alla tjänster

Vi ställde några frågor till medlemmarna André, Johan och Roger 1) Varför är du medlem i Skogsvårdsföreningen? 2) Tänker du anlita våra tjänster? 3) Allmänt hur ser du på skogsägandet? 4) Var är skogen belägen? 5) Användning av Heimskogen är den bekant för dig?

SkogsÄgaren 2/2017

Förmedling för välgörenhet

Hanna Ölander-Nilsson som arbetar med ekonomiska stöd och ersättningar åt vuxna och barnfamiljer och Markku Suoranta verksamhetsledare för Österbottens Cancerförening.

Under vårvintern fick Skogsvårdsföreningens fastighetsförmedling ett ärofyllt uppdrag, nämligen att förmedla en skogsfastighet för välgörande ändamål. Österbottens Cancerförening hade genom ett testamente fått ett skogsskifte i norra Österbotten, som man ville sälja för att senare kunna använda pengarna regionalt för den verksamhet som man bedriver. Österbottens Cancerförenings verksamhetsledare Markku Suoranta berättar att cancer berör oss alla, i varje familj finns det någon med anknytning till cancer. Statistiken säger att var tredje människa insjuknar i cancer och vårt mål är att övervinna sjukdomen på olika sätt. Varje donation och hjälp som föreningen får möjliggör att de kan arbeta lokalt och nära den som behöver vård och dennes anhöriga. – Vår inkomstkaka kan delas in i fyra lika stora delar; medlemsavgifter, insamlingar, donationer och testamenten samt diverse övriga inkomster, berättar Markku Suoranta. Årligen kommer det medel in för medlemsavgifter, insamlingar och övrig verksamhet. Donationer och testamenten kommer

dock mera ställvist. Vissa gör en mindre donation medan andra gör en större.

Fastighetsförmedlingen fick hjälpa till I början av det nya året tog Markku Suoranta samt testamentsexekutor Annika Holmström kontakt med skogsvårdsföreningens fackman Johnny Fagerholm i Larsmo om värdering kring ett skogsskifte. Suoranta berättade att de hade för avsikt att sälja fastigheten som de erhållit via ett testamente och ville därmed få ett värde på området. Resultatet blev att Ab Skogsfastigheter AFM tog sig an uppdraget att kostnadsfritt förmedla fastigheten åt

cancerföreningen och på samma gång idka lite välgörenhet. Fastigheten annonserades ut i sedvanlig ordning. Intresset bland anbudsgivarna var stort eftersom skiftet hade ett bra läge och kunde lämpa sig som framtida tomtmark. Knappt fyra veckor senare såldes fastigheten och Österbottens Cancerförening fick pengar som de mer eller mindre kan föras tillbaka till Jakobstadsregionen och den verksamhet som där bedrivs.

Viktigt att nå ut I dagsläget har cancerföreningen cirka 13 000 medlemmar, av vilka merparten är stödjande medlemmar som vill vara med och bidra ekonomiskt. Närmare 2000 medlemmar är mera aktiva och deltar i den verksamhet som vi har. Man behöver ej vara medlem för att ta del av Österbottens Cancerförenings tjänster, medlemskapet är dock en fördjupning. Markku Suoranta berättar att cancerföreningen finns till för alla och man behöver inte vara medlem för att få hjälp. – För oss är det viktigt att få fram budskapet att vi finns. Föreningen kan

ge hjälp och stöd åt den som behöver och vill ha. Utmaningen för oss är att informationen ej når ut automatiskt. Vi vet inte vem som insjuknar i cancer, därför behöver vi göra oss synliga så att allmänheten vet vart de kan vända sig om man själv insjuknar eller om en när anhörig gör det. – Vårt mål är att övervinna cancer. Vi arbetar för att man kan leva ett gott liv med och utan cancer, berättar Suoranta. Detta gör vi genom rådgivning, stödverksamhet såsom kamratstöd och ekonomiskt stöd, rehabilitering och krishjälp. Man ska kunna leva ett gott liv trots cancer. Våra palliativa vårdare och sjukskötare arbetar lokalt för att hjälpa cancerpatienter. Vi fokuserar också mycket på de anhöriga eftersom hela familjen drabbas när en insjuknar. Österbottens Cancerförening vill skapa ett gott förtroende och ge bra service gratis åt österbottningarna så att man ska kunna känna en trygghet i att understöda oss eftersom pengarna används på rätt sätt. För vi kan leva ett gott liv trots cancer... Text och foto: Ann-Mari Snickars

Brist på bytesmaskiner!

Lipa TLBE 120 250kg, 40l/min

Rejpeltvägen 1, Vörå 06 384 4600 0440 366 675 www.voramaskin.fi

Lipa maskiner och Naarva stegmatare till specialpriser, alla modeller i lager.

SkogsÄgaren 2/2017

Skogsvårdsföreningen Österbottens fullmäktige 2017-2020.

Förtroendevaldas ansvar och uppgift Ordförande är Jan-Erik Ravals från Korsnäs. Styrelsen har sju ledamöter. Ordförande är Kenneth Påhls från Vörå och viceordförande är Harald Finne från Jakobstad.

Skogsvårdsföreningen Österbotten arrangerade heldag för förtroendevalda den 21 april 2017 vid Bock´s i Vasa. Dagen inleddes med skolning och avslutades med middag. Däremellan hölls fullmäktiges stadgeenliga vårmöte. En bra och viktig dag. Nya fullmäktige och styrelsen inom skogsvårdsföreningen fick sig en hel del till livs under skolningsdagen vid Bock´s i april. Efter att deltagarna, nära fyrtio personer, hade fått hälsa på varandra och äta lunch stod ordförande Stefan Påhls för inledningsorden. Han gjorde en kort tillbakablick där han lyfte fram den enorma tillväxten inom föreningens verksamhet. Ett stort arbete där personalen förtjänar eloge för sina insatser under de senaste åren. Han såg också framåt och tog upp exporten på virke till Sverige, som inletts i vår, och som kommer att inverka positivt på skogsägarnas avsättningsmöjligheter och ekonomi.

God förvaltning

Hans-Erik Sten från Forsby till vänster och Jan-Anders Lassila från Bäckby till höger. Sten erfaren från fullmäktigearbete och Lassila ny för mandatperioden. – Det är intressant att påverka och följa branschutvecklingen. När man själv driver verksamhet med anknytning till skogen är det intressant att få input i hur industrin tänker, säger Sten. – Som ledamot i fullmäktige kan jag påverka på ett bättre sätt än annars, säger Lassila. Jag är verksam entreprenör inom branschen och massavedspriset är för ”rokot”. Jag vill påverka och jobba för att virkespriserna stiger. Exporten till Sverige är en åtgärd i rätt riktning. – Att träffa andra skogsägare ger ett positivt mervärde, säger de.

Skogsägarens första val Verksamhetsledare Jan Slotte höll ett föredrag där han presenterade skogsvårdsföreningen idag: hur organisationen är uppbyggd, vilka interna direktiv som gäller och föreningens strategier/ strategiarbete. Under skogsvårdsföreningen idag lyder Ab Skogsfastigheter AFM, Ab Österbottens trä – Pohjalaisten Puu Oy samt affärsverksamheten som bedrivs i föreningens namn. Föreningens vision är att, via sin kompetenta personal och sina samarbetspartners, vara de österbottniska skogsägarnas första och mest förtroendeingivande kontakt i alla skogsärenden. Skogsvårdsföreningen Österbotten omsätter cirka elva miljoner euro per år, har en sysselsättande effekt med totalt 100 årsverken – och det säger något om hur verksamheten växer och utvecklas.

Kari Huhtala föreläste under rubriken God förvaltning. Under närmare två timmar fick Skogsfolket lyssna, själv diskutera i mindre grupper, ställa frågor och reflektera kring ämnet god förvaltning – i allmänhet och i skogsvårdsföreningens sammanhang i synnerhet. Vilken nytta har en förening av god förvaltning? Vad förbinder man sig till när man tackar ja till förtroendeuppdrag? Ansvar och möjligheter att påverka? Vad betyder det att vara skogsägarnas röst? Huhtala arbetar som kommunikationsdirektör inom Pellervo-institutet och som förbundsdirektör för Finlands Svenska Andelsförbundet rf. Han tog initiativ till den guide i god förvaltning som alla svf-förtroendevalda har fått. Harald Finne tackade för ett mycket bra föredrag och uppmanade alla förtroendevalda att till nästa möte formulera strategiska mål för föreningens verksamhet, som styrelsen kan arbeta vidare utgående ifrån. Vad ska vi göra? Vad ska vi uppnå inom föreningens arbete?

Fullmäktiges möte

Skogsägare i fullmäktige. Från vänster Mats Nordin från Närpes, Tomas Ekman från Pörtom, Stig Simons från Yttermark och Carl-Erik Norrbutts från Tjöck.

Intressebevakning inom SLC

Stefan Borgman, utvecklingschef på Södra skogsreviret och även ordförande i PEFC- certifieringskommittén för södra området dit Österbotten hör, pratade kring intressebevakning inom SLC, om aktualiteter inom skogsbranschen i Finland, om skogslagen och om PEFC certifiering. Bra information för

samlingen kring borden vid Bock´s. Skogsvårdsföreningarna har service och folk ut i byarna, det är en ypperlig konkurrensfördel enligt Borgman. Föreningens högsta beslutande organ är fullmäktige och i val av fullmäktige har varje medlem en röst. Nya fullmäktige verkar under perioden 2017-2020 och har 39 ledamöter.

Kenneth Påhls tackade för skolningsdelen av dagen och överlämnade ordet till Jan-Erik Ravals, som ledde fullmäktigemötet. Verksamhetsberättelsen för 2016 godkändes och bokslutet fastställdes. Styrelsen och andra redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet. Styrelsemedlemmen Harald Finne informerade om det avtal om export av virke till Sverige som ingåtts. Kvällen avslutades med god middag och social samvaro. Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

SkogsÄgaren 2/2017

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

Välkommen till oss! TEAM NORR - Skogsvårdsinstruktörer

TOM LUNDQVIST 0500 161 695

JOAKIM HOLMQVIST 0400 180 581

ANDERS RÅSTEDT 0400 260 239

Terjärv, Nedervetil

JOHNNY FAGERHOLM 040 736 4547 Teamledare Larsmo, Jakobstad, Pedersöre kby, Sundby, Karby, Bennäs, Lövö, Forsby

Purmo, Kållby, Östensö, Katternö, Lappfors, Esse

Nykarleby (Socklot, Kyrkoby-Forsby, Markby, Kovjoki). Pedersöre (Åvist, Nederpurmo, Edsevö, Kållby)

Nykarleby (Harjux, Monå, Hirvlax, Kantlax, Monäs, Munsala, Pensala, Jussila, Vexala och Ytterjeppo)

Terjärv

Larsmo

Ytteresse

Nykarleby

KIM BACK

THOMAS ÅMAN 040 746 3528

TOM FINNILÄ 050 517 8918

MARKUS STENBORG 0400 947 995

Karleby, Nedervetil (Öja, Skriko och Jolkka)

Kronoby, Lepplax

Kronoby

Kyrkvägen 4 68500 KRONOBY

Södra Terjärvvägen 9 68700 TERJÄRV

Näsvägen 2 D 68560 EUGMO

Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE

Sollefteågatan 5 66900 NYKARLEBY

TEAM MELLAN - Skogsvårdsinstruktörer

HILDING SÖDERGÅRD

GUY DJUPSJÖBACKA

MATS LINNSÉN

ANDERS HJORTMAN

THOMAS JÅFS

Vörå (förutom Norra Vörå)

Oravais, Maxmo, Norra Vörå

Kvevlax, Petsmo, Hankmo, Vassor, Voitby, Miekka, Staversby, Karkmo, Höstves, Runsor, Kråklund, Helsingby, Tölby, Vikby, Pundars, Solf, Munsmo

Toby, Veikars, Martois, Koskö, Karperö, Singsby, Jungsund, Iskmo, Köklot, Replot, Vallgrund, Björkö

Petalax, Norra Pörtom, Vasa

050 403 9401 Teamledare Yttermalax, Övermalax, Bergö

Vörå

Vasa

Malax

KJELL HULDÉN

0500 560 418

Vöråvägen 12 66600 VÖRÅ

050 553 1232

Vöråvägen 12 66600 VÖRÅ

050 544 2703

Företagaregatan 13 65380 VASA

0500 272 910

Företagaregatan 13 65380 VASA

050 526 2152

Magasinvägen 2 B 3 66100 MALAX

TEAM SYD - Skogsvårdsinstruktörer

JOHAN NYNÄS

JOHAN SVEDSTRÖM

ANDERS KAIVO-OJA

MIKAEL FRANZÈN

Korsnäs, Töjby, Träskböle

Yttermark, Bäckby, Näsby, Kalax, Tjärlax, Nämpnäs, Norrnäs, Rangsby

Södra Lappfjärd, Dagsmark, Sideby, Ömossa, Skaftung, Härkmeri, Uttermossa

Pörtom, ti-on kl. 8-9 Övermark, må, to kl. 8-9

0400 669 245 Teamledare Finby, Böle, Pjelax, Kaskö, Tjöck, Åback, Lålby, Norra Lappfjärd

Pörtom

Närpes

Centrumvägen 15 66270 PÖRTOM

Nybrovägen 7 A 4 64200 NÄRPES

Övermark

Lappfjärd

0500 167 489

Korsnäs

Vikingvägen 14 66200 KORSNÄS

040 503 8321

Närpes

Nybrovägen 7 A 4 64200 NÄRPES

040 544 1449

Lappfjärd

Lappfjärdsvägen 729 64300 LAPPFJÄRD

0500 628 702

Vasavägen 1615 64610 ÖVERMARK

Lappfjärdsvägen 729 64300 LAPPFJÄRD

Magasinvägen 2 B 3 66100 MALAX

Sollefteågatan 5 66900 NYKARLEBY

SkogsÄgaren 2/2017

Vi erbjuder EXPERTTJÄNSTER

SKOGSVÅRDSTJÄNSTER

VIRKESHANDELSTJÄNSTER

Skogsbruksplanering • uppgörande av skogsbruksplan • kartor, virkesvolym och avverkningsmöjligheter • åtgärdsförslag på kort och lång sikt • Silvanetti, skogsägarens tjänst på nätet

Skogsförnyelse • planering, förverkligande och övervakning • röjning, markberedning och gräsbekämpning • val och anskaffning av odlingsmaterial • sådd och plantering • efterarbete

Virkesförsäljningsplan • utredning av avverknings- och försäljningsobjekt samt avgränsning i terrängen • utredning av marknadsläget • uppgörande av virkesförsäljningsplan • uppgörande av anmälan om användning av skog • uppskattning av virkesvolymer och -priser • definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete • beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper

Värdering av skogsfastigheter • värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter • granskning av och utlåtanden om skogsskador • intyg och utlåtanden Fastighetsförmedling, Ab Skogsfastigheter AFM • förmedling av skogsfastigheter • värdering • uppgörande av överlåtelsehandlingar • beskattningsberäkningar • arvsskiften

Vård av plant- och ungskog • planering, förverkligande och övervakning • granskning och rapportering Vägar och diken • planering och förverkligande Förmedling av plantor, frön, bekämpningsmedel och dylikt • kartläggning av behov • förmedling av material

Skogsbeskattning • skogsskattedeklaration • mervärdesskattedeklaration • skattefrågor i anknytning till virkeshandel • andra skattefrågor

Gödsling • planering och förverkligande • arbetsredskap • ansvar för förverkligandet

Virkesaffär med fullmakt • offertbegäran och jämförelse av offerter med beaktande av aptering och specialvirke • uppdaterad prisuppföljning och prissättning av avverkningsobjekt • granskning och uppföljning av affärsvillkor • övervakning av virkesdrivning samt mätning • överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg Drivningstjänst • planering, övervakning och förverkligande vid virkesdrivning

Rådgivning och utbildning • utbildning och information i kursform • personlig rådgivning

www.skogsvardsforeningen.fi | fornamn.efternamn@svf.fi | www.facebook.com/skogsagarna

Drivningstjänst

Vägar, diken & gödsling

DANIEL JANSSON

DAN KULLMAN

JENS HELENELUND

KRISTIAN GÄDDNÄS

DAN KULLMAN

JOHN BERG

KARL-HENRIK LANGELS

Karleby-Nykarleby

Vörå-Malax

Korsnäs-Sideby

Karleby-Nykarleby

Vörå

Korsholm-Pörtom

Korsnäs-Sideby

Ytteresse

Vörå

Närpes

Ytteresse

Vörå

Pörtom

Närpes

040 507 4664

Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE

050 591 0383

Vöråvägen 12 66600 VÖRÅ

0500 560 648

Nybrovägen 7 A 4 64200 NÄRPES

040 660 2042

Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE

050 591 0383

Vöråvägen 12 66600 VÖRÅ

0400 561 343

Centrumvägen 15 66270 PÖRTOM

040 660 2440

Nybrovägen 7 A 4 64200 NÄRPES

Ledning och kansli Huvudkontor Vasa

BESÖK, FUTURA III, 2:a våningen Företagaregatan 13, 65380 VASA Tel. 010 581 8400 POST PB 186, 65101 VASA

JAN SLOTTE

ANKI SVENN

EIVOR SUNDQVIST

STINA SABEL

ANN-MARI SNICKARS

Verksamhetsledare, fastighetsförmedlare AFM

Kontorsföreståndare, fastighetsförmedlare AFM

Kanslist - skogsarbetare och virkesutbetalningar

Kanslist - medlemsärenden

Ab Skogsfastigheter AFM fastighetsförmedlare AFM

Vasa

Ytteresse

Vasa

050 544 2690

Företagaregatan 13 65380 VASA

040 823 2364

Företagaregatan 13 65380 VASA

0400 194 901

Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE

040 670 8595

Företagaregatan 13 65380 VASA

0500 568 804

Företagaregatan 13 65380 VASA

SkogsÄgaren 2/2017

HELA VÄRLDENS SKOGSMÄSSA Elmia Wood byggs upp i skogarna utanför Jönköping vart fjärde år och välkomnar över 50 000 besökare och 500 utställare från 50 länder. Om du vill se de senaste trenderna för den globala skogsindustrin är mässan ett måste. Här kan du göra affärer, skaffa kunskap om tekniska innovationer från både stora maskintillverkare och småskaliga producenter, knyta kontakter, bli inspirerad och få nya idéer.

Välkommen till Elmia Wood 7– 10 juni 2017!

ELMIA WOOD 2017 KONTAKT: Riikka Ylikangas, Viexpo (näytteilleasettajat) Puh. +358 50 330 88 10 riikka.ylikangas@viexpo.fi

Erkki Eilavaara, Koneyrittäjä (näytteilleasettajat & kävijät) Puh. +358 409009421 Erkki.eilavaara@koneyrittajat.fi

Aapo Palonen (kävijät, suomi) Puh. +358 400 479252 aapo.palonen@pp.inet.fi

Gunilla Holmberg

(Kävijät, suomi, svenska) Puh. +358 40 7554113 gunilla.holmberg@taimet.fi

elmiawood.com

BÄSTA RESULTAT MED HUSQVARNA! RIDER 214TC

Smidig, hydrostatisk Rider för året runt-bruk • 94 cm Combiaggregat • 12,8 kW @ 3100

VÄRLDSLEDANDE INOM ROBOTGRÄSKLIPPNING AUTOMOVER® 315 • Ytkapacitet 1500 m2 (+/-20%) • Klarar lutning upp till 40%

TRIMMER PÅ KÖPET

336FR/345FR UNIVERSAL TRIMMER

Vid köp av en husqvarna automower 400-serie Batteritrimmer 115 iL Värde 299€

3 olika skärverktyg med skydd medföljer • 34,6/45,7 cm3 • 1,4/2,1 kW • 7/8,5 kg

AUTOMOVER® 430X • Ytkapacitet 3200 m2 (+/-20%) • Klarar lutning upp till 45%

Industrivägen 1, Jakobstad 06 789 8570, www.erikssons.fi

Tegelbruksvägen 7, Närpes 06 224 1020, Fax 224 1916

www.husqv

SkogsÄgaren 2/2017

PECF-certifiering För att säkra avsättningen av virke är det viktigt att skogsägare är medvetna om att deras skog är certifierad. Finlands skogar är i huvudsak certifierade enligt PEFC-standarden. FCSstandarden är att annat system som brukas i Finland men som inte passar mindre skogsägare lika bra som PEFC. PEFC-certifieringsstandard är utvecklad för att passa privata skogsägare och är en gruppcertifiering innefattande bland annat skogsägare som är medlemmar i en skogsvårdsförening. –- Vad gäller PEFC-certifieringens regionala områdescertifikat skedde förändringar i fjol då det ändrades till fem områden mot tidigare tretton, säger Stefan Borgman. Stefan Borgman är utvecklingschef för Södra skogsreviret och skogsexpert på SLC. Han är också ordförande i södra certifieringskommittén, dit största delen av Österbotten hör. Som suppleant i kommittén verkar Jan Slotte från Skogsvårdsföreningen Österbotten.

Nya kriterier En del nya kriterier tillkom 2016 och Stefan Borgman lyfter speciellt fram följande: Kvaliteten i skogsvårdsarbeten fastställs: aktörer som erbjuder skogstjänster till skogsägare skall ha i bruk kvalitetsuppföljning för att kunna följa upp kvaliteten i arbeten som anknyter till skogsförnyelse och plantskogsvård. Detta skall

också omnämnas i avtalet mellan skogsägaren och aktören. Den regionala gruppcertifieringen sköts via föreningen FHS, Föreningen för Hållbart Skogsbruk rf, och en gång i året utförs en fältrevision där lotten avgör vilka organisationer som granskas. På basen av den listan verkställs granskningen både inom administration på kontoren och ute i terrängen.

Senaste revision Resultatet från senaste certifieringsrevision, som ägde rum under hösten 2016, har färdigställts. Revisionen för det Södra området som omfattas av certifikatet är 1,3 miljoner hektar skogs- och tvinmark och berör 40 000 skogsägare. Revisionen resulterade i en avvikelse enligt PEFC FI 1001:2104 (sätt att genomföra skogscertifiering) och sju avvikelser enligt PEFC FI 1002:2014 (skogscertifieringens kriterier). Information åt aktörerna i Österbotten angående revisionens avvikelser och korrigerande åtgärder hölls den 9 mars 2017 i Vasa. – Nämnas kan att samtliga skogsvårdsföreningar i Svenskfinland som granskades klarade sig mycket bra i revisionen, uppger Stefan Borgman. – Men vi kan också konstatera att det på alla områden finns behov av utbildning som gäller de nya kriterierna. Förbättringar bör ske bland annat gällande kvalitetsuppföljning vid skogsförnyelse och plantskogsvård, ibruktagande av verksamhetsmodeller för tryggandet av hotade arter inom skogsbruket och ökande av mängden sparträd på stämplingspostnivå. Han fortsätter.

– Till de riksomfattande medlemsförmånerna hör medlemmarnas PEFC-skogscertifiering, berättar Stefan Borgman. – En del avvikelser kommer från datainsamlingen: lagövervakning, naturhänsynsgranskning och utlåtanden och en del kommer från revisorernas observationer: observationer på kontor, ute på fältet och vid hörande av intressentgrupper. Stefan Borgman ser den positiva nyttan främst i områdesförändringen. – Det praktiska arbetet är fortfarande mycket sig likt från tidigare, men certifieringskommittéernas samarbete är nu effektivare. Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Den enda med över 100 års erfarenhet.

VÄLJ & BYT TILL EXEMPEL KRONOS 150 4WD Egen vikt, kg Bärförmåga, kg Lastutrymmets tvärsnittsarea, m²

4500-4900 15000

Pris fr.o.m.

€ 27.216 moms 0%

- ersättning för bytesmaskinen Mellanpeng

3,2

FRÅGA! RING!

RING 0500 667 697 NU LÖNAR DET SIG ATT BEGÄRA OFFERT. Wikar Oy Ab / Kronos | Tel. 06 823 2300 | mail@kronos.fi | www.kronos.fi Guy Clärk 0500 667697 | guy.clark@kronos.fi

Kontoret i Korsnäs flyttar Skogsvårdsföreningens kontor i Korsnäs flyttar till Silverbergsvägen 23, fd Korsnäs Kurscenter. Vi bjuder på kaffe och tårta tisdagen den 20 juni 2017 kl. 14-17. Välkommen!

SkogsÄgaren 2/2017

Kemerastöden i skogen Nu är det igen möjligt att ansöka om alla Kemerastöd. För ungskogsvårdens del har det varit ansökningsstopp ungefär i ett års tid. Ordet Kemera kommer från finskans: Kestävän metsän rahoitusta ungefär översatt: finansiering för hållbart skogsbruk, vilket säger mycket om avsikten med finansieringen. Nämligen att stöda ett hållbart skogsbruk. Liksom förut måste ansökan om finansiering inlämnas före arbetet påbörjas. Därefter kan röjningen av plantskog och gallringen i ungskog genast påbörjas. För vitaliseringsgödsling, dikning och vägbyggnad bör finansieringsansökan också vara godkänd före arbetena kan påbörjas. Efter att arbetena utförts skall anmälan om verkställande inlämnas. Numera måste dock vården av ungskog genomföras inom ett från att Skogscentralen godkänt ansökan. Den tidigare långa tiden, två till tre år att utföra arbeten har ”låst pengarna” för projektet, tills det utförts, vilket har begränsat möjligheterna att bevilja finansiering åt alla sökanden. Helst önskas ansökningarna inlämnade i elektronisk form. Antingen då via Skogscentralens tjänst MinSkog.fi eller via Skogsvårdsföreningarnas motsvarande program. Detta försnabbar behandlingstiden betydligt jämfört med inlämning på papper.

Vilka stöd finns det? Man kan få Kemerastöd för tidig vård av plantskog, vård av ungskog, vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog och byggande och grundlig förbättring av skogsväg. Det går också att få Kemerastöd för tillfälligt skydd av skog (skogsbrukets miljöstöd) och naturvårdsprojekt.

Storleken på stödet Från 18.4.2016 är stödnivån enligt följande: - tidig vård av plantbestånd, 160 €/ha. - vård av ungskog, 230 €/haförhöjning av stöd för vård av ungskog, 200 €/ha. Totalt då 430 €/ha. - vitaliseringsgödsling, 30 % av totala kostnader. - vård av torvmarksskog, 30 eller 60 % av totala kostnader. - grundlig förbättring av väg, 35 % av kostnader. - byggande av ny väg, 20 % av kostnader.

För vägar och torvmarker finns tre olika stödområden med olika procent och vi i Svenska Österbotten hör numera till området södra Finland.

Kraven på yrkeskunskap Alla skogsägare och skogstjänsteföretagare kan göra upp ansökan om stöd och anmälan om verkställande för tidig vård av plantbestånd, vård av ungskog och vitaliseringsgödsling. För vård av torvmarksskog, byggande av skogsväg och naturvårdsstöd krävs det av skogsägaren eller skogstjänsteföretagaren en utredning om yrkeskunskapen.

Volmar Risberg utför tidig vård av plantskog som anställd vid Skogsvårdsföreningen.

Resultatet efteråt. En lämpligt tät och växande plantskog.

Vem kan få stöd? Bara privata markägare kan få Kemerastöd. Markägaren kan styra stödet till en organisation till exempel skogsvårdsförening, bolag eller skogstjänsteföretagare genom att i ansökan berätta om detta. Kommuner, församlingar, staten och företag där huvudsakliga syftet inte är jord- och skogsbruk kan inte få stöd. Numera kan inte heller fonder, vilka på senare tid köpt en hel del skog, få Kemerastöd.

Saltsten för älg och viltkamera gör det lättare att följa med älgstammens storlek och individer.

Beskattningen av stöden Kemerastöd beskattas som kapitalinkomst inom skogsbruket. Mera detaljer och krav för de olika stöden: Stöd för tidig vård av plantbestånd: Avses slyröjning och gallring av plantbestånd samt avlägsnande och gallring av låg skärm. - totalareal minst en hektar och figurens minsta areal är 0,5 hektar, olika ägare kan ingå i samma plan. - efteråt skall medelhöjden på plantbeståndet vara mellan 0,7 och tre meter. - minst 3000 stammar/ha måste ha tagits bort. - stöd kan beviljas då det gått tio år sedan skogsodling med Kemarastöd, ifall inga gratis plantor eller sorkskadeplantor erhållits ingen åldersgräns. - stödet 160 €/hektar.

TIPSRUTA •

• • •

Tätheten i plantskogen kan lätt mätas med en fyra meters käpp, till exempel ett metspö. Då du snurrar runt ett varv så motsvarar ett träd inom cirkeln 200 träd per hektar. Rekommendation för tre till sju meters tallplantskog är 2000-2500 stammar per hektar (10-13 träd inom cirkeln). Rekommendation för två till fyra meters granplantskog är 1800-2000 stammar per hektar (9-10 träd inom cirkeln). För fyra till sju meters vårtbjörkar rekommenderas 1600 stammar per hektar (8 träd inom cirkeln).

Stöd för vård av ungskog

Avses slyröjning och gallring av äldre plantbestånd samt avlägsnande och gallring av låg skärm. - totalarealen minst två hektar och figurstorleken minst 0,5

hektar, olika ägare kan ingå i samma plan. - trädbeståndet skall efteråt ha medelhöjden över tre meter. - medeldiametern i brösthöjd skall både före och efter arbetet

vara högst 16 centimeter. - minst 1500 stammar/ha med en stubbdiameter på minst två centimeter skall fällas. - tätheten efter arbetet får vara högst 3000 stammar/hektar.

SkogsÄgaren 2/2017

- stöd kan beviljas då det gått tio år sedan vård av ungskog utfördes med Kemerastöd. - stödet är 230 €/hektar.

Stöd för hopsamling av klenträd Kan beviljas för hopsamling av klenträd i samband med vård av ungskog - minst 35 m³/ha virke samlas in, en mätning bör ske. - virket som samlas in skall förekomma jämnt och redovisas per figur. - stödet är 200 €/hektar vilket gör att totalstödet blir 430 €/hektar.

Stöd för skogsvägar Stöd kan beviljas för byggande eller för grundlig förbättring av skogsbilvägar. Dessa skall sedan lämpa sig för transporter året runt med undantag för begränsningar under menförestiden. Endast samprojekt med flera skogsägare kan få stöd. På nya vägar skall skogsbrukets transporter utgöra minst 50 procent av vägenheterna och minst 30 procent på förbättrade vägar. - körbanans bredd på förbättrade vägar minst 3,6 meter. - körbanans bredd på nya vägar minst 4,0 meter. - en ny väg skall vara minst 500 meter lång. - stödet för grundlig förbättring är 35 procent av godkända kostnader. - stödet för ny väg är 20 procent av godkända kostnader. - minst 20 år sedan förra gången skogsvägen fick stöd.

Stöd för vård av torvmarksskog Avses iståndsättning av ett tidigare dikat område. Arbetena kan omfatta dikesrensning, kompletteringsdikning, byggande av väg på dikesrenar samt vattenvårdsåtgärder. Områdena som stöds skall vara minst två hektar och sammanhängande. Arealer mellan två och fem hektar kan få stöd på 30 procent av kostnaderna medan över fem hektar enhetliga områden kan få stöd på 60 procent av kostnaderna. - krävs en verklig tillväxt på minst 1,5 m3/ha utan upprepad gödsling. - allvarliga tillväxtstörningar får inte förekomma, lindriga kan åtgärdas. - tillståndet i skogen på området skall vara tillfredsställande med tanke på skogsvården. Det skall inte finnas behov av avverknings- eller skogsvårdsåtgärder under de närmaste fem till tio åren efter dikningen på största delen av området. - vattenvårdsplan krävs, eventuellt dikningstillstånd, NTMcentralens utlåtande med mera. - minst 20 år sedan förra dikningen med statliga stöd.

Stöd för vitaliseringsgödsling av skog Stöd för gödsling beviljas endast för vitaliseringsgödsling av skog, inte för beståndsvårdande gödsling. Med vitaliseringsgödsling avses att näringsobalansen i marken rättas till. Oftast är det på tjockare torvmarker eller på beskogade torvmarksåkrar som till exempel fosfor-, kalium- och borbrist uppstår. Gödelmedlen innehåller då mest av de näringsämnen som marken saknar. Vid beståndsvårdande gödsling sprids främst kväve samt ibland också fosfor för att maximera tillväxten i marken. Är så lönsamt att det inte stöds. - gödslingsområdet minst två hektar och kan bestå av figurer på minst 0,5 hektar. - torvmarkstypen minst motsvarande lingontorvmo och dräneringen skall vara i skick. - numera finns bara aska eller borgödsel att gödsla med. Båda är långtidsverkande(20-30 år) och ur askan frigörs fosforn långsamt - får inte spr.idas i eller nära diken och vattendrag. - stödet är 30 procent av totalkostnaderna för planering, arbete, material och barranalys av näringsämnen .

Stöd för vård av skogsnaturen Kan beviljas för: - vård och iståndsättning av livsmiljöer som är viktiga med tanke på mångfalden och som sträcker sig över flera fastigheters områden. - förebyggande eller avhjälpande av skador på vattendrag orsakade av skogsdikningar. - hyggesbränning med mera.

Miljöstöd Kan beviljas om markägaren beaktar bevarande av skogens biologiska mångfald mera än vad som bestäms i skogslagen. Miljöstödet är i första hand avsett för att bevara särdragen i särskilt viktiga livsmiljöer som avses i skogslagens 10§. Ett avtal sluts mellan skogsägaren och Skogscentralen för tio års tid. Ersättningen baserar sig på det virkesförråd som lämnas orört. Bara en del av objekten kan få stöd. De viktigaste kriterierna är områdets ekologiska kvalitet. Miljöstöd kan inte beviljas för områden eller arter som enligt naturvårdslagen är skyddade. Det är NTM-centralerna som har hand om dessa områden och det permanenta skyddet.

Text och foto: John Berg

Axel på en tafatt vandring på toppen av Helsingfors högsta punkt i Berghäll. Kläderna är fixade, nu är det bara tid och fjäll som saknas.

En vindtät passion

et är precis som med puberteten, det är individuellt när det sker men ingen kommer undan. För vissa är det något som smyger sig på gradvis, för andra sker det över en natt. En snålblåstsöndag eller en snöslaskig måndagsmorgon för mycket kanske knuffar dig över kanten och du faller handlöst in i din framtid – till dagen då du tar på dig dubbla lager sportunderkläder och vindtätt från topp till tå. Det finns ingen återvändo, när du en gång tagit på dig din vindtäta uniform tar du aldrig av den. Du byter bara upp dig till snäppet dyrare membran. I början handlar det i första hand om bekvämlighet och funktionalitet. Du har fått nog av att frysa, du känner dig rebellisk när du drar på långkalsongerna fast det är tio plusgrader. Du tänker att du är den som en gång för alla trotsigt sätter sig upp mot vädrets makter. Visar var skåpet ska stå och att på dig biter inte ens snö på vappen. För många går det dock överstyr. Ett lager blir till två, membranen på kalsonger och jackor blir tunnare i takt med din plånbok. Du följer erbjudanden och reor på sportaffärerna slaviskt. Om du bara hade ännu en skaljacka, de fem du har just nu är ju helt okej men när det är mellan tre till fem grader plus och blåser tio meter i sekunden funkar ingen av dem. Då står du där helt utelämnad till vildmarkens nycker och inväntar en säker död som antingen är lite för kall eller lite för varm.

Själv känner jag att jag gradvis är på väg in i det här skedet av livet. Några år i huvudstaden har bromsat utvecklingen en aning, här är prioriteras inte vindtätt inte lika högt, men nu är jag på väg tillbaka. Eftersom jag saknar naturen i mitt vardagsliv har jag kommit på idén att jag ska kompensera all tid jag förlorat i skogen med att åka på en fjällvandring i vår. Det började som en oskyldig idé, men den spårade ur väldigt snabbt. Jag googlade vandringskängor i en vecka och sen när

min skotokige pappa kom på besök såg jag en gyllene chans att ha lite far-ochson tid i skoaffären. Lyriskt hummade vi gillande ikapp när vi tummade på läderkängor, vibramsulor och linerstrumpor. Det blev affär och jag har nu ett par slittåliga vandringskängor som med hjälp av lite skoputs kommer att överleva både mig och min far. Veckorna gick och jag kom mig inte för att boka vandringsresan, det är ju så svårt att hitta tid i kalendern. Däremot hittade jag ett fantastiskt erbjudande på en vandringsryggsäck. 70 liter ergonomiskt underverk av toppkvalitet som tål regn, rusk och björnattacker. Nöjd gick jag hem genom stan med min enorma ryggsäck och drömde om hur jag skulle fylla den med sportunderkläder och grillkorv. Det är nu snart två månader sedan och våren kommer att bli till sommar innan jag vet ordet av och utan att jag har kommit mig iväg på min vandring. De gånger kängorna har känt Helsingforsasfalten mot sina vibramsulor går att räkna på ena handens fingrar och jag har gjort några tafatta försök på vandringsträning. Det är väldigt typiskt för vår samtid att göra så här som jag gör. Jag drömmer om att ta det lugnt, senare, långt borta hemifrån då jag har tid att ta in allt vackert runtomkring mig, när jag har all utrustning jag behöver och bara kan gotta mig i hur skönt skon stöder vristen i nerförsbacke. Jag hittar undanflykter och försöker köpa mig sinnesro. Det enda jag egentligen behöver är tid och den finns nog om jag bara förstår att prioritera. Allt som egentligen krävs är att jag bara går ut i skogen och vandrar runt. Det kan jag fast göra med mina gamla gympadojor, ryggsäcken från högstadiet och vilka jäkla kalsonger som helst.

Axel Åhman

SkogsÄgaren 2/2017

SKOGSAVDRAGET Värdefullt för skogsbrukaren – knepigt för säljaren SKOGSAVDRAGSGRUNDEN Har man köpt skogsfastigheter 01.01.1993 eller senare har man rätt att vid inkomster från dessa fastigheter göra ett skogsavdrag. 60 procent av fastighetens anskaffningsutgift utgör skogsavdragsgrunden. Det är den del av anskaffningsutgiften som hänför sig till skogsbruk som man skall räkna skogsavdragsgrund på. Tomternas och jordbruksmarkens andel av anskaffningsutgifterna skall räknas bort. Antingen räknas andelen av anskaffningsutgiften på basen av de värden som finns i köpebrevet eller på basen av annan utredning över de olika delarnas värde. Anskaffningsutgiften utgörs förutom köpesumman eller annat vederlag (exempelvis byte) även av överlåtelseskatten, lagfartskostnader, lantmäterikostnader, förmedlingsarvode o dylikt som är knutet till själva fastighetsaffären. Ett exempel på hur skogsavdragsgrunden räknas ut ser du på bild 1. Denna skogsavdragsgrund noterar man på 2C-blankettens baksida och den bör noteras och följas upp varje år så att den inte glöms bort.

SKOGSAVDRAG Årligen kan man utnyttja skogsavdrag till högst 60 procent av årets kapitalinkomster från skogavdragsberättigade skogsfastigheter minskat med värdet på det egna arbetet. Det är alltså inte bara virkesinkomster som man räknar avdraget på. Det minsta skogsavdraget man kan göra är 1500 euro vilket alltså kräver en kapitalinkomst på 2500 euro. Hjälpmedel för att räkna fram årets skogsavdrag finns på Skogsvårdsföreningens hemsida.

VID GÅVA OCH ARV Har man fått skog genom gåva eller arv bildas ingen skogsavdragsgrund eftersom man inte erlagt vederlag för fastigheten. Men ifall arvlåtaren eller gåvogivaren har outnyttjad skogsavdragsgrund som hänför sig till fastigheten får mottagaren tillgång till det oanvända skogsavdraget. Det bör naturligtvis finnas utredning på hur skogsavdrag bildats och använts hos överlåtaren.

ANVÄNT SKOGSAVDRAG BESKATTAS VID ÖVERLÅTELSER Skogsavdraget ger betydande skattefördelar för den som idkar skogsbruk. Men för att avdraget inte skall missbrukas hamnar man att lägga använt skogsavdrag till överlåtelsevinsten när man säljer skogsfastigheten. Maximalt det skogsavdrag som använts skall läggas till och maximalt det skogsavdrag som fastigheten skulle vara berättigad till. Även om det skogsavdrag som man använt inte härstammar från den sålda skogsfastigheten läggs till överlåtelsevinsten det maximala skogsavdrag. Se bild två med exempel på skogsavdrag vid överlåtelser. Även om försäljningen annars görs med förlust skall använt skogsavdrag lyftas in och därmed kan en förlust bli till en överlåtelsevinst.

BESKATTAT SKOGSAVDRAG ÖKAR SKOGSBRUKARENS SKOGSAVDRAGSMÖJLIGHET I det fall att skogsägaren som sålt en fastighet och ökat överlåtelsevinsten med använt skogsavdrag fortsätter skogsbruket och har andra fastigheter med skogsavdragsgrund så lösgörs det beskattade skogsavdraget för ny användning. Vid en försäljning minskar naturligtvis skogsavdragsgrunden men det beskattade skogsavdraget ”frigörs att användas på nytt”.

SKATTEFRIA ÖVERLÅTELSER När en skogsfastighet ges som gåva blir överlåtaren inte beskattad för det använda skogsavdraget. Om överlåtaren har oanvänt skogsavdrag kan detta följa med till mottagare. Samma sak gäller arvssituationer. När man ägt skog över tio år och säljer skogen till en nära släkting (barn eller barnbarn) är det en skattefri överlåtelse för överlåtaren enligt ISkl 48§. Då beskattas inte heller överlåtaren för använt skogsavdrag. I och med köpet bildas ny skogsavdragsgrund för köparen.

SKOGSAVDRAGET I SAMMANSLUTNINGAR En sammanslutning är en beskattningsenhet och därmed följs skogsavdraget upp per sammanslutning

SkogsÄgaren 2/2017

och inte per delägare. Detta gör hanteringen av skogsavdraget vid en försäljning av en kvotdel lite knepig. Om försäljningen av en kvotdel görs till en utomstående, dvs till en som inte omfattas av den skattefria överlåtelsen, blir säljaren beskattad för hela sammanslutningens använda skogsavdrag dock högst till den del av skogsavdragsgrunden som hänför sej till säljarens andel i fastigheten. Man kan alltså säga att den som säljer andel i sammanslutningen beskattas även för de kvarvarande delägarnas använda skogsavdrag. Här har HFD slagit fast att det är endast skogsavdrag som använts under säljarens ägartid som överlåtelsevinsten höjs med. En som ärvt en andel i en sammanslutning blir alltså inte beskattad för skogsavdrag som använts under arvlåtarens ägartid. En ny delägare kommer in med ny skogsavdragsgrund till användning även för andra delägare. Detta är något man bör beakta när man funderar på gemensamt ägande.

SAMBESKATTADE MAKARS SKOGSAVDRAG Samma princip som för sammanslutningar gäller för makar som äger skog tillsammans eller vars enskilt ägda fastigheter sambeskattas. Det betyder att när en av makarna säljer sin skogsfastighet som varit sambeskattad skall till överlåtelsevinsten läggas det skogsavdrag som makarna använt högst till den del som hänför sig till den säljande makens fastighet. Endast skogsavdrag som använts under den sambeskattade tiden skall räknas med. Så fastän man inte sålt virke från den sålda lägenheten och fastän säljaren äger fastigheten ensam beskattas säljaren ändå för det gemensamt använda skogsavdraget.

UPPFÖLJNING AV SKOGSAVDRAGET Dokumentation av den skogsavdragsgrund och uppföljning av använt skogsavdrag är helt och håller upp till skogsägaren. Beskattaren har ingen detaljerad uppföljning. Skattestyrelsen har beslutat att varje skogsägare som

har skogavdragsgrund och använder skogsavdrag skall specificera skilt för varje fastighet hur skogsavdragsgrunden räknats ut och fastighetsvis också hur skogsavdraget har använts. Beskattaren kan vid en överlåtelse utgående från studier av gamla deklarationer anta att skogsavdrag har använts och då är det upp till skogsägaren att bevisa motsatsen. Därför är det ytterst viktigt att varje år på 2C-blankettens baksida följa upp skogsavdraget. Detta är dock inte tillräckligt för den fastighetsvisa uppföljningen. Därför har skogsvårdsföreningen utarbetat modeller som hjälp för att räkna fram skogsavdragsgrunden, det årliga skogsavdraget och uppföljningen av det. Skatteanteckningarna finns på http:// www.mhy.fi/sv/osterbotten/skogsbeskattning . Skogsavdraget ger alltså betydande ekonomiska fördelar medan man idkar skogsbruk. Skatteprocenten är densamma oberoende om man lämnar skogsavdraget oanvänt och beskattas vid virkesförsäljning eller om man använder skogsavdraget och beskattas för använt skogsavdrag när man eventuellt säljer skogsfastigheten. Det som kan variera är förstås ifall vinsten går över 30 000 och man blir beskattad enligt den högre kapitalskattesatsen. Så naturligtvis lönar det sig att använda skogsavdraget om man har en någorlunda långsiktig vision för skogsbruket. Har man dessutom kommande generationer som är intresserade av skog och är beredda att fortsätta med skogsbruk behöver man inte vara orolig för en kommande skattesmäll ifall man använder skogsavdrag. Vid generationsväxling av skogsbruk med en hel del avverkningsmogen skog kan det med tanke på skogsavdraget vara befogat att göra det i form av ett köp. Köparen får tillgång till skogsavdrag. Överlåtaren blir inte beskattad för vinsten utan får medel för att kompensera andra parter. Text: Anders Hjortman

Du kan ta det lugnt. Vi lovar att jobba ﬂitigt för dina pengar.

NÄRPES SPARBANK AB | 010 423 9000 | www.sparbanken.fi/narpessb

SkogsÄgaren 2/2017

Notiser Bäver i skogsarbete

Gallring i parken i Maxmo Skogsvårdsföreningen gallrade under vårvintern en del av skogarna i parken i Maxmo. Parken finns mellan herrgården och Bytesholmsfjärden. I parken finns det för våra förhållanden en hel del ovanliga trädslag, däribland Pichtagran, Makedonisk tall, Ek och Sibirisk lärk. Forstmästare Jalander anlade ett arboretum här i slutet av 1950-talet. Efter det har kompletteringsplanteringar gjorts. Vi fortsätter med gallringsarbetet nästa vinter. Text och foto: Dan Kullman

Färska spår av bävern på Storholmen i Perus.

Under ett skogsbesök kan man komma på överraskningar som det här i skogen. Bävern har börjat fälla skog på allvar. Bilden tagen i Långors, Skaftung.

Avverkning längs riksväg åtta Skogsvårdsföreningen har i vår röjt och avverkat ett fyra meter brett område på båda sidorna av riksväg åtta längs sträckan mellan Vassorfjärden och Ölis i Maxmo. Arbetet utfördes på uppdrag av NTM centralen för att förbättra sikten längs vägen. Det har varit många älgolyckor på sträckan de senaste åren. Med avverkningen syftar man till att ge bilförarna mera tid på sig att hinna se de älgar som rusar över vägen. Text och foto: Dan Kullman

PRAKTIK som pris Skogen håller på att dö ut på grund av över svämning som orsakats av bäverns dammbygge. Ganska svårt att ge skogsägaren något annat råd än förnyelseavverkning, högläggning och plantering.

Dammbyggen i Skaftung vattennivå skillnaden ungefär en meter. Text och foto: Anders Kaivo-Oja

För att locka unga till skogsbranschen drar skogsvårdsföreningen sitt strå till stacken genom att erbjuda en skolelev från regionen som rönt framgång i den nationella tävlingen skogsnöten en avlönad praktikplats. Skogsnöten tävlingen för högstadieelever ordnas av Finska forstföreningen. I år blev det Mickel Forsell från Nedervetil i Kronoby som får bekanta sig med arbetet i skogsvårdsföreningen. Mickel jobbar som parhäst till skogsvårdsinstruktör Markus Stenborg under en två veckors period i juni. Vi önskar Mickel lycka till! Text: Jan Slotte

SKOGSFÄRDIGHETSTÄVLING

Plats:

Hotelli Kampeli, Vetil

Plats: Lehtisaarentie Hotelli Kampeli, 28, 69700Vetil VETIL Tidpunkt: Fre 2.6.2017 kl 11:00 (första start). VETIL Lehtisaarentie 28, 69700 Tävlingen är på samma bana som Tidpunkt: Fre 2.6.2017starttröskel kl 11:00 i(första skogsyrkesfärdighetstävlingen, bruk. start).

Anmälningar 29.5.2017 till som skogsyrkesTävlingensenast är påmå samma bana juha.lambacka@maetsakeskus.fi (namn, födelseårtal, Svf, färdighetstävlingen, starttröskel Österbotten i bruk. och kommun). Gratis för Skogsvårdsföreningen Plats: Hotelli Vetil Keskipohjas medlemmar. Andra 35 €.Kampeli, Unga gratis. Lehtisaarentie 28, 69700 Anmälningar senast må 29.5.2017 till VETIL VÄLKOMMEN! Tidpunkt: Fre 2.6.2017 kl 11:00 (första start). juha.lambacka@metsakeskus.fi Tävlingen är på samma bana som (namn, födelseårtal, Svf, kommun). starttröskel i bruk. skogsyrkesfärdighetstävlingen,

SKOGSFÄRDIGHETSTÄVLIN

Anmälningar senast må 29.5.2017 till Gratis för Skogsvårdsföreningen Österbotten juha.lambacka@maetsakeskus.fi (namn, födelseårtal, Svf, och Keskipohjas medlemmar. Andra 35 €. Österbotten o kommun). Gratis för Skogsvårdsföreningen Keskipohjas medlemmar. Andra 35 €. Unga gratis. Unga gratis. VÄLKOMMEN!

VÄLKOMMEN!

SkogsÄgaren 2/2017

Skogsbilvägars administration

Goda exempel Produktion av tallrotblock av god kvalitet Harald Svens från Vörå vill tipsa luttrade skogsägare om hur man producerar tallrotblock av god kvalitet. Fokus läggs på de inledande faserna av virkesproduktionen. Arbetet startar redan i det bestånd som ska avverkas och förnyas. Finns det mycket inslag av glasbjörk, asp, rönn och andra oönskade trädslag bör man ha en strategi för hur man kan minimera uppkomsten av stubbskott. Om man väljer att själv avverka lövträden till energived redan innan rotavverkningen kan man enkelt utföra stubbehandlingen i samband med denna förhandsavverkning. I annat fall behandlas stubbarna efter rotavverkningen. Haralds metoder för stubbehandling presenteras längre fram.

Skogsvårdsföreningen ordnade tillsammans med YA en kurs kring hur skogsbilvägar ska skötas och administreras. Kursen lockade totalt femton deltagare. Under de två kvällar som deltagarna samlades på Hotel Red & Green i Närps, fick man svar på många svåra frågor och en del praktiska tips delades mellan deltagarna. Som föreläsare fungerade John Berg och Karl-Henrik Langels från Skogsvårdsföreningen. Text och foto: Ann-Mari Snickars

Plantera ett tillräckligt antal plantor, cirka 2500 stycken per hektar. Förnyelseytan bör inte ha för god bonitet, det vill säga blåbärstyp och bättre. Marker av lingontyp är bättre lämpade för produktion av kvalitetsrotblock. Vid behov utförs en röjning då beståndet är cirka tio år gammalt. Har man lyckats väl med stubbehandlingen behövs inget röjningsingrepp.

SKOGSFASTIGHETER TILL SALU Pedersöre, Lövö

>> Fransen 3:33, 2,288 ha (byggrätt) Anbud senast 19.5.2017. Tilläggsuppg. Fagerholm, 040 736 4547

Jakobstad, Vestersund

>> Norrlöte 1 3:751, 9,894 ha Anbud senast 19.5.2017. Tilläggsuppg. Fagerholm, 040 736 4547

Jakobstad, Östensö

>> Ny-Nygård 4:40, 1,8467 ha Anbud senast 19.5.2017. Tilläggsuppg. Fagerholm, 040 736 4547

Kronoby, Överbråtö

>> del av Brofält 31:0, ca 9,5 ha Anbud senast 2.6.2017. Tilläggsuppg. Finnilä 050 517 8918

SKOGSVAKTEN Registrera dig i skogsvakten, så får du automatiskt meddelande till din e-post då nya skogsfastigheter, tomter etc. kommer till försäljning på ditt område. www.skogsfastigheter.fi

Nykarleby, Munsala

>> Väderpe 1:148, 5,287 ha (skog & åker) Anbud senast 2.6.2017. Tilläggsuppg. Råstedt 0400 260 239

Vörå, Maxmo

>> del av Vesterholm 8:98, ca 9,8 ha >> Unal 4:95, 11,781 ha Anbud senast 2.6.2017. Tilläggsuppg. Djupsjöbacka 050 553 1232

Vörå, Kärklax

>> Sandskog 5:26, 15,78 ha Anbud senast 2.6.2017. Tilläggsuppg. Djupsjöbacka 050 553 1232

TOMT FÖR FRITIDSHUS Vörå, Maxmo

>> Norrgård 36:0, 2,56 ha På fastigheten finns två byggrätter för fritidsboende. Anbud senast 2.6.2017. Tilläggsuppg. Djupsjöbacka 050 553 1232

Beståndet stamkvistas första gången då det är tolv till femton år gammalt. Arbetet utförs med en kvistsåg med dragande egg. Stamkvistningen är förhållandevis enkel att utföra. Med lite vana kvistar man en stam på cirka 50 sekunder. Man kvistar endast stammar som har en god stamform och saknar sprötkvistar. Antalet kan variera mellan 400 – 1000 stammar per hektar. Harald strävar efter att alltid spara minst sju av de översta kvistvarven. Efter ingreppet bör den gröna produktiva kronan fortsättningsvis vara tillräckligt stor. Det andra skedet av stamkvistningen utförs då beståndet är omkring 20 år gammalt. Ingreppet utförs till en stamhöjd på fyra till fem meter. Även i detta skede sparas minst sju kvistvarv. Arbetet utförs med en med förlängt skaft försedd kvistsåg. Beståndet gallras första gången redan då det är 25 - 27 år gammalt. Gallringen blir enklare då stammarna av sämsta kvalitet redan är utstämplade. De har ju inte blivit stamkvistade. Första gallringen kan kombineras med en liten gödselgiva. Gödslingen påskyndar kvistarnas invallning.

Korsholm, Voitby

>> del av Snull 5:57, ca 6,4 ha skog Anbud senast 2.6.2017. Tilläggsuppg. Linnsén 050 544 2703

Vasa, Yttersundom

>> del av Storsveden 40:3, ca 4,3 ha Anbud senast 19.5.2017. Tilläggsuppg. Jåfs, 050 526 2152

Malax, Norra Pörtom

>> Norrback 1:148, 8,06 ha Anbud senast 2.6.2017. Tilläggsuppg. Jåfs, 050 526 2152

SKOGSFASTIGHET VID STRAND Vörå, Maxmo

>> del av Vesterholm 8:98, ca 0,6 ha Skogsfastighet vid strand, byggrätt finns ej. Anbud senast 2.6.2017. Tilläggsuppg. Djupsjöbacka 050 553 1232

>> Södergård 4:50, 17,354 ha Anbud senast 19.5.2017 . Tilläggsuppg. Kaivo-oja 040 544 1449

Kristinestad, Lappfjärd

>> Lång 21:167, 14,827 ha Anbud senast 2.6.2017 . Tilläggsuppg. Kaivo-oja 040 544 1449

Anbud inlämnas elektroniskt eller sänds till Skogsvårdsföreningen Österbotten, PB 186, 65101 VASA. Anbud ges som fast eurobelopp. Säljarna förbehåller sig rätten att godkänna eller förkasta givna anbud. Värderingar och ytterligare information på:

www.skogsfastigheter.fi

EV. TOMTMARK Pedersöre, Lövö

>> Fransen 3:33, 2,288 ha (byggrätt)

Jakobstad, Vestersund

>> Norrlöte 1 3:751, 9,894 ha Anbud senast 19.5.2017. Tilläggsuppg. Fagerholm, 040 736 4547

Vasa, Yttersundom

>> del av Storsveden 40:3, ca 4,3 ha Anbud senast 19.5.2017. Tilläggsuppg. Jåfs, 050 526 2152

Skogsägarna

Ab Skogsfastigheter AFM Ab Skogsfastigheter AFM

ÖSTERBOTTEN

•

skogsfastigheter@svf.fi

•

0500 568 804

Harald tipsar om hur man genom att kapa av en kanister och fästa den på en annan motsvarande kanister kan få ett bra verktyg för att kontrollerat kunna hälla en glyfosatlösning på aspstubbarna. Det blir mindre spill då man har handtag i båda ändarna. I korken har han borrat ett hål, fyra till fem millimeter grovt. Den lösning han använder består till en tredjedel av glyfosatpreparat, cirka hälften vatten och resten kylarvätska. Andelen kylarvätska varierar givetvis med utetemperaturen. Observera att man måste ha en giltig växtskyddsexamen för att få köpa och använda växtskyddsmedel. Frostsprängning är en ekologisk bekämpningsmetod med vilken man kan förhindra stubbskott från björkstubbar. Man sågar ett kort skär i mitten av stubben dit vatten rinner. Då vattnet fryser skadas stubben vilket förhindrar uppkomsten av stubbskott. Harald har använt sig av den här metoden i flera år.

Text och foto: Dan Kullman

Kristinestad, Lappfjärd

SkogsĂ&#x201E;garen 2/2017

Styrka och snabbhet - i samma skĂśrdare

STYRELSEMEDLEM Med skogen i blodet

N JOBO ST75C VĂ¤gande fĂśrdelar: Â&#x2021; VWRU NYLVWNUDIW PHG VWHJPDWQLQJ Â&#x2021; IOHUWUlGV SORFN PHG UXOOH

Â&#x2021; |YHUVnJQLQJVVN\GG Â&#x2021; IMlGUDQGH WRSSNQLY Â&#x2021; VWXEE EHKDQGOLQJ Q\ ODJ

Â&#x2021; PnQJD OlQJGI|UYDO Â&#x2021; YlO VN\GGDGH NRPSRQHQWHU (QGD WLOOYHUNDUHQ PHG DOOD GHVVD I|UGHODU

SYKETEC 9DOOJUXQGYlJHQ % 5HSORW 7HO LQIR#V\NHKDUYHVWHUL IL

TIDNINGEN SKOGSĂ&#x201E;GAREN Svf Ă&#x2013;sterbottens svensksprĂĽkiga medlemstidning som utkommer fyra gĂĽnger per ĂĽr. Den finska motsvarigheten heter MetsĂ¤nOmistaja och utkommer tvĂĽ gĂĽnger per ĂĽr. Arkivexemplar finns att lĂ¤sa pĂĽ www.svf.fi

SkogsĂ&#x201E;garen SkogsvĂĽrdsfĂśreningen Ă&#x2013;sterbottens medlemstidning

www.skogsvardsforeningen.fi

December â&#x20AC;˘ 4 / 2016

SkogsĂ¤garna Ă&#x2013;STERBOTTEN

sid 3

GĂśr skogen mera viltvĂ¤nlig sid 4-5

FullmaktsaffĂ¤rer mera vanliga sid 6-7

FullmĂ¤ktigevalet Hur gick det? sid 9

LĂśnar det sig att kĂśpa skog? sid 12-13

MĂśt Bo StorsjĂś avgĂĽende ordfĂśrande

SkogsĂ&#x201E;garen sid 14-15

Aktiebolag som skogsĂ¤gare sid 19

SkogsvĂĽrdsfĂśreningen Ă&#x2013;sterbottens medlemstidning

Kryssa med

www.skogsvardsforeningen.fi SkogsĂ&#x201E;garen

Februari â&#x20AC;˘ 1 / 2017

Heimskogen i telefon Ă¤r perfekt! sid 16-17 SkogsĂ¤garna Ă&#x2013;STERBOTTEN

sid 3

BjĂśrksav produceras i Kaitsor sid 5

Avverkningsmetoder fĂśr dikeslinjer sid 6-7

Presentation av nya styrelsen sid 14-15

Dags att deklarera sid 16

SkogsgĂśdsling sid 17

SkogsĂ¤gande inverkar pĂĽ vĂĽrdavgifter

u kommer jag att vara mer personlig Ă¤n vanligt. Du kommer att fĂĽ ta del av min berĂ¤ttelse om minnen eller hĂ¤ndelser som har haft betydelse fĂśr mitt intresse fĂśr skog. Det hĂ¤r Ă¤r en form av livsberĂ¤ttelse med skogen i centrum. StĂśrsta delen av skogen som jag och min man Ă¤ger finns i Replot, Korsholm dĂ¤r vi ocksĂĽ Ă¤r bosatta. Vi talar alltsĂĽ i huvudsak om skĂ¤rgĂĽrdsskog intill vĂ¤rldsnaturarvet Kvarkens skĂ¤rgĂĽrd.

NĂ¤r agrologstudierna inleddes hĂśsten 1986 fĂ¤llde jag mitt fĂśrsta trĂ¤d. Det var en gran i Kimito. Sedan dess har mĂĽnga trĂ¤d fĂ¤llts. Jag fick min fĂśrsta egna motorsĂĽg 1987 och dĂĽ fĂśrnyelseavverkades ett omrĂĽde som jag senaste hĂśst fĂśrhandsrĂśjde infĂśr fĂśrsta gallring. En del av glĂ¤djen med skogen kommer frĂĽn att se kretsloppet â&#x20AC;&#x201C; om Ă¤n utvecklingen frĂĽn stubbe till trĂ¤d Ă¤r lĂĽngsam jĂ¤mfĂśrt med andra branscher.

Mitt liv bĂśrjade pĂĽ senare delen av 1960-talet. PĂĽ 1970-talet fick (mĂĽste?) jag som barn vara med nĂ¤r gĂĽrdens fĂśrsta plantering gjordes. Bilden kommer frĂĽn den hĂ¤ndelsen, sjĂ¤lv minns jag inte sĂĽ mycket men tack vare bilden pĂĽminns vi om utvecklingen inom skogsbruket. SandĂ¤mbar och planteringshacka Ă¤r till all tur ett minne blott i dagens skogsbruk. Men tyvĂ¤rr finns en del krokiga trĂ¤d kvar. PĂĽ 2000-talet var mina barn med och byggde snĂśkojor och grillade korv pĂĽ samma omrĂĽde nĂ¤r vi fĂśrhandsrĂśjde fĂśre den fĂśrsta gallringen.

Ta inte vĂĽr skog! Gammelskogsprogrammet och Natura 2000. BĂśrjan av 1990-talet var en tung och konfliktfylld tid mellan skogsĂ¤gare pĂĽ Ăśn och miljĂśmyndigheter. Under den hĂ¤r tiden var jag sjĂ¤lv bosatt i Kimito och under resorna hem fick jag ta del av mĂĽnga kĂ¤nslofyllda berĂ¤ttelser. Jag fick ĂĽ min fars vĂ¤gnar skĂśta den skriftliga kommunikationen mellan myndigheterna angĂĽende de omrĂĽden som fĂśr gĂĽrdens del skulle omfattas av Natura 2000. Det rĂ¤ckte Ă¤nda till 2012 innan jag och min man sedan undertecknade avtalet om grundandet av ett naturskyddsomrĂĽde pĂĽ 1,6 hektar. Det hĂ¤r berodde inte pĂĽ negativ instĂ¤llning till naturens vĂ¤rde utan pĂĽ en ĂĽsiktsyttring om att myndigheter inte har rĂ¤tt att behandla skogsĂ¤gare pĂĽ det sĂ¤tt som vi fick iaktta. Det mĂĽste finnas smidigare sĂ¤tt som baserar sig pĂĽ Ăśmsesidig respekt fĂśr varandra.

Under delar av 1980-talet var min far ordfĂśrande i den lokala skogsvĂĽrdsfĂśreningen och jag minns mĂśten, skogsvĂĽrdfĂśreningspersonal, ett tillfĂ¤lligt plantlager pĂĽ gĂĽrden dĂ¤r skogsĂ¤gare hĂ¤mtade sina plantor, aktivitet och mycket livliga diskussioner om betydelsen av att bygga skogsvĂ¤gar och dika skog, finsksprĂĽkiga skogsdikningsentreprenĂśrer som tillfĂ¤lligt Ăśvernattade i gĂĽrdens lillstuga och Ă¤lgjakt fĂśr att minska Ă¤lgskador. En sen kvĂ¤ll 1986 kom John Deere 2040S med en â&#x20AC;?ordentligâ&#x20AC;? skogskran och kĂ¤rra till gĂĽrden. Den fyller Ă¤nnu sin funktion om Ă¤n mycket sparsammare Ă¤n tidigare eftersom entreprenĂśrer anlitas idag.

Dags fĂśr generationsvĂ¤xling. Det var en lĂ¤rorik tid att bo i Kimito och vi hann bĂĽde bo pĂĽ hyra och kĂśpa eget hus dĂ¤r. Vi stod Ă¤nda framfĂśr ett beslut; bli distansskogsĂ¤gare eller finnas nĂ¤ra ĂĽldrande fĂśrĂ¤ldrar och gĂĽrden med skogen. Vi valde det senare. FĂśr exakt 20 ĂĽr sedan, det vill sĂ¤ga 1997, fick jag Ăśverta skogslĂ¤genheten i Replot. Den

CHRISTEL HOLMLUND-NORRĂ&#x2030;N Agrolog, Fil mag med ekologi och miljĂśvĂĽrd som huvudĂ¤mne, yrkeslĂ¤rare, studerar fĂśr nĂ¤rvarande i sakta fart vuxenpedagogik vid Ă&#x2026;bo Akademi vid sidan av arbetet som utbildare, projektledare vid Yrkesakademin i Ă&#x2013;sterbotten. SkogsĂ¤gare och styrelsemedlem i skogsvĂĽrdsfĂśreningen Ă&#x2013;sterbotten. hade under mina fĂśrĂ¤ldrars ledning vĂ¤xt till sig och sedan dess har vi ytterligare utvidgat med nĂ¤rliggande skog. Under dessa 20 ĂĽr har mĂĽlsĂ¤ttningen varit att skĂśta gĂĽrdens skogar fĂśr att uppnĂĽ Ăśkad tillvĂ¤xt och en vĂ¤lmĂĽende skog. Skog har avverkats, planterats, rĂśjts och gallrats. Delvis med egna krafter men mycket med hjĂ¤lp av entreprenĂśrer och under ledning av personal vid skogsvĂĽrdsfĂśreningen Ă&#x2013;sterbotten. FĂśr att ocksĂĽ beakta skogens naturvĂ¤rden slĂśt vi fĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan Metso-avtal pĂĽ totalt tolv hektar. PĂĽ 1970-talet sĂĽg en jĂ¤gare den fĂśrsta hjorten i omrĂĽdet dĂ¤r vĂĽra skogar finns. Idag Ă¤r antalet hjortar pĂĽ ReplotBjĂśrkĂśby Ăśver 300. Vi har alltsĂĽ i dagslĂ¤get en del utmaningar med viltstammen och dess inverkan pĂĽ planterade omrĂĽden, men genom dialog mellan skogsĂ¤gare och jaktklubbarna hoppas vi fĂĽ balans i viltstammen i ReplotBjĂśrkĂśbyomrĂĽdet. FĂśrutom planering av skogsbruksĂĽtgĂ¤rder utgĂĽende frĂĽn skogsbruksplanen vĂĽgar jag Ă¤rligt sĂ¤ga att jag njuter av att motionera med rĂśjsĂĽgen. Du ska ju inte tro att jag Ă¤r som en entreprenĂśr som Ă¤r en hel arbetsdag i skogen â&#x20AC;&#x201C; fĂśr mig rĂ¤cker nĂĽgra rĂśjsĂĽgstankar ĂĽt gĂĽngen som ĂĽterhĂ¤mtning fĂśr hjĂ¤rnan och som motion nĂ¤r man har skogen i blodet. Till er skogsĂ¤gare vill jag sĂ¤ga fĂśljande: diskutera och gĂśr blivande skogsĂ¤gare delaktiga i ett tidigt skede och lyft fram skogens alla vĂ¤rden â&#x20AC;&#x201C; vi vet inte hur vĂ¤rlden ser ut om nĂĽgra ĂĽrtionden men vi vet att genom att fĂśrmedla en kĂ¤nsla fĂśr skogen kan intresset fĂśr skog i nĂĽgon form fĂśrr eller senare vĂ¤ckas till liv.

sid 18-19

Fortfarande bra betalt fĂśr skogâ&#x20AC;Ś

Samma mall fungerar inte pĂĽ all mark sid 10-11

Norra Vallgrund 22.4.2017 Christel Holmlund-NorrĂŠn

SkogsÄgaren 2/2017

Kryssa med

SkogsÄgaren /17 Namn:_____________________________________________________________

Lös Skogsvårdsföreningens kryss, gjort av Rolf Söderback i Mariehamn. Bland alla som lämnat in den rätta lösningen senast den 30.06.2017, dras en vinnare. Skicka ifyllt kryss till: Skogsvårdsföreningen, PB 186, 65101 VASA. Kryssvinnaren i 4/2016 blev Johan Lindgård från Pörtom, vinsten kommer på posten. Krysslösningen finns på vår hemsida www.svf.fi

Adress:_____________________________________________________________ Telefonnummer:_____________________________________________________

RÄKNESÄTT

HEMTAM

HERR I UK

DE KAN FLÖDA ÖVER

DELSTAT I USA

PUTINJA

JUNIPER

BARNENS DAG

NARKOTIKUM

REGINA

TITAN

BARNEN

PENSION

LÅNG TID

MÅTT

HAR MAN MÅNGET TRÄD STRÅET

HAR JULEN TVEKAN

ANG.

BYRÅ

DELSTAT

FÖR RÄTT

STÖDEN

LIPTON

GUINEA SNÄLLT

VÄRDSHUS

RAD

VIRKE

OFFERT

STENS SYSTER I HEDENHÖS

NORPA

HUNDRA

GRAM

NEDRE

"UTE" I USA

SKIFT

TRÄSK

SKÖRD

LYXÅK

DEL AV BIBELN

HART NÄR ARENA

KELVIN

HITTA PÅ

ANNAN

STADSDEL I STHLM

VARV BACKE ÖVERSTEPRÄST I SILO FÖR VILA

UPPSLAGSVERK

FARTYGSTYP

ESTNISK DOMÄN STRYPSJUKA

DEN GÖR DET LÄTT JORDBRUKS NÄMND

UPPRYMD

CIRKA

SVAR BETALT

SÖL

LIVGARDE

PLANTERA

KEJSARE

NAMN I RAMSA

GATA PELARE

RIKTNING

AVISA I VÄSTER

SKYDD

OLJA I KIEL

URAN

VITAMIN

REALE

VID TID

INTERN. HANDELSKAMMAREN

IDEL

ÖÖÖÖ

HJÄRNSKADA

SIDA ÄLDRE

FRÅGA

FÖR TELE

NORD

2 GGR= DANS

FRÖJD

FINSK PRESIDENT

KLAR OOOO

VITAMIN TANTAL

TÖS

PINGPONG

ÖVRE

BRAK

DEL II

SPEL

SOS SMULA

ISKALLA

NOMEN

LÄGE

AXEL

OST

S:T KITTS

ÄMBETS-

BESITTA

VARVTAL

ÅKE IDH

KNÅDA

HADE TOMTEN

MASSA

TÖS

TON

FINNS I BASTU

Ö SÖDER OM FYN

GÖRA

NEODYM

DE ÄR ASIATER

TYP AV PLAN

ÄRKE

PERU

DE FINNS EJ I BILD

SMÖRGÅS

KAN TRÅD VARA

SIDA

DE SKALAS

GRAND LUXE

UTAN

HUV

CARL ÖST RIKTNING

KILOVOLT

EFTER

DEL AV HEL

TILL OM

PREP.

HAR ÅBO

RHS 2017 ©

NORR

Tekniskt försprång med M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar. Ingen shoke och inga justeringar.

Stihl MS 241 CM motorsåg • Volym 42,6 cm3 • 2,3 kW/3,1 hk • 4,5 kg

De populära Stihl röjsågarna

Erbj.

599 €

Magnesiumram, lång serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och acceleration gör detta till dina drömsågar!

M-TRONIC - nu också på MS 261 CM & MS 201

Stihl MS 261 CM • Volym 50,2 cm3 • 3,0 kW • 4,9 kg

Stihl MS 201 CM

699 €

• Volym 35,2 cm3 • 1,8 kW • 3,9 kg

Erbj.

699 € Cirkelv. 15, Cirkelv 15 65100 Vasa

699 €

Stihl FS 410 CEK Erbj.

799 €

Erbj.

899 €

Finns även med Stihl FS 460 CEMK värmehandtag!

999 €

Ultralätta motorsågar Stihl MS 170

• Volym 30 cm3 • 4,1 kg

VVärldens lättaste proffssåg

Stihl MS 193 C-E

• Volym 30 cm3 • 3,6 kg

199 € Erbj. 399 € Erbj.

tel. 06-318 2950 0500-364 688

www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Fråga efter paketpris.

SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER & SAMPOROSENLEW SKÖRDETRÖSKOR

Stihl FS 490 CEMK Erbj.

Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten Nya modelle r! Arbeta säkertt roch användarvänligt med STIHL skydds-utrustning!

Stihl FS 260 CE Erbj.

RHS 2017 ©

TESTADES I JUL

LAUDATUR

DEL AV USASTAD

HONA

KORT GULD

ELLER

KORT DAG

TROTYL

NÄTVERKET

KORT PLURALIS

NAMN PÅ ARAB

SAMSAS

DATOR MED ETT KORT

UTÖVA

VASA NATION

SLUT

LÄGRE ELLER HÖGRE

KAN TUREN BLI HÄR ?

ITALIEN PÅ BILAR

SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER & SKÖRDETRÖSKOR Kylarreparationer för alla fordon Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning

STIHL-.404” RMHS MOTOKEDJOR TILL ERBJ.PRIS

Ha en skön sommar! önskar

SkogsÄgaren 2/2017

Välkommen som medlem i Skogsvårdsföreningen Österbotten

Skogsvårdsföreningens personal betjänar i skogliga ärenden. Nya skogsägare får gratis lägenhetsbesök av en skogsvårdsintruktör.

Fyll i talongen nertill på sidan och skicka in till Skogsvårdsföreningen Österbotten, Företagaregatan 13, 65380 VASA. Eller ring 010 581 8400.

Medlemsförmåner • Förmånligare tjänster för medlemmar • Råd i anslutning till skogsvård, -användning, -ägande och -beskattning • Ny skogsägare får gratis lägenhetsbesök • Mobilapplikationen ”Heimskogen” • Uppgifter om virkespriser • Skogsägartidningen 4 ggr/år • Maaseudun Tulevaisuus skogsägarnr 4 ggr/år • Landsbygdensfolks skogsägarnummer • Medlemsskap i PEFC-certifieringen • Kurser, fältutfärder, resor etc • Intressebevakning via SLC/MTK • SLC:s skogsägarförmåner, www.slc.fi Läs mer om medlemskapet och förmånerna på: www.svf.fi

Din skog har ett värde - förvalta den väl! Välkommen till Skogsvårdsföreningen Österbotten Skogsvårdsföreningen är skogsägarnas egen förening i Österbotten. Vi sköter om skogen, säljer små och stora virkesmängder, ansöker om statsstöd, hjälper er med röjningar, gallringar och liknande. En uppskattad tjänst bland våra medlemmar är vår alldeles egna skogsapp Heimskogen, som möjliggör att ni har er skogsbruksplan med er i telefon eller läsplattan var ni än är. Har ni intresse av att köpa mer skog kan ni besöka vår fastighetsförmedlings hemsida www.skogsfastigheter.fi. Vi hjälper också till och ger råd i anslutning till generationsväxling, arvskifte, köp, gåva och beskattning.

Medlemsavgift

Vi erbjuder våra tjänster åt alla skogsägare, men endast medlemmarna har rätt till våra medlemsförmåner.

• under 10 hektar/ 45 € • 10 - 20 hektar/ 55 € • 20,1 - 50 hektar/ 105 € • över 50 hektar/ 155 €

Om föreningen och dess verksamhet kan du i lugn och ro läsa mera på hemsidorna under adressen www.svf.fi

VILSE I SKOGEN -Heimskogen hjälper

I appen Heimskogen kan du enkelt växla mellan olika kartvyer och få figurvisa uppgifter. Du ser fastighetsråar, var du är och var du varit. Har du en skogsbruksplan via skogsvårdsföreningen kan du ladda ner appen ”Heimskogen” kostnadsfritt från appbutiken. Begär en personlig aktiveringskod från oss genom att skicka epost till members@svf.fi Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

Lösgör, fyll i och returnera.

Tack, jag vill bli medlem Jag ansluter mig som medlem i SVF Österbotten Jag vill få ytterligare information om medlemskapet Jag äger fastigheten ensam fastigheten tillsammans med maka/make en del av sammanslutning/dödbo jag äger inte skog, men vill ansluta mig som medlem

På fastigheten finns ca: _____________ ha skog

Namn: ______________________________________________

Fastighetsnummer: ________________________________

Adress: ______________________________________________

_________________________________________________

______________________________________________

Jag ger Skogsvårdsföreningen Österbotten rätt att överföra skoglig information som ingår i Finlands skogscentrals informationssystem, minskog.fi.

Tfn: ______________________________________________ E-post: ______________________________________________

________________________________________________ Datum Namnteckning