Skogsägaren 4/2016 by Kustmedia OLD

SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbottens medlemstidning

www.skogsvardsforeningen.fi

December • 4 / 2016

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

sid 3

Gör skogen mera viltvänlig sid 4-5

Fullmaktsaffärer mera vanliga sid 6-7

Fullmäktigevalet Hur gick det? sid 9

Lönar det sig att köpa skog? sid 12-13

Möt Bo Storsjö avgående ordförande sid 14-15

Aktiebolag som skogsägare sid 19

Kryssa med SkogsÄgaren

Heimskogen i telefon är perfekt! sid 16-17

SkogsÄgaren 4/2016

LEDAREN

Bästa skogsägare,

ret går mot sitt slut. Ett år som ur privatskogsbrukets synvinkel medfört en hel del positiva nyheter i form av aviserade nyinvesteringar i ökad produktionskapacitet samt irritationsmoment i form av försämrade Kemera-regler och eftersläpande stödutbetalningar. Summa summarum har året varit livligt och såväl virkeshandeln som skogsvården har förlöpt i jämn takt – utmaningarna till trots.

Det senaste året har det kommit goda nyheter för skogsbranschen. Nya fabriker planeras runt om i landet. Kemi, Kemijärvi och Kuopio för att nämna några exempel. Närmaste oss är den planerade bioetanol fabriken i Jakobstad. En glädjande och välkommen nyhet. Alla satsningar som befrämjar användningen av trä som råvara är mycket välkomna. Trots alla planer är faktum att endast ett nybygge är på gång, Metsä Groups fabrik i Äänekoski. Det betyder att i dagsläget har virkesanvändningen inte ökat överhuvudtaget vilket ger sig uttryck i ett kraftigt överutbud på massaved. Därav hoppas vi innerligt på att planerna förverkligas och att vi får fler användare av klenvirke så att klenvirkesmarknaden når jämnvikt.

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN Skogsvårdsföreningen är skogsägarnas egna förening i Österbotten. Hos oss behandlas alla skogsägare jämlikt. Du som medlem kan alltid be om råd i anknytning till din skog, det må sedan gälla virkeshandel, skogsvård, skogsbeskattning, fastighetsförmedling eller naturskydd. Vi arbetar nära dig och sysselsätter lokalt, våra skogsfackmän, skogsarbetare och lokala entreprenörer känner väl till ditt område. Privatskogar: Skogsmark Tvinmark Impediment el. mots. Skogsfast. medelareal Totalvolym: I medeltal på skogsmark: Medeltillväxt: Avverkningsvolym: Försäljningsvolym:

490 700 ha 454 700 ha 14 900 ha 16 700 ha 23 ha 55,951 milj. m3 121,9 m3/ha 2,82 milj.m3/år 1,2 milj.m3/år 1,0 milj.m3

SkogsÄgaren Utgivare: Skogsvårdsföreningen Österbotten Redaktionsråd: Dan Kullman, Jan Slotte, Ann-Mari Snickars, John Berg, Tom Finnilä och Lisbeth Bäck Ombrytning: Maria Lillås, Kustmedia Pärmbild: Lisbeth Bäck Upplaga: 10 600 exemplar Tryckeri: I-Print, Seinäjoki 2016 Distribution: Till medlemmarna i Skogsvårdsföreningen Österbotten

Ett orosmoment i denna strävan var EU:s planer. EU kommissionen gav i somras ett förslag om att markanvändning, ändring av markanvändning och skogssektorn skall inkluderas i EU:s energi- och klimatpaket 2030. Det förslag som låg skulle märkbart påverka det finländska skogsbruket, negativt. Grundorsaken därtill är sättet att räkna hur mycket kol skogen binder. Enligt vårt sätt att räkna, Naturinstitutets sätt att räkna, binder skogen betydligt mer koldioxid än vad EU kommissionens beräkningar visar. En hållbar bioekonomi är grunden i Finlands ekonomi, en självklarhet för oss och ett mål för EU. Skogsvårdsföreningen Österbottens sittande styrelseordförande Bo Storsjö avgår nu vid nyår och en ny ”era” väntar. Bo Storsjö ledde interimsstyrelsen som jobbade under 2008 med att planera och skapa förutsättningar för uppstartande av Skogsvårdsföreningen Österbotten. Han har efter det fungerat som styrelseordförande, 2009-2016. Han har också haft en hög profil nationellt inom privatskogsbrukets organisationer. Som exempel kan nämnas engagemanget i Privatskogsbrukets arbetsgivare rf. Vårt nyvalda fullmäktige kommer att välja en ny styrelse som i sin tur väljer en ny ordförande inom sig. Det nyvalda fullmäktige sammanträder 19.12 och den nya styrelsen konstituerar sig i början av nästa år.

Att som verksamhetsledare få arbeta med en person som Bo Storsjö som besitter en sådan erfarenhet har gett den ryggrad som behövs då en organisation som Skogsvårdsföreningen Österbotten byggs upp utvecklas till det vad den är idag. Ett arbete som uppbackats av en kunnig och lojal personal och en engagerad styrelse.

För att visa sin uppskattning för Storsjös arbete har skogsvårdsföreningens styrelse, med uppbackning av Privatskogsbrukets arbetsgivare r.f., SLC r.f., och Österbottens andelsbanksförbund ansökt om titeln Skogsbruksråd åt Storsjö. Republikens president tar ställning till framställningen under våren. För egen del vill jag här passa på och tacka Bo Storsjö för ett bra och öppet samarbete och samtidigt önska dig avkopplande ”pensionärstid”, TACK.

Jag själv har haft förmånen att jobba med Bo Storsjö, i nästan tio år. En tid som för mig personligen varit lärorik.

Jan Slotte Verksamhetsledare

Delta och vinn! Ni som har artikel-önskemål och/eller funderingar angående tidningens innehåll, tveka inte att ta kontakt med oss genom att fylla i kupongen här nertill på sidan. Vinnare i SkogsÄgaren 3-2016 blev Siv With i Purmo och Jan Svennbäck i Solf. Gratulerar till er båda och vinster till er kommer med posten.

Vad var mest intressant att läsa i detta nummer? ________________________________________________ ________________________________________________ ________________________________________________

Portot är betalt

Tips till nästa nummer av Skogsägaren? ________________________________________________ ________________________________________________ ________________________________________________ ________________________________________________ Jag vill bli kontaktad av Skogsvårdsföreningen. Namn __________________________________________ Adress _________________________________________ Tel _____________________________________________

SkogsÄgaren Skogsvårdsföreningen Österbotten rf Avtalskod 5018366 Info 65100 00003 Svarsförsändelse

SkogsÄgaren 4/2016

Gör skogen mera viltvänlig Finlands Viltcentral har gett ut arbetsinstruktioner för viltvänlig skogsvård och det viktigaste berörs i artikeln nedan. Mera info finns på www.riistametsä.fi och där finns också material på svenska. Främst handlar det om att gynna de känsliga skogshönsfåglarna; tjäder, orre och järpe.

Viktigt med tanke på viltet

Grundbehovet för viltet är föda och skydd. En bra viltskog är en blandskog med mycket blåbärsris samt varierande storlek och mellanrum mellan träden. Varierande storlek och täthet i trädbeståndet ger för sin del skydd nära markytan åt till exempel hönsfåglar, harar och rådjur. På figurnivå är målet minst tre trädarter. Andelen minoritetsträd och buskar är 20-30 % under hela omloppstiden. I skogar med huvudsakligen tall och lövträd ger gran och buskar, till exempel enar, skydd åt skogshönsfåglar. Särskilt bra är små och stora granar med levande grenar som når ända ner till marken. I granskogar hjälper tallar och lövträd ljuset att nå ner till fältskiktet. Det är till nytta för blåbär och andra ris. Tallen ger dessutom vinterföda åt tjädern, björken åt orren och alen åt järpen. Blåbäret är väldigt viktigt för både skogshönsfåglar och hjortdjur. Särskilt viktigt är områden med blåbärsris för skogshönsfåglarnas ungar eftersom ungarna under sina första levnadsveckor är beroendet av skyddet under riset och den föda i form av insekter som de hittar på blåbärsbladen Trädbeståndens variationer i storlek och täthet kan också främjas genom att man vid förnyelseavverkningen sparar täta viltdungar. Träden i den bör vara av olika slag och viktigt är att det finns gran. Lämpliga platser är fuktiga sänkor, kantzoner och andra ställen som är svåra att nå. Viltdungarna kan ersätta de normala sparträden vid förnyelseavverkningen. Gärna får dungen vara nära stora områden med blåbärsris. Emedan dungarna ofta är för täta för blåbärsris fungerar de som viloplatser för fåglarna.

Skogförnyelsearbeten

Praktiska tips: • undvik onödig röjning på förnyelseområdet. • utnyttja de plantor som redan finns och bearbeta marken bara där det inte finns plantor. • koncentrera sparträden i grupper nära värdefulla naturobjekt eller som delar av viltdungar. Genom att spara murkna träd eller höga stubbar främjar du naturens mångfald även med tanke på annat än vilt. • tidigare sparade viltdungar kan användas som sparträd eftersom de ofta har flera lager och därför ger variation i det kommande plantbeståndet. • vändhögläggning minimerar söndringen av markytan och sparar risets rötter. • vid plantering och sådd kan en blandning av gran och tall göras, till exempel 80/20 %, redan från början. • undvik markberedning och insamling av avverkningsrester i maj-juni när skogshönsen ruvar. • om du är fundersam över kalavverkning så kan du istället fundera på höggallring eller kontinuerligt skogsbruk.

Tidig vård av plantbestånd

Gynna blandskog = spara tillräckligt med tallar i granbestånd och granar i tallbestånd. = spara lövträd på utvalda platser; i stora öppningar, sänkor och skuggiga kantzoner. = spara träd och buskar som gynnar mångfalden, till exempel enar, rönnar, alar med flera, som inte hämmar barrträdens tillväxt. Påbörja viltdungarna genom att spara täta grupper med flera arter som inte alls åtgärdas och allra bäst passar de i sänkor och områdets skuggiga kantzoner.

Allt bortröjt, inget skydd kvar.

Röjning av plantbestånd

• spara täta viltdungar av storleken från några träd till 2 ar, till exempel en på förmiddagen och en på eftermiddagen. Målet är 4-5 st/ha. Helst nära ställen med mycket ris. • viltdungarna påverkar inte Kemerastöden för plantskogsskötsel så länge de är under 10 % av arealen. Meddela gärna som tilläggsuppgifter i stödansökan. • gynna blandskog • spara buskar, såsom enar, och underväxt (gran, al, rönn mm) om de inte växer vid roten av gagnvirkesträd.

Gallringsavverkning

• spara 4-5 täta viltdungar/ha av storleken från några träd till 2 ar. • gynna blandskog. • spara enbuskar och underväxt av gran, al, rönn mm ifall de inte växer intill ett träd som skall fällas. • som mål vid gallring är en genomsnittlig horisontell sikt på 20-70 meter. • överväg att utföra den senare gallringen som höggallring om det finns tillräckligt med bra klenare timmerstammar att lämna istället. Då blir omloppstiden längre och blåbärsriset gynnas.

Vård av övergångszoner

I övergångszonen mellan skog och myr kombineras många faktorer som är viktiga för viltet. Träden är ofta av olika slag och med olika längder, blåbärsris och andra ris är kraftiga och marken är tillräckligt fuktig för ett mångsidigt och rikt insektliv. Övergångszonerna hör till de viktigaste miljöerna för skogshönsfåglarnas ungar och bäst är att bibehålla karaktären t ex genom plockhuggning och höggallring. • märk ut zonerna på kartan som eget behandlingsområde. • undvik hyggesrensning. • avverka då marken är frusen eller så att markytan inte söndras. = det yttersta körstråket går på fast mark, inte ut på det fuktiga området. = lämna minst 15 m brett som övergångszon. • gör på sin höjd stickspår in i övergångszonen. • ifall avverkning i zonen, använd då plockhuggning eller höggallring. • främja variationen genom att spara snår och ta bort trädgrupper.

Text och foto: John Berg

En trupp med täta granar ger skydd åt viltet.

REFLEKTIONER Vid röjning, både i plantskogar och före gallringsavverkningar, har vi ofta ”städat” bort allt utom huvudträdslaget. De rovfåglar som tar ägg ur bon och små ungar har det lätt att hitta sin föda då de har långa sträckor med fri sikt i en röjd, gallrad ”städad” skog. Övergångszonerna längs myrkanter har sällan åtgärdats skilt utan ofta blivit förnyelseavverkade eller lämnade orörda. Sparträden och grupper av dem består ofta av större träd och är sällan täta nedtill vid markytan. Vid valet borde väljas sparträdsgrupper med mycket underväxt. Å andra sidan är det enkelt att bli mera viltvänlig genom att lämna cirka 5 små fläckar/ha med täta smågranar mm vid röjningen, gallringen och slutavverkningen som skydd åt skogsfåglarna, hararna m fl. Samt att satsa på flera trädslag i stället för bara ett. /John Berg

SkogsÄgaren 4/2016

Fullmaktsaffärer blir allt vanligare Novembermorgon. Tanken var att skogsvårdsinstruktör Thomas Jåfs och skogsägare Lars-Wilhelm Udd skulle gå igenom och ”banda upp” ett område för en andra gallring, men vädret sätter stopp och det blir en genomgång vid Lars-Wilhelms köksbord på Öjna-Gård istället. Han har gett skogsvårdsföreningen fullmakt att sköta projektet från början till slut, något som blir allt vanligare enligt Thomas.

– Affären är en fullmaktsaffär i dubbel bemärkelse, konstaterar Thomas Jåfs. Eftersom det handlar om skog som ägs av ett dödsbo, där Lars-Wilhelms döttrar också är delägare, har de ordnat med en fullmakt som ger Lars-Wilhelm rätt att sköta alla ärenden gällande skogen. Lars-Wilhelm har i sin tur gett föreningen fullmakt att välja virkesköpare på basen av de anbud vi tar in för hans del, förklarar Thomas.

Förenklar processen Att göra upp en fullmakt då det gäller ett dödsbo är ett sätt att förenkla processen varje gång någon form av åtgärd ska vidtas gällande skogen. – Ofta bor någon av delägarna på annan ort eller till och med utomlands, och då är det besvärligt om ingen full-

Lars-Wilhelm Udd har gett skogsvårdsföreningen fullmakt att sköta hans virkesaffärer och skogsvårdsinstruktör Thomas Jåfs besöker Öjna-Gård för att gå igenom allt och skriva avtal med Lars-Wilhelm. Tanken var att de även skulle märka upp området, men regnet satte stopp den här dagen.

VIRKESPRISER Medelpriserna per avverkningssätt för 47/2016. I statistiken ingår den virkesmängd som skogsindustrin och de större privata sågarna köpt från privatskogarna. Källa: Luke

GALLRING, rotpriser, €/m3 Område Södra Österbotten Mellersta Finland Hela landet

TIMMER MASSAVED Tall Gran Björk Tall Gran Björk 45,58 45,56 - 14,99 - 14,61 47,02 47,97 34,70 15,51 15,42 15,54 46,77 47,80 36,36 14,69 15,21 14,07

SMÅSTOCK Tall Gran 20,60 20,34 21,03 20,99 20,08 20,80

FÖRNYELSE, rotpriser, €/m3

Prisområdena i skogsforskningsinstitutets statistik

Område Södra Österbotten Mellersta Finland Hela landet

TIMMER MASSAVED Tall Gran Björk Tall Gran Björk 55,60 55,88 - 18,48 - 17,72 56,77 57,05 43,41 17,64 18,87 17,58 55,37 56,68 43,09 17,45 18,35 17,18

SMÅSTOCK Tall Gran 25,63 - 24,72 24,65 25,12

TIMMER Tall Gran Björk 53,83 52,94 - 56,54 56,53 45,55 56,30 55,62 45,86

SMÅSTOCK Tall Gran - - - - 33,78 -

LEVERANSPRISER, €/m3 Område Södra Österbotten Mellersta Finland Hela landet

MASSAVED Tall Gran Björk - - - 28,10 30,28 28,27 27,86 28,95 27,63

(-) innebär att ingen statistik finns tillgänglig på grund av en för liten såld mängd

SkogsÄgaren 4/2016

makt finns och det krävs underskrift av alla delägare. Nu räcker det med Lars-Wilhelms underskrift, eftersom han är befullmäktigad av sina döttrar, fortsätter Thomas. Generellt rekommenderar både föreningen och även statsmakten att arvskifte görs, eftersom skog ägd av ett dödsbo i många fall är mer svårskött och eftersom byråkratin försvåras hela vägen. En fullmakt förenklar dock det hela för både föreningens och delägarnas del, i de fall man valt att inte genomföra arvskifte.

uppskattat, och för min egen del brukar det också vara trivsamma stunder. – Det är jättebra att man visar sitt intresse för skogen och för deras arbete, konstaterar Thomas. Eftersom Lars-Wilhelm eldar en hel del med ved – på Öjna-Gård finns hela sex kakelugnar – ser han även alltid till att ta undan och få hem några laster med ved, som han själv sedan klyver.

SINNESSFRID FÖR

SKOGSÄGAREN

Överlåter mer åt föreningen På Öjna-Gård har man valt att förvalta skogen i form av en sammanslutning, där både Lars-Wilhelms och hans hustrus skog ingår. Gården var ursprungligen en av de större skogsägarna, men en stor del av fastigheterna såldes ut under förra seklet. Lars-Wilhelm har nu återköpt så gott som alla dessa fastigheter och sett till att det gamla hemmanet åter är intakt. Han har varit en mycket aktiv och engagerad skogsägare, men med åren har hans egen del i skogsbruket minskat och därför överlåter han numera anbudsförfarandet, bottenröjningen och dylikt till föreningen. – Planteringen har vi skött själva hittills – i somras med hjälp av min femtonåriga dotterdotter Ellinor, berättar Lars-Wilhelm. Men sammanlagt torde min fru och jag under åren ha hunnit plantera mellan 70 000 och 80 000 plantor, uppskattar han.

Lars-Wilhelm har varit en aktiv skogsägare, men med åren har hans egen del i skogsbruket minskat. Planteringen i somras utfördes av hans dotterdotter Ellinor, som gärna ville ha sommarjobb.

Avtal enligt önskemål Lars-Wilhelm och Thomas har god kontakt, eftersom skogen gås igenom regelbundet och sköts enligt behov. När det nu såg ut att bli vinter redan i början av november i år, blev det aktuellt att ta tag i en andra gallring på ett mindre område. – Dessvärre försvann snön och nu är drivningsförhållandena inte bra. Vi får vänta på kallare väder innan vi tar dit maskinerna, konstaterar de. Tills dess ska ett avtal mellan dödsboet och skogsvårdsföreningen göras upp, liksom anmälan om användning av skog. – Hur fullmaktsavtalet ser ut varierar från fall till fall. Vi kan ta hand om bottenröjning om skogsägaren önskar, eller så gör denne det själv. Vi kan ta anbud och välja uppköpare enligt bästa pris, vi sköter om kontrakten med virkesbolagen, och om skogsägaren vill kan vi även inkludera planteringen i avtalet, berättar Thomas. – Vår uppgift är alltid att välja det som ger bäst avkastning för skogsägaren, och vi är måna om att ha ett gott samarbete med dem, tillägger han.

Intresset finns kvar Trots att Lars-Wilhelm numera överlåtit det mesta åt föreningen, har han ändå en god överblick av både sin skog och virkesmarknaden. – Jag har kvar den goda kontakten till virkesuppköparna, och jag brukar alltid gå och hälsa på entreprenörerna som arbetar i skogen. Jag tror det är

– Jag brukar också kolla virkesmängderna som kommit efter en drivning och har skaffat mig ett gott uppskattningsöga, ler han och får medhåll av Thomas.

Förtroende viktigt Även om skogsvårdsföreningen nu har fullmakt att sköta allt gällande den gallring som Lars-Wilhelm ska göra, går Thomas ändå igenom allt med honom. – Så gör vi alltid, antingen per telefon eller vid en träff med skogsägaren. Vi berättar vilka anbud vi fått in, informerar om när entreprenörerna är på ingång och så vidare. I övrigt behöver skogsägaren inte göra desto mer än vänta på pengarna, skrattar Thomas. Beroende på hurudant avtal som görs upp mellan skogsägaren och föreningen, tar föreningen ut en förmedlingsavgift enligt deras gällande prislista. – Ursprungligen är tanken att skogsägarna ska vara självverksamma, men allt fler av dem blir äldre och kan inte själva sköta sin skog rent praktiskt, och de yngre har även allt mindre tid för det. Därför behövs de här tjänsterna från föreningens sida. Allt bygger på ett ömsesidigt förtroende, och det är viktigt att skogsägarna är nöjda med oss, avslutar Thomas. Text: Anna Sand/Kustmedia Ab Foto: Anna Sand samt Lars-Wilhelm Udd

Information om din skog på ett ställe www.minskog.fi Logga in gratis!

MinSkog.fi öppnar vägen till din skog, till Skogscentralen och till de som erbjuder skogstjänster.

kundtjanst@skogscentralen.fi tfn 029 432 407

SkogsÄgaren 4/2016

Fullmäktigevalet 2016 – hur gick det? Antal DIREKT INVALDA röster 1 RAVALS JAN-ERIK SKOGSÄGARE KORSNÄS 196 2 ÅKERBLOM MÅNS PENSIONÄR KARLEBY 188 3 BACKSTRÖM OLE SKOGSBR./PENSIONÄR KORSHOLM 182 4 FINNE CHRISTER JORD/SKOGSBRUKARE KORSHOLM 166 5 GJÄLS GÖRAN BONDE NÄRPES 155 6 NORDIN MATS DRIVNINGSFÖRMAN NÄRPES 148 7 NYLUND HENRIK PENSIONÄR PEDERSÖRE 147 8 HOLMBACK JOHAN JORDBRUKARE MALAX 139 9 SÖDERGÅRD HARALD JORDBRUKARE VÖRÅ 137 10 FLÉN ROBERT JORD/SKOGSBRUKARE NYKARLEBY 131 KRISTINESTAD 121 11 AF HÄLLSTRÖM BO-GUSTAV JORDBRUKARE 12 LÅNGGÅRD TOMAS LANTBRUKSFÖRETAGARE MALAX 117 13 RÅBACK STEFAN FORSTMÄSTARE KORSHOLM 117 14 UTHARDT LORENZ POL.DR MALAX 112 15 BJÖRKFORS KENNETH JORD/SKOGSBRUKARE KRONOBY 111 16 NYMAN JOHANNA JORDBRUKARE KORSHOLM 110 17 TJÄRU BENNY JORD/SKOGSBRUKARE KARLEBY 104 18 KÄLDSTRÖM RUNE FÖRETAGARE LARSMO 103 19 SNELLMAN THOMAS LANDSBYGDSUTVECKLARE PEDERSÖRE 96 20 BYSKATA MÅRTEN FÖRETAGARE KRONOBY 95 21 INGVES STEFAN FÖRETAGARE KRISTINESTAD 92 22 HAGBERG FREDRIK JORDBRUKARE KORSHOLM 90 23 LASSILA JAN-ANDERS SKOGSÄGARE PEDERSÖRE 89 24 PÅHLS KENNETH FÖRSÄKRINGSTJÄNSTEMAN VÖRÅ 88 25 HÄGGMAN SIXTEN SÅG/SKOGSBRUKARE PEDERSÖRE 82 26 STEN HANS-ERIK JORD/SKOGSBRUKARE PEDERSÖRE 82 27 MARA BJARNE EKOMJÖLKPRODUCENT KORSHOLM 81 28 SIMONS STIG JORDBRUKARE NÄRPES 81 29 BENGTS KRISTIAN LANTBRUKARE NÄRPES 79 30 HAGMAN RICHARD JORD/SKOGSBRUKARE NYKARLEBY 79 31 ÅSTRAND MATS BRANDFÖRMAN KRONOBY 79 32 REX JOACHIM JORDBRUKARE VÖRÅ 77 33 NORRBUTTS CARL-ERIK SKOGSÄGARE KRISTINESTAD 74 34 KAMMONEN ANTTI FÖRETAGARE KORSNÄS 72 35 EKMAN THOMAS JORDBRUKARE NÄRPES 68 36 NYNÄS INGEMAR SKOGSBRUKARE LARSMO 68 37 SMEDS THOMAS JORD/SKOGSBRUKARE MALAX 67 38 PIHLAJA TEEMU MAANVILJELIJÄ K:KAUPUNKI 66 39 VIDLUND MIKAEL JORDBRUKARE NÄRPES 65

Rösterna i Skogsvårdsföreningen Österbottens fullmäktigeval är räknade. Våra medlemmar har igen gjort sin röst hörd, något som vi tackar ödmjukast för här på föreningen. Här en inblick fullmäktigevalets resultat. Skogsvårdsföreningen Österbotten r.f:s medlemmar har valt nytt fullmäktige genom postval. Totalt röstade 5 296 medlemmar av de 11 956 röstberättigade, röstningsprocenten blev således 44,8 procent. – Röstningsaktiviteten visar att skogsbruksfrågor intresserar och att skogsvårdsföreningsverksamheten har skogsägarnas förtroende. De nu invalda skogsägarna representerar skogsägarna i ett nötskal. De invald representerar skogsägarna på bred front vilket ger ett mångsidigt kunnande för att utveckla föreningens verksamhet, säger verksamhetsledare Jan Slotte.

Fullmäktiges sammansättning Vårt fullmäktige består av 39 förtroendevalda plus 10 suppleanter. De som erhållit de 39 högsta röstetalen är direkt invalda i fullmäktige. När sen fullmäktigeledamöter väljs in styrelsen, tas motsvarande mängd suppleanter in i fullmäktige. En del av de som här finns presenterade som suppleanter blir därmed ordinarie fullmäktigeledamöter. Detta klargörs i samband med första fullmäktigemötet som hålls 19.12.2016, när styrelsens sammansättning bestäms. Fullmäktige är skogsvårdsfö reningens högsta beslutande organ. Fullmäktige besluter om riktlinjer för skogsvårdsföreningens verksamhet, såsom serviceutbudets omfattning och prissättning, medlemsavgift och ekonomi. Fullmäktige fungerar som en länk mellan medlemskåren och föreningens ledning. Det nya fullmäktige inleder sitt arbete genast och fyra år framåt till och med 31.12.2020.

Rösternas fördelning

Detta fullmäktigeval lyckades vi aktivera 10 procent fler skogsägare jämfört med fullmäktigevalet 2012. Bland de invalda är 33 procent hela nya i vårt fullmäktige. Medelåldern bland de invalda är cirka 52 år, vilket rätt långt återspeglar skogsägarkårens genomsnittliga ålder. Majoriteten av de invalda är lantbruksföretagare 61 procent, övriga företagare 15 procent, löntagare 10 procent samt pensionärer 13 procent. Valet var mycket mansdominerat. En kvinnlig kandidat ställde upp i valet och blev också direkt invald. Alla de invalda bor inom landskapen Österbotten eller Mellersta Österbotten. Regionalt fick Nykarleby-Karleby flest direkt invalda med 14 fullmäktigeledamöter och 3 suppleanter, tätt följd av Vörå-Malax med 13 direkt invalda fullmäktigeledamöter och 6 suppleanter och Korsnäs-Kristinestad med 12 direkt invalda fullmäktigeledamöter och 1 suppleant.

Vad händer härnäst? Våra nyvalda fullmäktige kommer att välja en ny styrelse som i sin tur väljer en ny ordförande inom sig. Nyvalda fullmäktige sammanträder 19.12.2016 kl. 18:00 i Runsor, Vasa. På agendan finns förutom val av fullmäktigeordförande och styrelse även fastställande av skogsvårdsföreningens verksamhetsplan och budget för 2017 samt fastställande av medlemsavgift för 2017. Val av företrädare och representanter till olika centralorganisationer och sammanslutningar görs också på det inledande mötet. Den nya styrelsen konstituerar sig i början av nästa år. Text och foto: Ann-Mari Snickars

Antal SUPPLEANTER röster 40 KANGAS KENNET METSÄKONEURAKOITSIJA K:KAUPUNKI 65 41 HÄGG KENNET JORD/SKOGSBRUKARE VÖRÅ 64 42 NICKULL STIG INGENJÖR, PENSIONÄR JAKOBSTAD 62 43 NYNÄS STEFAN PRODUKTIONSCHEF KRONOBY 59 44 BACK FREDRIK JORD/SKOGSBRUKARE VÖRÅ 57 45 HOLM JONAS JORDBRUKARE VÖRÅ 57 46 KARP FOLKE JORDBRUKARE KORSHOLM 56 47 LJUNGQVIST OVE KORSHOLM 54 Postval genererar en del pappersavfall. Många kuvert att öppna och 68 48 FLEMMING JAN INSPEKTÖR KORSHOLM 50 olika kandidaters röster skulle sorteras och räknas. Valbestyrelsen be49 POTT HENRIK JORDBRUKARE NYKARLEBY 50 stående av Snellman Thomas, Björkfors Kenneth, Ingves Stefan, Uthardt

Lorenz och Vidlund Mikael genomförde rösträkningen på torsdagkväll. Skogvårdsföreningens personal assisterade.

SkogsÄgaren 4/2016

Röstmagneter i fullmäktigevalet Jan-Erik Ravals Korsnäs

Ole Backström Korsholm

”

Jag jobbar gärna inom och för skogsvårdsföreningen. Var tidigare ordförande i Korsnäs svf och satt en kort tid i styrelsen för Svf Österbotten, tills jag föll för åldersstrecket. Nationalekonomiskt sett är det viktigt att vi sköter våra skogar. Dessutom är det ett nöje att röra sig i välskötta skogar! Jag anser att föreningens satsning på affärsverksamhet har varit både lyckad och nödvändig. Under de senaste åren har det varit betydligt större aktivitet och effektivitet inom gallringar och röjningar i de Svenskösterbottniska skogarna än tidigare. Det är bra och jag vill jobba för att utveckla energivedshanteringen ännu mer då det är ett ypperligt sätt att ta tillvara ”skräpved” som annars skulle lämna i skogarna. Själv är jag aktiv skogsägare, allt sedan jag övertog mina föräldrars skogsfastigheter på 1980-talet. Till professionen arbetade jag inom bankvärlden i över 40 år tills jag

blev pensionär för några år sedan. Jag är ännu aktiv med uppgörande av köpebrev, bouppteckningar och arvsskiften, sköter en del bokföringsuppdrag och engagerar mig i Korsnäs Företagare men jag hinner också till skogs, flera dagar varje vecka så här års. Jag bor i Korsnäs, har fru, två vuxna barn och tre barnbarn. Tack för förtroendet! Foto: Privat

ännu mera och bättre än så kan det knappast bli. Jag viker också tid för uppdrag som offentligt köpevittne, är ledamot i KPO:s fullmäktige och är en aktiv medlem i Replot Fbk. Min familj består av fru och två vuxna barn. Foto: Privat

Christer Finne Korsholm

Måns Åkerblom Karleby

”

Det är intressant att alltjämt vara med och påverka. Tack för förtroendet. Jag vill arbeta för att skogsvårdsföreningen ska uppfattas som den främsta samarbetspartnern för skogsägare när det gäller alla frågor inom skogsbruk. Den höga röstningsprocenten i det här valet tycker jag också visar att medlemmarna ser föreningen som en viktig aktör. Jag upplever att Skogsvårdsföreningen Österbotten gör ett gott arbete och att fusionen 2009 lyckades bra. Nu gäller det att fortsätta på samma linje. För medlemmarna ska tröskeln vara låg och de ska känna att det alltid går att diskutera och påverka inom föreningen. Jag var själv i skogsvårdsföreningens tjänst mellan åren 1977 och 2009 i norra Österbotten. Alltid emellanåt hälsar jag på områdesinstruktörerna Thomas Åman och Tom Finnilä på Kronobykontoret. Inte så att jag lägger mig i deras dagliga arbete men det är intressant

Jag vill rikta ett stort tack till alla dem som gett mig sitt förtroende. Det känns bra. Jag har suttit en period i skogsvårdsföreningens fullmäktige. Det har varit intressant och givande. Nu känner jag mig mera insatt än i början och vill på allvar börja driva och påverka. Jag vill vara med och föra utvecklingen kring ämnet bioenergi framåt mot bakgrunden av vilka enorma mängder skog det finns i Finland som på ett vettigt sätt kan användas till bioenergi. Skogsindustrin har stor makt idag och jag vet inte om det är så bra, liksom nuvarande system kring skogsbeskattning och gåvoskattesystemet som inte gynnar unga och nyblivna skogsägare. Skogsarbete är en livsstil för mig, då jag varit aktiv i familjeskogen sedan tonåren utan något längre uppehåll. I dag är jag 54 år och kan titulera mig pensionär från mitt yrke som överbåtsman inom försvarsmakten. Det gör att jag hinner vara självverksam i skogen

”

att hålla sig ajour med läget, höra hur branschen mår och utvecklas. I egen skog vistas jag nästan dagligen nu när jag är pensionär och det gör jag så gärna - om jag inte är upptagen med att orientera, göra orienteringskartor eller tillbringar tid med min fru, våra två barn och tre barnbarn. Foto: Tom Finnilä

Jag är positivt överraskad över det förtroende som visats mig. Är ödmjukt tacksam och jag ser fram emot en ny period i skogsvårdsföreningens fullmäktige. En av mina käpphästar är att uppmana skogsägare till att själv göra något i skogen om det finns tid och möjlighet till det. I skogen ser man resultat av sitt arbete, det är avkopplande för både kropp och själ och som skogsägare följer man utvecklingen i skogen på ett annat sätt om man är självverksam i någon mån. Viktigt, och till stöd för det jag just sa, är också att jobba för att få upp priserna på leveranssidan – så att det blir större lönsamhet och man känner att man har mera än motorsågsbensinen för det arbete man gjort för dagen. Familjen livnär sig på grönsaksodling och består av fru, fyra barn och fyra barnbarn. Tre barn på jorden numera och ifall ”om inte hade varit” hade skogsbruk drivits parallellt med grönsaks-

odlingen i högre grad än vad som nu är fallet. – Jag har alltid varit intresserad av skogsarbete och sköter långt egen skog. Ett annat intresse jag har är långdistans på skidor och i vinter har jag planerat in tre lopp: ett i Vörå, ett i Canada och ett i USA. Foto: Privat foto Text: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

SkogsÄgaren 4/2016

MEDLEMSFÖRMÅN

Virkespriser och Landsbygdens folk online Nu har alla våra medlemmar tillgång till SLC:s medlemssidor och kommer därmed åt allt låst material som finns på sidorna.

Vi lever i en föränderlig värld

intern är här och det betyder att det är mycket arbete runt om i skogarna i Österbotten. Men det betyder även att julen är på inkommande.

Vi i Finland påverkas givetvis, de senaste sju, åtta åren har vår ekonomi påverkats hårt och vi får svårare och svårare att upprätthålla vårt välfärdssamhälle.

Vårt moderna samhälle tappar sakta men säkert kontakt med sina traditioner. Julen som kristen högtid firas för att minnas Jesu födelse. Idag är det relativt få människor som tänker på orsaken till julfirandet. Men fortfarande är julen en högtid där familjer och släkter samlas för att tillsammans njuta av mat och dryck. Fortfarande går folk i kyrkan för att uppleva den stämning som julottan eller de vackraste julsångerna ger själen. Samhället är i förändring men fortfarande står julen kvar som en av den viktigaste traditionen i det västerländska samhället.

Skogsindustrin står fortfarande för en femtedel av Finlands export. Detta enligt uppgift från Metsäteollisuus hemsidor och jag hoppas och tror att oavsett i vilken riktning världen går är skogen den råvara som håller Finland flytande. Jag vill önska alla en riktig God jul och goda inkomster av skogsbruket under kommande år. Freddi Smulter

På dessa sidor kan man bland annat på aktuella virkespriser på området via MTK:s Reppu-tjänst samt läsa Landsbygdens Folk online. Inloggningsuppgifter kan beställas från vår medlemsansvarige Stina Sabel, stina.sabel@svf.fi

KOLUMNEN

Världen är även i förändring. Efter Brexit och presidentvalet i USA verkar delar av befolkningen i det västerländska samhället att ta mer och mer avstånd till den rådande världsordningen med en global frihandel och en värld där nationalstaternas betydelse minskar mer och mer.

Medlemsinfo Medlemsavgiften 2017

Fin röjsåg lottades ut

Fakturan för nästa års medlemsavgift kommer hem till er på posten i andra halvan av februari 2017. Har det skett förändringar i ert skogägande vänligen meddela vår medlemsansvarige Stina Sabel om förändringarna före årsskiftet. Medlemsavgiftens storlek blir förslagsvis den samma som föregående år. På årets sista fullmäktigemöte före jul fastställs avgiften. Medlemsavgiften baserar sig på den egentliga skogsarealen som ni äger:

Skogsvårdsföreningen Österbottens skogsägare Börje Kullas från Singsby vann den röjsåg som Skogsvårdsföreningarnas Service SVFS Ab och Skogsvårdsföreningarna lottade ut bland alla i landet som under tiden 12.9 - 24.9 beställt en skogsbruksplan eller skogsvärdering.

Förslag till medlemsavgift 2017 under 10 ha 45 € 10,1 - 20 ha 55 € 20,1- 50 ha 105 € över 50 ha 155 € Text: Ann-Mari Snickars

Börje Kullas hade beställt en värdering av skogsvårdsföreningen på hans skogsfastighet i Vörå. Det var en lycklig vinnare som tillsammans med frun Britta Kullas fick avhämta en Husqvarna 545 FX-röjsåg hos återförsäljaren Kone Nygård Maskin i Vasa. Röjsågen kommer att komma till användning både hemma och på sommarstugan för att hålla bort både gräs och sly.

Vi gratulerar! Text och foto: Ann-Mari Snickars

Börje Kullas tar emot röjsågen av Simon Nygård på Kone Nygård Maskin i Vasa.

SkogsÄgaren 4/2016

Lönar det sig att köpa skog? Lönar det sig idag att investera i skog? Den frågan har jag fått några gånger under det gångna året. Både skogsägare och de som ännu inte äger skog är intresserade av att köpa skog. Samtidigt har de flesta noterat att skiften som bjuds ut oftast säljs till ett högre pris än vad skogsvårdsföreningens värderingar visar. Är det här rätt? Den frågan brukar komma som en följdfråga. Det finns inget givet svar, eftersom vi har att göra med prognoser för framtiden. Vi gör våra ekonomiska beslut på basis av nuläget och på antaganden om framtiden. I dag har vi ett ekonomiskt läge med låga räntor. Det här gör skogen till ett intressant placeringsalternativ. Vi vet sedan tidigare att skogen i snitt ger en avkastning på cirka 3 %, i jämförelse med bankernas sparränta på 0,1–0,2 %. Dessutom får man i skogsbeskattningen dra av 60 % av anskaffningsutgiften för skog. Men berättigar det här till att betala mycket över värderingarna? Det här är givetvis upp till var och en att bestämma.

Ett teoretiskt exempel För att på ett någorlunda begripligt sätt beskriva vad man kan förvänta sig av ett skogsköp kan vi ta ett teoretiskt exempel. Anta att skogsvårdsföreningen bjuder ut en skogsfigur på en hektar med en plantskog som är 20 år gammal och någorlunda röjd. Figuren är en del av en större affär. På figuren växer i huvudsak tall med inslag av gran och björk. Markens bonitet är av lingontyp. Värderingen visar att figurens nettovärde är 1800 euro, medan bruttovärdet är 2118 euro. Nedsättningen är alltså 15 %. Bruttovärdet är ett mått på ”om allt går väl”, eller där alla delar i en summavärdering värderas fullt ut. Nettovärdet anger figurens värde som helhet. Nettovärdet kan också ses som ett riskjusterat bruttovärde. Vi gör ju antaganden om en osäker framtid.

Potentiella intäkter Vad kan man i framtiden ekonomiskt sett förvänta sig av det 20-åriga beståndet? För att belysa detta gjorde jag en tabell över de potentiella nettointäkterna. Jag antar att beståndet gallras tre gånger och slutavverkas då det är 85 år gammalt. I tabellen har jag angett nettointäkterna från avverkningarna räknat som ett summerat totalvärde och som ett summerat nuvärde där intäktsposterna har diskonterats bakåt i tiden med ett räntekrav på 3 %. Vid första gallringen fås nettointäkten då man från virkeslikviden drar bort kostnaden för förhandsröjningen. Jag har räknat med att vi gör ett skogsav-

drag då figuren ingår som en del av en större affär och på så vis hugger vi skattefritt. Vid de övriga gallringarna har jag dragit av kostnaden för en mindre omfattande förhandsröjning och räknat med en kalkylerad skattesats på 20 %. Samma skattesats använde jag vid slutavverkningen där jag också drog bort kostnaden för förnyelsen.

Möjligheter till placering Tabellen visar att nuvärdet av de kommande intäkterna diskonterade med 20 koef ett räntekrav på 3 % i stort sett mot- 30 1:a gallr. 450 334,85 0,7441 ej skatt förhandsr svarar bruttovärdet på figuren, det 45 2:a gallr. 850 405,96 0,4776 20 % förhandsröj vill säga drygt 2 100 euro. Det sam65 3:e gallr. 1000 264,40 0,2644 20 % förhandsröj manlagda värdet på alla kommande 85 Slutavv. 8000 1171,20 0,1464 20 % förh röj+för nettointäkter är på drygt 10 000 euro. 10300 2176,41 Här bör man komma ihåg att de förväntade intäkterna kommer i perioder under tiotals år i framtiden. Man bruBara diagramet nedan tas med i artikeln. Här ovanför min beräkningsskiss. Tabellen som tas kar ju allmänt säga att en euro vi kan med finns på Blad 2. Dan spendera idag har ett större värde än Här en bild på ett bestånd liknande det som beskrivs i artikeln. Det här bestånen euro vi får i framtiden. Räntekravet det är lite äldre, cirka 23 år. är ett mått på detta; hur kortsiktiga vi är. Är vi kortsiktiga använder vi ett högre räntekrav. Ett sådant räntekrav kan visa att en investering i skog är olönsam. Därför använde jag ett reaNettointäkt med räntekrav 0% och med listiskt räntekrav på 3 %. räntekrav 3% Vi kan ju inte heller veta hur det 12000 allmänna ekonomiska läget är till exempel då vi får den första nettointäkten från vår figur. Finns det då goda 10000 alternativa placeringsmöjligheter att återplacera intäkten i och på så vis få 8000 ränta på ränta. I det fiktiva fallet med den 20-åriga plantskogen är det berät6000 tigat att betala bruttovärdet på drygt 2100 euro för figuren. Den slutsatsen 4000 drar vi på basis av de fakta vi har idag om virkespriserna, skattesatsen 2000 och så vidare. Räntekravet på 3 % ger oss en viss riskmarginal. Prisen kan 0 ju ändras, beståndet kan drabbas av 1 2 skogsskador och andra oförutsedda faktorer kan spela en roll. Det här kan 1:a gallr. 2:a gallr. 3:e gallr. Slutavv. medföra att vi inte får en reell ränta på 3 %, men vi har åtminstone kalkylerat med riskerna. Om allt går väl får vi Diagramet visar nuvärdet av nettointäkterna för det 20 åriga plantbeståndet. I stapeln en trygg ränta på 3 % på vår insats. Vi till vänster utan räntekrav och i stapeln till höger med ett räntekrav på 3 %. har gjort ett försök att konkurrera om figuren, eftersom vi vet att det idag i Österbotten är svårt att få köpa skiften till nettopriser.

Ta del av marknaden

Nettointäkt

Räntekrav

Jag vill uppmana alla som är intresserade av att investera i skog att åka ut och se på de skiften som bjuds ut. Fundera på vad skogsfigurerna enligt en viss skötselstrategi kan tänkas ge för nettointäkter. Försök att göra en egen parallell värdering utöver den som Skogsvårdsföreningen har gjort och bedöm var det eventuellt finns marginaler i värderingen och pengar att tjäna.

Beståndets ålder

Avverkning

0 %

1:a gallr.

450

334,85

2:a gallr.

850

405,96

3:e gallr.

1000

264,40

Slutavv.

8000

1171,20

Text och foto: Dan Kullman

Summa: 10300 2176,41 Nuvärdet av nettointäkterna i euro från de framtida avverkningarna i det idag 20-åriga plantbeståndet. I kolumnen till vänster utan räntekrav och i kolumnen till höger med ett räntekrav på 3 %.

SkogsÄgaren 4/2016

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

Välkommen till oss! TEAM NORR - Skogsvårdsinstruktörer

TOM LUNDQVIST 0500 161 695

JOAKIM HOLMQVIST 0400 180 581

ANDERS RÅSTEDT 0400 260 239

Terjärv, Nedervetil

JOHNNY FAGERHOLM 040 736 4547 Teamledare Larsmo, Jakobstad, Pedersöre kby, Sundby, Karby, Bennäs, Lövö, Forsby

Purmo, Kållby, Östensö, Katternö, Lappfors, Esse

Nykarleby (Socklot, Kyrkoby-Forsby, Markby, Kovjoki). Pedersöre (Åvist, Nederpurmo, Edsevö, Kållby)

Nykarleby (Harjux, Monå, Hirvlax, Kantlax, Monäs, Munsala, Pensala, Jussila, Vexala och Ytterjeppo)

Terjärv

Larsmo

Ytteresse

Nykarleby

KIM BACK

THOMAS ÅMAN 040 746 3528

TOM FINNILÄ 050 517 8918

MARKUS STENBORG 0400 947 995

Karleby, Nedervetil (Öja, Skriko och Jolkka)

Kronoby, Lepplax

Kronoby

Kyrkvägen 4 68500 KRONOBY

Södra Terjärvvägen 9 68700 TERJÄRV

Näsvägen 2 D 68560 EUGMO

Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE

Sollefteågatan 5 66900 NYKARLEBY

TEAM MELLAN - Skogsvårdsinstruktörer

HILDING SÖDERGÅRD

GUY DJUPSJÖBACKA

MATS LINNSÉN

ANDERS HJORTMAN

THOMAS JÅFS

Vörå (förutom Norra Vörå)

Oravais, Maxmo, Norra Vörå

Kvevlax, Petsmo, Hankmo, Vassor, Voitby, Miekka, Staversby, Karkmo, Höstves, Runsor, Kråklund, Helsingby, Tölby, Vikby, Pundars, Solf, Munsmo

Toby, Veikars, Martois, Koskö, Karperö, Singsby, Jungsund, Iskmo, Köklot, Replot, Vallgrund, Björkö

Petalax, Norra Pörtom, Vasa

050 403 9401 Teamledare Yttermalax, Övermalax, Bergö

Vörå

Vasa

Malax

KJELL HULDÉN

0500 560 418

Vöråvägen 12 66600 VÖRÅ

050 553 1232

Vöråvägen 12 66600 VÖRÅ

050 544 2703

Företagaregatan 13 65380 VASA

0500 272 910

Företagaregatan 13 65380 VASA

050 526 2152

Magasinvägen 2 B 3 66100 MALAX

TEAM SYD - Skogsvårdsinstruktörer

JOHAN NYNÄS

JOHAN SVEDSTRÖM

ANDERS KAIVO-OJA

MIKAEL FRANZÈN

Korsnäs, Töjby, Träskböle

Yttermark, Bäckby, Näsby, Kalax, Tjärlax, Nämpnäs, Norrnäs, Rangsby

Södra Lappfjärd, Dagsmark, Sideby, Ömossa, Skaftung, Härkmeri, Uttermossa

Pörtom, ti-on kl. 8-9 Övermark, må, to kl. 8-9

0400 669 245 Teamledare Finby, Böle, Pjelax, Kaskö, Tjöck, Åback, Lålby, Norra Lappfjärd

Pörtom

Närpes

Centrumvägen 15 66270 PÖRTOM

Nybrovägen 7 A 4 64200 NÄRPES

Övermark

Lappfjärd

0500 167 489

Korsnäs

Vikingvägen 14 66200 KORSNÄS

040 503 8321

Närpes

Nybrovägen 7 A 4 64200 NÄRPES

040 544 1449

Lappfjärd

Lappfjärdsvägen 729 64300 LAPPFJÄRD

0500 628 702

Vasavägen 1615 64610 ÖVERMARK

Lappfjärdsvägen 729 64300 LAPPFJÄRD

Magasinvägen 2 B 3 66100 MALAX

Sollefteågatan 5 66900 NYKARLEBY

SkogsÄgaren 4/2016

Vi erbjuder EXPERTTJÄNSTER

SKOGSVÅRDSTJÄNSTER

VIRKESHANDELSTJÄNSTER

Skogsbruksplanering • uppgörande av skogsbruksplan • kartor, virkesvolym och avverkningsmöjligheter • åtgärdsförslag på kort och lång sikt • Silvanetti, skogsägarens tjänst på nätet

Skogsförnyelse • planering, förverkligande och övervakning • röjning, markberedning och gräsbekämpning • val och anskaffning av odlingsmaterial • sådd och plantering • efterarbete

Virkesförsäljningsplan • utredning av avverknings- och försäljningsobjekt samt avgränsning i terrängen • utredning av marknadsläget • uppgörande av virkesförsäljningsplan • uppgörande av anmälan om användning av skog • uppskattning av virkesvolymer och -priser • definiering av, och kostnadsberäkningar för, efterarbete • beaktande av mångbruk och nyckelbiotoper

Värdering av skogsfastigheter • värdering av och utlåtanden om skogsfastigheter • granskning av och utlåtanden om skogsskador • intyg och utlåtanden Fastighetsförmedling, Ab Skogsfastigheter AFM • förmedling av skogsfastigheter • värdering • uppgörande av överlåtelsehandlingar • beskattningsberäkningar • arvsskiften

Vård av plant- och ungskog • planering, förverkligande och övervakning • granskning och rapportering Vägar och diken • planering och förverkligande Förmedling av plantor, frön, bekämpningsmedel och dylikt • kartläggning av behov • förmedling av material

Skogsbeskattning • skogsskattedeklaration • mervärdesskattedeklaration • skattefrågor i anknytning till virkeshandel • andra skattefrågor

Gödsling • planering och förverkligande • arbetsredskap • ansvar för förverkligandet

Virkesaffär med fullmakt • offertbegäran och jämförelse av offerter med beaktande av aptering och specialvirke • uppdaterad prisuppföljning och prissättning av avverkningsobjekt • granskning och uppföljning av affärsvillkor • övervakning av virkesdrivning samt mätning • överlåtelse av virke, underskrift av mätintyg Drivningstjänst • planering, övervakning och förverkligande vid virkesdrivning

Rådgivning och utbildning • utbildning och information i kursform • personlig rådgivning

www.skogsvardsforeningen.fi | fornamn.efternamn@svf.fi | www.facebook.com/skogsagarna

Drivningstjänst

Vägar, diken & gödsling

DANIEL JANSSON

DAN KULLMAN

JENS HELENELUND

KRISTIAN GÄDDNÄS

DAN KULLMAN

JOHN BERG

KARL-HENRIK LANGELS

Karleby-Nykarleby

Vörå-Malax

Korsnäs-Sideby

Karleby-Nykarleby

Vörå

Korsholm-Pörtom

Korsnäs-Sideby

Ytteresse

Vörå

Närpes

Ytteresse

Vörå

Pörtom

Närpes

040 507 4664

Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE

050 591 0383

Vöråvägen 12 66600 VÖRÅ

0500 560 648

Nybrovägen 7 A 4 64200 NÄRPES

040 660 2042

Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE

050 591 0383

Vöråvägen 12 66600 VÖRÅ

0400 561 343

Centrumvägen 15 66270 PÖRTOM

040 660 2440

Nybrovägen 7 A 4 64200 NÄRPES

Ledning och kansli Huvudkontor Vasa

BESÖK, FUTURA III, 2:a våningen Företagaregatan 13, 65380 VASA Tel. 010 581 8400 POST PB 186, 65101 VASA

JAN SLOTTE

ANKI SVENN

EIVOR SUNDQVIST

STINA SABEL

ANN-MARI SNICKARS

Verksamhetsledare, fastighetsförmedlare AFM

Kontorsföreståndare, fastighetsförmedlare AFM

Kanslist - skogsarbetare och virkesutbetalningar

Kanslist - medlemsärenden

Försäljningssekreterare Ab Skogsfastigheter AFM

Vasa

Ytteresse

Vasa

050 544 2690

Företagaregatan 13 65380 VASA

040 823 2364

Företagaregatan 13 65380 VASA

0400 194 901

Bärklarsvägen 3 68810 YTTERESSE

040 670 8595

Företagaregatan 13 65380 VASA

0500 568 804

Företagaregatan 13 65380 VASA

SkogsÄgaren 4/2016

Föreningen är en viktig och värdefull aktör

Arbetet i skogen tar inte slut. Så här års är Bo Storsjö i skogen, om nu inte varje dag så nästan. – Skog är långsiktigt placering. Skogsarbete är rogivande och att betrakta välskött skog ger mig stor tillfredsställelse.

Efter nyår är det första året sedan 1984 som Bo Storsjö i Ömossa, Kristinestad, inte kommer att sitta i en skogsvårdsförenings styrelse. – Det har varit många och intressanta år. Men nu ger jag plats åt andra, säger han lugnt. – Nu ska jag bli ”metsänhoitaja” på riktigt.

– Vilken fin dag det blev idag, säger Bo Storsjö, kisar mot solen och hälsar mig välkommen efter att jag anlänt till bygruppen Västervik i Ömossa. Inne i stugvärmen äger samtalet rum. Bo Storsjö är lugn när han pratar, tvekar aldrig när han svarar och ger precis det kompetenta intryck han gjort sig känd för. Som ordförande för Skogsvårdsföreningen Österbotten sedan grundandet 2009 har han varit en stor tillgång med sin erfarenhet och kunskap. Han har verkat som förtroendevald både inom skogsbranschen och inom producentrörelsen i över trettio år lokalt, regionalt och nationellt. Inom Andelsbanksrörelsen har han varit förtroendevald sedan 1979 och är det fortfarande.

Matpotatis, spannmål och skogsbruk Skogen var intressant redan då Bo valde yrkesbana i tiderna. Efter medborgarskolan avverkade han dåvarande Lantmannaskolan i Korsholm innan han utbildade sig till forsttekniker i Ekenäs. Examen fick han år 1972 och därefter tjänst vid ett sågverk i Merikarvia, där han arbetade sex år tills generationsväxling skedde inom familjejordbruket. – Sedan dess har jag varit jordoch skogsbrukare. Djurhållning med hönsuppfödning var en av grenarna inom jordbruket men i samband med övergången till EU försämrades verksamhetsförutsättningarna och lönsamheten sjönk. I stället valde vi då

att satsa på matpotatis, spannmål och skogsbruk. – I dag, fortsätter han, är potatisodlingen cirka tolv hektar, spannmålsodlingen omkring 25 hektar fast den förminskas nu, och skogsinnehavet drygt 200 hektar. – Min tanke är att vara mera i skogen när jag minskar på förtroendeuppdragen. Ju äldre jag blir märker jag hur mycket skogen växer. När jag var yngre tyckte jag att den var mera statisk, konstaterar han och tittar ut genom fönstret.

Självverksam skogsägare Han känner sin skog och vet från år till år vad för slags skötsel som ska sättas in och var. – Skogsfigurerna är i alla åldrar och sedan 1979 har leveransvirke sålts så gott som varje år. Numera anlitar jag en entreprenör som sköter planteringar och avverkning med motorsåg medan jag själv kör leveransvirket ur skogen. Det är ett bra system. Han hugger och jag kommer efteråt med traktor, kran och kärra. Under kaffepauserna diskuterar vi arbetet. Pauser som inte ska underskattas. Det gör

att jag själv aktivt följer med arbetet i skogen. Tillsammans med entreprenören, som jag anlitar omkring tre månader per år, planeras arbetet ett år på förhand. Målet är att avverka halva tillväxten per år. – Det här gäller gallringar. Slutavverkningar säljs på rot.

I styrelsen sedan 1984 Hans första skogsrelaterade förtroendeuppdrag var som nybliven styrelsemedlem i Sideby skogsvårdsförening 1984. Den föreningen fusionerades med Kristinestad 2002 och Bo axlade ordförandeposten 2007. I augusti 2007 samlades de elva österbottniska skogsvårdsföreningarnas ordförande och verksamhetsledare till diskussion kring ämnet fusion. – Året var alltså 2007, förtydligar han. Scenarier som hade skissats upp var att det skulle komma att finnas risk för att skogsvårdsavgiften skulle slopas och då var det viktigt att föreningarna skulle arbeta mot mera oberoende av dem, att vi skulle bygga upp affärsverksamhet och egen ekonomisk grund att stå på. Och så blev det.

SkogsĂ&#x201E;garen 4/2016

MER EFFEKT OCH MED BĂ&#x201E;STA RESULTATET HUSQVARNA 500-SERIEN

Styrka och snabbhet - i samma skĂśrdare

MOTOR- OCH RĂ&#x2013;JSĂ&#x2026;GAR FĂśr effektivt och presionskrĂ¤vande arbete

HUSQVARNA 545FX 45.7 cmÂł, 2.2 kW, 8.1 kg PRIS FRĂ&#x2026;N:

915 â&#x201A;Ź

15 L HUSQVARNA ARNAA BRĂ&#x201E;NNOLJA PĂ&#x2026;Ă&#x2026; KĂ&#x2013;PET!*

HUSQVARNA 543XP Vid mĂśtet bildades en arbetsgrupp med uppgift att gĂśra upp intentionsavtal fĂśr hur verksamheten skulle lĂ¤ggas upp i en ny fĂśrening och vad som skulle efterstrĂ¤vas. StorsjĂś valdes till ordfĂśrande fĂśr arbetsgruppen och avtalet om en gemensam fĂśrening i svenska Ă&#x2013;sterbotten presenterades under vintern. De 1.4.2008 behandlades Ă¤rendet vid samtliga fĂśreningars fullmĂ¤ktigemĂśten och beslutet blev positivt. StorsjĂś blev ordfĂśrande i interimstyrelsen och i bĂśrjan av 2009 grundades SkogsvĂĽrdsfĂśreningen Ă&#x2013;sterbotten. Bo StorsjĂś valdes till ordfĂśrande. â&#x20AC;&#x201C; Jag var hela tiden fĂśr en fusion. Med facit i hand har vi mycket stĂśrre muskler nu, skogsvĂĽrdsavgiften upphĂśrde fĂśr tvĂĽ ĂĽr sedan och fĂśreningen bĂśrjade uppbĂ¤ra egen medlemsavgift. Medlemsbortfallet var inte stort. Vi har knappt 12 000 medlemmar och Ă¤r den nĂ¤st stĂśrsta skogsvĂĽrdsfĂśreningen i Finland sett till medlemsantal. Endast fĂśreningen i Pohjois Karjala har flera medlemmar Ă¤n oss.

Det har gĂĽtt bra Vi skriver snart 2017 och Bo StorsjĂś lutar sig tillbaka i fĂĽtĂśljen. â&#x20AC;&#x201C; Det har gĂĽtt bra. AffĂ¤rsverksamheten och utvecklingen av tjĂ¤nster har lyckats vĂ¤l. NĂ¤r vi bĂśrjade fĂśr nĂĽgra ĂĽr sedan hade vi en omsĂ¤ttning om 4,5 miljoner. I ĂĽr blir omsĂ¤ttningen Ăśver tio miljoner euro. â&#x20AC;&#x201C; FĂśreningen har varit offensiv och mĂśtt skogsĂ¤gares behov. Vi Ă¤r ingen opartisk fĂśrening. Vi Ă¤r vĂ¤ldigt partiska dĂĽ det gĂ¤ller att arbeta fĂśr vĂĽra medlemmar och deras skog. Det glĂ¤der honom att fĂśreningen i olika sammanhang, dĂ¤r ordfĂśrande och verksamhetsledare nĂ¤rvarar, tas pĂĽ allvar. â&#x20AC;&#x201C; Man lyssnar till oss och rĂ¤knar oss som en viktig och vĂ¤rdefull aktĂśr inom det finlĂ¤ndska skogsbruket. Han berĂśmmer verksamhetsledaren Jan Slotte, som pĂĽ ett fĂśredĂśmligt sĂ¤tt anammar innovationer och nya tekniska lĂśsningar inom skogsbruket. â&#x20AC;&#x201C; Jag pĂĽstĂĽr att vi gĂĽr i spetsen fĂśr utvecklingen. Inte trampar pĂĽ stĂ¤llet och vĂ¤ntar utan verkligen agerar och pĂĽverkar branschutvecklingen. â&#x20AC;&#x201C; Jag upplever ocksĂĽ att skogsĂ¤gare pĂĽ fĂ¤ltet ser vĂ¤rdet i vĂĽrt jobb. Han lyfter fram fastighetsfĂśrmedlingen, som startade i samband med grundandet av Svf Ă&#x2013;sterbotten. Under innevarande ĂĽr landar antalet fĂśrsĂ¤ljningsuppdrag pĂĽ Ăśver hundra stycken och det Ă¤r en imponerande siffra enligt StorsjĂś. â&#x20AC;&#x201C; Vi har kunnat hjĂ¤lpa mĂĽnga skogsĂ¤gare dĂ¤r innehavet exempelvis tillhĂśrt

43.1 cm cmÂł,, 2.2 kW, 4.5 kg PRIS FRĂ&#x2026;N:

650 â&#x201A;Ź

* GĂ¤ller 543XP/G, 545, 550XP/G, 560XP/G, 545FX/T, 555FX/T och 535FBX. 3x5 liter XP Power 2 brĂ¤nnolja pĂĽ kĂśpet!

JOBO ST75C

DET VIKTIGASTE STE Ă&#x201E;R EFFEKTEN HĂĽlls vass TĂśjer inte SĂĽgar effektivt

X-CUT- SĂ&#x2026;GKEDJA Maskinservice M. SĂśderman Bo StorsjĂś har lĂĽng erfarenhet av fĂśrtroendemannaskap inom skogsvĂĽrdsfĂśreningen lokalt, regionalt och nationellt.

ett oreglerat dĂśdsbo, och dĂ¤r skogsĂ¤gare haft svĂĽrt att komma framĂĽt i avyttringen av skog. FĂśreningen har bra personal och mĂĽnga har utfĂśrt sin livsgĂ¤rning inom skogsvĂĽrdsfĂśreningen. Ett nytt fullmĂ¤ktige har just valts och valberedningen arbetar som bĂ¤st fram namn till styrelsen fĂśr nĂ¤sta ĂĽr.

Lyssnar gĂ¤rna pĂĽ musik Bo StorsjĂś Ă¤r fĂśdd och uppvuxen pĂĽ den plats som Ă¤r familjens hemvist Ă¤n i dag. Han Ă¤r omgiven av fyra diplomingenjĂśrer: fru Marita och sĂśnerna Magnus, Markus och Martin. Och sĂĽ har de ett litet barnbarn. Vid sidan av arbetet pĂĽ gĂĽrden och i skogen, nĂ¤r tiden medger â&#x20AC;&#x201C; vad tycker du om att gĂśra dĂĽ? - Koppla av vid sommarstugan eller lyssna pĂĽ musik. Har haft spotify-konto Ă¤nda sedan spotify grundades. Lyssnar i princip pĂĽ allt men Gyllene Tider Ă¤r en stor favorit, liksom Kent. Jag var fĂśrstĂĽs pĂĽ deras konsert i Vasa tidigare i hĂśst. Han Ă¤r 65 ĂĽr fyllda och egentligen kan han vara pensionĂ¤r pĂĽ heltid. NĂ¤r jag slutligen frĂĽgar hur han tĂ¤nker med potatisodlingen, dĂĽ han minskar spannmĂĽlsodlingen, skiner han upp i ett brett leende. â&#x20AC;&#x201C; Den kan jag inte riktigt sluta med. FĂśr dĂĽ fĂĽr jag inte vara med i â&#x20AC;?pĂ¤ronpraateâ&#x20AC;?. â&#x20AC;&#x201C; Sidu, det handlar inte enbart om att odla potatis, det handlar om en sĂ¤rskild gemenskap det dĂ¤r att fĂĽ vara med i â&#x20AC;?pĂ¤ronpraateâ&#x20AC;?, ler han. Tack fĂśr stunden Bo och allt gott framĂśver. Text och foto: Lisbeth BĂ¤ck/Kustmedia Ab

TegelbruksvĂ¤gen 7, NĂ¤rpes Tel 06-224 1020, 0400-160 356

VĂ¤gande fĂśrdelar: Â&#x2021; VWRU NYLVWNUDIW PHG VWHJPDWQLQJ Â&#x2021; IOHUWUlGV SORFN PHG UXOOH

Â&#x2021; |YHUVnJQLQJVVN\GG Â&#x2021; IMlGUDQGH WRSSNQLY Â&#x2021; VWXEE EHKDQGOLQJ Q\ ODJ

Â&#x2021; PnQJD OlQJGI|UYDO Â&#x2021; YlO VN\GGDGH NRPSRQHQWHU (QGD WLOOYHUNDUHQ PHG DOOD GHVVD I|UGHODU

SYKETEC 9DOOJUXQGYlJHQ % 5HSORW 7HO LQIR#V\NHKDUYHVWHUL IL

www.husqvarna.fi

SkogsÄgaren 4/2016

Aktiebolaget Statsmakten försöker på många sätt påverka skogsägandet att bli mera storskaligt och företagsmässigt. Till detta får räknas bland annat skogsavdragsrätten (60 % av inköpspriset), kommande gåvoskattelättnadsreform (för större skogslägenheter), företagaravdraget som från 2017 gäller även skogsbrukare, samt att man understöder bildandet av samfällda skogar. Trots att aktiebolag i normala fall är det absolut vanligaste sättet att organisera en vinstdrivande företagsverksamhet, har AB inte hittills vunnit någon större genomslagskraft bland de privata skogsägarna. Av Finlands totala skogsareal ägs 9 %, eller cirka 1,5 miljoner hektar i aktiebolagsform. De stora skogsjättarna äger lejonparten (93 %) av denna areal, varför privatägda aktiebolag tillsvidare är få.

Aktiebolag byråkratiska? Ett aktiebolag uppfattas ju i allmänhet som byråkratiskt men de facto så har kraven på administration luckrats upp de senaste åren, framför allt inom små bolag. Och samfundsskatten är ju låg, endast 20 % fast skatt på virkesförsäljning och andra inkomster. Jämför detta med skatten inom samfällda skogar (28 %) eller för privatpersoner (30/34 %) för samma inkomster. Så var sitter då hållhakarna med att bilda ett aktiebolag kring skogsägandet? Vi skall bena ut de mest väsentliga frågorna gällande bildandet, kring verksamheten och hur skatte-effekterna slår ut om man avslutar ett skogs-aktiebolag.

För vem lämpar sig ett aktiebolag? Aktiebolaget lämpar sig främst för sådana ägare som medvetet söker tillväxtmöjligheter. Genom den låga skatteprocenten kan en stor del av intäkterna lämna kvar i kassan och finansiera kommande köp. Bolaget kan även ha en uttalad tillväxtstrategi som exempelvis går ut på att köpa lägenheter och skog i viss ålder, bra läge eller andra värden som kan förädlas med hjälp av skötsel, gödsling, områdesplanering eller dylika åtgärder. Även när delägarna sköter lejonparten av alla åtgärder med hjälp av utomstående entreprenörer passar aktiebolaget bra. Vid generationsväxlingar kan aktiebolaget erbjuda ett smidigt sätt att överflytta ägandet.

Vem kan bilda ett aktiebolag? Det räcker med en person för att grunda ett aktiebolag. Denna person kan även vara en så kallad juridisk person, det vill säga ett annat bolag, förening eller stiftelse. Vanligt är även att en grupp av människor eller konstellation av andra samfund bildar ett aktiebolag för att sköta gemensamma ekonomiska angelägenheter. Grundarna får inte vara satta i näringsförbud eller på ekonomiskt obestånd.

FÖRDELAR MED ETT AKTIEBOLAG:

Vad krävs vid grundandet? Vid grundandet skall alla delägare underteckna grundningsavtalet. Dessutom måste uppgöras en bolagsordning som definierar vad bolaget skall syssla med, hur administrationen sköts, styrelsens sammansättning och vilka ärenden som tas upp på bolagsstämman. Aktiekapitalets minimibelopp är 2500 euro och skall betalas i samband med grundandet. Aktiekapitalet kan även betalas med hjälp av apportegendom (exempelvis skog) som överlåts till bolaget vid grundandet. Efter grundningsavtalets undertecknande skall bolaget anmälas till Handelsregistret inom tre månader. När Patentoch Registerstyrelsen godkänt handlingarna och infört det i sitt register, anses det nya aktiebolaget officiellt bildat och är därmed rättsdugligt.

•

• •

•

Om man sätter in skog som apportegendom, blir det skatt på överlåtelsevinst?

Bra plattform för ägande där ambitionen är tillväxt och förädling/ köp och försäljning av markinnehav och virkesproduktion. Låg skatteprocent för bolaget och vid dividendutdelning. Lön, traktamenten, km-pengar och entreprenörsarvoden kan betalas till delägare och utomstående. Beslutsfattandet klart definierat, aktier lätt att hantera i samband med generationsväxlingar.

Ett aktiebolag och dess ägare är juridiskt skilda personer och därmed sker en överlåtelse av egendom till aktiebolaget när aktiekapitalet betalas i form av skog (apportegendom). Vid grundandet uppstår ingen skatt på överlåtelsevinst, förutsatt att grundarna i grundningsavtalet överlåter skogen villkorslöst med ”skulder och tillgångar”. Observera att inteckningar inte får finnas på apportegendom. Vid ny anslutning av flera delägare tolkas detta däremot som att det är frågan om en helt ny bolagskonstellation och då blir det fråga om överlåtelse (försäljning eller byte) till annan part och i sådana fall beskattas eventuell vinst på överlåtelse av egendom enligt kapitalskatt 30/34 %. Samma sak gäller om de ursprungliga ägarna i ett senare skede vill sätta in fler skiften eller sälja mark som de äger privat till ”sitt” aktiebolag. Det tolkas då som ett nytt bolag och överlåtelse äger rum. Överlåtelseskatt om 4 % skall betalas både i det fall att skog sätts in som apportegendom vid grundandet, ny delägare ansluter sig genom att överlåta skog till existerande bolag, eller att bolaget köper in mer skog på fria marknaden.

NACKDELAR MED ETT AKTIEBOLAG: •

• •

•

Medför vissa krav på administration, speciellt vid grundande och avslut. Kemera-stöd enbart om skogsbruk är huvudnäring. Ingen rätt till skogsavdrag, utgiftsreservering, skadereservering, företagaravdrag. Ingen rätt till skattefritt leveransarbete.

SkogsÄgaren 4/2016

som skogsägare Bolagsstämman är högsta beslutande organ Vid den obligatoriska årsstämman fastställs bokslut, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse. I små bolag finns inga krav på revision eller verksamhetsberättelse. Revisionsplikt inträder först om bolaget flera år i rad har balansomsättning >100.000 euro, omsättning över 200.000 euro och anställda fler än tre personer. Vid årsstämman har delägarna bestämmanderätt enligt sitt aktieantal. I små eller familjedrivna aktiebolag kan mötena hållas informella och med kort varsel, huvudsaken är att det finns protokoll över besluten.

Beskattning Ett aktiebolag är separat skattskyldig med egen FO-nummer. Det innebär att man betalar förskottsskatt på den uppskattade vinsten och slutlig skatt fastställs efter verksamhetsperiodens utgång. Virkesförsäljningsintäkterna kommer därför även oavkortade på kontot utan förskottsskatteinnehållning från köparens sida. Ett aktiebolag har dubbelsidig bokföring enligt prestationsprincipen och uppgör resultaträkning och balans. Skogstillgångar upptas till sitt fulla värde i balansen och nedskrivs i praktiken aldrig fast man avverkar. Endast i sådana fall där värdeminskning klart kan konstateras via omfattande stormskador eller revisors uttryckliga önskan, nedskrivs balansvärdena. På årets vinst betalas en fast skatt om 20 %, oavsett storlek eller från vilken inkomstkälla denna uppkommit. Virkesförsäljning betraktas som personlig inkomst för ett AB. Även vid försäljning av egendom och eventuell kapitalvinstbeskattning från denna är skatteprocenten tjugo. Vid försäljning av bolagets egendom har aktiebolag ingen rätt att använda sig av anskaffningsutgiftspresumtionen (40/20 %). Årets vinst kan antingen lämnas i kassan eller delas ut som dividend till delägarna. Uppstår förlust så är denna avdragbar från samma inkomstslag under 10 års tid (enligt 2016 års skatteregler).

Dividendutdelning Överskott inom ett aktiebolag kan delas ut till delägarna i form av dividend, förutsatt att fritt eget kapital tillåter detta. (Fritt eget kapital = vinstmedel, bolagets tillgångar, skogsinnehav mm) I små olistade bolag är 25 % av dividenden skattepliktig och 75 % skattefri upptill en gräns om 150.000 € räknat enligt 8 % av aktiens matematiska värde baserat på det fria egna kapitalet. Gränsen på 150.000 räknas per delägare. Förskottsinnehållningen på dividendutbetalningen är 7,5 % vilket något förenklat ger oss ett totalt skattetryck inom aktiebolaget på 27,5 % (AB 20 % + delägaren 7,5 %). Storleken på det fria egna kapitalet har således betydelse för beskattningen av dividenden, vilket gör att det lönar sig inom ”små” bolag att samla medel i balansen.

Aktiens värde

Vad händer om bolaget upplöses?

Vid försäljning, arv och gåvor måste värdet på aktierna framgå och detta räknas ut via balansen. Man tar bolagets nettoförmögenhet (tillgångar-skulder) dividerat med utestående aktiers antal och får ett så kallat matematiskt värde. Om privatpersoner/ ägarna säljer aktier är beskattningsförfarandet följande: – Vid försäljning till utomstående är vinsten skattepliktig enligt kapitalskatteprocent 30/34 %. Från försäljningspriset dras av eget anskaffningspris, eller insatt kapital/aktie vid grundandet. Privatpersoner kan även använda sig av anskaffningsutgiftspresumtionen (40/20 % av försäljningspriset). Om bolaget säljer egna inlösta aktier finns inte denna möjlighet. Överlåtelseskatt 2 % erläggs vid handel med aktier.

Ett aktiebolag kan upplösas på tre sätt:

För säljaren är försäljningen skattefri om följande tre villkor samtidigt uppfylls: Man säljer på samma gång 10 % eller mer av bolagets totala aktiestock Säljaren har ägt aktierna minst 10 år Köparen är närstående, dvs. barn ensamt eller tillsammans med sin maka, bröstarvinge, säljarens bror, syster, halvbror eller halvsyster.

På frivillig väg genom ett bolagsstämmobeslut där man konstaterar att verksamhetsförutsättningarna ändrats eller bolaget inte mera behövs. Genom domstolsutslag där man konstaterar att bolaget är satt i likvidation (konkurs) eller att näringsförbud utfärdas. Genom registermyndighetsbeslut, där Handelsregistret efter upprepade höranden konstaterar att bolaget inte mera existerar (ingen verksamhet på länge).

Vad händer med kvarvarande egendom? Om bolaget är solvent och stämman beslutit att egendomen delas till aktieägarna så sker en överlåtelse mellan två juridiska parter. Den egendomsökning som skett inom bolaget jämfört med aktieägarens insats vid grundandet beskattas enligt kapitalskatteprocent 30/34 %. Om bolaget säljer egendom (skog) till delägarna blir det en regelrätt affär och beskattning av vinst sker då hos bolaget. I slutändan skall även bolagets kassa likvideras och då jämförs insatt aktiekapital i pengar med utdelningen per delägare.

Kan aktiebolaget få Kemerastöd?

Hur sker generationsväxlingar inom AB?

Ett aktiebolag har rättighet till Kemerastöd förutsatt att bolagets huvudsakliga verksamhet (inkomster) kommer från jordoch skogsbruk, samt att delägarna är privatpersoner.

Ägandet inom aktiebolag överflyttas genom att aktierna byter ägare, egendomen (skogen) hålls alltså intakt. Alternativen är gåva, arv, köp till marknadspris eller gåvoartat köp (>75% av gängse värde). Alla dessa görs enligt normala skatteregler där aktiernas värde måste vara definierat. Några egentliga skattelindringar vid överlåtelse av aktier i AB med skogsbruk som huvudsaklig verksamhet finns inte eftersom skogsbruk enligt skattestyrelsens definition inte är jämställt med normal företagsverksamhet. Enda lindringen som existerar är skattefrihet för säljaren om han ägt aktierna mer än tio år, köparen är närstående och mer än 10 % av aktierna i bolaget överlåts samtidigt.

Har aktiebolaget rätt till skogsavdrag och reserveringar? Nej tyvärr, aktiebolaget kan inte räkna sig tillgodo skogsavdragsrätten (60 % av inköpspriset) även om man köper in skog på öppna marknaden. Detta begränsar i någon mån möjligheten att växa snabbt med hjälp av eget kapital. Om bolagets verksamhet går ut på att förädla egendomen och sälja denna vidare inom så spelar ju detta ingen stor roll. Bolaget behöver ju följaktligen inte heller inkomstföra skogsavdraget, eftersom det inte existerar. Observera att vid grundandet (insättandet av skog som apport) så förfaller de tidigare ägarnas aggregerade skogsavdrag! Andra avdrag som inte tillåts inom AB är utgiftsreservering och skadereservering. Enligt regeringens förslag till skattereform vid årsskiftet skulle inte heller det femprocentiga företagaravdraget kunna användas inom AB. Någon möjlighet till skattefritt leveransarbete upptill 125 m3 finns ej heller.

Text: Mårten Lövdahl

SkogsÄgaren 4/2016

Heimskogen i telefon är perfekt! Skogsägare Caroline Kvevlander i Helsingby är nöjd. – Nu har jag, och även mina familjemedlemmar, med oss Heimskogen vart än vi går, säger hon. Heimskogen är en mobil-applikation för skogsvårdsföreningarnas medlemmar, som gör det möjligt att se skogsbruksplanen och dess uppgifter i en mobiltelefon eller på läsplatta. Caroline Kvevlander läste om Heimskogen i ett tidigare nummer av SkogsÄgaren och såg direkt nyttan med appen. – Vi är inte annars speciellt intresserade av teknik men det lät praktiskt att ha skogsbruksplanen i telefon, att flera i familjen enkelt kan ha uppgifter om vår skog med sig och växla mellan olika skiften och figurvisa uppgifter. – Appen laddades ned och av Stina Sabel på skogsvårdsföreningen beställde vi en aktiveringskod.

De flesta i familjen aktiverade Familjen Kvevlander-Kull består av Caroline, Christer och de vuxna barnen Jonathan och Mathilda. – Vi aktiverade appen i min, Christers och Jonathans telefoner samt i läsplattan. När så hennes åttioåriga svärfar skaffade smarttelefon för inte så länge sedan installerades också Heimskogen åt honom.

Via appen Heimskogen i telefon kan Caroline Kvevlander lätt växla mellan olika kartvyer och få fram figurvisa uppgifter. – Jag ser råar, var jag befinner mig, vad som planerats med skiftet och rutter jag rör mig. – Det här är så enkelt att använda och innehåller så mycket information!

– Vid det laget hade vi förbrukat det antal aktiveringar som koden tillät. Men det var inget problem, vi kontaktade skogsvårdsföreningen och Stina Sabel aktiverade en kod till. – Det är verkligen praktiskt att kunna öppna skogsbruksplanen där man står mitt i skogen, intygar hon.

Aktiva skogsbrukare Caroline är född och uppvuxen i Kvevlax och Christer i Helsingby, där de är bosatta. De har båda delvis skog med sig hemifrån och har således skiften både i Helsingby och i Kvevlaxområdet. De är jordbrukare, tidigare svinproducenter men numera enbart

APPLIKATIONEN HEIMSKOGEN Du hittar applikationen Heimskogen till din Android-, iOS- eller Windows Phone -apparat på webb-store med sökordet heimskogen. SÅ HÄR GÖR MAN: Den som har en skogsbruksplan via skogsvårdsföreningen kan ladda ner appen Heimskogen kostnadsfritt från appbutiken. Begär sedan en personlig aktiveringskod från skogsvårdsföreningen, stina.sabel@svf.fi Läs mera på: www.heimskogen.fi

Man behöver inte ha en läsplatta eller ”smarttelefon för att använda Heimskogen. Heimskogen fungerar också i datorn. Logga in på www. heimskogen.fi och skriv in din aktiveringskod

”

spannmålsodlare. Och aktiva skogsbrukare. Som värmekälla i gårdsverkstaden och i egnahemshuset används flis som kommer från egen skog. – Jag hanterar inte motorsåg, men nog röjsåg, ler Caroline. Jonathan har röjt ganska mycket och Christer är van att arbeta i skogen.

Kartor och uppgifter Optimal användning av Heimskogen förutsätter förstås att man har sin skogsbruksplan uppdaterad och att den är i kraft. Caroline tar upp sin telefon från köksbordet och visar. Men en enkel knapptryckning

är hon inne på Heimskogen och genom egna snabbval på telefonen är hon direkt framme vid familjens skogsskiften. – Att surfa på kartan i telefon från Helsingby till Österhankmo tar annars ganska länge så snabbvalen är bra. – Här ser du exempel på tre av våra skiften som är nära varandra, visar hon. Du ser råarna här och trycker jag på en av de siffror som finns på skiftet kommer figurens alla uppgifter fram: vilken slags skog det är, virkesförråd och areal, räknar hon upp. Den blåa punkten visar exakt var du befinner dig på skiftet. – Det är smidigt att se det här i telefon framom att bläddra i pappersversionen, som

SkogsÄgaren 4/2016

Goda exempel Förbättringar av utrustning eller nya sätt att göra saker på, har ni läsare sådana goda exempel? Vi tar gärna emot dina förbättringsförslag och publicerar dem i tidningen. På så vis får flera ta del av dina goda exempel. Det kan vara förbättringar av befintlig utrustning eller arbetsmetoder eller annat intressant läsarna kunde ha intresse av. De skogsägare som bidrar med något som publiceras får en Husqvarna universalyxa. Skicka in ditt bidrag till ann-mari.snickars@svf.fi

Uppdaterad röjsågssele

I Heimskogen syns skogsbruksplanen med figurgränser tydligt på kartan. Man kan klicka på varje enskild figur och få närmare figurvisa uppgifter om beståndet, såsom volym, areal, ålder, trädslagsfördelning och åtgärdsförslag. Det är också möjligt att få figurer färgade enligt åtgärdsförslag avverkning eller skogsvård.

både tar plats i ryggsäcken och lätt blir våt vid sämre väder. När jag trycker här ser jag vad som är planerat i skogsbruksplanen. Enligt förslaget ska det här aktuella skiftet gallras nu. Hon zoomar in ett annat skifte. – Här bottenröjde vi för ett par veckor sedan. Telefonen var förstås med och jag kunde lätt följa rålinjen. På samma gång kunde jag se hur långt jag hade gått och hur mycket som var kvar. För när jag går i skogen flyttas den blåa punkten enligt hur jag rör mig. – Att se var man rör sig är också jättebra om man tror man rör sig åt fel håll. Själv är jag ganska bra på att ”rådda” bort mig när jag plockar bär till exempel, skrattar hon. Man kan också märka ut egna rutter så ser man precis var man gått.

Till nytta även utanför egen skog Caroline och Christer är trogna kunder hos skogsvårdsföreningen och hon berömmer deras områdesansvarige Mats Linnsén. – Vi har ganska mycket skog och det händer något i den varje år. Det känns tryggt och

bra att ha någon man litar på att rådfråga och planera med. Skogsvårdsföreningen sköter ofta första gallringar och offertförfrågningar som rör dem. Vi arbetar också själva i mån av möjlighet i skogen. Hon ser enbart fördelar med Heimskogen och har, sedan hon installerade appen, varken loggat in sig på Silvanetti eller bläddrat i pappersversionen av skogsbruksplanen utan sökt information på läsplattan eller i telefon. – En stor fördel är också att flera i familjen har tillgång till skogsbruksplanen, var de än befinner sig. Kartprogrammet visar även andra skiften, men det enda som kommer fram där är råarna och registernumren. Alltså är appen även till nytta och nöje utanför sina egna skogsfastigheters råar. – I fjol var vi i Ukkohalla och skidade. Och när skogsägare blir trötta på att skida börjar man se sig om i skogen, skrattar hon. Jag kom fram till något jag tyckte såg ut som en rå. Då öppnade jag Heimskogen och såg att det ju precis var så. Text och foto: Lisbeth Bäck/Kustmedia Ab

Under årens lopp har jag förbättrat röjsågsselarna enligt följande: 1. Spännrem över bröstet: håller ihop axelremmarna bättre och fördelar tyngden jämnare på båda axlarna. 2. Bränslebehållare. En flaska med extra bränsle är perfekt för röjning av långa dikeslinjer eller annars då tanken blir tom då du är långt från påfyllningen. Klipp av nedre delen av en 1,5 l flaska och fäst i sälens bälte. En liters bränsleflaska passar då perfekt inuti. 3. Filen med. Filen i en filmall hänger i en krok i selen. Då är det bara att koppla loss sågen och filen och påbörja vässningen av klingan utan att behöva gå till ryggsäcken där filen annars är. John Berg

SKOGSFASTIGHETER TILL SALU Kronoby, Påras

>> Björkskog 3:20, 11,505 ha Anbud senast 6.1.2017 Tilläggsuppg. Finnilä 050 517 8918

Pedersöre, Överesse

>> del av Krok 14:3, ca 34,1 ha >> Mellanbacka 20:26, 32,78 ha Anbud senast 16.12.2016 Tilläggsuppg. Lundqvist 0500 161 695

Pedersöre, Forsby

>> Sjunabbkärret 1:93, 31,06 ha Anbud senast 16.12.2016 Tilläggsuppg. Lundqvist 0500 161 695

Nykarleby, Hirvlax

>> Alkvist 3:62, 13,135 ha Anbud senast 6.1.2017 Tilläggsuppg. Råstedt 0400 260 239

Korsnäs, Korsbäck

>> Fräkenmossan 1:28, 1,34 ha >> del av Nyland 5:17, ca 3,1 ha >> del av Stigkärr 5:24, ca 8,6 ha Anbud senast 16.12.2016 Tilläggsuppg. Nynäs 0500 167 489

Korsnäs, Korsnäs

>> Höglund 23:15, 1,84 ha Anbud senast 16.12.2016 Tilläggsuppg. Nynäs 0500 167 489

Korsnäs, Korsnäs

>> Träsk 10:12, 3,45 ha Anbud senast 16.12.2016 Tilläggsuppg. Jåfs 050 526 2152

TOMT FÖR FRITIDSBOENDE Vörå, Oxkangar

Vörå, Oxkangar

>> del av Nyhem 2:37, ca 0,8 ha >> Rönnskär 6:46, 9,76 ha Anbud senast 16.12.2016 Tilläggsuppg. Svenn 040 823 2364

Korsholm, Norra Jungsund

Anbud inlämnas elektroniskt eller sänds till Skogsvårdsföreningen Österbotten, PB 186, 65101 VASA. Anbud ska ges som fast eurobelopp. Säljarna förbehåller sig rätten att godkänna/förkasta givna anbud.

>> Hägglund 1:9, 1,21 ha >> Rönnskär 6:46, 9,76 ha (byggrätt) >> Nyhem 2:37, 15,284 (skog, åker & tomt) Anbud senast 16.12.2016 Tilläggsuppg. Svenn 040 823 2364 >> Malmgård 3:50, 18,096 ha Anbud senast 16.12.2016 Tilläggsuppg. Hjortman 0500 272 910

Ab Skogsfastigheter AFM

Ytterligare information:

www.skogsfastigheter.fi

Skogsägarna ÖSTERBOTTEN

Ab Skogsfastigheter AFM • skogsfastigheter@svf.fi • 0500 568 804 • www.skogsfastigheter.fi

SkogsÄgaren 4/2016

Notiser Skogsägare tävlade i skogsfärdighet Skogsfärdighets-FM för skogsägare ordnades lördagen 17 september i Sastamala i Birkaland. Från Skogsvårdsföreningen Österbotten deltog tolv skogsägare, uppdelade i fyra lag. Bäst av de våra placerade sig Rune Käldström som kom upp i 165 poäng vilket berättigade till en 41 plats, 11 poäng efter segraren Tauno Toivola från Suomenselkä. Mats-Erik Holmqvist kom in på en 69 plats med 161 poäng och med samma poäng André Forsström på placering 72. 260 deltagare ställde sig på startlinjen i herrklassen. I lagtävlingen klarade sig vårt andra lag bäst. Andra laget placerade sig på tolfte plats bland 87 lag. Text: Jan Slotte Foto: MHYP

Ny bana för rullskidor i Vörå I oktober högg skogsvårdsföreningen vissa avsnitt av den nya rullskidbanan som byggs i Vörå. Banan byggs i terrängen runt skidcentrum. Terrängen var utmanande för våra avverkningsmaskiner och blir säkert lika utmanande för rullskidåkarna. Text och foto: Dan Kullman

Skogsdag för lågstadie-elever i Vörå

Tore Sandström från Larsmo.

Elever från Karvsor skola. Hilding Södergård förevisar plantering med plantrör.

Markus Häggman från Esse.

André Forström från Nedervetil.

Den 4 november 2016 ordnade Skogscentralen en fältdag om skog och skogsbruk för lågstadie-eleverna i årskurs 5-6 i Vörå. Skogsvårdsföreningen, UPM och 4H hade varsin station längs en skogsrutt. Vid skogsvårdsföreningens station presenterade vi förnyelsearbetet och plantskogsvården. Plantröret var ett bekant redskap för ett flertal elever. Eleverna fick lära sig att kontrollera resultatet

av en röjning som nyligen hade blivit utförd. De lärde sig att man med ett fyra meters långt metspö kan kontrollera plantantalet. Eleverna var inspirerade trots det kylslagna vädret. En liknande Skogsdag arrangerades i Nykarleby dagen innan.

Nytt Rekord! Skogsvårdsföreningen levererade under september månad färdigt flisat virke till olika slutanvändare i Österbotten, däribland Vaskiluodon Voima och Alholmens Kraft, motsvarande en energimängd på över 40 GWh, vilket är nytt rekord i föreningens historia. Energimängden motsvarar 1600 egnahemshus årsförbrukning. Vädret var gynnsamt i slutet av månaden vilket gjorde att medelfukthalten på flisen var under 40 procent trots den rikliga nederbörden i början av augusti. Text: Dan Kullman

SkogsÄgaren önskar alla sina läsare en God Jul och ett Gott Nytt År!

Text: Dan Kullman Foto: Bo Nordqvist

SkogsÄgaren 4/2016

Kryssa med

SkogsÄgaren 4/16 Namn:_____________________________________________________________ Lös Skogsvårdsföreningens kryss, gjort av Rolf Söderback i Mariehamn. Bland alla som lämnat in den rätta lösningen senast den 31.1.2017, dras en vinnare. Skicka ifyllt kryss till: Skogsvårdsföreningen, PB 186, 65101 VASA. Kryssvinnaren i 3/2016 blev Benita Syring i Pörtom, vinsten kommer på posten. Krysslösningen finns på vår hemsida www.svf.fi

BÖR VISSA

HAR DEG

Adress:_____________________________________________________________ Telefonnummer:_____________________________________________________

HAR GROGG

FÖR VAL

SVOR-

BERÖMD

OCH I PARIS

BEFALLA

TYSK VIN-

DOMAR

DRUVA

FÖRBLI

PÅ VÄGG,

VASA-

PÅ ARM,

BAN-

FAST-

REDERI

PÅ RIK,

TYP

ÄN

OCH I BUR

NUMMER

VITTNAR

RHS

FINNS NÄRA KERSTINBO

HÄLSNING

OM VÄRME

DAMCLUB DELSTAT

TÖM-

ETNISK

MER

GRUPP

KAN

EFTER

MUNT-

UPP-

LIG

HÖRA

PAKET-

I KYRK-

MARCUS

FINNS

DOM?

FARTEN

SPEL

KORT

HÄR

DAG

REX

TRO

RÅDER HÄR

BÖRJAN OCH SLUT

KALENDER

SÄLLSYNT

SERIEFIGUR I

NYHETS-

JAPAN

BYRÅ

LORD FIN FÖRR

STÄMMA

HÖRS ÄN

FINSKA

BÄR PÅ

PÅ HAAGBIL

LEE NEW

LYXÅK

JUL-

VINDGUD

GRAND PRIX

NARRAR

ANDE

DE ÄR

NAMN

RUNDA PÅ NOTER

ÄR DET

DEN KAN

MESTA FÖR

RISPA

RÖRA

TID

RAPPARE NORD

AMON

TYP

SKOMÄRKE

TYP AV

JUNIOR

ETTA

FURSTAR

FÖRBUND

GEMÅL

TIDLÖST

BÅTTYP

LAGRÅD

BIL

TILL

DET HÖJS

Å I DANSKA

HAGEN FARTYG

VITAMIN

SÅSTYP

STALL-

KORT HERR HEINRICH

ISKLASS

500

EL.SÄNKS

ANTAL

DJURFETT

PONENT

VULKAN

RADIO-

LATIN

STACKKOM-

RIKA

PÅ KÖGE-

TYSTNAD

SPRÄTT PUTTRAD

SYDAF-

BOXARE

KAN MAN

GALLIUM

SNURRE

TÅ I USA

NÄRMARE

INDISKA

HÖGER IS I USA

TOTH

MÅSTE GÅ

HOSTA

TYP AV

ERIK KARL

GODA TING

IS I MARK

STINN

FÖR LAG

I SALT

I BREV

FLOD I MEXICO

TON

VEN SVÄNG

TORK-

"ÄRR"

ÅTER

ROMAN TALA OM !

GUD

INSJÖ

BARIUM

RAR FILM OCH

KÄRLEKS-

SLAG I TENNIS

MYCKET

ALE

FILM-

PARKERING

STÖTT

FÖRBUDSOCH HUND-

FÖRENING

FIGUR

HELIG

BYTT

STOR

GREKISK

RÖTA

EFTER

ÄÄÄÄ

ERBIUM

AD ACTA

SENNA

JUNIPER

HÖJDARE

HUSET SVAVEL GRAM

DANSKA

PRON.

KRYCKA

AV DU

KÄND

FÖRR

TUNGA

RÄTT

NAMIBIA

PERS.

FEMTIO

SÄKERT EN

ÄR SÅNGEN

DOLLAR

STYCKE

LIBERIA-

SIBYLLAN

HAR NOG

SJÖSS

KNEGAR

TYP

JOULE

FÖRE KL. 12

LÄNGD

PUNKT-

MAX LÖN

TILL

NORGE

LÄNGST I

HAR VI AV

ERSÄTT-

FÖR FRIHET

FOSFOR

Tekniskt försprång med M-TRONIC styrsystem på både motor- och röjsågar. Ingen shoke och inga justeringar.

Stihl MS 241 CM motorsåg • Volym 42,6 cm3 • 2,2 kW/3,0 hk • 4,3 kg

De populära Stihl röjsågarna

Erbj.

599 €

Magnesiumram, lång serviceintervall, utmärkt vibrationsdämpning och acceleration gör detta till dina drömsågar!

M-TRONIC - nu också på MS 261 CM & MS 201

Stihl MS 261 CM • Volym 50 cm3 • 2,8 kW • 5,2 kg

Stihl MS 201 CM

699 €

• Volym 35,2 cm3 • 1,8 kW • 3,9 kg

Erbj.

699 € Cirkelv 15, Cirkelv. 15 65100 Vasa

699 €

Stihl FS 410 CEK Erbj.

799 €

Erbj.

899 €

Finns även med Stihl FS 460 CEMK värmehandtag!

Erbj.

999 €

Ultralätta motorsågar • Volym 30 cm3 • 4,2 kg

Stihl MS 193 C-E

• Volym 30 cm • 3,6 kg 3

199 € Erbj. 399 € Erbj.

tel. 06-318 2950 0500-364 688

www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Fråga efter paketpris.

SERVICE OCH RESERVDELAR TILL VALTRA TRAKTORER & SAMPOROSENLEW SKÖRDETRÖSKOR

Stihl FS 469 CEMK

Stihl MS 170 VVärldens lättaste proffssåg

Arbeta säkertt roch användarvänligt med STIHL skydds-utrustning!

Stihl FS 260 CE Erbj.

Varför pruta på säkerheten eller kvaliteten Nya modelle r!

SERVICE AV JOHN DEERE TRAKTORER & SKÖRDETRÖSKOR Kylarreparationer för alla fordon Bilsläpvagn- och båttrailerförsäljning Moto-svärd och kedjor

Ha en skön vinter! önskar

2016 ©

SkogsÄgaren 4/2016

! N E R A Å KNAD K S TI MAR EN S RD A T Y A Å T N K FA FINS O CH F DIOS 5 2 EN G D RA A D D PÅ ÄLL I NTERA T B E S I KS M O Ö P E T K R FAB CH PÅ S VIN

Skogsvagnar och kranar med riktig kvalitet!

styrd Radio30–35 m vinsch

ET! En fantastisk kvalitet till ett oslagbart pris har gjort FARMA till Europas absolut P Ö K PÅ mest sålda skogsvagn. FARMA har funnits på den finska marknaden i 25 år! Vi har idag marknadens bredaste utbud av modeller och tillbehör. Det ska vi fira! Beställ din FARMA skogsvagn med kran idag och du får en Radiostyrd Vinsch, RW 1300 på köpet. Kampanjvillkor: Gratis fabriksmonterad Vinsch, RW 600/1300 beroende på ekipage (värde 1160 -1550 EUR exkl. moms). Kampanjen gäller till och med den 31 januari 2017. För mer information besök www.forsmw.fi eller kontakta din lokala handlare.

Vörå Maskin o Traktor Ingvald Heinull, 044 036 6675 Rejpeltvägen 1 Tel. +358 (0)6 384 4600 Daniel Heinull, 050 527 6588 66600 Vörå Mikael Ehrström, 044 569 0003 Fax. 06 384 4640

www.forsmw.com

Priser (moms 0%). Vi förbehåller oss rätten till ändringar av specifikationer samt pris utan föregående information.

“Placera dina skogsinkomster på bästa sätt.” Aktia erbjuder ett brett urval placeringstjänster. Kontakta oss så berättar vi mera om hur du kan ta vara på dina skogsinkomster. Våra specialister kartlägger din placerarprofil och tillsammans utreder vi det bästa alternativen för dig. Välkommen till Aktia Bank! Boka tid på tfn 0800 0 2470 eller på aktia.fi.

Brist på bytesmaskiner!

Rejpeltvägen 1, Vörå 06 384 4600 0440 366 675 www.voramaskin.fi

Junkkari kranar och Japa vedmaskiner till specialpriser, alla modeller i lager.